Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1977/78:1

om ändring i patentlagen (1967:837), m. m.;

beslutad den 29 september 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner 1970 års konvention om patentsamarbete och 1973 års europeiska palenlkonvenlion.

Syftet med dessa konventioner är främsl att undvika en del av det dub­belarbete som f. n. utförs då en uppfinning patentsöks i flera länder. Enligl konventionen om palentsamarbele är del möjligt att samtidigt söka patent i en eller flera av de fördragsslutande statema genom en s. k. internationell patentansökan. En sådan ansökan blir föremål för central nyhelsgransk-ning vid en nationell patentmyndighel eller intemationell organisation som har utsetts att utföra sådan granskning. När sökanden har fåll ullålande övergranskningen, kan han ta ställning till om han vill återkalla ansökning­en eller fullfölja den och få den prövad i någon eller några av de stater som den omfallar. Konventionen ger också sökanden möjlighet all få en förbe­redande palenterbarhetsprövning av ansökningen utförd. Om han fullföljer ansökningen, prövas den i vantig ordning av de berörda nationella patent­myndigheterna. Resultaten av nyhetsgranskningen och av eventuell förbe­redande palenterbarhetsprövning är inte bindande för de nationella patent-myndigheterna. Det centraliserade gransknings- och prövningsförfarandel syftar bara lill att underiätta dessa myndigheters fortsatta handläggning av ansökningen. Konventionen nödvändiggör inte några ändringar i de för­dragsslutande statemas materiella patenllagsiiftning.

Enligl den europeiska paientkonventionen skall ett europeiskt patent-verk upprättas. Detta skall ha sitt säte i Mtinchen. Del europeiska patent-verket skall handlägga och pröva ansökningar som görs enligt konventio­nen och meddela patent för en eller flera av de fördragsslutande staterna.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förulsättningama för att europeiskt patent skall kunna meddelas. Europeiskt patent skall i


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                    4

princip, i stal som patentet avser, ha samma rättsverkan som ell nationellt patent. Moisvarande gäller i fråga om rättsverkan av europeisk patentan­sökan. Konventionen inskränker inte de fördragsslutande slatemas rält all ha egna patentverk som meddelar nationella patent för vederbörande stat.

Vidare föreslås alt riksdagen förnyar sitt godkännande av 1963 års kon­vention om förenhetligande av vissa delar av patenträtten, den s.k. lag­konventionen. Sistnämnda konvention godkändes visserligen av riksdagen år 1967 men på grund av önskvärdheten att bevara rättslikheten inom Nor­den på patenträttens område har regeringen inte förrän nu funnit sig böra tillträda konventionen. Med hänsyn härtill har det ansetts att frågan om tillträde till nämnda konvention på nytt bör föreläggas riksdagen.

Propositionen innehåller förslag till den lagstiftning som behövs för alt Sverige skall kunna tillträda konventionen om patentsamarbete och den eui"opeiska paientkonventionen. Lagförslagen innefattar dämiöver viss anpassning av svensk palentlagstiftning till vad som kommer att gälla i öv­riga västeuropeiska industriländer. Lagkonventionen nödvändiggör inte några lagändringar, utöver de som föranleds av de två nyssnämnda kon­ventionema.

Lagförslagen innebär bl. a. följande. Viss kodifiering föreslås av gällan­de rätt beträffande vad som kan patenteras. Vidare föreslås vissa ändring­ar av patentlagens bestämmelser rörande innehållet i den ensamrätt som ett patent ger. Institutet tilläggspatent upphävs. Giltighetstiden för patent föreslås förlängd från 17 till 20 år. Vissa nya gmnder för ogiltigförklaring av patent införs i patentlagen.

Lagförslagen har utarbetats i nordiskt samarbete.

Enligt förslaget bemyndigas regeringen att bestämma när den nya lag­stiftningen skall träda i kraft.


 


Prop. 1977/78:1 Del A

1    Förslag till

Lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrives i fråga om patentlagen (1967: 837)'

dels att nuvarande 7 § skall upphöra att gälla, att nuvarande 8 och 9 §§ skall betecknas 7 och 8 §§ och erhålla nedan angivna lydelse, att rubriken närmast före nuvarande 8 § skall sättas närmast före nya 7 § samt att en ny paragraf, betecknad 9 §, av nedan angivna lydelse skall införas,

dels att 28-38 §§ och rubriken närmast före 28 § skall upphöra att gälla samt att i stället skall införas elva nya paragrafer, betecknade 28-38 §§. och en ny rubrik närmasl före nya 28 §, av nedan angivna lydelse,

dds att nuvarande 72-76 §§ skall betecknas 75-79 §§, all nya 75 och 77 §§ skall erhålla nedan angivna lydelse samt att tre nya paragrafer, be­tecknade 72-74 §§, av nedan angivna lydelse skall införas,

dds att 1-3,6, 13, 15, 19-22, 24, 40, 41, 51-53, 55, 60 och 65 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas Ijorton nya paragrafer, betecknade 80-93 §§, och en mbrik närmast före 80 §, av nedan angivna lydelse,

dels att punkt I andra meningen i lagens ikraftträdande- och övergångs­bestämmelser skall upphöra att gälla.


Nuvarande hdelse


Föreslagen lydelse


 


Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den lill vilken uppfinnarens rätt övergått äger efler ansökan er-hälla patent på uppfinningen och därigenom förvärva ensamrätt att yrkesmässigt utnyttia uppfinningen enUgt denna lag.


Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått äger o//, enligt I-10 kap. denna lag, efter ansökan er­hålla patent på uppfinningen här i riket och därigenom förvärva en­samrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Om europeiskt pa­tent stadgas i 11 kap.

Såsom uppfinning anses aldrig vad som utgör enbart

1)         en upptäckt, vetenskaplig teo­ri eller matematisk metod,

2)    en konstnärlig skapelse,

3)    en plan, regel eller metod för intellektueU verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller eit datorprogram,

4)    ett framläggande av informa­tion.


Senaste lydelse av 28 § 1977:700 38 § 1977:700 73 § 1977:700 75 § 1977:700


 


Prop. 1977/78:1 Del A


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


Såsom uppjinning anses ej heller .sådant förfarande för kirurgisk el­ler terapeiilisk behandling eller för diagnostisering som skall utövas på människor eller djur. Vad nu sagts utgör ej hinder för att patent meddelas på alster, däribland äm­nen och blandningar av ämnen, för användning vid förfarande av detta slag.

Patent meddelas icke på

1)   uppfinning vars uinyitiande skulle strida mot goda seder eller allmän
ordning,

2)   växlsorler eller djurraser eller väsentligen biologiskt förfarande för
framställning av växter eller djur: patent må dock meddelas på mikrobiolo­
giskt föifarande och alster av sådani förfarande.


2 §


Patent meddelas endast på upp­finning som väsentligen skiljer sig från vad som blivit känt före dagen för patenlansökningen.

Som känt anses alll som blivit all­mänt tillgängligt, vare sig detta skell genom skrift, föredrag, ui­nyitiande eller på annal säll. Även innehållel i patenlansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt. om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligl 22 §.


Patent meddelas endasl på upp­finning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patenlansökningen och tillika vä-senlligen skiljer sig därifrån.

Som känt anses alll som blivit all­mänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, ut­nyttjande eller på annat säll. Även innehållet i patenlansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligl 22 §. Vill­korel i JÖrsia stycket att uppfin­ningen väsentligen skall skilja sig från vad som blivit känt före dagen för patenlansökningen gäller dock icke i förluillande tiU innehåUet i sådan ansökan.

Bestämmelser om att, vid lill-länipning av andra styckei, ansö­kan som avses i 3 dier 11 kap. i vis­sa fall äger samma verkan som en här i riket gjord patentansökan fin­nas i 29. 38 och 87 §§.

Villkoret i jörsta slycket att upp-jinningen skall vara ny utgör ej hin­der för alt patent meddelas på känt ämne eller känd blandning av äm­nen jör anväinlniiig vid förfärande som avses i I § iredje stycket, om


 


Prop. 1977/78:1 Del A


Nnvaratide Ivddsc


Föreslagen Ivddsc


 


Patent må dock meddelas ulan hinder av att uppfinningen inom sex månader innan patenlansök­ningen gjordes blivit allmänt till­gänglig

1)        lill följd av uppenbart miss­bruk i förhållande lill sökanden el­ler någon från vilken denne härle­der sin lätt eller

2)        genom att sökanden eller nå­gon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på offi­ciell eller officiellt erkänd interna­lionell utställning.


användningen av ämnet eller blandningen icke är känd vid förfa­rande av delta slag.

Patent må meddelas ulan hinder av att uppfinningen inom sex måna­der innan patenlansökningen gjor­des blivit allmänt tillgänglig

1)       till följd av uppenbart miss­bruk i förhållande lill sökanden el­ler någon från vilken denne härie­der sin rält eller

2)       genom all sökanden eller nå­gon från vilken denne härleder sin räll förevisat uppfinningen på .v(/-da/i officiell eller officiellt erkänd internationell utställning ,vo/;; avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade koincniionen ont iiiler-naiiondla ulsiällningar.


Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär all. med de undanlag som anges nedan, annan än patenthavaren ej mä utan den­nes lov utnyttia uppfinningen yr-kcsniässigi genom all använda pa-leiiiskyddal jörfärande. genom all tillverka, injöra. använda eller lill försäljning, uthyrning eller utlå­ning utbjuda patentskyddat alster eller på annal säll.

Avser uppfinningen förfarande för lillverkning av alster, omfattar ensamräiien även alster som lill-verkais enligt förfarandet.

3 ij

Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär all, med de undanlag som anges nedan, annan än patenthavaren ej må utan den­nes lov utnyttja uppfinningen ge­nom all

/) lillyerku, utbjuda, bringa i oinsättning eller använda patent­skyddat alster eller införa eller in­neha sådant alster för ändamål .som Illl stigt.s.

2)    använda paleniskyddal förfa­rande eller, om han vel eller del med hänsyn till omständigheterna är uppenbart all förfarandet ej fur användas ulan patentliavarens lov, Kliyjtida del för användning här i ri­ket,

3)    utbjuda, bringa i omsättning eller använda alster som tUlverkats enligt patentskyddat jörfarande el­ler införa eller inneha alstret för ändamål som nu sagls.

Ensamräiien innebär även alt annan än patenthavaren ej mu ulan dennes lov utnyttja uppfinningen genom all erbjuda eller tiUhanda­hålla någon som ej är berättigad alt utnyttja uppfinningen sådani medel för att utöva den här i riket


 


Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande lydelse

Ensamrätten omjåttar icke ut­nyttjande av alster, som sålts här i riket i butik eiler på därmed jätnför-ligl .sätt i strid mot ensamräiien, om köparen vid köpet icke ägde el­ler bort äga kännedom om att en­samrätten kränktes.


Föreslagen lydelse

som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen, om den som erbju­der eller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omstän­digheterna är uppenbart att medlet är lämpat och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en i handeln aUmänt före­kommande vara, gäller vad nu sagts dock endast om den som er­bjuder eller tUlhandahåller medlet söker påverka mottagaren till handling som avses iförsta stycket. Vid tillämpning av bestämmelserna i delta stycke skall såsom berätti­gad att utnyttja uppfinningen icke anses den som utnyttjar uppfin­ningen på sätt som sägs i tredje stycket I, 3 eller 4.

Från ensamrätten undantagas

1)         utnyttjande som ej sker yrkes­mässigt,

2)    utnyttjande av patentskyddat alster som bringats i omsättning här i riket av patenthavaren eller med dennes samtycke,

3)    utnyttjande av uppfinning för experiment, som avser själva npp-jinningen,

4)    beredning på apotek av läke­medel eiUigt läkares förskrivning i enskill fall eller åtgärd med sålun­da berett läkemedel.


 


6 §2

Regeringen äger förordna, att ansökan om patent på uppfinning, vilken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid till­lämpning av 2 § första och andra styckena saml 4 § anses gjord sam­tidigt med ansökningen utom riket om sökanden yrkar det.


Ansökan om patent på uppfin­ning, vilken inom tolv månader fö­re ansökningsdagen angivits i ansö­kan avseende patent här i riket eller patent, uppfinnarcertifikat eller skydd som nytlighetsmodeU i främ­mande stal som är ansluten till Pa­riskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriella ägan­derätten, skall vid tillämpning av 2 § första, andra och fiärde stycke­na samt 4 § anses gjord samtidigt med den tidigare ansökningen, om


 Senaste lydelse 1977:700


 


Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande lydelse

I förordnande skola anges de närmare villkor, under vilka sådan konventionsprioritet må åtnjutas.

8 §

Patentmyndighet för Sverige är patent- och registreringsverket.


Föreslagen lydelse

sökanden yrkar det. Sådan priori­tet må åtnjutas även från ansökan om skydd som icke avser stat som är ansluten till konventionen, om motsvarande prioritet från svensk patentansökan medges där den ti­digare ansökningen gjorts och om där gällande lagstiftning i huvud­sak överensstämmer med konven­tionen.

Regeringen eUer, efter regering­ens bestämmande, patentmyndig­heten föreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skaU framstäl­las och vilka handlingar som skola inges till stöd för yrkandet. Iaktta­ges ej vad sålunda föreskrivits, må prioritet icke åtnjutas.

7 §

Med patentmyndighelen avses i denna lag patentmyndigheten här i riket, om ej annal sägs. Patentmyn­dighet här i riket är patent- och re­gistreringsverket.


 


9 §

Ansökan om patent göres skriftli­gen hos patentmyndighelen.

Ansökningen skall innehålla be­skrivning av uppfinningen, innefat­tande även ritningar om sädana be­hövas, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom pa­tentet (patentkrav). Beskrivningen skall vara så tydlig, att en fackman med ledning därav kan utöva upp­finningen.


Ansökan om patent göres skriftli­gen hos patentmyndighelen eller, i fall som avses i3 kap., hos patent-myndighet i främmande stat eller hos internationell organisation.

Ansökningen skall innehålla be­skrivning av uppfinningen, innefat­tande även ritningar om sådana be­hövas, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom pa­tentet (patentkrav). Den omstän­digheten alt uppfinningen avser ke­misk förening medför icke att be­stämd användning måste anges i patentkravet. Beskrivningen skall vara så tydlig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfin­ningen. Avser uppfinning mikrobio­logiskt förfarande eller alster av så­dant förfarande och skall mikroor­ganism som icke är allmänt till­gängUg användas vid utövande av uppfinningen, anses uppfinningen icke   tillräckUgt   tydUgt   angiven,


 


Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


10


 


1 ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Sökes patent av annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.

Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift.


med mindre en kultur av denna mikroorganism läinnas i för\'ar en­ligt föreskrifter som regeringen el­ler, efter regeringens bestämman­de, patentmyndighelen meddelar.

Ansökningen skall dessutom in­nehålla ett sammandrag av be­skrivning och paientkrav. Sam­mandraget skall tjäna enbart som teknisk information och må icke lillmäias betydelse i annal avseen­de.

1 ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Sökes patent av annan än uppfinnaren, skall sökanden siyrka sin rält till uppfinningen.

Sökanden skall eriägga fastställd ansökningsavgift.


Om sökanden begär del och er­lägger särskild avgifi, skall patent­myndighelen på de viltkor regering­en bestämmer låta ansökningen bli föremål för sådan nyhetsgransk­ning vid internationeU nyltets-granskningsniyndighel som avses i ariikel 15.5 i den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventio­nen om palentsamarbele.


13 S

Ansökan om patent må icke änd­ras så. alt patent sökes på något som ej framgick av ansöknings-handlingarna när ansökningen gjordes eller enligt 14 § skall anses gjord.


Ansökan om patent må icke änd­ras så. att patent sökes på något som ej framgick av ansökningen när den gjordes eller enligt 14 § skall anses gjord.


 


15

Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el­ler finner patentmyndighelen annat hinder föreligga för bifall till ansök­ningen, skall sökanden föreläggas att inom viss lid avge ytirande eller vidtaga rättelse.


Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el­ler finner patentmyndigheten annat hinder föreligga för bifall till ansök­ningen, skall sökanden föreläggas att inom viss lid avge yttrande eller vidtaga rättelse. Sammandraget må patentmyndigheten dock, utan att höra sökanden, göra de änd­ringar som den finner nödvändiga.


 


Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande Ivddsc


Föreslag en lyddse


Underiåter sökanden alt inom förelagd lid inkomma med yttrande eller vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skall ansökningen avskrivas. Underiätlelse därom skall inlagas i föreläggandet.

Avskriven ansökan återupplages, om sökanden inorn fyra månader efler utgången av förelagd tid inkommer med yttrande eUer vidtager åtgärd för all avhjälpa brist och inom samma lid eriägger fastställd åieruppiagnings-avgifl.


19 §


Äro ansökningshandlingarna full-

.ständiga och finnes ej hinder för

patent föreligga, skall ansökningen

godkännas   för   utläggning   enligt

21 §.

Sedan ansökningen godkänts för utläggning, må palcnikraven icke utvidgas eller yrkande enligl 14 § jranislällas.


Är ansökningen fullständig och finnes ej hinder för patent föreligga, skall ansökningen godkännas för utläggning enligt 21 §.

Sedan ansökningen godkänts för utläggning, må yrkande enligl 14 § ej jramställas eller patentkraven ändras så alt patentskyddets oin-faltning utvidgas.


 


20

Inom ivå månader efler det an­sökningen godkänts för utläggning skall sökanden erlägga fastställd iryckningsavgifl. Sker del ej, skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupplages. om sökan­den inom fyra månader efler ut­gången av sagda tid erlägger iryck-ningsavgifien jämte fastställd åter-upplagningsavgifi.

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse frän irycknings-avgiften inom två månader efter del att ansökningen godkänts för ut­läggning, må patentniyndigheten medge honom sådan befrielse, om han har avsevärd svårighet all er­lägga avgiften. Avslås framställ­ningen, skall avgift som erlägges inom två månader därefier anses erlagd i rält tid.


Inom tvä månader efler det an­sökningen godkänts för utläggning skall sökanden erlägga fastställd iii-läggningsavgifi. Sker del ej, skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupplages. om sökan­den inom fyra månader efter ut­gången av sagda lid erlägger ui-läggningsavgiften jämte fastställd åtempplagningsavgifi.

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse från utlägg-ningsavgijjen inom två månader ef­ter del att ansökningen godkänts för utläggning, må patentmyndighe­len medge honom sådan befrielse, om han har avsevärd svårighet att erlägga avgiften. Avslås framställ­ningen, skall avgift som erlägges inom två månader därefier anses erlagd i rätt lid.


 


Sedan iryckningsavgifl enligt 20 § erlagts eller befrielse från tryckningsavgifien medgivits, skall patentmyndighelen utlägga ansök­ningen för att bereda allmänheten lillfälle att inkomma med invänd­ning mol ansökningen. Utläggning­en skall kungöras.


Sedan ulläggningsavgifl enligt 20 § erlagts eller befrielse från iii-läggningsavgijlen medgivils, skall patentmyndighelen utlägga ansök­ningen för att bereda allmänheten tillfälle all inkomma med invänd­ning mol ansökningen. Utläggning­en skall kungöras.


 


Prop. 1977/78:1 Del A


12


 


Nuvarande Ivddsc


Föreslagen lyddse


Invändning göres skriftligen hos patentmyndigheten inom tre månader från kungörelsedagen.


Från och med den dag då ansök­ningen utlägges skola tryckta ex­emplar av beskrivning och pa­tentkrav, med uppgifl om sökanden och uppfinnaren, finnas att tillgå hos patentmyndighelen.


Från och med den dag då ansök­ningen utlägges skola tryckta ex­emplar av beskrivning, paientkrav och sammandrag, med uppgift om sökanden och uppfinnaren, finnas alt tillgå hos patentmyndighelen.


Från och med den dag då ansökningen utlägges skola handlingarna i ärendel hållas tillgängliga för envar.


När aderton månader förflutit från den dag då patenlansökningen gjordes, eller, om konveniionsprio-ritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres, skola handling­arna hållas lillgängliga för envar, även om ansökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag, skola handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökningen åtempplages eller anför besvär.


När aderton månader förflutit från den dag då patenlansökningen gjordes, eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten be­gäres. skola handlingama hållas lillgängliga för envar, även om an­sökningen icke utlagts. Har heslut fattats om avskrivning eller avslag, skola handlingarna dock hållas lill­gängliga endast om sökanden begär all ansökningen åtempplages, an­för besvär eller gör frainställning enligl 72 eller 73 §.


På framslällning av sökanden skola handlingarna hållas lillgängliga lidi­gare än som följer av första och andra siyckena.

När handlingarna bli tillgängliga enligl andra eller iredje styckei. skall kungörelse därom utfärdas.

Innehåller handling förelagshemlighel och rör den icke uppfinning vara patent sökes. äger patentmyndighelen, om särskilda skäl föreligga, på yr­kande förordna alt handlingen icke må ullämnas. Har sådant yrkande framställts, må handlingen icke utlämnas förrän yrkandet ogillats genom beslut som vunnit laga kraft.

Kultur av mikroorganism som lämnas i förvar enligt 8 § andra slycket skall, sedan handlingarna i ärendet blivit tillgängliga för en­var, hållas tillgänglig för den som gör skriftlig framställning därom och förhinder sig alt iakttaga vad regeringen föreskriver lill .före­byggande av inis.shriik av sådan kultur.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         13

Nuvarande lyddse                                       Föreslagen lyddse

24 §

Talan mot slutligt beslul av patentmyndighelen på palenlavdelningen i ärende angående ansökan om patent må föras av sökanden, om det gått ho­nom emot. Mol beslul. varigenom ansökan bifallits oaktat invändning framställts i behörig ordning, må lalan föras av den som gjort invändning­en. Återkallar invändaren sin talan, må denna likväl prövas, om särskilda skäl föreligga.

Mot beslul. varigenom begäran om återupptagning enligl 15 § tredje stycket eller 20 § första stycket avslagits eller yrkande om överföring en­ligl 18 S bifallits, må talan föras av sökanden. Mot beslut, varigenom yr­kande om överföring enligl 18 S avslagits, mä talan föras av den som fram­ställt yrkandel.

Mot beslut, varigenom yrkande om förordnande enligt 22 S femte slyc­kel avslagils. må lalan föras av sökanden eller den som eljesi framställt yr­kandel.

Om lalan mot beslut enligt 72 el­ler 73 § föreskrives i 75 §.

3 KAP. Internationell patentansökan

Med internaiiondi patenlansö­kan avses ansökan som göres en­ligl den i Washington den 19 juni 1970 avsluiade konventionen om patent.samarhele.

Internalionell patentansökan inges till pulentmyndighel eller in­ternaiiondi organisation som en­ligt konveniionen om patentsamur-bele och tillänipningsföreskrifterna till denna är behörig att mottaga sådan ansökan (mottagande myn­dighet). Den svenska patentniyn­digheten är niotiagande myndighet i enlighet med vad regeringen före­skriver. För internationeU patent-ansökan, som inges till den svenska paientinyndighelen, skall sökanden erlägga fastställd avgift.

Bestämmelserna i 29—38 §§ gäl­la internationell patentansökan som oinfatlar Sverige. Sökes ge­nom sådan ansökan europeiskt pa­tent jör Sverige, gäller dock 11 kap.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          14

Nuvarande lyddse                                       Föreslagen lydelse

29  §

Internalionell patenlansökan. för vilken den mottagande myndig­heten fasisiälli iniernalionell ingiv-ningsdag. skall här i riket ha sam­ma verkan som s\'cnsk patenlansö­kan som gjorts nämnda dag. Vad i 2 § andra stycket andra punkien sägs skall dock gälla endasl om an­sökningen fullföljts enligl 31 §.

30  §

InternationeU patenlansökan skall anses återkallad såviii avser Sverige i de fall som avses i artikel 24.1 .i och ii i konventionen om pa-lentsamarbete.

31   §

ViU sökanden fullJÖlja internalio­nell putenlansökan såviii avser Sverige, skall han inom tjugo må­nader från den inlernalioneUa in-giviungsdagcn eller, om priorilei yrkas, den dag från vilken priorite­ten begäres lill patentmyndighelen inge avskrift ar den internationeUa palenlansökningen och, i den oin-fiillning regeringen jörordnar. översättning av denna lill svenska samt erlägga fastställd avgift.

Har internaiiondi nyheisgransk-ningsinyndighet beslutat att inter­naiiondi nyhetsgranskningsrap-porl ej skall upprättas, skall sökan­den fiUlgöra vad i försia slyckel sägs inom Ivå månader jrån del myndigheten avsände iinderrättd-se till honom om beslutet.

Har sökanden begäri att den in­ternationella ansökningen skall un­derkastas internaiiondi förbere­dande patenterharhetsprövning och har han inom nitton månader från den i första styckei angivna dagen i överenssiämnielse med konyentionen ont paienisainarheic och tillänipningsföreskrifterna lill denna avgivii förklaring all han av­ser alt använda resullalel av denna prövning vid ansökan om patent för


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          15

Nnviirtiiide lydelse                                      Föreslagen lyddse

Sverige, skall han fullgöra vad i försia slycket sägs inom tjugofem månader från näninda dag.

Fullgör sökanden ej vad som åligger honom enligl försia, andra eller tredje slycket, skall ansök­ningen anses återkallad såviii av­ser Sverige.

32  S

Återkallar sökanden begäran om internaiiondi förberedande patcii-terbarhelsprövning eUer förklaring att han avser all använda resulla­lel av sådan pr/hning vid ansökan om patent för Sverige, skall den iniernaliondla palenlansökningen anses återkallad såvitt avser Sveri­ge, om ej ålerkalldseii göres jöre ingången av frist som gäller enligt 31 § försia eller andra slycket och sökanden dessutom före frislens ul­gång fullgör vad som åligger ho­nom enligl 31 § första siycket.

33  §

Har iniernalionell palenlansö-kan fullföljts enligl 31 §. gäller i fråga om ansökningen och dess handläggning 2 kap., om ej annal sägs i denna paragraf eller 34—37 §§. Ansökningen må endast på framstäUning av sökanden upp­tagas lill prövning jöre uigången av frisl som gäller enligl 31 §.

Skyldighet enligt 12 § an ha ett här hosall onibiid inlräder försl du ansökningen nia upplagas tUl pröv­ning.

Bestämmelserna i 22 .<? andra och tredje styckena bli lilläinpliga så snart sökanden fullgjort sin skyl­dighet enligl 31 § alt inge översäil-niiig av ansökningen.

I fråga om internationeU patenl­ansökan skall vid tillämpning av 48, 56 och 60 §§ vad där sägs om alt handlingarna i onsökningsären-dei blivit lillgängliga enligt 22 § i slällel avse all handlingarna blivit


 


Prop. 1977/78:1 Del A

Niivarande lyddse                                       Föreslagen lydelse

tUlgängUga enligt 22 § med iaktta­gande av tredje stycket.

UppfyUer palenlansökningen de krav rörande form och innehåll som Jöreskrivas i konventionen om palentsamarbele och tilläinpnings-föreskriflerna lill denna, skall den godtagas i dessa avseenden.

34  S

Iniernalionell patenlansökan må ej godkännas för utläggning eller avslås innan fyra månader jörfiinit från utgången av frist som gäller enligt 31 § försia eller andra slyc­kel.

Har sökanden inom nitton måna­der från den internationella ingiv-ningsdagen eller, om prioritet yr­kas, den dag från vilken prioriteten begäres avgivit sådan förklaring som avses i 31 § tredje stycket, må ansökningen ej godkännas för ut­läggning eller avslås före utgången av den frist om tjugofem månader som anges i nämnda lagrum.

Ansökan må dock godkännas för utläggning eller avslås före utgång­en av frist som gäller enligt första eller andra stycket, om sökanden samtycker till att ansökningen av­göres dessförinnan.

35   S

Internalionell patentansökan må ej utan sökandens samtycke utläg­gas eUer offentliggöras av patent­myndighelen i tryckt skrift eller på annat liknande sätt, förrän den publicerats av världsorganisatio­nens för den intellektueUa ägande­rätten internationella byrå eUer tju­go månader förfiutit från den inler­nationella ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vil­ken prioriteten begäres.

36   ij

Har del av internationell patent­ansökan icke varit föremål för in­ternalionell nyhetsgranskning eller


 


Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lyddse


internationeU förberedande palen­terbarhetsprövning på grund av att ansökningen bedömts omfatta av varandra oberoende uppfinning­ar och au sökanden ej inom före-skriyen lid erlagt tilläggsaygift en­ligt konventionen om patenlsaniar-beie, skall paienlmyndigliclen prö­va, om bedömningen var riktig. Finnes detta vara fallet, skall den del av ansökningen som icke varit föremål för sådan granskning eller prövning anses återkallad hos pa­tentmyndigheten, om ej sökanden erlägger föreskriven avgift till myn­digheten inom två månader från det myndigheten avsände underrät­telse till honom om sitt ställnings­tagande. Finner patentniyndighe­ten att bedömningen ej var riklig, skall myndigheten fortsätta hand­läggningen av ansökningen i dess helhet.

Talan mol beslul enligl jörsta slyckel. varigenom pateiiiniyndig-lielcii jiinnil, all patentansökiin omfattar av varandra oberoende iippfinningcir. må föras uv sökan­den. Bestämmdserna i 25 § försia och andra styckena äga motsva­rande tillämpning.

Finner rällen palcntinyndigtie-teiis beslul rikligt, räknas fristen för all erlägga sådan avgift som avses i försia slycket andra punk­ten från det patentmyndighelen av­sände underräiielse lill sökanden ont räliens lagakrafivuniui beslul.

37 S

Har del ar internationeU patenl­ansökan icke raril föremål för iii-1 ernaliondl förberedande palenlcr-harhctsprörning på grund ar alt sökanden inskränkt paientkraren efter anmodan av myndighet för sådan prörning all antingen in­skränka kraren eller betala lill-läggsargificr, skall den icke pröra-dc delen ar ansökningen anses återkallad Itos paicniniyndighcien. om ej sökanden erlägger föreskri-

2   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande Ivdelse                                     Föreslagen lyddse

ven avgift till myndigheten inom trå månader från del myndighelen avsände underräiielse till honom om vad sålunda gäller.

38 §

Har niotiagande myndighet väg­rat att fastställa iniernalionell iii-girningsdag för internationeU pa­tenlansökan dier förklarat, all an­sökningen skall anses återkallad el­ler all yrkande ont all ansökningen skall onifatla Sverige skall anses återkallat, skall patentmyndighe­len pu begäran ar sökanden pröva om detta beslut var rikligt. Det­samma skall gälla i fråga om beslut av inlernationella byrån att ansök­ningen skall anses åierkaUad.

Begäran om prörning enligl första styckei skall framsläUas till internationella byrån inom trå må­nader från det underräiielse om den mottagande myndighetens el­ler internationella byråns beslut av­sändes lill sökanden. Sökanden skall inom samma tid lill paient­inyndighelen inge ö\ ersäitning av ansökningen i den oinjaltniitg rege­ringen förordnar saml erlägga.fasl-slälld ansökningsargift.

Finner palentniyndighelen alt den niotiagande myndighelens el­ler iniernaliondla byråns beslut ej rar riktigt, skall paientinyndighe­len handlägga ansökningen enligt 2 kap. Har internationell ingivnings-dag ej fastställls av mottagande myndighet, skall ansökningen an­ses gjord den dag som patentmyn­dighelen finner borde ha fastställts såsom internationell ingivnings-dag. UppfyUer ansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om patenlsamarbete och tiUämpnings­föreskrifterna till denna, skall den godtagas i dessa avseenden.

Besiämmelsen i 2 § andra styc­ket andra punkien äger tillämpning på   ansökan   som   upptagits   till


 


Prop. 1977/78:1 Del A


Nuraraiulc Ivddsc


Föreslagen lydelse

handläggning enligt Iredje slyckel. om ansökningen blir allmäni till­gänglig enligt 22 §.


 


40 S


Meddelat patent kan upprätthål­las intill dess sjutton är förtlutil från den dag då palenlansökningen gjor­des.

Om upprätlhållande ar lilläggs-paiciii stadgas i 7 §.


Meddelat patent kan upprätthål­las intill dess ijiigo år förflutit från den dag då patenlansökningen gjor­des.


 


För patent, som icke är tilläggs-paieni. skall för varje år räknal från den dag patenlansökningen gjordes (paleniår) erläggas fastställd årsav­gift, om annat icke bestämts med stöd av 73 §.

Har lilläggspalenl örergutl lill .själrsländigl paleni enligt hesiäni-indscrna i 7 § iredje slyckel. skall jrån och med närniast jöljande pa­leniår erläggas årsargifi med be­lopp, som skulle ha ingått för hii-vndpatcnlel om del alltjämi raril gällande.


För patent skall för varje år räk­nal från den dag palenlansökningen gjordes (paleniår) erläggas fasl­ställd årsavgift, om annat icke be­stämls med stöd av 76 ,s*''.


51  § Erlägges icke årsavgift enligt föreskrifterna i 41 och 42 SS. är patentet föifallet från och med ingången av del paleniår för vilkel avgifien icke er­lagts.

Patent, som förfaUil enligl försia slyckel, må åleriipprällas ar pa­tentniyndigheten. om paienlliara-ren har g odla g hur ursäkt för sin nnderlålcnhet. Ansökan om uler-upprätlande skall göras skriflligen hos patentniyndigheten senast sex månader frun den dag, då avgiften senast skolat erläggas. Inom sam­ma lid skall ursargiflen med den förhöjning, som må rara bestämd, och fast ställd åleriipprällningsar-gift erläggas. Behörigen gjord an­sökan skall kungöras.

Den som efter det att paleni för­fallil men innan ansökan om uler-nppräitande kungjorts börjat iil-nytljii   uppjinningen   yrkesinässigt


 


Prop. 1977/78:1 Del A


20


 


N ur ärande lydelse


Föreslagen lydelse


här i rikel eller ridlagit väsentliga åtgärder därför äger den rält som anges i 4 §, om patentet återupp­rättas.

52 §3


Har patent meddelats i strid mol 1 eller 2 §. skall rällen förklara pa­tentet ogiltigt, om talan föres där­om. Patent må dock ej förklaras ogiltigt på den grund att den som erhållit patentet varil berättigad lill blott viss andel däri.

Utom i fall som avses i tredje slyckel må lalan föras av envar som lider förfång av patentet och, om del finnes påkallal ur allmän synpunkt, av myndighet som rege­ringen beslämmer.


På Ullan därom skall rällen för­klara patent ogiltigt, om det

1)   meddelats oaktat villkoren i I
och 2 §§ icke äro uppfyllda.

2)   meddelats oaktat uppfinning­en icke är sa tydUgt angiven alt en fackman med ledning därav kan ut­öva den,

3)   omfattar något som ej jram-gick ar ansökningen när den gjor­des, eller

4)  meddelais oaktat paieniskyd-
dets omfattning utvidgats efter det
ansökningen godkänts för utlägg­
ning.

Patent må ej förklaras ogiltigt på den grund all den som erhållit pa­tentet varil berättigad lill blott viss andel däri.

Utom i fall som avses i fjärde slyckel må talan föras av envar som lider förfång av patentet och. om del finnes påkallal ur allmän synpunkl, av myndighet som rege­ringen beslämmer.


Talan, som grundas på all patent meddelats annan än den som är berätti­gad till patentet enligt 1 §. må föras endast av den som påslår sig berättigad litl patentet. Talan skall väckas inom ett år efler erhållen kännedom om pa­tentets meddelande och de övriga omständigheter på vilka lalan grundas. Var patenthavaren i god tro när patentet meddelades eller när del övergick på honom, må lalan ej väckas senare än tre år efter patentets meddelande.


53 S

Har patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 S. skall rällen på lalan av den berälligade överföra patentet på honom. I fråga om den tid inom vilken lalan skall väckas äga be­stämmelserna i 52 S Iredje stycket lillämpning.


Har patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt I S. skall rällen på talan av den berättigade överföra patentet på honom. 1 fråga om den lid inom vilken lalan skall väckas äga be­stämmelserna i 52 fjärde stycket lillämpning.


 Senaste lydelse 1977:700


 


Prop. 1977/78:1 Del A


21


 


Nuvarande Ivdelst


Föreslagen lyddse


Har den som frånkännes patentet i god tro börjat utnyttia uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åigärder därför, äger han mol skäligi vederlag och på skäliga villkor i övrigi fortsätta del påbörjade eller igångsätta det tillämnade utnyttjandet med bibehållande av dess all­männa art. Sådan rätt tillkommer under motsvarande förulsättningar även innehavare av licens som är antecknad i patentregistret.

Räll enligl andra slyckel må övergå till annan endasl lillsammans med rörelse, vari den utnyttjas eller utnyttjandet avselts skola ske.


55 S

Har patent förfallit eller förkla­rats upphört eller har genom laga­kraftvunnen dom patent förklarats ogiltigt eller blivit övert"ört, skatt patentmyndigheten utfärda kungö­relse därom. Kungörelse skall även utfärdas, när ansökan om återupp­rättande blivit prövad genom laga­kraft runnet beslut.


Har patent förfallit etter förkla­rats upphört eller har genom laga­kraftvunnen dom patent förklarats ogiltigt etter blivit överfört, skall patentmyndighelen utfärda kungö­relse därom.


 


60

Utnyttjar någon yrkesmässigt pa­tentsökt uppfinning efter del hand­lingarna i ansökningsärendel blivit tillgängliga enligt 22 S, äger vad som sägs om patentintrång motsva­rande lillämpning i den mån ansök­ningen leder till patent. Till straff må dock ej dömas och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan utläggning av pa­tentansökningen kungjorts enligt 21 § må beslämmas endast enligt 58 § andra styckei.


Utnyttjar någon yrkesmässigt pa­tentsökt uppfinning efter del hand­lingarna i ansökningsärendel blivit tillgängliga enligl 22 §. äger vad som sägs om patentintrång motsva­rande tillämpning i den mån ansök­ningen leder titt patent. Fär liden innan utläggningen ar palenlan­sökningen kungjorts enligl 21 § om­fattar patentskyddet dock endasl rad .som framgår såväl ar paient­kraren i deras lyddse när ansök­ningen blev allmänt tillgänglig som av paientkraren enligl palenlel. Titt straff mä ej dömas och ersätt­ning för skada på gmnd av utnytt­jande som sker innan utläggningen av patenlansökningen kungjorts må beslämmas endast enligt 58 S andra stycket.


Bestämmelserna i 58 S iredje slyckel äga ej lillämpning. om ersättnings­talan väckes senasl ett år efler patentets meddelande.


65 ¥

Stockholms tingsrätt är rätt dom­stot i mål som gäller


Stockholms tingsrätt är räll dom­stol i mål som gälter


Senaste lydelse 1977:700


 


Prop. 1977/78:1 Del A


Nuvariinde Irddse


Föreslagen lyddse


 


1.        bättre räll till patentsökt upp­finning.

2.        patents ogillighet eller över­föring av patent.

3.        meddelande av tvångslicens. fastställande av nya villkor för eller upphävande av sådan licens etter rätt som avses i 53 § andra stycket,

4.   patentintrång,

5.   fastställelse enligt 63 § eller

6.   bestämmande av ersättning enligl 75 S.


1.   bätlre rätt till patentsökt upp­
finning,

2.    patents ogiltighel eller över­föring av patent.

3.    meddelande av tvångslicens, fastställande av nya viltkor för etter upphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 S andra styckei.

4.    patentintrång,

5.    fastställelse enligt 63 S eller

6.    bestämmande av ersättning enligt 78 §.


72 §

Har patentsökande lidit rättsför­lust på grund av att han ej vidtagil ålgärd hos patentniyndigheten inom tid som föreskrires i denna lag dier med stöd därav, men har han gjort alll rad som skäligen kun­de krävas ar hononi jör alt iakttaga fristen, och ridlager han åtgärden inom två månader jrån del föifallet upphörde, dock senasl inom ett år jrån fristens ulgång, skall paienl-myndighelen jörklara all ålgärden skall anses vidtagen i rält tid. Vill palentsökanden vinna sådan för­klaring, skall han inom lid som nu föreskriyits för ålgärden hos pa-lentmyndiglielen göra skrifilig jraniställning därom och erlägga jästslälld avgift.

Har palentharare icke erlagt årsargifi inom frist som föreskrires i 42 § tredje slyckel. skola heslain-mdserna i försia siycket äga mot­svarande tillämpning, dock alt års­avgiften skaU vara erlagd och framställningen gjord senast inom sex månader från frislens utgång.

Första stycket gäUer ej frist som avses i 6 § första stycket.

73 §

Har, i fall som arses i 31 §, handling eller ar gift som avsänts med poslen icke inkotninit till pa-lenimyndigheten inom jöreskriven


 


Prop. 1977/78:1 Del A


23


 


Nurarande Ivdelse


Föreslagen lydelse.


 


74 §


tid men blir den med försändelsen ursedda åtgärden ridlagen inom trå månader från det sökanden in­såg eller bort inse all frislen över­skridits, dock senasl inom ell år från fristens ulgång, skall paient­inyndighelen jörklara alt ålgärden skall anses vidtagen i räll lid. om

I) avbrott i postförbindelserna förekoininii under någon ar de lio dagarna närmast före fristens in­gång på grund ar krig. reroliilion, upplopp, strejk, iiaiurkalastrof el­ler annan Uknande oniständighel på den ort där avsändaren ristas eller har sin rörelse, samt handling­en eller argifien arsänts till palenl-niyndighelen inom fem dagar frun del poslförbinddsernu uieruppla-gils. eller

2l tiaiidlingen etter argifien ar-sänts till paienlmyndiglielen i re-koinnicnderad försändelse senasl fem dagar före fristens utgång, dock endast om försändelsen sänts niedjlygpost där så raril niöjligt el­ler arsändareii liajl anledning an­iaga all försändelsen rid ylledcs befordran skulle ha anlänt till pa­tentniyndigheten inom två dagar från aysändiiingsdagen.

Vill palentsökanden vinna för­klaring enligl första styckei, skall han göra skrifilig frainsläUning därom hos patenlinyndighelen inom tid som där föreskririts för åt­gärden .

Har jranislälliiing enligt 72 eller 73 § hifaUils och skall till jöljd där­ur palenlansökan. som arskririls eller avslagits efter del den blirit tillgänglig enligt 22 §, företagas IiU fortsatt handläggning eller patent, som förfallil, anses upprätthållet, skall kungörelse därom iiljärdas.

Har någon, efler del liden för återupptagande ar den arskrirna ansökningen utgått eller heslutet om årslag runnit laga kraft eller


 


Prop. 1977/78:1 Del A


24


 


Nurarande lydelse


Föreslagen lydelse


palenlel förfaUit men innan kungö­rdsen utfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigl här i riket, må han utan hinder ar patentet fortsätta ulnylljandel med hihcliullande ar dess allniänna arl. Sådan rält lill ulnylljande lillkom-iiier under niotsvarande förulsätt­ningar även den som ridlagit rä-scniliga åigärder för all ulnylija uppfinningen vrkesinässigi här i ri­kel.

Räll enligl andra slyckel må örergå lill annan endasl lillsam-niuns ined rörelse, rari den upp­kommit dier Ulnylljandel avsetls skola ske.


72 P

Talan mol annal slutligt beslut av patentmyndighelen enligt denna lag än som avses i 24 S. föres genom besvär hos patentbesvärsrätten inom två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall erlägga fastställd besvärsav­gift inom samma lid vid påföljd att besvären icke upplagas till pröv­ning.


75 §

Talan mol annat slutligt beslul av patentmyndighelen enligt denna tag än som avses i 24 S saml lalan mot beslut enligt 72 eller 73 § föres ge­nom besvär hos patentbesvärsrät­ten inom två månader från beslu­tets dag. Den som vill anföra be­svär skall erlägga fastställd be­svärsavgift inom samma lid vid på­följd all besvären icke upplagas till prövning.


 


Mol patentbesvärsrättens slutli­ga beslut föres talan hos regerings­rätten genom besvär inom två må­nader från beslutets dag.


Mot patentbesvärsrättens slutli­ga beslut föres talan hos regerings­rätten genom besvär inom två må­nader från beslutets dag.


 


74 .*■«

Närmare beslämmelser angåen­de ansökan om patent, kungörelser i palenlärende. tryckning av ansök­ningshandlingarna, paientregistrei och dess förande samt patentmyn­dighelen utfärdas av regeringen et­ter i den omfallning regeringen be-slänuner av patentmyndighelen. Diarier hos patentmyndighelen skola vara lillgängliga för allmänhe­ten i den utsträckning regeringen bestämmer.

5 Senasle lydelse 1977:730 " Senaste lydelse 1977:700


77 §

Närmare bestämmelser angåen­de ansökan om patent, kungörelser i palenlärende. tryckning av ansök­ningshandlingarna, paientregistrei och dess förande samt patentmyn­dighelen utfärdas av regeringen et­ter i den omfallning regeringen be­slämmer av patentmyndighelen. Diarier hos patentmyndighelen skota vara lillgängliga för allmänhe­ten i den utsträckning regeringen bestämmer.


 


Prop. 1977/78:1 Del A


Nurarande Ivdelse


Föreslagen lyddse


 


Regeringen äger förordna, all handlingar i ärenden angående an­sökan om patent må utlämnas till myndighei i annan stat.

Regeringen äger även förordna att granskning av ansökningar om patent, efler fi"amslällning av pa-lenimyndigheten, må äga lum hos myndighei i annan stat eller hos in­ternationell institution saml all den som söker patent på uppfinning, vara han lidigare sökt patent i an­nan stat, skall vara skyldig att redo­visa vad patentmyndigheten i den slalen delgivit honom rörande prövningen av uppfinningens pa­tenterbarhet.


Regeringen äger förordna, all handlingar i ärenden angående an­sökan om patent må ullämnas lill myndighei i annan stat.

Regeringen äger även förordna att granskning av ansökningar om patent, efler framställning av pa­tentmyndighelen, må äga rum hos myndighet i annan stal eller hos in­ternationell institution samt att den som söker patent på uppfinning, vara han sökl paleni i annan stal, skatt vara skyldig all redovisa vad paientmyndigheten i den staten del­givit honom rörande prövningen av uppfinningens palenlerbarhei. För­ordnande om sådan redorisnings-skyldighel nia dock ej ges i .fråga om patenlansökan som arses i 3 kap., om den varit föremål för in­iernalionell jörheredande puienler-barhetspröriiing och rapport rö­rande denna prörning ingirits till patentniyndigheten.


11 KAP.

Europeiskt patent

80 §

Med europeiskt patent arses pa­tent som meddelas ar del europeis­ka palenlrerkel enligl den i Mun-clien den 5 oktober 1973 avsluiade europeiska patenlkonrenlionen. Med europeisk patenlansökan av­ses patenlansökan sorn göres enligt näninda konrention.

Ansökan om europeiski patent göres hos det europeiska palenl­rerkel. Sådan an.sökan må inges även till patentniyndigheten för all ar denna ridarebefordras lill del europeiska paientverkel. Ansökan som arses i ariikel 76 i näinnda konrention (europeisk ardelad an­sökan) skall dock ulllid inges lill del europeiska palenlrerkel.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         26

Nuvarande lyddse                                       Föreslagen lydelse

Bestämmdserna i 81 -93 §§ gäl­la europeiskt patent för Sverige och europeisk patentansökan som om­fattar Sverige.

81 §

Europeiski paleni är meddelal. när det europeiska paientverkel kungjort sitt beslut all hijälla pa-tenlansökiungen. Del europeiska patentet har sanuna rättsrerkan som patent meddelal här i rikel och .följer aren I örrigt samma bestäm­melser som sådant patent, om ej annat sägs i detta kapiiel.

82 S

Europeiski paleni har rcrkan här i riket endasl ont sökanden inom tid som regeringen besläniiner lill pa­tentniyndigheten ingirit örersätt-ning lill svenska ar den lexl ined vilken palenlel enligt underrättelse lill sökanden från del europeiska paicniverkel är avseil alt meddelas och han inom sainnia tid erlagt faststäUd avgift för tiyckning av örersällningen. Beslutar del euro­peiska patenlverket alt europeiski paleni skall upprätthåUas i ändrad arjattiiiiig. gäller rad nu sagts även i jråga om den ändrade lex­len.

Örersättning skall hållas lill-gänglig för envar. Har den euro­peiska patenlansökningen icke publicerats av det europeiska pa­tenlverket när översättningen in­kommer, skall dock örersällningen ej hållas tillgänglig förrän sådan publicering sker.

Har översättning ingirits och ar-gift erlagts inomjöreskriren tid och har del europeiska palenlrerkel kungjort sitt beslut all bifalla pa­tenlansökningen eller beslulal att det europeiska patentet skall upp-rätttiuUas i ändrad avjallning, skall patenlinyndighelen utfärda kungö­relse därom. Så snart ske kan skola tryckta exemplar av översättningen


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         27

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lyddse

finnas att tillgå hos patentmyndig­helen.

83   S

Har palentharare icke inom fö-reskriren lid vidtagit ålgärd som avses 182 § första stycket, skall vad i 72 § första slycket sägs om pa­tentsökande äga motsvarande till­lämpning. Förklaras med stöd av 72 § alt sådan ålgärd skall anses ridlagen i rält tid. skall patentmyn­digheten utfärda kungörelse där­om.

Har någon, efter del liden för att ridtaga åtgärd enligt 82 § försia stycket iiigåll men innan kungörel­sen utfärdades, i god tro börjat ul­nylija uppjinningen yrkesmässigl här i riket dier vidtagit väsentUga åigärder därför, äger han den räll som anges i 74 § andra och iredje styckena.

84   S

/ j'råga om europeiskt patent skall rid tillämpning ar 52 § rad i försia styckei 4 sägs om ulridgning ar patentskyddets omfattning efter del ansökningen godkänts för ut­läggning avse utridgning sorn skett efler det palenlel meddelats.

85   §

Har del europeiska paientverkel hell eller delvis upphävt europeiskt patent, skall detta ha summa ver­kan som om palenlel här i rikel jör­klarais i inotsrarande mån ogiltigt. Patentniyndigheten skall utfärda kungörelse om upphävandet.

86  S

För europeiskt patent skall års­avgift erläggas till patentmyndig­heten för varje paleniår efter del under vilket det europeiska patent-verket kungjort sitt beslut att bifal­la patentansökningen.

Erlägges icke årsavgift för euro­peiskt patent  enligt  rad i Jörsta


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         28

Nurarande lyddse                                       Föreslagen lyddse

stycket och i 42 § sägs, äger 51 § inotsrarande tiUämpning.

87  S

Europeisk patenlansökan, för vilken det europeiska palenlrerkel fasisiälli ingirningsdag, skall här i riket ha samina rerkan som svensk palenlansökan som gjorts näninda dag. Åtnjuter ansökningen enligt den europeiska paientkonventio­nen prioritet från tidigare dag än ingivningsdagen. skall sådan prio­ritet beaklas.

Vid lillämpning ar 2 § andra slyckel andra punkten skall publi­cering av europeisk patenlansökan som sker enligl ariikel 93 i den eu­ropeiska paientkonventionen jäm­ställas med all ansökan blir all­mänt tiUgänglig enligt 22 §. Vad nu sagls gäller även publicering som avses i artikel 158.1 i konventionen, om denna publicering av del euro­peiska palenlrerkel jämställes med publicering som sker enligt artikel 93.

88   S

Har europeisk patenlansökan publicerats enligl den europeiska patentkonyentionen och har örer-sällning till srenska ar patentkra­ven i den lydelse de publicerades ingivits till patentmyndighelen. skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom och hålla över­sättningen tillgänglig för envar.

Ulnyttjar någon yrkesinässigt uppfinning som sökes skyddad i eu­ropeisk patenlansökan efter del att kungörelse utfärdats enligt första stycket, äger rad som sägs om pa­tentintrång inotsvarande tillämp­ning om ansökningen leder till pa­tent för Srerige. I sådant fall om­fallar patentskyddet dock endust rad som framgår såväl av patent-kraven i den lyddse de publicera­des som av patentkraven enligt pa­tentet. Till straff må ej dömas och


 


Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande lyddse


Föreslagen lydelse


29


ersättning för skada må bestäm­mas endast enligt 58 § andra slyc­kel.

Bestämmelserna i 58 § iredje Slycket äga ej tillämpning, om er­sättningstalan räckes senast ett år efter del tiden jör invändning mot det europeiska patentet utgått el­ler, om invändning gjorts, senasl ett år ejter del alt del europeiska palenlrerkel beslulal alt patentet skall upprätthållas.

89 S

Har europeisk patenlansökan el­ler yrkande ati sådan ansökan skall onifatla Sverige återkallats eller skall enligl den europeiska patent-konventionen sådan återkallelse anses ha skell och har ansökningen icke åienipplagiis enligt artikel 121 i konventionen, skall detta ha sam­ma verkan som återkallelse ar pa­tenlansökan hos patentmyndighe­len.

Har europeisk patentansökan arslagits, skall detta ha samma rerkan som årslag på patenlansö­kan här i rikel.

90 S

Örerensstäinnier icke översätt­ning ar handling som avses i 82 el­ler 88 § med handlingens lyddse på det språk som raril handläggnings­språk vid del europeiska palenlrer­kel. omfattar patentskyddet endast vad som framgår ar båda lydelser­na.

1 mål om ogiltighel äger lydelsen på handläggningsspråket ensam vitsord.


91


liikonimcr sökanden eller patent­havaren lill patenlinyndighelen med rälldse av översättning som avses i 82 § och erlägger han fast­ställd avgift för tiyckning av den räliade örersällningen, gäller den­na i stället för den tidigare. Rättad


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         30

Nurarande lydelse                                      Föreslagen lydelse

översättning skall hållas tillgänglig för envar, om den ursprungliga örersällningen hålles tillgänglig. Har rältdse Inkoniniil och avgifi erkigis och är den ursprungUga örersällningen lillgänglig för en-rar, skall myndigheten ulfärda kungörelse även om räll elsen. Så snart ske kan skola tiyckta exemp­lar ar den räliade örersällningen finnas alt lillgå hos patenlinyndig­helen.

Inkonuner sökanden ined rälld­se ar örersäilning som avses i 88 §, skall patentmyndighelen utfärda kungörelse därom och hålla den räliade örersällningen lillgänglig för enrar. Sedan kungörelsen ut­färdats, gäller den rättade örer­sällningen i slällel förden lidigare.

Har någon, innan räilad örer­säilning bler gällande, i god Iro börjat utnyttja uppfinningen yrkes­mässigt här i riket på sätt som en­ligt lidigare översättning icke ut­gjorde intrång i sökandens eller pa-lenihararens rätt eller ridlagit rä-sentliga åigärder därför, äger han den rätt som anges I 74 § andra och iredje styckena.

92 S

Har det europeiska patenlverket beslutat att helt eller delvis upphä­va europeiski patent eller har be­träffande europeisk patentansökan inträtt sådant förhållande som av­ses i 89 §. men förklarar det euro­peiska patenlverket enligt den europeiska paientkonventionen pa­tenthavaren eller sökanden återin­satt i tidigare rättigheter, gäller detta även liär i riket.

Har någon, efler det beslutet meddelades eller förhållandet in­trädde men innan det europeiska paientverkel ui.färdat kungörelse om förklaring som arses i försia slyckel, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i ri­kel eller ridlagit räsentliga älgar-


 


Prop. 1977/78:1 Del A


31


 


Nurarande Ivdelse


Föreslå gen lydelse


der därför, äger han den rält som anges i 74 § undra och iredje siyc­kena.

93  §

Är europeisk palenlansökan, som ingivits lill nationell paleiil-niyndighet, all anse som återkallad därför alt den icke inkoniniil till del europeiska palenlrerkel inom före-skriren lid. skall palentniyndighe­len på framställning ar sökanden upplaga den sam oinrandlad lill ansökan om svenskl patent under förulsällning

1)         all fniinslällningen inges lill den nationella myndighet som mot­tog palenlansökningen inom Ire månader från del sökanden under­rättades om att ansökningen an­sågs återkallad och dessutom in­konuner lill paienlmyndiglielen inom tjugo månader från den dag då ansökningen ingars eller, ont prioritet yrkas, den dag från rilken prioritet begäres, saml

2)    all sökanden inom tid som re­geringen beslämmer erlägger fasl-slälld ansökningsargift och inger örersättning lill srenska av palenl­ansökningen.

Uppjyller palenlansökningen de krar rörande ansökans form som

föreskrivas i den europeiska pa-lentkonreiuionen och lillämpnings-

jöre skrift erna lill denna, skall den godtagas i detta arseende.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.         Denna lag träder i krafl den dag regeringen bestämmer.

2.         Patentansökan, som har godkänts för utläggning före ikraftlrädandel. och ansökan om lilläggspatenl, som har inkommit före ikraftträdandet, skatt behandlas och avgöras enligt tagen i dess äldre lydelse.

3.         I fråga om annan före ikraftträdandet gjord patenlansökan än sådan som sägs under 2 skatt gälla följande.

9 § i sin äldre lydelse skall tillämpas i slällel för 8 S i dess nya lydelse. 20 S skatt tillämpas i sin äldre lydelse.

Avser uppfinningen livs- eller läkemedel, får patent icke meddelas på själva alstret.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          32

4.   De nya bestämmelserna skall tillämpas även på patent, som har med­
delats före ikrafiträdandet etter meddelas på gmnd av ansökan som har
gjorts dessförinnan, i den mån ej annat följer av vad som föreskrives ne­
dan.

Giltighetstiden för patent, som har meddelats på gmnd av ansökan som har gjorts mer än tolv år före ikraftträdandet, skall bestämmas enligt 40 S i dess äldre lydelse.

Har före ikraftträdandet patent förfallit enligt 51 § första stycket, skall 51 § andra och tredje styckena samt 55 S andra punkten fortfarande tilläm­pas.

Beträffande patent, som har meddelats på gmnd av patenlansökan som har gjorts före ikraftträdandet, skatt 60 § tillämpas i sin äldre lydetse.

Äldre bestämmelser om lilläggspalenl skall alltjämt gälla i fråga om till-läggspatent, som har meddelats före ikraftträdandet eller meddelas enligt punkt 2.

Fråga om ogilligförklaring av patent, som har meddelats etter meddelas enligt tagen i dess äldre lydelse, skall bedömas enligt tagen i den lydelsen.

5.         Är europeisk patenlansökan, som omfattar Sverige, enligt artikel 162.4 i den europeiska patentkonventionen att anse som återkallad, skall paientmyndigheten på framställning av sökanden upptaga den som om­vandlad till ansökan om svenskt patent under fömtsättning dels att fram­ställningen inges till del europeiska patenlverket inom tre månader från del sökanden underrättades om att patentansökningen ansågs återkallad, dels att sökanden inom tid som regeringen bestämmer erlägger fastställd ansök­ningsavgifi och inger översättning till svenska av ansökningen i dess ur­spmngliga lydelse samt av de ändringar som gjorts under handläggningen vid det europeiska patentverket och som sökanden önskar åberopa. Beträf­fande patentansökningens form skall vad i 93 S andra stycket sägs äga moisvarande tillämpning.

6.    Har patenlansökan. som begärts omvandlad enligt punkt 5, blivit publicerad enligl artikel 93 i den europeiska patenlkonventionen och för­klaras med tillämpningav 72 S all översättning etter avgift, som har inkom­mit för sent, skall anses inkommen i rätt tid, skatt patentmyndigheten ut­färda kungörelse därom. Delsamma gäller om patenlansökan, som begärts omvandlad, har blivit publicerad enligt artikel 21 i konventionen om pa­tentsamarbete, om denna publicering av det europeiska patentverket jäm­ställes med publicering som sker enligt artikel 93.

Har någon, efter det att fristen för att inkomma med översättning och er­lägga avgift har utgått men innan kungörelsen ulfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i rikel etter vidtagit väsenttiga åt­gärder därför, äger han den rätt som anges i 74 S andra-och tredje stycke­na.

2    Förslag till

Lag om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens om­råde m.m.

Härigenom föreskrives följande.

1 §    Beträffande mål vari talan föres mot sökande av europeiskt patent om bättre rätt till den patentsökta uppfinningen såvitt avser Sverige etter an-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                   33

nan stal, som är bunden av det titt den europeiska patentkonventionen den 5 oktober 1973 hörande erkännandeprotokoltet, gäller bestämmelserna i 2-6 SS. Med fördragsslutande stat avses därvid stal. som är bunden av nämnda protokoll.

2 §    Mål som avses i 1 S får upptagas av svensk domstot

1. om svaranden har hemvist i Sverige,

2.        om käranden har hemvist i Sverige och svaranden ej har hemvist i fördragsslutande stat,

3.        om parterna har avtalat, skriftligen etter muntligen med skriftlig be­kräftelse, att talan skatt väckas vid svensk domstol.

3 § Rör mål som avses i I § uppfinning gjord av arbetstagare och är fråga om tvist mellan arbetstagaren och dennes arbetsgivare, gäller i stället för 2 § att målet får upptagas av svensk domstol

1.  om arbetstagaren när uppfinningen gjordes huvudsakligen var sys­salt i Sverige eller, om det ej kan avgöras var han huvudsakligen var sys-setsalt, arbetsgivaren hade driftställe i Sverige till vilket arbetstagaren var knuten,

2.         om parterna har avtalat, skriftligen etter muntligen med skrifttig be­kräftelse, att talan som nu avses skatt väckas vid svensk domstol och så­dant avtal är tillåtet enligt den stals lag som är tillämplig på anställningsav­talet.

Är svensk lag lillämplig på anställningsavtalet, är avtal mellan arbetsgi­vare och arbetstagare om att lalan som nu avses skall väckas vid utländsk domstol ulan verkan.

4 §    1 mål som enligl 3 § första stycket I upptages av svensk domstol skall svensk lag tillämpas.

Upplager svensk domstot mål med stöd av 3 S försia stycket 2, skall tvisten avgöras enligl lagen i den stat där arbetslagaren huvudsakligen var sysselsatt när uppfinningen gjordes, eller, om del ej kan avgöras var han huvudsakligen var sysselsatt, där det driftställe var beläget titt vilket ar­betstagaren var knuten.

5 § Mål som avses i 1 § får icke upptagas titt prövning av svensk domstol, om rörande samma sak redan är rättegång mellan samma parter vid dom­stol i annan fördragsslutande stat. Har vid den utländska domstolen gjorts invändning mol dess behörighet, skall dock den svenska domstolen förkla­ra målet vilande, titt dess frågan om den utländska domstolens behörighet har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft.

6 8 Lagakraftvunnet avgörande, som i annan fördragsslutande stat har meddelats i mål som avses i I §, gäller även här i riket. Avgörandet gäller dock icke

I. om del har meddelats mot patentsökande, som ej har ingått i svaro­mål, och den handting varigenom talan väcktes ej hade delgivits honom i föreskriven ordning eller han icke fått tillräcktig tid att svara i saken.

3   Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr I. Del A


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          34

2. om del är oföienligt med annal avgörande, som i ett tidigare anhäng­iggjort mål mellan samma parter har meddelats i fördragsslutande stal.

7 § Talan mot den europeiska patentorganisalionen om fullgörande av avtal etter om skadestånd i avtalsförhållande får upptagas av svensk dom­stol endast om sådan talan enligt föreskrift i avtalet skall prövas av svensk domstol.

Talan mot den europeiska paleniorganisationen om skadestånd i annal falt än som avses i försia styckei får upplagas av svensk domstol endast om målet gäller skada orsakad av verksamhet vid det europeiska patent-verkels konior i Sverige etter av arbetstagare vid sådant konior.

Denna lag iräder i krafl den dag regeringen beslämmer.

3    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk

domstol

Härigenom föreskrives att I och 3-5 SS lagen (1946:816) om bevisupp­tagning ål uttändsk domstol skall ha nedan angivna lydelse.

Nurarande lyddse                                       Föreslagen lydelse

t   §•

Har i vissl mål eller ärende utländsk domstol gjort framställning hos domstol här i riket om vidtagande av någon titt rättegången hörande åt­gärd, såsom upptagande av ed. anställande av förhör med part eller uppla­gande av bevis genom vittne, sakkunnig etter syn eller av skriftligt bevis, och varder framställningen genom utrikesdepartementet överlämnad titt den svenska domstolen, skatt den äskade ålgärden vidtagas efter vad i den­na tag sägs. Vad sålunda stadgats äge dock ej tillämpning, där fråga är om ansvar för gärning som icke är i svensk lag belagd med siraff. Ej heller må i mål om ansvar för brottslig gäming pari höras på ed etter under sannings­försäkran.

Avser framställning enligl försia stycket fråga om ansvar för gärning, som har karaktär av politiskt brolt, äger denna tag lillämpning endast om framställningen har gjorts av domstol i stal som har tillträtt den europeiska konventionen den 27 januari 1977 om bekämpande av terrorism och gär­ningen ulgör brolt som avses i denna konvention.

Lika med utländsk domstot anses Lika med uttändsk domstol anses
i denna tag annan utländsk judiciell i denna tag annan uttändsk judiciell
myndighei.
                                                   myndighei och det europeiska pa-

lenlrerkel.

Senaste lydelse 1977:435


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          35

Nurarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

Prövar rätten att begärd åtgärd ej kan vidtagas, meddele rätten den ut­ländska domstolen underrättelse därom med uppgift om skälen för beslu­tet.

Finner rätten att det jämlikt 2 S andra slyckel tillkommer annan rält att vidtaga åtgärd varom fråga är, skatt framställningen översändas till den räl­len och meddelande därom tittstätlas den utländska domstolen.

Har åtgärden begärts ar del eu­ropeiska palenlrerkel och jlniier rätten all åtgärden icke kan ridta­gas eller att den ankommer på an­nan domstol, skall I stället för rad som sägs Iförsta och andra stycke­na gälla jöljande. Rätten skall un­derrätta tiirikesdeparienienlet om sill beslul och lill deparlemenlei återställa handlingarna i ärendel. Departementet skall, om annan svensk domstol är behörig, örcr-lämna franislällningen lill denna och i annal fall underrätta det eu­ropeiska patenlverket om räliens beslut.

4§' Möter ej för äskad åtgärd taga hinder, utsatte rätten dag för ärendets fö­retagande.

Avser mål däri ålgärd äskats an- Avser mål däri ålgärd äskats an­
svar för brottslig gäming. give rät- svar för brottslig gäming. give räl­
len i god tid den utländska domsto- len i god tid den utländska domsto­
len underrättelse vilken dag åren- len underrättelse vilken dag ären­
det skall förekomma. Sådan under- del skatt förekomma. Sädan under­
rättelse skatt ock eljest lämnas, om rättelse skatt ock eljest lämnas, om
den utländska domstolen framställt den utländska domstolen framställt
begäran därom.
                                          begäran    därom.    Har    ålgärden

äskats av del europeiska patenlver­ket. skall underrättelse städse läm­nas dil.

5 §2 1 fråga om ärendets behandling vid rätten skall, där ej annat föranledes av föreskrifierna i denna lag. tända titt efterrättelse vad om rättegång vid svensk domstol finnes stadgat. Ärendel skall anses såsom bevisupptagning utom huvudförhandling; dock vare ej nödigt alt part kallas, där han ej själv skall höras eller fullgöra något.

2 Senaste lydelse 1974: 755


 


Prop, 1977/78:1 Del A


36


 


Nurarande lyddse

Domare vid den utländska dom­stolen äger rätt att närvara vid be­visupptagning eller annan i 1 S av­sedd åtgärd.


Föreslagen lydelse

Domare vid den utländska dom­slolen äger rätt att närvara vid be­visupptagning eller annan i I S av­sedd åtgärd. Har åtgärden begärts av det europeiska patentverket, äger företrädare för detta samina rätt. Företrädare för del europeis­ka patenlverket må ställa frågor till part, vittne eller sakkunnig som hö­res.


Denna tag träder i krafl den dag regeringen beslämmer.

4   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar

Härigenom föreskrives att 5. 7. 10. 12. 15 och 18 §S lagen om försvars­uppfinningar skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelst


Föreslagen lydelse


 


Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning skall av palenl-myndigheten underställas gransk­ningsnämnden för prövning, hurti-vida uppfinningen skall hållas hem­tig. Den som vilt att svensk för­svarsuppfinning, vara patent icke sökts, skall få offentliggöras eller pä annal sätt yppas, skall hos granskningsnämnden ansöka om sådan prövning.


Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning, sotn inges till patentmyndighelen, skatt av denna underställas granskningsnämnden för prövning, huruvida uppfinning­en skatt hållas hemlig.

Den som vilt att svensk försvars­uppfinning, vara patent icke sökts, skatt få offentliggöras eller på annat säll yppas skall hos gransknings­nämnden ansöka om sådan pröv­ning som avses i första stycket. Delsainina gäller den som vill söka paleni på svensk försvarsuppfin­ning genom all lill annan mottaga­re än patentmyndighelen inge in­ternationell patentansökan som av­ses 13 kap. patentlagen (1967:837) eller europeisk patenlansökan som avses i 11 kap. samma lag.


 


Har i ärende, som palenlmyndig-                Har i ärende, som patentmyndig-

helen underställt gransknings­nämnden, förordnande enligl 6 S ej meddelats inom tre månader efler den dag då beskrivning över upp­finningen  med tillhörande ritning


heten underställt gransknings­nämnden, förordnande enligt 6 § ej meddelats inom tid sorn föreskrires i andra slycket, upphör uppfinning­en all vara hemlig enligt denna tag.


 


Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande lyddse

och patentkrav på srenska inkom­mit till patentmyndigheten,upphör uppfinningen att vara hemtig enligt denna lag.


37

Föreslagen lydelse

Den i första styckei näinnda li­den utgör

1.          om ärendet avser internatio­neU patentansökan, tre månader från den iniernaliondla ingivnings­dagen, dock, i fall då prioritet har yrkats, högsl tolv månader tio dag­ar från den dag från rilken priorite­ten begärts,

2.    om ärendet avser europeisk palenlansökan, tre månader från del ansökan inkom lill paienlmyn­diglielen, dock, i fall då prioritet har yrkats, högst tretton månader från den dag jrån vilken prioriteten begärts,

3.    om ärendet avser svensk pa­lenlansökan. ire månader från den dag då beskrivning över uppfin­ningen med tillhörande ritningar och patenikrar på srenska inkoni­niil till patentniyndigheten.

Har ärende anhängiggjorts hos granskningsnäinnden enligl 5 § andra styckei. upphör uppjinning­en all rara hemlig enligl denna lag, om jörordnande enligt 6 § cj med­delats inom tre månader från den dag då ansökan om nämndens prörning och för prörningen erfor­derliga handlingar inkoinmil till nämnden.


 


10

Ansökan om patent eller annan skyddsrält på svensk försvarsupp­finning, som skall hållas hemlig, får ej göras i jrämmande stat, ont ej re­geringen medger det. Sådani med­givande får lämnas endasl under förutsättning att uppfinningen hem­lighålles även i den främmande sta­ten.


Ansökan om patent eller annan skyddsrätl avseende främmande stal på svensk försvarsuppfinning, som skall hållas hemlig, får göras endast ont regeringen medger det. Sådant medgivande får lämnas en­dast under förutsättning alt uppfin­ningen hemlighålles även i den främmande staten.


' Senaste lydelse 1975: 734


 


Prop. 1977/78:1 Del A

Nurarande Ivdelse


Föreslagen Iy dds t


38


12 S

Har ansökan om patent på uppfinning som avses med förordnande enligt 6 S godkänts för utläggning, skall ansökningen förklaras vilande i avbidan på att förordnandei upphör alt gälla. Så länge förordnandet beslår skall 20-22 SS patentlagen (1967:837) ej tillämpas på ansökningen. Vid tillämp­ning därefier av dessa paragrafer skatt i 20 S angivna tider räknas från den dag förordnandei upphörde att gälla och får patentmyndighelen icke hålla handlingarna i ärendet tillgängliga förrän tre månader förflutit från nämnda dag, om ej sökanden begär det.

Har jörordnande enligt 6 § med­delais beträffande internaiiondi el­ler europeisk patenlansökan, jår ansökningen icke ridarebefordras för forlsalt handläggning som in­ternationell eller europeisk palenl­ansökan.


15

Sökes patent i Sverige på annan försvarsuppfinning än sådan som avses i 4 S (utländsk försrarsupp-finning). skall patentmyndigheten underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning, humvi­da uppfinningen skatt hållas hemlig.


Sökes patent i Sverige på annan försvarsuppfinning än sådan som avses i 4 § (utländsk försvarsupp­finning}, skatt patentmyndigheten underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning, humvi­da uppfinningen skall hållas hemlig. Vad nu sagls giiller dock ej interna­lionell palenlansökan eller europe­isk patentansökan.


 


\i Beslämmelserna i 12-14 §§ äger moisvarande tillämpning i fråga om utländsk försvarsuppfinning.


Beslämmelserna i 12 § första slyckel sann 13 och 14 §§ äger moisvarande tillämpning i fråga om utländsk försvarsuppfinning.


Denna lag träder i krafl den dag regeringen beslämmer. Bestämmelsen i 7 S iredje slyckel skatt dock ej gälla ärende, som före ikraftträdandet an­hängiggjorts hos granskningsnämnden enligt 5 S andra punkien i lagens nu­varande lydelse.


 


Prop. 1977/78:1 Del A


39


5    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall

Härigenom föreskrives att bilagan" till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga


Immunitet och/eller privilegier gäller för följande


Tillämplig intematio­nell överenskommelse


Internationella organ             Fysiska personer


28 Europeiska patent­organisationen


Medlemmarnas repre­sentanter i organisa­tionens förvaltningsråd och sädana represen­tanters makar samt personer med ijänsi hos det europeiska paientverkel och dessa personers familjer ävensom personer med uppdrag av organisa­tionen


Protokoll angående den europeiska pa­tentorganisationens privilegier och immu­nitet, vilket utgör del av den europeiska pa­tentkonventionen den 5 oktober 1973


Denna lag träder i kraft tvä veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Senaste lydelse 1977:343


 


 


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          41

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET
                              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-30

Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman. Ahlmark, Romanus. Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, UUsten, Burenstam Linder, Wik­ström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Romanus

Lagrådsremiss med förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) m.m.

1    Inledning

Efter omfattande förarbete avslutades år 1970 i Washington en konven­tion om patentsamarbete. Patent Coopération Treaty, i det följande be­nämnd samarbetskonventionen. Genom denna konvention bildar de för­dragsslutande statema en union för samarbete i fråga om handläggning av patentansökningar.

Enligt samarbetskonventionen kan patent sökas i en eller flera av de för­dragsslutande statema genom ingivande av en s. k. intemationell patentan­sökan. En sådan ansökan blir föremål för nyhetsgranskning vid nationell patentmyndighet eller intemationell organisation som har utsetts till inter­nationell nyhetsgranskningsmyndighet. Sedan sökanden har tagit emot ut­låtande över denna granskning, kan han ta ställning till om han vilt återkal­la sin ansökan eller fuUfölja den och få den prövad i någon etter några av de stater som ansökningen omfattar. Vid sådan prövning är de nationetta pa­tentmyndigheterna inte bundna av resultatet av den internationella nyhets­granskningen. Samarbetskonventionen ger även sökanden möjlighet att få förberedande palenterbarhetsprövning av internationell patentansökan ut­förd vid en därtill utsedd nationell patentmyndighet eller internationell or­ganisation. Konventionen innehåller också vissa bestämmelser vilkas syf­te är att främja den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna genom att underiätta för dessa länder att få tillgång till modem teknologi.

Samarbetskonventionen nödvändiggör inte några ändringar i de för­dragsslutande statemas materiella patentlagstiftning. De fördragsslutande statema står fria att bestämma vilka materiella krav som sådan ansökan måste uppfylla för att kunna bifallas. 1 konventionen regleras däremot in­temationell patentansökans form och innehåll.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          42

År 1973 avslutades i MiJnchen en konvention om meddelande av euro­peiska patent, Convention on the Grant of European Patents (European Patent Convention). i det följande benämnd den europeiska paientkonven­tionen.

Genom den europeiska patenlkonventionen bildas en europeisk patent-organisation. Organisationen består av ett förvaltningsråd och ett euro­peiskt patentverk. Det europeiska patentverket skall ha sitt säte i Miin-chen. Vissa enheter skall dock förläggas till Haag. Det europeiska patenl­verket skatt handlägga och pröva ansökningar som görs enligt konventio­nen och meddela patent för en eller flera av de fördragsslutande staterna.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av fömtsättningama för meddelande av europeiskt patent. Denna reglering är fristående från de fördragsslutande staternas nationella patentlagstiftning. Europeiski patent och europeisk patenlansökan skall i princip i stat som patentet eUer ansök­ningen avser ha samma rättsverkan som ett patent meddelat av den statens patentmyndighet resp. ansökan om sådant patent. Konventionen inskrän­ker inte de föredragsstutande staternas rätt alt ha egna patenlverk som meddelar nationetta patent för vederbörande stat.

Frågan om Sveriges tillträde till samarbetskonventionen och den euro­peiska patenlkonventionen har utretts av patentpolicykommittén.' 1 ett i juni 1974 avgivet betänkande. Internationellt patentsamarbete I, 1970 års konvention om patentsamarbete (SOU 1974:63). förordar kommittén att Sverige tillträder samarbetskonventionen. Betänkandet innehåller förslag till de förtattningsändringar som föranleds av ett svenskt tillträde till sam­arbetskonventionen. 1 ett senare betänkande, Intemationeltl patentsamar­bete II. 1973 års europeiska patentkonvention (SOU 1976: 24-25), föreslår kommittén att Sverige under vissa förutsättningar tillträder den europeiska patentkonventionen. Detta senare betänkande innehåller förstag till de för­fattningsändringar som föranleds av ett tillträde titt den europeiska patent­konventionen etter som eljest aktualiseras av den konventionen. 1 det be­tänkandet finns också vissa ändringar i de genom 1974 års betänkande framlagda förslagen till författningsändringar. 1976 års betänkande inne­håller sålunda ett samlat förslag till de författningsändringar som föranleds av ett svenskt tillträde till båda konventionema. Kommittén har utarbelal förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) och förslag till förord­ning om ändring i patentkungörelsen (1967:838). Vidare har kommittén lagt fram förslag till lag om erkännande av utländskt avgörande m. m. med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska patentkonventionen

' Generaldirektören Göran Borggård, ordförande, direktören Nils Bergling, avdel­ningschefen Gunnar Ekstam, direktören Lennart Kömer, ingenjören Nils Larfeldt och byrådirektören Olof Wallerius, ledamöter, samt numera avdelningschefen Saul Lewin. numera expeditionschefen Lars Jonson, numera rådmannen Eskil Persson och patenträttsrådet Claes Uggla, experter; sekreterare numera patenträttsrådet Lennarth Törnroth. biträdande sekreterare hovrättsassessorerna Måns Jacobsson och Erik Tersmeden.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          43

saml förstag till lagar om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rällen all utbekomma allmänna handlingar, i lagen (1946:816) om bevis­upptagning ät utländsk domstol och i tagen (1971: 1078) om försvarsuppfin­ningar.

Det av kommittén i 1976 års betänkande framlagda förstaget titt lagstift­ning bör fogas vid protokollet i detta ärende som bilaga 1. Samarbetskon­ventionen med därtill hörande tillämpningsföreskrifter i de engelska och franska versionerna jämte av kommittén utarbetade översättningar till svenska bör fogas vid protokollet som bilagor 3 och 4. Vidare bör den eu­ropeiska patentkonventionen med därtill hörande tillämpningsföreskrifter och protokoll i de engelska, franska och tyska versionerna jämte av kom­mittén utarbetade översättningar till svenska fogas vid protokollet som bi­lagor 5—10.

Patentpolicykommilténs arbete har bedrivits i nära samarbete med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge.' 1 fråga om de fö­reslagna ändringama i patentlagen och patentkungörelsen har de nordiska kommittéerna enats om i alit väsentligt likatydande författningstexter.

Yttranden över kommitténs båda betänkanden har avgivits av Svea hov­rätt, Stockholms tingsrätt, försvarets civilförvaltning, socialstyrelsen, te­leverket, statskontoret, riksrevisionsverket, juiidiska fakulteten vid Stockholms universitet, lantbmksstyrelsen. statens livsmedelsverk, kom­merskoUegium, patent- och registreringsverket, näringsfrihelsombuds­mannen (NO), statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens råd för vetenskaplig information och do­kumentation (SINFDOK). regeringsrätten. Ingenjörsvetenskapsaka­demien, Kooperativa förbundet (KF), Läkemedelsindustriföreningen, Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska industriens patentingenjörers förening. Statsverkens ingenjörsförbund. Svenska patentombudsförening­en. Svenska uppfinnareföreningen. Sveriges advokalsamfund, Sveiiges hantverks- och industriorganisation. Sveriges industriförbund. Stock­holms handelskammare, handelskammaren i Göteborg. Skånes handels­kammare, Sveriges civilingenjörsförbund (CF-STF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen SÄCO/SR och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Över 1974 års betänkande har yttrande dessutom avgivits av Svenska ingenjörssamfundel och över 1976 års betänkande av överbefälhavaren, försvarets materielverk (FMV). försvarets forskningsanstalt (FOA) och granskningsnämnden för försvarsuppfinningar.

Efler den svenska remissbehandlingen har överläggningar mellan berör­da departement i de nordiska tänderna ägl rum i Köpenhamn den 9— 11 no­vember 1976 och i Stockholm den 19-20 januari 1977.

' Island har inte deltagit i det nordiska patentlagstiflningssamarbetel. Med uttrycket "de nordiska ländema" avses därför i denna lagrådsremiss endast Danmark, Fin­land, Norge och Sverige.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         44

2    Intemationellt samarbete på patentområdet

2.1 Internationella konventioner

1 många länder hade redan under 1700-talet lagts gmnden till ett patentvä­sen, och under 1800-tatets första hälft skapades ett ordnat patenlväsen i åt­skilliga viktiga industristater. Sverige fick sin första patenllagsiiftning år 1819. Det var emellertid först i samband med industrialismens genombrott under senare delen av 1800-talet som någon mera ingående rättstig regle­ring kom titt stånd på detta omiåde. Då uppmärksammades också behovet av en intemationell reglering av patenträtten. År 1883 avslutades i Paris en konvention för industriellt rättsskydd, härefter kallad Pariskonvenlionen. De stater som är anslutna lill konventionen bildar en union, den s. k. Paris-unionen. Unionens medlemsstater är förpliktade att i den omfattning som anges i konventionen bereda patenträttsligt skydd ål medborgare och före­tag i andra unionsländer.

Pariskonventionen behandlar det industriella rättsskyddet över huvud tagel, dvs. fömtom patent och nyttighetsmodeller (s. k. Gebrauchsmuster) även industriella mönster och modetter, varumärken, firma och ursprungs­beteckningar saml frågor rörande undertryckande av illojal konkurrens.

Konventionen har reviderats vid återkommande revisionskonferenser. Sådana har hållits i Bryssel år 1900,1 Washington år 1911, i Haag år 1925, i London år 1934. i Lissabon år 1958 och i Stockholm år 1967. En ny revi­sion förbereds f.n., och en revisionskonferens kan förväntas äga mm år 1978.

Den vid Stockholmskonferensen antagna konventionstexten innebär dels en ändring av konventionens materiella bestämmelser (art. 1-12), varigenom i konventionen infördes vissa bestämmelser om s. k. uppfinnar­certifikat, dels en revision av de administrativa bestämmelserna och slut­bestämmelserna (art. 13-30). Sverige är bundet av Stockholmstexlen. fr. o. m. den 26 april 1970 såvitt avser art. 13-30 och fr. o. m. den 9 okto­ber 1970 såvitt avser art. 1-12 (prop. 1969: 34 och 1969: 168).

Pariskonventionen omfattade från början endast elva stater. Redan år 1885 tillträdde Norge och Sverige konventionen. Danmark anstöt sig år 1894 och Fintand år 1921. Äv de stora industriländema anslöt sig Storbri­tannien år 1884. USA år 1887, Japan år 1899 och Tyskland år 1903. Sovjet­unionen tillträdde konventionen år 1965. Den 1 mars 1977 var 87 stater medlemmar i Parisunionen. Samtliga europeiska stater utom Albanien och Andorra tillhör unionen.

Konventionen bygger på två huvudprinciper. Den ena är att den som är medborgare i ett unionsland i övriga unionsländer skall åtnjuta samma för­måner beträffande det industriella rättsskyddet som dessa tänders egna medborgare, s.k. nationell behandling. Likställd med medborgare i unionsland är den som har hemvist i eller driver rörelse i sådant land. Den


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                  45

andra huvudprincipen är att i varje unionsland ett visst minimiskydd alltid skall tillkomma dem som är berättigade enligt konventionen - dvs. med­borgare m.fl. i övriga unionsländer - även om de egna medborgarna inle åtnjuter motsvarande rättigheter.

På det patenträttstiga området innefattar Pariskonventionens minimireg­ler i första hand bestämmelser om rätt titt viss prioritet. Den som i behörig ordning har ingivit ansökan om skydd för en uppfinning i ett unionsland kan inom tolv månader söka skydd i annat unionsland med den verkan att den senare ansökningen i prioritetshänseende bedöms som om den hade ingivits vid den tidpunkt då den första ansökningen gjordes. Prioritetstiden inverkar inte på patenttidens längd. Vidare föreskrivs att uppfinnaren har rätt att nämnas som sådan i patentet. Enligt konventionen får patent inte vägras eller förklaras ogiltigt på grund av att i den inhemska lagstiftningen föreskrivs förbud för etter begränsningar i fråga om försäljningen av den patenterade produkten eller produkt som har erhållits med det patenterade föifarandet. Vissa regler ges om vad som får föreskrivas i nationell lag rö­rande förverkande av patent och meddelande av tvångslicens. Provisoriskt skydd skall ges åt uppfinningar avseende varor, vilka utställs på intematio­nella, officiella eller officiellt erkända utställningar. Slutligen ges bestäm­melser om undantag från patentskyddet för användning av patenterade anordningar på samfärdsmedd, som tillhör annat unionsland och som till­fälligtvis eller tidvis inkommer i unionsland, samt om tidsfrister i samband med begäran om konventionsprioritel, meddelande av tvångslicens och er­läggande av avgifter.

Vid Pariskonventionens lillkomst år 1883 upprättades en intemationell byrå för unionens administration, 'Tntemationetla byrån för skydd av den industriella äganderätten". 1 samband med tillkomsten av en konvention för skydd av litterära och konstnärliga verk år 1886, den s. k. Bemkonven-tionen, upprättades en motsvarande byrå för administration av den union som bildas av de stater vilka tillhör den konventionen, "Byrån för den in­ternationella unionen för skydd av litterära och konstnärliga verk". Byrå­ema förenades år 1893 och går sedan dess under namnet "De förenade in­temationella byråema för skydd av den intellektuella äganderätten" ("Bu-reaux Internationaux Réunis pour ta Protection de la Propriété Intellectu-ette". BlRPl). BlRPl fick sitt säte i Geneve.

Vid 1967 års Stockholmskonferens avslutades också en ny konvention om upprättande av en världsorganisation för den intellektuella äganderät­ten, WIPO (World Intettectual Property Organization). Sverige harar 1969 tillträtt denna konvention (prop. 1969: 34), i det följande benämnd WIPO-konventionen. Den 1 mars 1977 hade WIPO 76 medlemsstater.

WIPO har till syfte att genom samarbete ländema emellan och med andra intemationella organisationer främja skyddet av den intellektuella ägande­rätten i alla länder och härigenom uppmuntra skapande verksamhet samt att modemisera och effektivisera skötseln av Paris- och Bernunionema un-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          46

der fullt hänsynstagande till deras oberoende. Organisationen har sitt säte i Geneve. WIPO har ett sekretariat, som i konventionen benämns den inter­nationella byrån. Denna förestås av en generaldirektör.

Enligt Pariskonventionens Stockholmstext utgör WIPO:s intemationella byrå sekretariat för Parisunionen och har i huvudsak samma uppgifter för unionens räkning som tidigare åvilat BlRPl. Så länge det finns medlemmar av Paris-eller Bemunionen som inte har tillträtt WlPO-konventionen, skall intemationella byrån och generaldirektören utöva de funktioner som till­kommer BlRPl resp. dess direktör.

Som nyss nämnts syftar Pariskonventionen till att ge medborgare i för­dragsslutande stat och vissa därmed jämställda personer vissl minimi­skydd. Detta borde leda titt ett visst förenhetligande av patenträtten i de fördragsslutande statema. Möjlighetema att inom konventionens ram få till stånd en harmonisering av den materiella patenträtten har emellertid vi­sat sig vara blygsamma. Redan den omständigheten att Pariskonvenlionen har titlträtts av ett mycket stort antal stater medför givetvis stora svårighe­ter att genomföra ändringar i konventionen. Härtill kommer att de stater som är medlemmar i Parisunionen står på mycket olika utvecklingsnivå i industriellt avseende, och förslag att införa regler som innebär en förstärk­ning av palentinstitutet kan ofta inte godtas av länder med mindre utveck­lad industri. Vid Lissabonkonferensen år 1958, där i huvudsak materiella patentfrågor behandlades, uppnåddes föga i form av praktiska resultat. Det har vidare visat sig vara en nackdel att revisionskonferenserna äger rum med förhållandevis långa mellanrum. De nu angivna förhållandena har medfört att arbetet på en haririonisering av patenträtten har kommit all äga rum inom andra organ än Parisunionen.

Efter andra världskriget har ett omfattande arbete på det patenträttsliga området ägt rum inom Europarådet. År 1951 tillsattes en expertkommitté för patentfrågor. Kommitténs arbete tedde tämligen snabbt titt avslutandet av två europeiska konventioner, 1953 års konvention angående patentfor-maliteier och 1954 års konvention angående internalionell patentklassifice­ring.' Båda dessa konventioner har vunnit allmän anslutning från Europa­rådels medlemsstater.

Formalitetskonventionen anger de krav i formellt avseende som de för­dragsslutande statema maximalt får uppställa beträffande ansöknings­handlingamas beskaffenhet. Genom klasstficeringskonventionen skapas ett enhetligt system för klassificering av uppfinningar. Sistnämnda kon­vention har utvecklats vidare. Vid en diplomatisk konferens i Strasbourg år 1971 ombildades konventionen till ett fördrag, till vilket alla Parisunio­nens medlemsstater får ansluta sig. Strasbourgöverenskommelsen om in-lemalionell palentklassificering. Överenskommelsen, som trädde i krafl

' Konventionstextema finns intagna i SÖ 1957:97 resp. SÖ 1957: 98. ' Konventionstexten finns intagen i SÖ 1973:42.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          47

den 7 oktober 1975, administreras av WIPO. Den I mars 1977 hade över­enskommelsen titlliätts av 24 stater, bland dem Danmark. Finland, Norge och Sverige samt flertalet övriga västeuropeiska stater. Sovjetunionen och USA. De stater som har lillträtt Strasbourgöverenskommelsen har sagt upp ktassificeringskonvenlionen.

Arbetet inom Europarådet ledde vidare år 1963 till en europeisk konven­tion om förenhetligande av vissa delar av patenträtten, den s.k. lagkon­ventionen. Konventionen, som innehåller vissa regler om palenlerbarhei, nyhetshinder, uppfinningshöjd och patentkrav, bygger på de erfarenheter som hade erhållits dels under det nordiska lagstiftningsarbete som då på­gick, dels under det nedan berörda arbetet inom EG på att få till ständ ett gemensamt marknadspatent. Lagkonventionen har inte trätt i kraft. En­dast Iriand har hittills tillträtt konveniionen. Den har undertecknats av Bel­gien. Danmark. Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Lux­emburg. Nederländema, Schweiz, Storbritannien och Sverige. Riksdagen har år 1967 godkänt lagkonventionen (prop. 1966:40. L'U 1967:53, rskr 1967:325). men Sverige har inte ratificerat konveniionen. Anledningen härtill återkommer jag till senare (avsnitt 8.3).

År 1968 lade en inom Europarådets expertkommitté tillsatt arbetsgmpp fram ett relativt omfattande förslag till dets en enhettig lösning av åtskilliga lagfrågor utöver dem som upptagits i 1963 års lagkonvention, dels en ny konvention, avsedd att utöka och ersätta den numera omoderna formali­tetskonventionen med en konvention angående palentansökningar. För­slaget avsåg att åstadkomma en långtgående enhetlighet såväl i fråga om de krav i formellt avseende som en patentansökan skall uppfylla som i fråga om handläggningen av patentansökningar. Det bör nämnas att detta förslag utgjorde det viktigaste underlaget för motsvarande bestäm­melser i samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen.

Det patenträttsliga arbetet inom Europarådet kom vid mitten av 1960-talet att läggas åt sidan i samband med alt det inom BlRPl inleddes arbete pä att få till ständ ett världsomfattande patentsamarbete. Syftet var att minska det dubbelarbete som äger rum när samma uppfinning patentsöks i flera länder. Arbetet inom BIRPl ledde till den i Washington år 1970 avslu­tade samarbetskonventionen, som har undertecknats av 36 stater, där­ibland Sverige. Samarbetskonventionen har ännu inte trätt i kraft. Den har hittills tillträtts av tio stater, bland dem Förbundsrepubliken Tyskland och USA.

Inom Europeiska gemenskapen (EG) hade redan är 1962 lagts fram för­stag om att införa ett enhetligt marknadspatent meddelat av ett för EG-sta­terna gemensamt europeiskt patentverk. Sedan de dåvarande medlemmar­na i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) hade framfört öns­kemål om ell vidare europeiskt patentsamarbete, inteddes år 1969 en kon­ferens om ett europeiskt palentsamarbele. Konferensens arbete inriktades på att få litl stånd en "yttre" konvention om ett gemensamt europeiskt pa­tentverk. Genom en "inre" konvention skulle EG-staterna kunna för sitt


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          48

vidkommande införa en ordning enligt vilken del europeiska patenlverket för dem skulle meddela ett enhetligt regionalt patent i stället för patent i de enskilda EG-staterna.

Detta europeiska patentsamarbete resulterade i 1973 års europeiska pa­tentkonvention, som har undertecknats av 16 europeiska stater, däribland Sverige. Enligt denna konvention bildar de fördragsslutande statema en europeisk patentorganisation med ell gemensamt patentverk. Detta pa­tentverk kan meddela patent (europeiskt patent) för en eller flera av de för­dragsslutande staterna. Om en grupp fördragsslutande stater har iräffal överenskommelse därom, kan europeiskt patent för denna grupp meddelas som regionalt patent. Fömtsättningarna för att få europeiskt patent regle­ras helt i konventionen. Beträffande det meddelade patentet gälter däremot i princip att det skall i varje stat för vilken det har beviljats medföra samma rätt och följa samma beslämmelser som eit i den slalen meddelat nationellt patent. Konventionen har ännu inte trätt i krafl. Den har hittills tiltlrätts av Förbundsrepubliken Tyskland. Nederländerna och Storbritannien.

Mellan EG-staterna har år 1975 avslutats en inre konvention av det slag som j£ig nyss nämnde, konveniionen om europeiskt patent för den gemen­samma marknaden (Convention for the European Patent for the Com­mon Märket, Community Patent Convention), i det följande benämnd marknadspatentkonventionen. Enligt denna konvention skall europeiskt patent i princip meddelas endasl för samtliga EG-stater gemensamt i form av ett marknadspalent. Den rätt som ett marknadspatent skall medföra regleras i marknadspatentkonventionen. Denna konvention har ännu inte tillträtts av någon stal.

I denna redogörelse för intemationellt samarbete på palentområdet bör också nämnas intemationella patentinstitutel i Haag, som tillkom genom en överenskommelse år 1947 mellan Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna. Institutet har främst litl uppgift att utföra nyhetsgransk­ning av patentansökningar åt patentmyndighetema i de stater som är an­slutna till institutet. Institutet utför även nyhetsgranskningsuppdrag åt in­stitutioner och enskilda i samtliga stater som tillhör Parisunionen. För­utom nyssnämnda fyra stater är Italien, Monaco, Schweiz, Storbritannien och Turkiet anslutna till institutel. Vid institutet finns f n. ca 400 tekniska granskare.

2.2 Nordiskt patentsamarbete

Tanken på ett nordiskt patentsamarbete är mycket gammal. Så tidigt som år 1881 diskuterades vid ett nordiskt juristmöte i Köpenhamn möjligheten alt få till stånd överensstämmande patentlagar i de nordiska ländema. Offi­ciella överläggningar ägde rum år 1922, men dessa ledde inte till något re­sultat. Samarbetet återupptogs år 1938 men avbröts av andra väridskriget. På initiativ av det gemensamma nordiska utskottet för ekonomiskt sam-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         49

arbete tillsattes under åren 1949-50 en nordisk kommillé med uppdrag att verkställa en förberedande utredning angående möjlighelerna till en nor­disk palentgemenskap. Kommittén, som var sammansatt av danska, nors­ka och svenska delegerade, slutförde sill arbete under senare delen av år 1952. då likalydande betänkanden avgavs till vederbörande myndigheter i Danmark. Norge och Sverige (för Sveriges det Nordiskt patenlsamarbete. SOU 1952:43). Kommittén lade huvudvikten vid att undersöka möjlighe­lerna för en nordisk palentgemenskap på del administrativa området och redovisade i sina betänkanden olika länkbara lösningar. I första hand för­ordades ett syslem med nordiska patent till näimare utredning.

Sedan kommitténs betänkande hade remissbehandlals i vantig ordning, behandlades frågan om en nordisk patentgemenskap vid Nordiska rådels andra session i Oslo år 1954. vilket tedde till att rådet hemställde hos rege­ringarna i Danmark. Island. Norge och Sverige all snarast försöka genom­föra ett system med nordiska patent. Finland var då inle representerat i rå­det men inbjöds senare att delta i det utredningsarbete som kom titt slånd med anledning av rådets hemställan.

Härefter tillsattes kommittéer i Danmark. Fintand. Norge och Sverige för fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent. Kommittéerna avgav i början av år 1964 ett i december 1963 dagtecknat slutligt betänkan­de Nordisk patentlovgivning (Nordisk utredningsserie 1963: 6) med förstag till nya patentlagar för Danmark. Finland. Norge och Sverige, utkast till överenskommelse rörande nordisk patentansökan samt ulkasi litl tillämp­ningsföreskrifter i anledning av den nya lagstiftningen.

Enligt kommitténs förslag skulle den som ville erhålla patent i de nordis­ka tänderna kunna vända sig med en patentansökan, s. k. nordisk patent­ansökan, till endast ett av de nordiska palentverken. som i stort sett en­samt skulle behandla ansökningen enligt samma regler som gäller för natio­nella ansökningar och meddela patent även förde övriga länderna. Arbets­belastningen vid de nordiska palentverken var under 1960-lalel myckel be­tungande. Ett syslem med nordiska palentansökningar framstod då som en möjlighet att snabbi genomföra den rationalisering av arbetet vid dessa pa­tenlverk som det hade visat sig vara svårt att få till stånd vid de enskilda patentverken. Det beräknades att ett sädant system skulle medföra en be­tydande arbetsbesparing för de nordiska palentverken.

Efter remissbehandling av 1963 års betänkande saml nordiska överlägg­ningar i ämnet på departementsplanet och behandling av kommittéernas förslag i Nordiska rådel framlades år 1966 för folkrepresenlationerna i Danmark. Fintand, Norge och Sverige propositioner med förstag lill ny pa­tentlagstiftning. Sedan lagförslagen med vissa ändringar hade antagils i de fyra länderna är 1967. trädde den nya lagstiftningen i kraft i samtliga länder den 1 januari 1968. Genom denna lagsliftning erhölls en långtgående rätts­likhet i Noiden pä detta område. För Sveriges del innebar den nya lagstift­ningen en genomgripande revision av den svenska palenliälten, 4   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 1. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          50

För att systemet med nordiska palentansökningar skatt förverktigas krävs alt särskild överenskommelse därom ingås mellan de berörda länder­na. Någon sådan överenskommelse har hittills inte träffats, och de bestäm­melser i de nordiska patentlagarna som rör dylika palentansökningar har därtor inle trätt i kraft.

Sedan de nya nordiska patentlagarna hade antagits år 1967, har frågor rörande nordiskt patenlsamarbete behandlats i flera medlemsförslag till Nordiska rådel. Bl.a. väckies år 1968 förslag om alt rådet skulle rekom­mendera regeringarna i Danmark. Finland, Norge och Sverige alt snarasl sälta beslämmelserna om noi'diska palentansökningar i kraft.

Nordiska rådets juridiska utskott avgav ijanuari 1973 belänkande över della förslag, I utlåtandet berördes del inlernationella samarbeie som hade resulterat i samarbetskonventionen. Vidare nämndes de förslag lill en eu­ropeisk palenlkonvenlion och en konvention om marknadspalent som ha­de utarbetats i europeiskt samarbeie. Utskottet framhöll därefier. all del vid överläggningar med justitieministrarna i Danmark. Norge och Sverige hade fåll bekräftat att genomförandel av systemet med nordiska palentan­sökningar inte längre var praktisk politik. Utskollet ansåg all della syslem troligen aldrig skulle komma att förverkligas och att de bestämmelser i de nordiska patentlagarna som rör della system kunde förväntas bli upphävda vid lämpligt lillfälle.

Vid sin 2l:a session antog Nordiska rådel den 19 februari 1973 på förslag av juridiska utskottet följande rekommendation: "Nordisk Råd henstiller til legeringerne under arbejdel med de europeiske patentkonventioner og lealiseringen af PCT-planen at fortstette samarbejdet og opretholde den gensidige orientering om udviklingen pä palentområdet for i videst muligt omfång al bevaie den ensartade nordiska patentlovgivning."


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         51

3    Huvuddragen av gällande rätt

De gmndläggande patenträttsliga bestämmelsema finns i patentlagen (1967:837). Verkslällighelsföreskrifter litl denna lag ges i palentkungörel-sen (1967:838). Med stöd av kungörelsen har patentverket utfärdat vissa föreskrifter av huvudsakligen formell karaktär (patentbestämmelser). 1 in­struktionen för patent- och registreringsverket (1965:658) ges vidare i åt­skilliga avseenden föreskrifter rörande handläggning av patenlärenden. Slutligen regleras förfarandet i andra instans i en särskild tag. lagen (1967: 840) om patent- och registreringsverkets besvärsavdelning. I propo­sition 1976/77:96 har emellertid förestagits all besvärsavdelningen skall ombildas lill en fristående förvaltningsdomstol, patentbesvärsrätten.

Som förut nämnts tillkom den nu gällande palenllagstiftningen i de nor­diska tänderna efter ett omfattande nordiskt samarbete, som ledde titt en långtgående rättslikhet i Norden på detta område. Med undantag av de straff- och processrättsliga reglerna överensstämmer sålunda denna lag­stiftning i Danmark. Finland, Norge och Sverige i allt väsentligt inte bara när det gäller sakinnehållet utan även i fråga om avfattningen av de enskil­da bestämmelserna. På grund av de olikheter som råder mellan de straff-och processrättsliga systemen i de olika tänderna var det emellertid inte möjligt alt få titt stånd en lika stor överensstämmelse i fråga om de straff-och processrättstiga reglerna.

Patentlagen inleds med en bestämmelse om att den som har gjort en upp­finning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinna­rens rätt har övergått, har rätt att efter ansökan erhålla patent på uppfin­ningen. Patent innebär ensamrätt att yrkesmässigt utnyttia uppfinningen enligt vad som föreskrivs i patenttagen (I § första stycket).

Det gmndläggande kravet för palenlerbarhei är sålunda att det skall vara fråga om en uppfinning som kan tillgodogöras industriellt. Därjämte görs vissa ytteriigare avgränsningar av det patenterbara området. Patent med­delas inte på uppfinning vars uinyitiande skulle strida mot goda seder etter allmän ordning. Vidare undantas växtsorter' och djurraser samt väsentli­gen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiskt förfarande etter alster av sådant förfa­rande (I § andra stycket). Vidare gäller i fråga om uppfinning som avser livs- eller läkemedel förbud mot att meddela patent på själva alstret till dess regeringen förordnar annal (punkt I i övergångsbestämmelsema till patentlagen).

1 2 § första stycket patentlagen föreskrivs som fömtsättning för att pa­tent skall kunna meddelas att uppfinningen väsentligen skiljer sig från vad som har blivit känt före dagen för patentansökningen. Häri ligger dels ett krav på nyhet, dets ett krav på s.k. uppfinningshöjd. Nyhetskravet inne­bär att uppfinningen inte får avse något som redan är känt. Kravet på upp-

' Den som har framställt en ny växtsort kan emellertid enligt växtförädlarrättslagen (1971: 392) få ensamrätt att yrkesmässigl utnyttja sorten.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          52

finningshöjd innebär all uppfinningen inte endast måste vara ny utan även måsle innefatta en sådan utveckling av tekniken att den väsentligen skiljer sig från vad som redan är känt. I andra stycket anges vad som skatt anses känt. Som känt anses sålunda allt som har blivit allmänt tillgängligt före dagen för patentansökningen, oavsett på vilket sätt det har skett, saml in­nehållel i patenlansökan som har gjorts i Sverige före ansökningsdagen, orn denna ansökan sedermera blir allmänt tillgängtig enligt 22 S patentla­gen.

Från kravei på nyhet görs två undantag. Patent får sålunda meddelas utan hinder av alt uppfinningen har blivit allmänt tillgänglig inom sex må­nader innan patenlansökningen gjordes litl följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin räll el­ler till följd av all sökanden eller någon från vilken denne härieder sin rätt har förevisat uppfinningen på officiell eller officiellt erkänd intemationell utställning (2 § tredje stycket).

Närmare föreskrifler om ensamrättens innehåll ges i 3 S första och andra siyckena. Annan än paienlhavai-en får sålunda inte ulan dennes lov utnytt­ja uppfinningen yrkesmässigt genom att använda patentskyddat förfaran­de, genom att tillverka, införa, använda eller till försäljning, uthyming eller utlåning utbjuda patentskyddat alster eller på annat sätt. Avser uppfinning föifarande för tillverkning av alster, omfattar ensamrätten även alster som har tillverkats enligt förfarandet (s. k. indirekt produktskydd).

1 3 § tredje stycket samt 4 och 5 §§ görs vissa inskränkningar i patentha-varens ensamrätt. Ensamrätten omfattar sålunda inte utnyttjande av alster som har sålts i Sverige i butik eller på därmed jämförligt sätt. om köparen vid köpet inle ägde eller hade bort äga kännedom om all ensamrätten kränktes. Den som när palenlansökningen gjordes utnyltiade uppfinningen yrkesmässigt i Sverige får utan hinder av patentet fortsätta utnyttiandet med bibehållande av dess allmänna arl, om utnyttjandet inte innefattade uppenbart missbmk i förhållande till patentsökanden eller någon från vil­ken denne härleder sin rätt (s. k. föranvändarrätt). Dylik föranvändarrätt tillkommer under motsvarande förutsättningar den som har vidtagit vä­sentliga åigärder för sådant utnyttjande. Föranvändarrätt får övergå till an­nan endasl lillsammans med den rörelse i vilken den har uppkommit eller i vilken utnyttjandet hade avsetts skola ske. Vidare undantas från ensamrät­ten uinyitiande av patentskyddad uppfinning på utländskt samfärdsmedd när detta tillfälligt kommer till Sverige. Slutligen får i den omfattning rege­ringen förordnar reservdelar och tillbehör till luftfartyg utan hinder av här gällande patent införas till Sverige och användas här för reparation av friimmande luftfartyg.

Som förut nämnls (avsnitt 2.1) innehåller Pariskonventionen bestäm­melser om rätt att vid ansökan om patent i en konventionsstat räkna priori­tet för ansökningen från tidigare ansökan i annan konventionsstat. Enligt 6 S patentlagen får regeringen förordna att ansökan om patent på uppfin-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          53

ning. vilken lidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet, skall i vis­sa avseenden, nämligen vid tillämpning av beslämmelserna om nyhelshin-der. uppfinningshöjd och föranvändarrätt, anses gjord samtidigt med an­sökningen i ullandel, om sökanden yrkar del. I förordnandei skall anges de närmare villkor, under vilka sådan konventionsprioritel får åtnjutas.

Sådant förordnande har meddelats i 9 S palentkungörelsen. Som villkor för all konventionsprioritel skall få åtnjulas föreskrivs att uppfinningen skall ha angivits i ansökan om patent, om uppfinnarcertifikat eller om skydd som nytligheismoddl i främmande stal som har tillträtt Pariskon­ventionen, Vidare måste patent sökas i Sverige inom 12 månader från an­sökningsdagen i den främmande staien. Slulligen mäste sökanden inom tre månader från den dag då ansökningen ingavs i Sverige skriftligen begära prioritet och lämna uppgifl om var och när den åberopade ansökningen gjordes samt. sä snart ske kan. ange dess nummer. Dessa bestämmelser gäller också om uppfinningen har angivits i ansökan som inte avser stal som har tillträtt nämnda konvention, om paientmyndigheten finner särskil­da skäl att jämställa den ansökningen med ansökan i konventionsstat.

Innehavare av patent har rätt all få tilläggspalent på utveckling av upp­finningen. Bestämmelser härom finns i 7 S patentlagen. För all tilläggspa­tent skall kunna meddelas krävs dock att ansökan härom görs innan ansök­ningen om huvudpateniet har blivit offentlig. 1 fråga om tilläggspalent krävs inle all uppfinningen har uppfinningshöjd i förhållande titt innehållet i ansökningen om huvudpateniet.

Ansökan om patent skatt göras skriftligen hos patent- och registrerings­verket, som är svensk patenimyndighet (8 och 9 SS). Genom palenlansö­kan som görs hos den svenska paientmyndigheten kan erhållas patent en­dast för Sverige.

Ansökningen skall innehålla beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar om sådana behövs, samt bestämd uppgift om vad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Beskrivningen skatt vara så tydlig all en fackman med ledning därav kan ulöva uppfinningen. I ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Söks patent av annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen. Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgifi (9 S).

Sökande som inle har hemvist i Sverige skall ha ett här bosall ombud, som har rätt all företräda honom i allt som rör ansökningen (12 S).

Enligl 10 S patentlagen får i en och samma ansökan inle sökas patent på två eller fiera uppfinningar som är oberoende av varandra (det s. k. enhets­kravet). Enhetskravet regleras närmare i 14 och 15 SS patenikungörelsen.

Palenlansökan får inte ändras så alt patent söks på något som inte fram­gick av ansökningshandlingarna när ansökningen gjordes (13 S). Om sö­kanden ändrar ansökningen inom sex månader från den dag då den gjor­des, skatt ansökningen anses gjord då ändringen vidtogs, om sökanden yr­kar det (14 S). Yrkande om sådan s. k. töpdagsförskjutning får göras bara


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          54

en gång och får inle alertas.

Finner patentmyndighelen vid sin granskning av ansökningen att denna är behäftad med brister eller att det annars föreligger hinder för bifall till ansökningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande el­ler vidta rättelse. Efterkommes inte föreläggandet, skall ansökningen av­skrivas. Sökanden har möjlighel att få avskriven ansökan återupptagen, om han inom fyra månader efter utgången av den frist som anges i föreläg­gandet inkommer med ytirande eller vidtar rättelse samt erlägger fastställd ålempptagningsavgift. Har sökanden avgivit yttrande men föreligger det trots detta hinder för bifall till ansökningen, skatt ansökningen avslås, om sökanden har haft tillfälle all yttra sig över hindret och del inle finns anled­ning alt ge honom nytt föreläggande (15 och 16 SS).

Om ansökningshandlingarna är fullständiga och patentmyndighelen inle finner någol hinder föreligga mot alt meddela patent, vidtar det s. k. in-vändningsförtarandet. Därvid ulläggs patenlansökningen av paientmyn­digheten för att allmänheten skall få lillfälle att inkomma med invändningar mol ansökningen. Utläggningen skall kungöras, och invändning kan göras skriflligen hos patentmyndighelen inom tre månader från kungöretseda-gen. Från och med den dag då utläggningen äger rum skall iryckla exem­plar av beskrivning och paientkrav finnas att tillgå hos patentmyndighelen (19 och 21 SS).

I och med all utläggning har ägt rum. skatt handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för envar. Även om utläggning inte har skett, blir handlingarna offentliga när 18 månader har förflutit från ansökningsdagen eller, om kon­ventionsprioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs. Har beslul fattats om avskrivning etter avslag, blir handlingama dock offentliga en­dast om sökanden begär att ansökningen skall åtempptas eller anför be­svär. På begäran av sökanden skall handlingama hållas tillgängliga tidigare än som eljest skutte vara fallet. Blir handlingarna allmänt lillgängliga före utläggningen, skall kungörelse utfärdas om detta (22 §).

När tiden för framställande av invändningar har gått ut, skall patentmyn­digheten avgöra om ansökningen skall bifallas. Har invändning gjorts, skall sökanden beredas tillfälle att yttra sig över invändningen. Avstås an­sökningen, kan sökanden överklaga avslagsbeslutel hos patentverkets be­svärsavdelning inom två månader från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller om ansökan om återupptagning av avskriven ansökan har avslagits. Bifalles ansökningen, får besvär anföras av den som har fram­ställt invändning (23-25 §§). Besvärsavddningens beslut får överklagas av sökanden i regeringsrätten, om beslutet har gått honom emot. Den som har framställt invändning får däremot inte överklaga beslut av besvärsavdel­ningen (25 S).

1 17 och 18 §S patentlagen behandlas det fall att någon, medan en patent­ansökan handläggs vid patentmyndigheten, inför patentmyndigheten på­står sig ha bättre rätt än sökanden titt den uppfinning som ansökningen av-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          55

ser. Om patentmyndigheten finner påståendet styrkt, skall myndighelen på yrkande överföra palentansökningen på vederbörande. Finner patentmyn­dighelen saken tveksam, skall myndigheten förelägga den som framställer anspråket på bättre rätt alt inom viss lid väcka talan vid domstol. Iakttas inle sådani föreläggande, lämnas påslåendet utan avseende vid palentmyn-dighetens fortsatta prövning av ansökningen. Är däremoi tvist om bätlre rält till patentsökt uppfinning anhängig vid domstol, får palentansökningen förklaras vilande i avbidan på all målel slutligt avgörs.

Patent är meddelal. när palentansökningen har bifallits och beslutet där­om har vunnil laga krafl (26 S). Meddelat patent antecknas i paientre­gistrei. som förs av patentmyndigheten (27 S).

I patentlagens 3 kap. (28-38 SS) behandlas nordiska patentansökningar. Regeringen har i 28 S bemyndigats att. efter överenskommelse med Dan­mark. Finland och Norge, förordna om införandel av ett system med nor­diska patentansökningar. Som lidigare nämnls har någon sådan överens­kommelse hittills inle träffats, och 3 kap. patentlagen har däiför inle trätt i kraft.

Systemet med nordiska patentansökningar skulle enligt 3 kap. patentla­gen innebära, all den som ville få patent på en och samma uppfinning för Danmark. Finland. Norge och Sverige etter för tre av dessa tänder skulle kunna göra ansökan därom, nordisk patentansökan, i endast ett av länder­na, primärlandet. Primärtandets patentverk skulle i stort selt ensamt be­handla sådan ansökan enligl samma regler som gäller för nationella patent­ansökningar. På grundval av nordisk patentansökan skutte i primärlandet meddelas patent inte bara för detta tand utan även för de övriga tänder som omfattas av ansökningen, sekundärtänderna. De patent som på sådant sätt meddelades särskilt för varje tand skutte vara jämställda med vantiga natio­nella patent och alltså lika oberoende av varandra som om de hade medde­lats efter särskilda ansökningar i varje tand.

Ett patents giltighetstid är begränsad titt 17 år från dagen för palentan­sökningen (40 S). Föratt patenlrällen skall bestå måste patenthavaren vai­je år beiala fastställd årsavgift. Erläggs inle årsavgift i rätt tid, är patentet förfallet från och med ingången av det palentår för vilket avgift inte har er­lagts (51 S första styckei). Har patenthavaren haft godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet att betala årsavgiften, kan paientmyndigheten återupprätta patentet. Ansökan om ålemppiättande måste göras inom sex månader från det att avgiften senast skutte ha betalats. Inom samma tid skall patenthava­ren ocksä betala årsavgiften med 20% förhöjning jämte särskild ålempp­tagningsavgift (51 S andra styckei patentlagen, 51 § palentkungörelsen). En rätt som motsvarar föranvändarrätt tillkommer den som, efter det att patentet har förfallit men innan ansökan om återupprättande har kungjorts, har börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller vidtagit vä­senttiga åtgärder för sådant uinyitiande (51 S tredje stycket patenttagen).

Bestämmelser om ogittigförktaring av patent finns i 52 S patenttagen. Pa-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          56

lent skall förklaras ogiltigt, om del har meddelats i strid mot I eller 2 S pa­tentiagen. Grund för ogilligförklaring föreligger sålunda, om paleni har meddelats på någol som inle är palenterbarl eller i strid mot villkoren om nyhet och uppfinningshöjd. Sådan grund föreligger vidare, om patent har meddelats annan än uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare. Patent får dock inle förklaras ogiltigt på den gmnd ;ili den som har erhållit palenlel har varit berättigad till endast viss andel i del.

Talan om ogilligföiklaiing av patenl prövas av allmän domsiol. Enligl 65 S paientlagen är Siockholms tingsiiill ensam behörig att ta upp sådan ta­lan.

Har patenl meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt I S patentlagen, dvs annan än uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare, skall rätten på lalan av den berälligade öveiföra patentet på honom (53 S). Sådan lalan prövas av Stockholms tingsrätt (65 S).

I 57. 58 och 60 SS patentlagen finns bestämmelser om straff och skade­stånd vid intrång i den ensamrätt som patenl medför (patentintrång). Straffansvar uppkommer för den som uppsåtligen begår patentintrång. In­trång som sker uppsåtligen medför vidare skadesiåndsskyldighet. Skade­ståndsansvar föreligger också vid intrång av oaktsamhel. Skadeståndet skall omfatta skälig ersättning för utnyttiandet saml ersättning för den yt­terligare skada som intrånget har medfört. Är oaktsamheten ringa, kan er­sättningen jämkas. Vissl skadeståndsansvar föreligger även vid intrång som sker ulan uppsåt eller oaktsamhet. 1 dylika fall föreligger skyldighet att ulge ersättning för ulnyrtjande av den patentskyddade uppfinningen, om och i den män det anses skäligt.

Leder en patentansökan till patenl, är ensamrätten inte begränsad till li­den efler patentmeddelandel. utan det föreligger skadeståndsrätlsligt skydd också underen del av ansökningstiden (60 S). Sökanden kan sålunda ha räll till skadestånd av den som yrkesmässigt utnyttjar uppfinningen ef­ler del alt ansökningen har blivit allmänt lillgänglig enligt 22 S patentlagen. För uinyitiande som äger rum innan utläggningen av ansökningen har kungjorts utgår dock skadestånd endasl i form av ersäitning för utnyttjan­de av uppfinningen, och delta endast om och i den mån sådan ersättning anses skälig. För liden efler kungörandet om utläggningen gäller däremoi samma skadeståndsansvar som vid inirång som sker efter del att patentet har meddelats, Någol straffrätlsligt skydd mol utnyttjande som äger rum innan patent meddelas föreligger däremoi inle.

t della sammanhang bör nämnas att patentskyddets omfattning besiäms av patentkraven (39 §). För förståelse av patentkraven får ledning hämtas från beskrivningen.

Talan om rätt lill ersättning för patentintrång får avse skada endast un­derde fem senasle åren innan talan väcktes (58 S tredje stycket). Såvitt av­ser ersättning för intrång under ansökningstiden får talan dock alltid väc­kas inom ett år från patentmeddelandel (60 S andra stycket).


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          57

Patentlagen innehäller också vissa beslämmelser om upplåtelse av li­cens, dvs räll alt yrkesmässigl utnyttja uppfinning för vilken patenl har meddelats (43 S). om anteckning av licens i paientregistrei (44 S) samt om meddelande av tvångslicens i vissa fall (45-50 SS). Tvångslicens meddelas av atlmän domstol på särskild talan därom. Stockholms tingsrätt är ensam behörig i mål om tvångslicens. Vidare finns bestämmelser om expropria­tion av uppfinning under krig eller vid krigsfara (75 S).

I fråga om s. k. försvarsuppfinningar, dvs, uppfinningar som särskill av­ser krigsmateriel, gälter lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Enligl denna lag fär en svensk försvarsuppfinning inle offentliggöras eller yppas innan en särskild nämnd, granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, har prövat om uppfinningen skall hållas hemlig. Med svensk försvarsupp­finning avses försvarsuppfinning som har tillkommit i Sverige eller som tillhör här bosatt fysisk person eller tillhör svensk juridisk person.

Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning skall av paientmyn­digheten underställas granskningsnämnden för prövning huruvida uppfin­ningen skall hållas hemlig. Den som vill alt svensk försvarsuppfinning, på vilken patent inte har sökts, skall få offentliggöras etter på annat sätt yppas skall ansöka hos nämnden om sådan prövning. Om nämnden finner att del är av väsentlig belydelse för försvaret att svensk försvarsuppfinning hålls hemlig, skall nämnden förordna att uppfinningen inte får offentliggöras el­ler på annat siitt obehörigen yppas. Ansökan om patent på uppfinningen skall förklaras vitande och får inte offentliggöras etter leda lill patent så länge uppfinningen skall hållas hemlig. Innehavare av uppfinning som om­fattas av ett förordnande om hemlighållande kan begära att staten skall överta uppfinningen. Om staten inte inom viss kortare tid övertar uppfin­ningen, skall denna inte längre hållas hemtig. Är svensk försvarsuppfin­ning av väsentlig betydelse för försvaret, kan regeringen besluta om ex­propriation av rält lill uppfinningen.

Ansökan om patent eller annan skyddsrält på svensk försvarsuppfin­ning, som skall hållas hemtig, får inte göras i främmande stat om inte rege­ringen medger detta. Sådant medgivande får lämnas endast under fömt­sättning att uppfinningen hemlighålls även i den främmande staten. Söks patenl i Sverige på utländsk försvarsuppfinning, får förordnande om hem­lighållande meddelas under vissa förutsättningar.

Offentliggörande eller yppande av försvarsuppfinning som enligt tagen om försvarsuppfinningar eller förordnande av granskningsnämnden skall hållas hemtig medför straffansvar.

1 detta sammanhang bör även nämnas lagen (1949: 345) om rätten till ar­betstagares uppfinningar. Enligt denna tag har arbetstagare samma rätt till sin uppfinning som annan uppfinnare, om inte annat följer av tagens be­stämmelser etter är uttryckligen överenskommet etter får anses framgå av anställningsförhållandet eller av föreliggande omständigheter i övrigt. Be­träffande sådana uppfinningar, vilkas utnyttjande faller inom arbetsgiva-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          58

rens verksamhetsområde, har arbetsgivaren dock viss rält lill uppfinning­en. Om forsknings- eller uppfinnarverksamhet ulgör arbetslagarens hu­vudsakliga arbetsuppgift och en uppfinning har lillkommil väsentligen som resultat av denna verksamhet, har arbetsgivaren rätt att inträda som upp­finnarens rättsinnehavare med avseende på uppfinningen. Detsamma gäl­ler om en uppfinning innefattar lösningen av en i tjänsten förelagd, närma­re angiven uppgift. Har uppfinningen tillkommit i annal samband med an­ställningen än som nu sagts, får arbetsgivaren förvärva rätt att utan hinder från arbetstagaren utöva uppfinningen i sin verksamhet. Faller utnyttjan­det av uppfinningen uianför arbetsgivarens verksamhetsområde, har den­ne inte någon rätt till uppfinningen. Lärare vid universitet, högskolor eller andra undervisningsanstalter anses inte i denna egenskap som arbetstaga­re.

Arbetstagaren har rätt titt skälig ersättning för den rält som arbetsgiva­ren övertar till en uppfinning. Vid tvist avgörs ersättningens storlek av all­män domstol. En särskild nämnd, statens nämnd för arbetstagares uppfin­ningar, har till uppgift att på begäran av part eller domstol avge utlåtande i frågor rörande lagens tillämpning.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         59

4    Samarbetskonventionen

4.1 Samarbetskonventionens tillkomst

Redan tidigt utvecklades två system tor prövning av palentansökningar. anmälningssyslemel och föiprövningssyslemet. Enligt anmälningssyste-mei är själva meddelandet av patent ett renl registreringsförfarande, som föregås av en mer eller mindre ingående formell prövning. En saklig pröv­ning äger rum först i samband med lalan om patentintrång och ulförs då av domstol. Enligt föiprövningssyslemet föreiar patentmyndighelen en mate­riell prövning av ansökningen för att utröna om de villkor för patenterbar­het som vederbörande lands tag uppställer är uppfyllda. Det är uppenbart alt anmälningssystemet leder till slor osäkerhel för iredje man när del gäl­ler att bedöma vilka rättigheter som måste respekteras. Denna osäkerhet blir specielll kännbar i ett högl industrialiserat samhälle. Flertalet indu-slrislaler tillämpar däiför föiprövningssyslemet. Bland de stater som till-lämpar detta syslem kan nämnas, förutom de nordiska tänderna. För­bundsrepubliken Tysktand. Japan. Kanada. Nederländerna. Schweiz. Sovjetunionen, Storbritannien. USA och Österrike. Frankrike, som tidiga­re har tillämpat anmälningssyslemel. har på grund av de ölägenheter som detta syslem för med sig frän den I januari 1968 i princip gått över till för-piövningssystemel.

En modifierad form av förprövningssystemel ulgör ett syslem med upp­skjuten förprövning, vilkel innebär alt fullständig prövning av ansökan sker endasl på särskild begäran och mol särskild avgifi. Sådan prövning kan begäras av såväl sökanden som tredje man. Framställs inle begäran om prövning, blir ansökningen vilande med provisoriskt skydd. Vilandeli-dcn i de länder som tillämpar systemet är sju år. Har prövning inte begärts inom denna tid. avskrivs ansökningen.

Under 1960-lalel ägde en kraftig ökning av arbetsbelastningen vid de för­prövande palentverken mm. Trots ell kontinuerligt rationaliseringsarbete lyckades dessa patenlverk i regel inte undgå besvärande balanser (den s. k. paientkrisen). För all minska arbetsbelastningen införde de holländska, västtyska och japanska patentverken under 1960-talet och bö/jan av 1970-lalel uppskjuten föiprövning. Några patenlverk, däribland de amerikanska och svenska, lyckades dock bemästra den snabbt ökande arbetsbördan. Underde senaste åren har uppgången i antalet patentansökningar brutits i de flesia stater och efterlrälts av en viss minskning.

På amerikanskt initiativ började BlRPI hösten 1966 att i samarbete med experter från Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. Japan. Sovjet­unionen. Storbritannien och USA saml inlernationella palentinstitutet i Haag undersöka möjlighelerna alt minska det dubbelarbete som uppkom­mer vid granskning av patentansökningar som lämnas in i olika länder och avser samma uppfinning. Arbetet inom BlRPl ledde litl ett försia ulkasi lill


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          60

en konvention om sådani samarbeie. den s. k, PCT-planen. som lades fram i maj 1967. Efter ett mycket omfattande arbeie. i vilket Sverige tog en aktiv del. publicerades ett slutligt konventionsförslag ijuli 1969.

Konvenlionsförslagel behandlades vid en diplomatisk konferens som ägde rum i Washington den 25 maj- 19juni 1970.1 konferensen deltog 55 av Parisunionens medlemsstater. Som observatörer dellog 23 stater som inte tillhörde Parisunionen. 11 mellanstatliga organisationer och II intematio­nella intresseorganisationer. Vid konferensen antogs konventionen om pa­lentsamarbele (samarbetskonventionen). Den vid konferensen antagna konventionen överensstämmer i allt väsentligt med det ijuli 1969 publice­rade förstaget, bortsett från del särskilda kapitel i konveniionen som be­handlar lekniskt bistånd till utvecklingsländerna, vilket saknade motsva­righet i förslaget.

Konventionen öppnades för undertecknande den 19 juni 1970. Den har undertecknats av följande 35 stater: Algeriet. Argentina. Belgien. Brasilien. Danmark. Egypten. Elfenbenskusten. Filippinerna, Finland. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland, Iran. Irland. Israel. Italien. Japan, Jugosla­vien. Kanada. Luxemburg, Madagaskar. Monaco. Nederländerna. Norge. Rumänien. Schweiz, Senegal. Sovjetunionen. Storbritannien. Sverige. Sy­rien. Togo, Ungem. USA. Vatikanstaten och Östenike. Konventionen har inte trätt i kraft. Tio stater. Cenlralafrikanska republiken. Förbundsre­publiken Tyskland. Gabon. Kamerun. Madagaskar, Matavi, Senegal, Tchad, Togo och USA har hittills tillträtt konventionen.

4.2 Samarbetskonventionens innehåll i huvuddrag

Samarbetskonventionen innehåller vissa inledande bestämmelser (art. I och 2) samt åtta kapitel. De inledande bestämmelserna upptar dels ett stad­gande om bildandet av en union för patentsamarbete, dets vissa definitio­ner. 1 kapitel 1 (art. 3-30) ges bestämmelser om internalionell patenlansö­kan och internationell nyhetsgranskning. Internationell förberedande pa­tenterharhetsprövning behandlas i kapitel 11 (art. 31-42). Kapitel III (art. 43-49) innehåller vissa bestämmelser som är gemensamma för kapitlen 1 och 11. Frågor rörande teknisk biståndsverksamhet regleras i kapitel IV (art. 50-52). Bestämmelser om unionens administration och förvaltning finns i kapitel V (art. 53-58). Kapitel VI. som omfattar endasl en artikel (art. 59). behandlar tvister mellan de fördragsslutande staterna rörande konventionens tolkning och lillämpning. Bestämmelser om ändring av kon­ventionen finns i kapitel VII (art. 60 och 61). Kapitel VIII (art. 62-69) in­nehåller slutbestämmelser. Till konventionen hör ett stort antal tillämp­ningsföreskrifter (tegel 1-95).

Genom konventionen bildar de fördragsslutande staterna en union för samarbeie i fråga om handläggning av palentansökningar. unionen för in­temationellt   patenlsamarbete.   Konventionen   nödvändiggör  inle  någia


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          61

ändringar i den materiella patenlrällen i de fördragsslutande staterna. Den syfiar endasl till en centralisering av prövningsförtärandel och ställer där­för upp enhetliga regler för ansökningens form och innehåll. De fördrags-sluiande staterna står fria att utforma de krav som en patenlansökan måsle uppfylla i materiellt avseende för alt kunna bifallas, t. ex. när del gäller frå­gan om nyhelshinder föreligger eller om en uppfinning har uppfinnings­höjd. samt att avgränsa det patenterbara området, dvs. vad som kan bli föremål för patenl.

Enligt konventionen kan patenl sökas genom ingivande av en s. k. inier­nalionell palenlansökan. Rätt att ge in sådan patentansökan tillkommer den som är medborgare i eller har hemvist i fördragsslutande stat. Ansök­ningen skall ges in antingen lill paientmyndigheten i den stat i vilken sö­kanden är medborgare eller till patentmyndighelen i den stal där han har hemvist. Sökanden måste redan i ansökningen ange vilka stater han önskar att ansökningen skall omfatta (designerade stater). Komplettering av an­sökningen i detta avseende får nämligen inle ske senare.

Den myndighei som tar emot den intemationella palentansökningen skall kontrollera all ansökningen uppfyller vissa formella krav. Är dessa krav uppfyllda åsätls den internationell ingivningsdag, och ansökningen får i de stater som den omfattar samma rättsverkan som en den dagen gjord nationell ansökan. Internationell ansökan får åtnjuta prioritet enligt Paris-konventionen på grundval av en tidigare gjord nationell eller internationell ansökan.

Internationell patentansökan skall bli föremål för nyhetsgranskning hos internationell nyhetsgranskningsmyndighet. Titt sådan myndighet kan ut­ses nationell patentmyndighet eller internationell organisation. I tillämp­ningsföreskrifterna uppställs vissa krav som en internationell nyhets­granskningsmyndighet måsle uppfylla. Myndighelen måsle sålunda ha minst 100 heltidsanställda granskare som är kompetenta att utföra nyhets­granskning. Vidare måste den förfoga över viss minimidokumentation. Unionens generalförsamling bestämmer vilka myndigheler som skatt vara internationella nyhetsgranskningsmyndigheter. I första hand lorde de na­tionella patentmyndigheterna i Japan, Sovjetunionen. Sverige och USA samt det europeiska patenlverket komma att utses till internationella ny­hetsgranskningsmyndigheter. En internationell ansökan måste vara avfat­tad på språk som godtas av den myndighet som skall utföra nyhetsgransk­ning av ansökningen.

Den nyhetsgranskning som utförs av den intemationella nyhetsgransk-ningsmyndigheten har till syfte att klarlägga teknikens ståndpunkt i förhål­lande till den uppfinning som söks skyddad. Granskningen skatt ske på grundval av åtminstone viss minimidokumentation. Nyhetsgranskningen skall vara klar senast 16 månader från den intemationella ingivningsdagen eller, om konventionsprioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten be­gärs. Under en övergångstid på tre år från konventionens ikraftträdande


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          62

kan dock denna frist förlängas med två månader. Resultatet av nyhets-granskningen skatt redovisas i en rapport, som tillställs sökanden och VVIPO:s intemationella byrå. Byrån vidarebefordrar rapporien lill palenl-myndighelerna i de stater som omfaltas av ansökningen.

En iniernalionell ansökan skall lillsammans med nyhelsgranskningsiap-porten publiceras genom inlernationella byråns försorg när 18 månader har fölflutit från ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, priorilelsdagen. På begäran av sökanden skall publicering dock äga rum tidigare. Fjbticering-en sker på det språk, på vilkel ansökningen är avfattad, om detta är engels­ka, franska, japanska, ryska eller tyska. Är ansökningen upprättad på an­nat språk än de nu nämnda, publiceras ansökningen i engelsk översättning. I de fall publiceringen sker på annat språk än engelska, skall en samman­fattning av ansökningen ("absliact") saml nyhelsgranskningsrapporien publiceras även i engelsk översättning.

Den intemationella publiceringen av en internationell patentansökan har i stal som omfattas av ansökningen när det gäller skyddel av sökandens rättigheter samma rättsverkan som den rättsverkan som uppkommer ge­nom obligatorisk publicering i den staien av icke prövade nationella ansök­ningar. Om den internationella publiceringen inte sker på det språk som används vid den nationella publiceringen i viss fördragsslutande stat, får denna stal ställa upp vissa krav beträffande tillhandahållande av översätt­ning till detta språk, vilka måste vara uppfyllda för alt denna rättsverkan skatt uppkomma. I fråga om ansökan som på begäran av sökanden har pub­licerats lidigare än 18 månader från ingivningsdagen resp. priorilelsdagen får fördragsslutande stat föreskriva, alt sådan rättsverkan inte inträder förrän 18 månader har förfiutit från nänmda dag.

Sedan sökanden har tagit emot nyhelsgranskningsrapporien, kan han ta ställning litl om han med anledning av innehållet i rapporten vill återkalla sin ansökan eller vill få den prövad i sak. I sistnämnda falt har han att välja mellan att låta ansökningen kvarstå i oförändrat skick etter alt företa änd­ringar i patentkraven. Om sökanden önskar få ansökningen prövad i viss stat. skall han fullfölja ansökningen i den slalen genom all före utgången av viss frisl (i regel 20 månader från ingivningsdagen resp. priorilelsdagen) till den statens patentmyndighel ge in ansökningen och, i de fall ansökningen inle är avfattad på den statens officiella språk, översättning av ansökning­en till detta språk samt betala de avgifter som föreskrivs i den statens lag­stiftning,

Internalionett patentansökan som i behörig ordning har fullföljts i för­dragsslutande stal skall i princip handläggas på samma sätt som nationella ansökningar i den staten. Fördragsslutande stal har dock inte rätt att i frå­ga om inlernationella ansökningar ställa upp krav beiräffande ansökans form eller innehåll som avviker från vad som föreskrivs i konveniionen. Detta gäller t.ex. beträffande utformningen av patentkraven. Del är att märka all vederbörande patenimyndighet inle är bunden av innehållet i


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         63

den internationella nyhelsgranskningsrapporien.

Enligt konventionen kan nationell patentansökan som görs i fördragsslu­tande stat bli föremål för nyhetsgranskning vid internationell nyhets­granskningsmyndighet. om denna stals nationella lagstiftning medger detta ("inlernationat-iype search"). Sådan granskning kan äga rum antingen på begäran av sökanden etter efter beslut av vederbörande nationella patent-myndighet.

Konventionen ger även möjlighet till förberedande palenterbarhetspröv­ning av internationella palentansökningar vid internationell myndighet. En stat kan emellertid genom att avge reservation undgå att bli bunden av konventionens bestämmelser rörande sådan prövning (kap. II).

Internationell förberedande palenterbarhetsprövning äger rum endast om sökanden begär det. Begäran om sådan prövning får framställas av sö­kande som är medborgare i eller har hemvist i stat som är bunden av kon­ventionens bestämmelser rörande dylik prövning. Sökanden skall i sin be­gäran ange i vilka stater han avser att utnyttia resultatet av prövningen. Dessa stater mäste vara bundna av konventionens bestämmelser rörande internationell förberedande palenterbarhetsprövning. Han har rätt att se­nare komplettera sin begäran till att omfatta ytteriigare stater som är bund­na av dessa bestämmelser.

Liksom när det gäller de intemationella nyhetsgranskningsmyn-dighelema utser unionens generalförsamling de myndigheter som skall ut­föra intemationell förberedande palenterbarhetsprövning. Denna uppgitt kan anförtros nationell patentmyndighet eller intemationell organisation. Myndighet som utses att utföra sådan prövning måste uppfylla samma krav som en intemationell nyhetsgranskningsmyndighet. Det torde kunna förutsättas att de stater som vill på ett aktivt sätt delta i arbetet enligt kon­ventionen i regel kommer att låta sina patenlmyndigheter åta sig såväl ny­hetsgranskning som palenterbarhetsprövning. Internationell förberedande palenterbarhetsprövning av en ansökan kommer därför troligen ofta att ut­föras av den myndighet som har utfört internationell nyhetsgranskning av ansökningen.

Som nyss nämnts skall sökanden i regel inom 20 månader från den inter­nationella ingivningsdagen resp. prioritetsdagen ge in ansökningen jämte översättning av denna till patentmyndigheten i varje stat i vilken han öns­kar fullfölja ansökningen samt betala den avgift som föreskrivs i vederbö­rande stats lagstiftning. Denna frist förtängs emellertid om sökanden har be­gärt iniernalionell förberedande patenlerbarhetsprövning och senast inom 19 månader från ingivningsdagen resp. prioritetsdagen angivit, att han av­ser att använda resultatet av prövningen i vissa stater. Såviii avser dessa stater får han nämligen ge in ansökningen jämte översättning och betala avgiften intill dess 25 månader har förflutit från nämnda dag.

Syftet med den inlernationella förberedande patenlerbarhetsprövningen är att ge sökanden ett preliminärt, icke bindande utiåtande om humvida


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         64

den uppfinning som söks skyddad är ny. har uppfinningshöjd och kan till­godogöras industriellt. Resultatet av prövningen skall redovisas i en rap­port, som tillställs sökanden och WlPO:s intemationella byrå. Byrån vida-rebefordrar rapporten till patentmyndighetema i de stater i vilka sökanden enligt vad han har uppgivit avser att utnyttja detta resultat.

Rapporten angående resultatet av patenlerbarhetsprövningen är avsedd alt ge sökanden underlag för all avgöra om han skall fullfölja ansökningen i de länder som har tagits upp i begäran om sådan prövning. Denna rapport skall därför i regel föreligga före utgången av nyssnämnda frisl på 25 måna­der.

Enligt konventionen kan den myndighet lill vilken en internationell pa­lenlansökan ges in och den myndighet som utför internationell nyhets­granskning eller intemationell förberedande palenterbarhetsprövning av sådan ansökan fatta beslut som går sökanden emot. Ett dylikt beslut kan I.ex. innebära att den intemationella ansökningen skall anses återkallad eller att nyhetsgranskning eller palenterbarhetsprövning vägras. Sökanden har möjlighet att fullfölja sin ansökan i de stater som omfattas av ansök­ningen och därigenom få dylika beslut omprövade av de nationella patent-myndigheterna i dessa stater.

Sökanden skall erlägga avgifter till WlPO:s intemationella byrå. till den myndighei som tar emot ansökningen och till den myndighet som utför in­ternationell nyhetsgranskning eller intemationell förberedande patenler­barhetsprövning. Därjämte skall sökanden betala avgift till den nationella patentmyndigheten i varje fördragsslutande stat i vilken ansökningen full­följs.

Konventionen har även till syfte alt främja den ekonomiska utveckling­en i utvecklingsländerna genom att underlätta för dessa tänder att få till­gång till modern teknologi. WIPO:s intemationella byrå får därför bedriva viss teknisk informationsverksamhet. Denna verksamhet skall bedrivas på sådani sätt att den underlättar för ulvecklingsländema att tillägna sig tek­niska kunskaper. Vidare skall inom unionen inrättas en kommitté för tek­niskt bistånd med uppgift att organisera sådant bistånd för utveckling av dessa tänders patentväsen.

Konveniionen innehåller bestämmelser om hur unionen för internatio­nellt patentsamarbete skatt administreras. Beslutande organ är en generat-församling, i vilken alla medlemsstaterna är representerade. När antalet medlemsstater överstiger 40 skall inrättas en exekutivkommitté, som skatt bestå av en fjärdedel av församlingens medlemmar. De administrativa upp­gifter som rör unionen skall utföras av WlPO:s intemationella byrå. Unio­nens verksamhet skall i huvudsak finansieras av de avgifter som skall er­läggas förde tjänster, som ulförs av intemationella byrån enligt konventio­nen.

Konventionen Iräder i krafl tre månader efter det att den har tillträtts av minst åtta stater, under förulsällning att minst fyra av dessa stater uppfyl-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          65

ler något av tre i konveniionen angivna krav rörande antalet ingivna pa­tentansökningar.

Som nämnls kan en stat genom all avge reservation undgå alt bli bunden av konventionens bestämmelser rörande intemationell förberedande pa­lenterbarhetsprövning (kap. II). Bestämmelserna rörande sådan prövning träder i kraft först då tre stater, som uppfyller något av nyssnämnda sär­skilda krav, är bundna av dessa bestämmelser. Del är däiför möjligt att samarbetet enligt konveniionen i fråga om internationella palentansök­ningar till all börja med kommer att omfatta endast internationell nyhets­granskning.

5    Riksdagen 1977178. I .saml. Nr t. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         66

5    Den europeiska patentkonventionen och marknadspatentkonven­tionen

5.1 Konventionernas tillkomst

Är 1959 påbörjades inom EG arbete på det patenträttsliga området. En arbetsgrupp inom EG tade år 1962 fram förslag till en konvention om ett enhetligt marknadspalent. Patentet skulle meddelas av ett europeiski pa­tentverk och dess rättsverkningar skutte regleras av en för samtliga EG-stater gemensam palentlagstiftning. Det fortsatta arbetet på att få till slånd ell sådant marknadspatent fördröjdes emellertid till följd av motsättningar mellan EG-staterna i vissa frågor.

Resultatet av det inom EG pågående arbelel kunde på grund av EG:s in­dustriella betydelse väntas bli av stor vikt för patenlväsendel i hela Väst­europa. Även de västeuropeiska stater som stod utanför EG ansåg sig där­för ha iniresse av all medverka i delta arbeie. Inom EFTA tillsattes en ar­betsgrupp, som på grundval av del föreliggande EG-utkaslet utarbetade ett förslag som var avsett att tillgodose ocksä dessa staters intressen. Enligt delta förslag skulle bestämmelserna om förfarandet vid det föreslagna eu­ropeiska patenlverket las in i en '"yttre" konvention, som skulle vara ge­mensam för EG-staterna och EFTA-staterna. Ell särskilt marknadspalent som omfattade endast EG-staterna skulle regleras i en särskild, "inre" konvention. För de övriga staterna skulle det gemensamma förfarandet ut­mynna i nationella patent som reglerades av den nationella patenltagslifi-ningen i resp. stat.

År 1969 inbjöd de sex stater som då var medlemmar i EG (Belgien. Frankrike. Förbundsrepubliken Tysktand. Italien, Luxemburg och Neder­ländema) elva andra västeuropeiska stater (Danmark. Grekland. Irland. Norge. Portugal. Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Turkiet och Ösleirike) till en konferens för överläggningar om gemensamt arbete på en europeisk patentkonvention. Konferensen antog vissa riktlinjer för en så­dan konvention. Det fortsatta arbetet på alt utarbeta en dylik konvention organiserades under beteckningen "regeringskonferensen rörande infö­randet av ett europeiskt syslem för meddelande av patenl". 1 förhandling­arna kom efter hand alt delta ytterligare fyra stater (Fintand, Jugoslavien, Liechtenstein och Monaco).

Regeringskonferensen tittsatte fyra arbetsgrupper, vilka började sin verksamhet år 1969. Äv arbetsgrupperna utarbetade förstag behandlades av konferensen vid regelbundet återkommande möten. Sedan expertarbe­tet hade avslutats ijuni 1972, publicerades under hösten samma år ett slut­ligt förstag titt en europeisk patentkonvention med vissa därtill knutna överenskommelser.

Det sålunda framlagda förslaget förelades en diplomatisk konferens, som ägde rum i Miinchen den 10 september-5 oktober 1973.1 konferensen


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         67

deltog samttiga de 21 stater somjag nyss nämnde. Vid konferensen antogs som lidigare nämnls den europeiska patenlkonventionen. Den öppnades för undertecknande den 5 oktober 1973 och har undertecknats av följande 16 stater: Belgien. Danmark. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. Grekland. Irland. Italien. Liechtenstein. Luxemburg. Monaco. Nederlän­derna, Norge. Schweiz. Storbritannien. Sverige och Österrike. Konven­tionen har hittills tiltliätls av Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländer­na och Storbritannien. Den har ännu inle trätt i kraft.

Inom EG utarbetades även ett utkast till en särskild konvention mellan EG-staterna om europeiskt patent för den gemensamma marknaden. Detta konventionsulkast behandlades vid en regeringskonferens i Luxemburg den 17 november- 15 december 1975. Sistnämnda dag antogs en konven­tion om marknadspatent jämte därtill knutna överenskommelser och reso­lutioner. Konveniionen har undertecknats av samtliga nio EG-stater (Bel­gien. Danmark. Frankrike. Förbundsrepubliken Tysktand, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländema och Storbritannien). Hitintills har inle någon stat lillträtt denna konvention.

Genom marknadspatentkonventionen införs i de fördragsslutande sta­terna ett gemensamt rättssystem för patent som meddelas för dessa stater enligt den europeiska patentkonventionen och för europeiska palentansök­ningar som omfattar sådan stat. Europeiskt patent som har meddelats för de stater som har tillträtt marknadspatentkonventionen benämns mark­nadspatent. Enligt beslut av EG:s ministerråd den 15 december 1975 skall EG:s medlemsstater tillträda konventionen.

Marknadspatentkonventionen är en konvention mellan EG:s medlems­stater. Stat som inte tillhör EG men som bildar tullunion etter frihandds-område med EG kan dock genom enhälligt beslut av EG:s ministerråd in­bjudas all ingå avlat som innebär alt konventionen gäller även för den sta­ten.

5.2 Den europeiska patentkonventionens innehåll i huvuddrag

Den europeiska patentkonventionen innehåller 178 artiklar fördelade på tolv delar. Till konventionen hör utförliga lillämpningsföreskrifler (regel 1-106) samt fyra särskilda protokoll, vilka utgör integrerande delar av konventionen.

Genom konventionen bildas såsom fömt nämnts en europeisk patentor­ganisation. Organisationen skatt vara självständig i administrativt och eko­nomiskt avseende. Den beslår av ett förvaltningsråd och ett europeiskt pa­tentverk. Organisationens uppgift är att i enlighet med konventionens be­stämmelser meddela patent för de stater som har tillträtt konveniionen. Konventionen inskränker dock inte de fördragsslutande statemas rätt att ha egna patentverk som meddelar patent för vederbörande stat.

Den europeiska patentoiganisationen, de fördragsslutande staternas fö-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          68

leliädare i förvaltningsrådet och del europeiska pateniverkets tiänsteman skall åtnjuta viss immunitet och vissa privilegier enligl ett särskill proto­koll, protokollet angående den europeiska palentorganisationens privilegi­er och immunitet.

Förvaltningsrådet, som ulgörs av företrädare för de fördragsslutande staterna, är organisationens högsla organ. Rådet får genom generella före­skrifter reglera verksamheten vid det europeiska patenlverket. Det fast­ställer organisationens budget och tillsätter högre befattningshavare vid del europeiska patenlverket.

På del europeiska paientverkel ankommer att ta emot och pröva palent­ansökningar som görs enligt konventionen (europeiska palentansökningar) saml all meddela patent (europeiska patent) på grund av sådana ansök­ningar. Del skall ha sitt säte i Miinchen. Ledningen av verkei utövas av en president, som tillsätts av förvaltningsrådet. Enligt ett av de särskilda pro­tokollen till konveniionen. protokollet rörande centralisering av det euro­peiska paienisystemel och införandet av detta system (det s. k. centratise-ringsprotokollel), skall det tidigare (avsnitt 2.1) nämnda internationella pa­lentinstitutet i Haag vid konventionens ikraftträdande införlivas med det europeiska patenlverket. Institutet kommer därefter att utgöra tllial till del europeiska patentverket. Förberedelser har vidtagits för att införliva insti­tutet med den europeiska patentorganisalionen när denna har bildats. Or­ganisationen skall därvid överta institutets nuvarande förpliktelser gent­emot de stater som är medlemmar av institutet (Belgien. Frankrike. Italien. Luxemburg. Monaco. Nederländerna. Schweiz. Storbritannien och Tur­kiet). Enligl centraliseringsprotokollel skall också en mindre filial för ny­hetsgranskning upprättas i Väst-Berlin. Denna filial skall utgöras av den del av Förbundsrepubliken Tysklands patenlverk som f. n. är förlagd till Ber­lin.

Vid det europeiska patenlverket skall finnas en moltagningsavdelning. ny hetsgranskningsa vdel ningar. prövningsavdelningar, invändningsavdel­ningar, en rältsavddning, besvärskamrar och en stor besvärskammare.

Den europeiska palentorganisationens verksamhet skall finansieras ge­nom de avgifter som las ul av sökande och andra parter saml genom att det europeiska patenlverket erhåller andel i de årsavgifter som i de fördrags­slutande staterna tas ut för europeiska patent. Vid behov kan förvattnings-rådet dock besluta alt de fördragsslutande staterna skall betala särskilda bidrag till organisationen. Sådana bidrag skall återbetalas så snart della är möjligt.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förulsällningarna för att få europeiski patent. Denna reglering är fristående från de fördrags­slutande staternas nationella patenllagsiiftning. Vidare regleras i konven­tionen handläggningsordningen vid det europeiska patenlverket. Konven­tionen innehåller också bestämmelser om rättsverkan av europeiski patenl och europeisk palenlansökan. 1 princip skatt sådant patent och sådan ansö-


 


Prop. 1917118:1 Del A                                                                                         69

kan i stal som palenlel eller ansökningen omfallar ha samma rättsverkan som ett patent meddelal av den statens patentmyndighel resp. ansökan om sådani patent. I vissa hänseenden innehåller emellertid konventionen be­stämmelser om rättsverkan av europeiski patent och europeisk patenlan­sökan som är tvingande för de fördragsslutande staterna.

Europeisk palenlansökan får ges in direkl till del europeiska patenlver­ket eller till nationell patentmyndighel i fördragsslutande stat. om denna myndighet har ålagil sig all förmedla sådana ansökningar lill det europeis­ka patenlverket. Fördragsslutande stat får dock föreskriva all alla ansök­ningar skall ges in till den statens nationella myndighei etter alt ansökan får ges in direkt till det europeiska patentverket endasl om särskilt tillstånd i förväg har lämnats av myndighet i den staten. Vidare får fördragsslutande stal föreskriva all uppfinningar av vissl slag inle får ulan lillslånd yppas i ullandel.

Det europeiska pateniverkets officiella språk är engelska, franska och tyska. Europeisk palenlansökan skall vara avfattad på ell av dessa språk. Det språk som sökanden sålunda har vall skall i princip användas vid alt handläggning vid det europeiska patenlverket som rör ansökningen eller det patent som har meddelats i anledning av denna (handtäggningsspråk).

Europeisk patentansökan skatt innehålla en anhållan om all europeiski patent skall meddelas, patentkrav. beskrivning, erforderliga ritningar och ett sammandrag ("absiract") av ansökningens innehåll vid ansökningstitl-fätlet. Anhållan skall göras på särskill formulär. För ansökningen skall er­läggas ansökningsavgift och avgifi för nyhetsgranskning inom en månad från den dag då ansökningen gavs in. Sökande som önskar åberopa priori­tet från tidigare ansökan måste göra detta i anhållan och därvid uppge var Och när den tidigare ansökningen gjordes. 1 anhållan skatt sökanden ange vilka stater han vill alt patentet skall omfatta. Komplellering av ansök­ningen i delta avseende får inte ske senare. För varje sådan stat (designe­rad stat) skall erläggas särskild avgifi (designeringsavgifi) inom tolv måna­der från den dag dä ansökningen gavs in eller, om prioritet yrkas, priori­lelsdagen.

Rält att söka europeiskt patent tillkommer uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare. Något krav på att sökanden skall vara medborgare i eller ha hemvist i fördragsslutande stal uppställs inte.

I en europeisk patenlansökan skall uppfinnaren anges. Är sökanden inle uppfinnare etter inte den ende uppfinnaren, skall han i samband med an­sökningen i särskild handling lämna uppgift om uppfinnaren och ange hur han har förvärvat rätten till uppfinningen. Denna handling tillställs den uppgivne uppfinnaren av del europeiska patenlverket. Godtar denne inte sökandens uppgifter, har han möjlighet all vid domstol föra lalan om bättre rätt till uppfinningen. Har sådan talan väckts, skatt det europeiska patent-verket som regel förklara den europeiska palenlansökningen vitande litl dess tvisten har slutligt avgjorts.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          70

Tvist om rätt lill uppfinning prövas av nationell domstot i vantig ordning. Titt konventionen har fogats ell protokoll, protokollet angående behörig domstol och erkännande av beslut rörande rätten att få europeiskt patent (det s.k. erkännandeprotokollet), enligt vilket de fördragsslutande stater­na förbinder sig att erkänna avgörande om rätt titt europeisk patentansö­kan som meddelas i annan fördragsslutande stat. Fördragsslutande stat kan emellertid genom att avge reservation undgå alt under en övergångslid på högst tio år från konventionens ikraftträdande bli bunden av detta pro­lokoll.

Konventionens palenlerbarhelsviltkor överensstämmer i huvudsak med vad som gäller enligt svensk räll. För att europeiskt patenl skall meddelas krävs sålunda att uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och kan till­godogöras industriellt. I fråga om innebörden av kravet på uppfinningshöjd skiljer sig emellertid konveniionen i ett avseende från svensk rätt. Sålunda behöver en uppfinning inte visa uppfinningshöjd i förhållande titt innehåltet i tidigare ingiven ansökan som inte har publicerats innan uppfinningen pa­tentsöks, även om den tidigare ansökningen sedermera publiceras.

Del patenterbara området har i konventionen avgränsats på ett sätt som i huvudsak överensstämmer med vad som anses gälla i svensk rätt. Vad angår livs- och läkemedel ärdock all märka all enligl konventionen patent får meddelas på själva alstret (s.k. produklpalenl) medan enligt över­gångsbestämmelserna till patentlagen patent inle får meddelas på sådani alster litl dess regeringen förordnar annal. Fördragsslutande stal. vars na­tionella lag inte medger produklpalenl på livs- eller läkemedel, ges dock rält alt genoin reservation upprätthålla förhud mot sådana produktpalent även såvitt avser europeiska patent under en övergångstid på tio etter, un­der vissa förutsättningar, femlon år från konventionens ikraftträdande.

1 fråga om patent på uppfinning som avser alster bör anmärkas att euro­peiskt patent i vissa fall kan meddelas i sådan lydelse att patentet medför s. k. oinskränkt produktskydd. Detta innebär att skyddet för del patentera­de alstret, i motsats titt vad som f n. gäller i svensk rätt, omfattar alla an­vändningar av alstret, oavsett om dessa användningar framgår av patentet etter ej.

Europeisk patentansökan får enligt konventionen åtnjuta prioritet från sådan tidigare ansökan om skydd som har gjorts i stat som är ansluten titt Pariskonventionen för industriellt rättsskydd eller med verkan för sådan stat, om den europeiska patentansökningen görs inom tolv månader från den dag då den tidigare ansökningen gjordes. Det är att märka att såvitt av­ser viss fördragsslutande stat prioritet får gmndas även på tidigare euro­peisk patenlansökan som omfattar den staten.

Handläggningen av europeiska patentansökningar sker i fyra steg, näm­ligen prövning i formellt avseende, nyhetsgranskning, palenterbarhets­prövning och invändningsförfarande.

Den formella granskningen av europeiska patentansökningar utförs av


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          71

en moltagningsavdelning. som är förlagd lill del europeiska pateniverkets filial i Haag, Vid denna granskning kontrolleras att ansökningen uppfyller vissa krav i formellt avseende. Befinnes delta vara fallel. skall mollag-ningsavdetningen åsätla ansökningen ingivningsdag.

Har europeisk patentansökan åsatts ingivningsdag och har ansöknings-avgift och nyhelsgranskningsavgifl erlagts i rält lid, blir ansökningen före­mål för nyhetsgranskning, Nyhelsgranskningen äger rum samiidigi med en fortsatt granskning av ansökningen i foimelll hänseende, Nyhetsgransk­ning sker vid de särskilda nyhelsgranskningsavddningarna. Flertalet såda­na avdelningar kommer att vara förlagda till Haag. Över granskningen skall upprättas en europeisk nyhelsgranskningsrapport. som tillställs sö­kanden.

Europeisk patentansökan skall publiceras av det europeiska patenlver­ket när 18 månader har föiflutil från ingivningsdagen eller, om prioritet yr­kas, från priorilelsdagen. Detta gäller dock endasl om ansökningen inle dessförinnan har återkallats, skall anses återkallad eller har slutligt avsla­gits. Om nyhelsgranskningsrapporien fördigger när ansökningen publice­ras, skall den publiceras tillsammans med ansökningen. I annal fall skall nyhelsgranskningsrapporien publiceras särskilt så snart den har upprät­tats.

När en europeisk patenlansökan har publicerats, blir handlingama i an­sökningsärendel tillgängliga för envar. Den som vill ta del av handlingarna måsle dock beiala viss avgifi. Visar någon alt en europeisk palenlansökan har åberopats mot honom, har han räll att ta del av handlingarna i ärendel även om ansökningen ännu inle har publicerats.

Sedan sökanden har lagil del av nyhelsgranskningsrapporien. skall han la slällning till om han vill fullfölja ansökningen genom att begära palenter­barhetsprövning. Sådan begäran, som skall vara åtföljd av en särskild prövningsavgifi, skall fiamstältas inom sex månader från den dag då publi­ceringen av nyhelsgranskningsrapporien kungörs i en av det europeiska patenlverket ulgiven tidning (den europeiska patenttidningen). Har palen­terbarhetsprövning inle begärts och prövningsavgifi inte erlagts inom nämnda lid. anses den europeiska palentansökningen återkallad.

Har sökanden inom föreskriven tid begärt palenterbarhetsprövning. skall del europeiska paientverkel pröva huruvida ansökningen uppfyller de materiella villkor som uppställs i konveniionen för meddelande av euro­peiskt patent. Denna prövning ulförs av en prövningsavddning. som i re­gel består av tre tekniker. Finner avdelningen att ansökningen uppfyller de materiella villkoren för patenterbarhet. skall den meddela europeiskt pa­tent förde stater som sökanden har begärt (designerade stater), t annat fall skatt ansökningen avslås. Beslut att meddela europeiski patent skall kungö­ras i den europeiska patenttidningen. Beslutet gäller först från och med den dag dä del har kungjorts.

Invändningsförfarandet äger rum efter patentmeddelandel. Envar har


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          72

lätt att göra invändning mot europeiski patenl inom nio månader från den dag då beslut att meddela patentet kungjordes i den europeiska patenttid­ningen. Invändning får grundas endasl på vissa i konveniionen angivna oinständigheler nämligen: 1) alt patentet avser något som inle är palenter­barl enligl konveniionen. 2) all patentet inte beskriver uppfinningen så tydligt och fullständigt alt en fackman med ledning därav kan utöva uppfin­ningen eller 3) att palenlel omfallar något som inte framgår av ansökningen i dess lydelse vid ingivandel. Invändningar prövas av särskilda invänd­ningsavdelningar, som i regel beslår av tre tekniker. Invändning kan leda lill alt invändningsavddning upphäver del europeiska palenlel eller beslu­tar att det skall upprätthållas i ändrad lydelse.

Vid det europeiska patenlverket skall föras ett särskill europeiskt pa-tenlregister. Denna uppgift ankommer på rättsavdelningen. I registret skall göras anteckningar om meddelade europeiska patent och publicerade eu­ropeiska palentansökningar. Överiåtelse av europeisk patenlansökan eller europeiski patent gäller inte gentemot det europeiska patenlverket förrän överlåtelsen har antecknats i registret.

Beslul av mottagningsavdelningen, prövningsavdelning, invändningsav­delning och rätlsavddningen kan mol erläggande av besvärsavgift överkla­gas till särskilda besvärskamrar. Besvärskamrarnas sammansättning är be­roende av bl. a. vilken avdelning som har meddelat det beslut som överkla­gas. Besvärskamrama består sålunda i vissa fall av två tekniker och en ju­rist, i vissa fall av tre tekniker och två jurister och i vissa fall av tre jurister.

Frågor av särskild vikt för enhetlig rättstillämpning etter rättsfrågor av grundläggande betydelse kan av besvärskammare hänskjutas till en sär­skild prejudikatsinstans, den stora besvärskammaren. Det europeiska pa­teniverkets president kan hänskjuta rättsfråga titt den stora besvärskam­maren, om två hesvärskamrar har meddelat beslut i denna fråga som är oförenliga med varandra. Den stora besvärskammaren består av fem juris­ter och två tekniker.

Handläggningen vid det europeiska patenlverket är i princip skriftlig. Muntlig förhandting kan dock äga rum på det europeiska pateniverkets ini­tiativ eller på begäran av part. Vid sådan förhandling kan höras part. vittne och sakkunnig. Part, vittne eller sakkunnig som har kallats till muntlig för­handling inför det europeiska patentverket kan få avge sin utsaga inför domstol i den stat där han har hemvist. Även det europeiska patentverket kan under vissa fömtsättningar begäia bevisupptagning vid domstol i den stal där den som skall höras har hemvist. Vid sådan bevisupptagning kan utsaga avges under ed eller i annan lika bindande form.

Den som har hemvist eller, såvitt avser juridisk person, säte i fördrags­slutande stal är inte skyldig att låta sig företrädas av ombud vid handlägg­ning inför det europeiska patenlverket. Annan sökande måste däremot i regel tåla sig företrädas av ombud. Som ombud får i princip användas en­dast den som särskilt har auktoriserats därtill av det europeiska patentver-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                          73

kel. För auktorisation fordras bl.a. all vederbörande har godkänts i sär­skild prövning som anordnas av del europeiska patenlverket samt att han är medborgare i fördragsslutande stal och driver rörelse etter har anställ­ning i sådan stat. Fysisk och juridisk person som har hemvist eller säte i fördragsslutande stat får dock alllid företrädas av anställd. Under en över­gångstid vars längd bestäms av förvaltningsrådet gäller särskilda bestäm­melser om auktorisation.

Medan förutsällningarna för all få europeiskt patenl regleras uteslutan­de av konveniionen. regleras rättsverkan i fördragsslutande stal av euro­peiska patent i princip av den slatens lag. Sålunda gäller att europeiskt pa­tent i varje fördragsslutande stat för vilken det har meddelats skall ha sam­ma rättsverkan som ell i den slalen meddelal nationellt patent och även i övrigt följa samma beslämmelser som nationellt patent, om inle annat före­skrivs i konventionen. Rättsverkan inträder från och med den dag då del europeiska patenlverket kungör att europeiski patent har meddelats. För­dragsslutande stal får emellertid i vissa fall föreskriva särskilda villkor för att europeiskt patent skall få rättsverkan i den staten. Är den text som lig­ger till grund för det europeiska pateniverkets beslul att meddela patentet avfattad på språk som inte är officiellt språk i den staten, får denna stal så­lunda kräva alt sökanden inom viss tid ger in översättning av denna lexl till den statens officiella språk och betalar kostnaden för publicering av över­sättningen. Skulle ett europeiskt patents lydelse ändras efter invändnings-fört"arande. får motsvarande krav på översättning ställas beträffande pa­tentet i dess ändrade lydelse.

Europeiski patenl får enligt konveniionen upprätthållas i 20 år från an­sökningens ingivningsdag. Fördragsslutande stat som har kortare patenttid för sina nationella patent kan genom reservation uppnå, all den kortare pa-tenltiden under en övergångsperiod på högsl tio år från konventionens ikraftträdande gäller också för europeiska patent såvilt avser den slalen.

Konveniionen innehåller förde fördragsslutande staterna tvingande be­stämmelser rörande patentskyddets omfattning. 1 fråga om europeiskt pa­tent och europeisk patentansökan besiäms sålunda patentskyddets omfatt­ning av patentkravens innehåll. Förförståelse av patentkraven fåremeller­iid ledning hämtas från beskrivningen och ritningarna. Enligt ett särskilt protokoll som hör till konventionen, protokollet angående tolkningen av artikel 69 i den europeiska paientkonventionen, får dessa bestämmelser in­te medföra vare sig en stnkt bokslavstolkning av patentkraven eller en tolkning enligt vilken patentkraven endasl tiänar som riktlinjer för att fast­ställa skyddsomfångel.

För att europeiskt patent skall upprätthållas i de stater för vilka del har meddelats krävs, all patenthavaren i vantig ordning i varje sådan stat beta­lar årsavgift enligt vad som föreskrivs i den statens tag. Fördragsslutande stat får dock inte ta ut årsavgift förrän från och med det paleniår som bör­jar närmast efter det under vilket del europeiska patenlverket har kungjort


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          74

sitt beslut all meddela patentet. Detta beror på att sökanden under ansök­ningstiden har att betala årsavgifter lill del europeiska patenlverket. De fördragsslutande staterna skall inbetala viss del av de uppburna årsavgif­terna för europeiska patent lill del europeiska patenlverket. Denna del. som inle får översliga 75%. bestäms av förvaltningsrådet.

Europeisk palenlansökan som har åsatts ingivningsdag skall i varje för­dragsslutande stal som den omfattar jämslällas med nationell palenlansö­kan. Under förutsättning att den europeiska patentansökningen leder till patent skall den för tiden efler del att den publicerades av del europeiska paientverkel och fram till dess patent meddelas medföra samma skydd som ett europeiskt paleni (s.k. provisoriski skydd). Fördragsslutande stat får emellertid begränsa skyddel för europeisk palenlansökan lill det skydd som enligt den statens lag uppkommer genom obligalorisk publicering av icke prövade nationella palentansökningar. Sökanden skall dock alllid ha rätt till en med hänsyn till omständigheterna skälig ersättning vid inirång. Fördragsslutande stal får dessulom föreskriva att om europeisk palenlan­sökan vid det europeiska patenlverket handläggs på språk som inle är offi­ciellt språk i den staten, skydd för ansökningen inle inlräder förrän från och med den dag då översättning av patentkraven titt den statens officiella språk enligl den statens bestämmande har gjorts allmänt tillgänglig på sätl som föreskrivs i den statens lag eller har titlslällts den som utnyttjar den uppfinning som ansökningen avser.

Den lydelse som europeiskt patent eller europeisk patenlansökan härpå handläggningsspråket skall äga vitsord såväl vid det europeiska patenlver­ket som i fördragsslutande stat. Stat som med stöd av konventionen kräver översättning av patentkraven i europeisk palenlansökan eller av den text som ligger lill grund för beslutet alt meddela europeiski patent får emeller­tid föreskriva all översättningen äger vitsord före lydelsen på handlägg­ningsspråket, i den mån översättningen medför ett mera begränsat skydd än lydelsen på handläggningsspråket. Översättning får dock inte tillerkän­nas vitsord när det gäller talan om ogiltighet av europeiski patent.

Frågan om vilken stats domstolar som skall pröva talan om intrång i eu­ropeiskt patent och talan om ogillighet av sådant patent regleras inle i kon­ventionen.

1 konveniionen anges vilka omständigheter som får åberopas som grund för ogilligförklaring av europeiski patent. Europeiskt patenl får förklaras ogiltigt dels om det finns nationellt patenl eller nationell patentansökan med äldre räll än det europeiska patentet, dels i fem därutöver särskilt uppräknade fall. nämligen: I) om palenlel avser någol som inte är paten­terbart enligt konventionen; 2) om patentet inte beskriver uppfinningen så tydligt och fullständigt alt en fackman med ledning därav kan ulöva den; 3) om patentet omfattar någol som inte framgår av innehållel i ansökningen i dess lydelse vid ingivandet; 4) om patentels skyddsomfång har utvidgats; 5) om patenthavaren enligt konveniionen inle var berättigad titt patentet.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          75

Fördragsslutande stal behöver inte i sin lagstiftning medge alla de fem sär­skill uppräknade grunderna men får inte tillåta ogiltigförklaring av euro­peiskt patenl på annan grund än som anges i konveniionen.

Förhållandel litl 1970 års samarbetskonvention regleras dels i själva konvenlionstexten. dets i ett av de särskilda protokollen, del s. k. centrali­seringsprotokollel. Inteinalionella palentansökningar som görs enligl sam­arbetskonventionen får handläggas vid del europeiska patenlverket. Den­na handläggning skall ske enligt samarbetskonventionens bestämmelser kompletterade med beslämmelserna i den europeiska patentkonventionen. Del europeiska paientverkel skall vara designerad myndighei enligl samar­betskonventionen förde stater som har designerats i internationell patenl­ansökan och beträffande vilka sökanden har angivit att han önskar få euro­peiskt patent. Delsamma gäller om sökanden har designeral stal som har lillträtt den europeiska patenlkonventionen och denna siat har föreskrivit att sådan designering skall ha samma verkan som ansökan om europeiski patent.

Under förutsättning alt avtal härom träffas mellan den europeiska pa­tentorganisationen och WIPO:s internationella byrå skall det europeiska paientverkel vara inlemaliondl nyhetsgranskningsmyndighet och myndig­het för internationell förberedande palenterbarhetsprövning enligt samar­betskonventionen. 1 cenlraliseringsprotokottet förbinder sig de stater som tillträder den europeiska paientkonventionen alt till förmån för del euro­peiska patenlverket avslå från att låta sina nationella patentmyndigheter tiänstgöra som intemationell nyhetsgranskningsmyndighet resp. myndig­het för inlemaliondl förberedande patenlerbarhetsprövning enligt samar­betskonventionen. Avsikten med denna ordning är alt efler en övergångs­tid i princip endast det europeiska patentverket skall utöva dessa funktio­ner för de stater som tillhör den europeiska patentorganisalionen.

I centraliseringsprotokollet görs dock undantag för patentmyndighel i stal vars officiella språk inle är något av de officiella språken vid det eu­ropeiska patenlverket (engelska, franska och tyska). Sådan stals patent­myndighel får Ulföra både internationell nyhetsgranskning och intematio­nell förberedande patenlerbarhetsprövning enligl samarbetskonventionen med den begränsningen alt myndigheten får utföra sådan granskning resp. prövning endasl såvilt avser ansökningar som görs av dem som är medbor­gare i etter har hemvist i den staten eller i angränsande stat som har lillträtt den europeiska patentkonventionen. Förvaltningsrådet kan vidare tillåta patentmyndigheten i fördragsslutande stal all utföra dessa uppgifter även i fråga om internationella patentansökningar som görs av dem som är med­borgare i eller har hemvist i icke fördragsslutande stat vilken har samma officiella språk som den fördragsslutande staten. Som förutsättning härför gäller emellertid att ansökningen är avfattad på delta språk.

Beträffande internationell patenlansökan som har varil föremål för ny­hetsgranskning enligt samarbetskonventionen föreskrivs i den europeiska


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          76

patenlkonventionen all kompletterande nyhetsgranskning skall företas vid del europeiska paientverkel. om ansökningen fullföljs dil. För sådan ansö­kan skall sökanden beiala vantig nyhelsgranskningsavgifl vid det europeis­ka patenlverket. Förvaltningsrådet får emellertid bestämma under vilka förutsättningar och i vilken omfattning det europeiska patenlverket skall avstå från kompletterande nyhetsgranskning av ansökan som har varil föremål för nyhetsgranskning enligt samarbetskonventionen och endast ta ut reducerad nyhelsgranskningsavgifl av sökanden.

För att inom del europeiska patentsystemets ram få titt slånd en harmo­nisering av den intemationella nyhelsgranskningen skall samarbete äga rum mellan det europeiska paientverkel och sådan nationell patentmyndig­het i en till den europeiska paientkonventionen ansluten stat som tiänstgör som internationell nyhetsgranskningsmyndighet. Detta samarbete skall grundas på ett särskilt avtal, som kan behandla bl.a. granskningsmetoder och uibyle av nyhetsgranskningstiänster saml rekrytering och utbildning av granskare.

För att underlätta de nationetta palentmyndighetemas anpassning till den minskade arbetsbelastning som de kommer att få till följd av det euro­peiska pateniverkets verksamhet, får det europeiska patenlverket under en övergångstid låta nationella patentmyndigheter utföra viss granskning av europeiska patentansökningar.

Enligt den europeiska patentkonventionen får en gmpp stater som har tillträtt denna konvention besiämma, att europeiskt patent får meddelas endasl gemensamt för alla dessa stater. Som fömtsättning härför gälter dock att denna gmpp stater har slutit särskild överenskommelse om att eu­ropeiskt patenl som har meddelats för dessa stater skall ha enhettig karak­tär. Sådan grupp av stater skall svara för de kostnader som den europeiska patentorganisalionen ådrar sig genom alt utföra ytterligare uppgifterenligt den särskilda överenskommelsen. Den år 1975 avslutade konventionen om marknadspatent mellan EG:s medlemsstater är en sådan särskUd överens­kommelse som nu avses. Enligt marknadspatentkonventionen skall upp­rättas särskilda organ inom det europeiska patentverket för handläggning av vissa frågor rörande marknadspatent.

Rätt att tillträda den europeiska patentkonventionen har de stater som deltog i eller inbjöds att detta i den tidigare nämnda regeringskonferensen för införandet av ett europeiski system för meddelande av patent. Andra europeiska stater får tillträda konventionen om de inbjuds därtill av för­valtningsrådet.

Konventionen träder i kraft tre månader efter det att den har tillträtts av sex stater i vilka år 1970 ingavs sammanlagt minst 180000 patentansök­ningar.

Fördragsslutande stat kan frånträda konventionen genom uppsägning. Uppsägningstiden är ett år.

Konventionen kan revideras genom särskilda konferenser mellan de för-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         77

dragsslutande staterna. Sådan konferens är beslutför om minsl tre fjärde­delar av de fördragsslutande staterna är företrädda vid konferensen. Änd­ring måsle anlas vid sådan konferens med irefjärdedets majoritet. Stal som inte har ratificerat sålunda antagna ändringar när dessa träder i kraft anses ha frånträtt konventionen.

5.3 Marknadspatentkonventionens innehåll i huvuddrag'

Som har framgått av redogörelsen för den europeiska patenlkonventionen (avsnill 5.2) får en grupp stater som har tillträtt denna konvention bestäm­ma au europeiski patent får meddelas endasl gemensami för alla dessa sta­ter. Som förutsättning härtor gäller dock att denna grupp stater har slutit särskild överenskommelse om all europeiskt patenl som har meddelats för dessa stater skall ha en enhetlig karaktär. Mellan EG:s medlemsstater har träffats en sådan överenskommelse genom den konvention som den 15 de­cember 1975 avslutades i Luxemburg, konventionen om europeiskt patent för den gemensamma marknaden (marknadspatentkonventionen).

Genom marknadspatentkonventionen införs i de fördragsslutande sta­terna ett gemensami rättssystem för patent som meddelas för dessa stater enligt den europeiska patentkonventionen och för europeiska patentansök­ningar som omfatiar sådan stat. Europeiskt patent som har meddelats för de stater som har tillträtt marknadspatentkonventionen benämns mark­nadspatent.

Marknadspalentet är enhetligt och autonomt. Enhetligheten innebär att patentet får samma rättsverkan i samtliga fördragsslutande stater och att det kan meddelas, överlåtas, upphävas eller förfalla endasl för samtliga dessa stater. Den autonoma karakiären består i att patentet i princip regle­ras uteslutande av bestämmelserna i marknadspatentkonventionen och den europeiska patenlkonventionen. Det är dock all märka att enligt ut­trycklig föreskrifi i marknadspatentkonventionen bestämmelsema i för­draget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (Rom-fördraget) tillämpas utan hinder av marknadspatentkonventionen.

Enligt marknadspatentkonventionen fär europeisk patentansökan i prin­cip inte avse enstaka EG-stater utan måste omfatta samttiga stater som till­hör EG. Europeiskt patent för EG-stat får sålunda meddelas endast i form av marknadspatent som omfattar samtliga EG-stater. Under en övergångs­tid får dock europeiskt patenl meddelas för viss EG-stat eller vissa EG-sta­ter, om sökanden begär det. EG:s ministerråd beslutar när denna över­gångstid skall upphöra. För beslut att övergångstiden skall upphöra mindre än tio år från marknadskonvenlionens ikraftträdande krävs enhälligt beslut av ministerrådet och för upphörande vid senare lidpunkl beslul med kvali­ficerad majoritet.

' Marknadspatentkonventionen med därtill hörande lillämpningsförekrifter i den engelska versionen finns intagen i SOU 1976: 25 (bilagorna 7 och 8).


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          78

Marknadspatentkonventionen inskränker inle EG-stalernas rätt alt meddela nationella patent, dvs. att låta patent meddelas av nationell pa­tenimyndighet.

Den ensamrätt som erhålls genom ett marknadspalent anges i konven­tionen genom en uttömmande uppräkning av de åtgärder i fråga om en pa-lenlerad uppfinning som i princip är förbehållna patenthavaien. Denna uppräkning omfatiar både handlingar som utgör direkt utnyttjande av upp­finningen (direkt patentintrång) och handlingar som utgör indirekl utnytt­jande av denna (medelbart patentintrång).

Den genom marknadspalentet erhållna ensamrätten omfattar inle ålgärd med patentskyddat alster, om patenthavaren eller annan med dennes ut­tryckliga samtycke har fört ut detta alster på marknaden i någon fördrags­slutande stat. Den som i en EG-stat har köpt patentskyddat alster från pa­tenthavaren eller tVån någon som har dennes medgivande all sälja alstret fär sålunda ulan hinder av ensamrätten införa och utnyttja alstret även i övriga EG-sialer. Enligl konveniionen gäller moisvarande inskränkning i den ensamrätt som nationellt patent ger patenthavaren i den stal där palen­lel har meddelais. Som förutsättning härför gäller alt patenthavaren eller annan med patenthavarens uttryckliga samtycke har fört ul det patent­skyddade alstret på marknaden i någon fördragsslutande stal. De inskränk­ningar i ensamrätten som här avses gäller dock inte om det enligt gemen­skapsrätten ("Community law") föreligger skäl att låta ensamrätten om­falta åtgärd med patentskyddat alster i de fall som nu avses.

t fråga om uppfinning som omfattas av marknadspalent medges i varje fördragsslutande stat samma föranvändaiTäti som där hade kunnat fås om uppfinningen hade varit skyddad av nationellt patent.

Enligt konveniionen ger ansökan om marknadspatent skadeståndsrätls­ligt skydd under viss del av ansökningstiden, under förutsättning att an­sökningen leder till patent. Sökanden har sålunda rätt till en med hänsyn till omständighetema skälig ersättning av den som. under tiden mellan an­sökningens publicering och patentmeddelandet, olovligen utnyttiar uppfin­ning som omfattas av ansökan om marknadspalent. För utnyttjande som sker efter patentmeddelandet bestäms skadestånd och eventuellt straff för patentintrång enligt nationell lag.

Fördragsslutande stat har räll att som villkor för alt ansökan om mark­nadspatent skall ge skadeslåndsrättsligt skydd kräva översättning av pa­tentkraven lill den slatens officiella språk, om handläggningsspråket för ifrågavarande ansökan inle är officiellt språk i den staten. Sådan översätt­ning skall enligl sökandens val ges in lill myndighet i den staten, vilken myndighet skall publicera översättningen, eller tillställas den som uiövar uppfinningen i den slalen. Ansökningen får inle skadeslåndsrättsligt skydd när det gäller utnyttjande i den staten förrän sökanden har futljort vad som krävs i della avseende.

Föratt marknadspatent skall bli giltigt, måste sökanden inom viss tid ge in översättning av patentkraven lill samttiga EG-slaters officiella språk.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         79

Vidare har fördragsslutande stal möjlighet att genom reservation i sam­band med att den undertecknar eller ratificerar konventionen förbehålla sig rätlen alt kräva översättning av även patentets beskrivning till den sta­tens officiella språk.

Talan om intrång i marknadspalent prövas av nationell domstol. I kon­ventionen regleras frågan om behörig domstot för sådan talan. Mål om in­träng fär pä yrkande av part förklaras vilande, om invändning mot eller frä­ga om upphävande eller begränsning av marknadspalentet är under pröv­ning i del europeiska patenlverket. Upphäver del europeiska patenlverket inle patentet, skall del när patentets slutliga lydelse har fastställts avge ytt­rande rörande patentskyddets omfattning. Domstol som prövar talan om inirång i marknadspatent får alltid begära ytirande från del europeiska pa­tenlverket rörande patentskyddets omfattning.

På patenthavarens begäran kan marknadspalent begränsas. Patenthava­ren skall i så fall ange den önskade begränsningen, varefter det europeiska patentverket prövar om del sålunda begränsade patentet är giltigt.

Fråga om ogiltigförklaring av marknadspalent prövas av det europeiska patentverket vid särskilda enheter som upprättas för detta ändamål. De ogiltighelsgrunder som får åberopas är alla de som medges i den europeis­ka patenlkonventionen. Det är vidare alt märka alt marknadspatent får förklaras ogiltigt för viss fördragsslutande stal. om del har meddelats trots att del inte uppfyller kravet på nyhet i förhållande till nationellt patent etter nationell patentansökan med lidigare ansöknings- eller prioritetsdag.

Genom att avge reservation vid undertecknandet eller ratificeringen av konventionen kan fördragsslutande stat förbehålla sig rälten att under en övergångstid låta domstot i den staten som prövar talan om intrång i mark­nadspatent pröva även patentets giltighet i den staien, om partema medger della. Ogilligförklaring får i sådani fall ske endasl pä någon av de gioinder som hade fätl åberopas som ogiltighetsgrund vid del europeiska patenlver­ket. Sådan reservation gäller under högst lio år från konventionens ikraft­trädande. EG:s ministerråd kan dock med kvalificerad majoritet förlänga denna övergångstid med högsl fem år.

Patenthavare kan upplåta licens för uinyitiande av uppfinning som om-fallas av marknadspalent. Licens kan avse hela patentet etter del av detta. Licens kan vidare avse hela det område inom vilket marknadspalentet gäl­ler eller del av detta område. Har licens som avser patentskyddat alster upplåtits för endasl del av della omiåde. får den som har köpt alstret av ti-censhavaren fritt införa och utnyttja detta inom hela konventionsomrädet.

Enligl konventionen får licens upplåtas i form av ensamlicens etter i form av enkel licens. Det bör emellertid anmärkas att enligt EG-kommis­sionens uppfattning upplåtelse av ensamticens i regel strider mot bestäm­melserna i Romfördraget rörande fri konkurrens och fria varuröretser.

Överiåtelse av patent och upplåtelse av licens får inte verkan mot tredje man som är i god tro förrän den har antecknats i det särskilda register över


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          80

marknadspalent som skatt föras av det europeiska patenlverket.

Frågan om meddelande av tvångslicens för utnyttjande i viss fördrags­slutande stat av uppfinning som omfattas av marknadspalent avgörs enligl den statens lag.

Inom den europeiska palentorganisationens förvaltningsråd bildar föie-trädarna för de stater som har tUlträtt marknadspatentkonventionen och företrädare för EG-kommissionen ett särskilt utskott, som beslutar i frågor rörande marknadspatentkonventionen. dess administration och finansie­ring. Inom det europeiska paientverkel upprättas särskilda organ för hand­läggning av vissa frågor rörande marknadspalent. nämligen ogillighelsav-ddningar. ogittighetskammare och en palentförvaltningsavdelning. Ogil-tighelsavdelning är första instans för prövning av frågor om bl. a. ogiltighet och begränsning av marknadspatent. Ogillighetskammare prövar besvär över beslut av ogiltighelsavdelning och avger ytirande till nationell dom­stol i mål rörande intrång i marknadspalent. Beslut av ogillighetskammare kan i vissa fall överklagas till EG-domslolen i Luxemburg. Uppkommer vid nationell domstol fråga rörande tolkning av marknadspatentkonven­tionen eller av vissa bestämmelser i den europeiska patenlkonventionen. får domslolen hänskjuta frågan till EG-domstolen. Kan den nationella domstolens beslut inle överklagas, skall den underställa EG-domslolen dy­lika frågor.

De särskilda organen har samma officiella språk som det europeiska pa­tentverkets övriga organ. dvs. engelska, franska och tyska.

Inför de särskilda organen får som ombud i princip användas endast den som är upplagen i del europeiska pateniverkets förteckning över auktori­serade ombud och som dessulom är medborgare i eller driver rörelse eller har anställning i stat som har tillträtt marknadspatentkonventionen. Den som är upptagen i denna förteckning men inte uppfyller något av de Övriga nämnda villkoren får dock företräda part inför de särskilda organen, om han är den som senast företrädde parten vid handläggning enligt den euro­peiska patenlkonventionen rörande ifrågavarande marknadspatent eller den palenlansökan på vilken marknadspalentet grundas. Som ytterligare förutsätining gäller dock att den stal i vilken ombudet är medborgare eller i vilken han driver rörelse eller har anställning tillämpar sådana bestämmel­ser i fråga om rätt alt uppiräda som ombud vid den statens nationella pa­tentmyndighel som såvilt avser reciprocitet överensstämmer med de före­skrifler som förvaltningsrådets särskilda utskott kan utfärda.

Marknadspatentkonventionen träder i krafl tre månader efler det all samtliga de stater som har undertecknat konveniionen (samtliga EG-sta­ter) har ratificerat den. I samband med att dessa stater den 15 december 1975 undertecknade konventionen avgav de en förklaring av innebörd alt de avser all ratificera marknadspatentkonventionen så att den träder i kraft så snart som möjligt efter det att den europeiska patenlkonventionen


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          81

har trätt i kraft. Marknadspatentkonventionen har hittills inle tilllrälts av någon stal.

Stat som i framtiden blir medlem i EG måsle ansluta sig till marknadspa­tentkonventionen. Stat som inle tillhör EG men har tillträtt den europeiska paientkonventionen och som bildar tullunion eller har frihandelsavtal med EG får genom enhälligt beslut av EG:s minislenåd inbjudas lill förhand­lingar om särskilt avtal som skall göra det möjligt att lillämpa konventio­nen för denna stat. 1 avtalet skall de närmare villkoren för denna tilllämp­ning anges.

6    Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                          82

6    Kommitténs synpunkter på följderna av tillträde till samarbets­konventionen och den europeiska patentkonventionen

6.1  Det svenska patentverkets arbetsbelastning och personalbehov

6.1.1    Allmänna synpunkler

Under 1960-tatet ökade antalet patentansökningar som ingavs till det svenska patenlverket kraftigt. Sålunda ingavs år 1960 12 744 ansökningar, medan antalet år 1969 hade stigit lill 18 158, De senasle åren har emdlertid denna utveckling brutits och anlalel ansökningar har minskat. År 1975 stannade sålunda antalet ansökningar vid 14788. Samma tendens har för­märkts i de flesia viktigare industriländer.

Denna ulveckling torde enligt kommittén i första hand bero på del under senare år rådande konjunkturlägel. Företrädare fördel svenska näringsli­vet har enligt kommittén framhållil. att både palenleringskoslnaderna och kostnaderna för att hävda en erhållen palenlrält mol den som gör inirång i patentet på senare år har vuxit snabbare än andra kostnader och all de nu har blivit så höga all även större förelag noga måste pröva värdet av all sö­ka patent på en uppfinning och överväga i vilka länder patent bör sökas. Kommittén uppger vidare att del även har hävdals alt internationella före­tag med stora resurser i flera länder inle har så stort behov av patent, utom när det gälter de viktigaste marknaderna.

Enligl kommittén är det för tidigt all avgöra i vad mån andra orsaker än konjunkturläget har haft påtaglig betyddse för minskningen av antalet pa­lentansökningar. Kommittén ulgår från alt en återhämtning av ansöknings-antalet kan komma alt ske fram titt år 1985, Antalet ansökningar vid det svenska patenlverket år 1985 beräknar kommiiién därför till ca 18000, om varken samarbetskonventionen eller den europeiska paientkonventionen träder i kraft. Därav antas 5 000 komma från svenska och 13 000 från ut­ländska sökande. Detta motsvarar den fördelning som under senare år i huvudsak har rått i Sverige mellan antalet ansökningar med svenska sö­kande och antalet ansökningar med utländska sökande. Dessa antaganden rörande antalet patentansökningar utgör grunden för de siffermässiga upp­skattningar angående pateniverkets arbetsbelastning och ekonomi som kommittén gör.

6./.2  Verkan ar tiUträde till endast samarbetskonrentionen

Kommittén har antagit all både samarbetskonventionen och den euro­peiska patenlkonventionen kommer att träda i kraft inom en nära framtid. Om Svenge i det läget tillträder enbart samarbetskonventionen, lorde en­ligt kommittén antalet patentansökningar vid det svenska patentverket inte väsentligt komma att avvika från det antal som redovisats för det fall att ingen av konventionerna träder i krafl. Vid ett tillträde till enbart samar­betskonventionen skulle sålunda år 1985 till det svenska patentverket ges


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          83

in ca 18000 patentansökningar, varav 5 000 från svenska sökande och åter­stående 13 000 från utländska sökande.

t della fall anser sig kommittén kunna utgå från att samtliga ansökningar görs i form av internalionell patenlansökan. Såvitt gäller ansökningarna från utländska sökande räknar kommittén med all de som regel blir före­mål för internationell nyhetsgranskning vid annal patenlverk än det svens­ka, även om det svenska patenlverket är internationeti nyhetsgransknings­myndighet. Om del svenska patenlverket ulses titt inlemaliondl nyhets­granskningsmyndighet. anlas de 5 000 ansökningarna från svenska sökan­de komma alt nyheisgranskas här. På grund av alt internationell nyhets­granskning är mera arbetskrävande än den nyhetsgranskning som normalt äger rum vid det svenska paientverkel. beräknas arbetsinsatsen öka med 10% för varje sådan ansökan. Å andra sidan antas all en internationell pa­lenlansökan. som redan har varit föremål för internationell nyhetsgransk­ning närden fullföljs vid del svenska patenlverket. kräver endast omkring 80% av det arbete som åtgår vid nuvarande handläggning.

Under förutsättning att det svenska patenlverket blir intemationell ny­hetsgranskningsmyndighet skutte sålunda enligt kommittén handläggning här av de ca 18000 patentansökningarna kräva en arbetsinsats som mot­svarar fullsländig handläggning enligt nuvarande rutiner av omkring 16 000 ansökningar. Ett tillträde titt enbart samarbetskonventionen skulle i så falt enligt kommittén inle medföra någon nämnvärd minskning av arbetsbelast­ningen vid del svenska patenlverket. i vart fall inte fram lill år 1985. Några omställningssvårigheter för verkels personal till följd av minskningen av anlalel yänster kan därför enligl kommittén inle uppkomma.

Kommittén anser emellertid del inte vaia uteslutet all ett svenskt tillträ­de titt endast samarbetskonventionen kan leda titt all anlalel palentansök­ningar vid det svenska patentverket blir avsevärt lägre än som nyss anla­gils. Om Sverige slär uianför den europeiska patentorganisalionen, förelig­ger del nämligen enligt kommittén viss risk all sökande som är intressera­de av alt få patentskydd i Europa begränsar sig till sådana stater för vilka patent kan meddelas av del europeiska patenlverket.

Om de beslämmelser i samarbetskonventionen som rör internaiiondi förberedande palenterbarhetsprövning skulle träda i krafl och systemet med sådan prövning skulle uinyttjas i stor omfattning, bör delta enligt kommittén på sikt leda lill viss minskning av arbetsbelastningen vid del svenska paientverkel jämfört med del fall att endasl konventionens be­slämmelser om internationeti nyhetsgranskning är tillämpliga. Enligl kom­mittén gäller detta särskilt för det fall att Sverige tillträder endast samar­betskonventionen. 1 sådani fall är det nämligen enligt kommittén troligt, att utländsk sökande som önskar patenl för Sverige gör internationell an­sökan med utnyttjande av det europeiska patenlverket som myndighei för internationeti nyhetsgranskning och internationell förberedande palenter­barhetsprövning. Sådan sökande måste dock vara medborgare i stat som


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         84

inle bara har tillträtt den europeiska patenlkonventionen ulan även har till-irätl samarbetskonventionen ulan att avge reservation mol dess kapiiel II. om inle generalförsamlingen för den union som bildas enligl samarbets­konventionen beslutar annat.

6.1.3 Verkan tir tUlträde till både sainarbetskonvenlionen och den euro­peiska palentkonrentionen

När det gäller den inverkan på arbetsbelastningen vid del svenska pa­tenlverket som ett tillträde till både samarbetskonventionen och den euro­peiska paientkonventionen kan få gör kommittén sina bedömningar delvis på grundval av material rörande arbetsbelastningen vid del europeiska pa­tentverket som har använts av den interimskommitté som förbereder den europeiska paienlkonvenlionens ikraftträdande. Även i detta fall utgår kommittén från att del svenska patenlverket kommer all utses titt interna­tionell nyhetsgranskningsmyndighet enligl samarbetskonventionen.

Inom interimskommittén har gjorts vissa uppskattningar rörande ansök-ningsantalet vid det europeiska patentverket. Dessa uppskattningar grun­das på den s. k. trestatsleorin. Utgångspunkten för denna teori är att den som önskar erhålla skydd för en uppfinning i tre eller fiera av de fördrags­slutande staterna kommer att söka patent för dessa stater genom europeisk palenlansökan. Med hjälp av en av WIPO förd statistik över palentansök­ningar har i fråga om de ansökningar som år 1970 gavs in av utländsk sö­kande i de stater som kan antas tillträda den europeiska patenlkonventio­nen undersökts från vilket land de olika ansökningarna härrörde. Om den europeiska patenlkonventionen hade varit i kraft år 1970. skulle enligt tre­statsleorin svenska sökande ha givit in 843 ansökningar lill det europeiska patentverket. Motsvarande beräkningar har utförts för övriga tilttänkta fördragsslutande stater. Beräkningar har också gjorts beträffande antalet ansökningar från sökande i stater som inle förväntas tillträda konventio­nen.

På grundval av trestatsleorin har inom interimskommittén antagils, alt del europeiska patenlverket vid mitten av 1980-tatet bör få ta emot om­kring 40000 europeiska palentansökningar årligen. Patentpolicykom­milténs uppskattning av arbetsbelastningen vid det svenska patenlverket grundas på att det europeiska paientverkel kommer att få detta antal an­sökningar.

Såvitt gäller Sverige har under förberedelsearbetet på den europeiska patenlkonventionen på grundval av 1970 års ansökningssiffror antagits, att 70 % av patentansökningarna från utländska sökande skulle göras i form av europeisk patentansökan. Kommittén har vid sina beräkningar utgått från en sådan fördelning av patentansökningarna mellan det svenska och det europeiska patentverket. På grundval härav beräknar kommittén att av de 13 000 ansökningar om patent för Sverige, som år 1985 anlas komma alt gö-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          85

ras av utländsk sökande, ca 9000 ansökningar kommer all handläggas vid det europeiska patent verket. Huvuddelen av de återstående ansökningar med utländsk sökande (30% eller ca 4 000). vilka skulle komma att hand­läggas vid det svenska patenlverket. antas ha varil föremål för internatio­nell nyhetsgranskning enligt samarbetskonventionen vid annan internatio­nell nyhetsgranskningsmyndighet än det svenska patentverket.

Med hänsyn titt osäkerheten i siffrorna bortses i kommitiéns uppskatt­ningar från den stimulerande inverkan som samarbetskonventionen kan antas medföra på förelagens vilja alt söka patent. Såsom förut har nämnts skulle enligt ireslalsleorin knappt 1000 europeiska patentansökningar komma all ges in av svenska sökande. Delta motsvarar ca 20 % av det tota­la antalet ansökningar fiån svenska sökande, vilket år 1985 antas uppgå till ca 5 000.

Kommittén framhåller emellertid all siffrorna är osäkra. Kommittén nämner att det från nederländsk sida har redovisats ett allernativi underlag för bedömning av vilket antal palentansökningar som på sikt kommer all ges in lill de nationella patentverken. Enligt de nederländska antagandena skutte utomnordiska sökande endasl i undantagsfall söka patent vid det svenska patenlverket. Vissa undersökningar som under 1960-lalet utfördes inom bl. a. EFTA visar emellertid enligt kommittén att det inle är ovanligt att förelag selektivt söker patent på olika uppfinningar i olika tänder be­roende på marknadsintresset. Trestatsleorin skulle sålunda inte vara all­mängiltig.

I vilken utsträckning utländska sökande även i framtiden kommer att sö­ka patent för Sverige vid det svenska patentverket beror enligt kommittén bl. a. på vilken service det svenska patentverket kan ge. Kommittén anför, alt nyhelsgranskningen vid det europeiska patentverket försl på mycket lång sikt lorde komma att omfalta nordiskt granskningsmateriat. Om pa­tentverkets granskning även framdeles sker också på gmndval av nordiska patenlskrifter. kan detta enligt kommittén innebära en avgörande fördel, särskilt för sökande som önskar få hållbart patent inom områden där svensk forskning och ulveckling tigger väl framme. Kommittén framhåller i detta sammanhang att en studie som nyligen har utförts av det svenska patenlverket visar, att endast ungefär hälften av de patent för Sverige som meddelas svensk sökande avser uppfinning som publiceras utomlands i form av utländskt patent för samme sökande. Äv betydelse blir enligt kom­mittén också förhållandet mdlan handläggningstidema vid det svenska pa­tentverket och vid det europeiska patentverket. Kommittén uttalar vidare att om det svenska patenlverket blir inlemaliondl nyhetsgranskningsmyn­dighet enligt samarbetskonventionen, den garanti i fråga om resurser och granskningskvalitet som detta innebär kan ulgöra ett skäl för utländska sö­kande alt söka patent vid det svenska patenlverket.

Kommittén påpekar också att den europeiska patenlkonventionen och samarbetskonventionen leder till en minskning av kostnaderna i de fall då


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          86

patenl på samma uppfinning önskas i ett slorl anlal tänder. Denna kost­nadsminskning kan göra del möjligt för företag, som hittills har tvingats lill slor selektivitet vid palenlering av uppfinningar, all söka patent i ell slörre antal stater där marknadsintresse finns än f n. Detta kan enligt kommittén leda litl alt patent kommer att sökas för Sverige i större omfallning än som har antagits i del föregående. Slulligen finns enligt kommittén anledning anta att samarbetskonventionen kan leda titt en inte oväsentlig ökning av antalet ansökningar om patent för Sverige från Sovjetunionen och Japan.

Kommittén framhåller att en europeisk patenlansökan kommer att vara förenad med avsevärda kostnader. På grund härav lorde enligl kommittén en svensk patentsökande endast i undantagsfall komma att direkt söka skydd för en uppfinning genom europeisk patentansökan. Kommittén an­tar all sådan sökande därför i regel kommer all i slällel först ge in intema­tionell eller nationell patenlansökan lill del svenska patenlverket för all se­nare göra europeisk patenlansökan och däivid åberopa prioritet från den lidigare ansökningen.

Som tidigare nämnls (avsnitt 5,2) föreskrivs i den europeiska patentkon­ventionen att internationell patenlansökan som har varit föremål för inter­nationell nyhetsgranskning enligl samarbetskonventionen i princip skatt underkastas kompletterande nyhetsgranskning vid del europeiska patenl­verket om ansökningen fullföljs dit. För sådan ansökan skatt sökanden be­tala vantig nyhelsgranskningsavgifl lill del europeiska patenlverket. För­valtningsrådet kan emellertid besluta all kompletterande nyhetsgranskning inte skall ske och alt nyhetsgranskningsavgifien skall nedsättas för sådan ansökan.

Del finns enligl kommittén anledning att räkna med all internationell pa­lenlansökan som har varil föremål för internationell nyhetsgranskning vid del svenska patenlverket och som fullföljs som europeisk patenlansökan inle kommer att bli föremål för kompletterande nyhetsgranskning och där­för kommer all få åtnjuta viss nedsättning av den nyhetsgranskningsavgift som normall tas ut vid det europeiska patenlverket. Sökanden vinner då också att ansökningen handläggs snabbaie. Kommittén påpekar vidare att sökanden genom all försl ge in intemationell palenlansökan lill del svens­ka paientverkel dessulom vinner den fördelen att han inte behöver ge in översättning av ansökningen till någol av det europeiska patentverkets of­ficiella språk förrän tingo månader har förflutit från ansökningens ingiv­ningsdag etter, om prioritet yrkas, från prioritetsdagen. Äv nu angivna skäl utgår kommittén från att den europeiska patenlkonventionen inte kommer" alt nämnvärt påverka antalet palentansökningar vid det svenska patenl­verket från svenska sökande.

Kommittén förutsätter som nämnts att det svenska patentverket kom­mer all vara internationell nyhetsgranskningsmyndighet enligl samarbets­konventionen. Liksom när det gälter följderna av ett tillträde titt enbart samarbetskonventionen har kommittén här vid sina uppskattningar antagit


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         87

att alla ansökningar från svenska sökande ges in lill del svenska patenlver­ket i form av internationell patentansökan. Anlalel ansökningar från svenska sökande uppskattas årligen uppgå till ca 5 000 under perioden 1977— 1985. Alla dessa ansökningar fömtsätts av kommittén bli föremål för internationell nyhetsgranskning vid del svenska patenlverket. Som nyss nämnls antar kommittén all sådan nyhetsgranskning medför ungefär 10% mer arbeie per ansökan än vid nuvarande handläggning vid del svenska pa­tenlverket.

Enligl kommittén möter del till följd av en undantagsbestämmelse i det lidigare nämnda centraliseringsprotokollel till den europeiska patenlkon­ventionen inte hinder att del svenska patenlverket utför internationell ny­hetsgranskning av inlernationella ansökningar som ges in av sökande i de övriga nordiska länderna, även om Sverige tillträder den europeiska pa­ientkonventionen. Kommittén antar all årligen ca 500 sådana ansökningar kommer all bli föremål för dylik granskning vid del svenska patenlverket. Det antas vidare att samtliga dessa ansökningar omfatiar Sverige, dvs. tar upp Sverige som designerad stal. I kommitténs beräkningar redovisas inte dessa ansökningar särskill. ulan de anlas ingå i de tidigare nämnda 4000 ansökningarna med uttändsk sökande vilka har antagits komma att även efter ett svenskt tillträde titt den europeiska patenlkonventionen ges in titt det svenska patenlverket. Del förutsätts all huvuddelen av dessa ansök­ningar från utlandet har varit föremål för internationell nyhetsgranskning enligt samarbetskonventionen vid annan myndighei än det svenska patent-verket, varför del svenska pateniverkets handläggning av dylika ansök­ningar antas kräva endast ca 80 %■ av del arbete som normalt åtgår för full­ständig handläggning av en palenlansökan.

Det svenska patenlverket utför sedan år 1970 på begäran nyhetsgransk­ning av uppfinningar ulan samband med patentansökan. Under de två försia budgetår som denna nyhetsgranskningsservice tillhandahölls av det svenska patenlverket (1970/71 och 1971/72) uppgick anlalel nyhetsgransk­ningsuppdrag titt ca 600 men var budgetåret 1974/75 drygl I 500. I sina an­slagsäskanden för budgetåret 1976/77 har patenlverket räknal med en forl­salt ökning de närmaste åren. Vilken inverkan som ell ikraftträdande av samarbetskonventionen och den europeiska patenlkonventionen kan få på omfattningen av denna verksamhet kan enligt kommittén ännu inte med säkerhet bedömas. Kommittén anser emellertid att del finns anledning an­ta att om Sverige tillträder dessa två konventioner, antalet uppdrag av del­la slag kommer att öka. Det är nämligen enligt kommittén sannolikt att en stor del av de palentansökningar som publiceras av det europeiska patent­verket kommer att omfatta Sverige. För svenskt näringsliv och svenska uppfinnare kan del då vara angeläget att på ett tidigt stadium få klarlagt om en viss uppfinning frilt får utnyttias. Fiån näringslivets sida har också framhållits det angelägna i att denna nyhetsgranskningsservice byggs ut. om Sverige kommer all detta i det internationella samarbetet enligt samar-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          88

belskonvenlionen och den europeiska patenlkonventionen.

Kommittén har mot denna bakgrund uppskattat antalet uppdrag till 3 000 år 1985. Enligl kommittén torde varje sådani uppdrag i genomsnitt kräva ungefär hälften av det arbete som åtgår vid fullständig handläggning av en nationell patentansökan.

Om det svenska patenlverket utses till intemationell nyhetsgransknings­myndighet skall, som tidigare nämnts (avsnitl 5.2). enligt cenlraliserings­protokottet samarbelsavtal ingås mellan det svenska patenlverket och del europeiska patentverket. Kommittén påpekarail det svenska patenlverket enligt detta samarbelsavtal kan komma all ulföra nyhetsgranskning av eu­ropeiska patentansökningar för del europeiska pateniverkets räkning. Kommittén har inte ansett del möjligt all uppskatta vilken omfattning ell sådant uppdiag skulle kunna få. Vidare nämner kommittén all det svenska paientverkel kan komma att utföra gianskning och prövning av patentan­sökningar inom ramen för Sveriges bistånd titt utvecklingsländer. Kom­mittén anser del inle heller möjligt all bedöma vilken omfattning en sådan verksamhel skulle kunna få.

Den arbetsinsats som år 1985 krävs vid del svenska patenlverket för handläggning av ansökningar och granskningsuppdrag om Sverige tillträ­der båda konventionerna kan enligl kommitténs beräkningar antas komma att motsvara del arbete som f. n. åtgår för fullständig handläggning av drygl IOOOO palentansökningar (5 000-H0% av 5 000-80% av 4000-h50% av 3 000).

Mol bakgrund av dessa anlaganden rörande arbetsbelastningen beräk­nar kommittén att det svenska patentverket, under förutsättning att det ut­ses lill internationell nyhetsgranskningsmyndighet. skutte på tång sikt be­höva drygl 100 hellidanstätlda tekniska granskare (ingenjörer) mot nuva­rande omkring 180. Kommittén framhåller emellertid att till följd av osä­kerheten i de anlaganden som har tett fram titt den uppskattade arbetsbe­lastningen, några säkra bedömningar av behovet av personat inte kan gö­ras förrän de två konventionerna har varit i kraft åtskilliga år. Om de tidi­gare nämnda nederländska antagandena visar sig riktiga, skutte enligt kom­mittén patentverket behöva endast ca 80 heltidsanställda granskare.

Vid dessa bedömningar av patentverkets behov av ingenjörer har kom­mittén utgåit från att antalet handlagda ansökningar per år och granskare inte ändras i förhållande till vad som gäller f. n. Eftersom antalet granskare kommer att minska, måste emellertid varje granskare svara för ett större tekniskt område än i dag. Detta kan enligt kommittén medföra att antalet handlagda ansökningar per granskare och år sjunker. 1 sina bedömningar har kommittén inte heller tagit hänsyn till att en anpassning av den svenska handläggningsordningen till den ordning som skall tillämpas vid det euro­peiska patentverket kan komma att bli erforderiig i vissa avseenden. En sådan anpassning kan enligt kommittén bli nödvändig för att säkerstäUa att patent som meddelas av del svenska patentverket blir av samma kvalitet


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         xy

som de europeiska patenten. Enligt kommittén kan även en sådan anpass­ning medföra all granskarnas arbetsinsats per ansökan ökas. Kommittén påpekar i della sammanhang all den slutliga prövningen vid del europeiska paientverkel skall ulföras av en avdelning som i regel består av tre leknis­ka granskare.

Enligt de personatplaner som har gjorts upp för del europeiska patenl­verket skulle Sveriges andel av personalen bli nära 6%, Detta skulle inne­bära all omkring 60 svenska granskare kan beredas anställning vid det europeiska paientverkel. Med hänsyn härtill och litl den personalomsätt­ning som kan beräknas äga rum vid det svenska patenlverket anser kom­mittén alt minskningen av antalet granskare från nuvarande 180 titt drygt 100 i stulet av 1980-iatel kan genomföras utan ölägenheter. Kommittén framhåller också all till följd av all handläggningstiden för en patentansö­kan är mellan två och tre år. en nedgång i ansökningsantalel inle genasi föranleder minskning av personalen.

En minskning av antalet ingenjörer från 180 lill drygt 100 föranleder en­ligl kommittén ett väsentligt minskat behov av chefstjänstemän vid patenl­verket. Kommittén anser vidare all minskningen av anlalel palentansök­ningar bör leda till att antalet ingenjörer i besvärsavdelningen kan minskas. För båda fallen har minskningen uppskattats bli ca 30%. Också för övrig personal, främst jurister och biträdespersonal, som utgör ca 35% av all personat på palenlavdelningen. har ett tillträde till båda konventionerna uppskattats föranleda en minskning med ca 30%. Härvid har kommittén beaktat att behovei av personal för underhåll och hantering av patenl-skriftsmaterial inte minskar vid ett tillträde titt konventionerna. Även för de nu nämnda personalkategorierna lorde enligt kommittén minskningen kunna genomföras ulan ölägenheter,

6.2 Det svenska patentverkets ekonomi

6.2.1  Verkan av lilliräde till endast samarbetskonrentionen

Kommittén föreslår alt. om Sverige tillträder samarbetskonventionen. det från svensk sida verkas för att det svenska patentverket utses till inter­nationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationeti förberedande palenterbarhetsprövning. Varje sädan myndighet måste för­foga över viss minimidokumentation.

Det svenska patenlverket förfogar redan över huvudparten av denna mi­nimidokumentation. Såvitt gäller patenlskrifter krävs dock viss komplette­ring av sammandragen av ryska och japanska patenlskrifter. Kostnaderna för alt anskaffa dessa ytterligare sammandrag torde enligt kommitténs be­dömning i 1974 års betänkande inte översliga 25 000 kr. För klassificering av sammandragen kommer därtill en mindre kosinad.

Minimidokumenlalionen omfattar emellertid också sådan annan teknisk litteratur än patenlskrifter varom överenskommelse har träffats mellan de


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          90

internationella nyhelsgranskningsmyndigheterna. Årskostnaden föratt in­förskaffa den litteratur som kan antas komma att omfattas av en sådan överenskommelse beräknar kommittén i 1974 års belänkande lill ca 200000 kr.

Om det svenska patentverket skall kunna tiänstgöra som internalionell nyhetsgranskningsmyndighet. måste enligt kommittén verkels granskare ges viss kompletterande palenträltslig utbildning. Kommittén anser vidare all särskild språkutbildning måsle anordnas för alt förbättra granskarnas språkkunskaper. Från och med budgetåret 1977/78 kan de årliga utbild­ningskostnaderna enligl kommitténs beräkningar i 1974 års betänkande uppskattas lill 25 000 kr. och de årliga kostnader som motsvarar minsk­ningen i granskarnas arbetsinsats under utbildningstiden lill ca 100 000 kr, Enligl kommittén torde pateniverkets kansli behöva ytterligare en jurisl-tiänst för planeringsarbete, utarbetande av rutiner och arbelsuppgifier på det intemationella planet.

Den myndighei som lar emot en internationell patenlansökan (mottagan­de myndighet) har rält att av sökanden ta ul en särskild förmedlingsavgift för det arbete som åsamkas den mottagande myndigheten. Avgiftens stor­lek fastställs av resp. mottagande myndighet. Denna avgift bör enligl kom­mittén bestämmas till sådani belopp, alt influtna avgifter läcker de kostna­der som uppkommer för paientverkel i dess verksamhet som mottagande myndighet.

Internationelt nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för intema­tionell förberedande palenterbarhetsprövning har enligt konventionen rätt att av sökanden ta ut en avgift för den inlernationella nyhelsgranskningen resp. patenlerbarhetsprövningen. Avgiftens storlek besiäms av resp. myn­dighet. Också dessa avgifter bör enligt kommittén bestämmas så alt det svenska pateniverkets kostnader för internationeti nyhetsgranskning och internationell förberedande patenlerbarhetsprövning täcks av inflytande gransknings- resp. prövningsavgifter.

Internationella patentansökningar som är avfattade på engelska, frans­ka, japanska, ryska eller tyska publiceras på detta språk av WIPO:s inter­nationella byrå. Är ansökningen avfattad på annat språk, skall den publice­ras i engelsk översättning. Denna översättning skall utarbetas av vederbö­rande internationella nyhetsgranskningsmyndighet. Om del svenska pa­tenlverket utses till internationell nyhetsgranskningsmyndighet, måste verket således svara för översättning till engelska av ansökningar som inte är avfattade på något av de fem språk som nyss nämnls. Kommittén har in­te räknat med att det svenska patentverket skall åtaga sig att utföra nyhets­granskning på andra språk än de nordiska jämte engelska, franska och tys­ka. Den internationella nyhetsgranskningsmyndigheten får ta ut en sär­skild översättningsavgift av sökanden. Enligt kommittén bör denna avgift för det svenska patentverkets del bestämmas så att den täcker pateniver­kets kostnader för att utarbeta översättningen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                          91

Enligt samarbetskonventionen kan en nationell palenlansökan under vissa förutsättningar bli föremål för nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet. Kommittén har ansell att denna möjlighet inle torde få någon slörre praktisk betydelse för svenska nationella ansök­ningar och har därtor bortsett från de kostnader som sådan nyhetsgransk­ning av nationella palentansökningar kan medföra fördel svenska patent­verket.

Kommittén framhåller i 1974 års belänkande alt de i del föregående re­dovisade kostnader som föranleds av ell svenskl tillträde lill samarbets­konventionen inle påverkas av om Sverige tillträder även den europeiska patentkonventionen.

6.2.2 Verkan ar tillträde till både samarbetskonrentionen och den euro­peiska palenlkonrenlionen

Kommittén antar som tidigare nämnts att efter ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen 70% av del anlal palentansökningar som eljesi skulle ha gjorts i Sverige av utländs­ka sökande (13 000 ansökningar) kommer all göras i form av europeisk pa­tenlansökan. Tillträde lill de båda konventionerna uppskattas vidare av kommittén komma alt medföra en ökning i antalet ansökningar om patenl för Sverige frän utländsk sökande med 30% jämfört med att Sverige inle tillträder den europeiska patenlkonventionen. Heta denna ökning anlas ske i form av europeiska palentansökningar. Vidare antar kommittén som lidigare nämnts all 20% av de 5 000 ansökningar som svenska sökande har förväntats göra vid del svenska patenlverket. samtliga i form av internatio­nell patenlansökan. kommeratt fullföljas vid det europeiska patenlverket genom europeisk patenlansökan.

På grundval av dessa bedömningar beräknar patentpolicykommittén att anlalel europeiska palentansökningar som omfallar Sverige år 1985 kom­mer alt uppgå litl 12800 (20% av 5000-f70% av I3000-h30% av 70% av 13 000). Därav antas ca 55% komma att leda till patent, varför det euro­peiska patentverket nämnda år skutte meddela ca 7 000 patenl för Sverige. Av årsavgifterna för dessa patent tillfaller enligt konventionen högsl 75%; det europeiska patenlverket och återstoden det svenska patentverket. En­ligl det förslag till finansiering av det europeiska patentverket som har god­tagits av interimskommittén skall under i vart fall de 25 första åren efter konventionens ikraftträdande 75 % av årsavgiftema tillfalla det europeiska patentverket. Årsavgifter för sådana patent för Sverige som meddelas av det europeiska patentverket kan enligl patentpolicykommittén beräknas börja inflyta under femte året efter det att det europeiska patentverket har inlett sin verksamhet, dvs. under år 1982.

I årsavgifter för europeiska patent beräknar patentpolicykommittén alt följande belopp kommer att inflyta till det svenska patentverket:


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          92

 

År

Totala årsin-

Därav betalning

Därav svensk

 

komster av

till europeiska

andel

 

europeiska patent

patentverket

(milj. kr)

 

(milj.

kr)

(milj. kr)

 

5

0,3

 

0.2

0.1

6

0,8

 

0.6

0.2

7

1.6

 

1.2

0.4

8

2.7

 

2.0

0.7

9

4.0

 

3.0

1.0

10

5.4

 

4.0

1.4

11

6.7

 

5.0

1.7

12

7.9

 

6.0

1,9

13

9.0

 

6.8

2.2

14

10.1

 

7.6

2.5

15

11.1

 

8.3

2,8

16

12,0

 

9.0

3.0

17

13.0

 

9.8

3.2

18

14.2

 

10.7

3.5

19

15.3

 

11,5

3.8

20

16,4

 

12.3

4.1

21

16.6

 

12.5

4,1

22

16.9

 

12.7

4,2

23

17,0

 

12.8

4.2

24

17.1

 

12.8

4,3

25

17.1

 

12.8

4.3

För år 1985 kan den svenska andelen av dessa årsavgifter sålunda upp­skattas till ca 0.7 milj. kr.

Såvitt gäller de patentansökningar som avgörs av det svenska patenlver­ket (ca 9 000) antar kommittén att. såsom hittills, ca 55% skall leda lill pa­tent. Del anlal patenl som meddelas av det svenska patentverket år 1985 uppskattar kommittén därför lill omkring 5 000.

Avgifterna för ansökningar om patent som skall meddelas av den svens­ka patentmyndighelen kan enligl kommittén beräknas uppgå lill ca 5,5 milj. kr. år 1985, Årsavgifterna för patent som har meddelats av den svens­ka patentmyndighelen beräknas samma år uppgå till ca 23 milj. kr. Härtill kommer andel i årsavgiften för patent meddelade av det europeiska patent­verket. 0.7 milj. kr. De lotala intäkterna för år 1985 skutte alltså uppgå till ca 30 milj. kr. Kommittén har vid dessa beräkningar utgått från de avgifter som gäller fr. o, m. den I mars 1976. Patentverkets kostnader för handlägg­ning av patenlärenden utgörs titt den hett övervägande delen (ca 90%) av personalkostnader. När nedgången i arbetsbelastning har upphört, vilkel enligl kommittén inlräffar i slutet av 1980-lalet. skulle med de antaganden rörande personalbehovet som kommittén har gjort kostnadema för patent­verkets handläggning av patentärenden med bibehållande av nuvarande handläggningsruliner uppgå till drygt 25 milj. kr. i 1976 års kostnads- och löneläge. År 1985 skulle motsvarande kostnader vara drygl 28 milj. kr. Dessa beräkningar grundas enligt kommittén på myckel försiktiga antagan­den. Sålunda har besparingen i fråga om lönekostnader för de tekniska granskarna beräknats med utgångspunkt i att minskningen av antalet granskartjänsler helt hänförts till tiänster i lägsta lönegrad för ledamot


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         93

(F 13). Med utgångspunkt i de anlaganden som nu redovisats skulle enligl kommittén för år 1985 uppstå ell inläktsöverskolt på över I milj. kr.

Liksom i uppskattningen av de ekonomiska följderna av ett svenskl till­träde till endast samarbetskonventionen har kommittén i de nu redovisade beräkningarna utgåit från att kostnaderna för det svenska pateniverkets verksamhel som mottagande myndighet för internationella palentansök­ningar. inlemaliondl nyhetsgranskningsmyndighet och myndighei för in­ternationell förberedande palenterbarhetsprövning hett skall täckas av de särskilda avgifter som tas ut för de tiänster som paientverkel tillhandahål­ler i dessa avseenden. Delsamma har kommittén ansett böra gälla såviii avser kostnaderna för nyhetsgranskning utan samband med patenlansö­kan. Kommittén har därför vid sin bedömning av de ekonomiska följderna av ett lilliräde till både samarbetskonventionen och den europeiska patenl­konventionen bortsett från kostnadema för dessa arbetsuppgifter.

Kommittén räknar med att även ett tillträde till den europeiska patent­konventionen kommer att medföra vissa utbildningskostnader. Enligt kommittén får det anses vara ett svenskt iniresse att svensk syn på patent­rättstiga frågor beaktas vid utbildandet av praxis i det europeiska patenl­verket. Kommittén anser därför att åtgärder bör vidtas för att underiätta för personat vid del svenska patentverket att gå över titt tjänstgöring vid det europeiska patenlverket. Detta kan enligt kommittén ske bl. a. genom alt språkutbildning och utbildning beträffande den europeiska patentkon­ventionens innehåll och tillämpning ordnas för personal vid det svenska patenlverket. I 1976 års betänkande uttalar kommittén alt det är för tidigt att bestämt ange de kostnader som denna utbildning skulle medföra.

Enligt kommittén är det angeläget att handläggningen av nationella pa­lentansökningar vid det svenska patenlverket blir av samma kvalitet som handläggningen av europeiska palentansökningar vid del europeiska pa­tenlverket. Kommittén framhåller därför att ett svenskt tillträde titt den europeiska paientkonventionen kan föranleda en omprövning av handlägg­ningsordningen vid det svenska patentverket även i andra avseenden än i fråga om nyhetsgranskningen. Enligt kommittén kan en härav föranledd omläggning av handläggningsordningen medföra ökade handläggnings-kostnader. Storleken av en sådan ökning kan enligl kommittén f.n. inte uppskattas.

6.3 Direkta kostnader för statsverket

6.3.1 Tillträde till samarbetskonventionen

Kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av unionen för intematio­nellt patentsamarbete skall inte belalas av de fördragsslutande staterna, utan unionens verksamhet skall vara självfinansierad. De avgifter som er­läggs till intemationella byrån av dem som ger in internationella patentan­sökningar samt internationella byråns inkomster från försäljning av pubti-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          94

kationer m. m. skall läcka alla utgifter som internationella byrån åsamkas för den det av byråns verksamhet som är att hänföra till samarbetskonven­tionen. Skulle emellertid under någol år uppslå underskoll i verksamhe­ten, är de fördragsslutande staterna skyldiga alt betala bidrag för all täcka delta underskott. Det bidrag som en viss stal i så falt skall erlägga besiäms med hänsyn till del antal internationella ansökningar som härrör från den staten under ifrågavarande år.

Unionen skall ha en kapitalfond, som bildas genom engångsinbetalning-ar från de fördragsslutande staterna. Om fonden blir otillräcklig, skall ge­neralförsamlingen besluta om ökning av denna. Det belopp som en stal skall betala till fonden bestäms enligt samma grunder som bidrag för all läcka underskott. Skulle fonden bli slörre än som bedöms erforderligt, skall den minskas genom återbetalningar litl de fördragsslutande staterna.

Konventionen innehåller inte några beslämmelser rörande fondens stor­lek. Det är därför enligt kommittén inte möjligt att beräkna storleken av den inbetalning som Sverige skulle vara skyldigt att göra vid ett tillträde till konventionen. Enligt kommittén är det inte heller möjligt all göra någon uppskattning av i vilken omfallning Sverige kan bli skyldigt att göra ytterii­gare inbetalningar till fonden etter betala bidrag för all läcka uppkomna un­derskott.

6.3.2 Tillträde till den europeiska patentkonventionen

Den europeiska patentorganisalionen skatt vara ekonomiskt självstän­dig. Organisationens utgifter skatt sålunda i princip täckas genom de avgif­ter som las ut vid del europeiska patenlverket och genom andel i de årsav­gifter som de fördragsslutande staterna uppbär för europeiska patent. An­delen, vars storlek bestäms av organisationens förvaltningsråd, får i prin­cip utgöra högst 75% av årsavgiften. Ett visst minimibelopp per patenl skall dock fastställas.

Enligt beräkningar gjorda av en arbetsgrupp som har tillsatts av inte­rimskommittén för den europeiska patentorganisationen kommer organi­sationens kostnader under en uppbyggnadstid inte alt kunna täckas av de avgifter som flyter in under denna tid. Det är därför avsett att de fördrags­slutande staterna under uppbyggnadstiden skall ställa medel till organisa­tionens förfogande genom lån. Med utgångspunkt i antalet patentansök­ningar som gjordes i de tilltänkta fördragsslutande statema år 1970 (jfr av­snitt (6.1.3) har arbetsgruppen beräknai all del europeiska patenlverket ef­ler fem års verksamhel kommer all la emot omkring 40000 europeiska pa­tentansökningar om årel. Vid en sådan utveckling av arbetsvolymen har gmppen funnit, att organisationen kommer att behöva tillskott av medel under de första lio åren efter konventionens ikraftträdande. Arbetsgrup­pen har vidare beräknat att lånen skatt kunna återbetalas under en femlon-årsperiod från och med del tolfte året och sålunda vara återbetalda 26 åref­ter konventionens ikraftträdande. På lånen skatt ulgå ränta. Räntan före-


 


Prop. 1977/78:1 Del A


95


slås beräknad efter ett vägt medeltal av de fördragsslutande staternas lägs­ta utiåningsräntor eller diskonton för resp. år.

De lånebelopp som under uppbyggnadsliden skall ställas till den euro­peiska palentorganisationens förfogande skall fördelas mellan de fördrags­slutande staterna i förhållande till antalet palentansökningar i resp. stat näst sisla året före konventionens ikraftträdande och till del på grund härav förväntade antalet europeiska palentansökningar från denna stat. Med beräkningar grundade på 1975 års pris- och löneläge har arbetsgrup­pen funnii att det sammanlagda lånebehovet kommer att bli ca 280 milj. kr. På Sverige skulle ankomma all bidra med 5.58% av della belopp, eller om­kring 16 milj. kr.

Patentpolicykommittén har i tabellform redovisat arbeisgruppens beräk­ningar av lånebehovet och av återbetalningen av lånen sålunda:

 

Är

Intäkter

Kostnader

Resultat

Sveriges andel av

 

(tusen DM)

(tusen DM)

(tusen DM) (underskott -överskott -I-)

lån (låneutbetal­ning + återbetal­ning -) (tusen DM)

1

44742

60589

-15 874

+ 884

2

85 233

94213

- 8980

+ 501

3

113 698

122 153

- 8455

+ 472

4

138 977

157 8.30

-18 853

+1 052

5

160 113

177953

-17840

+ 995

6

171602

197 223

-25 731

+ 1436

7

178868

204 777

-25 909

+ 1446

8

187 554

209 171

-21617

+ 1206

9

196 163

211239

-15 076

+ 841

10

204 384

21195!

- 7 567

+ 422

II

212724

212 173

-1- 551

-

12

221370

212450

-1- 8920

- 31

13

230598

212778

-H7 820

- 498

14

239 787

212923

-1-26 864

- 994

15

248 874

213 110

-1-35 764

-1499

16

2,57 638

213 171

-1-44467

-1996

17

265 735

213 252

-1-52 483

-2481

18

272970

213 252

+ 59718

-2 929

19

279378

213252

+ 66126

-3 332

20

285 028

213 252

+ 71776

-3 690

21

290 022

213 252

+76 770

-4 005

2?

293 688

213 252

+ 80436

-4 284

23

295 879

213 252

+ 82627

-4488

24

296964

213 252

+ 83712

-4611

25

297 184

213252

+ 83932

- 611

26

297 184

213252

+83932

-

Som nyss nämnts har interimskommitténs arbetsgrupp vid sina beräk­ningar av den europeiska palentorganisationens ekonomi utgått från att det europeiska patentverket i utbyggt skick får la emot 40000 patentansök­ningar. Med hänsyn titt att antalet patentansökningar i flertalet industrisla-ter har sjunkit sedan 1970. har interimskommittén uppdragit åt arbetsgrup­pen att göra en uppskattning av det antal europeiska palentansökningar som kan förväntas med utgångspunkt i 1975 års ansökningssiffror vid de


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                          96

nationella palentverken. Enligt patentpolicykommittén torde denna upp­skattning leda till ett årligt antal europeiska palentansökningar på lägst 30000. En sådan minskning av ansökningsantalet medför enligl kommittén all den europeiska palentorganisationens behov av lån blir mindre i abso­luta lal, huvudsakligen på grund av minskade lönekostnader.

6.4 Vissa följder för svenska patentombud av ett tillträde till den europeiska patentkonventionen

Patentpolicykommittén tar upp spörsmålel huruvida den europeiska pa­ienlkonvenlionens reglering av ombudsfrågan ger anledning all i samband med ett svenskl tillträde lill konventionen införa ett syslem för auktorisa­tion av palentombud.

Som lidigare nämnts (avsnitt 5.2) får som ombud inför det europeiska patenlverket uppträda endast den som av verket har tagits upp i dess för­teckning över auktoriserade ombud. Den som är behörig som advokai i fördragsslutande stat och där driver advokatverksamhel jämställs dock med auktoriserat ombud i den utsträckning som han enligl tagen i denna stal får vara ombud i patentärenden. Vidare gäller alt fysisk eller juridisk person som har hemvist eller säte i fördragsslutande stal får företrädas av anställd även om denne inte är auktoriserat ombud. Enligt konventionen kan i tillämpningsföreskrifterna ges beslämmelser om och under vilka för­utsättningar den som är anställd hos juridisk person får företräda även an­nan juridisk person som har säte i fördragsslutande stat och har ekonomisk anknytning till arbetsgivaren. Några sädana beslämmelser har dock ännu inte meddelats.

1 förteckningen över auktoriserade ombud får enligl konventionen tas upp endasl den som är medborgare i fördragsslutande stat och driver röret-se etter har anställning i sådan stat samt har blivit godkänd vid särskild prövning som anordnas av det europeiska patentverket. Förvaltningsrådet kan utfärda bestämmelser om de kunskaper och den utbildning som krävs för all få genomgå prövning för alt bli auktoriserat ombud. Auktoriserat ombud har rält att ha kontor i varje fördragsslutande stal där handläggning enligt konventionen äger rum.

Särskilda bestämmelser gäller om aukiorisering av ombud under en övergångstid. Övergångstidens längd bestäms av förvaltningsrådet. Under denna övergångstid får sålunda i förteckningen över auktoriserade ombud las upp den som är medborgare i fördragsslutande stat och driver rörelse i eller har anställning i sådan stat samt är behörig att uppträda som patent­ombud inför patentmyndigheten i den staten. Om fördragsslutande stat in­te ställer upp krav på särskild yrkeskompetens för sådan behörighet som nyss nämnts, krävs för att bli upptagen i förteckningen att vederbörande regelbundet har uppträtt som ombud i patentärenden inför den statens pa­tentmyndighel under minst fem år. Krav på yrkesutövning får dock inte fö-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         97

reskrivas i fråga om den vars behörighel all uppiräda som ombud vid viss fördragsslutande stats patentmyndighel har erkänts enligl den statens lag­stiftning.

Den som önskar bli upplagen i förteckningen över auktoriserade ombud måste förete intyg av patentmyndighelen i vederbörande stal om all han uppfyller föreskrivna krav. Del europeiska pateniverkets president kan ge dispens från kravet all ha uppträtt som ombud under minst fem år och även från kravet på medborgarskap i fördragsslutande stal. Den som under övergångstiden har tagits upp i förteckningen får efler övergångstidens slut kvarstå i förteckningen under förutsättning all han då driver rörelse i eller är anställd i fördragsslutande stal.

1 Sverige finns inle några författningsbestämmelser om rätten att företrä­da annan i ärenden hos patentmyndighelen. Formellt selt kan således en­var uppträda som ombud i patentärenden.

Till följd av konventionens reglering av ombudsfrågan skutte enligt kom­mittén ett system för auktorisation av palentombud vara utan betydelse ef­ler övergångstidens slut, eftersom i förteckningen över auktoriserade om­bud då kan tas upp endast den som har blivit godkänd i den särskilda pröv­ning som anordnas av del europeiska patenlverket. Däremoi skulle enligt kommittén ett svenskl auklorisationssystem kunna ha viss betydelse un­der övergångstiden, som kan förväntas bli två till tre år.

Vad försl angår industrins patentingenjörer och andra anställda i svens­ka förelag påpekar kommittén all dessa enligt konventionen har rätt att fö­reträda sin arbetsgivare även om de inte är upptagna i förteckningen över auktoriserade ombud. Frågan om rätt att företräda annat företag inom samma koncern som arbetsgivaren är ännu inle klarlagd. Även om denna fråga sannolikt inte blir löst, torde detta enligt kommittén inle medföra några större praktiska svårigheler för svenska koncemer. Kommittén an­ser att ett auklorisationssystem därför inte skulle ha nägon större betydel­se för anställda i svenska företag.

När del gälter palentombud som driver egen verksamhet framhåller kommittén, all den som uppfyller kravet på fem års yrkesverksamhet un­der övergångstiden kan bli upptagen i förteckningen över auktoriserade ombud och att ett auktorisationssystem därför skulle vara utan belydelse för dem som uppfyller delta krav. Ett sådani system skulle däremoi enligt kommittén kunna vara av värde för patentombud som inte uppfyller nämn­da krav. Kommittén anserdet emellertid inte vara tänkbart att i Sverige in­föra ett system för auktorisation av patentombud utan att för auktorisation kräva en längre tids yrkeserfarenhet. Mot bakgrund av all den som har varit verksam som patentombud i minst fem år har rätt att utan nationell auktorisation bli upptagen i det europeiska patentverkets förteckning över auktoriserade ombud, skulle enligt kommittén ett auktorisationssystem därför få betydelse endast i ett fåtal falt, t.ex. för den som har förvärvat praktisk erfarenhet av patentärenden på annat sätt än som partsföreträda-7    Riksdagen /977/7S, / saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                          98

re. Kommittén anser alt delta i första hand gäller erfarna granskare vid pa­tenlverket som övei-går till all driva verksamhel som palentombud. Enligt kommittén rör del sig emellertid om ett mycket litel anlal personer, och goda möjligheler lorde finnas all de av det europeiska pateniverkets presi­dent beviljas dispens från kravei på fem års yrkesverksamhet som palent­ombud.

Kommittén framhåller att ell auktorisationsförfarande medför arbete och kostnader för den administrerande myndigheten. Mot bakgrund av konventionens reglering av ombudsfrågan anser kommittén all behovet av ett auklorisationssystem vid ett svenskt tillträde titt den europeiska patent-konventionen är synnerligen begränsat. Enligt kommittén ger därför ett tillträde lill konventionen inte någon anledning att i Sverige införa ett sy­stem för auktorisation av palentombud. Kommittén framhåller emellertid alt del enligl dess mening är nödvändigt alt få titt stånd en lämplig ordning för hur svenska palentombud och andra parisföreträdare i palentärenden skall kunna styrka all de uppfyller konventionens krav på fem års verk­samhet som ombud i palentärenden hos patentmyndighelen. Enligt kom­mittén bör del ankomma på patenlverket all i samråd med berörda organi­sationer få till stånd en lämplig ordning för styrkande av all della behörig­hetskrav är uppfyllt.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         99

7    Kommitténs beräkningar av kostnaderna för sökanden vid inter­nationell resp. europeisk patentansökan

7.1 Internationell patentansökan

Vid internationell patentansökan utgår avgifter till den mottagande myn­dighelen, titt internationella byrån och lill den internationella nyhets­granskningsmyndigheten. Skall ansökningen bli föremål för internalionelt förberedande patenlerbarhetsprövning, ulgår avgifi även till den myndig­het som utför denna prövning. Om ansökningen fullföljs, uppkommer kost­nader vid varje patentmyndighet där ansökningen fullföljs.

För varje iniernalionell palenlansökan utgår avgifter titt internationella byrån i form av grundavgift och designeringsavgifi. Grundavgiften är 45 amerikanska dollar (ca 200 kr.) för ansökan som omfallar högst 30 blad. För varje blad utöver 30 lillkommer en dollar. Designeringsavgiften är nor­mall 12 dollar (ca 55 kr.) för varje designerad stat eller, vid regionalt patent, för varje grupp av stater. För stal resp. gmpp av stater som kräver att från internationella byrån få översättning av ansökningen redan innan fristen för att fullfölja ansökningen har gått ul är designeringsavgiften dock 14 dollar. För internationelt patentansökan som skall bli föremål för inter­nationell förberedande palenterbarhetsprövning lillkommer en handlägg-ningsavgifl på 14 dollar saml en tilläggsavgift på 14 dollar för varje språk till vilket rapporten över prövningen skall översättas genom internationella byråns försorg.

Avgifterna till den mottagande myndigheten, den internationella nyhets­granskningsmyndigheten och myndigheten för internationelt förberedande palenterbarhetsprövning fastställs av resp. myndighei. Kommittén antar att avgifien till mottagande myndighei kommer alt röra sig om någol etter några hundratal kronor. Däremot har kommittén inte ansett det möjligi att uppskatta storleken av avgifierna för nyhetsgranskning och förberedande patenlerbarhetsprövning. Kommittén nämner emellertid i 1974 års betän­kande, alt kostnaderna för nyhetsgranskning vid inlernationella palenlin-slitutet i Haag har beräknats komma att uppgå till I 500-2 000 kr.

Kommittén framhåller att vid bedömning av kostnadema för en interna­tionell patentansökan måste beaktas, att sökanden inle behöver la släll­ning till om och i så fall i vilka stater han skall fullfölja ansökningen förrän han har fått nyhelsgranskningsrapporien och, i förekommande fall. även rapporten över inlemaliondl förberedande patenlerbarhetsprövning. Han behöver därför inte dessförinnan ådra sig kostnader vare sig för att anlita ombud i olika länder eller för all översätta ansökningen lill flera språk. I 1974 års betänkande anger kommittén kostnaden för ombud vid nationell patentansökan i utlandet titt minst 2000-2 500 kr. och kostnaden för över­sättning av en patentansökan på tio sidor från svenska till ett främmande språk till omkring I 500 kr.


 


Prop. 1977/78:1 Del A


100


7.2 Europeisk patentansökan

Ansökan om europeiskt patent handläggs helt vid det europeiska patent­verket. Kommittén anför all de kostnader som är förenade med en euro­peisk patentansökan består i första hand av avgifter till det europeiska pa­tenlverket saml ombuds- och översätlningskostnader.

I den europeiska paientkonventionen anges vilka slag av avgifter som skall las ut vid det europeiska patentverket. Beloppen fastställs däremot i ell särskilt avgifisreglemenle som skall anlas av förvaltningsrådet. Fiån det förslag till avgifisreglemenle som år 1976 förelåg inom interimskom­mittén för den europeiska patentorganisalionen har palentpolicykom-miltén redovisat följande siffror:


Ansökningsavgift

Designeringsavgifi för varje stat

som omfattas av ansökningen

Nyhetsgranskningsavgift

Avgift för patenlerbarhetsprövning

Återupplagningsavgift

Besvärsavgifl

Invändningsavgift

Avgift för patentmeddelandet

Tryckningsavgift

Årsavgifter under ansökningstiden år 3 år 4


360 DM (ca 630 kr)

115 DM (ca 205 kr) I 300 DM (ca 2 275 kr)

765 DM (ca 1 340 kr) 60 DM (ca 105 kr)

200 DM (ca 3.50 kr) 80 DM (ca 140 kr)

200 DM (ca 350 kr) skall täcka kostnader för tryckning av patentskrifter, varför den kommer att bli beroende av ansökans omfattning

300 DM (ca 525 kr) 400 DM (ca 700 kr)


Patentpolicykommittén har med hänsyn titt det förestagna avgiflsregte-mentet funnit alt de sammanlagda avgifterna till det europeiska patentver­ket för en europeisk patentansökan som omfattar tre stater blir minst 6 500 kr. förutom tryckningsavgiften, som skall motsvara den verkliga tryck­ningskostnaden. Kommittén framhåller att nyhetsgranskningsavgifien, som är den största avgifien, enligl konveniionen kan reduceras för sådana ansökningar som redan har nyhetsgranskats i sådan ordning alt omgransk-ning inle behöver ske. Enligt kommittén har en reduktion med upp lill 75 % diskuterats under förarbetet lill konventionen. Kommittén anser att det finns anledning anta att, om det svenska patenlverket blir internationell nyhetsgranskningsmyndighet, avgiftsnedsällning kommer att medges för inlemaliondl patentansökan som har nyhetsgranskats vid det svenska pa­tentverket och som fullföljs vid det europeiska patentverket. Kommittén nämner emellertid också att fråga har väckts inom interimskommittén om att sänka nyhetsgranskningsavgifien och i moisvarande mån höja avgifter som avser senare handläggningsmoment.

Det europeiska pateniverkets officiella språk är engelska, franska och tyska. Ansökningen måste därför föreligga på ett av dessa språk. Sökande i fördragsslutande stat med annat officiellt språk får visserligen ge in sin ansökan och sina senare inlagor på den statens officiella språk, men han måste i så fall inom en kortare frisl ge in översättning till det av det euro-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                        101

peiska pateniverkets officiella språk som han väljer som handläggnings­språk. Som viss kompensation för översättningskostnaderna får sökande som ulnylljar denna möjlighel en viss nedsättning av ansökningsavgiflen och avgifien för palenterbarhetsprövning.

Såvitt gäller översältningskostnaderna har kommittén gjort en beräkning av kostnaderna för översättning från svenska titt engelska av en ansökan som omfattar 4000 ord, varav 500 i patentkraven. Kommittén uppskattar kostnaderna för denna översättning till 2 300 kr. För att europeiskt patent skatt meddelas krävs vidare att sökanden ger in översättning av patentkra­ven titt de båda av del europeiska pateniverkets officiella språk som inte har varit handläggningsspråk. Kostnadema för översättning av patentkra­ven från engelska litl franska och tyska beräknar kommittén lill 600 kr.

Till kostnaderna för de översättningar som sålunda erfordras för hand­läggningen i del europeiska patenlverket kommer kostnader för översätt­ningar som de fördragsslutande staterna får kräva med stöd av konventio­nen. Della gäller dets översättning av patentkraven som villkor för s.k. provisoriskt skydd i skadeslåndsrättsligt hänseende, dels översättning av del meddelade patentet som villkor för alt patentet skall få rättsverkan i vederbörande stat. Kommittén anmärker att flertalet stater som kan för­väntas tillträda konventionen, även EG-staterna, torde komma att kräva att europeiski patenl som inte har meddelats på vederbörande stats offici­ella språk måste översättas till detta språk inte bara såvilt gäller patentkra­ven ulan även såvitt gälter beskrivningen för att få rättsverkan i vederbö­rande stal.

Beträffande ombudskoslnaderna påpekar kommittén all sökande som är medborgare i eller har hemvist eller säte i fördragsslutande stat inte är skyldig att företrädas av ombud vid det europeiska patenlverket. Anlitas ombud, måste det emellertid vara ett av verket auktoriserat ombud. Enligt kommittén är andra sökande än företag med egen patentavdetning i prakti­ken alltid tvungna att anlita ombud. Kommittén bedömer konventionens regler som mera svåröverskådliga och invecklade än motsvarande regler för nationella förfaranden. På grund härav anser kommittén att kostnader­na för att upprätta och bevaka en europeisk patenlansökan blir slörre än vid ansökan om nationellt patenl i utlandet. Kommittén anser också att det fordras större språkkunskaper för att ge in och bevaka en europeisk pa­tentansökan än en nationell patentansökan i utlandet. Slutligen finner kommittén att del kan antas alt patentombud och patentavdelningar i Sve­rige kommer att få behov av att vara representerade i Miinchen.

De nu angivna kostnaderna för ett europeiskt patent som omfatiar tre stater jämför kommittén med kostnaderna för ansökan om nationellt pa­tent i utlandet. Kommittén anger kostnaden för svensk sökande t. o. m. pa­tentmeddelandel för en ansökan på 4000 ord i Förbundsrepubliken Tysk­land till totalt omkring 7000 kr. Del förutsätts emellertid därvid att en svensk ansökan föreligger som grund för ansökningen i Tyskland. Motsva-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                        102

rande kosinad i stal som endasl har anmälningssystem, t, ex. Belgien och Italien, anger kommittén litl omkring 5 500 kr,

Mol bakgrund av de nu redovisade beräkningarna finner kommittén att en europeisk patentansökan vanligen inle blir motiverad av kostnadsskäl, om inle patent önskas i fler än tre fördragsslutande stater.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                       103

8    Kommitténs överväganden i tillträdesfrågan

8.1 Tillträde till samarbetskonventionen

Kommittén framhäller att del genom samarbetskonventionen skapade systemet innebär en minskning av del dubbelarbete som f. n. äger rum vid nyhetsgranskning och palenterbarhetsprövning när ansökan om patent pä samma uppfinning görs i fiera länder. Ett genomförande av della system i dess helhet skulle enligl kommittén medföra en avsevärd rationalisering för de förprövande palentverken. Kommittén utlalar att den största ratio­naliseringsvinsten torde vara alt vänta från den del av systemet som avser internationell förberedande palenterbarhetsprövning.

Kommittén anför all. om systemet med inlemaliondl förberedande pa­tenlerbarhetsprövning inte får någon nämnvärd belydelse. ett svenskl del­lagande i samarbetel enligl samarbetskonventionen inle konimer alt med­föra någon väsentlig arbetslällnad för det svenska patenlverket. Kom­mittén anser däremoi all. om konventionen vinner anslutning från de vikti­gare industrislaierna. ell svenskl tillträde under alla omständigheter med­för väsentliga fördelar för svenska sökande som önskar få patent på sam­ma uppfinning i flera stater. En internationell palenlansökan blir nämligen föremål för en grundlig nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgransk­ningsmyndighet. Först när sökanden har fåll del av resultatet av nyhels­granskningen behöver han ta ställning till om han skall föra ansökningen vidare och i vilka länder ansökningen skall fullföljas. I den mån del blir möjligt att få även internationeti förberedande patenlerbarhetsprövning behöver siällningstagandel ske först sedan sökanden har erhållit såväl ny­helsgranskningsrapporien som utlåtandet över patenlerbarhetspröv­ningen. Kommittén påpekar att sökanden sålunda inle behöver ådra sig kostnader vare sig för att anlita ombud i olika länder eller för att utarbeta översättning av ansökningen innan han har tagit ställning i dessa avseen­den. I delta sammanhang underslryker kommittén alt rätten att göra inter­nationell palenlansökan i princip är förbehållen den som är medborgare i eller har hemvist i fördragsslutande stat.

Samarbetskonventionen nödvändiggör enligt kommittén inle några änd­ringar i den materiella patenträtten i de fördragsslutande staterna. Kon­ventionen innehåller däremot enhetliga regler för internationell patentan­sökans form och innehåll. Dessa regler överensstämmer i huvudsak med vad som gäller enligl den svenska palenllagstiftningen. Från patenträllslig synpunkl finns del därt"ör enligl kommittén inte någon anledning för Sveri­ge all inle tillträda samarbetskonventionen.

Kommittén anser det uppenbarl all nationella svenska patentansökning­ar även i framliden skall handläggas vid svensk myndighei. Enligt kom­mittén är del angelägel all handläggningen av nationella palentansökning­ar vid den svenska patentmyndighelen blir av samma kvalitet som hand­läggningen av europeiska palentansökningar vid del europeiska palentver-

Rättelse: Texten pä sidorna 103-104 byter plats.


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         104

ket och den nyhetsgranskning och förberedande patenlerbarhetsprövning som kommer att äga rum enligl samarbetskonventionen. HärtUl kommer att den s\ 'ska patentmyndigheten även i framtiden vid sidan om behand­lingen av palentansökningar bör kunna erbjuda svenskl näringsliv och svenska uppfinnare en informations- och dokumentationsservice som är av hög kvalitet och som främjar teknisk innovalionsverksamhet i Sverige. För näringsliv och uppfinnare är det dessutom enligt kommittén värdefullt all inom landel ha tillgäng lill den patenträtlsliga expertis som finns i ett patenlverk med goda resurser.

Enligl kommittén får del svenska paientverkel slörre möjlighet att ge pa­tentsökande och näringsliv tillfredsställande service i dessa avseenden, om patenlverket får tiänstgöra som internationell nyhetsgranskningsmyn­dighet och - under förutsättning att samarbetskonventionens bestämmel­ser om internalionelt förberedande palenterbarhetsprövning iräder i krafl - som myndighet för dylik prövning. Det måste vidare enligl kommittén vara ett väsentligt iniresse för svenska sökande och särskill för svensk ex­portindustri att kunna ge in en på svenska avfattad internationell patenlan­sökan saml. efter skriftväxling på della språk och med möjlighet all på ett enkelt sätt få kontakt med patentmyndighelen. kunna få ell utlåtande över nyhetsgranskning av ansökningen som beaklas vid ansökan om paleni bä­de vid det europeiska patenlverket och i de utomeuropeiska industrilän­derna.

Enligt kommittén finns del anledning alt ulgå från all det svenska pa­tenlverket utses till internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myn­dighet för internationell förberedande patenlerbarhetsprövning, om Sveri­ge begär det. Beträffande de krav som gäller för att ulses till internationell myndighet, utöver kravei på ett visst anlal granskare, påpekar kommittén att det svenska patenlverket redan förfogar över den övervägande delen av den dokumentation som enligt konventionen måsle finnas hos sådan myn­dighet. Kommittén bedömer att övrig litteratur som ingår i denna doku­mentation kan anskaffas och klassificeras utan större kostnader. Enligt kommittén uppkommer dessulom under de närmasle åren vissa kostnader för den kompletterande utbildning av pateniverkets granskare som erford­ras för alt patenlverket skatt kunna fullgöra sina uppgifter som internalio­nell myndighei.

Genom att tillträda samarbetskonventionen ådrar sig Sverige vissa eko­nomiska förpliktelser gentemot unionen för inlernationelll patenlsamarbe­te (jfr avsnitt 6.3.1). Enligl kommittén torde del knappast kunna röra sig om några avsevärda belopp och slalsfinansiella skäl kan därför enligt kom­mittén inte anföras mot ell svenskl tillträde till konventionen.

Av kommitténs redovisning framgår att en sökande som använder sig av samarbetskonventionens handläggningssystem för att söka patenl på sam­ma uppfinning i fiera länder ådrar sig förhållandevis höga avgifter yfr av­snitt 7,1), Kommittén anser emellertid att de fördelar som detta handlägg-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         105

ningssystem ger sökanden är så slora. all dessa avgifter är motiverade.

Samarbetskonventionen innehåller också bestämmelser som har lill syf­te att främja den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna genom alt underlätta för dessa länder all få tillgång titt modern teknologi. Enligt kom­mittén måsle del anses tigga i linje med den inställning till hjälp åt utveck­lingsländerna som i andra sammanhang har intagits från svensk sida att Sverige genom all tillträda samarbetskonventionen främjar den hjälp på del lekniska områdei som kan lämnas dessa länder enligt konventionen.

Mot bakgrund av de nu redovisade övervägandena förordar patentpoli­cykommittén all Sverige tillträder samarbetskonventionen. Vidare före­slår kommittén att man från svensk sida verkar för att det svenska patent-verket utses till intemationell nyhetsgranskningsmyndighet och - om kon­ventionens beslämmelser rörande internationell förberedande patenlerbar­hetsprövning Iräder i krafl - till myndighei för internationell förberedande patenlerbarhetsprövning. Kommittén framhåller alt vad nu sagls gällei även om samarbetet enligt den europeiska paientkonventionen mol förmo­dan inle skutte förverkligas eller om Sverige skulle avstå från att tillträda den konveniionen. Enligt kommittén är nämligen det samarbete på patent­området som kan äga rum inom samarbetskonventionens ram så värdefullt att Sverige under alla förhållanden bör aktivt delta i delta.

Som tidigare nämnts haren stat möjlighet att genom att avge reservation uppnå alt samarbetskonventionens bestämmelser rörande internatioi.ett förberedande patenlerbarhetsprövning (kap. II) inte blir bindande för den staten. Med anledning härav framhåller kommittén att syftel med samar­betskonventionen är att centralisera förprövningen av palentansökningar rörande uppfinningar som söks skyddade i flera tänder och därigenom minska arbetsbelastningen vid de förprövande patentverken. Någon vä­sentlig minskning av denna arbetsbelastning kan enligt kommittén uppnås endasl om även systemet med internationeti förberedande palenterbar­hetsprövning utnyttias. Kommittén anser att delta tatar för att Sverige bör medverka lill alt konventionens bestämmelser rörande sådan prövning trä­der i kraft snarast möjligt och att Sverige därför inte bör avge reservation mot dessa bestämmelser. Kommittén framhåller emellertid i 1974 års be­tänkande att värdet av systemet med intemationell förberedande palenter­barhetsprövning titt stor det blir beroende av vilka stater som kommer att begagna sig av detta. Om Sverige skutte tillträda den europeiska patent­konventionen, kan det enligl kommittén visa sig lämpligt att Sverige blir bundet av konventionens kapitel II samtidigt med EG-statema. På gmnd härav anser kommittén att frågan om Sverige skall utnyttja ifrågavarande reservationsmöjlighet bör avgöras i samband med frågan om ell svenskt tillträde titt den europeiska patenlkonventionen.

Kommittén påpekar alt vissa ytteriigare reservationer mot samarbets­konventionen är tillåtna. Dessa reservationer rör längden av den frist inom vilken ansökan som har varit föremål för intemationell förberedande pa-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         106

lenlerbarhetsprövning skall fullföljas vid nationell patenimyndighet. vissa beslämmelser rörande publicering av internalionell palenlansökan och rättsverkan av sådan ansökan samt intemationella domstolens behörighet. Av skäl som kommer all redovisas längre fram (avsnill 13.1) bör enligt kommittén Sverige utnyttja endast den reservationsmöjlighet som avser tidpunkten for nationell publicering av internationella ansökningar.

8.2 Tillträde till den europeiska patentkonventionen

Det väsentliga skälet för ell svenskt tillträde lill den europeiska patenl­konventionen iir enligt kommittén den rationalisering av palenladminislia-tionen som tillkomsten av en gemensam europeisk patenträtt och en cen­tral patentmyndighel forell stort anlal stater kan förväntas medföra. Kom­mittén päpekar alt kostnadsutvecklingen under en lång följd av år har varil sådan alt palenleringskoslnaderna ulgör ell växande hinder för dem som önskar skydda sina uppfinningar i fiera länder. Varje samverkan mdlan stater som kan hejda denna utveckling är däiför enligl kommittén välkom­men. En förutsättning för all ett samarbeie av det slag som det här är fråga om skall bli fruktbärande och ge de åsyftade vinsterna är emellertid enligt kommittén all samarbetet omfallar ell inle alllför ringa antal stater. Kom­mittén anser alt Sveriges medverkan i den europeiska paleniorganisatio­nen otvivelaktigt kan bidra till all samarbetet ger önskat resultat.

Kommittén framhåller alt det finns flera osäkra faktorer när del gäller alt bedöma följderna av ett svenskt tillträde. Ä andra sidan finner kommittén det också vanskligt all bedöma följderna för Sverige av all stå uianför det europeiska paientsamarbetel.

Vid sin behandling av tiltlrädesfrågan lar kommittén särskilt upp vissa spörsmål, nämligen palenträltstiga frågor, översältningsfrågor, organisato­riska frågor, del svenska pateniverkets roll och ekonomiska följder.

Enligl kommittén måsle den europeiska patentkonventionens innehåll i patenträttsligt hänseende anses tillfredsställande från svensk synpunkt. Kommittén berör särskilt två patenträtlsliga frågor, nämligen uppfinnarens ställning och patentskyddets beroende av patentkraven. Bestämmelsema om uppfinnarens rättsliga ställning innebär enligt kommittén att uppfinna­ren har fåll en ställning som i den prakliska tUlämpningen närmar sig den som den nordiska lagstiftningen ger honom. Kommittén framhåller att konventionen härigenom innebär en avsevärd förbättring av uppfinnarens ställning i flertalet västeuropeiska stater uianför Norden. Kommittén på­pekar att delta blir av betydelse för svenska uppfinnare när deras upp­finningar patentsöks i dessa stater genom europeisk patenlansökan. Ul­formningen av konventionens bestämmelser om paienlkravens betydelse för patentskyddets omfattning finner kommittén visserligen kunna leda till alt domstolar i olika fördragsslutande stater kan komma alt utbilda olika praxis när del gälter alt avgöra skyddets omfattning. Kommittén framhål-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         107

ler emelleriid all olikheterna i praxis dock kan förväntas bli mindre än de olikheter som f n. råder mellan dessa stater. För svenskt vidkommande finner kommittén inle anledning all frångå här rådande rättsuppfattning rö­rande lolkning av paientkrav. om Sverige littlräder den europeiska patenl­konventionen.

Språkfrågan har enligt kommittén fått en från svensk synpunkl bra lös­ning. Kommittén anser sålunda all konventionens reglering av denna fråga ger Sverige möjlighel att i önskvärd omfattning kräva översättning av eu­ropeiskt patent och europeisk patenlansökan till svenska.

Kommittén erinrar om all den europeiska palentorganisationens förvalt­ningsråd under en övergångstid kan uppdra ål nationella patenlmyndighe­ter all ulföra viss det av prövningen av europeiska palentansökningar. Denna möjlighet har tillkommit i syfte att underlätta för de nationella pa­tentmyndighetema att anpassa sig titt det ändrade läge som det europeiska pateniverkets tillkomst innebär när del gälter arbetsbelastningen vid dessa myndigheler. Kommittén anser att en sådan ordning inger vissa betänklig­heter, efiersom del kan befaras alt en uppdelning av prövningsarbetet mel­lan nationella patentmyndigheter kan leda litl en oenhetlig praxis. Mot bakgrund av syftel med denna uppdelning och med hänsyn till alt den skall avvecklas efter en övergångslid anser kommittén dock att systemet med sådan uppdelning kan godtas.

Kommittén underslryker all del är av väsenilig belydelse att det svens­ka patenlverket även efler ell svenskl tillträde lill den europeiska patent­konventionen har möjlighet att tiänstgöra som myndighei för internalionell nyhetsgranskning och internationell förberedande palenterbarhetspröv­ning enligl samarbetskonventionen. Enligt kommittén kommer pateniver­kets verksamhel därigenom även i framtiden alt bli av sådan omfattning att verket kan ge uppfinnare och näringsliv god service på det patenträtlsliga området. Kommittén erinrar om att för det fatt del svenska paientverkel blir iniernalionell nyhetsgranskningsmyndighet och Sverige tillträder den europeiska patenlkonventionen, samarbelsavtal skall ingås mellan det svenska patenlverket och del europeiska patentverket. Det samarbete som i så fall kommer till stånd mellan det svenska patentverket i dess egenskap av internationeti nyhetsgranskningsmyndighet och det europeiska patent­verket skulle enligt kommittén leda titt fördelar, bl.a. vissa besparingar, för svenska uppfinnare och förelag som söker patent inle bara i Sverige utan även i andra västeuropeiska stater. Samarbetet lorde enligt kom­mittén kunna ge som resultat att inlernationella palentansökningar som har nyhelsgranskats av den svenska patentmyndigheten inte på nytt nyhets­granskas vid det europeiska patenlverket om ansökningen fullföljs där och alt nyhetsgranskningsavgiften vid det europeiska patentverket reduceras.

Som tidigare nämnts (avsnitt 5.2) skatt enligt centraliseringsprotokollel de stater som tillträder den europeiska paientkonventionen för sina patent-myndigheters del avslå från möjligheten att tiänstgöra som intemationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationellt förbere-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                        108

dande palenterbarhetsprövning enligt samarbetskonventionen. Kom­mittén erinrar om all det svenska patenlverket enligl cenlraliseringspioto-kollet dock har rätt att utföra nyhetsgranskning och patenlerbarhetspröv­ning enligt samarbetskonventionen - förutom i fråga om ansökningar från svenska sökande - i fråga om intemationella ansökningar från sökande i angränsande stat som har tillträtt den europeiska patenlkonventionen. Vidare framhåller patentpolicykommittén att interimskommittén för den europeiska patentorganisalionen på svensk begäran enhälligt har uttalat alt centraliseringsprotokollel inle torde hindra del svenska patenlverket att ta emot och handlägga intemationella palentansökningar från Danmark, Fin­land och Norge, även om inte alla dessa stater ännu har tillträtt den euro­peiska paientkonventionen.

Patenipolicykommiiién berör också del svenska pateniverkets möjlighe­ter all efler ett svenskt tillträde lill den europeiska patenlkonventionen ul­föra nyhetsgranskning och palenterbarhetsprövning åt patenlmyndigheter i utvecklingsländer inom ramen för samarbetskonventionen. Enligt kom­mittén gör centratiseringsprotokollels ordalydelse det tveksamt om det svenska patenlverket efler ett svenskt tillträde till den europeiska patent-konventionen skulle ha rätt all utföra dylika uppgifier. Kommittén nämner all frågan från svensk sida har tagits upp inom interimskommittén men all interimskommittén inte tagit ställning vid tiden för framläggandet av pa­tentpolicykommilténs betänkande. Patentpolicykommittén förutsätter emellertid all uirymme finns för en lolkning av centraliseringsprotokollet som ger tillfredsställande möjligheter för det svenska patenlverket alt tiänstgöra som myndighei enligt samarbetskonventionen till förmån för ut­vecklingsländerna.

Kommittén påpekar att det svenska patentverket f. n. uppfyller kraven för att bli inlemaliondl myndighet enligt samarbetskonventionen. Den nedgång i antalet granskare som blir en följd av ett tUlträde till den euro­peiska patenlkonventionen medför enligt kommittén i vart fall inte omedel­bart att antalet granskare blir lägre än 100, vilket är det antal som fordras för att verket skall kunna vara sådan myndighet. Det finns därför, anser kommittén, anledning utgå från att det svenska patenlverket kommer all få ställning som internationell myndighet.

Kommittén berör härefter frågan i vad mån del svenska patentverket på sikt kan kvarstå som internationell myndighet enligt samarbetskonventio­nen. Kommittén påpekar att antalet patentansökningar vid det svenska pa­tentverket under de senaste åren har varit betydligt lägre än i början av 1970-talet. Det föreligger enligt kommittén viss risk för att om Sverige till­träder både samarbetskonventionen och den europeiska paientkonventio­nen, det antal tekniker som mot stulet av 1980-tatet kan sysselsättas kan komma att understiga 100. SkuUe utvecklingen bli sådan att antalet grans­kare vid del svenska patentverket mot slutet av 1980-talet har minskat så att verket inte kan kvarstå som sådan myndighet, kan enligt kommittén


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         109

verkels servicekapacitet komma att försämras allvarligt. Enligl kommittén föreligger emellertid vissa omsländigheler som är ägnade att minska risken för en sådan utveckling. Kommittén anser att vissa av dessa omständighe­ter är oberoende av om del svenska patentverket har fått ställning som in­ternationell myndighet. Sålunda finns enligt kommittén anledning räkna med all uppdragsverksamheten, främsl nyhelsgranskningen av uppfin­ningar ulan samband med patentansökan, kommer alt öka, vilket medför vidgade arbetsuppgifter för verkels tekniker. Har verket en gång fått ställ­ning som internationell myndighet, ger enligt kommittén redan delta en viss ökning av verkels arbetsvolym. Kommittén uttalar vidare att denna ställning bl. a. också kan förväntas medföra all del svenska patenlverket i växande grad kommer all anlitas när det gäller verksamhet som är inriktad på utvecklingsländerna.

Beträffande de ekonomiska följdema för statsverkei av ell svenskt till­träde påpekar kommittén alt Sveriges ekonomiska förpliktelser gentemot den europeiska patentorganisalionen är begränsade till att under en upp­byggnadstid genom lån ställa medel till organisationens förfogande samt alt, om organisationens budget inte kan balanseras på annat sätl, genom lån bidra lill att läcka underskottet. Som tidigare nämnts (avsnitt 6.2.2) uppkommer enligt kommittén härulöver under en övergångstid vissa ut­bildningskostnader för patentverket. Kommittén anser emellertid alt dess redovisning visar alt kostnaderna för statsverket av ett svenskt lilliräde litl den europeiska patentkonventionen inte blir av större omfattning. Statsfi­nansiella skäl kan därför enligt kommittén inte anföras mot ett svenskt till­träde.

Kommittén nämner att farhågor har uttalats för att kostnaderna för drif­ten av del europeiska patentverket kommer att bli så stora att avgifterna blir alltför höga. Enligt kommittén torde den allmänna uppfattningen dock vara att avgiftsuttaget per ansökan vid det europeiska patentverket inte blir så högt att verket härigenom förlorar sin attraktivitet. Kommittén de­lar denna uppfattning.

Sammanfattningsvis uttalar kommittén att den europeiska patentorgani­sationen är resultatet av ett mångårigt arbete på att få till stånd ett euro­peiskt patentsamarbete. I detta arbete har Sverige tagit en aktiv del. Det är därför enligt kommittén en naturlig utveckling att Sverige som medlem av den europeiska patentorganisationen fullföljer sina insatser för europeisk samverkan på patentområdet. Kommittén framhåller att utvecklingen av patenträtten inom den europeiska patentorganisalionen torde komma att få avsevärd betydelse för den internationella utvecklingen på patentområdet. Tillträde till den europeiska patentkonventionen ger enligt kommittén Sve­rige möjlighet att, bl. a. genom medlemskapet i den europeiska patentorga­nisationens förvaltningsråd, påverka patentpolitiken i Västeuropa, inte minst inom EG, och därmed även på ett vidare internationelll plan.

Mot bakgrund av de nu redovisade övervägandena förordar patentpoli-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         110

cykommiltén all Sverige tillträder den europeiska patenlkonventionen. Som förutsättning för tillträde bör emellertid enligt kommittén gälla all konveniionen tillträds av samtliga EG-stater etter i vart fall av Danmark, Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland, Nederiänderna och Storbritan­nien. Vid sill ställningstagande har kommittén vidare utgått från att samar­betskonventionen träder i krafl samt att frågan om det svenska pateniver­kets ställning som internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndig­het för internationeti förberedande patenlerbarhetsprövning enligl samar­betskonventionen och därmed sammanhängande frågor har fått en lill­fredsslällande lösning. Skulle dessa villkor inle uppfyllas, anser kom­mittén att frågan om Sveriges tillträde lill den europeiska paientkonventio­nen bör tas upp lill förnyat övervägande mot bakgrund av de ändrade för­utsättningar som i sådani falt kan föreligga.

Beträffande tidpunkten för tillträdet förordar kommittén all tillträde sker så tidigt att Sverige är fördragsslutande stal när konveniionen iräder i kraft. Enligt kommittén måste del medföra fördelar för Sverige och svens­ka inlressen om vårt land från början deltar i samarbetel enligt konventio­nen. Efiersom del europeiska paientverkel skall byggas ut successivt, får det svenska patenlverket, svensk indusiri och svenska palentombud i så fall möjlighet titt en smidig anpassning titt det nya läge som ett tillträde lill konventionen innebär. Om Sverige redan från början deltar i samarbetet, anser kommittén all vårt land genom medlemsskap i den europeiska pa­lentorganisationens förvaltningsråd får ett inflytande på utvecklingen inom den europeiska patentorganisalionen under den vikliga uppbyggnadsperio­den. Vidare kommer svenska granskare all della i handläggningen vid del europeiska patenlverket från början. Slutligen anser kommittén att om samarbetet mellan det svenska patenlverket i dess egenskap av internalio­nell nyhetsgranskningsmyndighet och del europeiska patenlverket inleds redan när det europeiska patentverket öppnas, det finns goda förulsätt­ningar för alt intemationella nyhetsgranskningsrapporter som upprättas av det svenska patentverket godtas utan kompletterande granskning vid det europeiska patenlverket.

Patentpolicykommittén behandlar också frågan om Sverige vid ett till­träde till den europeiska patentkonventionen skall utnyttja de möjligheter som konveniionen ger fördragsslutande stat att genom reservation på vissa punkter i sin lagstiftning avvika från konventionens reglering.

Sålunda kan fördragsslutande stat. vars nationella tag inte medger pro­duklpalenl på livs- och läkemedel, genom reservation få rätt att upprätt­hålla förbudet mol sådana produklpalenl under en övergångstid på högsl lio år. Om särskilda skäl föreligger, får den europeiska palentorganisatio­nens förvaltningsråd ge fördragsslutande stat rätt att behålla förbudet mol produktpatent på sådana alster under ytterligare högst fem år från konven­tionens ikraftträdande. Stat som för sina nationetta paleni har kortare pa-tenttid än tjugo år kan genom reservation förbehålla sig rälten att under en


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                        111

övergångstid på högst lio år tåla europeiska patenl för den staten få samma gUtighetstid som nationella patent i den slalen. Enligt del till konveniionen hörande protokollet angående behörig domstol och erkännande av beslut rörande rätten att få europeiskt patent (erkännandeprolokollel) skall för­dragsslutande stal erkänna sådant beslut rörande rätt att få europeiskt pa­tent som har meddelats av domstol som är behörig enligl protokollet. För­dragsslutande stat kan emellertid genom reservation undgå att under en övergångstid på lio år bli bunden av protokollet. Kommittén finner inte an­ledning för Sverige att utnyttia någon av dessa reservationsmöjligheter.

8.3 Förhållandet till vissa andra konventioner

Kommittén tar också upp frågan om Sveriges förhållande till två inom Europarådet utarbetade konventioner som har berörts i det föregående (avsnitt 2.1), nämligen 1963 års konvention om förenhetligande av vissa delar av patenträtten, den s. k. tagkonvenlionen. och 1953 års konvention angående patentformatiteter, den s.k. formalitetskonventionen.

Lagkonventionen, som innehåller vissa regler om palenlerbarhei, ny­helshinder, uppfinningshöjd och paientkrav, är förenlig med samarbets­konventionen och den europeiska patenlkonventionen. Riksdagen har år 1967 godkänt lagkonventionen, men Sverige har ännu inle ratificerat den. Detta beror på att ett lilliräde titt konventionen skutte göra det nödvändigt att efter en övergångstid upphäva det i nordisk rätt t. v. gällande förbudet mot produktpatent på livs- och läkemedel. Danmark och Norge har därför inte ansett sig kunna ratificera konventionen. För att behålla den nordiska rättslikheten har Sverige hittills avstått från att tillträda lagkonventionen. Kommittén har föreslagit att förbudet mol produklpalenl på livs- och läke­medel upphävs. Enligt kommittén bortfaller därmed de skäl som har föran­lett Sverige all inte ratificera lagkonventionen. Kommittén förordar därför att Sverige ratificerar lagkonvenlionen samiidigi med den europeiska pa­tentkonventionen.

I fråga om formalitetskonventionen påpekar kommittén att denna kon­vention på vissa punkter är oförenlig med samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen. På gmnd härav förordar patentpolicy­kommittén att Sverige säger upp formalitetskonventionen.

Kommittén berör också i korthet frågan om Svenges förhållande till 1975 års konvention om marknadspatent. Denna konvention är i första hand en konvention mellan EG:s medlemsstater. Enligl konventionen har dock EG:s ministerråd möjlighet att inbjuda bl. a. stat som inte tillhör EG men som har frihandelsavtal med EG till förhandlingar om särskilt avtal som gör det möjligt att tillämpa konventionen för denna stat. Eftersom Sverige har frihandelsavtal med EG. öppnar konventionen möjlighet till svenskt tillträde. Med hänsyn till bl.a. att enligt kommitténs uppfattning osäkerhet råder om när marknadspatentkonventionen kommer att träda i kraft, har kommittén avstått från att närmare behandla frågan om Sveriges tillträde till den konveniionen.


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                         112

9    Remissyttranden rörande frågan om Sveriges tillträde till samar­betskonventionen och den europeiska patentkonventionen

9.1 Tillträde till samarbetskonventionen

Över del betänkande som kommittén avgav år 1974 erhölls yttranden från 36 remissinsianser. Med få undantag tillstyrkte dessa ett svenskl till­träde till samarbetskonventionen eller förklarade sig inle ha någol all erin­ra mol alt Sverige tillträdde den,

I allmänhet underströks samiidigi vikten av att det svenska patenlverket fick tiänstgöra som internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myn­dighet för internalionelt förberedande patenlerbarhetsprövning. TCO. som förklarade sig i princip tillstyrka ett svenskl tillträde till samarbetskonven­tionen. framhöll samiidigi all del slutliga ställningstagandet borde anstå till dess frågan om svenskl tillträde till den europeiska patentkonventionen skutte bedömas.

En mera reserverad hållning intogs av fyra remissinstanser, nämligen Styrelsen för teknisk utveckling (STU). Handelskammaren i Göteborg, Svenska patentombudsföreningen och Svenska uppfinnareföreningen. STU ansåg all Sverige borde tillträda samarbetskonventionen endasl om det svenska patenlverket blev internationell myndighet enligt konventio­nen. Handdskainniaren i Göteborg menade att det från de patentsökandes synpunkt inte skulle medföra några fördelar om Sverige tillträdde samar­betskonventionen utan snarare vara en nackdel till följd av de högre kost­naderna. Enligl handelskammaren kunde emellertid andra skäl. fiämst po­litiska, lala för ett svenskt tillträde. Vidare anförde handelskammaren all del i längden kunde vara ofördelaktigt för Sverige att slå uianför konven­tionen, om ett stort antal länder ansluter sig lill den. Värdet av all del svenska patenlverket kan bli internationell nyhetsgranskningsmyndighet kunde vidare enligt handelskammaren utgöra ell starkt skäl för Sverige att tillträda konventionen. Sammanfattningsvis ansåg handelskammaren att ell svenskl tillträde titt samarbetskonventionen knappast var befogat från de sökandes synpunkt men all de sökandes intresse, om del svenska pa­tenlverket kan bli nyhetsgranskningsmyndighet. borde vika för den lång­sikliga fördel som del innebär att bevara en hög palenlnivå i Sverige och i hela Norden. Svenska patenlombudsföreningen ansåg sig inte böra la släll­ning i lillirädesfrågan. Föreningen ville avvakta huruvida den europeiska patenlkonventionen skulle komma att förverktigas och se vilken anslut­ning samarbetskonventionen skulle få från de större industriländerna. Srenska uppfinnareföreningen hävdade att Sverige inte borde tillträda samarbetskonventionen förrän man hade fått gaianlier all konveniionen skulle tillträdas av så många av de slörre industriländerna alt den verkligen kom att tillämpas. Konventionen borde enligt föreningen inte heller tillträ­das förrän svensk rätt hade ändrats så att en internalionell patentansökan


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         113

som omfatiar Sverige redan från början måsle innehålla uppgift om uppfin­narens namn.

Frågan om uppfinnarens ställning berördes också av Siaisrerkens iiigen-jörsförbiind. som uttalade all uppfinnarens namn måste ingå i patenlansök­ningen för att denna skall anses fullsländig.

Srenska palenlonihudsföreningeii har sedermera i yttrande över kom­mitténs år 1976 avgivna betänkande rörande den europeiska patenlkon­ventionen uttalat sig för ett svenskl tillträde litl samarbetskonventionen, Patentombudsföreningen ullalar sålunda i sislnämnda yttrande all Sverige snara,st bör tillträda samarbetskonventionen. Föreningen ulgår därvid från all del svenska patenlverket kommer all få ställning som iniernalionell myndighei enligl samarbetskonventionen. Haiulelskanunaren i Göiehorg synes också enligt sill yttrande över 1976 års belänkande numera anse all Sverige bör tillträda samarbetskonventionen. Handelskammaren anför så­lunda att Sverige bör tillträda den europeiska patenlkonventionen om del svenska patenlverket får tiänstgöra som internalionell myndighei enligl samarbetskonventionen. Även TCO har i sill yttrande över 1976 års betän­kande uttalat sig till förmån för tillträde till samarbetskonventionen.

En reserverad hållning i frågan om ett svenskt tillträde till samarbets­konventionen intas numera endast av STU. Svenska uppfinnareföreningen och Statsverkens ingenjörsförbund. STU anser all Sverige inle bör tillträ­da samarbetskonventionen förrän svensk räll har ändrats så all palenlan­sökan blir giltig försl från den dag då den innehåller uppgifl om uppfinna­rens namn. Uppjinnareföreningen vidhåller sill tidigare framställda krav på en sådan lagändring som villkor för ett svenskt tillträde lill samarbets­konventionen. Även Siaisrerkens ingenjör.sförhiind synes uppställa detta villkor för ell svenskl tillträde.

Frågan om Sverige skall avge reservation mot samarbetskonventionens besiämmelserom internationell förberedande patenlerbarhetsprövning har tagits upp av åtskilliga remissinsianser i yitranden över 1974 års belänkan­de. Juridiska jåkulieien rid Stockholms universitet ochjörsvarels civilför-ralining anser alt denna reservationsmöjlighet inte bör utnyttjas. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar framhåller, all del vore önskvärt all Sverige inle avgav reservation på denna punkt men alt frågan har sådani samband med EG-stalernas ställningstagande litl en dylik reservation all den bör lösas när frågan om ell svenskt tillträde till den europeiska patenl­konventionen avgörs. Sveriges adrokalsamfund anser också, all slällning bör las samtidigt till dessa två frågor. Även palenlrerkel anser, alt Sverige bör avvakta EG-statei-nas ställningstagande. Handdskainniaren i Göte­borg uttalar, all frågan om ikraftträdande av konveniionen i denna del lig­ger så långt fram i liden all det inle finns anledning alt f n. kommentera frågan.

8   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         114

9.2 Tillträde tiil den europeiska patentkonventionen

Över kommitténs belänkande rörande den europeiska patenlkonventio­nen har yttranden erhållits från 40 remissinstanser.

Förslaget all Sverige skall tillträda den europeiska patenlkonventionen har vunnil bred anslutning bland remissinstanserna. Sålunda har 31 re­missinstanser ställt sig posiliva titt ett svenskl tillträde. Av dessa har 25 närmare utvecklat sina synpunkter på tiltlrädesfrågan medan de övriga har begränsat sig till alt uttala att de, från de synpunkler de har alt företräda, inle har någol all erinra mol ett svenskl tillträde.

Fyra remissinstanser, överbefälhavaren, försvarets f(n\skningsanstalt. granskningsnänmden för jörsvarsuppfinningar och statens råd för yelcn-skaplig inforniation och dokunieniation (SINFDOK) har avstått från all yttra sig i lillirädesfrågan.

En i huvudsak negaliv inslällning titt ett svenskl tillträde till den euro­peiska patenlkonventionen intas av fyra remissinstanser, nämligen Slyrd­sen jör teknisk ulveckling (STUi, Svenska palenlonibud.sförcningen. SACO-SR och Srcriges ciyilingenjör.sjörbund CF-STF.

En remissinstans. Srenska uppfinnareföreningen, har inte tagit klar ställning i tiltlrädesfrågan. Uppfinnareföreningens yttrande ger emellertid intryck av tveksamhet inför ett svenskl tillträde lill konventionen.

Somjag nyss nämnt har 25 av de remissinsianser som ställl sig posiliva till ett svenskl tillträde litl den europeiska paientkonventionen närmare ul­vecklal sina synpunkter på tiltlrädesfrågan. Åtskilliga av dessa har samti­digt som de lillslyrkl tillträde starkt betonat all del svenska patenlverket även i framtiden måste ha en hög kvalité på sitt arbeie. Andra har uttryck­ligen gjort sitt tillstyrkande beroende av ett eller flera villkor, i försia hand garantier för alt del svenska patentverket kan fortsätta alt lämna kvalifice­rad service.

s

Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, försvarets civilförvaltning, riksrevi-ionsverkel, juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Sveriges in­dustriförbund, Läkemeddsindustriföreningen och Svenska industriens pa­tentingenjörers förening utvecklar i yttrandena närmare sina synpunkler på fördelarna med ett svenskt tillträde lill konventionen. Till Industriför­bundets yttrande ansluler sig Svenska arbetsgivareföreningen.

1"

Svea horrätl anför alt den patentgemenskap som skapas genom konven­tionen måste antas bli av stor betydelse för den tekniska utvecklingen och vara förknippad med prakliska fördelar. Hovrätten lillslyrker därför att Sverige tillträder konveniionen i enlighel med vad kommittén har föresla­git. Stockholms tingsrätt ullalar all från de synpunkter lingsrätlen har alt beakta kommitténs förslag måste hälsas med tillfredsställelse. Enligt tings-ätten kommer ett svenskl tillträde till konveniionen att bidra titt ell fören­hetligande av bedömningen hos patenlmyndigheter och domstolar i olika länder.

Försrarcts civilförraltning tillstyrker tillträde till den europeiska palent-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         115

konveniionen under de villkor kommittén har angivit. Civilförvaltningen anser all en avsevärd rationalisering lorde ernås och alt än mer enhetlig bedömning av uppfinningar skulle främjas om konveniionen tillträds av flertalet berörda stater. Riksrerisionsrerkei anser all de posiliva konse­kvenserna av en svensk anslutning lill den europeiska patenlkonventionen är så belydande. all Sverige bör tillträda konveniionen trots den därmed förenade risken all det svenska patenlverket inte pä sikt kan kvarstå som internationell myndighei enligt samarbetskonventionen. Patenlverket bör enligl riksrevisionsverkel i sin långsikliga planering överväga vilka åtgär­der som bör vidlas för all minska de negativa verkningarna av en nedgång i antalet granskare som omöjliggör fortsatt ställning som internationell myn­dighet.

Juridiska jäkulleten rid Stockholms unirersiiei betonar i sill ytirande särskilt att del skulle vara egendomligt om Sverige efler ett mångårigt in­ternationellt konvenlionsarbele valde all slå uianför ett samarbetssyslem som är ägnal alt vinna altmän anslulning. Fakulteten framhåller även alt de väsenlligasle svenska önskemålen rörande konventionens innehåll förefal­ler alt ha blivit tillgodosedda.

Sveriges indusiriförbund anför med instämmande från Srenska arbelsgi-rareföreningen alt svensk indusiri traditionellt har ställt sig mycket positiv lill de inlernationella samarbelsslrävanden som den europeiska patenlkon­ventionen är ett utiryck för. Med hänsyn lill den svenska industrins struk­lur och inriktning på export framsiår det enligt industriförbundet och ar­betsgivareföreningen som väsentligt, att ell tillfredsställande patentskydd på exportmarknaden kan erhållas på ett enklare och billigare säll än nu. In­dustriförbundet och arbetsgivareföreningen tillstyrker däiför ell svenskl tillträde lill konveniionen. Enligl industriförbundet innebär den långtgåen­de harmonisering av patenträtten som konveniionen förutsätter ett för­verkligande av ell önskemål som i många sammanhang har uttalats från in­dustrins sida. Industriförbundet anser vidare alt det europeiska patentsy­stemel innebär fördelar i form av kostnadsbesparing inle bara för storföre­tag ulan också för enskilda uppfinnare och mindre förelag. Enligt industri­förbundet ligger det därför även i de enskilda uppfinnarnas och mindre fö­retagens intresse att Sverige tillträder konventionen.

Läkeineddsindusirijöreningen anför att behovet av ett förenhelligal sy­stem för handläggning av patentansökningar alltmer stärkts. Vidare beto­nar föreningen viklen av ell förenhetligande av patenträtten. Föreningen anser därför all Sverige bör tillträda den europeiska patenlkonventionen. Enligt föreningen bör tillträdet inte obetingat göras beroende av att frågan om det svenska pateniverkets ställning som internationell myndighei enligl samarbetskonventionen får den av kommittén önskade lösningen. För­eningen anser nämligen alt det svenska näringslivels och svenska uppfin­nares behov av service på palentområdet kommer att täckas av det svens­ka patenlverket under överskådlig tid. även om Sverige littlräder den euro-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                        116

peiska patentkonventionen,

Srenska industriens paieniingenjörers förening finner det önskvärt alt Sverige lillti'äder den europeiska patenlkonventionen. En majoritet inom föreningen anser all sådani tillträde bör ske oberoende av om samarbets­konventionen träder i kraft. Föreningen påpekar att den europeiska pa­tenlkonventionen gör del möjligt för en sökande att vinna skydd i flera sta­ter genom en enda ansökan, Della måsle enligt föreningen innebära en vä­sentlig lättnad för sökanden. 1 en reservation har tolv av föreningens med­lemmar framhållit all Sverige inle bör lilltiäda den europeiska patenlkon­ventionen förrän del svenska pateniverkets fortbestånd som en livskraftig serviceinstitution i näringslivets ijänsi kan garanleras. Ell tillträde lill kon­ventionen får enligl dessa medlemmar inle medföra vare sig minskad ser­vice eller ökade kostnader för dem som ulnyttjar palenlverkels tiänster på det nationella planet.

Regeringsrätten anför all den inle kan finna anledning lill principiell erinran mol vare sig del ralionaliseringssyfte. som ulgör motivet för kon­ventionen, eller de rättsliga lösningar som konventionen anvisar för all nå detta syfte. Efiersom del dessutom är naturligt all Sverige fullföljer sina in­salser för europeisk samverkan på palentområdet. tillstyrker regeringsrät­ten ell svenskl tillträde till den europeiska konveniionen, t vad mån tillträ­det bör göras beroende av de villkor som kommittén har ställt upp är enligt regeringsrätten närmasl en induslripolitisk fråga.

Srenska föreningen för iiuluslriellt rättsskydd anför alt ell väl fungeran­de patentskydd, både nationellt och intemationellt. framstår som en vä­sentlig fömtsättning för en fortsatt gynnsam teknisk och ekonomisk ul­veckling. Föreningen ullrycker sin uppskattning över alt man från ansva­rigt svenskt håll så aktivt har engagerat sig internationellt för palentsyste-mets utveckling.

De lemissinstanser som i samband med sitt tillstyrkande särskilt har be­tonat vikten av alt det svenska patenlverket även i framtiden har hög kva­lité på sill arbeie eller som gjort sitt tillstyrkande villkorat av i försia hand åtgärder som syftar lill att bevara palenlverkels standard är televerket, sialskoniorel. kommerskollegium. Stockholms handelskammare. Han­delskammaren i Göteborg. Skånes handelskammare, patenlverket. Ingen­jörsvetenskapsakademien. Kooperativa förbundel, Sveriges advokalsam­fund. Sveriges hantverks- och induslriorganisalion. LO. TCO och Stats­verkens ingenjörsförbund.

Telcrerkct anser all Sverige bör tillträda den europeiska patenlkonven­tionen men förklarar all del måsle vara ett oeftergivligt krav att det svens­ka palenlverkels service inle försämras. Enligt televerket kan andra upp­gifter än granskning av palentansökningar utvecklas hos patenlverket. ex­empelvis nyhetsgranskning utan samband med patenlansökan och kontroll av översättningar av paientkrav. Televerket underslryker all en kraftig minskning av anlalel granskare vid patentverket kommer att leda till en


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         117

sänkning av granskningens kvalitet. Sialskoniorel tillstyrker tillträde lill den europeiska paientkonventionen men framhåller samtidigt att del är vikligl att del svenska patenlverket får ställning som internationell myn­dighet enligl samarbetskonventionen. så alt del kan fortsätta all ge fullgod service trots det bortfall av arbetsuppgifter som följer av ett tillträde till den europeiska patenlkonventionen.

Koininerskollegiuin, Siockholms lianddskainniare. Handdskaniniaren i Göiehorg och Skånes handelskaniniare tillstyrker i princip ett svenskt till­träde litl den europeiska paientkonventionen men betonar också all de ser del som ytterst angeläget all del svenska patenlverket även efler tillträdet kan erbjuda service av hög klass. De underslryker viklen av all del svens­ka patenlverket får ijänslgöra som internationell myndighet enligt samar­betskonventionen. Handelskammaren i Göteborg ansluter sig för sin del lill kommitténs uttalande all del bör vara en förutsättning för tillträde lill den europeiska patenlkonventionen all del svenska patenlverket får möj­lighel all vara internationell myndighet enligl samarbetskonventionen.

Palenlrerkel finnerdet naturligt all Sverige tillträder den europeiska pa­tenlkonventionen, Enligl paientverkel är del ell vitalt samhällsintresse att del svenska patenlverket kan hålla god standard även i framliden. De re­surser som frigörs hos patenlverket vid ett tillträde till den europeiska pa­tenlkonventionen bör uinyttjas för alt tillgodose näringslivets och uppfin­narnas behov av service i olika avseenden och ytterligare säkra kvaliteten i handläggningen. För alt inle äveniyra del svenska palenlverkels möjlighe­ler att hålla hög standard även efter ett tillträde till den europeiska patenl­konventionen bör det enligl paientverkel vara ett viltkor för tillträdet att samarbetskonventionen iräder i kraft för Sveriges del samtidigt som den europeiska patenlkonventionen. Som ytterligare villkor bör enligl verkei gälla all centraliseringsprotokollel får en tillfredsställande tolkning när det gäller det svenska palenlverkels möjlighel all tiänstgöra som internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighei för internalionell förberedan­de palenterbarhetsprövning bl.a. gentemot utvecklingsländerna. Vidare bör slatsmaklerna garantera all paientverkel kommer all få tillräckliga re­surser för all kunna kvarstå som iniernalionell myndighei. Patenlverket anser också all statsmakterna bör garantera anställningstryggheten för verkels personat samt alt del nordiska patentsamarbelel bör få fortsätta även efteren svenskl tillträde lill den europeiska patenlkonventionen.

Ingenjörsreienskapsakadeinien anser all Sverige bör tillträda den euro­peiska patenlkonventionen. Enligt akademien synes del fiämsta motivet för svenskt tillträde vara möjlighelerna all påverka den internationella ul­vecklingen på palentområdet. Akademien framhåller emellertid också all del svenska palenlverkels kompelens och möjligheler att ge service är av yttersta vikt. inle minsl för mindre förelag och enskilda uppfinnare. Den minskning av anlalel palentansökningar vid del svenska patenlverket. som torde följa av ett litttiäde lill den europeiska paientkonventionen, behöver


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         118

enligt akademien inte leda lill en sådan personalminskning alt verkets kompetens äventyras. Akademien anför all handläggningen i stället kan fördjupas. De ökade kostnaderna för handläggningen av varje ansökan bör i så fall inte bäras enbart av sökandena. Med hänsyn lill den samhällseko­nomiska betydelsen av god inhemsk kompetens på palentområdet kan en­ligt akademien subventionering av verksamheien vara motiverad.

Stai.srerkcns ingenjör.sförhiind finner del närmast vara en självklarhet all Sverige aktivt skall della i del europeiska paientsamarbetel, Samiidigi anför förbundet emellertid all del är av väsentlig belydelse alt del svenska palenlverkels standard inle försämras, Paientverkel bör därför enligt för­bundet ges nya uppgifier och tillföras resurser så all nuvarande kvalitet på verkels service kan upprätthållas efter ett tillträde till den europeiska pa­tenlkonventionen.

Koopcraiira förbundet tillstyrker tillträde till den europeiska patenlkon­ventionen under förutsättning all del svenska patenlverket får slällning som internalionell myndighei enligt samarbetskonventionen och att den europeiska patenlkonventionen fär den minimiansluining som kommittén har ansell bör krävas. Förbundet underslryker kraftigt vikten av all det inom Sverige finns ell högt kvalificerat patenlverk. Sveriges adrokatsani-fiind anser alt del inte bör råda någon ivekan om önskvärdheten av att Sverige dellar i del europeiska paientsamarbetel men alt del ändå bör stäl­las som villkor dels att den europeiska patenlkonventionen färden minimi­ansluining som kommittén har förutsatt, dels all frågan om del svenska pa­lenlverkels ställning som iniernalionell myndighet enligl samarbetskon­ventionen fåren lillfredsslällande lösning.

Srcriges hanlrerks- och induslriorganisalion anför alt även om mindre och medelstor svensk indusiri huvudsakligen riktar sina exportansträng­ningar mol grannländernas marknader, organisationen i princip måste stäl­la sig positiv lill de inlernationella samarbelsslrävanden som den europeis­ka patenlkonventionen är utiryck för. Organisationen föreslår att den ned­gång i antalet palentansökningar vid det svenska patentverket, som har be­räknals bli följden av ell tillträde till den europeiska patenlkonventionen. skall mötas med näringspolitiska insatser. Dessa näringspolitiska insatser bör också syfta till all sprida leknisk informaiion så att privatpersoner saml mindre och medelstor indusiri inte som f. n. behöver känna osäkerhel beiräffande nyhetsvärdet hos sina uppfinningar. Organisationen släller emellertid upp ell särskilt villkor för att Sverige skall tillträda den euro­peiska patenlkonventionen. Sålunda börenligt organisationen tillträde inte ske förrän konventionens beslämmelser har ändrats så all fristen för all ange uppfinnarens namn blir fyra månader i stället för som nu 16 månader.

LO tillstyrker ett svenskl tillträde till den europeiska patenlkonventio­nen underdel beslämda villkoret all del svenska patenlverket inte genom tillträdet förlorar möjligheten all vara internationelt myndighei för del nordiska språkområdet. LO anser nämligen att paientverkel även i framti-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         119

den måsle kunna lämna god service. L(3 framhåller vidare all det bör vara ell oeftergivligt krav att uppfinnarens rättsställning och möjlighet all få ut­byte av sin uppfinning inte försämras. TCO instämmer i förslagel alt Sveri­ge skall tillträda den europeiska patenlkonventionen. Som ett absolut vill­kor bör emellertid enligt TCO gälla all det svenska palenlverkels slällning och kompetens skyddas.

Sex lemissinstanser har ulan alt närmare ulveckla skälen för sina ställ­ningstaganden förklarat sig inte ha något all erinra mot ett svenskt tillträde till den europeiska patenlkonventionen. Dessa ärjör.srarel.s nialcrielrcrk. socialsiyrelsen. laiilhruksstyrd.sen. stolens lirMncdels\'crk. näring.sfrihets-onihudsiiiannen och statens nämnd för arbetstagares uppfinningar.

Jag går härefter över lill de fyra remissinsianser som intar en i huvudsak negaliv inslällning litl ett svenskl lilliräde lill den europeiska patenlkon­ventionen,

STU anför all lillirädesfrågan måste bedömas med hänsyn lill konse­kvenserna för den lekniska ulvecklingen och uppfinnarverksamheten och därmed på lång sikl för svenskl näringslivs internationella konkurrens­kraft. STU saknar i kommitténs betänkande utredning rörande de närings­politiska följderna av ett svenskl tiliiräde till den europeiska patenlkon­ventionen, STU anser all tiltlrädesfrågan inle bör prövas innan en sådan ulredning har skett. Vidare uttalar STU all man bör avvakta med ställ­ningstagandet lill dess förhandlingar har kommii till slånd om all ändra konventionens beslämmelse om när uppfinnarens namn senasl mäsle an­ges i en europeisk palenlansökan. Slulligen anser STU all lilliräde lill den europeiska patenlkonventionen inle bör ske förrän frågan om det svenska palenlverkels slällning som internationell myndighet enligt samarbetskon­ventionen har fått en tillfredsställande lösning.

Srenska patentoinhud.sföreniiigeii anseratt del europeiska paientverkel har tillkommit främst i EG-stalernas iniresse. Så länge EG-sialerna inle har ratificerat marknadspatentkonventionen finns del enligt föreningen in­te någon anledning för Sverige all vara med all bygga upp en palenloigani-sation som i försia hand är avsedd för marknadspatentkonventionen, En­ligl föreningen kommer den europeiska patenlkonventionen alt leda lill uppbyggnaden av en tung och kostsam apparat, del europeiska patenlver­ket. Härigenom kommer en del av den rationalisering som var syftet med konveniionen alt gå förlorad. Handläggningen vid del europeiska patenl­verket blir komplicerad och personalkrävande och kostnaderna per ärende blir förhållandevis höga. Enligt föreningen kommer en europeisk patentan­sökan troligen inle alt bli motiverad av kostnadsskäl, om inle den omfallar sex etter sju stater. Det är enligl föreningen myckel ovanligt all svenska sökande paientskyddar samma uppfinning i så många länder. Föreningen anser all kostnadsaspekten inle ger någon ledning för all bedöma om Sve­rige bör tillträda konventionen. Vidare anser föreningen del vara ell ofrån­komligt krav att garanlier gesför att del svenska patenlverket även efler


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         120

ett svenskt tillträde till konventionen kan ge värdefullt bistånd tiil svensk teknisk utveckling. Föreningen delar inle kommitténs farhågor för alt. om Sverige står uianför den europeiska patentorganisalionen. sökande som är intresserade av patenl för Europa skulle begränsa sig till sådana stater för vilka patenl kan meddelas av del europeiska patenlverket. Enligt förening­en följer valel av de stater i vilka patent söks hell andra kriterier och grundar sig främsl på behovei av rättsskydd i vederbörande stal.

Föreningen anser del väsentligt all inle äveniyra de fördelar som ell svenskl tillträde till samarbetskonventionen ger, Enligl föreningen kan ell tillträde lill den europeiska patenlkonventionen medföra pålagliga risker för detta, om del leder lill en avsevärd minskning av del svenska palenl­verkels arbetsvolym. Enligt föreningen kan ell säkert underlag för en be­dömning i della avseende erhållas försl sedan samarbetskonventionen har prövats i praktiken och del europeiska patenlverket har arbetat under viss lid. Om Sverige börjar med all tillträda enbari samarbetskonventionen. er­hålls också den fördelen all del svenska patenlverket och den patentsö­kande allmänheten kan skaffa sig värdefull erfarenhet av ett internationelll syslem innan Sverige går med i ytterligare ett sådant syslem. Föreningen anser därför att Sverige tills vidare inte bör tillträda den europeiska paient­konventionen. Föreningen anser all konventionen är välformulerad i pa­tenträttsligt hänseende och öppnar vägar lill en önskvärd harmonisering av palenttagsliftningen i de stater som tillträder konveniionen. Enligl för­eningen behöver emellertid harmoniseringsspörsmålen inte knylas till frå­gan om Sveriges tillträde lill konveniionen. Sålunda anser föreningen all beslul om en anpassning av svensk räll till konveniionen kan fallas ulan all ställning las i lillirädesfrågan.

SACO-SR avslyrker tills vidare tillträde till den europeiska patenlkon­ventionen. SACO-SR anser alt ell anlal frågor som berör del svenska pa­tenlverket försl måste lösas, särskilt möjligheten all även efter lilllrädet vidmakthålla patenlverket vid en sådan siorlek alt del kan vara internatio­nell myndighet enligt samarbetskonventionen.

Srcriges cirilingenjör.sförhiind anser alt ett svenskt tillträde till den eu­ropeiska patenlkonventionen medför en rad svårigheler och negativa verk­ningar för svenskt vidkommande. Förbundel påpekar att den europeiska patenlkonventionen lill väsentlig del motiverades av del under 1960-lalel ständigt växande antalet patentansökningar. Del årliga antalet ansökningar har emellertid under 1970-lalel sjunkit lill en nivå som är betydligt lägre än väntat. Vidare finns del enligl förbundel tecken på att del europeiska pa­lenlverkels uppbyggnad och drift blir betydligt dyrare än beräknat. De ra­tionaliseringsskäl som lidigare talade för ett tillträde har sålunda enligt för­eningen lill stor del bortfallit. Förbundel anser att den minskning av antalet granskare vid det svenska patenlverket som ell tillträde lill konveniionen kan medföra skulle kunna leda till en sänkning av handläggningens kvali­tet. Antalet granskare skutte visserligen enligt föreningen kunna ökas ge-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         121

nom en ändring i handläggningsordningen, t. ex, så att vissa beslul fattades kollegialt. Detta skulle dock leda till att subventionering av verksamheten blev nödvändig. Frågan om pateniverkets möjlighet att tiänstgöra som in­ternationell myndighet enligt samarbetskonventionen för de nordiska län­der som inte tillträder den europeiska paientkonventionen måste enligt för­bundel vara löst på ell tillfredsställande säll innan Sverige tillträder sist­nämnda konvention. Förbundet anser också alt Sveriges möjligheler all inom ramen för samarbetskonventionen bistå utvecklingsländerna inte fär ävenlyras.

Det svenska palenlverkels slällning i förhållande lill utvecklingsländer­na berörs även av kommerskollegiet och SACO-SR. Kommerskollegiei an­ser det värdefullt om det svenska patenlverket även efler ell lilliräde lill den europeiska patentkonventionen hade möjlighet all utföra nyhets­granskning och patenlerbarhetsprövning åt patenlmyndigheter i ulveck­lingsländema. SACO-SR anser att lösningen av denna fråga kan få en viss betydelse fördel svenska palenlverkels framlid.

Frågan om lidpunkien för ett svenskl tillträde till den europeiska patenl­konventionen berörs av nio remissinsianser. nämligen pateniverkci, Siockholms handdskaininarc. Skånes handelskaniniare. Ingenjörsreten-skapsakadeniien. Koopcraiira förbundel. Lake medelsindusl rif öre ningen, Srenska induslriens paieniingenjörers förening, Sveriges advokalsanifund och Sveriges Industrijörbund. Samtliga förordar ett tidigt svenskt tillträde. De flesia av dessa remissinsianser anser alt tillträdet bör ske sä tidigt att Sverige är fördragsslutande stal när konventionen iräder i krafl.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         122

10    Föredraganden i tillträdesfrågan

10.1  Tillträde till samarbetskonventionen

10.I.l  Inledning

År 1970 avslutades i Washington en konvention om patenlsamarbete (samarbetskonventionen). Genom konveniionen bildas en union för inter­nationellt palentsamarbele. Syftet med samarbetskonventionen är främsl ati undvika en del av del dubbelarbete som f n, ulförs då en uppfinning pa­tentsöks i flera länder. Den grundläggande tanken bakom konventionen är alt detta resullal kan uppnås genom en centralisering av ansökningsförfa­randel och av den granskning av palenlansökningen som för de förprövan­de patenlverkens del måste föregå del slutliga ställningstagandet lill om pa­tenl skall meddelas. Enligl konveniionen är det möjligt att samtidigt söka patent i en eller fiera av de fördragsslutande staterna genom en s. k. inter­nationell patentansökan. En sådan ansökan blir föremål för en central ny­hetsgranskning. Sainarbetskonvenlionen ger också den sökande möjlighel att få en förberedande patenlerbarhclsprövning av ansökningen utförd.

Nyhetsgranskning och förberedande patenlerbarhetsprövning skall ut­föras av en nationell patentmyndighel eller internationell organisalion som utsetts därlill av den union för palentsamarbele som bildas genom konven­tionen. Del är tanken all några av de slörsia och bäst utmslade palentver­ken i världen skall ulses alt utföra sådan granskning och prövning. Bestäm­melsen om att internationell organisation skall kunna ulses all utföra dessa uppgifter har lillkommil för alt göra det möjligt att låta regionala patenl­myndigheter. såsom del blivande europeiska patenlverket. ulföra nyhets­granskning och palenterbarhetsprövning enligl konveniionen. När sökan­den har fåll ullålande över granskningen samt patenlerbarhetsprövningen. om han begäri sådan, kan han ta ställning till om han vill återkalla ansök­ningen eller fullfölja den och få den prövad i någon eller några av de stater som den omfatiar. Om han fullföljer ansökningen, prövas den i vanlig ord­ning av de berörda nationella patentmyndighetema. Vid denna prövning är de nationella patentmyndighetema inle bundna av resultatet av nyhets­granskningen eller av den förberedande patenlerbarhetsprövningen, om sådan har utförts. Del centraliserade gransknings- och prövningsförfaran­del syfiar bara lill att underlätta de nationella palentmyndighetemas fort­satta handläggning av ansökningen. De fördragsslutande staterna slår fria att själva besiämma de materiella förulsällningarna för all en ansökan skall kunna bifallas. Konventionen nödvändiggör därför inte några ändringar i de fördragsslutande staternas materiella palentlagstiftning. Samarbetskon­ventionen innehåller också vissa bestämmelser vilkas syfte är all främja den ekonomiska ulvecklingen i utvecklingsländerna genoin all underlätta för dessa länder all få tillgång litl modern teknologi.

Patenlpolicykommittén harförordat all Sverige tillträder samarbelskon-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        123

venlionen. Alla remissinstanser som har uttalat sig i tillträdesfrågan utom tre delar numera kommitténs uppfallning all Sverige bör tillträda konven­tionen. De tre remissinsianser som har en avvikande mening. Styrelsen för leknisk ulveckling. Svenska uppfinnareföreningen och Statsverkens in­genjörsförbund, anser all samarbetskonventionen innebär en försämring av uppfinnarens ställning. Enligl deras mening bör Sverige inle tillträda konventionen förrän den svenska lagstiftningen har ändrats så all en pa­lenlansökan inle anses gjord förrän uppfinnarens namn har angivits.

10.1.2  Verkningar för svenskt iiäringslir och srenska uppjlnnare

Det är f. n. bäde omständligt och dyrbart all söka patent på en uppfin­ning i flera länder. Sökanden måsle ge in en särskild ansökan för varje land som han vill all patentskyddet skall omfatta och för della ändamål måsle han lägga ned avsevärda kostnader på översättning av ansökningen. Vida­re måsle ansökningen anpassas till de krav i formellt och materiellt hänse­ende som ställs upp i de olika ländernas lagsliftning. I allmänhet måste sö­kanden också anlita ombud i fiera olika länder. Del är mycket vanligl all palentansökningar ändras en eller fiera gånger under handläggningens gång. Det förekommer t.ex, all sökanden måsle inskränka eller på annal säll ändra patentkraven för att ansökningen skall kunna bifallas. Della in­nebär med den nuvarande ordningen alt sökanden under hela handlägg­ningstiden måsle hålla kontaki med patentmyndighetema i olika länder.

Visserligen kan en patentsökande redan enligl den nuvarande ordningen i allmänhel börja med all ge in ansökan i ell enda land och vänta upp lill ell år med all ansöka om patent i övriga länder. Enligt 1883 ärs Pariskonven-lion för industriellt rättsskydd kan han nämligen åberopa prioritet för samtliga ansökningar från den första ansökningen, under förutsätining alt de senare ansökningarna ges in inom en tolvmånadersperiod från den försia ansökningen. Den nuvarande ordningen innebär emellertid trots del­la all sökanden i slor utsträckning måsle ådra sig kostnader för ombud i olika tänder och för översättning av ansökningar redan innan han med sä­kerhet kan bedöma om uppfinningen över huvud taget är patenterbar.

t alla de hänseenden somjag nu har nämnt kan sainarbetskonvenlionen vänlas medföra lättnader för sökanden. Sålunda medger konveniionen till en böljan all han ger in en enda ansökan som omfattar flera länder. I kon­ventionen anges vilka formkrav en sådan ansökan måste uppfylla och de fördragsslutande staterna är skyldiga att godta en ansökan i formellt hänse­ende om den uppfyller konventionens krav. Härigenom bortfaller behovet av all anpassa ansökningen lill formföreskrifter i olika länder. En förutsätt­ning för all svenska patentsökande skall kunna dra nytta av de fördelar konventionen erbjuder är emellertid all Sverige tillträder konventionen. Rätten att göra internationell palenlansökan är nämligen i princip förbehål­len den som är medborgare i eller har hemvist i fördragsslutande stat.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         124

En betydande fördel med konventionen är vidare all en sökande först när han har fåll del av resultatet av den internationella nyhetsgranskningen behöver la slällning lill om han skall föra ansökningen vidare och i vilka tänder ansökningen i så fall skall fullföljas, t den mån det blir möjligt all få även internalionell förberedande palenterbarhetsprövning behöver ställ­ningstagandet ske försl sedan sökanden har erhållit såväl nyhelsgransk­ningsrapporien som utlåtandet över patenlerbarhetsprövningen. Sökanden behöver sålunda inte ådra sig kostnader vare sig för all anlita ombud i olika länder eller för all utarbeta översättning av ansökningen innan han har ta­git slällning i dessa avseenden.

Av skäl somjag strax skall återkomma till är del dock något oklart huru­vida konventionens bestämmelser om internationell förberedande paten­lerbarhetsprövning kommer att träda i kraft under de närmaste åren. Kom­mittén haremellertid ansett att om konveniionen vinner anslutning från de viktigare induslristalerna, ett svenskl tillträde under alla omständigheter medför väsentliga fördelar för svenska sökande som önskar få patent på samma uppfinning i flera stater. Jag delar denna uppfaltning. Konventio­nen har redan tillträils av två vikliga induslrislater, Förbundsrepubliken Tyskland och USA. Frän både japanskt och ryskt håll har uttalats slorl in­tresse för samarbeie enligl konventionen. Sovjetunionen kan förväntas till­träda konventionen under innevarande år.

I likhet med kommittén anserjag all del finns anledning all ulgå från att del svenska patenlverket ulses lill internationell nyhetsgranskningsmyn­dighet och myndighet för internationell förberedande patenlerbarhetspröv­ning, om Sverige begär della. Ulses patenlverket litl internalionell gransk­ningsmyndighet, kommer litltiädel lill konventionen all medföra ytterliga­re fördelar för svenska patentsökande och svenskt näringsliv. Internatio­nell ansökan skall vara avfattad pä språk som har godtagits av den myndig­het som skall utföra granskningen. Om patentverket ulses titt internationeti granskningsmyndighet, kommer det givelvis alt åtaga sig att granska inter­nationella ansökningar pä svenska. Del kommer då all vara en väsenilig fördel för svenska sökande och särskilt för svensk exportinduslri all kunna ge in en på svenska avfattad internalionell patenlansökan saml. efter skriftväxling på vårt eget språk och med möjlighet all pä ett enkelt sätl hål­la kontakt med patentmyndigheten under handläggningen, kunna få ett ut­låtande över granskningen av ansökningen, som beaktas vid ansökan om patent vid del europeiska patenlverket och i många länder som kommer att slå utanför det europeiska patentsamarbetet.

Under remissbehandlingen av kommitténs båda betänkanden har en mycket slor majoritet av remissinsianserna starkt understmkit viklen av all del svenska patenlverket ges sädana resurser all del kan ge svenska uppfinnare och svenskl näringsliv en informations- och dokumentations-service som är av hög kvalitet och som främjar teknisk innovationsverk­samhet i Sverige. Vidare harframhållits del angelägna i alt handläggningen


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         125

av nationella palentansökningar vid den svenska patentmyndighelen blir av samma kvalitet som handläggningen av europeiska palentansökningar vid det europeiska patentverket och den nyhetsgranskning och förbere­dande palenterbarhetsprövning som kommer att äga rum enligl samarbets­konventionen. Även kommittén har understrukit värdet för svenskl nä­ringsliv och svenska uppfinnare av alt inom landel ha tillgäng till den pa­tenträtlsliga expertis som finns i ell patenlverk med goda resurser.

Enligt min mening är frågan om palenlverkels möjligheter alt ge en ser­vice som fränijar innovalionsverksamhet i vårt land av största belydelse för svenskl näringsliv. Jag anser liksom kommittén all det inle kan råda nå­gol ivivel om all del svenska paientverkel får slörre möjlighet att ge pa­tentsökande och näringsliv tillfredsställande service i dessa avseenden, om patenlverket får tiänstgöra som intemationell nyhetsgranskningsmyn­dighet och - under förutsättning all samarbetskonventionens beslämmel­ser om internationell förberedande palenterbarhetsprövning träder i kraft - som myndighei för dylik prövning.

Som kommittén har framhållit kommer en sökande som använder sig av samarbetskonventionens handläggningssystem för all söka patent på sam­ma uppfinning i flera länder all ådra sig förhållandevis höga avgifter. Med hänsyn till de avsevärda besparingar i form av minskade kostnader för om­bud och översättning av ansökningar till främmande språk som samarbets­konventionen medger, anserjag emellertid att det knappast finns anled­ning befara att palenlavgiflerna blir så höga all de omintetgör de fördelar som konventionens handläggningssyslem medför. Skulle så mol att förmo­dan ibland bli fallel. slår ju f ö. alhjämi möjlighelen all i stället söka patent genom nationella palentansökningar öppen.

På grund av vad jag nu haranfört finner jag att det ärav väsentligt intres­se för svenska uppfinnare och svenskl näringsliv alt Sverige tillträder kon­ventionen och därigenom ger svenska sökande möjlighel all dra nytta av de fördelar som konveniionen erbjuder.

10.1.3  Verkningar för palenlrerkel

Ett genomförande av samarbetskonventionens system med både nyhets­granskning och förberedande palenterbarhetsprövning kan enligt min me­ning på sikt medföra en väsentlig rationalisering för de patentverk som, i likhet med det svenska, utför förprövning av ansökningarna. Den största rationaliseringsvinsten lorde vara all vänta från den del av systemet som avser internalionell förberedande patenlerbarhetsprövning. Om syslemel med sådan prövning inle får någon nämnvärd belydelse. kommer däremot det svenska deltagandet i samarbetet enligt konventionen inte att medföra någon väsenilig arbetslällnad fördel svenska patenlverket.

Titt det svenska patenlverket ges f n. in ca 15000 ansökningar per år. Vid ell tillträde lill enbart samarbetskonventionen beräknas enligt kom-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         126

mitten år 1985 ca 18 000 ansökningar per år komma att ges in till del svens­ka paientverkel. Under förulsällning all del svenska patenlverket blir in­ternalionell nyhetsgranskningsmyndighet skulle enligt kommitténs beräk­ningar handläggningen av dessa ansökningar komma alt kräva en arbetsin­sats som moisvarar fullständig handläggning enligl nuvarande arbetsruti­ner av omkring 16000 ansökningar. Kommittén har då utgått ifrån all de som söker patent genom internationell palenlansökan inle i någon slörre omfattning kommer alt utnyttja systemet med internationell förberedande palenterbarhetsprövning underden första tioårsperioden efter samarbets­konventionens ikraftträdande. Om delta syslem skulle träda i krafl och ul­nyltias i slor omfattning, kommer det givelvis på sikl alt leda lill all arbels-belastningen vid patenlverket blir mindre än vad de nyss nämnda siffroma visar. Del är dock omöjligt att med någon slörre grad av säkerhel uttala sig om hur slor denna minskning kan tänkas bli och kommittén har inte heller gjort någol försök all närmare uppskatta den. Jag skall senaie återkomma lill frågan om verkningarna fördel svenska patenlverket om Sverige tillträ­der både samarbetskonventionen och den europeiska patenlkonventionen. A v de skäl som jag tidigare har anfört innebär del avsevärda fördelar för svenska uppfinnare och svenskt näringsliv om del svenska patenlverket blir internationell granskningsinyndighel. Del svenska paientverkel sys­selsätter f n, ca 180 granskare och uppfyller således med bred marginal det krav på minst 100 heltidsanställda granskare som uppställs i samarbets­konventionen föratt en nationell myndighet skall kunna utses till myndig­het för internalionell nyhetsgranskning och internalionell förberedande pa-tenterbarhetspiövning. Ingenting har kommit fram som talar emot att pa­tentverket skulle komma att utses lill sådan myndighet, om Sverige begär del. Jag anser däiför i likhei med kommittén all man kan ulgå ifrån att en sädan begäran från Sverige skulle bifallas. Jag föreslår all man för svensk del verkar för all det svenska patenlverket utses till internationell nyhets­granskningsmyndighet och lill myndighet för internalionell förberedande patenlerbarhetsprövning.

10.1.4 Palenlräll.sligo. synpunkter

Somjag tidigare har framhållil står de fördragsslutande staterna fria alt själva besiämma de materiella förutsättningarna för alt en internalionell patentansökan skall kunna bifallas. Samarbetskonventionen nödvändiggör däiför inte några ändringar i den materiella patenlrällen i de fördragsslu­tande staterna. Konventionen innehåller däremot enhetliga regler för inter­nationell patenlansökans form och innehåll. Dessa regler överensstämmer i huvudsak med vad som gällerenligt den svenska palenllagstiftningen.

Under remissbehandlingen har några remissinstanser uttalat kritik då del gäller de följder i fråga om uppfinnarens ställning som ell svenskl till­träde till konventionen skulle föra med sig. Föregen del kanjag delvis in-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         127

stämma i denna krilik. Av skäl som jag senare skall redovisa (avsnill 11.7.4) anserjag emellertid inte all konventionens innehåll på denna punkt ulgör något avgörande skäl mol ett svenskt tillträde. Jag delar därför kom­mitténs uppfaltning all del från patenträllslig synpunkl inte finns någon an­ledning för Sverige alt inle tillträda samarbetskonventionen.

10.1.5  Ulsiklerna all konrenlionen skall iräda i krafl

Samarbetskonventionen iräder i krafl tre månader efler del all den har tillträtts av minst åtta stater, under föruisättning all minsl fyra av dessa stater uppfyller någol av följande krav:

1.        antalet i den staten ingivna palentansökningar översteg 40000 under det år som omfattas av internationella byråns senast publicerade årsstatis­tik:

2.        medborgare i den slalen eller personer som hade hemvist där ingav under nämnda år minsl I 000 ansökningar i viss annan stal;

3.   patentmyndighelen i vederbörande stat mottog under nämnda år minsl IOOOO ansökningar från personer som var medborgare i eller hade hemvist i någon annan stat,

Enligl den statistik för år 1975 som har publicerats av WIPO:s internatio­nella byrå uppfyllde nämnda år följande 13 stater någol av de tre villkoren: Australien, Belgien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Ja­pan, Kanada, Nederländerna. Schweiz. Sovjetunionen. Storbritannien. Sverige och USA,

Av dessa 13 stater har hittills Förbundsrepubliken Tyskland och USA tillträtt samarbetskonventionen. Dämiöver har konveniionen tillträtts av åtta andra stater, samtliga afrikanska. Enligt uppgift från WtPO:s inlerna­tionella byrå väntas Sovjetunionen tillträda samarbetskonventionen under innevarande år. Även Japan har anmäll slorl intresse för all della i samar­betet enligt konventionen, men ell japanskt tillträde kan vänlas tidigast un­der år 1978, Vidare uttalade EG-staterna när marknadspatentkonven­tionen avslutades den 15 december 1975 alt de skutte verka för ett tidigt ikraftträdande av samarbetskonventionen. Helst skulle, enligl della utta­lande, samarbetskonventionen och den europeiska patenlkonventionen träda i kraft samtidigt. I vari fall Belgien. Danmark. Frankrike och Storbri­tannien synes också inriktade på all ratificera samarbetskonventionen i mitten av innevarande år, Mol bakgmnd av nu nämnda förhållanden är del troligt att samarbetskonventionen Iräder i krafl under senare delen av år 1977, I samband med konventionens ikraftträdande skatt unionens general­församling avgöra när internationella palentansökningar tidigast får göras. Denna lidpunkl får inle förläggas senare än sex månader efter ikraftlrädan­del, Enligl vad som uttalats från WtPO:s inlernationella byrå kommer hela denna sexmånadersfrisl att behöva utnyttjas. Samarbetet enligl konventio­nen kan därför väntas bli inlett i början av år 1978.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         128

Stat som tillträder samarbetskonventionen får avge förklaring att staten inte skall vara bunden av konventionens bestämmelser om internationell förberedande palenterbarhetsprövning (kap. II). Dessa beslämmelser trä­der i kraft först när tre stater som uppfyller någol av de förul nämnda sär­skilda kraven har tillträtt konventionen ulan all avge reservation i fråga om kapitel II.

Tidigare har såväl flera stater som ålskilliga intresseorganisationer inta­git en negativ hållning lill syslemel med internationell förberedande paten­lerbarhetsprövning. När USA ratificerade konveniionen i november 1975 avgavs för amerikansk del förklaring av del slag som nyss nämnls. Under senare lid haremellertid vissa utvecklingsländer visal iniresse föratt även samarbetskonventionens kapitel It skall träda i ki-aft så snart som möjligt. Denna inslällning från utvecklingsländernas sida har föranlett flera indu­slrislater. bland dem några EG-länder, all uttala all de avser att tillträda samarbetskonventionen utan all göra undanlag för kapiiel II. Förbundsre­publiken Tyskland har inle gjort undanlag för detta kapitel. Del är däiför sannolikt alt även den delen av konventionen kommer att träda i krafl inom kort.

Vad beträffar de andra nordiska ländernas inställning till samarbetskon­ventionen har den danska regeringen i pi-oposition föreslagit alt Danmark skall tillträda konveniionen. I propositionen föreslås dock att Danmark gör förbehåll i fråga om konventionens kapitel 11. I Fintand och Norge har pro­position i fiågan ännu inte lagts fram. men de finska och norska kom­mittéerna har föreslagit tillli"äde till samarbetskonventionen. Den norska kommittén harförordat alt Norge utnyttjar reservationsmöjligheten i fråga om kapitel II.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att de beslämmelser som föran­leds av ell svenskt tillträde till samarbetskonventionen har utarbetats i samråd mellan de nordiska tänderna. De förslag som f.n. löreligger är i slorl selt identiska i samtliga fyra länder.

10.1.6 Reserralioncr

Jag anser inle att Sverige bör utnyttja möjligheten alt avge reservation mot samarbetskonventionens bestämmelser rörande internationell förbe­redande palenterbarhetsprövning. Som kommittén har framhållit är syftet med samarbetskonventionen alt centralisera förprövningen av patentan­sökningar rörande uppfinningar som söks skyddade i flera länder och däri­genom minska arbetsbelastningen vid de förprövande palentverken. Som jag nyss har nämnt kan någon väsenilig minskning av denna arbetsbelast­ning inle uppnås om inte systemet med internalionell förberedande paten­lerbarhetsprövning utnyttias.

Utöver den nu nämnda reservationsmöjlighelen avseende kapiiel II är vissa ytterligare reservationer mot samarbetskonventionen tillåtna. Dessa


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        129

reservationer rör längden av den frist inom vilken ansökan som har varit föremål för internationell förberedande patenlerbarhetsprövning skall full­följas vid nationell patentmyndighel. vissa bestämmelser rörande publice­ring av internationell ansökan och rättsverkan av sådan ansökan saml in­ternationella domstolens behörighet. Beiräffande dessa reservationsmöjlig­heter vill jag anföra följande,

Intemationell ansökan skall publiceras genom internationella byråns försorg (art. 21). Fördragsslutande stat får dock avge reservation i form av en förklaring all den för sin del inle påkallar internationell publicering. Har samtliga stater som designerats i en internationell ansökan avgivii sådan förklaring skall ansökningen inle publiceras, om inte sökanden begär del eller sådan nationell ansökan eller sådani patent som gmndas på den inter­nationella ansökningen publiceras av patentmyndighelen i designerad stal som har avgivii dylik förklaring (arl. 64.3). Anledning saknas för Sverige att avge sådan förklaring. Av skäl som jag kommer all redovisa i anslul­ning lill 35 S patentlagen (avsnill 13,1) bör Sverige däremoi utnyttia möjlig­heten lill reservation såvilt avser lidpunkien för nationell publicering av in­ternationella ansökningar (art. 64.2.a.ii).

Under vissa förutsättningar har fördragsslutande stal reservationsrätt när det gäller internationell ansökans nyhelshindrande verkan (arl, 64.4). Denna rält tillkommer stal vars tag ger ett i den staien meddelal patent verkan som nyhetshinder från en lidpunkl. som tigger före den dag dä an­sökningen publiceras, men i della avseende inle jämställer priorilelsdagen enligl Pariskonventionen med faktisk ingivningsdag i den slalen. Sådan stat får avge förklaring av innebörd alt, om en internationell ansökan som lar upp den slalen som designerad stal ges in utanför den statens område, detta ingivande inte jämställs med ell faktiskt ingivande i den slalen när det gäller ansökningens verkan som nyhetshinder. Enligt svensk rält (6 S patentlagen och 9 S patentkungöretsen)jämslälls emellertid i della avseen­de priorilelsdagen enligl Pariskonventionen med dag dä ansökan ges in i Sverige. Denna reservationsmöjlighet har därför inle någol intresse för Sveriges det.

Tvist mellan två eller flera fördragsslutande stater rörande tolkning eller tillämpning av konveniionen får av fördragsslutande stat som är part i tvis­ten hänskjutas till internationella domslolen (art. 59). Fördragssluiande stat har emellertid möjlighet att avge reservation av innebörd att staten in­le skatt vara bunden av denna bestämmelse (art. 64.5). 1 likhei med kom­mittén anserjag det uleslutei alt Sverige skulle begagna sig av möjlighelen alt avge reservation beträffande internationella domstolens behörighel.

9   Rik.säagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         130

10.2 Tillträde till den europeiska patentkonventionen

10.2.1 Inledning

Är 1973 avslutades i Miinchen en konvention om meddelande av euro­peiska patent (den europeiska patenlkonventionen). Denna konvention in­nehåller regler om ett mera långtgående internationellt palentsamarbele än samarbetskonventionen. Genom den europeiska paientkonventionen bil­das en europeisk palenlorganisation. som beslår av ett europeiski patenl­verk under ledning av ell förvaltningsråd. Det europeiska patenlverket skall ha sill säte i Miinchen. Del skall handlägga och pröva ansökningar som görs enligt konveniionen saml meddela patenl (s. k, europeiskt pa­tent), som allt efter sökandens önskan kan omfalta en eller flera av de för­dragsslutande slalerna.

Konveniionen innehåller en fullsländig reglering av förutsällningarna för meddelande av europeiskt patenl. Denna reglering är fristående från de fördragsslutande staternas nationella patenllagsliftning. Europeiskt patent och europeisk patenlansökan skall i princip i stat som patentet eller ansök­ningen avser ha samma rättsverkan som ell patent meddelat av den statens patentmyndighet resp. ansökan om sådani patent. Konventionen inskrän­ker inte de fördragsslutande staternas rätt att ha egna patentverk som med­delar nationella patent för vederbörande stat.

Patenlpolicykommittén har förordat att Sverige tillträder konveniionen under föruisättning att den tillträds av samtliga EG-stater etter i vart falt av Danmark, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Vidare har kommittén vid sitt slällningstagande utgått från all samarbelskonvenlionen iräder i kraft saml all frågan om del svenska palenlverkels ställning som internationelt nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internalionell förberedande patenlerbarhetsprövning enligt samarbetskonventionen samt vissa därmed sammanhängande frågor får en lillfredsslällande lösning.

Kommitténs förslag alt Sverige skall titllräda konventionen har vunnit bred anslutning vid remissbehandlingen. Äv sammanlagt 40 remissinstan­ser har bara fyra. Styrelsen för leknisk utveckling. Svenska patentom­budsföreningen, SACO-SR och Sveriges civilingenjörsförbund, intagit en övervägande negaliv inställning.

Den europeiska patenlkonventionen har tillkommit under svensk med­verkan. Kommittén har framhållit att konveniionen är resultatet av ett mångårigt arbete på att få titt stånd ell europeiskt patenlsamarbete och alt Sverige har lagil en aktiv det i detta arbete. Del är därför enligl kommittén en naturiig utveckling att Sverige som medlem av den europeiska patentor­ganisalionen fullföljer sina insalser för europeisk samverkan på palentom­rådet.

För egen del vill jag framhålla att Sverige under arbetets gång har lyc­kats få igenom önskemål om ändringar i det europeiska patentsystemel


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         131

som tillgodoser svenska inlressen. Sålunda kan del svenska patenlverket koinma att få en särställning i förhållande till palentverken i öviiga stater som lillliäder den europeiska patenlkonventionen. De stater som tillträder konveniionen förbinder sig nämligen i del s, k. centraliseringsprotokollel all till förmån fördel europeiska paientverkel avstå från alt låta sina natio­nella patenlmyndigheter tiänstgöra som intemationell nyhetsgransknings­myndighet resp. myndighei för internationell förberedande palenterbar­hetsprövning enligt samarbetskonventionen. Efler hårda förhandlingar har Sverige emellertid utverkat särskilda undantagsbestämmelser i protokollet som gör del möjligt för del svenska patenlverket all även efler ell svenskl tillträde till den europeiska patenlkonventionen ulföra både nyhetsgransk­ning och förberedande palenterbarhetsprövning enligl samarbetskonven­tionen såviii avser ansökningar från dem som är medborgare i eller har hemvist i någol av de nordiska ländema. Sverige och övriga nordiska län­der har också när det gäller konventionens innehåll lyckats få litl slånd lös­ningar som innebären hänsynslagande lill den nordiska patenlrällen. Del­ta gäller i synnerhet konventionens bestämmelser om uppfinnarens släll­ning.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts finns det enligt min uppfaltning slarka skäl som lalar för all Sverige bör tillträda den europeiska patenlkon­ventionen. Samtidigt ärjag emellertid angelägen all framhålla all hittills berörda förhållanden inle får vara avgörande för frågan om ell svenskl till­träde. Frågan om Sverige skall tillträda den europeiska patenlkonventio­nen måsle enligl min mening så långl del är möjligt grundas på en bedöm­ning av i försia hand verkningarna på längre sikl för svenskt näringsliv och svenska uppfinnare saml för svenskl pateniväsende som helhet. En sådan bedömning måste dock bli behäftad med en betydande osäkerhel. Verk­ningarna i de hänseenden jag nyss nämnde är nämligen till stor del beroen­de på faktorer i den framlida utvecklingen som del inte är möjligt all i dag bilda sig någon säker uppfallning om.

När det gäller all la slällning lill om Sverige bör tillträda den europeiska patenlkonventionen är del enligt min mening fiamför allt fem faktorer som är av belydelse. nämligen verkningama för svenskl näringsliv och svenska uppfinnare av ell svenskl lilliiäde. verkningama för del svenska patent-verket, konventionens inverkan på Sveriges möjligheter alt ge bistånd lill utvecklingsländer, konventionens innehåll från patenträllslig synpunkl saml de slalsfinansiella fi"ågorna.

10.2.2  Verkningarna för svenskt näringslir och srenska uppfinnare

När del gäller betydelsen för näringsliv och uppfinnare av eit svenskl tillträde till den europeiska patenlkonventionen är det flera olika omstän­digheter som måste beaktas. Kommittén har för sin det särskilt understru-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         132

kil den rationalisering av patenladminislrationen som lillkomslen av en ge­mensam europeisk patenträtt och en central patenimyndighet för ell stort antal slaler kan förväntas medföra. Kommittén har påpekat all kostnads­utvecklingen underen tång följd av år har varil sådan all palenleringskosl­naderna ulgör ett växande hinder för dem som önskar skydda sina uppfin­ningar i flera länder. Varje samverkan mellan slaler som kan hejda denna ulveckling är däiför enligl kommittén välkommen. En förutsättning för all ett samarbeie av del slag som del här är fråga om skall bli fruktbärande och ge de åsyftade vinsterna är emellertid enligt kommittén alt samarbetet om­fallar ett inle alllför ringa antal stater. Kommittén har ansell alt Sveriges medverkan i den europeiska patentorganisalionen otvivelaktigt kan bidra lill all samarbetet ger önskal resullal.

För egen del vill jag särskilt understryka kommitténs påpekande att kostnadsutvecklingen underen lång följd av år har varit sådan all palenle­ringskoslnaderna utgör ett växande hinder för dem som önskar skydda si­na uppfinningar i flera länder. Del finns anledning anta all denna ulveck­ling kommer all fortsätta i oförändrad eller t. o. m. ökad takt. Jag bedömer del vara av slörsia vikt för svensk indusiri och svensk uppfinnarverksam­het att del även i framliden blir möjligt all titt rimliga kostnader skaffa sig ett fullgott patentskydd för nya produkter och tillverkningsmetoder. För svensk del finns del däiför goda skäl all stödja ell internationellt palent­samarbele i Västeuropa. Stater som utgören belydande del av vårexport-inai"knad kan väntas bli medlemmar i den europeiska paleniorganisatio­nen. Det är uppenbarl ell viktigt iniresse för svensk industri all kunna få hållbara patent för dessa stater lill rimlig kosinad. Som kommittén har an­fört kan Sveriges medverkan i den europeiska patentorganisalionen olvi­velakligl bidra till att det europeiska paientsamarbetel blir framgångsrikt.

Tillströmningen av palentansökningar lill del europeiska patenlverket är av stor betydelse för kostnadsläget vid verket. Som förut har nämnts skall nämligen verksamheten i princip finansieras helt genom avgifter. Patent­policykommittén har redovisat ett inom interimskommittén för den euro­peiska patentorganisalionen upprättat förslag till avgifter vid det europeis­ka patenlverket. I della förslag hade avgifierna beräknals med ulgångs­punkl från antagandet att verket skulle få ta emot omkring 40000 palent­ansökningar om årel. Interimskommittén har emellertid numera funnii skäl all inte räkna med mer än 30 000 ansökningar om året. Beräkningarna av personalbehov och avgifter har justerats med hänsyn härtill. Såvilt gäller avgiftema innebär jusleringama en höjning av fiertalet avgifter. Även med dessa högre avgifter torde del emellertid innebära betydande besparingar att använda sig av del europeiska patenlverket om en uppfinning önskas skyddad i fiera slaler som tillhör den europeiska patentorganisalionen.

Vad jag nu har sagt medför att frågan om svenskt tillträde till den euro­peiska patentkonventionen inte bör ses i ett alltför kortsiktigt perspektiv. Sålunda kan det vara vät förenligt med svenska intressen att ett effektivt


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         133

palentsamarbele kommer lill slånd i Europa, även om del sker till priset av vissa omställningssvårigheter. Del gälter här liksom vid annan rationalise­ring alt vissa övergångsproblem kan uppkomma.

Ell europeiskt palentsamarbele. som gör del möjligt alt genom ell enda ansöknings- och prövningsfört"arande få patent för flera stater, möjliggör givelvis avsevärda rationaliseringsvinster för svensk indusiri och svenska uppfinnare. Vissa av de fördelar som ell europeiski patenlverk skulle ge för svensk del är dock inte direkl knutna lill ell svenskl tillträde till kon­ventionen. Sålunda blir det möjligt för svenska förelag och uppfinnare all söka europeiski patent för de stater som är medlemmar i den europeiska patentorganisalionen även om Sverige inle tillträder konveniionen. Under förulsällning att den svenska palenllagstiftningen anpassas lill konventio­nen oberoende av ställningstagandet i tiltlrädesfrågan. kommer del svens­ka näringslivet vidare i ålnjulande av de fördelar som en harmonisering av patenlrällen i Västeuropa obestridligen för med sig. även om Sverige inte tillträder konventionen. Om Sverige stannar uianför konveniionen tiltkom-mer emellertid kostnaderna för ett nationellt svenskt patenl för den som önskar patent för både Sverige och någon eller några av de fördragsslutan­de staterna. Därtill kommer att ett svenskl tillträde till konveniionen gör del möjligt för svenska palentombud och anställda vid svenska förelags eg­na patenlavdelningar all uppträda som ombud vid det europeiska patenl­verket. Della ulgör enligt min mening en inle obetydlig fördel för svensk indusiri, i synnerhet för slörre företag.

I della sammanhang vill jag ocksä framhålla all del som kommittén har påpekat i andra avseenden kan medföra nackdelar för svenskt näringsliv om vi slår uianför det europeiska paientsamarbetel. Sverige har hittills varit attraktivt när det gäller palentansökningar från utlandet. Detta har varil lill fördel för svenskl näringsliv, eftersom del bl. a. har underlättat li­censöverenskommelser genom vilka svensk industri har tillförts utländsk "know-how". Det har också inneburil alt dokumentation över den senaste tekniska utvecklingen har blivit lillgänglig här i landet pä svenska. Om Sverige väljer all slå uianför den europeiska patentorganisationen, kan det enligl kommittén föreligga viss risk för all sökande som är inlresserade av alt få patentskydd i Europa begränsar sig lill sådana slaler för vilka patent kan meddelas av det europeiska patenlverket. Sverige skulle då hamna i vad som ibland brukar kallas "palentskugga". Det är givetvis svårt att be­döma hur stora riskerna för en sådan ulveckling kan vara. Eftersom en ogynnsam ulveckling i de hänseenden jag nu har beskrivit skulle få bety­delse för svenskl näringslivs möjligheter att i framliden följa med i den lek­niska ulvecklingen, anserjag dock all de risker som kan föreligga i dessa hänseenden måste tillmätas betydelse även om utvecklingen inte kan be­dömas med säkerhet.

Ell svenskt tillträde till den europeiska patenlkonventionen inger emel­lertid också farhågor för vissa negativa verkningar för svenskt näringsliv.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         134

Ett slort antal remissinsianser har understrukit betydelsen av ett nationellt patenlverk med sådan omfallning på verksamheien all del kan lämna snabb och kvalitativt högtstående service till svenskt näringsliv. Den ratio­nalisering av patenladminislrationen i Västeuropa som tillkomsten av del europeiska patenlverket medför fär utan ivekan belydande återverkningar på omfattningen av del svenska pateniverkets verksamhel. Palenlpolicy-kommillén har som lidigare nämnls gjort vissa beräkningar rörande del svenska palenlverkels framlida arbetsbelastning. Kommittén har därvid utgått frän all Sverige tillträder konventionen den I april 1977 och all det europeiska patenlverket börjar sin verksamhel den I november 1977. De beräkningar som kommittén hargjort från denna utgångspunkt pekar på att det svenska patenlverket mol slutet av 1980-lalel skulle behöva någol över 100 heltidsanställda granskare mot nuvarande ca 180.

Som kommittén har anfört är dessa beräkningar emellertid mycket osäk­ra, eftersom de vilar på flera ovissa anlaganden. Del kan däiför inle uteslu­tas alt ett svenskt lilliiäde lill konveniionen kan medföra en sådan nedgång i del svenska palenlverkels arbetsbelastning mot slutet av 1980-lalel alt tillgången på arbeie inle längre ger sysselsättning åt det anlal på 100 hel­tidsanställda granskare som är ell minimikrav för möjligheten all vara in­ternationell granskningsmyndighet enligt samarbetskonventionen. Blir ut­vecklingen sådan och får den till följd all del svenska patenlverket inte kan kvarstå som internationell myndighei. kan enligl min uppfallning bortfallet av arbetsuppgifter i del långa loppet bli så belydande att del svenska pa­lenlverkels möjligheter alt lämna önskvärd service ål svenskl näringsliv och svenska uppfinnare allvarligt ävenlyras. Det tlnns anledning anta alt verkningarna härav i första hand skutte drabba mindre och medelstor in­dustri samt enskilda uppfinnare. Om antalet granskare minskar kraftigt, skulle detta sannolikt leda lill en minskning av palenlverkels effektivitet, eftersom varje granskare i så fall skulle få svara för ett större område av tekniken. En viss försämring av kvaliteten på palenlverkels gianskning kan i så fall knappasl undvikas.

För egen del anserjag del dock knappasl troligt all verkets arbetsbelast­ning ens mot slutet av 1980-lalet skulle gå ned så myckel all den väsentligt understiger vad som moisvarar arbelskapacilelen hos 100 heltidsanställda granskare. Som jag nyss nämnde medför en nedgång av den tolaki arbets­mängden även en minskning av kapaciteten hos varje granskare till följd av hans vidgade sakområde, vilkel bidrar till all moiverka minskningen av an­lalel granskare. Vidare anserjag i likhet med kommittén att del finns an­ledning räkna med all palenlverkels s. k, uppdragsverksamhet, främsl ny­hetsgranskningen av uppfinningar ulan samband med palentansökningar. kommer att öka. Del är också möjligt att del svenska patenlverket kan få vissa nya arbetsuppgifter. Paientverkel kan sålunda göra insalser för att utbilda palenltekniker från ulvecklingsländema. Viss sådan ulbildning äger för övrigi redan rum vid paientverkel.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         135

Enligt min mening är en hög leknisk innovalionsnivå av belydelse för att Sverige skall kunna upprätthålla sysselsättning och fortsall välstånd, Eifa-renhelerna från senare år lalar för all svensk indusiri i framliden i ökad ul­sträckning måsle salsa på produktion av teknologiskt avancerade produk­ter, där ett högl kostnadsläge är av underordnad belydelse men där tek­niskl kunnande och yrkesskicklighet är väsentliga. Erfarenhetema visar också att även väletablerade industrigrenar kan löpa risk all snabbt slås ul ur marknaden lill följd av tekniska landvinningar på annal håll i världen, om de inte följer med i den tekniska ulvecklingen. För all en hög innova­lionsnivå och hög leknisk standard skall kunna upprätlhållas är det som re­missinstanserna har påpekat av belydelse med ell svenskl patenlverk som har resurser all ge tillfredsställande service åt näringslivet. Skulle arbets­belastningen vid del svenska patenlverket minska så kraftigt all del före­ligger risk för alt verket inte längre kan ge arbete ål 100 heltidsanställda granskare eller om risk eljesi skulle uppkomma all verkei titt följd av bris­tande kapacitet inte kan ge näringsliv och uppfinnare tillfiedsställande ser­vice, förutsätter jag däiför att statsmakterna kommer att vidta erforderliga åigärder för all förhindra sådana negativa följder av ell svenskl tillträde titt den europeiska patenlkonventionen.

Vilka åigärder eller kombinationer av åigärder som i ett sådani läge blir aktuella måste givelvis avgöras med hänsyn titt de omständigheter som då föreligger. Ell exempel på länkbara möjligheter att öka pateniverkets ai-betsuppgifter är all underlätta för i första hand svenska förelag och uppfin­nare all utnyttia palenlverkels tiänster inom ramen för verkets uppdrags­verksamhet. Insalser av detta slag skulle sannolikt bli av särskilt värde för mindre och medelstor indusiri samt enskilda uppfinnare. En ökning av uppdragsverksamhetens omfallning skulle givetvis innebära all patenlver­ket kan ha ett större antal heltidsanställda granskare än som eljest skulle vara fallel.

Jag vill också något beröra en svaghet med del europeiska paientsamar­betel som kommittén har lagil upp. I synnerhet under den första liden av del europeiska palenlverkels verksamhel kommer en föga rationell upp­delning av handläggningen att ske. Enligt konveniionen får förvaltningsrå­det uppdra ål nationella patentmyndigheter att under en övergångslid ul­föra viss del av prövningen av europeiska palentansökningar. Sådana upp­drag får omfalta sammanlagt högst 40 % av det totala anlalel europeiska palentansökningar och får ges för en tid av 15 år från del europeiska pa­teniverkets öppnande. Uppdragens omfattning skall under de fem sista åren successivt minskas. Såvitt nu kan bedömas torde möjligheterna alt lämna uppdrag till nationetta patentmyndigheter komma all utnyttjas i fult utsträckning.

För egen del anserjag alt möjlighelen att tåla en del av prövningsarbetet utföras av nationella patentverk inger vissa betänkligheter, även om det slutliga beslutet skall fallas av en prövningsavdelning vid del europeiska


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         136

patenlverket. I likhet med kommittén anserjag dock all systemet kan god­las.

Till en fullsländig bild av verkningarna för svenskl näringsliv hör också konsekvenserna för de svenska patenlombuden och deras verksamhet. Den rationalisering som den europeiska patenlkonventionen kan vänlas le­da till kommer naturligtvis all påverka också palenlombudsbranschen. Bå­de den europeiska paientkonventionen och samarbetskonventionen syftar ju bl. a. lill all minska ombudskoslnaderna och del är då ofrånkomligt att underiagel för palenlombudens verksamhel minskas i motsvarande mån. Det är dock svårt all nu förutsäga hur slora svårigheler delta kan medföra. En betydelsefull omständighet blir i vad mån svenska patentombud kan finna nya uppgifier och la tillvara de möjligheler litl inlernationelll inriktad verksamhet som konventionerna erbjuder. 1 vart fall måste enligt min me­ning eventuella nackdelar för patentombuden och deras verksamhel vägas mol de fördelar för svenskt näringsliv i övrigt som ell tillträde till den euro­peiska patenlkonventionen kan vänlas medföra.

Jag vill i delta sammanhang la upp ännu en fråga som berör patenlombu­den. Efler utgången av en övergångslid får. med vissa undanlag, endasl den som efter genomgången prövning har lagils upp i del europeiska pa­lenlverkels förteckning över auktoriserade ombud uppträda som ombud vid verkei. Under övergångstiden får i förteckningen över auktoriserade ombud tas upp den som är medborgare i fördragsslutande stat och driver rörelse eller har anställning i sådan stat samt är behörig att uppträda som palentombud inför patentmyndighelen i den slalen. Öveigångsliden vänlas bli två-tre år. Om fördragsslutande stat inle slätter upp krav på särskild yrkeskompetens för sådan behörighet, krävs för all bli upptagen i förteck­ningen att vederbörande regelbundet har uppträtt som ombud i palentären­den inför den statens patenimyndighet i minst fem år. Det europeiska pa­lenlverkels president kan dock ge dispens frän della krav.

Efiersom det i Sverige inle finns nägra författningsbestämmelser om räl­len att uppträda som ombud inför patentmyndighelen, har kommittén mol bakgrund av nyssnämnda bestämmelser i konventionen tagit upp frågan om lämpligheten av alt i Sverige införa ett system för auktorisation av pa­lentombud. Kommittén har dock kommii lill den slutsatsen att tillträde titt konventionen inte ger anledning all införa ett sådant syslem. Jag delar den­na uppfattning. Som kommittén har funnii skutte ett auktorisationssystem i praktiken få betydelse enbart under övergångstiden och då bara för ett mycket litet antal personer, främst sådana som har förvärvat praktisk erfa­renhet av palentärenden på annal säll än som parisföreträdare. Sådana personer bör ha goda möjligheter att få dispens. I likhet med kommittén anserjag all del får ankomma på patenlverket att i samråd med berörda or­ganisationer få till stånd en lämplig ordning för styrkande av alt konventio­nens krav på fem års verksamhel som ombud är uppfyllt.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         137

10.2.3  Verkningar jör palenlrerkel

Den minskade arbetsbelastning för del svenska ptilenlverkel. som ett tillträde till den europeiska paientkonventionen för med sig, kommer som nämnts alt leda lill en minskning av palenlverkels personal. Kommittén har ansell att denna minskning kan genomföras ulan ölägenheter för perso­nalen. Från personalorganisationerna haremellertid uttryckts farhågor för all ell svenskt tillträde litl den europeiska patenlkonventionen kommer att medföra en så kraftig minskning av verkels personal all omställningssvå­righeter uppkommer. I anledning av dessa farhågor vill jag anföra följande.

Inom patenlverket har i februari 1977 gjorts en undersökning rörande de förändringar för verkels personal som ett tillträde lill både samarbelskon­venlionen och den europeiska patenlkonventionen kan tänkas medföra till följd av minskad arbetsbelastning, t undersökningen konstaleras alt några svårigheler inle toixle uppkomma för jurister, kontorspersonal och expedi­tionsvakler. Den minskning av personalen som kan bli nödvändig fördessa kategorier kan enligt undersökningen ske genom naturtig avgång till följd av pensionering eller övergång lill annan verksamhel. Frågan om eventuel­la omställningssvårigheter för ingenjörspersonalen har däremoi under­sökts närmare.

I palenlpolicykommitténs betänkande redovisas vissa uppskattningar rörande arbetsbelastningen vid del svenska patenlverket år 1985 om Sveri­ge tillträder både sainarbetskonvenlionen och den europeiska patenlkon­ventionen. Enligl dessa uppskattningar skulle arbetsbelastningen år 1985 molsvara del arbete som f n. åtgår för fullständig handläggning av drygt IOOOO patentansökningar. Som jag lidigare nämnde skulle enligl kom­mittén i så fall i slutet av 1980-latet föreligga behov av drygl 100 heltidsan­ställda granskare. Om kommitténs anlaganden rörande arbetsbelastningen las till utgångspunkt, ger också palenlverkels undersökning till resultat att verkei i stulet av 1980-lalet skulle behöva drygt 100 heltidsanställda grans­kare. Patenlverket har redovisat den avgång av granskare som kan beräk­nas äga mm fram lill år 1990 lill följd av pensionering, övergäng till det eu­ropeiska patenlverket i Munchen och övergång lill annan verksamhel. Mot bakgmnd av den avgång som sålunda kan förväntas skulle enligt undersök­ningen några omställningssvårigheter inle uppkomma för verkets ingen­jörspersonal,

Paientverkel har emellertid ansell det vara realistiskt all räkna med all verkels arbetsbelastning mot slutet av 1980-latel kommer all vara mindre än vad kommittén har antagit. Verkei har därför undersökt vilka följderna skulle bli för personaten om arbetsbelastningen blir ca 30% lägre än vad kommittén har tagit titt utgångspunkt för sina beräkningar. I så fall skulle verket i slutet av 1980-talel ha behov av endasl 80-90 heltidsanställda granskare. Somjag tidigare har framhållit måsle alla beräkningar pä della område betecknas som myckel osäkra, efiersom de har grundals på ell fierlal med nödvändighet ovissa antaganden. Somjag nyss har framhållil


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         138

talar samhällsskäl av belydande siyrka vidare för att en eventuell utveck­ling som tenderar att leda lill att antalet granskare kan komma alt undersli­ga 100. varvid verkei inle längre kan vara internationell myndighet enligt samavhelskonventionen. måste mötas med särskilda åtgärder, t.ex. utö­kad uppdragsverksamhet. Jag anser däiför alt del inle finns anledning att räkna med en så stor nedgång av antalet granskare att några omställnings­svårigheter för ingenjörspersonalen uppkommer. Skulle mot förmodan svårigheler uppstå för berörd personal, måste givetvis åtgärder vidtas för all minska omställningssvårigheterna. En personalminskning skall genom­föras genom naturlig avgång i förening med en aktiv omplaceringsverk-samhet.

Jag vill i detta sammanhang också underslryka det önskvärda i att svens­ka granskare kommer att ingå i del europeiska pateniverkets personal så att hänsyn kan tas till svenska erfarenheter när praxis utvecklas i det euro­peiska patenlverket. Det är därför enligt min mening angelägel alt över­gången av granskare från det svenska patenlverket lill den europeiska pa­tentorganisalionen underlättas. Delta kan som kommittén har påpekat ske bl.a.genomaltviss särskild utbildning, framför alll språkutbildning och ut­bildning rörande den europeiska patenlkonvenlionens innehåll, ordnas för personal vid det svenska patentverket som avser att tjänstgöra vid det eu­ropeiska paientverkel. Jag anser det också vara av stor betydelse att klar­lägga möjligheterna för svenska granskare som går över till det europeiska patenlverket all återvända till tiänstgöring vid del svenska patenlverket om de så önskar. Dessa frågor bör enligt min uppfattning lösas i samråd med berörda personalorganisationer. Jag vill emellertid påpeka alt del samtidigt är angeläget att se till att inle de lösningar som man kommer fram lill då det gälter all möjliggöra för personal att återvända till tiänstgöring vid det svenska patenlverket leder till ogynnsamma verkningar i andra hänseenden, t.ex, när del gäller befordringsmöjligheter för kvarvarande personal. En sådan utveckling skulle vara olycklig inle bara för verkels personal utan också med hänsyn till vikten för svenskt näringsliv av att en hög kvalitet på verkets tiänster bibehålls.

När det gäller det svenska patentverkets ställning vitt jag påpeka att verkei enligt cenlraliseringsprotokollets ordalydelse har rätt att utföra ny­hetsgranskning och palenterbarhetsprövning enligt samarbetskonventio­nen - förutom i fråga om ansökningar från svenska sökande — endast i frå­ga om inlernationella ansökningar från sökande i angränsande stat som har tillträtt den europeiska patentkonventionen. På svensk begäran har inte­rimskommittén dock enhälligt uttalat att centraliseringsprotokollel inte lorde hindra det svenska patentverket alt la emot och handlägga ansök­ningar från Danmark, Finland och Norge, även om inte alla dessa stater ännu har tillträtt den europeiska patentkonventionen. Jag vill också erinra om att från samtliga nordiska tänder har framhållits vikten av att en inter­nationell nyhetsgranskningsmyndighet kommer att finnas inom del nordis-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         139

ka språkområdet. Vid överläggningar mellan företrädai-e för berörda de­partement i Danmark, Finland, Norge och Sverige har enighet rått om all del svenska paientverkel bör åla sig alt ulföra nyhetsgranskning av inter­nationella ansökningar från sökande i de noi'diska länderna. Jag anser det självklart alt Sverige bör låta sill patenlverk åla sig denna uppgift.

I fråga om betydelsen av att det svenska paientverkel får slällning som internationell myndighet enligl samarbelskonvenlionen vill jag också fram­hålla följande. I den europeiska patenlkonventionen föreskrivs alt om in­ternationell palenlansökan har varit föremål för nyhelsgranskning enligl samarbelskonvenlionen. kompletterande nyhelsgranskning skall företas vid det europeiska patenlverket. För sådan ansökan skall sökanden betala samma avgifi som om någon nyhelsgranskning enligl samarbetskonventio­nen inte hade ägl rum. Förvaltningsrådet får emellertid bestämma att det europeiska patenlverket skatt avstå från kompletterande nyhetsgranskning av ansökan som har varit föremål för nyhelsgranskning enligt samarbels­konvenlionen och endasl la ut reducerad avgift av sökanden.

Om Sverige tillträder den europeiska patenlkonventionen och del svens­ka patenlverket blir internationell nyhetsgranskningsmyndighet skall som jag lidigare har nämnt samarbelsavtal ingås mellan del europeiska patenl­verket och det svenska paientverkel. Ett förslag till avtal har utarbetats inom interimskommittén. Föreliggande ulkasi till avtal syfiar i försia hand till all nyhetsgranskningen vid de båda myndighelerna skall bli av samma kvalitet. Jag delar patentpolicykommilténs uppfattning att det är väsentligt att avtalet får ell sådant innehåll alt kompletterande nyhelsgranskning inte behöver äga rum såviii avser internationell palenlansökan som har varil föremål för internationell nyhetsgranskning vid det svenska patenlverket och att nyhetsgranskningsavgifien därför reduceras. Del är nämligen först härigenom som avgörande fördelar av att det svenska patenlverket blir in­ternationell nyhetsgranskningsmyndighet uppkommer för svenska sökan­de och sökande i de andra nordiska ländema.

Den avgiftsnedsältning som sålunda avses komma nordiska sökande till del har tidigare anlagils ulgöra ett betydande belopp, eftersom gransk-ningsavgiflen har ansetts böra beslämmas så alt den täcker den faktiska kostnaden för nyhetsgranskningen. Ftera av EG-staterna har emellertid under senaie tid hävdat all en betydande sänkning av denna avgift och en motsvarande höjning av andra avgifter i förfarandet bör göras. Det förefal­ler f. n. troligl all denna siåndpunkt vinner gehör, och i så falt minskar vär­det av nämnda avgiftsreduktion i motsvarande män. En sädan ändring av avgiftsslmkturen kan leda till att del svenska patentverket inte får ta emot inlernationella palentansökningar i den omfallning som har antagits.

10.2.4 Det srenska palenlverkels möjligheler alt ge bistånd till utveck­lingsländer

Jag har tidigare nämnt alt samarbetskonventionen har titt syfte bl. a. att


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         140

främja den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna. Palentpolicy-kommillén har ansett all Sverige inom ramen för samarbelskonvenlionen skulle kunna hjälpa ulvecklingsländema genom all efler överenskommelse med sådana länder låta del svenska patenlverket utföra nyhetsgranskning och palenterbarhetsprövning ål patenlmyndigheter i dessa länder. Därige­nom skulle Sverige kunna medverka lill alt inte andra patent kommer att gälla för utvecklingsländer än sådana som har föregåtts av en noggrann prövning och däiför avser uppfinningar som är värda patentskydd. Kom­mittén har emellertid uttalat all det mol bakgrund av cenlraliseringsproto­kollets ordalydelse är tveksamt om del svenska patenlverket efler ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen kan utnyttja de möjligheter som samarbetskonventionen ger i det nu nämnda hänseendet. Del har nämligen hävdals all de begränsningar som föreskrivs i centralise­ringsprotokollel i fråga om nationell palentmyndighets rätt att tiänstgöra som internationell nyhetsgranskningsmyndighet eller myndighet för inter­nalionell förberedande patenlerbarhetsprövning hindrar det svenska pa­ientverkel alt utföra uppgifier för utvecklingsländerna inom ramen för samarbetskonventionen. Förhandlingar pågår f. n. för all klarlägga denna fråga. Liksom kommittén anserjag det vara väsentligt alt få lill stånd en lösning som ger tillfredsställande möjligheter för del svenska patentverket all tiänstgöra som internationell myndighei enligt samarbetskonventionen lill förmån för utvecklingsländer.

10.2.5 Pdienlrälisliga synpunkter

När det gäller en värdering av den europeiska patenlkonventionen frän patenträllslig synpunkt vill jag först underslryka att konventionens patent­rätlsliga innehåll i huyudsak slår i god överensslämmelse med nordisk pa­tenträtt. Liksom kommittén anserjag att del i samband med frågan om ett svenskl tillträde till konventionen inle finns anledning att beröra mer än två palenlrältsliga frågor, nämligen uppfinnarens ställning och patentskyd­dets beroende av patentkraven.

Vad först angår uppfinnarens slällning vill jag framhålla att det under ar­betet med konventionens utformning från svensk sida fästes slor vikl vid skyddel för uppfinnaren. Medan ell år 1970 framlagt konventionsulkast saknade bestämmelser härom, kom senare konventionsulkast all innehålla vissa sådana beslämmelser. Dessa ansågs emellertid från svensk sida vara otillräckliga. Vid Miinchenkonferensen gjorde de nordiska delegationerna däiför ytterligare ansliängningar att få lill slånd en reglering av uppfinna­rens slällning som överensstämmer med den nordiska patentlagstiftningen. Söks europeiskt patenl av annan än uppfinnaren behöver sökanden visser­ligen inte. såsom enligt den nordiska palenllagstiftningen, styrka sin rätt till uppfinningen, men han måste ange uppfinnarens namn och hur han har förvärvat rätten till uppfinningen. Del europeiska paientverkel skall delge


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         141

den uppgivne uppfinnai'en vad sökanden har anfört i dessa avseenden. Godtar uppfinnaren inte sökandens uppgifier. har han möjlighel att vid domstol etter annan behörig myndighet föra lalan om bättre räll till uppfin­ningen.

Kommittén har vid en samlad bedömning ansell all konventionens reg­lering av uppfinnarens slällning inle bör utgöra någol hinder mot ett svenskl lilliräde. Kommitténs slutsats i della avseende har under remiss­behandlingen blivit föremål för krilik från endasl Sveriges hantverks- och induslriorganisalion. Denna remissinsians har hävdal all Sverige inle bör tillträda konveniionen förrän fiisten föratt i europeisk patenlansökan upp­ge uppfinnarens namn har minskals till fyra månader från ingivningsdagen eller, i förekommande falt. priorilelsdagen i slällel för 16 månader enligl konveniionen i dess nuvarande lydelse.

Beträffande uppfinnarens rättsliga ställning vilt jag för egen del anföra att konventionens bestämmelser i detta avseende enligt min uppfaltning inne­bär all uppfinnaren har fått en ställning som i prakliken tigger nära den som den nordiska lagstiftningen ger honom. Jag vill också underslryka att detta som kommittén har påpekat innebär en avsevärd förbättring av uppfinna­rens ställning i flertalet västeuropeiska stater uianför Norden. Vad angår den kritik som har framföris mol längden av den frist inom vilken uppfin­narens namn mäste anges finner jag inte att konventionens reglering pä denna punkt medför någon avgörande försämring av uppfinnarens ställ­ning i förhållande till vad som gällerenligt nordisk rätt. Om för ansökan om patenl för Sverige åberopas prioritet från tidigare ansökan i utlandet och uppfinnarens namn inle anges i den svenska ansökningen, måsle palent-nhyndighelen ge sökanden föreläggande alt avhjälpa brislen. Har den svenska ansökningen ingivits i slutet av prioritelsårel. kommer i dylika fall uppfinnarens namn ofta inte att anges förrän omkring 16 månader har för­flutit från prioriletsdagen. Jag anser sålunda all den reglering som uppfin­narens slällning har fåll i konventionen är godtagbar från svensk synpunkl.

När del gäller patentskyddets omfallning föreskrivs i 39 § patentlagen all skyddet besiäms av patentkraven. För förståelse av patentkraven får ledning hämtas från beskrivningen och ritningarna. Bestämmelser med samma innehåll finns i artikel 69 i den europeiska patenlkonventionen. Med hänsyn titt att praxis i denna fråga skiljer sig avseväri i de olika slaler som kan förväntas tillträda konventionen har vid konventionen fogals ell särskilt protokoll angående tolkningen av denna artikel. Enligt della prolo­koll fär artikel 69 inte förstås sä. att ett europeiskt patents skyddsomfäng skatt beslämmas genom en strikt bokslavstolkning av patentkraven och all beskrivning och ritningar får användas endasl för att tolka oklarheter i pa­tentkraven. Artikeln får inle heller försläs så. alt patentkraven endast tjä­nar som riktlinjer för att fastställa skyddsomfångel och all skyddet omfat­tar alll som en fackman som har sluderal beskrivning och ritningar anser all patenthavaren har avsett att skydda. Artikeln skall enligl protokollet i


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         142

stället ges en tolkning som ligger mellan dessa ytterligheter och som bere­der patenthavaren ell skäligi skydd och samtidigt ger tredje man en rimlig säkerhet.

Vid Miinchenkonferensen hävdade den svenska delegationen att lolk-ningsproiokollel gav en marginal för bestämmandet av patentskyddets om­fallning som var alllför vid med hänsyn till iredje mans rällssäkerhel. Den svenska delegalionen framhöll vikten av att patenthavaren inte skulle kun­na dra fördelar av oklarheter i patentkraven och alt beskrivning och rit­ningar borde få användas endasl för all åsladkomma eiforderlig precise­ring av de utiryck som används i patentkraven. På grund härav yrkade den svenska delegalionen att tolkningsprolokotlel skulle ges en avfattning som säkerställde en mera restriktiv tolkning. Del visade sig dock inle möjligt all få till slånd någon ytterligare precisering i protokollet på denna punkt.

Den osäkerhet som kan sägas råda om konventionens innebörd i delta avseende kan som kommittén har påpekat leda till att domstolar i olika för­dragsslutande slaler utbildar olika praxis när del gälter alt avgöra patent­skyddets omfallning. Olikheierna i praxis mellan olika fördragsslutande stater kan emellertid enligt min mening förväntas bli mindre än de olikhe­ter som f. n. råder. Den ståndpunkt som svensk räll får anses inta i tolk­ningsfrågan slår i god överensstämmelse med konventionens ordalydelse och strider i och för sig inte mot protokollet. Mot bakgrund av vad jag nu har sagl anserjag all inte heller konventionens reglering av patentskyddets omfattning utgör något hinder för ett svenskt tillträde.

I della sammanhang vill jag också beröra den reglering som språkfrågan har fått i den europeiska patentkonventionen. Det europeiska palenlver­kels otTiciella språk är engelska, franska och tyska. En europeisk patent-ansökan handläggs och ett europeiskt patent meddelas på någol av dessa språk. Som framgår av redogörelsen för konventionens innehåll får emel­lertid fördragsslutande stat. som har annal officiellt språk än handlägg­ningsspråket, kräva översättning av vissa handlingar som viltkor för att eu­ropeiskt patenl och europeisk patenlansökan skatt få rättsverkan i den sla­len. Stat som med stöd av konveniionen kräver översättning får dessulom föreskriva att översättningen i den staien skatt äga vitsord före lydelsen på handläggningsspråket i den mån översättningen medför ett mera begränsat skydd. Översättningen får dock inte tillerkännas vitsord i mål om ogiltig­het.

1 delta sainmanhang vill jag påpeka all flertalet fördragsslutande slaler kan förväntas utnyttja möjligheten att kräva översättning. Om denna möj­lighet utnyttias allmänt, kommer givelvis kostnadema för europeiskt pa­tent att öka. Någon översättning av paientkrav och beskrivning lill mer än ell språk behöver emellertid inle ske förrän del är klart all del europeiska patenlverket är berett all meddela patent. Visserligen får fördragsslutande stat föreskriva att skydd under ansökningstiden inle uppkommer förrän frän den lidpunkl då översättning av de publicerade patentkraven har in-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         143

kommit, men översällningskravet hänför sig lill en begränsad del av an­sökningen och denna översättning kan i regel anslå lill dess resultatet ;iv nyhelsgranskningen föreligger. Enligt min mening uppkommer däiför ändå en vinst med det europeiska syslemel i förhållande lill kostnaderna för översättning vid ansökan om nationellt patent i flera stater.

Kommittén har ansell all språkfrågan har fåll en från svensk synpunkl bra lösning och alt konventionens reglering ger Sverige möjlighel all i önskvärd omfattning kräva översättning av europeiskt patent och euro­peisk patenlansökan litl svenska. Någon kritik mol konventionens regle­ring av språkfrågan har inle framföris under remissbehandlingen, Ävenjag anser all konventionens reglering av denna fråga är lillfredsslällande från svensk synpunkl.

10.2.6  Utsikterna för alt konreiilioiieii skall Iräda i kraft

Den europeiska patenlkonventionen Iräder i krafl tre månader efler den dag då den har liMirälls av sex stater i vilka under år 1970 ingavs samman­lagt 180 000 palentansökningar.

Som jag tidigare nämnt har Förbundsrepubliken Tysktand. Nederlän­dema och Storbritannien redan ratificerat konveniionen. Schweiz och Luxemburg förväntas ratificera konveniionen inom kort. I Danmark och Frankrike är lillirädesfrågan förelagd resp. folkrepresentalion och dessa slaler kan förväntas ratificera konventionen under sommaren innevarande år. Beträffande andra slaler som kan vänlas tillträda konveniionen. t.ex, Belgien. Irland. Italien och Österrike, föreligger inle några säkra uppgifier om lägel i ralifikalionsfrågan.

Om konventionen tillträds av Förbundsrepubliken Tyskland. Frankrike. Nederländerna och Storbritannien, är kravet beträffande antalet patentan­sökningar uppfyllt. Med ytterligare två ratifikationer, t.ex. Luxemburg och Schweiz, skulle konveniionen träda i kraft. Inom interimskommittén utgår man f.n. från all de ratifikationer som behövs för ikraftlrädandel föreligger den 15 juli 1977. Konveniionen skulle i så falt träda i krafl den 15 oktober 1977. Interimskommittén har antagit att det europeiska patenlver­ket i så fall kan inleda sin verksamhet den 1 juni 1978.

I Danmark har förstag om tillträde titt både samarbetskonventionen och den europeiska paientkonventionen förelagts fotketingel. Finland och Norge kommer med största sannolikhet att tillträda samarbetskonventio­nen. Finland torde däremot inle komma alt tillträda den europeiska patenl­konventionen och för Norges det är frågan om tillträde litl den konventio­nen inte avgjord. Den norska kommitté som harövervägt frågan om tillträ­de titt den europeiska patentkonventionen har emellertid ansett all Norge bör avvakta med all titllräda konveniionen lill dess erfarenheter har vun­nits av hur det europeiska patentsystemel kommer all verka när det euro­peiska patenlverket har varil i full verksamhel under någon tid.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         144

Somjag tidigare har nämnt överensstämmer den nu gällande palenllag­stiftningen i Danmark. Finland. Norge och Sverige, bortsett från de slraff-och processrätlsliga föreskrifterna, i allt väsentligt inte bara när del gälter sakinnehållet ulan också i fråga om avfattningen av de enskilda besläm­melserna. Den proposition som har lagls fram i Danmark innehåller ell för­slag lill lagtext som bortsett från någi"a få undanlag av mindre betydelse överensstämmer med den lagtext somjag nu föreslår. Det bör dock anmär­kas att del danska förslagel lill ändringar i patentlagen dessulom innehåller vissa beslämmelser som föranleds av ett danskt tillträde lill marknadspa­tentkonventionen. I Norge har någon proposition ännu inte lagls fram. Den norska kommittén har i sill belänkande lagl fram förslag till lagtext som i allt väsentligt överensstämmer med de danska och svenska kom­milléförslagen. Somjag nyss nämnde föreslår den norska kommittén vis­serligen all Norge I. v. inle skall tillträda den europeiska patenlkonventio­nen. Kommittén har emellertid utarbetat Ivå alternativa lagtexter, ett alter­nativ fördel fall all Norge tillträder endasl samarbelskonvenlionen och ell för del fall all Norge tillträder båda konventionerna. Beslämmelserna i bå­da de norska förslagen överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser i det svenska kommittéförslaget. Den finska kommittén har hittills endasl lagl fram förstag till den lagsliftning som föranleds av ett till­träde till samarbetskonventionen. Denna lagstiftning överensstämmer i alll väsentligt med den lagstiftning somjag i della avseende förestår för Sveri­ges del. Inom den finska kommittén pågår f. n. arbete på en anpassning av den finska lagstiftningen i malerietti avseende litl vad som kommeratt gäl­la i Västeuropas industriländer efler del all den europeiska patenlkonven­tionen har trätt i krafl. Vid nordiska depariementsöverläggningar har före­trädare för berörda departement i Finland och Norge förklarat sig inställda på all i allt väsentligt bevara den nordiska rättslikheten med de undantag som kan föranledas av att dessa länder inle tillträder den europeiska pa­tenlkonventionen.

Betydelsen av en enhetlig nordisk lagstiftning på della område är allmänt omvittnad. Mol bakgrund härav ärdel enligt min mening myckel värdefullt all den ändring av den nordiska patenltagsliflningen som föranleds av de internationella samarbelssystemen förefaller all kunna genomföras ulan all den nordiska rällslikhelen går förtorad.

10.2.7 Slalsfinansiella frågor

Som jag lidigare har nämnt innebär ett tillträde till konventionen vissa ekonomiska förpliktelser för statsverkei. Visserligen skall enligl konven­tionen den europeiska palentorganisationens verksamhet läckas av avgif­ter som las ul av patentsökande och andra som dellar i förfarandet vid det europeiska patenlverket samt av en andel i de årsavgifter som de fördrags­slutande statema tar ul för europeiska patent. Del europeiska patenlverket


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         145

skall sålunda i princip vara självbärande ekonomiskt. Jag har lidigare redo­visat vissa beräkningar angående del europeiska pateniverkets ekonomi som har gjorts av en arbetsgrupp som har tillsatts av interimskommittén (avsnitl 6.3.2). Enligt dessa beräkningar kommer organisationens kostna­der under en uppbyggnadslid inle all kunna täckas av avgifter som fiyler in under denna tid. Organisationen skulle enligt beräkningarna därför behöva tillskott av medel i form av lån underde försia tio åren efter konventionens ikraftträdande. Arbetsgruppen har vidare beräknat alt lånen jämle mark­nadsmässig ränta skall återbetalas underen femtonårsperiod från och med del tolfte årel efter konventionens ikraftträdande och sålunda vara återbe­talade 26 år efler ikraftträdandet. Jag vill dock påpeka alt om anlalel pa­lentansökningar skulle bli väsentligt lägre än som hittills antagils. dvs. un­der 30000 ansökningar per år. det inte kan uleslulas alt den europeiska pa­tentorganisalionen kan få svårigheler all i denna takt återbetala de tån som tas upp under uppbyggnadsliden. Somjag lidigare harnämnt skulle det en­ligl arbeisgruppens beräkningar ankomma på Sverige all bidra med sam­manlagt ca 16 milj. kr. av eiforderlig! lånebelopp. Skulle organisationens budget under någol år inte kunna balanseras, ärde fördragsslutande stater­na dessutom skyldiga alt genom lån ställa medel litl förfogande för all täc­ka underskottet. Sådana lån skall jämte marknadsmässig ränta återbetalas snarasl möjligt. För stat som tillträder konventionen efler del att den har Häll i kraft kan också vissa mindre inilialbidrag komma i fråga.

Som framgår av vad jag nu har sagt kommer statsverkets ekonomiska åtaganden i samband med ell svenskl tillträde till den europeiska patent-konventionen inle alt bli av större omfattning. Liksom kommittén anser jag därför att slalsfinansiella skäl inte kan anföras mol ett svenskl tillträde till konveniionen.

10.2.8 Slulsalser i lillträdesjrågan

De omständigheter som jag nu har redovisat pekar enligt min mening mot all de fördelar som ett tillträde titt den europeiska patenlkonventionen skutte ge Sverige och svenska intressen klart kommer att överväga nack­delarna. De förhandlingar som återstår rörande del svenska palenlverkels ställning inom ramen för samarbetskonventionen rör emellertid spörsmål som kan bli av betydelse för bedömningen av tiltlrädesfrågan. Det sluttiga ställningstagandet bör därför anslå lill dess resultatet av dessa förhandling­ar kan överblickas med större säkerhel, vilket kan beräknas bli faltet under våren innevarande år.

Vad angår tidpunkten för ell svenskt tillträde anserjag i likhet med kom­mittén, att om Sverige skatt tillträda konventionen detta bör ske snarast möjligt. Som kommittén har framhållit kan Sverige genom att på ett tidigt stadium gå med i samarbetet få inflytande på utvecklingen inom den euro­peiska patentorganisalionen under den vikliga uppbyggnadsperioden. 10   Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr I. Del A


 


Prop, 1977/78:1 Dd A                                                                                         146

Vidare konimer svensk industri tKh svenska patentombud i så fall att få möjlighel till en smidig anpassning till del nya läge som ell lilliräde till kon­ventionen innebär, efiersom del europeiska patenlverket skall byggas ul successivt. Del måsle enligt min mening också innebära fördelar om sam­arbetet mellan del svenska patenlverket och del europeiska paientverkel inleds snarasl möjligt. Därigenom bör enligl min uppfaltning skapas goda förulsällningar för all internationella nyhetsgranskningsrapporter som upprättas av del svenska patenlverket godtas ulan kompletterande gransk­ning vid del europeiska patenlverket. Om Sverige lalificerar konventionen före uigången av år 1977, kommer konveniionen alt vara i krafl för Sverige senast den I april 1978. dvs. innan del europeiska paientverkel beräknas inleda sin verksamhel. Med hänsyn härlill anserjag att lagstiftningsarbetet bör bedrivas med sikte på all en svensk ratifikation skall kunna ske före ut­gången av innevarande år faslän lillträdesfrågan ännu inle kan bedömas med fullständig säkerhel.

10.2.9 Reserralioner

De fördragsslutande staterna har enligl den europeiska paientkonventio­nen möjlighel all genom reservation på vissa punkter i sin lagstiftning avvi­ka från konventionens reglering. Reservation är tillåten endasl i de avseen­den som anges i artikel 167.2. Siat som vill utnyttia reservationsrätten måsle göia della när den tillträder konveniionen.

Enligl konveniionen kan sålunda fördragsslutande siat vars nationella lag inle medger produklpalenl på livs- och läkemedel genom reservation få räll all upprätthålla förbudet mol sådana produklpalenl under en över­gångstid på högst tio år. Om särskilda skäl föreligger, får den europeiska palentorganisationens förvaltningsråd ge fördragsslutande stat rätt att be­hålla förbudet mot produktpatent på sådana alster under ytterligare högsl fem år från konventionens ikraftträdande. Enligt svensk räll gäller f. n. för­bud mol produklpalenl på livs- och läkemedel. Av skäl somjag kommer all redogöra för senare (avsnitl 11.2.5) föreslår jag att delta förbud upp­hävs. Om detta förslag godtas finns det enligt min mening inte någon anled­ning för Sverige att utnyttia ifrågavarande reservationsmöjlighet.

Stal som för sina nationella patenl har kortare patenltid än 20 år kan ge­nom reservation förbehålla sig rätlen all under en övergångslid på högst tio år låta europeiska patent för den slalen få samma giltighetstid som natio­nella patenl i den staten. Enligt svensk rätt är patentliden 17 år. Jag kom­mer senare (avsnitt 11.10.5) att förestå en förlängning av patentliden titt 20 år. Någon anledning för Sverige att avge reservation på denna punkt finns därf"ör inte.

Enligt det titt konventionen hörande protokollet angående behörig dom­stol och erkännande av beslut rörande rätten all få europeiskt patent (er­kännandeprolokollel) skall fördragsslutande stat erkänna sådant beslul rö-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         147

rande räll alt få europeiskt patenl som har meddelats av domstol som är behörig enligl protokollet, Fördragsslutande stal kan emellertid genom re­servation undgå att under en övergångstid pä lio år bli bunden av protokol­let, Enligl kommittén saknas anledning för Sverige all utnyttia denna re­servationsmöjlighet. Kommitténs ställningslagande har inle blivit föremål för erinran under remissbehandlingen. För egen det delar jag kommitténs uppfallning även på denna punkt.

10.3 Förhållandet till vissa andra konventioner

Inom Europarådet har som lidigare nämnts år 1963 avslutals en konven­tion om förenhetligande av vissa delar av patenträtten, den s.k. lagkon­venlionen. Denna konvention, som innehåller vissa reglerom patenterbar­het, nyhelshinder. uppfinningshöjd och paientkrav. är förenlig med den europeiska patenlkonventionen. Den har hillilis inle trätt i kraft. Endasl Irland har tillträtt konventionen. Riksdagen har år 1967 godkänt lagkon­ventionen (prop. 1966:40, ILU 1967:53. rskr 1967:325). men Sverige har inle ratificerat den. Della beror på vissa bestämmelser i konveniionen rö­rande patent på livs- och läkemedel. Om en uppfinning avser livs- eller lä­kemedel, får enligt övergångsbestämmelserna titt patentlagen patent inle meddelas på själva alstret litl dess regeringen har förordnat annal. Motsva­rande beslämmelser finns i de andra nordiska ländernas patentlagar. Lag­konvenlionen ålägger de fördragsslutande slalerna all i fråga om dylika uppfinningar efter en övergångstid på högst tio år tillåta patent på själva alstret. Danmark och Norge har därför inle ansett sig kunna ratificera kon­ventionen. För all bibehålla rättslikheten i Norden på del palenlrältsliga området har Sverige hittills avstått från all tillträda lagkonvenlionen. Som jag nyss nämnde kommer jag senare (avsnitt 11.2.5) alt föreslå att förbudet i övergångsbestämmelserna lill patentlagen mot att meddela produklpalenl på livs- och läkemedel upphävs. Vid sådani förhållande bortfaller enligt min mening de skäl som har föranlett Sverige alt inle ratificera tagkonven­tionen. I likhet med kommittén anserjag däiför att Sverige bör ratificera lagkonvenlionen samtidigt med den europeiska patenlkonventionen.

Ell svenskl tillträde lill samarbelskonvenlionen och den europeiska pa­tenlkonventionen ger också anledning att la upp frågan om uppsägning av 1953 års konvention om patentformatiteter. den s. k. formalitetskonventio­nen. Sverige tillträdde den konveniionen år 1953. I formalitelskonvenlio-nen anges de krav i formellt avseende som de fördragsslutande staterna maximalt får ställa upp beiräffande ansökningshandlingarnas beskaffen­het. Denna konvention, som numera får anses föråldrad, är på vissa punk­ler oförenlig med den europeiska paientkonventionen och samarbetskon­ventionen. För all kunna tillträda den europeiska patenlkonventionen och samarbetskonventionen måsle Sverige därför säga upp formalitetskonven­tionen. Uppsägning av formatitetskonvenlionen Iräder i kraft ell år efter


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         148

det att meddelande om uppsägning har ingivits lill Europarådets general­sekreterare. Kommittén har föreslagit all Sverige skall säga upp formali-tetskonvenlionen. Della har ocksä skett den 15 mars 1977.

Kommittén har som lidigare nämnls också i korthet beröri frågan om Sveriges tillträde titt marknadspatentkonventionen. Denna konvention är som kommittén har framhållit i försia hand en konvention mellan EG:s medlemsstater. Konventionen ger dock EG:s ministerråd möjlighel all ge­nom enhälligt beslut inbjuda stal som inte tillhör EG men som bildar tull­union eller har frihandelsavtal med EG till förhandlingar om särskilt avtal som gör del möjligt att tillämpa konventionen för denna stal. Eftersom Sverige har frihandelsavtal med EG. öppnar sålunda konventionen möjlig­het till ell svenskl tillträde. Med hänsyn till bl. a. den osäkerhel som råder om när marknadspatentkonventionen kommer all liäda i krafl. har patent­policykommittén avstått från alt närmare behandla denna fråga. Någol svenskl tillträde litl marknadspatentkonventionen är f n. inte aktuellt.

10.4 Konstitutionella frågor

Enligt 10 kap. I S regeringsformen ingås överenskommelse med annan stal av regeringen. Regeringen får dock inte ingå för Sverige bindande in­ternationell överenskommelse ulan all riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter all lag ändras eller upphävs eller all ny tag stiftas. Sverige kan inle tillträda vare sig samarbetskonventionen eller den europeiska patenlkonventionen ulan all ändringar genomförs i bl.a. pa­tentlagen. Tillträde till dessa konventioner kräver sålunda riksdagens god­kännande. Därvid uppkommer frågan huruvida ell svenskt tillträde lill konventionerna innebär sådan överlåtelse av svenska offentliga organs uppgifter till intemationell organisation eller överstatlig myndighet att be­slut härom enligt gällande grundtag måste fallas i särskild ordning. Bestäm­melser om sådan överlåtelse finns i 10 kap, 5 § regeringsformen.

Enligt paragrafens försia siycke kan beslutanderätt som enligt regerings­formen tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och inte avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundtag i begränsad omfallning överlåtas lill mellanfolklig organisalion för fredligt samarbete, till vilken Sverige är eller skall bli anslulel, eller till mellanfolklig domstol. Den beslutanderätt som åsyftas är sådan beslutan­derätt som i avsaknad av denna bestämmelse inte skulle kunna fråntas de nämnda organen utan ändring av regeringsformen. I försia hand är del de befogenheter som regeringsformen tillägger riksdagen och regeringen. Hit hör också den högsla domsmaklen. dvs. de befogenheter som tillkommer högsta domstolen och regeringsrätten. Riksdagen beslutar om överlåtelse av sådan befogenhet i den ordning som är föreskriven för siiftande av grundtag eller, om beslut i sådan ordning inle kan avvaktas, genom ell be-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         149

slut varom minsl fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig.

I 10 kap. 5 S andra slyckel regeringsformen behandlas öveiförande av rättskipnings- och förvaltningsuppgifter titt icke svenska organ i annat fall än som avses i försia stycket. Där föreskrivs att rättskipnings- etter för­valtningsuppgift i annal fall än som avses i paragrafens försia stycke kan överlåtas litl annan stal. till mellanfolklig organisalion eller lill utländsk el­ler internationell inrättning eller samfällighet. Sådan överlåtelse förutsätter förordnande av riksdagen genom ell beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. eller genom beslut i den ordning som gäller för stif­tande av grundlag.

Frågan om ell svenskl tillträde till samarbetskonventionen innebär så­dan överlåtelse av svenska offentliga organs uppgifter all beslut om tillträ­de måsle fattas i särskild ordning har inle behandlals av kommittén och in­le heller berörts under remissbehandlingen. Kommittén har däremot lagil Upp frågan om beslul i särskild ordning krävs för tillträde lill den europeis­ka patenlkonventionen. Enligl kommittén skulle riksdagens beslut all god­känna Sveriges tillträde titt den europeiska patenlkonventionen inle behö­va fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 5 § försia slyckel regerings­formen. Däremot har kommittén ansell alt paragrafens andra stycke är till­lämpligl i della fall.

Kommitténs uppfallning har blivit föremål för viss krilik under remiss­behandlingen. Regeringsrätten anser sålunda alt 10 kap. 5 § försia slycket är tillämpligt på beslul om tillträde titt den europeiska patenlkonventionen. Svea hovrätt och juridiska fakulteten vid Stockholms universitet ifrågasät­ter om inle paragrafens första siycke är tillämpligt i delta fall.

För egen del vitt jag först framhålla all del enligt min uppfattning tillkom­mer riksdagen all avgöra enligt vilket lagrum i regeringsformen beslut skall fallas i förevaiande falt. Med anledning av vad kommittén har uttalat vill jag emellertid anföra följande.

Ett svenskl tillträde till samarbelskonvenlionen och den europeiska pa­tenlkonventionen skulle enligt min uppfattning inie innebära någon in­skränkning i regeringens eller riksdagens befogenheter. Inte heller anser jag all högsla domstolens befogenheter berörs av ell svenskl tillträde lill konventionerna. Vissa frågor som har anknyining till patent och patenlan­sökan är visserligen av sådant slag all de enligt gällande svensk rält prövas av allmän domstol. Detta gäller framför allt frågor om bättre räll titt patent­sökt uppfinning, patents ogiltighel, tvångslicens. överföring av patent, pa­tentintrång och expropriation av patent. Såviii avser Sverige skulle emel­lertid dessa frägor prövas av svensk domstol även i fråga om internalionell palenlansökan samt europeiskt patent och europeisk palenlansökan.

Vad därefter angår regeringsrättens befogenheter är denna domstol högsta instans i ärende angående patentansökan. Rätt att få ett ärende prö­vat av regeringsrätten kan begränsas genom tag (I I kap. I S försia slyckel andra punkien regeringsformen).


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         150

När del gäller frågan huruvida ell tillträde till samarbetskonventionen innebär någon inskränkning i regeringsrättens befogenheter vill jag påpeka all de olika organ som handlägger internationell palenlansökan inle fattar några beslut som är slutligt bindande såvilt avser Sverige. De rapporter som upprättas över internalionell nyhelsgranskning och internationell för­beredande patenlerbarhetsprövning är sålunda inle bindande för den svenska patentmyndighelen. när denna prövar internalionell patentansö­kan som har fullföljts i Sverige. I vissa fall får mottagande myndighei. in­ternationella byrån, iniernalionell nyhetsgranskningsmyndighet och myn­dighet för internationell förberedande palenterbarhetsprövning visserligen beslula all internationell patenlansökan skall anses återkallad. Sökanden har dock alllid möjlighet all genom all fullfölja ansökningen lill den svens­ka patentmyndighelen få ansökningen prövad av svensk myndighet i van­lig ordning, Beslul av den svenska patentmyndighelen rörande sådan ansö­kan som går sökanden eller annan emot kan fullföljas i sainma ordning som när det gäller svensk nationell patenlansökan. Jag anser därtor inte all ell svenskt tillträde till samarbelskonvenlionen innebär sådan överlåielse av beslulanderäii som avses i 10 kap. 5 § försia slyckel regeringsformen.

Fiågan i vad mån ell tillträde till den europeiska patenlkonventionen be­rör regeringsrättens befogenheter är däremot mera komplicerad. Det euro­peiska paientverkel meddelar slutligt bindande beslut i ärenden om euro­peisk patenlansökan som omfatiar Sverige. Delta innebär all dessa beslul inle kan omprövas av svensk myndighei. I motsats titt vad som gäller i ärenden om palenlansökan som handläggs vid den svenska paientmyndig­heten kan någon fullföljd titt regeringsrätten inte ske i ärenden om europeisk patenlansökan. Somjag nyss nämnde kan emellertid rätten alt få ett ären­de prövat av regeringsrätten begränsas genom lag. Det finns således inte någon i regeringsformen inskriven rätt att fullfölja lalan titt regeringsrätten i administrativa ärenden, utan rälten därtill blir beroende av vad som före­skrivs i tag beträffande varje slag av ärenden. Rätten att fullfölja talan till regeringsrätten i ärenden rörande ansökan om patent kan t. ex. slopas eller prövningen av besvär över beslut av patentverkets besvärsavdelning upp­dras åt annan inhemsk myndighet. Den omständigheten att ett svenskl till­träde till konventionen skutte leda till att det sluttiga avgörandei i ärenden rörande ansökan om patent för Sverige i viss omfallning äger rum hos in­temationellt organ kan därför enligt kommittén inle anses som sådan över­låtelse av beslutanderätt som avses i 10 kap. 5 § försia slyckel regerings­formen. Jag delar kommitiéns uppfattning i detta avseende.

t delta sammanhang har emellertid kommittén erinrat om regeringsfor­mens bestämmelserom resning och återställande av försullen tid. Befogen­heten all bevilja resning eller återställande av försutten tid i avgjort ärende tillkommer regeringsrätten när det är fiåga om ärende för vilket regering­en, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans och i annat fall högsla domslolen (II kap.  11 §). I fråga om ärenden som rör


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         151

meddelande av patent tillkommer sålunda denna befogenhet regeringsrät­ten.

Som kommittén har framhållil tär regeringsformens bestämmelser om resning och återställande av försullen lid endast ha avseende pä beslut som har meddelats av svensk nationell myndighet och det lorde därför inte kunna komma i fråga att lillämpa dessa beslämmelser på avgöranden som träffas av del europeiska patentverket. Liksom kommittén anserjag för övrigt all del inte lorde vara förenligt med den europeiska patenlkonven­tionen all beslul meddelat av det europeiska paientverkel undanröjs av svensk domstol. I.ex. genom resning.

Enligl grundlagberedningen innebären öveiförande av lillämpningen av svensk tag lill utländska eller internationella organ som är undandragna den kontroll som ligger i resningsinsiilutet en begränsning av de högsla domstolarnas grundlagsenliga uppgifter. Ell sådani öveiförande skulle därför enligl grundlagberedningen kräva beslul enligl 10 kap. 5 § försia styckei regeringsformen (SOU 1972:15 s. I85:jfr. prop. 1973: 90 s. 363 och 364). Kommittén haremellertid ansell all del europeiska paientverkel inte tillämpar svensk lag. Som skäl häiför har kommittén anfört att del euro­peiska pateniverkets handläggning och prövning av europeisk palenlansö­kan och europeiskt patent regleras uteslutande av den europeiska patenl­konventionen. Ell litttiäde titt konveniionen innebär sålunda enligl kom­mittén inte alt tillämpningen av svensk tag undandras den kontroll som lig­ger i resningsinstilulel och sålunda inle heller all regeringsrättens befogen­heter inskränks.

Somjag lidigare har nämnt har kommitténs uppfattning på denna punkt blivit föremål för kritik under remissbehandlingen. Även jag är iveksam beiräffande riktigheten av kommitténs slutsats. Kommitténs resonemang bygger på all det europeiska palenlverkels handläggning och prövning av europeisk palenlansökan och europeiski patent regleras uteslutande av den europeiska patenlkonventionen. Ell lilliräde till konveniionen innebär däiför enligt kommittén inte all tillämpningen av svensk lag överförs lill del europeiska patenlverket.

För egen del anserjag det visseriigen klart all 10 kap. 5 § första slyckel regeringsformen inte blir tillämpligt enbart därför att ett avgörande av ut­ländskt ellei internationellt organ lillerkänns materiell rättsverkan här i landet. När avgöranden som har tillkommit i enlighet med beslämmelser i utländsk tag, t.ex. utländska domar eller förvattningsbeslul, lillerkänns rättsverkan i Sverige blir ifrågavarande paragrafs första stycke sålunda in­le tillämpligt även om del är fråga om beslul som fattas av ett organ som är undandraget den kontroll som ligger i resningsinsiilutet. Del sagda rubbas enligt min mening inte av att del utländska organet pä grund av den inler­nationella privaträttens regler någon gång vid ett avgörande som tiller­känns rättsverkan här i landet kan komma att tillämpa svensk tag i ett eller annat hänseende. Så titt vida delar jag gmndlagberedningens åsikt att det


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         152

måsle vara fråga om ell öveiförande av lillämpningen av svensk lag för att beslut enligt 10 kap. 5 § första slycket regeringsformen skall krävas. Frå­gan om lillämpningen av denna bestämmelse är däremoi iveksam när det - säsom det här är fallel - gäller all ge materiell rättsverkan här i lan­del ät beslul som fattas av ell internationellt organ på grundval av konven-lionsbeslämmelser som är hell frislående från de fördragsslutande stater­nas nationella lagstiftning. I gmndlagberedningens uttalande berörs inle denna fråga närmare. Den europeiska patenlkonvenlionens bestämmelser om meddelande av europeiskt patent är avsedda alt komplettera eller träda i stället förde fördragsslutande staternas nationella palentlagstiftning. En­ligl min mening föreligger det därför goda skäl att i del hänseende som del nu är fråga om jämställa konvenlionsregleringen med svensk nationell lagstiftning.

Somjag nyss anförde anserjag att regeringsformens bestänunelser om resning och återställande av försutten lid inle är tillämpliga på heslut av del europeiska patenlverket. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört harjag för egen del kommii till den uppfattningen att riksdagens beslut att godkänna den europeiska patenlkonventionen bör fattas i den ordning som före­skrivs i 10 kap. 5 S första stycket regeringsformen. Av skäl somjag tidiga­re har anfört anserjag däremoi att delta tagrum inte är tillämpligt i fråga om motsvarande beslut rörande samarbelskonvenlionen.

När del gäller samarbelskonvenlionen uppkommer också frågan om ell svenskl tillträde till den konventionen innebär sådant överförande av rätt­skipnings- och förvaltningsuppgifter till icke svenska organ att 10 kap. 5 § andra styckei regeringsformen är tillämpligt på riksdagens beslul all god­känna samarbetskonventionen. Jag anser del klart all ett svenskt tillträde lill samarbelskonvenlionen innebär överlåtelse lill icke svenska organ av vissa förvaltningsuppgifter. Enligt min uppfattning bör därför riksdagens beslul all godkänna samarbetskonventionen fallas i den ordning som före­skrivs i paragrafens andra siycke. Som har framhållits av grundtagbered-ningen bör beslut med kvalificerad majoritet vara den normala beslutsfor­men i dylika fall (SOU 1972:15 s. 187).


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         153

11    Huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen

11.1  Allmänna synpunkter

I I.l.I  Koniiniltén

Samarbetskonventionen och tillämpningsföreskrifterna till denna inne­håller bestämmelser om internationell patenlansökans form och innehåll och om rättsverkan av sådan ansökan. Vidare ges regler om ingivandel av internationella ansökningar och om handläggningen vid den myndighei som lar emot dylika ansökningar. Den internationella nyhelsgranskningen och den internationella förberedande patenlerbarhetsprövningen regleras ingående i ett slort antal beslämmelser. Föreskrifter ges också om hur en internationell ansökan skall fullföljas i de designerade staterna. Slutligen innehåller konveniionen bestämmelser som enbart behandlar de fördrags­slutande staternas rättigheter och skyldigheter saml sedvanliga slutbe­stämmelser.

För alt Sverige skall kunna lilllräda samarbelskonvenlionen måsle enligl kommittén i den svenska lagstiftningen tas in beslämmelser om rättsver­kan här i landel av en internationell ansökan som omfatiar Sverige, dvs. i vilken Sverige tas upp som designerad stat. Vidare måste regleras vilka krav en sådan ansökan skatt uppfylla i fråga om form och innehåll för all godlas här. Slulligen måste enligl kommittén ges beslämmelser om hur en intemationell ansökan skall fullföljas i Sverige och om handläggningen vid den svenska patentmyndighelen av sådan ansökan som har fullföljts hit i behörig oi-dning.

Den internationella nyhelsgranskningen och den internationella förbere­dande patenlerbarhetsprövningen utförs av därtill utsedd myndighei enligl beslämmelserna i konventionen och lillämpningsföreskrittema till denna. Kommittén anser att denna granskning och prövning däiför inte kan regle­ras i svensk lagstiftning. Delta gäller enligt kommittén även den nyhets­granskning och palenterbarhetsprövning som del svenska patenlverket kommeratt ulföra. om verket utses till internationell myndighei.

Ett liknande betraktelsesätt kan enligl kommittén i viss mån anläggas på del svenska pateniverkets rott som mottagande myndighei för iniernatio-nelta ansökningar. Samarbelskonvenlionen och tillämpningsföreskrifterna lill denna ger emellertid mottagande myndighei valmöjligheter i vissa avse­enden när del gäller handläggningen av sådana ansökningar. Av hänsyn lill sökandena bör enligt kommittén i den svenska lagstiftningen anges hur Sverige har utnyttiat dessa valmöjligheter. Vidare anser kommittén att vis­sa grundläggande beslämmelser bör ges om dels palenlverkels handlägg­ning av internationella ansökningar i dess egenskap av mottagande myn­dighet, dels vad en sökande som ger in en sådan ansökan lill den svenska patentmyndighelen har all iaktta.

t de avseenden som samarbelskonvenlionen nödvändiggör lagstiftning


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                          154

vid ell svenskt tillträde litl konventionen innehåller den enligt kommittén en i slorl setl uttömmande reglering. Kommittén anser därför all det hu­vudsakliga innehållet i den lagstiftning som behövs för att Sverige skall kunna lilllräda konveniionen är på förhand givet. Denna lagstiftning bör enligl kommittén ulformas så all Sverige kan tillträda samarbelskonvenlio­nen ulan all avge reservation mot konventionens beslämmelser om inter­nationell förberedande palentet"barhetsprövning.

I den europeiska patenlkonventionen regleras europeiska patenlansök-ningars form och innehåll saml handläggningen av dylika ansökningar vid del europeiska paientverkel. Konveniionen innehåller en fullständig regle­ring av förulsällningarna för meddelande av europeiski patent. Denna reg­lering är frislående fiån de fördragsslutande staternas nationella patenl­lagsliftning, Konveniionen innehållerockså besiämmelserom rättsverkan av europeiskt patent och europeisk palenlansökan samt om ogilligförkla­ring av europeiskt patent. Vidare regleras omvandling av europeisk palenl­ansökan till nationell ansökan, vilkel kan ske under vissa förutsättningar. Slulligen innehåller konveniionen beslämmelser av folkrätlslig karaktär som enbart behandlar de fördragsslutande staternas rättigheter och skyl­digheter samt sedvanliga slutbestämmelser.

För all Sverige skall kunna lilllräda den europeiska patenlkonventionen mäsle enligl kommittén i den svenska lagstiftningen las in beslämmelser om rättsverkan här i landel av europeiska patent och palentansökningar. Dessulom måsle enligl kommittén ges vissa bestämmelserom omvandling av europeisk patenlansökan lill nationell ansökan.

Kommittén anseratt den europeiska patenlkonventionen i de avseenden som den sålunda nödvändiggör lagstiftning innehåller en i slort sett utlöm-niande reglering. Det huvudsakliga innehållet i den lagstiftning som behövs för alt Sverige skall kunna tillträda konveniionen är alltså enligt kommittén på förhand givet. Detta gäller bl.a. rättsverkan av europeiskt patent och europeisk patenlansökan. Kommittén påpekar att konventionen på några punkter dock lämnar viss valfrihet äl de fördragsslutande slalerna. Delta gäller bl. a. möjlighelen alt ställa upp krav på översättning som villkor för alt europeiski paleni eller europeisk palenlansökan skall få rättsverkan i fördragsslutande stal och frågan om vilka grunder som skall få åberopas för ogilligförklaring av europeiski patent.

Vid ett svenskl tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska patenlkonventionen uppkommer enligt kommittén också frågan om och i vilken omfattning den svenska lagstiftningen i sak bör anpassas litl kon­ventionerna när del gäller nationetta patent, dvs. patent meddelade av det svenska patenlverket. och ansökningarom sådana patenl. t frågaom sam­arbetskonventionen berör kommittén detta spörsmål generellt endasl så­vitt avser regleringen av ansökans form och innehåll. I dessa avseenden måsle del enligt kommittén från såväl de patentsökandes som patentmyn-dighelens synpunkt vara en uppenbar fördel, om samma föreskrifter gäller


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         155

beiräffande alla palentansökningar som handläggs vid den svenska patent-myndigheten.

Såvitt angår frågan i vilken ulsträckning svensk räll bör anpassas lill den europeiska patenlkonventionen ullalar kommittén all det måste vara en fördel för näringsliv och uppfinnare, om den svenska palenllagstiftningen både i fräga om de materiella rättsreglerna och beträffande patenlansökans form och innehåll överensstämmer med vad som kommer att gälla i övriga Västeuropa. Kommittén anser däiför alt den svenska lagstiftningen i de avseenden som nu nämnts bör anpassas till samarbelskonvenlionen och den europeiska patenlkonventionen utom på de punkler där starka skäl la­lar för att nu gällande reglering behålls trots alt den avviker från konven­tionerna. Genom en sädan anpassning till den europeiska patentkonventio­nen minskar enligt kommittén behovei av alt i lagstiftningen la in särskilda bestämmelser för europeiska patenl och palentansökningar.

Vad angår metoden för lagstiftningen föreslår kommittén, all eiforderli­ga bestämmelser rörande inlernationella palenlansökningar. europeiska palentansökningar och europeiska patent tas in i patentlagen och palent­kungörelsen. Kommittén finner att palenllagstiftningen lorde bli mera överskådlig om internationella palenlansökningar. europeiska palenlan­sökningar och europeiska patent regleras i samma författningar som natio­nella patent och palentansökningar. Såviii gälter patentlagen föreslår kom­mittén all de bestämmelser som rör enbart internationella palentansök­ningar resp. europeiska patent och palenlansökningar förs till särskilda ka­pitel. En sådan systematik lorde enligl kommittén ge den bäsla översikten över de särskilda regler som gäller i fråga om sådana ansökningar och pa­tent.

t samband med frågan om de nya kapitlens placering i patentlagen lar kommittén upp spörsmålet humvida inle bestämmelsema om nordisk pa­lenlansökan nu bör upphävas. Dessa beslämmelser. som ulgör 3 kap. i la­gen, har inte trätt i kraft.

Som framgår av redogörelsen för det nordiska paientsamarbetel (avsnill 2.2) var arbetsbelastningen vid de nordiska palentverken under 1960-talet myckel betungande. Kommittén påpekar alt ell syslem med nordiska pa­tentansökningar vid den tiden framstod som en möjlighet all snabbt ge­nomföra en rationalisering av arbetet vid dessa patenlverk. Enligt kom­mittén är emellertid lägel i dag ett annat. Det internationella samarbete som under de senasle åren har ägt rum på det patenträtlsliga området kan förväntas alt inom kort ge konkreta resultat. Kommittén förordar att Sve­rige under vissa förulsättningar tillträder den europeiska patenlkonventio­nen. Av de nordiska länderna torde enligl kommittén i vart fall Danmark komma alt göra delta. Vidare anser kommittén det sannolikl all samtliga nordiska länder inom en nära framtid kommer att tillträda samarbetskon­ventionen. Mol bakgrund härav är del enligl patenlpolicykommittén inle realistiskt att räkna med att bestämmelserna om nordiska patenlansök-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         156

ningar kommer alt träda i kraft. Denna uppfaltning delas enligt kommittén av motsvarande kommiltéer i de övriga nordiska länderna.

Äv nu angivna skäl föreslår kommittén att 3 kap. patentlagen upphävs. Vidare förordar kommittén all det särskilda kapitlet rörande internalionell palenlansökan las in som ett nytt 3 kap. i patentlagen i slällel för besläm­melserna om nordisk palenlansökan. efiersom kapitlet om intemationell palenlansökan enligl kommittén från systematisk synpunkt hör nära sam­man med bestämmelserna i 2 kap. om patenlansökan och dess handlägg­ning. Del särskilda kapitlet om europeiskt patent och europeisk palenlan­sökan föreslås placerat sisl i patentlagen. Även dessa förstag har tillkom­mit i samförstånd med övriga nordiska kommittéer.

Ett tillträde till den europeiska patenlkonventionen kräver enligt kom­mittén vissa beslämmelser rörande bevisupptagning ål det europeiska pa­tenlverket. Kommittén anser all erforderlig reglering bör las in i lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt utländsk domstol. Vidare erfordras en­ligt kommittén ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rällen att ut­bekomma allmänna handlingar (den s. k. sekretesstagen). Kommittén före­slår också vissa ändringar i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Det till konveniionen hörande erkännandeprolokollel föranleder enligl kommittén viss lagsliftning. Med anledning härav har kommittén utarbetat förslag lill lag om erkännande av utländskt avgörande m. m. med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska patenlkonventionen.

Del till den europeiska patenlkonventionen hörande protokollet angåen­de den europeiska palentorganisationens privilegier och immunitet aktuali­serade enligl kommittén vissa ändringar i lagen (1966:664) med vissa be­stämmelser om immunitet och privilegier. Eftersom regeringen innan 1976 års betänkande avgavs hade lagt fram proposition med förslag till ny lag­stiftning i delta ämne. avstod kommittén emellertid från att lägga fram för­slag lill ändring i nämnda lag.

11.1.2 Remissyltrandena

Vad försl angår den lagstiftning som fordras för ett svenskt tillträde lill samarbetskonventionen har under remissbehandlingen av 1974 års betän­kande inte framföris någon krilik mol kommitténs förslag att erforderliga beslämmelser om inlernationella palentansökningar skatt tas in i samma förtatlningar som gäller för nationetta palenlansökningar. Juridiska jäkul­leten vid Stockholms iiniyersUet anser en sådan systematik vara lämplig. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar finner att lösningen all hän­föra de särskilda bestämmelserna om internationella palentansökningar lill ell särskilt kapitel främjar överskådligheten.

Kommitténs förslag alt i stor utsträckning anpassa svensk rätt rörande ansökans form och innehåll till samarbetskonventionen även när det gäller nationella patentansökningar har inte heller rönt nägon erinran under re-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         157

missbehandlingen av 1974 års belänkande. Försrarels cirilförr alt ning ul­lalar all den svenska lagstiftningen bör anpassas till samarbetskonventio­nen även när del gäller nationella palenlansökningar. Palenlrerkel anför att om konventionens bestämmelser för internationella ansökningar skiljer sig från nu gällande beslämmelser beiräffande nationella palenlansökning­ar. de nuvarande beslämmelserna bör behållas endasl när slarka skäl lalar för della. KF anser all slörsia möjliga anpassning lill samarbelskonvenlio­nen bör eftersträvas när det gäller utformningen av lagstiftningen,

t remissyttrande över 1974 års belänkande framhåller 5i'(:/;.vA« paieni-onthiidsföreningen all del enligt dess uppfallning är angeläget alt den nor­diska rältsenheten bevaras också vid anslutning titt ell internationellt sys­tem. Även KF betonar viklen av likformighet i de nordiska ländernas lag­stiftning på delta område.

Kommitténs förslag all svensk patenträtt i princip bör anpassas till den europeiska patentkonventionen, både såvitt avser de materiella rättsreg­lerna och såviii avser palenlansökans form och innehåll, har berörts av 18 remissinsianser. Den förestagna anpassningen av svensk räll titt konven­tionen tillstyrks av 17 remissinstanser. Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, försvarels civilförvaltning. Stockholms universitets juridiska fakultet, pa­tenlverket, regeringsrätten. Ingenjörsvetenskapsakademin, Läkemedds­industriföreningen, Svenska arbetsgivareföreningen. Föreningen för indu­striellt rättsskydd. Svenska industriens patentingenjörers förening. Svens­ka patentombudsföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges industri­förbund. Stockholms handelskammare, handelskammaren i Göteborg och Skånes handelskammare. En remissinstans. Statsverkens ingenjörs­förbund, anser däremot att patentlagen i samband med ett tillträde inte omedelbart bör ändras mer än som direkt är nödvändigt för tillträdet.

Älta av de remissinstanser som tar upp frågan om en anpassning av svensk rätt till den europeiska paientkonventionen, juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, patentverket, Ingenjöisvetenskapsakademin, Svenska arbetsgivareföreningen. Föreningen för industriellt rättsskydd. Svenska patenlombudsföreningen. Sveriges industriförbund och Stock­holms handelskammare, framhåller alt denna fråga inle bör knylas till till­trädesfrågan. En harmonisering av europeisk patenträtt är sålunda enligt dessa remissinstanser viklig i sig. Svenska patentombudsföreningen, som har avstyrkt att Sverige f. n. littlräder konventionen, anför sålunda att en anpassning titt konventionen bör ske eftersom ett förenhetligande av den materiella patenlrällen i Europa är av största vikl.

Juridiska fakulteten. Föreningen för industriellt rättsskydd och Sveriges advokalsamfund ifrågasätter dessulom om det inte nu finns skäl att över­väga att i svensk räll införa vitesförbud som sanktion mol patentintiång. De framhåller därvid att en sådan sanktion förekommer i många andra län­der och all den är ändamålsenlig. Juridiska fakulteten anför vidare att straffsanktionen sällan kommer till användning på ifrågavarande rätlsom-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         158

rade och all skadeslåndssanklionens effektivitet i hög grad minskas av de slora svårigheler som i regel föreligger all bevisa den skada som ell patent­intrång har medfört, någol som enligl fakulteten inte sällan leder lill påfal­lande låga skadestånd. Såväl fakulteten som föreningen anseratt införande av möjlighel att meddela vitesförbud skulle ytterligare anpassa svensk pa­lenlrält till vad som gäller i andra industriländer.

Vad angår kommitténs förslag alt upphäva beslämmelserna i 3 kap. pa­tentlagen om nordisk patenlansökan anser Srenska uppfinnareföreningen all dessa bestämmelser bör stå kvar i patentlagen titt dess del har visat sig att de system som skapas genom samarbelskonvenlionen och den euro­peiska patenlkonventionen fungerar och utvecklingen pådet palenlrältsli­ga området i de nordiska länderna har stabiliserats så att man med säkerhel kan ulgå från alt nuvarande 3 kap. inle kommer alt behöva sältas i krafl under överskådlig tid. Ell bibehållande av beslämmelserna om nordisk pa­tenlansökan kan enligt föreningen inle medföra skada eller förfång utan kan anses utgöra en positiv faktor för Sveriges möjligheler all påverka för­handlingarna beträffande den europeiska patentkonventionen.

11.1.3 Föredraganden

Kommittén har ansett att bestämmelser i tre avseenden behöver las in i svensk lagstiftning för att Sverige skaU kunna lilllräda samarbetskonven­tionen. För det första måste enligt kommittén i lagstiftningen tas in be­stämmelser om rättsverkan här i landet av en internationell patentansökan som omfattar Sverige. Kommittén har vidare ansett att i lagstiftningen måste regleras vilka krav en sådan ansökan skall uppfylla i fråga om form och innehåll för att godtas här. Slutligen måste enligt kommittén ges be­slämmelser om hur en intemationell patenlansökan skatt fullföljas i Sveri­ge och om handläggningen vid den svenska patentmyndigheten av sådan ansökan som har fullföljts hit i behörig ordning. Kommitténs förstag har lämnats ulan erinran under remissbehandlingen. Jag delar kommitiéns uppfallning att i svensk lagstiftning måste las in bestämmelser i de avseen­den som nu nämnls.

Kommittén anser däremot inte all vare sig den inlernationella nyhets­granskningen eller den internationella förberedande patenlerbarhetspröv­ningen kan regleras i svensk lagstiftning. Som skäl härför har kommittén anfört all sådan granskning resp. prövning ulförs enligt konventionens be­slämmelser. Inle heller i della avseende har kommitténs ställningslagande föranlett krilik under remissbehandlingen.

Om del svenska patentverket ulses till myndighei för internalionell ny­hetsgranskning kommer dess verksamhet i della hänseende att utgöra "in­ternationella funktioner", som faller uianför ramen för verkels verksam­hel som svensk myndighet. Dess funktioner som internalionell nyhets­granskningsmyndighet kommer i stället att utgöra en del av verksamheten


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         159

inom den union för samarbete i fråga om handläggningen av palenlansök­ningar som bildas genoin konventionen. Del nu sagda gäller också den in­ternationella förberedande patenlerbarhetsprövningen och det svenska pa­lenlverkels uppgifier om det utses all ulföra sådan prövning. Enligt min mening är det därför rikligt all. som kommittén har gjort, ulgå från alt pa­lenlverkels eventuella verksamhet som myndighet för internationell ny­helsgranskning och internationell förberedande patenlerbarhetsprövning bör regleras direkl av konveniionen och tillämpningsföreskrifterna lill den­na saml av del avtal som skall ingås mellan den svenska myndigheten och WtPO:s internationella byrå. I den mån organisatoriska förändringar inom paientverkel blir nödvändiga som följd av ell svenskl lilliräde lill samar­belskonvenlionen får beslämmelser härom utfärdas i administrativ ord­ning.

1 fråga om palenlverkels verksamhel som mottagande myndighei enligl samarbelskonvenlionen har kommittén föreslagit all i den svenska lagstift­ningen skall tas in bestämmelser av vilka framgår hur Sverige har utnyttjat de valmöjligheter som samarbetskonventionen ger när det gäller mottagan­de myndighels handläggning av intemationella palentansökningar. Enligt kommittén bör i svensk lagstiftning också ges vissa gmndläggande bestäm­melser om pateniverkets handläggning av internationella patentansökning­ar i dess egenskap av mottagande myndighet och vad en sökande som ger in en sådan ansökan titt den svenska paientmyndigheten har all iaktta. Kommitténs förslag titt reglering i dessa avseenden har lämnats utan erin­ran. Bestämmelser i dessa frågor har av kommittén lagils in i palentkungö­relsen. Jag delar komnutténs uppfattning att förfaltningsföreskrifter bör ges i de frågor som nu nämnts och all dessa föreskrifler bör tas in i palent­kungörelsen.

Vad därefter angår den lagstiftning som fordras för ett svenskt tillträde till den europeiska patenlkonventionen har kommittén ansett alt bestäm­melser måste ges i svensk lagstiftning om verkan av europeiski patent och europeisk patentansökan. Dessulom har kommittén föreslagit vissa be­stämmelser om omvandling av europeisk patenlansökan lill nationell pa­lenlansökan. Några erinringar mot kommitténs förslag i dessa avseenden har inte framföris under remissbehandlingen. Jag delar kommitiéns upp­faltning att dessa frågor måste regleras i svensk lagstiftning för att Sverige skall kunna tillträda den europeiska patenlkonventionen. Konventionens reglering av fömtsättningarna för att europeiskt patent skall kunna förkla­ras ogiltigt har föranletl kommittén att föreslå vissa ändringar i gällande rätt. Jag återkommer senare titt denna fråga (avsnitt 11.12.5).

Kommittén har också behandlal frågan om och i vilken omfattning den svenska lagstiftningen vid ett svenskl tillträde lill samarbelskonvenlionen och den europeiska paientkonventionen bör anpassas till konventionerna när del gäller nationella patent och palentansökningar. Kommittén har an­sett  att  den  svenska lagstiftningen  bör anpassas  titt  konventionerna


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         160

utom på de punkter där siarka skäl lalar för all nu gällande reglering be­hålls trots alt den avviker från konventionema. Kommitténs inställning i della avseende har nästan undantagslöst hälsats med tillfredsställelse av remissinsianserna. Även jag delar kommitténs uppfattning när del gäller önskvärdheten att anpassa svensk rätt till vad som kommer att gälla enligt konventionema. Liksom konunittén anserjag alt det mäste vara en föidel lör näringsliv och uppfinnare, om den svenska lagstiftningen både såviii avser de materiella rättsreglerna och såvitt avser ansökans form och inne­håll överensstämmer med vad som kommer all gälla i övriga Västeuropa. Fördel svenska patenlverket. som kan förväntas bli utsedd till iniernalio­nell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighei för internationell förbe­redande patenlerbarhetsprövning. måste del givelvis vara en fördel om samina föreskrifter gäller beträffande alla palenlansökningar som hand­läggs vid paientverkel,

I 1976 års belänkande berörs ocksä frågan om anpassning av svensk rätt på vissa punkter till marknadspatentkonventionen. Somjag nyss nämnde anserjag all del innebär väsentliga fördelar, om svensk palenlrält överens­stämmer med vad som kommer att gälla i övriga västeuropeiska industrista­ter. Jag återkommer lill denna fråga i samband med behandlingen av de olika punkter där en sådan anpassning kan vara aktuell.

Tre remissinstanser, juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Föreningen för industriellt rättsskydd och Sveriges advokalsamfund. har föreslagit all en harmonisering skall övervägas också på en punkt som inte berörs av konventionerna, nämligen såvitt gäller vitesförbud som sanktion mol patentintrång. De har framhållit att en sådan sanktion förekommer i många andra länder.

För egen del anserjag att frågan om att införa vitesförbud som sanktion inom patenträtten förtiänar att övervägas. Jag är emellertid inle beredd alt ta slutlig slällning litl denna fråga förrän den har utretts närmare och nä­ringslivets och uppfinnarnas synpunkler inhämtats. Jag vill dessutom framhålla att de problem som juridiska fakulteten har pekat på i sitt remiss­yttrande har intresse också på andra områden av immaterialrätlen. Jag vitt påpeka att frågan om införande av vite som sanktion i vammärkeslagstift-ningen f n. utreds av vammärkesutredningen (Ju 1974:10). Del kan därför finnas anledning att överväga frågan om ändringar i patentlagens sank­tionsregler i ett vidare sammanhang. På gmnd av vad jag sålunda har an­fört anserjag del inle lämpligt all nu lägga fram något förstag som avser vi­tesförbud som sanktion vid patentintrång.

Kommittén har föreslagit alt de bestämmelser av patenträllstig art söm behövs för ett svenskl tillträde till samarbetskonventionen och den euro­peiska patentkonventionen tas in i patentlagen och patentkungörelsen. Förslaget har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Även jag finner en sådan lösning lämplig. I likhet med kommittén anserjag att pa­tenltagsliflningen blir mera överskådlig om intemationella patenlansök-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         161

ningar. europeiska palentansökningar och europeiskt patent regleras i samina föifaitningar som nationetta patent och patentansökningar. Jag de­lar också kommitténs uppfattning all de beslämmelser i patentlagen som rör enbari intemationella palenlansökningar resp. europeiska patent och palenlansökningar bör sammanföras till särskilda kapitel. Som kommittén anför lorde en sådan systematik ge den bästa översikten över de särskilda regler i patentlagen som gäller i fråga om sådana ansökningar och patent.

I 1976 års betänkande har kommittén föreslagit att bestämmelserna i pa­tentlagen om nordisk palenlansökan. dvs. lagens 3 kap., skall upphävas. Bortsett från en remissinstans har detta förslag lämnats ulan erinran under remissbehandlingen. Liksom kommittén anserjag att del numera inte är realistiskt all räkna med all systemet med nordiska palentansökningar kommer att förverkligas. Denna uppfallning delas av berörda departement i de övriga nordiska ländema. Jag föreslår däiför att 3 kap. patentlagen upphävs. Moisvarande förslag har redan lagls fiam i Danmark och torde komina att läggas fram i Finland och Norge.

Mot bakgrund av milt förslag att upphäva del nuvarande 3 kap, patentla­gen föreslår jag all del särskilda kapitlet om internationell patenlansökan las in som eu nyll 3 kap, och alt det särskilda kapitlet om europeiskt patent och europeisk palenlansökan placeras sisl i patentlagen som 1 1 kap,

I del följande (avsnitt 11,2- 11.19) skall jag ta upp vissa palenlriiltsliga frågor som är av principiell karaklär eller i övrigt av slörre belydelse. Jag skall också behandla vissa frågor rörande försvarsupptlnningar (avsnitf 11.20).

Förulom lindringar i paienllagen och lagen (1971:1078) om föisvarsupp-finningar föranleder ell svenskl tillträde till samarbelskonvenlionen och den europeiska patenlkonventionen ändringar i lagen (1946: 816) om bevis­upptagning åt utländsk domstol och i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Vidare föranlederdet lill den europeiska patenlkon­ventionen hörande erkännandeprolokollel viss lagstiftning. Den lagstift­ning som föranleds av detta prolokoll bör las in i en särskild lag,

Ell tillträde titt samarbelskonvenlionen och den europeiska paientkon­ventionen föranleder även ändringar i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten all utbekomma allmänna handlingar (den s. k. sekretesslagen). Jag har emellertid för avsikt alt under hösten innevarande år lägga fram förslag litl förhållandevis omfallande ändringar i denna lag och jag anser del lämp­ligt all i det sammanhanget behandla även de ändringar som föranleds av ett tillträde till konventionerna. På grund härav lägger jag inle nu fram nå­gol förslag om ändring i sekretesslagen.

11.2 Patenterbarhetsvillkoren

11.2.1 GiUlande rätt

Patenterbarhetsvillkoren anges i 1 och 2 SS patentlagen. Den grundläg-11    Rik.sdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         162

gande bestämmelsen finns i I S, Där föreskrivs alt patent får meddelas på uppfinning som kan "tillgodogöras industriellt", I 2 S uppställs som ytter­ligare villkor all uppfinningen väsentligen skiljer sig från vad som har blivit känt före dagen för palenlansökningen.

Förutom det grundläggande kravei all del skall vara fråga om en uppfin­ning som kan tillgodogöras industriellt innehåller 1 S också vissa ytterliga­re avgränsningar av del patenterbara områdei. Frän palenterbarhel undan­tas sålunda uppfinning vars uinyitiande skulle strida mol goda seder eller allmän ordning. Vidare undantas växlsorler och djurraser saml väsentligen biologiskt förfarande för framslällning av växter eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfavande. En ytterligare inskränkning av del patenterbara områdei görs i övergångs­bestämmelsema till patentlagen. Där föreskrivs sålunda att om en uppfin­ning avser livs- eller läkemedel, patenl inle får meddelas på själva alstret intill dess regeringen förordnar annat.

Någon närmare precisering av begreppel uppfinning görs inte i lagtex­ten, I nordisk rält har emellertid genom doktrin och praxis utbildats ett tämligen fast paienlrällsligl uppfinningsbegrepp, I förarbelena lill de nor­diska patentlagarna redovisas utförligt innebörden av detta begrepp (NU 1963: 6 s. 96 ff. prop. 1966: 40 s. 54 ff). En uppfinning som kan tillgodogö­ras industriellt anses sålunda föreligga endasl om uppfinningen har leknisk karaktär och teknisk effekt saml är reproducerbar.

t fråga om kravei alt uppfinningen skall ha leknisk karaklär uttalade de nordiska palenlkommilléerna i 1963 ärs belänkande alt det knappasl var möjligt alt exakt ange vad delta krav innebär. Kommittéerna ansäg emel­lertid all i delta krav i vart fall låg alt det skulle vara fiåga om en lösning av en uppgift med hjälp av naturkrafterna, dvs. med ett lagbundel utnyttjande av naturens materia och energi.

Till följd av kravet att en uppfinning skall ha teknisk karaktär föll enligt de nordiska palenlkommilléerna rena upptäckter utanför del palenlrältsli­ga uppfinningsbegreppel. Med uppiäcki avses i delta sammanhang upp­täckt av något som finns i naturen men som förut inte har varit känt. Det­samma gällde vetenskapliga teorier och rena anvisningar för det mänskliga intelleklet. TiU sådana anvisningar räknades enligt kommittéerna bl. a. vis­sa undervisningsmetoder, meloder för skrift, syslem för stenografi etter bokföring, meloder för reklam, regler för spel, penningsystem och stads­planer (NU 1963:6 s. 97). Huruvida datorprogi-am omfattas av uppfin­ningsbegreppel har varit föremål för viss Ivekan, men efter ett avgörande i regeringsrätten år 1974 får anses att della inle är fallet (Regeringsrättens årsbok 1974 s. 19).

Enligt de nordiska palenlkommilléerna borde i viss omfattning även uppfinningar varigenom man delvis utnyttiar den levande naturen anses ha teknisk karaklär. Delta skulle enligl kommittéerna ofta vara fallet i fråga om   uppfinningar  som   används   inom   lantbruk   och   skogsbruk.   Kom-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         163

mitteerna nämnde i della sammanhang alt paleni hade meddelats på fram­slällning av antibiotika genom utnyujande av bakteriers och svampars or­ganismer. De framhöll all. medan patent kunde meddelas på uppfinning som avser framställning av serum i en levande djurorganism, patent hade vägrats på användning av människokroppen för semmframställning. Kom-iniltéerna ansåg vidare all meloder för behandling av människokroppen el­ler levande djurs kroppar normall föll uianför det palenlrältsliga uppfin­ningsbegreppel. Lake- och opeialionsmeloder skulle därtor inle vara pa­tenterbara. Del anmärktes dock att paleni hade meddelats på förfarande för permanentning av hår och på föifarande för rönlgenfoiografering med användning av kontrastmedel. Vidare erinrade kommittéerna om att i de nordiska ländema patent hade meddelats på uppfinningar som avser att främja djurs eller växters lillväxi saml på förfaranden och ämnen som ökar fruktsamheten hos djur eller växter (NU 1963: 6 s. 97).

Kravet all en uppfinning för all vara patenterbar skall ha leknisk karak­lär ansågs av de nordiska paientkommitiéema vara del viktigaste villkoret för paienlerbarhet. Detta krav antyds i lagtexten genom föreskriften all en uppfinning för all kunna palenteras skall kunna tillgodogöras industrieUt. Del bör i della sammanhang framhållas, all ordel "industriellt" i patentla­gen liksom i 1883 års Pariskonvention för industriellt rättsskydd haren av­sevärt vidare innebörd än i allmänt språkbruk (NU 1963: 6 s. 100 ff. prop. 1966:40 s. 68), Härmed avses sålunda inle bara indusiri i egentlig mening ulan även andra näringsgrenar. Säsom industriell verksamhel anses t.ex. också handel, jordbruk, skogsbruk och offentlig förvaltning.

Kraven på leknisk effekt och reproducerbarhel ligger enligt kom­mittéerna i själva ordet uppfinning (NU 1963: 6 s. 102). Kravet all en upp­finning skall ha teknisk effekt innebär enligt de nordiska palentkom-mittéerna att det tekniska problem som uppfinningen avser skall ha lösts genom uppfinningen och att det för en fackman är i vart fall sannolikl all den påstådda effekten erhålls om uppfinningen utövas. När det gäller kra­vet ph reproducerbarhel innebär della enligl kommittéerna alt uppfinning­en har sådan karaklär att den avsedda effekten med säkerhel erhålls vid ell upprepat rikligt utövande av uppfinningen.

Som förut nämnls får enligl 2 S patentlagen patenl meddelas endast på uppfinning som väsentligen skiljer sig frän vad som har blivit känt före da­gen för patentansökningen. Detta villkor innefattar i sig tvä skilda krav. nämligen kravet pä nyhet och kravet päuppjlnningshöjd. Nyhelskravel in­nebär all uppfinningen inle får avse något som redan är känt, Kravei på uppfinningshöjd innebär all uppfinningen inte endast måste vara ny utan även måsle innefatta en sådan ulveckling av tekniken all den väsentligen skiljer sig från vad som redan är känt. Den faktiska innebörden av dessa två krav beror givetvis på vad som enligl lagen skall anses som känt.

1 2 S patentlagen anges också vad som skall anses känt. Som känt anses sålunda alll som har blivit allmänt tillgängligt före dagen för patenlansök-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         164

ningen, oavsell på vilket säll det har skell. saml innehållel i palenlansök­ningar som har gjorts här i landet före ansökningsdagen, om dessa ansök­ningar blir allmänt tillgängliga enligl 22 S patenttagen, t fråga om ansökan som åtnjuier prioritet skall vid lillämpning av detta lagrum ansökningen anses gjord den dag från vilken prioritet åtnjuts.

Från nyhetskravet görs två undanlag. Patenl får sålunda meddelas ulan hinder av all uppfinningen inom sex månader före ansökningsdagen har blivit allmänt lillgänglig till följd av uppenbart missbruk i förhållande lill sökanden eller någon frän vilken denne härleder sin rätt eller lill följd av all sökanden eller någon från vilken denne härleder sin räll har förevisat upp­finningen på officiell eller officiellt erkänd internationell utställning,

11.2.2 Konrentionerna

Samarbelskonvenlionen innehåller inle någon reglering av de patenler-barhelsvillkor som får föreskrivas i de fördragsslutande staterna. Den för­beredande patenlerbarhetsprövning som kan ske enligt konventionens kap. II syfiar endasl litl all få ett preliminärt, icke bindande utlåtande hu­ruvida den uppfinning som söks skyddad förefaller att vara ny, ha uppfin­ningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt (art. 33). De kriterier efter vilka denna bedömning enligl konventionen skall göras överensstämmer i huvudsak med patenterbarhetsvillkoren i svensk räll.

1 den europeiska patenlkonventionen regleras patenträttens föremål i ar­tiklarna 52-57. I artikel 52.1 föreskrivs sålunda all europeiski patent med­delas på uppfinning som är ny. har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt. Uttrycket "industrielll"" ges i konveniionen en vid innebörd (art. 57). En uppfinning skatt sålunda anses kunna tillgodogöras industriellt om den kan tillverkas eller användas i någon form av industriell verksam­het, däri inbegripet jordbruk.

Konventionens uppfinningsbegrepp avgränsas i artikel 52.2 genom en uppräkning av exempel på vad som inte i någol fall skatt anses som uppfin­ning. Utanför begreppet uppfinning faller sålunda upptäckter, vetenskapli­ga teorier och matematiska metoder samt konstnärliga skapelser. Detsam­ma gäller planer, regler och metoder för intellektuell verksamhel, för spel eller för affärsverksamhet saml datorprogram. Framläggande av informa­tion skall inte heller anses som uppfinning. Det är all märka alt denna upp­räkning inle är uttömmande.

I ariikel 52.4 görs en ytterligare begränsning av del patenterbara områ­det. Där föreskrivs sålunda all meloder för kirurgisk eller terapeutisk be­handling av människokroppen eller av djur saml sådana metoder för dia­gnostisering som utövas på människokroppen eller på djur inte skall anses vara uppfinningar som kan tillgodogöras industrielll. Alster, särskilt äm­nen och blandningar, som är avsedda för användning vid utövande av nå­gon av dessa metoder är däremoi enligl ultrycklig föreskrift i och för sig patenterbara.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         165

t artikel 53 undantas vissa uppfinningar, som eljest skulle kunna falla un­der konventionens uppfinningsbegrepp, från del patenterbara områdei. Europeiskt patent meddelas sälunda inle på uppfinningar vars uinyitiande eller offentliggörande skulle strida mol altmän ordning ("ordre public") el­ler goda seder. Europeiskt patent meddelas inle heller på växlsoi"ter eller djurraser eller väsentligen biologiskt föifarande för framslällning av växter eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiska föifaranden och alster av sådana föifaranden.

En uppfinning skall enligt ariikel 54 anses som ny. om den inle ulgör del av leknikens siåndpunki. Till leknikens siåndpunki räknas allt som har bli­vit allmänt tillgängligt före den europeiska palentansökningens ingivnings­dag oavsett hur del har skett. Åtnjuter ansökningen prioritet, omfattar lek­nikens ståndpunkt allt som har blivit allmänt tillgängligt senasl dagen före priorilelsdagen. Som del av leknikens siåndpunki anses även innehållel i sådan lidigare europeisk palenlansökan som ännu inle har publicerats före ingivningsdagen resp. prioritetsdagen men som senare publiceras av del europeiska patenlverket. Sådan tidigare ansökan får dock beaktas endast såvitt avser stal som är designerad både i den lidigare och i den senare gjorda ansökningen när resp. ansökan publiceras.

En särskild nyhetsregel uppställs i fråga om ämnen och blandningar som är avsedda att användas som hjälpmedel vid sådana meloder för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnoslicering som skall utövas på människor eller djur. Såvitt gäller ämnen eller blandningar som förul är kända får patent meddelas på användning som hjälpmedel vid metod som nyss nämnls förutsatt all användning av ämnel etter blandningen vid någon sådan metod inte är känd lidigare (art. 54.5)

I artikel 55 föreskrivs vissa undanlag från nyhelskravel, Nyhelshinder föreligger sålunda inle om uppfinningen inom sex månader före den dag då den europeiska palenlansökningen ingavs har blivit allmänt tillgänglig lill följd av uppenbart missbmk i förhållande till sökanden eller någon från vil­ken denne härleder sin rätt. Delsamma gäller om uppfinningen inom sam­ma tid harblivit allmänt tillgänglig lill följd av att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin räll har förevisat uppfinningen på sådan officiell eller officiellt erkänd internalionell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om internationella utställning­ar.

Uppfinningshöjd skatt enligt artikel 56 anses föreligga om uppfinningen för en fackman inte är närliggande i förhållande titt teknikens ståndpunkt. Vid avgörande av huruvida uppfinningshöjd föreligger skall litl leknikens siåndpunki inle räknas innehållel i lidigare europeiska palentansökningar som inte har publicerats före den dag då ifrågavarande ansökan görs.

Enligt den europeiska patenlkonventionen får patent på själva alstret, s. k. produktpalent, meddelas såvitt avser kemiska produkter, livs- och lä­kemedel. Fördragsslutande stal. vars nationella tag inle medger dylika pro-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         166

duklpalent. ges emellertid rätt au genom leservalion som görs senast vid tillträdet till konveniionen upprätthålla förbudet mol sådana piodtiklpatenl under en övergångstid oä högsl lio år fiån del alt konventionen har trätt i kraft (art, 167.2.a och arl. 167.3), Stat som har avgivii sådan reservation är förpliktad att återta den så snart omständigheterna medger del (arl. 167,4), Om särskilda skäl föreligger, får den europeiska palentorganisationens för­valtningsråd ge fördragsslutande stal rätt att behålla förbudet mot produkt-patent på sådana alster under ytterligare högst fem år (arl. 167,3),

11.2.3 Konunittén

Kommittén erinrar lill en början om all vid prövning av europeisk pa­lenlansökan det europeiska paientverkel skall beakla endasl de palenier-barhetsvillkor som föreskrivs i den europeiska paientkonventionen. Talan om ogiltighel av europeiski patent prövas däremoi för varje fördragsslu­tande stal av den statens domstolar. Kommittén framhåller också alt euro­peiskt patenl får ogUtigförklaras endast på någon av de grunder som anges i artikel 138.1 i konventi-jiien eller om den uppfinning som palenlel avser inle uppfyller kraven i vederbörande siats lag på nyhet och uppfinnings­höjd i förhållande till sådan uppfinning som har sökts skyddad genom na­tionell palenlansökan med lidigare ingivnings- eller prioriielsdag än den ansökan som ligger till grund för del europeiska patentet. Nationell dom­stol får däremoi inle ogiltigförktara europeiski patent på den grunden alt det inle uppfyller annat patenterbarhelsvillkor som föreskrivs i nationell lag, I ariikel 138,1 föreskrivs bl. a. all europeiski patent får förklaras ogil­tigt om det avser någol som inte är patenterbart enligt artiklarna 52—57.

Kommittén framhäller alt del i och för sig inle finns något hinder för för­dragsslutande stal alt såvitt gäller nationella patent uppställa flera paien-terbaihetsvillkor än de som anges i konveniionen och låta åsidosättande av sädana villkor utgöra ogiltighetsgrund gentemot nationella patent. Om en sådan ordning tillämpades i Sverige, skulle delta emellertid leda lill alt en patentsökande skulle kunna få giltigt patent för Sverige i form av euro­peiskt patenl i fall där del inle hade varil möjligt all få gilligl patent medde­lal av del svenska patenlverket. Della kan enligt kommittén inte vara rim­ligt. Kommittén anser däiför del i prakliken vara nödvändigt att de palen-lerbarhelsvillkor som uppslälls i den svenska palenllagsliflningen inte i nå­got avseende går uiöver de palenlerbarhelsviltkor som föreskrivs i den eu­ropeiska patenlkonventionen.

En jämförelse mellan gällande svensk rält och den europeiska patent-konventionen ger enligl kommittén vid handen all det sätt på vilkel del pa­tenterbara områdei anges i den svenska lagtexten och i konventionen skil­jer sig ål i vissa avseenden. Kommittén påpekar all konventionens regle­ring bl.a. är avsevärt utförligare. Trots olikheierna i bestämmelsernas ut­formning är emellertid enligt kommittén det patenterbara området enligl


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         167

svensk räu och enligl konventionen detsamma. Kommittén bortser därvid från det i svensk rätt lills vidare gällande förbudet mol piodtiklpatenl på livs- och läkemedel. Kommittén anser all någon ändring av den svenska palenllagsliflningen i vad avserdet palenieibaia området inle erfordras för all i sak uppnå överensslämmelse med vad som komnier alt gälla enligt konveniionen. Skillnaden i utformning mellan den svenska lagtexten och konvenlionstexten är emellertid så stor all det enligl kommiiién finns an­ledning att överväga en anpassning av den svenska lagstiftningen i redak­tionellt avseende.

Både i konveniionen och i svensk räll krävs för palenieibaihet alt upp­finningen är ny och har uppfinningshöjd. Vad som skall anses känt vid be-diarming av nyhelskravel regleras enligt kommittén i princip på samma säll i konveniionen och i svensk rätt. Däremot, anför kommittén, skiljer sig svensk riitt och konveniionen i fi-åga om vad som skall beaklas vid be­dönming av kravei på uppfinningshöjd. Enligt svensk rätt anses sålunda som känt i förhållande lill en patenlansökan även innehållel i lidigare svenska palenlansökningar som inle har blivit offentliga före den dag då den nya ansökningen gjordes, om dessa lidigare ansökningai' sedermera blir allmänt tillgiingliga enligt 22 S patentlagen. Detta gäller både vid avgö­rande av huruvida uppfinningen är ny och vid bedömning av huruvida den har uppfinningshöjd, Enligl den europeiska palenlkonvenlionen anses in­nehållel i tidigare europeisk palenlansökan. som sedermera publiceras, som del av leknikens siåndpunki endast vid avgörandei av huruvida den patentsökta uppfinningen är ny.

Kommittén erinrar om alt frågan huruvida och i vilken omfallning inne­hållel i lidigare ansökan, som inle har blivit allmänt tillgänglig innan en se­nare ansökan görs, skall anses som känt i förhållande till den senare ansök­ningen var föremål för ingående överväganden i förarbetena till patentla­gen (NU 1936:6 s 128 ff. prop. 1966:40 s. 81 f. s. 84f). Kommittén anför att den lösning som denna lag innehåller och som överensstämmer med vad som föreslogs i 1963 års nordiska belänkande under remissbehandling­en av nämnda betänkande blev utsatt för krilik från ålskilliga remissinstan­ser. Lämpligheten av den valda lösningen har satts i fråga även efler lagar­nas ikraftträdande. Enligl kommittén är det uteslutet all efler ett svenskt tillträde till den europeiska paientkonventionen i den svenska lagstiftning­en behålla en från konventionen avvikande reglering när del gäller den grundläggande frågan vad som skall beaklas vid avgörande av huruvida en patentsökt uppfinning har uppfinningshöjd. Kommittén föreslår därför alt den svenska lagstiftningen anpassas till konveniionen i detta avseende. Kommittén anser att den förestagna ändringen torde tillgodose önskemå­len från dem som har kritiserat gällande rätt på denna punkt.

Vad angår innebörden av kravei på uppfinningshcijd påpekar kommittén all. enligl uttalande av försia lagutskottet i samband med behandlingen av 1966 ärs proposition med förslag lill patentlag, kravet på uppfinningshöjd


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         168

borde skärpas i förhållande till den praxis som då hade utbildats (I LU 1967:53 s, 23). Med ulgångspunkl från de diskussioner som ägde mm un­der löraibelel lill den europeiska palenlkonvenlionen anser sig kommittén kunna ulgå från all den iippfinningshiijd som kommer all krävas av del eu­ropeiska paientverkel kommer all överensstämma med den praxis som f n. tillämpas i Norden, Enligl kommittén finns del i vart fall inle anled­ning alt räkna med att de skillnader som kan uppslå komnier alt orsaka några praktiska olägenheter.

Kommittén lar härefter upp frågan om anpassning av den svenska lag­texten till konventionen i redaktionellt avseende. Kommittén erinrar där­vid om all europeiski patent kan förklaras ogiltigt om det har meddelats i strid mol de palenlerbarhelsvillkor som uppställts i konveniionen medan ell svenskl patent enligt gällande rätt kan förklaras ogiltigt, om patentet har meddelats i strid mol 1 eller 2 S patentlagen. Med ulgångspunkl i all patenterbarhetsvillkoren enligl dessa paragrafer i deras nu gällande lydelse i sak hell överensstämmer med de palenlerbarhelsvillkor som föreskrivs i konventionen anser kommittén all del i patentlagen skulle kunna föreskri­vas all även europeiski patent får förklaras ogiltigt, om del har meddelats trots att villkoren enligl I och 2 SS inle var uppfyllda. En sådan lösning skulle medföra den fördelen all lalan vid svensk domstol om ogillighet av patenl skulle komma all prövas enligl samma bestämmelser oberoende av om ogiltighetslalan avser europeiski patent eller patent meddelat av del svenska patenlverket.

En allernaliv lösning skutte enligl kommittén vara att i patenttagen la in en bestämmelse av inneböi-d att europeiskt patent får förklaras ogiltigt så­vitt gäller Sverige, om det avser något som inle är patenterbart enligl artik­larna 52-57 i konveniionen. En dylik bestämmelse måsle emellertid enligl kommittén kompletteras med en föreskrift av innebörd att europeiskt pa­tent får förklaras ogiltigt, om det inte uppfyller kraven på nyhet och upp­finningshöjd i förhållande till svensk patentansökan med lidigare ingiv­nings- eller prioriielsdag än den ansökan som tigger litl grund för del euro­peiska patentet eller i förhållande till svenskt patent grundad på sådan tidi­gare ansökan. Kommittén anser emellertid att enbari en hänvisning lill konvenlionstexten inte är godtagbar på en så viktig punkt. Enligt kom­mittén bör i patentlagen uttryckligen anges under vilka förutsättningar eu­ropeiskt patenl kan ogUtigförklaras såvilt avser Sverige. Kommittén före­slår därför att i patentlagen skatt föreskrivas att europeiskt patent får för­klaras ogiltigt om det har meddelats trois alt de patenterbarhelsvillkor som anges i lagen inte är uppfyllda.

Det kan emellertid enligt kommittén ifrågasättas om inle en sådan lös­ning med den nuvarande utformningen av patenterbarhetsvillkoren i I S patentlagen i andra fördragsslutande stater skulle kunna ge upphov lill iveksamhel huruvida gmnderna för ogilligförklaring av europeiski patent såvitt avser Sverige hell överensstämmer med vad som föreskrivs i kon-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         169

venlionen. Kommittén påpekarail lagförarbeten av det slag som föreligger i Sverige saknar moisvarighei i ålskilliga av de stater som förväntas tillträ­da konveniionen. Kommittén anför vidare all de nordiska kommittéer som nu har övervägt vilka författningsändringar som föranleds av den europeis­ka patenlkonventionen har ansell det vara av vikt alt nordisk rättspraxis kommer all tillmätas belydelse i andra fördragsslutande slaler när del gäl­ler tolkning och tillämpning av konventionens besiämmelserom villkoren för palenlerbarhei, Enligl kommittéernas uppfattning är utsikterna i della avseende slörre. om palenierbarhelsvillkoren i de nordiska patentlagarna ges en utformning som nära ansluter sig till ulformningen av motsvarande bestämmelser i konveniionen. Patenlpolicykommittén förordar därför all 1 S patentlagen ges en avfattning som nära ansluter sig till konventionens bestämmelser rörande avgränsningen av det patenterbara området. En så­dan lösning skulle enligl kommittén i allt väsentligt innebära en kodifiering av doktrin och praxis.

Såviii avser livs- och läkemedel erinrar kommittén om ati enligl 1884 års palenlförordning gällde all patent inte fick meddelas på själva alstret utan endast pä särskill förfärande för framslällning av detta. Genom 1967 ärs patentlag upphävdes i princip förbudet mol produklpalenl på livs- och lä­kemedel. I övergångsbestämmelserna titt denna lag föreskrivs dock all pa­tent inle får meddelas på alster som är livs- eller läkemedel förrän regering­en förordnar annal. Någol sädant förordnande har inle meddelats.

Enligt kommittén måsle del anses uteslutet alt i den svenska palenllag­stiftningen behålla förbudet mol produktpalent på livs- och läkemedel så­vitt avser patenl som meddelas av det svenska patenlverket. om sådana produktpalent kan meddelas för Sverige av del europeiska patenlverket. Vid ett svenskt lilliräde lill konveniionen uppkommer därför enligl kom­mittén endasl frågan om Sverige skall avge reservation för att därigenom få möjlighet alt upprätlhälla förbudet mol dylika produktpalent under en övergångslid på högst femlon år.

I 1966 års proposiiion uttalade föredragande departementschefen alt det från samhällelig synpunkl inte fanns någol hållbart skäl för förbud mot pro­duklpalenl pä livs- och läkemedel men att förbudet borde bibehållas under en övergångstid lill dess moisvarande ändring allmänt hade genomförts i andra industriländer (prop. 1966: 40 s. 70).

Kommittén anser att det inte heller i dag finns någol hållbart skäl för ell förbud mol produktpalent på livs- och läkemedel. Den framhåller alt de slaler som tillträder den europeiska patenlkonventionen och som i dag inle litläter sådana produklpalenl kommer, i vart fall efter en övergångstid, att bli tvungna att tillåta dylika produktpatent. Vidare pekar kommittén pä att marknadspatentkonventionen inte medger något undantag från möjlighe­ten alt få produktpalent på livs- och läkemedel. Kommittén anser det ule­slutei all Danmark skulle behålla ell sådani förbud för nationella patent se­dan marknadspatentkonventionen har trätt i krafl för dess det. Såvitt gäller


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         170

Norge upplyser kommittén all man där överväger alt behålla förbudet mol sädana produklpalenl och alt Norge vid ett tillträde lili konveniionen där­för kan komma att utnyttia reservalionsmöjlighelen föratt i vari fall under en övergångslid kunna behålla förbudel. Huruvida förbudet mot produkl­palenl på livs- och läkemedel kommer all upphävas i Finland är enligt kommittén en öppen fråga,

Konimiltén anser all övervägande skäl lalar för att förbudet i övergängs-bcsliimmelserna lill patentlagen att meddela produklpalenl pä livs- och lä­kemedel upphävs i samband med ati den europeiska palenlkonvenlionen träder i kraft. Om förbudet upphävs finns inte anledning för Sverige att vid tillträde lill konventionen avge reservation på denna punkt.

I artikel 54,5 i den europeiska palenlkonvenlionen finns som förul nämnls en särskild beslämmelse om vad som skall anses känt när del gäller ansökan om patenl på redan kända ämnen eller blandningar som är avsed­da för användning som hjälpmedel vid sådana meloder för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnoslicering som utövas på människor eller djur. Patent får sålunda meddelas på användning vid metod som nyss nämnls om användning av ämnet eller blandningen vid någon sådan metod inte är känd lidigare.

Om del i svensk räll övergångsvis gällande förbudel mot produklpalenl på livs- och läkemedel upphävs ulan att i patentlagen införs en beslämmel­se som svarar mot konventionens ariikel 54,5. skulle enligt kommittén pa­tent på hjälpmedel för medicinsk behandling enligt svensk räll kunna med­delas i slörre ulslräckning än enligl konveniionen. nämligen inle bara i frå­ga om den först uppfunna användningen som sådani hjälpmedel utan även i fråga om andra därefier uppfunna användningar för sådana ändamål. En­ligt uttalande av föredragande departementschefen i 1966 års proposiiion (prop, 1966: 40 s, 71 f) skulle det nämligen inle vara uieslulet all en ny bio­logisk verkan av ell redan patenteral läkemedel kan ha sådan uppfinnings­hcijd i förhållande till del lidigare patentet alt ett nytt självständigt patent kan meddelas. Kommittén finner inte anledning att i svensk rätt medge pa­tent i fiåga om användning av sådana hjälpmedel som nu avses i andra fall än som medges i den europeiska paientkonventionen. Kommittén föreslår däiför all i patentlagen tas in en bestämmelse som svarar mol artikel 54.5.

11.2.4 Remissyttrandena

Som framgår av den tidigare redogörelsen tar kommittén i förevarande sammanhang upp fyra huvudfrågor, nämligen spörsmålel om saklig och re­daktionell överensstämmelse mellan patentlagen och den europeiska pa­ientkonventionen i vad avser regleringen av det patenterbara områdei. slo­pandet av kravei alt uppfinning skall visa uppfinningshöjd gentemot inne­hållel i tidigare palenlansökningar även om dessa ännu inle har blivit of­fentliga när uppfinningen patentsöks, upphävande av det övergångsvis


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         171

kvarstående förbudet mol produklpalenl på livs- och läkemedel saml en särskild reglering av nyhetshindrei i fräga om hjälpmedel vid vissa medi­cinska förfaranden.

Kommitténs förslag rörande regleringen i patentlagen av del patenterba­ra området har berörts av juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, paientverkel. Läkemedelsindustriföreningen. Föreningen för industriellt rättsskydd och Svenska patenlombudsföreningen,

Palenlonihudsföreningeii förklarar att den inle har någol att erinra mol att den svenska lagtexten i redaklionelll avseende anpassas till konven­lionstexten. Föreningen anser liksom kommittén all en sådan tmpassning inle innebär nägon saklig ändring av gällande svensk rätt. Juridiska fiikul-icieii och Föreningen för industridli rättsskydd anser all de preciseringar av del patenterbara området som den föreslagna anpassningen av patentla­gen till konventionen skulle innebära i alll väsentligt är en kodifiering av vad som redan gäller enligl doktrin och praxis. Föreningen uttalar dess­utom all den fylligare beskrivningen av uppfinningsbegreppel framstår som en fördel efiersom lagtexten därigenom blir mer informativ än den f n, är.

Palenlrerkel och Läkenicddsindiistriföreningen anför all den av kom­mittén föreslagna anpassningen lill konveniionen i ett hänseende innebär en inskränkning av del patenterbara områdei i förhållande lill gällande räll. Dessa reinissinstanser framhåller alt konventionens reglering innefattar ell förbud mot patent på förfaranden för diagnostisering som skall ulföras på människor eller djur. De erinrar om alt i nordisk praxis patent har medde­lats på föifarande för upptagande av röntgenbild med användning av rönl-genkonlraslmedel. Patenlverket utlalar all förslagel innebär en onödig skärpning i förhällande lill nuvarande praxis och anser all man utan någon större olägenhet kan underlåta att anpassa svensk rätt till konventionen pä denna punkt. Läkemedelsindustriföreningen. som anser all vinslen av en anpassning lill konveniionen på denna punkt är av ringa belydelse. motsät­ter sig den föreslagna ändringen av gällande rält.

Förslaget att slopa kravet på uppfinningshöjd gentemot innehållet i såda­na ansökningar som inte har blivit offentliga innan uppfinningen patent­söks hälsas med tillfredsställelse av Föreningen för industrieUt rättsskydd. Srenska induslriens paieniingenjörers förening och Patenlonihud.sjör-eningen. Försrarels cirilförralining anför i sill yttrande alt en reglering i enlighet med kommitiéns förstag visseriigen kan medföra alt patenl bevil­jas olika sökande på alltför likartade uppfinningar saml att svårighet kan uppslå all besiämma patentskyddets omfallning. Civilförvaltningen anser emellertid all fördelarna med en anpassning till konveniionen är så slora att de överväger de nackdelar som den föreslagna ändringen kan medföra.

Kommitténs förstag all upphäva del övergångsvis gällande förbudel mot produklpalenl på livs- och läkemedel behandlas av socialstyrelsen, statens livsmedelsverk, patenlverket, näringsfrihetsombudsmannen. Kooperativa


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         172

förbundel. Ingenjörsvelenskapsakademin, Läkemedelsindustriföreningen. Svenska föreningen för industriellt rättsskydd. Svenska industriens pa-tenlingenjörers förening. Svenska patentombudsföreningen och Svenska uppfinnareföreningen.

Socialsiyrelsen. som särskilt övervägt palenlerbarhelsbeslämmelserna i fråga om läkemedel, har inle något all erinra mol kommitténs förslag i den delen. Siaiens lirsnieddsrerk framhåller all principen om produklpalenl på livsmedel har accepterats i patentlagen. Livsmedelsverkel anser däiför all del inte är motiverat all Sverige vid tillträde lill den europeiska palenl­konvenlionen avger reservation i fråga om produklpalenl på livsmedel. Verkei uttalar alt den svenska patentlagen ger möjlighel lill ingripande om en patenträtt i enskilt fall skulle utnyttjas på ett sätt som strider mot funda­mentala samhällsintressen, exempelvis inom livsmedelsförsörjningen.

Näringsfriheisoinhudsnuinneu I NO) anför att upphävande av förbudel mot produklpalenl på livs- och läkemedel innebär en utvidgning av det pa-lenierbara området. Detta kan enligl NO leda till ett ökat anlal fall av mot­sättningar mellan patenthavarens berättigade krav på ensamrätt och kon­kurrensintressena. Med hänsyn till de positiva effekterna av en ökad inter­nationell samordning på patentområdet vill NO dock inte motsätta sig kommitténs förslag,

Patenlverket delar kommitténs uppfallning att förbudet mol produktpa­lent på livs- och läkemedel bör upphävas och alt del inte finns anledning för Sverige att utnyttja reservationsrätten enligt den europeiska patenlkon­ventionen. Verket anför att för dess del övergången till produktpatent på livs- och läkemedel innebär att det komplicerade systemet med s. k. analo­giförfaranden i princip bortfaller. Vidare blir det enligt patenlverket inte längre nödvändigt alt la ställning till huruvida en substans är att betrakta som livs- etter läkemedel.

Föreningen jör industrieUt rättsskydd, Patentombudsföreningen och Läkemedelsindustriföreningen hälsar med tillfredsställelse förslaget att upphäva det enligt övergångsbestämmelserna till patenttagen gällande för­budet mot produktpatent på livs- och läkemedel. Även Svenska industri­ens paieniingenjörers förening stöder detta förslag. Ingenjörsvetenskapsa­kademin anser att möjligheten alt få produktpatent på livs- och läkemedel gör det lättare för läkemedelsindustrin att få ersättning för sina forsknings-och utvecklingskostnader. Enligl Föreningen för industriellt rättsskydd togs vid patentlagens tillkomst det principiella ställningstagandet alt patenl på sådana produkter skulle vara tUlåtna. Det framstår enligt föreningen som ohållbart att upprätthålla det övergångsvis kvarstående förbudet mol sådana produktpatent. Om man i övrigt godtar uppfattningen att patent­skyddet fyller en viktig ulvecklingsfrämjande funktion, ter det sig enligt föreningen inte rimligt att inta motsatt ståndpunkt i fråga om livs- och läke­medel. Risken för missbmk bör enligt föreningen mötas med de patent-rättsliga regler som finns för detta ändamål, såsom reglema om tvångsli-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         173

cens. Patenlombudsföreningen uttalar att förbudel mol produktpalent på livs- och läkemedel bör upphävas snarast, även om Sverige inte tillträder den europeiska palenlkonvenlionen.

Två remissinsianser. Kooperativa förbundel (KF) och Srenska uppfin­nareföreningen. motsätter sig förslaget att nu upphäva det övergångsvis kvarstäende förbudet mol produklpalenl pä livs- och läkemedel. KF anser all Sverige bör hell utnyttja reservationsmöjligheterna för all kunna bibe­hålla della förbud under en övergångstid, i vart fall såvitt gäller livsmedel, så all lillräckliga erfarenheter kan vinnas under den tid som reservation i detta avseende får omfatta, dvs. högst 15 år från konventionens ikraftträ­dande. Vidare anser KF del angelägel att övergångstiden utnyttjas för all få klarhet i hur de övriga nordiska ländema ställer sig i denna fråga. Upp­finnareföreningen utlalar att produklpalenl på livs- och läkemedel i del övervägande anlalel fall torde komma all sökas av slora förelag som ett monopol- och konkuriensinslmment. Föreningen tror att sådana patent endasl i enstaka fall skulle kunna användas som skydd för enskild uppfin­nare. Föreningen anser alt livsmedel är av belydande intresse från konsu­mentsynpunkt och all produktpalent på livsmedel fortfarande inte bör niedges.

Vad slutligen gälter kommitténs förstag all i svensk läti införa en be­stämmelse som motsvarar artikel 54,5 i den europeiska patenlkonventio­nen har della i och för sig lämnats ulan erinran av remissinstanserna. Pa-lentombudsjöreningen ifrågasätter emellertid huruvida kommitténs utta­landen om gällande räll såviii avser möjlighelen all få patent på känt ämne är rikliga. Kommitténs uttalanden lyder enligt föreningen på alt gällande svensk rätt tillåter att patent meddelas på en känd substans etter blandning avsedd för en bestämd ny användning. Enligt föreningen finns det i patent-verkets praxis inte stöd för uppfattningen alt patent i något fall skulle kun­na meddelas pä ett redan känt ämne som produklpalenl. Om en ny använd­ning av ell känt ämne uppfinns, bör enligt föreningen patent i stället med­delas på användningen. Skulle användningen i princip vara utesluten från patentskydd, bör enligt föreningen någol patenl inle meddelas. Föreningen uppfattar konvenlionsbeslämmetsen så alt den ger en möjlighet som eljesi inte skulle ha funnits alt få patenl på en produkt för viss användning, inle patent på användning av en produkt. Om svensk rätt har det innehåll som synes framgå av kommitténs uttalanden, skulle enligt föreningen produkl­palenl på ämnen och blandningar för viss angiven användning kunna med­delas i slörre utsträckning enligl svensk rätt än enligl konveniionen. Detta är enligl föreningen olämpligt. Föreningen anser att den svenska reglering­en av denna fråga bör överensstämma med konventionen. Det bör enligt föreningen klargöras alt denna reglering inte får lolkas så all patent kan meddelas på känd substans etter blandning avsedd för annan användning än de medicinska behandlingar som avses i artikel 54.5.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         174

/1.2.5 Föredraganden

Vid prövning av europeisk palenlansökan skall del europeiska paient­verkel beakla endasl de palenlerbarhelsvillkor som föreskrivs i den euro­peiska palenlkonvenlionen. Talan om ogiltighel av europeiski patenl prö­vas för varje fördragsslutande stal av den statens domstolar, Europeiski patenl får ogUtigförklaras endasl på någon av de grunder som anges i kon­ventionen. Bland dessa grunder återfinns del fall all palenlel har meddelats i strid mot patenterbarhetsvillkoren enligt konventionen. Nalionell dom­stol får sålunda inte ogiliigförklaia europeiskt patent på den grunden all patentet inte uppfyller annal palenlerbarhelsvillkor som föreskrivs i nalio­nell lag.

Såsom kommittén har framhållil finns del i och för sig inle något hinder för fördragsslutande siat alt såviii gäller nationellt patent föreskriva flera patenterharhetsvillkor än de som anges i konveniionen och låta åsidosät­tande av sådana villkor ulgöra ogiltighetsgrund endasl i fråga om nalionelll paleni. Kommittén har emellertid ansett att del vid ett svenskt tillträde lill den europeiska patenlkonventionen i praktiken är nödvändigt all patenter­barhetsvillkoren enligl svensk rält inte går utöver palenierbarhelsvillkoren enligt konventionen. Del skulle nämligen annars bli möjligt att få euro­peiskt patent för Sverige i fall då nationellt svenskt patent inle kan medde­las. Denna bedömning har inle mött någon invändning under remissbe­handlingen och jag vill för egen del ansluta mig till den.

I fråga om patenterbarhetsvillkoren skiljer sig svensk rält från reglering­en i den europeiska patenlkonventionen främsl i ivå hänseenden. Den försia av dessa skillnader gäller vad som skall beaklas vid bedömning av humvida en uppfinning har uppfinningshöjd. På denna punkt har konven­tionen såsom kommittén anfört ett annal materiellt innehåll än 2 S patent­lagen. Den andra skillnaden hänför sig till angivandel av del patenterbara områdei. Bl. a. är regleringen i konveniionen i delta hänseende avseväri ut­förligare än i patentlagen. Med utgångspunkt i dessa skillnader har patenl­policykommittén lagil upp frågan om en anpassning av svensk rätt till kon­ventionens bestänunelser. t anslulning härtill har kommittén också be­handlal spörsmålen om slopande av det övergångsvis kvarstående förbu­del mot produktpalent pä livs- och läkemedel saml om en särskild regle­ring efler mönster av konveniionen såviii avser nyhetshindrei i fråga om hjälpmedel vid medicinska förfaranden.

För all patent skall kunna meddelas påen uppfinning gäller enligl svensk rätt all uppfinningen måste både vara ny och ha uppfinningshöjd inle en­dasl i förhållande lill vad som fakliski har blivit känt före den dag dä upp­finningen patentsöks ulan också i förhållande lill innehållel i tidigare här i landet gjorda palentansökningar som då ännu inle har offentliggjorts men som sedermera blir allmänt lillgängliga. Kommittén har föreslagit all kra­vet på uppfinningshöjd i förhållande lill innehållel i tidigare ansökningar


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         175

som ännu inle har offentliggjorts skall slopas. Förstagel har godtagits av remissinstanserna,

I likhet med kommittén anserjag det uteslutet all efter ell svenskl tillträ­de till den europeiska palenlkonvenlionen i den svenska lagstiftningen be­hålla en från konveniionen avvikande reglering när del gäller den grundläg­gande frågan vad som skall beaktas vid avgörande av huruvida en patent­sökt uppfinning har uppfinningshöjd. Jag bilräder däiför kommitténs för­slag all den svenska lagstiftningen anpassas lill konveniionen på denna punkt.

När det gäller angivandet av det patenterbara områdei har konimiltén gjort en ingående jämförelse mellan konveniionen och svensk rält. Därvid har kommittén funnii all del säll på vilkel del patenterbara området anges i den svenska lagtexten i vissa avseenden skiljer sig från del säll på vilket det patenterbara området anges i konventionstexten. Trots olikheierna i bestämmelsernas utformning har kommittén emellertid ansett att det pa­tenterbara området är delsamma enligl gällande svensk räll och enligl kon­ventionen. Skillnaden i bestämmelsernas uiformning är dock så slor all kommittén har ftinnit del påkallal all anpassa den svenska lagtexten till konveniionen i redaktionellt avseende. Om inte en sådan anpassning görs. skulle enligl kommittén kunna uppslå iveksamhel i andra fördragsslutande stater humvida gmnderna för ogilligförklaring av europeiski patent såvilt avser Sverige hell överensstämmer med vad som föreskrivs i konventio­nen. En anpassning av del slag som kommittén har föreslagit innebär främsl all i tagen las in preciseringar av del patenterbara området.

Kommitténs uppfallning att det patenterbara området är detsamma en­ligl svensk räll och enligl konventionen delas i allt väsentligt av remissin­stanserna. Två remissinsianser anser emellertid ;ilt del i ett avseende före­ligger en skillnad, nämligen såvitt gäller metoder för diagnostisering. En­ligt konventionen är meloder för diagnostisering undantagna från palenler­barhei i den mån sådan metod är avsedd alt utövas på människor eller djur. Dessa två remissinsianser har framhållit all i svensk praxis patent har meddelats på vissa sådana förfaranden, exempelvis föifarande för röntgen-fotografering med användning av kontrastmedel,

Enligl 1 S paienllagen gäller all paleni kan meddelas på uppfinning som kan tillgodogöras industrielll. Patentlagen innehåller dock inte någon när­mare precisering av del patenträtlsliga uppfinningsbegreppel. dvs. vad som menas med uppfinning som kan tillgodogöras industrielll. Somjag ti­digare har anfört har emellertid della begrepp i doktrin och praxis fått ett tämligen fast innehåll. Uppfinning i patentlagens mening anses sålunda föreligga endast om uppfinningen har leknisk karaktär och leknisk effekt saml är reproducerbar.

De väsentligaste avgiänsningama av det patenträtlsliga uppfinningsbe­greppet följer av kravet på teknisk karaktär. På grund av delta krav anses upptäckter, vetenskaptiga teorier och rena anvisningar för det mänskliga


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         176

inlellekiel ftilla ulanfördel palenträllsliga uppfinningsbegreppet. Som ex­empel på sådana anvisningar har nämnts bl.a. vissa undervisningsmeto­der, metoder för skrift, syslem för stenografi eller bokföring, meloder för reklam saml regler för spel. penningsystem och stadsplaner. Vidare anses della krav innebära alt metoder för behandling av människokroppen och levande djurs kroppar normall faller uianför del palenträllsliga uppfin­ningsbegreppel. Under senare lid har fiågan huruvida datorprogram om­fattas av uppfinningsbegreppet varit föremål för regeringsrällens prövning. Daiorprogram som sådana har därvid ansetts vara av i huvudsak samma karaklär som anvisningar för del mänskliga intellektet och därför inle pa­tenterbara som sådana.

Om man bortser fiån vad som sagls om metoder för behandling av män­niskor och djur har de begränsningar av del palentiällsliga uppfinningsbe­greppel som anses gälla i svensk räll sina motsvarigheler i de exempel som ges i den europeiska palenlkonvenlionen på vad som inle är en uppfinning i konventionens inening. I konveniionen nämns också särskilt konstnäriiga skapelser bland undantagen. Del torde emellertid vara fullständigt klart alt konslnärliga skapelser som sädana enligt svensk räll inle anses ha leknisk karaktär.

Vad gäller metoder för behandling av människokroppen och levande djurs kroppar anses i svensk räll att lake- och operationsmetoder inte i nå­got fall är patenterbara, Däremoi är rättsläget i övrigi inle helt klart på det­ta område. Patent har sålunda meddelats på förfarande för rönlgenfoiogra­fering med användning av kontrastmedel. Ett sådani förfarande är givelvis avsett att utövas på bl. a. människor. Konventionens bestämmelser är nå­got strängare i vad avser behandling i sjukvårdssammanhang. Enligl kon­ventionen är sålunda meloder för kirurgisk eller terapeutisk behandling saml meloder för diagnostisering alttid undantagna från palenlerbarhei, om de är avsedda att utövas på människor etter djur.

Som framgår av vad jag nu har sagl skulle en avgränsning av det palenl­rältsliga uppfinningsbegreppel efler mönster från konveniionen för svenskl vidkommande i huvudsak inte innebära annal än en kodifiering av gällande doktrin och praxis. En sådan anpassning av den svenska lagstift­ningen lill konvenlionstexten har. som kommittén framhållil. väsentliga fördelar vid ett svenskl tillträde till konveniionen. Enligl min mening har den även ett värde i sig som ett bidrag till ett förenhetligande av grundläg­gande beslämmelser i europeisk patenträtt. En fullständig anpassning av svensk rätt till konventionen såvitt avser det palenträllsliga uppfinnings­begreppet skulle innebära en viss inskränkning i fråga om möjligheten att få patent på metoder för behandling av människor och djur. Diagnosmelo-der avsedda all utövas direkl på människors och levande djurs kroppar skulle sålunda komma alt falla uianför del palenlrältsliga uppfinningsbe­greppel. Enligt min mening kan några betänkligheter knappast anföras mot en anpassning av svensk räll lill konventionen på denna punkt. Sådana


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         177

diagnosmeloder bör enligl min mening inle betraktas annorlunda än läke-och operationsmetoder.

Till följd av vissa ytterligare föreskrifler i I S patentlagen är emellertid det patenterbara områdei någol mindre än del skulle vara om del bestäm­des enbart av det palenträllsliga uppfinningsbegreppel. Sålunda undantas från palenlerbarhei uppfinning vars uinyitiande skutte strida mot goda se­der eller allmän ordning. Vidare föreskrivs all patent inle får meddelas på växlsorler etter djurraser eller väsentligen biologiskt förfarande för fram­slällning av växter eller djur. Från den senare föreskriften görs dock del undantaget att patenl får meddelas på mikrobiologiskt förfarande och als-ler av sådant föifarande. Dessa ytteriigare avgränsningar av det patenter­bara områdei har sina direkla motsvarigheler i den europeiska palenlkon­venlionen.

Mol bakgrund av vad jag nu anfört bilräder jag kommitténs förslag all begränsningarna i patentlagen av det patenterbara området skall vara de­samma som i den europeiska palenlkonvenlionen.

Kommittén föreslår vidare all del nu gällande förbudel mol produklpa­lenl på livs- och läkemedel upphävs. Förslagel har vunnil anslutning från flertalet av de remissinsianser som yttrat sig i frågan. Två remissinsianser. Kooperativa förbundel och Svenska uppfinnareföreningen, har emellertid motsatt sig att förbudet upphävs nu, i vart fall såviii gäller livsmedel. Dessa remissinsianser har förordai all Sverige vid ett tillträde till den euro­peiska patenlkonventionen begagnar sig av den reservationsmöjlighet som konveniionen ger för all under så lång lid som möjligt kunna bibehålla för­budel.

Somjag lidigare har nämnt får europeiski patent meddelas på alster som är livs- eller läkemedel. Fördragsslutande stal kan dock genom all avge re­servation uppnå att sädana produktpatent under en övergångstid av tio el­ler, under vissa förutsättningar, högst 15 år inte får rättsverkan i den sla­len.

1 1966 års proposiiion uttalade föredragande departementschefen all det från samhälletig synpunkt inte fanns något hållbart skäl för förbud mot pro­duklpalenl på livs- och läkemedel. Eli sådani förbud borde enligl hans uppfallning dock behållas underen övergångslid till dess alt motsvarande förbud avvecklades i andra induslristaters patenllagsiiftning. Inte heller jag anser det från samhällelig synpunkt finnas skäl för att upprätthålla ett förbud mot produktpalent på livs- och läkemedel. Liksom när det gäller andra patent finns bestämmelser som ger möjligheter till ingripande om produktpalent på livs- eller läkemedel skutte missbrukas, t.ex. patentta­gens bestämmelser om tvångslicens. Jag vill också påpeka att omfattning­en av den ensamrätt som en patenthavare har kan inskränkas enligt kon­kurrensbegränsningslagstiftningen. Vad angår utvecklingen i andra tänder bör märkas alt marknadspatentkonventionen inte medger någon reserva­tion mot den europeiska patentkonventionen i fråga om produktpalent på 12   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         178

livs- och läkemedel. I den proposition med förslag till ändrad palenltag-stiflning som nyligen har lagts fram i Danmark förordas också all del över­gångsvis gällande förbudet mot sådana produklpalenl upphävs, Mol bak­grund av vad jag nu har sagt anserjag tiden mogen all för Sveriges del upp­häva förbudel mol produklpalenl på livs- och läkemedel. Om delta förbud nu upphävs är det inle aktuellt för Sverige all avge reservation mol den eu­ropeiska patenlkonventionen såvitt avser giltigheten av sådana produktpa­lent.

Den europeiska patenlkonventionen innehåller, som jag förut har nämnt, en beslämmelse enligt vilken meloder för kirtirgisk eller terapeu­tisk behandling saml metoder för diagnoslicering är uteslutna från del pa­tenterbara området i den mån de är avsedda all utövas på människor eller djur. I konveniionen föreskrivs emellertid alt alster som är avsedda att an­vändas vid sådana meloder kan palenteras. Della gäller enligl konventio­nen särskill i fråga om ämnen och blandningar. Sålunda kan exempelvis en operationsteknik inle palenteras men väl ett instrument som är avsett all användas vid sådan teknik. All paleni på sådana alster kan meddelas enligl gällande svensk rätt torde det inle råda något tvivel om.

Konveniionen innehäller emellertid också en bestämmelse av innebörd att del eljest gällande nyhelskravel inle utesluter möjlighelen att få patent på känt ämne eller känd blandning för användning vid sådana medicinska metoder som inle själva är patenterbara. Villkoret är dock att användning­en av ämnet eller blandningen inle förut är känd inom någon metod av det slag som det här är fråga om, dvs. metoder för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller metoder för diagnoslicering som är avsedda att användas på människor eller djur. Kommittén har förestagit att samma reglering skatt införas i svensk rätt. Förstaget har inle mött någon erinran under re­missbehandlingen. Däremot ifrågasätter en remissinstans, Patenlombuds­föreningen. om kommittén, när den bedömt behovet av lagstiftning, har ut­gått från en riktig uppfattning om gällande rält på denna punkt. Föreningen har sålunda ansett att kommittén i sina uttalanden ger intryck av att det en­ligt svensk rätt är möjligt att få patent på ett fömt känt ämne, avsett för en bestämd ny användning. Föreningen har hävdat att detta inte överens­stämmer med svensk praxis. I sådana fall bör enligt föreningen patent meddelas på den nya användningen av alstret och inte på alstret som så­dant. Skulle användningen i princip vara utesluten från patentskydd, bör enligt föreningen något patent inle meddelas.

Somjag tidigare har sagt anserjag att patenterbarhetsvillkoren i svensk rätt bör vara desamma som i den europeiska patentkonventionen. 1 likhet med kommittén anserjag därför alt svensk rätt bör anpassas till konventio­nen i fråga om möjligheten att få patenl på medicinsk användning av kända ämnen eller blandningar.

När del gälter den fråga som har väckts av patentombudsföreningen vill jag anföra följande. Enligl konventionens ordalydelse lorde europeiski pa-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         179

lent på ämne eller blandning såsoin hjälpmedel vid meloder av ifrågavaran­de slag komma att meddelas i form av produktpalent vars skyddsomfång är begränsat lill den användning som anges i patentkravet. Detsamma bören­ligt min uppfattning gälla i fråga om patenl meddelade av den svenska pa­tentmyndighelen i dessa fall. När det gäller frägan huruvida patenl. som avser känt ämne eller känd blandning i viss användning, i övriga fall skall meddelas i form av användningsbundet produklpalenl eller i form av pa­tent pä användning av produkten synes den förhäiskande meningen vara att endasl patenl på användning bör meddelas när uppfinningen gäller ell förut känt ämne elleren förut känd blandning. Jag kan i princip ansluta mig till denna uppfattning. Den svenska patentmyndighelen bör dock i delta hänseende beakta den praxis som utvecklas vid del europeiska patenlver­ket.

11.3 Produktskyddets omfattning

11.3.1  Gällande räll

I patentlagen finns inte någon bestämmelse rörande patentskyddels om­fattning för patenl som avser alster, s.k. produktpalent. Enligt ultalande av föredragande departementschefen i 1966 års proposition (prop. 1966: 40 s. 71 f.) ansågs emellertid de allmänna patenterbarhetsvillkoren i patentla­gen leda till att patent på en kemisk förening kunde gälla endast inom de användningsområden som angivits i palcnikraven och andra områden som för fackmannen kunde anses närliggande i förhållande lill dessa. I proposi­tionen framhölls i sammanhanget att det inle var uteslutet all annan kunde påvisa nya användningsområden av ell ämne och erhålla självsiändigl pa­tent på användning av ämnet inom dessa områden. Vid bestämmande av gränsema för användningsområden som kan anses läckta av patentet bor­de emellertid enligl vad dåvarande departementschefen vidare framhöll in­le anläggas ett alllför snävt betraktelsesätt, utan den som hade uppfunnit ämnet och påvisat dess praktiska nytta borde ges en rimlig marginal. I frå­ga om hilhörande ämnen borde del dessutom vara tillåtet all ange flera oli­ka användningsområden ulan alt uppfinningen därmed skutte anses oen­hetlig. Till slut framhölls all det fick ankomma på praxis all ytterligare pre­cisera gränsema för patentskyddet i de fall som nu avses. Någon närmare reglering i lagtexten av denna fråga syntes enligl departementschefens me­ning knappasl lämplig eller möjlig.

Enligt departementschefens ultalande skulle alltså de allmänna palenier­barhelsvillkoren medföra alt patentskyddet för alster som är kemisk före­ning är användningsbundet. Delsamma lorde i princip gälla för andra als-ler. t de av patenlverket utfärdade palentbeslämmelseina har tagils in en föreskrifi all om uppfinning avser ell alster, t.ex. en kemisk produkt, an­vändningen skatt anges i patenlkravet, om den inte klart framgår av de


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         180

egenskaper hos alstret som har angivits i patenlkravet (3 S punkt 3 andra slyckel).

11.3.2  Kiniyentionerna

Efiersom samarbetskonventionen inte behandlar materiell patenträtt, berörs spörsmålet om produktskyddels omfattning inle i den konventio­nen, t den europeiska patenlkonventionen anges inte uttryckligen om skyddet för produktpalent är användningsbundet etter oinskränkt, dvs. medför skydd mot varje länkbar användning av produkten. Del är dock klart att del under utarbetandet av konveniionen förutsattes all europeiski patent åtminstone såviii avser kemiska föreningar skulle kunna medföra oinskränkt produktskydd. Della följer enligl vissas uppfallning också mol­säliningsvis av en föreskrifi i artikel 167.2.a av innebörd all föi'dragsstu-lande stat under en övergångstid inle behöver tillerkänna eui-opeiskl pa­tent rättsverkan i den slalen lill den del patentet ger ett skydd som avser kemiska produkter, livsmedel eller läkemedel som sådana.

11.3.3  Kommiiién

Patentpolicykommittén påpekar all frågan om omfattningen av skyddel för produklpalenl diskulerades ingående under förarbetet litl 1967 års nordiska patentlagar (NU I963:6s. ItOff.prop. 1966:40 s. 71 f). Denna fråga, vilken enligt kommittén har särskild betydelse såvitt avser kemiska föreningar, livsmedel och läkemedel, togs upp därför all de nordiska pa­tentkommittéerna föreslog att det lidigare förbudet mot patent på sådana produkter skulle upphävas.

I 1963 års betänkande föreslog de nordiska paientkommitiéema att de nya patentlagarna borde grundas på principen om oinskränkt produkt-skydd. Kommittéerna ansåg sålunda att ell syslem med användningsbun­det produktskydd ofla skulle vålla praktiska svårigheter när det gällde all göra en rimlig avgränsning av palentskyddet. Vidare skulle man enligt kommittéerna lätt kunna komma i det lägel att patenthavaren inle kunde hävda sin patenträtt på grund av den osäkerhel som förelåg när del gällde att avgöra för vilken användning alstret i ett vissl fall såldes. Dessulom åberopade kommittéerna att principen om ett oinskränkt produklskydd i praxis tillämpades i Storbritannien och USA samt att denna princip kunde förväntas bli införd i det planerade systemet med europeiska patent. En av den norska kommitténs medlemmar uttalade sig dock titt förmån för ett an­vändningsbundet produktskydd. Titt denna uppfallning anstöt sig vid re­missbehandlingen bl. a. de nordiska industriförbunden. Enligt dessa för­bund borde man i vart fall avvakta utvecklingen i andra industriländer in­nan ett oinskränkt produktskydd infördes i de nordiska länderna.

Efter remissbehandlingen av 1963 års betänkande togs frågan om patent-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         181

skyddets omfattning vid produklpalenl upp lill förnyade överväganden vid nordiska depariementsöverläggningar. Vid dessa överläggningar nåddes enighet om att produklskyddet borde vara användningsbundet. Någon ändring av den lagtext som hade föreslagils i 1963 års belänkande gjordes dock inte. Vid överläggningarna uttalades i slättet all de av de nordiska kommittéerna föreslagna allmänna patenterbarhetsvillkoren innebar all produklskyddet var användningsbundet. t 1966 års proposition anslöt sig, som förul nämnls. dåvarande departementschefen lill denna mening.

Patenlpolicykommittén konstaterar att utvecklingen sedan år 1967, då den nordiska palenllagsliftningen antogs, har gått i riktning mot ell oin­skränkt produklskydd. Principen om ett oinskränkt produklskydd tilläm­pas numera i åtskilliga större industriländer, t.ex. Frankrike. Förbundsre­publiken Tyskland. Storbritannien och USA. De nordiska tänderna lorde sålunda enligl kommittén nu vara i slorl ensamma bland industriländerna all tillämpa ett användningsbundet produklskydd. Kommittén anmärker all frågan om produktskyddels omfattning livligt har diskuterats i åtskilliga länder och särskilt i Förbundsrepubliken Tysktand. sedan produktskydd för kemiska föreningar infördes där i samband med en revision av den tys­ka patentlagstiftningen år 1968. Kommittén anföratt den tyska patentlag-sliftningen visseriigen inle uttryckligen anger huruvida palentskyddet vid produktpalent skall vaia användningbundet eller oinskränkt men att det ef­ter ett domstolsavgörande i högsla instans år 1972 torde få anses klarlagt all principen om oinskränkt produklskydd skatt tillämpas (avgörande av Bundesgerichtshof den 14 mars 1972 i fallet "Imidazoline", berört i Ge-werblicher Rechlsschulz und Urheberrechl 1972 s. 541 och i Nordiskt Im­materiellt Rättsskydd 1974 s. 349).

Med utgångspunkt i att europeiska patent för Sverige som avser alster i vissa fall mäsle ges ett oinskränkt produklskydd är det enligt kommittén efter ett tillträde lill den europeiska paientkonventionen otänkbart att i svensk rätt för moisvarande fall fortsätta all tillämpa ett användningsbun­det produktskydd för patent som har meddelats av del svenska patenlver­ket. Med hänsyn lill den ulveckling mol ett oinskränkt produktskydd som har ägl rum förordar kommittén emellertid att principen om oinskränkt produklskydd införs i svensk rält oavsett om Sverige tillträder den euro­peiska palenlkonvenlionen eller ej. Enligt kommittén bör den praxis, som kommer all utbildas vid det europeiska patenlverket vid tillämpning av denna princip, tillmätas slor belydelse i Sverige.

Till skillnad mol vad som anfördes under förarbetena till 1966 års propo­sition anser kommittén inte att de allmänna patenterbarhetsvillkoren i pa­tentlagen ger nägon ledning vid avgörandei av om patentskyddet vid pro­duklpalenl enligl svenskt rält är oinskränkt eller användningsbundet. På grund härav finner kommittén det inle nödvändigl att göra någon ändring i lagtexten för att ange den föreslagna förändringen i fråga om produktskyd­dels omfattning. Om en uttrycktig föreskrift ges i patentlagen att produkt-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         182

patent leder till oinskränkt produktskydd, lorde del enligl kommittén vara nödvändigl att i lagtexten reglera också under vilka förulsällningar pro­duklpalenl får meddelas. Enligl kommittén skulle det emellertid vara för­enat med slora svårigheler att i lagtext ange när en uppfinning skall anses ha sådan karaklär all palenlansökan bör leda lill patent på produkten som sådan. Denna fråga blir enligl kommittén av slörre vikl vid lillämpning av principen om oinskränkt produklskydd än i ell system med användnings­bundet produklskydd. En reglering av denna fråga i lagtext synes därför kommittén inle lämplig.

För all ett oinskränkt produklskydd skall kunna erhållas måste enligt kommittén krävas alt själva produkten är en uppfinning som uppfyller pa­tentlagens palenlerbarhelsvillkor. bl.a. kravei på uppfinningshöjd. Om produkten visserligen är ny men uppfinningen av produkten som sådan saknar uppfinningshöjd och del endast är en viss användning av produkten som medför en ny och okänd teknisk effekt, bör sökanden enligl kom­mittén i slällel i ett system med oinskränkt produklskydd endasl erhålla skydd för denna användning av produkten. Kommittén utlalar alt erfaren­helerna från USA visar all del i ett syslem med oinskränkl produklskydd ställs större krav på uppfinningshöjd hos produkten som sådan för alt pro­duktpalent skall komma i fråga än vad som är vanligt enligt nuvarande nordisk praxis. Uppfinningar som inle anses ha lillräcklig uppfinningshöjd i fråga om själva produkten skulle sålunda i ell sådant system ges ell mera begränsat skydd i form av patent på användning av produkten.

Kommittén konstaterar i della sammanhang all den som i ell syslem med oinskränkt produktskydd får patent på en ny användning av en tidiga­re patenterad produkt blir beroende av produklpatenlet. Detta innebären­ligl kommittén i prakliken att han inle får utnyttia sin uppfinning ulan med­givande av det äldre patentels innehavare, om han inle genom tvångslicens har fått rält därtill.

Om uppfinningen av själva alstret uppfyller kravet på uppfinningshöjd. anser kommittén att uppfinnaren i framtiden bör vara berättigad till ell oin­skränkt produklskydd. även om endast en enda praktisk användning har kunnal påvisas av honom vid ansökningstillfället. Genom uppfinningen ställs nämligen en förut okänd produkt lill förfogande för forskning och ut­veckling och detta har enligt kommittén visal sig kunna leda till att nya an­vändningsområden senare påvisas. Som tidigare nämnts kan emellertid uppfinningar som avser nya användningar av den patenterade produkten enligt kommittén endasl leda titt beroende patent.

Kommittén framhåller att skillnaden i sak mellan ett användningsbundet och ett oinskränkt produklskydd inte bör överdrivas. 1 den mån ett alster i sig utgör en uppfinning av så kvalificerat slag att produktpatent skutte kun­na meddelas i ett system med oinskränkt produktskydd, kan nämligen en­ligt kommittén redan enligt nuvarande nordisk praxis patentskydd erhållas över så vida användningsområden att detta skydd i praktiken närmar sig


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         183

det oinskränkta pioduktskyddel.

En övergång i svensk rätt lill principen om oinskränkt produklskydd medför enligl kommittén vissa övergångsproblem.

Vad försl gäller patent som har meddelats före övergången lill den nya principen finner kommittén det uppenbart att dessa patenl även i fortsätt­ningen skall medföra användningsbundet produklskydd. Kommittén för­klarar att della får anses följa av 39 S patentlagen. Där föreskrivs att pa­tentskyddets omfattning bestäms av patentkraven. Som tidigare nämnls skall enligl palenlbestämmelserna i fråga om uppfinning som avser alster användningen anges i patenlkravet. om del inle framgår av alstrets egen­skaper sådana dessa har angivits i kravet.

Kommittén lar också upp frågan om vilket produktskydd som skall gälla för patent som meddelas pä grund av ansökan som har gjorts före över­gången lill principen om oinskränkl produktskydd men som ännu inte har avgjorts då denna övergång sker. Om sådant patent gavs ett oinskränkl produklskydd. skulle della enligt kommittén drabba den som efler del all ansökningen gjordes, men innan övergången litl oinskränkl produktskydd genomfördes, hade börjat med en användning av produkten som inle an­gavs i palentansökningen och som inle heller kan anses vara närliggande i förhällande lill användning som angavs i ansökningen. Ett sådani obilligt resultat skulle visserligen lill en del kunna undvikas genom införande av föranvändarrätt i fall då produklskyddet kom all omfatta användningar som det inle skulle ha gjort enligl de principer som gällde då ansökningen gjordes. Kommittén anser emellertid alt den enklaste och smidigaste lös­ningen äratt principen om oinskränkt produktskydd tillämpasendast i fråga om patent som meddelas på gmnd av ansökan som görs försl efler det att den av kommittén förestagna ändrade lagstiftningen träder i krafl. Kom­mittén föreslår att en föreskrift härom ges i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i patentlagen.

11.3.4 Reinissyltrundena

Kommitténs förstag alt i svensk rält införa möjlighel alt få produktpa­tent med oinskränkl produklskydd behandlas i remissyttranden från Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, juridiska fakulteten vid Stockholms univer­sitet, patentverket. Näringsfrihetsombudsmannen, Svenska industriens paieniingenjörers förening. Svenska patentombudsföreningen, Sveriges industriförbund och Läkemedelsindustriföreningen. Tre olika spörsmål tas upp i dessa remissvar, nämligen frågan om det lämpliga i att införa ett oin­skränkt produktskydd, behovet av en ultrycklig lagbestämmelse vid infö­rande av en sådan ny princip samt kommitténs uttalanden om de villkor som bör gälla för att patent skall medföra oinskränkt produklskydd.

Ingen av de nämnda remissinstansema motsätter sig förslagel all i svensk rätt ge möjlighet till produktpatent med oinskränkt produktskydd.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         184

Däremoi anser trn horräil. Siockholms tingsrätt, juridiska fakulteten rid Stockholms iinlyersiiet och patenlverket att en så betydelsefull för­ändring av gällande räll inle bör ske ulan alt della kommer lill uttryck i pa­tentlagen.

Patenlverket, Sveriges Indusiriförbund, Svenska patenlombudsför­eningen och Läkemedelsindustriföreningen har behandlal frågan om vill­koren för alt få patenl med oinskränkl produklskydd.

Pulenirerket anför i sislnämnda hänseende:

Om principen om oinskränkl produklskydd införes i Sverige, bör svensk praxis utvecklas i nära anslulning till den praxis som utbildas vid det euro­peiska patenlverket.

Det är ännu för tidigt all ha någon uppfaltning om hur denna praxis kom­mer att ulformas. Hänsyn kommer utan tvivel all tas till den praxis som ut­vecklats i länder som USA. där oinskränkl produklskydd sedan länge till-lämpats och där stor erfarenhet av detsamma finns.

1 betänkandet gör kommittén med hänvisning till amerikansk praxis vis­sa uttalanden, avsedda all ge vägledning vid tillämpning i Sverige av prin­cipen om oinskränkt produklskydd. I detta sammanhang använder kom­mittén uttryckssättet att produkten som sådan saknar uppfinningshöjd. Detta har tolkats så att produkten uppvisar endast ringa skillnad vad be­träffar kemisk sammansättning och konstitution i förhållande till kända produkter. Paientverkel kan på skäl som nedan anförs inte ansluta sig till dessa uttalanden.

I patenlverket är nämligen den lolkning av amerikansk praxis som kom­mittén gör omtvistad och det görs tvärtom gällande all i USA i allmänhet endast en mindre skillnad i produkten företegal vid jämförelse med kända produkter men att produklpalenl ändock erhållits på grund av någon ovän­tad värdefull egenskap (och därav betingad användning) som den nya pro­dukten visals äga i förhällande lill de kända produkterna. Sålunda har ex­empelvis en s. k, homolog i en homolog serie kunnal palenteras som pro­dukt på grund av homologens speciella oväntade egenskaper. Patenlkravet har därvid angivit homologens kemiska sammansättning utan använd­ningsuppgift, varigenom ett skydd bör erhållas, som omfattar alla använd­ningar av produkten.

För utvecklande av sina synpunkler på denna fråga och de otillfredsstäl­lande konsekvenser i fråga om praxis" ulveckling som en tillämpning av kommitténs uttalande skulle leda lill vill patenlverket ytterligare anföra följande.

Nya kemiska föreningar skiljer sig merendels - trots alt de kan repre­sentera utomordentliga lekniska förbättringar - tämligen obetydligt från redan kända föreningar. Konsekvensen av en strikt tillämpning av kom­mitténs betraktelsesätt skutte - förutom en ur granskarnas synpunkl för­svårad bedömning av uppfinningshöjden - bli en så drastisk reduktion av antalet meddelanden av produktpalent på kemiska föreningar i jämförelse med vad som nu är fallet i samband med användningsbundet produkt­skydd, att det kemiska produklskyddet skulle förlora sin praktiska bety­delse. En dylik utveckling torde industrin inte vara betiänt av. Nya kemis­ka produkter är titt mycket slor det resultatet av målforskning, som är ba­serad på erfarenhetsmässiga samband mellan kemisk konstitution och egenskaper (användning) och syftar till produkter med vissa önskade egen­skaper. Detta indikerar betydelsen av att man vid bedömning av uppfin-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        185

ningshöjden hos produkten samiidigi beaklar å ena sidan skillnad i fråga om kemisk sammansättning och konstitution och å andra sidan egenskaper (användning). Övergång lill användningspalenl (med krav i form av kate­gorin användning), som kommittén synes förorda, då "produkten som så­dan saknar uppfinningshöjd", skulle le sig mindre attraktiv ur sökandens synpunkt.

Kommittén synes anse att principen om ell oinskränkl produklskydd in­nebär alt användningen anges i patentkraven men all skyddel inle är be­gränsat lill denna användning. Patenlverket delar inte denna uppfattning utan anser all del oinskränkta produklskyddet enligl konventionen innebär att uppgift om användning normall icke anges i kravei. Kommitténs förslag till ikraftträdande- och övergångsbestämmelser, punkt 6 tyderäven härpå. Alt skyddet icke skulle vara begränsat till den användning som anges i pa­ientkrav synes även strida mol patentlagen 39 S. enligt vilken patentskyd­dets omfallning beslämines av patentkraven. Ä andra sidan bordet stå sö­kanden frilt all. om han så önskar ange användningen i kravet och därmed erhålla användningsbundet produklskydd,

Srcriges Indnsirijorhuiid hänvisar i denna fråga lill ell yttrande från Sveriges Kemiska Industrikontor som har bifogals till förbundels yttrande. Kemikontorel anför alt del finns anledning lill vissa invändningar mot pa­tentpolicykommilténs resonemang kring principen om oinskränkl produkl­skydd och de eifarenheler som redovisas angående tillämpningen av denna princip i USA. Kemikontorel anseratt man av kommitténs uttalanden tätt bibringas den uppfattningen all produktens stmklur är avgörande vid en bedömning enligt amerikansk praxis rörande produklskydd för kemiska föreningar. Enligl Kemikontorel är della dock inle fallel. Del är enligt Ke­mikontorel uppenbarl att även strukturellt näraliggande kemiska förening­ar, som kan uppvisa värdefulla egenskaper för en viss användning, i USA ges såväl oinskränkl som användningsbundet produklskydd. Kemikonto­rel betonar viklen av all kommitténs bild av förhållandena i USA blir rätt­visande efiersom kommitténs uppfallning eljesi kan leda lill alt möjlighe­ten all erhålla patent Sverige på kemiska föreningar försvåras.

Paicnio/nbiiU.sföreningeii. som i allt väsentligt ansluter sig lill kom­mitténs synpunkter när det gäller avskaffande av del användningsbunda produklskyddet. släller sig dock frågande till vad föreningen betecknar som kommitténs antydan om alt övergång lill eti system med oinskränkl produklskydd skulle medföra slörre krav på uppfinningshöjd hos produk­ten. Enligt föreningen bör ändringen gälla endasl skyddsomfångel, icke pa­tenterbarhetsvillkoren. Produktens uppfinningshöjd börenligt föreningen bedömas enligt samma regler, vare sig produklskyddel är oinskränkl etter användningsbundet.

Läkeniedelsindiisiriföreningen förklarar att den inte kan dela kom­mitténs uppfaltning rörande fömtsättningarna för att få produktpalent med oinskränkt produklskydd på kemiska föreningar. Föreningen anför:

1 en diskussion av förhållandena speciellt i USA, som har lång ertaren-het av denna skyddstyp bör det påpekas all produklskyddet myckel vät kan erhållas i USA även om den patentsökta produkten ligger struktureitt


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         186

nära en förul känd produkt. Del som i försia hand är avgörande vid en be­dömning enligl amerikansk praxis är nämligen icke enbart produktens struktur utan även dess egenskaper. Produktskydd kan i USA beviljas för en s, k. homolog eller en s. k. posilionsisomer till en känd förening om man kan påvisa alt den nya föreningen har någon oväntad värdefull egenskap utöver vad som kan påvisas för de kända föreningarna och della även om användningsområdet för såväl de kända föreningarna som den nya för­eningen är delsamma eller nära besläktat.

Del förtjänar att påpekas att den praxis beiräffande uppfinningshöjd som i Sverige lilläinpas för nya kemiska föreningar väl överensstämmer med praxis i USA. Detta gäller även vid bedömning av analogiföifaranden på läkemedelsområdet i Sverige.

Kommittén diskuterar också frågan om huruvida användningsskydd för en kemisk förening (produkt) ger ett mera begränsat skydd än det oin­skränkta produklskyddel. Man kan av kommitténs uttalande möjligen dra den slutsatsen att enligt kommitténs bedömningen produklskydd kan jäm­slällas med ett användningspalenl. Då kommittén i detta avsnill ulvecklar frågan om användningspalenl kontra produktpalent på ett sätt som lätt kan missförslås vill vi påpeka all man normall i USA för uppfinningar på del kemiska och det medicinska området kan påräkna all parallellt få såväl oinskränkl produklskydd som ell användningsskydd bundet till vissl an­vändningsområde. Della även om produkten, den kemiska föreningen strukturellt är myckel näraliggande under förutsättning, såsom ovan påpe­kats, all man kunnat påvisa några oväntade värdefulla egenskaper som gör produkten specielll lämpad för viss användning.

Föreningen hävdar all ell accepterande av patentpolicykommilténs utta­lande som en vägledning för praxisutvecklingen i Sverige på della område skulle kunna leda lill uppenbara oriniligheler samt all man de faclo skulle myckel kraftigt försvåra möjligheterna att patenlera uppfinningar på läke­medelsområdet. En sådan ulveckling i Sverige i riktning mot en ändring av kraven på uppfinningshöjd för kemiska föreningar leder lill all Sverige skulle fiärma sig från ulvecklingen i belydande industriländer och stå i strid med andan i Europapalenlkonventionen och således äventyra den harmonisering som ju är ett av huvudmålen för konventionen. I anknyt­ning till fiågan om produklskydd för kemiska föreningar vill föreningen framhålla att patent under den nya lagen bör. liksom under gällande praxis, kunna meddelas på en grupp av föreningar, bestämd genom en kemisk for­mel, i vilken en eller flera variabla grupper ingår, förutsatt all erforderligl lekniskt underlag finns i ansökningshandlingarna.

11.3.5 Föredraganden

Kommittén har föreslagit all i svensk räll skall införas möjlighel att få patent på alster, s.k. produklpalenl, som ger oinskränkl produktskydd. Som framgår av redogörelsen för gällande räll innebär delta ett avsleg från vad som nu gäller. Fiågan om omfattningen av det skydd som följerav pro­duktpatent behandlades i förarbetena till patentlagen i samband med för­slaget all upphäva del då gällande förbudel mot patenl på kemiska för­eningar. Av de allmänna patenterbarhetsvillkoren ansågs följa att skyddet för kemiska föreningar skulle gälla bara inom de områden som uppfinnaren


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         187

själv har angivit i patentkraven och inom andra områden som för fackman­nen kunde anses närliggande i förhållande till dessa. Någon reglering i lag­texten av denna fråga ansågs däiför inle nödvändig. Alt skyddet för pro­duktpalent enligt gällande svensk räll anses vara användningsbundet åter­speglas i den förut nämnda föreskriften i patentbestämmelsema att om uppfinning avser ell alster, t. ex. en kemisk produkt, användningen skall anges i patenlkravet. om den inle klart framgår av de egenskaper hos alst­ret som har angivits i patenlkravet. Föreskriften har giltighet för alla lek­niska områden. Att principen om användningsbundet produklskydd häl­lens från de allmänna patenterbarhetsvillkoren har alltså medfört alt denna princip ansetts gälla även för andra produktpalent än sådana som avser ke­miska föreningar.

En tillämpning av principen om oinskränkt produklskydd innebär, alt kravei på all viss användning för produkten skatt framgå av patentkraven frånfatles och all skydd kan erhållas för varje användning av produkten. Kommitiéns förslag alt i svensk lätl skall införas möjlighet att meddela produktpalent med oinskränkt produklskydd har inte mött någon erinran under remissbehandlingen. Som framgår av vad jag nyss anfört torde man vid den europeiska patenlkonvenlionens tillkomst ha utgåit ifrån all euro­peiskt patenl som avser kemisk förening skall kunna ge oinskränkt pro­duktskydd. Man har därför anledning att läkna med att det europeiska pa­tenlverket kommer att bevilja patent i vart fall på kemiska föreningar utan all kräva alt viss användning för föreningama framgår av patentkraven. Om så blir fallel har Sverige såvitt gäller europeiska patenl ingen möjlighel alt upprätthålla principen att patentskyddet för kemiska föreningar skall vara användningsbundet. Jag anser därför att ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen nödvändiggör att principen om oinskränkl produklskydd för kemiska föreningar införs såvilt gäller europeiska patent för Sverige. Vid sådant förhållande bör det inte heller komma i fråga att så­vitt gäller nationella svenska patent som avser kemiska föreningar upprätt­hålla principen all produklskyddet skall vara användningsbundet. Del skulle nämligen i så fall bli möjligt all genom europeiski patent få ell skydd för Sverige som inte kunde erhållas genom nationellt svenskl patent. Som kommittén har framhållit innebär införandet av oinskränkt produktskydd för kemiska föreningar vidare alt svensk patenträtt anpassas till vad som redan gäller i flertalet andra västerländska industristater.

Förslaget att införa oinskränkt produktskydd för kemiska föreningar re­ser frågan om någon ändring bör göras också i vad som nu gäller beträffan­de produktskyddels omfattning på andra lekniska områden. Kommittén har inle uttalat sig i frågan huruvida förslagel all i svensk rätt införa möjlig­hel alt fä produktpalent som ger oinskränkl produktskydd skall gälla i all­mänhet eller bara såvitt avser vissa tekniska områden och gör i sin behand­ling av produktskyddet inle någon skillnad mellan kemiska föreningar och andra alster. Kommittén har dock inledningsvis anfört att frågan om pro-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         188

duklskyddels omfallning har sin huvudsakliga belydelse i fråga om kemis­ka föreningar, livs- och läkemedel.

Den diskussion om produktskyddels omfattning som fördes i de nordis­ka ländema under förarbetet lill patentlagen rörde bara kemiska förening­ar. Delsamma gäller de diskussioner om det oinskränkta produklskyddet i Förbundsrepubliken Tyskland och USA. lill vilka kommittén hänvisar. Enligl min mening saknas också i alll väsentligt anledning att i förevarande saminanhang vidga frågan till all gälla annal än pi-oduklskyddet för kemis­ka föreningar och produkter som kan jämslällas med sådana föreningar. I själva verket lorde begreppel oinskränkl produklskydd i praktiken ha be­tydelse bara såvitt gäller kemiska föreningar och vissa därmed jämställba­ra produkter. Alster inom det mekaniska eller elektrotekniska områdei är lill sin nalur i allmänhel bundna till en bestämd användning. Beiräffande sådana alster lorde del som regel vara uteslutet all nöjaktigt ange uppfin­ningen i patentkraven ulan alt uppfinningens ändamål eller användning framgår av kraven. På grund härav innebär kravet all patentskyddet skall vara bundet till viss användning i prakliken inle någon inskränkning i möj­lighelerna all få patentskydd inom dessa tekniska områden.

På de kemiska produkternas område lorde de särskilda problem som hänger samman med möjligheten till vitt skilda användningar av en pro­dukt i huvudsak vara knutna lill kemiska föreningar. Uppfinning som avser blandning av ämnen är sålunda i regel hårdare bunden till bestämd använd­ning än vad som är fallel med en kemisk förening. 1 fråga om polymerer och legeringar lorde del däremoi i della sammanhang ligga närmare till hands att jämställa dem med kemiska föreningar. Det framgår av vad jag nu har sagl alt jag anser det föga meningsfullt all i delta sammanhang gä närmare in på frägan i vilken ulslräckning principen om oinskränkt pro­duklskydd bör vara lillämplig såviii avser andra alster än kemiska för­eningar och produkter som kan jämställas med sådana föreningar. 1 fråga om andra alster än kemiska föreningar bör det enligt min mening ankomma på rättstillämpningen att klarlägga de frågor som har samband med pro­duktskyddels omfallning. Om Sverige tillträder den europeiska palenlkon­venlionen är del vidare enligt min mening angeläget att svensk praxis ut­vecklas under hänsynstagande till utvecklingen i detta hänseende inom öv­riga fördragsslutande stater.

Jag vill emellertid i samband med vad jag nu har sagt också betona att in­förandel av möjlighelen all få produktpatent med oinskränkt produkl­skydd inle avses utesluta möjligheten att även i fortsättningen få produkt-patent med användningsbundet produklskydd på kemiska föreningar och de andra alster för vilka oinskränkt produklskydd kan komma i fråga.

Patenlpolicykommittén har som nämnls inle föreslagit någon ändring i lagtexten för alt ange all produklskyddel i vissa fall kan vara oinskränkt. Della slällningsiagande gmndas på att kommittén inle delar den under för­arbetena till patentlagen uttalade uppfallningen alt de allmänna patenter-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         189

barhelsvillkoren i patentlagen leder till ett användningsbundet produkt­skydd. Kommittén har vidare anfört att en uttrycklig föreskrift om att pro­duklpalenl leder lill oinskränkt produklskydd torde göra det nödvändigl alt i lagtexten också ange nären uppfinning skall anses ha sådan karaklär all palenlansökan bör leda lill paleni på produkten som sådan, någol som enligl kommittén ställer sig myckel svårt.

Kommitténs ställningstagande i nyssnänmda hänseende har kritiserats vid remissbehandlingen. Därvid hardet framhällits alt införande i svensk rätt av principen om oinskränkl produklskydd är en så viklig förändring all den bör framgå av själva lagtexten.

För egen det instämmer jag i att del innebär en betydelsefull ändring i svensk patenträtt att införa möjlighel att få patent som medför oinskränkl produktskydd. Redan av den anledningen anserjag del nödvändigl alt den nya principen diiekt kommer lill uttryck genom en ändring av lagtexten. Den omständigheten all de beslämmelser i patentlagen som har angivits le­da till gällande ordning med ett användningsbundet patentskydd kvarstår oförändrade lalar med än större lyngd mol all genomföra den föreslagna ändringen i fråga om patentskyddets omfallning på säll som kommittén har förordat.

En lagbestämmelse av vilken den föreslagna ändringen i fräga om pa­tentskyddets omfattning framgår bör däiför tas in i patentlagen. Av de skäl somjag nyss har anfört bör denna bestämmelse begränsas litl all avse en­bart kemiska föreningar. På andra områden torde som jag lidigare har framhållit ell angivande av användning eller ändamål som regel vara nöd­vändigl för att patentkravet skatt anses innehålla bestämd uppgift om vad patentet avses skydda. Lagtexten bör däiför endasl innehålla en föreskrifi av innebörd alt enbart den omständigheten att uppfinningen avser en ke­misk förening inte medför att bestämd användning mäste anges i patenl­kravet för all uppfinningen skall anses vara tillfredsställande angiven. Ge­nom en sålunda utformad regel görs del klart, att det får ankomma på rätts­praxis all från fall till fall avgöra i vad mån bestämd användning måste an­ges för andra alster än kemiska föreningar för alt patenl på själva alstret skall kunna meddelas. Med en sådan regel lämnas det också, såsom lämpli­gen bör ske, åt praxis att avgöra i vad mån de principer som med stöd av bestämmelsen utvecklas beiräffande kemiska föreningar skall få analog tillämpning på andra likartade områden. Vid nordiska departementsöver­läggningar har enighet nåtts om alt en bestämmelse med nyss angiven inne­börd bör tas in i patentlagen och då lämpligen i anslutning till föreskriften i nuvarande 9 S andra slycket, enligt vilken en palenlansökan skall innehål­la bestämd uppgift om vad som söks skyddat genom patentet. Med hänsyn till värdel av nordisk rättslikhet på denna punkt förordar jag en sådan lös­ning.

Kommittén har anfört vissa synpunkler på spörsmålet när produktpa­tent med oinskränkt produklskydd bör komma i fråga. De reinissinstanser


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         190

som har kommenterat dessa synpunkler har ansett att kommittén har ställl upp för stränga krav. Del har anförls alt möjligheterna all få produklpalenl på det kemiska området skulle bli små. om kommitiéns uttalande lades till gmnd för praxis.

Produktpalent som medför oinskränkt produklskydd kännetecknas som tidigare nämnls därav all bestämd användning av produkten inle anges i patentkraven ellereljest framgårav dessa. Såsom kommittén haranfört in­nebär delta att produkten som sådan måste vara en uppfinning som uppfyl­ler de allmänna patenterbarhetsvillkoren. Jag finnerdet angeläget alt beto­na all införandet av möjlighelen all få patent på en produkt utan att an­vändning för produkten anges i patentkraven inte i något avseende innebär all avkall görs på de allmänna patenterbarhetsvillkoren i I och 2 §S patent­lagen. För all patent skall kunna meddelas måste alltid föreligga en uppfin­ning som är ny. har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt.

Den fråga som i della sammanhang särskill har tilldragit sig remissin­stansernas uppmärksamhet är frågan hur kravei på uppfinningshöjd skatt tillämpas såvilt avser patentansökan som syftar lill produktpalent med oinskränkt produklskydd. Med hänsyn lill att ansökningarom produklpa­lenl på kemiska föreningar är av myckel skiftande och ofla komplicerad nalur anserjag del svårt att närmare ange hur kravet på uppfinningshöjd bör tillämpas i dylika fall. Det fär i huvudsak överlämnas litl patentmyndig­helen och domstolarna all i det enskilda fallet pröva huruvida kravei på uppfinningshöjd kan anses uppfyllt. Jag vill dock ange några allmänna rikt­linjer för rälislitlämpningen i della hänseende.

Som fiamgår av vad jag lidigare har sagt anserjag att svensk praxis så­vitt avser meddelande av produktpalent med oinskränkl produktskydd bör utvecklas under hänsynstagande lill den praxis som utbildas vid del euro­peiska patentverket. Härav följer emellertid inte att det europeiska patent-verkets praxis alltid okritiskt skall följas. Jag vill i detta sammanhang un­derslryka alt det i sisla hand ankommer pä svenska domstolar att avgöra huruvida en uppfinning som omfattas av europeiskt patent för Sverige upp­fyller de allmänna palenierbarhelsvillkoren enligt konventionen, bl.a. att uppfinningen skatt ha uppfinningshöjd. Som jag lidigare anfört (avsnitt 11.2,5) föreslår jag all en uppfinning för att kunna patenteras inte längre behöver ha uppfinningshöjd i förhållande till innehållet i tidigare palenlan­sökan som inle har blivit offentlig när ifrågavarande uppfinning patent­söks. Om denna ändring genomförs, kommer som jag förut har nämnt svensk räll och den europeiska palenlkonventionen att överensstämma hett när del gäller de allmänna palenierbarhelsvillkoren. Vad jag fortsätt­ningsvis anför rörande kravei på uppfinningshöjd äger alltså giltighet också när det är fråga om att avgöra huruvida europeiski patent för Sverige upp­fyller konventionens krav på uppfinningshöjd.

Som jag lidigare har framhållit innebär införandet av oinskränkt pro­duklskydd inte att något avkall görs på de allmänna patenterbarhetsvillko-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         191

ren. Såvilt gäller kravei på uppfinningshöjd innebär detta att produkten ut­över att vara ny också måste visas ha sådana egenskaper att den väsentli­gen skiljer sig från vad som är känt. När det gälter en kemisk förening inne­bär kravet på uppfinningshöjd enligt min mening inte att föreningen exem­pelvis lill sin kemiska sammansättning markant måste skilja sig från kända föreningar. En sådan helt annoriunda uppbyggnad torde inte alttid innebä­ra alt produkten har egenskaper som ger den uppfinningshöjd. Uppfin­ningshöjd kan nås även med mindre förändringar i ämnets struklur. om dessa förändringar medför all den nya produkten har egenskaper som på ett ovänlat sätl skiljer den från kända produkter. Kravei på uppfinnings­höjd bör således bl. a. kunna vara uppfyllt, om en egenskap som i och för sig finns hos en förut känd produkt förstärks eller försvagas på ett över­raskande sätl.

Kommittén har föreslagit att patenl med oinskränkl produklskydd skall få meddelas endasl på grund av ansökan som görs efler del all den ändrade lagstiftningen Iräder i kraft. Kommittén har moliveral sill förslag med alt obilliga verkningar kan drabba Iredje man om en ansökan, som när den gjordes bara fick avse användningsbundet produklskydd, sedermera skulle få leda till patent med oinskränkl produklskydd. Jag delar kommitténs uppfallning på denna punkt.

11.4 Ensamrätten

It.4.1 Gällande rönt

Innehållel i den ensamrätt som förvärvas genoin patent anges i patentla­gen (3 S) endast indirekt genom föreskrifler om vilkel utnyttjande av upp­finningen som inte får äga rum utan patenthavarens samtycke. Ensamrät­ten innebär sålunda alt annan än patenthavaren inle utan dennes lov får ut­nyttja uppfinningen yrkesmässigt genom att använda patentskyddat förfa­rande, genom all tillverka, införa, använda eller lill försäljning, uthyrning eller utlåning utbjuda patentskyddat alster eller på annat säll. Avser upp­finningen förfarande för lillverkning av alster, omfatiar ensannätlen också alster som har tillverkats enligl förfarandet (s. k. indirekt produklskydd).

Ensamrätten omfatiar sålunda alla länkbara former av yrkesmässigt ut­nyttjande. De särskilt nämnda formerna ulgör endast exempel. Ensamrät­ten omfallar däremot inle ulnylljande av uppfinningen för enskill bruk el­ler för sådan fortsatt forskning eller sådant experiment som avser uppfin­ningen i sig själv (NU 1963: 6 s. 145 f). Vidare bör märkas all ensamrätten anses uttömd såvitt avser alster som omfattas av patentet och som har .sålts i Sverige med patenthavarens tillstånd (NU 1963:6 s. J48 f).

Frågan huruvida konsumtion av ensamrätt inträder genom att alster, som omfattas av patent för Sverige, bringas i omsättning i utlandet behand­lades av de nordiska patentkommittéerna i 1963 års betänkande, Enligl


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         192

kommittéerna borde som en följd av patenträttens territoriella begränsning konsumtion inte inträda genom försäljning i utlandet (NU 1963:6 s. 149). Patenthavaren skulle sålunda ha rätt alt för varje särskill land bestämma, om den patentskyddade uppfinningen där skulle få utnyttjas av andra (jfr NJA 1938 s. 642). Äv uttalanden i proposition med förslag lill växtförädlar-rättslag framgår, att min företrädare var av samma uppfattning som kom­mittéerna beträffande gällande rätts innehåll på denna punkt (prop. 1971: 40 s, 76 f).

1 den sålunda beskrivna ensamrätten görs dock vissa ytterligare in­skränkningar. Ensamrätten omfallar alltså inte utnyttiandet av alster som har sålts i Sverige i butik eller på därmed jämförligt sätt. om köparen vid köpet inle ägde eller hade bort äga kännedom om att ensamrätten kränktes (3 S iredje stycket). Den som när patenlansökningen gjordes ut­nyltiade uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller hade vidtagit väsentliga åigärder därför får ulan hinder av palenlel fortsätta utnyttjandet med bibe­hållande av dess allmänna art. om utnyttjandet inle innefattade uppenbart missbruk i förhållande lill patentsökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt (4 S). Vidare undantas från ensamrätten utnyttjande av uppfinning på utländskt fartyg, utländskt luftfartyg eller annat utländskt samfärdsmedel för dess behov, när det tillfälligt kommer till Sverige. Slul­ligen får i den omfallning regeringen förordnar reservdelar och tillbehör till luftfartyg ulan hinder av patenl inföi"as i Sverige och användas här för re­paration av främmande luftfartyg (5 §). Sådant förordnande har meddelats i Kungl. Maj:ts kungörelse (1967: 845) om införset och användning av re­servdelar och tillbehör till luftfartyg utan hinder av patent. Där föreskrivs att reservdelar och tillbehör lill luftfartyg utan hinder av patent får införas i Sverige och användas här för reparation av luftfartyg hemmahörande i främmande stal som är ansluten lill 1944 års Chicagokonvenlion angående internationell civil luftfart. Som ytteriigare förutsättning för sådan införsel eller användning gäller att den stat i vilken luftfartyget är hemmahörande är ansluten lill Pariskonvenlionen eller har en palentlagstiftning som er­känner uppfinning som har gjorts av medborgare i annan litl Chicagokon­venlionen ansluten stat och lämnar tillfredsställande skydd åt sådan upp­finning.

Det olovliga uinyitiande av en palenlerad uppfinning som förbjuds enligl lagtexten är del utnyttjande som utförs av nägon som gärningsman. Med­verkan lill sådant uinyitiande. s.k. medelbart patentintrång, kan beivras endast i den mån delta följer av allmänna straffrättsliga regler om med­verkan till brott. För att medverkan till sådant utnyttjande skall kunna straffas fordras dels att utnyttiandet objektivt setl utgör patentintrång, dels alt uppsåt att medverka till patentintrång föreligger hos den medverkande. Med straffbar medverkan följer även skadeståndsansvar. När en medver­kande inle har haft uppsåt all kränka patenträtten och sålunda inle gjort sig skyldig till straffbart patentintrång, torde enligl vad de nordiska patenl-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         193

kommittéerna uttalade i 1963 års belänkande ell skadeslåndsrättsligt med­verkansansvar inle kunna grundas på en analogi med straffrätten. Kom­mittéerna uttalade emellertid att även om skadestånd i princip inte kunde följa pä handlingar som föll utanför de i lagen uppdragna gränsema för en­samrätten, genom den generella avfattningen av lagrummet allmänna ska­deslåndsrällsliga synpunkter vad gälter oaktsamt handlande dock kunde få visst utrymme, så länge handlandet innefattade ell dellagande i uppfin­ningens direkla uinyitiande (NU 1963:6 s, 153). Enligl uttalande av före­dragande departementschefen i 1966 års proposiiion (pi"op. 1966:40 s. 210 f) skulle skadeståndsreglerna i patentlagen gälla vid alla slags patentin­trång och således vara lillämpliga även vid medverkan i patentintrång.

11.4.2 Konrentionernii

Frågan om ensamrättens innehåll berörs inle i samarbelskonvenlionen eftersom denna konvention inte behandlar materiell patenträtt, 1 den euro­peiska palenlkonvenlionen föreskrivs all innehavare av ell europeiski pa­tenl skall i varje stat för vilken palenlel har meddelats åtnjuta samma räll som innehavaren av ell i den slalen meddelal nationellt patenl (arl, 64,1). Ett europeiskt patenl som avser föifarande skall dock alllid ge s.k. indi­rekt produktskydd. dvs. skydd också för alster som har framslällls direkt genom förfarandet (arl. 64.2). Marknadspatentkonventionen innehåller däremot en fullständig reglering av den ensamrätt som följer av europeiska patenl som meddelas för EG-staterna i form av marknadspalent. I denna reglering anges först vilka former av utnyttjande av en uppfinning som är förbjudna ulan patenthavarens tillstånd. Uppräkningen omfattar också handlingar som ulgör medelbart patentintrång. Häi-efler anges ett anlal be­gränsningar i den ensamrätt som eljest skulle följa av de nyss angivna för­buden mol uinyitiande av uppfinningen. Slutligen finns regler om ensam­rättens konsumtion. Marknadspatentkonventionen innehåller också be­slämmelser om när ensami"ällen enligt nationellt patenl i fördragsslutande stal skall anses konsumerad.

I fråga om del direkta patentintrånget innebär enligt marknadspatent­konventionen (arl. 29) ensamrätten all annan än patenthavaren inle ulan dennes lov får tillverka, utbjuda, bringa i omsättning eller använda patent-skydda! alster eller införa eller lagra alstret för sådant ändamål. Ensamrät­ten innebär vidare förbud för annan än patenthavaren all använda patent­skyddat förfaiande eller, om han vet eller del med hänsyn till omständighe­terna är uppenbart alt användning av föifarandet inle får äga rum utan pa­tenthavarens samtycke, att utbjuda förfarandet för användning i fördrags­slutande stat. Ensamrätten innebär slutligen att annan än patenthavaren inle får utbjuda, bringa i omsättning etter använda alster som har fram­slällls direkt genom patentskyddat förfarande etter införa eller lagra sådant alster för dylikt ändamål. 13    Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         194

När del gäller medelbart palentinlrång innebär ensamrätten enligl mark-nadspalenlkonvenlionen (arl. 30) all annan än patenthavaren inte ulan dennes lov får i fördragsslutande stal, åt någon som inle är berättigad all utnyttja den uppfinning som skyddas av patentet, tillhandahålla eller erbju­da sig all tillhandahålla medel för utövande av uppfinningen i fördragsslu­tande siat, om detta medel hänför sig titt någol väsentligt i uppfinningen. Ensamrätten omfattar dock endasl de fall då den som tillhandahåller eller erbjuder sig alt tillhandahålla della medel vel all medlet är lämpat och av­sett att användas vid utövande av uppfinningen eller det med hänsyn lill omsländighelerna är uppenbarl alt detta är fallet. Är medlet en i handeln allmänt förekommande vara, ulgör sådant tillhandahållande eller erbjudan­de som nyss nämnts patentintrång endasl om den som tillhandahåller eller erbjuder sig all lilthandahålla medlel uppmanar den ål vilken medlet lill­handahålls alt begå handling som enligt konventionen objektivt sett utgör direkl patentintrång.

Artikel 31 i marknadspatentkonventionen innehåller besiämmelserom undanlag från ensamrätten. Där föreskrivs att ensamrätten inte omfattar sådant utnyttjande av patentskyddad uppfinning som sker enskilt utan för-värvsssyfte och inte heller ålgärd för försök med den patentskyddade upp­finningen. Vidare undantas från ensamrätten oförberedd tillredning i en­skilda fall av läkemedel på apotek enligt förskrivning av läkare och åtgäi­der med sålunda tillrett läkemedel. Del är dock att märka att vid bedöm­ning av huruvida medelbart patentintrång förekommit den som utövar upp­finningen på något av dessa tre sätt skall anses inte vara berättigad alt ut­öva uppfinningen (art. 30.3).

Palenlerad uppfinning får vidare enligl marknadspatentkonventionen utan hinder av marknadspatent utnyttias ombord på fartyg, som är hem­mahörande i icke fördragsslutande stat som är ansluten lill Pariskonvenlio­nen. i fartygets skrov, maskiner, lackling, utrustning eller annat tillbehör. Detta gäller dock endast när fartyget tillfälligt eller oavsiktligt kommer in på fördragsslutande stats sjöterritorium. Som förulsällning gäller vidare all uppfinningen där används uleslulande för fartygets behov. Ensamrät­ten omfatiar inte heller utnyttjande av patentskyddad uppfinning i kon­struktionen av eller vid drift av luftfartyg eller transportmedel för land­transport från icke fördragsslutande stal som är ansluten lill Pariskonven­lionen eller uinyitiande av tillbehör titt sådani luftfartyg eller transportme­del, när luftfartyget eller tiansporlmedlel lilttättigl eller oavsiktligt kommer in på fördragsslutande stats område. Slulligen får patentskyddad uppfin­ning utnyttjas för ändamål som avses i ariikel 27 i 1944 ärs Chicagokonven­lion angående internationell civil luftfart, när sådant utnyttjande rör luft­fartyg från icke fördragsslutande stal och ålgärden omfaltas av bestämmel­serna i nämnda artikel.

Föreskrifler om konsumtion av ensamrätten finns säviii gäller mark­nadspalent i artikel 32 och såvilt gäller nationella patent i artikel 81. Den


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         195

genom marknadspalent erhållna ensamrätten omfallar inle uinyitiande inom fördragsslutande stal av patentskyddat alster efter del all alstret har bringats i omsättning i någon fördragsslutande stat av patenthavaren eller annan med dennes ultryckliga samtycke (arl. 32). Enligt konveniionen gäl­ler moisvarande inskränkning i den ensamrätt som nalionelll patent ger pa­tenthavaren i den stat där patentet har meddelats, om alstret har bringats i omsättning i nägon fördragsslutande stat av patenthavaren ellerannan med dennes uttryckliga samtycke (art. 81.1). De inskränkningar i ensamrätten som här avses gälter dock inle. om del föreligger skäl som enligl gemen­skapsrätten ("Community law") gör del möjligt all tåla ensamrätten om­fatta åtgärd med patentskyddat alster i de fall som nu avses.

Artiklarna 29-32 och 81 i marknadspatentkonventionen i deras engels­ka, franska och tyska versioner jämte inom justitiedepartementet utarbe­tad översättning till svenska bör fogas vid protokollet i delta ärende som bilaga 11.

11.4.3 Kommiiién

Kommittén erinrar till en början om att europeiski patent enligl den eu­ropeiska patentkonventionen skall ge patenthavaren i varje fördragsslutan­de stat för vilken det har meddelats samma rätt som innehavaren av ett i den staien meddelat patent. Europeiskt patent som avser föifarande skall dock enligt konventionen alttid ge indirekt produklskydd. Kommittén utta­lar därefter att eftersom ensamrätten enligt den svenska patentlagen om­fattar också det indirekta produklskyddet. den svenska lagstiftningen om ensamrättens innehåll utan ändring kan göras tillämplig på europeiska pa­tent.

Kommittén anser emellertid alt hänsyn bör tas till hur bestämmelserna om ensamrättens innehåll har utformats i marknadskonvenlionen. Den på­pekar därvid att den konveniionen skiljer sig från gällande nordisk rält i två väsentliga avseenden. Konventionen innehåller sålunda en uttömman­de uppräkning av de åigärder som i princip är förbehållna patenthavaren. medan motsvarande uppräkning i de nordiska patentlagarna är endast ex­emplifierande. Vidare omfatiar uppräkningen i konveniionen både hand­lingar som utgör direkt palentinlrång och handlingar som utgör medelbart patentintrång. Några bestämmelser om medelbart patentintrång finns däremot inte i den nordiska lagstiftningen.

Kommittén framhåller vidare att frågan huruvida medelbart patentin­trång borde införas i de nordiska patentlagarna som en särskild form av uppfinnings utnyttjande övervägdes av de nordiska patentkommittéerna i 1963 års betänkande. Kommittéerna påpekade att om medelbart intrång in­fördes som en särskild form för uppfinnings uinyitiande, självständigt an­svar skulle kunna utkrävas för det medelbara intrånget (NU 1963: 6 s. 153). Ersättning skulle enligt kommittéerna i så fall kunna utkrävas inte endast


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         196

för skada som uppkommer genom det direkta intrånget utan också för ska­da genom det medelbara intrånget som sådant. En sådan reglering syntes enligt kommittéerna vara befogad endasl om det ansågs önskvärt att vissa former av medelbart utnyttjande skulle kunna drabbas självständigt, när uppfinningens direkta utnyttjande inte i och för sig utgjorde patentintrång, t. ex. därför att del inte skedde yrkesmässigt. Kommittéerna ansåg inte alt en sådan utvidgning av ensamrätten var påkallad. Mol bakgrund av inne­hållel i gällande rätt såvitt avser medverkan till brolt ansåg dåvarande de­partementschefen att anledning saknades att ställa upp särskilda regler om straff för medverkan till palentinlrång. Han ansåg det inle heller lämpligt att ställa upp särskilda skadeståndsregler för dylika fall (prop. 1966:40 s. 205 och 210 f.). Somjag nyss nämnt skulle emellertid enligt departements­chefen de allmänna skadeståndsreglerna i patentlagen vara tillämpliga även vid medverkan till patentintrång.

Enligl patentpolicykommittén har emellertid denna fråga nu kommii i ett annat läge. Om marknadspatentkonventionen träder i kraft, torde enligl kommittén samtliga EG-stater komma att anpassa sin nationella patent-lagstiftning till konventionen i detta väsentliga avseende. Enligt kommittén måste en enhetlig reglering i Västeuropa av ensamrättens omfattning inne­bära väsentliga fördelar. Kommittén framhåller att Danmark som medlem i EG efter marknadspatentkonventionens ikraftträdande kommer att bli tvunget all tillämpa den konventionens reglering såvitt avser de patent som meddelas enligt konventionen. Kommittén anserdet uteslutet att det i Danmark skulle införas en lagstiftning som leder till att ensamrätten får oli­ka innehåll beroende på om patentet är ett nationellt danskt patent eller ett marknadspalent. En förutsättning för att den nordiska rältsenheten skall kunna bibehållas blir däiför enligt kommittén att Fintand, Norge och Sve­rige anpassar sin lagstiftning till marknadspatentkonventionen i delta avse­ende. Av nu angivna skäl föreslår kommittén all i patentlagen införs en reglering som innebär alt vissa former av medelbart utnyttjande ulgör en självständig form av patentintrång.

Kommittén framhåller att även frågan om sätiet all i lagtexten ange en­samrättens innehåll behandlades! 1963 års betänkande (NU 1963:6 s. 147). De nordiska paientkommitiéema övervägde sålunda huruvida i lagtexten borde uttömmande anges vilka former av uinyitiande som förbehålls pa­tenthavaren eller om ensamrättens omfattning borde anges genom en gene­rellt avfattad beslämmelse. Kommittéerna ansåg att rättssäkerhetsskäl vis­serligen kunde lala för en uttömmande uppräkning av de former av utnytt­jande som omfattas av ensamrätten men alt patenthavarens iniresse av ell fullständigt skydd övervägde. Enligt kommittéerna borde nämligen skyd­det inte kunna kringgås genom någon speciell form av nyttiande som lag­stiftaren inte hade kunnal förutse. Uppräkningen i marknadspatentkon­ventionen av icke tillåtna former av uinyitiande är emellertid enligl patent­policykommittén så omfattande, att något sådant känt littvägagångssäit för


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         197

au utnyttja patentskyddad uppfinning som bör omfattas av ensamrätten in­te torde falla uianför uppräkningen. Som nyss nämnls skulle del enligl kommittén innebära väsentliga fördelarom den svenska patentlagens reg­lering av ensamrätten överensstämde med vad som allmänt kommer att gälla i Västeuropa. På grund av vad nu sagls föreslår kommittén all den svenska lagstiftningen anpassas lill marknadspatentkonventionen också på del sätlel all alla former av utnyttjande som omfattas av ensamrätten an­ges direkt i lagen genom en uttömmande uppräkning.

Den inskränkning i ensamrätten som föreskrivs i 3 S iredje styckei pa­tentlagen, dvs. i fiåga om utnyttjande av alster som har sålts i butik eller på därmed jämförligt säll, tillkom på danskt initiativ (NU 1963:6 s. 150 f. prop. 1966: 40 s. 95 f). Bestämmelsen avsåg enligt förarbelena att skydda främsl jordbrukare och hantverkare mot ansvar för patentintrång, om de i sin yrkesverksamhet använder maskiner etter redskap som har inköpts på säll som nyss nämnls. De finska, norska och svenska kommittéerna ifi"åga-satle emellertid om en bestämmelse med sädant innehåll var erforderlig. E'nligl deras uppfallning tydde nämligen eifarenheten på all patenlhavai'en i allmänhel inte i prakliken hade någol iniresse av all göra sin ensamrätt gällande mol konsumenler i de situationer som skulle komma alt omfattas av en sådan bestämmelse. För alt vinna nordisk enhetlighet godtog emel­lertid dessa kommiltéer bestämmelsen. Enligt 1963 års betänkande utgick de emellertid från att bestämmelsen i realiteten inte medförde någon vä­sentlig inski-änkning i patenthavarens ensamrätt men alt den i undantags­fall kunde vara av värde för den fria omsättningen.

Patenlpolicykommittén påpekar att ifrågavarande bestämmelser saknar motsvarighet i konveniionen om marknadspalent. Danmark lorde därför enligl kommittén komma alt upphäva den. Kommittén anseratt för Sveri­ges del några betänkligheter mol all upphäva bestämmelsen inte lorde föreligga. På grund härav förestår kommittén all 3 S iredje slyckel patent­lagen upphävs. Liksom della lagrum vid sin lillkomst inte ansågs medföra någon väsenilig inskränkning i ensamrätten lorde enligl kommittén be­stämmelsens upphävande inte medföra någon väsenilig uividgning av den­na räll. Del skadestånd som patenthavaren skutte kunna titterkännas av den enskilde lantbrukaren eller hantverkaren lorde enligl kommittén en­dasl undanlagsvis vara av sådan storlek att han kan finna del meningsfullt att eftertbrska dessa köpare och göra skadeståndsanspråk gällande mol dem. Enligl kommittén torde patenthavaren naturligen i försia hand vilja vända sig mol den som yrkesmässigl olovligen försäljer patentskyddat als­ter. Kommittén anmärker vidare alt lill den del utnyttjandet av det patent­skyddade alstret har skett i god tro. dvs, innan ulnyttjaren insåg eller bor­de ha insett alt alstret var patentskyddat, 58 § andra styckei patentlagen är tillämpligt. Enligl delta lagrum skall ersäitning i dylika fall ulgå endast om och i den mån del anses skäligi. 1 de fall som nu avses kan enligt kom­mittén omständigheterna ofla vara sådana all något skadestånd inte bör ut-gå.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         198

.Som nyss nämnts föreskrivs i konventionen om marknadspatent undan­tag från ensamrätten såviii gäller oförberedd tillredning på apotek av läke­medel enligt förskrivning av läkare i enskilda fall och såvilt gäller åtgärder med sålunda tillrett läkemedel. Kommittén förestår all del övergångsvis gällande förbudel mol produktpalent på läkemedel upphävs. Därmed blir enligt kominittén risken för att apotekspersonal kan ådra sig ansvar för pa­tentintrång genom att expediera läkemedel enligt recept väsentligt större

a

n för närvarande, när endasl förtärande för tillverkning av läkemedel kan palenteras. Kommittén förordar däiför all det i patentlagen, i likhei med

Vi

ad som är fallet i marknadspatentkonventionen. görs undantag från en­samrätten såviii avser tillredning på apotek av läkemedel enligl läkares förskrivning i enskilda falt och åigärder med sålunda litlrelt läkemedel.

11.4.4 Reniissyllrandena

Kommitiéns förslag rörande ensamrättens innehåll har berörts av endasl två remissinsianser. Svea hovrätt och Svenska föreningen för industriellt rättsskydd.

Srea hovrän anser sig inte kunna tillstyrka förslagel lill ändring av regle­ringen av ensamrättens innehåll. Hovrätten påpekar att frågan om ensam­rättens uiformning och om införandel av institutel medelbart patentintrång övervägdes vid tillkomsten av nu gällande patentlag och att man då inte fann anledning att övergå till en reglering av del slag som patentpolicykom­mittén har förordai. Hovrätten är Iveksam om del skäl som kommittén har anfört lill stöd för sitt förslag, nämligen värdel av europeisk enhetlighet, är tillräckligt lungl vägande. Enligt hovrätten måsle den nuvarande reglering­en i patentlagen anses bättre tillgodose patenthavarens behov av skydd. Vidare anser hovrätten att den föreslagna bestämmelsen om förbud mot medelbart patentintrång synes svår att tillämpa och den förefaller enligl hovrätten dessutom avse ett föga prakliskl falt,

Srenska föreningen för indusirieUl rättsskydd anser del närmasl vara en fördel om patentlagen kommer all innehålla en fylligare beskrivning av pa­tenträttens innehåll, eftersom lagtexten härigenom blir mera informativ. De förestagna tilläggen framsiår enligt föreningen i sak väsentligen som en kodifiering av grundläggande palenträltstiga principer, vilka sedan länge har varit vedertagna i doktrin och praxis.

11.4.5 Föredraganden

Enligl den europeiska patenlkonventionen skall innehavaren av euro­peiskt patent i varje stat för vilken patentet har meddelats åtnjuta samma rätt som innehavaren av ell i den staien meddelat nationellt patent. Ett eu­ropeiskt patent som avser förfarande för tittverkning av alster skall dock alltid ge s. k. indirekt produktskydd, dvs. skydd också för alster som har


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         199

framställts genoin förfarandet. Eftersom ensamrätten enligl den svenska patentlagen omfattar också indirekl produklskydd, kan som kommittén har påpekat den svenska lagstiftningen om ensamrättens innehåll ulan änd­ring göras tillämplig på europeiski patenl för Sverige,

Kommittén har emellertid också lagil upp frågan om det finns skäl all la hänsyn till hur bestämmelserna om ensamrättens innehåll har utformats i marknadspatentkonventionen. Den konventionen skiljer sig fi"ån gällande nordisk rätt i två väsentliga avseenden. Konveniionen innehåller sålunda en uttömmande uppräkning av de åtgärder som i princip är förbehållna pa­tenthavaren. Vidare omfatiar denna uppräkning både handlingar som ul­gör direkl patentintrång, dvs. utnyttjande av nägon som gärningsman, och handlingar som utgör indirekl patentintrång, dvs. medverkan til) sädant ui­nyitiande.

Patenlpolicykommittén har erinrat om att frågan humvida medelbart pa­tentintrång borde införas i de nordiska patentlagarna som en särskild form för uppfinnings* utnyttjande övervägdes av de nordiska patentkom-mitléerna i 1963 års nordiska belänkande. De nordiska kommittéerna an­säg det inte vara påkallat att införa den utvidgning av palentskyddet som della skulle innebära. Mol bakgrund av innehållet i gällande rätt såvitt av­ser medverkan till brolt ansåg dåvarande departementschefen inte heller anledning föreligga att ställa upp särskilda regler om straff för medverkan till patentintrång. Han ansåg det inle heller lämpligt att införa särskilda skadeståndsregler för dylika fall.

Patentpolicykommittén har emellertid ansell all denna fråga nu har kommii i ell annal läge. Om marknadskonvenlionen iräder i krafl torde nämligen samtliga EG-stater komma all anpassa sin reglering till konven­tionen i delta viktiga avseende. Kommittén har därför förestagit att i pa­tentlagen införs en reglering som innebär alt vissa former av indirekt ut­nyttjande kommer att utgöra en självständig form av patentintrång. Vidare har kommittén förordat all den svenska lagstiftningen anpassas titt mark­nadspatentkonventionen också pä det sättet att alla former av utnyttjande som omfattas av ensamrätten anges direkt i patentlagen genom en uttöm­mande uppräkning. Kommitténs förstag har blivit föremål för erinran av endast en remissinstans, Svea hovrätt. Hovrätten har sålunda ansett det vara tveksamt om det skäl som kommittén har anfört för en anpassning till konventionen, nämligen värdet av europeisk enhetlighet, är tillräckligt tungt vägande. Enligt hovrätten måste den nuvarande regleringen anses bättre tillgodose patenthavarens behov av skydd än den reglering som kommittén har föreslagit.

Som kommittén har framhållil lorde samtliga EG-stater komma att an­passa sin lagstiftning beiräffande ensamiättens innehåll litl konventionen om marknadspatent. Vad angår Danmark har regeringen i proposition fö­restagit en anpassning av dansk rätt i detta avseende till marknadspatent­konventionen. En förutsättning för att den nordiska rättslikheten skall


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        200

kunna bibehållas lorde däiför vara alt övriga nordiska länder genomför en sådan anpassning. För egen del anserjag det väsentligt all den nordiska rättslikheten i största möjliga utsträckning upprätthålls också i de hänseen­den somjag nu har nämnt. I likhei med kommittén anserjag dessutoin all en enhetlig reglering i Västeuropa av ensamrättens innehåll måste innebära fördelar. När del gäller patenthavarens behov av skydd finner jag i likhei med kommittén att uppräkningen i marknadspatentkonventionen av icke tillåtna former av utnyttjande måste anses vara så omfallande. all någol sådani känt tillvägagångssätt för all utnyttia patentskyddad uppfinning som bör omfattas av ensamrätten inle lorde fatta uianför uppräkningen. Vid nordiska deparlementsöveriäggningar har också rått enighet om att en anpassning litl marknadspatentkonventionen bör ske när del gäller ensam­rättens innehåll. På grund av vad jag sålunda haranfört föreslår jag i likhet med kommittén att svensk räll anpassas lill marknadspatentkonventionen både i fråga om regleringen av del medelbara patentintrånget och i fråga om sättet att i lagtexten ange ensamrättens innehåll.

Enligl marknadspatentkonventionen omfatiar ensamrätten inte utnytt­jande som sker enskill och utanjörrärvssyfte. I 3 S första styckei patentla­gen beskrivs ensamrätten som förbud för annan än patenthavaren all utan dennes lov utnyttia uppfmningen yrkesmässigl. Någon skillnad i sak mel­lan marknadspatentkonventionen och svensk rätt föreligger inte i della av­seende (jfi NU 1963: 3 s, 145 f), Jag anserdet inte påkallat alt anpassa pa­tentlagen i redaktionellt avseende till marknadspatenlkonvenlionen på denna punkt.

Somjag nyss nämnde föreskrivs i marknadspatentkonventionen undan­tag från ensamrätten såviii gäller oförberedd tillredning på apotek av läke­medel enligl förskrivning av läkare i enskilda fall. Jag erinrar om attjag i enlighel med kommitiéns förslag förordar all det övergångsvis gällande förbudel mol produklpalenl på läkemedel upphävs (avsnitt 11.2.5). Jag de­lar kommitténs uppfaltning alt risken därmed blir väsentligt större att apo­tekspersonal ådrar sig ansvar för patentintrång genom all expediera läke­medel enligt recept än f n,. när endasl föifarande för tillverkning av läke­medel kan palenteras. Jag föreslår därför i likhet med kommittén all i pa­ienllagen las in en ultrycklig föreskrifi om undantag från ensamrätten så­vitt avser tillredning på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskilda fall och åtgärder med sålunda tillrett läkemedel.

På ytterligare några punkter skiljer sig marknadskonvenlionens regle­ring från patentlagen när del gäller ensamrättens innehåll. Sålunda före­skrivs i marknadspatentkonventionen att ensamrätten inte omfattar utnytt­jande som avser försök med den patentskyddade uppfinningen. Vidare finns i denna konvention en uttrycklig bestämmelse om att ensamrätten så­vilt gäller alster är konsumerad sedan alstret har bringats i omsättning inom de fördragsslutande staternas områden, dvs. inom den gemensamma marknaden, om del har gjorts av patenthavaren eller med hans uttryckliga


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        201

samtycke. Någon ultrycklig reglering av dessa fall finns inle i svensk lag­stiftning.

Vad försl angår del undanlag från ensamrätten i marknadspatentkon­ventionen som rör uinyitiande som avser försök med den patentskyddade uppfinningen överensstämmer svensk räll i sak med konventionen. Som jag nyss anförde anserjag all en enhetlig reglering i Västeuropa av ensam­rättens innehåll måsle innebära fördelar. Jag förordar därför all i patentla­gen las in en beslämmelse som kodifierar gällande rätt beiräffande ulnyll­jande som avser försök med den patentskyddade uppfinningen.

När det gäller konsumtion av ensamrätten kan någon fullständig över­ensslämmelse inte erhållas mellan svensk räll och marknadspalenlkonven-tionen, eftersom i konventionen regleras konsumtion av ensamrätten i de falt ett patentskyddat alster bringas i omsättning i någon av de stater som tillhör den gemensamma marknaden. Tanken bakom konveniionen är att EG-slateina i princip utgör en enhet och all ensamrätten däiför är konsu­merad för hela denna enhel när alstret har bringats i omsättning inom enhe­ten. För danskt vidkommande blir det nödvändigl all anpassa dansk räll rörande konsumtion av ensamrätten lill marknadspaienlkonvenlionen, vil­ket innebär att man måste införa en bestämmelse om all ensamrätten enligt ett danskt patent utsläcks när ell paleniskyddal alster lagligt har bringats i omsättning i någon av de stater som lillträll marknadspaienlkonvenlionen. Det finns givelvis inle anledning att införa någon moisvarande bestämmel­se i övriga nordiska länder.

Den svenska patentlagen innehåller f n. inle någon uttrycklig regel an­gående konsumtion av ensamrätten. För svensk del lorde emellertid gälla att ensamrätten enligl ell för Sverige meddelat patenl är uttömd i de fall ell patentskyddat alster lagligt har bringats i omsättning här i landel. Mot bak­grund av att man för dansk del kommer att få införa en bestämmelse om konsumtion av ensamrätten, förordar jag att i patentlagen las in en före­skrift som kodifierar gällande rätt såvitt avser konsumtion av ensamrätt beiräffande alster som har bringats i omsättning i Sverige av patenthavaren eller med dennes samtycke. Motsvarande kodifiering lorde komma all ske i Finland och Norge.

Genom den förestagna bestämmelsen kodifieras gällande räll i fråga om konsumtion av ensamrätten såvilt gäller alster som har bringats i omsätt­ning här i landet. I bestämmelsen berörs däremot inte huruvida ensamrät­ten konsumeras genom all patentskyddade alster bringas i omsättning i ut­landet av patenthavaren eller med dennes samtycke. Som har nämnts i re­dogörelsen för gällande rätt anses emellertid av patenträttens territoriella begränsning följa att ensamrätten inte konsumeras genom all alster bringas i omsättning i utlandet. Jag delar denna uppfattning beiräffande innehållel i gällande rätt. Någon ändring i delta avseende föresläs inte.

I de nordiska patentlagarna finns ett undantag från ensamrätten som saknar moisvarighei i marknadspatentkonventionen. nämligen föreskrif-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         202

len i 3 S Iredje slycket patentlagen att ensamriilten inle omfattar utnyttjan­de av alster som har sålts i vederbörande nordiskl land i butik eller på där­med jämförligt säu i strid mot ensamrätten, om köparen vid köpet inte äg­de eller bort äga kännedom om all ensamrätten kränktes. Som kommittén har påpekat tillkom denna bestämmelse på danskt initiativ. På grund av att marknadspatentkonventionen inle innehåller något motsvarande undantag från ensamrätten, föreslås i den danska proposilionen alt ifrågavarande be­stämmelse i den danska patentlagen upphävs. Vid nordiska departements-överläggningar har från norsk sida uttalats Ivekan om lämpligheten att upphäva bestämmelsen, medan man på finsk sida inle har hyst några be­tänkligheter mot att göra della. I likhei med kommittén anserjag alt del in­le kan föreligga några betänkligheter mot att upphäva motsvarande be­stämmelse i den svenska paienllagen. Jag föreslår därför all 3 S iredje slycket patentlagen upphävs. Liksom kommittén anserjag att ett upphä­vande av denna bestämmelse inle medför någon utvidgning av ensamrät­ten av belydelse. Till den del uinyitiande av patentskyddat alster, som har sålts på säll som anges i della lagrum, har skell i god Iro, torde omständig­heterna oftast vara sådana alt en lillämpning av 58 S andra styckei patent­lagen leder litl all någol skadestånd inle bör ulgå.

I paienllagen görs vissa undantag från ensamrätten när del gäller utnytt­jande av uppfinning på utländska samfärdsmedel. Vidare får i den omfatt­ning som regeringen förordnar reservdelar och tillbehör lill luftfartyg utan hinder av paleni införas i Sverige och användas här för reparation av luft­fartyg. Förordnande härom har meddelats i Kungl. Maj:ls kungörelse (1967: 845) om införsel och användning av reservdelar och tillbehör lill luft­fartyg ulan hinder av patent, Marknadspatenlkonvenlionen innehåller be­slämmelser som i allt väsentligt överensstämmer i sak med svensk räll. Dessa bestämmelser skiljer sig emellertid i redaktionellt avseende avsevärt från föreskrifterna i patentlagen. Kommittén har inle beröri frågan om en anpassning av patentlagen till konveniionen på denna punkt. Denna fråga har inte heller berörts av remissinsianserna. För egen del finner jag inte nå­gon anledning lill en sådan anpassning.

11.5. Prioritetsrätten

11.5.1 Gällande rätt

Enligl 6 S patentlagen får regeringen förordna, alt ansökan om patent på uppfinning, som lidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet, i vissa avseenden, nämligen vid tillämpning av bestämmelsema om nyhelshinder, uppfinningshcijd och föranvändarrätt. skall anses gjord samtidigt med an­sökningen i utlandet, om sökanden yrkar det (s. k. konventionsprioritet). I förordnandet skall anges de närmare villkor under vilka prioritet får åtnju­tas.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         203

Beslämmelserna om räll all åtnjuta priorilei gmndas på 1883 års Paris-konvention för industriellt rättsskydd. Pariskonventionens föreskrifter i ämnel lillkom för all göra det möjligt för en uppfinnare att få patent på samma uppfinning i flera länder ulan all behöva göra ansökningarna samti­digt i alla dessa länder. Genom Pariskonventionens priorilelsbeslämmelse undgår man bl. a. alt egen ansökan i en stal kommer att ulgöra nyhelshin­der för en senare egen ansökan i annan stat.

Förordnande enligl 6 S patentlagen har meddelats i 9-12 SS patent-kungörelsen. Som villkor för alt prioritet skatt få åtnjutas föreskrivs all uppfinningen skall ha angivits i ansökan om patent, uppfinnarcertifikat el­ler skydd som nyttighelsmodell i främmande siat som har tilllrätt Pariskon­venlionen, Vidare måsle patent sökas i Sverige inom tolv månader från an­sökningsdagen i den främmande staien. Slulligen måsle sökanden inom Ire månader från den dag då ansökningen ingavs i Sverige skriflligen begära prioritet och lämna uppgifl om var och när den för prioritet åberopade an­sökningen gjordes saml, så snart ske kan. ange dess nummer. Prioritet kan få åtnjutas också om uppfinningen har angivits i ansökan som inte avser stat som har liltträll nämnda konvention, om patentmyndighelen finner särskilda skäl att jämställa ansökningen med ansökan i konventionsstat. Del bör framhållas att enligl gällande rätt prioritet däremot aldrig får grundas på lidigare svensk palenlansökan.

Patentmyndighelen kan förelägga sökanden all inkomma med särskill bevis om ingivningsdagen för den lidigare ansökningen saml kopia av be­skrivning, ritningar och skyddskrav i denna ansökan (de s. k. prioritets-handlingarna). Efterkommer sökanden inte sådant föreläggande, får priori­tet inte åtnjutas.

För all prioritet skatt få åtnjutas behöver den lidigare och den senare an­sökningen inle vara identiska. Prioritet kan sålunda erhållas för del av en senare ansökan. För en ansökan kan också åberopas prioritet frän flera oli­ka lidigare ansökningar, s. k. multipel prioritet, och dessa lidigare ansök­ningar får vara gjorda i olika tänder.

11.5.2 Konrentionerna

Enligt ariikel 8 i samarbetskonventionen fär internationell patentansö­kan innehålla yrkande om prioritet grundad på en eller flera ansökningar som har ingivils i stat som tillträtt Pariskonvenlionen. 1 samma artikel fö­reskrivs också alt med ett undanlag skall beträffande villkoien för och verkningarna av sådant yrkande gälla vad som föreskrivs i Stockholms-akten av Pariskonventionen. Undanlaget består i att priorilei får grundas även på lidigare ansökan i samma stal. Vederbörande stal har emellertid enligl artikel 8.2.b rätt att föreskriva under vilka förulsättningar yrkande om prioritet från tidigare ansökan i den staten får bifallas och att bestämma lällsverkan av yrkandet.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        204

Enligt tillämpningsföreskrifterna lill samarbetskonventionen skatt yr­kande om prioritet framställas när den internationella ansökningen ges in (regel 4,10), Samtidigt skall sökanden lämna uppgift om var och närden för prioritet åberopade ansökningen gjordes. Sökanden skall vidare uppge den lidigare ansökningens nummer. Detta behöver dock inte ske samtidigt som ansökningen ges in, utan det är enligt konventionen alllid tillräckligt om uppgift om numret lämnas till internationella byrån inom 16 månader från prioritetsdagen. Fördragsslutande stat har rätt medge att uppgift om num­ret lämnas senare. Meddelas numret lill inlernationella byrån efler sexton-månadersfristens utgång, skall byrån underrätta sökanden och de designe­rade myndighelerna om vilken dag uppgifien om numret lämnades.

Vid ansökan om europeiskt patent får enligl den europeiska palenlkon­venlionen prioritet grundas på sådan ansökan om skydd som görs i eller med verkan för stal som är ansluten lill Pariskonventionen. Därvid beaklas varje ansökan som jämställs med en i vederbörlig ordning gjord nationell ansökan, oavsett om della följer av nationell räll eller av bilaterala eller muliilaierala överenskommelser (art. 87). Enligl uttrycklig föreskrift får prioritet räknas från tidigare europeisk palenlansökan. Den europeiska pa­lentorganisationens förvaltningsråd kan under vissa villkor medge att prio­ritet får grundas också på ansökan i stat som inle har lillträtt Pariskonven­lionen. För all en europeisk palenlansökan skall få åtnjuta prioritet, måste den ges in inom tolv månader efter det att den prioritetsgrundande ansök­ningen gjordes.

Om sökande av europeiskt patenl önskar åtnjuta prioritet, måste han samtidigt med att patenlansökningen görs skriflligen begära det (art. 88; regel 38), Sådan begäran skall innehålla uppgift om var och när den för prioritet åberopade ansökningen gjordes. Sökanden skatt vidare inom 16 månader från priorilelsdagen lämna uppgift om den lidigare ansökning­ens nummer saml ge in avskrift av den lidigare ansökningen och särskilt bevis om ingivningsdagen för denna ansökan.

För europeisk patentansökan kan åtnjulas multipel prioritet (art. 88). Priorilei kan få åtnjutas också för del av europeisk patentansökan.

11.5.3 Koniniittén

Som nyss nämnts reglerar Pariskonventionen endast rätten all vid pa­tenlansökan i en konventionsstat räkna prioritet från tidigare ansökan i an­nan konventionsstat. Svensk rätt uppfyller Pariskonvenlionens krav i det­ta avseende men medger inte alt prioritet grundas på tidigare ansökan om patent i Sverige. Ett tillträde till samarbetskonventionen skulle innebära att Sverige i princip måste medge alt i fråga om internalionett palenlansö­kan som omfattar Sverige prioritet får grundas på tidigare nationell patent­ansökan i Sverige och på tidigare internationell patenlansökan som omfat­tar Sverige.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        205

Om Sverige tillträder den europeiska palenlkonvenlionen kommer den som söker europeiski patent för Sverige all kunna åberopa prioritet från nationell svensk palenlansökan. från internationell palenlansökan som omfattar Sverige och från europeisk patentansökan som omfallar Sverige.

Med hänsyn til) att prioritet får grundas på nationell svensk patentansö­kan både vid internationell och vid europeisk palenlansökan som omfattar Sverige, synes del enligl kommittén rimligt att. om Sverige tillträder ifrå­gavarande konventioner, även den som söker patent för Sverige genom na­tionell patenlansökan får åtnjuta prioritet från tidigare sådan ansökan, Del­la gäller enligt kommittén i alt synnerhet som flertalet ansökningar om pa­tenl för Sverige, om Sverige tillträder konventionerna, lorde komma all göras i form av internationell eller europeisk patentansökan. Kommittén framhåller alt det uppkommer vissa möjligheter lill dubbetpatenlering och föriängning av skyddstiden om. såviti gäller ansökan om patenl för Sveri­ge, prioritet fär grundas på tidigare ansökan om patent för Sverige. Delta kan enligl kommittén dock inle innebära några påtagliga olägenheier. Att vid lilliräde lill samarbetskonventionen och den europeiska palenlkonven­tionen medge räll all även vid nationell svensk palenlansökan åtnjuta prio­ritet från annan sådan ansökan torde enligt kommittén i vart fall vara i del närmasle utan belydelse för omfattningen av de problem som kan uppstå i dessa avseenden. Kommittén förestår av nu angivna skäl alt prioritet skall fä grundas även på lidigare palenlansökan hos del svenska patenlverket i samtliga fall dä patenl söks för Sverige, oavsell om detta sker genom inter­nationell palenlansökan. europeisk palenlansökan eller nalionell palenlan­sökan.

Som nämnts har sökanden enligt gällande rätt en frist på Ire månader från ansökningsdagen för all begära priorilei. Någon sådan frisl finns inle enligt den europeiska patentkonventionen och inte heller enligt samarbets­konventionen. Patenlpolicykommittén anför alt den nu gällande tremåna­dersfristen för att begära prioritet enligl uppgifl från paientverkel sällan ut­nyttias. Kommittén utlalar att den mol bakgrund härav för sin del har varil benägen att föreslå att denna frisl slopas. Del har emellertid inle varil möj­ligt att nå enighet mellan de nordiska kommittéerna om en sådan ändring av gällande rätt. Patentpolicykommittén har inte velat förorda en reglering som skulle medföia olika bestämmelser i de nordiska tänderna och avslår därför från att föreslå ändring av gällande rätt på denna punkt.

Enligt svensk rält är som lidigare nämnts sökanden skyldig alt styrka be­gärd prioritet genom att ge in prioriletshandtingar endast om patentmyn­digheten förelägger honom detta. Både enligl den europeiska palenlkon­venlionen och enligt samarbetskonventionen är ingivande av prioritets-handlingar obligatoriskt. Kommittén anföratt det särskilt från det svenska näringslivet har uttryckts önskemål om alt ingivande av prioriletshandting­ar görs obligatoriskt även i svensk rält. Som skäl härför har framför allt an­förls. alt det. då talan förs om ogiltigförklaring av meddelal patent, kan va-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        206

ra av slort värde alt ha lillgång lill prioritetshandlingarna och alt det då ofla kan vara svårt all få tillgång lill dessa handlingar om de inte har ingivits lill patenlverket, I vissa fall är det sålunda inte möjligt att ulan patenthavarens samtycke få del av dessa handlingar. Grundas exempelvis prioriteten på en i USA gjord ansökan som inle har letl till patent, är ansökningshandlingar­na enligt amerikansk rätt inte offentliga.

Kommittén finner del anförda skälet vara beaktansvärt. Ä andra sidan har kommittén funnit all del för patenlverket skulle kunna innebära avse­värda svårigheter att ta emot och arkivera prioritetshandlingar i alla de ärenden i vilka prioritet åberopas, om dessa handlingar ges in i form av vanliga kopior. Enligl kommittén lorde emellertid inom en nära framtid prioriletshandtingar kunna erhållas i form av mikrofilm från flera av de slora industriländernas patenlmyndigheter. framför allt från patentmyn­dighetema i Förbundsrepubliken Tysktand. Storbritannien och USA. Här­med skulle del helt övervägande anlalel prioriletshandlingar kunna erhål­las i form av mikrofilm och några väsentliga arkivproblem skulle inle behö­va uppkomma för paientverkel.

Utifrån förutsättningen att huvuddelen av prioritelshandlingaina kom­mer alt kunna tillhandahållas i form av mikrofilm förestår kommittén att sökande som har åberopat prioritet utan särskild anmaning skall ge in prio-riielshandlingarna lill del svenska paientverkel inom viss tid. Patenlverket bör emellertid ges räll all förordna i vilken form dessa handlingar skall ges in och att genom generella föreskrifter göra undantag från skyldighelen all ge in sådana handlingar. Sådani undanlag bör göras dels i de fall då priori­tet grundas på tidigare nationell svensk patentansökan, dels i fråga om prioriletshandtingar som med säkerhel är allmänt tillgängliga i utlandet,

11.5.4 Reniissyllrandena

Kommitténs förslag i denna del har berörts särskilt bara av Svenska pa­tentombudsföreningen och försvarets civilförvaltning.

Svenska paieniomhud.sföreningen ansluter sig lill vad kommittén haran­fört och förklarar sig inte ha något all erinra mot all den föreslagna utvidg­ningen av prioritetsrätten gäller i förhållande till även äldre svenska pa­lenlansökningar. Föreningen understrykeratt möjligheten till prioritet från äldre svensk palenlansökan i vissa fall kan användas för alt eliminera de svårigheler som alhjämi kan uppkomma genom alt egna äldre ansökningar kvarstår som nyhetshinder, om också i mildrad form, och genom all insti­tutet tilläggspalent avskaffas.

När del gäller kommitténs förslag att såvitt gälter nationella palenlan­sökningar behålla tremånadersfristen för alt begära prioritet anser försva­rets civilföryalining. att detta avsleg från principen om en anpassning lill samarbelskonvenlionen och den europeiska patenlkonventionen inte kan godlas. Enligl civilförvaltningen bör hänsyn till nordisk enhetlighel inte vara avgörande i detta fall.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        207

11.5.5 Föredraganden

Kommittén har föreslagit all vid ansökan om patent hos den svenska pa­tentmyndighelen prioritet skall få grundas inle bara såsom f n. på lidigare ansökningar om skydd utom rikel ulan även på tidigare ansökningar om patent för Sverige. Förslaget har lämnats utan erinran av remissinstanser­na.

Såsom kommittén har framhållit, följer av den europeiska palenlkon­venlionen all vid ansökan om europeiski patent som omfatiar Sverige prio­ritet får grundas bl. a. på lidigare ansökan om nationellt svenskl patent och på tidigare europeisk patenlansökan som omfattar Sverige. Även vid inter­nationell patenlansökan som omfattar Sverige skall enligt samarbelskon­venlionen prioritet i princip kunna grundas på lidigare ansökan som avser patent för Sverige. Den av kommittén föreslagna ändringen innebär alt möjligheterna att åberopa prioritet från lidigare ansökan om patenl för Sverige blir desamma, oavsett om den senare ingivna ansökningen är en nationell, internationell eller europeisk patentansökan. Jag anser denna lösning vara lämplig och biträder däiför kommitténs förslag i detta hänse­ende.

Patentlagen innehåller i sin nuvarande lydelse inle några bestämmelser om viltkoren för alt få åtnjuta prioritet, frånsett fömlsättningen att prioritet får grundas endast på tidigare ansökan om skydd utom rikel. t stället be­myndigas regeringen i lagen all föreskriva villkoren för all få åtnjuta priori­tet. Dessa villkor finns f n. i patenikungörelsen. De grundläggande viltko­ren för att fä åtnjuta prioritet är vikliga materielträlisliga regler. Sådana regler skall enligt den nya regeringsformen anges i lag. Från palentkungö­relsen bör sålunda lill patentlagen föras över föreskriften om den lid inom vilken prioritet får åtnjutas och bestämmelserna om vilka tidigare ansök­ningar som får utgöra grund för prioritet. Övriga förulsättningar bör emel­lertid liksom hittills kunna regleras i palentkungörelsen.

Beiräffande möjlighelerna att grunda prioritet på tidigare ansökan som inte avser stal som är ansluten lill Pariskonventionen anserjag alt avgöran­det liksom f.n. bör lämnas till patentmyndighelen. I lagen böremellertid för detta fatt uppställas del villkorel att prioritet får medges endasl om motsvarande prioritet från svensk palenlansökan medges där den främ­mande ansökningen gjordes. Del kan anmärkas all samma reciprocitets­krav finns i den europeiska palenlkonventionen för del falt alt den lidigare ansökningen inte avser stat som tillhör Pariskonvenlionen.

En remissinstans har framfört kritik mot kommitténs förslag all för na­tionella palenlansökningar behålla tremånadersfristen för att begära priori­tet. Efiersom någon sådan frisl inle finns i vare sig samarbetskonventionen eller den europeiska patenlkonventionen. innebär kommitténs ställnings­lagande ett avsleg från den princip som kominittén eljest har följt, nämli­gen att svensk rält bör anpassas till dessa konventioner.


 


Prop, 1977/78:1 Dd A                                                                                        208

Även om delta är en fråga som inte bör regleras i patentlagen ulan i rege­ringens verkställighetsföreskrifter litl 6 S patentlagen vill jag la upp den i delta sammanhang. Som framgår av vad jag tidigare har anfört (avsnitt 11.1,3) anserjag att en anpassning av svensk rätt till konventionerna är angelägen. Det hade därför enligt min mening varit en fördel om en anpass­ning hade kunnat ske även på denna punkt. Enighet om att slopa tremåna­dersfristen när det gälter nationella palenlansökningar har emellertid inte kunnat nås under de nordiska departemenlsöverläggningarna. Eftersom jag anser all iniressei av nordisk rättslikhet i delta avseende väger tyngre än intresset av en anpassning lill konventionerna, ärjag inte beredd all föreslå någon ändring av gällande rätt på denna punkt.

Jag vill här ta upp ytterligare en fråga som bör regleras i patentkungörel­sen, men som ändå har ett principiellt intresse. Det gäller kommitiéns för­slag att sökanden alllid och utan anmaning inom viss tid skall ge in priori­letshandtingar, utom i de fall då patentmyndighelen har föreskrivit annal. Förslagel har inle mött någon erinran och jag anser för egen del att kom­mitténs förstag i detta hänseende bör följas.

11.6. Tilläggspatent

Il.6.1 GiUlande rätt

Den som har fåll patent på en uppfinning har enligt 7 S patentlagen rätt att få tilläggspatent på utveckling av den ursprungliga uppfinningen. Som förutsättning gäller dock att ansökan om tilläggspatent görs innan ansök­ningen om huvudpateniet blir allmänt tillgängligt, dvs. i regel inom 18 må­nader från del att den ursprungliga ansökningen gjordes eller, om prioritet yrkas, från priorilelsdagen. Tilläggspalent får meddelas utan hinder av att utvecklingen av huvuduppfinningen inte väsentligen skiljer sig från inne­hållet i ansökningen om huvudpateniet. Delta innebär att litläggspalent kan meddelas även om del eljesi gällande kravei på uppfinningshöjd i för­hållande till den ursprungliga uppfinningen inle är uppfyllt.

Ett lilläggspalenl är i princip knutet titt huvudpatentet. Del upphör nor­malt alt gälla samtidigt med huvudpatentet och får överlåtas endasl lill­sammans med detta. Om huvudpatentet upphör på gmnd av att patentha­varen avstår från patentet eller om huvudpatentet förklaras ogiltigt, över­går emellertid tilläggspalenlel till att bli ett självständigt patent för återsto­den av paienltiden. Finns flera lilläggspatenl, skatt därvid del först medde­lade tilläggspalenlel gälla som huvudpatenl och de övriga som lilläggspa­tenl lill detta. För tilläggspalent eriäggs inte någon årsavgift (41 S patentla­gen).


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        209

11.6.2 Konimiltén

Kommittén påpekar inledningsvis att syslemel med tilläggspalent fördes över lill patentlagen från 1884 års patentförordning. Vid tillkomsten av pa­tentlagen övervägdes huruvida institutet litläggspalent borde avskaffas. Med hänsyn till den väsentliga skärpning av kraven på nyhet och uppfin­ningshöjd som 2 8 andra slyckel andra punkien patenttagen innebar i för­hållande till äldre räll ansågs del emellertid rimligt all behålla möjlighelen lill tilläggspalent under den tid då ansökningen om huvudpateniet är hem­tig (NU 1963:6 s. 173 f. prop. 1966:40 s. 103). Om inte möjligheten att sö­ka tilläggspalent behölls, skulle nämligen, i motsats till vad som tidigare gällt, nämnda lagrum medföra all ansökan om patenl på den ursprungliga uppfinningen oftast kom att utgöra hinder mot patent på ulveckling av den­na uppfinning.

Enligt kommittén har systemet med tilläggspalent. sädant det ulformals i paienllagen, fyllt sitt syfte, nämligen alt göra det möjligt all söka patent på en uppfinning innan utvecklingsarbetet är färdigt ulan all däiför förlora möjligheten att vinna patentskydd för den form av uppfinningen som ett tämligen kort utvecklingsarbete kan leda till. Äv lillgängliga uppgifier framgår alt. medan liltäggspatenl före patentlagens tillkomst huvudsakli­gen sökes av utländsk storindustri, litläggspalent efter patentlagens ikraftträdande har sökts främst av inhemska sökande i anslulning till den första patenlansökningen på en uppfinning. Antalet ansökningar om lilt-läggspatenl är dock lågt och ulgör endasl något över en procent av del to­tala antalet palentansökningar. Hälften av ansökningarna om litläggspa­lent kommer från industrin och hälften från enskUda sökande.

Kommitténs förstag till ändring i patenterbarhetsvillkoren innebär all patent kan meddelas på uppfinning även om den inte har uppfinningshöjd i förhållande till innehållet i lidigare gjord patentansökan som inle har of­fentliggjorts före den dag dä ifrågavarande uppfinning patentsöks men som sedermera blir allmänt tillgänglig. Om della förslag genomförs, bortfaller det skäl som föranledde alt systemet med lilläggspalenl behölls i paienlla­gen, nämligen all enligt 1967 års patentlag ansökan om patenl på en uppfin­ning redan från dagen för dess ingivande kan ulgöra hinder mol patent på vidareutveckling av uppfinningen.

Vidare föreslår kommittén all vid ansökan om svenskt nationellt patenl prioritet skall få grundas även på lidigare svensk nationell patentansökan. Delta förslag innebär all sökanden genom all åberopa prioritet från den an­sökan som avser den ursprungliga uppfinningen i förekommande fatt kan undvika att denna ansökan kommer all ulgöra nyhetshinder i förhållande till den ansökan som avser ulvecklingen av denna uppfinning. I det fall att ansökan om patent på huvuduppfinningen innehåller något som utgör ny­helshinder gentemot den ansökan som avser utvecklingen av denna upp­finning, innebär visserligen kommitiéns förslag alt fristen för all söka pa-14   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        210

tent på ulveckling av huvuduppfinningen minskar från aderton till tolv må­nader efler det att ansökan om patent pä huvuduppfinningen gjordes. Det torde dock vara mycket ovanligt all den ursprungliga ansökningen innebär nyhetshinder gentemot ansökan som avser utveckling av huvuduppfin­ningen. Enligt kommittén kan det inte anses motiverat alt ha ett system med tilläggspatent för all tillgodose dessa sällsynta falt. Inte heller det för­hållandet alt patenthavaren kan uppnå en ekonomisk fördel genom institu­tet tilläggspalent - efiersom årsavgift inte skall betalas för sådana patent - kan enligt kommittén anses utgöra tillräckliga skäl för all behålla detta institut.

Mot bakgmnd av det anförda anser patentpolicykommittén att systemet med tilläggspalent bör avskaffas. Kommittéerna i de övriga nordiska län­derna är av samma uppfattning.

Enligt patentpolicykommittén är det uppenbart att ett upphävande av in­stitutel tilläggspatent inte bör påverka giltigheten av redan meddelade till-läggspalent. För dessa bör äldre bestämmelser fortsätta att gälla. De bör sålunda under hela sin giltighetslid kunna övergå litl att bli självständiga patent i de fall som anges i 7 S patentlagen. Även i fråga om de ansökning­ar om tilläggspalent som är anhängiga när de nya bestämmelserna träder i kraft torde det vara lämpligast att låta äldre bestämmelser fortsätta att gäl-ta. Tittäggspatent bör således kunna meddelas på grund av sådan ansökan även efter det att den lagändring genom vilken detta institut i princip av­skaffas har trätt i kraft.

11.6.3 Remissyttrandena

Kommitiéns förslag om slopande av institutet tilläggspatent har lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser utom Svenska patentombudsför­eningen och Svenska uppfinnareföreningen.

Svenska patentombudsföreningen motsätter sig inte att systemet med tilläggspatent avskaffas, men föreningen förklarar sig inte vara övertygad om att detta system, om kommitténs förslag genomförs, inle längre har nå­gon funktion att fylla. Föreningen framhåller att den nuvarande ordningen gör det möjligt för en sökande att genom ansökan om tilläggspatent utvidga patentskyddet i de fall då en tidigare ansökan visar sig vara alltför begrän­sad och det på gmnd av bristande underlag i grundhandtingen är omöjligt alt direkl utvidga denna ansökan. Om systemet med lilläggspatenl avskaf­fas blir det svårt att klara en sådan situation, om inte patentverket medger att en sökande i ett patentkrav får införa förbehåll med avseende på tidiga­re ansökan i överensstämmelse med den praxis som tiUämpades innan 1967 års patentlag trädde i kraft. För det fall institutet tilläggspatent slopas finner föreningen det oklart, om det efter lagändringens ikraftträdande blir möjligt alt lägga om en dessförinnan ingiven ansökan om självständigt pa­tent lill ansökan om tilläggspatent.

Svenska uppfinnareföreningen anser att kommitténs förslag i detta avse-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        211

ende innebär en uppenbar försämring av uppfinnarens ställning. Förening­en framhåller att det enligt gällande läit endast är uppfinnaren eller hans rättsinnehavare som, med utnyttjande av institutet lilläggspatenl, kan söka patent på vidareutveckling av uppfinning utan att vidareutvecklingen be­höver visa uppfinningshöjd i förhållande titt den urspmngliga uppfinning­en. Enligt kommitténs förslag till ändring av 2 § patentlagen kan däiemot vem som helst få patent på vidareutveckling av uppfinningen utan att kra­vet pä uppfinningshöjd måsle vara uppfyllt. Föreningen kan inle se att den­na försämring av uppfinnarens ställning är nödvändig och anser därför all inslilutet tilläggspalent bör behållas.

11.6.4 Föredraganden

Samarbetskonventionen innehåller inte några bestämmelser angående ansökan om skydd i form av tilläggspalent. 1 den europeiska patenlkon­ventionen finns inte någon motsvarighet till institutet tilläggspalent.

Kommitiéns förstag all slopa institutet lilläggspatenl har med två undan­lag lämnats ulan erinran av remissinstanserna. I likhet med kommittén an­serjag att det efler genomförandel av de förestagna ändringarna av paten­terbarhetsvillkoren och prioriletsregterna inle finns tillräckliga skäl att be­hålla detta institut. Om den förestagna ändringen av patenterbarhetsvillko­ren genomförs, innebär detta alt de skäl som föranledde att systemet med lilläggspalenl behölls i patentlagen bortfaller. Denna ändring leder nämli­gen titt alt uppfinningshöjd inte krävs i förhållande titt lidigare ansökan som inte har blivit offentlig före den dag då ifrågavarande uppfinning pa­tentsöks. Som jag redan har nämnt förestås vidare att vid ansökan om svenskt nationellt patent prioritet skatt få grundas även på lidigare svensk nationell palenlansökan. Genom alt åberopa prioritet från den ansökan som avser den ursprungtiga uppfinningen kommer sökanden därför att kunna undvika även all denna ansökan utgör nyhetshinder i förhållande till den ansökan som avser en utveckling av uppfinningen.

Vad beträffar uppfinnareföreningens påpekande alt de föreslagna änd­ringarna av patenterbarhetsvillkoren leder titt all envar kan få patenl på vidareutveckling av annans uppfinning ulan alt vidareutvecklingen behö­ver ha uppfinningshöjd i förhållande lill den lidigare uppfinningen vill jag framhålla, all denna följd av ändringen av patenterbarhetsvillkoren upp­kommer även om institutet tilläggspalent behålls. Vad uppfinnareförening­en har anfört ulgör därför enligt min mening inte något skäl för att behålla detta institut. Inte heller den av patentombudsföreningen nämnda möjlig­heten att utvidga patentskyddet som systemet med lilläggspatenl ger ulgör enligl min uppfattning något skäl för att bibehålla systemet. Efter den före­slagna ändringen av palenierbarhelsvillkoren torde en ny patentansökan som görs innan den först ingivna ansökningen har blivit offentlig i allmän­het ge samma resultat som en ansökan om tilläggspalent. Patenlansökan,


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         212

som avser utveckling av en tidigare patentsökt uppfinning, kan, om priori­tet inte längre kan åberopas, i något fatt vålla problem genom att det sökta skyddet enligt de båda ansökningarna sammanfaller. Patentombudsför­eningen har föreslagit att sökanden därför skulle få rätt att i den senare an­sökningen göra förbehåll om att skyddet skall omfatta endast vad som inle skyddas enligt den tidigare ansökningen. För egen del anserjag att sådana förbehåll i princip inte bör tillålas, efiersom de försvårar handläggningen av patentärendena och kan skapa en viss osäkerhet för tredje man.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslår jag att syslemel med lill-läggspatenl avskaffas. När del gäller redan meddelade lilläggspatenl anser jag liksom kommittén alt äldre bestämmelser bör fortsätta att gälla. Det­samma bör vara fattet beträffande ansökningar om tilläggspatent som har kommit in innan de nya bestämmelserna träder i kraft.

11.7 Ansökans form och innehåll

11.7.1  Konventionerna

Samarbelskonvenlionen innehåller omfattande bestämmelser om inter­nationell patentansökans form och innehåll. Fördragsslutande stat får inle i fråga om sådan ansökan ställa upp krav beiräffande form och innehåll som skiljer sig från eller går utöver konventionens bestämmelser. I den mån fördragsslutande stat i fråga om nationella palenlansökningar släller upp krav pä ansökans form och innehåll som från sökandens synpunkl är förmånligare än konventionens bestämmelser, får emellertid den statens myndigheter lillämpa den förmånligare regleringen även på internationella ansökningar. Sökanden har dock rätt alt fordra att de krav som föreskrivs i samarbetskonventionen tillämpas på hans internationella ansökan.

I den europeiska patentkonventionen regleras uttömmande europeisk patenlansökans form och innehåll. Beslämmelserna i den europeiska pa­lenlkonvenlionen om ansökans form och innehåll har tillkommit under hänsynstagande till motsvarande bestämmelser i samarbetskonventionen och de båda konventionerna är i dessa hänseenden helt förenliga med varandra. Den europeiska palenlkonventionen innehåller dock vissa be­stämmelser som saknar motsvarighet i samarbetskonventionen.

11.7.2  Kominittén

När det gäller patentansökans form och innehåll har kommittén haft som utgångspunkt att svensk räll bör anpassas till vad som gäller enligt samar­betskonventionen och den europeiska patentkonventionen utom på punk­ter där starka skäl tatar för att behålla nu gällande reglering även om den avviker från konventionerna. Beträffande samarbetskonventionen anför


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        213

kommittén i 1974 års belänkande, all det måsle vara en uppenbar fördel för både de patentsökande och patentmyndighelen. om svensk rätt anpassas till konveniionen så att samma regler gälter för alla ansökningar som hand­läggs vid den svenska patentmyndigheten. I fräga om den europeiska pa­tenlkonventionen uttalar kommittén i 1976 års betänkande, att det måste vara en fördel för näringsliv och uppfinnare, om den svenska palenttag­sliftningen även såviii avser palenlansökans form och innehåll överens­stämmer med vad som kommer alt gälla i övriga Västeuropa.

Kommittén konstaterar att det finns vissa skillnader i fråga om kraven på ansökans form och innehåll mellan gällande svensk rätt å ena sidan samt samarbetskonventionen och den europeiska patenlkonventionen å andra sidan. Enligl kommittén är det i detta hänseende fyra punkler som är av särskilt intresse, nämligen frågan om uppfinnarens slällning. kravet på sammandrag, kravet på deposition av mikrobiologisk kultur i vissa fall och regleringen av det s. k. enhelskravet, dvs. av vad som får tas upp i en och samma ansökan. Kommittén anser alt övriga skillnader i fråga om ansö­kans form och innehåll mellan svensk rätt och konventionerna inte är av sådan betydelse alt de behöver behandlas särskill.

Vad först angår uppjlnnarens ställning anför kommittén alt uppfinna­rens namn skatt anges i ansökningen både enligl den svenska patentlagen och enligt den europeiska patentkonventionen (9 § patentlagen resp. art. 81). Söks patent av annan än uppfinnaren, skall enligt patentlagen sökan­den styrka sin rätt till uppfinningen. Enligt konventionen behöver däremot sökanden i sådant fall endast uppge hur han har förvärvat rätten till uppfin­ningen. Det europeiska patentverket skall emellertid delge den uppgivne uppfinnaren vad sökanden har anfört i detta avseende (regel 17.3). Godtar uppfinnaren inte sökandens uppgifter, har han möjlighet alt vid domstol el­ler annan behörig myndighet föra talan om bättre räu till uppfinningen. Har sådan talan väckts, avbryts handläggningen av den europeiska patent­ansökningen i avbidan på att tvisten avgörs. På parternas begäran kan emellertid handläggningen fortsättas och det europeiska patentverket kan också på eget initiativ återuppta handläggningen (regel 13).

Kommittén anför vidare att sökanden både enligl patentlagen och enligt konventionen i princip skall fullgöra sin skyldighet i de avseenden som nyss nämnts samtidigt med att ansökningen görs. För det fall ansökningen är bristfällig i dessa avseenden skiljer sig emellertid svensk rätt från vad som gäller enligt konventionen. Enligt 15 § patentlagen skall i sådant faU sökanden föreläggas att inom viss frist inkomma med uppgift om uppfinna­ren och i förekommande fall styrka sin rätt till uppfinningen. Underiåter han detta avskrivs ansökningen. Avskriven ansökan återupptas, om sö­kanden inom fyra månader efter fristens utgång avhjälper bristen och beta-tar en ålempptagningsavgift. Föreligger brist i de avseenden som nu berörs i fråga om europeisk patentansökan, skall det europeiska patentverket un­derrätta sökanden om detta. Avhjälps inte sådan brist inom 16 måna-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         214

der från ansökningens ingivningsdag eller, om prioritet yrkas, från priori­lelsdagen. anses den europeiska palentansökningen återkallad (art. 91.5). Någon möjlighet att därefter få ansökningen åtempptagen fmns inte.

Kommittén anser all uppfinnarens slällning enligl patentlagen är för­månligare än enligl konventionen. Kommittén anser därför all kravei på att annan sökande än uppfinnaren skall styrka sin rält till uppfinningen bör bibehållas såviti gäller nationella svenska palenlansökningar. Enligl kom­mittén finns del inle heller någon anledning att i patentlagen införa någon motsvarighet lill konventionens system med en direkt i lagen angiven frist inom vilken uppfinnaren måste anges. Den nuvarande bestämmelsen i pa­tentlagen enligt vilken fristen besiäms genom föreläggande i del enskilda fallet med möjlighel att återuppta ansökningen om fristen försilles framstår enligl kommittén genom sin flexibilitet som förmånligare än konventionens ordning även från uppfinnarens synpunkl.

Näsla punkt som kommittén tar upp är frågan om sammandrag. Enligl den europeiska palenlkonventionen skall europeisk palenlansökan inne­hålla ell sammandrag (absiract). dvs. en kortfattad sammanfattning av vad som framgår av beskrivningen, patentkraven och eventuella ritningar (art. 78; regel 33.2). Sammandraget skall vara avfattat så att det på ett lättfattligt sätt anger det tekniska problem som uppfinningen behandlar, grund­principen för den lösning som uppfinningen innebär och uppfinningens hu­vudsaktiga användning eller användningar. Sammandraget skall tjäna ule­slulande som leknisk information. Det får sålunda enligl uttrycklig före­skrift i konventionen inte tillmätas belydelse för annal ändamål, i synner­het inte vid bestämmande av del begärda skyddels omfattning eller vid av­görande av huruvida ansökningen innebär nyhetshinder (art. 85). Motsva­rande beslämmelser finns i samarbetskonventionen (art. 3.3; regel 8.1). Något krav på sammandrag finns däremot inte i gällande svensk rätt.

Kommittén ställde sig i 1974 års betänkande tveksam till det lämpliga i att införa krav på sammandrag av nalionell svensk palenlansökan. 1 1976 års betänkande konstaterar kommittén att fördelarna från informations­synpunkt med sammandrag är väsentliga. Vidare börenligt kommittén av­sevärd betydelse lillmäias det förhållandet att sammandrag krävs enligt så­väl den europeiska patentkonventionen som samarbetskonventionen. Mot bakgrund härav föreslår kommittén all krav på sammandrag införs för svenska nationella patentansökningar.

Det tredje spörsmålet rörande ansökans form och innehåll som kom­mittén redovisar särskilt gäller huruvida i svensk rätt skall införas krav på deposition av kultur av mikroorganism i vissa fall. Såväl enligt patenttagen (9 §) som enligt den europeiska patenlkonventionen (art. 83) skall uppfin­ningen i ansökningen beskrivas så tydligt alt en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva den. Beträffande vissa uppfinningar på del mikro­biologiska områdei ställs emellertid i konventionen upp ett särskilt krav i fråga om tydlighet. Avser uppfinning mikrobiologiskt förfarande etter als-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        215

ter av sådant förfarande och omfattar uppfinningen användning av mikro­organism som inte är allmänt tillgänglig, anses enligt konventionen uppfin­ningen tillräckligt tydligt angiven bara om kultur av mikroorganismen har lämnats i förvar i särskild ordning (regel 28). Någon motsvarande bestäm­melse med krav på deposition finns varken i patentlagen etter i patentkun­görelsen. 1 de bestämmelser som patentverket har utfärdat med stöd av 41 § patentkungörelsen ges emellertid vissa föreskrifter om deposition av mikroorganism. Enligt patentbestämmelsema är sådan deposition önsk­värd och lämplig i vissa fall, nämligen om beskrivningen inte kan göras så­dan att förväxling med andra organismer är utesluten, om organismen är så sällsynt att det kan antas vara förbundet med svårighet all anträffa den i naturen eller om framställningen av organismen inle med säkerhet är re­producerbar. Sådan deposition bör ske hos intemationellt känd vetenskap­lig in- eller utländsk institution som är oberoende av uppfinnaien (sökan­den).

Enligt kommittén bör kravei på tydlighet i fråga om beskrivning av upp­finningen vara lika strängt i svensk rätt som i den europeiska patentkon­ventionen. Somjag skall återkomma till i ett annal sammanhang (avsnitt 11.12) föreslår kommittén som ny ogiltighetsgrund i svensk rätt att uppfin­ningen inte är tillräckligt tydligl angiven i patentet. Enligt kommittén bör denna ogiltighetsgrund ha samma innehåll i fråga om patenl meddelade av del svenska paientverkel som i fråga om europeiska patenl för Sverige. Mot bakgrund av vad nu har anförts anser kommittén all i svensk rätt bör införas krav på deposition av kultur av mikrooiganism i samma omfallning som i den europeiska paientkonventionen. Den svenska regleringen av så­dana depositioner bör enligt kommittén i största utsträckning ges samma innehåll som motsvarande reglering i konventionen. Kommittén anmärker i sammanhanget all arbete pågår inom WIPO på att få till ständ en konven­tion om erkännande av deposition av mikroorganismer.

Del sisla spörsmålet rörande ansökans form och innehåll som kom­mittén tar upp särskill gäller regleringen av det s.k. enhelskravet. 1 10 § patentlagen föreskrivs att i samma ansökan inle får sökas patenl på tvä el­ler flera uppfinningar som är oberoende av varandra. Molsättningsvis gäl­ler enligt kommittén att en ansökan får avse flera uppfinningar som inte är oberoende av varandra. 1 ariikel 82 i den europeiska patentkonventionen föreskrivs att en europeisk palenlansökan får hänföra sig till endasl en en­da uppfinning eller titt en grupp uppfinningar som har sådant samband att de ger uttryck för samma uppfinningsidé. Kommittén anser att någon skill­nad i sak mellan 10 S patentlagen och konventionens artikel 82 inte torde föreligga.

t svensk rätt finns en närmare reglering av enhetskravet i 14 och 15 SS palentkungörelsen. Där anges vissa fall i vilka en patentansökan får inne­hålla flera patentkrav. 1 en och samma ansökan får sålunda tas upp pa­tentkrav som avser utföringsform av uppfinning enligt föregående pa-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        216

tenlkrav i denna ansökan. Därjämte medges att i en och samma ansökan på vissa sätl kombineras patentkrav avseende uppfinningar som är all hänfö­ra lill olika kalegorier (alster, förfarande eller användning). Det har enligt kommittén ansetts alt en ansökan inle får innehålla andra kombinationer av uppfinningar än som anges i nämnda bestämmelser i palentkungörelsen. Kommittén påpekarail enligt 13 S andra styckei palentkungörelsen varje paientkrav får avse endast en uppfinning.

Den europeiska patenlkonventionen innehåller inte någon uttömmande reglering av de fall i vilka en europeisk patentansökan får innehålla flera patentkrav utan ger endast vissa exempel på tillåtna kombinationer av pa­ientkrav (reglerna 29 och 30). Redan dessa exempel är emellertid mera om­fattande än de fall som anges i patenikungörelsen. Kommittén påpekar att om Sverige tillträder konventionen, europeiskt patenl kommer att kunna meddelas för Sverige med de kombinationer av paientkrav som är liltälna enligt konveniionen. Från praktisk synpunkt anser kommittén det i så fall vara nödvändigt att samma reglering tillämpas såviti avser patentansök­ningar som handläggs vid del svenska patenlverket. Konventionens regle­ring i delta avseende torde dessutom, framhåller kommittén, under alla förhållanden bli normbildande i Västeuropa. Kommittén anser att det där­för bör vara en väsentlig fördel för sökande och ombud om svensk rätt i delta avseende överensstämmer med vad som gäller i övriga västeuropeis­ka induslrislater och vid del europeiska patenlverket. På grund av vad så­lunda anförls föreslår kommittén all regleringen i 15 § patenikungörelsen anpassas titt vad som gälter enligt konveniionen. Kommittén anser vidare alt denna paragraf även i redaktionellt avseende bör utformas i nära över­ensstämmelse med konventionen. Kommittén påpekarail den europeiska patenlkonvenlionens reglering av enhetskravet är förenlig med samarbets­konventionen (regel 13.1-13.4).

11.7.3 Remissyltrandena

Frågan om uppfinnarens ställning har berörts i ett stort antal remissytt­randen över 1974 års betänkande. LO, Styrelsen för teknisk utveckling (STU), Svenska uppjinnareföreningen och Sveriges drilingenjörsförbund framhåller alt ell svenskt tillträde till samarbetskonventionen inle får med­föra att uppfinnarens rättsställning försämras. Saknas uppgift om uppfin­naren i en intemationell ansökan kan det enligt vad STU och uppfinnare­föreningen påpekar gå lång lid från ingivnings- eller priorilelsdagen innan ansökan kompletteras i detta hänseende. Samma eller liknande synpunkter framförs av SACOtSR, Statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges hanl­rerks- och induslriorganisalion samt TCO. LO, SÄCO/SR, Svenska upp­finnareföreningen. Sveriges hantverks- och induslriorganisalion. STU och TCO förestår att den svenska patentlagen ändras så att en internalionelt patentansökan som omfatiar Sverige redan från början måsle innehålla


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                        217

uppgift om uppfinnaren. TCO menar att detta bör ske genom att i patentla­gen tas in en bestämmelse om all en palenlansökan inte skatt anses ingiven om den inte innehåller uppgift om uppfinnarens namn. Sveriges hantverks-och industriorganisation, STU och uppfinnareföreningen anser alt det öns­kade resultatet skutte kunna uppnås genom en ny bestämmelse i patentla­gen av innebörd att en patentansökan inle anses ingiven förrän den dag då uppgifien om uppfinnaren inges. Samma lösning förestås av en ledamot i Slatens nämnd för arbetstagares uppfinningar medan nämnden i övrigt ansluter sig titt kommitténs förslag.

Frågan huruvida krar på sammandrag bör införas även för nationella svenska patentansökningar togs upp i nägra av remissyttrandena över 1974 års betänkande. De remissinstanser som berörde frågan ställde sig kritiska titt kommitténs dåvarande tveksamhet titt alt införa krav på sammandrag av nationella ansökningar. Srenska industriens paieniingenjörers förening ansåg all kostnaderna för och besväret med att utarbeta sammandrag inte spelar någon nämnvärd roll jämfört med de fördelar som sammandrag in­nebär vid informationssökning och spridning av information. Uppfinnare­föreningen uttalade alt del lorde vara till fördel all införa krav på samman­drag och att det ringa merarbete som krävs av sökanden för att utarbeta sammandrag inte bör avskräcka från att införa ett sådant krav. Patenlver­ket ansåg att införande av sammandrag i fråga om nationella patentansök­ningar skulle underlätta för verkets granskare att hålla sig å jour med det ständigt växande granskningsmaterialel. Enligt verket är det möjligt att sammandragen också skulle kunna utnyttjas för att i framliden rationalise­ra granskningen så alt den första nyhetsgranskningen görs på grundval av sammandrag och att resultatet av denna granskning följs upp på palent-skriftsmaleriatet. Även från allmänhetens synpunkt lorde enligt patentver­ket sammandragen göra den tekniska informationen mera lättillgänglig än vad f. n. är fallet och sålunda befrämja spridandel av leknisk informaiion. Patenlverket hävdade all de nu nämnda skälen väger tyngre än del merar­bete och de högre kostnader för sökanden och den ökade belastning för verket som skulle uppkomma om skyldighet att ge in sammandrag före­skrivs även för nationetta patentansökningar.

Kommitténs förstag rörande krav på deposition av mikroorganism be­rörs av patentverket och Läkemedelsindustriföreningen. Palenlrerkel häl­sar med tUlfredsställelse att krav på sådan deposition införs i svensk rätt i samma omfattning som i den europeiska patentkonventionen. Även Läke­meddsindustriföreningen tillstyrker att det i svensk rätt införs krav på de­position av mikrooganism i samma utsträckning som enligt konventionen.

När det gäller regleringen av enhetskravet välkomnar patentombudsför­eningen förslaget om liberalisering av denna reglering. Patentverket mot­sätter sig inte kommitténs förslag att gå över från en uttömmande reglering av vad som får las upp i en och samma patentansökan till en mer flexibel reglering. Verket anser emellertid att de nya reglerna bör tillämpas restrik-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        218

tivi så att den exemplifiering som ersätter den uttömmande uppräkningen i praktiken blir uttryck för vad som skall anses lillålel all ta upp i en och samma ansökan.

11.7.4 Föredraganden

Kommittén har ansett det vara en fördel för näringsliv och uppfinnare om den svenska palenllagstiftningen såviii avser ansökans form och inne­håll överensstämmer med samarbelskonvenlionen och den europeiska pa­lenlkonventionen. På grund härav har kommittén förordat att den svenska lagstiftningen i dessa avseenden anpassas till konventionerna utom på de punkter där slarka skäl lalar för all nu gällande reglering behålls i fråga om nationella patentansökningar trots all den avviker från konventionerna. Denna principiella inslällning har lämnats ulan erinran vid remissbehand­lingen. Jag ansluler mig ocksä lill kommitténs synsätt i detta avseende.

Beslämmelserna om ansökans form och innehåll har lill slor del teknisk karaktär. I likhei med kommittén anserjag att det endasl är fyra punkter som är av särskilt intresse och däiför bör behandlas vid en genomgång av frågor av större vikt, nämligen fråganom uppfinnarens ställning, kravet på sammandrag, kravei på deposition av mikrobiologisk kultur i vissa falt och regleringen av det s. k. enhelskravet. dvs. av vad som får tas upp i en och samma patentansökan.

Vad först angår uppfinnarens ställning gäller både enligt svensk rätt och enligl den europeiska patentkonventionen all uppfinnarens namn skall anges i ansökningen. Enligt samarbelskonvenlionen skall internalionell patenlansökan innehålla uppgift om uppfinnaren, om lagen i åtminstone någon av de stater som ansökningen omfattar kräver att dessa uppgifter lämnas när ansökningen ges in. Underlåtenhet att iakita denna föreskrift föranleder dock inle all ansökningen som sådan avvisas eller anses åter­kallad. I fråga om stat vars Ie kräver att dylika uppgifter lämnas men tillåter att detta görs senare än när en nationell ansökan ges in, får uppgif­terna lämnas senare till den statens patentmyndighet.

Söks patent av annan än uppfinnaren, skall enligl svensk rätt sådan sö­kande styrka sin rätt till uppfinningen. Enligt den europeiska patenlkon­ventionen behöver sökanden i sådant fall endast redogöra för hur han för­värvat rätten till uppfinningen. Redogörelsen skall av det europeiska pa­tentverket delges den uppgivne uppfinnaren. Kommittén har ansett att svensk rätt är förmånligare för uppfinnaren än konventionen och har där­för föreslagit att den nuvarande regleringen på denna punkt bibehålls. Re­missinstanserna har inte haft någon erinran mol detta. Äv samma skäl som kommittén anserjag att nuvarande bestämmelse om skyldighet att styrka rälten till uppfinning skall behållas såvitt gäller nationella svenska patent­ansökningar. Delta krav kommer då också att gälla i fråga om internatio­nella patentansökningar som omfattar Sverige.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        219

En annan viktig fråga rörande uppfinnarens slällning gäller när uppgifl om uppfinnaren senasl måsle föreligga. Både enligt svensk rätt och enligt den europeiska palenlkonventionen skall uppfinnaren i princip anges när ansökan görs. Skillnad föreligger däremot mellan svensk räll och konven­tionen i fråga om möjligheten all rätta litl en brist i delta avseende. Saknas uppgift om uppfinnaren i ansökningen, skall enligt svensk räti sökanden föreläggas alt inom frist som patentmyndighelen beslämmer avhjälpa bris­len och i förekommande fall siyrka sin rätt lill uppfinningen. Underlåter han alt efterkomma sådant föreläggande, avskrivs ansökningen. Avskri­ven ansökan kan återupptas, om sökanden avhjälper bristen inom fyra månader frän frislens utgång. Saknar europeisk patenlansökan uppgifl om uppfinnaren eller redogörelse för hur sökanden har förvärvat rällen titt uppfinningen, skall det europeiska paientverkel underrätta sökanden om detta. Avhjälps inle sådan brist inom 16 månader från ansökningens ingiv­ningsdag etter, i förekommande fatt, från prioritetsdagen, anses den euro­peiska palentansökningen återkallad. Någon möjlighet att därefter få an­sökningen åtempptagen finns inte. Kommittén har ansett den svenska reg­leringen vara att föredra eftersom den är mer flexibel och har därför före­stagit att nuvarande ordning bibehålls.

Kommitténs förslag i denna del har lämnats ulan erinran av flertalet re­missinstanser. Några remissinstanser har emellertid förordai en lagändring av innebörd att palenlansökan över huvud taget inte skall anses ingiven förrän uppgift om uppfinnaren föreligger. Förslaget synes ha föranletls främst av del förhållandel alt föreläggande att ange uppfinnaren såvitt gäl­ler internationelt patentansökan inle kan utfärdas förrän ansökningen har fullföljts litl det svenska patenlverket. I samarbetskonventionen föreskrivs visserligen alt internationell ansökan skall innehålla uppfinnarens namn och andra föreskrivna uppgifter om honom, om enligt den nationella lagen i minst en av de designerade staterna dessa uppgifter skatt lämnas när en nationell ansökan ges in, men del åligger inte den mottagande myndighelen au tillse all bestämmelsen efterievs. Föreläggande all komplettera ansök­ningen i detta hänseende kan sålunda inte utfärdas förrän ansökningen har fullföljts titt nationett patentmyndighel. Det kan däiför dröja mer än två år frän det ansökan gjordes innan uppgift om uppfinnaren lämnas.

För egen det vilt jag i detta sammanhang anföra följande. I princip skall uppgift om uppfinnaren lämnas i ansökningen närden ges in. En brist i det­ta avseende bör rättas snarast möjligt, eftersom det annars finns risk för att uppfinnarens rätt träds för när. Enligt min mening kan det dock ibland vara ofördelaktigt för uppfinnaren med en ordning enligt vilken uppgift om upp­finnaren ovillkorligen måste föreligga när patentansökningen görs. Förhål­landena kan vara sådana att det är ursäktligt att uppgiften saknas vid ingi­vandet, t. ex. därför att det ännu inte har kunnal utredas vem som är upp­finnare. En beslämmelse av innebörd att ansökan inte skall anses ingiven förrän uppfinnaren har angivits skulle i fråga om nationell svensk patentan-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         220

sökan innebära att ingivningsdagen förskjuts. En sådan ordning skulle medföra uppenbar risk för all uppfinnaren kunde komma all lida rättsför­lust. Jag anser dessulom att en bestämmelse av det slag som har föreslagits av vissa remissinstanser inte är förenlig med samarbelskonvenlionen. En­ligl konveniionen skatt nämligen den internationella ingivningsdagen anses som faktisk ingivningsdag i varje stat som omfattas av en internationell an­sökan. Jag anser mig sålunda inte kunna biträda dessa remissinstansers förstag all palenlansökan inle skall anses ingiven förrän uppgift om uppfin­naren har lämnats. Av samma skäl ansluterjag mig till kommitiéns förslag all bibehålla den nuvarande flexibla ordning för komplettering av ansökan med uppgift om uppfinnaren.

Enligt samarbetskonventionen skall intemationell patentansökan inne­hålla ett sammandrag, dvs. en kortfattad sammanfattning av vad som framgår av beskrivningen, patentkraven och eventuella ritningar. Delsam­ma gäller enligl den europeiska patenlkonventionen i fråga om europeisk patentansökan. Något krav på sammandrag finns däremoi inte i gällande svensk rätt. Kommittén har förestagit att krav på sammandrag införs för svenska nationella patentansökningar. Förslaget har lämnats utan erinran under remissbehandlingen.

För egen del anserjag all ett syslem med sammandrag innebär betydan­de fördelar från informationssynpunkt. Upprättande av sammandrag med­för ett ringa merarbete för sökanden. Detta merarbete uppvägs enligt min mening mer än väl av de fördelar ett sådant system erbjuder. Jag biträder därför kommitténs förslag att sammandrag skall krävas även i fråga om svenska nationella patentansökningar. Jag vill i detta sammanhang erinra om att enligt samarbetskonventionen och den europeiska palenlkonventio­nen sammandrag av intemationell resp. europeisk patentansökan skatt tiä­na enbart som information. Del får sålunda inte tillmätas betydelse för an­nat ändamål, t. ex. vid bestämmande av det begärda skyddels omfattning. Delsamma bör givetvis gälla också i fråga om sammandrag av svensk na­lionell patentansökan.

Vad angår kommitténs förslag att i svensk rätt skall införas krav på de­position «v mikrobiologisk kultur i vissa fall har kommittén framhållil att i den europeiska patenlkonventionen finns föreskrifter härom medan sådant krav inte ställs upp i svensk rätt. Enligt konventionen anses beskrivningen av en uppfinning som omfattar användning av mikroorganism i vissa fall inte tillräckligt tydlig, om inte en kultur av denna organism lämnas i förvar i särskild ordning. Sålunda krävs enligl konventionen deposition, om upp­finning avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande och uppfinningen omfatiar användning av mikroorganism som inte är all­mänt tillgänglig. Kommittén har ansett att kravet på tydlighet i fråga om beskrivning av uppfinningen bör vara lika strängt enligt svensk rätt som enligt konventionen och har därför föreslagit att i svensk rätt införs krav på deposition i de fall della krävs enligt den europeiska paientkonventionen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        221

Kommitténs förslag att i svensk rätt införa krav på deposition av mikro­biologisk kultur i vissa fall har, i den mån del berörts av remissinsianserna, lämnats utan erinran eller mottagits med lillfredsställelse.

För egen del vill jag först framhålla alt del är en gmndläggande princip i patenträtten alt den ensamrätt som patent medför erhålls i utbyte mot att uppfinnaren medverkar till att uppfinningen blir känd och därmed bidrar till att sprida leknisk kunskap. 1 patentlagen föreskrivs i enlighel härmed all palenlansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen och alt denna beskrivning skall vara så tydlig alt en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. Om en uppfinning omfattar användning av en mikroorganism, är del därför nödvändigt alt del görs klart vilken organism del är fråga om. 1 de fatt då del rör sig om en välkänd organism torde del vara möjligt att på ett tillfredsställande sätt beskriva den i skrift. Gäller del däremoi en sällsynt eller nyupptäckt organism, torde det vara myckel svårt och i vissa fall omöjligt att i ord beskriva den. Kravet på tydlighet kan i så falt uppfyllas bara genom all en kultur av organismen lämnas i för­var. Det är enligt min mening uppenbarl alt kravei på tydlighet i fråga om beskrivningen skall vara lika strängt i svensk räll som i konveniionen. Vis­serligen har patentmyndighelen möjlighet redan enligt gällande rätt all krä­va deposition, om myndigheten anser att tydlighetskravet annars inte är uppfyllt. Jag anser emellertid del vara lämpligare all ha en generell före­skrift om deposition i de fall som anges i konveniionen än en ordning enligt vilken patentmyndighelen i dessa fall skall förelägga sökanden all kom­plettera den skriftliga beskrivningen med deposition av organismen. Här­till kommer all jag senare (avsnitt 11.12.5) kommer alt föreslå som ny gmnd för ogittigförktaring av patenl att uppfinningen inle är tillräckligt tyd­ligt angiven i patentet. Som kommittén har framhållit bör denna ogiliig-helsgmnd ha samma innehåll i fråga om patent meddelade av det svenska paientverkel som i fråga om europeiska patent för Sverige. Äv nu angivna skäl biträder jag kommitténs förslag om att införa krav på deposition av mikrobiologisk kultur, om uppfinningen avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande och uppfinningen omfattar användning av mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig.

Om mikrobiologisk kultur som har lämnats i förvar ulgör del av en pa­tentansökan, uppkommer problem om kulturen skulle dö eller om tredje man inte längre kan få tillgång till kulturen. Frågan i vilket fall förnyad de­position skall fä göras övervägs i samband med det arbete på att utarbeta en internalionell konvention om erkännande av deposition av mikroorga­nismer som pågår inom WIPO, Ett ulkasi lill en sådan konvention skatt be­handlas vid en diplomatisk konferens i april 1977, Enligt della ulkasi får förnyad deposition äga rum i vissa fall. Efiersom konvenlionstexten ännu inte är antagen anserjag del dock vara för tidigt all nu la ställning till hur dessa frågor bör regleras i svensk räll.

Den sisla av de punkler rörande ansökans form och innehåll som kom-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 222

mitten har lagil upp gäller regleringen av del s, k. enhetskrarei. Enligl 10 S patentlagen får i en och samma ansökan inte sökas patenl på två eller flera uppfinningar som är oberoende av varandra. En nämiare reglering av en­helskravet finns i 15 S palentkungörelsen. Där föreskrivs all vissa angivna kombinationer av paientkrav fårgöras i en palenlansökan. t praxis har an­setts att en ansökan inle får innehålla andra kombinationer än som anges i sislnämnda paragraf.

Samarbetskonventionen och den europeiska patenlkonventionen inne­håller bestämmelser som i sak överensstämmer med 10 S patentlagen. I lillämpningsföreskriflema titt resp. konvention regleras emellertid enhels­kravet närmare på ett sätl som avviker från 15 § palentkungörelsen. 1 fråga om intemationella patentansökningar som avser Sverige måste sålunda godtas vissa kombinationer av krav som inte anses tillåtna enligt gällande rätt. Vad angår den europeiska patenlkonventionen avviker dess reglering av enhelskravet från gällande svensk rätt framförallt därigenom att kon­ventionen inte innehåller någon uttömmande uppräkning av fall i vilka en europeisk patenlansökan får innehålla flera paientkrav. Som kommittén har påpekat är redan de i konventionen nämnda exemplen på tillåtna kom­binationer av paientkrav mera omfatiande än de falt som anges i patent­kungörelsen. De exempel som anges i den europeiska patentkonventionen omfallar bl. a. alla de fall i vilka enligt samarbetskonventionen en interna­lionell patenlansökan får innehålla flera paientkrav.

Kommittén har framhållit att om Sverige tillträder den europeiska pa­tentkonventionen, europeiskt patent kommer att kunna meddelas för Sve­rige med åtminstone de kombinationer av paientkrav som anges i den eu­ropeiska patentkonventionen. Mot bakgrund härav har kommittén ansett det vara nödvändigt att samma reglering tillämpas såvitt avser patentan­sökningar som handläggs vid det svenska patentverket. Kommittén har vidare förordat att svensk rätt anpassas titt den europeiska patentkonven­tionens reglering på denna punkt även om Sverige inle littlräder konventio­nen. Som skäl härför har kommittén anfört all konventionens reglering un­der alla förhåltanden torde bli normbildande i Västeuropa och all del bör vara en väsentlig fördel för sökande och ombud att samma reglering finns i svensk rätt.

Kommitténs förslag att regleringen av enhetskravet skall anpassas till den europeiska patentkonventionen har inte mött någon erinran under re­missbehandlingen. Jag delar kommitténs uppfattning att det vid ett tillträde till konveniionen av praktiska skäl är nödvändigt med en anpassning av den svenska författningstexten på denna punkt. Som kommittén har fram­hållit bör en sådan anpassning innebära fördelar för sökanden och ombud. Härtill kommer att den europeiska palenlkonventionen och samarbetskon­ventionen på denna punkt är hell förenliga med varandra. Genom en an­passning av den svenska regleringen av enhelskravet till den europeiska patentkonventionen kommer således denna reglering att kunna tillämpas


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        223

även på inlernationella patentansökningar. Jag biträder därför kommitténs förslag att regleringen av enhelskravet anpassas till den europeiska patent­konventionen. Liksom f n. bör de närmare föreskriftema i denna fråga tas in i patentkungörelsen.

Patentverket har i sitt remissyttrande uttalat att den nya exemplifierande regleringen bör tillämpas restriktivt så att de exempel som ges i författ­ningstexten i praktiken blir uttryck för vad som är tillåtet i fråga om kombi­nationer av paientkrav. Med anledning härav vilt jag påpeka att en ansö­kan givetvis får innehålla flera patentkrav endast i den mån det är tillåtet enligt 10 S patenttagen. Som jag tidigare har nämnt föreskrivs där alt pa­tent inle i samma ansökan får sökas på två etter flera uppfinningar som är oberoende av varandra. Enligt min mening är de exempel på tiUåtna kom­binationer av patentkrav som ges i den europeiska patentkonventionen så omfattande att det förefaller föga iroligt att ytterligare kombinationer, an­nat än i enstaka undanlagsfall, kan rymmas inom den ram som anges i 10 S patentlagen.

11.8 Handläggningsordningen

11.8.1 GäUande rätt

När en patentansökan har inkommit till paientmyndigheten, prövar pa­tentmyndigheten om sökanden har iakttagit vad som är föreskrivet om an­sökan samt om de materiella patenterbarhetsvillkoren är uppfyllda. Om ansökningshandlingama är fullständiga och hinder mot patent inte förelig­ger, skall ansökningen godkännas för utläggning (19 § patentlagen). Sökan­den skall inom två månader därefter betala avgift för tryckning av ansök­ningen (20 §).

Betalas inte tryckningsavgiften avskrivs ansökningen, om inte sökanden har medgivits befrielse från denna avgift. Sedan tryckningsavgiften har be­talats eller befrielse från avgiften medgivits, skatt ansökningen utläggas för att allmänheten skall få tillfälle att göra invändningar mot ansökningen (21 S). Invändning skall göras skriftligen inom tre månader från det att ut­läggningen har kungjorts av patentmyndigheten. Sedan invändningstiden har gått ut, skall patentmyndigheten pröva om ansökningen skall bifallas (23 S). Patent är meddelat, när ansökningen har bifallits och beslutet har vunnit laga kraft (26 §).

Finner patentmyndigheten vid sin granskning att sökanden inte har iakt­tagit vad som är föreskrivet om ansökan eller att annat hinder för bifall till ansökningen föreligger, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Underlåter sökanden att efterkomma föreläg­gandet, skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan åtempptas, om sökanden inom fyra månader efter utgången av förelagd tid inkommer med


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         224

yttrande eller avhjälper den påtalade bristen och tillika betalar särskild ålerupptagningsavgifi. Föreligger hinder för bifall lill ansökningen även ef­ter del att sökanden har avgivii yttrande och har sökanden haft lillfälle all yttra sig rörande detta hinder, skall ansökningen avslås, om det inle finns anledning all ge sökanden nyll föreläggande (15 S).

Den granskning som föregår beslul att godkänna ansökan för utläggning är uppdelad i två led. 1 samband med ingivandel görs en första granskning av ansökningen från formell synpunkt. Denna granskning sker vid del s. k. paienlkansliet. Skulle väsentliga formella brister föreligga, ulfärdar patent-kansliet föreläggande för sökanden alt avhjälpa bristema. Om ansökningen inte avskrivs av paienlkansliet, överlämnas den efter det alt kansliets granskning har avslutats titt en tekniskl kunnig ledamot på palenlavdel­ningen. Denne granskar ansökningen från såväl formell som materiell syn­punkt. Finner han att brist föreligger, utfärdas föreläggande för sökanden att avhjälpa brislen. Med den ordning som f n. tillämpas vid patenlverket skall den lekniskt kunnige ledamoten i princip bereda ärendet så att han bara behöver ulfärda ell föreläggande.

Beslut alt godkänna ansökan för utläggning meddelas enligt instmktio­nen (1965: 658) för patent- och registreringsverket av tekniskt kunnig leda­mot på patentavdelningen. Sådan ledamot får också vid prövningen efler invändningslidens ulgång beslula att bifalla ansökningen. Finner denne le­damot att ansökan bör avslås eller har invändning gjorts, skall ärendet hänskjutas till överordnad (överingenjör eller avdelningschef).

11.8.2 Konrenlionerna

När en iniernalionell ansökan har inkommit lill en mottagande myndig­het, skall denna myndighei enligt samarbelskonvenlionen underkasta an­sökningen en formell granskning för att fastställa om den kan åsättas inter­nalionell ingivningsdag. Myndigheten skall därvid kontrollera alt ansök­ningen uppfyller vissa minimikrav. Är dessa minimikrav uppfyllda, skall ansökningen som intemationell ingivningsdag åsättas den dag då ansök­ningen kom den mottagande myndighelen tillhanda. Om den mottagande myndigheten däremot finner att ansökningen inte uppfyller minimikraven, skall sökanden anmodas att inom viss tid komplettera etter rätta ansök­ningen. Efterkommes denna anmodan, åsälts ansökningen som intematio­nell ingivningsdag den dag då kompletteringen etter rättelsen kom den mot­tagande myndigheten tillhanda.

Varje internationell palenlansökan skall underkastas internationell ny­hetsgranskning ("intemational search"). Denna granskning har till syfte att klarlägga leknikens ståndpunkt på det område som berörs av ansök­ningen. Granskningen skall utmynna i en rapport.

I den mån konventionens bestämmelser om intemationell förberedande patenlerbarhetsprövning är tillämpliga skall internalionell patentansökan


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        225

på begäran av sökanden underkastas även sådan prövning. Syftel med den inlernationella förberedande patenlerbarhetsprövningen är att få ell preli­minärt, icke bindande utlåtande huruvida den uppfinning för vilken skydd söks förefaller vara ny. ha uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras indu-slrielit. Även denna prövning skall utmynna i en rapport.

Konventionen innehåller detaljerade bestämmelser om handläggningen av iniernationell palenlansökan vid mottagande myndighei, myndighei för internationell nyhetsgranskning och myndighet för internationell förbere­dande palenterbarhetsprövning.

Sedan den internationella nyhetsgranskningen och. i förekommande fall. den internationella förberedande patenlerbarhetsprövningen är klar kan sökanden avgöra i vad mån han vitt fullfölja ansökningen vid de nationella patentmyndigheterna. Föratt i så fall få sin ansökan prövad av patentmyn­dighel i designerad stat skall sökanden inom viss lid till denna myndighei ge in avskrift av ansökningen (om sådan avskrift inte lidigare har tillslällls denna myndighet) och översättning av denna, om sådan krävs, saml betala föreskriven avgifi.

Patentmyndighel i designerad stat får inte handlägga eller pröva en inter­nationell ansökan föie uigången av den lidsfrist som gälter för all fullfölja ansökningen. På uttrycklig begäran av sökanden får dock handläggning resp. prövning av ansökningen påbörjas tidigare.

Sökanden har räll all hos patentmyndighel där ansökan fullföljs ändra paientkrav, beskrivning och ritningar. I konveniionen regleras när sådan ändring senast får ske och hur omfattande den får vara. Nationell patent­myndighel får inte meddela patent etter avstå internationell ansökan före utgången av den frisl inom vilken sökanden enligt konventionen har räll all ändra ansökningen, om inte sökanden uttryckligen medger detta.

Konventionen innehäller också bestämmelser om när en internalionell ansökan tidigast får hållas tillgänglig för envar vid nationell patentmyndig­het. Nalionell patentmyndighel har räll alt när som helst offentliggöra alt den i viss ansökan har upptagits som designerad myndighei. Sådant offent­liggörande får dock endasl innehålla upplysning om den mottagande myn­digheten, sökandens namn, internationell ingivningsdag. internationellt ansökningsnummer och benämning på uppfinningen.

En nalionell palenlansökan kan på begäran av sökanden bli föremål för en nyhelsgranskning som motsvarar den internationella nyhelsgranskning­en ("intemalionat-lype search"), om vederbörande stats tag tillåter detta. Fördragsslutande stat har vidare rätt alt låta varje nalionell ansökan bli föremål för dylik nyhetsgranskning. Har sådan nyhetsgranskning av natio­nell ansökan rörande viss uppfinning ulförts och blir samma uppfinning därefier föremål för inlemationett patentansökan, skall resultatet av denna granskning om möjligi användas vid nyhetsgranskningen av den internatio­nella ansökningen. Kan i sådant fall rapporten över den internationella ny­hetsgranskningen hell eller delvis upprättas på grundval av resultatet av 15    Riksdagen 1977178. I .saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        226

nyhetsgranskningen av den nationella ansökningen, har sökanden räll att få motsvarande nedsättning av avgifien för den internationella nyhets­granskningen.

Handläggningen av en europeisk patenlansökan vid del europeiska pa­tenlverket äger rum på flera från varandra fristående enheter, moltag­ningsavdelning, nyhetsgranskningsavdelning. prövningsavdelning och in­vändningsavdelning.

Sedan en europeisk patenlansökan har ingivits, blir den sålunda föremål för granskning från formell synpunkt vid en moilagningsavdelning saml underkastas nyhelsgranskning vid en nyhetsgranskningsavdelning. Över nyhelsgranskningen upprättas en särskild nyhelsgranskningsrapport. Se­dan nyhelsgranskningsrapporien har delgivils sökanden, måste denne inom sex månader från den dag då publiceringen av nyhelsgranskningsrap­porien kungörs i den europeiska palenltidningen begäia fortsatt prövning av ansökningen (patenlerbarhetsprövning). Begärs inle sådan prövning, anses den europeiska patentansökningen återkallad.

Den fortsatta prövningen ulförs av en prövningsavdelning. Föreligger brist i någol avseende, formellt eller niaterielll. skall sökanden föreläggas att avhjälpa brislen. Efterkommes inte sådani föreläggande, skall ansök­ningen anses återkallad. Sökanden har dock möjlighet all få ansökan som har ansetts återkallad åtempptagen, om han inom två månader efler ut­gången av förelagd tid avhjälper bristen och betalar särskild ålempptag­ningsavgift. Finner prövningsavdelningen vid sin slutliga prövning att hin­der för bifall till ansökningen inte föreligger, skall europeiski patent med­delas. 1 annat fall skall ansökningen avslås. I prövningsavdelningens beslul dellar i regel tre tekniskl kunniga granskare. Beredningen av ärende an­kommer däremoi normall på en granskare. Förvaltningsrådet kan besluta all slutligt beslut på prövningsavdelning i vissa grupper av ärenden får meddelas av en granskare.

Invändningsföifarandet är förlagt efier patentmeddelandel. Invändning­ar prövas av särskilda invändningsavdelningar. Invändningsavdelning kan besluta att det meddelade palenlel skall upprätthållas i oförändrad lydelse, all det skall upprätthållas i förändrad lydelse eller att det skatt upphävas.

Beslut av moltagningsavdelning. prövningsavdelning och invändnings­avdelning kan överklagas till särskilda besvärskamrar.

Det europeiska patenlverket får inle göra ändringar i europeisk patent­ansökan eller europeiski patent ulan all sökanden har godkänt ändringen. Sammandragels slutliga lydetse fastställs dock ensidigt av nyhetsgransk-ningsavdelningen i samband med all nyhelsgranskningsrapporien uppräl­las. Nyhelsgranskningsavdelningen behöver inte höra sökanden beträffan­de de ändringar som den avser att göra i det av sökanden ingivna samman­draget. Har något sammandrag över huvud tagel inle ingivils. skatt emel­lertid moltagningsavdelningen förelägga sökanden all ge in ell sädant. I princip skall sammandragels slutliga lydelse vara fastställd innan den eui"o-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        227

peiska palenlansökningen publiceras. Denna publicering äger i regel rum när 18 månader har förflutit från ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, från priorilelsdagen.

11.8.3 Konimiltén

Kommittén erinrar om all enligt samarbelskonvenlionen nalionell pa­lenlansökan skall i stat som lillträtt konveniionen kunna på sökandens be­gäran bli nyhelsgranskad vid iniernalionell nyhetsgranskningsmyndighet enligl de normer som gäller för internationell nyhelsgranskning. om veder­börande slals lag medger del. Del svenska paientverkel kommer enligl kommittén sannolikl all utses lill internationell nyhetsgranskningsmyn­dighet. Kommittén anser att del svenska palenlverkels nyhelsgranskning av nationella ansökningar om så blir fallet inte i någon nämnvärd grad kommer att skilja sig från dess nyhetsgranskning av internationella ansök­ningar. Möjligheten alt få nyhelsgranskning av en i Sverige ingiven nalio­nell ansökan ulföi'd vid internationell nyhelsgranskningsmyndighel bedö­mer kommittén då inte få någon större praktisk betydelse. Denna möjlighet bör enligl kommittén dock stå öppen. Den som genom nalionell ansökan söker patent för Sverige kan nämligen ha för avsikt all inom prioritelsårel ge in internalionelt ansökan i fråga om samina uppfinning och därvid åbe­ropa prioritet från den dag då den nationella ansökningen gjordes. Som nyss nämnts barden som ger in internationell palenlansökan räll till ned­sättning av avgifien för den inlernationella nyhetsgranskningen, om rap­porten över denna granskning hell eller delvis kan upprällas på grundval av rapporien över nyhelsgranskning vid internationell nyhelsgransknings­myndighel av den nationella ansökningen. På grund härav anser kom­mittén att en nationell ansökan om patent för Sverige på begäran av sökan­den skall bli föremål för nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgransk­ningsmyndighet.

Kommittén påpekar att patentmyndighel i stat som har tillträtt samar­belskonvenlionen också får tåla nationella palenlansökningar bli föremål för nyhelsgranskning vid internationell nyhelsgranskningsmyndighel ulan all sökanden har begäri del. Enligt kommittén finns del inte någon anled­ning all ge den svenska patentmyndighelen räll alt låta nationella ansök­ningar bli föremål för sådan granskning, om inle sökanden begär del.

Kommittén anför all handtäggningsordningen vid del svenska patenlver­ket skiljer sig avseväri från den ordning som kommeratt tillämpas vid det europeiska patenlverket. Vid del europeiska patenlverket kommer sålun­da handläggningen av ansökningen att delas upp i nyhelsgranskning och palenterbarhetsprövning. Någon sådan uppdelning av handläggningen sker inte vid del svenska patentverket. Vidare är invändningsförtarandel förlagt efter patentmeddelandel. Den slutliga prövningen av en europeisk patenlansökan skall i princip utföras av en avdelning bestående av tre tek-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         228

niskt kunniga granskare medan vid del svenska paientverkel del slutliga beslutet fallas av en granskare.

Den handläggningsordning som f n. tillämpas vid det svenska patentver­ket har enligl kommittén visal sig fungera bra, och den prövning som ut­förs där bedömer kommittén vara av tillfredsställande kvalitet. Kommittén anser därför all det inle finns anledning att redan nu överväga en omlägg­ning av handläggningsordningen vid del svenska patenlverket. Enligl kom­mittén kan emellertid en omprövning av handtäggningsordningen bli aktu­ell när erfarenheter har vunnits av handläggningsordningen vid del euro­peiska patenlverket i fråga om handläggningens kvalitet och de kostnader denna handläggningsordning medför. Kommittén anser del nämligen vara angeläget all kvaliteten på del svenska patentverkets prövning inte blir läg­re än kvaliteten på den prövning som kommer att utföras vid del europeis­ka patenlverket.

I ett avseende finner emellertid patenlpolicykommittén alt nya besläm­melser rörande handläggningen bör införas redan nu, nämligen såvitt gäller fastställande av sammandragets slutliga lydelse. Som tidigare nämnls är sammandraget avsett all ge teknisk information. För att sammandraget skall bli en lillföriitlig informationskälla bör enligl kommittén patentmyn­dighelen svara för viss kontroll av kvaliteten på ingivna sammandrag. Kommittén anser därför alt det skall ankomma på patentmyndighelen att fastställa sammandragets slutliga lydelse. För att de fördelar från informa­tionssynpunkt som en ordning med sammandrag kan ge skatt kunna utnytt­jas i största möjliga utsträckning finner kommittén del angeläget att sam­mandragets sluttiga lydelse fastställs så tidigt som möjligt. Enligt kom­mittén är det önskvärt att sammandragels slutliga lydelse i regel fastställs innan ansökningen blir allmänt tUlgänglig enligt 22 S andra stycket patent­tagen, dvs. inom 18 månader från ingivningsdagen etter, om prioritet yr­kas, från prioritetsdagen. För alt delta skatt vara möjligt anser kommittén det vara nödvändigt all paientmyndigheten ges rätt att fastställa den slutli­ga lydelsen ulan att höra sökanden. Med hänsyn lill att sammandraget inle får tillmätas rättstig betydelse menar kommittén all det inte kan föreligga några principiella betänkligheter mot all efler förebild från den europeiska patentkonventionen medge en sådan ordning.

Kommittén framhåller alt även om patentmyndighelen beslämmer sam­mandragets slutliga lydelse, det i försia hand är sökanden som skall utarbe­ta sammandrag. Kommittén anför vidare att det är angeläget att palenlver­kels arbete med sammandragen inte blir slörre än nödvändigt. Har sökan­den helt underlåtit att upprätta sammandrag, bör därför enligl kommittén i vanlig ordning föreläggande utfärdas att avhjälpa bristen. Delsamma gäller om sökanden ger in ett sammandrag som är uppenbart otiänligt för sill än­damål, nämligen att tjäna som leknisk information. Efterkommes inle så­dant föreläggande, anser kommittén att ansökningen också i vanlig ordning bör avskrivas eller avstås. Är det fråga om endast smärre ändringar eller


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        229

jusleringar bör emellertid enligt kommittén något föreläggande inte utfär­das, ulan patenlverket bör då utan all höra sökanden göra erforderliga ändringar i den av sökanden ingivna lydelsen. Kommittén framhåller alt patentmyndighelen i första hand bör välja att fastställa sammandragels slutliga lydelse utan att höra sökanden i de fall detta är nödvändigt för att denna lydelse skall föreligga innan ansökningen blir allmänt lillgänglig en­ligl 22 S andra stycket patentlagen. Kommittén påpekar i anslutning härtill alt sammandraget även i dess slutliga lydetse avser ansökningen i dess ly­detse vid ingivandet. Efterföljande ändringar i ansökningen påverkar såle­des inte sammandragets avfattning.

11.8.4 Remissyiirandena

Kommitténs förslag såvitt avser nyhelsgranskning av nationella patent­ansökningar vid intemationell nyhetsgranskningsmyndighet har inte föran­lett någon erinran under remissbehandlingen. Synpunkler på handlägg­ningsordningen i övrigi har framförts endasl av Svenska patenlombudsför­eningen och Svenska uppfinnareföreningen.

Patentombudsföreningen förklarar sig inte ha något att erinra mot vad kommittén har anfört om handtäggningsordningen. Föreningen anser emellertid att vissa ändringar i patentverkets handtäggningspraxis är önsk­värda, om kommitténs förstag beträffande ogiltighelsgrunder genomförs. Detta förslag, somjag skall återkomma till senare, innefattar bl. a. bestäm­melse om att patent kan förklaras ogiltigt om patentskyddets omfattning har utvidgats efter det att patentansökningen har godkänts för utläggning. Föreningen anser det angeläget att, om en sådan ogiltighetsgrund införs, åtgärder vidtas så alt patentverket inte godkänner ansökningen för utlägg­ning i en lydelse som sökanden inte är införstådd med. Också av andra skäl anser föreningen det vara angeläget att patentverket underrättar sökanden om att godkännande för utläggning är förestående även om granskaren inte avser att ändra patentkraven. Föreningen hänvisar titt att enligt den euro­peiska patentkonventionen meddelande av patenl alllid skall föregås av kommunikation med sökanden av den lydelse som patentet avses få. För­eningen utvecklar sina synpunkter ytterligare i samband med sin behand­ling av kommitténs förstag rörande ogittighetsgmndema. Till dessa syn­punkter återkommer jag när jag senare behandlar ogiltighetsgrundema (av­snitt 11.12).

Uppjinnareföreningen anför som tidigare nämnts att det torde vara en fördel att införa krav på sammandrag. Föreningen anser emellertid att pa­tenlverket inte skatt ha rätt att ändra sammandraget ulan alt höra sökan­den.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         230

/ / .8.5 Föredniganden

De besiämmelserom handläggning av internationell patenlansökan som finns i samarbelskonvenlionen rör i huvudsak handläggningen vid motta­gande myndighet, myndighei för internationell nyhelsgranskning och myn­dighet  för internationell  förberedande  palenlerbarhelsprövning.   Dessa myndigheters funktioner inom samarbelsunionen bör som jag lidigare nämnt (avsnill 11.1.3) inle regleras i svensk lagstiftning och bestämmelser­na härom har inle någon omedelbar belydelse för handläggningsordningen vid de nationella palenlmyndighelerna som sådana. Samarbetskonven­tionen innehåller emellertid också vissa bestämmelser om handläggningen av internationell patenlansökan som har fullföljts vid nationell patenimyn­dighet. Dessa konventionsbestämmetser medför behov av särregler röran­de handläggningen av intemationella palenlansökningar. Jag ålerkommer senare (avsnill 13.1) titt frågan om den närmare ulformningen av dessa regler.  Ifrågavarande konventionsbestämmetser påverkar däremot inte reglerna om handläggning av nationella patentansökningar.

I ett hänseende innehåller emellertid samarbetskonventionen bestäm­melser även rörande handläggning av nationella ansökningar, nämligen så­vitt avser nyhelsgranskningen av sådana ansökningar, t samarbelskonven­lionen föreskrivs nämligen att en nalionell palenlansökan kan. på begäran av sökanden, vid internalionell nyhelsgranskningsmyndighel bli föremål för en nyhelsgranskning som moisvarar den inlernationella nyhelsgransk­ningen ("inlernalional-lype search") under förutsätining att vederbörande stats lag tillåter delta. Vidare får fördragsslutande stal ge sin patentmyn­dighel rätt alt låta nationella palentansökningar bli föremål för nyhets­granskning vid internationell nyhelsgranskningsmyndighel, även om sö­kanden inle begär della. Denna bestämmelse togs in i konveniionen främsl av hänsyn lill de stater som inte har syslemel med en förprövande patenl-myndighel.

Kommittén har föreslagit all i patentlagen tas in en bestämmelse om att nalionell svensk palenlansökan skall nyhetsgranskas vid internationell ny­helsgranskningsmyndighel om sökanden begär del. Förslaget har inte mött någon erinran under remissbehandlingen.

Såsom kommittén har framhållil kan del vara lill fördel för sökanden all vid nationell palenlansökan få samma nyhelsgranskning som vid interna­lionell patentansökan. Om sökanden sedermera gör internationell patent­ansökan och åberopar den svenska ansökningen för prioritet, kan nämli­gen avgifien för intemationell nyhelsgranskning reduceras om nyhels­granskningsrapporien i det internationella ansökningsärendel hell eller delvis kan upprättas på grundval av rapporien över nyhelsgranskningen av den lidigaie nationella patenlansökningen. Denna möjlighet bör stå sökan­de av nationellt svenskt patent lill buds. Jag bilräder därför kommitténs förslag på denna punkt. Som kommittén har anfört finns det inle anledning alt införa rält förden svenska patentmyndighelen alt ulan begäran från sö-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         231

kanden tåla svensk nationell palenlansökan nyhetsgranskas vid internatio­nell nyhel.sgranskningsmyndighel.

För särskilda fall, t, ex. för utbyte av erfarenheter, kan patentmyndighe­len redan enligl nu gällande lag (74 § Iredje styckei patentlagen) med rege­ringens tillstånd låta granskning av patentansökningar ske hos myndighet i annan stat eller hos internalionell institution. Denna möjlighet avses sko­la stå kvar.

Kommittén har också tagit upp frågan huruvida den europeiska palenl­konvenlionen ger anledning all lägga om handläggningsordningen vid den svenska patentmyndighelen. Kommittén har ansett alt del f n. inle finns anledning litl någon sådan omläggning men ullatal all en omprövning av handläggningsordningen kan bli akluell när eifarenheler har vunnits av handläggningsordningen vid del europeiska paientverkel i fråga om hand­läggningens kvalitet och kostnaderna för verkels drift.

Kommitténs förstag all den nuvarande handtäggningsordningen i vart fall f n. bör bibehållas i princip oförändrad har lämnats ulan erinran av re­missinstanserna. Jag ser inte heller för egen del någon anledning all nu för­ändra handtäggningsordningen vid den svenska patentmyndighelen. Jag delar emellertid kommitténs uppfattning att del är angeläget alt kvaliteten på den svenska palentmyndighelens prövning inle blir lägre än kvaliteten på den prövning som kommer att utföras vid det europeiska paientverkel. 1 likhet med kommittén anserjag därför alt det kan vara lämpligt alt på nytt ta upp frågan om en omläggning av handläggningsordningen när erfarenhet har vunnits från handläggningsordningen vid det europeiska patenlverket.

Jag har lidigare (avsnill 11.7.4) i enlighel med förstag av kommittén för­ordat att krav på sammandrag införs för svenska nationella palentansök­ningar. Kommittén har i anslutning till sitt förslag i denna del föreslagit alt del skall ankomma på patentmyndighelen all fastställa sammandragets slutliga lydelse. Enligl kommittén bör ordningen för alt fastställa denna ly­delse vara sådan att lydelsen som regel föreligger när patenlansökningen skall hållas allmänt lillgänglig enligl 22 § andra slyckel patentlagen. Den av kommittén föreslagna ordningen innefattar rätt för patentmyndighelen all i vissa fall ändra sammandraget ulan att höra sökanden.

Förslaget om särskilda regler såviii gäller faslslällande av sammandra­gels slutliga lydetse har lämnats utan erinran av alla remissinstanser utom uppfinnareföreningen. Föreningen har ansett att paientmyndigheten inte bör ges rätt att ändra sammandragets lydetse utan att höra sökanden.

Som lidigare har påpekats är sammandraget avsetl all ge leknisk infor­mation. I likhet med kommittén anserjag del nödvändigl att patentmyndig­helen svai"ar för alt sammandragen fyller rimtiga kvalitetskrav. Utan en så­dan kontroll blir sammandragen enligt min mening inte någon lillföriitlig in­formationskälla. Sammandragels slutliga lydelse mäste däiför fastställas av paientmyndigheten. Som kommittén har framhållit är det vidare angelä­get alt sammandragels slutliga lydelse som regel föreligger när patentan-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         232

sökningen skall hållas allmänt tillgänglig enligl 22 S andra styckei patentla­gen, dvs. inom 18 månader från ansökningsdagen eller, om prioritet yrkas, priorilelsdagen. Jag delar kommitténs uppfallning alt della är omöjligt, om patentmyndighelen inte ges räll all ändra sammandraget utan att höra sö­kanden. Del bör beaklas alt somjag tidigare har nämnt (avsnill 11.7.4) sammandraget inte får tillmätas rättslig belydelse. I likhei med kommittén anserjag det därför inte föreligga några principiella betänkligheter mot att låta patentmyndigheten ändra den lydelse av sammandraget som sökanden har ingivit. Mol bakgmnd av vad jag nu haranfört bilräder jag kommitténs förslag all patentmyndighelen skall ha rält alt utan all höra sökanden be­stämma sammandragels slutliga lydetse.

Kommittén har rörande den prakliska lillämpningen av palentmyndighe­lens räll att ändra sammandraget framhållit all denna räll bör användas främsl då del är fråga om smärre ändringar eller jusleringar. Om del är frå­ga om allvarliga brister som gör sammandraget uppenbart otiänligt för sill ändamål - nämligen all tiäna som teknisk information - eller om samman­drag saknas, bör däremot enligt kommittén i vanlig ordning utfärdas före­läggande för sökanden alt avhjälpa brislen. Kommittén har vidare uttalat att patentmyndighelen i första hand bör välja att själv justera sammandra­gets slutliga lydelse i de faU då det är nödvändigt för alt denna lydelse skall föreligga innan ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 S andra slyc­kel patentlagen. Jag vilt föregen det ansluta mig titt vad kommittén sålunda har anfört om den praktiska tillämpningen. Det bör i detta sammanhang påpekas att sammandraget skall avse ansökningen i dess ursprungliga ly­delse. Ändringar i ansökningen påverkar alltså inle sammandragets avfatt­ning.

Somjag nämnde i samband med redogörelsen för remissyttrandena har patentombudsföreningen framfört synpunkter på handtäggningsordningen i samband med vad föreningen anfört med anledning av kommitténs för­slag rörande grundema för att förklara patenl ogiltigt. Jag avser att be­handla dessa synpunkler när jag senare kommer lill frågan om ogiltighets­grundema (avsnitt 11.12.5).

11.9 OfTentlighet i patentärenden

11.9.1 Gällande räll

Enligt 23 § lagen (1937:249) om inskränkningar i rätlen all uibekomma allmänna handlingar (den s.k. sekretesslagen) får handlingar i ärenden angående ansökan om patent inte utan sökandens samtycke utlämnas lill annan i vidare mån än som föranleds av gäUande lagstiftning rörande pa­tent. Har patent meddelats på en uppfinning skall emellertid ansöknings­handlingarna utlämnas, om inte annat föreskrivs i nämnda lagstiftning.

Bestämmelser om handlingsoffentlighet i patenlärenden finns i 22 S pa-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        233

lenllagen. Där föreskrivs att handlingar i sådani ärende skall hållas till­gängliga för envar från och med den dag då palenlansökningen ulläggs. När 18 månader har förflutit från ansökningsdagen eller, om prioritet yr­kats, prioritetsdagen, skall handlingama hållas allmänt tillgängliga, även om ansökningen då inte har uttagls. Har redan då beslul fattats om av­skrivning eller avslag, skall handlingarna dock hållas allmänt tillgängliga endast om sökanden begär att ansökningen skall återupptas eller anför be­svär. Om sökanden begär del. skatt handlingarna hållas allmänt lillgängliga tidigare än vad nu sagls. Om särskilda skäl föi"eligger. kan patentmyndig­heten på yrkande förordna alt handling, som innehåller förelagshemlighel och som inle rör uppfinning på vilken patent söks. inte skatt lämnas ul.

Beslämmelserna om offentlighet i 22 S patentlagen avser enligt sin orda­lydelse endasl handlingar. Enligl 30 S palentkungörelsen kan patenlverket förelägga sökanden all inkomma med modell, prov eller dylikt om del be­hövs för bedömning av den patentsökta uppfinningen. Modell, prov eller dylikl som har ingivils till patenlverket får anses ulgöra det av ansökning­en. Föreskrifterna i 22 S patentlagen torde däiför vara tillämpliga på såda­na föremål, även om de inle kan anses vara handlingar i den mening della ord vanligen används i lagstiftningen om allmänna handlingar.

I samband med reglerna om handlingsoffentlighet bör också beaktas de bestämmelser som finns om publicering av handlingar i palenlansöknings-ärenden. Enligl 21 S tredje slyckel patentlagen skall sålunda tryckta ex­emplar av beskrivning och paientkrav finnas att tillgå hos patentmyndighe­len från och med den dag då ansökningen utläggs för alt bereda allmänhe­ten tillfälle all göra invändning mot ansökningen (s, k. uttäggningsskrifl). t 26 S patentlagen föreskrivs vidare alt om beskrivning eller patentkrav har ändrats efter del alt de har tryckts enligt 21 S Iredje slyckel. iryckla ex­emplar av handlingama i slutligt skick skall finnas att tillgå hos patentmyn­dighelen sedan patent har meddelats. Både utläggning och beslul all med­dela patent skall kungöras.

I 27 S försia slyckel palentkungörelsen föreskrivs all. om handlingarna i palentansökningsärende blir allmänt lillgängliga före utläggningen, be­skrivning med tillhörande ritning och paientkrav skatt tryckas och envar ha räll att mot särskild avgifi erhålla tryckt exemplar av dessa handlingar. Föreskriften gälter dock först fiån den lidpunkt då 3 kap. patentlagen om nordisk patenlansökan iräder i krafl. Delta kapitel har som lidigaie nämnls inle trätt i kraft. Patenlverket är således f n. inte skyldigt alt trycka be­skrivning och paientkrav före utläggningen. Såsom föredragande departe­mentschefen uttalade i 1966 års proposition (prop. 1966: 40 s. 128) förelig­ger emellertid inte något hinder mot all handlingarna i palentansöknings-ärenden trycks så snart de har blivit allmänt tillgängliga. Som en service ål näringslivet låter också patenlverket sedan en tid trycka ett patentkrav. i allmänhel huvudkravet, och en ritningsfigur, om ansökningen blir allmänt tillgänglig före utläggningen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        234

I de bestämmelser som patentmyndighelen har ulfärdal med stöd av 41 § palentkungörelsen ges vissa föreskrifter om deposition av mikroorganism när ansökningen avser mikrobiologiskt föifarande eller alster av sådant förtärande. Om beskrivningen inte kan göras sådan all förväxling med and­ra organismer är utesluten, om organismen är så sällsynt att det kan antas vara förbundel med svårighet att anträffa den i naturen eller om framställ­ningen av organismen inte med säkerhet är reproducerbar. är det enligt dessa föreskrifler lämpligt och önskvärt att organismen deponeras hos in­ternationellt känd vetenskaplig in- eller utländsk institution som är obe­roende av uppfinnaren (sökanden). Depositionsbeleckningen skall härvid anges. Några särskilda bestämmelser om i vad mån deponerade mikroor­ganismer skall hållas allmänt tillgängliga finns inte. 1 princip torde dock de­ponerad organism, liksom modell, prov eller dylikt, som har ingivils lill pa­tenlverket, böra anses ulgöra det av palenlansökningen och därför bli all­mänt lillgänglig samtidigt som handlingarna i ansökningsärendel.

11.9.2 Konrenlionerna

Samarbelskonvenlionen innehåller vissa regler om handlingsoffentlig­het. Till en del riktar sig dessa regler lill internationella byrån, internatio­nell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationelt förbe­redande palenterbarhetsprövning. Som jag lidigare har anfört (avsnitt 11.8.2) innehåller emellertid konveniionen också beslämmelser om hand­lingsoffentlighet som rörde nationella patentmyndighetema som sådana. I konveniionen regleras sålunda när iredje man lidigast får ges lillgång lill handlingarna i ärende rörande en internationell palenlansökan utan sökan­dens samtycke och när internationell palenlansökan tidigast får publice­ras.

Den europeiska patentkonventionen innehåller inte några bestämmelser om handlingsoffentlighet som är av direkt betydelse för den svenska pa­lentmyndighelens handläggning.

Äv intresse i della sammanhang är emellertid de beslämmelser i den eu­ropeiska patenlkonventionen och tillämpningsföreskrifterna lill denna som reglerar tidpunkten för publicering av sammandrag av europeiska palenl­ansökningar och tidpunkten när en deponerad kultur av mikroorganism blir tillgänglig för Iredje man.

1 fråga om sammandrag föreskrivs i den europeiska palenlkonvenlionen alt detta i princip skaU föreligga i slutlig lydelse så tidigt att del kan publi­ceras tillsammans med ansökningen i övrigt, när denna publiceras 18 må­nader från ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, priorilelsdagen. Är sammandragets slutliga lydetse inte fastställd när ansökningen i övrigi pub­liceras, skatt sammandraget publiceras särskilt (art. 93).

Om den uppfinning, som söks skyddad genom europeisk patenlansökan, avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande, skall en-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        235

ligt konveniionen i vissa fall beskrivningen i ansökningen kompletteras med all kultur av mikroorganismen lämnas i förvar hos institution som godkänns av det europeiska patenlverket. Enligt konventionen blir depo­nerad kultur i princip lillgänglig för Iredje man när handlingarna i ärendel blir allmänt tillgängliga. Vissa villkor uppslälls dock för att Iredje man skall få lillgång till den deponerade kulluren. Den som vill ta del av kulluren måsle göra skrifilig framställning därom hos den institution som omhän­derhar depositionen saml avge vissa skriftliga utfästelser geniemol patent­sökanden resp. patenthavaren (regel 28).

Deposition av mikrobiologisk kultur skall som nyss nämnts ske hos in­stitution som godkänns av del europeiska paientverkel. Ett antal institu­tioner i olika tänder torde komma all godkännas för della ändamål. För alt i möjligaste mån säkerställa alt Iredje man faktiskt kan utnyttia sin rätt alt la del av deponerade kulturer föreskrivs all sökande som i enlighet med re­gel 28 i lillämpningsföreskriflema har deponerat kultur av mikroorganism och lämnal vissa uppgifier skall anses oåterkalleligt och ulan förbehåll ha medgivit att den deponerade kulluren fär hållas lillgänglig för envar i enlig­hel med vad som sägs i nämnda regel.

11.9.3 Kommiiién

Samarbelskonvenlionen har inle föranlett kommittén alt överväga några ändringar i beslämmelserna om handlingsoffentlighet eller publicering så­vitt avser nalionell svensk palenlansökan. När del gäller internalionell pa­lenlansökan har kommittén däremoi förestagit vissa bestämmelserom tid­punkten för offentliggörande av sådan ansökan. Jag ålerkommer i annat sammanhang (avsnitl 11.16 och 13.1) till dessa förslag.

Beträffande den europeiska patenlkonventionen uttalar kommittén att ell tillträde lill den konventionen inte nödvändiggör någon ändring i gällan­de beslämmelser om offentlighet såviti avser handlingar i palentansök-ningsärenden och om publicering av sådana handlingar. Kommittén anser emellertid att dess förslag alt. efler förebild från den europeiska palenl­konventionen, inföia krav på sammandrag och krav på deposition i vissa fall av mikrobiologisk kultur ger anledning till övervägande huruvida be­stämmelserna om offentlighet och publicering behöver ändras.

Enligt kommitténs förslag skall sammandraget innehålla en sammanfatt­ning av innehållet i beskrivning och paientkrav sådana dessa förelåg när ansökningen ingavs. Kommittén påpekar all sammandraget därför är ägnat att ge snabb information om ansökningens lekniska innehåll. På gmnd här­av anser kommittén det självklart alt när handlingarna i ett ärende om pa­tentansökan trycks, som vid utläggning och patenlmeddetande, tryckning­en bör omfatta även sammandraget. En stor del av värdet av ett system med sammandrag tigger emeUertid enligt kommittén i att tredje man genom sammandragen på ett tidigt stadium lätt kan få överskådlig information om


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        236

vad ingivna palentansökningar avser. Kommittén framhåller all den euro­peiska palenlkonvenlionen innehåller bestämmelser som har lill syfte alt tillvarata sammandragets värde i delta hänseende. Enligl konventionen skall sålunda sammandraget i princip föi"eligga i slutlig lydelse så tidigt att del kan publiceras lillsammans med ansökningen i övrigi. när denna publi­ceras 18 månader från ingivningsdagen etter, om prioritet yrkas, priori­lelsdagen. Är sammandragels slutiiga lydelse inle fastställd när ansök­ningen i övrigi publiceras, skall sammandraget publiceras särskilt (arl. 93).

Kommittén föreslår en särskild handläggningsordning såvilt gäller fast­ställande av sammandragels slutliga lydetse för att denna också enligl svensk rält skatt kunna föreligga på ett tidigt stadium. Enligl denna ordning skall den slutliga lydelsen om möjligt föreligga när ansökningen normall blir allmänt tillgänglig, dvs. 18 månader från den dag då ansökningen gjor­des eller, om prioritet yrkas, från priorilelsdagen. För all allmänheten skall kunna i slörsia möjliga ulsträckning utnyttjade fördelar från informa­tionssynpunkt som denna ordning kan ge anser kommittén all sammandra­get - liksom enligl konveniionen - bör publiceras så snart handlingama i ärendel har blivit offentliga. För del fall all ansökningen blir allmänt lill­gänglig före utläggningen, bör därför enligt kommittén sammandraget pub­liceras särskilt redan i samband härmed, om della är prakliskl möjligt. Värdet av den särskilda publiceringen av sammandraget före utläggningen torde enligt kommittén i allmänhet bli väsentligt slörre. om sammandraget kompletteras med exempelvis en ritningsfigur. Kommittén föreslår däiför all paientmyndigheten ges möjlighet alt meddela föreskrifter huruvida och i vilken omfallning denna publicering skall omfalla även andra delarav an­sökningen än sammandraget. En publicering av sammandrag jämle ril-ningsfigur torde enligl kommittén tillgodose det behov av informaiion för näringslivet som har föranlett patenlverket all f.n. publicera paientkrav och rilningsfigur i de fall ansökningen blir offentlig före utläggningen. Pub­licerade sammandrag bör enligt kommittén tillhandahållas allmänheten mot en avgift som i princip motsvarar kostnaderna för publiceringen. Kommittén förestår all frågan om publicering av sammandrag regleras i palentkungörelsen.

Som framgår av vad som förul anförts rörande ansökans form och inne­håll (avsnitl 11.7.2) förestår kommittén att i svensk rält skall införas krav på deposition av mikrobiologisk kultur i samma omfallning som föreskrivs i den europeiska palenlkonventionen. Avser uppfinning mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande och skall vid utövandet av upp­finningen användas mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig, skall så­lunda enligl förslaget uppfinningen inle anses vara tillräckligt tydligt angi­ven, om inle en kultur av mikroorganismen lämnas i förvar i viss ordning.

Kommittén anför all i de fatt då enligl dess förslag en mikrobiologisk kultur skall deponeras, den deponerade kulturen ulgör en viklig del av an­sökningen. Kommittén anser därför, att sådan kultur i princip bör hållas


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        237

allmänt lillgänglig i samma ulsträckning som övriga delar av ansökningen.

Enligl kommitténs förslag skall deposition av mikrobiologisk kultur gö­ras hos institution som patenlverket har godkänt. Konunittén föruisätler att patenlverket kommer att godkänna institutioner i olika tänder för della ändamål. Såviii gäller inslilulioner utomlands bör utomståendes rätt alt ta del av deposition enligt kommittén regleras genom avlat mellan det svens­ka patenlverket och vederbörande institution. Kommittén anför i anslut­ning härtill att som förutsättning för all en utländsk institution skall god­kännas av patenlverket måsle gälla all institutionen förpliktar sig att hålla deponerad kultur allmänt lillgänglig under de förutsättningar som anges i den svenska lagstiftningen.

Som nyss har nämnls gälter enligl den europeiska palenlkonventionen som förutsättning för att tredje man skall få tillgång lill deponerad kultur alt han har framställt skrifttig begäran därom hos den institution som om­händerhar depositionen och avgivii vissa skriftliga utfästelser. Dessa vilt­kor har enligt kommittén tagits upp i konventionen för alt tillgodose pa­tentsökandens intresse av alt kunna utöva kontroll över hur kulturen sprids och nyttjas. Uppställande av dylika villkor är enligt kommittén inle oförenligt med den av kommittén förordade principen att också den det av ansökningen som kulturen ulgör bör vara allmänt tillgänglig. Enligl kom­mittén kan sökanden också anses ha ett berättigat intresse av en sådan kontroll över kulturen som möjliggörs genom uppställandet av sådana vilt­kor.

Sammanfattningsvis förestår kommittén alt deponerad mikrobiologisk kultur skatt hållas tillgänglig för envar sedan handlingama i ärendet har blivit allmänt tillgängliga. Som villkor därför bör enligt kommittén gälla att den som önskar la det av kulturen gör skrifttig framställning härom till den institution som ansvarar för den deponerade kulluren och förbinder sig all iaktta vad som föreskrivs lill förebyggande av missbmk av kulturen. Kom­mittén anser all det bör ankomma på regeringen att fastställa det närmare innehållet i dessa viltkor.

/1.9.4 Remissyttrandena

Remissinstansema har inte haft någon erinran mot kommitiéns förslag att, såvilt gäller reglema om offentlighet i patenlansökningsärenden vid den svenska patentmyndighelen, inle göra annan ändring än att införa be­stämmelser om offentliggörande av sammandrag och om rält för tredje man alt få tillgång titt deponerad kultur av mikroorganism.

Såvitt gäller innehållet i de förestagna bestämmelserna har synpunkler framförts endast av Läkemedelsindustriföreningen. Föreningen framför betänkligheter mot den ordning som kommittén har föreslagit, enligt vilken en deponerad kultur blir allmänt tillgänglig redan när palentansökningen blir tillgängtig för envar. Enligt föreningen bör, med hänsyn titt den bety-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        238

delse som en ny mikroorganism har för know-how, en deponerad kuliur in­le bli lillgänglig för iredje man förrän pä ett senare stadium av handlägg­ningen.

11.9.5 Föredraganden

Kommittén har inle föreslagit några ändringar av nu gällande reglering beiräffande offentlighet och publicering i patenlärenden såvilt gäller natio­nella palenlansökningar. Della har inle mött någon erinran under remiss­behandlingen. Inle heller jag anser all ell tiliiräde litl samarbetskonventio­nen och den europeiska palenlkonventionen ger någon anledning till såda­na ändringar.

Som jag lidigare nämnt har kommittén förordat att i patentlagen skall las in föreskrifler om alt en patentsökande skall ge in sammandrag av patenl­ansökan och all han i vissa falt skall vara skyldig alt lämna kultur av mikro­organism i förvar i viss ordning. Med anledning härav har kommittén före­slagit vissa bestämmelser om offentliggörande och publicering av samman­drag och vissa föreskrifter om rält för iredje man alt få lillgång lill mikroor­ganism som har lämnats i förvar. Som framgår av vad jag lidigaie har an­fört (avsnitl 11.7.4) delar jag kommitiéns uppfaltning alt sökanden bör åläggas all ge in sammandrag och alt i vissa fall lämna kuliur av mikroorga­nism i förvar. Om en sådan oidning införs, anserjag liksom kommittén er­forderligl alt uttryckligen reglera offentliggörande och publicering av sam­mandrag samt rätt för tredje man att få tillgång till sådan kultur.

Kommitténs förstag rörande publicering av sammandrag har inte mött nägon kritik från remissinstanserna. För egen del anserjag att kommitténs förslag i della avseende är lämpligt och alt publicering av sammandrag bör regleras i enlighet med detta förslag. I likhet med kommittén anserjag alt bestämmelserna om publicering av sammandrag bör las in i palentkungö­relsen.

Vad därefier angår mikrobiologisk kultur som har lämnats i förvar har kommittén förestagit att sådan kultur i princip skall bli lillgänglig för envar när handlingarna i ansökningsärendet blir del. Som skäl härför har kom­mittén anfört att. i de fall kuliur skatt deponeras, den deponerade kulturen utgör en viklig del av ansökningen. Enligt kommittén får emellertid sökan­den anses ha ett berättigat intresse av att kunna utöva kontroll över hur kulturen sprids och nyttias sedan den har blivit allmänt tillgänglig. För att tUlgodose detta intresse har kommittén föreslagit att tredje man skall få till­gång lill sådan kultur endast under förutsättning att han gör skriftlig fram­ställning därom samt förbinder sig att iaktta de föreskrifter som regeringen har meddelat till förebyggande av missbrtik av kulturen.

Kommitténs förslag i detta avseende har kritiserats av Läkemedelsindu­striföreningen. Föreningen har vänt sig mot principen att deponerad kuliur skall bli tillgänglig för envar samiidigi med handlingarna i patentansök­ningsärendet.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        239

Enligt både kommitténs och mitt förslag är sökanden skyldig alt lämna kultur av mikroorganism i förvar endast i de fall dä ansökningen avser mik­robiologiskt förfarande eller alster av sådani förfarande och mikroorga­nism som inte är allmänt tillgänglig skall användas vid utövande av uppfin­ningen. Jag delar kommitténs uppfaltning alt i sådana fall den deponerade kulturen måste anses vara en viktig del av patentansökningen, t likhet med kommittén anserjag däiför all sådan kuliur i princip bör hållas lillgänglig i samma utsträckning som övriga delar av ansökningen. Enligl min uppfall­ning kan det inte heller komma i fråga all i de fall kultur av mikroorganism har lämnats i förvar göra undanlag från den grundläggande principen i svensk patenträtt all palenlansökningen skall bli offentlig senasl när 18 månader har förflutit från ingivningsdagen eller, i förekommande fall. prio­rilelsdagen. Jag vilt också framhålla alt om sådan kuliur skulle bli offentlig försl vid senare tidpunkt, t. ex. utläggningen, den som önskar göra invänd­ning mol ansökningen har endasl de tre månader som invändningsfrislen utgör till sill föifogande för all få fram underiag för sin invändning. Del kan enligl min mening inle heller anses önskvärt alt förlänga invändningsfris­len i dylika fall. En föriängning av denna frisl skulle nämligen medföra att osäkerheten för tredje man huruvida patent kommer all meddelas och i så fall vilken omfattning patentet kommer att få består under längre tid än f n.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bilräder jag kommitiéns förslag att kultur av mikroorganism i princip skatt bli tillgänglig för envar samiidigi med handlingarna i patentansökningsärendet. dvs. senasl 18 månader från den dag då ansökningen gjordes etter, i förekommande fall. prioriletsda­gen.

I likhei med kommittén anserjag emellertid att sökanden har ett berätti­gat intresse av att kunna utöva viss kontroll över hur kulturen sprids och nytyas sedan den har blivit lillgänglig för envar. Enligt kommittén kan del inle anses strida mot principen att kulluren skall hållas allmänt tillgänglig, om vissa villkor ställs upp för att iredje man skall få ta del av deponerad kultur. Efter förebild från den europeiska patenlkonventionen bör enligt kommittén som villkor för all iredje man skall få ta del av kulluren gälla alt vederbörande framställer skriftlig begäran därom samt skriftligen förbin­der sig alt iakita vad som föreskrivs lill förebyggande av missbmk av kul­turen. Enligl kommittén bör del ankomma på regeringen all fastställa det närmare innehållet i dessa villkor. Kommittén har i förstagel till ny lydetse av 16 § palentkungörelsen tagit in viltkor i detta avseende som helt över­ensstämmer med motsvarande beslämmelser i tillämpningsföreskrifterna till den europeiska palenlkonvenlionen (regel 28). Enligt min mening till­godoser den av kommittén föreslagna regleringen sökandens iniresse av all kunna utöva kontroll över hur kulturen sprids och nyttjas.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         240

11.10 GiUighetstiden

11.10.1  Gällanderätt

Enligl 40 S patenttagen kan meddelat patent upprätthållas intill dess 17 år har föiflutil från den dag då patentansökningen gjordes. Giltighetstiden är densamma som enligl 1884 års palenlförordning. Även i de andra nor­diska länderna är giltighetstiden 17 år. De nordiska palenlkommiitéerna föreslog i 1963 års betänkande att patentliden skutte föriängas lill 20 år (NU 1963: 6 s. 170). Som skäl härför anfördes bl. a. all i det utkast lill pa­tentkonvention som hade utarbetats inom EG patenttiden hade bestämts titt 20 år. Med hänsyn titt de betänkligheter mol en sådan förlängning som vid remissbehandlingen av betänkandet anfördes från näringslivet fann emellertid dåvarande departementschefen all frågan om en förlängning in­te borde tas upp förrän tiugoårsliden faktiskt hade blivit genomförd i de viktigare industriländema i Västeuropa (prop. 1966: 40 s. 153).

11.10.2  Den europeiska palentkonrentionen

Giltighetstiden för europeiskt patent är enligt artikel 63 i den europeiska patentkonventionen 20 år från ansökningens ingivningsdag. Stat som för sina nationella patent har kortare giltighetstid kan emellertid genom förbe­håll vid tillträdet till konventionen uppnå att europeiska patent som med­delas för den staten under en övergångstid inte får längre giltighetstid än som gäller för nationella patenl i den staten (art. 167.2.c). Övergångstiden är högsl lio år. Sädant förbehåll skall alertas så snart omständigheterna medger det (art. 167.4).

11.10.3  Kominittén

Kommittén anför att patentliden redan nu är längre än 17 år i flera av Västeuropas industriländer. I Frankrike och Nederländerna är den sålunda 20 år och i Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz och Österrike 18 år.

En förlängning av patentliden titt 20 år lorde enligl kommittén i prakti­ken få betydelse endast för en liten del av antalet meddelade patent. Av de patent som upphörde att gälla under liden 1964-1974, sammanlagt 74 143 patent, hade endast ca tio procent upprätthållits under heta patenttiden, dvs. under 17 år. Någol mer än 75 % hade upphört att gälla inom 12 år från ansökningsdagen. Den tid under vilken ett patent f n. i genomsnitt upp­rätthålls har uppskattals titt ca 9,5 år.

Patenttiden för patent som meddelas enligt konveniionen om marknads­patent är 20 år. Det måste enligt kommittén anses uteslutet att de stater som tillträder den konventionen skulle behålla en kortare patenltid för pa­tenl meddelade av de nationella palentverken. I och med att konveniionen om marknadspatent iräder i kraft lorde därför de viktigare industriländer-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         241

na i Västeuropa komma att tillämpa en yugoårig patenltid även för natio­nella patent. Vad angår de nordiska länderna uttalar kommittén all Dan­mark torde komma alt förlänga patenttiden till 20 år i samband med all den europeiska paientkonventionen iräder i kraft för dess del och att även de finska och norska kommittéema torde komma alt föreslå en sådan förläng­ning. Mot bakgmnd härav bör enligt kommittén patentliden i Sverige nu föriängas till 20 år. Vid sådani förhållande finns inte anledning för Sverige all avge reservation på denna punkt.

Vid en förlängning av giltighetstiden uppkommer frågan hur redan med­delade patent bör behandlas. Kommittén påpekar att denna fråga berördes av de nordiska patentkommittéerna med anledning av alt de som nyss nämnts föreslog att patenttiden skulle föriängas till 20 år (NU 1963:6 s. 386 f). I likhet med dessa kommittéer anser patenlpolicykommittén att den längre giltighetstiden i princip bör gälla även i fråga om redan meddelade patent som är i krafl när den nya lagstiftningen Iräder i kraft. Såsom de nordiska kommittéema anförde i 1963 års belänkande bör däremoi inle ett patent, vars giltighetstid redan har gått ut vid ikraftlrädandel, få återupp­rättas för att komma i åtnjutande av den längre patentliden. Den utsträckta patentliden bör sålunda avse endasl patenl som vid tagändringens ikraft­trädande ännu är gällande.

Såsom de nordiska patentkommittéema påpekade i 1963 års betänkande kan en förlängning av patenttiden för äldre patent vara obillig mot licens-havare, vars licens endast sträcker sig lill utgången av den kortare patentti­den, eller mot annan som har vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen sedan patenttiden har löpt ut. En rimlig avvägning lorde en­ligt patentpolicykommittén åstadkommas, om den längre paienltiden inte kommer att galla beiräffande patent som enligt nu gällande rätt skulle ha löpt ut viss tid efler lagändringens ikraftträdande. Denna tid bör besläm­mas så att berörda parter får skälig tid att anpassa sig till del nya rättsläget. Med hänsyn till den tid som behövs för att förbereda utnyttjande av en uppfinning bör denna lid enligt kommittén bestämmas titt fem år. Kom­mittén förestår därför att den längre patenttiden skall gälla endast i fråga om patent för vilka vid tagändringens ikraftträdande återstår minst fem år av den kortare giltighetstiden på 17 år. Samma lösning föreslogs i 1963 ärs betänkande.

11.10.4 Remissyttrandena

Kommitténs förstag om en förlängning av patenttiden har berörts närma­re av näringsfrihetsombudsmannen (NO), Ingenjörsvelenskapsakademin, Läkemedelsindustriföreningen, Sveriges industriförbund och Svenska in­dustriens patentingenjörers förening.

Läkemedelsindustriföreningen hälsar förslaget med stor tillfredsställel­se. Föreningen anser att en förlängning av patenttiden enligt förslaget skul-16   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         242

le ge uppfinnare en rimlig tid inom vilken nedlagda forsknings- och utveck­lingskostnader kan återvinnas. Enligt föreningen visar nämligen erfarenhe­ten inom läkemedelsindustrin att den tid som i allmänhet förflyter från det att en idé framkommer till dess att denna idé har genomgått det mycket långvariga, kostnadskrävande och komplicerade utvecklingsarbete, som behövs innan ett nytt läkemedel lanseras, kan uppgå titt tio år och stundom längre. Kostnaderna för delta arbeie kan enligl föreningen för en enda pro­dukt vara i storleksordningen 50 milj. kr. Ingenjörsretenskapsakademin anser att en förlängning av patentliden innebär en förbättring med hänsyn till att tiden för utvecklingsprojekt inom vissa branscher blir allt längre.

Srcriges industriförbund erinrar om att förbundet tidigare har ställt sig tveksamt till en dylik förlängning. Utgångspunkten har då varit att Sverige inle ensidigt borde vidta en sådan ålgärd. När en tiugoårig patenttid nu ge­nomförs i flertalet europeiska länder bör emellertid enligt förbundet Sven-ge anpassa sin lagstiftning även på denna punkt. Förbundet tillstyrker ock­så de övergångsbestämmelser som kommittén har föreslagit beträffande patenttiden. Srenska industrienspatentingenjörersförening anseratt Sve­rige inte skall utnyttja möjligheten till reservation mot konventionen på denna punkt.

NO anför alt den anpassning till konventionen som en förlängning av pa­tenttiden innebär inte är helt invändningsfri från konkurrenssynpunkt. Från principiell synpunkl kan det enligt NO vara en nackdel att det skydd mot patentintrång som patenträttigheten ger på detta sätt ytterligare för­stärks. Med hänsyn titt de posiliva effektema av en ökad internationeti samordning pä patentområdet vill NO dock inte motsätta sig lagändringen. NO tillägger att den praktiska betydelsen av en föriängd giltighetstid torde vara förhållandevis begränsad med hänsyn till att den genomsnitttiga gUtig­hetstiden för patenl är endast ca 10 år.

11.10.5 Föredraganden

Kommittén har föreslagit en förlängning av patenttiden från 17 till 20 år. Förslaget har inle avstyrkts av någon remissinstans. Betänkligheter har framförts endast av NO, som dock inte vill motsätta sig lagändringen. Så­vitt nu kan bedömas torde de viktigaste industriländerna inom en nära framtid komma att överiag tillämpa en tiugoårig patenttid. 1 Danmark har folkelinget förelagts förslag om förlängning av patenttiden till 20 år. Den norska kommittén har föreslagit samma förlängning av patenttiden och den finska torde avse alt föreslå en motsvarande förlängning. Jag delar därför kommitténs uppfattning att patenttiden i Sverige nu bör förlängas till 20 år och att Sverige sålunda inte har anledning att avge reservation mot den eu­ropeiska patentkonventionen på denna punkt.

Kommitténs förslag till övergångsbestämmelser i fråga om patenttidens förlängning har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. För min


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         243

del anserjag den av kommittén föreslagna regleringen innebära en rimlig avvägning mellan olika inlressen. Den längre patenttiden bör därför som kommittén har föreslagit gälla endasl i fråga om patent för vilka vid lagänd­ringens ikraftträdande åierstår minst fem år av den nuvarande längsta gil­tighetstiden, 17 år.

11.11 Rättsverkan av anteckning i patentregistret

11.11.1 GäUande rätt

Sedan patenl har meddelats, skall del antecknas i ett av paientmyndig­heten fört patenlregisler (27 § patentlagen). Har patent övergått på annan etter har licens upplåtits, skall på begäran anteckning därom göras i re­gistret. Anteckning om licens skall avföras, om det visas all licensen har upphört att gälla (44 S patentlagen).

Ätt någon har antecknats i patentregistret som patenthavare har rätts­verkan i endasl ett avseende, nämligen så till vida all den som senast har antecknats som patenthavare skatt anses som sådan i mål etter ärende rö­rande patentet (44 § Ijärde stycket patentlagen). Denna bestämmelse hän­för sig endast titt frågan vem som skatt anses som patenthavare vid den tid­punkt då spörsmålet blir aktuellt. Bestämmelsen får sin egentliga belydelse när lalan skall väckas mol patenthavare som svarande, t. ex. rörande ogil­tighet av patent eller utverkande av tvångslicens. Sådan talan kan alltid riklas mot den som i registret är antecknad som patenthavare, s. k. passiv saklegitimation. Däremot gäller inte någon motsvarande aktiv saklegitima­tion i det fall en registreiad patenthavare väcker talan mot annan om t. ex. patentintrång (NU 1963: 6 s. 288; prop. 1966:40 s. 164). Anteckning om li­cens har inle någon rättsverkan.

Någon särskild reglering av villkoren för alt förvärv av patent eller upp­låtelse av licens skall få sakrättslig verkan finns inte och rättsläget på detta område är i vissa avseenden oklart. Vad gälter överiåtelse av patent etter licens torde det emellertid vara klart att överlåtelsen, oavsett om den är onerös eller benefik, gäller mol överlåtarens borgenärer så snart ett giltigt fång föreligger för förvärvaren. Det torde vidare vara odiskutabelt att la­gakraftvunnet avgörande genom vilket tvångslicens upplåts har sakrättslig verkan. Patent kan också utmätas (jfr 54 § andra stycket patentlagen). Vad angår fallet att patent har överlåtits till flera var för sig (s. k. Ivesalu), synes det klart att prioritetsprincipen skall tillämpas, dvs. att den första överlå­telsen blir gällande. Detsamma torde gälla om patenthavaren upplåter två licenser som är oförenliga med varandra. Däremot är rättsläget mera oklart för det fall att patenthavaren först upplåter en licens och därefter överlåter patentet till annan än licenshavaren utan att upplysa om upplåtelsen. För dylika fall torde allmänna sakrättsliga grundsatser gälla, dvs. samma regler som gäller vid överlåtelse av lösöre, nämligen alt nyttjanderätt får vika i


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                  244

förhållande titt godtroende förvärvare. Det har emellertid också hävdats alt prioritetsprincipen skulle gälla även i sådana falt och att licensräiten så­lunda skulle stå sig mot senare förvärvare av patentet, även om denne vid förvärvet var i god tro. Vad slulligen angår panlsättning har olika meningar uttalats i frågan humvida enligt svensk rätt patenl över huvud lagel kan pantsältas och, om pantsättning skulle vara möjlig, vilka åtgärder som fordras för att pantsättningen skall få sakrätlslig verkan.

I 1963 års nordiska belänkande behandlades ingående frågan om lämp­ligheten av att ge anteckning i patenlregislret materiell rättsverkan (NU 1963:6 s. 289 ff.). De nordiska kommittéema övervägde först humvida en sådan anteckning skulle ges en långtgående rättsverkan av innebörd att av­tal om överlåtelse av patent eller upplåtelse av licens inte skulle tillerkän­nas verkan mot iredje man förrän avtalet hade antecknats i patenlregislret. Det skulle enligt kommittéema vara värdefullt från rättssäkerhetssyn­punkt, om paientregistrei fick sådan belydelse att iredje man ur delta kun­de få upplysningar om rättsförhållandena rörande ett patenl och att han kunde förlita sig på inte endasl att de registrerade uppgifterna var riktiga utan också att det inte fanns andra rättigheter än som framgick av registret. Kommittéerna ansåg sig dock inte vilja förorda en sådan lösning, eftersom i så fall måste tillskapas ett betungande och dyrbart registreringssystem. Det skulle dessutom enligl kommittéerna ändå inte vara möjligt alt skapa någon absolut säkerhet för tredje man, eftersom det under alla förhållan­den var möjligt att själva det patent, som utgjorde gmnden för rättigheten, kunde förklaras ogiltigt. Vidare ansåg kommittéerna att det inle förelåg till­räckligt praktiskt behov av en sådan ordning.

De finska, norska och svenska patentkommittéema föreslog därför i 1963 års betänkande en mera begränsad materiell rättsverkan av anteck­ning i patentregistret. Förslagel tog särskilt sikte på att reglera det inbör­des förhållandet mellan flera som genom avtal med samma patenthavare har förvärvat patentet och de konflikter som kan uppstå mellan en ny pa­tenthavare och innehavaren av en licens som har meddelats innan patentet överläts. Sålunda skulle enligt deras förslag den som i god tro till registret hade anmält förvärv av patenträtt eller licens vara skyddad mot förvärv som inte hade anmälts till registret eller anmäldes senare. Den sålunda fö­reslagna regleringen gällde endast i fråga om förvärv genom överlåtelse men inte i fråga om förvärv av annat slag, I. ex. genom arv eller testamen­te, eller i fråga om licens som hade erhållits som tvångslicens.

Den danska kommittén anslöt sig inte till detta förslag. Den hävdade (NU 1963:6 s. 291) att eftersom bestämmelsen endast var tillämplig på överlåtelse genom avtal, den som hade förvärvat en rättighet av en i re­gistret antecknad patenthavare inle kunde vara säker på att rätten inte ha­de övergått på annan på annal sätt än genom avtal. Han kunde enligt denna kommitté inte heller vara säker på att Iredje man inte kunde göra gällande invändning mol den registrerade patenthavarens rätt till patentet. Den


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        245

danska kommittén ansåg det därt'ör tveksamt om den föreslagna reglering­en gav någon väsentlig säkerhet i omsättningen och uttalade, att denna reg­lering i stället kunde leda titt att allmänheten förlitade sig på regislemppgif-tema i större omfattning än som hade stöd i tagen.

De finska och norska patentlagarna kom att innehålla en sådan bestäm­melse om begränsad materiell rättsverkan som nyss angivits. Däremot ute­stöts den förestagna bestämmelsen ur den svenska patentlagen under de-partementsbehandtingen. Som skäl härför anförde dåvarande departe­mentschefen att frägan i vilken utsträckning och under vilka fömtsättning­ar godtrosförvärv bör erkännas inom patenträtten var komplicerad och borde lösas i ett större sammanhang samt alt i vart fatt resultatet av pågå­ende översyn av reglema rörande godtrosförvärv av tösöre borde avvaktas (prop. 1966: 40 s. 165). Någon samlad lösning av denna fråga har emellertid inte kommit till slånd och torde inte heller vara alt vänta inom den närmas­le framliden.

11.11.2  Konventionerna

Enligt artikel 127 i den europeiska patenlkonventionen skall det euro­peiska patentverket föra ett europeiskt patentregister. I detta skaU på be­gäran antecknas bl.a. överlåtelse av europeisk patentansökan och av eu­ropeiskt patent så länge del kan upphävas av det europeiska patentverket. Sådan överlåtelse har inte någon verkan gentemot det europeiska patent­verket förrän anteckning har skett i registret (reglema 20 och 61). Anteck­ning i detta register har emellertid inte någon rättsverkan i de fördragsslu­tande staterna.

Enligt konventionen om marknadspatent tilläggs däremot anteckning i det särskilda register över marknadspatent som också skall föras av det eu­ropeiska patenlverket en betydande materiell rättsverkan. Överiåtelse av marknadspatent eller upplåtelse av licens på grund av sådant patenl har sålunda i princip inle verkan mot tredje man som är i god tro förrän den har antecknats i registret (art. 40.3 och 43.3).

11.11.3  Kommittén

Patentpolicykommittén anser i likhet med de nordiska patentkommitléer som lade fram 1963 års betänkande att det inte är lämpligt att låta anteck­ning i patentregistret utgöra förutsättning för att överlåtelse av patent etter upplåtelse av licens skall få rättsverkan mot tredje man. Däremot framstår enligt kommittén det i det nordiska betänkandet framlagda förslaget om en begränsad sakrättslig rättsverkan som en väl avvägd lösning. En lösning i enlighet med detta förslag skulle ge förvärvare av patent och licensrättig­heter möjlighet att på ett enkelt säll lösa frågan om bättre rält i tvesalufall. Eftersom anteckning i registret kan skydda en förvärvare av patenl eller li­cens mot konkurrerande anspråk, bör enligl kommittén denna ordning leda till att förvärv av patent och upplåtelse av licens antecknas i patentre-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        246

gistret i avsevärt större omfattning än hittills. Därigenom uppnås i sin tur, att patentregistret i högre grad än f n. kommer att ge en rättvisande bild av rättsläget beträffande varje patent. 1 likhet med vad som anfördes i 1963 års belänkande anser kommittén däremoi att del inle finns anledning all ge anieckning i paientregistrei materiell rättsverkan när det är fråga om andra förvärv än sådana som gmndas på frivillig överlåtelse eller upplåtelse. Kommittén föreslår därför all i patentlagen tas in en reglering i överens­stämmelse med 1963 års förstag. dvs. av innebörd all den som i god tro lill registret har anmält förvärv av patenträtt eller licens är skyddad mot för­värv som inte har anmälts eller har anmälts senare. Kommittén anför att den danska kommittén torde komma att föreslå all en motsvarande be­slämmelse las in i den danska patentlagen. Om dessa förslag godlas, skut­te nordisk rättslikhet uppnås även på denna punkt.

11.11.4 Remissyttrandena

Svenska föreningen för industridli rättsskydd anför att den av kom­mittén förestagna möjligheten till godtrosförvärv vid dubbelöverlåtelse el­ler dubbetupplåletse genom anieckning i patentregistret synes lämplig. Föreningen framhåller att det skäl som anfördes vid tillkomsten av 1967 års patentiag mot att införa en sådan reglering, nämligen pågående allmän översyn av reglerna om godtrosförvärv, numera saknar aktualitet. Enligt föreningen har ställningstagandet kritiserats även på andra grunder. Till stöd för den av kommittén föreslagna regleringen talar enligt föreningen också att därigenom klarläggs ett i vissa hänseenden osäkert rättsläge och all en sådan reglering leder titt ökad nordisk rättslikhet. Srenska industri­ens patentingenjörers förening tillstyrker kommitténs förslag på denna punkt både av prakliska skäl och av harnioniseringsskäl. Svenska patenl­ombudsföreningen förklarar sig dela kommitténs uppfattning att det i pa­tenttagen bör tas in en regel av innebörd att den som i god tro titt patenlre­gislret har anmält förvärv av palenlrält eller licens är skyddad mot förvärv som inte har anmälts eller anmäls senare. Föreningen anser vidare all ett system med bestämda inskrivningsdagar bör övervägas.

Försvarets civilförvaltning anser sig inte kunna tillstyrka förslaget i dess nuvarande utformning. Civilförvaltningen ifrågasätter om något behov av den föreslagna lagändringen har yppats. För egen del anser civilförvalt­ningen det mycket tveksamt om det finns skäl att belasta näringslivet och patentverket med det registreringsarbete som ett genomförande av försla­get skulle medföra. Mot att införa den föreslagna regleringen talar enligt ci­vilförvaltningen också att patentregistret ändå uppenbarligen blir ofull­ständigt. Kommitténs förslag avser sålunda endast registrering av förvärv som grundas på avtal och det finns dessutom anledning anta att förvärvare i flera fall inte finner registrering önskvärd. Civilförvaltningen påpekar också att kommittén inte har uttalat sig om huruvida sådant förvärv som arbetsgivare gör med stöd av lagen om rätt till arbetstagares uppfinning


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        247

och som inte grundar sig på frivilligt avtal kan antecknas i patentregistret med sakrältslig verkan. Slutligen framhåller civilförvaltningen att i många fall avtal om rätt till uppfinning ingås innan patent har meddelats. Om ett registreringssystem införs, bör enligt civilförvaltningen även den som har förvärvat en licens före patentmeddelandet kunna skaffa sig företrädesrätt genom registrering av förvärvet. Detta skulle emellertid enligt civilförvalt­ningen uppenbart komplicera arbetet vid patentverket på ett icke önskvärt sätl. Civilförvaltningen sammanfattar sin syn på spörsmålet så att ett ofull­ständigt register har ett väsentligt nedsatt värde och motarbetar sitt syfte då det renl av kan ge en falsk bild av rättsläget.

11.11.5 Föredraganden

Kommittén har föreslagit en bestämmelse enligt vilken företrädesrätten mellan inbördes konkurrerande förvärv av patenträtter eller licenser skulle bero på vilket förvärv som först i god tro har anmälts till patentregistret. Bestämmelsen har dock föreslagits gälla enbart förvärv genom överlåtelse. Av de fyra remissinstanser som särskUt har tagit upp frågan har tre titt-styrkt kommitténs förstag medan en har avstyrkt förstaget.

Liksom kommittén anserjag att det inte finns skäl att när det gäller pa­tenträtter och patentlicenser införa en ordning enligt vilket förvärv av så­dana rättigheter eller licenser får rättsverkan mot tredje man först efter an­teckning i patentregistret. För att genomföra en sådan ordning skulle ford­ras en administration av samma slag som vid tingsrätternas inskrivningsav­delningar och därjämte en tiU sitt omfång inte obetydlig lagstiftning. Det har inte framkommit något som tyder på ett behov av ett sådani system på ifrågavarande område.

Kommittén har i sitt betänkande tagit upp tanken från förarbelena till den nuvarande patentlagen om att lösa konflikten mellan konkurrerande anspråk på patenträtter och patenllicenser i vissa fall. En reglering i enlig­hel med kommitténs förslag torde ha sin praktiska betydelse främst i de fall då ett patent har överlåtits utan vederbörligt förbehåll för redan meddelade licenser eller om flera med varandra oförenliga licenser har upplåtits av samme patenthavare.

Det kan i och för sig synas önskvärt att uttryckligen reglera de fall av kollision mellan konkurrerande anspråk som nu nämnts. Jag vill emellertid understryka att problemet humvida överlåtelse av egendom kan bryta en upplåtelse av en begränsad rätt till samma egendom är ett allmängiltigt sak­rättsligt problem. Redan av det skälet är det tveksamt om det är lämpligt att införa speciella lösningar för särskilda rättsområden. Härtill kommer att något påtagligt behov av en dylik reglering på det patenträttsliga områ­det inte synes föreligga.

Även andra omständigheter talar enligt min mening mot att införa en sär­skild reglering av dessa frågor på förevarande rättsområde. Om en sådan reglering skall införas, torde det sålunda bli nödvändigt att göra den vä-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        248

sentligt mera omfatiande och detaljerad än vad kommittén har föreslagit. Tillämpningen av en sådan detaljerad reglering skulle medföra åtskilligt merarbete för både näringslivet och patentvei"ket. Dessutom kommer re­gistret ändå att vara ofullständigt så länge endasl upplåtelser genom avtal registreras med sakrätlslig verkan. Som civilförvaltningen har anfört kan det finnas skäl all anta att förvärvare i många fall inle anser registrering önskvärd. Jag delar också civilförvaltningens uppfattning all ett ofullstän­digt register som tilläggs viss sakrättslig verkan kan vilseleda allmänheten om rättsläget.

De nu anförda omständigheterna utgör enligt min mening skäl för att i vart fall inte f. n. lägga fram förslag om sakrättslig verkan av anteckning i patenlregislret. Jag vill nämna att några bestämmelser om sådan rättsver­kan inte heller torde komma alt införas i den danska patentlagen.

11.12 Ogiltigförklaring av patent

11.12.1  GäUande rätt

Har patent meddelats i strid mot I eller 2 S patenttagen, skatt det av domstol förklaras ogiltigt, om talan förs därom (52 § patentlagen). Grund för ogiltigförklaring föreligger alltså om patenl har meddelats på något som inte är patenterbart eller i strid mol viltkoren om nyhet och uppfinnings­höjd. Sådan grund föreligger vidare om patent har meddelats annan än uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare. Patent får dock inte förklaras ogiltigt på den grund att den som har erhållit patentet har varit berättigad till endast viss andel i det.

Talan om ogiltighet som gmndas på annan omständighet än att den som har erhållit patentet inte skutte vara berättigad därtill får föras av envar som tider förfång av patentet. Om det anses påkallat från allmän synpunkt, får talan dessutom föras av myndighet som regeringen beslämmer. Enligt 54 § patenikungörelsen förs sådan lalan av allmän åklagare, om inte rege­ringen för särskilt fall förordnar annan myndighet. Talan om ogiltighet som grundas på all patent skulle ha meddelats annan än den som var berättigad lill palenlel får föras endast av den som påstår sig vara berättigad till pa­tentet. 1 sistnämnda fall skall talan väckas inom ett år från det att vederbö­rande fick kännedom om att patentet meddelats och de övriga omständig­heter som åberopas till stöd för hans talan. Var patenthavaren i god tro när patentet meddelades etter när det övergick på honom, får talan om ogillig­het i detta fall inte väckas senare än tre år efter patentets meddelande.

11.12.2  Konrentionerna

Samarbetskonventionen innehåller endast en bestämmelse som rör ogil­tighet av patent, nämligen för det fall att översättningen av en internatio-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        249

nell patenlansökan är oriktig. Om på gmnd av sådan oriktig översättning omfattningen av det meddelade patentet går utöver vad den intemationella ansökningen i dess lydelse på originalspråket omfatiar. får behörig myn­dighet i fördragsslutande stat med retroaktiv verkan inskränka patentels omfattning och ogiltigförktara patentet till den del dess omfattning går ut­över omfattningen av den intemationella ansökningen på originalspråket (art. 46).

Fråga om ogiltigförklaring av europeiski patent avgörs enligl den euro­peiska patentkonventionen för varje fördragsslutande stat av den statens domstolar. Avgörande i en stat har verkan endast såvilt gäller den staten. 1 konveniionen finns bestämmelser om i vilka fall ett europeiskt patent får förklaras ogiltigt. Det får ske dels i fem fall som anges i artikel 138.1 då eu­ropeiskt patent har meddelats i strid mot konventionens bestämmelser, dels i fall då nationellt patent eller nationell patentansökan enligt artikel 139 skall ha företräde framför europeiskt patent i fördragsslutande stat. Så­vitt gäller de förstnämnda fem fallen bör framhållas att fördragsslutande stat inte i sin lagstiftning behöver medge alt samttiga dessa grunder får åbe­ropas som grund för ogittigförktaring.

De i artikel 138.1 angivna fallen då ogiltigförklaring får ske är följande: I) det europeiska patentet avser något som inte är patenterbart enligt artiklar­na 52-57; 2) det europeiska patentet beskriver inte uppfinningen så tydligl och fuUständigt att en fackman med ledning därav kan utöva den; 3) det eu­ropeiska patentet omfattar något som inte framgår av innehållet i ansök­ningen i dess lydelse vid ingivandet eller, om patentet har meddelats på gmndval av europeisk avdelad ansökan, något som inte framgår av den ti­digare ansökningen i dess lydelse vid ingivandet; 4) det europeiska paten­tels skyddsomfång har utvidgats; 5) patenthavaren var enligt konventionen (art. 60.1) inle berättigad till patentet.

Skulle ogiltighetsgmnd föreligga i fråga om endast viss del av europeiskt patent, skall ogiltigförklaring ske genom motsvarande begränsning av pa­tentet. Om det är tillåtet enligt nationell lag, får sådan begränsning göras genom ändring av patentkraven, beskrivningen eller ritningarna (art. 138.2).

Enligt artikel 139.2 skatt nationellt patent och nationell patentansökan i fördragsslutande stat i förhållande titt europeiski patent för denna stat ha samma företräde "på gmnd av äldre rätt" som det nationella patentet eller den nationella ansökningen i den slalen har i förhållande till annat natio­nellt patent. Detta innebär att europeiski patent får förklaras ogiltigt i ifrå­gavarande stat, om den uppfinning som patentet avser inte uppfyller kra­ven i den statens lag på nyhet och uppfinningshöjd i förhållande till sådan uppfinning som har sökts skyddad genom nalionell patentansökan med ti­digare ingivnings- eller prioritetsdag än den europeiska patentansökan som ligger till grund för det europeiska patentet. Det bör i detta sammanhang anmärkas att i varje designerad stat europeisk patentansökan och euro-


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                        250

peiskt patent på motsvarande sätt skatt ha samma företräde "på gmnd av äldre rätt" i förhållande titt nationell patentansökan och nationellt patent som nationell patentansökan eller nationellt patent (art. 139.1).

Fördragsslutande stat får i sin nationella lagstiftning föreskriva om och under vilka villkor uppfinning som anges i såväl europeisk patentansökan eller europeiskt patent som i nationell patentansökan eller nationellt patent för vilka gäller samma ingivningsdag eller prioritetsdag skall få åtnjuta skydd på grund av båda ansökningarna eller patenten (arl. 139.3).

11.12.3 Kommittén

När det gäller bestämmelsen om ogiltighet i artikel 46 i samarbetskon­ventionen framhåller kommittén inledningsvis i 1974 års betänkande att det inom kommittén har framförts olika meningar angående bestämmel­sens innebörd. Det har sålunda å ena sidan hävdats att artikeln avser en­dast det fall att den oriktiga översättningen medför ett mera omfattande skydd än det skydd som söks i den internationella ansökningen i dess slut­liga lydelse på originalspråket, dvs. mera omfattande än vad som framgår av paientkraren (med stöd av beskrivning och ritningar) / deras sluiliga avfattning pä detta språk. Å andra sidan har också gjorts gällande all arti­keln skulle avse det fall att översättningen innehåUer något som inte fram­gick av den internationella ansökningen i dess lydelse på originalspråket då den ingavs tiU den mottagande myndigheten. Kommittén påpekar emellertid att, oavsett vilken av dessa tolkningar som är riktig, fördrags­slutande stat inte är skyldig att i sin lagstiftning föreskriva att ogiltigförkla­ring skall ske i fall som avses i artikel 46.

Vad angår det fall att den oriktiga översättningen är mera omfattande än patentkraven i deras slutUga lyddse på originalspråket anser kommittén att det i vart fall inte f. n. finns anledning att i svensk rält ge möjlighet till ogiltigförklaring av det meddelade patentet så länge översättningen av pa­tentkraven håller sig inom ramen för vad som framgår av den internationel­la ansökningen på originalspråket. Skulle den oriktiga översättningen inne­hålla något som inte framgick av den internationeUa ansökningen på oiigi-nalspråkel i den lydelse ansökningen hade då den ingavs till den motta­gande myndigheten anser kommittén att svensk rätt ger tillräckliga möjlig­heter alt ogiltigförklara patentet. Äv ett ultalande av föredragande depar­tementschefen i 1966 års proposition (prop. 1966:40 s. 193) framgår enligt kommittén att om patent meddelats på gmnd av paientkrav som efter änd­ring har kommit alt sakna motsvarighet i ansökningshandlingarna, patentet kan OgUtigförklaras på grund av patenterbarhetshinder som har uppkom­mit mellan ansökningsdagen och dagen för ändring av patentkravet. Kom­mittén hävdar att detta uttalande måsle anses gälla även det fall som här avses. Skulle däremot patenterbarhetshinder inte ha uppkommit under nämnda tid föreligger enligt kommittén inte någon anledning varför paten­tet skulle kunna ogUtigförklaras.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 251

Mot bakgrund av vad sålunda anförts uttalar kommittén i 1974 års betän­kande att artikel 46 — oavsett vilken av de nyssnämnda lolkningama av ar­tikeln som är den riktiga - i vart fall inte f n. bör föranleda någon lagstift­ningsåtgärd. Om konventionens bestämmelser rörande intemationell för­beredande palenterbarhetsprövning skutte träda i kraft och denna pröv­ning skulle bli av så hög kvalitet att det svenska patenlverket inte anser sig behöva utföra någon ytterligare prövning av intemationella ansökningar som har varit föremål för sådan patenlerbarhetsprövning, kan det dock enligt kommittén finnas anledning att ta upp denna fråga till fömyat över­vägande.

1 särskilt yttrande anför en av kommitiéns experter att artikel 46 lorde avse det fall att översättningen innehåller något som inte framgick av an­sökningen när den gjordes. Han anser att möjligheten att ogiltigförklara patent som grundas på sådan felaktig översättning bör tillvaratas. På grund härav förordar han att med svensk räll införiivas en beslämmelse om att patent som har meddelats på gmnd av intemationell patentansökan skall kunna förklaras ogiltigt i den utsträckning patentets omfattning går utöver vad som omfattas av den intemationella ansökningen på originalspråket.

1 1976 års betänkande framhåller kommittén inledningsvis att den euro­peiska paientkonventionen inle reglerar vilka ogiltighelsgrunder som skall gälla i fråga om europeiska patenl. Där anges endasl vilka ogiltighetsgmn-der beträffande sådant patent som fördragsslutande stats lagstiftning får in­nehålla. Slalerna har sålunda möjlighet att införa en eller flera av dessa ogiltighelsgrunder.

Kommittén anför att det i svensk rätt inte förekommer någon gmnd för ogillighet som inte har motsvarighet i den europeiska patentkonventionen. De ogiltighetsgmnder som enligt konventionen får åberopas mot euro­peiskt patent är däremot fler än de som enligt gällande rätt får åberopas mol svenskt patent. Eftersom europeiski patenl enligl artikel 64 skall med­föra samma rätt i fördragsslutande stat som ett nationellt patent, är det emellertid enligt kommittén uteslutet att i svensk rätt tillåta att fler eller andra ogiltighetsgmnder får åberopas mot europeiskt patent än mot patent som meddelas av det svenska patentverket. Frågan blir därför enligt kom­mittén om det finns anledning att vid tillträde till den europeiska patent­konventionen införa någon av de i konventionen angivna ogiltighetsgmn­der som f n. inte har motsvarighet i svensk rätt. Som utgångspunkt för si­na överväganden av denna fråga gör kommittén en kortfattad jämförelse mellan de ogiltighetsgmnder som anges i artikel 138 och gällande svensk rätt.

Den i konventionen först angivna ogiltighetsgmnden, att det europeiska patentet avser något som inte är patenterbart enligt konventionen, har en­ligt kommittén sin motsvarighet i svensk rätt genom föreskriften i 52 § första stycket patentlagen om ogiltigförklaring av patent som har medde­lats i strid mot 1 eller 2 §. Somjag tidigare nämnt (avsnitt 11.2.3) föreslår


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                  252

kommittén, att svensk rätt skall hell anpassas lill konventionen när del gäl­ler viltkoren för patenterbarhet. Om kommitiéns förstag genomförs i den delen, kommer därför enligt kommittén alt i fråga om denna ogiltighets­grund föreligga överensstämmelse mellan konventionen och svensk rält.

Vad angår den sista av de ogiltighelsgrunder som anges i konventionens artikel 138.1, nämligen att patenl har meddelats någon som inte är berätti­gad till patentet, finns enligt kommittén också motsvarande ogiltighets­gmnd i svensk rätt. Detta följer av nyssnämnda föreskrift i 52 S patentla­gen. Både enligt konveniionen (art. 60) och enligl svensk rätt (I § patentla­gen) är det uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare som är berättigad alt erhålla patent på en uppfinning. Även i fråga om denna ogiltighetsgrtind föreligger därför enligt kommittén överensstämmelse mellan konvention och svensk rätt.

Den andra av de ogiltighetsgmnder som anges i artikel 138, att uppfin­ningen inte har beskrivits tillräckligt tydligt, saknar motsvarighet i svensk rätt. Kommittén erinrar om att frågan hurtivida bristande tydlighet i be­skrivningen av uppfinningen borde utgöra gmnd för ogiltigförklaring av pa­tenl övervägdes av de nordiska patentkommittéema i 1963 års betänkande. De fann dock inte detta vare sig lämpligt eller nödvändigt (NU 1963:6 s. 315). Kommittéema ansåg sålunda att paientmyndigheten hade särskilda fömtsättningar för att pröva om uppfinningen hade beskrivits tillräckligt tydligt i ansökningen. Enligl kommittéema hade det visserligen förekom­mit all paleni hade meddelats trots att beskrivningen inte var så tydtig som den borde ha varit, vilket hade varit olägligt för näringslivet. Kom­mittéema ansåg dock inte alt hot om ogiltighel i dylika fall var det riktiga medlet för alt få en bättring lill stånd. Om patenl hade meddelats trots att beskrivningen av uppfinningen inle var titträckligl tydlig, kunde enligt kommittéerna två olika fall föreligga, I det ena fallet fanns det inte något i patentet som kunde sägas ge uttryck för en uppfinning som uppfyller pa­tenterbarhetsvillkoren i I och 2 SS. och patentet kunde då enligt kom­mittéema förklaras ogiltigt. I det andra fallet rådde endast tvekan om grän­sema för patentets skyddsomfång, och detta blev då enligt kommittéerna en tolkningsfråga varvid vanliga regler rörande tolkning av patent skulle tillämpas.

Som tillåten ogiltighetsgmnd anges vidare i konventionen att patent har meddelats på något som inte framgick av innehållel i ansökningen i dess ly­delse vid ingivandel (art. 138.1.c). En sådan ogiltighetsgrund är enligt pa­tentpolicykommittén i och för sig väl förenlig med den princip som kom­mer tiU uttryck i 13 § patentlagen. Där föreskrivs att ansökan om patent inte får ändras så att patent söks på något som inte framgick av ansök­ningshandlingarna när ansökningen gjordes eller skall anses gjord. Över­trädelse av detta förbud har dock i svensk rält inte i sig ansetts böra leda till ogiltighet. Enligt uttalande av föredragande departementschefen (prop. 1966:40 s. 193; jfr NU 1963:6 s. 315) skall 52 S patentlagen ges den tolk-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 253

ningen att om patent har meddelats på grund av patentkrav, som efter änd­ring har kommit att sakna motsvarighet i ansökningshandlingarna utan att s. k. töpdagsförskjutning skett, palenlel kan ogUtigförklaras på grund av patenterbarhetshinder som har uppkommit mellan ansökningsdagen och dagen för ändringen av patenlkravet. Av detta uttalande måste enligt kom­mittén anses framgå att, i den mån nyhetshinder inte uppkommer under nämnda tid, den i och för sig otittåtna utvidgningen av ansökningen inte en­ligt gällande rätt ulgör gmnd för ogiltighet. Enligt den aktuella i konventio­nen angivna grunden skall emellertid patentet förklaras ogiltigt oberoende av om patenterbarhetshinder uppkommer mellan den europeiska palentan­sökningens ingivningsdag och dagen för ändring av patentkraven. Införan­de av denna ogiltighetsgrund skulle alltså enligt kommittén innebära alt pa­tent skulle kunna förklaras ogiltigt i vissa fall när detta inte kan ske enligt gällande svensk rätt.

Som gmnd för ogiltighet anges i konventionen slulligen den omständig­heten att det europeiska patentets skyddsomfång har utvidgats (art. 138.1.d). Denna ogiltighetsgmnd har föranletts av att enligt konventionen invändningsförfarandet är förlagt efter del att europeiskt patent har med­delats. Under invändningsförfarandet kan invändningsavdelning besluta att patentet skall upprätthållas i ändrad lydetse. Därvid skall dock beaktas att sedan patent har meddelats sökanden inte får ändra patentkraven så att skyddsomfånget utvidgas (art. 123.3). Nyssnämnda ogiltighetsgmnd är därför avsedd att kunna åberopas, om patentskyddet lill följd av ändringar i patentkraven under invändningsförfarandet, på gmnd av förbiseende från det europeiska palenlverkels sida, i strid mot artikel 123.3 har kommit att utvidgas till att omfatta något som inte täcktes av det utsprungligen medde­lade patentet. Efiersom invändningsförfarandet enligt svensk rätt äger rum innan patent meddelas, kan en sådan situation enligt kommittén inte upp­komma vid handläggning av nationell patentansökan vid del svenska pa­tenlverket.

Ett liknande fall kan däremot enligt kommittén möjligen länkas uppkom­ma i samband med alt talan om ogiltighet av patent prövas vid svensk dom­stol. Om rätten därvid omformulerar patentkrav, skulle detta till följd av förbiseende från rättens sida kunna leda titt att patentskyddets omfattning utvidgas. Med hänsyn titt att enligt 19 S andra stycket patenttagen pa­tentkrav inte får utvidgas sedan en ansökan har godkänts för utläggning torde enligt kommittén ett sådani förfarande dock vara att anse som grovt rättegångsfel. Kommittén uttalar att domen i så fall skutte kunna undanrö­jas på gmnd av domvitla (59 kap. I § rättegångsbalken). Om en motsvaran­de ogiltighetsgrund skall införas i svensk rätt, anser emellertid kommittén att, i det avseende som nu behandlas, det europeiska palenlverkels beslul att meddela patent närmast börjämställas med del svenska patentverkets beslut att godkänna patenlansökan för utläggning. Efter utläggningen vid­tar sålunda invändningsförfarandet. Som nyss nämnts medför det svenska


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         254

patentverkets beslut om utläggning att sökanden inle därefter får utvidga patentkraven. Som skäl för detta förbud har anförts bl. a. hänsyn till rätts­säkerheten för tredje man (prop. 1966: 40 s. 118). Under förarbetet till kon­ventionen anfördes samma skäl för införandel av förenämnda beslämmel­se i artikel 123.3.

Kommittén anför härefter att vid övervägande av vilka ogiltighelsgrun­der som skall tillåtas i svensk rätt stor vikt bör tillmätas vilken reglering i detta avseende som allmänt kommer alt gälla i Västeuropas induslrislater.

För de stater som tillhör EG är den lösning som har valts i konventionen om marknadspalent av avgörande betydelse. Enligt den konventionen (art. 57.1) får samttiga ogiltighelsgrunder som anges i artikel 138 i den euro­peiska patenlkonventionen göras gällande mot marknadspalent. Enligt kommittén talar detta slarkt för att samtliga dessa ogiltighetsgmnder bör införas också i svensk rätt. Del skulle nämligen enligt kommittén inte vara tillfredsställande, om ett europeiskt patent som hade förklarats ogiltigt så­vitt avser samttiga EG-stater. bland dem Danmark, inte skutte kunna ogU­tigförklaras också i Sverige. Kommittén anser vidare alt de nya ogillighets-grtinder som i så fall måste införas i svensk rätt inte är av sådani slag att det kan anses betänkligt att införa dem. Visserligen har i olika samman­hang från det svenska näringslivels sida framförts kritik mot att patent skulle kunna förklaras ogiltigt, om uppfinningen inte har beskrivits tillräck­ligt tydligt. Därvid har framför allt hävdats att införandet av en sådan ogil­tighetsgrund skulle leda till rättsosäkerhet. Å andra sidan kan en sådan ogiltighetsgrund bidra till att patentskriftema kommer alt innehålla till­räcklig information. Kommittén anser därför att den nyssnämnda invänd­ningen inte har sådan styrka att den bör hindra en anpassning av svensk rätt titt den reglering av gmnderna för ogiltighel som genom den europeis­ka patentkonventionen och konventionen om marknadspatent synes bli altmän i Västeuropa. Kommittén framhåller vidare att den granskning som åligger patentmyndigheten bör ge tillräckliga garanlier för att ansökningar som inte uppfyller lagens krav på tydlighet inte godtas. Ifrågavarande ogil­tighetsgmnd torde därför enligt kommittén bli tillämplig endast i sällsynta undantagsfall. Vidare anser sig kommittén ha anledning utgå från att svenska domstolar skulle komma att iaktta stor försiktighet vid tillämpning av denna ogUtighetsgmnd.

På grund av vad sålunda anförts föreslår kommittén att patentlagens be­stämmelser om ogiltighetsgmnder ändras så att samtliga de fem ogiltig­hetsgmnder som anges i artikel 138 i den europeiska patentkonventionen får göras gällande mot alla patent för Sverige. 1 fråga om patent meddelade av det svenska patentverket bör dock enligt kommittén av nyss anförda skäl den ogiltighetsgrtind som anges i artikel 138.l.d, dvs. att skyddsom­fånget har utvidgats efter det att det europeiska patentet meddelats, i stäl­let avse utvidgning efter det att ansökningen har godkänts för utläggning. Såvitt gäller patent som har meddelats enligt nu gällande bestämmelser


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                  255

skulle det enligt kommittén vara obilligt mot patenthavaren att tillåta ogil­tigförklaring med åberopande av de nya ogiltighetsgmnderna. Beträffande sådana patent anser kommittén att fråga om ogillighet bör bedömas uteslu­tande enligt nu gällande bestämmelser.

Den europeiska patentkonventionen innehåller som förut nämnts en be­stämmelse som reglerar det fall att ogiltighetsgmnd föreligger i fråga om endast det av europeiskt patent (art. 138.2). 1 sådant fatt skall ogiltigförkla­ring ske genom motsvarande begränsning av patentet. Begränsningen får göras genom ändring av patentkraven, beskrivningen eller ritningarna, om detta är tillåtet enligt nationell lag.

Det torde enligt patentpolicykommittén vara ostridigt att enligt svensk rätt patent får förklaras delvis ogiltigt. Detta framgår av uttalanden i förar­betena till 52 § patentiagen (NU 1963:6 s. 318, prop. 1966:40 s. 193). En annan fråga är humvida i sådant fall domstolen har rätt att fastställa pa­tentkrav av omformulerad lydelse. Även denna fråga berörs i förarbetena titt nämnda lagmm. De nordiska patentkommittéema uttalade i 1963 års betänkande att den föreslagna bestämmelsen innebar att patent även kun­de förklaras delvis ogiltigt och att detta kunde ske bl. a. om patent omfatta­de flera patentkrav, av vilka något eller några påstods vara ogiltiga. I så­dant fall kunde enligt de nordiska kommittéema domen gå ut på att ifråga­varande patentkrav underkändes. Om det var endast vissa delar av kraven som befanns vara ogiltiga, ansåg kommittéema att skyddets omfattning in­te kunde bestämmas utan att kraven omformulerades i domen. Enligt kom­mittéemas uppfattning borde en sådan omformulering vara tillåten, men de omformulerade kraven måste ligga inom ramen för de tidigare.

Patentpolicykommittén erinrar om att vid remissbehandlingen av 1963 års betänkande patentverket framhöll, att ett fastställande av nya patent­krav från domstolens sida måsle medföra sådana praktiska och administra­tiva problem att något sådant måste vara uteslutet. Om domstolen fann ett enskilt patentkrav vara behäftat med så allvarliga brister alt det inte med en rimlig tolkning kunde tillåtas bestå, borde enligt patent verket detta krav förklaras ogiltigt i sin helhet. 1 1966 års proposition uttalade föredragande departementschefen (prop. 1966:40 s. 193), att även han fann det tvivelak­tigt humvida det kunde vara lämpligt att omformuleringar av detta slag gjordes, åtminstone frånsett helt enkla fall. Ett närmare ståndpunktstagan­de till dessa frågor fick emellertid enligt hans mening lämnas åt praxis.

Kommittén anser att av vad sålunda har anförts det torde framgå att en­ligt gällande svensk rätt patent kan förklaras delvis ogiltigt i åtminstone den utsträckning som föreskrivs i de för de fördragsslutande statema tvingande konventionsbestämmelserna rörande partiell ogiltigförklaring av europeiskt patent. När det gäller möjligheten att göra sådan begränsning genom omformulering av patentkrav lämnas som nämnts de fördragsslu­tande staterna frihet att reglera detta i nationell lag. Mot bakgmnd härav finns enligt kommittén inte anledning att ändra gällande rätt rörande par­tiell ogiltigförklaring av patent.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         256

1 samband med vad nu sagts om partiell ogiltigförklaring anmärker kom­mittén följande. Vid lillämpning av de nu föreslagna beslämmelserna om ogiltighel i fall då patenl har meddelats på något som inte framgick av an­sökningen i dess ursprungliga skick ellerdå skyddsomfånget har utvidgats efler det att ansökan har godkänts för utläggning torde enligt kommittén det ofta inte vara påkallat att ogiltigförktara patentet i dess helhet. En ut­vidgning utöver ansökningens ursprungtiga innehåll eller en utvidgning av skyddsomfånget kan uppslå bl.a. genom att en inskränkande bestämning har fallit bort. Kommittén anser att ell återinsättande i patentkrav av den bortfallna bestämningen bör kunna ulgöra ett sådant enkelt fall av omfor­mulering av patentkrav som domstol enligt förarbetena till patentlagen bör ha möjlighet att utföra. Finns i patentet bestämning som saknar motsvarig­het i ansökningens urspmngliga innehåll, bör enligt kommittén strykning av denna bestämning också anses som ett enkelt fatt av omformulering.

Frågan om vem som äger väcka talan om ogittigförktaring av europeiskt patent regleras inle i den europeiska palenlkonventionen, utan avgörs en­ligt nationett tag. Konventionen om marknadspatent innehåller däremot bestämmelser om talerätt (art. 56). Där föreskrivs sålunda att talan om ogillighet såviti gäller marknadspatent får väckas av envar. Om gmnden för talan är att patentet har meddelats annan än den som är berättigad till patentet, får talan dock väckas endasl av den som är berättigad att anteck­nas i registret över marknadspatent som ägare till patentet eller, om flera ägare finns, av dessa gemensamt.

1 1963 års nordiska betänkande föreslogs att talan om ogiltighel skulle få väckas av envar utom då fråga var humvida palenlel hade meddelats nå­gon som inte var berättigad titt patentet (NU 1963:6 s. 319). För alt nå överensstämmelse med vad som i allmänhet gällde för behörighet att föra talan vid domstot gjordes emellertid för Sveriges det i 1966 års proposiiion den ändringen i kommittéernas förstag att talerätl medgavs endast den som hade förfång av patentet (prop. 1966:40 s. 193). Även i Fintand begränsa­des talerätlen på detta sätt, medan enligt dansk och norsk rätt envar har ta­lerält i dylika fatt. Som föredragande departementschefen framhöll i 1966 års proposiiion är denna begränsning av mycket liten betydelse, eftersom del knappast finns något hinder all vem som helst påstår sig vara förnär­mad av ett patent. Patenlpolicykommittén delar emellertid den av departe­mentschefen uttalade uppfallningen att denna begränsning av talerätlen bör behållas av principiella skäl. Kommittén anser därför att ändring inte bör göras i de nu gällande reglerna om talerätt.

Kommittén påpekar att sedan den europeiska patentkonventionen har trätt i kraft för Sveriges del det blir möjligt för en och samma sökande att samma dag söka patent för Sverige dels genom ansökan hos den svenska patentmyndighelen, dels genom europeisk patentansökan. Enligl den eu­ropeiska patentkonventionen får fördragsslutande stal i nationell lag regle­ra om och under vilka viltkor skydd får åtnjutas för samma uppfinning på


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        257

gmnd av säväl europeisk patentansökan eller europeiski patent som natio­nell palenlansökan och nalionelll patent för vilka gäller samma ingivnings­dag eller, om prioritet yrkas, prioriielsdag. Vid sådant förhållande upp­kommer fråga om särskilda beslämmelser bör införas i svensk lagstiftning för all förhindra s. k. dubbetpatenlering, dvs. all två patent som helt eller delvis avser samma uppfinning samtidigt blir gällande i Sverige,

I konventionen om marknadspatent har man försökt lösa denna fråga på det sättet alt om ell nationellt patent och ett marknadspalent avseende samma uppfinning har meddelats med samma prioritetsdag, det nationella patentet blir utan rättsverkan titt den det de två patenten avser samma upp­finning (art. 80). Kommittén nämner att del vid 1973 års MiJnchenkonfer-ens antogs ett uttalande av innebörd att om två europeiska palenlansök­ningar ingavs samma dag av samma sökande, delta inte fick leda titt all Ivå patent meddelades på samma uppfinning. Enligl uttalandet skutte den ena ansökningen avvisas lill den del den omfattade samma uppfinning som den andra ansökningen.

Kommittén framhåller i detta sammanhang att redan enligt gällande räll flera patent kan komma att meddelas på samma uppfinning. Delta kan så­lunda bli fallel, om två eller flera ansökningar som omfattar samma uppfin­ning görs samma dag av olika sökande. Frågan om en uppfinning är ny av­görs nämligen med ulgångspunkl från vad som har blivit känt före dagen för palenlansökningen. Dessa patent kan senare komma alt innehas av samma patenthavare. Om däremot en sökande samma dag gör Ivå ansök­ningar hos del svenska patenlverket som rör identiskt samma uppfinning, dvs. som innehåller identiska paientkrav, följer enligt kommittén av all­männa rättsgrundsatser att endast ett patenl skall meddelas. I vissa falt kan det emellertid enligt kommittén vara svårt all avgöra huruvida två ansök­ningar är identiska. Det kan sålunda förekomma all ansökningarna inte rör identiskt samma uppfinning utan uppvisar viss skillnad i fråga om patent­kraven. Exempelvis kan skillnad föreligga när del gäller kravens ordaly­delse även om sakinnehållet är delsamma. Också i sådana fall kan det en­ligt kommittén länkas att ansökningarna bör behandlas som identiska. För­hållandena kan emellertid vara mer invecklade. Sälunda kan exempelvis paientkrav inom en viss kategori, I.ex. krav som avser förfarande, vara identiska i de två ansökningama medan ansökningarna innehåller krav av­seende anordningar för genomförande av förfarandet vilka inte är identis­ka. Del torde enligl kommittén inte vara möjligt all i lagtext ange hur man skall förfara i alla de fall i vilka identiteisspörsmål kan uppslå. Frågan om när identitet skall anses föreligga mellan två samtidigt av samma sökande gjorda palentansökningar bör därför överiämnas titt rättstillämpningen.

Mot bakgrund av de svårigheter som del skutte innebära alt reglera frå­gan när identitet skall anses föreligga mellan flera ansökningar bör enligt kommittén kunna godtas en ordning som innebär att europeiskt patenl och nationeUt patent vilka avser samma uppfinning och vilka gmndas på ansö-17   Riksdagen 1977178. I samt. Nr 1. Del A

Rättelse: Texten på sidorna 257-258 byter plats.


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        258

kan med samma ingivnings- eller prioritetsdag skall kunna gälla samtidigt i Sverige. Någon ultrycklig föreskrift härom anser kommittén inte ertorder-lig.

11.12.4 Reinissyltrandena

Vad angår frågan om ogiltighet vid onklig översättning av internationell patenlansökan förklarar Srea horrätl och palenlrerkel i remissyttranden över 1974 års betänkande all de delar kommitténs uppfallning beiräffande nuijligheten alt enligt gällande rätt ogiltigförklara patenl. Dessa remissin­sianser ansluter sig därt"ör till kommitténs förslag all artikel 46 i samarbcls-k(Mivcniioncn inle f.n. skall föranleda någon lagstiftningsåtgärd, Samma inslällning intas av Srenska induslriens paieniingenjörers förening. Slock-liolni.s lingsräit. som visserligen redovisar en från kommittén i viss mån avvikande uppfattning rcirande tolkningen av artikel 46. delar också kom­mitiéns uppfaltning att artikeln inte f, n. bör föranleda någon lagsliftnings-ätgiird, A7' ansluter sig däremot till den uppfattning som har redovisats i del särskilda yiirandcl av en av kommitténs experter och anseratt i svensk rätt bör införas en bestämmelse som svarar mot artikel 46 för alt helt gar­dera svenska uppfinnare och svenskl näringsliv.

Kommitténs förslag i 1976 års belänkande rörande ogilligförklaring av patent har föranletl uttalanden av Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, tele­verket. Svenska industriens patentingenjörers förening och Svenska pa-Icntombudsförcningen.

Srea horrätl är tveksam om lämpligheten av att täta bristfällig beskriv­ning av uppfinningen ulgöra grund för ogiltighet. Beträffande denna ogiltig­hetsgrund framhäWer Slockholni.s lingsräit alt ell patent redan enligl gäl­lande rätt kan ogUtigförklaras om det är så otydligt alt det inle kan sägas ge uttryck åt en uppfinning. Tingsrätten antar alt ifrågavarande ogiltighets­grund lorde omfatta detta fall, Efiersom denna ogiltighetsgrund är avsedd alt tillämpas med försiktighet anser tingsrätten all det finns anledning för­moda all rättsläget inte kommer att förändras avsevärt genom införandel av denna grund för ogilligförklaring.

Svenska induslriens patentingenjörers förening uppger alt en majoriiel av föreningens medlemmar delar palenlpolicykommitténs uppfattning alt samtliga de ogiltighelsgrunder som anges i artikel 138 i den europeiska pa­lenlkonvenlionen bör kunna göras gällande mol alla patent för Sverige.

Srenska palenloinbud.sföreningen hyser betänkligheter mol all patenl skall kunna förklaras ogiltigt därtor att patentskyddets omfattning har ut­vidgats efter det att patenlansökningen har godkänts för utläggning. Sam­ma inställning har föreningen också titt förstagel all patent skall kunna för­klaras ogiltigt om det omfallar någol som inle framgick av ansökningen när den gjordes. Enligt föreningen kan dessa ogiltighetsgmnder i vissa fall medföra obilliga följder för patenthavare. Som exempel anges att en in-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        259

skrankande bestämning av förbiseende har utelämnats i patentkraven när dessa har omarbetats efter invändning samt att detta inte har observerats av patenlverket. Föreningen noterar visserligen alt kommittén har under­stmkit att de nya ogiltighetsgmnderna i många fatt endast behöver leda titt partiett ogittigförktaring. Föreningen finner att detta påpekande i och för sig är värdefullt men anser del inte vara givet att de obilliga konsekvenser som föreningen har befarat enkelt kan undgås genom att domstolen förkla­rar patentet endast partiellt ogiltigt och omformulerar patentkraven. Så­lunda anser föreningen inte som kommittén att det i allmänhet skulle vara ett enkelt fatt av omformulering att återinsätta en bortfallen inskränkande bestämning. Om en inskränkande bestämning har bortfallit i ett huvudkrav är det sålunda enligt föreningen föga troligt att denna bestämning återfinns i något underkrav.

Vad angår kommitténs uttalande att bestämning som saknar motsvarig­het i ansökningens ursprungliga innehåll helt enkelt skulle kunna strykas av domstolen anser föreningen att, frånsett det fall att det rör sig om en be­stämning som är ett alternativ, strykning av en obligatorisk bestämning i huvudkrav eller annat självständigt krav alltid innebär en utvidgning av pa­tentets skyddsomfång. Föreningen hävdar därför att partiell ogiltigförkla­ring i detta falt inte kan ske så enkelt som kommittén synes anta. Om det gäller en alternativ bestämning synes enligt föreningen det antydda tillvä­gagångssättet kunna komma i fråga, eftersom en strykning då innebär en begränsning. Detta tillvägagångssätt skulle enligt föreningen också kunna komma i fråga när det gäller en fakultativ bestämning i ett huvudkrav eller en bestämning i ett underkrav, men föreningen anser att en strykning i dessa fall torde sakna praktisk betydelse. 1 samband med vad den sålunda har anfört om partiell ogiltigförklaring uttalar föreningen att det vore lämp­ligt om det av lagtexten framgick att patent kan förklaras delvis ogiltigt.

Med anledning av kommitténs förslag att patenl skall kunna förklaras ogiltigt om patentskyddets omfattning har utvidgats efler det att palentan­sökningen har godkänts för utläggning hävdar föreningen att det europeis­ka patentverkets patentmeddelande snarare motsvaras av det svenska pa­lenlverkels utläggning av patentansökan än av patentverkets godkännande av en ansökan för utläggning. Föreningen anser därför alt denna ogillig-helsgmnd bör avse inle utvidgning av patentskyddet efter godkännande för utläggning utan utvidgning som sker efter utläggningen, t samband här­med uttalar föreningen att varken hänsyn till tredje man eller hänsyn titt patentmyndigheten motiverar del nuvarande förbudet mot att utöka pa­tentskyddet efter det att ansökningen har godkänts för utläggning men in­nan den har utlagts. Enligt föreningen bereder det sökanden svårigheter alt han inte vet när beslutet om godkännande kommer att meddelas. Om det nuvarande hindret mot att utvidga skyddet efter godkännande för utlägg­ning skall bestå anser föreningen att sökanden i vart fall borde underrättas om när beslut om godkännande är att vänta.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         260

Patentombudsföreningen anför vidare alt det i praktiken förekommer alt en patentansökan godkänns för utläggning mer än en gång. Enligt förening­en beror della i allmänhet på att palenlverkels granskare vid godkännandet utan att höra sökanden har gjort inskränkande ändringar i patentkraven. Föreningen anser att sökanden enligt 19 S patentlagen i dess nu gällande lydelse i sådana fatt formellt skulle vara förhindrad att kräva att ändringar­na upphävs, eftersom detta skulle innebära alt patentkraven utvidgas efter det att ansökan har godkänts för utläggning. Patentverket har emellertid enligt föreningen i sådana fall medgivit alt ansökan las upp till ny behand­ling och alt ansökan på nytt godkänns för utläggning, då med ändiade krav. Om uividgning efler godkännande för utläggning blir ogiltighets­gmnd uppslår emellertid enligt föreningen problem i fatt som nu nämnls. Föreningen anser att dessa problem undviks om i stället utläggningen blir den avgörande tidpunkten. Enligt föreningen är dock denna praxis med fle­ra godkännanden under alla omständigheter olämplig. Den medför bl.a. praktiska olägenheter, exempelvis tveksamhet hur den i 20 S patentlagen föreskrivna frislen för alt betala tryckningsavgift skatt beräknas. Om inte tidsgränsen för alt utvidga patentskyddet flyttas fram titt lidpunkten för an­sökans utläggning önskar föreningen dets all patenlverket åläggs alt under­rätta sökanden om att verket avser att godkänna ansökningen för utlägg­ning och i vilken lydelse detta avses skola ske, dets att godkännande inle utan sökandens samtycke får ske förrän fyra månader har förflutit från det att sådan underrättelse utfärdades. Om inte något av dessa två förslag ge­nomförs anhåller föreningen att palenlverkels granskare i vart fall strängt instmeras att inte göra sakliga ändringar i patentkraven utan sökandens samtycke.

Tdeverkei framhåller i sitt yttrande att de av patentpolicykommittén fö­reslagna nya ogiltighetsgrundema nödvändiggör en betydligt noggrannare handläggning i formellt hänseende än f. n. från patentverkets sida.

Stockholms tingsrätt behandlar i sitt remissyttrande också möjligheten att domstol i mål om ogiltighel av misstag omformulerar patentkrav så alt skyddet utvidgas. Tingsrätten menar att det i och för sig är något olyckligt att använda uttrycket att domstolen "omformulerar" paientkrav, efiersom det i realiteten är fråga om ett beslut om ogittigförktaring lill viss del av ett patent, vilket beslut ges formen av en omformulering i inskränkande rikt­ning. Tingsrätten anför vidare:

Den av kommittén förtitsalla situationen torde i praktiken kunna inträffa endast i del fall att vid en ogUtighetstalan endera parten påkallar eller båda partema är ense om en omformulering i begränsande syfte och såväl par­tema som domstolen förbiser att omformuleringen i själva verket innebär en uividgning av palentskyddet. Frågan är då vilken verkan en sådan dom erhåller. Med fasthållande av uppfattningen att domstol inte kan konstitue­ra någon patenträtt som går uiöver patentskyddet i dess omfattning vid pa­lenlverkels beslut att godkänna patenlansökningen för utläggning, synes det ligga närmast lill hands att beteckna domstolens avgörande, åtminsto-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 261

ne till den del det innefattar en utvidgning, som en nullitet. 1 och för sig kan det väl tänkas fall då en dylik utvidgning ter sig likgiltig för den part som fört OgUtighetstalan och han torde då sakna anledning att företa någon yt­teriigare åtgärd. Finner man emellertid att han skulle lida förfång om pa­tentet skulle ha det utvidgade innehåll som anges genom omformuleringen i domen, bör han, om ordinära rättsmedel ej längre står honom till buds, kunna angripa domen genom domvillobesvär. Tredje man synes inte ha behov av särskilt skydd mot eventuella följder av en på angivet sätt oriktig dom. Den praktiska situationen för tredje man torde vara den att han angri-pes med påstående att han gjort intrång i patentet i dess lydelse efter om­formuleringen. Han bör i så fall invändningsvis kunna påstå att den utvid­gade lydelsen inte omfattas av patentels skyddsomfång.

11.12.5 Föredraganden

1 den europeiska patentkonventionen anges vilka ogiltighetsgmnder som i de fördragsslutande statema får medges i fråga om europeiskt patent. Som kommittén har påpekat förekommer i svensk rätt inte någon gmnd för ogiltighet som inte är tilläten enligt konventionen. Vid ett svenskt tillträde till konventionen uppkommer därför endast frågan humvida i svensk rätt bör införas någon av de ogiUighetsgrunder som är tillåtna enligt konventio­nen men som f. n. inte har motsvarighet i svensk rätt. Det är att märka att i svensk rätt inte får tillåtas att fler eller andra ogiltighelsgrunder åberopas mot europeiskt patent än mot patent som meddelas av det svenska patent­verket.

I konventionens artikel 138 anges fem fall då ett europeiskt patent får förklaras ogiltigt. Som kommittén har anfört har två av dessa ogiltighets­gmnder motsvarighet i gällande svensk rätt. Enligt nämnda artikel får så­lunda europeiskt patent förklaras ogiltigt om det avser något som inte är patenterbart enligt konventionen. Denna ogiltighetsgmnd har sin motsva­righet genom föreskriften i 52 § första stycket patentlagen om ogiltigförkla­ring av patent som har meddelats i strid mot I eller 2 § patentlagen. Som framgårav vad jag tidigare haranfört (avsnitt 11.2.5) föreslår jag all svensk rätt skall helt anpassas till konventionen när det gäller villkoren för paten­terbarhet. Om detta förslag genomförs, kommer därför att i fråga om den­na ogiltighetsgmnd föreligga överensstämmelse mellan konventionen och svensk rätt. När det gäller en annan av de ogiltighetsgmnder som anges i artikel 138, nämUgen att patent har meddelats någon som inte är berättigad tiU patentet, ftnns även där motsvarande ogiltighetsgmnd i svensk rätt.

De övriga tre ogiltighetsgmnder som anges i artikel 138 saknar däremot f. n. motsvarighet i svensk rätt. Kommittén har föreslagit att dessa ogiltig­hetsgmnder skall införas i svensk rätt. Ogiltigförklaring skall sålunda en­ligt kommitténs förslag, utöver vad som nu gäUer, kunna ske om patent har meddelats oaktat uppfinningen inte är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den, om patentet omfattar något som inte


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         262

framgick av ansökningen när den gjordes eller om patent har meddelats oaktat patentskyddels omfattning har utvidgats efler det att ansökningen har godkänts för utläggning. Förslaget har lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Svea hovrätt och Svenska patentombudsföreningen har emellertid framfört vissa betänkligheter inför de nya ogiltighetsgmndema.

Jag anser i likhet med kommittén alt vid övervägande av vilka ogiltig­hetsgmnder som skall tillåtas i svensk rätt slor hänsyn bör tas titt vad som i detta avseende allmänt kommer att gälla i Västeuropas övriga industrista­ter. Enligt min mening är nämligen en harmonisering önskvärd också be­träffande ogittighetsgmndema. Sedan marknadspatentkonventionen mel­lan EG-staterna har trätt i kraft får beträffande sådani europeiskt patent som är marknadspatent åberopas samtliga de ogiltighelsgrunder som med­ges i den europeiska paientkonventionen. En följd härav blir att samtliga dessa ogiltighetsgmnder måste få åberopas också mol nationella patenl i EG-statema. Den europeiska patentkonventionen medför nämligen som ti­digare nämnls att fördragsslutande stat inle får medge andra ogiltighets­gmnder i fråga om europeiskt patenl än de som tillåts i fråga om nationellt patent.

Äv vad jag nu har anfört framgår att i de flesta västeuropeiska stater pa­tentlagstiftningen kommer att innehålla samttiga ogiltighetsgmnder som medges i den europeiska patentkonventionen. Sverige bör enligt min upp­fattning bidra titt ett förenhetligande av europeisk palenlrält även på denna viktiga punkt, om inte tunga skäl kan anföras mot de ändringar av svensk rätt som i så fall måste genomföras.

En av de nya ogiltighetsgmnder som kommer i fråga är att patent skall förklaras ogiltigt om det har meddelats oaktat uppfinningen inle är så tyd­ligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. Det är en gmndsats inom patenträtten all ensamrätten till en uppfinning erhålls i utbyte mot att uppfinningen görs känd. 1 patentlagen kommer detta till ut­tryck i nu gällande 9 § i vilken det anges att beskrivningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. Jag an­ser att någon principiell invändning inte kan riktas mot att ett patent, som har meddelats trots att denna grundsats har blivit satt åt sidan, kan förkla­ras ogiltigt. Förekomsten av en sådan ogiltighetsgmnd kan visserligen leda titt viss osäkerhet för patenthavama. Jag anser mig emellertid kunna utgå från att den granskning som patenlverket utför i och för sig ger tillräcklig garanti för att patent inte meddelas, om ansökningen inle uppfyller lagens krav på tydlighet i fråga om beskrivningen. Det är dock tänkbart alt det i vissa fall i efterhand visar sig att patentverket har förbisett att uppfinning­en inte är tillräckligt tydligt beskriven. Om det gmndläggande kravet i frå­ga om beskrivningens tydlighet har åsidosatts, bör utrymme finnas för att förklara patentet ogiltigt. Jag vill emellertid understryka att det måste vara fråga om en avsevärd brist för att det skall kunna göras gällande att en fackman inte med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen. Jag


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        263

utgår vidare från att svenska domstolar kommer att iaktta stor försiktighet vid tillämpning av denna ogiltighetsgrund. Mot bakgmnd av vad jag nu har anfört torde ogiltighetsgmnden i praktiken sältan bli tillämplig.

Den andra av de nya ogiltighelsgrunder som skulle införas vid en an­passning av svensk rätt till marknadspatentkonventionen innebär att pa­tent kan förklaras ogiltigt om det omfattar något som inte framgick av an­sökningen när den gjordes. Enligt gällande rätt kan i dylika fall ogiltigför­klaring äga rum endast i den mån patenterbarhetshinder har uppkommit mellan ansökningsdagen och dagen för den ändring genom vilken ansök­ningen utvidgades. Såsom kommittén har anfört är denna nya ogiltighets­gmnd väl förenlig med den princip som kommer till utiryck i 13 S patentla­gen, nämligen att patentansökan inte får ändras så att patenl söks på någol som inte framgick av ansökningshandlingama när ansökningen gjordes el­ler med hänsyn till bestämmelsen i 14 § om s. k. löpdagsförskjutning skall anses gjord. Jag ser därför inte anledning till betänkligheter inför denna ogiltighetsgrund.

Den tredje av de nya ogiltighelsgrunder som kommer i fråga är att patent kan förklaras ogiltigt om del har meddelats oaktat patentskyddets omfatt­ning har utvidgats efter det att frislen för att göra ändring som medför så­dan utvidgning har löpt ul. Enligt den europeiska patentkonventionen upphör möjligheten att utvidga skyddsomfånget i och med alt europeiski patent meddelas. 1 19 S patentlagen föreskrivs alt patentkraven inte får ut­vidgas sedan ansökan har godkänts för utläggning. Kommittén har ansett att det svenska palenlverkels beslut att godkänna patenlansökan för ut­läggning i förevarande sammanhang börjämställas med del europeiska pa­lenlverkels meddelande av patent. Patentombudsföreningen har i anled­ning härav anfört att det synes rikligare att belrakla utläggningen och inle godkännandet för utläggning som jämställbart med att europeiskt patent meddelas. Föreningen har följaktligen föreslagit att 19 S patentlagen skatt ändras så att möjlighet att utvidga palenlskyddet finns fram litl dess ansö­kan har utlagts. En sådan ändring skulle enligt föreningen inle medföra några beaktansvärda olägenheier.

Jag delar inle patenlombudsföreningens uppfattning i della avseende. En ordning enligl vilken sökanden kan utvidga skyddsomfånget även efter det att patenlansökningen har godkänts för utläggning skulle enligt min uppfattning innebära belydande risker för att patentverkets handläggning komplicerades och fördröjdes. Dessa ölägenheter skulle uppstå utan att den föreslagna ordningen skulle medföra någon väsentlig föidel i annat av­seende. Jag anser sålunda att den nuvarande ordningen, enligt vilken ut­vidgning av skyddsomfånget inle får ske sedan ansökan har godkänts för utläggning, bör bibehållas. En ogiltighetsgrund av det slag som nu diskute­ras måste vid sådant förhållande givetvis anknyta lill förbudet att utvidga skyddsomfånget sedan ansökan har godkänts för utläggning.

Fall då patentkraven ändras så att skyddsomfånget utvidgas efter det att


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 264

patenlansökningen har godkänts för utläggning kan uppkomma endasl ge­nom ett direkt misstag i handläggningen vid patenlverket eller möjligen ge­nom misstag av domstol som vid handläggning av mål om ogiltighet omfor­mulerar patentkrav. Enligt min uppfattning lorde risken för uppkomsten av sådana fall vara myckel liten. I den mån dylika fall uppkommer i prakti­ken kanjag emellertid inte finna någon principiell invändning mol att ogil­tighet drabbar en sådan otillåten uividgning av skyddsomfånget.

Av vad jag nu har anfört framgår attjag för egen del inte kan finna alt del föreligger skäl mot någon av de Ire ifrågasatta nya ogiltighetsgrundema som väger tyngre än önskemålet om en anpassning av svensk rätt på denna viktiga punkt till vad som i allmänhet kommer att gälla i Västeuropas indu­stristater. Jag biträder därför kommitténs förslag om att dessa tre nya ogil­tighetsgmnder skall tas upp i svensk rätt. Vid de nordiska departements-överläggningama har också rått enighet om att samtiiga de ogiltighets­gmnder som medges i den europeiska patentkonventionen bör finnas i nordisk patenträtt.

1 den europeiska patentkonventionen finns bestämmelser om det före­träde på grund av äldre rätt som i varje fördragsslutande stat skall gälla mellan europeiska patent och palentansökningar å ena sidan och nationella patent och patentansökningar å andra sidan. Mellan dessa båda gmpper av patent och patentansökningar skall sålunda i varje stat företrädet avgöras efter samma grunder som i den staten gäller mellan nationella patent och nationella patentansökningar inbördes. Bestämmelsema innebär alt euro­peiskt patent kan förklaras ogiltigt på gmnd av ett nyhetshinder i form av en tidigare gjord nationell patenlansökan. Omvänt gäller givetvis att tidiga­re europeiska patentansökningar på motsvarande sätt utgör ogiltighets­gmnd beträffande senare nationella patentansökningar och nationetta pa­tent som gmndas på sådana senare gjorda ansökningar.

Jag kommer senare (avsnitt 11.17) att behandla frågan om verkan av eu­ropeisk patentansökan som nyhetshinder och kommer då att föreslå att eu­ropeisk patentansökan i detta avseende i princip jämställs med svensk na­tionell patentansökan. På gmnd härav är det inte nödvändigt att i svensk lagstiftning ta in några uttryckliga bestämmelser om att patent får förklaras ogiltigt i de fall somjag nyss nämnde.

Beträffande frågan om ogiltigförklaring i de fall som behandlas i artikel 46 i samarbetskonventionen vill jag anföra följande. Om mitt förslag att in­föra de nya ogUtighetsgmndema genomförs, föreligger ogiltighetsgmnd om ett patent omfattar något som inte framgick av patentansökningen när den gjordes, dvs. såvitt avser intemationell patentansökan närden gavs in tiU den mottagande myndigheten. Ett patent som grundas på internationell patentansökan kan sålunda aUtid förklaras ogiltigt, i den mån det meddela­de patentet tiU följd av oriktig översättning har kommit att avse något som går utöver vad den intemationella ansökningen omfattar i dess urspmngli­ga lydelse på originalspråket. Enligt gällande rätt torde ogiltigförklaring i


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        265

dylika fall kunna ske endast i den mån patenterbarhetshinder har uppkom­mit mellan ansökningsdagen och dagen för utvidgningen. Vad angår det fall att oriktig översättning av internationell patenlansökan har lett till all det meddelade patentet medför mera omfattande skydd än som framgår av den internationella ansökningen i dess sluttiga avfattning på originalsprå­ket har det somjag tidigare nämnt ifrågasatts om ogittigförktaring är med­given enligl konventionen, så länge översättningen av patentkraven håller sig inom ramen för vad som framgår av den internationella ansökningen i dess ursprungliga lydetse på originalspråket. Jag delar kommitiéns uppfalt­ning att det inte f. n. finns någon anledning att i svensk rätt ge möjlighet titt ogiltigförklaring i dylika fatt, även om detta skutte vara lillålel enligt kon­ventionen.

Vad angår övergången titt de nya ogiltighetsgrundema delar jag kom­mitténs uppfallning att det skulle vara obilligt mot patenthavaren all tillåta ogiltigförklaring med åberopande av dessa grunder mot patent som har meddelats enligt nu gällande bestämmelser. Beträffande sådana patent bör därför som kommittén har föreslagit fråga om ogiltighel bedömas uteslu­tande enligt gällande bestämmelser.

Patentombudsföreningen har i samband med spörsmålet om tidsgränsen för att utvidga skyddsomfånget upplyst att det i den praktiska handlägg­ningen vid patentverket förekommer att godkännande för utläggning får göras om därför att patentverket utan att höra sökanden har gjort saktiga ändringar i patentkraven. Enligt föreningen leder detta titt osäkerhet om hur fristen för att betala avgiftema för utläggningen skall beräknas. Vidare anser föreningen att en sådan ordning kan medföra komplikationer, om ut­vidgning efter godkännande för utläggning blir grund för ogiltigförklaring.

Med anledning av vad patentombudsföreningen sålunda har anfört vill jag med skärpa framhålla, att patentansökan inte får godkännas för utlägg­ning i någon avfattning som sökanden inte är införstådd med. Det bör såle­des inte förekomma att godkännande görs om av den anledning som för­eningen har uppgivit. Såsom patentombudsföreningen har framhållit skutte de av föreningen påpekade svårigheterna elimineras genom att patenlver­ket åläggs att i förväg delge sökanden den lydelse i vilken verket avser att godkänna ansökningen för utläggning. Ett sådant förfarande skutte emel­lertid tynga och fördyra handläggningen. Det har inte gjorts gällande att godkännande för utläggning ofta får göras om av den anledning som för­eningen har angivit. Med hänsyn härtill ärjag inte f. n. beredd att införa en ändring i handläggningsordningen som innebäratt patentverket skutte vara skyldigt att delge sökanden nämnda lydetse. I den mån det skulle bli erfor­deriigt att i något palentansökningsärende meddela nytt beslut om godkän­nandet för utläggning därför att patentverket har begått ett misstag som skuUe innebära rättsförlust för sökanden, bör enligt min mening det anses som om det felaktiga godkännandet inte har ägt mm. Det bör sålunda inte hindra utvidgning av skyddsomfånget och inte heUer räknas som utgångs­punkt för frister.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        266

En särskild fråga alt beakta i samband med ogiltighetsgmnderna är i vad mån ett patent kan förklaras delvis ogiltigt. Enligl den europeiska patent­konventionen skall om ogiltighetsgmnd föreligger i fråga om endast del av europeiskt patent ogiltigförklaring ske genom motsvarande begränsning av patentet. Begränsningen får göras genom ändring av patentkraven, be­skrivningen eller ritningarna, om detta är tillåtet enligt nationell lag. Äv re­dogörelsen för gällande rätt lorde framgå att patent enligt svensk rätt kan förklaras delvis ogiltigt i åtminstone den utsträckning som föreskrivs i de för de fördragsslutande statema tvingande konventionsbestämmelserna rörande partiell ogittigförktaring av europeiskt patent. När del gäller möj­lighelen alt göra sådan ogiltigförklaring genom begränsning i form av om­formulering av paientkrav ges de fördragsslutande staterna frihet alt regle­ra denna fråga i nationell lag. Jag delar kommitténs uppfattning att det inte finns någon anledning att ändra gällande rätt rörande partiell ogiltigförkla­ring av patent.

Frågan om möjlighelen lill partiell ogiltigförklaring torde dock få ökat in­tresse med införande av de nya ogiltighelsgrunder somjag nu har föresla­git. Somjag nyss nämnde föreligger enligl gällande svensk rätt möjlighet att förklara ell patent delvis ogiltigt. Detta framgår klart av förarbelena lill patentlagen. Vad som däremot inte är fullt klart är i vilken omfattning sä­dan partiell ogittigförktaring kan ske enligt gällande räll. Del kan enligl min uppfaltning inte råda någon tvekan om att domstol får begränsa ett patenl genom att förklara ell eller flera paientkrav ogiltiga i sin helhet. Däremot är det inte klart i vilken ulslräckning domstol får omformulera paientkrav.

1 1966 ärs proposiiion uttalade föredragande departementschefen all han ansåg del tvivelaktigt huruvida det kunde vara lämpligt all omformulering­ar av detta slag gjordes, åtminstone frånsett hell enkla fall, Ell närmare slåndpunktstagande till dessa frågor fick emellertid enligl hans mening lämnas åt praxis. Även jag anser att domstolarna inle annal än i hell enkla fall bör omformulera patentkrav. En annan fråga är emellertid vad som kan anses som hett enkla fall. För egen del anserjag del inle vara möjligt att ange några generella riktlinjer för när ett fall skall anses vara så enkelt all domstol bör kunna omformulera paientkrav. Enligl min inening kan som vägledning för praxis endasl ges exempel på vissa typfall som bör anses vara helt enkla.

Kommittén har anfört några exempel på vad som skulle kunna anses som hell enkla fall. Sålunda har kommittén nämnt det fall att en bortfallen inskränkande bestämning återinsätts i ett paientkrav. Jag kan inte helt bi­träda kommitténs uppfattning på denna punkt. Fallet är enligl min uppfalt­ning hett enkelt om bestämningen har funnils i ett patentkrav men seder­mera av misstag fallit bort, efiersom i ett sådant fall formuleringen är di­rekl tillgänglig i ansökningshandlingarna. Om det däremot är fråga om alt hämta en inskränkande bestämning från beskrivningen bör della enligt min uppfaltning med hänsyn titt tredje mans rättssäkerhet begränsas till fall då


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        267

det är fråga endast om att göra en erforderlig precisering av ett uttryck som redan förekommer i patentkraven. Att i andra fall hämta upp bestämningar från beskrivningen anserjag inle förenligt med regleringen i 39 § patentla­gen av patentskyddels omfattning. Där ges nämligen patentkraven en helt avgörande betydelse vid bestämmande av skyddets omfattning. Beskriv­ningen får användas bara som ledning för förståelse av patentkraven.

Kommittén har vidare som ett helt enkelt fall ansell strykning av en be­stämning som saknar motsvarighet i ansökningens ursprungliga innehåll. I den mån det gäller att stryka en bestämning som är ett alternativ kan jag liksom patentombudsföreningen biträda kommitténs uppfattning. Vad gäl­ler strykningar i paientkrav i andra fall anserjag mig inte kunna uttala an­nat än att stor försiktighet bör iakttas. 1 de fall som kan tänkas uppkomma torde det enligt min mening ofta vara lämpligare alt hela kravet förklaras ogiltigt.

Patentombudsföreningen har ansett önskvärt att det uttryckligen i lag­texten anges att patent kan förklaras delvis ogiltigt. Somjag förut har sagt anses partiell ogiltigförklaring vara medgiven enligt patentlagen i dess nu­varande lydelse. Något behov av att i lagtexten uttryckligen ange detta föreligger enligt min mening inte.

Kommittén har i samband med sin behandling av ogiltighetsgmnderna tagit upp ytteriigare två spörsmål, nämligen frågan om vem som har rätt att väcka talan om ogiltighet och frågan om samtidigt skydd för samma upp­finning genom nationellt patent och europeiski patent. Vad kommittén har anfört i dessa avseenden har inte föranlett någon erinran av remissinstan­serna. För egen del instämmer jag i kommitténs uttalanden i dessa frågor.

11.13 Tillämpning av 56 § patentlagen såvitt avser internationell patentan­sökan

11.13.1 Gällande rätt

Enligt 56 § första stycket patentlagen är sökande, som åberopar patent­ansökan gentemot annan innan handlingama i ansökningsärendet har blivit allmänt tillgängliga, skyldig att på begäran lämna sitt samtycke till att den­ne får ta del av handlingarna. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet som inle är ringa underlåter att fullgöra denna skyldighet dömes till dags­böter. Han är vidare skyldig att ersätta uppkommen skada. Skadestånds­skyldighet föreligger även vid ringa oaktsamhet, men i dylika fall kan er­sättningen jämkas (62 §). Vidare föreskrivs i 56 § andra stycket att den som genom direkt hänvändelse till annan, i annons etter genom påskrift på vara eller dess förpackning eller på annat sätt anger att patent har sökts el­ler meddelats utan att samtidigt lämna upplysning om ansökningens eller patentets nummer är skyldig att på begäran utan dröjsmål lämna sådan upplysning. Anges inte uttryckligen att patent har sökts eller meddelats


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        268

men är vad som förekommer ägnat all framkalla uppfattningen att så är fal­let, skall på begäran utan dröjsmål lämnas upplysning om patent har sökts eller meddelats. Den som underlåter att iaktta dessa föreskrifter eller som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar felaktig upplysning kan likaledes drabbas av straffansvar och skadesiåndsskyldighet.

11.13.2   Konventionerna

Enligl samarbetskonventionen får nationell patenimyndighet, mottagan­de myndighet, internationella byrån och myndighet som utför internatio­nell nyhetsgranskning inte låta utomstående ta del av handlingama i ären­de angående internationell patenlansökan före viss i konventionen angiven tidpunkt, om inte sökanden medger detta (art. 30). Denna tidpunkt är för internationella byrån och intemationell nyhetsgranskningsmyndighet da­gen för den internationella publiceringen av ansökningen, som i regel äger rum kort tid efter det all 18 månader har förflutit från den internationella ingivningsdagen eller, i förekommande fall, prioritetsdagen. För mottagan­de myndighet och nationell patentmyndighel gäller som gräns den tidigaste av följande tidpunkter: dagen för den internationella publiceringen, dagen för mottagandet av den internationella ansökningen enligt artikel 20 och dagen för mottagandet av avskrift av ansökningen enligt nämnda artikel. Myndighet för internationeti förberedande palenterbarhetsprövning får in­te vid någon tidpunkt tåla utomstående ta del av handlingama, om inte sö­kanden tillåter det (art. 38).

I den europeiska patenlkonventionen föreskrivs att den mot vilken euro­peisk palenlansökan åberopas har rätt att utan sökandens medgivande ta del av ansökningen, även om den ännu inte har publicerats av det euro­peiska patenlverket och därför inte är tillgänglig för envar (art. 128.2).

11.13.3   Kommiiién

1 motiven till 56 § patentlagen (prop. 1966: 40 s. 200) anges att paragra­fens bestämmelser är nödvändiga för att ge utomstående möjlighet att hos patentmyndigheten kontrollera räckvidden av gjorda patentansökningar och meddelade patent i de fall, då ansökning eller patent åberopas på ett ofullständigt sätt. Bestämmelserna ger därigenom utomstående säkrare un­derlag för planeringen av den egna verksamheten med hänsyn till ansök­ningen eller patentet. Kommittén anser att dessa synpunkler äger giltighet även när det gäller internationella ansökningar. Det är därför enligt kom­mittén önskvärt att samma reglering införs även i fråga om intemationella ansökningar i den mån detta är tillåtet enligt samarbetskonventionen.

Kommittén anför att det inte torde föreligga något hinder enligt konven­tionen att låta bestämmelserna i 56 S andra stycket patentlagen om upp­giftsskyldighet i vissa fall bli tillämpliga om patent för Sverige söks genom


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        269

intemationell ansökan och alt dessa beslämmelser ulan vidare blir tillämp­liga på patent för Sverige som har meddelats på gmnd av sådan ansökan. Däremot kan det enligt kommittén vara tveksamt om det är lillålel en­ligt samarbetskonventionen att föreskriva skyldighet för sökanden alt ge samtycke till all den mot vilken ansökningen åberopas får ta del av hand­lingarna under den lid dessa är hemliga enligt konventionens bestämmel­ser. Nalionell patentmyndighel. mottagande myndighei. internationella byrån saml myndighei som utför internationell nyhetsgranskning eller in­ternationell förberedande palenterbarhetsprövning får nämligen som nyss nämnts enligt konventionen inte låta utomstående ta del av handlingarna före viss i konventionen angiven tidpunkt, om inte sökanden medger detta. Enligl kommittén kan del dock inte anses vara oförenligt med konventio­nen att föreskriva skyldighet för sökanden all, i de fall som avses i 56 S första stycket patentlagen, lämna samtycke litl alt annan får ta del av hand­lingarna i ärende om internalionelt patenlansökan. Vad nu sagls gäller inte bara sådana handlingar som finns hos den svenska patentmyndighelen i dess egenskap av nationell patentmyndighel på grund av alt ifrågavarande palenlansökan harfuttfötjls i Sverige. Sökanden börenligt kommittén kun­na åläggas sådan skyldighet i fråga om handlingarna i varje ärende om in­ternationell patenlansökan som omfatiar Sverige, dvs. i vilken Sverige har upptagits som designerad stat, och detta oavsett hos vilken myndighet el­ler organisation handlingarna befinner sig. Det kan sålunda gälla handting-ar som har ingivits till den svenska patentmyndighelen i dess egenskap av mottagande myndighei eller lill annan mottagande myndighei. Det kan vidare gälla handlingar som finns hos internationella byrån etter hos myn­dighet som utför intemationell nyhetsgranskning etter iniernalionell förbe­redande patenlerbarhetsprövning.

Mot bakgrund av vad sälunda har anförts förordar kommittén att be­slämmelserna i 56 S patentlagen skall vara tillämpliga även på internatio­nella patentansökningar. Någon ändring i paragrafens lydelse anser kom­mittén inle vara erforderlig.

Kommittén nämner i detta sammanhang all det vid nordiska överlägg­ningar har diskuterats huruvida den som åberopar internationell patentan­sökan mot annan bör åläggas all på begäran tillställa denne översättning av ansökningen till danska, finska, norska resp. svenska. Enligl samarbets­konventionen skall översättning av internalionett ansökan ges in litl natio­nell patentmyndighel i designerad stat före utgången av viss frist, i regel 20 månader från prioritetsdagen (art. 22). Om ansökningen är föremål för in­ternalionelt förberedande palenterbarhetsprövning är fristen under vissa förutsättningar 25 månader från prioritetsdagen (art. 39). Sökanden har of­tast intresse av att ge in översättning så sent som möjligt. Del är nämligen angeläget för honom att inle behöva ådra sig översättningskostnader innan han har beslutat i vilka stater ansökningen skall fullföljas. Beslul härom lorde i regel inle fallas förrän rapporien över den internationella nyhets-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        270

granskningen föreligger. Mot bakgmnd härav ärdel enligt kommittén tvek­samt om del är förenligt med konventionen att i nationell lag ålägga en sö­kande skyldighet att tillhandahålla översättning av internationell ansökan före utgången av den frist som gäller enligt artikel 22 resp. artikel 39.

Även om det inte skulle strida mot samarbetskonventionen att i nationell lag föreskriva skyldighet för sökanden att tillhandahålla översättning i det fall som nu avses, kan det enligt kommittén ifrågasättas om det från del svenska näringslivets synpunkt är lämpligt att införa en dylik föreskrifi. Det kan visseriigen enligt kommittén hävdas, att den som åberopar en pa­tentansökan gentemot en konkurrent bör vara skyldig att ge denne lillgång titt handlingarna i ansökningsärendet på dennes språk. Utan att ha tillgång till översättning av den internationella ansökningen kan konkurrenten i vissa fall ha svårt att avgöra vilken betydelse ett bifall till ansökningen skutte få för hans verksamhet. Det kan emellertid också göras gällande, att bestämmelsen i 56 S försia stycket patentlagen ger konkurrenten möjlighet att få del av handlingarna innan dessa blir allmänt tillgängliga och all det således är i hans intresse att ett åberopande sker. Det kan sålunda enligt kommittén vara av värde för svenska företag att på ett tidigt stadium få kännedom om innehållet i internationella palenlansökningar som omfattar Sverige genom alt utländska sökande åberopar ansökningama gentemot svenska konkurrenter. Införs en bestämmelse som gör det möjligt för ett svenskt företag, gentemot vilket en internationell ansökan åberopas, att kräva att sökanden tillhandahåller översättning före utgången av den frist som anges i konventionen, kan detta leda till att utländska patentsökande blir mindre benägna att på ett tidigt stadium underrätta svenska företag om icke offentliggjorda internationella ansökningar. Genom att åberopa an­sökningen mot en svensk konkurrent skulle nämligen en sådan sökande i så fall riskera att ådra sig kostnader för översättning till svenska av en an­sökan, som kanske inte kommer att fullföljas i Sverige.

Kommittén ifrågasätter vidare det praktiska behovet av att i de fall som nu avses kunna kräva att sökanden tillhandahåller översättning. Det lorde kunna antas att, i det helt övervägande antalet fall då en intemationell an­sökan åberopas mot svensk näringsidkare, ansökningen kommer att före­ligga på sådant språk att denne utan större svårighet kan tillgodogöra sig ansökningens innehåll, antingen själv etter genom att anlita biträde.

Kommittén påpekar att enligt gäUande rätt sökande som åberopar en till det svenska patentverket ingiven nationell patentansökan mot annan inte är skyldig att tUlställa denne översättning av ansökan som är avfattad på främmande språk. Den mot vilken ansökningen åberopas får ta det av de ansökningshandlingar som finns hos patentverket. Enligt vad som upplysts från patenlverket kan det dröja upp lill sju månader från ansökningsdagen innan översättning ges in. Yrkas prioritet från tidigare ansökan i utlandet kan det alltså förekomma, att översättning ges in först efter det att ansök­ningen har blivit allmänt tillgänglig 18 månader från prioritetsdagen. Detta


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        271

föl hällande lär inle ha orsakat några olägenheter,

Mol bakgrund av vad nu anförls anser kommittén all sökanden inle bör åläggas skyldighet alt tillhandahålla översättning i de fall som avses i 56 S första stycket patentlagen, även om det inle skulle vara oförenligt med konventionen att föreskriva sädan skyldighet.

I detta sammanhang framhåller kommittén att skadestånd för uinyitian­de av palentsökt uppfinning utgår endast för sådani uinyitiande som äger rum efter del att handlingarna i ansökningsärendel har blivit allmänt till­gängliga enligl 22 S patentlagen. Kommittén har föreslagit ati internatio­nell ansökan inte skall bli allmänt tillgänglig förrän föreskriven översätt­ning har ingivits.

11.13.4 Reinissyltrandena

Kommitténs förslag all 56 S patentlagen i sin helhet skall vara tillämplig på internationell patenlansökan som omfallar Sverige har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.

//. 13.5 Föredraganden

t likhet med kommiiién anserjag inte att det föreligger något hinder mol att tillämpa 56 S patentlagen i frågaom intemationella patentansökningar. Detta gäller både skyldighelen enligt första styckei att under vissa förut­sättningar låta annan ta del av ansökningshandlingarna och uppgiftsskyl­digheten enligt andra slycket,

Beslämmelserna i 56 S patentlagen är av väsentlig praktisk belydelse för all ge utomstående möjlighet all hos patentmyndighelen kontrollera räck­vidden av gjorda patentansökningar och meddelade patent i de fall då an­sökningar eller patenl åberopas på ell ofullständigl eller vilseledande sätt. För den gentemot vilken en ansökan eller ett patenl åberopas kan det i så­dana fall vara av stor vikt för planeringen av den egna verksamheten att snabbi kunna ta del av handlingarna i palenlärendet. Om Sverige tillträder samarbetskonventionen och den europeiska patenlkonventionen, kommer det övervägande antalet ansökningar om patent för Sverige sannolikt att göras i form av internationell eller europeisk patenlansökan. Vid ett svenskt tillträde till konventionerna blir del därför av vikt alt det på mot­svarande säll ges möjlighet för utomstående att kontrollera räckvidden av såväl inlernationella palentansökningar som europeiska patent och patent­ansökningar.

De inlressen som föranlett bestämmelsen i 56 första stycket är såvitt gäller europeisk patenlansökan tillgodosedda genom artikel 128.2 i den eu­ropeiska patentkonventionen.

I fråga om internationella patentansökningar anserjag i likhet med kom­mittén att 56 § patentlagen kommer alt bli tillämplig utan särskild föreskrift


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         272

därom. Genom all första slyckel i nämnda paragraf sålunda blir tillämplig på internationella palentansökningar som omfalUir Sverige får den mot vil­ken en ännu hemlig sådan ansökan åberopas miijlighei all la del av ansök­ningen. Som kommittén har påpekat gäller della oavsell om den intern;itio-nella palenlansökningen finns hos del svenska patenlverket, hos annan na­lionell myndighet eller hos internationell organisation.

Såviti gäller 56 S andra styckei patentlagen innebär den av kommittén förordade lösningen att där upptagna bestämmelser kommeratt bli lillämp­liga inle bara på inlernationella palenlansökningar utan även på europeiska patenl och palentansökningar. Den som har sökl eller erhållit europeiski patenl blir alltså underde förulsällningar som anges i andra styckei skyldig all lämna upplysning om ansökningens eller patentets nummer, om han här i landel i hänvändelse lill annan anger att patent har sökts eller meddelats. Den europeiska patenlkonventionen lägger inte nägra hinder i viigen för en sådan ordning.

Kommitténs förslag all sökanden inte bör åläggas att i de fall som avses i 56 S tillhandahålla översättning av den åberopade ansiikningen har inte föranlett nägon erinran under remissbehandlingen. Jag delar kommitténs uppfattning att någon sädan skyldighel inte bör införas.

11.14 Skydd under tiden före patentmeddelandet

11.14.1 Gällande räll

Sedan patent har meddelats på en uppfinning kan den som gör inträng i patenthavarens ensamrätt ådömas straff och åläggas skadesiåndsskyldig­het. Leder en patentansökan till patent äremellertid ensamrätten inte be­gränsad till liden efter patentmeddelandel. utan det föreligger skadestånds-rättsligt skydd också under en del av ansökningstiden (s.k. provisoriskt skydd). Enligl 60 S patentlagen kan sökanden sålunda ha rält till skade­stånd av den som yrkesmässigt utnyttiar uppfinningen efter det alt palenl­ansökningen har blivii allmäni lillgänglig enligl 22 S patentlagen. För ui­nyitiande som sker innan ulläggningen av ansökningen har kungjorts utgår dock skadestånd endasl i form av ersättning för utnyttjandet av uppfin­ningen och då endast om och i den mån det finnes skäligt. För tiden efler kungörandet om utläggningen gäller däremot samma skadeståndsansvar sorn vid intrång som sker efler det alt patentet har meddelats. Någol straff­rällsligl skydd mol utnyttjande som äger rum innan patent meddelas före­ligger däremoi inte.

Patentskyddets omfattning under ansökningstiden (skyddsomfånget) be­stäms i princip av vad som framgår av det meddelade patentet. I 60 S har delta uttryckts med orden "i den mån ansökningen leder till patent". I 1963 års betänkande påpekade emellertid de nordiska patentkommittéema (NU 1963: 6 s. 348) att vid prövning av vad som var skälig ersäitning vid in-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         273

trång under ansökningstiden hänsyn borde tas till det skick i vilket ansök­ningen befann sig vid tidpunkten för offentliggörandet. I betänkandet erin­rades om att sökanden hade möjlighet att med hjälp av uppgifter i beskriv­ningen omarbeta patentkraven. Fram till tiden för utläggningen kunde pa­tentkraven utvidgas så att de omfattade mer än vad som ursprungligen sök­tes skyddat. 1 den mån den slutligen patenterade uppfinningen inte kunde anses omfattas etter framgå av patentkraven vid den tidpunkt då tredje man började utnyttia uppfinningen, borde enligt kommittéerna möjligheten att få skadestånd bli mindre. Det är dock att märka att patentskyddets om­fattning under ansökningstiden inte i något fatt kan omfatta annat än vad som framgår av det meddelade patentet.

11.14.2  Den europeiska patentkonventionen

Enligt artikel 67.1 i den europeiska patentkonventionen skall europeisk patentansökan från den dag då den publiceras av det europeiska patentver­ket i vaije fördragsslutande stat som var designerad vid publiceringen medföra samma skydd som ett europeiskt patent i den staten. Som tidigare nämnts skall ett europeiskt patent i fördragsslutande stat ge patenthavaren samma rättigheter som ett i den staten meddelat nationellt patent (art. 64). 1 artikel 67.2 ges emellertid fördragsslutande stat rätt att inskränka skyddet för europeisk patentansökan. Detta skydd får dock inle vara mindre än det skydd som enligt lagen i vederbörande stat uppkommer genom en obligato­risk publicering av icke prövad nationell patentansökan. 1 vart fall måste patenthavaren ha rätt till en med hänsyn till omständighetema skälig er­sättning av envar som har utnyttjat uppfinningen i den staten under om­ständigheter som i motsvarande fall skulle göra honom ansvarig för intrång i nationellt patent.

Fördragsslutande stat har under vissa förutsättningar rätt att som villkor för att europeisk patentansökan skatt medföra provisoriskt skydd föreskri­va att översättning av patentkraven har blivit allmänt tillgänglig i den sta­ten eUer har tillställts den som utnyttiar uppfinningen där (art. 67.3).

Patentskyddets omfattning under ansökningstiden bestäms enligt artikel 69.2 av de senast ingivna patentkrav som har medtagits vid publicering av ansökningen. Skyddet under denna tid omfattar dock aldrig något som inte också skyddas genom patentet sådant det slutligen har meddelats.

11.14.3  Kommittén

Enligt kommittén bör skyddet under ansökningstiden här i landet vara detsamma för en nationell svensk patentansökan och en ansökan om euro­peiskt patent för Sverige. Det skydd i form av rätt till skadestånd som sö­kanden enligt gäUande rätt har mot sådant utnyttjande som äger mm efter det att patentansökningen har blivit allmänt tillänglig men innan ut-18   Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        274

läggningen kungjorts motsvarar det skydd som fördragsslutande stat enligt konventionen minst måste ge mol utnyttjande av uppfinning som omfattas av europeisk patentansökan efter det att ansökningen har publicerats av det europeiska patenlverket. Bestämmelserna i gällande rätt om vilkel skydd som föreligger under ansökningstiden kan således utan ändring gö­ras tillämpliga också i fråga om euiopeisk patentansökan. Enligt kom­mittén saknas därför anledning att ändra den nuvarande reglevingen på denna punkt.

Såvitt gäller patentskyddets omfattning under ansökningstiden förelig­ger en skillnad mellan gällande svensk rätt och konventionens bestämmel­ser. När det gäller europeisk palenlansökan sträcker sig skyddsomfånget inte uiöver vad som täcks såväl av patentkraven sådana de har publicerats som av det slutligen meddelade patentet. I fråga om svensk nationell pa­tentansökan bestäms däremot skyddsomfånget i princip helt av del medde­lade patentet. En utvidgning av patentkraven som görs efler det att ansök­ningen blir allmänt tillgänglig men innan den har godkänts för utläggning kan således medföra alt palentskyddet utvidgas retroaktivt i förhållande till vad som framgick av patentkraven i deras lydelse när ansökningen blev allmänt tillgänglig. Enligt kommittén lalar hänsynen lill tiedje mans rätts­säkerhet mol alt låta omläggningar och utvidgningar av patentkraven re­troaktivt påverka skyddel. Konventionens reglering på denna punkt är en­ligt kommittén mera tillfredsställande än gällande svensk rätt. På grund härav föreslår kommittén att den svenska lagstiftningen på denna punkt bringas i överensslämmelse med konventionen så att skyddet under ansök­ningstiden inte får omfatta något som inte framgår såväl av patentkraven i deras lydelse då ansökningen blev allmänt tillgänglig som av patentkraven enligt patentet.

11.14.4 Remissyttrandena

Kommitténs förslag att ändra regleringen av skyddet under tiden före patentmeddelandel har under remissbehandlingen berörts endast av Svenska patenlombudsföreningen och Sveriges advokalsamfund. Båda dessa remissinsianser förestår viss ändring i kommitténs förstag.

Patentombudsföreningen anför att innebörden av 60 S patenttagen efter den av kommittén föreslagna ändringen synes bli alt om patenlkravens omfång har utvidgats efler lillgängtiggörandet enligl 22 §, men före god­kännande för utläggning, det retroaktiva patentskyddet omfattar endast vad som täcks av de krav som föreligger vid lillgängtiggörandet enligt 22 §, och detta även under tiden mellan utläggningen och patentmeddelandel. Denna tid kan enligt föreningen under vissa omständigheter bli mycket lång. Om någon som efler lillgängliggörandet har börjat utöva uppfinning som inle täcks av de krav som föreligger vid lillgängliggörandet men där­emot av de krav som har utlagts och som sedermera föreligger i det medde-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        275

lade patentet, skulle denne enligt föreningen utan påföljd kunna fortsätta utövningen ända fram till patentmeddelandet, trots att del genom ansökans utläggning måsle framstå som i hög grad sannolikl all uppfinningen kom­mer att läckas av det slutligt meddelade patentet. Föreningen finner delta vaia oskäligt mot patenthavaren och anser däiför att den förestagna regeln inte bör gälla längre än lill ansökans utläggning.

Föreningen påpekar i detta sammanhang, att kommittén inle föreslår nå­gon saklig ändring i 60 S försia slycket andra punkien i dess nu gällande ly­delse. Liksom förut skall ersättning för skada på grund av intrång före ut­läggningen sålunda bestämmas endast enligt 58 S andra stycket, medan er­sättning för skada på grund av intrång efter utläggningen kan beslämmas även enligt 58 S första slycket. De skäl som har föranlett införande av fullt civUrättsligt patentskydd redan från ansökans utläggning (NU 1963:6 s. 346) anser föreningen ha giltighet även i fråga om patentskyddets omfatt­ning efter utläggningen. Föreningen anför vidare alt. då fråga är om möjlig­het att få ersättning för intrång, kommittén har jämställt utläggning av svensk patentansökan med meddelande av europeiskt patenl. Föreningen anser att jämställande bör ske också när det gäller patentskyddets omfatt­ning.

Adrokatsamfundet ansluter sig titt den principiella motiveringen för kommitténs förstag titt ändring. Samfundet anser dock att, om skyddsom­fånget enligl det beviljade patentet inle är vidare än som framgår av uilägg-ningsskriften, starka skäl talar för all patentet skatt medföra retroaktivt skydd från utläggningen.

11.14.5 Föredraganden

Om Sverige tillträder den europeiska patenlkonventionen måsle bestäm­melser om verkan av europeisk patentansökan las in i patentlagen. Kon­ventionen ger de fördragsslutande slalerna viss frihet i fråga om vilket slags skydd som skatt gälla under ansökningstiden. Patenthavaren måste dock i vart fall ha rätt titt en med hänsyn till omständigheterna skälig er­sättning av envar som, efter det att ansökningen publicerats, har utnyttiat uppfinningen under omständigheter som i motsvarande fall skulle göra ho­nom ansvarig för intrång i nationellt patent. Skyddet får inte heller vara mindre omfattande än det skydd som enligt lagen i vederbörande stat upp­kommer genom en obligatorisk publicering av icke prövad nationell pa­tentansökan.

För egen del instämmer jag i kommitténs bedömning alt det skydd som enligl svensk rält gäller före utläggningen moisvarar det skydd som euro­peisk patentansökan enligt den europeiska palenlkonvenlionen minsl mås­te medföra efter det alt ansökningen har publicerats av det europeiska pa­tenlverket. Jag delar också kommitténs uppfattning att skyddet här i landet bör vara delsamma för en nationell svensk palenlansökan och en ansökan om europeiski patent för Sverige. I likhet med kommittén finner jag inte


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        276

heller några skäl all ändra de nuvarande bestämmelserna om rätt till ska­destånd för utnyttjande under ansökningstiden. Patentlagens bestämmel­ser i detta hänseende bör sålunda ges motsvarande tillämpning i fråga om europeisk patentansökan.

När det gäller patentskyddets omfattning under ansökningstiden innebär konventionen att skyddsomfånget för europeisk patentansökan inte sträc­ker sig utöver vad som läcks såväl av patentkraven sådana de har publice­rats av det europeiska patentverket som av det slutligen meddelade paten­tet. Denna reglering måste iakttas beträffande europeiska patent.

Konventionens bestämmelser om patentskyddets omfattning under an­sökningstiden avviker från gällande svensk rält. Sålunda gäller f n. att det meddelade patentet i princip bestämmer skyddsomfånget också under an­sökningstiden. Kommittén har ansett konventionens reglering vara att föredra och har därför föreslagit all såvitt gäller ansökningar om svenskt patent skyddet under ansökningstiden begränsas lill vad som framgår såväl av patentkraven i deras lydelse när ansökningen blev allmänt tillgängtig som av patentkraven enligl patentet. Kommitténs förslag har lämnats utan erinran av alla remissinstanser utom två, nämligen Svenska patentom­budsföreningen och Sveriges advokatsamfund. Dessa har föreslagit all pa­tentkraven enligl patentet skall besiämma skyddsomfånget retroaktivt från utläggningen medan skyddet under tiden från det att ansökan blev allmänt tillgänglig till utläggningen skall bestämmas på det sätt som kommittén har föreslagit.

Såsom kommittén har anfört tatar hänsynen titt tredje mans rättssäker­het mot att tåla omläggningar och utvidgningar av patentkraven retroaktivt påverka skyddet. Jag delar emellertid inte kommitténs uppfattning att skyddsomfånget under heta ansökningstiden skall vara beroende av pa­ienlkravens lydelse när ansökningen blev allmänt tillgängtig. Somjag har anfört i det föregående (avsnitl 11.12.5) får såvitt gäller svensk nationell patentansökan patentkraven inte utvidgas efter det alt ansökningen har godkänts för utläggning. Det meddelade patentet får sålunda inte innehålla krav som ger ett skyddsomfång som går utöver vad som följde av patent­kraven i deras lydelse när ansökningen godkändes för utläggning. Det kan vid sådani förhåUande inte anses obiUigt mot tredje man att patentkraven enligt patentet får retroaktiv verkan från kungörandet av utläggningen. Däremot skulle det i många fall kunna anses obilligt mot patenthavaren om en uppfinning som framgår av en utiagd patenlansökan frilt kunde utnytt­jas fram titt patentmeddelandel, i den mån uppfinningen inte framgick även av patentkraven sådana de förelåg redan när ansökningen blev allmänt till­gänglig.

Jag vitt också framhålla all enligt det förfarande som skatt tillämpas vid det europeiska patenlverket. invändningsförfarandet äger rum efter pa­tentmeddelandel. Efter det att europeiskt patent har meddelats, får sökan­den inte ändra patentkraven så att skyddsomfångel utvidgas. Patentmed-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        277

delandet enligt den europeiska patentkonventionen motsvaras alltså när­mast av godkännandet för utläggning enligt den svenska handläggningsord­ningen. Patenlombudsföreningens och advokatsamfundets förstag titt reg­lering av det provisoriska skyddet innebär sålunda en närmare anpassning till den europeiska patentkonventionen än kommitténs förslag.

Äv nu anförda skäl anserjag att skyddsomfånget under tiden från det att ansökan blivit allmänt tittgänglig och fram till kungörandet om utiäggning-en bör bestämmas av patentkraven i deras lydelse när ansökningen blev allmänt tillgänglig i den mån de har motsvarighet i det meddelade patentet. Från tidpunkten för kungörandet av utläggningen bör däremot patentskyd­dets omfattning bestämmas av patentkraven enligt del meddelade paten­tet.

11.15 Överskridande av frister

11.15.1 Gällanderätt

Om en frist som har fastställts i lag eller annan författning har försuttits, finns i vissa fall möjlighet att få den försuttna tiden återställd. Enligt 11 kap. 11 § regeringsformen kan sålunda högsta domstolen och regeringsrät­ten bevilja återställande av försutten tid. Befogenheten tillkommer rege­ringsrätten i fråga om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol el­ler förvaltningsmyndighet är högsta instans och i annat fall högsta domsto­len. Denna befogenhet omfattar enligt stadgad praxis endast processuella fatalier, närmare bestämt besvärsfrister och därmed jämförbara frister. Rättsmedlet återställande av försutten tid är sålunda inte tillämpligt i fråga om försuttna ansökningsfrister etter frister för erläggande av avgift. Från rättspraxis på det patenträttsliga området kan nämnas, att regeringsrätten inte har ansett sig kunna bifalla ansökan om återställande av försutten tid för erläggande av årsavgift för patent, för åtempptivande av patentansökan etter för återupptagning av avskriven patentansökan.

Högsta domstolens prövning av ansökningar om återställande av försut­ten tid regleras i 58 kap. 11 och 12 §S rättegångsbalken. Har någon försuttit laga tid för fullföljande av talan mot dom eller beslut etter för ansökan om återvinning etter återupptagande och företåg för hans underlåtenhet taga förfall som han inte kunde anmäla i rätt tid, får den försuttna tiden återstäl­las på ansökan av honom. Den som vitt söka återställande av försutten lid skall inom tre veckor från det att förfallet upphörde och senast inom ett år från det att tiden gick ut göra skriftlig ansökan därom hos högsta domsto­len. Laga förfall föreligger enligt 32 kap. 8 § rättegångsbalken när någon genom avbrott i allmänna samfärdseln, sjukdom eller annan omständighet som han inte hade bort förutse etter som rätten eljest finner utgöra giltig ur­säkt har hindrats att fullgöra vad som ålegat honom. Som laga förfall för part anses också det fall att för ombud, som har vidtalats av parten, har


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        278

förelegat sådant hinder och annal ombud inte har kunnat ställas i tid.

Enligt 46 S förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall 32 kap. 8 § rätte­gångsbalken äga motsvarande tillämpning i fråga om rättskipning i rege­ringsrätten och andra förvaltningsdomstolar. När det gäller ärenden som handläggs vid förvaltningsmyndighet finns däremot inte några lagbestäm­melser angående återställande av försutten tid. Regeringsrätten torde vis­serligen även när det gälter sådana ärenden i största möjliga ulslräckning söka ledning i rättegångsbalkens beslämmelser. Dessa bestämmelser är emellertid avsedda att tillämpas på tvistemål och brottmål, varför rege­ringsrätten inte anser sig hett bunden av dem. I detta sammanhang bör nämnas att regeringsrätten i flera fall har godtagit försening vid postbeford­ran som laga förfall i ärende om återställande av försutten tid (se t. ex. Re­geringsrättens årsbok 1960:48, 1961 H3I, 1964 H 39 och 1969 H 33).

Generella bestämmelsersom ger myndighei möjlighet att ta upp en för sent inkommen ansökan eller godta en för sent erlagd avgift finns inte i svensk rätt. För några speciella fall finns emellertid särskilda författnings­bestämmelser. Detta gäller t.ex. om årsavgift för patent inle har eriagts i rätt tid. Enligt 42 S patentlagen fötfaller årsavgift till betalning första dagen av det paleniår den avser. En patenthavare som har underlåtit att i rätt tid betala årsavgiften har dock enligl patentlagen en ovillkorlig rätt att med viss förhöjning (enligt 50 S andra stycket palentkungörelsen 20 %) betala avgiften inom en sexmånadersfrisl från förfallodagen. Denna rätt är före­skriven i 1883 års Pariskonvention. Erläggs inte årsavgift enligt vad nu sagls, är patentet enligt 51 S försia slycket patentlagen i princip förfallet. Patenthavaren har emellertid enligt 51 S andra stycket möjlighel att fä för­fallet patent åtempprällal genom att betala avgiften med föreskriven för­höjning inom en frist på ytterligare sex månader, om han har haft godtag­bar ursäkt för sin underlåtenhet. Ansökan om återupprättande skatt göras skriflligen senast sex månader från den dag då avgifien senasl skulle ha er­lagts. Inom samma tid skall den förhöjda årsavgiften jämte en särskUd åter­upplagningsavgift erläggas.

1 fräga om frist som har fastställls av domstol eller annan myndighei an­kommer del på domslolen eller myndigheten att förlänga fristen, om ve­derbörande har laga förfall för sin underlåtenhet att iaktta denna. Såviii av­ser de allmänna domstolama finns bestämmelser härom i 32 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Enligt 46 § förvaltningsprocesslagen gäller dessa bestämmelser även handläggning i regeringsrätten och andra förvallnings­domslolar. Några motsvarande bestämmelser finns inle i fråga om ärenden som handläggs av förvaltningsmyndighet. De principer som anges i nämn­da bestämmelser i rättegångsbalken lorde emellertid anses gälla även så­vitt avser sådana ärenden.

1 patentlagen ges särskilda bestämmelser om återupptagande av patent­ansökan som har avskrivits tiil följd av alt sökanden har underlåtit att inom förelagd tid avge yttrande eller vidta åtgärd för att avhjälpa brist som pa-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        279

lentmyndighelen har funnit föreligga i fråga om ansökningen (15 § tredje styckei). Sålunda återupptas avskriven ansökan, om sökanden inom fyra månader efler utgången av förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtar åtgärd för all avhjälpa brislen och eriägger fastställd ålempptagningsav­gift. Motsvarande möjlighet titt återupptagande finns om en patentansökan har avskrivits på gmnd av aU sökanden inte har erlagt föreskriven Iryck­ningsavgifl inom två månader efter det att ansökningen har godkänts för utläggning (20 § första stycket). Inte i något av dessa fall behöver sökanden visa att han har haft godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet att iaktta fris­ten.

11.15.2 Konventionerna

Om en tidsfrist som är fastställd i samarbetskonventionen eller tillämp­ningsföreskrifterna till denna överskrids på grund av avbrott etter förse­ning i postgången, skatt enligt samarbetskonventionens artikel 48 frislen dock anses ha iakttagits under de förutsättningar som anges i regel 82 i titl-lämpningsföreskriflerna.

I regel 82.1 behandlas del fall alt en frist har försuttits till följd av oreget-bundenheter i postgången. Visar någon att han har avsänt rekommenderad försändelse litl nationett patenimyndighet eller inleinalionell organisation senast fem dagar före utgången av en frist, skall försändelse som kommer adressaten tillhanda efter fristens utgång anses inkommen i rält tid. Om försändelsen inle har sänts med flygpost faslän delta hade varil möjligt, gäller vad nu sagts endasl om avsändaren haft anledning anta att försändel­sen skulle ha antänt lill adressalen inom två dagar från avsändningsdagen. Har försändelsen förkommit, har avsändaren under de angivna förutsätt­ningarna rätt all ersätta den förkomna handtingen med en avskrift av den.

Avbrott i postgången på grund av krig, revolution, upplopp, strejk, na­turkatastrof eller annan liknande omständighet behandlas i regel 82.2. Vi­sar någon att posiförbindelserna av sådan anledning har varit avbrutna på den orl där han vistas eller driver rörelse, skall försändelse som kommer nalionell patentmyndighel eller internalionelt organisalion tillhanda efter utgången av en frist anses inkommen i rätt tid. Som förutsättning härför gäller dock att detta avbrott i posiförbindelserna företåg någon av de lio dagarna närmast före fristens utgång samt alt försändelsen avsändes titt myndigheten eller organisationen inom fem dagar efter det att postgången återupptogs.

Bevisning om att de i regel 82.1 etter 82.2 angivna förulsättningama före­ligger skall ges in inom en månad från det alt avsändaren har upptäckt eller borde ha upptäckt förseningen eller förlusten, dock högst sex månader ef­ter fristens ulgång. Har försändelse förkommit, skall avskrift av förkom­men handling ges in inom samma tid.

Del är att märka alt regel 82 är tillämplig endast på falt av försening etter förlust av post som har sänts titt nationell patentmyndighet eller intemalio-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                  280

nell organisation. Regel 82 är däremot inte tillämplig på oregetbundenheter eller avbrott i postgången mellan en huvudman och hans ombud.

Den europeiska patentkonventionen innehåller dels bestämmelser om möjlighet att få en för sent vidtagen åtgärd ansedd som vidtagen inom före­skriven tid, s.k. restitutio in integrum (art. 122), dels bestämmelser om förlängning av frister i vissa fall (regel 85).

I artikel 122 behandlas det fall att en sökande eller patenthavare, trots att han har iakttagit all omsorg som har betingats av omständighetema, in­le har varit i stånd att iakita en frist i förhållande till det europeiska patent­verket. Som förutsättning för att artikeln skall vara tiUämplig gäller att un­deriåtenheten all iakita fristen enligt konventionen har till omedelbar följd att rättighet eller rätt att föra besvärslalan går förtorad. Som exempel på fatt då rättighet går förtorad nämns i konventionen att en europeisk patent­ansökan eller ett yrkande avslås, en europeisk patentansökan anses åter­kallad eller ett europeiskt patent upphävs. Om i sådant fall den försumma­de åtgärden vidlas inom två månader från det att hindret upphörde, skall det europeiska patentverket på särskild framställning av sökanden återin­sätta honom i hans rättigheter. Sådan framställning skall göras inom den frist som gäller för att vidta den försummade åtgärden, dock senast ett år frän utgången av den frist som har försuttits. Beslut att bifalla sådan fram­ställning skall kungöras.

Enligt den europeiska patentkonventionen ges en med föranvändarrätt jämförbar rätt åt den som i god tro i fördiagsslutande stat har utnyttjat eller vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinning som omfattas av pu­blicerad europeisk patentansökan eller europeiskt patent under tiden från det att rättsförlust av det slag som nu avses har inträtt titt dess kungörelse utfärdats om att åtgärd har godtagits trots att den har vidtagits efter fris­tens utgång. Föranvändarrätten innebär att vederbörande får fortsätta att utnyttja uppfinningen i sin rörelse eller för dess behov utan att betala er­sättning därför.

Vissa frister undantas från tillämpningsområdet för artikel 122. Detta gäller bl. a. den frist på tolv månader inom vilken en europeisk patenlansö­kan måsle göras för att den skall få åtnjuta prioritet från tidigare ansökan om patent eller motsvarande skydd.

Enligt uttrycklig föreskrift i artikel 122 inskränker vad som sägs i arti­keln inte fördragsslutande stats rätt att medge överskridande av sådana frister som enligt konventionen skall iakttas i förhållande till denna stats myndigheter.

Bestämmelserna i regel 85 innebär i huvudsak följande. Om frist utlöper på dag dä det europeiska patentverket inle är öppet för ingivande av hand­lingar eller på dag då ordinarie postutdelning inte äger rum på den ort där det europeiska patentverket är beläget, förtängs fristen till närmast följan­de dag då det europeiska patenlverket är öppet eller ordinarie postutdel­ning äger rum. Utlöper frist på dag då det är avbrott i postgången i för-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         281

dragsslulande stal eller mellan fördragsslutande stal och del europeiska patentverket eller pä dag då oregelbundenheler har uppkommit i sådan postgång till följd av avbrott i denna, förlängs frislen för part som har hem­vist eller säte i ifrågavarande stat eller som har förordnai ombud med säte i den staten till den försia dagen efler del all avbroltei etter oregelbundenhe-tema har upphört. Är denna stal den stat i vilken del europeiska patentver­ket ligger, gäller fristföilängningen samtliga parter. Den tid under vilken sådant avbrott eller sådana oregelbundenheler föreligger skall tillkännages av del europeiska palenlverkels president.

11.15.3 Konimiltén

Såviti gäller samarbelskonvenlionen anför kommittén att Sverige, för att kunna tillträda den konventionen, måsle i fråga om internationella pa­lenlansökningar införa bestämmelser som molsvaiar innehållet i regel 82 i tillämpningsföreskrifterna titt konventionen.

Vad härefter gäller den europeiska palenlkonvenlionen framhåller kom­mittén att artikel 122 endast avser fall då någon har försuttit frist som skall iakttas i förhållande titt del europeiska patentverket och att det därför inte är nödvändigl alt vid tillträde lill konventionen införa motsvarande be­stämmelser i nationell lagstiftning. Kommittén har emellertid ansett sig än­då böra överväga om det finns anledning att införa sådana bestämmelser i den svenska lagstiftningen.

Om ett institut som svarar mot institutet "restitutio in integrum" i arti­kel 122 i den europeiska patenlkonventionen införs i svensk rätt, skulle delta enligt kommittén ge väsentligt större möjligheter alt få en för sent vidtagen ålgärd godtagen än som finns enligt gällande rätt. Rättsmedlet återställande av försullen lid är sålunda tillämpligt endast på besvärsfrisler medan en motsvarighet till inslilutet i artikel 122 skutte vara tillämplig även på andra frister som fastställs i patentlagen eller med stöd av denna. Kom­mittén påpekar också all en motsvarighet lill della institut skulle ge större möjligheter all få en för sent vidtagen ålgärd godtagen än enligt de bestäm­melser i patentlagen som nämnts i det föregående (15 S iredje slycket. 20 S första slycket och 51 S andra stycket).

Mol att anpassa den svenska lagstiftningen till den europeiska paient­konventionen kan enligl kommittén främst anföras all omfallande möjlig­heter att fullgöra ett åliggande efter uigången av förskriven frisl leder titt rättsosäkerhet för Iredje man. Särskill gälter della om frislen kan överskri­das med lång lid. Kommittén framhåller alt tredje man får anses ha ett be­rättigat iniresse av att kunna förlita sig på att fristens ulgång medför vissa rättsverkningar. Sålunda kan exempelvis tredje man ha intresse av att kun­na ulgå från all en avskriven palenlansökan inte kan åtempptas efter ut­gången av den frist som föreskrivs i 15 § tredje slyckel patentlagen. Tredje mans iniresse kan emellertid enligl kommittén i huvudsak tillgodoses på


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        282

samma sätt som i konventionen, nämligen genom "föranvändarrätt" för den som, efter det att rättsförlust har uppkommit för sökanden eller pa­tenthavaren men innan det har kungjorts att en för sent företagen åtgärd skall anses vidtagen inom föreskriven tid, i god tro har börjat alt yrkesmäs­sigt utnyttia uppfinningen i Sverige etter vidtagit väsenttiga åtgärder för så­dant utnyttjande.

Kommittén anser att. även om det kan hävdas att det är svårt att på del palenlrältsliga områdei göra slörre avsleg från vad som allmänt gäller i svensk förvaltningsrätt än som är nödvändigt för att Sverige skall kunna tillträda konventionerna, det måste beaklas alt på grund av palenlväsen-dels slarkt intemationella karaktär det nu behandlade problemet på del pa­lenlrältsliga området har större betydelse än på de flesta andra rättsområ­den. Om Sverige beslutar sig för att delta i ett internationellt patentsamar­bete enligt den europeiska patentkonventionen finns det därför enligt kom­mittén starka skäl all anpassa den svenska lagstiftningen till vad som kom­mer all gälla i de stora industriländer som också kommer att delta i della samarbete. Kommittén uttalar att i många av dessa tänder för övrigt redan finns bestämmelser som i huvudsak överensstämmer med artikel 122 utan att detta synes ha medfört några olägenheter.

Mot bakgrund av vad den sålunda har anfört föreslår kommittén att i den svenska lagstiftningen tas in en reglering som i huvudsak svarar mot artikel 122. Kommittén nämner att enligt uttalanden av Miinchenkonferensen denna artikel skall ges en restriktiv tolkning. Kommittén anser att detsam­ma bör gälla i fråga om motsvarande bestämmelser i den svenska lagstift­ningen.

Beträffande den personkrets på vilken den svenska motsvarigheten titt artikel 122 bör vara tillämplig anför kommittén att artikeln gäller endast i fall då patentsökanden eller patenthavaren har försuttit en frist. Enligt kommittén bör motsvarande begränsning göras i de svenska bestämmel­sernas tillämplighet. Tredje man som har försummat alt iaktta fristen för invändning enligl 21 S patentlagen bör således inte kunna få en för sent in­kommen invändning upplagen till prövning. Om beslämmelserna görs till­lämpliga på invändningsfrislen, skulle det nämligen enligt kommittén leda till alt invändning kunde göras efter det att beslut att meddela patent har vunnit laga kraft. Kommittén anser att detta uppenbarligen inle skulle vara förenligt med en handläggningsordning enligt vilken patent meddelas först efter avslutat invändningsförfarande. Kommittén påpekar också att den som har försuttit invändningsfristen kan föra talan vid domstol om ogiltig­förklaring av det meddelade patentet.

När det gäller patenthavaren torde enligt kommittén i svensk rätt endast en frist vara av intresse i detta sammanhang, nämligen fristen för att betala årsavgift. Som nyss nämnts finns redan enligt gällande rätt möjlighet all få årsavgift som har eriagts efter den ordinarie betalningsfristens utgång god­tagen. Enligl kommittén torde patenthavaren enligl gällande rält ha lika


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        283

stora möjligheter att betala årsavgift efter förfallodagen som han skulle få om den föreslagna reglering som svarar mot artikel 122 i den europeiska patentkonventionen gjordes tillämplig även på frist för betalning av årsav­gift. Viltkoret för att få betala årsavgift inom den ytterligare respillid som medges i 51 S andra slyckel patentlagen är dock i lagtexten utformat med en ordalydelse som avviker från en reglering som ansluter sig till den i arti­kel 122. Kommittén anser att det inte bör få råda någon tvekan om att sam­ma krav på omsorg bör ställas på patenthavare som på patentsökande och förestår därför att bestämmelserna i 51 § andra stycket ersätts av en altmän reglering som svarar mot artikel 122. Som nyss nämnts anser kommittén all denna reglering bör lolkas restriktivt.

Som lidigare nämnts är artikel 122 inte tillämplig på alla frister som an­ges i den europeiska patenlkonventionen eller i tillämpningsföreskrifterna till denna. Bland de frister som undantas är den frist på tolv månader inom vilken en europeisk patentansökan måste göras för att den skall få åtnjuta prioritet från tidigare ansökan. Denna frist är fastställd i Pariskonventio­nen. Kommittén tar också upp frågan huruvida den lagstiftning som föran­leds av regel 82 i lillämpningsföreskriflema till samarbetskonventionen bör göras tillämplig på prioritetsfristen. Kommittén uttalar därvid, att det kan ifrågasättas huruvida det inte skulle vara oförenligt med Pariskonventio­nen att låta en ansökan som görs efter utgången av denna tolvmånaderfrist åtnjuta konventionsprioritel. Oavsett hur det förhåller sig i detta avseende anser emellertid kommittén alt del skulle leda titt betydande osäkerhet, om möjlighet öppnas för en ansökan, som ges in efter utgången av denna frisl, att under vissa förutsättningar åtnjuta prioritet. Kommittén förordar därför all den svenska lagstiftningen i detta avseende inte bör göras tillämplig på prioritelsfristen, även om det inle skulle vara oförenligt med Pariskonven­lionen att medge förlängning av denna frist.

Institutet "restitutio in integrum" i den europeiska paientkonventionen är tillämpligt också i fråga om be svärs frister som föreskrivs i konventionen eller i tillämpningsföreskrifterna till denna. Kommittén påpekar att det i patenttagen föreskrivs vissa frister för besvär mot beslut av patentmyndig­heten på patentavdelningen eller mot beslut av patentverkets besvärsav­delning. Den som försummar att iaktta sådan besvärsfrist har enligt gällan­de rätt möjlighet att under vissa förutsättningar få fristen återställd genom att använda sig av rättsmedlet återställande av försutten tid. Kommittén anser det inte lämpligt att del utöver detta redan tillgängliga rättsmedel ges möjlighet att på annan väg få för sent inkomna besvär upptagna till pröv­ning. Den föreslagna motsvarigheten till konventionens "restitutio in in­tegrum" bör därför enligt kommittén inte vara tillämplig på besvärsfrister.

Artikel 122 i den europeiska patentkonventionen är tillämplig inte endast om en frist har överskridits till följd av oregelbundenheter eller avbrott i förbindelserna mellan en part etter dennes ombud å ena sidan och det euro­peiska paientverkel å andra sidan utan även när överskridandet beror på


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        284

oregelbundenheter eller avbrott i förbindelserna mellan en part och hans ombud. Enligt kommittén bör även den svenska reglering som skäll svara mot artikel 122 vara tillämplig på dylika fall. Kommittén framhålleratl ore­gelbundenheter i postgången mellan huvudman och ombud enligl gällande rätt under vissa omständigheter kan utgöra laga förfall (Regeringsrättens årsbok (RÄ) 1955 Fi 1095 samt de tidigare nämnda rättsfallen RÅ 1964 H 39 och 1969 H 33, vilka båda rör palenlärende; jfräven RÅ 1971 H 10, som likaså gälter patentärende).

Kommittén anför att i de flesta fall den föreslagna reglering som svarar mot artikel 122 i den europeiska patentkonventionen torde täcka även de fall som avses i regel 82 i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonven­tionen men att i vissa falt bestämmelserna i regel 82 kan vara förmånligare för sökanden. Kommittén pekar sålunda på att enligt regel 82 en handling som i rekommendeiad försändelse har avsänts med flygposl lill nalionell patenimyndighet senast fem dagar före utgången av en frisl under vissa förhållanden alltid skatt anses inkommen i rält tid och all enligt regel 82 nå­gon bevisning om att sökanden har iakttagit all omsorg som har betingals av omständigheterna för att iakita frislen inle får krävas. Kommittén erin­rar om alt del för ell svenskt tillträde titt samarbetskonventionen krävs att vår lagstiftning i vari fall när del gälter internationella ansökningar altlid täcker de fall som avses i regel 82. Regel 82 i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen är tiUämplig endast på frist som är fastställd i konveniionen eller i tiltämpningsföreskriftema till denna. 1 den lagsliftning som kommittén har föreslagit finns sådana frister endast i 31 § patentlagen.

1 detta lagmm ges föreskrifter rörande den tid inom vilken sökanden skall
fullfölja en intemationell patentansökan i Sverige. Kommittén anser att
den reglering utöver motsvarigheten till artikel 122 som krävs för att den
svenska lagstiftningen skall täcka de fall som avses i regel 82 inte bör ges
större tiUämpningsområde än som är nödvändigt för att Sverige skall kun­
na tillträda samarbetskonventionen. Den särskilda reglering som gmndas
på regel 82 bör därt'ör enligt kommittén göras tillämplig endast på de frister
som anges i 31 § patentlagen. Liksom beträffande regel 82 anser kom­
mittén att denna kompletterande reglering dessulom bör begränsas titt att
avse fall då försändelse som har avsänts till paientmyndigheten har för-
kommil eller har kommit myndigheten tillhanda efter fristens utgång.

Enligt kommittén finns inle någon anledning att i den svenska palenl­lagstiftningen införa någon bestämmelse som svarar mot regel 85 i tillämp­ningsföreskrifterna titt den europeiska patentkonventionen. Vad angår frist som utgår på dag då det svenska patentverket är stängt finns bestäm­melser i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Där föreskrivs i

2 S att om dag då enligt lag eller särskild författning åtgärd sist skatt företas
är söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton etter
nyårsafton, åtgärden får vidtas nästa söckendag. I fråga om överskridande
av frisl i de övriga fall som anges i regel 85 torde enligl kommittén den före-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        285

slagna reglering som svarar mot artikel 122 ge lillräckliga möjligheler att godta en för sent vidtagen åtgärd. Regel 85 medger visseriigen förlängning av prioritelsfristen vid avbrott eller oregelbundenheler i postgången. Av skäl som nyss anförls anser kommittén dock att någon förlängning av den­na frist inte bör få äga rum.

Sammanfattningsvis bör enligt kommittén i den svenska lagstiftningen las in bestämmelser som svarar mot artikel 122 i den europeiska patent-konventionen. Denna reglering bör kompletteras med vissa bestämmelser som föranleds av regel 82 i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskon­ventionen. Den föreslagna regleringen bör gälla endasl i fall då en palenl-sökande har försummat all iaktta en frisl eller en patenlhavare har underlä-til att i rätt tid beiala årsavgift. Kommittén anser all regleringen inle bör vara tillämplig på tolvmånadersfrislen enligl Pariskonvenlionen och inle heller på besvärsfrisler.

/ /. 15.4 Reinissyltrandena

Endast Srenska patentombudsföreningen, och Skånes handelskaniniare har närmare beröri kommitténs förslag i denna del. Patenlombudsför­eningen anför därvid inledningsvis all den i och för sig välkomnar de utvid­gade möjligheler all få en för sent inkommen handling godtagen som för­slagel innebär. Föreningen anser emellertid det inte moliveral all ersätta regleringen i nuvarande 51 S andra slycket patentlagen rörande rätten att återupprätta patent med den av kommittén föreslagna regleringen. Enligl föreningen framgår såväl av en jämförelse mellan de båda lagrummen som av kommitténs uttalanden all patenthavaren enligt den föreslagna regle­ringen får avgjort mindre möjligheter att betala årsavgifter efter förfalloda­gen än enligt gällande räll. Föreningen ullalar vidare all den inle känner till all den gällande ordningen har medfört några olägenheier i praktiken och anser däiför all den bör beslå. Slulligen påpekar föreningen all ariikel 122 i den europeiska paientkonventionen inle är tillämplig på årsavgifter för meddelade patent och alt därför den nuvarande ordningen i 51 S andra styckei patentlagen från harmoniseringssynpunkt utan vidare kan behål­las.

Skånes handelskammare anser all de föreslagna beslämmelserna bör formuleras i samklang med gällande allmänna svenska bestämmelser.

I 1974 års betänkande fanns också förslag till bestämmelser om räll all i vissa fall få en för sent vidtagen ålgärd godtagen. Dessa bestämmelser, som föranleddes av enbart samarbetskonventionen, hade emellertid ell mer begränsat tillämpningsområde. Srenska uppjinnareföreningen och Srenska paientoinbudsjöreningen ansåg emellertid i yttrande över del be­länkandel alt regleringen borde göras lillämplig på priorilelsfrislen. För­eningarna hävdade sålunda alt alla frister bör behandlas på samina sätl och


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        286

att den föreslagna regleringen därför även borde omfalta tolvmånadersfris­len för begäran om konvenlionspriorilel. Föreningama erinrade om all denna frisl genombröts efter andra världskrigets slut. Svenska patentom­budsföreningen hänvisade vidare lill all priorilelsfrislen underde senasle åren har föriängls i Frankrike, Ilalien och Kanada i samband med post-strejker och all några nackdelar inle har blivit följden av detta. Vad angår det skäl som kommittén anförde mot alt tillåta alt försuttna frister åter­ställs, nämligen hänsyn titt Iredje man, ansåg föreningen alt delta argument ofta överdrivs. Enligl föreningen medförde liberala regler för återställande av försuttna frister myckel sällan någon nackdel för iredje man, och den av kommittén förestagna regleringen av föranvändarrätten skyddade på ett lillfredsslällande sätt iredje man mol rättsförlust. Föreningen einrade även om att fördragsslutande slal enligl samarbelskonvenlionen har rätt att god­ta för sent inkommen handling i andra fall än de som anges i regel 82 i lill-lämpningsföreskriflerna lill konveniionen.

Patentombudsföreningen tar i sitt ytirande över 1976 års betänkande också upp frågan vid vilken tidpunkt patenlansökan som har avskrivits in­nan den blev allmänt tillgänglig enligl 22 § patentlagen skall anses bli all­mänt lillgänglig. om sökanden gör framställning om att handläggningen skall återupptas med stöd av de av kommittén föreslagna bestämmelserna i 72 S patentlagen. Föreningen kan inte finna alt den föreslagna lagtexten ger någol svar på denna fråga. Det är emellertid enligt föreningen av vikt att exakt veta när en ansökan blir allmänt tittgänglig enligt 22 S för att man skall kunna avgöra ifrågavarande ansökans nyhelshindrande verkan mot andra ansökningar med senare inlänmingsdag, dvs. om ifrågavarande an­sökan skall beaktas vid bedömning av uppfinningshöjden i de senare ingiv­na ansökningama eller endast vid bedömning av nyheten. Föreningen på­pekar all enligt 22 S patentlagen redan begäran om återupptagning leder lill lillgängliggörande. oberoende av om begäran avslås eller beviljas. I analogi härmed anser föreningen del vara rimligast att antingen vidtagandet av åt­gärden eller inlämnandet av den skriftliga framställningen enligl 72 S med­för, all ansökan blir allmänt tillgänglig enligl 22 S. Hurtivida framställning­en sedermera bifalles eller ej har då enligt föreningen inle någon inverkan på lillgängliggörandet.

/ /. 15.5 Föredraganden

Kommittén har föreslagit alt i patentlagen tas in beslämmelser som gör del möjligt alt i vissa fall godta en för sent vidtagen åtgärd, om sökanden eller patenthavaren har gjort alll vad som skäligen har kunnat krävas av honom för all vidta åtgärden i rätt tid. Förslaget har i alll väsentligt läm­nats ulan erinran av remissinsianserna.

Kommitténs förslag innebär ell avsteg på det patenträtlsliga områdei från vad som allmäni gäller i svensk förvaltningsrätt. Med hänsyn lill alt


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        287

problemet med överskridande av frister inle finns bara på det palenlrältsli­ga området kan betänkligheter anföras mot en särlösning av det slag som kommittén har förordat. Jag vill emellertid betona att som kommittén har framhållit problemet med överskridande av frister har slörre belydelse på det palenträllsliga området än på de flesia andra rättsområden. För egen del anserjag därför i likhei med kommittén att de skäl som talar för en så­dan särreglering på del palenlrältsliga områdei väger tyngre än de skäl som kan anföras emot. Jag ansluter mig således till kommitténs förslag all i pa­tentlagen införa en moisvarighei till insliluiel "reslilulio in integrum" i den europeiska patentkonventionen.

Jag vill i della saminanhang erinra om all konventionens ariikel 122 en­ligl uttalande av Miinchenkonferensen bör ges en restriktiv tolkning, t lik­het med kommittén anserjag all detsamma bör gälla i fråga om motsvaran­de beslämmelser i den svenska lagstiftningen.

Vad gäller enskildheterna i förslagel har kritik riktals mol all de nya be­stämmelserna skulle ersälla nu gällande föreskrifler i 51 S andra slyckel patentlagen om återupprättande av patent som har förfallit till följd av att årsavgift inle har erlagts i räll lid. Den förestagna regleringen lorde inne­bära en viss skärpning av kraven i förhållande titt vad som f n. gäller för återupprättande av patent som har förfallit titt följd av försum­melse av patenthavaren alt i räll lid erlägga årsavgift. Jag vill emellertid till en början framhålla all det inle är fräga om all avskaffa patenthavarens ovillkorliga rätt alt med viss förhöjning beiala årsavgiften inom en sexmå­nadersfrisl från förfallodagen. Skulle enskild uppfinnare av ekonomiska skäl inle kunna erlägga årsavgift, kan vidare paicniverkel med stöd av 42 S andra slycket patentlagen medge honom anstånd under högst Ire år frän patentets meddelande. För fall som inte läcks av dessa beslämmelser är enligt min inening det av kommittén uppslällda kravei för alt för sent vidta­gen ålgärd skall godtas, nämligen att vederbörande hargjort allt vad som skäligen kan krävas av honom för alt iaktta föreskriven frisl, rimligt. Jag bilräder däiför kommitténs förslag alt den nya regleringen skall gälla också när frist för all beiala årsavgift för patenl har överskridils.

a

Kritik har under remissbehandlingen framföris mol kommitténs ställ­ningstagande all den nya regleringen inle bör göras tillämplig på prioritels-fiislen. I likhet med kommittén anserjag emellertid alt del skulle leda lill belydande rättsosäkerhel, om möjlighel öppnas för all en ansökan, som ges in efler utgången av denna frisl. under vissa förulsällningar får åtnjulr prioritet. Jag delar däiför kommitténs uppfattning all den föreslagna regle­ringen inle bör göras tillämplig på priorilelsfrislen.

Palenlansökan som har avskrivits eller avslagils innan den skolat hållas allmänt tillgänglig enligl 22 S andra slyckel patentlagen förblir hemlig handling hos patentmyndighelen. om inle sökanden begär all ansökan återupptas eller anför besvär. Grundas beslutet om avskrivning eller av­slag på all sökanden inle har iakttagit en frisl. kan emellertid, genom den


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        288

nu förestagna regleringen, beslutet sedermera komma alt undanröjas där­för att sökanden skatt anses ha iakttagit fristen. Om förklaringen all fristen skall anses iakttagen meddelas efter det alt 18 månader har förfiutit från ingivningsdagen resp. prioritetsdagen uppstår fråga hur 22 S andra stycket patentlagen skall tillämpas. Patentombudsföreningen har tagit upp detta spörsmål. Jag delar föreningens uppfallning all denna fråga bör regleras i patentlagen. För egen det anserjag del lämpligt all i falt som nu avses pa­tentansökningen hålls allmänt lillgänglig så snart framställning om all en för sent företagen ålgärd skall anses vidtagen i räll lid har kommit in till pa­ientverkel. En sådan ordning ansluter titt vad som nu gäller för det fall all besvär anförs mot beslul alt avskriva eller avslå patenlansökan som inle före delta beslut har blivit allmäni lillgänglig enligl 22 S andra slyckel pa­tentlagen.

När del gäller kommitténs förslag i övrigt beträffande problemen vid överskridande av frister finner jag inte anledning lill erinran utan ansluter mig lill vad kommittén har anfört.

11.16 Rättsverkan av internationell patentansökan

11.16.1  Vissa rättsverkningar av patenlansökan enligl gällande räll

Två vikliga rättsverkningar av palenlansökan är knutna lill del offentlig­görande av ansökningen som sker enligl 22 S patentlagen. Som jag förul har nämnt (avsnitt 11.14) gäller sålunda alt, om ansökningen leder litl pa­tent, uppfinningen kommer att åtnjuta vissl skydd i skadeslåndsrättsligt hänseende ända från del ansökningen blev allmänt lillgänglig. del s. k. pro­visoriska skyddet. Vidare medför offentliggörandet, såsom jag också förut har nämnt (avsnitl 11.2). all ansökningen räknas som nyhetshinder mol se­nare gjorda ansökningar. I och med all en ansökan har blivit allmänt till­gänglig skall sålunda dess innehåll enligt 2 S andra styckei andra punkten patentlagen anses känt alltifrån den dag ansökningen gjordes.

Enligt 22 S patentlagen skatt handlingarna i palenlärende hållas tittgäng­liga för envar från och med den dag då ansökningen utläggs för att allmän­heten skatt beredas tillfälle att inkomma med invändningar mol ansökning­en. Handlingarna blir dock alltid allmänt tillgängliga när 18 månader har förflutit från ansökningsdagen eller, om konventionsprioritel yrkas, priori­lelsdagen även om ansökningen då ännu inle har utlagts. Har beslul fallals om avskrivning eller avslag, skall handlingama hållas lillgängliga endast om sökanden begäran ansökningen skatt ålempplas eller anför besvär. På framställning av sökanden skall handlingarna hållas tillgängliga tidigare än vad nu sagts. Blir handlingarna allmänt lillgängliga före ulläggningsdagen skall kungörelse därom utfärdas.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        289

11.16.2  Samarbelskonvenlionen

Enligl samarbetskonventionen (art. 29.1) skall den publicering av inter­nationell palenlansökan som sker genom intemationella byråns försorg ha samma rättsverkan i designerad slal när del gäller skyddet av sökandens rättigheter i den staten som den rättsverkan som uppkommer "genom den obligatoriska nationetta publiceringen" av icke piövade nationetta ansök­ningar i den staien. Fördragsslutande slal får emellertid uppställa vissa villkor för att en internationell ansökan skall få sådan rättsverkan som av­ses i artikel 29.1, om den internationella publiceringen inle äger rum på det språk som används vid publicering enligt dess lagstiftning. För sådana fall får föreskrivas, alt denna rättsverkan uppkommer försl när översättning lill nämnda språk har publicerats enligt vad som föreskrivs i vederbörande stals lag eller översättning till della språk har gjorts tillgänglig för allmän­heten genom utläggning enligl vad som föreskrivs i nämnda lag etter dylik översättning av sökanden har tillställts den som obehörigen ulnyttjar etter kan förväntas obehörigen utnyttia den uppfinning som omfattas av den in­ternationella ansökningen. Del är vidare tillåtet att föreskriva att sådan rättsverkan uppkommer försl när både sislnämnda krav och antingen kra­vet på publicering eller kravei på utläggning av översättning har uppfyllts. Stal som så önskar kan med andra ord föreskriva att översättningen skall både tillställas den som obehörigen utnyttjar etter kan förväntas obehöri­gen utnyttia uppfinningen och offentliggöras genom publicering eller ul-läggning.

Enligl tillämpningsföreskrifterna lill konveniionen (regel 48.3) skall den inlernationella publiceringen ske på det språk på vilket den internationella ansökningen är avfattad, om delta är engelska, franska, japanska, ryska et­ter tyska. Är en ansökan inte avfattad på något av dessa språk skatt den publiceras i engelsk översättning.

11.16.3  Koniiniltén

Nyssnämnda föreskrift i artikel 29.1 i samarbelskonvenlionen synes en­ligt kommittén böra ges den tolkningen att nationell ansökan som har blivit offentlig på annal säll än genom publicering jämslälls med publicerad na­lionell ansökan (jfr regel 34.l.f i tillämpningsföreskrifterna titt konventio­nen). För Sveriges det innebär della. all en av inlernationella byrån publi­cerad inleinalionell palenlansökan skall ha samma skydd i skadestånds-rättsligt hänseende som en allmänt tillgänglig svensk patentansökan. Efter­som den internationella publiceringen av internationell patentansökan som omfattar Sverige inle kommer all äga rum på svenska, får Sverige uppstäl­la vissa villkor för att sådan internationell patenlansökan skatt få rättsver­kan här i landet.

Vad försl gäller frågan vilka villkor som bör uppställas för alt en interna­tionell patenlansökan skall få skadeslåndsräiisligi skydd i Sverige anser 19   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        290

kommittén i 1974 års betänkande all för sådan rättsverkan bör krävas att översättning av ansökningen lill svenska finns tillgänglig för allmänheten hos del svenska paientverkel.

När del gäller internationell palenlansökans verkan som nyhelshinder utlalar kommittén all den inlernationella publiceringen av sådan ansökan givelvis måsle medföra all innehållel i ansökningen anses som känl i för­hållande lill ansökningar - såväl nationella som inlernalioneUa - som görs efter den dag då denna publicering äger rum. Publiceringen leder därför en­ligl kommittén litl all den publicerade ansökningen kommeratt ulgöra ny­helshinder i förhållande litl sådana senare ansökningar som nu nämnls.

Del är däremoi enligt kommittén inle givet att den internationella publi­ceringen av en internationell ansökan som omfattar Sverige ulan vidare skall medföra all innehållet i den publicerade ansökningen skall anses som känt även i förhållande lill sådana ansökningar som visserligen görs efler den dag vilken gälter som internationell ingivningsdag för ifrågavarande in­teinalionella ansökan men före den dag då den internationella publicering­en äger rum. dvs. i de fall som avses i 2 S andra slycket andra punkien pa­tentlagen. Enligt kommittén bör internationell patentansökan inte beaktas vid tillämpningen av nämnda lagrum, om inle översättning av den interna­tionella ansökningen lill svenska har gjorts tillgänglig för allmänheten i de fall sökanden är skyldig alt ge in sådan översättning. Kommittén anser att del måste vara ett väsentligt intiesse för svenska uppfinnare och svenskt näringsliv att ha tillgång till svensk översättning av de internationella an­sökningar som kan komma all ulgöra hinder för bifall lill sådan patenlansö­kan. som har ingivits till den svenska patentmyndigheten innan den inter­nationella ansökningen blir allmänt tillgänglig i Sverige.

Del kan emellertid enligt kommittén ifrågasättas huruvida en internatio­nell ansökan under nyss angiven förutsättning bör få verkan enligt 2 S and­ra slyckel andra punkten patentlagen även om ansökningen inle sedermera fullföljs i Sverige. Kommittén anser att denna rättsverkan inte bör upp­komma, om inte sökanden har betalat den avgifi som han skall erlägga för att få fullfölja ansökningen i Sverige. Dessförinnan kan sökanden enligt kommittén inte anses ha givit ett så klart uttryck för sin avsikt att låta an­sökningen leda lill patent för Sverige att ansökningen bör få verkan som nyhetshinder i de läll som nu avses.

Kommittén anför att det kanske skulle kunna ifrågasättas, om samar­betskonventionen tillåter all ell sådani villkor uppslälls. Om sökanden återkallar sin inlernationella ansökan eller återkallar designeringen av Sve­rige, skall detta nämligen enligt konventionens ariikel 24.1 ha samina ver­kan som återkallelse av nationell palenlansökan. Detsamma gäller om den internationella ansökningen skall anses återkallad på grund av att sökan­den inte ger in översättning och betalar nationell ansökningsavgift inom fö­reskriven lid. En nalionell svensk palenlansökan som har blivit allmänt lillgänglig enligl 22 S patentlagen ulgör nyhetshinder i de fall som avses i


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        291

2 S andra slycket andra punkten nämnda lag även om ansökningen senare avskrivs och ansökningsavgiften då inle har erlagts. Kommittén framhåller emellertid att det under förarbetet lill samarbetskonventionen uttalades alt bestämmelsema i artikel 24 inle skulle ulgöra hinder för fördragsslutande stat att göra internationell ansökans verkan som nyhetshinder i dylika fall avhängig av att nationett ansökningsavgifi betalades. Moisvarande villkor uppställs i den europeiska paientkonventionen. I den konventionen före­skrivs nämligen, att den internationella publiceringen enligl samarbetskon­ventionen av sådana internationella ansökningar som fullföljs vid det euro­peiska patenlverket ersätter den publicering av europeiska palentansök­ningar som normall äger rum genom delta patenlverks försorg. En sådan internationell ansökan får dock i de fatt som nu avses inte verkan som ny­helshinder i förhållande till europeiska patentansökningar, om inle före­skriven översättning har ingivits lill det europeiska paientverkel och fast­ställd avgift har betalats (art. 158). Mol bakgrund av nämnda uttalande och den europeiska patentkonventionens innehåll på denna punkt måsle det enligt kommittén anses tillåtet all uppställa moisvarande villkor för alt en internationeU patentansökan skatt få verkan som nyhetshinder i Sverige enligt 2 § andra stycket andra punkten patentiagen.

På gmnd av vad den sålunda har anfört föreslår kommittén att en internalionell palenlansökan skall få skadeslåndsrättsligt skydd i Sverige först från den tidpunkt då översättning av ansökningen har gjorts allmänt lillgänglig i de fall sådan översättning skall ges in. Kommittén föreslår all delta lagtekniskt löses genom en föreskrift som anger att handlingarna i ärende om internationell patenlansökan skall hållas tillgängliga för envar försl när sökanden har fullgjort sin skyldighel att ge in översättning. Vida­re förordar kommittén att det, för all intemationell ansökan skall beaktas vid tillämpningen av 2 § andra stycket andra punkten patentlagen, skall krävas alt översättning har gjorts allmänt tillgänglig saml all sökanden har betalat föreskriven ansökningsavgift lill den svenska patentmyndighelen.

I 1976 års betänkande rörande den europeiska patenlkonventionen tar kommittén i samband med fiågan om vilka villkor som bör föreskrivas för att europeisk patentansökan skall få rättsverkan i Sverige på nytt upp frå­gan om utformningen av kravei på översättning av internationell palenlan­sökan. Kommittén påpekar därvid att enligt den europeiska patentkonven­tionen översättning av europeisk patentansökan får krävas endasl i fråga om patentkraven. På grund härav överväger kommittén huruvida översält-ningskiavet även beiräffande internationella palenlansökningar borde be­gränsas till att gälla endast patentkraven. Kommittén erinrar emellertid om att viss skillnad föreligger mellan europeiska och internationella palentan­sökningar. De europeiska palenlansökningarna kommer att föreligga på sådani språk (engelska, franska eller tyska) alt enligt kommittén svenskt näringsliv och svenska uppfinnare, i vart fall om patentkraven finns i svensk översättning, utan alltför stor svårighet kan tillgodogöra sig ansök-


 


Prop. 1977/78: IDd A                                                                                         292

ningarnas innehåll, antingen själva eller genom all anlita biträde. Interna­tionella patentansökningar kan däremot i princip vara avfattade på vilket språk som helst förutsatt att det finns någon internationell nyhetsgransk­ningsmyndighet eller, i förekommande fall, någon myndighet för interna­tionell förberedande palenterbarhetsprövning som utför granskning resp. prövning av ansökningar på ifrågavarande språk. En internalionell ansö­kan publiceras på det språk på vilket den är avfattad, om delta är engelska, franska, japanska, ryska eller tyska. Är den avfattad på annat språk än nå­got av de nu nämnda, skall den publiceras i engelsk översättning. Publice­ras ansökningen på annat språk än engelska, skall sammandraget publice­ras även i engelsk översättning.

Mol bakgrund av att inlernationella patentansökningar kan föreligga på sådant språk att svenska intressenter knappast utan stora svårigheter kan tillgodogöra sig ansökningarnas innehåll finner kommittén inle anledning att fiångå sitt tidigare förslag på denna punkt. En tänkbar altemativ lös­ning skulle enligt kommittén vara att behålla det mera omfallande över-sätlningskrav som föreslogs i 1974 års betänkande endast för internationel­la ansökningar som är publicerade på annat språk än engelska, franska el­ler tyska. Denna lösning är dock enligt kommittén mindre lämplig av bl. a. politiska skäl. Kommittén framhåller emellertid att om internalionelt ansö­kan avser europeiskt patenl för någon stat, ansökningen enligt den euro­peiska palenlkonvenlionen i delta avseende skall anses som europeisk pa­lenlansökan (art. 150.3). Söks genom internationell palenlansökan euro­peiskt patent för Sverige, får däiför översättning titt svenska krävas endast såvitt avser patentkraven.

11.16.4 Remissyttrandena

Kommitténs förslag rörande rättsverkan av internationell patentansökan har under remissbehandlingen berörts av juridiska fakulteten vid Stock­holms universitet, patenlverket, statens nämnd för arbetstagares uppfin­ningar, styrelsen för teknisk utveckling och Sveriges civilingenjörsför­bund.

Slyrdsen för teknisk utveckling och Sveriges civilingenjörsförbund till­styrker kommitténs förslag i fråga om de viltkor som bör gälla för alt en in­ternationell patentansökan skall få rättsverkan i Sverige. Statens nämnd fiir arbetstagares uppfinningar stöder den lösning som kommittén har fö­reslagit i fråga om iniernalionell patentansökans verkan som nyhetshinder.

Juridiska fakulteten förklarar sig dela kommitténs uppfattning att inter­nationell palenlansökan inte bör få skadeståndsrätlsligt skydd förrän över­sättning till svenska finns tillgänglig för allmänheten. Fakulteten hyser dock viss tvekan om det lämpliga i den av kommittén förestagna lagteknis­ka lösningen, enligt vilken handlingarna i ett ärende rörande internationelt patentansökan över huvud taget inle skatt hållas tillgängliga enligt 22 S pa-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        293

lenllagen förrän översättning har ingivits. Detta fär enligl fakulteten till följd alt allmänheten måsle anlila internationella byråns publicering av viss ansökan, om översättning inte har inkommil inom 18 månader från priori­tetsdagen, trots alt handlingarna då har kommii del svenska paientverkel tillhanda. Härtill kommer enligl fakulteten att del material som publiceras av internationella byrån pä vissa punkter torde kunna komma att bli mind­re omfatiande än det som har översänts till patenlverket. När del gälter de föreslagna villkoren för all en internationell patentansökan skall få nyhels­hindrande verkan enligt 2 § andra styckei andra punkten patentlagen anför fakulteten, all kravet alt avgifi skatt ha erlagts för all sådan rättsverkan skall uppkomma innebär ett avsteg från den ordning som gäller för natio­nella palenlansökningar men överensstämmer med vad som gäller enligl den europeiska patentkonventionen. Fakulteten anser del inle självklart att avgifi skall krävas för all internationell ansökan skall få dylik rättsver­kan. Den föieslagna lösningen skulle enligl fakulteten få litl följd alt en sö­kande, som har givit in en internalionell palenlansökan som har publice-rals, kommer alt kunna hindra, all denna ansökan kommer all ulgöra ny­helshinder gentemot en yngre av honom själv ingiven ansökan genom att underlåta alt erlägga avgifi för den tidigare ansökningen, något som han kan tänkas vilja göra i vissa fall där han inte tror alt den yngre ansökningen uppfyller kravei på uppfinningshöjd i förhållande lill den äldre. Enligl fa-kullelen blir frågan inle helt densamma vid tillämpningen av den europeis­ka palenlkonvenlionen, efiersom i denna inle krävs uppfinningshöjd i för­hållande lill äldre ansökan.

Paientverkel påpekar, all internationellt publicerade patentansökningar under alla förhållanden utgör nyhetshinder från publiceringsdagen och att sådana ansökningar därför måste beaklas vid granskningen, oberoende av om översättning titt svenska har givits in till verkei. Krav att översättning av intemationell patentansökan skatt ges in för att ansökningen skall ha verkan som nyhetshinder enligt 2 S andra stycket andra punkten patentla­gen synes enligt patenlverket innebära, att sökande som ger in nationell palenlansökan får en fördel gentemot tredje man som inle föreligger i dag genom all verkan av nämnda lagrum förändras. Delta beror enligt patenl­verket på all ell anlal s. k. fiktiva nyhetshinder kan förmodas falla bort på giund av alt översättning litl svenska inle ges in. Ell alternativ lill kom­mitténs förslag skulle enligt verket kunna vara att tillerkänna den interna­tionella publiceringen av internationell palenlansökan som omfattar Sveri­ge samma rättsverkan i Sverige som offentliggörandet ger nationell patent­ansökan. En annan möjlighel skulle enligt verkei vara att upphäva 2 S and­ra slyckel andra punkien patentlagen, efiersom i så fall grunden för det av kommittén föreslagna översällningskravet skulle falla bort. Som en ytterli­gare lösning nämner verket den europeiska patentkonventionens reglering på denna punkt, nämligen att palentansökningar har verkan som nyhets­hinder från priorilelsdagen utan all krav på uppfinningshöjd uppslälls.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         294

11.16.5 Föredraganden

Såvilt gälter internationelt patentansökans rättsverkan i Sverige är två spörsmål av särskill intresse, nämligen frågan om det skadeståndsrättsliga skyddet under ansökningstiden och frågan om ansökningens verkan som nyhetshinder från en tidpunkt före del att ansökningen har publicerats av \VlPO:s internationella byrå.

Beträffande det skadeslåndsrällsliga skyddet har kommittén föreslagit att Sverige skall utnyttja den möjlighet som fördragsslutande stat harenligi samarbetskonventionen, nämligen att föreskriva att sådani skydd skall in­träda först från den lidpunkl då översättning lill svenska har givils in till den svenska patentmyndigheten och gjorts allmänt lillgänglig av denna myndighei. Kommitténs förslag i den delen har inle blivit föremål för erin­ran under remissbehandlingen. Däremot har viss kritik riklats mot kom­mitténs förslag all offentliggörandet av internationell patentansökan ge­nom patentmyndigheten skall anstå till dess översättning har givits in.

För egen del anserjag att internationell patenlansökan i princip bör få skadeslåndsrättsligt skydd i Sverige försl från den tidpunkt då den svenska allmänheten får tillgång titt ansökningen på svenska. 1 den mån internalio­nell patentansökan är avfattad på annal språk än svenska, bör därför som villkor för skadeslåndsrättsligt skydd krävas att sökanden till den svenska patenlmyndighelen hargivit in översättning av den internationella patent­ansökningen och all denna översättning har gjorts lillgänglig för envar. Undanlag härifrån bör dock kunna medges i vissa fall. Jag vill i detta sam­manhang särskilt erinra om alt såviii gäller nationell svensk palenlansökan annan handling än beskrivning och paientkrav f. n. får vara avfattad, förul­om på svenska, även pä danska eller norska (3 S palentkungörelsen). En­ligl min mening bör samma princip i framliden gälla också i fråga om inter­nationell ansökan.

1 fräga om den tidpunkt då en internationell patentansökan skall göras tillgänglig för envar vill jag anföra följande. När patenl söks genom natio­nell patenlansökan, föreligger skadeslåndsrättsligt skydd först för tiden ef­ter det att ansökningen har blivit allmänt tillgängtig enligl 22 S patentlagen. Om internationell palenlansökan inle hålls tillgänglig enligl 22 S patentla­gen förrän föreskriven översättning har kommii in till det svenska patenl­verket, leder delta till alt ansökningens offentliggöiande enligt nämnda pa­ragraf får samma verkan i skadeslåndsräiisligi hänseende oberoende av om del rör sig om nationell etter internationell patenlansökan. En sådan enhetlighet anserjag vara all föredra framför en ordning enligt vilken en in­ternalionell patenlansökan som har kommii den svenska patentmyndighe­len tillhanda hålls allmänt tillgänglig så snart 18 månader har förflutit från den internationella ingivningsdagen eller, om prioritet åberopas, prioritets-dagen, även om inte föreskriven översättning har givits in. Det skade­siåndsrättsliga skyddel skulle då uppkomma när den senare inkomna över-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        295

sättningen blir allmänt tillgänglig. Alt låla offenlliggörandel av inleinalio­nell palenlansökan anslå till dess all översättningen föreligger innebär vis­serligen alt offentliggörandet i vissa fall fördröjs någol i förhållande till om ingivna ansökningar tillhandahålls allmänheten så snart del är tillåtet enligt samarbetskonventionen. Enligl konventionen får sålunda nationell patent­myndighel låla tredje man få del av internationell palenlansökan så snart sökanden har givit in avskrift av ansökningen lill denna myndighei. Den fördröjning som härvid kan komma i fråga anserjag dock inle ulgöra skäl för en ordning med skilda tidpunkter för offenlliggörandel av ansökningen på originalspråket och offenlliggörandel av översättningen.

När del gäller internationell patenlansökans verkan som nyhelshinder vill jag först framhålla all den internationella publiceringen genom WIPO:s inteinalionella byrå av sådan ansökan givelvis medför att innehållet i den publicerade ansökningen anses som känt i förhållande lill ansökningar -såväl nationella som inlernationella - som görs efter den dag då denna publicering äger rum. Eftersom enligl svensk rält patenl meddelas endasl på uppfinning som är ny i förhällande lill vad som är känt före den dag då patent söks på ifrågavarande uppfinning, skatt publicerad internationell pa­lenlansökan beaklas vid prövning huruvida patent skall meddelas på grund av ansökan som görs efter dagen för den inlernationella publiceringen.

Somjag tidigare harnämnt skall innehållel i nalionell palenlansökan an­ses som känl redan från den dag då ansökningen gjordes, om ansökningen blir allmänt lillgänglig enligt 22 S patentlagen. Kommittén har inle ansett alt internalionell publicering av internationell palenlansökan skall medföra att innehållet i den publicerade ansökningen ulan vidare skall anses som känl redan från den internationella ingivningsdagen, dvs. i förhållande lill sådana ansökningar som görs efter den dag vilken gäller som internationell ingivningsdag för ifrågavarande inlernationella ansökan men föie den dag då den intemationella publiceringen äger rum. Såviii gäller internationell patenlansökan har kommittén föreslagit all sådan ansökan skall få verkan som nyhelshinder i de fatt som nu avses endasl om sökanden har uppfyllt vad som krävs för att ansökningen skall få fullföljas i Sverige. Kommittén har sålunda föreslagit all iniernalionell palenlansökan skall få sådan ver­kan endast om sökanden lill paientverkel har givit in översättning om så­dan krävs och betalat föreskriven avgift.

Vid remissbehandlingen har uttryckts viss tvekan inför kommitiéns för­stag all internalionell patenlansökan i Sverige skall få verkan som nyhels­hinder i de falt som nu avses endast om sökanden har iakttagit vad som krävs för all fullfölja ansökningen i Sverige.

I anledning härav vill jag först erinra om alt såviti avser nationella pa­lenlansökningar verkan som nyhelshinder enligl 2 S andra slycket andra punkien patentlagen tillkommer endast sådana ansökningar som inle har avskrivils eller avslagils innan de har blivit allmänt lillgängliga enligl 22 S patentlagen. När det nu är fråga om all tillerkänna internationell patentan-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        296

sökan verkan som nyhetshinder i de fall som avses i 2 S andra styckei and­ra punkten patentlagen är del enligt min mening rimligt all som förutsätt­ning för sådan verkan kräva att den inlernationella ansökningen har full­följts till den svenska patentmyndighelen för prövning om patent kan med­delas. Sådan prövning inleds först sedan sökanden hargivit in översättning av ansökningen till svenska och erlagt fastställd ansökningsavgifi. Liksom kommittén anserjag all sökanden försl sedan han har uppfyllt dessa viltkor kan anses ha givit så klart uttryck för sin avsikt all låla ansökningen leda till patent för Sverige all den bör få verkan som nyhetshinder i de fall som nu avses.

Av nu angivna skäl bilräder jag kommitténs förslag all som villkor för att internalionell palenlansökan skall beaklas vid tillämpning av 2 S andra slyckel andra punkien patentlagen bör föreskrivas att sökanden har givit in sådan översättning och erlagt sådan avgift som krävs för all ansökningen skall anses fullföljd i Sverige. Jag vill i anslulning härlill erinra om all vill­koren i svensk lagsliftning på denna punkt därmed i sak kominer alt över­ensstämma med vad som gällerenligt den europeiska palenlkonventionen. För all internationell palenlansökan som fullföljs vid del europeiska pa­ientverkel skall få verkan som nyhelshinder gentemot sådana senare euro­peiska palenlansökningar som ges in innan den internationella patenlan­sökningen publiceras av WlPO:s inlernationella byrå krävs nämligen all fö­reskriven översättning har ingivils litl del europeiska patentverket och fastställd avgifi har betalats. Jag ser en fördel också i en överensstämmelse mellan svensk rält och den europeiska palenlkonventionen i detta avseen­de.

11.17 Rättsverkan av europeiskt patent och europeisk patentansökan

11.17.1 Den europeiska palenlkonvenlionen

Enligt artikel 2 i den europeiska patenlkonventionen skall europeiski pa­tent i varje fördragsslutande stat för vilken del har meddelats ha samma verkan och regleras av samma bestämmelser som ell i den staten meddelal nationellt patent, om inle annat sägs i konventionen. En motsvarande be­stämmelse finns i ariikel 64. i vilken dock endasl regleras den rält som eu­ropeiskt patent ger patenthavaren. Där föreskrivs sålunda att europeiskt patenl i varje fördragsslutande slal för vilken det har meddelats skall ge pa­tenthavaren samma rätt som ell i den staten meddelat nationellt patent. Denna rätt skall inträda från den dag då det europeiska patentverket publi­cerar kungörelse om att patentet har meddelats.

Fördragsslutande stal får emellertid i vissa fatt föreskriva särskilda vilt­kor för all europeiski patent skatt få lätlsverkan i den staten. Om den text som avses ligga lill grund för det europeiska pateniverkets beslut att med-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        297

dela patentet är avfattad på språk som inte är officiellt språk i viss för­dragsslutande stat, får denna stat sålunda kräva alt palentsökanden till den statens patentmyndighel ger in översättning av texten till statens officiella språk (art. 65). Denna slal får dessutom kräva att patentsökanden skatt be­tala kostnaderna för publicering av översättningen. Översättningen skall ges in inom tre månader från del all del europeiska patenlverket har under­rättat sökanden om alt verket är berett att meddela patent, om inte ifråga­varande stat medger längre frist. Fördragsslutande slal som har utnyttjat rätten att kräva översättning och avgift enligt vad nu sagts får föreskriva att om dessa villkor inle uppfylls, det europeiska patentet skall anses aldrig ha haft rättsverkan i denna stat.

Enligt den ordning som skatt tillämpas vid del europeiska patenlverket äger invändningsförfarandel rum försl efler det att europeiski patenl har meddelats. Delta förfarande kan leda till all del meddelade patentet förkla­ras gälla i ändrad avfattning. I fråga om räll för fördragsslutande stal all i dylika fall kräva ingivande av översättning av den ändrade lydelsen och betalning av avgift för publicering av denna översättning gäller samma be­stämmelser som i fråga om del ursprungligen meddelade palenlel (art. 65).

Såviii gäller rättsverkan av europeisk patenlansökan föreskrivs i artikel 66 all ansökan som har åsatts ingivningsdag skall, i stat som har designe­rals i ansökningen, jämställas med nationell ansökan som i föreskriven ordning har gjorts i den staien. 1 förekommande fatt gälter också den priori­tet som har yrkats för den europeiska patenlansökningen.

Enligt artikel 67 skall europeisk palenlansökan från den dag då den pub­liceras av del europeiska patenlverket ge sökanden visst skydd under an­sökningstiden i slal som var designerad när publiceringen ägde rum (s. k. provisoriski skydd). Della skydd skall vara delsamma som för liden efter del all europeiskt patenl har meddelats. Fördragsslutande stat har emeller­tid rätt att begränsa skyddel för europeisk palenlansökan titt det skydd som enligt den statens lag uppkommer för en icke prövad nationett patent-ansökan genom obligalorisk publicering av denna. Sökanden skall dock alttid ha räll lill en med hänsyn litl omsländigheterna skälig ersättning av den som har utnyttjat uppfinningen under omständigheter som enligt natio­nell lag i motsvarande fatt skutte göra honom ansvarig för inirång i natio­nellt patent.

Fördragsslutande stat har vidare rält alt kräva översättning av patent­kraven som villkor för provisoriskt skydd, om ansökningen vid del euro­peiska patentverket handläggs på språk som inle är officiellt språk i den staten. Därvid kan föreskrivas att översättningen skall ges in lill den natio­nella paientmyndigheten för att av denna hållas lillgänglig för allmänheten eller att översättningen skall tiUställas den som utnyttiar uppfinningen i denna stat. Om översättningen skall ges in till den nationella patentmyn­dighelen. får staten föreskriva på vilkel sätt översättningen skall hållas till­gänglig för allmänheten, I stat som släller upp krav på översättning upp-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         298

kommer skydd för europeisk patentansökan från den dag då översättning­en har gjorts allmänt lillgänglig eller har tillställts ulnyttjaren.

Enligl ariikel 70.1 skall i fråga om europeisk patentansökan eller europe­iskt patent lydelsen på det språk som är eller har varil handläggningsspråk vid det europeiska patentverket äga vitsord i varje fördragsslutande stal. Stat. som kräver översättning av europeiskt patenl eller europeisk patenl­ansökan enligl de förul nämnda beslämmelserna, har emellertid möjlighel att tillerkänna översättningen vitsord före lydelsen på handläggningssprå­ket. i den mån översättningen skulle medföra mera begränsat skydd än ly­delsen på handläggningsspråket, Översättning får dock inle tillerkännas vitsord när del gäller talan om ogillighet av europeiskt patent (arl, 70.3).

Fördragsslutande slal som utnyttiar möjligheten all tillerkänna översätt­ning vitsord framför lydelsen på handläggningsspråket måste ge patentha­varen etter patentsökanden rätt att ge in rättad översättning. Den rättade översättningen har dock inte rättsverkan förrän patenthavaren eller sökan­den i fråga om denna översättning har iakttagit vad som i denna stal med stöd av konventionen föreskrivs som villkor för att den ursprungliga över­sättningen skall få rättsverkan. Fördragsslutande stal får medge föranvän­darrätt för den som när rättelsen får rättsverkan i god tro utnyttjade upp­finning i denna stat eller hade vidtagil väsentliga åigärder för sådani utnytt­jande, om utnyttjandet inte skulle innebäi-a intrång i förhållande till ansök­ningen eller patentet enligl den förul gällande översättningen (ail, 70,4).

11.17.2 Koininillén

Den europeiska patenlkonvenlionens beslämmelser om rättsverkan av europeiski patent och europeisk palenlansökan är i huvudsak Ivingande för de fördragsslutande staterna. För all Sverige skall kunna tillträda kon­ventionen måste enligl kommittén i svensk räll införas bestämmelser i det­ta avseende som i vart falt när del gäller sådana patent och palentansök­ningar överensstämmer med konventionen. Om kommitiéns förstag litl an­passning av nu gällande beslämmelser om rättsverkan av patent och pa­tenlansökan till konventionens reglering genomförs, minskas behovet av särskild reglering rörande rättsverkan av europeiski patent och europeisk palenlansökan. Kommittén framhåller särskill att den har förestagit en an­passning till konventionen av svensk rätt såviti avser patenterbarhetsvill­koren och ogiltighetsgrundema.

Kommittén anför att i fråga om europeiskt patent i den svenska lagstift­ningen måsle las in en grundläggande beslämmelse av innebörd alt europe­iskt patenl för Sverige skall ha samma rättsverkan som ett patent meddelal av den svenska paientmyndigheten och även i övrigi följa samma besläm­melser som sådani patenl. Såviii gäller europeiska palenlansökningar mås­le enligl kommittén ges en föreskrifi om all sådana ansökningar skall ha


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         299

samma rättsverkan som nationella palentansökningar. I den mån Sverige ulnyttjar möjligheten att föreskriva särskilda villkor för att europeiskt pa­tent eller europeisk patenlansökan skatt få rättsverkan i Sverige, måsle en­ligl kommittén också uttryckliga beslämmelser härom tas in i den svenska lagstiftningen.

Kommittén anser det uppenbart alt Sverige bör utnyttja möjligheten all som villkor för all europeiski patent skatt få rättsverkan här i landet kräva översättning lill svenska av den lexl som ligger lill grund för del europei­ska palenlverkels beslul all meddela patentet. Det måste enligt kommittén vara ell väsentligt iniresse för svenskl näringsliv och svenska uppfinnare alt i fråga om varie patenl som gäller för Sverige den text som ligger litl gmnd för patentet finns lillgänglig på svenska. Av denna anledning bör den ingivna översättningen tryckas. Eftersom pateniverkets kostnader enligl beslul av riksdagen skall läckas av avgifter, anser kommittén all Sverige bör utnyttja även möjlighelen att föreskriva skyldighel för patenthavaren all betala kostnaderna för tryckning av översättningen. Kommittén anmär­ker all enligl konveniionen patentets rättsverkan dock inle får göras be­roende av all översättningen har publicerats.

Även för viss rättsverkan av europeisk palenlansökan, nämligen för uppkomsten av del s. k. provisoriska skyddel, får Sverige ställa upp villkor om översättning. I detta fall får dock endast krävas översättning av patent­kraven. Stat som kräver översättning får föreskriva i vilken ordning denna skall göras tillgänglig för allmänheten för att ansökningen skall få rätts­verkan. Av hänsyn lill svenskl näringsliv och svenska uppfinnai'e anser kommittén all Sverige bör utnyttia också denna möjlighet alt kräva över­sättning. Översättningen bör alltid ges in lill den svenska patentmyndighe­len för att av denna hållas allmänt tillgänglig. Piovisoriskt skydd bör enligl kommittén inträda försl från den dag då patenlmyndighelen har kungjort att översättning har inkommit.

Kommittén anser att om Sverige tillträder den europeiska palenlkon­venlionen. slörre delen av de patent som gäller i Sverige kommer all med­delas i form av europeiskt patent. Om inte översättning krävs av euro­peiska patenl för Sverige, kommer därför enligt kommittén i framliden en­dast en mindre del av patenllilteratuien rörande här gällande patenträtter alt föreligga på svenska.

Kommittén anser vidare alt Sverige bör utnyttja den rätt som konventio­nen ger fördragsslutande stat att i vissa falt låta översättning av den lexl som tigger titt grund för europeiskt patent och översättning av paientkrav i europeisk palenlansökan äga vitsord när det gälter att besiämma patent­skyddels omfallning. Del måste nämligen enligt kommittén vara en väsent­lig fördel för svenskl näringsliv att kunna bedöma omfattningen av det skydd som europeiski patent och europeisk patenlansökan ger i Sverige med utgångspunkt från en svensk text. Kommittén anser vidare att om översättningen får vitsord i detta avseende, patenthavare och patentsökan-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         300

de kommer att ha anledning att vinnlägga sig om en noggrann översättning.

Om översättning kan tillerkännas vitsord vid bestämmande av patent­skyddets omfattning, måste enligt konventionen patentsökande och pa­tenlhavare ha rätt att rätta oriktig översättning. Sverige bör emellertid en­ligt kommittén utnyttja möjligheten att under vissa omständigheter medge föranvändarrätt för den som i förlitande på en oriktig översättning i god tro har börjat att i Sverige utnyttja den uppfinning för vilken skydd har sökts eller vidtagit väsentiiga åigärder för sådant uinyitiande.

Skyddet under ansökningstiden innebär enligt svensk rätt alt sökanden kan ha rätt lill skadestånd av den som yrkesmässigt utnyttiar uppfinningen efter det att patentansökningen har blivit allmänt tillgänglig enligt 22 § pa­tentlagen. För utnyttjande som sker innan utläggningen av ansökningen har kungjorts ulgår dock skadestånd endast i form av ersättning för utnytt­jandet av uppfinningen, om och i den mån sådan ersättning finnes skälig. För tiden efter kungörandet om ulläggningen gäller däremot samma ska­deståndsansvar som vid intrång som sker efter det att patentet har medde­lats. Enligt konventionen måste publicerad europeisk patentansökan i för­dragsslutande stat ge sökanden minst det skydd som uppkommer genom obligatorisk publicering av icke prövad nationell patentansökan och under alla förhåltanden ge honom rätt titt skälig ersättning för utnyttjande av upp­finningen.

Det offentliggörande som sker när en patenlansökan blir allmänt lill­gänglig enligt 22 S andra stycket patentlagen måste anses utgöra en sådan obligatorisk publicering av icke prövad nationell ansökan som avses i kon­ventionen. Från och med all ansökningen har blivit allmänt tillgänglig en­ligt nämnda tagrtim medför den rätt titt skälig ersäitning för utnyttiande av uppfinningen, under förutsättning alt ansökningen leder titt patent. Detta skydd motsvarar vad som krävs enligt konventionen. Kommittén förestår därför att publicerad europeisk patentansökan som omfattar Sverige skall ge samma skydd som svensk patentansökan som blivit allmänt tillgänglig men ännu inte har utlagts. Av nyss anförda skäl anser kommittén emeller­tid att skyddet bör inträda först från den dag då patentmyndigheten har kungjort att översättning av patentkraven till svenska har kommit myndig­heten titt banda.

En viktig fråga i delta sammanhang anser kommittén vara hur patent­skyddets omfattning skatt bestämmas. Enligt 39 § patenttagen bestäms pa­tentskyddets omfattning av patentkraven. För förståelse av patentkraven får ledning hämtas från beskrivningen med tillhörande ritningar. Besläm­melser med samma innehåll finns i artikel 69 i den europeiska patentkon­ventionen.

Med hänsyn till att praxis i denna fråga skiljer sig avseväri i de olika sla­ler som kan förväntas tillträda konventionen har vid konventionen fogals ett särskilt protokoll angående tolkningen av denna artikel. Enligt detta protokoll får artikel 69 inle förstås så att ett europeiskt patents skyddsom-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        301

fång skall bestämmas genom en strikt bokstavstolkning av patentkraven och att beskrivning och ritningar får användas endasl för att tolka oklarhe­ter i patentkraven. Artikeln får inte heller förstås så att patentkraven en­dast tiänar som riktlinjer för alt fastställa skyddsomfångel och alt skyddet omfattar alll som en fackman som har studerat beskrivning och ritningar anser att patenthavaren har avsett att skydda. Artikeln skall enligt proto­kollet i stället ges en tolkning som tigger mellan dessa ytieriigheter och som bereder patenthavaren ett skäligt skydd och samtidigt ger tredje man en rimlig säkerhet.

Beträffande bestämmandet av patentskyddels omfattning framhöll de nordiska patentkommittéerna i 1963 års betänkande att patentkraven inte fick göras titt föremål för någon bokstavstolkning men att man också måste beakta den rättsosäkerhel som oklara patentkrav leder till (NU 1963:6 s. 186). Både kommittéema och föredragande departementschefen under­strök vidare att patenthavaren inte fick begagna sig av oklarheter i patent­kraven för att därigenom utvidga patentskyddet (prop. 1966: 40 s. 151 f). I den mån beskrivning och ritningar tittgrips för att bestämma patentskyd­dets omfattning borde enligt departementschefen detta ske endast för all åstadkomma erforderlig precisering av de uttryckssätt som används i pa­tentkraven.

Den ståndpunkt som svensk rätt får anses inta i tolkningsfrågan står en­ligl patentpolicykommittén i god överensstämmelse med konventionens ordalydelse och strider i och för sig inte mot vad som sägs i protokollet. Det finns därför enligl kommittén inte någon anledning alt om Sverige titt­träder konventionen frångå den rättsuppfattning rörande tolkning av pa­tentkrav som hittills har hävdats i svensk rätt. Kommittén anmärker emel­lertid att med hänsyn lill alt patentkravens ordalydelse tillmäts olika bety­delse i de fördragsslutande staterna, del lorde finnas viss risk alt domstolar i olika stater kan komma titt olika resultat när det gäller att avgöra omfatt­ningen av det skydd som ett europeiskt patent ger. Olikheterna i praxis mellan de fördragsslutande staterna kan dock enligt kommittén förväntas bli mindre än som f n. är fallet.

En särskild fråga uppkommer när det gäller euiopeisk patentansökans verkan som nyhetshinder. Enligt gällande rätt (2 S patentlagen) meddelas patent endasl på uppfinning som är ny i förhållande till vad som har blivit känl före dagen för palenlansökningen. Som känt anses därvid attt som har blivit allmänt tillgängligt. Vidare anses enligt 2 § andra styckei andra punk­ten patenttagen som känt även innehållel i palenlansökningar som har gjorts före nämnda dag, om dessa ansökningar sedermera blir allmänt till­gängtiga enligt 22 § patenttagen. Såvitt gäller verkan som nyhetshinder av sådana tidigare ansökningar som nu nämnts förestår kommittén inle någon ändring. Den av kommittén föreslagna ändringen i 2 S andra stycket pa­tentlagen innebär endast borttagande av kravet på uppfinningshöjd gent-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         302

emot innehållet i lidigare gjorda men försl senare offentliggjorda ansök­ningar.

För all den svenska lagstiftningen skall uppfylla konventionens krav på jämställdhet mellan europeiska och nationella palentansökningar måste enligl kommittén europeisk palenlansökan få verkan som nyhelshinder motsvarande den som nationella palentansökningar har enligl 2 S andra stycket andra punkten patentlagen. Enligt kommittén bör della ske genom att i patentlagen tas in en bestämmelse av innebörd att vid tillämpning av 2 S andra styckei andra punkten patentlagen det europeiska patentverkets publicering av europeisk patenlansökan som omfattar Sverige skatt jäm­slällas med att en nalionell patentansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 S patentlagen.

11.17.3 Remis.syiirandenu

Kommitténs förslag i fråga om rättsverkan av europeiskt patent och eu­ropeisk patenlansökan har under remissbehandlingen berörts endast av Svenska industriens patentingenjörers förening och Skånes handdskam-nuire. Föreningen har uttalat att kommitténs förslag såvitt gäller krav på översättning av europeiskt patent och europeisk patentansökan är lämpligt och att översättning bör få vitsord i enlighet med vad kommittén har före­slagit. Även handelskammaren anser att Sverige bör utnyttia de möjlighe­ter som konveniionen ger att kräva översättning av europeiskt patent och europeisk patenlansökan. Handelskammaren anser all krav på översätt­ning är viktigt särskilt för de mindre och medelstora företagen.

11.17.4 Föredraganden

Kommitiéns förslag till reglering av förutsättningarna för rättsverkan av europeiskt patent och europeisk patenlansökan har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Ävenjag finner den av kommittén föreslagna regle­ringen vara ändamålsenlig och på ett tillfredsställande sätt tillgodose svenska uppfinnares och svenskt näringslivs intressen.

Liksom kommittén anserjag att Sverige bör utnyttja möjligheten att som villkor för att europeiskt patent skatt få rättsverkan här i landet kräva över­sättning till svenska av den text som ligger titt grund för det euiopeiska pa­lenlverkels beslul att meddela patentet. Jag delar också kommitténs upp­fattning alt ingivna översättningar bör tryckas och all patenthavaren bör åläggas alt betala kostnaderna för tryckning av översättningen.

1 fråga om del skadeslåndsrällsliga skyddet under ansökningstiden har kommittén föreslagit att publicerad euiopeisk patenlansökan som omfattar Sverige och som har publicerats av det europeiska paientverkel skall ge


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        303

samma skydd som en svensk patenlansökan som har blivit tillgänglig för envar men ännu inle har utlagts. Skyddel bör dock enligt kommittén inträ­da först från den dag då den svenska patenlmyndighelen har kungjort all översättning av patentkraven titt svenska har kommit patentmyndighelen tillhanda. Jag anser att kommitténs förstag i dessa avseenden bör följas.

Jag anser också i likhet med kommittén att Sverige bör utnyttia den rätt som konventionen ger fördragsslutande stat att i vissa fall låta översätt­ningar av nu nämnda slag äga vitsord när det gäller att besiämma patent­skyddets omfattning. Om översättning tillerkänns vitsord vid bestämman­de av patentskyddels omfattning måsle enligt konventionen patentsökande och patenthavare ha rätt all rätta oriktig översättning. Enligt min mening bör Sverige också utnyttia möjligheten att under vissa omständigheter medge föranvändarrätt för den som i förlitande på en oriklig översättning i god tro har börjat utnyttja den uppfinning för vilken skydd har sökts eller vidtagil väsentliga åigärder för sådani utnyttjande.

När det gäller frägan hur patentskyddets omfallning skall beslämmas har kommittén ansett all den siåndpunki som svensk rätt får anses inta i tolkningsfrågan står i god överensstämmelse med ordalydelsen i artikel 69 i den europeiska palenlkonvenlionen och i och för sig inte slrider mot vad som sägs i del till konveniionen hörande protokollet angående tolkningen av denna artikel. Kommittén har ansett att del därför inte finns någon an­ledning att om Sverige tillträder konventionen frångå den rättsuppfattning rörande tolkningen av paientkrav som hittills har hävdals i svensk räll. Jag delar kommitténs uppfattning i della avseende. För egen del vill jag under­stryka vikten av att palenlhavaren inle får begagna sig av oklarheter i pa­tentkraven för alt därigenom utvidga patentskyddet.

Komnuttén har vidare behandlal fömtsättningama för verkan av euro­peisk palenlansökan som nyhetshinder motsvarande den verkan som na­tionella palenlansökningar har enligl 2 S andra slyckel andra punkten pa­tentlagen. Därvid har kommittén föreslagit att det europeiska palenlver­kels publicering av europeisk patenlansökan som omfattar Sverige skall jämställas med att en nationell palenlansökan blir allmänt lillgänglig enligl 22 S patentlagen. Jag instämmer i kommitténs förstag även på denna punkt.

11.18 Rättsverkan av att europeiskt patent upphävs eller ogUtigförklaras och av att europeisk patentansökan återkallas eller avslås

II .18.1 Den europeiska patenlkonrenlionen

Enligl den europeiska patentkonventionen är invändningsförfarandet förlagt till liden efler patentmeddelandel. Envar får enligt artikel 99 göra invändning mol palenlel inom nio månader från det alt kungörelse om be­slulel all meddela patent har utfärdats. Invändning får grundas endasl på vissa i konveniionen närmare angivna omsländigheler (art. 100). Om en in-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         304

vändning uppfyller de formella kraven för alt kunna tas upp till prövning, skall en invändningsavdetning vid det europeiska patenlverket pröva om hinder möter mot patentels upprätthållande. Finner invändningsavdelning att hinder mot patentet föreligger, skall den upphäva patentet. Skulle in-vändningsavdetningen finna att de ändringar som patenthavaren har med­givit under invändningsförfarandet är tillfyllest, skatt den besluta att paten­tet skall upprätthållas i ändrad avfattning (art. 102). 1 den mån europeiski patenl upphävs, skall enligt ariikel 68 den europeiska patenlansökningen och den på della grundade palenlel anses aldrig ha haft den rättsverkan som ansökningen etter patentet eljest skulle ha haft.

Som lidigare nämnls (avsnill 11.12) avgörs fråga om ogittigförktaring av europeiskt patent av de fördragsslutande staternas domstolar. Avgörande i en stat har verkan bara såvitt gäller den staten. Ogiltigförklaring får ske en­dasl i vissa fall som är angivna i konventionen (art. 138). Konventionen in­nehåller inle några bestämmelser om verkan av ogiltigförklaring.

Europeisk patenlansökan får återkallas i sin helhet eller såvilt angår viss designerad stat. Återkallelse av designering såvitt avser alla fördragsslu­tande stater skatt anses utgöra återkallelse av den europeiska patenlansök­ningen (arl. 79.3). Konventionen innehåller dessulom bestämmelserom all patenlansökningen skall anses återkallad i åtskilliga fall då sökanden inte har fullgjort vad som åligger honom. Verkan i fördragsslutande stat av att en europeisk patentansökan återkallas, anses återkallad eller avslås regle­ras i konventionen bara i ell avseende. Enligl ariikel 67.4 skall i sådani fall någol skydd i skadeslåndsrättsligt avseende aldrig anses ha uppkommit.

tt.tS.2 Kominittén

I fråga om beslul av del europeiska paientverkel att helt eller delvis upp­häva europeiskt patent anmärker kommittén alt särskilda författningsbe­stämmelser krävs för att sådant beslut skall få rättsverkan i Sverige. I kon­ventionen regleras verkan av sådant beslul endasl i vad avser patenthava­rens räll. I dylika falt skall det europeiska patentet och den europeiska pa­tenlansökan på vilken del grundas anses aldrig ha haft den rättsverkan som patentet eller ansökningen annars skulle ha haft enligt konventionen, dvs. den rättsverkan som nalionelll patent eller nationell patenlansökan ger en­ligt vederbörande stals tag. 1 övrigt ankommer det enligt kommittén på varje fördragsslutande stat all reglera rättsverkan i den staten av ett sådani upphävande.

Kommittén framhåller emellertid att konveniionen om marknadspatent i ariikel 35 innehåller beslämmelser om rättsverkan av all sådani patent upphävs. Där föreskrivs, att patent och patentansökan i sådant fall skatt anses aldrig ha haft den rättsverkan som det eljest skulle ha haft. Beslul om upphävande skall dock inle ha någon rättsverkan såviii avser lid som lig­ger före detta beslul när det gäller sådant avgörande rörande patentintrång


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        305

som har vunnil laga krafl och verkställts innan beslutet om upphävande meddelades. Detsamma gäller i fråga om avtal som har ingåtts före bestulet om upphävande, i den mån avialel har fullgjorts före detta beslut. I sist­nämnda fall kan dock belopp som har betalats i enlighet med avtalet krävas åter i den mån detta är rimligt med hänsyn till omständighetema. Även i de två fall som utgör undantag från huvudregeln gäller dock nationell lag rö­rande ersäitning för skada som har orsakals genom oaktsamhet samt rö­rande ersättning för s. k. obehörig vinst.

Enligl kommittén motsvarar ett upphävande av europeiskt patent när­mast ogiltigförklaring av patent enligt svensk rätt. Kommittén förestår där­för att om europeiskt patent som omfattar Sverige upphävs av det euro­peiska patentverket, detta skatt ha samma rättsverkan som om patentet ha­de förklarats ogiltigt av svensk domstot.

Rättsverkan av ogittigförktaring av patent regleras f n. inte i lagstiftning­en vare sig i Sverige etter i de övriga nordiska ländema. Frågan om en så­dan reglering behandlades av de nordiska patentkommittéema i 1963 års betänkande (NU 1963:6 s. 320). Kommittéerna anförde, att enligt svensk och finsk rält ett beslul om ogiltighetsförklaring i princip hade ansetts ha rättsverkan endast för framtiden (verkan "ex nunc") medan enligt dansk och norsk rätt patentet skulle anses aldrig ha meddelats (verkan "ex tunc").

De nordiska patentkommittéema ansåg att det inte var lämpligt att in­föra någon atlmän reglering av rättsverkan av ogilligförklaring av patent. Enligl kommittéerna syntes denna fråga böra avgöras med hänsyn till om­ständigheterna i det enskilda fallet. Sålunda borde enligt kommittéerna bå­de den finsk-svenska och den dansk-norska principen tåla inskränkningar. Kommittéerna uttalade vidare, att ingen borde dömas för patentintrång när patentet har förklarats ogiltigt. Såtillvida borde beslutet om ogiltigförkla­ring ha rättsverkan ex tunc. Å andra sidan fanns del enligl kommittéerna uppenbarligen fall, i vilka beslutet om ogiltigförklaring inle borde få inver­ka på mellanhavanden som sedan länge hade blivii uppgjorda eller avgjor­da. 1 dessa fall borde sälunda ogiltigförklaringen ha rättsverkan ex nunc. Kommittéerna ansåg all detta under vissa omständigheter kunde vara fal­let i fråga om betalning som hade eriagts för sådant uinyitiande av uppfin­ningen som redan hade ägt rum.

Patentpolicykommittén uttalar att den delar den uppfattning som fram­fördes i 1963 års belänkande, nämligen att frågan om rättsverkan av ogil­tigförklaring av patent bör avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda faltet och all det därför även i framliden bör lämnas titt rätlstitl-lämpningen alt finna lämpliga lösningar. Denna inställning delas av de danska, finska och norska kommittéerna. Den reglering av verkan av upp­hävande av marknadspatent som har tagils in i marknadspatenlkonven­lionen synes enligt patentpolicykommittén i vart falt i huvudsak överens­stämma med de principer som har utvecklats i nordisk praxis såvitt gäller verkan av ogilligförklaring. 20   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        306

Liksom ell beslut av det europeiska patenlverket all upphäva europeiskt patenl i avsaknad av författningsbestämmelse inle skulle ha rättsverkan i Sverige, måste enligt kommittén en särskUd bestämmelse tas in i patentta­gen för att det europeiska palenlverkels beslut att avslå europeisk patent­ansökan skall få rättsverkan i Sverige. Kommittén anser anledning saknas alt införa bestämmelser om verkan av annat beslut att avstå europeisk pa­tenlansökan än beslut som har blivit slutligt gällande, dvs. då överpröv­ning av bestulet eller återupptagande av ansökningen inte längre kan kom­ma i fråga. Sådani beslul bör enligt kommittén få samma verkan som så­dant lagakraftvunnet beslul om avslag på svensk nalionell patentansökan som har meddelats av den svenska patentmyndigheten, patentverkets be­svärsavdelning eller regeringsrätten.

Palenlpoticykommittén påpekar att verkan av att europeisk patenlansö­kan återkallas etter skatt anses återkallad inte är reglerad i konventionen, bortsett från bestämmelsen i artikel 67.4 alt något skydd för ansökningen inte skatt anses ha uppkommit. Detsamma gäller om designeringen av viss stat har återkallats eller skall anses återkallad. Införs i patentlagen bestäm­melser om rättsverkan av europeisk patentansökan som omfattar Sverige, måste enligt kommittén i tagen tas in också besiämmelserom verkan av att sådan ansökan återkallas etter skall anses återkallad såvitt avser Sverige. Kommittén anser att det därvid framstår som naturligt att återkallelse av europeisk patentansökan får samma rättsverkan som återkallelse av en svensk nationell patentansökan. I patentlagen finns visserligen inte några bestämmelser om återkallelse av patentansökan etter om verkan av sådan återkallelse. Av uttalanden av föredragande departementschefen i 1966 års proposition (prop. 1966:40 s. 128) fiamgår dock enligt kommittén att pa­tentansökan kan återkallas av sökanden och att en återkallad ansökan skall avskrivas. Kommitténanserattdet liksom i fråga om verkan av ogittigför­ktaring bör överlämnas titt rättstillämpningen alt finna lämpliga lösningar på de spörsmål om rättsverkan av återkallelse av patentansökan som kan uppkomma, exempelvis såvitt gäller licensavtal som har ingåtts under an­sökningstiden. Enligt kommittén är det därför tillräckligt att i patentlagen ta in en föreskrift av innebörd all återkallelse av europeisk palenlansökan såvitt avser Sverige skatt ha samma rättsverkan som återkallelse av svensk nalionell ansökan. Verkan här i landet bör dock enligl kommittén följa en­dast av återkallelse som har blivit slutligt bestående.

Den europeiska palenlkonvenlionen innehåller bestämmelser om räll för patentsökanden och patenthavaren all under vissa omständigheter få en för sent förelagen ålgärd ansedd som vidtagen inom föreskriven tid (art. 122). Som förutsättning häiför gäller att sökanden eller patenthavaren inte har kunnat iaktta fristen, trots att han har iakttagit alt omsorg som beting­ats av omständigheterna. Vidare måsle underiåtenheten att iaktta fristen ha haft rättsförlust titt omedelbar följd. Delta medför att beslut om upphä­vande av europeiski patenl eller om avslag på europeisk patentansökan


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        307

och beslut all europeisk palenlansökan skall anses återkallad kan komma all upphävas trots all beslutet inte längre kan angripas genom besvär. Framställning om beslul enligl artikel 122 kan göras upp titt ett år efter det all den försuttna fristen har löpt ut. Vid avgörande av huruvida beslut som meddelats av del europeiska patenlverket har blivit slutligt bestående bör enligt kommittén hänsyn inte tas till möjligheten att beslutet kan komma all upphävas med lillämpning av artikel 122. Kommittén anser nämligen att det institut som regleras i nämnda artikel får anses som ett extraordi­närt rättsmedel. Vid sådani förhållande måste enligt kommittén i den svenska lagstiftningen tas in en bestämmelse av innebörd att beslut av det europeiska patentverket att enligt artikel 122 godta en för sent vidtagen åt­gärd har verkan också här i landel.

11.18.3 Remissyttrandena

Kommitténs förslag i fråga om rättsverkan av att europeiskt patenl upp­hävs eller ogUtigförklaras och av alt europeisk patentansökan återkallas, skall anses återkallad eller avstås har lämnats utan erinran av remissinstan­serna.

11.18.4 Föredraganden

Som framgår av vad jag nyss anfört (avsnitt 11.12.5) förestår jag att de svenska reglerna om grunderna för ogiltigförklaring av patent anpassas till vad som enligt marknadspatentkonventionen skatt gälla i fråga om ogillig­förklaring av europeiskt patenl som är marknadspatent. Den europeiska patentkonventionen innehåller inte några regler om verkan av ogilligför­klaring av patent. Frågan om ogiltigförklaring av europeiski patent avgörs enligt den konveniionen av de fördragsslutande staternas domstolar med verkan endast för ifrågavarande stat. Några särskilda bestämmelser om verkan av att europeiski patent förklarats ogiltigt behöver därför inte infö­ras i svensk rätt för all Sverige skall kunna tillträda konventionen.

Kommittén har lagt fram förslag lill reglering av del fall att ett europeiskt patent som omfatiar Sverige helt etter delvis upphävs av det europeiska paientverkel. Ett sådant upphävande skall enligt förstaget ha samma rätts­verkan som om palenlel hade förklarats ogiltigt av svensk domstot. Delta är enligl min mening en lämplig lösning. Jag instämmer vidare i vad kom­mittén har ultalal beiräffande gällande svensk rätt i fråga om rättsverkan av att patent förklaras ogiltigt.

I fråga om beslut av det europeiska patentverket all avstå europeisk pa­lenlansökan har kommittén föreslagit att detta beslut skall ha samma ver­kan som sådant lagakraftvunnet beslut om avslag på svensk nationell pa­tenlansökan som har meddelats av den svenska paientmyndigheten, pa­tentverkets besvärsavdelning etter regeringsrätten. Vidare har föreslagits

Rättelse: Texten på sidorna 307-308 byter plats.


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        308

att återkallelse av europeisk patentansökan såvitt avser Sverige skall ha samma rättsverkan som återkallelse av svensk nationett patenlansökan. Enligt min mening bör kommitténs förslag titt reglering i dessa avseenden genomföras. Jag delar kommitténs uppfattning att det liksom hittills bör överlämnas till rättstillämpningen att finna lämpliga lösningar på de spörs­mål som kan uppkomma om rättsverkan av återkallelse av patenlansökan. Slutligen har kommittén förestagit att i den svenska lagstiftningen skatt las in en bestämmelse av innebörd all beslut av det europeiska patentver­ket all enligt artikel 122 i den europeiska palenlkonvenlionen godta en för sent vidtagen åtgärd skall ha verkan i Sverige. Här avses del fatt att beslut av det europeiska paientverkel om upphävande av europeiskt patent eller om avslag pä europeisk patentansökan eller beslut om att europeisk pa­tenlansökan skall anses återkallad upphävs, trots att besvär mot beslutet inte har anförts inom föreskriven frisl. I likhet med kommittén anserjag alt en beslämmelse med denna innebörd måste las in i den svenska lagstift­ningen.

11.19 Omvandling av europeisk patentansökan

11.19.1   Den europeiska palentkonrentionen

Enligt den europeiska palenlkonventionen kan en europeisk patenlansö­kan omvandlas till nalionell palenlansökan för stat som har designerats i ansökningen. Ariikel 135.1 i konventionen innehåller närmare bestämmel­ser om när sådan omvandling får ske. Enligt denna bestämmelse får pa­tentmyndighelen i designerad stal inleda nalionelll föifarande som syfiar till meddelande av nationellt patent bara på begäran av den som sökl euro­peiskt patent eller av innehavare av sådani patent. Vidare föreskrivs att omvandling bara får ske i vissa närmare uppräknade fall. I uppräkningen nämns först del fall alt ansökan enligl artikel 77.5 anses återkallad därför att den inte i tid har koinmit in till del europeiska patenlverket från nalio­nell patentmyndighel som har mottagit ansökningen för vidarebefordran till det europeiska patenlverket. Därefier nämns del fall alt ansökan enligl ariikel 162.4 skall anses återkallad därför att det europeiska patenlverket ännu inte har böljat att fullständigt pröva ansökningar avseende det teknis­ka område till vilket ifrågavarande ansökan hör. Slutligen nämns i upp­räkningen övriga i nationell lag angivna fatt i vilka enligl konveniionen an­sökan har avslagils. åteikaltats eller anses återkallad eller europeiski pa­tent har upphävts.

11.19.2  Koininillén

Kommittén anser att ariikel 135.1 innebär skyldighel för fördragsslutan­de stal alt medge omvandling i de fall då den europeiska palenlansökning-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        309

en skall anses återkallad enligt ariikel 77.5 eller 162.4 och uttalar därför in­ledningsvis att ett svenskt tillträde till konventionen förutsätter att det i den svenska lagstiftningen tas in bestämmelser som ger sökanden lätt till omvandling i dessa fall.

Vad angår de övriga fall då en europeisk patentansökan enligt konven­tionen skatt anses återkallad påpekar kommittén att en rätt titt omvandling i dessa fall skutte få betydelse bara om sökanden har försummat att iaktta en föreskriven frist. Genom alt omvandla den europeiska patentansök­ningen till svensk nationell ansökan skutte sökanden i så fatt trots försum­melsen kunna få patent för Sverige. Detsamma gäller för del fatt att ett eu­ropeiskt patent har upphävts på grund av att patenthavaren under invänd­ningsföifarandet har försummat att iaktta en frist. Kommittén framhåller alt konventionens artikel 122 ger en sökande eller patenthavare, som har iakttagit all omsorg som har betingats av omständigheterna men trots detta inte har varit i stånd att iakita frist, möjlighet att företa erforderlig åtgärd efler fristens utgång. Med hänsyn härtill saknas enligt kommittén anled­ning att medge omvandling i dessa fatt. När det gäller de fatt då europeisk patentansökan har avslagits etter europeiskt patent har upphävts av annan anledning än att patenthavaren har försummat att iaktta en frist, rör det sig om ansökningar eller patenl som enligt det europeiska palenlverkels upp­faltning inte uppfyller de patenterbarhelsvillkor som föreskrivs i konven­tionen. En rätt litl omvandling i dessa fall skutte enligt kommittén i prakti­ken leda titt alt den svenska paientmyndigheten kommer att ompröva det europeiska patentverkets beslut. En sådan ordning synes enligt kommittén inle lämplig. Kommittén anser därför alt omvandling inte bör tittålas i dessa fatt. Omvandling av europeisk patentansökan till svensk patentansö­kan bör sålunda få ske endast i de två fall i vilka Sverige enligt kommitiéns tolkning av konveniionen är skyldigt att medge sådan omvandling.

11.19.3  Remissyttrandena

Kommitténs förslag på denna punkt har inte föranletl erinran under re­missbehandlingen.

11.19.4  Föredraganden

Kommittén har föreslagit att det i den svenska lagstiftningen las in be­slämmelser om omvandling av europeisk patentansökan titt nationett svensk patentansökan i två fall, nämligen om ansökan enligt artikel 77.5 i den europeiska patentkonventionen anses återkallad därför att den inte i tid har kommii in titt det europeiska patentverket från nationett patentmyn­dighet som har tagit emot ansökningen för vidarebefordran till det euro­peiska patenlverket och om ansökan enligt artikel 162.4 skall anses åter­kallad därför att del europeiska patentverket ännu inte har börjat alt fult-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        310

ständigt pröva ansökningar avseende det lekniska område lill vilket ifråga­varande ansökan hör. Kommittén har därvid utgått från att konventionen innebär skyldighet för fördragsslutande stat att medge omvandling i dessa fall.

Enligt min mening är det lämpligt att sökanden får möjlighet att omvand­la en europeisk ansökan titt nationell svensk ansökan om Sverige är desig­nerad stat och den europeiska ansökningen skatt anses återkallad därför att mottagande myndighet inte i tid har vidarebefordrat den till det europeiska patenlverket. Detsamma gäller om ansökningen enligt artikel 77.5 skall an­ses återkallad därför att det europeiska patentverket ännu inte har börjat att fullständigt pröva ansökningar av ifrågavarande slag. Lydelsen av arti­kel 135.1 synes för övrigt fömtsätta att nationell lag alltid skall medge om­vandling i dessa fall. Även om konveniionen inte innehåller någon uttryck­lig bestämmelse om skyldighet för fördragsslutande stat att medge om­vandling om den europeiska patentansökningen skall anses återkallad en­ligt artikel 77.5 etter 162.4 finns det därför starka skäl att i likhet med kom­mittén tolka konveniionen såsom innefattande en sådan skyldighet. Jag delar därför kommitténs bedömning i detta hänseende. Utöver dessa två fatt i vilka sålunda möjlighet titt omvandling bör ges får fördragsslutande stat medge omvandling i åtskilliga andra fall. Jag instämmer emellertid med kommittén att det inte finns anledning för Sverige att medge omvand­ling i andra fall än de nyss nämnda.

11.20 Försvarsuppfinnlngar

11.20.1 Giillande rält

Beträffande uppfinningar som särskilt avser krigsmateriel, s. k. försvars­uppfinningar, finns bestämmelser i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfin­ningar. Regeringen bemyndigas i lagen att meddela föreskrifter om vad som skall anses som krigsmateriel (I S). Sådana föreskrifter finns i kungö­relsen (1973: 721) om vad som avses med krigsmateriel i lagen om försvars­uppfinningar.

I tagen skiljs mellan svensk försvarsuppfinning och utländsk försvars­uppfinning. Med svensk försvarsuppfinning avses uppfinning som har titt-kommit i Sverige eller tillhör här bosatt fysisk person etter titthör svensk juridisk person. Svensk försvarsuppfinning får inte offentliggöras eller på annal sätl obehörigen yppas innan en särskild nämnd, granskningsnämn­den för försvarsuppfinningar, har prövat om uppfinningen skall hållas hemlig (4 §).

Såsom obehörigi yppande anses inte ansökan om patenl på uppfinningen hos den svenska patentmyndigheten. Inkommer till patentmyndigheten patenlansökan som avser svensk försvarsuppfinning, skall patentmyndig­heten underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning huruvida


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         311

ansökningen skall hållas hemlig. Den som vilt alt svensk försvarsuppfin­ning som inte har patentsökts hos den svenska patentmyndighelen skatt få offentliggöras eller på annat säll yppas skall själv hos granskningsnämnden begära prövning huruvida uppfinningen skall hållas hemlig (5 S).

Finner granskningsnämnden vid sin prövning all del är av väsenilig be­lydelse för försvaret all svensk försvarsuppfinning hålls hemlig, skall nämnden förordna alt uppfinningen inle får offenlliggöias eller på annal sätt obehörigen yppas (6 S). Om ärendet har underställts nämnden av pa­tentmyndighelen, måsle förordnande om hemlighållande meddelas inom tre månader efler den dag då beskrivning över uppfinningen med titthöran­de ritningar och paientkrav på svenska har inkommit till patentmyndighe­len. Sker inte del. upphör uppfinningen att vara hemlig (7 S). Har nämn­dens prövning begärts av enskild, gäller inte någon bestämd lid inom vil­ken beslut om hemlighållande måsle meddelas.

Har uppfinning förklarats hemlig av granskningsnäinnden, får uppfinna­ren eller hans rättsinnehavare ansöka om all staien övertar uppfinningen. Ansökan härom görs hos granskningsnämnden. Har staten inte övertagit uppfinningen inom fyra månader från det att ansökan därom inkom till nämnden, upphör förordnandet om hemlighållande alt gälla (11 S). Om sär­skilda skäl föreligger, kan fristen för staien att överta uppfinningen av re­geringen förlängas med två månader. Är svensk försvarsuppfinning av vä­sentlig betydelse för försvaret, kan regeringen förordna att uppfinningen får ulnyltias för statens räkning eller av den som regeringen beslämmer el­ler alt uppfinningen skall avstås lill staten (13 S).

Har ansökan om patenl på sådan uppfinning som avses med förordnande om hemlighållande godkänts för utläggning, skall palentansökningen för­klaras vilande i avbidan på all förordnandei upphör att gälla. Beslämmel­serna i patentlagen om när handlingarna i palentansökningsärende skall hållas allmäni lillgängliga skall inte tillämpas på patenlansökan som omfal­tas av sådani förordnande så länge förordnandei består.

Ansökan om patenl eller annan skyddsrält pä svensk försvaisuppfinning som skall hållas hemlig får inte göras i främmande stat utan all särskill medgivande därtill har lämnats av legeringen. Sådani medgivande får läm­nas endasl under förutsättning att uppfinningen hemlighålls även i den främmande slalen (10 S).

För skada som uppstår genom förordnande all uppfinning skatt hållas hemlig ulgår skälig ersättning av allmänna medel (14 S).

Även uttändsk försvarsuppfinning som patentsöks hos den svenska pa­tenlmyndighelen kan förklaras hemtig av granskningsnämnden. Inkommer ansökan om patent på utländsk försvaisuppfinning. skall patentmyndighe­ten liksom beträffande svensk försvarsuppfinning hänskjuta ärendel till granskningsnämnden. Rör ansökningen sådan uppfinning som är hemtig enligt lag i främmande stat och får enligt överenskommelse mellan Sverige och den främmande staien patent på uppfinningen sökas i Sverige under


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         312

förutsättning att uppfinningen hålls hemlig här, skall granskningsnämnden förordna om hemlighållande. Om sådan överenskommelse saknas men uppfinningen är hemlig enligt lag i främmande stat, skall beslut om hemlig­hållande meddelas om granskningsnämnden finner det vara av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hemlighålls i Sverige (16 §).

Beträffande utländsk försvarsuppfinning som har förklarats hemtig här gäller i huvudsak samma bestämmelser som beträffande svensk försvars­uppfinning som har förklarats hemlig av granskningsnämnden. Sökanden kan dock inte påkalla att staten övertar uppfinningen.

Yppande av försvarsuppfinning som enligt tagen om försvarsuppfinning­ar eller enligt förordnande av granskningsnämnden skall hållas hemlig medför straffansvar enligt 20 kap. 3 S brottsbalken (jfr prop. 1975:78 s. 266). Ansökan om skydd i främmande stat i strid med förbudel i 10 S med­för straffansvar även om 20 kap. 3 § brottsbalken inte är tillämplig (19 S).

11.20.2 Konvenlionerna

Fördragsslutande stat är såväl enligt samarbetskonventionen som enligt den europeiska patentkonventionen oförhindrad all låla hemlighålla såda­na uppfinningar som avses i tagen om försvarsuppfinningar. 1 samarbels­konvenlionen föreskrivs sålunda att konventionen inte inskränker för­dragsslutande stals rätt att vidta de åtgärder som den anser erforderliga för alt skydda sin nationella säkerhet (art. 27.8). Enligt den europeiska patent­konventionen (art. 75.2) är fördragsslutande stat oförhindrad att tillämpa bestämmelser om att vissa slags uppfinningar inte får yppas utomlands utan alt tittstånd därtill har lämnats i förväg av behörig myndighet. För­dragsslutande stat får vidare föreskriva att europeisk patentansökan måste ges in till nationell myndighet eller får ges in direkt till annan myndighei endast efter särskilt lillslånd.

Internalionell patenlansökan skall som tidigare nämnts ges in antingen till den nationella paientmyndigheten i den stat där sökanden har sitt hem­vist eller lill den nationella paientmyndigheten i den stat i vilken han är medborgare. Sökande med medborgarskap eller hemvist i stat som har till­trätt både samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventio­nen kan också lämna in internationell ansökan titt det europeiska patenl­verket. Myndighet etter internalionell organisation som är behörig all la emot intemationell patenlansökan kallas i samarbetskonventionen motta­gande myndighet. Sådan myndighet skatt enligt vad som föreskrivs i kon­ventionen företa en formell granskning av ansökningen. Om ansökningen uppfyller vissa gmndläggande formkrav skall ett exemplar av denna, del s.k. arkivexemplaret, sändas till inlernationella byrån. Det åligger i prin­cip den mottagande myndigheten att göra detta. Myndigheten får dock till-låta alt sökanden, om han så önskar, själv sänder in arkivexemplaret till in­temationella byrån.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        313

Om inlernationella byrån inte har mottagit arkivexemplaret före ut­gången av viss frist, skall den internationella ansökningen anses återkallad (art. 12.3). Denna frist är 14 månader från prioriletsdagen, om översändan­det skall ombesörjas av den mottagande myndigheten, och 13 månader från nämnda dag, om sökanden har begärt att själv få svara för översän­dandet (regel 22.3). Med prioritetsdag avses ansökningens internationella ingivningsdag eller, om prioritet yrkas, den dag då den prioritetsgmndande ansökningen gjordes. Yrkas prioritet från flera ansökningar, är prioritets­dagen den dag då den äldsta av dessa ansökningar gjordes (art. 2 x.i).

Om den mottagande myndigheten skatt svara för att arkivexemplaret sänds till internationella byrån, skall åtgärden ske snarast efter det att an­sökningen ingavs (regel 22.1). Myndigheten har dock rätt att först utföra den kontroll som kan föranledas av behovet av skydd för nationell säker­het.

Myndigheten skall i vart fall sända arkivexemplaret till internationella byrån i så god tid all detta kommer byrån tillhanda inom 13 månader från prioriletsdagen. Sänds arkivexemplaret därvid med posten, skatt avsän­dandet ske senast fem dagar före uigången av nämnda frist. Överskrider den mottagande myndigheten trettonmånadersfristen, har sökanden rätt att själv få arkivexemplaret etter kopia av ansökningen för att sända in som arkivexemplar.

Tillåter vederbörande mottagande myndighet att sökanden själv ser titt att arkivexemplaret av ansökningen kommer internationella byrån tillhan­da, skatt sökande som önskar göra detta skriftligen underrätta den motta­gande myndighelen härom samtidigt med att ansökningen ges in (regel 22.2). I så fall skall myndigheten hålla arkivexemplaret tillgängligt för ho­nom så snart den undersökning som kan erfordras med hänsyn lill behovet av skydd för nationell säkerhet har utförts och i vart fall inte senare än tio dagar före utgången av en frist på 13 månader från prioritetsdagen. På be­gäran av sökanden skall den mottagande myndigheten sända arkiv­exemplaret litl honom med posten. Samma förfaringssätt skatt användas om sökanden inte har meddelat hur han önskar få tillgång till detta exem­plar. Den mottagande myndigheten skall i så fall sända arkivexemplaret titt honom senasl 15 dagar före tretlonmånadersfristens ulgång.

Europeisk patenlansökan skall som lidigare nämnls ges in antingen di­rekl lill del euiopeiska patenlverket eller, om det medges av vederbörande slals lag. till myndighet i fördragsslutande stal som skall vidarebefordra den till det europeiska patenlverket. Ansökan som har tagits emot av na­lionell myndighei skall enligl konventionen vidarebefordras titt del euro­peiska patenlverket snarast möjligt (art. 77). Om ansökningen inte skatt underkastas granskning för att utröna om den skall hållas hemtig med hän­syn titt slatens intiesse, skall den sändas vidare inom sex veckor. Ansökan som underkastas sådan granskning skatt, om den inte skatt hemlighållas, vidarebefordras så tidigt att den kommer det europeiska patenlverket titt-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        314

hända inom fyra månader från ingivandet etter, om prioritet yrkas, inom 14 månader från prioriletsdagen. Ansökan som skall hållas hemlig skall inte översändas till det europeiska paientverkel. Kommer ansökningen inle det europeiska patent verket tillhanda inom 14 månader från ingivandet resp. prioritetsdagen, skall den anses återkallad. 1 sådant fall kan den europei­ska patenlansökningen på begäran av sökanden omvandlas till nationella palentansökningar i de stater som omfattas av ansökningen (art. 135).

11.20.3 Kommiiién

Om Sverige tillträder samarbetskonventionen. kommer internationella palentansökningar enligt vad kommittén påpekar all kunna ges in lill den svenska patentmyndighelen såsom mottagande myndighet. Kommittén föreslår all också europeiska palenlansökningar skall kunna ges in litl den svenska patentmyndighelen om Sverige tillträder den europeiska patenl­konventionen. Eftersom del svenska patenlverket sålunda kan komma att la emot andra än nationella palentansökningar lar kommittén upp frågan om behov av ändringar i lagen om försvarsuppfinningar.

Enligt 10 S lagen om försvarsuppfinningar får patent på svensk försvars­uppfinning inte sökas i utlandet utan tillstånd. Kommittén anser all förbu­det i 10 § också måste innebära förbud att hos internalionell organisalion eller internationell myndighei söka paleni på svensk försvarsuppfinning.

Kommittén framhåller att lagen om försvarsuppfinningar inte har till­kommit under hänsynslagande lill att den svenska patentmyndigheten kunde komina all fullgöra de uppgifter enligt samarbelskonvenlionen och den europeiska palenlkonvenlionen som nyss nämnls. Äv tagens ordaly­delse framgår enligl kommittén inte huruvida internationell palenlansökan eller europeisk patentansökan som avser svensk försvarsuppfinning får ges in lill den svenska paientmyndigheten. Kommittén anser därför att vid tillträde till konventionerna tagen bör ändras så alt det klart framgår vad som i delta avseende gäller beiräffande internalionell och europeisk pa­lenlansökan.

Kommittén har övervägt huruvida det är lämpligt att ålägga den svenska patentmyndigheten att svara för att också internationella palenlansökning­ar som den tar emot i sin egenskap av mottagande myndighet och europei­ska palentansökningar som ges in dit för vidarebefordran titt det europei­ska patenlverket blir föremål för granskningsnämndens prövning, om an­sökningen avser försvarsuppfinning. De tidsfrister inom vilka nationell pa­tenimyndighet enligl konventionema måste vidarebefordra sådana ansök­ningar kan emellertid enligt kommittén ofta bli så korta, att gransknings­nämnden inte skulle hinna handlägga ärendena. Vidarebefordras inte pa­lenlansökningarna inom föreskriven tid, inträder rättsförlust för sökanden. Enligt kommittén måste därför erforderiig prövning av huruvida en för­svarsuppfinning skall hållas hemlig göras innan uppfinningen patentsöks


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        315

genom internationell etter europeisk palenlansökan. Kommittén anser all det i sä fall får ankomma pä den som avser alt söka patent genom interna­tionell eller europeisk palenlansökan att själv sörja för alt uppfinningen, om den är en försvarsuppfinning, underställs granskningsnämnden för så­dan prövning.

En sådan ordning kan enligt kommittén inle medföra några pålagliga nackdelar för sökanden, efiersom kommittén inte föreslår någon ändring i den nuvarande ordningen såviti gäller försvarsuppfinning som söks skyd­dad genom ansökan om nationellt svenskt patent. Sökanden har således möjlighet alt försl göra nationell svensk palenlansökan och under hand­läggningen av denna få utrett om den patentsökta uppfinningen får yppas. Om granskningsnämnden inte förordnar alt uppfinningen skall hållas hem­lig, kan sökanden göra europeisk eller internationell palenlansökan och därvid åberopa prioritet från den svenska patentansökningen.

Kommittén nämner att lagen om försvarsuppfinningar i praktiken tilläm­pas på förhållandevis få uppfinningar, Beslul om hemlighållande har under senaie år meddelats i endasl fem till tio falt om året. Härtill kommer enligt kommittén all ansökningar om patent på försvarsuppfinning kommer från en begränsad krels av sökande.

Av nu anförda skäl föreslår kommittén alt i tagen om försvarsuppfin­ningar las in beslämmelser av innebörd alt patentmyndighelen inte skall underställa granskningsnämnden ansökan om patent på försvarsuppfin­ning, om uppfinningen söks skyddad genom europeisk etter intemationell palenlansökan som ges in lill patenlmyndighelen. Vidare bör enligl kom­mittén föreskrivas all den som vill söka patenl på svensk försvarsuppfin­ning genoin internationell eller europeisk patenlansökan själv skall begära att granskningsnämnden prövar om uppfinningen skall hållas hemtig.

I detta sammanhang framhåller kommittén att medgivande enligt 10 S la­gen om försvarsuppfinningar att göra palenlansökan i utlandet på svensk försvarsuppfinning som skall hållas hemlig aldrig kan avse tillåtelse att gö­ra internationell eller europeisk patentansökan. Som föruisättning för till­stånd uppställs nämligen i lagen alt uppfinningen hemlighålls i den främ­mande staten. Eftersom uppfinning som söks skyddad genom internatio­nell eller europeisk palenlansökan efler viss tid offentliggörs genom WtPO:s internationella byrå resp. del europeiska patenlverket, kan enligl kommittén denna förutsättning inle uppfyllas såvitt avser sådana ansök­ningar.

När det gäller utländska försvarsuppfinningar framhåller kommittén all sådana uppfinningar endast i mycket sällsynta undantagsfall torde komma all sökas skyddade i Sverige genom internationell eller europeisk palenl­ansökan som ges in till den svenska patentmyndighelen. Vidare torde en sådan ansökan knappast omfatta enbart Sverige. Enligl kommittén blir det därför i allmänhel inle någol särskilt svenskl intresse att hemlighålla upp­finning som söks skyddad genom sådan ansökan, i motsats till vad som är


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        316

fattet om uppfinningen söks skyddad i Sverige genom nationett patentansö­kan. Kommittén anser del därför inte befogat alt införa särskilda bestäm­melser som gör det möjligt att hemlighålla uttändsk försvarsuppfinning som söks skyddad genom intemationell eller europeisk patentansökan som ges in lill den svenska paientmyndigheten.

11.20.4  Remissyttrandena

Kommitténs förslag att patentmyndigheten inte skall sörja för att inter­nationella eller europeiska patentansökningar som ges in till myndigheten kommer under granskningsnämndens prövning har kritiserats av överbe­fälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets forskningsanstalt, granskningsnänmden för försvarsuppfinningar, SACOISR, och Sveriges civilingenjörsförbund. Svea hovrätt anser att möjligheten att låta patent­myndigheten underställa granskningsnämnden även internationella och europeiska patentansökningar bör övervägas ytterligare. Försvarets mate­rielverk godtar däremot kommitténs förslag.

De remissinstanser som framför kritik mot kommitténs förslag hävdar att det medför risk för misstag om olika regler kommer att gälla för olika patentansökningar som lämnas in till den svenska patentmyndigheten. Därigenom skulle enligt deras mening risken öka för obehörigt yppande av försvarsuppfinning.

Svea hovrätt ifrågasätter riktigheten av kommitténs påstående alt tids­fristerna för att vidarebefordra internationella och europeiska patentan­sökningar ofta skulle bli så korta alt granskningsnämnden inle skutte hinna handlägga ärendena. Granskningsnäinnden för försvarsuppfinnlngar anser all risken för överskridande av frister inle är slor även om internationella och europeiska palentansökningar skulle underställas nämnden. Nämnden framhåller vidare att om sådan frisl skulle överskridas i fråga om europeisk patentansökan, sökanden har rätt att få ansökningen omvandlad till natio­nell patenlansökan.

11.20.5  Föredraganden

Enligl gällande räll får svensk försvarsuppfinning inte offentliggöras el­ler på annat sätl obehörigen yppas innan granskningsnämnden för för­svarsuppfinningar har prövat om uppfinningen skall hållas hemlig. Som obehörigt yppande anses inte ansökan om patent på uppfinningen hos den svenska patentmyndigheten. Inkommer patenlansökan som avser svensk försvarsuppfinning till paientmyndigheten, skall enligt gällande rätt patent­myndighelen underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning huruvida denna skall hållas hemlig. Den som vill att svensk försvarsupp­finning som inle har patentsökts hos den svenska patenlmyndighelen skall få offentliggöras eller på annat säll yppas skall själv hos granskningsnämn-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        317

den begära prövning huruvida ansökningen skall hållas hemlig. Ansökan om patenl eller annan skyddsrält på svensk föi-svarsuppfinning som skall hållas hemlig får inle göras i främmande slal ulan att särskill medgivande därtill har lämnats av regeringen. Som kommittén har påpekat måsle detta förbud också innebära förbud att hos internationell organisalion eller inter­nationell myndighet söka patent eller ansöka om nyhetsgranskning eller annan prövning av försvarsuppfinning som skall hållas hemlig. Kommittén har emellertid erinrat om all av lagens ordalydelse inte framgår huruvida internationell eller europeisk palenlansökan som avser svensk försvars­uppfinning får ges in lill den svenska patentmyndighelen.

Kommittén har föreslagit all del skall ankomma på den som avser all sö­ka paleni genom iniernalionell eller europeisk patenlansökan all själv ta slällning lill om ifrågavarande uppfinning är av sådani slag alt den bör un­derställas granskningsnämndens prövning. Kommitiéns förslag på denna punkt har blivit föremål för kritik under remissbehandlingen.

För egen del ärjag benägen att instämma i denna kritik. Enligt min upp­fattning skulle del medföia risk för misstag, om olika regler kom all gälla i della avseende för nationella svenska palentansökningar. å ena. saml in­lernationella och europeiska palenlansökningar å andra sidan. Della skulle i sin lur medföra all risken för obehörigi yppande av försvarsuppfinningar ökas. Jag anser ocksä ali den föreslagna lösningen i praktiken skulle tvinga den som önskar söka patenl på uppfinning som kan länkas vara svensk för­svarsuppfinning all alltid göra della i form av nationell svensk palenlansö­kan. Del är nämligen ofta väsentligt för patentsökanden alt erhålla lidigast möjliga prioriielsdag för sin ansökan. Han är då i regel inte villig all spilla lid på att först låla ansökningen bli föremål för granskningsnämndens prövning innan han ger in den försia ansökningen om skydd för uppfin­ningen.

Jag vill också framhälla attjag inte delar kommitténs uppfallning all de frister inom vilka nationell patentmyndighel enligt konventionerna måste vidarebefordra sådana ansökningar ofla blir så korta alt granskningsnämn­den inle skulle hinna handlägga ärendena. Det bör i detta sammanhang framhållas att under de senaste åren i genomsnitt endasl ca 75 ansökningar har underställts nämnden.

När del gäller intemationell patentansökan torde några svårigheter för granskningsnämnden inte uppkomma, om prioritet inle yrkas från tidigare ansökan. I så fall har nämnden något mer än ett år på sig att utföra gransk­ning. Åberopas prioritet, vilket ofta lorde bli fattet. kan däremot den tid som nämnden har lill sitt föifogande bli tämligen kort. Ansökningar för vil­ka prioritet åberopas ges vanligen in när mycket kort lid återstår av priori­telsårel. Om internationell patenlansökan, för vilken prioritet åberopas, ges in då endast få dagar åierstår av prioritetsåret, får den mottagande myndigheten en knapp månad på sig att sända ansökningen till internatio­nella byrån, om denna myndighet skatt sända arkivexemplaret dit. Vilt sö-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        318

kanden själv sända arkivexemplaret titt intemationella byrån och skall den mottagande myndighelen sända delta exemplar lill sökanden med poslen, slår endast ca Ivå veckor till granskningsnämndens fört'ogande. Med hän­syn till det mycket ringa antal ansökningar per år som del kommer all röra sig om anser jag dock att nämnden kommer att kunna utföra erforderlig prövning så snabbt alt ansökningarna kan vidarebefordras titt inlernatio­nella byrån inom föreskriven lid.

När del gäller europeisk palenlansökan har kommittén föreslagit att så­dan ansökan får ges in till del svenska patenlverket i den utsträckning det­ta är tillålel enligt den europeiska patenlkonventionen. Jag delar kom­mitténs uppfaltning att del svenska paientverkel bör ge sökandena den service detta innebär. Enligt kommitténs förslag skall envar som söker eu­ropeiskt patent ha rätt alt ge in ansökningen lill den svenska patentmyndig­helen. Någon begränsning grundad på nationalitet etter hemvist har sålun­da inte föreslagits av kommittén. Inle heller jag anser någon dylik begräns­ning erforderlig. En sädan ordning kan leda till all europeisk patentansö­kan som inte omfattar Sverige ges in lill den svenska patentmyndighelen.

Nationell patentmyndighel som tar emot europeisk patentansökan skall inle granska ansökningen, vare sig från formell eller materiell synpunkt. Såtillvida fungerar den nationella myndigheten endast som brevlåda. Där­emot kan denna myndighet pröva huruvida uppfinningen skall hällas hem­lig med hänsyn till slatens intresse.

Den tid som står lill buds för sådan granskning är olika beroende på om prioritet åberopas för den europeiska palentansökningen eller ej. Åbero­pas inte prioritet, skall ansökningen vara det europeiska patentverket till hända inom fyra månader från ingivandet. Åberopas däremot prioritet, skall ansökningen vara inkommen inom 14 månader från priorilelsdagen. Har europeisk palenlansökan inte inkommit lill del europeiska patenlver­ket inom 14 månader från ingivningsdagen etter, om prioritet har yrkats, frän priorilelsdagen. skall ansökningen anses återkallad.

Liksom när del är fråga om iniernalionell patentansökan bör enligt min mening del inte vara några svårigheter för granskningsnämnden att företa granskning enligt lagen om försvarsuppfinningar av europeisk patentansö­kan, om prioritet inte yrkas. Del kan emellertid antas att prioritet från tidi­gare ansökan ofta kommer att åberopas för europeisk palenlansökan. Ef­tersom ansökan om europeiski patenl kan väntas bli förenad med förhål­landevis höga kostnader, är det nämligen iroligt att den som vill ha patent pä en uppfinning kommer att försöka få utrett om nyhetshinder föreligger genom alt först söka nalionelll patent. Han kommer i så fatt oftast att ge in den europeiska palentansökningen kort före prioritetsårets utgång och åberopa prioritet från den lidigare ansökningen. Även i sådana fatt kom­mer emellertid granskningsnämnden all ha nära två månader till förfogan­de för granskning av ansökningen. Enligl min uppfallning bör nämnden ulan större svårighet hinna ulföra erforderlig granskning inom denna lid.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        319

Varken när del gäller inlernationella eller europeiska palentansökningar anserjag alt språksvårigheter behöver befaras för granskningsnämnden. Den svenska patentmyndighelen kommer förmodligen att ta emot interna­tionella patentansökningar endast på nordiskt språk samt på engelska, franska och tyska. Europeiska patentansökningar kommer nästan alllid att vara avfattade på något av det europeiska patent verkets officiella språk, som är engelska, franska och tyska. Sökande som är medborgare i eller har hemvist i stat med annat officiellt språk får visserligen lämna in ansökan på detta språk, men enligt min mening kommer europeiska patentansökningar som ges in lill den svenska patentmyndigheten endast i sällsynta undan­tagsfall att vara avfattade på annat språk än något av de nordiska eller engelska, franska etter tyska.

Granskningsnämnden har vid förfrågan förklarat, att den anser sig kun­na pröva det fåtal internationella och europeiska palentansökningar som det blir fråga om så snabbt, ati den svenska paientmyndigheten kommer att kunna iaktta föreskrivna frister för vidarebefordran av ansökningama till inlernationella byrån resp. till det europeiska patenlverket.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förestår jag att den svenska pa­tentmyndigheten skall underställa granskningsnämnden för försvarsupp­finningar också internationella patentansökningar som ges in till denna myndighet i dess egenskap av mottagande myndighet och europeiska pa­tentansökningar som ges in titt den svenska paientmyndigheten för vidare befordran titt det europeiska patentverket i de fatt sådan ansökan avser svensk försvarsuppfinning.

Det kan möjligen ifrågasättas alt undanta de fall då prioritet åberopas från tidigare nationell svensk palenlansökan. Om den svenska ansökning­en avsåg försvarsuppfinning, borde ju denna redan tidigare ha underkas­tats nämndens prövning. Det är emellertid tänkbart att en internationeti el­ler europeisk patentansökan endast till en del motsvaras av den svenska patenlansökningen. Mot bakgrund härav anserjag del inle lämpligt att gö­ra något undantag för de fall som nu avses.

När det gäller utländska försvarsuppfinningar delar jag kommitténs upp­fattning all det inle är befogal att införa särskilda bestämmelser i lagen om försvarsuppfinningar som gördel möjligt att hemlighålla uttändsk försvars­uppfinning som söks skyddad genom internationell eller europeisk patent­ansökan som ges in till den svenska patentmyndighelen. Som kommittén har framhållit torde det nämligen endast i myckel sällsynta undantagsfall förekomma all sådana uppfinningar söks skyddade i Sverige genom inter­nationell eller europeisk patenlansökan som ges in till den svenska patent­myndighelen. och dylika ansökningar torde i dessa sällsynla falt knappast omfatta enbart Sverige.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 320

12    Upprättade lagförslag

1 enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats för­slag till

1.  tag om ändring i patenttagen (1967: 837),

2.         lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på patenträttens område, m. m.,

3.         tag om ändring i tagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,

4.         tag om ändring i tagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,

5.         tag om ändring i tagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa faU.

Förstagen torde få fogas titt regeringsprotokoUet i detta ärende som bila­ga 2.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        321

13    Specialmotivering

13.1 Förslaget till lag om ändring i patentlagen

1 S

I denna paragraf behandlas patenträttens subjekt och objekt samt anges patenträttens principiella innehåll. 1 förhållande till I § i kommitténs för­slag har gjorts endast redaktionella ändringar.

Iförsta stycket i dess nuvarande lydelse föreskrivs att den som har gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken upp­finnarens rätt har övergått äger efter ansökan få patent på uppfinningen. Vidare förklaras att patent innebär ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen enligt patentlagen.

Om Sverige tillträder den europeiska patentkonventionen och samar­betskonventionen, kommer patent för Sverige att kunna meddelas dels av den svenska patentmyndigheten, dels av det europeiska patenlverket. Den svenska patentmyndigheten kommer alt kunna meddela patent såväl på grtind av patentansökan som görs enligt 2 kap. patentlagen (nalionell pa­tentansökan) som på gmnd av ansökan som görs enligt samarbetskonven­tionen (iniernationell patentansökan). Oavsett om ansökningen är nalio­nell eller internationelt måste förutsältningama för att få patent för Sverige anges i svensk lag. Såvilt gäller patent som meddelas av det europeiska pa­tentverket regleras däremot fömtsättningama för att få patent uteslutande i den europeiska paientkonventionen. I nalionell lag får sålunda inte ges några bestämmelser om villkoren för att få europeiskt patent.

På grtind av det nu anförda har det ansetts lämpligt att i paragrafens första stycke ta in en erinran om att de där angivna förutsättningarna för att få patent avser endast patenl som meddelas av den svenska patentmyn­dighelen. Detta har skett genom att del i lagtexten anges att uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare under angivna fömtsättningar äger erhålla pa­tenl på uppfinningen hos patentmyndighelen här i rikel.

Som framgårav vad som tidigare anförts (avsnitl 11.1.3) hårde särskilda bestämmelserna i patentlagen rörande europeiska patent och europeiska patentansökningar sammanförts i ett särskilt kapitel (II kap.). Ingen be­stämmelse utanför detta kapitel är omedelbart tillämplig i fråga om europe­isk patenlansökan etter europeiskt patent. Denna systematik har ansetts böra komma till uttryck i lagens inledningsparagraf. På grund härav har som en andra punkt lill första stycket fogats en erinran om att i fråga om europeiska patent särskilda bestämmelser ges i II kap. Del är emellertid att märka att genom föreskrifter i detta kapitel åtskilliga bestämmelser i pa­tentlagens övriga kapitel blir tillämpliga på europeiska patenl och euro­peiska patentansökningar.

Såsom tidigare har nämnls (avsnitt 11.2.5) torde, bortselt från vissa me­loder för behandling av människor och djur. det patenterbara området en­ligt svensk rätt och enligt den europeiska patentkonventionen vara det-21    Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         322

samma. Äv skäl som tidigare angivits har det emellertid ansetts lämpligt all också den redaktionella ulformningen av de patenterbarhelsvillkor som regleras i förevarande paragraf anpassas lill den europeiska patentkonven­tionen. En sådan anpassning av patentlagen till nyssnämnda konvention när det gäller avgränsningen av del patenterbara området har skett genom de nya andra och tredje styckena. Bestämmelsema i dessa lagrum innebär i allt väsentligt endast en kodifiering av vad som redan anses gälla i svensk rätt.

I det nya andra stycket ges vissa exempel på sådant som inte i sig skall anses som uppfinning i patenträllslig mening. Exemplen har sammanförts i gmpper på samma sätl som i artikel 52.2 i den europeiska patentkonventio­nen. Det är att märka att uppräkningen i lagtexten inte är uttömmande.

Första gruppen omlattar upptäckter, vetenskapliga teorier och matema­tiska metoder. Enligt 1963 års betänkande föll dessa utanför det patent-rättsliga områdei till följd av kravet att en uppfinning skall ha leknisk ka­raktär (NU 1963:6 s. 960-

I andra gruppen tas upp konslnäriiga skapelser. För att en konstnäriig skapelse skall uteslutas från palenlerbarhei är det utan betydelse om den­na skapelse har sådan kvalitet att den kan komma i åtnjutande av annat upphovsrätlsligl skydd ellerej. Med konstnäriiga skapelser avses inte bara sådana alster som lavtor och skulpturer utan även I.ex. musik. Den om­ständigheten att en uppfinning vid sidan av sin tekniska karaktär har konst­näriiga värden utesluter givetvis inte palenterbarhel. Det är sålunda den konstnärliga skapelsen som sådan som inte kan patenteras.

Tredje gruppen omfattar vad som kan sammanfattas som rena anvis­ningar för del mänskliga intellektet. I lagtexten anges sålunda att patent in­te får meddelas på planer, regler etter meloder för inteltektuett verksam­het, för spel etter för affärsverksamhet och inle heller på daiorprogram. Bortselt från datorprogram överensstämmer också dessa undantag med vad som sedan länge har ansetts gälla i nordisk rätt (NU 1963:6 s. 97). I fråga om daiorprogram har rättslägel lidigare inle varil helt klart. Som tidi­gare nämnts har emellertid regeringsrätten år 1974 avgjort ett ärende som rörde daiorprogram (Regeringsrättens årsbok 1974 s. 19). Genom detta av­görande får anses fastslaget att datorprogram har samma karaklär som an­visningar för det mänskliga intellektet och all patent därför inte kan med­delas på ett daiorprogram som sådant.

1 detta sammanhang bör påpekas att under förarbetet till den europeiska paientkonventionen diskulerades huruvida del var lämpligt alt i konven­tionen ange vad som i patenträttsligt sammanhang skall anses som dator­program. Med hänsyn bl. a. till att det i flertalet av de slaler som dellog i förarbetet inte fanns någon praxis på delta område avstod man emellertid från en sådan reglering. Det europeiska paientverkel kommer därigenom all stå lämligen fritt vid utbildandet av sin praxis. Undantaget för dator­program har dock i konvenlionstexten avsiktligt placerats tillsammans


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        323

med de undantag som avser anvisningar för det mänskliga intellektet. Här­av framgär att daiorprogram undantas frän palenterbarhel av samma skäl som sådana anvisningar, nämligen därför att de inle har leknisk karaktär. Under förarbetet titt konventionen har också rått enighet om alt bestäm­melsen syftar titt att undanta endast daiorprogram som sådana. Den ute­sluter sålunda inle att patent meddelas på uppfinning som hänför sig titt et­ter utnyttjar datorprogram eller som avser metoder för att styra datorer.

Som framgår av vad som förut har sagts om 1974 års regeringsrällsavgö-rande råder god överensstämmelse mellan detta avgörande och konventio­nens reglering från principiell synpunkt, nämligen att daiorprogram som sådana inte är patenterbara. Vid ulveckling av svensk rättspraxis på denna punkt bör den praxis som kommer att utvecklas vid det europeiska patent­verket tillmätas slor belydelse.

Som en fjärde grupp av undantag från del patenterbara området har ta­gils upp framläggande av information. I kommitténs förslag användes ut­trycket "återgivande av information". "Framläggande av information" har emellertid ansetts tydligare ange bestämmelsens innebörd. Det som åsyftas är sålunda säll all disponera ett informationsmaterial. Det kan gälla exempelvis en viss grafisk uiformning av en tabell som gör den mera lätt­läst. Delta undantag ligger således nära den andra gmppen undantag, dvs. den som avser anvisningar för det mänskliga intelleklel. Undantaget avser däremoi inle hjälpmedel för alt sprida information såsom ljudanläggningar och projektorer.

I paragrafens tredje stycke görs ytterligare begränsningar av det paten­terbara området. Som uppfinning skall en\ig\ jörsta punkten inte anses så­dant förfarande för kimrgisk eller terapeutisk behandling som skall utövas på människor etter djur. Som framgått av redogörelsen för gällande rätt på denna punkt (avsnitt 11.2.1) innebär denna bestämmelse en kodifiering av vad som enligt förarbetena lill patentlagen är gällande svensk rält. Enligt denna punkt skall inle heller sådant förfarande för diagnostisering som skatt utövas på människor etter djur anses som patenterbar uppfinning. Detta innebär viss ändring i förhållande titt gällande rätt. Även om behand­ling av människor och djur i princip har ansetts fatta utanför det patenter­bara området, har patenl meddelats på vissa förfaranden för diagnostise­ring. Sålunda har patent meddelats bl. a. på förfarande för röntgenfotogra­fering med användning av kontrastmedel. I fråga om skälen fördenna in­skränkning av det patenterbara områdei hänvisas till vad som anförls i re­dogörelsen för huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen (avsnitl It.2.5).

1 den europeiska paientkonventionen finns en uttrycktig föresknft om all hinder inle föreligger alt meddela patent på alster, särskilt ämnen och blandningar, för användning vid sådana medicinska förfaranden som enligt vad nyss har sagts inte är patenterbara (art. 52.4). Detta överensstämmer med vad som gälter enligt svensk rätt. Patent kan sålunda meddelas på


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        324

operationsinslmment och kemiska produkter avsedda att användas vid dy­lika förfaranden. Mot bakgrund härav föreskrivs i tredje stycket andra punkten att bestämmelsen i styckets första punkt inte hindrar att patent meddelas på alster, däribland ämnen och blandningar, för användning vid sådana förfaranden som har angivils i första punkten. Ämnen och bland­ningar har nämnts särskilt i tagtexten för att få överensstämmelse med den europeiska patentkonventionen i detta avseende.

Paragrafens nuvarande andra stycke har med oförändrat innehåll place­rats som fjärde stycke.

2 §

1 paragrafen behandlas kraven på nyhet och uppfinningshöjd och i sam­band därmed frågan om förhållandet till lidigare ansökningar.

1 försia styckei i dess nu gällande lydelse föreskrivs alt patent meddelas endast på uppfinning som väsentligen skiljer sig från vad som har blivit känt före dagen för patentansökningen. Kravet alt uppfinningen skall vä­sentligen skilja sig från vad som är känt innebär krav på både nyhet och uppfinningshöjd.

Ändra slycket i dess nuvarande lydelse innehåller bestämmelser om vad som skall anses känt. Som känt anses attt som har blivit allmänt tiltgäng-tigt, vare sig delta har skett genom skrift, föredrag, utnyttiande etter på an­nat sätt. Även innehållel i tidigare gjorda palentansökningar som inle har blivit offentliga innan uppfinningen patentsöks anses som känt, dock en­dast om dessa ansökningar sedermera blir allmänt tillgängliga enligt 22 §.

Enligl paragrafens nuvarande avfattning måste alltså en uppfinning för att vara patenterbar både vara ny och ha uppfinningshöjd i förhållande litl allt som enligt lagen skall anses känt. Äv skäl som tidigare har anförls (av­snitt 11.2.5) bör för palenterbarhel i fortsättningen inte krävas all uppfin­ning har uppfinningshöjd gentemot innehållet i tidigare gjorda patentan­sökningar som inte har blivii allmäni tillgängtiga innan uppfinningen pa­tentsökts även om de sedermera blir det. Med anledning härav har vissa ändringar gjorts i första och andra styckena.

\ jörsta stycket har gjorts den ändringen att kravet på nyhet och kravet på uppfinningshöjd har uttryckts var för sig. Sålunda föreskrivs att patent meddelas endast på uppfinning som är ny i förhållande till vad som har bli­vit känt före dagen för patenlansökningen och tillika väsentligen skiljer sig därifrån. Denna uppdelning av kraven på nyhet och uppfinningshöjd har gjorts för att det skall bli möjligt att på ett enkelt sätt i andra slycket skilja mellan vad som skatt anses som känt vid avgörande huruvida uppfinningen är ny och vad som skall anses som känt vid bedömning huruvida uppfin­ningshöjd föreligger.

1 andra styckei behålls den nuvarande regleringen av vad som skall an­ses känt. Till detta stycke har emellertid lagts en tredje punkt av innebörd alt villkoret i första styckei att uppfinningen väsentligen skall skilja sig från


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        325

vad som är känl, dvs. ha uppfinningshöjd i förhållande lill vad som är känl, inte gäller i förhållande till innehållet i sådan ansökan som visserligen har gjorts tidigare men som inte har blivit allmänt tillgänglig dagen före den då uppfinningen patentsöks.

1 detta sammanhang bör påpekas att enligt moisvarande bestämmelse (2 S andra slycket andra punkten) i mönsterskyddslagen (1970:485) skall beaktas inte blott mönster som framgår av tidigare ansökan om mönster­registrering som inte är allmänt tillgänglig utan även mönster som framgår av tidigare patentansökan som inle är allmänt tillgänglig, om dessa ansök­ningar sedermera blir allmänt tillgängliga (jfr prop. 1969:168 s. 148 f)- Det kan i och för sig finnas skäl att tidigare ansökningar om registrering av mönster skall beaktas i de fall som avses i 2 S andra stycket andra punkten patentlagen. Äv artikel 139.2 i den europeiska patentkonventionen följer emellertid att innehållet i ansökan om registrering av mönster inte i något fall gentemot europeiskt patenl och europeisk patenlansökan får den ver­kan som nationell patenlansökan med lidigare ingivningsdag eller nalio­nelll patent grundat på sådan ansökan har. På gmnd härav bör innehållet i tidigare mönsleransökan, som inte har blivit allmänt tillgänglig när paten­lansökan görs, inte anses som känt i förhållande titt patentansökningen.

Om en patentansökan åtnjuter pnontet enligt 6 §, inträder verkan som nyhelshinder av del slag som avses i andra stycket andra punkten i före­varande paragraf från prioritetsdagen. Av sistnämnda lagrum torde emel­lertid även följa, att sådan verkan uppkommer endast om prioritelsyrkan-de föreligger när ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 S. Skutte prioritetsyrkandet återkallas efter denna tidpunkt, kvarstår ändå ansök­ningens verkan som nyhetshinder från prioritetsdagen.

Det är att märka att enligt gällande rätt begärd prioritet behöver styrkas genom ingivande av kopia av den prioriletsgrundande ansökningen endast efter föreläggande av patenlmyndighelen. Om sökanden inte efterkommer sådant föreläggande får prioritet inte åtnjutas (10 S palentkungörelsen). Skutte fristen för att ge in sådan kopia gå ut efter del att 18 månader har förflutit från prioritetsdagen och ansökningen har blivit allmänt tillgänglig Ulan all prioriteten är styrkt, kan vissa svårigheler uppslå vid tillämpning av andra slycket andra punkien. Som framgår av vad som har anförls i re­dogörelsen för huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen (avsnitt 11.5.5) föreslås emellertid att sökande som har yrkat prioritet i princip ulan särskild anmaning skall till patentmyndigheten ge in kopia av den priori­tetsgmndande ansökningen. Liksom enligt den europeiska palenlkonven­lionen bör i svensk rätt krävas att sådan kopia ges in inom 16 månader från priotitetsdagen. Underiåter sökanden att ge in kopia av prioritets-handlingen inom nämnda tid bör givetvis prioritet inle få åtnjulas. En reg­lering med sådant innehåll bör las in i palentkungörelsen. Med en sådan reglering kommer begärd prioritet i regel att vara styrkt när ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 S- Härigenom undviks nämnda svårighet


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        326

vid tillämpning av andra slycket andra punkien i förevarande paragraf.

Vid prövning av humvida nyhelshinder föreligger skall internalionell pa­lenlansökan och europeisk patentansökan under vissa förulsällningar ha samma rättsverkan som svensk nationell palenlansökan som har blivit all­mänt tillgänglig enligt 22 §. Beslämmelser härom finns i de särskilda kapitel som reglerar internationell palenlansökan (3 kap.) och europeiski patenl (I I kap.). Sådana ansökningar kan alltså, liksom svenska palenlansökning­ar. få verkan som nyhetshinder från en tidpunkt innan de har blivit allmänt lillgängliga. Del har ansetts lämpligt alt la in en erinran härom i förevaran­de paragraf Detta har skett i ett nyinsall iredje siycke. Där erinras om de särskilda bestämmelser i 29 och 88 SS enligt vilka internalionett resp, euro­peisk patenlansökan i vissa fatt utgör nyhetshinder redan från den dag då ansökningen gjordes.

Av skäl som lidigare anförls (avsnitt 11.2.5) har i förevarande paragraf tagits in en särskild regleiing av kravet på nyhet när det gäller uppfinning som avser känt ämne etter känd blandning för användning vid sådana medicinska förfaranden som anges i I S tredje stycket. I ett nytt fjärde stycke i förevarande paragraf föreskrivs sålunda all villkorel i paragrafens första stycke att uppfinning skall vara ny inle ulgör hinder för alt patent meddelas på känt ämne eller känd blandning för användning vid dylikl medicinskt förfarande, om användning av ämnet etter blandningen inte är känd vid någol förfarande som anges i 1 S tredje stycket. Bestämmelsen svarar mot artikel 54.5 i den europeiska palenlkonvenlionen.

Patent på sådana kända ämnen etter kända blandningar som nu avses bör meddelas i form av användningsbundet produktpatent. Del är att märka att sedan en enda användning av ämnet etter blandningen vid något förfarande som avses i I S tredje stycket är känd, vidare palenlering av ämnet eller blandningen för annat sådant ändamål är utesluten.

Paragrafens nuvarande iredje stycke har i sak oförändrat placerats som femte stycke. Här föreskrivs bl. a. alt patent får meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex månader innan palenlansökningen gjordes har blivit allmänt lillgänglig genom all sökanden eller någon från vilken denne härieder sin räll har förevisat uppfinningen på officiell eller officiellt er­känd internationell utställning. Enligt 1963 års nordiska belänkande skatt vid tillämpning av denna bestämmelse beaktas endasl utställningar som avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om inter­nationella utställningar (NU 1963:6 s. 137). I den europeiska patentkon­ventionen (arl. 55.1.b) har uttryckligen angivits alt det endast är fråga om utställningar som avses i 1928 års konvention. För att undvika missför­stånd har det ansetts lämpligt att göra motsvarande precisering i den svenska lagtexten.

3 S I denna paragraf behandlas patenträttens innehåll.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        327

Paragrafen har i sin nuvarande lydetse tre stycken. Som huvudregel an­ges i första stycket att annan än patenthavaren inte utan patenthavarens lov får utnyttja patentskyddad uppfinning yrkesmässigt genom att använda patentskyddat förfarande, genom att tillverka, införa, använda eller lill för­säljning, uthyrning eller utlåning utbjuda patentskyddat alster eller på an­nat sätt. Genom den generella utformningen av bestämmelsen har avsetts att i princip täcka alla tänkbara former av yrkesmässigl utnyttiande (prop. 1966:40 s. 94). De särskilt nämnda formerna utgör sålunda endasl exem­pel. Ändra slycket innehåller en bestämmelse om s.k. indirekt produkl­skydd. Här föreskrivs sålunda alt i fråga om uppfinning som avser förfa­rande för tittverkning av alster, ensamrätten omfatiar också alster som har tillverkats enligt förfarandet. I tredje stycket görs undantag från huvudre­geln i försia slycket såviti gälter utnyttjande av alster som i strid mot en­samrätten i Sverige har sålts i butik eller på därmed jämförligt sätt titt god­troende köpare, dvs. titt den som vid köpet inle ägde eller hade bort äga kännedom om all ensamrätten kränktes.

Äv skäl som tidigare har anförts (avsnitl 11.4.5) har bestämmelserna i fö­revarande paragraf om ensamrättens omfattning ändrats i två principiellt viktiga hänseenden. Sålunda har det lidigare sättet att genom en generellt avfattad bestämmelse ange ensamrättens innehåll ersatts med en uttöm­mande uppräkning av vilka former av utnyttiande som omfattas av ensam­rätten. Vidare har i paragrafen lagils in beslämmelser om s. k. medelbart patentintrång, dvs. vissa förfaranden som främjar annans direkla patentin­trång.

I första slycket regleras det direkla patentintrånget. Där anges vilka åt­gäider som i fråga om patentskyddad uppfinning inte får vidtas yrkesmäs­sigt utan patenthavarens lov. Bestämmelsen har delats upp i lie numrerade punkler. Såvitt avser patentskyddat alster fordras sålunda patenthavarens lov för att tillverka, utbjuda, bringa i omsättning eller använda alstret eller införa etter inneha alstret i syfte att förfara med det på sådant sätt (punkt I). När det gäller patentskyddat föifarande (punkt 2) fordras patenthava­rens lov för att använda förfarandet. Annan än patenthavaren får inte hel­ler utan dennes lov utbjuda patentskyddat förfarande för användning i Sve­rige, om han visste eller del med hänsyn till omständigheterna var uppen­bart att användningen av förfarandet inte fick ske utan patenthavarens lov.

1 punkt 3 i första stycket regleras ensamrätten till alster som har tiltvei-kals enligl patentskyddat förfarande (det s. k. indirekia produklskyddel). Annan än patenthavaren får sålunda inte utan dennes lov utbjuda, bringa i omsättning eller använda alster som har tillverkats enligt patentskyddat förfarande. Del är inte heller tillåtet att utan patenthavarens lov införa eller inneha sådant alster i syfte att förfara med del på sätt som nu har sagts. Det indirekta produklskyddet regleras som nyss nämnls f. n. i paragrafens and­ra stycke. Någon skillnad i sak mellan den nuvarande och den nya bestäm­melsen föreligger inle. Med den nya utformningen uppnås överensstäm-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        328

melse med marknadspatentkonventionen i redaktionellt avseende även när det gällerde! indirekia produktskyddet.

Med det i punkterna t och 3 använda uttrycket "bringa i omsättning" avses såväl försäljning som uthyrning och lån. Föratt ett alster skall anses ha bringats i omsättning är det i förevarande sammanhang inte nödvändigt att försäljning, uthyming eller lån verkligen har kommit lill stånd. Del bör anses tillräckligt att åigärder med syfte att få till stånd försäljning, uthyr­ning eller lån har vidtagits. Denna innebqrd av begreppet "bringa i omsätt­ning" lorde i attl väsentligt överensstämma med innebörden av del i tysk patenträtt förekommande begreppet "in Verkehr bringen" (jfr NU 1963:6 s. 146). Detta begrepp används f. ö. också i den tyska texten i den bestäm­melse i konventionen om marknadspatent (art. 29) som har tjänat som fö­rebild vid utformningen av förevarande stycke.

Bestämmelser om medelbart patentintrång har tagits in i ett nytt andra stycke i förevarande paragraf. Sålunda föreskrivs i första punkten all en­samrätten innebär, utöver vad som framgår av första stycket, alt annan än patenthavaren inte utan dennes lov yrkesmässigt får erbjuda etter tillhan­dahålla annan än den som är berättigad alt utnyttja uppfinningen medel för att utöva denna i Sverige, om medlet hänför sig titt något väsentligt i upp­finningen. Som ytteriigare fömtsättning för att erbjudandet etter tillhanda­hållandet skall vara otillåtet gäller, att den som erbjuder eller tillhandahål­ler medlel visste etter det med hänsyn titt omständigheterna var uppenbarl alt medlel var lämpat och avsetl att användas vid utövande av uppfinning­en.

I andra slyckel andra punkien görs vissa begränsningar av ensamrätten enligt styckets första punkt för det fall att medlet är en i handeln allmänt förekommande vara. Erbjudande eller tillhandahållande av sådan vara ut­gör medelbart patentintrång endast om den som erbjuder eller tillhandahål-ter varan också uppmanar mottagaren lill handting som innebär inirång i patenthavarens ensamrätt enligt första stycket.

När det gäller del i lagtexten använda ordel "uppmanar" bör anmärkas alt det har visat sig svårt att finna något lämpligt ord för att ange hur aktiv den som erbjuder eller tillhandahåller medlet måste vara för att medelbart patentintrång skall föreligga i fråga om en i handeln allmänt förekommande vara. I marknadspatentkonventionen (art. 30.2) används i de engelska, franska, tyska och danska texterna uttrycken "induce", "incite", "be-wusst veranlasst" resp. "tillskynder". Som exempel på medelbart patent­intrång har under förarbetet lill marknadspatentkonventionen nämnls att den som erbjuder eller tillhandahåller varan har försett denna med en bruksanvisning i vilken anges en användning av varan som objektivt sett är patentintrång. Medelbart patentintrång bör därför anses föreligga i fråga om varor av det slag som nu avses om den som erbjuder eller tillhandahål­ler varan genom sina åtgärder fäster mottagarens uppmärksamhet på möj­lighelen alt använda varan på sätl som objektivt sett utgör direkt palentin­lrång.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        329

Enligt andra styckei första punkien utgör del alltså medelbart patentin-iräng all erbjuda eller tillhandahålla medel av det slag som anges i lagtex­ten för att utöva en uppfinning, om mottagaren inte är berättigad att utöva uppfinningen. Kietsen av personer som får erbjudas eller tillhandahållas sådana medel som nu avses begränsas emellertid ytteriigare i andra stycket tredje punkten. Där föreskrivs sålunda alt erbjudande eller titthandahåttan-de som nu avses inle heller får ske titt den som utnyttjar uppfinning för en­skilt bruk eller pä sätt som avses i tredje stycket 2 eller 3. Att utnyttjande för enskill bruk i princip inte omfaltas av ensamrätten framgår av både försia och andra siyckena. Ensamrätten beskrivs där som innebärande för­bud för annan än patenthavaren att yrkesmässigl utnyttja patentskyddad uppfinning. I iredje slycket 2 görs undantag från ensamrätten för den som utnyttjar uppfinning för experiment med den, och i tredje slycket 3 undan­tas från ensamrätten tillredning pä apotek av läkemedel enligt läkares för­skrivning i enskilda fatt eller åigärder med sålunda tillrett läkemedel. En bestämmelse som svarar mol andra slycket tredje punkien finns i mark­nadspatenlkonvenlionen (art. 30.3). Den syftar lill att förhindra att annan än patenthavaren yrkesmässigt tillgodogör sig uppfinningen genom att ex­empelvis tillhandahålla en nyckeldel titt ett patentskyddat alster som från­sett denna komponent lätt kan framställas av enskilda personer för deras privata bruk.

t fråga om det i första och tredje siyckena använda uttrycket "visste et­ter del med hänsyn titt omständighetema var uppenbart" bör anmärkas följande. Lagrummen har i detta avseende utformats efter förebild av marknadspatentkonventionen (art. 29. b. resp. art. 30.1). 1 konventionens engelska text används uttryckel "when the third party knows, or il is ob-vious in the circumstances". 1 ell utkast till konventionen förekom i stället uttrycket "when the third party knows or ought to have known". Besläm­melserna ändrades emellertid i den slutligt antagna konvenlionstexten, ef­tersom de i sin tidigare lydetse ansågs ställa alltför stora krav på bl. a. un­derleverantörer inom industrin. Patentintiång borde sålunda föreligga en­dasl om leverantören kände lill att en levererad vara användes för otillåtel utnyttiande av uppfinningen etter del var uppenbart att så skedde. Det i den svenska tagtexten använda uttrycket bör tolkas mot bakgrund av vad som nu har anförts.

t paragrafens iredje stycke görs vissa begränsningar i den ensamrätt som eljest skulle gälla. Slycket har endasl delvis motsvarighet i kommitténs förslag.

I tredje styckei föreskrivs under punkten I att ensamrätten inte omfattar utnyttjande av patentskyddat alster som har bringats i omsättning i Sverige av patenthavaren eller med dennes samtycke. Bestämmelsen utgör endast kodifiering av gällande rätt. Den innebär sålunda att sedan ett visst exemp­lar av ett patentskyddat alster har bringats i omsättning på sådant sätt att tredje man fått rådighet över det, ensamrätten till utnyttiande av det ex-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        330

emplaret är uttömd. Det är att märka att i lagtexten inte regleras humvida konsumtion av ensamrätten uppkommer genom att patentskyddat alster bringas i omsättning i utlandet av patenthavaren etter med dennes samtyc­ke. Som anförts i redogörelsen för huvuddragen av den förestagna lagstift­ningen (avsnitt 11.4.5) anses av patenträttens terrilonella begränsning följa att någon konsumtion av ensamrätten inte inträder i dylika fall. Någon ändring av gällande rätt i detta hänseende har inle avsetls.

1 Iredje stycket föreskrivs vidare (punkt 2) att ensamrätten inle omfattar utnyttjande av uppfinning för experiment med den. Även denna föreskrift utgör en kodifiering av gällande rätt. Såsom framhålls i förarbetena till pa­tenttagen (NU 1963:6 s. 145) gäller undanlaget endast sådana experiment som avser själva uppfinningen. Det är sålunda inte tillålel att ulan patent­havarens tillstånd exempelvis utnyttia en palenlerad mätapparat i ett labo­ratorium för experiment i allmänhet.

Som punkt 3 i tredje slyckel har tagits in en bestämmelse om undantag från ensamrätten såvilt avser tillredning av läkemedel på apotek. Denna bestämmelse fanns med i kommitiéns förstag. Äv skäl som har angivils i den allmänna motiveringen (avsnitt 11.4.5) har efter förebild från mark­nadspatentkonventionen i förevarande stycke gjorts undanlag från ensam­rätten såvilt gäller tillredning på apotek av läkemedel enligt läkares för­skrivning i enskilda fall saml åigärder med sålunda tillrett läkemedel.

Bestämmelsen innebär att läkemedel alllid kan expedieras på apotek en­ligt recept utan alt apotekspersonal behöver riskera att göra sig skyldig lill patentintrång. Det bör emellertid framhållas all undanlaget från ensamrät­ten avser endasl tillredning i enskilda fall enligt läkarrecept ulfärdal för viss person. Del är sålunda inle tillåtet alt tillreda patenteral läkemedel för lagerhållning på apoteket etter att försälja sålunda tillredda läkemedel.

I fråga om lagrummets utformning bör anmärkas att i den bestämmelse i marknadspatentkonventionen (arl. 31.c) som har tjänat som förebild un­dantaget från ensamrätten anges avse oförberedd tillverkning i enskilda fall ("extemporaneous preparation for individual cases"). Det har inte an­setts erforderligt att i lagtexten uttryckligen ange att tillverkningen skall vara oförberedd, eftersom detta måsle anses framgå av uttrycket "tillred­ning enligl läkares förskrivning i enskilda fall".

Äv skäl som lidigare anförts (avsnitt 11.4.5) härden hittillsvarande be­stämmelsen i paragrafens tredje stycke om undantag från ensamrätten som gäller utnyttjande av alster som har sålts i butik eller på därmed jämförligt sätl utgått.

Del bör anmärkas att omfattningen av den ensamrätt som enligt patent­lagen tillkommer patenthavaren kan inskränkas enligl konkurrensbegräns-ningslagstiftning. I 1966 års proposition berördes denna fråga i anslutning lill bestämmelsen i 47 S om att tvångslicens kan meddelas, om hänsyn lill allmänt intresse av synnerlig vikt kräver del. Föredragande departements­chefen yttrade därvid (prop. 1966:40 s. 179) att patenlrättigheter i det en-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         331

skilda fallet kunde uinyttjas på ett sätt som kommer i strid mot fundamen­tala samhällsintressen och att det i ett sådant läge mäste finnas möjlighet för samhället all ingripa. I vissa fall kunde därvid enligt departementsche­fen rättelse åstadkommas genom en lillämpning av lagbestämmelser som mera allmänt var rikiade mot osunda företeelser inom näringslivet, såsom beslämmelser rörande prisövervakning, förhindrande av konkurrensbe­gränsning o.d. Det bör även påpekas att marknadsrådet (numera mark­nadsdomstolen) har intagit den ståndpunkten, att det principiellt är möjligt all ingripa med stöd av konkurrensbegränsningstagstiftningen också mot sådana konkurrensbegränsningar som faller inom patenträttens ram (mark­nadsrådets avgörande 1972 nr 7; del s. k. däckdubbsmåtel). När del gälter konkuiTcnsbegränsningslagstiflningens tillämplighet föreligger det sålunda enligt marknadsrådel inte någon absolut principskillnad mellan konkur­rensbegränsande åigärder som har sin grtind i den legala ensamrätten och konkurrensbegränsande åigärder uianför ramen för ensamrätten.

6 S

Denna paragraf innehåller beslämmelser om rätt all räkna prioritet från tidigare ansökan om patent eller liknande skydd för en uppfinning.

1 paragrafens första stycke i dess nu gällande lydelse ges regeringen rätt att förordna att ansökan om patent på uppfinning, vilken lidigare har angi­vits i ansökan om skydd i utlandet, i vissa avseenden, nämligen vid till­lämpning av beslämmelserna om nyhet och uppfinningshöjd i 2 S saml vid lillämpning av bestämmelsema om föranvändarrätt i 4 S, skall anses gjord samtidigt med ansökningen i ullandel, om sökanden yrkar del. Enligl para­grafens andra siycke skall regeringen i förordnandei ange de närmare vill­kor under vilka sådan konventionsprioritel fär åtnjutas.

1 sin nuvarande lydelse ger sålunda paragr.rfen regeringen en lämligen vid fullmakt all besiämma de materiella villkoren för att få åtnjuta priori­tet. Äv skäl som lidigare har angivils (avsnitl 11.5.5) bör dessa villkor an­ges i tag. Paragrafen innehåller däiför i sin nya lydelse de grundläggande materiella villkoren för att prioritet skaU få åtnjutas.

Enligt paragrafens nuvarande lydelse får prioritet grundas endast på ti­digare ansökan om skydd utom riket. I 9 S patentkungörelsen föreskrivs som huvudregel all prioritet får gmndas på sådana ansökningar om patenl. uppfinnarcertifikat och skydd som nytlighetsmodeU vilka avser främman­de stal som är ansluten lill 1883 års Pariskonvention. Rätt att grunda priori­tet på annan ansökan om skydd utom riket förutsätter att patentmyndighe­ten finner särskilda skäl att jämställa ansökningen med ansökan i stal som är ansluten titt Pariskonvenlionen. I 9 S palentkungörelsen föreskrivs vida­re som villkor för prioritet att patenl söks i Sverige inom tolv månader från ansökningsdagen i den främmande staten.

Äv skäl som tidigare anförts (avsnitl 11.5.5) upphävs begränsningen att endast ansökan om skydd utom Sverige kan vara prioriletsgrundande.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        332

Prioritet får sålunda i fortsätlningen grundas också på ansökan om patent för Sverige. Med ansökan om patenl för Sverige avses nationell svensk pa­lenlansökan. intemationell patenlansökan som omfattar Sverige och euro­peisk patenlansökan som omfattar Sverige.

Såvilt gäller ansökan om skydd utom Svenge har anledning inle ansetts föreligga alt frångå den nu gällande ordningen att rätt lill prioritet företig-ger endasl om den prioritetsgmndande ansökningen avser skydd i stat som är ansluten till Pariskonventionen.

Den nu gällande föreskriften i 9 S palentkungörelsen att ansökan för att få åtnjuta prioritet måsle göras inom tolv månader från det att den tidigare ansökningen gjordes gmndar sig på Pariskonventionen. Detta viktiga vill­kor har tagils in i förevarande paragraf.

I jörsta slyckel första punkien regleras rätten att åtnjuta prioritet från tidigare ansökan om patenl i Sverige eller från tidigare ansökan om patent eller vissa andra skyddsformer i främmande stat som är ansluten till Paris­konventionen. Sålunda föreskrivs att ansökan om patent på uppfinning, vilken inom tolv månader före ansökningsdagen har angivits i ansökan som avser patenl här i rikel etter patent, uppfinnarcertifikat eller skydd som nyttighelsmodell i främmande stal som är ansluten till Pariskonventionen, vid lillämpning av 2 § första, andra och fjärde styckena saml 4 S skatt anses gjord samtidigt med den tidigare ansökningen, om sökanden yrkar det.

Iförsta slyckel andra punkten behandlas möjligheten alt grunda prioritet på ansökan om skydd som inte avser stat som är ansluten lill Pariskonven­tionen. Liksom hittills bör del ankomma på patentmyndigheten att i det en­skilda fallet avgöra om prioritet skall få gmndas på sådan ansökan. Därvid har dock gjorts den begränsningen all prioritet får medges endast om mot­svarande prioritet från svensk patentansökan medges där den ifrågavaran­de ansökningen har gjorts.

Andra stycket första punkten innehåller bemyndigande för regeringen att föreskriva i vilken ordning prioritetsyrkande skall framställas och vilka handlingar som skatt ges in till stöd för prioritelsyrkande. Regeringen be­myndigas att delegera till patentmyndigheten att utfärda föreskrifter i de nu nämnda hänseendena. Enligt andra punkien får pnontet inle åtnjutas, om de föreskrifter som regeringen eller patentmyndigheten har utfärdat in­te iakttas.

Beträffande verkan av att begäran om prioritet återkallas hänvisas till vad som har anförts i anslulning till 2 S-

7 S

Denna paragraf, som överensstämmer med 7 S i kommitténs förstag, motsvarar närmast nuvarande 8 § vari föreskrivs att patenimyndighet för Sverige är patent- och registreringsverket.

Efler ett svenskl tillträde till den europeiska patentkonventionen kom­mer patent för Svenge att kunna meddelas dels av det svenska patentver-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 333

ket, dels av det europeiska patentverket. Detta innebär att två myndighe­ter blir behöriga att meddela patenl för Sverige. I patentlagen finns emel­lertid åtskilliga bestämmelser som avser enbart den svenska paientmyn­digheten. För att inte lagtexten skall behöva tyngas med att detta varje gång uttryckligen anges, föreskrivs iförsta punkten att med "patentmyn­digheten" avses patentmyndigheten häri riket, om inte annat sägs.

Den nuvarande bestämmelsen i 8 § att patentverket är patentmyndighet för Svenge blir missvisande efter tillträde till den europeiska patentkon­ventionen. Denna bestämmelse har i förevarande paragrafs andra punkt ersatts med en föreskrift om att patentverket är patenimyndighet här i ri­ket.

8 §

I denna paragraf behandlas de frågor som enligt patentlagen i dess nu gällande lydelse regleras i 9 §.

Den nu gällande 9 § innehåller beslämmelser om var patentansökan skall göras och om ansökans innehåll. Bestämmelser härom återfinns i fö­revarande paragraf.

I 9 § första stycket i dess nu gällande lydelse föreskrivs att ansökan om patent skall göras skriftligen hos patentmyndigheten. Om Sverige tillträder samarbetskonventionen. kommer patentansökningar som slutligen skall prövas av den svenska paientmyndigheten att kunna ges in även till annan patentmyndighet och, under vissa fömtsättningar. till internationeti orga­nisation. Denna bestämmelse har därför inte kunnat överföras oförändrad titt förevarande paragraf utan har kompletterats med hänsyn till de inlerna­tionella patentansökningama. Detta har skett genom ett tillägg av innebörd att ansökan om patent i de fall som avses i kapitlet om internalionell pa­tentansökan (3 kap.) får göras hos patentmyndighet i annan stat eller hos internationell organisation. Den sålunda ändrade bestämmelsen utgör första slycket i förevarande paragraf.

Enligt nuvarande 9 S andra stycket skatt ansökan innehålla beskrivning av uppfinningen, innefattande ritningar om sådana behövs, samt bestämd uppgift om vad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Beskriv­ningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. Dessa bestämmelser har oförändrade överförts till förevar­ande paragraf som andra stycket försia och tredje punkterna.

Till dessa bestämmelser har i andra stycket som andra och Qärde punkt fogals en föreskrift angående utformning av patentkravet när ansökan av­ser kemisk förening samt föreskrifi om skyldighet att i vissa fall deponera mikrobiologisk kultur.

Enligl gällande rätt meddelas patent pä alster som är kemisk förening en­dast som användningsbundet produktpatent. 1 patentkravet måste sålunda anges bestämd användning av föreningen. Därmed blir patentskyddet be­gränsat till denna användning. Äv skäl som tidigare har anförts (avsnitl


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        334

11.3.5) frånfatles nu principen att produklpalenl på kemisk förening alllid är användningsbundet. Denna förändring anges genom att i andra stycket andra punkten i förevarande paragraf har tagits in en föreskrift om att en­bart den omständigheten alt uppfinningen avser kemisk förening inle med­för att bestämd användning måste anges i patentkravet.

I andra stycket andra punkten regleras endasl i vad mån användning måsle anges i patenlkravet när produktpatent söks på alster som är kemisk förening. Som framgår av lagtexten regleras däremot inte i vad mån an­vändning måste anges i patenlkravet när produktpatent söks på alster som inte är kemisk förening. Som anförts i redogörelsen för huvuddragen av den förestagna lagstiftningen (avsnitt 11.3.5) ankommer det på rättstill-lämpningen att avgöra i vad mån bestämd användning måste anges för and­ra alster än kemiska föreningar.

Kravet på deposition av mikrobiologisk kultur i vissa falt har tillkommit efter mönster från den europeiska palenlkonventionen. I fråga om de över­väganden som ligger lill grund för införandet av detta krav hänvisas till vad som tidigare har anförts i detta avseende (avsnitt 11.7.4).

Enligt konventionen (regel 28) skatt deposition ske om uppfinning som avser mikrobiologiskt förfarande etter alster av sådant förfarande omfattar användning av mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig. Depositio­nen skall göras hos en för ändamålei godkänd institution senast när patent­ansökningen ges in. Sökanden skall också inom viss tid till det europeiska patentverket inkomma med intyg om depositionen.

Det har inte ansetts lämpligt att i patentlagen närmare reglera / vUken ordning deposition skatt ske. Föreskrifter härom bör meddelas i admini­strativ ordning. I överensstämmelse härmed föreskrivs i andra stycket fiärde punkten endast i vilka fatt deposition skatt ske, nämligen om uppfin­ning avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande och mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig skall användas vid utövande av uppfinningen. I dessa fall skall uppfinningen inte anses tillräckligt tyd­ligt angiven med mindre en kultur av denna mikroorganism lämnas i förvar i den ordning regeringen etter, efter regeringens bestämmande, patentmyn­dighelen föreskriver. För att en mikroorganism skall anses allmänt till­gänglig bör det fordras att den kan erhållas utan större svårigheter etter kosinad.

Äv skäl som lidigare angivils (avsnitl 11.7.4) har införts krav på sam­mandrag av innehållet i beskrivning och paientkrav. En bestämmelse om att ansökningen skall innehålla sådani sammandrag har tagits upp som iredje siycke i förevarande paragraf Sammandraget skatt ge teknisk infor­mation om innehållet i palentansökningen. Del skall därför spegla vad som framgår av ansökningen när den görs. Omläggningar av patentkrav och andra ändringar av ansökningen under handläggningens gång medför så­lunda inte att sammandraget skall ändras. Med hänsyn till att en patentan­sökan i prakliken kan vara mycket ofullständig närden görs och då också


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        335

vara avfattad endast på främmande språk torde det vara lämpligt att sam­mandraget baseras på innehållet i de handlingar som enligt 19 S palentkun­görelsen ulgör grundhandlingar.

I förevarande stycke har också tagits in en särskild föreskrift om alt sammandraget skall tjäna enbart som teknisk infoimation och inte får till­mätas betydelse i annal avseende. Sammandragel har sålunda inle någon egentlig rättslig betydelse. Det får alltså inte beaklas t. ex. när del gäller att avgöra vad som framgår av ansökningen etter vid bestämmande av paten­tets skyddsomfång. Inle heller får det beaktas när det gäller all avgöra vad som skall anses känt enligt 2 S andra slycket andra punkien. Det är dock all märka att om ansökningen har blivit allmänt tillgängtig enligt 22 §. sam­mandragets innehåll givetvis anses som känt enligt 2 S andra styckei första punkien.

De nuvarande iredje och fjärde styckena i 9 S har oförändrade placerats som fjärde respektive fem te stycke! i förevarande paragraf.

9 S

Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande rätt, innehåller en be­stämmelse om intemationell nyhetsgranskning av nationella palentansök­ningar (s.k. intemalional-type search). Den grundar sig på ariikel 15.5 i samarbetskonventionen och öveiensstämmer med 9 S i kommitténs för­slag.

I paragrafen föreskrivs, alt patentmyndighelen på begäran av sökanden skall låta nationeU patentansökan bli föremål för nyhetsgranskning vid in­ternationell nyhetsgranskningsmyndighet under fömtsättning alt sökanden eriägger särskild avgifi och i övrigt uppfyller de villkor som besiäms av re­geringen. I fråga om de överväganden som ligger titt grund fördenna para­graf hänvisas till vad som anförts i avsnitt 11.8.5.

13 S

I denna paragraf, som överensstämmer med 13 S i kommitténs förslag, behandlas möjligheten alt ändra patenlansökan. 1 paragrafen har gjorts den ändringen att uttryckel "ansökningshandlingama" har bytts mot uttrycket "ansökningen".

Ändringen, som innebär en återgång lill den terminologi som förordades i 1963 års nordiska betänkande, föranleds främst av att enligt 8 S andra stycket i förstaget en kultur av mikroorganism i vissa fatt utgör det av pa­tentansökan.

15 S

1 denna paragraf, som överensstämmer med 15 S i kommitténs förslag, ges regler rörande handläggning av ansökan, om hinder mot patent förelig­ger. Bestämmelsema avser såväl formella som materiella brister. Har sö­kanden inle iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan eller finner pa-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        336

lentmyndighelen annat hinder föreligga för bifall titt ansökningen, skatt pa­tentmyndigheten enligt första stycket förelägga sökanden att inom viss tid avge yttrande etter vidta rättelse. Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande etter vidta åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skatt enligt andra stycket ansökningen avskrivas. Mot särskild avgift kan avskriven ansökan åtempptas inom fyra månader från den urspmngliga fristens utgång, om sökanden vidtar den begärda åtgärden etter avhjälper bristen inom denna fyramånadersfrist.

Brister i patentansökan kan således enligt gällande rätt avhjälpas endast av sökanden. Såsom tidigare har framhåUits (avsnitt 11.8.5) kan denna ord­ning inte alltid upprätthållas när det gäller brister i sammandraget, efter­som sammandragets slutliga lydelse som regel bör föreligga när palentan­sökningen blir allmänt tillgänglig. I första stycket har därför som andra punki tagits in en ny bestämmelse av innebörd att patentmyndigheten får göra erforderliga ändringar i sammandraget utan att höra sökanden.

Med den valda formuleringen av första stycket andra punkten ges pa­tenlmyndighelen möjlighet att välja mellan att utfärda föreläggande i vanlig ordning, ined de följder delta har enligt förevarande paragrafs andra stycke och 16 §, och att själv göra de ändringar i sammandraget som den finner nödvändiga. Har sökanden underiåtit att ge in sammandrag eller är ingivet sammandrag otiänligt för sitt ändamål, bör alltid föreläggande enligt försia stycket första punkten utfärdas. Om det däremot är fråga om endast smär­re ändringar eller justeringar i det av sökanden ingivna sammandragel. bör patentmyridigheten i regel göra dessa med stöd av första styckei andra punkten. När patentmyndigheten skall ta ställning till om föreläggande skatt utfärdas bör den beakta, att möjligheten för myndigheten alt ändia sammandraget utan att höra sökanden har tillkommit främst för att sam­mandragets slutliga lydelse skall kunna fastställas innan ansökningen skall hållas allmänt tillgänglig enligt 22 S andra stycket.

1 övrigt är paragrafen oförändrad.

19 §

1 paragrafen, som överensstämmer med 19 § i kommitténs förslag, regle­ras villkoren för att en ansökan skall godkännas för utläggning och verkan av sådant godkännande när det gäller sökandens möjlighet att ändra pa­tentkraven.

I paragrafens första stycke föreskrivs att om ansökningshandlingarna är fullsländiga och hinder för patent inte finnes föreligga, ansökningen skall godkännas för utläggning enligt 21 §. Häri föreslås inle någon ändring.

1 andra stycket föreskrivs f n. att patentkraven inte får utvidgas och alt yrkande enligt 14 § (begäran om s.k. löpdagsförskjutning) inle får fram­ställas sedan ansökningen har godkänts för utläggning. Såviti gäller patent­kraven innebär detta alt kraven efter beslutet om godkännande inle får än­dras så att skyddel kommer att omfatta någol som inte täckes av kraven i


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        337

den lydetse de hade vid lidpunkten för godkännandet.

Som tidigare har anförts (avsnitt 11.12.5) föreslås att utvidgning av pa­tentskyddets omfattning efter det att patentansökningen har godkänts för utläggning skall vara gmnd för att förklara patentet ogiltigt. Åsidosättande av förbudet i förevarande paragraf att ändra patentkraven så att skydds­omfånget utvidgas utgör alltså en ogiltighetsgrund. Det har ansetts lämpligt att uttryckssätten i 19 och 52 S§ korresponderar med varandra. I förevar­ande paragraf har därför uttrycket att patentkraven inte får utvidgas bytts ut mot uttrycket att patentkraven inte får ändras så alt patenskyddels om­fattning utvidgas.

20 S

Denna paragraf innehåller i sin nu gällande lydelse bestämmelser om tryckningsavgift och om befrielse från sådan avgift. De ändringar som har gjorts i paragrafen överensstämmer med kommitténs förslag.

I första slycket föreskrivs att sökanden inom två månader efter det att ansökningen har godkänts för utläggning skatt erlägga faslställd tryck­ningsavgift. Avgiften hänför sig titt den tryckning av ansökningshandling­arna som enligt 21 § skall ske i samband med att ansökningen utläggs. Er­lägger inte sökanden denna avgift inom föreskriven tid. skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupptas, om sökanden inom fyra måna­der från del alt tvåmånadersfristen för betalning har gått ut erlägger tryck­ningsavgifien och fastställd ålempptagningsavgift.

Vid del europeiska paientverkel kommer alt tillämpas ett syslem där an­sökningsavgiftens siorlek är beroende av antalet patentkrav i ansökningen (regel 31.1). Om en europeisk patenlansökan vid ingivandet innehåller mer än lio paientkrav, skall sålunda erläggas avgift för varje patentkrav uiöver tio. Även om en ansökan med fler patentkrav inle alllid orsakar mera arbe­te för patenlmyndighelen än en med färre krav, blir dock ofta en ansökan med många krav mera tidskrävande än en ansökan med få krav. Det måste vidare anses lämpligt alt i della hänseende samma reglering gäller för na­tionella och europeiska patentansökningar. Avgiftsbestämmelsema, som finns intagna i palentkungörelsen, bör däiför ändras så att utöver den fasta ansökningsavgiflen en tilläggsavgift las ut för varje patentkrav uiöver lio som ansökan innehåller vid ingivandet.

Om emellertid endast den ansökningsavgifi som las ut i samband med att ansökningen görs lill sin storlek är beroende av antalet patentkrav. skutte sökanden kunna undgå att betala den förhöjda avgiften genom att begränsa antalet patentkrav i den urspmngligen ingivna ansökningen till tio och se­nare ge in ytterligare krav. 1 den europeiska palenlkonvenlionen före­skrivs därför att, om europeisk patentansökan vid den tidpunkt då det eu­ropeiska patenlverket underrättar sökanden om att det är berett att medde­la patent innehåller fler avgiftsbelagda paientkrav än när den gavs in eller först då innehåller mer än tio patentkrav, sökanden skatt betala titläggsav-22    Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         338

gift fördessa ytterligare krav (regel 31.2).

Det synes lämpligt all en moisvarande reglering införs i svensk räll. Så­vitt gäller svenska nationella patentansökningar bör tilläggsavgiftens stor­lek avgöras med hänsyn lill antalet paientkrav vid den tidpunkt då ansökan godkänns för utläggning. Patentmyndigheten är då beredd alt meddela pa­tent på grund av ansökningen i föreliggande skick. Det lorde vara myckel ovanligt alt anlalel paientkrav utökas efler utläggningen. Del är alt märka att enligt 19 S andra slyckel sådan ändring av patentkraven som innebär utvidgning av skyddsomfånget inte är tillåten efter del alt ansökan har god­känts för utläggning.

Med hänsyn titt vad nu har sagts bör därför i samband med godkännan­det för utläggning tas ut dets en avgift som i princip läcker kostnaderna för tryckning av ansökningen, dels en avgift som ulgår om ansökningen vid denna lidpunkl innehåller ell slörre anlal patentkrav än det antal för vilka ansökningsavgifi har betatals. Därtor har i förevarande paragrafs /örs-?rt stycke ordel "Iryckningsavgifl" ersatts med "utläggningsavgift".

Enligl paragrafen i dess nu gällande lydelse ankommer det på regeringen att besiämma Iryckningsavgiflens storlek. Detsamma bör gälla beiräffande uttäggningsavgiften. Någon ändring av bestämmelserna om påföljd av un­deriåtenhet alt erlägga avgift och om räll alt få avskriven ansökan återupp­tagen har inte gjorts. Inte heller hardet gjorts någon ändring i bestämmel­sen all föreskriven avgift skatt erläggas inom två månader efler del att an sökningen har godkänts för utläggning.

Om patenl söks av uppfinnaren, har patentmyndigheten enligt förevar­ande paragrafs andra stycke i dess nu gällande lydelse möjlighet att under vissa förutsättningar medge befrielse från tryckningsavgifien. 1 detta lag­rum har gjorts endasl den ändringen att ordet "tryckningsavgiften" har er­satts med "utläggningsavgiflen". Detta innebär att sökanden i sådana fall kan få befrielse inte bara från den del av utläggningsavgiflen som avser alt täcka tryckningskostnaden utan även från den del av utläggningsavgiflen vars siorlek är beroende av anlalel patentkrav.

21  S

Denna paragraf, som överensstämmer med 21 S i kommitténs förstag, innehåller beslämmelser om utläggning av patentansökan och om invänd­ning mot patentansökan som har utlagts.

Enligt paragrafens/ö/A7rt stycke i dess nu gällande lydelse skall patent­myndigheten, sedan iryckningsavgifl har erlagts etter befrielse från tryck­ningsavgiften medgivits, utlägga ansökningen för all bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invändning mot ansökningen. 1 denna bestäm­melse har som en följd av ändringen i 20 § ordet "Iryckningsavgifl" ersatts med "ulläggningsavgifl".

I andra stycket har inle gjorts någon ändring.

Från och med den dag då ansökningen utläggs skall enligl iredje stycket i


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        339

dess nu gällande lydelse tryckta exemplar av beskrivning och paientkrav, med uppgifl om sökanden och uppfinnaren, finnas att tillgå hos patentmyn­digheten. I denna bestämmelse har gjorts endast den ändringen att även sammandraget har tagits upp bland de handlingar som skall tryckas vid ut­läggningen.

22 §

1 paragrafen behandlas offentliggörande av patentansökan.

1 sin nu gällande lydelse innehåller paragrafen fem stycken. Äv dessa har endast andra stycket ändrats. Sålunda har där ordet "konventionsprio­ritet" bytts ul mot "prioritet" i överensstämmelse med den nya lydelsen av 6 S. Vidare har gjorts ett tillägg rörande ett nytt fall då handlingama skall hållas tillgängliga i ärende i vitkel patentansökan har avskrivits eller avslagits.

Som närmare kommer alt beröras i anslutning till 72 § införs möjlighet alt under vissa villkor få en för sent vidtagen åtgärd betraktad såsom vidta­gen inom föreskriven frist. Nämnda paragraf avser överskridande av vissa frister som har fastställls i patentlagen eller med stöd av den. Bifall titt framställning om att en åtgärd som har företagits för sent skatt anses vidta­gen i rält tid kan innebära att patenlansökan som har avskrivils etter av­slagits tas upp titt forlsalt handläggning. 1 så fatt skall del anses som om be­slut om avskrivning etter avslag inle hade meddelats. Om patenlansökning­en har avskrivits etter avslagits innan 18 månader har förflutit från ansök­ningsdagen resp. prioritetsdagen men sökanden sedermera gör framställ­ning enligt 72 S om att en försutten frist skall anses iakttagen bör denna framställning, liksom begäran om återupptagande etter besvär, medföra att ansökningen hålls allmänt lillgänglig när 18 månader har förflutit från in­givnings- resp. prioriletsdagen. En föreskrift av denna innebörd har lagils in i andra styckei i förevarande paragraf. Föreskriften innebär att om 18 månader har förflutit från nämnda dag när framställning görs enligt 72 S, handlingarna i ärendet blir offentliga den dag som denna framställning görs.

De fem stycken som paragrafen innehåller i sin nu gällande lydetse avser samtliga offentliggörande av handlingarna i ärende om palenlansökan. 1 8 S har lagils upp krav på deposition av mikrobiologisk kultur i vissa fall. Som tidigare har framhållits (avsnitt 11.9.5) ulgör deponerad kultur en vik­tig del av ansökningen. Kulluren bör därför i princip hållas allmänt till­gänglig i samma utsträckning som övriga delar av ansökningen. En depo­nerad kultur kan emellertid inle anses fatta under begreppet "handlingar". Äv skäl som tidigare anförts har del vidare ansetts befogal att ställa upp vissa villkor för att tredje man skall få tittgång titt deponerad kultur. En be­stämmelse om tillhandahållande av deponerad kultur har lagils upp som ett sjätte stycke i paragrafen.

Enligt sjätte stycket skatt kultur av deponerad mikroorganism hållas lill-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        340

gänglig för envar från och med den tidpunkt då handlingarna i ärendet blir tillgängliga för envar. Till skillnad från vad som gäller beträffande hand­lingama i ärendet föreskrivs såvilt gäller deponerad kultur att den skall hållas allmänt tillgänglig för den som gör skrifilig framställning därom och förbinder sig att iaktta vad regeringen föreskriver till förebyggande av missbruk av kulturen. Närmare bestämmelser om vad framställningen och sådan förbindelse skall innehålla bör meddelas i administrativ ordning, i försia hand i patentkungörelsen. Dessa beslämmelser bör som tidigare an­förts överensstämma med motsvarande föreskrifter i den europeiska pa­tentkonventionen (regel 28).

28 S

Denna paragraf, som inleder kapitlet om intemationell patentansökan, innehåller en definition av begreppet intemationell patentansökan. 1 para­grafen regleras vidare var sådan ansökan skall ges in samt avgiftsskyldig­heten såvitt avser intemationell palenlansökan som ges in till den svenska patentmyndigheten. Slutligen regleras i vilken mån vissa efterföljande pa­ragrafer är tillämpliga på sådan internationelt patentansökan som omfatiar Sverige.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med kommitténs förstag till 28 S. Del har emellertid ansetts lämpligt att bygga ut bestämmelsema om var intemationell patentansökan skatt ges in.

1 paragrafens/ör,?M stycke anges att med "intemationell patentansö­kan" avses ansökan som görs enligt samarbetskonventionen. En motsva­rande definition finns i samarbetskonventionens artikel 2.vii.

Enligt samarbetskonventionen skall internationelt patentansökan ges in titt en s. k. mottagande myndighei (art. 10). Som mottagande myndigheter tiänstgör i första hand de nationella patentmyndighetema i de stater som har tillträtt konventionen. Enligt tillämpningsföreskrifterna till konventio­nen kan sökanden i regel välja mellan att ge in sin ansökan titt patentmyn­digheten i den fördragsslutande stat där han har hemvist etter till patent­myndigheten i den fördragsslutande stal i vilken han är medborgare (regel 19. La). Tillämpningsföreskrifterna (regel 18) innehåller vissa bestämmel­ser om hur sökandens hemvist eller medborgarskap skall fastställas. För­dragsslutande stat får avtala med annan fördragsslutande stat att patenl­myndighelen i den staten helt eller delvis skall tiänstgöra som mottagande myndighei för intemationella patentansökningar som ges in av den som är medborgare i etter har hemvist i förstnämnda stat. Fördragsslutande stat får också träffa motsvarande avlat med mellanstatiig organisalion (regel 19.1.b).

1 enlighel med konventionen anges i andra stycket första punkien att in­ternationell patenlansökan skall ges in titt patentmyndighet etter interna­tioneti organisation som enligl samarbetskonventionen är behörig att ta


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        341

emot sådan ansökan. Det bör anmärkas att stat som har tillträtt den euro­peiska paientkonventionen enligt en bestämmelse i den konventionen mås­te medge alt del europeiska patenlverket jämsides med vederbörande na­tionella patentmyndighel är mottagande myndighei för internationella pa­lentansökningar. Den som är medborgare i etter har hemvist i stat som har lillträtt både samarbetskonventionen och den europeiska patenlkonventio­nen kan alltså fritt välja om han vitt ge in intemationell patenlansökan till vederbörande nationella patentmyndighel eller till det europeiska patent-verket.

Eftersom Sverige enligl regel 19 kan ställa den svenska patentmyndighe­len till förfogande som mottagande myndighet även för den som inte vare sig är svensk medborgare etter har hemvist i Sverige, har det ansetts lämp­ligt att närmare bestämmelser om vem som får ge in internationell patent­ansökan till den svenska patentmyndighelen utfärdas av regeringen. 1 and­ra stycket andra punkten föreskrivs därför att den svenska patentmyndig­heten är mottagande myndighet i enlighet med vad regeringen föreskriver.

Enligl samarbetskonventionen får mottagande myndighet ta ut en avgifi av sökanden för sin befattning med iniernationell patentansökan (regel 14). Denna rätt bör utnyttjas för den svenska patenlmyndighetens det. I andra stycket tredje punkten föreskrivs därför alt sökanden skall erlägga fast­ställda avgifter för intemationell palenlansökan som ges in till den svenska patentmyndighelen. Härmed åsyftas endast sådana avgifter som skall er­läggas till patentmyndigheten i dess egenskap av mottagande myndighet, däremot inte de avgifter som den mottagande myndigheten enligt samar­belskonvenlionen skall uppbära för internationella byråns läkning. 1 likhet med vad som gäller i fråga om övriga avgifter enligt patentlagen bör det an­komma på regeringen att fastställa avgiftens storlek.

Till den svenska patenlmyndighelen kan komma att ges in patenlansö­kan som inle omfattar Sverige, dvs. inte tar upp Sverige som designerad stat. Förevarande paragrafs försia och andra stycken gäller internationell palenlansökan utan hänsyn till humvida ansökningen omfattar Sverige el­ler inte. De följande paragraferna i 3 kap., dvs. 29-38 SS, gäller däremot endast internationella ansökningar som omfattar Sverige. En föreskrift härom ges i tredje stycket första punkten i förevarande paragraf. Det bör påpekas att 29-38 SS är lillämpliga även på ansökan som har ingivils till annan mottagande myndighet än den svenska paientmyndigheten, om an­sökningen omfattar Sverige.

Europeiski patent för Sverige kan sökas också genom internationelt pa­tentansökan enligt samarbetskonventionen. Enligt artikel 150.3 i den euro­peiska patentkonventionen skall internationell patentansökan titt den del ansökningen avser europeiskt patent anses som europeisk patentansökan. På gmnd härav har till tredje stycket som andra punkt fogats en bestäm­melse av innebörd att om europeiskt patent söks för Svenge genom inter-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        342

nationeU patentansökan, bestämmelserna i 11 kap., dvs. bestämmelsema om europeisk patentansökan, skall gälla beiräffande sådan ansökan.

29 S

Denna paragraf innehåller bestämmelser om rättsverkan av intematio­nell patenlansökan. Beslämmelserna gmndar sig på artikel 11.3 i samar­betskonventionen. Paragrafen överensstämmer i sak med 29 S i kom­mitténs förslag. Vissa redaktionella ändringar har dock gjorts.

1 paragrafens/orsffl punkt föreskrivs att internationell patentansökan, som har givits in till mottagande myndighet, skall anses ingiven i Sverige den dag som av den mottagande myndigheten har angivits som internatio­nell ingivningsdag och ha samma verkan som patentansökan som har givits in till den svenska patentmyndigheten för alt avgöras där.

Vad som förstås med mottagande myndighet framgår av 28 § andra slyc­kel första punkten. Enligt artikel 11.3 i samarbetskonventionen skall inter­nationell palenlansökan som har åsatts inlemationett ingivningsdag jäm­ställas med en "vanlig nationell patenlansökan". Delta uttryck har inte an­setts lämpligt i tagtexten. 1 stället har valts uttrycket "palenlansökan som har ingivits lill den svenska patentmyndighelen för att avgöras där". Där­med åsyftas en ansökan som har ingivits till patentmyndigheten för att där omedelbart handläggas enligl 2 kap. patentlagen. Genom bestämmelsen i förevarande punkt får internationell patentansökan som omfattar Sverige redan från den intemationella ingivningsdagen samma verkan som om den då hade kommii in titt den svenska patenlmyndighelen för omedelbar prövning enligt 2 kap. patentlagen.

Enligt 2 S andra styckei andra punkten har en i Sverige gjord palenlan­sökan verkan som nyhetshinder gentemot senare ansökningar från den dag ansökningen gjordes, under förutsättning att den sedermera blir allmänt tillgänglig enligt 22 S. Av skäl som tidigare har anförts (avsnitt 11.16.5) bör intemationell patentansökan här i landet inte få sådan verkan från ansök­ningsdagen, om inte sökanden har fullort vad som krävs för all fullfölja ansökningen i Sverige. 1 31 S föreskrivs att sökande som vill fullfölja inter­nationell ansökan i Sverige skall lill patentmyndighelen ge in avskrift av ansökningen och översättning av denna saml betala faslställd avgift.

1 överensstämmelse med vad som nu har sagls föreskrivs i förevarande paragrafs andra punkt att 2 S andra styckei andra punkten skall gälla inter­nationell ansökan bara om sökanden har fullgjort vad som föreskrivs i 31 §, dvs. om han har givit in avskrift och översättning av ansökningen saml betalat avgift.

1 delta sammanhang bör nämnas att intemationell patentansökan som omfattar Sverige kan komma att anses återkallad såvitt avser Sverige re­dan innan den har kommit in till den svenska patentmyndigheten för alt fullföljas där. Rättsverkan av sådan återkallelse regleras i 30 S.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         343

30 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att en internationell ansökan i vissa fall skall anses återkiittad såvitt avser Sverige. Den grundar sig på ar­tikel 24 i samarbetskonventionen. Paragrafen överensstämmer med 30 S i kommitiéns förstag.

Internationell patentansökan som av mottagande myndighet har åsatts intemationell ingivningsdag skatt enligt samarbetskonventionens artikel 11.3 i varje designerad stat från nämnda dag ha samma rättsverkan som en vanlig nationett ansökan. Enligt artikel 24 upphör emellertid denna rätts­verkan under vissa omständigheter med samma rätisföljd som uppkommer genom återkallelse av en nationell ansökan i vederbörande stal. Detta är sålunda faltet om sökanden återkallar den internationella ansökningen etter återkallar designeringen av den staten. Detsamma gäller om ansökningen skall anses återkallad enligt vissa bestämmelser i konveniionen, nämligen på grund av att ansökningen inte har kommit inlernationella byrån tillhan­da inom föreskriven lid (art. 12.3), alt sökanden inte efterkommer anmo­dan av den mottagande myndighelen alt rätta vissa brister i ansökningen (art. 14.1 .b), att ansökningen vid viss tidpunkt var bristfällig i vissa grund­läggande avseenden (art. 14.4) etter att sökanden försummar all i lid betala föreskrivna avgifter (arl. 14.3.a). Motsvarande gäller om designeringen av vederbörande stat skall anses återkallad på grund av bristande avgiftsbe­talning (art. 14.3.b).

Designerad myndighet ar enligt konventionen oförhindrad att i samttiga nämnda fatt låta en internalionelt ansökan behålla den rättsverkan som av­ses i artikel 11.3. Del kan för svensk del inle anses föreligga någon anled­ning all begagna sig av denna möjlighet.

Konventionens bestämmelser angående de fall i vilka en internalionell patentansökan skall anses återkallad under den intemationella handtägg-ningsfasen är omfångsrika. För att inle tynga lagtexten har kommittén fö­restagit att lagtexten på denna punkt utformas som en hänvisning titt sam­arbelskonvenlionen. Svenska patenlombudsföreningen har under remiss­behandlingen ansett att den av kommittén förestagna lösningen är mindre tillfredsställande och att bättre överskådlighet erhålls om konventionsbe­stämmelsema återges i lagtexten.

I princip bör visserligen fömtsättningarna för en rätisföljd anges direkt i lagtexten. 1 förevarande fall skulle tagtexten emellertid bli förhällandevis omfatiande. På gmnd härav och med hänsyn till bestämmelsens art har kommitténs förslag godtagits. 1 förevarande paragraf föreskrivs sålunda all intemationell palenlansökan, som har givits in till mottagande myndighei men ännu inte har kommit in titt den svenska patentmyndigheten, skall an­ses återkallad såvitt avser Sverige i de fatt som avses i artikel 24.1 .i och ii i konveniionen.

Om en internationell patentansökan anses återkallad i de fall som nu av­ses, uppbörden enligl konveniionen alt ha den rättsverkan som föreskrivs


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         344

i artikel 11.3. dvs. den rättsverkan som har tillagts internationell palenlan­sökan genom 29 S. Någon uttrycktig bestämmelse härom torde inte erford­ras. Som nämnls i anslulning till 29 S får en intemationell patenlansökan verkan som nyhetshinder enligt 2 S andra slyckel andra punkien patentla­gen endast om sökanden har fullgjort alll som krävs för att fullfölja ansök­ningen i Sverige. Återkallas en internationelt patentansökan dessförinnan, färden alltså inle någon verkan enligl nämnda tagrum. även om den skutte ha blivit allmänt tillgängtig enligt 22 S.

Enligl artikel 25 i konveniionen har sökanden i vissa fatt rätt all hos de­signerad myndighei få omprövat beslut varigenom mottagande myndighet etter internationella byrån har förklarat all intemationell palenlansökan skatt anses återkallad. I detta avseende hänvisas titt vad som anförs i an­slutning till 38 S.

31 S

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en internationell patenlan­sökan skatt fullföljas för erhållande av patent för Sverige. Den grundar sig på artiklarna 22. 24. Liii och 39 i samarbelskonvenlionen. Paragrafen över­ensstämmer med 31 S i kommitténs förslag.

Enligt artikel 22 i konventionen åligger del sökanden att inom viss tid, i regel 20 månader från prioriletsdagen, till paientmyndigheten i designerad stat ge in avskrift av den internationella ansökningen (om sådan avskrifi in­te tidigare har tillstättls denna myndighei enligt artikel 20) och översättning av denna, om sådan krävs, samt att betala föreskriven avgifi. Fördragsslu­tande stat har rätt att föreskriva längre frist än som anges i konveniionen. Del lorde inte finnas anledning för Sverige att utnyttja denna rält.

Ultrycket "den internationella ansökningen" omfattar i delta samman­hang inte bara ansökningen i dess lydelse då den gavs in titt den mottagan­de myndighelen utan även de ändringar i ansökningen som kan ha givits in litl inlernationella byrån eller lill myndighet för intemationell förberedande patenlerbarhetsprövning enligt artikel 19.1 resp. artikel 34.2. Om sökan­den ändrar patentkraven hos internationella byrån, har han möjlighet alt i ett särskilt yttrande förklara ändringen och den inverkan ändringen har på beskrivning och ritningar. Även detta yttrande anses ingå i ansökningen (regel 49.3 och regel 76.3). Däremot ingår inte vare sig nyhelsgransknings­rapport eller rapport över förberedande patenlerbarhetsprövning i ansök­ningen.

Enligt artikel 20 åligger det internationella byrån all sända avskrift av den inlernationella ansökningen jämte eventuella ändringar i denna samt den intemationeUa nyhelsgranskningsrapporten till patenlmyndighelen i varje designerad stat. Nationell patentmyndighel har dock möjlighet alt avstå från sin rätt all få dessa handlingar etter vissa av dem översända till sig från internationella byrån. Del är angeläget att den svenska patentmyn­digheten inte belastas med att ta emot handlingar i ärenden rörande inter-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        345

nationella ansökningar som inle fullföljs i Sverige. Sannolikt kommer Sve­rige att tas upp som designerad stat i ell avsevärt antal ansökningar som sedan inte kommer att fullföljas här. Eftersom en sökande som fullföljer sin ansökan i Sverige är skyldig att titt den svenska paientmyndigheten ge in avskrift av den inlernationella ansökningen jämte eventuella ändringar, bör den svenska patentmyndighelen avstå från alt få de nu nämnda hand­lingama översända från intemationella byrån. Sökanden är däremot inle skyldig alt tilthandahåtta avskrift av den internationella nyhelsgransk­ningsrapporien, varför den svenska patentmyndigheten inte bör avstå från att få denna rapport från intemationella byrån. Rapport över internalionelt förberedande patenlerbarhetsprövning skatt enligt artikel 36.3 utan sär­skild begäran tillställas varje utvald myndighet, dvs. patentmyndighet i stat som omfattas av ansökningen och beträffande vilken sökanden har uppgivit att han avser att använda resultatet av den inlernationella förbere­dande patenlerbarhetsprövningen.

Enligt gällande rätt skall handlingarna i ett palenlärende i princip förelig­ga på svenska, men i viss utsträckning godlas handlingar som är avfattade på annal språk. Bestämmelser härom finns i 3 § patentkungörelsen. Det bör ankomma på regeringen att bestämma, i vilka fall en internationell pa­tentansökan skall godtas även om den är avfattad på annat språk än svens­ka eller när översättning skall krävas endast av del av ansökningen.

Mot bakgrund av vad nu har anförts föreskrivs i förevarande paragrafs första stycke att sökanden inom 20 månader från den internationella ingiv­ningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs skatt titt patentmyndighelen ge in avskrift av den internationella ansök­ningen och. i den omfattning regeringen förordnar, översättning av denna titt svenska samt erlägga fastställd ansökningsavgift.

1 andra slycket behandlas det fall alt den internationella nyhetsgransk­ningsmyndigheten har beslutat att internationelt nyhelsgranskningsrapport inte skatt upprättas (art. 22.2). Detta kan bero på all denna myndighet an­ser ansökningen vara så bristfällig alt någon meningsfull nyhetsgranskning inle kan ulföras eller att ansökningen hänför sig till sådant som myndighe­ten inte är skyldig att granska, t. ex. växtsorter, djurraser eller meloder för behandling av niänniskokroppen (art. 17.2). Önskar sökanden likväl full­följa ansökningen såvilt avser Sverige, skall han fullgöra vad som åligger honom enligt första slyckel inom viss tidsfrist efler den inlernationella ny-hetsgranskningsmyndighetens beslut. Denna tidsfrist är enligt konventio­nen två månader och räknas från den dag då det meddelande om beslutet, som internationella nyhetsgranskningsmyndigheten skall sända till sökan­den, är dagtecknat. Stat får dock medge längre frist än vad som föreskrivs i konventionen. Om sökanden kan visa att meddelandet har avsänts senare än den dag som meddelandet är dagtecknat, skall emellertid enligt regel 80.6 fristen räknas från dagen för avsändandet. Del har ansetts lämpligare att för svensk rätts del föreskriva all dagen för avsändandet alllid skall va-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        346

ra utgångspunkt för beräkningen av denna frist. En sådan reglering är i vart fall inte mindre fördelaktig för sökanden än vad som föreskrivs i konven­tionen och tillämpningsföreskrifterna på denna punkt.

Beträffande intemationell patenlansökan som är föremål för internatio­nell förberedande patenlerbarhetsprövning har sökanden enligt konventio­nen under vissa fömtsättningar längre tid på sig för att fullfölja ansökning­en. Om sökanden har begärt internationell förberedande palenterbarhets­prövning och inom 19 månader från prioritetsdagen utvalt viss stat. skatt enligt artikel 39.1 den frist som anges i artikel 22 (i regel 20 månader från prioritetsdagen) inte gälla beträffande denna slal, utan fristen förlängs titt 25 månader från nämnda dag. Enligt ariikel 64.2 får fördragsslutande slal dock avge reservation av innebörd att staten inle skatt vara bunden av be­stämmelsen i artikel 39.1 såviii avser sökandens skyldighet alt ge in av­skrift av den intemationetta ansökningen och översättning av denna. I frå­ga om utvald stat som har avgivit sådan reservation gäller alltså den i arti­kel 22 angivna frislen såviti avser sökandens skyldighel att ge in avskrifi av ansökningen jämte översättning. Däiemot har sökanden även i fråga om sådan stat räll att betala föreskriven avgift intill dess 25 månader har för­flutit från prioriletsdagen under förutsättning att staien har utvalts inom 19 månader från den dagen.

Som lidigare framhållits har sökanden i regel intresse av all ge in över­sättning av ansökningen till de nationetta patentmyndigheterna så sent som möjligt. Det är nämligen fördelaktigt för honom att kunna beslula i vilka slaler ansökningen skall fullföljas, innan han låter utföra översättningar och därigenom ådrar sig kostnader. När det gälter de stater i vilka sökan­den avser att utnyttja resultatet av den inlernationella förberedande paten­lerbarhetsprövningen, dvs. de utvalda staterna, önskar han i regel få del av prövningsrapporten innan han fattar sitt beslut. Denna rapport torde ofla inte vara färdig inom 20 månader från priorilelsdagen men skall i regel föreligga före uigången av nämnda frist på 25 månader. Vid sådani förhål­lande kan det vara av värde för en sökande, som önskar begagna sig av möjligheten att få sin ansökan underkasiad internationell förberedande pa­lenlerbarhelsprövning, att kunna ge in översättning av ansökningen i ut­vald stal intill dess 25 månader har förflutit från prioritetsdagen. Sverige bör därför inte begagna sig av nämnda reservationsmöjlighet.

Fördragsslutande stat har rält att ge sökanden längre frist än 25 månader från prioriletsdagen för att fullgöra de åligganden som nu avses. Denna möjlighet bör inte utnyttias för Sveriges det.

Beslämmelserna i paragrafens tredje stycke avser det fall att sökanden vill använda rapporten över internationell förberedande palenterbarhets­prövning när han fullföljer ansökningen i Sverige. Om sökanden inom 19 månader från den intemationella ingivningsdagen resp. prioritetsdagen har utvalt Sverige, har han enligt förevarande stycke en frist om 25 månader från nämnda dag för all vidlaga de åtgärder som enligl försia stycket krävs för all fullfölja ansökningen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         347

Underlåter sökanden alt inom föreskriven lid i viss stal fullgöra nu nämnda åligganden, har detta enligt konventionen samma rättsverkan som en återkallelse av en nationell ansökan i den staien. Delta gäller både i frå­ga om ansökningar som endasl är föremål för iniernationell nyhetsgransk­ning och i fråga om ansökningar som underkastas internationelt förbere­dande patenlerbarhetsprövning (arl. 24.1.iii resp. art. 39.2). Designerad resp. utvald myndighet har dock rätt att låta den rättsverkan som avses i artikel 11.3 beslå, även om sökanden inle fullgör dessa åligganden inom fö­reskriven tid. Det torde för svensk del inte finnas någon anledning alt ut­nyttja denna möjlighel.

1 paragrafens /Jrt/-(/t' siycke föreskrivs i enlighel härmed alt om sökanden inte fullgör vad som åligger honom enligl försia. andra eller tredje styckei, ansökningen skall anses återkallad såvitt avser Sverige.

32 S

Paragrafen behandlar det fatt att sökanden har återkallat begäran om in­ternationell förberedande patenlerbarhetsprövning eller förklaring att han ämnar använda resultatet av sådan prövning vid fullföljd av ansökan om patent för Sverige. Den gmndar sig på artikel 37.4 i samarbelskonvenlio­nen. Paragrafen överensstämmer med 32 S i kommitténs förslag.

Begäran om intemationell förberedande patenlerbarhetsprövning skall framställas särskilt hos den myndighet som skatt ulföra prövningen (art. 31.3-31.6). 1 begäran etter särskild förklaring skatt sökanden ange den et­ter de designerade stater i vilka han avser att utnyttia resullalel av pröv­ningen (utvalda stater). Sökanden får återkalla sin begäran om palenter­barhetsprövning eller sill vat av viss stat etter vissa stater. Återkallelse skall meddelas litl internationella byrån. Avser återkallelsen alla utvalda stater, skall begäran om förberedande palenterbarhetsprövning anses åter­kallad. Om inte annat föreskrivs i viss slals lag. medför återkallelse av be­gäran om internationell förberedande patenlerbarhetsprövning etter åter­kallelse av val av denna stal att den intemationella ansökningen skall anses återkallad såviti avser den staten. Återkallas sådan begäran eller val av viss slal före uigången av den frisl som gäller enligt artikel 22, dvs. fristen för alt fullfölja intemationell patenlansökan i fatt då rapport över förbere­dande patenlerbarhetsprövning inte åberopas, skatt den internationella an­sökningen dock inle anses återkallad. Fördragsslutande slal får emellertid föreskriva, att den inleinationella ansökningen i sistnämnda fatt skatt anses återkallad såvilt avser den staten, om dess nationella patentmyndighel inte inom den nämnda tidsfristen har tagit emot avskrift av ansökningen jämte föreskriven översättning och fastställd avgift.

För Sveriges del bör krävas att sökande, som återkallar begäran om in­lemationett förberedande patenlerbarhetsprövning etter förklaring att Sve­rige skall vara utvald stal, skatt ge in avskrift av ansökningen och översätt­ning av denna saml betala föreskriven avgift för utgången av den frist som


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         348

gäller enligt 31 S första etter andra stycket (i regel senast 20 månader från prioritetsdagen) för att undgå att ansökningen anses återkallad. Sker där­emot återkallelse av sådan begäran eller förklaring efter utgången av nämnda frist, bör ansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige.

Mot bakgrund härav har i förevarande paragraf tagils in en bestämmelse av innebörd att, om sökanden återkallar begäran om internationell förbere­dande patenlerbarhetsprövning eller förklaring att han avser att använda resultatet av sådan prövning vid ansökan om patent för Sverige, den inter­nationella patentansökningen skall anses återkallad såvitt avser Sverige. Detta gäller dock inte om återkallelse görs före utgången av den frisl som gäller enligt 31 S första eller andra stycket och sökanden före frislens ut­gång har fullgjort vad som åligger honom enligt 31 S försia styckei, nämli­gen att titt den svenska patentmyndigheten ge in avskrifi av ansökningen och översättning av denna samt eriägga fastställd ansökningsavgift.

33 S

1 denna paragraf behandlas handläggningen vid den svenska patentmyn­dighelen av internationella patentansökningar som i behörig ordning har fullföljts i Sverige. Paragrafen överensstämmer, frånsett ett par mindre ändringar i första stycket, med 33 S i kommitténs förslag.

De gmndläggande bestämmelserna om handläggning av nationella pa­tentansökningar ges i 2 kap. patentlagen. Det synes lämpligt att inlernatio­nella palentansökningar i största möjliga utsträckning handläggs vid den svenska patentmyndigheten enligt samma regler som gäller för handlägg­ningen av nationetta patentansökningar. Del är dock inte möjligt alt utan vidare göra samtliga bestämmelser i 2 kap. tillämpliga på handläggning av internationetta ansökningar. Såväl i förevarande paragraf som i 34-38 §S finns vissa särbestämmelser rörande intemationell patentansökan. Dessa bestämmelser är betingade av föreskrifter i samarbetskonventionen. I öv­rigt torde bestämmelserna i 2 kap. ulan ändring kunna tillämpas på interna­tionella ansökningar.

Mot bakgrund av vad som nu har anförts föreskrivs i första stycket första punkten i förevarande paragraf att, sedan intemationell patentansö­kan har kommit in till patentmyndighelen enligl 31 §, 2 kap. skall gälla i frå­ga om ansökningen och dess handläggning, om inle annal sägs i förevaran­de paragraf eller 34-38 SS.

Det har ansetts överflödigt att särskilt ange all den föreslagna 9 §, som behandlar internalionett nyhetsgranskning av nationeUa patentansökning­ar, inle är tillämplig på inlernationella ansökningar. Det bör vidare märkas att internationell patentansökan som fullföljs i Sverige alltid har åsatts in­temationell ingivningsdag. I 29 § föreskrivs alt internationell palenlansö­kan skatt anses ingiven i Sverige den dag som ansökningen har åsatts som intemationell ingivningsdag. På gmnd härav kan löpdagsförskjutning en­ligt 14 § inle komma i fråga beträffande inlemationett patentansökan.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                  349

Enligt samarbetskonventionen (art. 23) får paientmyndigheten i designe­rad stat inte handlägga etter pröva inlemationett ansökan före utgången av den frist som gäller enligt artikel 22 (i regel 20 månader från prioritetsda­gen). På uttrycktig begäran av sökanden får dock handläggning och pröv­ning av ansökningen påbörjas tidigare. I fräga om internationella ansök­ningar som är föremål för internationell förberedande patenlerbarhets­prövning innehåller konventionen särskilda bestämmelser i detta avseende (art. 40). Har sökanden inom 19 månader från prioritetsdagen utvalt viss stat, får prövning etter annan handläggning av ansökningen vid den statens nationella patentmyndighet inte äga rum tidigare än 25 månader från priori­letsdagen, om inle sökanden uttryckligen begär att prövning etter hand­läggning skall ske tidigare. Del torde ofta bli aktuellt att enligt 22 § patent­lagen hålla internationell patentansökan tillgänglig för envar innan frislen om 20 resp. 25 månader har löpt ut. När ansökan hålls allmänt tillgänglig före utläggningen, skall kungörelse utfärdas därom. Utfärdande av sådan kungörelse kan emellertid inte anses utgöra prövning eller handläggning i den mening i vilken dessa uttryck används i artiklarna 23 och 40.

1 enlighet med artiklarna 23 och 40 föreskrivs i första stycket andra punkten i förevarande paragraf att en intemationell patentansökan endasl på framställning av sökanden får tas upp till prövning före utgången av frist som gäller enligt 31 §.

I 12 S föreskrivs att sökande som inte har hemvist i Sverige skall ha ett här bosatt ombud, som äger företräda honom i allt som rör ansökningen. Enligt artikel 27.7 i konventionen får sökanden åläggas att ställa ombud först från den tidpunkt då handläggningen av intemationell ansökan har påböljats vid patentmyndigheten i designerad stat. Med anledning därav har i andra stycket första punkten i förevarande paragraf tagits in en be­stämmelse om att 12 § skall gälla först från den lidpunkt dä patentmyndig­heten har rält att ta upp den intemationella ansökningen till prövning.

Enligt 22 S skall handlingarna i patentärende hållas tillgängliga för envar från och med den dag då ansökningen utiäggs. Handlingarna blir offentliga när 18 månader har förflutit från ansökningsdagen etter, om prioritet yrkas, prioriletsdagen även om ansökningen då ännu inte har utlagts. Har beslut fattats om avskn"vning etter avslag, skall handlingarna dock hållas tillgäng­liga för envar endast om sökanden begär att ansökningen åtempptas eller anför besvär. På framställning av sökanden skatt handlingarna hållas till­gängliga tidigare än vad som nu sagts.

När en patentansökan blir allmänt tillgänglig, får den enligt 60 S s. k. provisoriski skydd i skadeståndsrätlsligt avseende. Detta skydd innebär att sökanden kan ha rätt titt skadestånd av den som, efter det att handling­ama i ärendet har blivit allmänt tittgängliga, yrkesmässigt utnyttiar den uppfinning för vilken skydd söks i den män ansökningen leder till patent. Äv skäl som tidigare har angivits (avsnitt 11.16.5) bör en internationell an­sökan inte få skadeståndsrältsligt skydd förrän översättning av ansökning-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         350

en titt svenska blir tillgänglig för allmänheten hos den svenska patenlmyn­dighelen. Delta resultat uppnås lämpligen genom en föreskrifi att handling­arna i ärende om internationell patentansökan skall hållas lillgängliga för envar enligt 22 S först när sökanden har fullgjort sin skyldighet enligl 31 S all ge in översättning av ansökningen. En sådan föreskrift har tagits in i andra stycket andra punkten i förevarande paragraf.

Del bör påpekas att sökanden inte har fullgjort nämnda skyldighet, om översättning har givils in försl efter uigången av den frisl som gäller enligl 31 S. I så fatt skall ansökningen enligt nämnda paragrafs tjärde stycke an­ses återkallad såvitt avser Sverige och handlingama i ärendet blir inte all­mänt tillgängliga, om inte sökanden begär att ansökningen återupptas, an­för besvär över patenlmyndighetens beslut att ansökningen skall avskrivas eller gör framställning enligt 72 S (22 S andra stycket andra punkien).

Enligt konveniionen får fördragsslutande stat i sin lag inte ställa upp krav beiräffande inlemationell ansökans form eller innehåll som skiljer sig från eller går utöver vad som i dessa avseenden föreskrivs i konveniionen och i lillämpningsföreskriflema (arl. 27.1). Fördragsslutande stal får dock tillämpa från konveniionen avvikande nationell lag litl den del denna lag uppställer krav beiräffande form och innehåll som från sökandens syn­punkt är förmånligare än vad som gäller enligt konveniionen och lillämp­ningsföreskriflema (art. 27.4). Detta gäller dock inte om sökanden fordrar att bestämmelsema i konventionen och tillämpningsföreskrifiema skall tillämpas på hans ansökan.

Av skäl som tidigare har angivits (avsnitl 11.1.3) bör den svenska lag­stiftningen rörande palenlansökans form och innehåll i princip anpassas lill samarbetskonventionens och den europeiska patenlkonvenlionens legle-ring. Sedan de ändringar som nu föreslås har genomförts lorde i patentla­gen inte föreskrivas något krav beträffande ansökans form eller innehåll som skiljer sig från eller går utöver de krav som föreskrivs i samarbetskon­ventionen. Däremot blir det nödvändigl att i palentkungörelsen meddela särbestämmelser för internalionelt patentansökan i vissa frågor som har samband med begäran om prioritet, nämligen när del gäller ingivande av s. k. prioritetshandlingar och när del gäller tidpunkten för att begära priori­tet. Skulle emellertid den svenska lagstiftningen rörande ansökans form och innehåll komma att avvika från bestämmelsema i konveniionen och tillämpningsföreskrifterna till denna, måste en iniernationell patenlansö­kan som uppfyller dessa bestämmelser godtas även om den inle uppfyller den svenska lagstiftningens krav i dessa avseenden.

Mot bakgrund av vad nu anförts har i förevarande paragrafs tredje styc­ke tagits in en beslämmelse av innebörd all intemationell patenlansökan skall godlas såvilt gäller ansökans form och innehåll, om sökanden har iakttagit vad som i dessa avseenden föreskrivs i samarbetskonventionen och lillämpningsföreskriflema till denna. Del bör emellertid understrykas, att inlemationell patentansökan som fullföljs i Sverige skatt godtas av den


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        351

svenska patentmyndigheten om den uppfyller den svenska lagstiftningens bestämmelser rörande ansökans form och innehåll, även om ansökningen i del enskilda fattet inte skutte uppfylla de krav som ställs upp i konventio­nen och tillämpningsföreskrifterna.

34 S

Paragrafen innehåller bestämmelser som avser att tillförsäkra sökanden den räll att ändra intemationell ansökan som han har enligt samarbetskon­ventionen. Den överensstämmer med 34 S i kommitténs förstag.

Bestämmelserna i samarbetskonventionen om sökandens räll alt ändra ansökningen hos nationell myndighei (art. 28 och 41 samt reglerna 52 och 78) är tämligen komplicerade. De innebär i huvudsak följande.

Ändring av intemationell patenlansökan får inte gå uiöver vad som framgick av ansökningen i den lydelse den hade när den ingavs till den mottagande myndigheten, om inte fördragsslutande stat för sill vidkom­mande tillåter mera omfattande ändringar.

Inom den ram som anges av den internationella ansökningen i dess ly­delse vid ingivandet har sökanden rält att hos designerad patentmyndighel ändra paientkrav, beskrivning och ritningar intill dess en månad har förflu­tit från det att han har fullgjort sina åligganden enligl artikel 22, dvs. all till vederbörande nationella patentmyndighet ge in avskrift av ansökningen jämte översättning och betala föreskriven avgift. Denna frist utgår sålunda i regel senasl 21 månader från priorilelsdagen. Om den inlernationella ny­hetsgranskningsmyndigheten har beslutat all inte upprätta nyhelsgransk­ningsrapport, skatt sökanden fullgöra dessa åligganden inom två månader från dagen för det meddelande om detta beslul som den inlernationella ny­hetsgranskningsmyndigheten skatt sända lill honom. Som nämnts i redogö­relsen för samarbetskonventionens innehåll skall nyhelsgranskningsrap­porien vara färdig senast 16 månader från prioriletsdagen.' Beslut att inle upprätta nyhelsgranskningsrapport kan därt'ör inte fattas senare än 16 må­nader från priorilelsdagen. 1 de fatt sådani beslut fallas, ulgår sålunda den frist inom vilken ändring får göras kort lid efter det att 18 månader har för­flutit från prioritetsdagen. Har emellertid internationella byrån inte sänt avskrift av ansökningen samt nyhelsgranskningsrapporien resp. beslulel att inle upprätta sådan rapport titt designerad patentmyndighel före ut­gången av den frist som gäller enligt artikel 22. får sökanden ulöva sin rätt att ändra ansökningen intill dess fyra månader har förflutit från frislens ul­gång, dvs. i regel inom 24 månader från priorilelsdagen. Ansökan som är föremål för intemationell förberedande patenlerbarhetsprövning får änd-

' Under vissa fömtsättningar (regel 23.1.a jämförd med regel 22.1,a) kan det före­komma att avskrift av den intemationella ansökningen kommer den intemationella nyhetsgranskningsmyndigheten till hända någol senare än 13 månader från priori­tetsdagen. Fristen för upprättande av nyhelsgranskningsrapport förlängs då i mot­svarande mån. Från detta fall bortses dock här.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                  352

ras intill dess 25 månader har förflutit från prioritelsdagen såviti avser slal som har utvalts senast 19 månader från nämnda dag. Nationell patentmyn­dighet får inte meddela patent etter avstå internationell ansökan före ut­gången av den frist inom vilken sökanden enligt konventionen har rätt att ändra ansökningen, om inte sökanden uttryckligen medger delta.

Samarbetskonventionens reglering avser sålunda dels den ram inom vil­ken sökanden har rätt alt ändra internationell patentansökan, dels den tids­frist inom vilken ändring får äga rum.

Konventionens huvudregel i vad avser ramen för ändring, nämligen att ändringen inte får gå utöver vad som framgick av den internationella pa­tentansökningen i dess lydelse när den ingavs titt den mottagande myndig­helen, överensstämmer i sak med vad som gäller enligl 13 S patentlagen. Där föreskrivs att ansökan om patent inte får ändras så all patent söks på någol som inte framgick av ansökningen när den gjordes. Som framgår av vad som lidigare anförts förestås att 52 § patenttagen ändras så att åsido­sättande av föreskriften i 13 S ulgör grund för ogittigförktaring. På grund härav bör Sverige inte utnyttia den möjlighet som konventionen ger för­dragsslutande stat att tillåta mera omfattande ändringar av internalionell patentansökan än som nu sagts.

En reglering av de frister inom vilka ändring får ske som helt överens­stämmer med samarbetskonventionen blir tämligen svåröverskådlig. För­dragsslutande slal har emellertid rätt att lillåia att sökanden ändrar sin an­sökan senare än som följerav konventionsbestämmelsema. I den mån be­slämmelserna rörande nationella ansökningar i detta avseende är förmånli­gare för sökanden än konventionens bestämmelser kan alltså samma be­stämmelser gälla för både nationella och internationella palenlansökning­ar.

När del gäller nationella ansökningar förutsätts i 2 kap. all dessa får änd­ras när som helst under handläggningen. Avstås en ansökan får sökanden ändra ansökningen under besvärsförfarandel. Denna möjlighet lär utnytt­jas i flertalet fall i vilka en ansökan har avslagits av patentmyndighelen. Enligt 19 S får patentkraven dock inle ändras sedan ansökningen har god­känts för utläggning så att patentskyddets omfattning utvidgas. Denna reg­lering beiräffande nationella patentansökningar kan därför göras tillämplig också på internationetta palentansökningar, om bestämmelser införs som hindrar att intemationell patentansökan godkänns för utläggning innan den fn'st för ändring som anges i samarbelskonvenlionen har gått ul.

Eftersom ell avslagsbeslut som meddelas av den svenska patentmyndig­heten inte berövar sökanden hans rätt att ändra ansökningen, torde samar­betskonventionen i och för sig inte förbjuda att sådant beslut meddelas fö­re uigången av den frist inom vilken sökanden enligt konveniionen har rätt att ändra ansökningen. Konventionens bestämmelser förefaller nämligen snarast avse slutligt beslut all vägra patent. Sökanden torde dock ofta ha intresse av att kunna ändra ansökningen innan ärendet avgörs i försia in-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        353

stans. Det synes därför rimligt alt ansökningen inte får avslås av patenl­myndighelen innan den frist för ändring som anges i konveniionen har gått ul. om inte sökanden uttryckligen medger det.

På gmnd av vad sålunda anförts har i förevarande paragrafs /öw/r; styc­ke tagits in en bestämmelse om att internalionett palenlansökan inte får godkännas för utläggning eller avslås innan fyra månader har förflutit från uigången av den frist som gäller enligt 31 S försia eller andra slycket. 1 andra slyckel ges en särskild bestämmelse för vissa internationella patent­ansökningar som är föremål för internationell förberedande patenlerbar­hetsprövning. Om sökanden inom 19 månader från den internationella in­givningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten be­gärs har förklarat att han avser att använda resullalel av denna prövning vid ansökan om patent för Sverige (dvs. angivit Sverige som utvald slal), får sålunda enligt andra stycket ansökningen inte godkännas för utläggning eller avslås förrän 25 månader har förflutit från prioritetsdagen. Har däre­mot Sverige utvalts senare än 19 månader från den internationella ingiv­ningsdagen resp. prioritetsdagen, blir bestämmelsen i försia stycket till-lämplig.

Som framgår av vad som nyss har anförts får patentmyndigheten enligt konventionen meddela patent eller avslå intemationell ansökan före ut­gången av den frist inom vilken sökanden har rätt all ändra ansökningen, om sökanden uttryckligen medger detta. 1 paragrafens tredje stycke före­skrivs däiför, alt ansökningen får godkännas för utläggning eller avslås fö­re utgången av den frisl som gäller enligt försia eller andra stycket om sö­kanden samtycker till att ansökningen avgörs dessförinnan.

35 S

1 paragrafen regleras vid vilken tidpunkt den svenska patentmyndighe­len tidigast får utlägga etter publicera inlemationell patentansökan. Be­stämmelsen överensstämmer med 35 S i kommitténs förstag.

Enligt artikel 30.2.a i samarbetskonventionen får nalionell patentmyn­dighet inte låta tredje man få tillgång till intemationell patenlansökan före den tidigaste av följande tidpunkter, nämligen den dag då ansökningen publiceras av internationella byrån ("intemationell publicering", vilken enligl artikel 21 skall äga rum snarasl efter det att 18 månader har förflutit från prioritelsdagen), den dag då den nationella patenlmyndighelen tar emot avskrift av ansökningen från intemationella byrån enligt artikel 20 och den dag då den nationella paientmyndigheten tar emot avskrift av an­sökningen från sökanden enligt artikel 22. Ansökningen får dock hållas till­gänglig för tredje man tidigare, om sökanden medger detta. Vidare gäller enligt artikel 30.4 att nationett patentmyndighet inte får "publicera" en in­ternationell patentansökan eller översättning av denna innan den inlerna­tionella publiceringen har ägt mm. Med publicera avses här offentliggöra i tryck. Om den internationella publiceringen inte har ägt rum inom 20 må-23    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 1. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         354

nåder från prioritetsdagen, färden nationella myndigheten emellertid pub­licera ansökningen.

Artikel 30.4 innebär sålunda förbud för nationella patenlmyndigheter att i tryckt skrift offentliggöra den internationella ansökningen eller översätt­ning av denna innan den intemationella publiceringen har ägt rum eller 20 månader har förflutit från prioritetsdagen. Bestämmelsen i artikel 30.2.a måste däremoi ges den tolkningen, att nationell patentmyndighel har rätt att från och med den tidigaste av de i bestämmelsen nämnda tidpunkterna göra ansökningen allmänt tillgänglig på annat sätt än genom publicering i tryckt skrift. Detta innebär alt i de fall som nämns i artikel 30.2.a interna­tionell patenlansökan kan hållas allmänt tUlgänglig enligl 22 §. Som fram­går av vad som har anförts i anslulning titt 33 S skatt internationell palenl­ansökan hållas tittgänglig för envar enligt 22 S först när sökanden har ingi­vit översättning av den fuUfötjda ansökningen. Därmed är de förutsättning­ar som anges i artikel 30.2.a uppfyllda och ansökningen får sålunda hållas tillgänglig för envar.

1 artikel 30.4 sägs inte uttryckligen att den nationetta publiceringen får äga rum innan den intemationetta publiceringen har ägt rum etter tiugomå-nadersfristen har gått ut, om sökanden medger detta. Bestämmelserna om inskränkning i rälten att offentliggöra ansökningen är emellertid tillkomna i sökandens intresse. Härtill kommer att artikel 30.4 måste läsas i samband med artikel 30.2.a. På grund härav måste nalionell patentmyndighel vara oförhindrad att låta nationell publicering äga rum tidigare än som före­skrivs i artikel 30.4, om sökanden medger detta.

Har sökanden inom 19 månader från prioritelsdagen utvalt viss stat. får som nämnts i anslutning titt 33 § prövning etter annan handläggning av an­sökningen vid den nationella paientmyndigheten i den staten inte äga rum tidigare än 25 månader från prioritelsdagen, om inte sökanden uttryckligen begär att prövning etter handläggning skall äga rum tidigare (art. 40). För­dragsslutande stat får avge reservation av innebörd, att denna bestämmel­se inte betar dess patentmyndighet rätten att publicera den intemationella ansökningen eller översättning av denna tidigare än 25 månader från an­sökningsdagen (arl. 64.2.a.ii). Sådan reservation befriar dock inte för­dragsslutande stat från skyldigheten att iaktta vad som föreskrivs i artikel 30.

Enligt 21 S tredje stycket skall tryckta exemplar av beskrivning och pa­ientkrav finnas att tillgå hos patentmyndigheten från och med den dag då ansökningen utläggs. Som fömt harnämnis (avsnitt 11.9.1) låter emellertid patentverket, när det gäller ansökningar som blir tillgängliga för envar före utläggningen, publicera ett patentkrav (i regel huvudkravet) och en figur ur ritningama redan när ifrågavarande ansökan blir offentlig. Som tidigare har anförts (avsnitt 11.9.5) förestås att i svensk rätt införs obligatorisk pub­licering av sammandraget när ansökningen blir allmänt tillgänglig.

Patentmyndigheten förestås få möjlighet att publicera andra delar av an-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        355

sökningen tillsammans med sammandragel. Denna publicering införs bl. a. för att tillgodose näringslivets informationsbehov. Det synes angeläget att möjligheten till publicering inte inskränks mera än som är nödvändigt en­ligt samarbetskonventionen. Detta får särskild betydelse när del gälter in­temationell patentansökan som är föremål för inlemationett förberedande patenlerbarhetsprövning. Om Sverige har utvalts inom 19 månader från priorilelsdagen, får nämligen som nyss nämnts sådan publicering i princip inle äga rum förrän 25 månader har förflutit från nämnda dag. För att und­gå fördröjning av publiceringen utöver vad som föranleds av artikel 30.4 bör Sverige avge reservation enligt artikel 64.2.a.ii.

Enligt samarbetskonventionen är det som nyss nämnts inle tillåtet att publicera internationell ansökan eller del därav i utläggningssknft eller an­nan tryckt skrift före uigången av den frisl som anges i artikel 30.4. För all förhindra att publicering av internalionell ansökan äger rum i strid mot ar­tikel 30.4 föreskrivs i förevarande paragraf, alt intemationell patenlansö­kan inle får utläggas etter publiceras av paientmyndigheten förrän den har publicerats av intemationella byrån eller 20 månader har förflutit från den internationella ingivningsdagen etter, om prioritet yrkas, den dag från vil­ken prioriteten begärs, om inte sökanden medger detta.

1 detta sammanhang bör nämnas en föreskrift i konventionens artikel 30.2.c om att bestämmelsema i artikel 30.2.a inte utgör hinder för patent­myndigheten i designerad stat att låta "judiciell myndighet" ("judicial au­thorities", "autorités judiciaires") få tillgång till internalionelt ansökan. Uttrycket "judiciell myndighet" omfattar inte bara domstolar utan i vart fall även åklagar- och polismyndigheter samt exekutiva myndigheter.

För svensk rätts del är myndighets rätt att få tillgång till icke offentliga handlingar titt större delen oregterad. 1 38 S andra styckei lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att uibekomma allmänna handlingar, den s. k. sekretesslagen, föreskrivs emellertid att om handling som inte får utlämnas till envar kan antas vara av betydelse som bevis i rättegång eller för fömn­dersökning i brottmål, domstot får förordna att handlingen skall tillhanda­hållas domstolen eller undersökningsledaren. Denna regel är försedd med vissa undantag. Dessutom gäller bl.a. att handling inte utan att synnerlig anledning förekommer därtill får företes i rättegång etter vid fömndersök­ning. om yrkeshemlighet därigenom skutte röjas.

36 och 37 §S

I dessa paragrafer regleras del fall att en inlemationell patentansökan fullföljs i Sverige även såviti avser en del som inte har varit föremål för in­temationell nyhetsgranskning eller internationell förberedande patenler­barhetsprövning. Paragrafema överensstämmer med 36 och 37 §§ i kom­mitténs förslag, bortsett från en redaktionell ändring i 37 §.

Bestämmelsema i förevarande två paragrafer gmndas på artiklarna 17.3 och 34.3 i samarbetskonventionen. 1 dessa artiklar finns bestämmelser om


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        356

fullföljande av sådan iniernationell patentansökan som nyhetsgransknings­myndigheten eller myndighelen för internationelt förberedande palenter­barhetsprövning har ansett omfalla mera än som enligt samarbetskonven­tionen får las upp i en och samma ansökan.

En internationelt patentansökan skatt enligt samarbetskonventionen uppfylla vissa föreskrifter rörande uppfinningens enhet. Om den interna­tionella nyhetsgranskningsmyndigheten anser att en internationell ansökan inte uppfyller dessa föreskrifter, skall myndighelen anmoda sökanden att inom viss tid betala tilläggsavgift. Myndigheten skall upprätta nyhels­granskningsrapport rörande de delar av ansökningen som hänför sig till den uppfinning som anges först i patentkraven (huvuduppfinningen). Ef­terkommer sökanden helt eller delvis anmodan, skall rapport upprättas även beträffande de delar av ansökningen som hänför sig titt de uppfinning­ar för vilka tilläggsavgift har betalats inom förelagd tid.

Sökanden har rätt att i designerad stat fullfölja även de delar av ansök­ningen som inte har varit föremål för inlemationett nyhetsgranskning på gmnd av all tilläggsavgift inle har betalats. Fördragsslutande stat får emel­lertid föreskriva att. om dess nationella patentmyndighel delar den iniema-lionella nyhetsgranskningsmyndighelens uppfattning att ansökningen inte uppfyller kravet på uppfinningens enhel, de delar av ansökningen som inle har varit föremål för internationell nyhetsgranskning skatt anses återkalla­de såvitt avser den staten, om inte sökanden betalar en särskild avgift till den statens patentmyndighet (art. 17.3).

Även den myndighet som utför internationell förberedande patenlerbar­hetsprövning skall pröva humvida enhelskravet är uppfyllt. Om pröv­ningsmyndigheten anser alt ansökningen inte uppfyller bestämmelsema i konventionen rörande uppfinningens enhet, får myndigheten anmoda sö­kanden att antingen inskränka patentkraven så att ansökningen kommer att uppfylla dessa bestämmelser eller betala tilläggsavgift. Efterkommes inte anmodan, skall myndigheten upprätta prövningsrapport beträffande endast de delar av ansökningen som hänför sig till vad som förefaller vara huvuduppfinningen.

Fördragsslutande stat får föreskriva att, om sökanden efter anmodan av prövningsmyndigheten väljer att inskränka patentkraven, de delar av den intemationella ansökningen som till följd härav inte blir föremål för inter­nationell förberedande patenlerbarhetsprövning skall anses återkallade så­vitt avser den staten, om inte sökanden betalar en särskild avgift till den statens patentmyndighet. För det fall att sökanden inte har efterkommit den intemationella prövningsmyndighetens anmodan att inskränka patent­kraven eller betala tilläggsavgift får föreskrivas att, om den nationella pa­ientmyndigheten i utvald stat delar den intemationella prövningsmyndig­hetens uppfattning att ansökningen inte uppfyller kravet på uppfinningens enhet, de delar av ansökningen som inte hänför sig till huvuduppfinningen och som därför inte omfattas av prövningsrapporten skall anses återkalla-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 357

de såvitt avser den staten, om inle sökanden betalar en särskild avgift titt den statens patentmyndighel (art. 34.3).

1 36 § behandlas det falt att en del av en internationell patentansökan in­le har varit föremål för intemationell nyhetsgranskning etter intemationell förberedande patenlerbarhetsprövning på gmnd av att ansökningen har ansetts omfatta flera av varandra oberoende uppfinningar och att sökan­den inte inom föreskriven tid har erlagt tilläggsavgift titt vederbörande ny­hetsgranskningsmyndighet resp. myndighet för internationell förberedan­de palenterbarhetsprövning. Patentmyndigheten skatt i sådani fatt pröva om ansökningen omfattar flera av varandra oberoende uppfinningar. Fin­ner patentmyndigheten att så är fattet, skall den det av ansökningen som inte har granskats etter prövats av den intemationella myndigheten anses återkallad såvitt avser Sverige, om inle sökanden erlägger föreskriven till-läggsavgift inom två månader från det all patenlmyndighelen har avsänt underrättelse till honom om all paientmyndigheten delar den internationel­la myndighetens uppfattning beträffande uppfinningens enhet. Finner pa­tentmyndighelen däremot att ansökningen inte omfattar fiera av varandra oberoende uppfinningar, skall myndigheten fortsätta behandlingen av an­sökningen.

Det fall att sökanden på anmodan av den myndighet som utför interna­tionell förberedande patenlerbarhetsprövning har inskränkt patentkraven behandlas i 37 §. 1 sådant fall skall den del av ansökningen som på grund av inskränkningen inte har prövats anses återkallad såvitt avser Svenge, om inte sökanden betalar föreskriven tilläggsavgift inom två månader från det att patentmyndigheten har avsänt underrättelse till honom härom.

1 anslutning till 36 och 37 S§ bör erinras om att patentlagen och patent­kungörelsen innehåller bestämmelser om "uppfinningens enhet". 1 samma ansökan får enligt 10 § patentlagen inle sökas patent på två eller flera upp­finningar som är oberoende av varandra. Frågan i vad mån uppfinningar skall anses enhetliga på sådant sätt att de får las upp i samma patentansö­kan behandlas i 14 och 15 §S patentkungörelsen. Som framgår av vad som tidigare har anförts (avsnitt 11.7.4) bör sådana ändringar göras i patent­kungörelsen, att reglenngen i kungörelsen av uppfinningens enhet blir för­enlig med samarbetskonventionen. Omfattar en ansökan flera uppfinning­ar som inte får las upp i samma ansökan, blir samtliga uppfinningar före­mål för prövning endast om sökanden enligt 20 S patentkungörelsen delar ansökningen i flera ansökningar. Ansökningsavgift skall erläggas för varje ny ansökan som uppkommer vid sådan delning. Beslämmelserna om del­ning gäller också i fråga om internationelt patentansökan, och delta även om sökanden har betalat sådana tilläggsavgifter som avses i förevarande paragrafer.

Regeringsrätten har i sitt remissyttrande tagit upp frågan om talan mot den svenska patentmyndighetens beslut i fall när patentmyndigheten enligt 36 S omprövar beslut som har meddelats av intemationell nyhetsgransk-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        358

ningsmyndighet eller myndighet för intemationell förberedande patenler­barhetsprövning.

Bestämmelserna om talan mot patenlmyndighetens beslut enligt patent­lagen finns f n. i 24, 25 och 72 SS.

1 24 S första stycket regleras talan mot slutligt beslut på patentavdelning­en i ärende angående ansökan om patent. I 24 S andra slycket regleras ta­lan mol beslul varigenom begäran om åtempplagning av patentansökan har avslagits och talan mol beslul varigenom begäran om överföring av pa­tenlansökan har bifallits. 1 paragrafens Iredje stycke regleras talan mol be­slut om hemlighållandet av vissa handlingar i palentansökningsärende. 1 25 S anges hur talan skall föras i fall som avses i 24 S.

I 72 S behandlas talan mot slutligt beslut av patentmyndigheten i andra fall än som avses i 24 S. Härmed åsyftas beslut rörande meddelade patent. Enligt föreliggande lagförslag placeras bestämmelsema i nuvarande 72 S som 75 §. 1 den nya 75 S har också tagits in bestämmelser om talan mot be­slut enligt nya 72 S.

Slutligt beslut är beslul varigenom patentmyndighelen skiljer sig från sa­ken. Fömtom avgörande på materiella grunder räknas som slutligt beslut också avvisnings- och avskrivningsbeslut.

Sådant beslut rörande uppfinnings enhet som avses i 36 S kan inte i nå­got fall anses som slutligt. Finner patentmyndigheten den internationetta myndighelens avgörande oriktigt, skall myndigheten fortsätta handlägg­ningen av ansökningen i dess helhet. Skutte patentmyndighelen finna att ansökningen omfattar flera av varandra oberoende uppfinningar, innebär inte heller della all någon det av ärendel avgörs. Först sedan fristen för att betala tilläggsavgift har löpt ut, kan beslut om avskrivning fattas. 24 § försia slycket är sålunda inte titlämpligt på det beslut i vilket patentmyn­digheten fastslår alt enhetskravet inte är uppfyllt. Inte heller någon av de andra bestämmelsema om fullföljd är tillämpliga på beslut enligt 36 S. Det kan emellertid inte anses föreligga skäl att medge särskild lalan mot beslut som avses i 36 S. Om sökanden bestrider riktigheten i patentmyndighetens bedömning att ansökningen är oenhetlig och myndigheten efter bestridan­det vidhåller sin uppfattning, måste patentansökningen avstås. Detta följer av den gmndläggande principen att patent inle får meddelas i annan form än den med vilken sökanden är införstådd. Över detta avslagsbeslut kan sökanden föra besvär i vanlig ordning. Har sökanden överklagat avslags­beslutet och finner därefter högre instans att ansökningen är oenhetlig, sy­nes beslutet i högre instans få anses ersätta patentmyndighetens underrät­telse till sökanden såsom utgångspunkt för fristen att betala tilläggsavgift. Det torde vara lämpligt att patentmyndigheten i sin underrättelse till sö­kanden anmodar denne att komma in med bestridande, om han inte delar patentmyndighetens uppfattning om ansökningens enhel. Om sökanden enbari underlåter att betala tilläggsavgiften, avskrivs nämligen ansökning­en på formell grund och det torde inte vara möjligt att i besvär över av­skrivningsbeslutet föra in den materiella frågan om ansökningens enhetlig­het.


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         359

38 §

t denna paragraf behandlas vissa fall, i vilka den svenska patentmyndig­helen skall ompröva beslul av mottagande myndighet eller intemationella byrån. Paragrafen gmndas på samarbetskonventionens artikel 25 och regel 51 i tillämpningsföreskrifterna. Vissa ändringar har gjorts i paragrafen i förhållande till 38 S i kommitténs förslag. Ändringama består huvudsakli­gen i alt förulsättningama för omprövning har angivits i lagtexten saml att en uttrycklig föreskrifi har tagits in om att 2 kap. är tillämpligt på ansökan som har kommit in lill patentmyndighelen enligl förevarande paragraf

Som nämnls i redogörelsen för konventionens innehåll (avsnitl 4.2) har sökanden rätt att i vissa falt få beslut som har meddelats av mottagande myndighet etter intemationetta byrån omprövat av den nationella patent­myndigheten i designerad stat (art. 25.1 och 25.2). Della är fattet om den mottagande myndighelen har vägrat att åsätla ansökningen internationeti ingivningsdag etter förklarat att ansökningen skall anses återkallad. Del­samma gäller om intemationetta byrån har förklarat att ansökningen skall anses återkallad på gmnd av all arkivexemplaret av ansökningen inle har kommit byrån till hända inom föreskriven lid. Slutligen gälter detta om den mottagande myndighelen har förklarat att designeringen av viss stal skall anses återkallad.

Begäran om omprövning av sådani beslut skatt framställas hos interna­tionetta byrån inom två månader från den dag då den underrättelse om ifrå­gavarande beslut som sändes till sökanden daglecknats (regel 51). Fram­ställs sådan begäran inom föreskriven tid, skall intemationetta byrån sända avskrift av samttiga handlingar i ärendel till de designerade myndigheter som sökanden anger, t det fall alt den mottagande myndighelen har förkla­rat att designeringen av viss stat skall anses återkallad, skall handlingarna sändas lill den nationella patentmyndighelen i ifrågavarande stat. Sökan­den måste inom nämnda Ivåmånadersfrist tillställa varje patentmyndighet, som han önskar skall ompröva beslutet, översättning av ansökningen om sådan erfordras och betala den avgift som föreskrivs i nationell lag. Har sö­kanden i fråga om viss stat iakttagit dessa bestämmelser, skall den statens patentmyndighet ompröva bestulet. Om denna myndighet finner att den mottagande myndighelens resp. internationella byråns beslul var felaktigt, skall den intemationella ansökningen i den staten behandlas som om ifrå­gavarande beslut inte hade meddelats. Den nationella patentmyndigheten skall i sådant fall underrätta intemationella byrån om sitt ställningstagan­de.

För att sökanden skatt såvilt gälter Sverige få titt stånd sådan ompröv­ning som nu avses bör krävas att han ger in översättning och betalar ansök­ningsavgifi såsom vid fuUföljd. Begäran om omprövning syftar ju titt alt få ansökningen upptagen titt nationell behandling.

1 förevarande paragrafs första stycke föreskrivs att, om mottagande myndighet har vägrat att fastställa intemationell ingivningsdag för intema-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        360

lioneti patenlansökan eller förklarat att ansökningen skall anses återkallad etter förklarat att yrkande om att ansökningen skall omfalta Sverige skatt anses återkaUat, patentmyndighelen skall på begäran av sökanden ompröva detta beslut Iförsta punkten). Detsamma skall gälla i fråga om beslut av in­temationetta byrån att ansökningen skatt anses återkallad (andra punkten).

1 första stycket slätts vidare upp vissa fömtsättningar för att begäran om omprövning skall tas upp av patentmyndighelen. I enlighet med artikel 25.1 och regel 51 föreskrivs sålunda att sådan begäran skatt framställas litl intemationella byrån inom två månader från det att underrättelse om den mottagande myndighetens eller internationella byråns beslut avsänts titt sökanden (tredje punkien). Med stöd av artikel 25.2 uppställs som ytterli­gare viltkor att sökanden inom samma lid lill patentmyndighelen ger in översättning av ansökningen i den omfattning regeringen förordnar och be­talar fastställd ansökningsavgifi (fjärdepunkten). I frågaom utgångspunk­ten för beräkning av fristen hänvisas till vad som har anförts i anslulning till 31 § andra stycket.

Finner patentmyndighelen att den mottagande myndighetens eller inler­nationella byråns beslut är oriktigt, skall patentmyndigheten enligt andra stycket första punkten fastställa internationell ingivningsdag för ansök­ningen, om detta inte har skett, samt fortsätta behandlingen av ansökning­en. Motsättningsvis gäller givetvis alt om patentmyndigheten finner beslu­tet riktigt, någon fortsatt behandling av ansökningen inte skatt ske.

I kommitténs förslag berörs inte frågan i vad mån 2 kap. patentlagen är tillämpligt på ansökan som tas upp till omprövning enligt förevarande para­graf Detta har under remissbehandlingen kritiserats av regeringsrätten. 1 princip bör sådan ansökan handläggas enligt samma ordning som interna­tionell patenlansökan som fullföljs enligt 31 S. På gmnd härav har i före­varande paragraf i andra stycket andra punkten tagils in en föreskrift av in­nebörd att, frånsett de särskilda bestämmelsema om omprövning som finns i paragrafen, 2 kap. gäller beträffande ansökan som har kommit in titt patentmyndigheten enligt denna paragraf.

Titt följd av denna föreskrift blir bl. a. bestämmelserna i 24 S om besvär i palentansökningsärende tillämpliga. Beslut efter sådan omprövning som avses i förevarande paragraf blir alltid slutligt beslut, om patentmyndighe­ten finner den mottagande myndighetens eller intemationella byråns beslut rikligt. Talan mot sådani beslut kan därmed föras av sökanden enligt 24 S första stycket.

Det kan ifrågasättas om tredje man skatt ha rätt att föra talan mot beslut varigenom patentmyndigheten vid prövning enligt förevarande paragraf förklarar den mottagande myndighetens eller intemationella byråns beslut oriktigt. I 1966 års proposition berördes ett liknande fatt, nämligen beslut om åtempprätiande av patenl. Enligt föredragande departementschefen (prop. 1966:40 s.249) kunde det tänkas att annan än sökanden i vissa fall ägde överklaga beslut om att åtempprätta patent. Det borde emellertid en-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 361

ligt hans mening överlämnas åt praxis att avgöra frågan om talerätt med hänsyn till beslutets natur och omständigheterna i det enskilda fallel. Det­samma synes böra gälla i fråga om talerält för tredje man vid beslut enligl förevarande paragraf.

40  S

I paragrafen regleras patentliden. Någon ändring har inte gjorts i förhål­lande till kommitténs förslag.

Enligt paragrafens/örj/fl stycke i dess nu gällande lydelse kan ett patent upprätthållas intill 17 år från den dag då patentansökningen gjordes. Äv skäl som tidigare anförts (avsnitt 11.10.5) har liden förlängts till 20 år från nämnda dag.

1 sin nu gällande lydelse innehåller paragrafen i andra stycket en före­skrift om tilläggspatent. Eftersom systemet med tilläggspatent föreslås upphöra (jfr avsnitt 11.6.4), har delta stycke fått utgå. I fråga om giltighets­tiden för tilläggspatent som har meddelats före lagändringens ikraftträdan­de eller som enligt övergångsbestämmelsema till de föreslagna lagändring­ama meddelas därefier hänvisas till vad som anförs i anslutning till punkt 9 i övergångsbestämmelsema.

41  S

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att betala årsavgift för patent. De nu föreslagna ändringarna i paragrafen föranleds av att sys­temet med tilläggspatent föreslås avskaffat. Sålunda har första stycket ändrats och andra stycket utgått.

Bestämmelsema i nuvarande 73 § föreslås utgöra 76 §. Med anledning därav har hänvisningen till 73 S i det nuvarande första stycket ändrats till att avse en hänvisning till 76 §.

Förslaget till ny lydelse av förevarande paragraf överensstämmer med 41 S i kommitténs förslag.

51  S

Paragrafen innehåller i sin nuvarande lydelse bestämmelser om påföljd av försummelse att erlägga årsavgift. Någon ändring har inte gjorts i för­hållande till kommitténs förslag.

1 det nuvarande första stycket föreskrivs all om årsavgift inte erläggs en­ligt 41 och 42 §§, patent är förfallet från och med ingången av det paleniår för vilket avgiften inte har eriagts. Någon ändring i denna bestämmelse görs inte. Det bör emellertid framhållas att 41 § inte är tillämplig på euro­peiskt patent. 1 fråga om sådant patent ges en motsvarande bestämmelse i 86 § första stycket. Genom särskild föreskrift i 86 § andra stycket blir 51 § tillämplig också på europeiskt patent, om årsavgift för sådant patent inte eriäggs enligt 86 § första stycket och 42 §.

I paragrafens nuvarande andra stycke finns bestämmelser om återupp-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        362

rättande av patent som har förfallit på grund av brisiande betalning av års­avgifter. I det nuvarande tredje stycket ges föreskrifter om föranvändarrätt i samband med att patent ålempprättas. Dessa båda stycken har utgått. De har i sak ersatts av bestämmelser i 72 S andra styckei och 74 S andra och tredje styckena. Beträffande dessa beslämmelser hänvisas lill vad som an­förs i anslulning till nämnda paragrafer.

52 S

I denna paragraf regleras ogiltigförklaring av patenl. Någon ändring har inte gjorts i förhållande till kommitténs förslag.

Enligt första styckei i dess nu gällande lydelse skall patent på lalan där­om förklaras ogiltigt, om det har meddelats i strid mot I eller 2 S. Hänvis­ningen till dessa paragrafer innebär alt grund för ogiltigförklaring förelig­ger, om patent har meddelats på något som ligger utanför det patenterbara området eller i strid mot villkoren om nyhet och uppfinningshöjd. Sådan grund föreligger vidare om patent har meddelats annan än uppfinnaren el­ler dennes rättsinnehavare. Patenl får dock enligt uttrycklig föreskrifi inte förklaras ogiltigt på den gmnd att den som har fåll patentet varil berättigad till endast viss andel i det.

I enlighet med vad som anförs i redogörelsen för huvuddragen av den fö­reslagna lagstiftningen (avsnitt 11.12.5) har antalet ogiltighetsgmnder ut­ökats. Samtiiga gmnder kan åberopas såväl mot patenl som har meddelats av den svenska patentmyndighelen som mol europeiskt patent för Sverige. De olika grunderna har tagits upp under fyra numrerade punkler i föreva­rande paragrafs_/Öri'ra stycke.

De ogiltighetsgmnder som har tagits upp under punki 1 motsvarar i sak de ogiltighelsgrunder som f n. anges i förevarande paragraf. Eftersom be­stämmelsen skatt tillämpas även i fråga om europeiskt patent, kan den nu gällande lydelsen, att patent skall förklaras ogiltigt om det har meddelats i strid mol I eller 2 S, dock inle behållas. Europeiskt patent meddelas nämli­gen inte enligt patentlagens bestämmelser utan enligt bestämmelserna i den europeiska patentkonventionen. Meddelas europeiskt patent i strid mot konventionens patenterbarhelsvillkor och dess bestämmelser om verkan av äldre rättighet, får det enligt konventionen förklaras ogiltigt (art. 138. La och 139.2). Palenierbarhelsvillkoren enligt I och 2 S§ patentlagen i deras nu föreslagna lydelse överensstämmer emellertid i sak med konven­tionens reglering i nu nämnda hänseende. Följaktligen kan i patentlagen fö­reskrivas att patenl som gälter för Sverige skatt förklaras ogiltigt, om det har meddelats oaktat villkoren i 1 och 2 §§ inte är uppfyllda. Avgörande humvida europeiskt patent är ogiltigt skall sålunda, i fall som nu avses, ske med tillämpning av enbart patenttagen och inte med tUlämpning av kon­ventionens beslämmelser.

Under punkt 2 tas upp en bestämmelse om att patent får förklaras ogil­tigt om det har meddelats fastän uppfinningen inte är så tydligt angiven i


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        363

patentet att en fackman med ledning därav kan utöva den. Denna ogiltig­hetsgmnd har införts efter förebild från den europeiska patenlkonventio­nen (art. 138.1.b) och konveniionen om marknadspatent (arl, 57,1.b). Be­stämmelsen innebär alt patent kan förklaras ogiUigl om kravet på tydlighet i beskrivningen av uppfinningen i palentansökningen (8 S andra styckei iredje punkten enligt förslaget. 9 § andra styckei andra punkten enligt gäl­lande rätt) inte är uppfyllt. Säsom tidigare har framhällits (avsnitt 11.12.5) måste det emellertid vara fråga om en avsevärd brist för all del skall kunna göras gällande alt en fackman inte med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen. För att undvika osäkerhet för patenthavama bör bestäm­melsen tillämpas med stor försiktighet. Den omständigheten alt beskriv­ningen är behäftad med brist eller otydlighet som borde ha föranlett patent­myndighelen att under handläggningen av ansökningen kräva förtydligan­de eller komplettering behöver därför inte innebära att lillräcklig grund för ogilligförklaring föreligger. Som också har anförls i det föiegående torde denna ogiltighetsgrund i praktiken sällan bli tiUämplig.

Punkt 3 avser det fall att ett patenl omfattar något som inte framgick av ansökningen när den gjordes. Även denna ogiltighetsgmnd har införts efter mönster från den europeiska patenlkonventionen (art. 138.1.c) och kon­ventionen om marknadspalent (art. 57.1 .c). Den innebär att patent kan för­klaras ogiltigt, om sökanden i strid mol förbudet i 13 S har ändrat ansök­ningen så alt patent söks på något som inle framgick av ansökningen när den gjordes eller enligt 14 S skall anses gjord. Har löpdagsförskjutning en­ligt 14 S ägt rum. skatt sålunda detta beaktas vid tillämpning av förevaran­de punkt. Med uttrycket "vad som framgick av ansökningen" åsyftas sak­innehållet, inte ansökningens redaktionella utformning.

Under p(//)A7 4 anges all gmnd för ogittigförktaring föreligger om patent­skyddets omfallning har utvidgats efter det att palentansökningen har god­känts för utläggning.

Sedan patentansökan har godkänts för utläggning, får enligt 19 S andra stycket i dess nu föreslagna lydelse patentkraven inte ändras så alt patent­skyddets omfattning utvidgas. Som nämnts i del föregående (avsnitt 11.12.3) har förbudet mot att ändra patentkraven så att skyddsomfånget ut­vidgas efter det att ansökan hargodkäntsför utläggning tillkommit bl.a. av hänsyn till rättssäkerheten för tredje man (jfr. prop. 1966:40 s. 118).

Denna ogiltighetsgmnd har, såsom fömt nämnts (avsnitt 11.12.5), in­förts efter förebild från den europeiska patentkonventionen (arl. 138.l.d) och konventionen om marknadspatent (art. 57.l.d). Bestämmelserna i dessa konventioner utgår emellertid från ett system där utläggning av pa­lenlansökan inle finns utan där patent meddelas före invändningsförfaran­det. Rätten alt ändra ansökan så att skyddsomfånget i något avseende ut­vidgas upphör här i och med att patent meddelas. 1 fråga om europeiskt pa­tent gäller sålunda att det får förklaras ogiltigt om skyddsomfånget har ut­vidgats efter det att patentet har meddelats. Förevarande bestämmelse kan


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         364

därför inte omedelbart tillämpas på europeiskt patent för Sverige. En sär­skild reglering i delta avseende har tagits in i 84 S.

1 fråga om möjligheten till partiell ogittigförktaring hänvisas till vad som anförts därom i redogörelsen för huvuddragen av den förestagna lagstift­ningen (avsnitt 11.12.5).

Bestämmelsen i nuvarande första stycket andra punkten om att patent inte får förklaras ogiltigt därför att den som har fått patentet varit berätti­gad till endast viss andel i det har brutits ut och placerats som ett andra stycke.

Tredje och fjärde styckena överensstämmer med nuvarande andra resp. Iredje stycket bortsett från en redaktionell ändring i tredje stycket.

53 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om överföring av patent. Med anledning av ändringama i 52 § har den nuvarande hänvisningen i föreva­rande paragrafs första stycke till 52 § tredje slycket bytts ut mol en hänvis­ning till 52 S fjärde stycket. I övrigt är paragrafen oförändrad.

55 §

I denna paragraf finns föreskrifter om att patentmyndigheten skall utfär­da kungörelse när patent har förfallit eller förklarats upphört, när patent genom lagakraftvunnen dom har förklarats ogUtigt eller överförts och när ansökan om åtempprätiande av patent har blivit prövad genom lagakraft­vunnet beslut. Eftersom bestämmelsema om åtempprätiande av patent (51 § andra och tredje styckena) föreslås upphävda, har föreskriften om kungörelse rörande beslut om återupprättande utgått (jfr dock 74 S första stycket).

60 §

I förevarande paragraf regleras skyddet för en patentsökt uppfinning un­der tiden fram till patentmeddelandet, det s. k. provisoriska skyddet.

Enligt första stycket första punkten i dess nuvarande lydelse skall, om någon yrkesmässigt utnyttjar patentsökt uppfinning efter det att handling­ama i ansökningsärendet har blivit allmänt tillgängliga, bestämmelserna om patentintrång äga motsvarande lillämpning i den mån ansökningen le­der lill patent. Denna föreskrift innebär att patentskyddets omfattning un­der ansökningstiden besiäms av del meddelade patentet. Patentkravens ly­delse när ansökningen blev allmänt tillgänglig är sålunda principiellt utan betydelse för skyddsomfånget under ansökningstiden.

Denna reglering har ändrats genom en ny andra punkt i första stycket. Rörande skälen för denna ändring hänvisas titt vad som har anförts i redo­görelsen för huvuddragen av den förestagna lagstiftningen (avsnitt 11.14.5). Enligt den nya bestämmelsen gäller sålunda att för tiden innan utläggning­en av patentansökningen har kungjorts enligt 21 §, patentskyddet omfattar


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         365

endast vad som framgår såväl av patentkraven i deras lydelse när ansök­ningen blev allmänt tillgänglig som av patentkraven enligl patentet. Mot-sätlningsvis gäller att patentkraven enligt patentet retroaktivt bestämmer patentskyddets omfattning under den del av ansökningstiden som ligger ef­ter kungörandet om utläggningen.

Den nya andra punkten medför att patentskyddet under tiden före kun­görandet om utläggningen aldrig kan omfalta något som inte framgår av pa­tentkraven i deras lydelse när ansökningen blev allmänt lillgänglig. Skyddsomfånget kan däremot bli mindre, om patentkraven i denna lydelse inte får motsvarighet i det meddelade patentet. Skulle det meddelade pa­tentet ge skydd för något som inte framgår av patentkraven i deras lydelse när ansökningen blev allmänt tillgänglig, kan skyddet i den delen gälla först från och med att utläggningen av palentansökningen har kungjorts.

Enligt första stycket tredje punkten - som motsvarar styckets nuvaran­de andra punkt - gäUer att vid intrång under ansökningstiden inte får dö­mas till straff Vidare gäller att skadestånd för inirång under tiden innan ut­läggning av patentansökningen har kungjorts bara kan utgå i form av sådan ersättning för utnyttjandet av uppfinningen som anses skälig.

1 andra stycket har inte gjorts någon ändring.

Förevarande paragraf är tillämplig endast på patent som har meddelats av den svenska patentmyndighelen. Såvitt gäller europeiska patenl finns särskilda beslämmelser om det provisoriska skyddet i 89 S andra slyckel.

72 §

1 denna paragraf ges bestämmelser fördel fall att en patentsökande eller patenthavare har förhindrats att gentemot patentmyndigheten iaktta frist som har fastställts i patentlagen eller med stöd av denna. Paragrafen är en motsvarighet till artikel 122 i den europeiska patentkonventionen. I fråga om de överväganden som tigger titt grund för bestämmelserna hänvisas till vad som har anförts i redogörelsen för huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen (avsnitt 11.15.5). Paragrafen överensstämmer i sak med 72 § i kommitténs förslag.

1 förevarande paragrafs/öri/o stycke behandlas det fall alt en palentsö-kande, fastän han har gjort allt som skäligen kunnat krävas av honom, inle har kunnat gentemot patentmyndigheten iaktta sådan frist för alt vidta viss åtgärd som har faststäUts i patentlagen eller med stöd av denna och till följd därav har lidit rättsförlust. 1 sådant fall skall paientmyndigheten för­klara alt åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid, om han inom två månader från det att hindret upphörde, dock senast ett år från fristens utgång, både har vidtagit åtgärden och gjort skriftlig framställning om att åtgärden skall gälla som vidtagen i rätt tid.

Som framgår av lagtexten är bestämmelsen tillämplig endast när en pa­tentsökande har underlåtit att iaktta frist. Lagmmmet är sålunda inte till-lämpligt om någon har försuttit fristen enligt 21 § andra slycket för att göra


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         366

invändning mot patenlansökan. Vidare avser bestämmelsen endasl frist som skall iakitas gentemot patentniyndigheten. Bestämmelsen är därför in­te lillämplig på frisl som skall iakttas i förhållande till regeringsrätten eller allmän domstol. 1 prop. 1976/77:96 föreslås all patentverkets besvärsav­delning ombildas till en fristående förvaltningsdomstol, patentbesvärsrät­ten. Efiersom palenlbesvärsrälten, i motsats till den nuvarande besvärsav­delningen, inte kommer alt utgöra del av patentmyndighelen. blir föreva­rande bestämmelse inte heller tillämplig på frist som skall iakttas i förhål­lande titt palenlbesvärsrälten.

Som föruisättning för att första stycket skall vara tillämpligt gäller, att sökanden har gjort allt vad som skäligen har kunnal krävas av honom för att iaktta fristen. Lagrummet har på denna punkt utformats i nära anslut­ning titt konvenlionstexten. Det har övervägts att i slättet använda den for­mulering som finns i 32 kap. 8 S försia slyckel rättegångsbalken för alt ange när laga föifall skall anses ha förelegal. Där föreskrivs att laga förfall föreligger, då någon genom avbrott i allmänna samfärdseln, sjukdom eller annan omständighet som han inte hade bort fömtse etter rätlen eljest finner ulgöra giltig ursäkt, har hindrats att fullgöra vad som har ålegat honom. Från danskt och norskt håll har emellertid anförts, att en sådan avfattning i dansk och norsk rätt inte skutte ge bestämmelsen samma innebörd som konvenlionstexten. För alt få till stånd överensstämmelse mellan taglex-lema i de nordiska tänderna har därt'ör valts att utforma den svenska lag­iexlen i nära anslulning till konvenlionstexten. Som utgångspunkt bör emellertid gälla att bedömningen av vad som skall anses vara godtagbart förfall enligt förevarande paragraf skall ske enligt samma normer som vid prövning huruvida laga förfall föreligger enligt 32 kap. 8 S rättegångsbal­ken. Del bör påpekas att enligl uttalanden vid den diplomatiska konferens vid vilken den europeiska patenlkonventionen antogs ariikel 122 bör tol­kas restriktivt. Delsamma bör gälla i fråga om förevarande lagmm.

En patentsökande utför vanligen inte själv de åigärder som måste vidtas i ett patentärende ulan anlitar ombud fördetta. Kravet att sökanden skatt ha gjort allt vad som skäligen har kunnal krävas av honom för alt iakita fristen är emellertid uppfyllt om sökandens ombud inle har varit i stånd att iakita frislen, trots alt ombudet har gjort attt vad som skäligen har kunnat krävas av honom för att iaktta denna (jfr 32 kap. 8 § andra slyckel rätte­gångsbalken). Någon uttrycktig föreskrift härom har inte ansetts erforder­lig. Har däremot ombudet varit försumligt, får sökanden inte fullgöra sina åligganden efter fristens utgång under åberopande av att han själv inle har varit försumlig.

Lagmmmels tillämplighet är inte begränsad titt fatt då en frisl har över­skridils titt följd av oregetbundenheter etter avbrott i förbindelsema mellan sökanden etter dennes ombud å ena sidan och patentmyndigheten å andra sidan (jfr avsnitt 11.15.5). Lagmmmet kan sålunda vara tillämpligt även om överskridandet beror på oregelbundenheter etter avbrott i förbindelser-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         367

na mellan en sökande och hans ombud.

Som förutsättning för all en för sent vidtagen ålgärd skall kunna förkla­ras gälla såsom vidtagen i räll lid föreskrivs också alt sökanden genom sin underiåtenhet att iakita frislen har lidit rättsförlust. Motsvarande viltkor finns i den europeiska patenlkonventionen. I konventionens artikel 122 anges sålunda som förtitsällning för artikelns tittämptighel alt sökandens underlåtenhet all iaktta en frisl har lill omedelbar följd att rättighet etter rätt att föra besvärslalan går förtorad. Som exempel på alt rättighet går för­torad nämns i konventionen all ett yrkande avstås, en europeisk patentan­sökan avslås eller anses återkallad eller ett europeiski patent upphävs. Dessa rättsföljder läcks av det i lagtexten använda uttrycket rättsföriust. Del bör påpekas all i del fall en ansökan har avskrivits enligt 15 S andra styckei eller 20 S försia slyckel någon rättighet inte kan anses ha gått förio­rad så länge ansökningen kan återupptas.

I förevarande paragrafs andra stycke ges föreskrifler för del fall att en patenlhavare har förhindrats alt eriägga årsavgift i räll lid.

Enligt 42 S första slyckel fört"atler årsavgift titt betalning försia dagen av det paleniår som den avser. Årsavgift för paleniår som börjar innan paten­tet meddelades eller inom två månader därefter förfaller dock först den dag då två månader har förfiutit från patentels meddelande. Uppfinnare som har avsevärd svårighet att erlägga årsavgift kan enligt andra styckei med­ges anstånd av paientmyndigheten under högst tre år från patentets med­delande, om han begär detta senast den dag då årsavgift förfaller första gången. Avstås sådan begäran, skall avgifi som erläggs inom två månader från avslagsbeslutel anses erlagd i rätt lid. Vidare har patenthavaren enligt tredje stycket en frist på sex månader från ordinarie förfallodag alt med den förhöjning som kan vara fastställd (enligt 50 S andra styckei patent­kungörelsen 20 %) betala avgiften. Har sökanden medgivits anstånd med att erlägga årsavgiften, räknas fristen från den tidpunkt till vilken anstånd har erhållits.

I förevarande paragrafs andra stycke föreskrivs att första stycket äger moisvarande tillämpning såvilt avser patenthavare som inle har erlagt års­avgift inom den frist som anges i 42 S tredje slycket. dvs. inom sex måna­der från den ordinarie förfallodagen. För att patenthavaren i de fall som av­ses i förevarande paragraf inle skall kunna betala årsavgift mer än ett år från den ordinarie förfallodagen föreskrivs emellertid, att avgiften skall va­ra erlagd och framställningen ingiven senast sex månader från utgången av den sexmånadersfrisl som anges i 42 S iredje stycket. Det bör påpekas alt en rättighet inte kan anses ha gått förlorad, om den ordinarie förfallodagen har överskridits men årsavgiften ännu, utan särskill medgivande, kan er­läggas mot en extra avgift.

Av skäl som tidigare har anförls (avsnitt 11.15.5) bör den möjlighet att få för sent vidtagen åtgärd godtagen som ges i förevarande paragraf inle om­fatta den tolvmånadersfrist inom vilken en patentansökan måste göras för


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         368

att få åtnjuta prioritet från tidigare ansökan. 1 paragrafens tredje stycke ges sålunda en föreskrifi av innebörd att första slycket inte gäller prioritetsfris-len.

Kommitténs förslag innehåller i förevarande paragrafs Iredje siycke en uttrycktig föreskrift att första styckei inte gäller frist som anges i 25 eller 75 S, dvs. besvärsfrisler. Av skäl som nyss har anförls följer av förevaran­de paragrafs första stycke att beslämmelserna om möjligheten att få för sent vidtagen åtgärd godtagen inte är tillämpliga på frist som skatt iakttas i förhållande lill palenlbesvärsrälten. Någon uttrycklig beslämmelse härom behövs därför inle i paragrafens iredje stycke. I della sammanhang bör er­inras om att i fråga om försutten besvärsfrist i vissa fall möjlighet finns att utnyttja det särskilda rättsmedlet återställande av försullen lid (jfr avsnitt II.15.1).

Det måste anses uppenbart att första stycket i förevaiande paragraf inte gäller frist för att göra framställning som avses där eller i andra slycket. Någon uttrycklig föreskrift härom har inte ansetts nödvändig.

73 S

Denna paragraf innehåller bestämmelser som föranleds av regel 82 i lill-lämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen rörande möjlighel för den som har gjort internationell patentansökan att i vissa fall få för sent vidtagen åtgärd godtagen. Paragrafen överensstämmer med 73 S i kom­mitténs förslag.

Som nämnts i redogörelsen för huvuddragen av den förestagna lagstift­ningen (avsnitt 11.15.3) har bestämmelserna i förevarande paragraf ansetts nödvändiga för att den svenska lagstiftningen skall uppfylla de krav som uppställs i samarbetskonventionen. Äv skäl som där anförts har paragra­fen gjorts tillämplig enbart på de frister i fråga om vilka Sverige enligt sam­arbetskonventionen är skyldig att införa bestämmelser som svarar mot re­gel 82. Detta är fallet endast såvitt avser frist som anges i 31 S, dvs. frist för sökanden att fullfölja internationell patentansökan för att erhålla patent för Sverige genom att till den svenska patentmyndigheten ge in avskrift av den inlernationella palentansökningen och översättning av ansökningen till svenska samt betala fastställd ansökningsavgift.

1 överensstämmelse med regel 82 i titlämpningsföreskrifterna till samar­betskonventionen har sålunda i förevarande paragraf tagits in bestämmel­ser av innebörd att i vissa falt av postförsening eller avbrott i postgången åtgärd som avses i 31 S skall anses vidtagen inom den frist som där anges. Någon bevisning om att sökanden faktiskt har gjort allt vad som skäligen har kunnal krävas av honom får sålunda inte fordras i dessa falt.

Det första fattet avser avbrott i postgången på grund av force majeure. Patenlmyndighelen skall sålunda förklara att åtgärd enligt 31 S skall anses vidtagen i rätt tid, om avbrott har ägt rum i postförbindelsema på grund av krig, revolution, upplopp, strejk, naturkatastrof eller annan liknande om-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         369

sländighet på den ort där avsändaren vistas eller har sin rörelse. Som för­utsättning härför gäller dock alt avbrottet har förekommil någon av de tio dagarna närmast före fristens ulgång samt all den handling eller avgifi som avses i 31 S har avsänts till patentmyndighelen inom fem dagar från del att postförbindelsema har ålertipplagils.

Del andra fallet gäller andra oregelbundenheler i poslgången. Patent­myndighelen skall sålunda likaså förklara att ålgärd enligl 31 S skall anses vidtagen i rätt tid. om handlingen etter avgiften har avsänts litl patenlmyn­dighelen i rekommenderad försändelse senasl fem dagar före frislens ut­gång. Della gälter dock endast om försändelsen har sänts med fiygpost där så har varit möjligt eller avsändaren har haft anledning anta all försändel­sen vid ytledes befordran skulle ha anlänt lill patenlmyndighelen inom två dagar från avsändningsdagen.

1 motsats lill vad som är fallet i artikel 122 i den europeiska palenlkon­venlionen uppställs i regel 82 inte någol krav på alt underlåtenheten att iaktta frist har medfört rättsförlust. Försummelse att iakita frisl som anges i 31 S leder dock alttid till rättsföriust för sökanden, efiersom han i så falt förlorar rälten alt fullfölja ansökningen i Sverige. Del föreligger däiför inte något hinder mot alt tåla kravei på att underlåtenhet all iaktta frist skatt ha medfört rättsföriust gälla även i de fatt som avses i förevarande paragraf

Det är att märka att förevarande paragraf är tillämplig endast vid fall av försening eller förlust av försändelse eller avgift som av sökanden eller hans ombud har sänts titt den svenska patentmyndigheten. Den är sålunda i motsats litl 72 S inte tillämplig på oregelbundenheter eller avbrott i posl­gången mellan en huvudman och hans ombud. Del bör emellertid framhål­las all 72 S är tillämplig även i fråga om överskridande av frist som anges i 31 S.

1 detta sammanhang bör beröras en bestämmelse i tillämpningsföreskrif­
iema litl samarbetskonventionen om beräkning av tidsfrister. I regel 80.7
föreskrivs, att en tidsfrist som utlöper viss dag går ut vid tiänstetidens slut
den dagen hos den nationella patentmyndighel eller inlernationella organi­
sation, titt vilken en handting skatt ges in eller en avgifi betalas ("at the mo­
ment the national Office or intergovernmental organization------------------ closes

for business on that day"). Sådan myndighet eller internalionell organisa­tion får dock utsträcka lidsfristen till kl. 24.00 ifrågavarande dag.

Enligt 7 § försia stycket förvaltningslagen (1971:290) skall en handting anses ha kommii in titt myndighet den dag då handtingen eller avi om be­tald postförsändetse, i vilken handlingen är innesluten, har antänt litl myn­digheten etter kommit behörig tjänsteman till banda. Kan det antas att handtingen eller avi om denna viss dag har avlämnats i myndighelens lokal etter avskilts (enligt tagens ursprungliga lydelse "funnits tillgängtig") för myndigheten på postanstalt, anses den enligt paragrafens andra stycke ha kommit in den dagen, om den kommer behörig tiänsteman titt hända när­mast följande arbetsdag. Motsvarande bestämmelser gäller för förvalt-24   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Dd A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         370

ningsdomstol (44 S förvaltningsprocesslagen) och allmän domstol (33 kap. 3 S rättegångsbalken).

I motiven litl nämnda paragraf i förvaltningstagen uttalade föredragande departementschefen (prop. 1971:30 s. 370). att någon vidlyftig utredning om huruvida handlingen faktiskt hade funnils i myndighelens lokal före kt. 24 viss dag inle skulle behöva föreläs utan att det normalt borde räcka med alt det inle framstod som osannolikt att så hade varit förhållandet. Även när det gällde alt avgöra huruvida en handling viss dag hade funnits till­gänglig för myndighei på postanslatt ansåg han alt beviskravet borde sättas lågt. Del borde enligt hans uppfattning vara tillräckligt att det med hänsyn lill förefintliga uppgifter om t. ex. dag för försändelsens poslstämpling. för­sening av postgången och rutiner vid insortering av försändelser i postfack och postboxar inte framstod som osannolikt att handlingen viss dag hade funnits tillgänglig för myndighelen på poslanstali. 1 samband med en lag­ändring varigenom uttrycket "avskilts" ersatte del i lagtexten ursprungli­gen använda uttrycket "funnits lillgänglig" uttalade departementschefen (prop. 1973: 30 s. 80). all avgörande förfrågan om när handting eller avi ha­de kommit en myndighet till banda inle var tidpunkten för handlingens el­ler avins ankomst till postanslatlen utan lidpunkien för insortering i myn­dighetens postbox etter postfack. Däremot borde det enligt hans mening inte tillmätas någon betydelse huruvida myndigheten vid insorterings­ögonblicket faktiskt ägde tillträde eller ej titt den lokal där postboxen eller postfacket fanns.

Bestämmelsema i 7 S förvaltningslagen kan inle anses strida mol regel 80.7 i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen. Delta gäller även presumtionsregeln i paragrafens andra stycke. Del rör sig nämligen här om en processuell bestämmelse, som tar sikte på det fatt all ingivaren gör gällande att handlingen har avlämnats hos myndighelen etter avskilts för myndighelen på poslanstatlen före frislens utgång och som anger vil­ken bevisning ingivaren måsle förebringa för att hans påslående skall god­tas.

74 S

Denna paragraf, som i sak överensstämmer med 74 S i kommitténs för­slag, innehåller bestämmelser om utfärdande av kungörelse för det fall framslällning som avses i 72 S bifalls saml om föranvändarrätt i sådana fatt.

Enligt 72 och 73 SS kan en sökande, när ordinära rättsmedel inte längre kan användas, under vissa förutsättningar få palenlansökan som har av­slagits eller avskrivits på nytt upplagen till prövning. Vidare kan patenl som har förfallit titt följd av alt årsavgift inte har eriagts inom föreskriven tid på nytt komma all gälla. Äv hänsyn till tredje man bör kungörelse utfär­das om beslutet rör palenlansökan som har blivit allmänt lillgänglig eller ett meddelat patent och bestulet innebär att ansökan återupptas titt be-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         371

handling eller att patentet åter gäller. Föreskrifi om alt patenlmyndighelen skall utfärda kungörelse i sådana fall har tagils in i förevarande paragrafs jörsta stycke.

Kungörelser i palentärenden införs enligt 53 S patentkungörelsen i en av patenlverket ulgiven publikation. Svensk Patenttidning.

1 förevarande paragrafs andra stycke har lagils upp beslämmelser om ett slags föranvändarrätt i fall då 72 eller 73 S tillämpas.

Enligt 4 S får den som yrkesmässigt utnyltiade uppfinning i Sverige när ansökan om patent på uppfinningen gjordes ulan hinder av patentet fort-sälta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna arl, om utnyttiandet inte innefattade uppenbarl missbruk i förhållande till sökanden etter någon från vilken denne härleder sin rätt. s.k. föranvändartält. Sådan rätt till­kommer under moisvarande förutsättningar även den som har vidtagit vä­senttiga åigärder för att utnyttia uppfinningen yrkesmässigt i Sverige. Rät­ten får övergå till annan endasl lillsammans med rörelse, i vilken den har uppkommit eller i vilken utnyttjandet avsetls skola ske.

Om en patentsökande försitter en frist, kan detta leda till alt ansökning­en avslås eller avskrivs. När beslut om avslag har vunnil laga kraft eller den frisl på fyra månader som enligl 15 § Iredje styckei etter 20 S första stycket sista punkten gäller för återupptagande av avskriven ansökan har gått ut. står det envar fritt att utnyttja den uppfinning för vilken skydd sök­tes. Som nyss nämnls kan det emellertid inträffa, att ansökningen på nytt las upp titt prövning på grund av bestämmelserna i 72 eller 73 S och att den därefter leder titt patent. Är ansökningen allmänt tillgänglig enligl 22 S. måste det anses obilligt om den som, efter det att avslagsbeslutel har vun­nit laga kraft etter nyssnämnda frist på fyra månader gått ut men innan kungörelse har utfärdals om att ansökningen på nyll las upp lill prövning, har börjat att yrkesmässigt utnyttia uppfinningen inte skulle fä fortsätta ut­nyttiandet.

Den föreslagna regleringen i 72 S andra stycket kan vidare leda till att patent, som har förfallit pågrund av att årsavgift inte har eriagts inom före­skriven lid, på nytt kommer alt gälla. Det måste också anses obilligt om den som. efter det att patentet har förfallit men innan kungörelse har utfär­dats enligt första slyckel i förevarande paragraf om att patentet äter är gäl­lande, har börjat att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen inte skulle få fort­sätta detta utnyttjande. Det skatt i detta sammanhang erinras om att i del fall alt ett förfallet patent återupprättas med stöd av de nu gällande bestäm­melserna i 51 S andra styckei, samma föranvändarrätt som i 4 S medges den som. efter del att patentet hade förfallit men innan ansökan om åter­upprättande hade kungjorts, hade börjat utnyttja uppfinningen yrkesmäs­sigl i Sverige etter vidtagit väsenttiga åtgärder därför.

Som förul nämnts har bestämmelserna i 72 S införts som en motsvarig­het till konventionens artikel 122. Om en patentsökande eller patenthavare av det europeiska patenlverket återinsätts i sina rättigheter med stöd av


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         372

artikel 122, skall delta ha rättsverkan i de fördragsslutande stater som an­sökningen eller patentet omfattar. Fördragsslutande slal måsle emellertid ge en med föranvändarrätt jämförbar rätt åt den som i den staien. efter det att rättsförlusten har inträtt men innan beslutet om återinsättande i tidigare rättigheter kungjorts, i god tro har utnyttiat uppfinning som omfattas av ifrågavarande ansökan eller patent eller har vidtagit väsentliga åigärder för sådant utnyttjande. Denna lyp av föranvändarrätt regleras i 93 § andra styckei.

Förutsättningarna för den föranvändarrätt som föreskrivs i konventio­nens artikel 122 skiljer sig emellertid i ett avseende från förutsättningarna för den egentliga föranvändarrätt som anges i 4 S. Sålunda är den föran­vändarrätt som föreskrivs i konveniionen betingad av att den som utnyttja­de uppfinningen eller vidtog åtgärder för all utnyttja den vari god tro. Som förutsättning för föranvändarrätt enligt 4 S gäller däremot som nyss nämnts endast att utnyttjandet eller åtgärderna inte innefattade uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt. Eftersom avsaknad av god tro inte alltid innebär att sådant miss­bruk föreligger, råder en skillnad mellan förulsällningarna för föranvän­darrätt i dessa två fall.

Det har ansetts alt förutsällningarna för föranvändarrätt i de fall som kan uppkomma till följd av beslut enligt 72 etter 73 S bör vara desamma som de förutsättningar som enligl den europeiska palenlkonventionen måsle föreligga för föranvändarrätt i fall då det europeiska patentverket med stöd av artikel 122 återinsätter patentsökanden etter patenthavaren i dennes tidigare rättigheter. Förutsättningarna för den föranvändarrätt som anges i förevarande paragrafs andra stycke har utformats i enlighet här­med. Denna föranvändarrätt är således betingad av god tro. Innehållel i rätten är detsamma som i föranvändairält enligt 4 S.

Överlåtelse av föianvändaiTällen i de fall som nu avses regleras i före­varande paragrafs tredje siycke. Denna bestämmelse överensstämmer med 4 S andra slyckel.

75 §

Till denna paragraf har överförts de bestämmelser som f. n. finns i 72 §. nämligen bestämmelser om talan mot beslut i ärende rörande meddelat pa­tent.

Iförsta stycket första punkten föreskrivs att talan mot annat slutligt be­slut av patentmyndigheten enligt förevarande lag än som avses i 24 S förs genom beslut hos patentbesvärsrätten inom två månader från beslutets dag. Denna punkt har ändrats så att den även är tillämplig på beslut i anled­ning av framställning enligt nya 72 §. dvs. beslut i anledning av framställ­ning om att en för sent företagen åtgärd skall anses vidtagen i rätt tid. Så­dant beslut kan meddelas både i ärende rörande patentansökan och i ären­de rörande meddelat patent. 1 andra punkten, som inte har ändrats, ges fö­reskrift om besvärsavgift.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         373

Beslut av patenlmyndighelen enligt nya 72 eller nya 73 S all för sent vid­tagen åtgärd skall anses vidtagen i rätt tid kan givetvis beröra annans rätt. 1 1966 års proposition berördes ett liknande fall, nämligen beslul i anledning av ansökan om återupprättande av patent. Enligt föredragande departe­mentschefen (prop. 1966: 40 s. 249) kunde det väl tänkas att annan än sö­kanden i vissa fall ägde överklaga beslut om åtempprätiande av patenl. Det borde emellertid enligt hans mening lämnas åt praxis all avgöra frågan om talerätt med hänsyn till beslutets natur och omständigheterna i det en­skilda fallet. Detsamma synes böra gälla i fråga om beslul över framställ­ning av patentsökande etter patenthavare enligt 72 eller 73 S.

Förevarande paragrafs andra stycke har förts över från nuvarande 72 S.

76   S

Denna paragraf moisvarar nuvarande 73 S.

77  §

Denna paragraf moisvarar i huvudsak nuvarande 74 S. Den överens­stämmer med 77 S i kommitténs förslag.

Försia och andra styckena i förevarande paragraf är likalydande med försia och andra styckena i nuvarande 74 §.

Enligt tredje stycket i nuvarande 74 S får regeringen förordna att gransk­ning av patenlansökan efter framställning av paientmyndigheten får äga rum hos myndighei i annan stat etter hos internalionett institution. Något sådant förordnande har inte meddelats. Vidare får regeringen förordna att den som i Sverige söker patenl på uppfinning som han tidigare har sökt pa­tenl på i annan stat är skyldig att redovisa vad patentmyndigheten i den staten har delgivit honom rörande prövningen av uppfinningens patenter­barhet. Genom den senare bestämmelsen öppnas möjlighel att även ulan ett i organiserad form bedrivet samarbete mellan olika tänder i Sverige ut­nyttia den granskning som har verkställts i utländska patenlverk. Förord­nande i enlighet med denna bestämmelse har meddelats i palentkungörel­sen (32 S).

Under remissbehandlingen har patenlombudsföreningen hävdat alt nå­gon generell skyldighet att redovisa granskningsresuttat från utlandet inle bör föreligga. Föreningen har föreslagit att sådan skyldighet skall föreligga bara efter föreläggande från patentmyndighelen i varje särskilt fall. Fin så­dan ordning har dock inte ansetts lämplig. Den av föreningen föreslagna ändringen skulle nämligen leda till alt handläggningen vid patentmyndighe­ten blir mera omständlig, vilket i sin tur skulle medföra högre handlägg­ningskostnader.

Bestämmelsen om skyldighet för sökanden att redovisa granskningsre­sultat från utlandet kommer givelvis alt vara tillämplig även i det fall att patent har sökts i utlandet genom internationell patentansökan. 1 samar­betskonventionens artikel 42 föreskrivs emellertid, att utvald patentmyn-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        374

dighei som lar emot rapport över internationell förberedande palenterbar­hetsprövning inle får kräva alt sökanden skatt tillhandahålla avskrift av el­ler lämna uppgift rörande innehållet i handting som har samband med pröv­ningen av samma inlernationella ansökan vid patentmyndigheten i annan utvald stat. Med anledning härav har i paragrafens tredje stycke som andra punkt tillfogats en beslämmelse av innebörd att regeringen i fråga om inter­nationell patentansökan, som har varit föremål för intemationell förbere­dande patenlerbarhetsprövning och i fråga om vilken rapport rörande den­na prövning har ingivits till patentmyndigheten, inle får meddela förord­nande om skyldighet för sökanden att lämna sådan redovisning som avses i iredje stycket första punkten.

Det finns inte anledning att behålla den nuvarande begränsningen av möjlighelen att utnyttja resultatet av utländsk granskning till del fall all den utländska ansökningen har ingivils tidigare än den svenska. Utbyte av granskningsresultat bör kunna ske även om den utländska ansökningen har gjorts samtidigt med eller senare än den svenska ansökningen. 1 tredje styc kel/ö«7« punkten har därför ordet "tidigare" fåll utgå ur lagtexten.

78  S

Denna paragraf motsvarar nuvarande 75 S.

79  S

Denna paragraf motsvarar nuvarande 76 S.

80  S

Förevarande paragraf, som inleder det särskilda kapitlet om europeiskt patent, innehåller definitioner av begreppen i "europeiskt patenl" och "europeisk palenlansökan" samt vissa bestämmelser rörande ingivande av europeisk patentansökan. Vidare innehåller paragrafen formföreskrift för överlåtelse av europeisk palenlansökan. Slutligen görs viss begräns­ning i tillämpligheten av följande paragrafer. Bortsett från formföreskriften överensstämmer paragrafen med 80 § i kommitténs förslag.

Definitionerna av begreppen "europeiskt patent" och "europeisk pa­tentansökan" finns i paragrafens/ö«/« stycke. De överensstämmer titt in­nebörd med motsvarande begrepp i den europeiska patenlkonventionen.

I andra slycket jörsta punkten ges anvisning om att ansökan om europe­iskt patenl skall göras hos del europeiska patentverket. 1 andra punkten medges att sådan ansökan ges in till den svenska patentmyndigheten för att av denna vidarebefordras till det europeiska patentverket. Detta medgi­vande grundas på artikel 75.1.b i den europeiska patentkonventionen. An­sökan som har givils in till den svenska patentmyndigheten har enligt nämnda konventionsbestämmelse samma rättsverkan som om den samma dag hade givits in hos det europeiska patenlverket. Möjligheten att ge in en europeisk patentansökan till den svenska paientmyndigheten slår öppen


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         375

för alla och gäller oavsett om ansökningen omfattar Sverige etter ej.

Europeisk patenlansökan som har mottagits av nalionell patentmyndig­hel skatt enligt konveniionen vidarebefordras till del europeiska patenlver­ket snarast möjligt. Om ansökningen inte skall underkastas granskning för att utröna om den skatt hållas hemlig med hänsyn titt slatens intresse, skatt den sändas vidare inom sex veckor. Ansökan som underkastas sådan granskning skall, om den inte skall hemlighällas, vidarebefordras så tidigt att den kommer del europeiska patenlverket titt hända inom fyra månader från ingivandet eller, om prioritet yrkas, inom 14 månader från prioritets­dagen. Kommer ansökningen inte del europeiska patenlverket till hända inom 14 månader från ingivandet resp. priorilelsdagen, skatt den anses ålerkallad (art. 77). I sådant fall kan den europeiska palentansökningen på begäran av sökanden omvandlas till nationella palentansökningar i de sta­ter som omfattas av ansökningen (art. 135). Bestämmelser rörande om­vandling lill nationell svensk palenlansökan finns i 94 och 95 SS. Ansökan som skall hållas hemlig skall inle översändas titt det europeiska patenlver­ket.

En europeisk patenlansökan kan delas upp i fiera ansökningar. För den del etter de delar som avskiljs från den ursprungliga ansökningen kan göras s.k. europeisk avdelad ansökan. Enligt konventionen (art. 75.3) måsle så­dan avdelad ansökan alltid ges in direkt till del europeiska paientverkel. En beslämmelse härom har tagits upp i andra stycket tredje punkien.

I artikel 74 i den europeiska patenlkonventionen föreskrivs att i fråga om europeisk palenlansökan såsom förmögenhelsobjekt skall i designerad stat och med rättsverkan där tillämpas vad som enligt den statens lag gäller be­träffande nationella palentansökningar. om inte annal föreskrivs i konven­tionen. Beträffande överlåtelse av europeisk patentansökan föreskrivs i ar­tikel 72 att överlåtelse skall ske skriflligen och underskrivas av de avtals-slutande parterna. Mot bakgrund av dessa konventionsbeslämmelser har som tredje stycke tagits in föreskrift att överlåtelse av europeisk patenlan­sökan är utan verkan med mindre den sker skriflligen och underskrivs av överiåtaren och förvärvaren.

Överlåtelse av europeisk patentansökan behöver givetvis inte göras i särskild handting. Sålunda är det tillräckligt att överlåtelsen har tagits in i ett avtal som rör även andra frågor, t. ex. ett avtal om överiåtelse av en rö­relse, under förutsättning att detta avtal har undertecknats av båda parter.

I 81-95 §S finns bestämmelser som gäller rättsverkan av och behandling av europeiskt patent för Sverige och europeisk patentansökan som omfat­tar Sverige. För alt det inte skall vara nödvändigt att i varje sådan bestäm­melse ange att den avser europeiskt patent för Sverige eller europeisk pa­tentansökan som omfatiar Sverige har i förevarande paragrafs./7(iR/e styc­ke tagits in en bestämmelse enligt vilken nämnda paragrafer gäller endast sådana patenl och palentansökningar.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         376

81   S

Denna paragraf, som överensstämmer med 81 S i kommitiéns förslag, innehåller de grundläggande bestämmelserna om vilken rättsverkan ett för Sverige meddelat europeiski patent har här i landet och vad som i övrigi gäller i fråga om sådani patent. Den grundar sig på artiklarna 2.2, 64.1 och 97.4 i den europeiska palenlkonventionen.

1 överensslämmelse med konventionens artikel 97.4 föreskrivs att euro­peiskt patent är meddelal när del europeiska patenlverket har kungjort sill beslut att meddela patentet. Sådani patenl har i Sverige samma rättsver­kan som patent meddelal av den svenska patentmyndigheten och följer även i övrigi samma bestämmelser som sådant patenl. om inte annal sägs i 11 kap. Som tidigare nämnts (avsnill 11.1.3) har samtliga särbestämmelser rörande europeiskt patent sammanförts i 11 kap. 1 den mån särskilda be­stämmelser inle finns i det kapitlet är beslämmelserna i I och 2 saml 4- 10 kap. lillämpliga på europeiski patent.

82  S

Denna paragraf innehåller beslämmelser om vissa viltkor för att europe­iskt patenl skall bli gällande i Sverige, nämligen krav på översättning och avgift. Vidare innehåller paragrafen vissa besiämmelserom patenlmyndig­hetens åigärder med sådan översättning. I förhållande till kommitiéns för­slag har vissa redaktionella ändringar gjorts.

Som framgår av vad som tidigare har anförts (avsnitt 11.17.1) får Sverige som villkor för att tillerkänna europeiskt patent rättsverkan här i landet fö­reskriva alt palentsökanden litl den svenska paientmyndigheten ger in översättning lill svenska av den lexl som tigger titt grund för det europeis­ka patentverkets beslul att meddela patentet. Som villkor för rättsverkan får dessulom föreskrivas alt sökanden betalar kostnaderna för publicering av översättningen (art. 65). Äv skäl som har angivits i redogörelsen för hu­vuddragen av den föreslagna lagstiftningen (avsnitt 11.17.4) bör dessa vill­kor ställas upp för att europeiskt patent skall få rättsverkan här i landet.

I första slyckel första punkien föreskrivs sålunda att europeiskt patent har verkan i Sverige endast om sökanden inom tid som regeringen bestäm­mer till patenlmyndighelen har givit in översättning till svenska av den text med vilken patentet kommer att meddelas och erlagt fastställd avgift för tryckning av översättningen. Underlåtenhet att inom föreskriven tid ge in översättning och betala avgifi medför sålunda all del europeiska patentet anses icke ha meddelats såvitt gälter Sverige.

Den text som skall översällas är den som före patentmeddelandel delges sökanden för godkännande. Som förul nämnls underrättar det europeiska patenlverket sökanden om den lydetse i vilken verket avser att meddela patent (art. 97.2 och regel 51.4). Om sökanden önskar få patent i denna ly­delse, skall han inom tre månader från det att han erhöll nämnda underrät­telse till det europeiska patenlverket betala föreskrivna avgifter för patén-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        377

tets meddelande och tryckning av patenlskrifl saml ge in översättning av patentkraven till de två av del europeiska palenlverkels officiella språk som inte har varit handläggningsspråk för ansökningen.

Iförsta stycket andra punkten behandlas det fall att del europeiska pa­tenlverket efter invändningsförfarandel har beslutat alt ett för Sverige meddelat europeiskt patent skall upprätthållas i ändrad avfattning. Innan ett sådant beslul meddelas, underrättas partema i invändningsförfarandet om den lydelse i vilken det europeiska patentverket avser att patentet skall upprätthållas. Godtar patenthavaren denna lydelse, skall han anmodas alt inom viss frist till det europeiska patentverket eriägga avgift för tryckning av ny patenlskrifl och ge in de översättningar som krävs av det europeiska patentverket (art. 102.3 saml regel 58.4 och 5).

Sverige har rätt att kräva översättning även av sådan ändrad lydelse och ersättning för kostnaden för publiceringen av sådan översättning för att pa­tentet skall bli giltigt i Sverige. I förevarande punkt föreskrivs att om del europeiska patentverket har beslutat alt europeiskt patent för Sverige skatt upprätthållas i ändrad avfattning, vad som sägs i försia punkten gäller även i fråga om den ändrade texten. Underlåtenhet att titt den svenska patent­myndigheten ge in översättning av den text som tigger titt grund för änd­ringsbeslutet medför sålunda att patentet anses inte ha gällt ens under ti­den mellan patentmeddelandel och ändringsbeslutet.

Enligt första slycket ankommer det på regeringen all fastställa längden av den frisl inom vilken sökanden resp. patenthavaren skatt komma in titt patentmyndigheten med sådana översättningar som avses i förevarande paragraf. Den europeiska patentkonventionen innehåller vissa bestämmel­ser rörande längden av dessa frister. Om inte vederbörande stat medger längre frist, är fristen tre månader från det att sökanden resp. patenthava­ren tog emot underrättelse om all det europeiska patentverket är berett att meddela patent etter tåla patenl upprätthållas i viss avfattning. Denna mi-nimifrisl är densamma som gäller för att beiala de avgifter och ge in de översättningar som krävs för att det europeiska patentverket skatt meddela patent etter besluta att patent skatt upprätthållas i ändrad avfattning. Del torde saknas anledning att medge längre frist än den som gäller för att kom­ma in med översättningar och avgifi titt det europeiska patentverket. Om samma frist väljs, kommer översättningen titt svenska normalt att finnas hos den svenska patentmyndigheten innan det europeiska paientverkel har meddelat sitt beslut.

Andra och tredje styckena innehäller beslämmelser om offentlighet i frå­ga om översättning av europeiskt patent som har kommit patentmyndighe­len tillhanda och om utfärdande av kungörelse i dylika fall. Dessa bestäm­melser motsvarar vad som gäller när utläggning av nationell patentansökan har ägt mm (21 S) eller patenl har meddelats av den svenska patentmyn­digheten (26 S).

Översättning som avses i förevarande paragraf är sedan den har inkom-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         378

mit lill paientmyndigheten allmän handling enligt tryckfrihetsförordning­en. Med hänsyn till att sådan översättning avser patenlansökan som omfal­lar Sverige får 23 S sekretesslagen, som rör handlingar i ärenden angående ansökan om patenl. anses lillämplig på översättningen. Enligt nämnda tag­rum gälter all innan patent har meddelats, handlingarna i ansökningsären­del inte får utlämnas lill annan utan sökandens samtycke, om inle annal föranleds av gällande patenllagsiiftning. För att sådan översättning skall bli offentlig innan europeiski patent meddelas måste däiför ges särskild fö­reskrift i patentlagen.

När översättningen ges in till den svenska patentmyndigheten, torde i de fiesta fall den europeiska patenlansökningen ha publicerats av det euro­peiska patentverket. Sådan publicering äger i regel rum när 18 månader har förflutit från ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, prioritelsda­gen. Därmed blir handlingarna i ärendel offeniliga hos del europeiska pa­tentverket (art. 128.4). Översättningen avser då handlingar som redan är allmänt tillgängliga och bör därför vara offentlig från det att den har inkom­mit lill den svenska patenlmyndighelen. Det är emellertid förutsatt i kon­ventionen att patent kan meddelas redan innan ansökningen har publice­rats av det europeiska patentverket. Publicering av den europeiska patenl­ansökningen sker då i sambänd med all patentet meddelas (arl. 93.1). I så­dant fatt kan den översättning som ges in till den svenska patenlmyndighe­len avse handlingar som när översättningen ges in ännu inle är allmänt till­gängliga vid del europeiska patenlverket (art. 128.1). Som nyss nämnts kommer nämligen översättningen i regel all ha givits in lill den svenska pa­tentmyndighelen innan del europeiska patentet meddelas. Delta beror på att patentet meddelas tidigast fem månader efler det att sökanden har mot­tagit underrättelse från det europeiska patenlverket all verket är berett alt meddela patent i viss avfattning (art. 97.5 och regel 51.4). Det kan inle an­ses förenligt med konveniionen all översättningen skulle bli offentlig här i landet innan ansökningshandlingarna blir allmänt tillgängliga hos det euro­peiska patenlverket.

Mot bakgrund av vad nu sagts föieskrivs i andra stycket som huvudregel att översättning som avses i förevarande paragraf skatt hållas lillgänglig för envar. Härden europeiska patentansökningen inle publicerats av det euro­peiska patentverket när översättningen kommer in. skall översättningen dock inte hållas tillgänglig förrän sådan publicering skett.

1 tredje stycket ges en bestämmelse om utfärdande av kungörelse i de fatt som nu avses. Såvitt avser det europeiska patentverkets beslut att medde­la patent föreskrivs att patentmyndigheten skatt utfärda kungörelse när översättning har ingivits, under förutsättning att avgift för tryckning har erlagts inom föreskriven tid och att det europeiska patentverket har kun­gjort sitt beslut att meddela patentet. Anledningen titt att det europeiska patentverkets kungörelse skatt avvaktas i detta fall är alt del europeiska patentverkets beslut att meddela patent inte har rättsverkan förrän från


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         379

den dag då kungörelsen om beslutet publiceras (arl. 64.1). När del gäller beslut alt europeiskt patent skall upprätthållas i ändrad avfattning finns in­le någon moisvarande beslämmelse i konventionen. I dylika fall skall där­för den svenska patenlmyndighelen ulfärda kungörelse ulan att avvakta del europeiska palenlverkels kungörelse om beslulel alt upprätthålla pa­tentet i ändrad avfattning. Liksom i övrigt då i förevarande kapitel talas om beslut av del europeiska patentverket avses endast beslut som inle längre kan överklagas. Den svenska patenlmyndighetens kungörelse skall således inte i någol fall utfärdas förrän besvärsfristen för all överklaga be­slulel alt upprätthålla patentet i ändrad avfattning har gått ut.

Del är att märka att den kungörelse som utfärdas av den svenska patenl­myndighelen visserligen har slor praktisk betydelse för allmänheten men likväl saknar rättsverkan. För att europeiskt patenl för Sverige skall få rättsverkan krävs sålunda endast att översättningen har ingivils och tryck­ningsavgifien erlagts.

1 iredje slycket åläggs patenlmyndighelen vidare alt när kungörelse ut­färdas så snart ske kan hålla tryckta exemplar av översättningen lillgängli­ga. Dessa behöver sålunda inle föreligga samma dag som kungörelsen ut­färdas men bör föreligga så snart det är möjligt med hänsyn till den lid som åtgår för tryckning.

83 S

Denna paragraf innehåller bestämmelser om möjlighet alt få översätt­ning som ges in och avgift som erläggs efter uigången av den frisl som av­ses i 82 S godtagen som ingiven resp. erlagd i rätt tid.

Enligl 72 S första stycket kan under vissa förtitsätiningar patentsökande som inte har iakttagit frist gentemot den svenska patentniyndigheten få fö­reta ålgärden efler fristens ulgång. Första stycket första punkten i föreva­rande paragraf innehåller en föreskrift av innebörd att 72 S första stycket äger moisvarande lillämpning i fråga om frist som avses i 82 §.

Förutsättningarna för all en för sent inkommen översättning etter för sent erlagd avgift skall anses ingiven resp. erlagd i rält lid har berörts i an­slulning titt 72 S. Vad angår den i 72 S angivna fömlsättningen att försittan­det av fristen skall ha tett till rättsförlust är att märka, all detta villkor alllid är uppfyllt om frist som avses i 82 S inte har iakttagils. Underlåtenhet att iaktta denna frist medför nämligen att europeiski patent anses aldrig ha fått verkan här i landet.

Enligt första stycket andra punkten skall patentmyndigheten kungöra beslut som innebär all för sent ingiven översättning etter för sent eriagd av­gift skatt anses ha inkommit i rätt tid. Det bör framhållas att om patent­myndigheten enligt första punkten har förklarat att översättningen skall anses ingiven eller avgiften skall anses eriagd i rätt lid, 82 S tredje stycket blir tillämpligt. Kungörelse om att översättningen har inkommit skall då ut­färdas och översättningen tryckas enligt 82 S.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        380

Andra stycket innehåller bestämmelse om en räll av samma typ som för­användaiTäti i fall då en för sent ingiven översättning eller för sent eriagd avgift skall anses inkommen resp. erlagd i rätt lid. Bestämmelsen utgör en motsvarighet lill 74 S andra och Iredje styckena. Della slag av föranvän­darrätt medges sålunda den som, efter del att fristen för alt inkomma med översättning och avgift för tryckning har gått ut men innan kungörelse har utfärdals, i god tro har börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller har vidtagit väsentliga åtgärder därför. Denna föranvändarrätt har samma innehåll som föranvändarrätt enligt 74 S andra och tredje styckena.

84  S

1 förevarande paragraf regleras tillämpningen av 52 § första stycket 4 i fråga om europeiskt patent. Paragrafen överensstämmer med kommitténs förstag till 84 S.

Enligt den europeiska patentkonventionen får europeiskt patenl förkla­ras ogiltigt om patentels skyddsomfång har utvidgats efter det alt patentet har meddelats (art. 138.l.d). Som förut nämnts är enligt konventionen in­vändningsförfarandel förlagl efter patentmeddelandel. Invändningsförfa­randet kan leda till beslut att del europeiska patentet skall gälla i ändrad avfattning. Därvid skatt dock beaktas att sedan patent har meddelats sö­kanden inte får ändra patentkraven så att skyddsomfångel utvidgas (arl. 123.3). Genom förbiseende från det europeiska patentverkets sida kan emellertid skyddsomfånget efler patentmeddelandet komma att utvidgas litl alt omfalla någol som inte omfattades av det ursprtingligen meddelade palenlel.

Äv skäl som lidigare har angivits (avsnitt 11.12.5) har såvitt avser patent meddelade av den svenska paientmyndigheten motsvarande ogiltighets­grund utformats så att den svenska patenlmyndighetens beslut att godkän­na palenlansökan för utläggning jämställs med det europeiska patentver­kets beslut att meddela patent. Enligt 52 S första stycket 4 skatt sålunda patenl förklaras ogiltigt, om del har meddelats trots att patentskyddets om­fattning har utvidgats efter det alt ansökningen har godkänts för utlägg­ning. Eftersom någon utläggning av europeisk patentansökan inle äger rum, kan 52 S försia styckei 4 inte tillämpas direkt närdet gäller europeiskt patent. 1 förevarande paragraf föreskrivs därför i fråga om europeiskt pa­tent alt vad i 52 S första slyckel 4 sägs om utvidgning av patentskyddet skall avse uividgning efter det att patentet har meddelats.

85  S

1 denna paragraf regleras rättsverkan i Sverige av del europeiska palenl­verkels beslut all upphäva europeiskt patent. Paragrafen överensstämmer med 85 § i kommitiéns förslag.

Enligt 81 S har det europeiska palenlverkels beslut att meddela europe­iskt patent för Sverige rättsverkan här i landet. Som framgår av det föregå-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         381

ende kan emellertid del europeiska patenlverket efler invändningsförfa­randet upphäva europeiskt patent hett etter delvis (art. 102). Av 81 S följer inle att också det europeiska patentverkets beslut att upphäva europeiskt patenl har rättsverkan i Sverige.

Förevarande paragraf innehåller i jörsta punkten en bestämmelse om verkan av sådant beslut. Där föreskrivs att om det europeiska patenlverket hett etter delvis upphäver europeiskt patent, delta har samma verkan som om palenlel i Sverige i motsvarande mån hade förklarats ogiltigt. I fråga om rättsverkan enligt gällande rätt av alt ett patent förklaras ogiltigt hänvi­sas till vad som har anförts i avsnitt 11.18. I förevarande bestämmelse av­ses endast sådant beslut av det europeiska patentverket som har blivit slut­ligt gällande, dvs. beslul som inte kan överklagas eller för vilket besvärsti­den har gått ut. Det har inte ansetts nödvändigt att uttryckligen ange delta i tagtexten. Beslul om upphävande som inte längre kan överklagas kan emel­lertid komma att undanröjas av det europeiska patenlverket med stöd av artikel 122 (återinsättande i tidigare rättigheter). 1 93 S har tagits in besläm­melser om verkan i Sverige av all del europeiska patenlverket med stöd av artikel 122 förklarar att rättsföriust inte skall anses ha uppkommit.

Enligt 55 § gäller att om patent som har meddelats av den svenska pa­tentmyndigheten genom lagakraftvunnen dom har förklarats ogiltigt, pa­tenlmyndighelen skatt utfärda kungörelse därom. Sådan kungörelse bör också utfärdas, om europeiskt patent för Sverige av det europeiska patent­verket har upphävts hett eller delvis. Föreskrift härom har tagits in i före­varande paragrafs andra punkt.

86 §

Paragrafen, som överensstämmer med 86 S i kommitténs förslag, inne­håller föreskrifter om årsavgifter för europeiskt patenl.

Enligl 41 § första slyckel skall för patent erläggas fastställd årsavgift för varje år räknat från den dag palenlansökningen gjordes (s. k. paleniår), om annat inte har bestämls med stöd av nu gällande 73 S (76 § enligt lagförsla­get). Enligt sistnämnda paragraf får regeringen förordna att ett eller flera av de första patentåren skall vara avgiftsfria. Sädant förordnande har inte meddelats. Enligt 42 S första stycket förfaller årsavgift titt betalning första dagen av det paleniår den avser. Årsavgift för paleniår som har böljat före patentmeddelandel etter inom två månader därefter förfaller dock först två månader efter det att patentet har meddelats.

Enligt artikel 141.1 i den europeiska patentkonventionen får nationella årsavgifter för europeiskt patent inte tas ut förrän fr. o. m. det paleniår som följer efter det vamnder det europeiska patentverket har utfärdat kungörelse om all patentet är meddelat. Under ansökningstiden skall näm­ligen årsavgift erläggas till det europeiska patentverket. Bestämmelsen i 41 S första stycket att årsavgift skall erläggas för varje år från det patentan­sökningen gjordes kan sålunda inte göras tillämplig i fråga om europeiskt


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         382

patent. I förevarande paragraf har därför tagits upp särskilda beslämmel­ser som i fråga om europeiskt patent gäller i stället för 41 S.

[första stycket föreskrivs att för europeiski patent årsavgift skall erläg­gas litl den svenska paientmyndigheten för vaije paleniår efter del under vilket det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att meddela pa­tentet. Det är att märka alt årsavgiftens storlek är beroende av hur många palentår som har föiflutil från det att patentansökningen gjordes (jfr 50 § palentkungörelsen). Är sålunda del palentår från och med vilket avgifter får las ut av den svenska patentmyndigheten det femte, ulgår den första årsavgiften med det belopp som har faststäUts som årsavgift för det femte paienlåret.

I 42 S finns som nyss nämnls bestämmelser om när årsavgift förfaller till betalning och om anstånd med betalning av årsavgift. Vidare ges palenlha­varen där i enlighet med Pariskonventionen rätt att med den förhöjning som regeringen kan ha bestämt (enligt 50 S palentkungörelsen 20%) betala årsavgiften inom sex månader från förfallodagen eller från den dag till vil­ken anstånd med betalningen har medgivits.

Den europeiska patentkonventionen innehåller bestämmelser om förfal­lodag för årsavgifter lill nationell patentmyndighel i endast ett avseende. Enligt artikel 141.2 gäller sålunda att om sådan årsavgift förfaller till betal­ning inom två månader från det alt det europeiska patenlverket har publi­cerat kungörelse om att patentet har meddelats, patenthavaren har rätt att utan förhöjning beiala avgifien intill dess två månader har förflutit från publiceringen av nämnda kungörelse. Bestämmelsema i 42 S försia slyckel överensstämmer med konventionen i fråga om den försia årsavgiften. Som nyss nämnls innehåller konveniionen inte någon reglering av de övriga frå­gor som behandlas i 42 S. Denna paragraf kan därför göras lillämplig i fråga om europeiskt patent.

1 51 S patentlagen föreskrivs alt om årsavgift inte erläggs enligl 41 och 42 SS, patentet är förfallet från och med ingången av det patentår för vilket avgift inte har erlagts. Pågrund av att den innehåller en hänvisning till 41 S kan 51 S inte göras direkt tillämplig i fråga om europeiskt patent. På grund härav har i förevarande paragrafs andra stycke tagils upp en bestämmelse om att 51 S skall ha motsvarande tillämpning i fråga om europeiskt patenl. om årsavgift inte erläggs enligl vad som sägs i första stycket och i 42 S.

87 S

Denna paragraf innehåller en bestämmelse om vilandeförklaring av pa­tentmål i vissa falt. Den överensstämmer med 87 S i kommitténs förslag.

Det europeiska palenlverkels befattning med ett patentärende upphör inle i och med all patent har meddelats. Först sedan invändningstiden har gått ul och, om invändning gjorts, invändningsförfarandet har avslutats, har det europeiska patentverket skilt sig från ärendet. Skulle lalan om in­trång i europeiskt patent eller om sådant patents ogiltighet väckas dessför-


 


Prop. 1977/78: IDd A                                                                                         383

innan, bör den materiella prövningen anstå lill dess palenlärendet har slut­behandlats av det europeiska patenlverket. Detsamma gäller om sådan faslställelselalan som avses i 63 § väcks. Däremoi finns oftast inte någon anledning alt avvakta det europeiska patentverkets slutliga avgörande, om det anhängiggjorda målel kan avgöras utan prövning i sak.

A v nu angivna skäl har i förevarande paragraf tagits upp en bestämmelse för det falt talan om intrång eller ogiltighet eller faststältetsetalan enligl 63 S patentlagen föres såvitt gälter europeiskt patenl medan delta patent ännu kan upphävas av det europeiska paientverkel. I sådani fall skall räl­ten. om inte särskilda skäl föreligger däremot, förklara målet vitande i av­bidan på att det europeiska paientverkel skiljer sig från ärendet. Rätten är härvid inte beroende av parts yrkande utan äger ta upp frågan ex officio.

88 S

I denna paragraf, som överensstämmer med 88 S i kommitténs förslag, ges grundläggande bestämmelser om rättsverkan av europeisk patenlansö­kan i Sverige. Paragrafen grundas på artiklama 66 och 139.1 i den euro­peiska patenlkonventionen.

Enligt paragrafensyo/vf/w stycke skatt europeisk palenlansökan för vil­ken det europeiska patentverket har fastställt ingivningsdag ha samma rättsverkan i Sverige som om den samma dag hade gjorts här. Vidare före­skrivs att om den europeiska patentansökningen enligt den europeiska pa­tenlkonventionen åtnjuier prioritet från tidigare dag än ingivningsdagen, sådan prioritet skall beaklas.

Enligt 2 S meddelas patent endast på uppfinning som är ny i förhållande titt vad som har blivit känt före dagen för palenlansökningen. Som känl an­ses därvid enligt 2 S andra slyckel andra punkten, förutom allt som före nämnda dag har blivit allmänt tillgängligt, även innehåltet i patenlansökan som har gjorts före nämnda dag men då ännu inte har blivit offentlig, om denna ansökan sedermera blir allmänt tillgänglig.

Såsoin tidigare har anförls (avsnitt 11.17.2 och 4) kan konventionens krav på jämställdhet mellan nationella patentansökningar och europeiska patentansökningar (arl. 66) inte anses uppfyllt, om inte europeiska palenl­ansökningar som omfattar Sverige och som har publicerats av det euro­peiska paientverkel får verkan som nyhetshinder från ingivningsdagen. 1 andra slyckel jörsta punkten i förevarande paragraf har därför tagits in fö­reskrift om au vid tillämpning av 2 S andra stycket andra punkten publice­ring enligt artikel 93 i den europeiska patentkonventionen skatt jämställas med att ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Enligt artikel 93 skall europeisk patenlansökan publiceras snarast efter det att 18 månader har förflutit från ingivningsdagen eller, i förekommande falt. prioritelsdagen. På sökandens begäran skatt publicering dock ske tidigare.

Del bör anmärkas att som förutsätining för att rättsverkan av del slag som här avses skatt uppkomma gäller, alt ansökningen omfatiar Sverige


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         384

när den publiceras av det europeiska patenlverket. Detta följer av 80 S fjärde slycket. Denna rättsverkan kvarstår även om sökanden därefter återkallar designeringen av Sverige. Omfatiar ansökningen Sverige när den publiceras av det europeiska paientverkel, skall detta som nyss sagls jämställas med alt en nationell svensk patentansökan blir allmänt tillgäng­lig enligl 22 S. Liksom när del gäller nationell palenlansökan är del ulan betydelse vad som därefier händer med ansökningen.

Såvitt gäller intemationella palentansökningar för vilka det europeiska patenlverket är s.k. designerad myndighet, dvs. ansökningar i vilka sö­kanden har förklarat sig önska få europeiski patent, föreskrivs i den euro­peiska patenlkonventionen att publicering enligt artikel 21 i samarbetskon­ventionen skatt ersätta publicering enligt artikel 93 i den europeiska palenl­konventionen (arl. 158). Publicering av inlemationell ansökan enligl sam­arbetskonventionen ger dock inte verkan som nyhetshinder i de fatt som här avses, om inte sökanden titt del europeiska patenlverket har givit in översättning av ansökningen titt ett av verkets officiella språk och erlagt fastställd ansökningsvgift. 1 andra stycket andra punkten regleras därför del fall att sådan publicering enligt samarbetskonventionen vid fullföljd av ansökningen hos det europeiska patentverket ersätter publicering enligt ar­tikel 93 i den europeiska patenlkonventionen. I sådant fall skall, såvilt av­ser den europeiska patentansökningen, också här i landet publiceringen enligl samarbelskonvenlionen jämställas med att ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 S.

89 S

Paragrafen innehåller bestämmelser om skydd under ansökningstiden (s. k. provisoriskt skydd) för det fall all en europeisk patentansökan leder till patenl för Sverige. Den gmndas på artikel 67 i den europeiska patent­konventionen. Paragrafen överensstämmer med 89 § i kommitténs förstag.

I paragrafens första stycke anges vissa fömtsättningar för att proviso­riskt skydd skall uppkomma och i andra stycket anges omfattningen av detta skydd. 1 tredje slycket ges en bestämmelse om preskription av ersätt­ningsanspråk till följd av intrång under ansökningstiden.

Iförsta slycket föreskrivs att om europeisk patenlansökan har publice­rats enligt den europeiska patentkonventionen och översättning till svens­ka av patentkraven i deras lydelse när de publicerades har ingivits till pa­tentmyndighelen, patentmyndigheten skall hålla översättningen tillgängtig för envar och ulfärda kungörelse om detta. Av andra slycket framgår att något skydd för ansökningen inte uppkommer förrän översättning har in­kommil och kungörelse utfärdats.

Det bör anmärkas att även om patentmyndigheten inte åläggs att trycka inkomna översättningar, något hinder mot sådan tryckning givetvis inte föreligger, i den mån översättningarna är offentliga.

Enligt andra stycket första punkien har kungörelse enligt första styckei den verkan att bestämmelserna om patentintrång äger motsvarande lill-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        385

lämpning om någon, efter det att kungörelse har utfärdats om all översätt­ningen har inkommit, yrkesmässigt utnyttjar uppfinning som söks skyddad i den europeiska palenlansökningen. Som förutsättning härför gälter dock att ansökningen leder lill patent för Sverige. I andra punkten begränsas emellertid skyddel till all omfatta endast vad som framgår såväl av patent­kraven i den lydelse de publicerades som av patentkraven enligt patentet. Som framgår av vad som har anförts i anslutning till 60 S moisvarar detta vad som nu förestås gälla också för nationella patentansökningar såvitt av­ser tiden från offentliggörandet fram litl kungörandet om ulläggningen.

1 detta sammanhang bör påpekas att enligt 91 § skyddsomfånget för eu­ropeisk patentansökan i vissa fatt blir mindre än som följer av andra styc­ket andra punkten i förevarande paragraf I delta avseende hänvisas till vad som anförs i anslutning till 91 §.

1 andra stycket tredje punkien i förevarande paragraf görs en begiäns-ning såvitt avser arten av skydd. Där föreskrivs alt straff inte får ådömas för inliång under ansökningstiden saml all rällen till skadestånd är begrän­sad på samma säll som i 58 S andra slycket, vilket innebär alt skadestånd utgår endasl i form av ersättning för utnyttjande av uppfinningen, och det­ta bara om och i den mån del är skäligt. Detta överensstämmer med vad som gäller för svensk patentansökan under tiden efter del att ansökningen har blivit allmänt tillgänglig men innan ulläggningen av den har kungjorts.

Tredje slycket utgör en motsvarighet lill 60 S andra slycket. Enligt 58 S tredje stycket, som i princip är tillämpligt också i fråga om europeiski patent, får lalan om patentintrång avse skada endasl under de fem senas­te åren innan talan väckies. För skada under lid dessförinnan är rätlen litl ersäitning förlorad. Enligt 60 S andra stycket gäller detta dock inle. om ersättningstalan väcks senasl ell år efler patentets meddelande. Ett motsvarande undanlag för lalan som avser intrång under ansökningstiden görs i förevarande stycke såvitt gäller europeiski patent. Bestämmelserna i 58 S tredje slyckel skall sålunda inte äga tillämpning i fråga om uppfinning som omfattas av europeisk patentansökan såviti gäller inirång under ansökningstiden, om lalan väcks inom viss tid. Tidsfristen har satts till ett är från det att tiden för invändning mot det europeiska patentet har gått ut etter, om invändning har gjorts, ett år från det att det europeiska pa­tenlverket har beslutat att patentet skatt upprätthållas. Bestämmelsen inne­bär att ersättningstalan kan komma alt avse avsevärd lid. Det har emeller­tid ansetts rimligt alt patenthavaren inte avskärs från möjligheten att väcka talan förrän ett år har förflutit frän det att palenlärendet har slutligt av­gjorts av det europeiska patentverket.

90 S

Denna paragraf, som överensstämmer med 90 S i kommitténs förslag, innehäller bestämmelser om verkan i Sverige av att en europeisk palenlan­sökan avslås eller återkallas.

Om europeisk patentansökan enligt konventionen skall anses återkallad, 25   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         386

kan sökanden enligl artikel 121 under vissa förtitsättningar inom viss kor­tare frisl och mol särskild avgift få ansökningen åtempptagen titt fortsatt handläggning. Della gäller om ansökningen skall avstås, har avslagits eller skall anses återkallad därför att en av del europeiska patentverket bestämd frisl inte har iakttagils. Tiden för att begära återupptagande är två månader från det alt sökanden har delgivils avslagsbeslul eller har underrättals om all ansökningen anses återkallad.

Iförsta stycket behandlas det fall alt europeisk palenlansökan återkallas elleralt designering av Sverige, dvs. yrkande att ansökningen skall omfat­ta Sverige, återkallas. Där föreskrivs alt detta skall ha samma verkan som återkallelse av patentansökan hos den svenska paientmyndigheten. Del­samma gäller om ansökan eller designering enligt den europeiska patent­konventionen skatt anses ålerkallad. För alt undvika upprepade ändringar i rättsläget föreskrivs som viltkor för rättsverkan enligt första slyckel att den europeiska patentansökningen inte åtcrtipplas enligt artikel 121. Nå­gon verkan av återkallelse inträder sålunda inle förrän frislen för återupp­tagande har gått ut.

Som förut nämnls (avsnitt 11.18.2 och 4) är återkallelse av patentansö­kan hos den svenska patentmyndigheten inte reglerad i lag etter annan för­fattning. Äv allmänna förvaliningsrätlsliga gmndsatser följer emellertid att sökanden kan återkalla sin ansökan om patent. I 1966 års proposition utta­lar sålunda föredragande departementschefen att patenlansökan kan åter­kallas av sökanden och alt en återkallad ansökan skall avskrivas (prop. 1966:40 s. 128). Ansökningen föriorar därmed inle vatje rättsverkan. Har ansökningen blivit allmänt tillgänglig, utgör den från sin ingivningsdag. et­ter i förekommande fatt prioritetsdag, även efter återkallelsen nyhetshin­der gentemot senare ansökningar. Återkallad ansökan kan också ulgöra grund för prioritet.

1 andra stycket behandlas det fall att europeisk patentansökan avslås av del europeiska patenlverket. Sådant avslag har samma verkan som om pa­lentansökningen hade avslagils av den svenska patenlmyndighelen. Be­stämmelsen är tillämplig endast om avslagsbeslutet är slutligt bestående, dvs. om fristen för att begära återupptagande enligt artikel 121 eller för att anföra besvär har gått ul. Frislen är i båda fallen två månader från delgiv­ningen av avslagsbeslutet. Någon uttrycklig föreskrifi om att bara slutligt bestående beslut avses har inle ansetts erforderiig.

Beslut av del europeiska patentverket att avslå europeisk patentansökan eller att sådan ansökan skall anses återkallad kan enligl konventionens ar­tikel 122 under vissa förtitsättningar komma att undanröjas. Bestämmelser om verkan i Sverige av att det europeiska patenlverket tillämpar denna ar­tikel finns i 93 S.

91  S

1 denna paragraf regleras vilken lydelse av europeiskt patent eller euro-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        387

peisk patentansökan som äger vitsord i Sverige, Paragrafen överensstäm­mer med 91 S i kommitténs förslag.

Som förut nämnts har Sverige enligl den europeiska patentkonventionen rält all, som villkor för alt europeiski patent och europeisk patenlansökan skall få rättsverkan här, kräva all sökanden ger in översättning av patentet resp. ansökningen. Därmed har Sverige också rätt att tillägga sådan över­sättning visst vitsord. Krav på översättning som villkor för rättsverkan av europeiskt patent och europeisk patentansökan har tagils in i 82 § resp. 89 S. A v skäl som tidigare har anförts (avsnitt 11.17) bör Sverige utnytOa möj­ligheten alt tillägga sådan översättning vitsord i den omfattning detta är titt-låtet enligl konventionen.

I paragrafen behandlas det fatt att en titt den svenska patentmyndigheten ingiven översättning av europeiskt patent eller av patentkrav i europeisk patentansökan (dvs. översättning som avses i 82 resp. 89 §) inte överens­stämmer med lydelse på det språk som har varit handläggningsspråk vid det europeiska patentverket. Iförsta styckei föreskrivs med stöd av kon­ventionens artikel 70.3 alt i sådani falt patentskyddet omfattar endasl vad som framgår såväl av lydelsen på handläggningsspråket som av översätt­ningen.

Patentverket har i sitt remissyttrande över kommitténs förslag anfört all avfattningen av första stycket inte är tUlfredsställande. Verket anser sålun­da att en föreskrift om att skyddet omfatiar endast vad som framgår av bå­da textema kan uppfattas som en utvidgning av skyddel. Av den föreslag­na tagtexten framgår emellertid klart att skydd föreligger endasl för det som har täckning i båda textema. Innehåller texten på handläggningssprå­ket något som inle också återfinns i översättningen, föreligger alltså inte något skydd för patentet resp. ansökningen i denna del. Det är vidare up­penbart att om översättningen skulle gå utöver texten på handläggnings­språket, någol skydd inte kan uppkomma för den del av översättningen som saknar moisvarighei i lexlen på handläggningsspråket.

Andra slycket innehåller ett undantag från regeln i försia slycket. I un­danlagsregeln föreskrivs att texten på det språk som har varit handlägg­ningsspråk vid det europeiska patentverket ensam äger vitsord i mäl om ogiltighet. Denna föreskrift är föranledd av en Ivingande bestämmelse i konventionen (arl. 70.3 sista punkten).

92 §

Denna paragraf innehäller bestämmelser om rättelse av översättning som avses i 82 S och 89 S.

Genom 91 § har översättning av europeiskt patent eller av patentkraven i europeisk patentansökan i den omfattning detta är tillåtet enligt konven­tionen tillagts vitsord vid bestämmande av patentskyddets omfattning. Enligt artikel 70.4 i den europeiska patentkonventionen måste emellertid fördragsslutande stat som har givit översättning sådant vitsord låta sökan-

Rättelse: Texten på sidorna 397-398 byter plats.


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        388

de och patenlhavare rätta oriktig översättning. Har fördragsslutande stal med stöd av konventionen föreskrivit vissa villkor för att den ursprungliga översättningen skall få rättsverkan, får staten föreskriva moisvarande vill­kor för att rättelse av sådan översättning skall få rättsverkan,

I paragrafens /ri/-,svr/ siycke behandlas rättelse av översättning som avses i 82 S. dvs. översättning av den text med vilken palenlel meddelas resp, den ändrade text med vilken palenlel upprätlhålles. I överensslämmelse med artikel 70,4 föreskrivs i forsla punkten, att rättelse av sådan översätt­ning blir gällande sedan den har inkommit lill paientmyndigheten och fasl­ställd avgift har erlagts. Som framgär av 82 S skall den urspmngliga över­sättningen hållas tillgänglig för envar hos patenlmyndighelen. om den eu­ropeiska patenlansökningen har publicerats av del europeiska patenlver­ket och handlingarna i ansökningsärendet därigenom blivit offentliga. I an­nal fall skall översättningen hällas hemlig lill dess den europeiska palent­ansökningen har publicerats av det europeiska patenlverket. Delsamma måsle gälla beiräffande rättelse av översättningen. I andra punkien i före­varande paragraf föreskrivs därt'ör att rättad översättning skall hållas lill­gänglig för envar, om den ursprungliga översättningen hålls tillgänglig.

Som Iredje punki har tagits in bestämmelse om all patenlmyndighelen skall utlärda kungörelse när rättelse har blivit gällande och så snart ske kan hålla tryckta exemplar av den rättade översättningen lillgängliga. Rättelse av översälining kan givelvis inte bli gällande innan den urspi-ungliga över-sätlningen har blivit offentlig. Kungörelse kan däiför inle komma i fråga beträftånde rättelse som ännu inte är allmänt tillgänglig. Det bör anmärkas all sådan kungörelse som nu avses, i motsats lill kungörelse som behandlas i förevarande paragrafs andra stycke, inle har någon lättsverkan.

Rättelse av översälining som avses i 89 S. dvs, översättning av patent-krav i publicerad europeisk patenlansökan. regleras i förevarande para­grafs andra stycke. Har sökanden kommit in med sådan rättelse, skall pa­tentmyndighelen ulfärda kungörelse därom och hålla den rättade översätt­ningen lillgänglig för envar. När delta har skett blir rättelsen gällande i Sverige.

Om sökanden, i förlitande på att han vet vilken lydelse patentkraven kommer alt publiceras i. ger in översättning innan ansökningen har publi­cerats enligt den europeiska patentkonventionen, skall översättningen en­ligt 89 S inte hållas tillgänglig för envar eller kungöras av det svenska pa­ientverkel förrän del europeiska patenlverket har publicerat ansökningen. Skutte det inträffa all sökanden innan del europeiska patenlverket har pub­licerat ansökningen hinner komma in också med rättelse av den i förväg ingivna ursprungtiga översättningen, skall givelvis inte heller rättelsen hål­las tillgänglig för envar etter kungöras förrän ansökningen har publicerats av det europeiska patenlverket. Någon särskild bestämmelse härom har inte ansetts nödvändig.

Del bör framhållas att rättelse kan göras mer än en gång. 1 fråga om varje


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         389

rättelse måsle dock för alt den skall få lätlsverkan iakttas vad som före­skrivs i förevarande paragrafs första eller andra stycke.

I paragrafens tredje siycke ges föreskrift om en rätt av samma typ som föranvändarrätt. Sådan rätt lillkommer i vissa fall den som då rättelse av översättning blev gällande utnyttjade uppfinning yrkesmässigt i Sverige på säll som enligt lidigare översättning inte utgjorde intrång i sökandens eller patenthavarens rätt. Detsamma gäller den som vid nämnda tidpunkt hade vidtagit väsentliga åigärder för sådant utnyttjande. Denna föranvändarrätt fömtsätter god tro. Den har samma innehåll som föranvändarrätt enligt 74 S andia och iredje styckena. Bestämmelsen grundas på artikel 70.4.b i den europeiska patentkonventionen.

93 S

Denna paragraf innehåller beslämmelser om verkan i Sverige av all del europeiska patenlverket med stöd av artikel 122 i den europeiska palenl­konventionen återinsätter en sökande eller palenthavaie. som har lidit rättsförlust till följd av underlåtenhet att iaktta frist, i hans lidigare rältig­heter. 1 förhållande till 93 S i kommitténs förstag har endasl en viss redak­tionell jämkning gjorts.

Beslul om återinsättande enligt artikel 122 meddelas om sökanden eller patenthavaren. trots att han har iakttagit all omsorg som har betingats av omständigheterna, inte har varit i stånd att iaktta viss frisl i förhållande lill del europeiska patenlverket och delta har haft till omedelbar följd alt rätts­förlust uppkommit för honom. Framställning om återinsättande skall göras senasl två månader från det att hindret upphörde, och inom samma lid måsle den försummade ålgärden ha vidlagits. Framslällning får inle i någol fall göras senare än ell år efler den försuttna fristens ulgång.

Om det euiopeiska patenlverket sålunda återinsätter en sökande etter en patenthavare i hans tidigare rättigheter, skall della ha rättsverkan i för­dragsslutande stat som omfattas av den europeiska palentansökningen el­ler det europeiska patentet. Iförsta styckei har därför tagits in en föreskrift av innebörd att om det beträffande europeisk palenlansökan eller euro­peiskt patent för sökanden eller patenthavaren har uppkommit rättsförlust som avses i artikel 122.1 i konventionen, denna rättsförlust skall anses inte ha uppkommit i Sverige, om det europeiska patentverket med stöd av nämnda artikel förklarar att rättsförlusten inte skall anses ha uppkommit.

Svensk myndighet får inle pröva riktigheten av det europeiska patent­verkets beslut enligt artikel 122, utan sådant beslut skall alltid gälla i Sveri­ge. Beslutet kungörs av det europeiska patentverket.

1 överensstämmelse med konventionen (art. 122.6) ges i paragrafens andra stycke ett slag av föranvändarrätt åt den som har börjat yrkesmäs­sigt utnyttja uppfinning i Sverige under tiden från det all rättsförlust har uppkommit för sökanden eller patenthavaren och till dess kungörelse ut­färdas om att vederbörande har återinsatts i sina tidigare rättigheter. Sådan


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        390

rätt tillkommer också den som under nämnda tid har vidtagil väsentliga åt­gärder för sådant utnyttjande. Denna föranvändarrätt förutsätter god tro. Den har samma innehåll som föranvändarrätt enligt 74 S andra och tredje siyckena.

94 S

I denna paragraf och den följande behandlas omvandling av europeisk patentansökan till svensk nationell patentansökan. I förevarande paragraf, som överensstämmer med 94 S i kommitténs förstag, anges när sådan om­vandling får ske, var begäran om omvandling skatt ges in och inom vilken tid sådan begäran skatt ha inkommit titt den svenska patentmyndigheten. Beslämmelser om omvandling i vissa fatt som endast kommer i fråga under en övergångstid efler det att den euiopeiska patenlkonventionen trätt i krafl har tagils upp i punklerna 12 och 13 i övergångsbestämmelserna.

Enligtyö/i7rt styckei får omvandling ske i fatt då europeisk palenlansö­kan som omfattar Sverige anses återkallad därför att den inte inom före­skriven tid har inkommit lill det europeiska patenlverket från nationell pa­tentmyndighel som har tagit emot den för vidarebefordran till det europeis­ka patenlverket. Som förut nämnts föreskrivs i den europeiska patenlkon­ventionen (art. 77.5) att europeisk palenlansökan som har ingivits titt na­tionell myndighet skall anses återkallad, om den inte har inkommit titt del europeiska patenlverket inom fjorton månader från ingivningsdagen eller i fölekommande fall prioriletsdagen. 1 överensslämmelse med vad som fö­reskrivs i konveniionen (arl. 135.2) måste sökanden enligt förevarande lag­rum begära omvandling inom tre månader från det alt han av det europeis­ka patentverket har underrättals om att ansökningen anses återkallad. Be­gäran om omvandling skatt ges in till den myndighet som har tagit emot den europeiska patenlansökningen (art. 136.2). Inges inte sådan begäran inom föreskriven lid. upphör den europeiska palenlansökningen att ha den rätts­verkan i Sverige som den eljest skulle ha haft enligt 88 §, dvs. samma rätts­verkan som en svensk nationell patenlansökan. Efiersom begäran om om­vandling skall ges in till den myndighet som har tagit emot den europeiska patentansökningen, prövas frågor om förlängning och återställande av frist för begäran om omvandling enligt tagen i den stat där denna myndighet är belägen.

I den europeiska patentkonventionen (art. 136.2) föreskrivs att nationell myndighet som har tagit emot europeisk patentansökan och sedermera får ta emot begäran om omvandling av ansökningen skatt sända denna begäran jämle avskrifi av den europeiska patentansökningen till patentmyndighe­terna i de fördragsslutande stater för vilka omvandling begärs. Har sådan begäran och avskrift inte översänts inom 20 månader från ingivningsdagen eller, i förekommande falt, prioritetsdagen, skatt den europeiska patentan­sökningen upphöra alt i dessa stater ha den rättsverkan som europeisk pa­tenlansökan ger.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         391

I överensstämmelse med dessa konventionsbestämmetser föreskrivs i förevarande paragrafs andra siycke all den europeiska patentansökningen skall upphöra att ha den verkan som anges i 88 S, om begäran om omvand­ling inle har inkommit lill den svenska patentmyndighelen inom 20 måna­der från ingivningsdagen eller, om prioritet yrkats, prioritelsdagen. Denna föreskrift avser frist som skatt iakttas av nationell myndighet som har tagit emot begäran om omvandling och inle frist som skall iakttas av sökanden. På grund härav är 72 S inte tillämplig på denna frisl.

95 §

I denna paragraf, som överensstämmer med 95 S i kommitténs förslag, regleras handläggningen vid det svenska patentverket av begäran om om­vandling.

I Jörsta slyckel föreskrivs att om europeisk palenlansökan har begärts omvandlad såvilt gäller Sverige och ansökningen har överiämnals lill den svenska paientmyndigheten, ansökningen skall las upp lill prövning av denna myndighet. Som förutsättning härför gäller alt ansökningen inte en­ligt 94 S har blivit utan verkan i Sverige. Sökanden måsle vidare inom frist som regeringen bestämmer betala fastställd ansökningsavgift och ge in översättning till svenska av patentansökningen (jfr art. 137.2).

1 överensstämmelse med konventionen (art. 137.1) föreskrivs i paragra­fens andra stycke all om sökanden har iakttagit konventionens bestämmel­ser rörande ansökans form. ansökningen skall godtas i detta avseende. Det är att märka all denna beslämmelse inte hindrar all, om patenl söks av an­nan än uppfinnaren, patentmyndigheten med stöd av 8 § fjärde stycket kräver att sökanden styrker sin rätt titt uppfinningen. Kravet att sökanden skall styrka sin rätt titt uppfinningen är nämligen ett materiellt krav och in­le ett formkrav.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Punkt I

De föreslagna lagändringarna föranleds av Sveriges tillträde litl samar­betskonventionen och den europeiska patentkonventionen. De är avsedda att sättas i kraft i samband med att konventionerna träder i kraft för Sveri­ges del. Del bör därför ankomma på regeringen att förordna om ikraftträ­dandet.

Som framgår av vad som förut sagts (avsnitt 10) är det möjligt att de två konventionerna inte kommer att träda i kraft samtidigt för Sveriges del. De bestämmelser som direkt föranleds av konventionerna, i första hand 3 kap. såvitt avser samarbetskonventionen och 11 kap. såvitt avser den euiopeis­ka patentkonventionen, bör givetvis inte träda i krafl förrän resp. konven­tion träder i kraft för Sveriges det. Övriga ändringar har titt övervägande del förestagits i syfte alt anpassa den svenska patentlagstiftningen till den


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         392

europeiska palenlkonvenlionen. Om samarbetskonventionen iräder i kraft för Sveriges del före den europeiska paientkonventionen, torde det dock inle finnas anledning att låla ikraftlrädandel av dessa ändringar avvakta även den europeiska patenlkonvenlionens ikraftträdande. På de fiesta punkter rör del sig nämligen om anpassning till vad som inom kort kommer att allmänt gälla i Västeuropa. Det kan dock visa sig nödvändigl att upp­skjuta ikraftträdandet av de bestämmelser som rör deposition av mikroor­ganismer (8 S andra slycket fjärde punkien och 22 S sjätte stycket), om er­forderliga avtal med de institutioner som skall ta emot sådana depositioner inte har hunnii iräffas när lagstiftningen i övrigt Iräder i kraft.

1 fråga om den lagstiftning som har lagils in i del särskilda kapitlet om in­ternationella palentansökningar är att märka alt vissa bestämmelser (31 S iredje slyckel, 32 S, 34 S andra slycket och 37 S) rör endast internationella palentansökningar som är föremål för inlemationett förberedande palen­lerbarhelsprövning. Som lidigare har nämnls (avsnitt 10) är del möjligt för stal som tillträder samarbetskonventionen att genom reservation uppnå alt den del av konveniionen som behandlar iniernalionell förberedande pa­tenlerbarhetsprövning (kap. II) inte blir bindande för den staten. Det är därför inte säkert alt konventionen i den delen kommer all träda i kraft samtidigt med konventionen i övrigi. I så fall bör nyssnämnda lagrum inte sättas i kraft förrän konventionens kapitel II träder i kraft för Sverige.

Mot bakgrund av vad nu har anförts föreskrivs i förevarande punkt alt de föreslagna lagändringarna Iräder i kraft den dag regeringen beslämmer. I delta bemyndigande ligger en rätt för regeringen all förordna att vissa lag­ändringar inle skall träda i kraft tills vidare.

Punkt 2

Denna punkt innehåller huvudregeln om de nya bestämmelsernas till-lämplighet på palenlansökan som är anhängig vid ikraftträdandet.

De nya beslämmelserna är i flera viktiga hänseenden fördelaktigare för sökanden än gällande rält. Endasl pä några punkter är den nya lagstiftning­en mindre förmånlig för sökanden. På gmnd härav synes det lämpligt att de nya bestämmelserna i princip tillämpas också på ansökningar som är an­hängiga när tagändringarna iräder i kraft. En sådan ordning torde också in­nebära fördelar för patentmyndigheten. Motsvarande ordning valdes vid införandet av patentlagen (punkt 6 i övergångsbestämmelserna). Vissa un­dantag måste emellertid göras. Dessa undantag anges i punkterna 3-6.

1 förevarande punkt föreskrivs sålunda att patentansökan, som är an­hängig vid ikraftträdandet, skall behandlas och avgöras enligt de nya be­stämmelserna, om inte annat sägs i punkterna 3—6.

Punkt 3

I denna punkt undantas vissa ansökningar helt från tillämpningen av de nya beslämmelserna.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        393

Som förutsättning för att en ansökan skall godkännas för utläggning fö­reskrivs i 19 S alt patentmyndigheten har funnit all ansökningshandlingar­na är fullständiga och att hinder för patent inte föreligger. Del lorde inle vara lämpligt att göra de nya bestämmelserna tillämpliga på ansökningar beträffande vilka handläggningen vid ikraftträdandet har fortskridit så långt att de har godkänts för utläggning. Samma övervägande tåg till gmnd för övergångsbestämmelserna titt patentlagen (punkt 6).

Enligt lagförslaget upphävs bestämmelserna om tilläggspalent. Som framhåttils i redogörelsen för huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen (avsnitl 11.6.4) bör emellertid äldre bestämmelser fortsätta att gälla i fråga om de ansökningar om tilläggspatent som har kommit in när de nya be­stämmelserna träder i kraft. Med att ansökan om lilläggspatenl har kommit in avses här detsamma som när uttrycket används i den nu gällande 7 S. Såsom framhålls av föredragande departementschefen i 1966 års proposi­tion (prop. 1966:40 s. 104) är del vid tillämpningen av 7 § ulan betydelse om ansökningen från början avsåg tilläggspalent etter självständigt patenl. Kravet i 7 § alt ansökningen skatt ha kommit in innan ansökningen om hu­vudpatentet blev allmänt tillgänglig hänför sig till den ursprungtiga in­komstdagen för den ansökan som sedermera begärs behandlad som ansö­kan om tittäggspatent. Likaledes ärdel i förevarande sammanhang tillräck­ligt att den patentansökan som önskas handlagd såsom avseende tittäggs­patent har kommit in innan de nya bestämmelserna träder i krafl. Det är däremot utan belydelse om sökanden redan före ikraftträdandet har begäri att denna ansökan skall behandlas som ansökan om tilläggspatent.

På grund av vad nu har anförts föreskrivs i denna punkt att patenlansö­kan. som har godkänts för utläggning före ikraftträdandet, och ansökan om tilläggspatent, som har kommit in före ikraftträdandet, skall behandlas och avgöras enligt lagen i dess äldre lydelse.

Punkt 4

Denna punkt innehåller föreskrift om att vissa av de nya bestämmelser­na inte skall tillämpas på ansökningar som är anhängiga när de föreslagna lagändringarna träder i kraft.

Såsom framgår av vad som har anförts i anslutning till 8 S skatt enligt de nya bestämmelsema patenlansökan innehålla ett sammandrag av beskriv­ning och patentkrav. 1 vissa fatt då ansökningen rör uppfinning som avser mikrobiologiskt förfarande etter alster av sådant förfarande skatt vidare en kultur av den mikroorganism som kommer titt användning vid utövande av uppfinningen lämnas i förvar i särskild ordning.

Såvitt gäller ansökningar som redan har godkänts för utläggning när de nya bestämmelsema träder i kraft skatt enligt punkt 3 tillämpas äldre rätt. Därav följer att de nya beslämmelserna om sammandrag och om deposi­tion av mikrobiologisk kuliur inle är tillämpliga på dessa ansökningar. Dessa bestämmelser bör emellertid inte heller göras tillämpliga på andra


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         394

ansökningar som är anhängiga vid ikraftlrädandel. Det har sålunda inte an­setts påkallat att betunga sökandena med att i efterhand komplettera äldre ansökningar med sammandrag. En föreskrifi av innebörd all sökanden i fråga om äldre palenlansökningar som avser mikrobiologiskt förfarande el­ler alster av sådani förfarande skall i efterhand deponera mikrobiologisk kultur i den ordning som gäller enligl de nya bestämmelserna skulle ofla orsaka slora svårigheler för sökandena. Det bör framhållas att deposition i regel redan f n. görs frivilligt, om ansökningen avser kultur som är okänd eller av ovanligt slag. Patentmyndigheten har för övrigt enligt nu gällande rätt möjlighel att förelägga sökanden att deponera kultur, om beskrivning­en inte ensam kan anses ange uppfinningen tillräckligt tydligt. Del torde in­le vara rimligt alt om deposition har gjorts före ikraftträdandet kiäva, att sökanden gör ny deposition i den ordning som föreskrivs i de nya bestäm­melsema.

Av de skäl som nu har anförts föreskrivs i förevarande punkt att de nya bestämmelserna om sammandrag och om skyldighet alt i vissa fall lämna mikrobiologisk kuliur i förvar inle i något fall skall tillämpas i fråga om an­sökan som är anhängig vid ikraftträdandet.

Såsom har anförts i anslutning till 20 § föreslås ansökningsavgiften bli beroende av antalet paientkrav när ansökningen ges in. Beslämmelser här­om kommer alt ges i administrativ ordning. Vidare föreslås att de nuvaran­de bestämmelserna i 20 S om iryckningsavgifl i samband med godkännan­de för utläggning ersätts med bestämmelser om ulläggningsavgifl. Denna nya avgift skatt utgöras av dels en avgift för alt täcka kostnaderna för tryckning av uttäggningsskrifl. dels tilläggsavgift för paientkrav som har tillkommit efter det att ansökningen givils in, i den män antalet krav har blivit flerän som svarar mot den erlagda ansökningsavgiflen.

Del bör givetvis inle komma i fråga att tillämpa de nya bestämmelserna om ansökningsavgifi på ansökningar som har givits in före de nya bestäm­melsernas ikraftträdande. Därmed bör inte heller 20 S i sin nya lydelse titt-lämpas på sådana ansökningar. 1 stället borde nu gällande bestämmelserna om Iryckningsavgifl fortsätta att gälla i fråga om dessa ansökningar. På grund av vad nu har sagts föreskrivs i förevarande punkt att 20 S i sin nya lydelse inte i någol fall skall tillämpas på ansökningar som är anhängiga när de föreslagna lagändringarna träder i kraft.

Punkt 5

Genom de föreslagna lagändringarna upphävs det förbud mot produkt­patent på livs- och läkemedel som föreskrivs i punkt I i övergångsbestäm­melserna titt patentlagen. I fråga om skälen härför hänvisas titt vad som har anförts i redogörelsen för huvuddragen av den förestagna lagstiftningen (avsnitt 11.2.5). Sådant produktpalent bör inte få meddelas på gmnd av an­sökan som har gjorts innan den nya lagstiftningen Iräder i kraft.

Av nu angivna skäl ges i förevarande punkt en föreskrift av innebörd att


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        395

förbudet mol produklpalenl på livs- och läkemedel fortsätter alt gälla i frå­ga om ansökningar som är anhängiga när de nya bestämmelserna iräder i kraft.

Punkt 6

Som har nämnts i redogörelsen för huvuddragen av den förestagna lag­stiftningen (avsnitt 11.3.5) och i anslutning till 8 § frångås genom ell lillägg till den nya 8 S det nu gällande kravet all patent på kemisk förening alltid måste begränsas till viss användning. Det blir därmed möjligt all få patent på kemisk förening som medför oinskränkt produktskydd.

Enligl 8 S andra slyckel andra punkten i dess nya lydelse skall enbari den omständigheten all uppfinning avser kemisk förening inte medföra att bestämd användning måste anges i patentkravet. Äv skäl som har anförts i redogörelsen för huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen hör denna beslämmelse gälla endast i fråga om ansökningar som görs efter ikraftträ­dandet. En föreskrift med denna innebörd har lagils upp i förevarande punkt.

Punkt 7

I denna punkt ges huvudregeln om de nya bestämmelsemas tillämplighet i fråga om redan meddelade patent.

1 likhet med vad som föreskrivs i övergångsbestämmelserna till patentla­gen (punkt 2) bör de nya bestämmelserna i princip gälla också i fråga om patent som har meddelats före ikraftträdandet eller som meddelas på grund av ansökan som har givits in dessförinnan. För fall då en tillämpning av denna huvudregel skulle kunna leda till obilliga resultat bör särskilda regler ges. I förevarande punkt föreskrivs däiför att de nya bestämmelserna skall tillämpas även i fråga om patent som har meddelats innan dessa bestäm­melser träder i kraft eller meddelats på grund av ansökan som har ingivits dessförinnan, om inte annat sägs i punktema 8—11.

Punkt 8

1 denna punkt görs undantag från huvudregeln i punkt 7 säviii avser gil­tighetstiden för vissa patent som har meddelats innan de nya bestämmel­serna träder i kraft.

A v skäl som har anförts i redogörelsen för huvuddragen av den förestag­na lagstiftningen (avsnill I LIO) bör den längre patenttid på 20 år som in­förs genom de nya bestämmelserna inte gälla i fråga om sådana äldre pa­tenl för vilka vid lagändringens ikraftträdande åierstår mindre än fem år av den nuvarande kortare giltighetstiden. 1 förevarande punkt föreskrivs där­för att giltighetstiden för patent som har meddelats på grund av patentan­sökan som har gjorts mer än tolv år före ikraftträdandet besiäms enligt 40 S i dess äldre lydelse. Detta innebär att sådant patent inte kan upprätthållas mer än sjutton år från den dag då patentansökningen gjordes.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        396

Punkt 9

Denna punkt innehåller särskilda bestämmelser rörande tittäggspatent.

Genom de förestagna ändiingarna i patenttagen upphävs institutet till-läggspatent. Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna kan tittäggspatent meddelas även efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande på grund av ansökan om tilläggspatent som har kommit in före ikraftträdandet. Beträf­fande lilläggspatenl som har meddelats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande eller som meddelas enligt punkt 3 i övergångsbestämmelser­na bör nu gällande bestämmelser om lilläggspatenl fortsätta att gälla. Före­skrift härom har lagils in i förevarande punkt.

Det bör framhållas att patentliden för ett tittäggspatent är densamma som paienltiden för huvudpateniet (40 S andra slyckel i dess nu gällande lydelse jämfört med 7 S andra och Iredje styckena i deras nu gällande ly­delse). Detta innebär att om ell patent utgör tilläggspalent litl patent i fråga om vilket patenttiden förlängs till 20 år. den längre patentliden gäller även i fråga om tilläggspalenlel.

Punkt 10

1 60 § regleras skyddel för en patentsökt uppfinning under tiden fram till patentmeddelandel. det s.k. provisoriska skyddet. Provisoriskt skydd uppkommer endasl i den mån ansökningen leder titt patent. Enligt gällande rätt bestäms patentskyddels omfattning under ansökningstiden av det meddelade patentet. Patentkravens lydelse när ansökningen blev allmänt tillgänglig är sålunda principiellt utan betydelse för skyddsomfånget under ansökningstiden. Genom ändring i 60 S första stycket kommer patentskyd­det under tiden från det all ansökningen blir allmänt tillgänglig till dess alt utläggningen av ansökningen har kungjorts att omfatta endast vad som fiamgår av såväl patentkraven i deras lydelse när ansökningen blev all­rnänt tillgänglig som av patentkraven enligt patentet.

Det bör inte komma i fräga att genom tagändring göra inskränkning i rätt som har uppkommit för patenthavaren innan lagändringen träder i krafl. Som förutsättning för all provisoriski skydd skatt uppkomma gäller att pa­tenl meddelas. Den inskränkning av patentskyddets omfattning under an­sökningstiden som ändringen i 60 § innebär bör därför inte tillämpas be­träffande patenl som har meddelats före ikraftträdandet. 1 förevarande punkt föreskrivs därför att 60 § i dess äldre lydelse gäller beträffande pa­tent som har meddelats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

Punkt 11

Vissa villkor för en uppfinnings palenterbarhel och grunderna för ogil­tigförklaring av patent ändras genom del nu framlagda förstaget till lagänd­ringar. Ändringarna medför i vissa avseenden att patenterbarhetsvillkoren skärps. Vidare ökas genom ändringarna möjligheterna till ogilligförklaring av patenl. Det skulle därför vara obilligt mol patenthavaren att tillåta ogil-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         397

ligförklaring enligt de nya beslämmelserna av sådana patent som har med­delats enligt nu gällande bestämmelser och som inle kan ogUtigförklaras enligt nu gällande rätt. På grund härav föreskrivs i förevarande punki all fråga om ogilligförklaring av patent som har meddelats eller meddelas en­ligt lagen i dess iildre lydelse skall bedömas enligt lagen i den lydelsen. Motsvarande reglering finns i övergångsbestämmelserna lill patentlagen (punkt 3),

Punklerna 12 och 13

Europeisk palenlansökan kan enligl artikel 135 i den europeiska patenl­konventionen i vissa fall omvandlas till nationell ansökan för stat som om­fattas av den europeiska patentansökningen. Av skäl som anförts i redogö­relsen för huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen (avsnitl 11.19.4) bör för Sveriges del omvandling medges i två fall. Del ena av dessa fall reg­leras i 94 och 95 SS, Det andra fallel. som kan komma i fråga endast under en övergångstid, behandlas i förevarande två punkler.

När del europeiska patenlverket inleder sin verksamhel kommer del in­te all omedelbart kunna ulföra fullsländig prövning av europeiska patent­ansökningar inom alla lekniska områden, ulan verksamheien skall byggas ul siegvis. Skulle underdenna uppbyggnadsperiod ges in europeisk patent­ansökan som avser ell lekniskt område inom vilket verkei ännu inte har böljat alt utföra fullständig prövning, skall det europeiska patentverket un­derrätta sökanden om all fullsländig prövning inle kan ske. Sedan sökan­den har moiiagit sådan underrättelse, skall ansökningen enligl artikel 162.4 anses återkallad. För delta fall innehåller konveniionen besiämmelsersom gör del miijligi för sökanden all få den europeiska palenlansökningen om­vandlad till nalionell ansökan i siat som omfattas av den europeiska pa­lentansökningen. Begäran om omvandling skall ges in till det europeiska patent verket inom tre månader från del att sökanden har underrättats om att ansökningen anses återkallad. I punkt 12 har tagits in bestämmelser som svarar mot konventionens reglering i detta avseende,

I punkt 12 regleras också verkan av att sökanden försummar att inom fö­reskriven tid begäia omvandling, 1 enlighet med konventionen föieskrivs sålunda, att ansökningen i sådant fall upphör att här i Sverige ha sådan verkan som anges i 88 S. dvs. samma verkan som nationell palenlansökan.

Sedan europeisk patentansökan som har begärts omvandlad enligt punkt 12 har överiämnals lill den svenska paientmyndigheten. skatt denna ansö­kan handläggas på samma sätt som en europeisk patentansökan som har begärts omvandlad i del fall som avses i 94 och 95 SS. Sålunda föreskrivs i punkt 12 att 95 S äger moisvarande tillämpning på ansökan som har be­gärts omvandlad enligt denna punkt. Della innebär bl. a. alt de beslämmel­ser rörande skyldighet all beiala ansökningsavgifi och ge in översättning som regeringen meddelar med stöd av 95 S också är tillämpliga i fråga om omvandling som avses i förevarande punkt.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         398

Bestämmelserna i 95 S har dock ansetts böra kompletteras i ett hänseen­de såvitt gäller omvandling enligt punkt 12. Enligt 95 S skall sökanden ge in översättning av den europeiska palenlansökningen. Della gälter ocksä vid omvandling enligt punkt 12. 1 fråga om europeisk palenlansökan som har handlagts vid det europeiska patentverket kan emellertid sökanden ha gjort ändring i ansökningen. Sverige bör därför utnyttja den möjlighel som konventionen ger fördragsslutande stat all kräva all sökanden för att få åberopa sådan ändring vid den nationella paientmyndigheten skall ge in översättning även av ändringen (art. 137.2.b), I punkt 12 fjärde meningen har därför tagits in en föreskrift av innebörd all. i de fall som nu avses, översättningen skall avse, förulom den europeiska patenlansökningen i dess ursprungliga lydelse, även de ändringar som har gjorts under hand­läggningen vid det europeiska paientverkel och som sökanden önskar åbe­ropa,

Äv hänvisningen i punkt 12 till 95 S följer all sökanden även i fall som avses i nämnda punkt skall inkomma med översättning och eriägga avgift inom en viss frisl. Försummas del. skall ansökningen avskrivas. Patent­myndighelen kan dock under vissa förutsättningar med stöd av 72 S förkla­ra all för sent ingiven översättning eller för sent erlagd avgift skall anses in­kommen i rätt tid. Äv hänsyn lill iredje man bör kungörelse utfärdas om sådan förklaring leder till omvandling av europeisk palenlansökan som har publicerats av det europeiska patenlverket. Föreskrift om alt patentmyn­dighelen skall ulfärda kungörelse i detta fall har tagits in i punkt 13.

Punkt 13 innehåller också bestämmelse om en rätt av samma typ som föranvändarrätt för den som. efter det att fristen för att inkomma med översättning och erlägga avgifi har gått ut men innan kungörelse har utfär­dals, har börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller vidtagit väsentliga åtgärder för sådani utnyttiande. Denna föranvändarrätt förut­sätter god tro. Den har samma innehåll som föranvändarrätt enligt 74 S andra och Iredje styckena.

13.2 Förslaget till lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på pa­tenträttens område m. m.

I del till den europeiska paientkonventionen hörande erkännandeproto­koltet finns beslämmelser om behörig domstol i mål i vilka talan om rätt lill europeiskt patent förs mol den som söker sådant patent. Protokollet inne­håller också föreskrifter om erkännande av avgöranden i sådana mål. I själva konveniionen (art. 9) finns vissa bestämmelser om behörig domstol och tillämplig tag i mål i vilka talan förs mot den europeiska patentorgani­salionen. Vidare innehåller konventionen regler om tillämplig lag i tvist om rätt all få europeiskt patent på uppfinning gjord av arbetstagare (art. 60). De bestämmelser som föranleds av protokollet och nämnda artiklar las


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         399

upp i förevarande lag. Förslagel öveiensstämmer i sak helt med kom­mitténs förslag.

1  S

Denna paragraf innehäller beslämmelser om erkännande av vissa avgö­randen som har meddelats i främmande stat.

Beslämmelserna grundas på artiklarna 9 och 10 i erkännandeprotokollet. Som huvudregel gäller enligl artikel 9 alt lagakraftvunnet avgörande i för­dragsslutande stat rörande rätten att få europeiskt patent för stat som har designerats i europeisk palenlansökan skall utan särskilt förfarande erkän­nas i övriga fördragssluiande stater. Omprövning av rätlens behörighel får inte ske i annan fördragsslutande slal och inle heller ny prövning i sak.

Med fördragsslutande slal avses i erkännandeprotokoltet endast stal som är bunden av protokollet (art. 1.3). Genom reservation vid tillträdet till den europeiska patenlkonventionen kan nämligen fördragsslutande stat undgå alt bli bunden av protokollet för en övergångstid på högst tio år från det att konventionen har trätt i kraft.

Från huvudregeln om skytdighei all erkänna avgöranden av det slag som avses i protokollet görs i artikel 10 två undantag. Det ena avser det fall att patentsökande, som inle har ingått i svaromål, visar antingen all han inte har delgivits käromålel i föreskriven ordning eller all han delgivits käromå­let så sent all han inle har haft rådrum för att svara i saken. Det andra un­dantaget avser det falt all avgörandet är oförenligt med annal avgörande som har meddelats i fördragsslutande stat i tidigare anhängiggjort mål mel­lan samma parter.

1 enlighet med protokollets huvudregel föreskrivs i paragrafens/(;ri/rt stycke att lagakraftvunnet avgörande om rätt att få europeiskt patent för stat som är bunden av protokollet och som omfattas av ansökan om sådani patenl, gäller i Sverige om det har meddelats i stat som är bunden av proio­kollel.

I paragrafens andra siycke görs i överensstämmelse med protokollet två undanlag från den skytdighei att erkänna avgörande som föreskrivs i försia stycket. Avgörande som avses i försia slyckel gäller sålunda inle i Sverige. om del har meddelats mol patentsökande, som inte har ingått i svaromål, och den handling varigenom talan väcktes inte har delgivits honom i före­skriven ordning eller han inte har fått tillräcklig tid att svara i saken. Del räcker sälunda alt brist föreligger i ett av de hänseenden som nu nämnts för att avgörandet inte skall erkännas i Sverige. Avgörandet gäller inte heller i Sverige, om det är oförenligt med annat avgörande som i ett tidigare an­hängiggjort mål mellan samma parter har meddelats i stat som är bunden av erkännandeprotokoltet.

2  S

Paragiafen innehåller vissa bestämmelser om när svensk domstol är be­hörig att ta upp lalan om rätt att få patenl som avses i I S.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         400

Om det inle är fråga om tvist mellan en arbetstagare och dennes arbets­givare angående arbetstagarens uppfinning, gäller enligt erkännandeproto­koltet följande forumregler. Har den patentsökande hemvist eller säte i för­dragsslutande stat som är bunden av protokollet, skatt talan väckas vid domstol i den staten (art. 2). Om den patentsökande inte har hemvist eller säte i fördragsslutande stal men käranden har det, skall talan väckas vid domstol i den stat där käranden har hemvist eller säte (art. 3). Dessa fo­rumregler är i princip dispositiva. Har parterna avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig bekräftelse, att en domstot i viss fördragsslutande stal eller viss fördragsslutande stals domstolar skatt avgöra tvisten, får så­lunda talan prövas endast av den domstolen etter den statens domstolar (arl. 5). Finns inte behörig domstot enligt dessa bestämmelser, får lalan prövas endast av domstol i Förbundsrepubliken Tyskland (art. 6).

1 enlighet med de nu återgivna bestämmelserna i erkännandeprolokollel föreskrivs i förevarande paragraf all svensk domstol är behörig att ta upp talan om räll att få patent som avses il S i tre fall. Behörighet föreligger så­lunda, om svaranden har hemvist i Sverige. Svensk domstol är vidare be­hörig, om käranden har hemvist i Sverige och svaranden inte har hemvist i siat som är bunden av protokollet. Slutligen tillkommer behörighel svensk domstol, om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig bekräftelse, att talan skall väckas vid svensk domstot.

En juridisk person har enligt svensk lag i processrättsligt sammanhang hemvist i Sverige om den har sitt säte eller sin förvaltning här i landet. En­ligt 10 kap. I S iredje stycket rättegångsbalken gäller för juridisk person som hemvist den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen inle är besläml eller styrelse inle finns, den ort där förvaltningen förs. Det­samma gälter i fråga om kommun etter annan menighet. Dessa bestämmel­ser om hemvist för jundisk person kan tillämpas även i fatt som avses i fö­revarande paragraf. Någon särbestämmelse om när lalan som här avses får tas upp mot juridisk person behövs därför inte.

Förevarande paragraf är inle tillämplig, om tvisten gäller en arbetstaga­res uppfinning och parterna är arbetslagaren och dennes arbetsgivare. 1 så­dant falt gäller i stället 3 S.

Enligl artikel 7 i erkännandeprotokoltet skall domstot i mål som avses i protokollet alttid självmant pröva sin behörighet. Med hänsyn till den av­fattning som förevarande paragraf har givits har någon uttrycktig föreskrift härom inte ansetts erforderlig.

3 S

Denna paragraf innehåller beslämmelser om svensk domstots behörig­het att la upp talan om rätt att få patent som avses i I §, om denna talan rör en arbetstagares uppfinning och fråga är om tvist mellan arbetstagaren och dennes arbetsgivare.

Om europeisk patenlansökan rör uppfinning gjord av arbetstagare, skatt


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         401

enligt artikel 4 i erkännandeprotokollet lalan i mål som nu avses mellan ar­betsgivaren och arbetslagaren prövas av domstol i den slal enligl vars lag frågan om rällen lill arbetstagarens uppfinning skall avgöras. Enligl ariikel 60.1 i den europeiska patenlkonventionen skall rätten till europeiskt patenl på sådan uppfinning avgöras enligl lagen i den stal i vilken arbetstagaren huvudsakligen är sysselsatt. Kan det inte faslslällas i vilken slal arbetsta­garen är huvudsakligen sysselsatt, skall tillämpas tagen i den slal i vilken del driflsstälte. lill vilkel arbetslagaren är knuien. är beläget. Även när del är fråga om tvist mellan en arbetstagare och dennes arbetsgivare angående rälten all få europeiski patent på arbetstagarens uppfinning får parterna enligl erkännandeprolokollel träffa avtal om behörig domstol. Delta gäller dock endast i den mån sådant avtal är tillålel enligl den slals tag som är titt-lämplig på anställningsavtalet (arl. 5.2). Om i mål som nu avses behörig domstol inte finns enligt dessa bestämmelser, får lalan prövas endast av domstol i Förbundsrepubliken Tysktand (arl. 6).

I överensslämmelse med de nu återgivna bestämmelserna i erkännan­deprolokollel regleras i förevarande paragrafs försia stycke när svensk domstol är behörig alt ta upp tvist mellan en arbetstagare och dennes ar­betsgivare rörande rälten att få europeiski patenl på arbetstagarens uppfin­ning. 1 fråga om sådan tvist gäller förevarande paragraf i stället för 2 S. Svensk domstol är sålunda behörig, om arbetstagaren när uppfinningen gjordes huvudsakligen var sysselsatt i Sverige. Kan del inte avgöras var arbetslagaren huvudsakligen var sysselsatt när uppfinningen gjordes, är svensk domstol behörig om han då var knuten till driftsställe i Sverige. Vidare är svensk domstol behörig om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skrifttig bekräftelse, alt talan skall väckas vid svensk dom­stot och sådani avtal är tillåtet enligl den stats lag som är tillämplig på an­ställningsavtalet.

Som nyss har nämnls får enligt erkännandeprotokollet parterna i mål som avses i förevarande paragraf träffa avtal om behörig domstol endasl i den mån delta är tillålel enligt den stals tag som är tillämplig på anställ­ningsavtalet. Om svensk lag är lillämplig på anslällningsavtatel. lorde frå­ga om rätten att få europeiskt patent på arbetstagarens uppfinning i allmän­het också vara att avgöra enligt svensk tag. Det har ansetts alt tillämpning av svensk lag rörande rällen titt arbetstagares uppfinning så långt möjligt bör äga rum vid svensk domstol. I paragrafens andra stycke föreskrivs där­för att, om svensk lag är tillämplig på anställningsavtalet, avtal mellan ar­betsgivare och arbetstagare om all talan skall väckas vid utländsk domstol är ulan verkan.

Såsom har anmärkts i anslulning till 2 S skall domstol i mål som avses i erkännandeprolokollel självmant pröva sin behörighet. Detta gäller såle­des även i mål som avses i förevarande paragraf. Någon uttrycklig före­skrift härom har inte ansetts erforderlig.

26   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        402

4  S

t denna paragraf ges i överensstämmelse med artikel 60.1 i den europeis­ka patenlkonventionen bestämmelser om tillämplig lag när svensk domstol lar upp mål som avses i 3 §, dvs. tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare rörande rätt alt få euiopeiskl patent på arbetstagarens uppfinning.

t förevarande paragrafs/öw/rt siycke behandlas det fall alt svensk dom­stol är behörig enligt 3 S försia stycket I. Svensk domstols behörighet grundas då på anställningens anknyining till Sverige. I dylika fall skall svensk lag tillämpas.

Om svensk domstol är behörig enligt 3 S första stycket 2, dvs. på grund av avtal mellan parterna, skall enligt andra slyckel i förevarande paragraf rätten alt få europeiskt patent på uppfinningen avgöras enligt lagen i den stal där arbetstagaren huvudsakligen var sysselsatt när uppfinningen gjor­des. Kan del inte avgöras var arbetstagaren då var huvudsakligen syssel­satt, skall domstolen tillämpa lagen i den stat där det driftsställe var belä­get till vilket arbetstagaren var knuien.

5  S

1 erkännandeprolokollel (art. 8) föreskrivs all. om talan mellan samma parter avseende samma sak har väckts vid domstolar i olika fördragsslu­tande stater, den domstol vid vilken lalan väcktes senare självmant skall förklara sig inte vara behörig till förmån för den domstol vid vilken lalan väcktes lidigare. Härifrån görs dock det undantaget att. om invändning har gjorts mol behörigheten för den domstot där talan först väcktes, målet vid den domstol där talan väckts senare skall förklaras vilande till dess den förslnämnda domstolens avgörande har vunnit laga kraft.

1 förevarande paragraf har. såvilt gäller svensk domstol, meddelats före­skrifter i saklig överensslämmelse med de nu nämnda bestämmelserna i er­kännandeprotokollet. Om tvist mellan samma parter rörande samma sak tidigare har anhängiggjorts vid domstot i annan fördragsslutande stat som är bunden av protokollet och den tvisten ännu inte har avgjorts, utgör detta rätlegångshinder i Sverige. Har vid den utländska domstolen gjorts in­vändning mol dennas behörighet, skall dock den svenska domstolen för­klara det mål som har anhängiggjorts i Sverige vilande, titt dess att frågan om den utländska domstolens behörighet har avgjorts genom beslul som har vunnit laga krafl. Sedan tvisten har avgjorts och det utländska avgö­randet vunnil laga kraft, skall avgörandet enligt I S erkännas i Sverige. Detta avgörande kommer att utgöra hinder mot att ny talan mellan samma parter rörande samma sak prövas av svensk domstol.

6  §

1 förevarande paragraf, som grundas på ariikel 9 i den europeiska patenl­konventionen, ges vissa bestämmelser om svensk domstots behörighet att pröva talan mot den europeiska patentorganisalionen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        403

Enligt paragrafens/ö/-j7« siycke får svensk domstol ta upp talan mot den europeiska patentorganisalionen om fullgörande av avlat eller skadestånd på grund av avtalsbrott endast om det i avtalet föreskrivs att sådan talan skall prövas av svensk domstol. Äv artikel 9.4.a i konveniionen framgår all sådan talan skatt prövas av domstot i Förbundsrepubliken Tyskland, om parterna inte i avtalet har föreskrivit all tvisten skall prövas av domstol i annan stat.

Andra slyckel innehåller föreskrifi om svensk domstots behörighet i mål rörande utomobligaloriskt skadeståndsansvar för den europeiska patentor­ganisalionen. Talan mot organisationen rörande sådant ansvar får las upp av svensk domstol endast om skadan har uppkommit i samband med verk­samhel som har bedrivits vid det europeiska patentverkets kontor i Sveri­ge eller om skadan har orsakats av yänsleman vid sådant kontor. Före­skriften föranleds av att det i konventionen förutsätts att del europeiska paientverkel kan komma all upprätta informationskontor i fördragsslutan­de stat (art. 7). Äv artikel 9.4.b i konventionen framgår, alt lalan i dessa fatt också får väckas vid domstol i Förbundsrepubliken Tysktand.

I artikel 9 i den europeiska patentkonventionen ges också vissa bestäm­melser om lillämplig lag i sådana mål som avses i förevarande paragraf Enligt artikel 9.1 skatt sålunda organisationens kontraktsrätlsliga ansvar avgöras enligt den lag som är tillämplig pä avtalet i fråga. Detta överens­stämmer med svensk internationell privaträtt och föranleder därför inte någon särskild bestämmelse. I de fall då talan rörande utomobligaloriskt skadeståndsansvar för organisationen med stöd av förevarande paragraf kan prövas av svensk domstol, följer av artikel 9.2 att svensk tag skatt till-lämpas. Även detta torde överensstämma med svensk inlemationett pri­vaträtt. Någon särskild föreskrifi synes därför inle erforderlig i detta avse­ende.

13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om bevisupptagning åt utländsk domstol

Enligt artikel 131.2 i den europeiska patentkonventionen skall domstolar och andra behöriga myndigheler i de fördragsslutande slalerna på begäran av det europeiska paientverkel för detta verks räkning ta upp bevisning och vidta andra rättsliga åtgärder. Vid förfarandet inför del europeiska pa­tenlverket kan enligt artikel 117.1 bevisning ske genom bl.a. hörande av part, inhämtande av upplysningar, företeende av handlingar, hörande av vittnen, sakkunnigutlåtande, syn och beedigat skriftligt utlåtande.

Om det europeiska paientverkel finner alt muntligt förhör med part, vitt­ne eller sakkunnig erfordras, kan verket antingen kalla vederbörande att inställa sig inför verket eller med stöd av artikel 131.2 begära att domstol i den stat där den som skall höras har hemvist tar upp bevisningen (art. 117.3). Den som har kallats att inställa sig inför det europeiska patentver-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        404

ket kan begära att i stället bli hörd vid domstol i den stat där han har hem­vist (art. 117.4). Har part, vittne eller sakkunnig hörts vid det europeiska patentverket, får verket begära all han hörs på nytt under ed eller i lika bindande form vid domstol i den stat där den hörde har hemvist (art. 117.5). När del europeiska patenlverket begär bevisupptagning vid dom­stol i fördragsslutande stal, får del begära all bevisupptagningen skatt ske under ed eller i lika bindande form. Vidare får verket begära all en ledamot av det organ vid del europeiska paientverkel som handlägger ärendel skall få vara närvarande och ställa frågor titt part. vittne etter sakkunnig, anting­en direkt etter genom domstolen (art, 117.6).

I regel 99 i tittämpningsföreskrifiei na titt konveniionen finns närmare be­slämmelser rörande rättshjälp åt det europeiska patentverket.

Varje fördragsslutande stat skatt ulse ett centralorgan, som skall ta emot begäran om rättshjälp från det europeiska patentverket och vidarebefordra sådan begäran till behörig myndighei (regel 99.1). Begäran skall vara avfat­tad på eller översalt till det språk som används vid denna myndighet (regel 99.2). Är den myndighet till vilken begäran har överiämnals inte behörig, skatt den återstälta begäran till centralorganet. Detta skall, om del finns be­hörig myndighei i den slalen. översända begäran dit och i annat fall åter­sända begäran till det europeiska patenlverket (regel 99.4).

1 den mån särskilda beslämmelser inte ges i regel 99.5 eller 99.6. skall den nationella myndighelen lillämpa lagen i sin stat vid handläggning av ärendet (regel 99.3). Enligt regel 99.5 skatt del europeiska patenlverket un­derrättas om tid och plats för bevisupptagning etter annan åtgärd för all i sin lur undenätla parter, vittnen och sakkunniga härom. Regel 99.6 inne­håller föreskrifi om att den myndighet som handlägger ärendet mäste tillå­ta företrädare för beröri organ vid del europeiska patentverket att närvara och ställa frågor till parter, vittnen och sakkunniga.

I fråga om kostnadema för rättshjälp föreskrivs i regel 99.7 all avgifi el­ler ersättning inte får tas ut. Vederbörande stat får dock av det europeiska paientverkel kräva ersättning för arvode till sakkunnig och tolk samt för kostnader som har uppstått till följd av att företrädare för det europeiska patenlverket har varit närvarande.

I förevarande lag i dess nu gällande lydelse behandlas bevisupptagning åt utländsk domstol etter annan utländsk judiciell myndighet. I lagen har gjorts de tillägg som krävs för alt bevisupptagning ål det europeiska pa­tenlverket skall kunna äga rum vid svensk domstol i enlighet med vad som föreskrivs i konventionen. 1 fråga om de kostnader som uppkommer vid bevisupptagning för det europeiska patentverket bör föreskrifter meddelas i administrativ ordning.

I  S

Av förevarande paragrafsyo/j/o siycke följer att utländsk domstol, som i visst mål eller ärende gör framställning hos svensk domstol om vidtagande


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        405

av åtgärd som hör till rättegången vid den utländska domstolen, skall läm­na sin framslällning litl utrikesdepartementet. Sådan åtgärd kan avse upp­lagande av ed, anställande av förhör med part eller upplagande av bevis genom vittne, sakkunnig eller syn eller av skriftligt bevis. Utrikesdeparte­mentet skall vidarebefordra framställningen till den domstol som enligl la­gen är behörig att vidta åtgäiden. Som nyss nämnts skall enligt den euro­peiska paientkonventionen fördragsslutande stat utse ett centralorgan, som skall ta emot framställning om bevisupptagning. Utrikesdepartemen­tet är enligt första styckei i förevarande paragraf sådan myndighet i förhål­lande till utländsk domstol. Enligt den i Haag den 18 mars 1970 dagteckna­de konventionen om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur skatt de fördragsslutande staterna utse ell central­organ för att ta emot framställning om bevisupptagning. Utrikesdeparte­mentet är svenskl centralorgan enligt den konveniionen. Det har ansetts lämpligt att utrikesdepartementet har denna uppgifl också i förhållande till det europeiska patenlverket. Detta kräver inte någon ändring i första slyc­ket.

Enligt paragrafens andra stycke skall i förevarande lag annan uttändsk judiciell myndighei anses lika med utländsk domstol. Denna bestämmelse har ändrats så att även del europeiska patent verket i denna lag skall anses lika med utländsk domstol.

3 S

Denna paragraf innehåller bestämmelser om vad svensk domstol skall göra, om den finner sig inte kunna vidla den ålgärd som har begäits av den utländska domstolen.

Regel 99.4 i tillämpningsföreskrifterna till den europeiska patenlkonven­tionen innehåller beslämmelser rörande vad som skall iakttas, om den domstot som har mottagit begäran om rättshjälp finner sig inte vara behö­rig. Dessa bestämmelser avviker från vad som gäller enligt förevarande pa­ragraf. Särskilda bestämmelser för del fatt att bevisupptagning eller annan åtgärd har begärts av det europeiska patenlverket har tagits in som tredje och fjärde styckena i förevarande paragraf

1 tredje stycket anges vad den svenska domstolen skall göra om den fin­neratt den begärda åtgärden inte kan vidtas elleralt åtgärden enligt forum­reglerna i 2 § andra stycket ankommer på annan domstol. Domstolen skall då meddela utrikesdepartementet sill beslul och dit återställa de handling­ar som har erhållits i ärendet.

Ifjärde stycket regleras vad som åligger utrikesdepartementet, om rät­ten har meddelat beslut som avses i tredje stycket. Har rätten funnii att be­gärd åtgärd över huvud taget inle kan vidtas, skall utrikesdepartementet underrätta del europeiska patenlverket därom. Om rätten däremoi har fun­nit att åtgärden ankommer på annan domstol, skall departementet, om an­nan svensk domstol är behörig, överlämna framställningen dit. Är svensk


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        406

domstol inte behörig, skall det europeiska patenlverket underrättas om rättens beslut.

4  S

I paragrafens försia stycke föreskrivs att om hinder inte möler för den äskade åtgärden, rätten skall sätta ut dag för ärendets företagande. 1 detta stycke görs inte någon ändring.

Enligt andra stycket i dess nu gällande lydelse är rätten skyldig all un­derrätta den utländska domstolen om dagen för ärendets företagande en­dasl i vissa angivna fall. Del skall sålunda altlid ske om åtgärden avser brottmål (första punkten). 1 annat fall skall del ske endast om den utländs­ka domstolen har begäri det (andra punkten).

Som nyss nämnts skatt i fall då bevisupptagning eller annan ålgärd har begärts av det europeiska patenlverket. detta verk alltid underrättas om tid och plats för åtgärden. På grund härav harandra styckei andra punkten ändrats så att underrättelse om vilken dag ärendel skall förekomma skatt lämnas om den utländska domstolen har gjort framställning om del eller orn ålgärden har begärts av det europeiska patentverket. Någon särskild föreskrifi om att även plats för ålgärden skall anges torde inte erfordras. Det får anses självklart all uppgifl härom las in i underrättelsen.

5  S

Paragrafen innehåller besiämmelserom handläggning av ärende rörande bevisupptagning åt utländsk domstot.

1 försia slyckel föreskrivs all om inle annat föranleds av föreskrifterna i förevarande lag. bestämmelserna om rättegång vid svensk domstol skall gälla. Ärendel skall anses som bevisupptagning utom huvudförhandling. Part som inle skall höras eller själv fullgöra något behöver dock inle kallas. I detta stycke görs inte någon ändring.

1 förevarande paragrafs andra stycke i dess nu gällande lydelse före­skrivs att domare vid den utländska domstolen har rätt att närvara vid be­visupptagning ellerannan ålgärd som avses i I S. Såsom förut har nämnls måste rätten enligl den europeiska paientkonventionen ge företrädare för verket rätt all vara närvarande när förhör hålls eller annan åtgärd vidtas på begäran av del europeiska patenlverket (regel 99.6). Vidare har sådan före­trädare enligt konveniionen rätt att ställa frågor till part, vittne och sak­kunnig. På grund häiav har till andra styckei som andra och tredje punkter lagls bestämmelser om rätt för företrädare för det europeiska patentverket att närvara vid bevisupptagning etter annan åtgärd som avses i I S samt att ställa frågor titt part, vittne eller sakkunnig som hörs.

Det bör i delta sammanhang framhållas att den omständigheten att före­trädare för det europeiska patentverket får närvara och ställa frågor inte får föranleda att förhandling hålls på annal språk än svenska. Om företrä­dare för det europeiska paientverkel inte behärskar svenska, måsle alltså tolk anlitas (jfr 5 kap. 6 § rättegångsbalken).


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        407

Som tidigare har nämnls skall enligl regel 99.3 i tillämpningsföreskrif­terna till den europeiska patentkonventionen domstolen vid handläggning av ärende om rättshjälp åt det europeiska patentverket tillämpa nalionell lag. Domstolen skatt dock under alla förhållanden undenätta det europeis­ka patentverket om tid och plats för åtgärden för all detta i sin tur skall meddela parter, vittnen och sakkunniga.

Kommittén har ansett att regel 99.5 bör tolkas på det sällel att det inte ankommer på domstolen att kalla till bevisupptagning etter annan ålgärd. I kommitténs förslag har däiför som 5 a S tagits in en föreskrift om att utfär­dande av kallelse till bevisupptagning eller annan åtgärd som vidtas på be­gäran av det europeiska patenlverket ankommer på detia patentverk. Vidare finns i kommittéförslaget en beslämmelse alt vad som föreskrivs i svensk lag om kallelse inte är tillämpligt.

Efiersom rätten enligt kommitténs förstag inte skulle utfärda kallelse, skulle detta bl.a. medföra all vite inte kan föreläggas och hämtning inte kan komma i fiåga vid utevaro. Detta skulle motverka syftel med bestäm­melserna i konventionen om bevisupptagning vid nalionell domstol. I regel

99.3   anges i anslutning till huvudregeln att nationell tag skall tillämpas vid bevisupptagning hos nationell myndighet och att detta särskilt gälter tvångsmedel. Det är att märka alt det europeiska patenlverket inte har nå­got tvångsmedel titt förfogande gentemot den som inte efterkommer ver­kets kallelse titt förhör. Mot bakgrund av vad sålunda har anförls kan regel 99.5 inte anses innebära hinder mot att tillämpa svensk räll även när det gäller kallelse till bevisupptagning eller annan ålgärd som vidlas på del eu­ropeiska palenlverkels begäran. Någon motsvarighet titt 5 a S i kom­mitténs förslag har därför inte tagits upp i del remitterade förslagel. Att domstolen skall underrätta det europeiska patenlverket om lid för åtgär­den föreskrivs i 4 S andra stycket. Det europeiska patentverket kommer därför att få möjlighet att underrätta parter, vittnen och sakkunniga.

13.3   Förslaget till lag om ändring i lagen om försvarsuppfinningar

5 S

Enligt lagen om försvarsuppfinningar prövas fräga huruvida svensk för­svarsuppfinning skall hållas hemtig av granskningsnämnden för försvars­uppfinningar. 1 förevarande paragraf regleras hur sådan fråga skall bringas under granskningsnämndens prövning.

Enligl paragrafen i dess nu gällande lydelse åligger det patentmyndighe­ten alt underställa granskningsnämnden patenlansökan som avser svensk försvarsuppfinning för prövning huruvida uppfinningen skall hållas hemlig. Den som vill att svensk försvarsuppfinning som inte har patentsökts skall få offentliggöras eller på annat sätt yppas skall däremot själv begära pröv­ning hos granskningsnämnden. Med "ansökan om patent" avses här up­penbariigen endasl del fall att uppfinningen har patentsökts hos den svens-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        408

ka patentmyndighelen. Av paragrafen framgår att del inle utgör obehörigi yppande alt hos den svenska patentmyndigheten söka patenl på svensk försvarsuppfinning.

Paragiafen har delals upp i Ivå stycken.

I förslå styckei regleras den svenska palentmyndighelens skyldighel alt svara för alt fiågan huruvida svensk försvarsuppfinning skall hållas hemlig blir föremål för granskningsnämndens prövning. Där föreskrivs att den svenska patentmyndigheten skall underställa granskningsnämnden sådan ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning som ges in till myndighe­ten. Bestämmelsen innebär att det åligger patentmyndighelen att ex officio underställa nämnden inle bara svenska nationella patentansökningar utan också sådana internationella och europeiska patentansökningar som ges in till myndigheten för vidare befordran litl handläggning enligt samarbels­konvenlionen resp. den europeiska palenlkonventionen. Däremot omfat­tas inle del fall alt internationell patentansökan kommer in till den svenska patenlmyndighelen för att fullföljas där.

Andra slycket innehåller bestämmelser om hur granskningsnämndens prövning beiräffande svensk försvarsuppfinning erhålls när uppfinningen inte patentsöks genom ansökan som ges in lill den svenska patentmyndig­heten. Skyldighet all själv begära granskningsnämndens prövning gäller sålunda för den som vill offentliggöra eller på annat sätl yppa svensk för­svarsuppfinning som inte har patentsökts. Delsamma gäller för den som vill söka paleni på svensk försvarsuppfinning genom all ge in internationell eller europeisk patentansökan annorstädes än hos den svenska paientmyn­digheten. Det är sälunda inte tillålel all direkt hos det europeiska patenl­verket ge in ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning innan granskningsnämnden har prövat huruvida uppfinningen skall hållas hemlig enligt förevarande lag.

Prövning enligt andra stycket kan begäras inte enbart av uppfinnaren utan även av tredje man. om hans rätt är berörd (jfr prop. 1971:138 s. 50 f.).

7 §

Enligt denna paragraf i dess nu gällande lydetse gäller en viss frist för prövning av sådan fråga om hemlighållande som har underställts nämnden av patentmyndigheten. Meddelas inte förordnande om hemlighållande inom denna frist, upphör uppfinningen att vara hemlig enligt förevarande lag. Fristen är tre månader från den dag då beskrivning över uppfinningen med tillhörande ritningar och patentkrav på svenska inkom till patentmyn­digheten. När det gäller ärende som har hänskjutits titt granskningsnämn­den av annan än patenlmyndighelen. dvs. av enskild part, föreskrivs i ta­gen i dess nuvarande lydelse inle någon frist.

Paragrafen har delats upp i tre stycken.

Iförsta stycket föreskrivs att om granskningsnämnden inle inom viss frist har meddelat beslut i sådana ärenden som har underställts nämnden


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        409

av patentmyndighelen. uppfinningen upphör alt vara hemlig enligl föreva­rande lag.

1 andra styckei anges den frisl inom vilken granskningsnämnden har alt meddela beslut i ärende som har underställts nämnden av patentmyndighe­len. Frislen varierar beroende på vilkel falt som föreligger.

Under punkten I behandlas internationell patentansökan som har kom­mit in till patenlmyndighelen i dess egenskap av mottagande myndighet. Om prioritet inte har åberopats är fristen tre månader från ansökningens ingivningsdag. Har prioritet begärts, är fristen dock högsl tolv månader tio dagar från ingivningsdagen för den tidigaste av de ansökningar från vilka priorilei har begärts. 1 de falt då sökanden utnyttiar prioriletsåret fullt ut blir alltså den tid som står titt granskningsnämndens förfogande mycket kort. I fråga om de överväganden som ligger till grund för regleringen i del­la hänseende hänvisas till vad som har anförts i redogörelsen för huvud­dragen av den föreslagna lagsiifiningen (avsnitl 11.20.5).

Punkien 2 avser europeisk patentansökan som patentmyndighelen har tagit emot för vidare befordran litl del europeiska paientverkel. Om priori­tet inte har åberopats, är fristen tre månader från det att ansökningen kom in till patentmyndigheten. Har prioritet åberopats, är frislen dock högst tretton månader från ingivningsdagen för den tidigaste av de ansökningar från vilka prioritet har åberopats. Ulnyttjar sökanden heta prioritetsåret, blir den tid som står titt granskningsnämndens förfogande sålunda endasl omkring en månad.

Punkten 3 gäller ansökan om patent som skatt handläggas enbart av pa­tentmyndighelen, dvs. nalionell svensk palenlansökan. Beträffande sådan ansökan görs inte någon ändring i gällande rätt. Frislen för gransknings­nämnden all avgöra ärendet är alltså tre månader från den dag då beskriv­ning över uppfinningen med tillhörande ritningar och paientkrav på svens­ka kom in titt patentmyndigheten.

I ell nytt tredje siycke i paragrafen föreskrivs bestämd frist även för av­görande av ärenden som har anhängiggjorts av enskild part. Denna frist är tre månader från den dag då ansökan om nämndens prövning och samtliga de handlingar vilka sökanden önskar åberopa kom in till nämnden. Har i sådant falt beslut om hemlighållande inte meddelats inom denna frist, upp­hör uppfinningen att vara hemlig enligt förevarande tag.

Rörande utgångspunkten för den tidsfrist som anges i tredje stycket bör anmärkas följande. Med uttrycket "samttiga de handlingar vilka sökanden önskar åberopa" avses inte bara handlingar som sökanden självmant ger in titt granskningsnämnden utan även handlingar som sökanden ger in efter begäran om komplettering från nämnden. Om nämnden begär komplette­ring, flyttas alltså utgångspunkten för beräkningen av fristen fram titt dess att sökanden har givit in de handlingar som nämnden har begärt. Skulle sö­kanden inle efterkomma begäran om komplettering, torde fristen få räknas från den tidpunkt vid vilken den av nämnden sist medgivna fristen för att komplettera ärendet löpte ut.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        410

10 S

Paragrafen innehäller i sin nu gällande lydelse bestämmelser rörande an­sökan i utlandet om patenl på hemlig svensk försvarsuppfinning. Bestäm­melserna gälter både uppfinningar som är hemtiga enligt 4 S och uppfin­ningar som omfaltas av förordnande som har meddelats av gransknings­nämnden enligt 6 S. När det gäller svensk försvarsuppfinning som skall hållas hemlig får sålunda enligl försia punkien ansökan om patent eller an­nan skyddsrält inte göras i främmande stal. om inte regeringen medger det. Enligt andra punkien får regeringen lämna sådant medgivande endasl un­der förutsättning att uppfinningen hålls hemlig även i den främmande sla­len.

Sedan Sverige har tillträtt samarbetskonventionen och den europeiska palenlkonvenlionen. kan patentansökan som avser främmande stat ges in även lill den svenska paientmyndigheten. På grund härav harförsla punk­ten i paragrafen givils den avfattningen att ansökan om patent eller annan skyddsrätt i främmande stat på svensk försvarsuppfinning som skall hållas hemlig får göras endast om regeringen medger det. Äv lydelsen framgår all detta gäller oavsett var ansökningen faktiskt inlämnas.

I andra punkien har inte gjorts någon ändring. Det bör emellertid i detta sainmanhang framhållas att medgivande titt ansökan om skydd i främman­de stat på svensk försvaisuppfinning inte kan innefatta medgivande titt att ansökan görs i form av internationell eller europeisk patentansökan. Var­ken internalionell eller euiopeisk palenlansökan kan nämligen hållas hem­lig på sätt som förutsätts i förevarande paragraf.

12 S

Paragrafen innehåller i sin nu gällande lydelse beslämmelser om hand­läggningen vid patentmyndighelen av ansökan om patenl på sådan uppfin­ning som skall hållas hemlig enligt granskningsnämndens förordnande. 1 dessa beslämmelser görs inte någon ändring.

Till paragrafen haremellertid fogats ett andra stycke i vilket regleras hur patenlmyndighelen skatt förfara med sådan iniernationell eller europeisk patentansökan som har tagits emot av patentmyndighelen för vidare be­fordran till handläggning enligt samarbetskonventionen resp. den euro­peiska patentkonventionen, om ansökningen skall hållas hemtig enligt för­ordnande av granskningsnämnden. Har granskningsnämnden meddelat förordnande enligt 6 S beträffande sådan ansökan, får sålunda denna enligt förevarande stycke inte vidarebefordras för fortsatt handläggning som in­ternationelt eller europeisk patenlansökan.

15 S

I denna paragraf i dess nu gällande lydelse föreskrivs att, om patent i Sverige söks på utländsk försvarsuppfinning, patentmyndigheten skall un­derställa granskningsnämnden ansökningen för prövning huruvida uppfin­ningen skall hållas hemlig.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        411

Av skäl som lidigare har anförls (avsnill 11.20.5) finns del inle anledning all i Sverige hemlighålla utiändsk försvarsuppfinning som söks skyddad genoin iniernalionell eller europeisk palenlansökan. Till förevarande para­graf har i enlighel härmed som en andra punkt fogats en bestämmelse av innebörd all paientmyndigheten inte skall underställa granskningsnämn­den internationell eller euiopeisk palenlansökan som avser utländsk för­svarsuppfinning.

13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och pri­vilegier i vissa fall

Till den europeiska palenlkonvenlionen hör. som förut nämnts, ell pro­tokoll angående den europeiska palentorganisationens privilegier och im­munitet. Delta prolokoll ulgör en del av konveniionen. I protokollet regle­ras frågan om immunitet och privilegier för den europeiska patentorganisa­lionen. för medlemmarnas representanter i förvaltningsrådet, för persona­len vid det europeiska patenlverket saml för personer med uppdrag av or­ganisationen.

Beslämmelserna i protokollet innebär i huvudsak följande. Organisatio­nens lokaler och arkiv skall vara okränkbara. Organisationen skall åtnjuta immunitet mot rättsliga och exekutiva åtgärder och dess egendom och in­komster skall vara befriade från skaller, lullar o. d. Den skall vidare åtnju­ta vissa lättnader i förekommande valulareslriktioner. Vissa undanlag finns dock från dessa regler.

Medlemsstaternas ombud i förvaltningsrådel och deras ersättare, rådgi­vare och experter skall vid fullgörandet av sina uppgifter inom organisatio­nen åtnjuta immunitet och privilegier i vissa närmare angivna hänseenden. Även dessa personers makar åtnjuter vissa privilegier. Immunitet och pri­vilegier lillkommer också verkets president och övriga anställda vid verket och i viss utsträckning deras familjer saml personer med uppdrag för orga­nisationen. Del är att märka att immuniteten inle omfatiar lalan som gäller ansvar för trafikbrott eller skadestånd på grund av trafikolycka. Befatt­ningshavare vid del europeiska patenlverket skall vara befriad från nalio­nell inkomslskall på lön som beskallas av den europeiska patentorganisa­tionen. Omfattningen av dessa förmåner öveiensstämmer med vad som är brukligt i fråga om andra internationetta organisationer av motsvarande slag.

1 protokollet förklaras att immunitet och privilegier inle har införls för att ge någon personliga fördelar ulan för att säkerställa att organisationens verksamhel kan bedrivas utan hinder och för att de personer som omfattas av förmånerna skatt vara fullständigt oberoende vid utförandel av sina uppgifter. Immuniteten skatt därför hävas i de fall då den skutte hindra rätt­visans gång och den kan hävas utan förfång för del ändamål för vilket im­muniteten har medgivits.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         412

Del är all märka alt i fråga om befattningshavare vid del europeiska pa­ientverkel och personer som utför uppdrag ål organisationen det närmare innehållet i privilegierna och immuniteten avgörs av den europeiska pa­lentorganisationens förvaltningsråd.

Fördragsslutande stat har rätt all undanta egna medborgare från vissa förmåner enligl protokollet. Delsamma gäller i fråga om person som vid den lidpunkt då han tillträder sin tiänst vid den europeiska patentorganisa­lionen har hemvist i vederbörande stat och inte är anställd vid annan mellanstatiig organisation vars personat övertas av förstnämnda organisa­tion. Del har inle ansetts påkallat att göra sådant undantag för Sveriges del.

Enligt 4 S i förevarande lag ålnjuler vissa i bilaga till tagen uppräknade internationella organ och personer med anknyining titt sådana organ im­munitet och privilegier enligt vad som har bestämts i stadga eller avtal som är i krafl i förhållande lill Sverige. Som lidigare har nämnts förutsätter ett svenskt tillträde lill den euiopeiska patenlkonventionen att protokollets beslämmelser om immunitet och privilegier införlivas med svensk rätt. Delta bör ske genom tillägg lill uppräkningen i bilagan av dem som är be­rälligade lill förmåner enligl 4 S i lagen. Organisationen samt medlemmar­nas representanter i förvaltningsrådel och sådana representanters makar, personer med tiänst hos det europeiska patentverket och dessa personers familjer samt personer med uppdrag av organisationen har sålunda — un­der en ny punkt 28 - förts in i den uppräkning av förmånsberättigade som finns i bilagan. Med medlemmarnas representanter i förvaltningsrådet av­ses medlemsslaternas ombud i rådet och ombudens ersättare, experter och rådgivare.

Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft omgående. Konventionens bestämmelser om immunitet och privilegier blir enligl 4 S förevarande tag tillämpliga som svensk lag först från den dag då konveniionen träder i kraft i förhållande till Sverige Oft prop. 1975/76:205 s. 18f). Det åligger rege­ringen all kungöra lidpunkten dä avlat eller stadga har trätt i kraft i förhål­lande till Sverige.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        413

14    Hemställan

Jag hemställer att tagrådets yttrande inhämtas över förstagen till

1.         tag om ändring i patentlagen (1967: 837),

2.    tag om erkännande av vissa utländska avgöranden på patenträttens område m. m.,

3.    tag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,

4.    lag om ändring i tagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar.

5.    tag om ändring i tagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fatt.

15    Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med förediagandens hemställan.


 


 


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


415


Bilaga t Koininiiléns förslag

1 Förslag till

Lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrives i fråga om patentlagen (1967: 837) dels att punkt   1  andra meningen i  lagens  ikraftträdande-  och  över­gångsbestämmelser skall upphöra att gälla,

dels att 15, 11, 45, 68 och 71 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",

dds att 1—3, 6—9, 13, 15, 19—22, 28—38, 40. 41, 44, 51, 52, 60 och 72—76 §§ samt rubriken närmast före 28 § skall ha nedan angivna ly­delse,

dels att rubriken närmast före 8 § skall sättas närmast före 7 §, dels att i tagen skall införas 19 nya paragrafer, 77—95 §§, samt närmasl före 80 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1  §


Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått äger efler ansökan erhålla patent på uppfinningen och därigenom förvärva ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfin­ningen enligt denna lag.


Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått äger efter ansökan erhålla patent på uppfinningen hos patentniyndigheten här i rikel och därigenom förvärva ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfin­ningen enligt denna tag. Om euro­peiskt patent stadgas särskilt i 11 kap.

Såsoin uppfinning anses icke

1.   upptäckter, vetenskapliga teo­
rier eller matematiska metoder,

2.    konstnärliga skapelser,

3.    planer, regler eller metoder för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet el­ler datorprogram.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


416


4. återgivande av information.

Såsoin uppfinning anses ej hel­ler sådant förfarande för kirurgisk eller  terapeutisk  behandling eller

för diagnostisering som skaU ut­övas på människor eller djur. Vad nu sagls utgör dock ej hinder för alt patent meddelas på alster för användning vid .sådana förfaran­den som nu angivils.

Patent meddelas icke på

1.         uppfinning vars nyttjande skulle strida mot goda seder etter atlmän ordning,

2.         växtsorter etter djurraser eller väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur; patent må dock meddelas på mikro­biologiskt förfarande och alster av sådant förfarande.

2 §


Patent meddelas endast på upp­finning som väsentligen skiljer sig från vad som blivit känt före da­gen för patentansökningen.

Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, ut­nyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt, om denna an­sökan blir allmänt tillgänglig en­ligt 22 §.


Patent meddelas endast på upp­finning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökningen och tUlika vä­sentligen skiljer sig därifrån.

Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, ut­nyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt, om denna an­sökan blir allmänt tillgänglig en­ligt 22 §. Villkoret i första slycket att uppfinningen väsentligen skall skilja sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökningen gäller dock icke i förhållande till innehållet i sådan ansökan.

Bestämmelser om att ansökan .som avses i 3 eller 11 kap. vid tillämpning av andra stycket i vis­sa fall äger samma rättsverkan som en här i riket gjord patentansökan finnas i 29 och 88 §§.

Uppfinning som avser ämne el­ler blandning för användning vid förfarande som avses i 1 § tredje stycket anses icke som ny, om an-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A

Patent må dock meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex månader innan patentansök­ningen gjordes blivit allmänt till­gänglig

1.        till följd av uppenbart miss­bruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne här­leder sin rätt eller

2.        genom att sökanden eller nå­gon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på of­ficiell eller officiellt erkänd inter­nalionell utställning.


417

vändning av ämnet eller bland­ningen vid något sådant förfaran­de är känd.

Patent må meddelas utan hin­der av att uppfinningen inom sex månader innan patentansökningen gjordes blivit allmänt tillgänglig

1.        till följd av uppenbart miss­bruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne här­leder sin rätt eller

2.        genom att sökanden eller nå­gon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på så­dan officiell eller officiellt erkänd internationell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om inler­nationella utställningar.


3 8


Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär att, med de undantag som anges nedan, annan än patenthavaren ej må utan dennes lov utnyttja uppfinningen yrkesmässigt genom att använda paleniskyddal förfarande, genom all tillverka, införa, använda eller till försäljning, uthyrning eller ut­låning utbjuda patentskyddat als­ter eller på annal sätt.

Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär att, med de undantag som anges nedan, annan än patenthavaren ej må utan den­nes lov utnyttja uppfinningen yr­kesmässigt genom att

/. tillverka, utbjuda, bringa i omsättning eller använda patent­skyddat alster eller införa eller in­neha .sådant alster i syfte alt för­fara med det på sätt som nu sagts,

2. använda patentskyddat för­farande eller, om han visste eller del med hänsyn lill omsländighe­lerna var uppenbart att använd­ning icke fick ske utan patentha­varens lov, utbjuda sådant förfa­rande för användning här i riket.

Avser uppfinningen förfarande för lillverkning av alster, omfattar en­samrätten även alster som tillverkats enligt förfarandet.

Ensamrätten innebär även att annan än patenthavaren ej må utan dennes lov erbjuda eller till-liandahålla annan än den som är berättigad att utnyttja uppfinning-27   Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr l.DdA


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


418


 


Ensamrätten omfattar icke ut­nyttjande av alster, som sålts här i rikel i butik eller på därmed jäm­förligt sätt i sirid mol ensamrät­ten, om köparen vid köpet icke ägde eller bort äga kännedom om alt ensamrätten kränktes.


en medel för att utöva denna här i riket, om medlet hänför sig till något väsentligt i uppfinningen och han visste eller det eljest med hän­syn till omsländigheterna var up­penbart att medlet var lämpat och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en i handeln allmänt förekommande vara, gäller vad nu .sagts dock en­dast om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet uppmanar mottagaren till handUng som av­ses i första eller andra stycket.

Ensamrätten omfattar icke till­redning på apotek av läkemedel enligl läkares förskrivning i en­skilda fall eller åtgärder med så­lunda lillrelt läkemedel.


6 §


Konungen äger förordna, att ansökan om patent på uppfinning, vilken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid till­lämpning av 2 § första och andra styckena samt 4 § anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket om sökanden yrkar det.

1 förordnande skola anges de närmare villkor, under vilka sådan konvenlionspriorilel må åtnjutas.


Regeringen äger förordna, att ansökan om patent på uppfinning, vilken tidigare angivits i ansökan som avser patent här i riket eller skydd utom riket, skall vid till­lämpning av 2 S första, andra och fjärde styckena saml 4 § anses gjord samtidigt med den tidigare ansökningen, om sökanden yrkar det.

I förordnande skola anges de närmare villkor, under vilka sådan prioritet må åtnjutas.


7 §


Innehavare av patent äger er­hålla lilläggspatenl på ulveckling av uppfinningen, om ansökan härom inkommit innan ansök­ningen om huvudpatentet blev all­mänt tillgänglig enligt 22 §.

Tilläggspatent meddelas utan hinder av att villkoret enligt 2 § första  stycket   icke  är  uppfyllt i


Med paientmyndigheten avses i denna lag patenlmyndighelen här i riket, om ej annat .sägs. Patent-myndighet liär i riket är patent-octi regislreringsverkel.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        419

förhåUande till innehåUet i ansök­ningen om huvudpateniet. Till-läggspatent upphör alt gälla sam­tidigt med huvudpaientet, om an­nat ej följer av iredje stycket, och må övergå till annan endast till­sammans med hiivndpatentet.

Upphör huvudpateniet på grund av att patenthavaren avstår jrån patentet eller förklaras paten­tet ogiltigt, utgör tilläggspatentet självständigt patent för återstoden av patentliden. Finnas flera till-läggspaieni lill huvudpateniet, gäl­ler det försl meddelade tilläggspa­lenlel som huvudpatenl och de öv­riga som tilläggspatent till detta.

8 §

Patentmyndighet för Sverige är                  Ansökan om patent göres skrift-

patent- och registeringsverket.                   ligen hos patentmyndighelen eller,

i fall som avses i 3 kap., hos pa­tenimyndighet i annan stat eller hos internationell organisation.

Ansökningen skall innehålla be­skrivning av uppfinningen, inne­fattande även ritningar om såda­na behövas, samt bestämd upp­gift om vad som sökes skyddat genom patentet (patentkrav). Be­skrivningen skall vara så tydlig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. Avser uppfinning mikrobiologiskt förfa­rande eller alster av sådant förfa­rande, skall uppfinningen icke an­ses tillräckligt tydligt angiven, med mindre en kultur av den mik­roorganism som kommer till an­vändning vid utövande av uppfin­ningen lämnas i förvar i de fall och i den ordning regeringen eller, efter regeringens bestämmande, patentmyndigheten föreskriver.

Ansökningen skall dessutom in­nehålla ett sammandrag av be­skrivningen och patentkraven så­dana de föreligga då ansökan gö-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


420


res. Sammandraget skall tjäna en­bart som teknisk information och må icke tillmätas betydelse i annat avseende.

I ansökningen skall upp­finnarens namn anges. Sökes pa­tent av annan än uppfinnaren, skall sökanden siyrka sin rätt till uppfinningen.

Sökanden skall erlägga fast­ställd ansökningsavgifi.

9 §


Ansökan om patent göres skrift­ligen hos patentmyndigheten.

Ansökningen skall inneliålla be­skrivning av uppfinningen, inne-jaltande även rilningar om sådana behövas, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom pa­tentet (patentkrav). Beskrivningen skall vara så tydlig, an en fack­man med ledning därav kan utöva uppfinningen.

1 ansökningen skall uppfinna­rens namn anges. Sökes patent av annan än uppfinnaren, skall sö­kanden siyrka sin rätt till uppfin­ningen.

Sökanden skall erlägga fast­ställd ansökningsavgift.


På begäran av sökanden och mot erläggande av .särskild avgift skall paientmyndigheten på de villkor regeringen bestämmer låta ansökningen bli föremål för ny­hetsgranskning vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet enligt ariikel 15.5 i den i Washington den 19 juni 1970 avslutade kon­yentionen om patenlsamarbete.


13 §


Ansökan om patent må icke ändras så, att patent sökes på nå­got som ej framgick av ansök­ningshandlingarna när ansök­ningen gjordes eller enligt 14 § skall anses gjord.


Ansökan om patent må icke ändras så, att patent sökes på nå­got som ej framgick av ansök­ningen när den gjordes eller enligt 14 § skall anses gjord.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


421


15 §


Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el­ler finner patentmyndigheten an­nat hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall sökanden före­läggas att inom viss tid avge ytt­rande eller vidtaga rättelse.

Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el­ler finner patentmyndigheten an­nat hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall sökanden före­läggas att inom viss tid avge ytt­rande eller vidtaga rättelse. Före­ligger brist med avseende på sam­mandraget, må paientmyndigheten dock, utan all höra sökanden, göra de ändringar i .sammandraget som den finner nödvändiga.

Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande el­ler vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skall ansökningen av­skrivas. Underrättelse därom skall intagas i föreläggandet.

Avskriven ansökan återupplages, om sökanden inom fyra månader ef­ter utgången av förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtager åt­gärd för att avhjälpa brist och inom samma tid erlägger fastställd åter­upplagningsavgift.

(9 S

Äro ansökningshandlingarna fullständiga och finnes ej hinder för pa­tent föreligga, skall ansökningen godkännas för utläggning enligt 21 S-


Sedan ansökningen godkänts för utläggning, må patentkraven icke utvidgas eller yrkande enligt 14 § framställas.


Sedan ansökningen godkänts för utläggning, må yrkande enligt 14 § ej framställas eller patentkraven ändras .så att patentskyddets om­fallning utvidgas.


20 §


Inom två månader efter det an­sökningen godkänts för utiäggning skall sökanden erlägga fastställd iryckningsavgifl. Sker det ej, skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupplages, om sökan­den inom fyra månader efter ut­gången av sagda tid eriägger tryckningsavgiften jämte fastställd återupplagningsavgift.

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse från tryck-ning.savgiften inom två månader efter det att ansökningen godkänts


Inom två månader efter det an­sökningen godkänts för utläggning skall sökanden erlägga faststäUd utläggningsavgift. Sker det ej, skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupplages, om sökan­den inom fyra månader efter ut­gången av sagda tid erlägger ut­läggningsavgiflen jämte fastställd återupplagningsavgift,

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse från utlägg­ningsavgiften inom två månader efter det att ansökningen godkänts


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


422


 


för utläggning, må patentmyndig­heten medge honom sådan befriel­se, om han har avsevärd svårighet att erlägga avgiften. Avstås fram­ställningen, skatt avgift som er­lägges inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.


för utläggning, må patenlmyndig­helen medge honom sådan befriel­se, om han har avsevärd svårighet att erlägga avgiften. Avslås fram­ställningen, skatt avgift som erläg­ges inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.


21 §


Sedan tryckningsavgift enligt 20 § erlagts eller befrielse från tryckningsavgifien medgivits, skall patentmyndighelen utlägga ansök­ningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invänd­ning mot ansökningen. Utlägg­ningen skall kungöras.

Invändning göres skriftligen hos der från kungörelsedagen.

Från och med den dag då an­sökningen utlägges skola tryckta exemplar av beskrivning och pa­tentkrav, med uppgift om sökan­den och uppfinnaren, finnas att tillgå hos patentmyndigheten.


Sedan ulläggningsavgifl enligt 20 § erlagts eller befrielse från ulläggningsavgiften medgivits, skall patentmyndighelen utlägga ansök­ningen för att bereda allmänhe­ten lillfälle att inkomma med in­vändning mot ansökningen. Ut­läggningen skall kungöras.

patentmyndigheten inom tre måna-

Från och med den dag då an­sökningen utlägges skola tryckta exemplar av beskrivning, patent­krav och sammandrag, med upp­gift om sökanden och uppfinna­ren, finnas att tillgå hos patent­myndigheten.


 


22 §

Från och med den dag då ansökningen utlägges skola handlingarna ärendet hållas tillgängliga för envar.

När aderton  månader  förflutit

från den dag då patentansökning­en gjordes, eller, om konventions­prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres, skola hand­lingarna hållas tillgängliga för en­var, även om ansökningen icke ut­lagts. Har beslut fattats om av­skrivning eller avslag, skola hand­lingarna dock hållas lillgängliga endast om sökanden begär att an­sökningen återupplages eller anför besvär.


När aderton månader förflutit från den dag då patentansökning­en gjordes, eller, om prioritet yr­kas, den dag från vilken priorite­ten begäres, skola handlingama hållas tillgängliga för envar, även om ansökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag, skola handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sö­kanden begär att ansökningen åter­upplages eller anför besvär.


På framställning av sökanden skola handlingarna hållas tillgängliga ti­digare än som följer av första oeh andra styckena.

När handlingarna bli tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, skall kungörelse därom utfärdas.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


423


Innehåller handling företagshemlighet och rör den icke uppfinning vara patent sökes, äger patentmyndigheten, om särskilda skäl föreligga, på yrkande förordna att handlingen icke må utlämnas. Har sådant yr­kande framställts, må handlingen icke utlämnas förrän yrkandet ogillats genom beslut som vunnit laga kraft.

Kultur av mikroorganism som lämnats i förvar enligt 8 § andra styckei skall, sedan handlingarna i ärendet blivU aUmänt tillgängliga, hållas tillgänglig för den som gör skriftlig framställning därom och förbinder sig att iakttaga vad rege­ringen föreskriver tdl förebyg­gande av missbruk av kulturen.

3 KAP.

Internationell patentansökan

?8 §


Konungen äger efter över­enskommelse med Danmark, Fin­land och Norge om att patent på uppfinning skall kunna erhållas för Sverige, Danmark, Finland och Norge eller för tre av dessa stater efter ansökan om patenten i en av de stater som ansökningen omfattar (nordisk patentansökan) förordna, att bestämmelserna i 29—38 §§ skola lända tiU efter­rättelse.


Med internationell patentansö­kan avses ansökan som göres en­ligl konveniionen om patentsam­ arbete.

Sådan patentansökan må inges till patentmyndigheten i enlighet med bestämmelser som utfärdas av regeringen. Sökanden skall till patentmyndigheten erlägga för så­dan ansökan fastställd avgift.

Bestämmelserna i 29—38 §§ gälla internationell patentansökan som omfattar Sverige. Sökes genom sådan ansökan europeiskt patent för Sverige gäller dock 11 kap.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


424


29 §


Nordisk palenlansökan här i ri­ket skall avse patent, förutom för Sverige, antingen för Danmark, Finland och Norge eller för två av dessa stater.

Sådan ansökan behandlas och prövas, med iakttagande av be­stämmelserna i delta kapitel, en­ligt vad som gäller för patentansö­kan i allmänhel. Patenl, som med­delats på grund av sådan ansökan, äger samma giltighet här i riket som annat här meddelat patent.

Meddelas på grund av nordisk patentansökan i Danmark, Fin­land eller Norge patent för Sve­rige, gäller patentet liär i riket som om del meddelats här.

Föreligga i fråga om patent som meddelats i Finland beskrivning och patentkrav på .såväl svenska som finska språket och råder icke överensstämmelse inellan texterna, omfallar patentskyddet liär i rikel endast vad som framgår av båda texterna. Patentskyddet bestäm­mes dock enbart med hänsyn till den svenska texten, om denna är avgörande i Finland.


Iniernationell patentansökan, som ingivits lill sådan nalionell paienimyndighet eller internatio­nell organisation som enligt kon­ventionen om patenlsamarbete och lillämpningsföreskriflema till denna är behörig att mottaga så­dan ansökan (mottagande myndig­het), skall anses ingiven här i ri­ket den dag som av den motta­gande myndigheten angivits som internationell ingivningsdag och skall ha samma verkan .som annan i Sverige ingiven patentansökan. Vad i 2 § andra stycket andra punkten sägs skall dock gälla in­ternalionell patenlansökan endast om sökanden fullgjort vad som föreskrives i 31 §.


30 §


/ fråga om nordisk patentansö­kan tiär i riket äger bestämmelsen


Internationell       patentansökan, som ingivils till mottagande myn-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


425


 


;■ 2 § andra stycket sista punkten motsvarande tillämpning med av­seende på tidigare patenlansökan i annan stat som omfattas av ansök­ningen. Beträffande ansökan om patent enbart för Sverige äger nämnda bestämmelse motsvarande tiUämpning med avseende på nordisk patenlansökan som gjorts i annan stat och som omfattar Sverige.


diglici men ännu icke inkommil lill patenlniyndiglieten, skall anses återkallad .såvitt avser Sverige i de falt som arses i ariikel 24.1. i och ii i konventionen om palentsamar­bele.


31 §


Avser nordisk patenlansökan liär i riket även Finland, må pa­lentansökningen godkännas jör ut­läggning endasi om beskrivning och paientkrav jöreligga även på jinska språket.


Sökanden skall inom tjugo må­nader från den inlernationella in­givningsdagen eller, om priorilei yrkas, den dag jrån vilken priori­teten begäres litl paieniinyiidigtie-len inge avskrijl av den inlerna­tionella palenlansökningen och, i den omfattning regeringen förord­nar, översättning av denna lill svenska .samt erlägga faslslälld an­sökningsavgifi.

Har iniernalionell nyhels­granskningsmyndighel beslulal att internalionell nyhetsgransknings-rappori ej skall upprättas och öns­kar sökanden likväl jiUljölja an­sökningen .såvitt av.ser Sverige, skall han fullgöra vad som åligger hononi enligl första .stycket inom två månader från del denna myn­dighet avsänt underrättelse till ho­nom om beslulel.

Har sökanden begärt att den in­lernationella ansökningen skall underkastas internationeU förbere­dande palenlerbarhelsprövning och har han inom nitton månader jrån den i försia stycket angivna dagen i överensslämmelse med konveniionen om patenlsamarbete och tillämpningsföreskrifterna lill denna avgivii förklaring alt han avser all använda resultatet av denna prövning vid ansökan om patent för Sverige, skall han full-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


426


göra vad som åligger honom en­ligl försia stycket inom ljugofem månader från nämnda dag.

Fullgör sökanden ej vad som åUgger honom enligt första, andra eller tredje styckei, skall ansök­ningen anses ålerkallad såvilt av­ser Sverige.

32 S


/ jråga om nordisk patenlansö­kan här i riket skola iryckla ex­emplar av beskrivning och patent­krav som avses i 21 § iredje styc­ket innehålla uppgifl om vilka sta­ter ansökningen omfatiar. När an­sökningen godkännes för inlägg­ning, skola sådana exemplar översändas till paleniniyndiglie-tcrna i övriga stater som omfaltas av ansökningen, för att i dessa hållas tillgängliga för allmänheten enligl vad därom stadgat.


Återkallar sökanden sådan be­gäran eller sådan förklaring som avses i 31 § tredje stycket, skall den internationella palentansök­ningen anses återkallad såvitt av­ser Sverige, om ej återkallelsen gö­res före utgången av den frist som gäller enligl 31 § första eller andra slycket och sökanden före fristens utgång jiillgjort vad som åligger honom enligt 31 § första stycket.


33


När nordisk patenlansökan, som gjorts i annan stat och som omjaiiar Sverige, utlägges i den. andra sunen, skall den samiidigi utläggas hos paientinyndighelen liär i rikel. Utläggningen skall kungöras.

Tryckta exemplar av beskriv­ning och paientkrav skola finnas (Ut lillgå tios patentmyndiglieten liär i riket.


Sedan internationell patenlansö­kan inkoinmil lill patentmyndig­helen enligt 31 §, gäller i fråga om ansökningen och dess handlägg­ning 2 kap. Ansökningen må dock endasl på framställning av sökan­den upplagas till prövning jöre ut­gången av den frist som gäller en­ligt 31 § försia, andra eller iredje .stycket.

Föreskriften i 12 § skall gälla först jrån den tidpunkt då patent-myndigheten sålunda äger upp­laga ansökningen lill prövning. Handlingarna i ärendet skola hål­las lillgängliga jör envar enligt 22 § jörsi då sökanden fidlgjort sin skyldighet enligt 31 § att inge översättning av ansökningen.

Har .sökanden iakttagit vad som föreskrives i konventionen om pa­tenlsamarbete och tillänipningsfö­reskrifterna till denna rörande an-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


427


sökans form och innehåll, skall ansökningen godtagas i dessa av­seenden.

34 §


Invändning mol nordisk patent­ansökan här i riket må göras, för­utom hos patentniyndigheten här i riket, hos patentmyndigheten i an­nan stat som omfaltas av ansök­ningen.

Inkommer till patentmyndighe­len här i rikel invändning mot nordisk patentansökan, som gjorts i annan siat och som omfattar Sverige, skall paientmyndigheten ofördröjligen översända hand­lingen till patentmyndigheten i den andra staten. Därvid skall da­gen då handlingen inkom anges.


Iniernalionell palenlansökan må ej godkännas jör utläggning eller avslås innan jyra månader jör-flulil från utgången av den frist som gäller enligt 31 § jörsta eller andra stycket.

Har sökanden inom nitton må­nader jrån den internationella in­givningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken priori­teten begäres avgivit sådan för­klaring som av.se.s i 31 § iredje stycket, må ansökningen ej god­kännas jör utläggning eller avslås före utgången av den frist om tju­gofem månader som anges i nämn­da lagrum.

An.sökan mu dock godkännas jör utläggning eller avslås före ut­gången av den frist som gäller en­ligt försia eller andra slycket, om sökanden samtycker till att ansök­ningen avgöres dessförinnan.


35 §


Nordisk patentansökan, som gjorts här i rikel och som omfattar Sverige, Danmark, Finland och Norge, må ändras till nordisk pa­lenlansökan för Sverige och två av de övriga staterna.

Nordisk patentansökan, som gjorts här i riket, må ändras till särskild patentansökan för Sve­rige.

Företages ändring som avses i andra stycket eller återkallas an­sökan hos patentmyndigheten här


Internationell patenlansökan må ej utläggas eller publiceras av paientmyndigheten förrän den publicerats av världsorganisatio­nens för den intellektuella ägande­rätten internationella byrå eller tjugo månader förflutit från den internationella ingivningsdagen el­ler, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres, om ej sökanden medger detta.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


428


i rikel, må sökanden enligt vad därom är suidgat fullfölja den som särskild ansökan i annan stal, som omfattas av ansökningen. VUl sö­kanden sålunda jullfölja ansök­ningen, skall han samtidigt med ändringen eller återkallelsen avge förklaring därom till patenlinyn­dighelen här i riket.

Hållas handlingarna i ansök-ningsärendei lillgängliga enligt 22 §, skall om ändring, återkallelse och förklaring som avses i förs­ta—tredje styckena utfärdas kun­görelse. Förklaring skall även in­tagas i kungörelse enligt 21 § förs­lå stvcket.

36 §


Andras nordisk patentansökan, som gjorts i annan stat och som omjåttar Sverige, lill ansökan för den slalen eller ålerkallas ansök­ningen och liar sökanden enligt 35 S avgivit jörklaring att lian vill fullfölja ansökningen som särskild palenlansökan jör Sverige, skall ansökningen upplagas octi pröv­ningen forlsällas av paleiilmyn-digheien tiär i riket, om sökanden gör aniiiälan härom hos denna niyndigtiel inom ivå månader från ändringen eller ålerkalldsen. Hål­las handlingarna i ärendel till­gängliga enligt 22 §, skall anmäl­ningen kungöras.


Har del av iniernationell patent­ansökan icke varit föremål för in­ternationell nyhelsgranskning eller iniernationell förberedande paten­lerbarhetsprövning på grund av att ansökningen anseits omfatta flera av varandra oberoende upp­finningar och alt sökanden ej inom föreskriven tid erlagt till-läggsavgift som avses i artikel 17.3.a eller ariikel 34.3.a i kon­ventionen om patenlsamarbete, skall patenlmyndighelen pröva om ansökningen omfallar flera av varandra oberoende uppfinningar. Finnes della vara fallel, skall den del av ansökningen som icke varit föremål för sådaii granskning eller prövning anses ålerkallad såvitt avser Sverige, om ej sökanden er­lägger jöreskriven tilläggsavgift inom två månader från det pa-tentinyndigheten avsänt under­rättelse lill lionom om myndighe­tens ställningstagande. Finner pa­tentmyndiglieten att ansökningen ej omfattar flera av varandra obe­roende uppfinningar, skall myn­digheten fortsätta behandlingen av ansökningen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


429


Ansökan som upptages enligt första Slyckel skall behandlas och prövas som om den ursprungligen gjorts här i riket .som palenlansö­kan för Sverige. Sökanden skall dock erlägga faslställd ansök­ningsavgifi här i rikel, även om han erlagt ansökningsavgifi i den siat där ansökningen gjordes.

37 S


Bifalles nordisk patentansökan, som gjorts här i riket, skall patent­brevet utvisa jör vUka stater pa­tenl meddelats.


Har del av internationell patent-an.sökan icke varil föremål för in­ternationell förberedande palen­terbarhetsprövning på grund av att sökanden inskränkt patentkra­ven enligl ariikel 34.3.a i konven­tionen om palentsamarbele, skall den icke prövade delen av ansök­ningen anses återkallad .såvitt av­ser Sverige, om ej sökanden er­lägger föreskriven tilläggsavgift inom två månader från del patent-myndigheten avsänt underrättelse till honom med erinran om be­gränsningen i den företagna pröv­ningen.


38 §


Konungen äger, efter avtal därom med berörd stat, förordna, alt nordiska palenlansökningar som göras här i rikel .skola över­lämnas lill paientmyndigheten i annan stat, .som omfaltas av an­sökningarna, enligl närmare be­stämmelser i förordnandet. För­ordnande som nu sagts må icke avse an.sökan av den .som är bosatt liär i riket.


Har niotiagande myndighet väg­rat all fastställa iniernationell in­givningsdag för iniernalionell pa­lenlansökan eller förklarai alt an­sökningen skall anses ålerkallad eller förklarai alt yrkande om att ansökningen skall omfatta Sverige skall anses återkallat, skall patenl­inyndighelen, på begäran av sökanden och på de villkor som anges i artikel 25.2 i konventio­nen om palentsamarbele, ompröva delta beslul. Detsamma skall gäl­la i fråga om be.slut av den inter­nationella byrån att ansökningen skull anses återkallad. Finner pa­tentmyndighelen alt den motta­gande myndighelens eller den in­ternationella byråns beslut är orik-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


430


 


Konungen äger även, efter avtal därom med berörd slal, förordna att nordiska palentansökningar, som gjorts i annan stat och som avser Sverige, må överlämnas till patentmyndighelen här i riket. Ansökan, som överlämnas enligl sådant jörordnande, skall behand­las och prövas som om den ur­sprungligen gjorts liär i rikel.


ligt, skall patenlmyndighelen fast­ställa internationell ingivningsdag för ansökningen, om detta ej skett, samt fortsätta behandlingen av ansökningen.


40 §


Meddelat patent kan upprätt­hållas intill dess sjutton år förflutit från den dag då patentansök­ningen gjordes.

Om upprätlhållande av tilläggs­patent stadgas i 7 §.


Meddelat patent kan upprätt­hållas intill dess tjugo år förflutit från den dag då patentansök­ningen gjordes.


41 §

För patent skall för varje år räknat från den dag patentansök­ningen gjordes (patentår) erläggas faslställd årsavgift, om annat icke bestämts med stöd av 76 §.

För patent, som icke är tilläggs­palent, skall för varje år räknat från den dag patentansökningen gjordes (palentår) erläggas fast­ställd årsavgift, om annat icke be­stämts med stöd av 73 §.

Har tilläggspalent övergått till självständigt patent enligt bestäm­melserna i 7 § iredje stycket, skall från och med närmast följande palentår erläggas årsavgift med belopp, sont skulle ha utgått för huvudpateniet om det alltjämt varit gällande.


44 §

Har patent övergått på annan eller licens upplåtits, skall på begäran anteckning därom göras i patentregistret.

Visas att i registret antecknad licens upphört att gälla, skall anteck­ningen om licensen avföras.

Bestämmelserna i första och andra styckena äga motsvarande tillämp­ning beträffande tvångslicens och rätt som avses i 53 § andra stycket.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         431

1 mål eller ärende angående patent anses den som patenthavare, vU­ken senast blivit införd i patentregistret i sådan egenskap.

Har patent överlåtits eller licens upplåtUs till flera var för sig, har det förvärv som först anmälts för anteckning i patentregistret före­träde, om förvärvaren vid sin an­mälan var i god tro.

51   §

Erlägges icke årsavgift enligt föreskrifterna i 41 och 42 §§, är patentet förfallet från och med ingången av det patentår för vilket avgiften icke erlagts.

Patent, som förfallit enligt förs­ta stycket, må återupprättas av patentmyndigheten, om patentha­varen har godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet. Ansökan om åter­upprättande skall göras skriftligen hos paientmyndigheten senast sex månader från den dag, då avgiften senasl skolat erläggas. Inom samma lid skall årsavgiften med den förhöjning, som må vara be­stämd, och jastställd återupprätt-ningsavgifi erläggas. Behörigen gjord ansökan skall kungöras.

Den som efter det att patent förfallit men innan ansökan om återupprättande kungforts börjat utnyttja uppfinningen yrkesmäs­sigt här i rikel eller vidtagit vä­sentliga åtgärder därför äger den rätt som anges i 4 §, om patentet återupprättas.

52  §

Har  patent   meddelats   i  strid             På talan därom skall rätten för-

mor /  eller 2 §, skall rätten för-     klara patent ogiltigt, om det
klara  patentet  ogiltigt,  om  talan
                1. meddelats oaktat villkoren i

föres därom. Patent må dock ej     1 och 2 §§ icke äro uppfyllda,
förklaras ogiltigt på den grund att
                  2. meddelats    oaktat    uppfin-

den som erhållit patentet varit be-     ningen icke är så tydligt angiven
rättigad tiil blott viss andel däri.
               att en fackman med ledning därav

kan utöva den,

3. omfattar något som ej fram­gick av ansökningen när den gjor­des, eller


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


432


 


Utom i fall som avses i iredje stycket må talan föras av envar som lider förfång av patentet och, om det finnes påkallat ur allmän synpunkt, av myndighet som Ko­nungen bestämmer.


4. meddelats oaktat patentskyd­dets oinjaltning utvidgats efter det ansökningen godkänts för utlägg­ning.

Patenl må ej förklaras ogiltigt på den grund all den som erhållit patentet varit berättigad till blott viss andel däri.

Utom i fall som avses i fjärde stycket må talan föras av envar som lider förfång av patentet och, om det finnes påkallat ur allmän synpunkl, av myndighet som rege­ringen bestämmer.


Talan, som grundas på att patent meddelats annan än den som är be­rättigad till patentet enligt 1 §, må föras endast av den som påstår sig berättigad till patentet. Talan skall väckas inom ett år efter erhållen kännedom om patentets meddelande och de övriga omständigheter på vilka talan grundas. Var patenthavaren i god tro när patentet medde­lades eller när det övergick på honom, må talan ej väckas senare än tre år efler patentets meddelande.

60


Utnyttjar någon yrkesmässigt patentsökt uppfinning efler det handlingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligt 22 §, äger vad som sägs om patentintrång motsvarande tillämpning / den mån ansökningen leder till patent. Titt straff må dock ej dömas och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan ut­läggning av patentansökningen kungjorts enligl 21 § må besläm­mas endasl enligt 58 § andra styc­ket.

Utnyttjar någon yrkesmässigt palentsökt uppfinning efter det handlingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligt 22 §, äger vad som sägs om patentintrång motsvarande lillämpning om an­sökningen leder titt patent. / så­dant fall omfattar patentskyddet dock endasi vad som framgår så­väl av palcnikraven i deras lydelse när ansökningen blev allmänt lill­gänglig som av patentkraven en­ligl patentet. Till straff må ej dö­mas och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker in­nan utläggning av patentansök­ningen kungjorts enligt 21 § må bestämmas endasl enligt 58 § and­ra slyckel.

Bestämmelserna i 58 § tredje stycket äga ej lillämpning, om ersätt­ningstalan väckes senast ett år efter patentets meddelande.

72


Talan mot annat slutligt beslut '       patentmyndighelen       enligt


Har patentsökande,  ehuru han gjort allt vad som skäligen kunnat


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


433


 


denna lag än som avses i 24 §, föres genom besvär hos patent-och registreringsverkets besvärsav­delning inom två månader från beslutels dag. Den som vill anföra besvär skall erlägga jastställd be­svärsavgift inom samma lid vid påjöljd att besvären icke upplagas till prövning.

Mot besvärsavddningens beslul jöres lalan genoin besvär hos rege­ringsrälien inom ivå månader från beslutets dag.


krävas av honom, cj kunnat geni­emol patenlmyndighelen iakttaga sådaii frisl lör att vidlaga viss åt­gärd som fastställts i denna lag el­ler med siöd därav, och har han lill följd därav lidit rättsförlust, skatt patenlinyndighelen jörklara all åtgärden skall anses vidtagen i rält tid, om sökanden inom två månader jrån det hindret upp­hörde, dock senast ett år jrån fris­tens utgång, vidtagit ålgärden och gjort skrijtlig jraniställning om att den skall gälla såsoin vidtagen i rätt lid.

Vad .som .säg.s i första styckei äger niotsvarande tillämpning .så­vilt avser patenlhavare som icke erlagt årsavgijl jör paleni inom jrisl som anges i 42 § Iredje styc­ket. 1 sådani fall skall dock avgif­ien vara erlagd och framställ­ningen ingiven senasl sex månader jrån utgången av jrisl som avses i 42 If Iredje slyckel.

Första stycket gäller ej jrisl inoni vilken ansökan skall göras jör all komma i åtnjutande av prioritet enligl 6 § eller frist som anges i 25 eller 75 §.


73  S


Avgijier enligt denna lag jast-ställas av Konungen. Därvid äger Konungen, såviti avser årsavgif­ter, förordna all ell eller flera av de försia palenlåren skola vara avgiftsfria.

Avser jraniställning enligt 72 § frist som anges i 31 §. skall pa­ientmyndigheten förklara att åt­gärden skall (inses vidtagen i rätt lid, om

I. av broll i post förbindelserna lörekoinntit under någon av de tio dagarna närmasl före fristens ut­gång på grund av krig, revolution, upplopp, strejk. Iiaiurkalastrof el­ler anntiii liknande oniständighel pa den ori där avsändaren vistas dier har sin rörelse, sann hand­lingen eller avgifien avsänls till patenlmyndighelen inom fem da­gar från det posiförbindelserna återupptagits, eller

28   Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


434


2. handlingen eller avgiften av­sänts till patentmyndighelen i re­kommenderad försändelse senasl fem dagar före fristens utgång, dock endast om försändelsen sänts med flygposl där så varil möjligi eller avsändaren haft anledning aniaga alt försändelsen vid ytle­des befordran skulle ha anlänt lill patentmyndigheten inom två da­gar jrån avsändningsdagen.

74 §


Närmare bestämmelser an­gående (oisökun om patent, kun­görelser i palenlärende, tryckning av ansökningshandlingarna, pa­tenlregislret och dess förande .samt patenlmyndighelen utfärdas av Konungen eller i den omfatt­ning Konungen beslämmer av pa­tenlmyndighelen. Diarier hos pa­tentmyndigheten skola vara lill­gängliga för allmänheten i den ut­sträckning Konungen bestämmer

Konungen äger förordna, att handlingar i ärenden angående an­sökan om patent må ullämnas till myndighet i annan slal.


Har enligt 72 § meddelats beslut om att viss åtgärd skall anses vid­tagen i rätt tid och skall till följd därav patentansökan som blivit aUmänt tillgänglig enligt 22 § och som avskrivits eller avslagils före­lagas lill forlsalt handläggning el­ler skall patent som förfallit an­ses ha bestått, skall kungörelse därom utfärdas.

Den som i fall som avses i förs­ta siycket, efler det liden för åter­upptagande av avskriven ansökan utgått eller beslul om avslag vun­nil laga krafl eller patent förfaUit men innan kungörelse utfärdats, börjat utnyttja uppfinningen yr­kesmässigt här i rikel eller vidtagit väsentliga åtgärder därför må utan hinder av patentet fortsätta ut­nyttjandet med bibehållande av dess allmänna art, om han, när ut­nyttjandet inleddes eller när ål-gärderna vidtogos,  var i god tro.


 


Konungen äger även förordna att granskning av ansökningar om patent, efter framstäUning av pa­tentmyndighelen, må äga rum hos myndighet i annan stat eller hos internationell institution samt att den som söker patent på uppfin­ning, vara han tidigare sökt patent i annan stat, skall vara skyldig att


Räll enligl andra stycket må övergå lill annan endast tUlsam­mans med den rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet av­selts skola ske.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


435


redovisa vad patentmyndigheten i den staten delgivit honom rörande prövningen av uppjinningens pa­lenterbarhel.

75 §


Befinner sig riket i krig eller krigsjara äger Konungen, om det finnes nödvändigt ur allmän syn­punkt, jörordna, att rätt till viss uppjinning skall avstås till staten eller lill annan som Konungen be­stämmer. För rätt till uppfinning, som sålunda tages i anspråk, skall skälig ersättning utges. Träffas icke överenskommelse otn ersätt­ningen med den ersättningsbe­rättigade, bestämmes ersättningen av rätten.

Har rätt till uppfinning tagits i anspråk av annan än staten till jöljd av förordnande enligt första slyckel och fullgör denne icke sin ersättningsskyldighet, är staten pliktig att på ansökan av den er­sättningsberättigade genast utge ersättningen.


Talan mot annat slutligt beslut av patentmyndighelen enligt denna lag än som avses i 24 § samt lalan mol beslut enligt 72 § föres genom be.svär hos patent-och registreringsverkets besvärsav­delning inom två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall erlägga fastställd be­svärsavgift inom samma tid vid påföljd att besvären icke upptages till prövning.

Mot besvärsavdelningens beslul jöres talan hos regeringsrätten genom be.svär inom två månader från beslutets dag.


76 §1

Om uppfinningar av betydelse för rikels försvar gälla särskilda beslämmelser.

Avgifter enligt denna lag fast­ställas av regeringen. Därvid äger regeringen, såvitt avser årsavgif­ter, förordna att ett eller flera av de första patentåren skola vara avgiftsfria.


1 Motsvarar nuvarande 73 §.

2 Motsvarar nuvarande 74 §.


11 §2

Närmare bestämmelser an­gående ansökan om patent, kun­görelser i palenlärende, tryckning av ansökningshandlingarna, pa­tentregistret och dess förande samt patentmyndigheten utfärdas av regeringen eller i den omfatt­ning regeringen bestämmer av pa­tentmyndigheten. Diarier hos pa-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


436

lentmyndighelen skola vara till­gängliga för allmänheten i den ut­sträckning regeringen bestämmer.

Regeringen äger förordna, att handlingar i ärenden angående an­sökan om patent må utlämnas till myndighet i annan stat.

Regeringen äger även förordna att granskning av ansökningar om patenl, efler framställning av pa-lenlinyndigheien, må äga ruin hos myndighet i annan siat eller hos internalionell insiiiulion samt att den som söker patent på uppfin­ning, vara han sökl patent i annan stat, skall vara skyldig att redovisa vad paientinyndighelen i den sta­ten delgivit honom rörande pröv­ningen av uppjinningens patenter­barhet. Förordnande om sådan re­dovisningsskyldighet som sist nämnts må dock ej ges i fråga om patenlansökan som avses i 3 kap., vilken varit föremål för internatio­nell förberedande patenlerbarhets­prövning octi i fråga om vilken rapport rörande denna prövning ingivils lill paientmyndigheten.


 


' Motsvarar nuvarande 75 §.


78 §'

Befinner sig riket i krig eller krigsjara äger regeringen, om det jiiines nödvändigt ur allmän syn­punkt, jörordna, att rätt till viss uppfinning skall avslås lill staten eller till annan som regeringen be­stämmer. För rält lill uppfinning, s(nn sålunda tages i anspråk, skall skälig ersäitning utges. Träffas icke överenskommelse om ersätt­ningen med den ersättningsberätti­gade, bestämmes ersätiningen av, rällen.

Har rält till uppfinning tagits i anspråk  av  annan  än  staten  till


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        437

löljd av jörordnande enligt försia slyckel och fullgör denne icke sin ersättningsskyldighet, är staten pliktig all på an.sökan av den er-sätlningsherättigade genast ulge ersätiningen.

79 §'

Om uppfinningar av betydelse jör rikets jörsvar gälla .särskUda heslänimetser.

11 KAP.

Europeiskt patent

80 S

Med europeiski patent avses pa­tent som meddelas av det euro­peiska paientverkel enligl den i Miinchen den 5 oktober 1973 av­slutade europeiska palenlkonven­lionen. Med europeisk patentansö­kan avses patentansökan som gö­res enligt näinnda konvention.

Ansökan om europeiskt patent göres hos det europeiska paient­verkel. Sådan ansökan må inges lill patentmyndigheten för att av denna vidarebefordras lill del eu­ropeiska patentverket. Ansökan som avses i artikel 76 i nämnda konvention (europeisk avdelad an­sökan) skall dock inges direkt till det europeiska patenlverket.

Beslänimdserna i 81—95 §§ gälla europeiskt patent för Sverige och europeisk palentan.sökan som omfattar Sverige.

' Motsvarar nuvarande 76 §.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


438

81 §

Europeiskt paleni är meddelat när dei europeiska patentverket bar kungjort sill beslul an med­dela patentet. Det har samma rättsverkan som patent meddelat av patenlinyndighelen och följer även i övrigt sainma bestämmelser som sådant patenl, om ej annal sägs i detta kapitel.


82 §

Europeiskt patenl är utan ver­kan tiär i riket, om icke sökanden inom lid som regeringen bestäm­mer till patentniyndigheten ingivit översättning till svenska av den text som ligger till grund jör be­slutet all meddela patent och er­lagt jastställd avgift jör tryckning av översättningen. Har det euro­peiska patenlverket beslulal att europeiskt patenl skall upprätthål­las i ändrad avjallning, gäller vad nu sagls även i fråga om den änd­rade texten.

Översättning skall hållas till­gängUg för envar. Delta gäller dock icke om den europeiska pa­tenlansökningen ej har publicerats enligl den europeiska paientkon­ventionen.

Har översälining ingivils och avgifi erlagts inom föreskriven tid och har del europeiska paientver­kel kungjort sitt beslut att med­dela patentet eller beslutat att upp­räiihålla det i ändrad avfattning, skall patenlinyndighelen utfärda kungörelse därom och så snart ske kan liålla tryckta exemplar av översättningen lillgängliga.

83 §

Vid  ingivande  av   översättning enligt 82 § äger 72 § första styck-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        439

ei moisvarande tillämpning. För­klaras med stöd av 72 § all över-säiiningen skall anses ha inkom­mit i rätt lid, skall patentmyndig­helen utfärda kungörelse därom.

Den som, efter det jristen för att inkomma med översälining enligl 82 § utgåit men innan kungörelse uifärdals, i god iro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagil väsentliga ål-gärder därför äger den rätt som anges i 74 § andra och iredje styc­kena.

84  §

/ jråga om europeiskt [xiieni skall vad i 52 § jörsia slycket 4 sägs om utvidgning av palenlskyd­det avse uividgning efter del pa­tentet meddelais.

85   §

Upphäver det europeiska pa­tenlverket tielt eller delvis euro­peiskt patent, har detta samma verkan som om patentet i mot­svarande mån här i riket jörkla­rais ogiltigt. I .sådant jall äger 55 § motsvarande lillämpning.

86  §

För europeiskt patent skall års­avgift erläggas till patentmyndig­helen för varje patentår efler del under vilkel del europeiska pa­tenlverket kungjort sill beslut att meddela patentet.

Erlägges icke årsavgift för euro­peiskt patent enligt vad i första stycket och i 42 § sägs, äger 51 § moisvarande tillämpning.

87  §

Föres talan om intrång i euro­peiskt patent eller om sådant pa-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         440

lems ogiltighet och kan patentet ännu upphävas av del europeiska patenlverkei, skall rälten, om ej särskilda skäl föreligga däremot, förklara målet vilande i avbidan på att det europeiska patentverket skiljer sig från ärendel. Vad nu sagts gäller även lalan enligt 63 §.

Europeisk patentansökan, jör vilken det europeiska patentverket jasiställi ingivningsdag, skall här i riket ha samina verkan som pa­tentansökan som nämnda dag gjorts här. Åinjiner ansökningen enligt den europeiska paientkon­ventionen prioritet jrån tidigare dag än ingivningsdagen, skall så­dan prioritet beaktas.

Vid tillämpning av 2 § andra stycket andra punkten skall pub­licering enligl ariikel 93 i den europeiska paientkonventionen jämställas med att ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Vad nu sagls gäller även publice­ring som avses i ariikel 158.1 i konveniionen, om sökanden full­gjort vad som föreskrives i artikel 158.2 i konventionen.

89 §

Har europeisk patentansökan publicerats enligt den europeiska patentkonventionen och har över­sättning till svenska av patentkra­ven i den lydelse de publicerades ingivits till patentmyndigheten, skall patentmyndigheten hålla översättningen lillgänglig för en­var och utfärda kungörelse därom.

Ulnyttjar någon yrkesmässigt uppfinning som sökes skyddad i europeisk patenlansökan efter det att kungörelse utfärdats enligt första slycket, äger vad som sägs


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        441

(Ull patentintrång motsvarande lill-lämpning om ansökningen leder till patent för Sverige. I sådant fall omfattar patentskyddet dock en­dast vad som jranigår såväl av pa­tentkraven i den lydelse de publi­cerades som av patentkraven en­ligl patentet. Till strafj må ej dö­mas och ersättning för skada må bestämmas endast enligt 58 § and­ra stycket.

Bestäinindsema i 58 § Iredje Slycket äga ej tillämpning, om er-sättningstalan väckes senast ell år ejter det liden för invändning mot patentet utgått eller, om invänd­ning gjorts, senasl ett år efter del alt det europeiska patenlverkei beslulal all patentet skall upp­rätlhållas.

90 §

Återkallas europeisk palentan­.sökan eller återkalla.s yrkande om all ansökan skall oinjatta Sverige eller skall enligl den europeiska patentkonventionen sådan åter­kallelse anses ha skett och åter­upplages icke ansökningen enligl ariikel 121 i konveniionen, har delta samma verkan som återkal­lelse av patentansökan hos patent-inyndiglielen.

Avslås europeisk palenlansökan, har della samma verkan som om patentansökan avslagits här i ri­kel.

91  §

Överensslämmer icke sådan översättning som avses i 82 eller 89 § med lydelsen på det språk som varit handläggningsspråk vid del europeiska patenlverket, om­fallar palentskyddet endasl vad som framgår av båda texterna.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         442

/ mål om ogillighet äger texten på handläggningsspråket ensam vitsord.

92 §

Inkommer sökanden eller pa­lenlhavaren lill paienlmyndighe-len med rättelse av över.sättning som avses i 82 § och erlägger han fastställd avgift, gäller den rättade översättningen i stället för tidigare ingiven översättning. Har rättelse av sådan översälining blivit gäl­lande, skall paientmyndigheten ut­färda kungörelse därom.

Inkommer .sökanden med rättel­se som avses i 89 §, skall paienl­myndiglielen ulfärda kungörelse därom. Sedan så skell gäller den räliade översällningen i stället för den lidigare.

Den som då rättelse av över­sättning blev gällande i god tro ut­nyttjade uppfinningen yrkesmäs­sigt här i rikel på sätt som enligt tidigare översättning icke utgjorde inirång i sökandens eller patentha­varens rält eller vidtagit väsentliga åigärder därjör äger den rätt som anges i 74 § andra och tredje styc­kena.

93 §

Har beträffande sådan euro­peisk patenlansökan eller sådant europeiskt patent som medför skydd i Sverige för sökanden eller patenthavaren uppkommit rätts­förlust som avses i artikel 122.1 i den europeiska patenlkonventio­nen och förklarar det europeiska paientverkel enligt nämnda artikel att rättsförlust skall anses ej ha uppkommit, gäller det även här i riket.

Den som efter det rättsförlusten


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        443

uppkommit, men innan det euro­peiska patenlverket utfärdat kun­görelse om förklaring som avses i första styckei, i god tro börjat ut­nyttja uppjinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åigärder därjör äger den riUt som anges i 74 § andra och Iredje styc­kena.

94 §

Skall europeisk patentansökan anses ålerkallad därför all den icke inom föreskriven lid inkom­mil lill det europeiska paientver­kel från nationell myndighet .som inollagil ansökningen, må den på begäran av sökanden omvandlas lill ansökan om patent hos patent­myndighelen. Begäran om om­vandling skall inom tre månader från det sökanden underrättats om att ansökningen anses ålerkallad inges lill den myndighet sotn mot­tagit ansökningen. Försummas del, upphör ansökningen all här i riket ha .sådan verkan som anges i 88 §.

Har begäran om omvandling ■samt avskrift av den europeiska palentansökningen icke inkommit till patentniyndigheten inom tjugo månader från den dag ansök­ningen ingavs eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken priori­teten begäres, skall likaledes an­sökningen upphöra att här i riket ha sådan verkan som anges i 88 §.

95 §

Har europeisk patentansökan som begärts omvandlad enligt 94 § överlämnats till patentmyndighe­len och skall den icke anses utan verkan, skall paientmyndigheten upplaga den lill prövning, om sö­kanden inom  lid som regeringen


 


Prop. 19/7/78:1 Dd A


444

hesläiunier erlägger faslställd an­sökningsavgifi och inger översätt­ning till svenska av palentansök­ningen.

Har .sökanden iakttagit vad som jöreskrives i den europeiska pa­lenlkonvenlionen odi tillämp-ningsjöreskrillerna lill denna rö­rande ansökans form, skall ansök­ningen godtagas i detta avseende.


Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.         Denna lag iräder i krafl den dag regeringen bestämmer.

2.         Palenlansökan. som är anhängig vid ikraftlrädandel. behandlas och avgöres enligt de nya bestämmelserna, om ej annat sägs i punkterna 3—6,

3.         Patentansökan, som godkänts för utläggning före ikraftträdandet, och ansökan om lilläggspatenl, som har gjorts före ikraftträdandet, be­handlas och avgöres enligt lagen i dess äldre lydelse.

4.    De nya bestämmelserna om skyldighel i vissa fall att lämna mik­robiologisk kuliur i förvar och om sammandrag liksom 20 § i sin nya lydelse skall icke i någol fall tillämpas i fråga om ansökan som är an­hängig vid ikraftträdandet.

5.    I fråga om uppfinning som avser livs- eller läkemedel får patent på själva alstret meddelas endasl på grund av patentansökan som göres ef­ter ikraftträdandet.

6.         Patent pä uppfinning som avser alster för vilkel bestämd använd­ning icke har angivils i patentkraven eller kan anses framgå av alstrets i patentkraven angivna egenskaper får meddelas endast på grund av patenlansökan som göres efter ikrattträdandet,

7.         De nya bestämmelserna skall tillämpas även på patent som har meddelats före ikraftträdandet eller meddelas pä grund av ansökan som har ingivits dessförinnan, om ej annat sägs i punkterna 8—10.

8.    Gilligheisiiden för patent som har meddelats på grund av patent­ansökan som har gjorts mer än tolv år löre ikrafiträdandet bestämmes enligt 40 S i dess äldre lydelse.

9.    .''ildrc beslämmelser om tilläggspalent fortsätter att gälla i fråga om lilläggspalenl som har meddelats före ikraftträdandet eller meddelas enligt punkt 3,

10.   Fråga om ogiltigförklaring av patent som har meddelats eller med­
delas enligt lagen i dess äldre lydelse bedömes enligt tagen i den lydel­
sen.

I I. Vad som sägs i 44 S femte stycket gäller endast sådan anteckning i paientregistrei som har begärts efter ikrafiträdandet. Verkan som an­ges i näinnda lagrum inträder icke mot den till vilken patent har över­låtils eller licens upplåtits före ikraftträdandet.

12. Skall europeisk patentansökan som omfattar Sverige enligt artikel


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        445

162.4 i den europeiska patentkonventionen anses återkallad, får ansök ningen på begäran av sökanden omvandlas till ansökan om patent hos patentmyndigheten. Begäran om omvandling skall inges lill det euro­peiska patentverket inom tre månader från det att sökanden har under­rättats om att ansökningen anses återkallad. Försummas det upphör an­sökningen att här i riket ha sådan verkan som anges i 88 §, Vad som sägs i 95 § äger motsvarande tillämpning på ansökan som har begärts omvandlad enligt förevarande bestämmelse. Därvid gäller dock att över­sättningen skall avse dels patentansökningen i dess ursprungliga lydelse, dets de ändringar som gjorts under handläggningen vid det europeiska patentverket och som sökanden önskar åberopa.

13. Har ansökan som begärts omvandlad enligt punkt 12 blivit pub­licerad enligt ariikel 93 i den europeiska palenlkonvenlionen och för­klaras med tillämpning av 72 § att översättning och avgift som avses i 95 § första stycket och som har inkommit för sent skall anses inkommen i rätt lid, skatt patenlmyndighelen ulfärda kungörelse därom. Den som i fall som nu avses, efter det att fristen för att inkomma med översättning och erlägga avgifi har utgått men innan kungörelse har utfärdals, i god tro har börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i rikel eller vidta­git väsentliga åtgärder därför äger den rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         446

2 Fiirslag till

Lag om erkännande av utländskt avgörande m.m.  med anledning av

Sveriges tillträde till den europeiska patentkonventionen

Härigenom föreskrives följande.

1  §

Har i främmande stat, som är bunden av det till den europeiska patent­konventionen hörande erkännandeprotokollet, meddelats avgörande rö­rande rätten att erhålla europeiskt patent för stat, som är bunden av protokollet och omfaltas av ansökan om sådant patent, gäller avgöran­ det här i riket sedan det har vunnit laga kraft i den främmande staten. Första stycket är dock ej tillämpligt, om

1.         patentsökande, som icke har ingått i svaromål, icke har delgivits kärandens talan enligt föreskrifterna i den stat där avgörandet har med­delats eller icke har givits tillräcklig lid att svara i saken, eller

2.         avgörandet icke är förenligt med annat avgörande som har med­delats i stat som är bunden av erkännandeprotokollet i ett tidigare an­hängiggjort mål mellan samma parter.

2  §

Svensk domstol är behörig att upptaga talan om sådan rätt som avses i 1 §, om

1.         svaranden har sitt hemvist i Sverige, eller

2.    käranden har sitt hemvist i Sverige och svaranden ej har sitt hem­vist i stat som är bunden av erkännandeprotokollet, eller

3.    parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig be­kräftelse, att talan som här avses skall väckas vid svensk domstol.

3  §

Rör talan om sådan rätt som avses i 1 § ansökan om patent på uppfin­ning gjord av arbetstagare och är fråga om tvist mellan arbetstagaren och dennes arbetsgivare är svensk domstol behörig, om

1.         uppfinningen har gjorts i samband med anställning i vilken arbets­tagaren huvudsakligen var sysselsatt i Sverige eller, om det ej kan avgö­ras var arbetstagaren huvudsakligen var sysselsatt, i samband med an­ställning i vilken han var knuten till arbetsplats i Sverige, eller

2.    parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig be­kräftelse, att talan som här avses skall väckas vid svensk domstol och sådant avtal är tUlåtet enligt den stals lag som är tillämplig på anställ­ningsavtalet.

Är svensk lag tillämplig på anställningsavtalet, är avtal mellan ar­betsgivare och arbetstagare om alt talan som nu avses skall väckas vid utländsk domstol utan verkan.

§

1 mål som enligt 3 § första stycket 1 skall upptagas av svensk domstol skall svensk lag tillämpas.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        447

Upptager svensk domstol mål med stöd av 3 § första stycket 2, skall rätten att få europeiskt patent på uppfinningen avgöras enligt lagen i den stat där arbetstagaren huvudsakligen var sysselsatt när uppfinningen gjordes, eller, om det ej kan avgöras var arbetstagaren huvudsakligen var sysselsatt, där den arbetsplats till vilken arbetstagaren var knuten är be­lägen.

5  §

Talan om sådan rätt som avses i 1 § får icke upptagas till prövning av svensk domstol, om tvist mellan samma parter rörande samma sak lidi­gare har anhänggjorls vid domstol i främmande stat som är bunden av erkännandeprotokollet och den tvisten ännu är anhängig. Har vid den utländska domstolen invändning gjorts mot dennas behörighel, skatt dock den svenska domstolen förklara det här anhängiggjorda målel vilande lill dess frågan om den utländska domstolens behörighel har av­gjorts genom beslut som vunnit laga kraft.

6  §

Talan mot den europeiska patentorganisationen om fullgörande av avtal eller om skadestånd på grund av brott mot avtal får upptagas av svensk domstol endast om i avtalet föreskrives att sådan talan skall prövas av svensk domstol.

Talan mot den europeiska patentorganisalionen om skadestånd i an­nat fall än som avses i första stycket får upptagas av svensk domstol en­dast om skadan har uppkommit i samband med verksamhet som har be­drivits vid det europeiska patentverkets kontor i Sverige eller om sådan skada har orsakats av tiänsteman vid sådant kontor.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         448

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbe­komma allmänna handlingar

Härigenom föreskriveji att 23 § lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma handlingar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                      Föreslagen lydelse

Handlingar i ärenden angående ansökning om patent må icke utan sökandens samtycke till annan utlämnas i vidare mån än som föranle­des av gällande lagstiftning rörande patent. 1 vad sådana handlingar angå uppfinning därå patent beviljats, skola de utlämnas, såframt ej annal är stadgat i nämnda lagstiftning.

Handlingar angående ansökning om enrope/.fkt patent vilka motta­gits från del europeiska patentver­ket må icke utan sökandens sam­tycke utlämnas till annan innan ansökningen publicerats av det eu­ropeiska patentverket. Vad nu .sagls gäller dock ej i förhållande lill den som kan visa all europeisk patentansökan åberopats mot ho­nom och ej heller såvilt avser så­dana uppgifter i handlingarna som offentliggjorts av det europeiska patenlverket innan ansökningen publicerats. Har ansökningen de­lats eller ersatts av ny ansökan och har den avdelade eller nya ansök­ningen publicerats av det euro­peiska patenlverkei, gäller ej hel­ler vad som sägs i första punkien.

Har i ansökan om registrering av mönster begärts, att handling som visar mönstret skall hållas hemlig, får handlingen icke utan sökandens samtycke utlämnas till annan i vidare mån än som följer av gällande lagstiftning om mönsterskydd.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         449

4 Förslag till

Lag  om  ändring  i  lagen   (1946:816)  om   bevisupptagning  åt  utländsk

domstol

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1946: 816) om bevisupptag­ning åt utländsk domstol

dels att i 11 och 12 §§ ordel "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande böjningsformer,

dels att I, 3—5 och 10 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och 5 a §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                      Föreslagen lydelse

Har i visst mäl etter ärende utländsk domstol gjort framställning hos domstol här i riket om vidtagande av någon titt rällegången hörande åt­gärd, såsom upptagande av ed. anställande av förhör med part eller upptagande av bevis genom vittne, sakkunnig eller syn eller av skriftligt bevis, och varder framställningen genom utrikesdepartementet över­lämnad till den svenska domstolen, skall den äskade åtgärden vidtagas efter vad i denna lag sägs. Vad sålunda stadgats äge dock ej tillämpning, där fråga är om ansvar för gärning som har karaktär av politiskt brott eller som icke är i svensk lag belagd med straff. Ej heller må i mål om ansvar för brottslig gärning part höras på ed etter under sanningsför­säkran.

Lika med utländsk domstol an-                   Lika med utländsk domstot an-

ses i denna lag annan utländsk ju-      ses i denna tag annan uttändsk ju­
diciell myndighet.
                                        diciell   myndighet  och   det   euro­
peiska paientverkel.

3 §

Prövar rätten att begärd åtgärd ej kan vidtagas, meddele rätten den utländska domstolen underrättelse därom med uppgift om skälen för be­slutet.

Finner rätten att det jämlikt 2 § andra stycket tillkommer annan rätt att vidtaga åtgärd varom fråga är, skall framställningen översändas till den rätten och meddelande därom tillställas den utländska domstolen.

Har åtgärden begärts av det eu­ropeiska patentverket, gäller i stäl­let för första och andra styckena bestämmelserna i 3 a §.

3a §

Finner rälten alt åtgärd som be­gärts av det europeiska patentver­ket icke kan vidtagas eller att åt-29   Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr I. Dd A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         450

gärden enligt 2 § andra stycket ankommer på annan domsiol, skall rätlen meddela utrikesdeparte­mentet detta beslul och lill utri­kesdepartementet återställa de handlingar som i ärendel erhålUts därifrån.

Har rätten funnit att begärd åt­gärd icke kan vidtagas, skall utri­kesdepartementet underrätta det europeiska patenlverket härom. Har rälten funnii att åtgärden an­kommer på annan domstol, skall utrikesdepartementet, om annan svensk domstol är behörig, över­lämna framställningen dit och i annat fall underrätta det euro­peiska patenlverket om rättens be­slut.

§

Möter ej för äskad ålgärd laga hinder, utsatte rätten dag för ärendets företagande.

Avser   mål   däri   åtgärd   äskats               Avser   mål   däri   åtgärd   äskats

ansvar för brottslig gärning, give ansvar för brottslig gärning, give rätten i god tid den utländska rätten i god tid den utländska domstolen underrättelse vilken domstolen underrättelse vilken dag ärendet skall förekomma. Så- dag ärendet skall förekomma. Så­dan underrättelse skall ock eljest dan underrättelse skall ock eljest lämnas, om den utländska dom- lämnas, om den utländska dom­stolen  framställt  begäran  därom.      stolen   framställt   begäran   därom

eller om  åtgärden  äskats av  det europeiska patentverket.

5  §

1 fråga om ärendets behandling vid rätten skall, där ej annat föranle­des av föreskrifterna i denna lag, lända till efterrättelse vad om rätte­gång vid svensk domstol finnes stadgat. Ärendet skatt anses såsom bevis­upptagning utom huvudförhandling; dock vare ej nödigt att part kallas, där han ej själv skall höras eller fullgöra något.

Domare    vid    den    utländska                 Domare    vid    den    utländska

domstolen äger rätt att närvara domstolen äger rätt att närvara
vid bevisupptagning eller annan i vid bevisupptagning eller annan i
1 § avsedd åtgärd.
                                      1 §  avsedd åtgärd. Har åtgärden

begärts av det europeiska patent­verket, äger företrädare för detta


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


451


patenlverk samma rätt. Företrä­dare för det europeiska patentver­ket får även ställa frågor till part, viiine eller sakkunnig som höres.

5a §

Utfärdande av kallelse till bevis­upptagning eller annan åtgärd som vidtages på begäran av det europeiska patentverket ankom­mer på detta patentverk. Vad i svensk lag föreskrives om kallelse är icke tillämpligt.


10 §

Sedan ärendet blivit fört till slut, late rätten protokoll över vad däri förekommit tillställas den utländska domstolen; foge ock därvid särskild skrivelse, upptagande de kostnader den äskade åtgärden enligt 9 § eller eljest medfört.

Har regeringen efter avtal med främmande stat förordnat, att visst slag av kostnader som föranletts av framställning från domstol i den staten ej skatt utkrävas, vare sådan kostnad ej för den utländs­ka domslolen uppgiven.

Har ålgärden vidtagits på begä­ran av det europeiska patentver­ket, skall uppgivas endast ersätt­ning som utgått till tolk och sak­kunnig samt särskild kostnad som uppkommU genom att företrädare för det europeiska patentverket varit närvarande. Övriga kostna­der i sådant ärende skall stanna på statsverket.

Har Konungen efter avtal med främmande stat förordnat, att visst slag av kostnader som föranletts av framställning från domstol i den staten ej skatt utkrävas, vare sådan kostnad ej för den utländs­ka domstolen uppgiven.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


452


5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1971: 1078) om försvarsupp­finningar att 5, 7, 10 och 15 §§ skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


5 §


Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning skall av patent­myndighelen underställas gransk­ningsnämnden för prövning, hu­ruvida uppfinningen skall hållas hemlig. Den som vill att svensk försvarsuppfinning, vara patent icke sökts, skall få offentliggöras etter på annat sätt yppas, skall hos granskningsnämnden ansöka om sådan prövning.


Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning skall av patenl­myndighelen underställas gransk­ningsnämnden för prövning, hu­ruvida uppfinningen skall hållas hemlig. Vad nu .sagts gäller dock ej iniernationell palenlansökan som avses i 3 kap. patentlagen (1967: 837) eller europeisk patent­ansökan som avses i 11 kap. samma lag.

Den som vill alt svensk för­svarsuppfinning, vara patent icke sökts, skatt få offentliggöras eller på annat sätt yppas eller den som vill söka patent på sådan uppfin­ning genoin internalionell eller eu­ropeisk patentansökan, skall hos granskningsnämnden ansöka om sådan prövning som avses i första stvcket.


7 §


Har i ärende, som patentmyn­digheten underställt gransknings-nämnden, förordnande enligt 6 § ej meddelats inom Ire månader ef­ter den dag då beskrivning över uppfinningen med tillhörande rit­ningar och patentkrav på svenska inkommit till patentmyndigheten, upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag.


Har i ärende, som patentmyn­digheten underställt gransknings­nämnden, förordnande enligt 6 § ej meddelats inom tre månader ef­ter den dag då beskrivning över uppfinningen med tillhörande rit­ningar och paientkrav på svenska inkommit lill patentmyndigheten, upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag. Det­samma gäller om, i ärende som anhängiggjorts hos gransknings-nämnden enligt 5 § andra stycket, sådant  förordnande  ej meddelats


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


453


inom tre månader efter den dag då ansökan om nämndens pröv­ning och samtliga de handlingar vilka sökanden önskar åberopa in­kommit till nämnden.

10 §


Ansökan om patent eller annan skyddsrätt på svensk försvarsupp­finning, som skall hållas hemlig, får ej göras i jrämmande stat, om ej regeringen medger det. Sådant medgivande får lämnas endast un­der förutsättning att uppfinningen hemlighålles även i den främ­mande staten.


Ansökan om patent etter annan skyddsrält / jrämmande slal på svensk försvarsuppfinning, som skall hållas hemlig, får göras en­dasl om regeringen medger det. Sådant medgivande får lämnas en­dasl under förutsättning att upp­finningen hemlighålles även i den främmande staten.


15 §


Sökes patent i Sverige på annan försvarsuppfinning än sådan som avses i 4 § (utländsk försvarsupp­finning), skall patentmyndigheten underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning, huru­vida uppfinningen skall hållas hemlig.


Sökes patent i Sverige på an­nan försvarsuppfinning än sådan som avses i 4 ij (utländsk försvars­uppfinning), skall patentmyndig­helen underställa gransknings­nämnden ansökningen för pröv­ning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig. Vad nu sagts gäller dock ej internalionell patentansö­kan eller europeisk patentansö­kan.


Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.


 


 


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


455


Bilaga 2

De remitterade förslagen

1    Förslag till

Lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrives i fråga om patenttagen (1967: 837) dels att punkt I andra meningen i tagens ikraftträdande och övergångs­bestämmelser skall upphöra att gälla,

dels att 1-3, 6-9, 13, 15, 19-22, 28-38, 40, 41, 51-53, 55, 60 och 72-76 S§ samt rubriken närmast före 28 S skall ha nedan angivna lydelse, dels att rubriken närmast före 8 § skall sättas närmast före 7 §, dds att i lagen skall införas 19 nya paragrafer, 77-95 §S, samt närmast före 80 § en ny mbrik av nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse'


Föreslagen lydelse


§


Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått äger efler ansökan er­hålla patenl på uppfinningen och därigenom förvärva ensamrätt att yrkesmässigt utnyttia uppfinningen enligt denna lag.


Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått äger efter ansökan er­hålla patent på uppfinningen hos patentmyndigheten här i riket och därigenom förvärva ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen enligt denna lag. Om europeiskt pa­tent stadgas i 11 kap.

Såsom uppfinning anses särskilt icke

1.        upptäckter, vetenskapliga teorier eller matematiska metoder,

2.   konstnärliga skapelser,

3.   planer, regler eller metoder för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller daiorprogram,

4.  framläggande av information.
Såsom uppfinning anses ej heller

sådant förfarande för kirurgisk el­ler terapeutisk behandhng eller för diagnostisering som skall utövas på människor eller djur. Vad nu sagts utgör dock ej hinder för att patent meddelas på alster, där­ibland ämnen och blandningar, för användning vid sådana förfaran­den som nu angivits.


' I prop. 1976/77: 63 föreslås ändringar i patentlagen bl. a. innebärande att i 6. 28. 38, 52 och 73-75 §§ ordet "Konungen" byts ut mot "regeringen". I prop. 1976/77: 96 föreslås ändringar i patentlagen bl. a. innebärande att i 72 § patent- och registrerings­verkets besvärsavdelning ersätts av palenlbesvärsrälten. Med nuvarande lydelse avses såvilt gäller dessa paragrafer lydelsen enligt propositionerna.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


456


Patent meddelas icke på

1.         uppfinning vars nyttiande skulle strida mot goda seder eller allmän ordning.

2.         växtsorter eller djurraser eller väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur; patenl må dock meddelas på mikrobiolo­giskt förfarande och alster av sådant förfarande.


Patent meddelas endast på upp­finning som väsentligen skiljer sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökningen.

Som känt anses alll som blivit all­mänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, ut­nyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 S.

Patent må dock meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex månader innan patentansök­ningen gjordes blivit allmänt till­gänglig

1.         till följd av uppenbart miss­bruk i förhållande till sökanden el­ler någon från vilken denne härle­der sin rätt eller

2.    genom att sökanden eller nå-


Patent meddelas endast på upp­finning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökningen och tUlika vä­sentligen skiljer sig därifrån.

Som känt anses allt som blivit all­mänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, ut­nyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Vill­koret i första stycket att uppfin­ningen väsentligen skall skilja sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökningen gäller dock icke i förhållande till innehållet i sådan ansökan.

Bestämmelser om att ansökan som avses i 3 eller 11 kap. vid till­lämpning av andra stycket i vissa fall äger samma rättsverkan som en tiär i riket gjord patentansökan finnas i 29 och 88 §§.

VUlkoret i första stycket att upp­finningen skall vara ny utgör ej hin­der för att patent meddelas på känt ämne eller känd blandning för an­vändning vid förfarande som avses i 1 § tredje stycket, om användning av ämnet eller blandningen icke är känd vid något förfarande som där avses.

Patent må meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex måna­der innan patentansökningen gjor­des blivit allmänt tillgänglig

1.        till följd av uppenbart miss­bruk i förhållande till sökanden el­ler någon från vilken denne härle­der sin rätt eller

2.        genom att sökanden eller nå-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


457


 


gon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på offi­ciell eller officiellt erkänd interna­tionell utställning.


gon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på så­dan officiell eller officiellt erkänd internationell utställning 5ow avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om inter­nationella utställningar.


3 §


Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär att, med de undantag som anges nedan, annan än patenthavaren ej må utan den­nes lov utnyttja uppfinningen yr­kesmässigt genom att använda pa­tentskyddat förfarande, genom att tiUverka, införa, använda eller till försäljning, uthyrning eller utlå­ning utbjuda patentskyddat alster eUer på annat sätt.

Avser uppfinningen förfarande för tillverkning av alster, omfattar ensamrätten även alster som till­verkats enligt förfarandet.


Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär att, med de undantag som anges nedan, annan än patenthavaren ej må utan den­nes lov utnyttja uppfinningen yr­kesmässigt genom att

/. tUlverka,   utbjuda,   bringa omsättning eller använda patent­skyddat alster eller införa eller in­neha sådant alster i syfte all förfa­ra med det på sätt som nu sagts,

2.    använda patentskyddat förfa­rande eller, om han visste eller det med hänsyn till omständigheterna var uppenbarl att användningen icke fick ske utan patenthavarens lov, utbjuda sådant förfarande för användning här i riket,

3.    utbjuda, bringa i omsättning eller använda alster som tillverkats enligt patentskyddat jörfarande el­ler införa eller inneha alstret i syfte alt förfara med det på sätt som nu sagts.

Ensamrätten innebär även att annan än patenthavaren ej må utan dennes lov yrkesmässigl erbjuda el­ler tillhandahålla annan än den som är berättigad att utnyttja upp­finningen medel för att utöva den­na här i rikel, om medlel hänför sig till något väsentligt i uppfinningen och den som erbjuder eller tillhan­dahåller medlet visste eller det el­jest med hänsyn till omständighe­terna var uppenbart att medlet var lämpat och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är med­let en i handeln allmänt förekom­mande vara, gäller vad nu sagts dock endast om den som erbjuder eUer tillhandahåller medlet uppma­nar mottagaren tUl handling som avses iförsta stycket. Erbjudande


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


458


 


Ensamrätten omfattar icke ut­nyttjande av alster, som sålts här i riket i butik eller på därmed jämför­ligt sätl i strid mot ensamrätten, om köparen rid köpel icke ägde el­ler bort äga kännedom om alt en­samrätten kränktes.


eller tillluiiulahållande som avses i della stycke får ej heller ske till den som utnyttjar uppjinning för enskilt bruk eller på sätt som avses i tredje slyckel 2 eller 3. Ensamrätten omfattar icke

1.         utnyttjande av patentskyddat alster som bringats i omsättning här i riket av patenthavaren eller med dennes samtycke,

2.    utnyttjande av uppfinning för experimenl med den,

3.    tillredning på apotek av läke­medel enligt läkares förskrivning i enskilda fall eller åigärder med så­lunda tillrett läkemedel.


6 S


Regeringen äger förordna, att an­sökan om patent på uppfinning, vil­ken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid tillämp­ning av 2 § första och andra stycke­na samt 4 S anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket om sö­kanden yrkar det.

Ansökan om patent på uppfin­ning, vilken inom tolv månader fö­re ansökningsdagen angivits i an­sökan som avser patent här i ri­kel eller paleni, uppfinnarcertifi-kal eller skydd som nyttighelsmo­dell i främmande stat som är anslu­ten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den indu­striella äganderätten, skall vid till­lämpning av 2 § första, andra och fjärde styckena samt 4 § anses gjord samtidigt med den tidigare ansökningen, om sökanden yrkar det. Sådan prioritet må, efter pa­tenlmyndighetens bestämmande, åtnjutas även från ansökan om skydd som icke avser stat som år ansluten till Pariskonvenlionen, om motsvarande prioritet från svensk patentansökan medges där den ti­digare ansökningen gjorts.

I förordnande skola anges de närmare villkor, under vilka sådan konventionsprioritet må åtnjutas.

Regeringen eller, efter regering­ens bestämmande, patentmyndig­heten föreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framstäl­las och vilka handlingar .sökanden skall inge till stöd för snt yrkande. Iakttages ej vad sålunda föreskri­vits, får prioritet icke åtnjutas.

1 §
Innehavare av patent äger erhål-
               Med patentmyndigheten avses i

la tilläggspatent på utveckUng av     denna lag patentmyndigheten här i uppfinningen, om ansökan härom     riket,  om ej annat sägs.  Patenl-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         459

inkommit  innan  ansökningen  om     myndighet här i riket är patent-och huvudpatentet   blev   allmänt   till-     registreringsverket, gänglig enligt 22 §.

Tilläggspatent meddelas utan hinder av att villkoret enligt 2 § första stycket icke är uppfyllt i för­hållande till innehållet i ansökning­en om huvudpatentet. Tilläggspa­tent upphör att gälla samtidigt med huvudpatentet, om annat ej följer av tredje stycket, och må övergå till annan endast tillsammans med hu­vudpatentet.

Upphör huvudpatentet på grund av att patenthavaren avstår från patentet eller förklaras patentet ogiltigt, utgör tilläggspatentet självständigt patent för återstoden av patenttiden. Finnas fiera till-läggspalenl lill huvudpatentet, gäl­ler det först meddelade lilläggspa-teiitet som huvudpatent och de öv­riga som tilläggspatent till detta.

8 §
Patentmyndighet för Sverige är        Ansökan om patent göres skriftli-
patent- och registreringsverket.
                  gen hos patentmyndighelen eller, i

faU som avses i 3 kap., hos patent­myndighel i annan stat eller hos in­ternationell organisation.

Ansökningen skall inneliålla be­skrivning av uppfinningen, innefai-lande även ritningar om sådana be­hövas, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom pa­tentet (patentkrav). Enbart den om­ständigheten att uppfinningen av­ser kemisk förening medför icke att bestämd användning måsle anges i patentkravet. Beskrivningen skall vara så tydlig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfin­ningen. Avser uppfinning mikrobio­logiskt Jörfarande eller alster av så­dant förfarande och skall mikroor­ganism som icke är allmänt tUl­gänglig användas vid utövande av uppfinningen, anses uppfinningen icke tiUräckligt tydligt angiven, med mindre en kultur av denna mikroorganism lämnas i förvar i den ordning regeringen eller, efter regeringens bestämmande, patent-myndigheten föreskriver.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


460


Ansökningen skall dessutoin in­nehålla ell sammandrag av be­skrivningen och patentkraven. Sainmandragei skall tjäna enbart som leknisk inforniation och mu icke tillmätas betydelse i annal av­seende.

1 ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Sökes patent av an­nan än uppfinnaren, skall sökan­den styrka sin rätt till uppfinning­en.

Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgifi.

9 §


Ansökan om patenl göres skriftli­gen hos patenlmyndighelen.

Ansökningen skall innehålla be­skrivning av uppfinningen, innefat­tande även ritningar om sådana be-liövas, saml bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom pa­tentet (paientkrav). Beskrivningen skall vara så tydlig, att en fackman med ledning därav kan utöva upp­finningen.

1 ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Sökes patent av an­nan än uppfinnaren, skall sökan­den styrka sin rätt till uppfinning­en.

Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgifi.


På begäran av sökanden och mot erläggande av särskild avgift skall patentmyndigheten på de villkor re­geringen bestämmer låta ansök­ningen bli föremål för nyhets­granskning vid internationell ny­hetsgranskningsmyndighet enligt artikel 15.5 i den i Washington den 19 Juni 1970 avslutade konventio­nen om patentsamarbete.


13 §


Ansökan om patent må icke änd­ras så, att patent sökes på något som ej framgick av ansöknings­handlingarna när ansökningen gjordes eller enligt 14 § skall anses gjord.


Ansökan om patent må icke änd­ras så, att patent sökes på något som ej framgick av ansökningen när den gjordes eller enligt 14 § skall anses gjord.


15 §


Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el-


Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


461


 


ler finner patentmyndigheten annat hinder föreligga för bifall till ansök­ningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse.


ler finner patentmyndigheten annat hinder föreligga för bifall till ansök­ningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse. Föreligger brist med avseende på sammandragel, må patentmyndigheten dock, utan alt höra sökanden, göra de änd­ringar i sammandraget som den finner nödvändiga.


Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande eller vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skall ansökningen avskrivas. Underrättelse därom skatt intagas i föreläggandet.

Avskriven ansökan åtempplages, om sökanden inom fyra månader efter utgången av förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtager åtgärd för att avhjälpa brist och inom samma tid erlägger fastställd ålempptagnings­avgift.

19 S Äro ansökningshandlingarna fullsländiga och finnes ej hinder för patent föreligga, skall ansökningen godkännas för utläggning enligt 21 S.


Sedan ansökningen godkänts för utläggning, må patentkraven icke utvidgas eller yrkande enligt 14 § framställas.


Sedan ansökningen godkänts för utläggning, må yrkande enUgt 14 § ej framställas eller patentkraven ändras så att patentskyddets om­fattning utvidgas.


20 §


Inom två månader efter det an­sökningen godkänts för utläggning skall sökanden eriägga fastställd tryckningsavgift. Sker det ej, skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan åtempplages, om sökan­den inom fyra månader efter ut­gången av sagda tid erlägger tryck­ningsavgiften jämte faslställd åter­upplagningsavgift.

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse från trycknings­avgiften inom två månader efter det att ansökningen godkänts för ut­läggning, må patentmyndigheten medge honom sådan befrielse, om han har avsevärd svårighet att er­lägga avgiften. Avslås framställ­ningen, skall avgift som erlägges inom två månader därefter anses eriagd i rätt tid.


Inom två månader efter det an­sökningen godkänts för utläggning skall sökanden erlägga fastställd ut­läggningsavgift. Sker det ej, skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan åtempplages, om sökan­den inom fyra månader efter ut­gången av sagda tid erlägger ut­läggningsavgiften jämte fastställd ålempptagningsavgift.

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse från utlägg­ningsavgiften inom två månader ef­ter det att ansökningen godkänts för utläggning, må patentmyndighe­ten medge honom sådan befrielse, om han har avsevärd svårighet att erlägga avgiften. Avslås framstäU­ningen, skall avgift som erlägges inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


462


21


Sedan iryckningsavgifl enligt 20 S eriagts eller befrielse från tryckningsavgiften medgivits, skall patentmyndigheten utlägga ansök­ningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invänd­ning mot ansökningen. Utläggning­en skall kungöras.


Sedan utläggningsavgift enligt 20 § erlagts eller befrielse från ut­läggningsavgiften medgivits, skall patentmyndigheten utlägga ansök­ningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invänd­ning mot ansökningen. Utiäggning-en skall kungöras.


Invändning göres skriftligen hos patentmyndigheten inom tre månader från kungörelsedagen.


Från och med den dag då ansök­ningen utlägges skola tryckta ex­emplar av beskrivning och pa­ientkrav, med uppgift om sökanden och uppfinnaren, finnas att tillgå hos patentmyndigheten.


Från och med den dag då ansök­ningen utlägges skola tryckta ex­emplar av beskrivning, patentkrav och sammandrag, med uppgift om sökanden och uppfinnaren, finnas att tillgå hos patentmyndigheten.


22 § Från och med den dag då ansökningen utlägges skola handlingama ärendet hållas tillgängliga för envar.


När aderton månader förflutit från den dag då patentansökningen gjordes, eller, om konventionsprio­ritel yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres, skola handling­ama hållas tillgängliga för envar, även om ansökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag, skola handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökningen åtempplages eller anför besvär.


När aderton månader förflutit från den dag då patentansökningen gjordes, eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten be­gäres, skota handlingarna hållas tillgängliga för envar, även om an­sökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag, skola handlingama dock håUas tUl­gängliga endast om sökanden begär att ansökningen åtempplages, an­för besvär eUer gör framställning enligt 72 §.


På framställning av sökanden skola handlingama hållas tiUgängliga tidi­gare än som följer av första och andra styckena.

När handlingama bli tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, skall kungörelse därom utfärdas.

Innehåller handling företagshemlighet och rör den icke uppfinning vara patent sökes, äger patentmyndigheten, om särskilda skäl föreligga, på yr­kande förordna att handlingen icke må utlämnas. Har sådant yrkande framställts, må handlingen icke utlämnas förrän yrkandet ogillats genom beslut som vunnit laga kraft.

KuUur av mikroorganism som lämnas i förvar enligt 8 § andra stycket skall, sedan handlingarna i ärendel blivit tillgängliga för en­var, hållas tillgängUg för den som gör skriftlig framställning  därom


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


463


och förbinder sig all iakttaga vad regeringen föreskriver till förebyg­gande av missbruk av kulturen.

3 KAP.

Internationell patentansökan

28 §


Regeringen äger efter överens­kommelse med Danmark, Finland och Norge om att patent på uppfin­ning skaU kunna erhållas för Sveri­ge, Danmark, Finland och Norge eller för tre av dessa stater efter an­sökan om patenten i en av de slaler som ansökningen omfattar (nordisk patentansökan) förordna, att be­stämmelserna i29—38 §§ skola län­da till efterrättelse.


Med internationell patentansö­kan avses ansökan som göres en­Ugt konventionen om palentsamar­bele.

Internationell patentansökan skall inges till patentmyndighet el­ler internalionell organisation som enligt konventionen om patent­samarbete och tillämpningsföre­skrifterna till denna är behörig att mottaga sådan ansökan (motta­gande myndighet). Den svenska patentmyndigheten är mottagande myndighet i enlighet med vad rege­ringen föreskriver. För internalio­nell patentansökan som inges till den svenska patentmyndighelen skall sökanden erlägga faststäUda avgifter.

Bestämmelserna i 29-38 §§ gäl­la internationell patentansökan som omfattar Sverige. Sökes ge­nom sådan ansökan europeiski pa­tent för Sverige gäller dock II kap.


29 S


Nordisk patenlansökan här i ri­ket skall avse patent, förutom för Sverige, antingen för Danmark, Finland och Norge eller för två av dessa stater.


Internationell patentansökan, som ingivits till mottagande myn­dighet, skall anses ingiven här i ri­ket den dag som av den mottagan­de myndigheten angivits som inter­nationell ingivningsdag och skall ha samina verkan som patentansö­kan som ingivits till den svenska patentmyndighelen för alt avgöras där. Vad i 2 § andra stvcket andra


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        464

punkten sägs skall dock gälla inter­nalionelt patentansökan endast om sökanden fullgjort  rad som före­skrires 131 §. Sådan  ansökan  behandlas  och prövas,   med  iakttagande   av   be­slämmelserna i delta kapitel, enligt vad som gäller för patentansökan i allmänhet. Patent, som meddelats på grund av sådan ansökan, äger samma giltigliet här i rikel som an­nal här meddelat patent.

Meddelas på grund av nordisk patenlansökan i Danmark. Finland eller Norge patenl för Sverige, gäl­ler patentet här i rikel som om del meddelats här.

Föreligga ifråga om patent som meddelats i Finland beskrivning och paientkrav på såväl svenska som finska språket och råder icke överensstämmelse meUan texterna, omfattar patentskyddet här i riket endast vad som framgår av båda texterna. Patentskyddet bestäm­mes dock enbart med hänsyn till den svenska texten, om denna är avgörande i Finland.

30  S

/ fråga om nordisk pateniansö-                   Internationell      patentansökan,

kan här i riket äger bestämmelsen i     som ingivits till mottagande myn-2 §   andra   styckei   sista  punkten     dighet men ännu icke inkommit tiU motsvarande tillämpning med av-     patentmyndigheten,    skall    anses seende på tidigare patentansökan i     återkallad såvitt avser Sverige i de annan stat som omfattas av ansök-    fall som avses i artikel 24.1 i och U i ningen.  Beträffande  ansökan  om     konventionen om patentsamarbete, patent   enbari   för   Sverige   äger nämnda bestämmelse motsvarande tillämpning    med    avseende    på nordisk patentansökan som gjorts i annan stat och som omfattar Sveri­ge-

31  §

Avser nordisk patentansökan här               Sökanden skaU inom tjugo må-

i riket även Finland, må patentan- nåder från den internationella in-
sökningen godkännas för utlägg- givningsdagen eller, om prioritet
ning endast om beskrivning och pa- yrkas, den dag från vilken priorite-
tentkrav föreligga även på finska ten begäres till patentmyndigheten
språket.
                                                       inge avskrift av den internationella

patentansökningen och, i den om­fattning regeringen förordnar, översättning av denna till svenska


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


465


samt erlägga fastställd ansök­ning.sar gift.

Har internationell nyhelsgransk­ningsmyndighel beslutat alt inter­nationell nyhelsgranskningsrap­port ej skall upprättas och önskar sökanden likväl fullfölja ansökning­en såviii avser Sverige, skall han fullgöra vad som åligger honom en­ligl försia slyckel inom ivå måna­der från del denna myndighei av­sänt underrättelse till honom om beslutet.

Har sökanden begärt alt den in­ternationella ansökningen skall un­derkastas iniernalionell förbere­dande palenterbarhetsprövning och har han inom nitton månader från den i försia stycket angivna dagen i överensstämmelse med konventionen om palentsamarbele och litlänipningsföreskriflerna lill denna avgivit förklaring att han av­ser att använda resultatet av denna prövning rid ansökan om patenl för Sverige, skall han fullgöra vad som åUgger honom enUgl första stycket inom tjugofem månader från nämnda dag.

Fullgör sökanden ej vad som åligger honom enUgt första, andra eller tredje stycket, skall ansök­ningen anses ålerkallad såvilt av­ser Sverige.

32 S


/ fråga om nordisk patentansö­kan här i riket skola tryckta exemp­lar av beskrivning och paientkrav som avses i 21 § tredje stycket inne­hålla uppgift om vilka stater ansök­ningen omfattar. När ansökningen godkännes för utläggning, skola sådana exemplar översändas till patentmyndigheterna i övriga sta­ter som omfattas av ansökningen, för att i dessa hållas tiUgängUga för allmänheten enligt vad diirom är stadgat.


Återkallar sökanden sådan begä­ran eller sådan förklaring som av­ses i 31 § tredje stycket, skall den internationella patentansökningen anses återkallad såvitt avser Sveri­ge, om ej återkallelsen göres före utgången av den frist som gäller enligt 31 § första eller andra styc­ket och sökanden före fristens ut­gång fullgjort vad som åUgger ho­nom enligt 31 § första stycket.


33 §
När nordisk patentansökan, som
                Sedan internationell patentansö-

gjorls i annan stat och som omfat-     kan inkommit till patentmyndighe-30   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 1. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


466


 


lar Srerige. inlägges i den andra slalen, skall den samiidigi utläggas hos patentmyndigheten här i rikel. Ulläggningen skall kungöras.

Tryckta exemplar av beskrivning och patentkrav skola finnas att tiU­gå hos paientinyndighelen här i ri­kel.


ten enligl 31 §, gäller i fråga om ansökningen och dess handlägg­ning 2 kap., om ej annat sägs i den­na paragraf eller 34-38 §§. Ansök­ningen må dock endast på fram­ställning av sökanden upptagas till priyvning jöre uigången av frisl som gäller enligl 31 §.

Föreskriften i 12 § skall gälla först från den tidpunkt då patent-myndigheten sålunda äger upptaga ansökningen till prövning. Hand­lingarna i ärendet skola hållas till­gängliga för envar enligt 22 H först då sökanden fullgjort sin skyldighet enligt 31 § att inge översättning av ansökningen.

Har sökanden iakttagit vad som föreskrives i konventionen om pa­tentsamarbete och lillämpningsfö­reskriflema lill denna rörande an­sökans form och innehåll, skall an­sökningen godtagas i dessa avse­enden.


34 §


Invändning mot nordisk patent­ansökan här i riket må göras, förut­om hos patentmyndigheten här i ri­ket, hos patenlmyndighelen i an­nan stal som omfattas av ansök­ningen.

Inkommer till patentmyndighe­ten här i riket invändning mot nor­disk patentansökan, som gjorts i annan stal och som omfattar Sveri­ge, skall paientmyndigheten oför­dröjligen örersända handlingen till patentmyndigheten i den andra sta­ten. Därvid skall dagen då hand-Ungen inkom anges.


Internationell patentansökan må ej godkännas för utläggning eller avslås innan fyra månader förflutit från utgången av den frisl som gäl­ler enligt 31 § första eller andra stycket.

Har sökanden inom mtton måna­der från den internationella ingiv­ningsdagen eller, om prioritet yr­kas, den dag från vilken prioriteten begäres avgivii sådan förklaring som avses i 31 § tredje stycket, må ansökningen ej godkännas för ut­läggning eller avslås före utgången av den frist om tjugofem månader som anges i nämnda lagrum.

Ansökan må dock godkännas för utläggning eUer avslås före utgång­en av den frisl som gäUer enligt första eller andra stycket, om sö­kanden samtycker till att ansök­ningen avgöres dessförinnan.


35 §


Nordisk patentansökan, som gjorts här i riket och som omfattar Sverige,   Danmark,   Finland   och


Internalionell patentansökan må ej utläggas eller publiceras av pa­tentmyndigheten förrän den publi-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


467


 


Norge, må ändras till nordisk pa­tenlansökan för Sverige och två ar de örriga staterna.

Nordisk paterUansökan. som gjorts här i riket, må ändras till sär­skild patentansökan för Sverige.

Förelages ändring som avses i andra stycket eller återkallas ansö­kan hos patentmyndighelen här i ri­ket, må sökanden enligl vad därom är stadgat fullfölja den som sär­skild ansökan i annan slal. som omfaiias av ansökningen. Vill sö­kanden sålunda fullfölja ansök­ningen, skall han samiidigi med ändringen eller återkallelsen avge förklaring därom till patentmyndig­helen här i riket.

Hållas luindUngarna i ansök­ningsärendet tillgängliga enligt 22 §, skall om ändring, återkallelse och förklaring som avses i förs­la-tredje styckena utfärdas kungö­relse. Förklaring skall även intagas i kungörelse enUgl 21 § första styc­ket.


cerals av världsorganisationens för den intellektuella äganderätten in­ternationella byrå eller tjugo måna­der förfiutit från den internationel­la ingivningsdagen eller, om priori­tet yrkas, den dag från vilken prio­riteten begäres, om ej sökanden medger detta.


36 S


Ändras nordisk patentansökan, som gjorts i annan stat och som omfattar Sverige, till ansökan för den staten eller återkallas ansök­ningen och har sökanden enligt 35 § avgivit förklaring att han viU fullfölja ansökningen som särskUd patentansökan för Sverige, skall ansökningen upptagas och pröv­ningen fortsättas av patentmyndig­heten här i riket, om sökanden gör anmälan härom hos denna myndig­het inom två månader från änd­ringen eller återkaUelsen. Hållas handlingarna i ärendet tillgängUga enligl 22 §, skall anmälningen kungöras.


Har del av internationell patent­ansökan icke raril föremål för in­ternationeU nyhetsgranskning eller internationell förberedande palen­terbarhetsprövning på grund av att ansökningen ansetts omfatta fiera av varandra oberoende uppfinning­ar och att sökanden ej inom före­skriven tid eriagt tiUäggsavgift som avses i artikel 17.3.a eller artikel 34.3.a i konventionen om patent­samarbete, skall patentmyndighe­ten pröva om ansökningen omfat­tar fiera av varandra oberoende uppfinningar. Finnes detta vara fallet, skall den del av ansökningen som icke varit föremål för sådan granskning eller prövning anses återkallad såvitt avser Sverige, om ej sökanden  erlägger föreskriven


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


468


 


Ansökan som upptages enligt första styckei skall behandlas och prövas som om den ursprungligen gjorts här i rikel som patenlansö­kan för Sverige. Sökanden skall dock eriägga fastställd ansöknings­avgift här i riket, även om han er­lagt ansökningsavgift i den stat där ansökningen gjordes.


tilläggsavgift inom två månader från det patentmyndighelen avsänt underrättelse till honom om myn­dighetens ställningstagande. Fin­ner paientmyndigheten att ansök­ningen ej omfattar fiera av varand­ra oberoende uppfinningar, skall myndiglieien forisätta behandling­en av ansökningen.


37 §


Bifalles nordisk patenlansökan, som gjorts här i riket, skall patent-brevet utvisa för vilka stater patent meddelats.


Har dd av iniernalionell palenl­ansökan icke varil föremål för in­ternalionell förberedande patenler­barhetsprövning på grund av att sökanden inskränkt palcnikraven enligt artikel 34.3.a i konventionen om palentsamarbele, skall den icke prövade delen av ansökningen an­ses återkallad såviti avser Sverige, om ej sökanden erlägger föreskri­ven tilläggsargifi inom två måna­der från del patenlinyndighelen av­sänt underrättelse ull honom här­om.


38


Regeringen äger. efter avtal där­om med berörd stat, förordna, utt nordiska patentansökningar som göras här i riket skola överlämnas till patentmyndigheten i annan stat, som omfattas av ansökningar­na, enligt närmare bestämmelser i förordnandet. Förordnande som nu sagts må icke avse ansökan av den som är bosatt här i riket.


Har niotiagande myndighei räg-ral att faslslälla internationell in­girningsdag för iniernalionell pa-lenUinsökan eller förklarai all an­sökningen skull anses ålerkallad el­ler förklarai all yrkande om att an­sökningen skall oinfatia Srerige skall anses återkallal. skall patent-niyndiglielen på begäran ar sökan­den ompröra della beslul. Detsam­ma skall gälla i jråga om beslut ar den internationella byrån att an­sökningen skall anses återkallad. Begäran    om    omprövning    skall


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


469


 


Regeringen äger även, efter av­tal därom med berörd stat, förord­na all nordiska patentansökningar, som gjorts i annan stat och som av­ser Sverige, må överlämnas till pa­tentmyndigheten här i riket. Ansö­kan, som överlämnas enligt sådant förordnande, skall behandlas och prövas som om den ursprungligen gjorls här i rikel.


framställas till iniernaliondla hy-rån inom trå månader från det un­derräiielse om den nioliagande inyndighelens eller internationella byråns beslut arsänts till sökan­den. Sökanden skall inom sanuna lid lill palenlniyndigheten inge örersättning ar ansökningen i den omfallning regeringen förordnar sann erlägga jästslälld ansök-ningsargijj.

Finner patenlinyndighelen all den mottagande niyndigheiens el­ler den inlernalioneUa byråns be­slut är oriktigt, skidl patentmyndig­helen fastställa iniernationell in­girningsdag för ansökningen, om della ej sken, sann jbrtsäiia be­handlingen ar ansökningen. 1 jråga om ansökan som inkoinmil enligt denna paragraf gäller i örrigt 2 kap.


40 S


Meddelat patent kan upprätthål­las intill dess sjutton är förflutit från den dag då patentansökningen gjor­des.

Om upprälthållande av tilläggs­palent siadgas i 7 §.


Meddelat patent kan upprätthål­las intill dess tjugo är förflutit från den dag då patentansökningen gjor­des.


41  §


För patent, som icke är tilläggs-patent, skall för vaije år räknat frän den dag patentansökningen gjordes (patentår) erläggas fastställd årsav­gift, om annat icke bestämts med stöd av 7i §.

Har tilläggspalent övergått till självständigt patent enligt bestäm­melserna i 7 § tredje stycket, skall från och med närmast följande pa­tentår erläggas årsavgift med be­lopp, som skulle ha utgått för hu­vudpatentet om det alltjämt varit gällande.


För patent skall för varje år räk­nat frän den dag patentansökningen gjordes (patentår) eriäggas fast­ställd årsavgift, om annat icke be­stämts med stöd av 76 §.


51  S Erlägges icke årsavgift enligt föreskrifterna i 41 och 42 §§, är patentet förfallet frän och med ingången av det patentår för vilket avgiften icke er­lagts.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


470


Patent, som förfaUit enligt försia stycket, må återupprättas av pa­ientmyndigheten. om patenthava­ren har godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet. Ansökan om åter­upprättande skall göras skriflligen hos paientmyndigheten senast sex månader jrån den dag, då avgiften senasl skolat erläggas. Inom sam­ma lid skall årsavgiften med den förhöjning, som må vara besiiimd, och jastställd återuppräliningsay-gift erläggas. Behörigen gjord an­sökan skall kungöras.

Den som efier det att patent för-.fallit men innan ansökan om åter­upprättande kungjorts börjat ul­nylija uppfinningen yrkesmässigl här i rikel eUer vidtagit väsentliga åtgärder därför äger den rält som anges i 4 §. om palenlel ålerupp-rältas.

52 S


Har patent meddelats i strid mot I eller 2 §. skall rätlen förklara pa­tentet ogiltigt, om talan föres där­om. Patent må dock ej förklaras ogiltigt på den grund att den som erhållit patentet varit berättigad titt blott viss andel däri.

Utom i fall som avses i tredje styckei må talan föras av envar som tider förfång av patentet och, om det finnes påkaUat ur allmän synpunkt, av myndighet som rege­ringen bestämmer.


På talan därom skall rätten för­klara patenl ogiltigt, om del

1.   meddelats oaktat villkoren i 1
och 2 §§ icke äro uppfyllda,

2.    meddelats oaktat uppfinning­en icke är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan ut­öva den,

3.    omfattar något som ej fram­gick av ansökningen när den gjor­des, eller

4.    meddelais oaktat patentskyd­dets omfattning utvidgats efter det ansökningen godkänts för utlägg­ning.

Patent må ej förklaras ogiltigt på den grund att den som erhållit pa­tentet varit berättigad titt blott viss andel däri.

Utom i fatt som avses i fjärde stycket må talan föras av envar , som tider förfång av patentet och, om det finnes påkallat ur aUmän synpunkt, av myndighet som rege­ringen bestämmer.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


471


Talan, som grundas på att patent meddelats annan än den som är berätti­gad titt patentet enligt I S, må föras endast av den som påslår sig berättigad till patentet. Talan skall väckas inom ett år efter erhållen kännedom om pa­tentets meddelande och de övriga omständigheter på vilka talan grundas. Var patenthavaren i god tro när patentet meddelades eller när det övergick på honom, må talan ej väckas senare än tre år efter patentets meddelande.

53 S


Har patent meddelats annan än den som är berättigad titt patentet enligt I S. skall rätten på talan av den berättigade överföra patentet på honom. 1 fråga om den tid inom vilken lalan skatt väckas äga be­stämmelserna i 52 § iredje stycket tillämpning.


Har patent meddelats annan än den som är berättigad titt patentet enligl I S, skall rätten på talan av den berättigade överföra patentet på honom. 1 fråga om den tid inom vilken talan skall väckas äga be­stämmelserna i 52 S fiärde stycket tillämpning.


Har den som frånkännes patentet i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder därför, äger han mot skäligt vedertag och på skäliga villkor i övrigt fortsätta det påbörjade eller igångsätta det tUlämnade utnyttjandet med bibehållande av dess all­männa art. Sådan rätt tillkommer under motsvarande förutsättningar även innehavare av licens som är antecknad i patentregistret.

Rätt enligt andra stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den utnyttjas eller utnyttjandet avsetts skola ske.

Har patent förfallit eller förkla­rats upphört etter har genom laga­kraftvunnen dom patent förklarats ogiltigt etter blivit överfört, skatt patentmyndighelen utfärda kungö­relse därom.

55 S Har patent förfallit eller förkla-

rats upphört eller har genom laga­kraftvunnen dom patent förklarats ogiltigt etter blivit överfört, skall patentmyndigheten utfärda kungö­relse därom. Kungörelse skall även utfärdas, när ansökan om återupp­rättande blivii prövad genoin la­gakraftvunnet beslut.


60 S


Ulnyttjar nägon yrkesmässigl pa­lentsökt uppfinning efter det hand­lingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligt 22 §, äger vad som sägs om patentintrång motsva­rande tillämpning i den mån ansök­ningen leder till patent. Till straff må dock ej dömas och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan utläggning av pa­tentansökningen kungjorts enligt 21 § må bestämmas endast enligt 58 § andra slyckel.


Utnyttiar nägon yrkesmässigt pa­tentsökt uppfinning efter det hand­lingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligt 22 S, äger vad som sägs om patentintrång motsva­rande tillämpning i den mån ansök­ningen leder till patent. För riden innan utläggningen av patenlan­sökningen kungjorts enligt 21 § om­fattar patentskyddet dock endast vad som framgår .såväl av paleiil-kraven i deras lydelse när ansök­ningen blev allmänt tillgänglig som ar paientkraren enligt patentet. Till straff må ej dömas och ersätt­ning för skada på grund av utnytt­jande som sker innan utläggningen


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


472


av patentansökningen kungjorts må bestämmas endast enligl 58 S andra slyckel.

Bestämmelserna i 58 S tredje stycket äga ej lillämpning, om ersättnings­talan väckes senast ett år efter patentets meddelande.

72


Talan mot annat slutligt beslut av patentmyndigheten enligt denna lag än som avses i 24 §, föres ge­nom besvär hos patentbesvärsrät­ten inom två månader .från beslu­tets dag. Den som vill anföra be­svär skall eriägga fastställd be­svärsavgift inom samma tid vid på­följd att besvären icke upplagas till prövning.

Mot palenthesrärsrättens sluili­ga heslut föres talan genom besvär hos regeringsrätten inom trå må­nader från hesluiels dag.


Har patentsökande, ehuru han gjort allt vad som skäUgen kunnat krävas av honom, ej kunnat gent­emot patentmyndigheten iakttaga sådan frist för att vidtaga viss åt­gärd som fastställts i denna lag el­ler med stöd därav, och har han till följd därav lidit rättsförlust, skall patentmyndigheten förklara att åt­gärden skall anses vidtagen i rätt tid, om sökanden inom två måna­der från det hindret upphörde, dock senast ett år från fristens utgång, vidtagit åtgärden och gjort skriftlig framställning om att den skall gälla såsom vidtagen i rätt tid.

Vad som sägs i första stycket äger moisvarande tillämpning så­vitt avser patenthavare som icke erlagt årsavgift för patent inom frisl som anges i 42 § tredje styc­ket. I sådant fall skall dock avgiften vara erlagd och framställningen ingiven senast sex månader från ut­gången av frist som avses i nämnda lagrum.

Första stycket gäller ej frist inom vilken ansökan skall göras för att komma i åtnjutande av prioritet en­ligt 6 §.


73 §


Avgifter enligt denna lag fast­ställas av regeringen. Därvid äger regeringen, såvitt avser årsavgif­ter, förordna cnt ett eller flera av de första patentåren skola vara av­giftsfria.


Avser framställning enligt 72 § frist som anges i 31 §, skaU patent­myndigheten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid, om

1. avbrott i postförbindelserna förekommu under någon av de tio dagarna närmast före fristens ut­gång på grund av krig, revolution, upplopp, strejk, naturkatastrof el­ler annan liknande omständighet på den ort där avsändaren vistas


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


473


eller har sin rörelse, samt handUng­en eller avgiften avsänts till patent­myndighelen inom fem dagar från det posiförbindelserna återuppta­gits, eller

2. handUngen eller avgiften av­sänts till patentmyndigheten i re­kommenderad försändelse senast fem dagar före fristens utgång, dock endast om försändelsen sänts med fiygpost där så varit möjligt el­ler avsändaren haft anledning an­taga att försändelsen vid ytledes befordran skulle ha anlänt till pa­tentmyndigheten inom två dagar från avsändningsdagen.

74 §


Närmare bestämmelser angåen­de ansökan om patent, kungörelser i patentärende, tryckning av ansök­ningshandlingarna, patentregistret och dess förande samt patentmyn­dighelen utfärdas av regeringen eller i den omfattning regeringen bestämmer av patentmyndigheten. Diarier hos patentmyndigheten skola vara tillgängUga för aUmän­heten i den utsträckning regeringen bestämmer.

Regeringen äger förordna, att handlingar i ärenden angående an­sökan om patent må utlämnas till myndighet i annan stat.

Regeringen äger även förordna att granskning av ansökningar om patent, efter framställning av pa­tentmyndigheten, må äga rum hos myndighei i annan stat eller hos in­ternationell institution samt att den som söker patent på uppfinning, vara han tidigare sökt patent i an­nan stat, skall vara skyldig att re-


Har framslällning enligl 72 § bi-fiUlils och skall lill följd därav pa­tentansökan som blivit aUmänt till­gänglig enligt 22 § och som avskri­vits eller avslagits företagas tUl fortsatt handläggning eller skall patent som förfallit anses ha be­stått, skall kungörelse därom utfär­das.

Den som i fall som avses iförsta stycket, efter det tiden för återupp­tagande av avskriven ansökan ut­gått eUer beslut om avslag vunnit laga krafl eUer patenl förfallit men innan kungörelse utfärdats, börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentUga åtgärder därför må utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art, om han, när utnyttjandet inleddes eller när åtgärderna vidtogos, var i god tro.

Rätt enligt andra stycket må övergå tiU annan endast tillsam­mans med rörelse, vari den upp­kommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        474

dovisa vad patentmyndigheten i den staten delgivit honom rörande prövningen av uppfinningens pa­tenterbarhet.

75  §

Befinner  sig   riket   i  krig   eller                          Talan mol annat slutligt beslut

krigsfara äger regeringen, om det                      av patenlmyndighelen enligt denna

finnes nödvändigt ur allmän syn-                        lag än som avses i 24 § saml talan

punkt, förordna,  att rält till viss                        mol beslut i anledning av frainsläll-

uppjinning skall avstås till stenen                     ning eidigt 72 § föres genoin besvär

eller till annan som regeringen be-                       hos patentbesvärsrätten inom två

stämmer. För rätt till uppfinning.                           månader från beslutets dag. Den

som sålunda läges i anspråk, skall                  som rill anföra besvär skall eriägga

skälig   ersäitning   utges.    Träffas                    fastställd besvärsargift inom sam-

icke örerenskommdse om ersätt-                       ma tid vid påföljd att besvären icke

ningen med den ersättningsberätti-                                        upptagas till prövning,
gade, bestämmes ersättningen av
rätten.

Har rätt till uppfinning tagits i                              Mot pateiitbesyärsräitens sliiili-
anspråk   av   annan   än   staten   lill
                ga beslul föres lalan hos regerings-
följd av jörordnande enUgl försia
                       rätten genom besvär inom irå niå-
slycket och fullgör denne icke sin
                                        nåder från hesluiels dag.
ersällningsskyldighet,    är    slalen
pliktig alt på ansökan av den er­
sättningsberättigade   genast   ulge
ersätiningen.

76  S'

Om   iippjinningar  av   betydelse              Avgifter enligt denna lag fast-

jör rikcls försrar gälla särskilda be-     ställas av regeringen. Därvid äger
siäinnidscr.
                                                 regeringen,  såviti avser årsavgif-

ter, förordna att ett eller fiera av de första patentåren skola vara av­giftsfria.

11 S

Närmare bestämmelser angåen­de ansökan om patent, kungörelser i patentärende, tryckning av ansök­ningshandlingarna, patentregistret och dess förande samt patentmyn­dighelen utfärdas av regeringen el­ler i den omfattning regeringen be­stämmer av paientmyndigheten. Diarier hos patentmyndigheten skola vara tillgängliga för allmän­heten i den utsträckning regeringen bestämmer.

Regeringen   äger förordna,   att

' Motsvarar nuvarande 73 §. - Motsvarar nuvarande 74 §.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


475


handUngar i ärenden angående an­sökan om patent må utlämnas lill myndighei i annan stat.

Regeringen äger även förordna att granskning av ansökningar om patent, efter framställning av pa­ientmyndigheten, må äga rum hos myndighet i annan stat eller hos in­ternationell institution samt att den som söker patent på uppfinning, vara han sökt patent i annan stat. skedi vara skyldig att redovisa vad patenlmyndighelen i den staten delgivit honom rörande prövningen av uppfinningens patenterbarhet. Förordnande om sådan redovis­ningsskyldighet som sisl nämnts må dock ej ges i fråga om patent­ansökan som avses 13 kap., vilken varit föremål för internationell för­beredande palenlerbarhelspröv­ning och i fråga om vilken rapport rörande denna prövning ingivits till patentmyndigheten.

78 §'

Befinner sig riket i krig eller krigsfara äger regeringen, om det finnes nödvändigl ur allmän syn­punkt, förordna, att rätt tiU viss uppfinning skall avslås till staten eller till annan som regeringen be­stämmer. För rätt till uppfinning, som sålunda tages i anspråk, skall skälig ersättning utges. Träffas icke överenskommelse om ersätt­ningen med den ersättningsberätti­gade, bestämmes ersättningen av rätten.

Har rält lill uppfinning lagils i anspråk av annan än staten till följd av förordnande enUgt första stycket och fullgör denne icke sin ersättningsskyldighet, är staten pliktig att på ansökan av den er­sättningsberättigade genast utge ersättningen.


' Motsvarar nuvarande 75 §. - Motsvarar nuvarande 76 §.


79 §2

Om uppfinningar av betydelse för rikets försvar gälla särskUda be­stämmelser.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        476

11 KAP.

Europeiskt patent

80 S

Med europeiskt patent avses pa­tent som meddelas av det europeis­ka patenlverket enligl den i Mun­chen den 5 oktober 1973 avslutade europeiska patentkonventionen. Med europeisk patentansökan av­ses patentansökan som göres enligt nämnda konvention.

Ansökan om europeiskt patent göres hos del europeiska patent­verket. Sådan ansökan må inges till patenlmyndighelen för att av den­na vidarebefordras till det euro­peiska patentverket. Ansökan som avses i artikel 76 i nämnda konveti-lion (europeisk avdelad ansökan) skall dock inges direkt till det euro­peiska patentverket.

Överlåielse av europeisk patent­ansökan är utan verkan med mind­re den sker skriftligen och under-skrives av överlåtaren och förvär­varen.

Bestämmelserna i 81 -95 §§ gäl­la europeiskt patent för Sverige och europeisk patentansökan som om­fattar Sverige.

S

Europeiskt patent  är  meddelat

när det europeiska patentverket har kungjort sitt beslul att meddela patentet. Det har samma rättsver­kan som patent meddelat av pa­tentmyndigheten och följer även i övrigt samma bestämmelser som sådant patent, om ej annat sägs i delta kapitel.

82

Europeiski patent har verkan här i riket endast om sökanden inom lid som regeringen beslämmer lill po­tentmyndigheten ingivit översätt­ning till svenska av den text med vilken patentet kommer alt medde-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        477

las och erlagt jastställd avgift jör tryckning av örersällningen. Har del europeiska patentverket beslu­tat alt europeiskt patent skall upp­rätthållas i ändrad avjallning, gäl­ler vad nu sagts även i fråga ont den ändrade lexlen.

Översättning skall hållas Ull­gänglig för envar. Har den euro­peiska patentansökningen icke publicerats av del europeiska pa­tentverket när översättningen in­kommer, skall dock översättningen ej hållas tillgänglig förrän sådan publicering skett.

Har översättning ingivits och av­gift eriagts inom föreskriven tid och har del europeiska patentverket kungjort sill beslut att meddela pa­tentet eller beslutat alt det skall upprätthållas i ändrad avfattning, skall paientmyndigheten utfärda kungörelse därom och så snart ske kan hålla iryckla exemplar av örer­sällningen tillgängliga.

83 S

Vid ingivande ar översälining och erläggande av iirgift enUgl 82 § äger 72 § försia stycket motsvaran­de lillämpning. Förklaras med siöd av 72 § alt översättningen eller av-gijlen skall anses ha inkoininit i rätt tid, skall patentniyndigheten utfär­da kungörelse därom.

Den som. efter del fristen för att inkomma med översälining och er­lägga avgifi enligt 82 § utgåli men innan kungörelse utfärdats, i god tro börjat utnyttja uppfinningen vr-kesmässigt liär i rikel eller vidtagit väsentUga åigärder därför äger den rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena.

84 §

/ fråga om europeiskt patent skall vad i 52 § första stycket 4 sägs om utvidgning av patentskyddet avse utvidgning efter det patentet meddelats.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         478

85   §

Upphäver det europeiska patenl­verket helt eller delvis europeiski patenl, har detta samma verkan som om patentet i motsvarande mån här i riket förklarats ogUtigt. I sådant fall äger 55 § motsvarande tUlämpning.

86  S

För europeiskt patent skall års­avgift erläggas till patentmyndig­heten för varje patentår efter det under vilket det europeiska patenl­verket kungjort sitt beslut att med­dela patentet.

Erlägges icke årsavgift för euro­peiskt patent enligt vad i första stycket och i 42 § sägs. äger 51 § motsvarande tillämpning.

87 S

Föres talan om intrång i europe­iskt patent eller om sådant patents ogiltighet och kan patentet ännu upphävas av det europeiska patent­verket, skall rätten, om ej särskilda skäl föreligga däremot, förklara målet vilande i avbidan på att det europeiska patentverket skiljer sig från ärendel. Vad nu sagts gäUer även talan enligt 63 §.

88

Europeisk patentansökan, för vilken del europeiska patentverket faststäUt ingivningsdag, skall här i riket ha samma verkan som patent­ansökan som nämnda dag gjorts här. Åtnjuter ansökningen enligt den europeiska patentkonventio­nen prioritet från tidigare dag än ingivningsdagen, skaU sådan prio­ritet beaktas.

Vid tUlämpning av 2 § andra stycket andra punkten skall publi­cering enligt artikel 93 i den euro­peiska patentkonventionen jäm­stäUas med att ansökan blir all­mänt tiUgänglig enligt 22 §. Vad nu sagts gäUer även publicering som avses i artikel 158.1 i konventionen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         479

om sökanden fuUgjort vad som fö­reskrives i artikel 158.2 i konventio-

89  §

Har europeisk patentansökan publicerats enligt den europeiska patenlkonventionen och har över­sättning till svenska av patentkra­ven i den lyddse de publicerades ingivits till patentmyndighelen, skall patentmyndighelen hålla översättningen tiUgänglig för envar och utfärda kungörelse därom.

Utnyttjar någon yrkesmässigt uppfinning som sökes skyddad i eu­ropeisk patentansökan efler det att kungörelse utfärdats enUgt första stycket, äger vad som sägs om pa­lentinlrång motsvarande tillämp­ning om ansökningen leder till pa­tent för Sverige. I sådant faU om­fattar patentskyddet dock endast vad som framgår såväl av patent­kraven i den lydelse de publicera­des som av patentkraven enligt pa­tentet. Till straff må ej dömas och ersättning för skada må bestäm­mas endast enUgt 58 § andra styc­ket.

Bestämmelserna i 58 § tredje stycket äga ej tillämpning, om er­sättningstalan väckes senast ett år efter det tiden för invändning mot patentet utgått eller, om invänd­ning gjorts, senast ett år efter det att det europeiska patentverket be­slutat att patentet skaU upprätthål­las.

90  §

Återkallas europeisk patentansö­kan eller återkallas yrkande om att ansökan skall omfatta Sverige eller skall enUgt den europeiska patent­konventionen sådan återkallelse anses ha skett och återupplages icke ansökningen enligt artikel 121 i konventionen, har detta samma verkan som återkallelse av patent­ansökan hos patentmyndigheten.

Avslås europeisk patentansökan, har detta samma verkan som om patentansökan avslagits här i riket.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        480

91   §

Överensstämmer icke sådan översättning som avses i 82 eller 89 § med lydelsen på det språk som varit handläggningsspråk vid det europeiska patenlverket, omfattar patentskyddet endast vad som framgår av båda texterna.

1 mål om ogiltighet äger texten på handläggningsspråket ensam vilsord.

92  S

Inkommer sökanden eller patent­havaren till patentmyndigheten med rättelse av översättning som avses i 82 § och erlägger han fast­ställd avgift, gäller den rättade översättningen i stället för tidigare ingiven översättning. Rättad över­sättning skall hållas tillgängUg för envar, om den ursprungliga över­sättningen hålles tillgänglig. Har rättelse av sådan översättning bli­vit gäUande, skall patentmyndighe­ten utfärda kungörelse därom och så snart ske kan hålla tryckta ex­emplar av den rättade översätt­ningen tillgängliga.

Inkommer sökanden med rättel­se av översättning som avses i 89 §, skaU patentmyndigheten utfärda kungörelse därom och hålla den rättade översättningen tiUgänglig för envar. Sedan så skett gäller den rättade översättningen i stället för den tidigare.

Den som då rättelse av översätt­ning blev gäUande i god tro utnytt­jade uppfinningen yrkesmässigt här i riket på sätt som enligt tidiga­re översättning icke utgjorde in­trång i sökandens eUer patenthava­rens rätt dier vidtagU väsentUga åtgärder därför äger den rätt som anges i 74 § andra och tredje styc­kena.

93   §

Har beträffande europeisk pa­tentansökan eller europeiskt patent för sökanden eller patenthavaren uppkommit rättsförlust som avses i


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         481

artikel 122.1 i den europeiska pa­tenlkonventionen och förklarar det europeiska patentverket enUgt nämnda artikel alt rättsförlust skall anses ej ha uppkommit, gäller det även här i riket.

Den som efter det rättsförlusten uppkommit, men innan det euro­peiska patentverket utfärdat kun­görelse om förklaring som avses i första styckei, i god tro börjat ut­nyttja uppfinningen yrkesmässigt liär i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder därför äger den rätt som anges i 74 § andra och tredje styc­kena.

94 S

Skall europeisk patentansökan anses återkallad därför (Ut den icke inom föreskriven tid inkommit till det europeiska patentverket från nationell myndighet som mottagU ansökningen, må den på begäran av sökanden omvandlas till ansö­kan om patent hos patentmyndig­heten. Begäran om omvandling skall inom tre månader från det sö­kanden underrättats om att ansök­ningen anses återkallad inges till den myndighet som mottagit an­sökningen. Försummas det, upp­hör ansökningen att här i riket ha sådan verkan som anges i 88 §.

Har begäran om omvandling icke inkommit tUl patentmyndighe­ten inom tjugo månader från den dag ansökningen ingavs eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres, skall likaledes ansökningen upphöra att här i riket ha sådan verkan som anges i 88 §.

95 S

Har europeisk patentansökan som begärts omvandlad enUgt 94 § överlämnats till patentmyndighe­ten och skall den icke anses utan verkan, skall patentmyndigheten upptaga den till prövning, om sö­kanden inom tid som regeringen 31    Riksdagen 1977178. I saml. Nr l.DelA


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         482

bestämmer erlägger fastställd an­sökning sav gift och inger översätt­ning till svenska av patentansök­ningen.

Har sökanden iakttagit vad som föreskrives i den europeiska patent­konventionen och tillämpningsföre­skrifterna till denna rörande ansö­kans form, skall ansökningen god­tagas i detta avseende.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.         Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.    Patentansökan, som är anhängig vid ikraftträdandet, behandlas och avgöres enligt de nya bestämmelserna, om ej annat sägs i punktema 3-6.

3.    Patentansökan, som godkänts för utläggning före ikraftträdandet, och ansökan om tilläggspatent, som har inkommit före ikraftträdandet, be­handlas och avgöres enligt lagen i dess äldre lydelse.

4.    De nya bestämmelsema om skyldighet i vissa fall att lämna mikrobio­logisk kultur i förvar och om sammandrag liksom 20 § i sin nya lydelse skall icke i något fall tillämpas i fråga om ansökan som är anhängig vid ikraftträdandet.

5.    I fråga om uppfinning som avser livs- eller läkemedel får patent på själva alstret meddelas endast på gmnd av patentansökan som göres efter ikraftträdandet.

6.    Vad som sägs i 8 § andra stycket andra punkten i dess nya lydelse gäller endast fråga om patentansökan som göres efter ikraftträdandet.

7.    De nya bestämmelsema skall tillämpas även på patent som har med­delats före ikraftlrädandel eller meddelas på grund av ansökan som har ingivits dessförinnan, om ej annat sägs i punktema 8-11.

8.    Giltighetstiden för patenl som har meddelats på gmnd av patentansö­kan som har gjorts mer än tolv år före ikraftträdandet bestämmes enligt 40 S i dess äldre lydelse.

9.    Äldre bestämmelser om tilläggspatent fortsätter att gälla i fråga om tilläggspatent som har meddelats före ikraftträdandet eller meddelas enligt punkt 3.

10.   Beträffande patent som har meddelats före ikraftträdande gäller 60 S
i dess äldre lydelse.

11.   Fråga om ogiltigförklaring av patent som har meddelats eller medde­
las enligt lagen i dess äldre lydelse bedömes enligt lagen i den lydelsen.

12.   Skall europeisk patentansökan som omfattar Sverige enligt artikel
162.4 i den europeiska patentkonventionen anses återkallad, får ansök­
ningen på begäran av sökanden omvandlas till ansökan om patent hos pa­
tentmyndigheten. Begäran om omvandling skall inges tiU det europeiska
patenlverket inom tre månader från det att sökanden har underrättats om
att ansökningen anses återkallad. Försummas det, upphör ansökningen att
här i riket ha sådan verkan som anges i 88 §. Vad som sägs i 95 § äger
motsvarande tillämpning på ansökan som har begärts omvandlad enligt fö­
revarande bestämmelse. Därvid gäller dock att översättningen skall avse
dels patentansökningen i dess ursprungliga lydelse, dels de ändringar som


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                  483

gjorts under handläggningen vid det europeiska patentverket och som sö­kanden önskar åberopa.

13. Har ansökan som begärts omvandlad enligt punkt 12 blivit publice­rad enligt artikel 93 i den europeiska patentkonventionen och förklaras med tillämpning av 72 § att översättning och avgift som avses i 95 § första stycket och som har inkommit för sent skatt anses inkommen i rätt tid, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom. Den som i fatt som nu avses, efter det att fristen för att inkomma med översättning och erlägga avgift har utgått men innan kungörelse har utfärdats, i god tro har börjat ut­nyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åtgär­der därför äger den rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         484

2    Förslag till

Lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på patenträttens område m. m.

Härigenom föreskrives följande.

1 § Lagakraftvunnet avgörande om rätt att få europeiskt patent för stat,
som är bunden av det till den europeiska paientkonventionen den 5 okto­
ber 1973 hörande erkännandeprotokollet och som omfattas av ansökan om
sådant patent, gäller här i riket, om avgörandei har meddelats i stal som är
bunden av protokollet.

Avgörande gäller dock ej här i riket

1.         om del har meddelats mol patentsökande, som ej har ingått i svaro­mål, och den handling varigenom talan väckes ej har delgivits honom i fö­reskriven ordning, etter han icke har fått tillräcklig tid att svara i saken,

2.    om det är oförenligt med annal avgörande som i ett tidigare anhängig­gjort mål mellan samma parter har meddelats i slal som är bunden av er-kännandeprotokollet.

2 § Svensk domstol är behörig att upptaga talan om rätt att få patent som
avses i I §,

1.         om svaranden har hemvist i Sverige.

2.         om käranden har hemvist i Sverige och svaranden ej har hemvist i stal som är bunden av erkännandeprolokollel,

3.    om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skrifilig be­kräftelse, all lalan som nu avses skatt väckas vid svensk domstol.

3 § Rör talan om rätt att få patent som avses i I § ansökan om patent på uppfinning gjord av arbetstagare och är fråga om tvist mellan arbetstagaren och dennes arbetsgivare, gäller i stället för 2 S att svensk domstol är behö­rig,

1.   om arbetstagaren när uppfinningen gjordes huvudsakligen var syssel­
satt i Sverige etter, om det ej kan avgöras var han huvudsakligen var sys­
selsatt, han var knuten till driftställe i Sverige,

2.  om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig be­
kräftelse, att lalan som nu avses skall väckas vid svensk domstol och så­
dant avtal är tillåtet enligt den stals tag som är tillämplig på anställningsav-
lalel.

Är svensk lag lillämplig på anställningsavtalet, är avtal mellan arbetsgi­vare och arbetstagare om att talan som nu avses skatt väckas vid uttändsk domstot utan verkan.

4 §    I mål som enligt 3 S första stycket I skall upptagas av svensk domstol skall svensk tag tillämpas.

Upptager svensk domstol mål med stöd av 3 § första stycket 2, skall rät­ten att få europeiskt patent på uppfinningen avgöras enligt lagen i den stat där arbetstagaren huvudsakligen var sysselsatt när uppfinningen gjordes, eUer, om det ej kan avgöras var han huvudsakligen var sysselsatt, där det driftställe var beläget titt vilket arbetslagaren var knuien.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 485

5  § Talan om rätt att få patent som avses i I S får icke upptagas litl pröv­ning av svensk domstol, om tvist mellan samma parter rörande sam­ma sak tidigare har anhängiggjorts vid domstol i annan stat som är bunden av erkännandeprotokoltet och den tvisten ännu ej har avgjorts. Har vid den utländska domstolen gjorls invändning mot dennas behörighel, skatt dock den svenska domstolen förklara det här anhängiggjorda målet vitan­de, till dess frågan om den utländska domstolens behörighet har avgjorts genom beslut som vunnil taga kraft.

6  § Talan mot den europeiska patentorganisationen om fullgörande av avtal etter om skadestånd på grund av brott mot avtal får upptagas av svensk domstol endast om i avtalet föreskrives att sådan talan skall prövas av svensk domstot.

Talan mol den europeiska patentorganisationen om skadestånd i annat fall än som avses i första styckei får upplagas av svensk domstol endast om skadan har uppkommit i samband med verksamhet som har bedrivits vid del europeiska palenlverkels kontor i Sverige eller om sådan skada har orsakats av tjänsteman vid sådant kontor.

Denna tag Iräder i kraft den dag regeringen bestämmer.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         486

3    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol att 1 och 3-5 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse'                                     Föreslagen tyddse

I   S

Har i visst mål eller ärende utländsk domstol gjort framställning hos domstol här i rikel om vidtagande av någon till rättegången hörande ål­gärd. såsom upplagande av ed. anställande av förhör med part eller uppta­gande av bevis genom vittne, sakkunnig eller syn eller av skriftligt bevis, och varder framställningen genom ulnkesdepartementel överlämnad till den svenska domslolen. skall den äskade ålgärden vidiagas efter vad i den­na lag sägs. Vad sålunda sladgals äge dock ej lillämpning. där fråga är om ansvar för gärning som icke är i svensk tag belagd med straff Ej heller må i mål om ansvar för brottslig gärning part höras på ed eller under sannings­försäkran.

Avser framställning enligt försia stycket fråga om ansvar för gärning, som har karaktär av politiskt brotl, äger denna lag tillämpning endast om framställningen har gjorls av domstol i stal som har tillträtt den europeiska konveniionen den 27 januari 1977 om bekämpande av terrorism och gär­ningen utgör brott som avses i denna konvention.

Lika med utländsk domstol anses               Lika med utländsk domstol anses

i denna lag annan utländsk judiciell     i denna tag annan utländsk judiciell
myndighei.
                                                   myndighei och det europeiska pa-

lenlrerkel.

3S

Prövar rälten att begärd åtgärd ej kan vidtagas, meddele rätten den ut­ländska domstolen underrättelse därom med uppgift om skälen för beslu­lel.

Finner rällen att del jämlikt 2 S andra styckei tillkommer annan rätt att vidtaga ålgärd varom fråga är. skall framställningen översändas till den rät­ten och meddelande därom tillställas den utländska domstolen.

Har åtgärden begärts ar det eu­ropeiska palenlrerkel och finner rätten att åtgärden icke kan vidta- gas eller att den ankommer på an­nan domstol, skaU rätten i stället för vad som sägs iförsta och andra styckena meddela utrikesdeparte-inentet detta och till uirikesdepar-temenlet återstäUa de handlingar som i ärendet erhållits därifrån.

' I prop, 1976/77:124 föreslås ändringar i lagen om bevisupptagning åt utländsk domstol. Ändringama berör bl.a. I §. Med nuvarande lydelse avses såvitt gäller denna paragraf lydelsen enligl propositionen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


487


Hur rälten i fall som arses i tred­je styckei funnii all begärd ålgärd icke kan vidiagas. skall utrikesde-partemenlet underrätta det euro­peiska patentverket därom. Har rätten funnit att åtgärden ankom­mer på annan domstol, skall utri­kesdepartementet, om annan srensk domstol är behörig, örer-länina jrainställningen dil och i an­nat fall underrätta det europeiska patenlverket orn rättens beslut.


4 S Möler ej för äskad åtgärd laga hinder, utsatte rälten dag för ärendets fö­retagande.

Avser mål däri åtgärd äskats an­svar för brottslig gäming, give räl­ten i god tid den utländska domsto­len underrättelse vilken dag ären­det skall förekomma. Sådan under­rättelse skall ock eljest lämnas, om den utländska domstolen framställt begäran därom.


Avser mäl däri åtgärd äskats an­svar för brottslig gärning, give rät­ten i god tid den utländska domsto­len underrättelse vilken dag ären­det skatt förekomma. Sådan under­rättelse skatt ock eljest lämnas, om den utländska domslolen framställt begäran därom eller om åtgärden äskats av del europeiska palenlrer­kel.


 


5 § I fråga om ärendets behandling vid rätten skall, där ej annat föranledes av föreskrifterna i denna tag, lända titt efterrättelse vad om rättegång vid svensk domstol finnes stadgat. Ärendet skatt anses såsom bevisupptagning utom huvudförhandling; dock vare ej nödigt att part kallas, där han ej själv skatt höras etter fullgöra något.

Domare vid den utländska dom­stolen äger rätt att närvara vid be­visupptagning etter annan i 1 S av­sedd åtgärd.


Domare vid den utländska dom­stolen äger rätt att närvara vid bevisupptagning eller annan i I S avsedd åtgärd. Har ålgärden be­gärts ar det europeiska palenlrer­kel, äger företrädare för delta pa­tenlverk samma rätt. Företrädare för det europeiska patenlverket rnå ställa frågor till part. vittne eller sakkunnig som höres.


Denna lag Iräder i krafl den dag regeringen bestämmer.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        488

4    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppflnningar

Härigenom föreskrives i fråga om tagen (1971: 1078) om försvarsuppfin­ningar all 5, 7, 10. 12 och 15 SS skatt ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


5 §

Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning skall av patent-myndigheten underställas gransk­ningsnämnden för prövning, huru­vida uppfinningen skall hållas hem­lig. Den som vitt att svensk för­svarsuppfinning, vara patent icke sökts, skatt få offentliggöras eller på annat sätt yppas, skatt hos granskningsnämnden ansöka om sådan prövning.

Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning, som inges till paientmyndigheten, skall av denna underställas granskningsnämnden för prövning, hurtivida uppfinning­en skall hållas hemlig.

Den som vill att svensk försvars­uppfinning, vara patenl icke sökts, skall få offentliggöras etter på annat sätt yppas eUer den .som viU söka patent på sådan uppfinning genom all annorsiädes än hos palenlniyn­digheten inge internationell patenl­ansökan som avses i 3 § patentla­gen (1967:837) eller europeisk pa­tentansökan som avses i II kap. samma lag skall hos gransknings­nämnden ansöka om sådan pröv­ning j-oa/i avses iförsta stycket.

1 S


Har i ärende, som patentmyndig­heten underställt gransknings­nämnden, förordnande enligt 6 S ej meddelats inom tre månader efter den dag då beskrivning över upp­finningen med tillhörande ritningar och paientkrav på svenska inkom­mil litl patentmyndigheten, upphör uppfinningen att vara hemtig enligt denna tag.


Har i ärende, som patentmyndig­heten underställt gransknings­nämnden, förordnande enligt 6 S ej meddelats inom tid som föreskrires i andra stycket, upphör uppfinning­en att vara hemtig enligt denna tag.

Den i första stycket nämnda li­den ulgör

I. om ärendet avser internatio­nell patentansökan, tre månader från ansökningens ingivningsdag, dock, i fall då prioritet har åbero­pats, högst tolv månader tio dagar från ingivningsdagen för den tidigaste av de ansökningar från vilka prioritet har åberopats,


 


Prop. 1977/78:1 Dd A

Nuvarande Ivdelse


489

Föreslagen lyddse

2.    om ärendel arser europeisk palenlansökan, ire månader från del ansökan inkom till patentmyn­dighelen, dock. i fall då prioritet har åberopats, högst tretton måna­der jrån ingivningsdagen för den li-digasle ar de ansökningar från ril­ka priorilei har åberopats.

3.    om ärendet avser ansökan om patent som skall handläggas en­bart av patenlmyndighelen, tre må­nader från den dag då beskrivning örer uppfinningen med lillhörande ritningar och paientkrav på srens­ka inkom till patentmyndighelen.

Har ärende anhängiggjorts hos granskningsnänmden enligt 5 § andra stycket, upphör uppfinning­en alt vara hemUg enligt denna lag, om jörordnande enligl 6 § ej med­delats inom Ire månader från den dag då ansökan om nämndens prövning och samtliga de handling­ar rilka sökanden önskar åberopa inkom till nämnden


 


10 S


Ansökan om patenl eller annan skyddsrätt på svensk försvarsupp­finning, som skall hållas hemlig, får ej göras i främmande siat, om ej re­geringen medger det. Sådant med­givande får lämnas endasl under förutsättning att uppfinningen hem­lighålles även i den främmande sta­ten.


Ansökan om patent eller annan skyddsrält i främmande slal pä svensk försvarsuppfinning, som skall hållas hemlig, får göras en­dast om regeringen medger det. Så­dant medgivande får lämnas endast under förutsättning alt uppfinning­en hemlighålles även i den främ­mande staten.


I2S Har ansökan om patent på uppfinning som avses med förordnande enligt 6 § godkänts för utläggning, skall ansökningen förklaras vilande i avbidan på att förordnandet upphör alt gälla. Så länge förordnandet består skall 20-22 S§ patenttagen (1967:837) ej tillämpas på ansökningen. Vid till­lämpning därefter av dessa paragrafer skatt i 20 S angivna tider räknas från den dag förordnandet upphörde alt gälla och får patentmyndigheten icke hålla handlingama i ärendet tittgängliga förrän tre månader förflutit från nämnda dag, om ej sökanden begär det.

Har förordnande enligt 6 § med­delats beträffande internaiiondi el­ler  europeisk  patentansökan, får


 


Prop, 1977/78:1 Dd A


490


ansökningen icke ridarebefordras Jör forlsalt handläggning som in­ternationell eller europeisk patent­ansökan.


15 §


Sökes patent i Sverige på annan försvarsuppfinning än sådan som avses i 4 S (utländsk försvarsupp­finning), skall patentmyndighelen underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning, humvi­da uppfinningen skatt hållas hemtig.


Sökes patent i Sverige på annan försvarsuppfinning än sådan som avses i 4 S (utländsk försvarsupp­finning), skatt patentmyndigheten underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning, humvi­da uppfinningen skatt hållas hemlig. Vad nu sagts gäller dock ej interna­tioneU patentansökan eller europe­isk patentansökan.


Denna lag Iräder i krafl den dag regeringen bestämmer.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 491

5    Förslag till

Lag om ändring t lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrives att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fatt skatt ha nedan angivna lydelse.

Immunitet och/eller privilegier gäller för            Tillämplig intemationell

följande                                                      överenskommelse

tntemationetla organ   Fysiska personer

28 Europeiska patent-Medlemmarnas represen-Protokoll angående den

organisationen       tanter i organisa-           europeiska patentor-

tionens förvaltningsråd  ganisationens privi-

och sådana represen-     legier och immunitet,

tanters makar samt        vilket utgör del av den

personer med tjänst       europeiska patentkon-

hos det europeiska        venlionen den 5 oktober

patentverket och dessa  1973.
personers familjer
ävensom personer med
uppdrag av organisa­
tionen.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.


 


 


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 493

Utdrag
LAGRÅDET
                                                        PROTOKOLL

vid sammanträde 1977-06-29

Närvarande: F. d. justitierådet Edling, regeringsrådet Nordlund samt justi-tieråden Ulveson och Erik Nyman.

Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1977 har regeringen på hemställan av statsrådet Romanus beslutat inhämta lag­rådets yttrande över förslag till

1.         lag om ändring i patentiagen (1967:837),

2.         lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på patenträttens område m. m.,

3.         lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,

4.         lag om ändring i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar,

5.         lag om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, har inför lagrådet föredra­gits av hovrättsassessom Erik Tersmeden.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Allmänna synpunkter

Patentväsendet är vitt internationellt förgrenat, och sedan länge har ett samarbete ägt rum över gränserna för att främja dess utveckling. Detta samarbete har letl till ett flertal konventioner, genom vilka patenträtten i vissa avseenden fått en internationell reglering. Ytterligare steg i denna riktning har tagits genom de nu aktuella konventionema, den s. k. samar­betskonventionen, genom vilken de fördragsslutande statema bildar en union för samarbete i fråga om handläggning av patentansökningar, och den europeiska patentkonventionen, genom vilken de deltagande staterna förenas i en patentorganisation som äger meddela patent med omedelbar rättsverkan i dessa. Vid tillkomsten av de båda konventionema har Sveri­ge tagit verksam del. Enligt en i stort sett enhällig remissopinion skulle ett svenskt tillträde till konventionema innebära övervägande fördelar för vårt patentväsen, åtminstone om en svensk patentmyndighet med tillräck­liga resurser består.

En förutsättning för att Sverige skall kunna tillträda konventionerna är, att vissa av konventionernas regler införs i svensk lag. Såvitt gäller samar­betskonventionen behövs regler om rättsverkan i Sverige av intemationell patentansökan som omfattar vårt land och om kraven pä en sädan ansökan


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 494

beträffande form och innehåll. Vidare erfordas bestämmelser om hur en sådan ansökan skall fullföljas och handläggas vid den svenska patentmyn­digheten. Vad angår den europeiska patenlkonventionen gälter reglerna verkan i Sverige av europeiski patent och europeisk patentansökan samt omvandling av europeisk patentansökan titt nationell patenlansökan. Del förslag lill lagstiftning, över vilket lagrådet nu har att yttra sig. innehåller också regler i dessa ämnen med samma sakliga innehåll som konventioner­na. Vid sin granskning från lättslig synpunkt av förslaget i denna del har lagrådei inle funnii anledning till några avgörande invändningar av princi­piell natur. Bundenheten till konventionerna har visserligen på några punk­ter framtvingat lösningar, som ej helt överensstämmer med vad som från intern svensk synpunkt framstår som de lämpligaste. Olägenheten härav är dock av underordnad betydelse. Några rättsliga hinder möter alltså inte mot lagstiftningens genomförande i denna del och därmed ej heller mot ett svenskt tillträde till konventionema.

Övriga delar av förslaget till lagsliftning är visseriigen också de föranled­da av en svensk anslutning till konventionema men de är inte en nödvändig förutsättning härför. 1 dessa delar innebär förslagel en anpassning till kon­ventionerna - och på ett par punkter även till den s. k. marknadspatent­konventionen - av de svenska rättsreglerna om nationella patent och pa­lentansökningar. En sådan anpassning har, enligt vad som anförs i remiss­protokollet, ansetts önskvärd vid ett svenskt tillträde till konventionema. Som huvudsakligt skäl härför har framhållits, att det måsle vara till fördel för näringsliv och uppfinnare, om den svenska lagstiftningen både såvitt avser de materiella rättsreglerna och såvilt avser ansökans form och inne­håll överensstämmer med vad som kommer att gälla i de stora industrista­terna. Även enligt lagrådets åsikt måste detta skäl tillerkännas betydande vikt. Visseriigen har förslaget med denna utgångspunkt i vissa avseenden kommii att innefatta lösningar, som måhända eljest ej hade valts. Detta får emellertid anses vara av mindre betydelse i jämförelse med önskvärdheten av att uppnå rättslikhet med de stora industriländerna även på punkter där en sådan inle redan nu föreligger.

Av det anförda framgår, att den förestagna lagstiftningen i fråga om sitt sakliga innehåll till viss det är helt bunden vid konventionernas reglering och till annan del av starka skäl ansetts böra anpassas till denna. Vid detta förhållande har lagrådets granskning huvudsakligen kommit att inriktas på de olika lagreglernas formella utformning och sättet för deras inlemmande i den svenska lagstiftningen. Beträffande förstnämnda fråga må till en början anmärkas, att betydande svårigheter är förenade med att överföra konven­tionernas delvis ganska invecklade regler titt en någorlunda lättillgänglig lagtext. 1 förslaget har ej heller kunnat undvikas, att åtskilliga av dess lag­bestämmelser blivit ganska svåra att genomtränga. Beträffande vissa av dem kommer lagrådet i det följande att föreslå ändringar i förenklande eller förtydligande syfte. För att undvika en tyngande omständlighet har i en del


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 495

av de föreslagna lagreglerna upptagits hänvisningar till konventionerna el­ler särskilda bestämmelser i dem i stället för att låta lagreglerna själva di­rekt ange sitt innehåll. I och för sig är detta självfallet en mindre lämplig lagstiftningsteknik, och lagrådet har på ett par punkter anvisat andra lös­ningar, medan i andra fall, då ett upptagande i lagtexten av konventioner­nas bestämmelser skulle lett till en stötande oformlighet, tekniken måst bi­behållas.

Enligt remissen skall de föreslagna bestämmelserna rörande internatio­nella patentansökningar, europeiska patentansökningar och europeiska patent tas in i patentlagen. Därvid har bestämmelserna om inlernationella patentansökningar upptagits i ett särskilt kapitel (Kap. 3) samt reglerna om europeiska palentansökningar och patent i ett annat (Kap. 11), medan sy­stematiken beträffande lagen i övrigt lämnats orubbad. Detta tillväga­gångssätt har medfört, all de nya kapitlen kommit att stå ganska oförmed­lade mot lagen i övrigt och att lagen blivit svåröverskådlig och tyngd av ett stort antal hänvisningar från paragraf till annan. Lagen hade kunnat göras mera lättillgänglig, om tillfälle hade funnits att i samband med det nya lag-materialels införande omarbeta den från gmnden.

Den nuvarande patentlagen är ett resultat av nordiskt samarbete. 1 lagen upptas som ett särskilt kapitel regler om nordisk patentansökan. Detta ka­pitel har emellertid aldrig blivit satt i kraft, och enligt förstaget skall det nu utgå ur lagen. 1 och för sig är det självfallet beklagligt, att tanken på en nordisk patentenhet nu slopas. Såsom framhålles i remissprotokollet är det emellertid inte realistiskt att i ett läge, då de nordiska länderna är beredda att ingå i större patentgemenskaper, upprätthålla tanken på införande av nordiska patent. På sätt också framhålles i remissen föreligger emellertid goda utsikter att den nordiska rättsenheten skall kunna bestå i vad gäller patenträttens materiella innehåll.

1 lagrådsremissen berörs vissa konstitutionella frågor om formerna för Sveriges tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska patent­konventionen. Eftersom båda konventionema föranleder ändringar i pa­tentlagen, kan ingen av dem tillträdas utan riksdagens godkännande. Frå­gan blir härefter om riksdagens beslut om godkännande kan fattas i samma ordning som gäller för ändring av lag eller om den ordning måste iakttas som är föreskriven i 10 kap. 5 § regeringsformen. Skall den paragrafen till-lämpas, uppkommer frågan om den strängare ordningen i första stycket måste följas eller om riksdagsbeslutet kan fattas på det sätt som sägs i and­ra stycket. Visserligen är det riksdagen som utan förslag utifrån avgör i vil­ken ordning dess beslut skall fattas. Lagrådet anser sig emellertid, särskilt med anledning av vad som anförts i remissen, böra framföra sina synpunk­ter på dessa konstitutionella frågor.

Lagrådet delar den i remissen uttalade uppfattningen att 10 kap. 5 § re­geringsformen skall tillämpas vid riksdagens godkännande såväl beträffan­de samarbetskonventionen som beträffande europeiska patentkonventio-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        496

nen saml all riksdagens beslut i fråga om samarbetskonventionen kan fat­tas enligt paragrafens andra stycke.

Den europeiska patentkonventionens regler innebär, att det europeiska patenlverket meddelar slulligt bindande beslul i ärenden om europeisk pa­tentansökan, som omfatiar Sverige, och att detta beslul inte kan överprö­vas av svensk myndighet. Däremot prövas frågor om bättre rätt till patent­sökt uppfinning, patents ogiltighel, tvångslicens. överföring av patent, pa­tentintrång och expropriation av patenl. såvilt avser Sverige, av svensk domstol även när det gäller europeiskt patent. Av det sist sagda följer, att den beslutanderätt som tillkommer högsta domslolen i patentfrågor inte påverkas av tillträdet till den europeiska patentkonventionen.

Vad beträffar regeringsrättens ställning i detta sammanhang är bilden in­te lika klar. Regeringsrätten prövar ju som högsta förvaltningsdomstol mål om meddelande av patenl m. m. Dessutom tillkommer det regeringsrätten att bevilja resning etter återställande av försutten tid i sådana ärenden.

Såsom framhålles i remissen kan enligt bestämmelsen i 11 kap. I S rege­ringsformen rätten att få mål prövat av regeringsrätten begränsas genom tag. Denna omständighet åberopas i remissen som grund föratt, om i enlig­hel med den europeiska patentkonventionen det sluttiga avgörandet i ären­den om patenl för Sverige i viss omfattning äger rum hos internationeitt or­gan, detta inte kan anses innebära en sådan överlåtelse av beslutanderät­ten som avses i 10 kap. 5 S första stycket regeringsformen. Rätten att full­följa talan titt regeringsrätten i ärenden rörande patent skutte nämligen en­ligt det förstnämnda tagrtimmet 1. ex. kunna slopas eller prövningen av be­svär över besvärsavdelningens (numera patentbesvärsrättens) beslut kun­na uppdras åt annan inhemsk myndighet. Lagrådet delar inte denna upp­faltning om innebörden av den åberopade bestämmelsen i 11 kap. t S rege­ringsformen. Den bestämmelsen medger visserligen, att fuliföljdsrällen titt regeringsrätten avskärs, men enligt tagrådets mening kan den inte anföras till stöd för att regeringsrättens uppgifl som högsta förvaltningsdomstol överförs vare sig till inhemsk myndighet etter till intemationellt organ.

Emellertid innebär den europeiska patentkonventionen, att hela pröv­ningen av europeisk patentansökan från första till sista instans, även i vad den omfattar Sverige, ankommer på det europeiska patentverket. Ett så­dant överförande av beslutanderätt rörande patent kan inte anses inkräkta på regeringsrättens befogenhet att som högsta förvaltningsdomstol pröva besvär i patentärenden.

Vore det enbart fråga om denna regeringsrättens befogenhet, skulle allt­så enligt lagrådets mening den i 10 kap. 5 S första stycket regeringsformen anvisade ordningen inte behöva tillämpas för riksdagens godkännande av tillträdet till den europeiska paientkonventionen. På de skäl som har an­förts i remissen bör dock regeringsformens bestämmelser om resning och återställande av försutten tid föranleda att riksdagens beslut i denna fråga fattas i den i lagmmmet angivna ordningen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         497

Enligt samarbelskonvenlionen kan nalionell patentmyndighel förordnas lill inlemationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighei för interna­tionelt förberedande palenterbarhetsprövning. Sådant förordnande förut­sätter bl.a., att avtal ingås mellan den nationella patentmyndighelen och internationella byrån inom världsorganisationen för den inlettektuetta äganderätten (WIPO). 1 detta avtal skall partemas rättigheter och skyldig­heter anges, och del skall innehålla myndighelens uttryckliga åtagande all tillämpa alla de allmänna regler som enligt konveniionen och liltämpnings-föreskriflerna till denna gäller för internationeti nyhetsgranskning och för­beredande patenlerbarhetsprövning.

Om det svenska patenlverket ulses titt myndighet för internalionett ny­hetsgranskning och förberedande palenterbarhetsprövning, kommer dess verksamhet i detta hänseende, enligt vad föredragande departementsche­fen anför i remissen, att fatta utanför ramen för verksamheten som svensk myndighet. Det är visserligen riktigt, att patentverket i dessa funktioner skutte komma att utgöra ett organ inom unionen för det internationella pa­tentsamarbetet. Lagrådet anser emellertid, att verket även i denna roll måste från intern svensk synpunkt betraktas som svensk statsmyndighet. De allmänna regler som gäller för myndighetens verksamhet, allmänna handlingars offentlighet samt statstjänstemäns rältigheter och skyldigheter blir alltså i princip lillämpliga. när patentverket fullgör sina internationetta funktioner.

Lagrådet delar i och för sig den i remissen framförda uppfattningen att palenlverkels eventuella verksamhet som myndighet för inlemationett ny­hetsgranskning och förberedande patenlerbarhetsprövning kan regleras di­rekt av samarbetskonventionen och tillämpningsföreskrifterna till denna samt avdet avtal som för ändamålet skall ingås med WlPO:s internationetta byrå. Om inga särskilda bestämmelser om handläggningen av dessa ären­den meddelas i tag etter i författning, som beslutats av regeringen, blir emellertid förvaltningstagen fullt ut lillämplig på handläggningen (jfr I S andra slycket förvaltningslagen). Eftersom den tänkta regleringen av pa­tentverkets internationella funktioner delvis avviker från förvaltningsla­gens regler, måste i tag eller förordning föreskrivas, att de särskilda regler­na skatt gälla för patentverkets handläggning av ärenden om internalionelt nyhelsgranskning och förberedande palenterbarhetsprövning. Enligt vad som anförs i remissen kommer frågan om ändringar i lagstiftningen om all­männa handlingars offentlighet med anledning av ett lilliräde titt konven­tionerna att upptas senare. 1 övrigt synes, såvitt kan bedömas med ledning av remissen, någon lagstiftning inte krävas för att patentverket skall kunna åtaga sig de internationella funktionerna.

Som framgår av den tidigare redogörelsen förutsätter samarbetskonven­tionen, att den nationella patenlmyndighelen skall sluta avtalet med WlPO:s internationella byrå. För svenskt vidkommande fordras härför en­ligt 10 kap. 3 § regeringsformen, att regeringen uppdrar åt patentmyndig-32   Riksdagen 1977178. I saml. Nr 1. Dd A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         498

heten att ingå avtalet. Sådani uppdrag kan inte meddelas, om avtalet föran­leder föreskrifler i lag eller eljesi kräver behandling i riksdagen (se prop. 1973: 90 s. 360).

Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967: 837)

Den ingress till förslaget vari lagändringarna anges är enligt lagrådets mening inte utformad på ett tillfredsställande sätt. Särskilt gäller detta de ändringar som innebär att paragrafer flyttas och får nya beteckningar, allt­så ändringarna beträffande nuvarande 8 och 9 §§ samt nuvarande 72-76 S§. Av ingressen kan över huvud taget inte utläsas, att det här är fråga om flyttning av paragrafer. Detta kan verka vilseledande och bör rät­tas titt. Otillfredsställande är också, alt ingressen inte ens antyder att vad som förestås beträffande 28-38 S§ innebär att nuvarande bestämmelser i dessa paragrafer — om nordisk patentansökan - upphävs och ersätts av nya bestämmelser som gäller ett annat ämne — intemationell patentansö­kan. Även detta bör föranleda ändringar i den föreslagna ingressen.

Omarbetas ingressen i enlighet med vad som nu har förordats, bör samti­digt också vissa andra ändringar göras. bl. a. i ingressens disposition. En lämplig utformning av ingressen kan enligl lagrådets mening vara denna:

"Härigenom föreskrives i fråga om patentlagen (1967: 837)

dels att nuvarande 7 S skall upphöra att gälla, att nuvarande 8 och 9 §§ skall betecknas 7 och 8 §S och erhålla nedan angivna lydelse, att rubriken närmast före nuvarande 8 S skall sällas närmasl före nya 7 S saml att en ny paragraf, betecknad 9 §, av nedan angivna lydetse skatt införas.

dds att 28-38 SS och rubriken närmast före 28 S skall upphöra att gälla samt att i stället skall införas elva nya paragrafer, betecknade 28-38 SS, och en ny rubrik närmast före nya 28 S, av nedan angivna lydelse,

dels att nuvarande 72-76 SS skall betecknas 75-79 SS, att nya 75 och 77 SS skatt erhålla nedan angivna lydelse samt att tre nya paragrafer, be­tecknade 72-74 §S, av nedan angivna lydetse skatt införas,

dels att 1-3,6, 13, 15, 19-22, 24, 40, 41, 51-53, 55, 60 och 65 SS skaU ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas fjorton nya paragrafer, betecknade 80-93 SS, och en rubrik närmast före 80 S, av nedan angivna lydelse,

dels att punkt I andra meningen i lagens ikraftträdande- och övergångs­bestämmelser skatt upphöra att gälla."

Det bör anmärkas, att lagrådet vid angivandet av paragrafer i förslaget lill ingress har föregripit ändringar som föreslås i det följande.

Lagrådet vill med anledning av de s. k. parallelltexter som remissen in­nehåller uttala, att i princip parallellt med varandra bör ställas endast tex­ter som sakligt hör ihop, inte texter som råkar få samma paragrafnummer men är utan inbördes sammanhang,


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        499

I  S

Lagrådei har ej någol att erinra mol det saktiga innehåltet i de ändringar som föreslås i denna paragraf eller mot bestämmelsernas uiformning i slort. Endast i vissa detaljer anser sig lagrådet böra förorda jämkningar, huvudsakligen av redaktionell natur.

Den systemalik som är avsedd alt komma litl ullryck i paragrafens första stycke - nämligen uppdelningen av lagen i en avdelning, gällande patenl som meddelas här i riket, och en annan, avseende europeiska patent -skutte enligt tagrådets mening anges klarare, om slyckel utformades på följande sätt: "Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras indu­striellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått äger att, enligt I -10 kap. denna lag, efler ansökan erhålla patent på uppfinningen här i riket och därigenom förvärva ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Om europeiski patent stadgas i 11 kap."

I andra styckei ges efter förebild i den europeiska patenlkonventionen exempel på vad som inte anses som uppfinning i patenträllslig mening. Stadgandet innehåller, att såsom uppfinning anses särskilt icke de upptag­na exemplen. Uttryckssättet har tydligen valls för att utmärka, att uppräk­ningen inte är uttömmande. Från språklig synpunkt är stadgandets utform­ning inte tillfredsställande. Enligt tagrådets uppfattning är det onödigt att genom ordet "särskilt" understryka, att uppräkningen inte anger attt som ej är all hänföra till uppfinning. Vidare bör det under 4 i förstaget upptagna exemplet "framläggande av information" kunna uttryckas på ett mera träffande sätt och så att det bättre anknyter till stadgandets innehåll i öv­rigt. Lagrådet förordar för sin det. att det förestagna andra slycket ändras så att det inleds med orden "Titt uppfinning hänföras icke" och att exemp­let under 4 betecknas "metoder för meddelande av informaiion".

Även de i iredje stycket upptagna reglerna om det patenterbara området bör enligt tagrådets mening jämkas i ett par hänseenden. I första punkten bör sålunda anges, alt det är fråga om förfaranden som skatt utövas på människokroppen etter på djur, och i andra punkien, alt de blandningar som där avses är blandningar av ämnen. Med vissa ytterligare redaktionel­la jämkningar kan stycket enligt tagrådets mening lämpligen ges följande lydetse: "Till uppfinning hänföras ej heller sådana förfaranden för kirur­gisk etter terapeutisk behandling eller för diagnoslicering som skola utövas på människokroppen eller på djur. Vad nu sagls ulgör ej hinder för att pa­tent meddelas på alster, däribland ämnen och blandningar av ämnen, för användning vid förfaranden av detta slag."

2S

De jämkningar som lagrådet förordar i I S tredje stycket föranleder vissa konsekvensändringar i 2 S fjärde stycket.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        500

3 S

Såsom anförs i motiven talar fiera skäl för att patentlagen i fråga om en­samrättens innehåll bringas i överensstämmelse med marknadspatentkon­ventionen. Det är vidare från tillämpningssynpunkl önskvärt, att bestäm­melserna i denna del utformas i nära anslutning lill konvenlionstexten. Förstaget beträffande 3 S ger från dessa utgångspunkter inte anledning till erinringar från tagrådets sida. Lagrådet vill dock framhålla, all bestämmel­sema i 3 S för att rält förstås måsle ställas samman med reglerna i 57 och 58 SS om ansvar för patentintrång och skadesiåndsskyldighet vid sådant intrång. 1 de punkter som anger ensamrättens innehåll förs nu in subjektiva momeni, vilka gäller vid sidan av de i ansvars- och skadeståndsbeslämmel-sema stadgade subjektiva rekvisiten. Delta kan föranleda vissa svårigheter i tillämpningen. Särskilt är det fallet beträffande reglerna om utbjudande av patentskyddat förfarande i 3 S första slyckel 2 och reglerna om medel­bart patentintrång i paragrafens andra stycke. Sålunda krävs för straffbar­het enligt 57 S alltid uppsåt, medan det enligl föreskrifierna i 3 S för patent­intrång fordras antingen alt vetskap föreligger eller alt vissa förhållanden med hänsyn till omständigheterna är uppenbara. Enligt 58 S räcker det för skadeståndsskyldighet all patentintrång begås av oaktsamhet, och viss er­sättning kan också utgå för intrång som sker i god Iro. Men det måsle vara fråga om ett patentintrång enligt den bestämning av ensamrättens innehåll som görs i 3 S. Brister en där uppställd föruisättning att ett visst förhållan­de skall vara uppenbart, föreligger inte skadeståndsskyldighet, även om oaktsamhet skulle kunna påvisas.

De föreslagna reglerna om medelbart patentintrång bör också ställas samman med bestämmelserna i 59 S om säkerhetsåtgärder till förebyggan­de av fortsatt intrång. Dessa bestämmelser är i princip tillämpliga oberoen­de av de subjektiva omständighetema vid intrånget och sålunda även vid intrång, som har skett av oaktsamhet eller i god tro. Också för tillämpning av 59 S fordras emellertid, att patentintrång föreligger enligt 3 S. som ju in­nehåller vissa subjektiva moment. När det har konstaterats, alt medelbart patentintrång är för handen och bestämmelserna i 59 S skall tillämpas på fallet, blir det av avgörande betydelse, hur uttrycket "föremål, vars använ­dande skulle innebära patentintrång" är att tolka. Uppenbarligen får ul­trycket genom föreskrifterna om medelbart patentintrång i viss mån nytt innehåll, och det är möjligt att även detta förhållande kommer alt leda till svårigheter i tillämpningen. Det är till och med möjligt att beslämmelserna i 59 S kommer alt visa sig otillräckliga som grund för säkerhetsåtgärder mot vissa former av medelbart patentintrång. Tillräckliga skäl att nu före­slå någon ändring i 59 S föreligger dock inte såvitt lagrådet kan finna.

1 fråga om lagtextens utformning vill lagrådet förorda vissa ändringar, huvudsakligen av språklig karaktär.

Lagrådet föreslår beträffande första stycket, att under I och 3 uttrycket "i syfte att förfara med det på sätt som nu sagts" förkortas till "för ända-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         501

mål som nu sagts" samt all under 2 tempus i den inskjutna bisaisen ändras lill presens och all i samma sals orden "att användningen icke fick ske ulan patenthavarens lov, utbjuda sådant förfarande" ändras till "att förfa­randet ej får användas utan patenthavarens lov. utbjuda del".

Beträffande andra stycket föreslår lagrådet.«// i försia punkten uttrycket "annan än den som är berättigad" utbyts mot "någon som ej är berätti­gad" samt att i samma punkt orden "medel för att utöva denna här i riket, om medlet hänför sig till någol väsentligt i uppfinningen och den som er­bjuder eller tUlhandahåller medlel visste etter det eljesi med hänsyn till om­ständighetema var uppenbart all medlet var lämpat" ändras titt "sådant medel för att utöva den här i riket som hänför sig till något väsentligt i upp­finningen, om den som erbjuder eller tUlhandahåller medlet vet etter det med hänsyn titt omständigheterna är uppenbart att medlet är lämpat".

Andra stycket andra punkien innehåller en regel om undantag från be­stämmelsen om ensamrättens innebörd i första punkten. Undantaget gäller medel, som är en i handeln allmänt förekommande vara. Enligt den före­slagna tagtexten skatt i fråga om sådant medel bestämmelsen i första punk­ten gälla endast om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet uppma­nar mottagaren titt handling som avses i första stycket. Ordet "uppmanar" innefattar enligt lagrådets mening krav på en mer direkt och aktiv påver­kan av mottagaren än vad som enligt motiven synes förutsatt för att huvud­regeln skall bli tillämplig. 1 specialmotiveringen uttalas sålunda under hän­visning till konventionstexten, att medelbart patentintrång bör anses före-lijgga i fråga om varor som nu avses, om den som erbjuder etter tillhanda­håller varan genom sina åtgärder fäster mottagarens uppmärksamhet på möjlighelen att använda varan på ett sätt som objektivt sett utgör direkl patentintrång. Lagrådet föreslår därför, att "uppmanar" byts ut mot "sö­ker påverka", som bättre motsvarar konvenlionstexten och uttalandet i re­missen.

Enligt lagrådets mening skutte innebörden av andra stycket tredje punk­ten komma titt lydligare uttryck, om punkten erhöll följande lydetse: "Vid tillämpning av bestämmelserna i detta stycke skall såsom berättigad att ut­nyttia uppfinningen icke anses den som utnyttjar uppfinningen för enskilt bruk etter på sätt som sägs i tredje stycket 2 eller 3."

Beträffande tredje styckei föreslår lagrådet, att under 2 orden "experi­ment med den" i förtydligande syfte byts ut mot "experiment som avser själva uppfinningen" samt att under 3 orden "tillredning" och "tillrett" ersätts med de terminologiskt riktigare orden "beredning" resp. "berett".

6 §

Utformningen av första styckets andra punkt ger intrycket att det läggs i patentmyndighetens hand att, när reciprocitet föreligger, skönsmässigt från fall till fall avgöra om prioritet skall få åtnjutas. Ätt ge patentmyndig­heten en sådan befogenhet torde emellertid inte böra komma i fråga och är


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         502

måhända ej heller avsett. När ömsesidighet föreligger, bör prioritet få åt­njutas, om ej palenitekniska skäl talar däremoi. En sådan innebörd torde bestämmelsen erhålla, om orden "efter palentmyndighelens bestämman­de" ulgår.

8 S

Enligt andra stycket Ijärde punkien skall deposition av mikrobiologisk kuliur ske i den ordning regeringen etter, efter regeringens bestämmande, patenlmyndighelen föreskriver. Sådana föreskrifter bör emellertid kunna avse ej endast själva den ordning i vilken deposition skatt ske ulan även vissa andra förhållanden, t.ex. skyldighet att till patentmyndighelen inge bevis om depositionen. Bestämmelsen torde böra ges innehållet all kultu­ren skall lämnas i förvar enligt föreskrifter som regeringen eller, efter rege­ringens bestämmande, patentmyndigheten meddelar. Ett så utformat be­myndigande kan inle anses medföra befogenhet alt meddela föreskrifter om förnyelse av deposition av mikrobiologisk kuliur. Om de överiäggning­ar som omnämns i remissen leder fram till att förnyad deposition skall äga rum i vissa fall, fordras alltså en ändring i paragrafen.

19 S

t likhet med vad som skett i 13 S torde "ansökningshandlingama" böra bytas ut mot "ansökningen".

29 S

Paragrafen innehåller i försia punkien såsom huvudregel, att internatio­nell patenlansökan, som ingivits litl mottagande myndighet, skall ha sam­ma verkan som svensk patentansökan gjord samma dag. Härifrån görs där­efter i andra punkten del undantaget att internationell patenlansökan får nyhelshindrande verkan enligl 2 S andra stycket andra punkten endasl om sökanden fullgjort vad som föreskrivs i 31 S.

Även i ett par andra hänseenden gäller emellertid, att verkan av inlema­tionell palenlansökan inte blir hett densamma som verkan av svensk pa­tentansökan. Så är fattet beträffande bestämmelsema om tvångslicens en­ligt 48 S, om uppgiftsskyldighel enligt 56 S och om provisoriski skydd en­ligt 60 S. Nämnda bestämmelser har tidsmässigt anknutits titt att handling­arna i ansökningsärendet hålls tillgängliga enligt 22 S. Även om utläggning inte skett, skall enligt andra stycket i sislnämnda paragraf handlingarna i regel hållas tillgängliga när 18 månader förflutit från den dag ansökningen gjordes. Enligt tredje stycket skatt handlingama hållas tillgängliga tidigare, om sökanden gör framställning därom. I fråga om internationell patentan­sökan gäller dock enligt föreskrifi i 33 S. att handlingarna i ärendet inte hålls tillgängtiga enligt 22 § andra och tredje styckena förrän sökanden in­givit översättning av ansökningen; detta behöver enligt 31 S inte ske tidiga­re än 20 månader från prioritelsdagen. Den olikhet i förhållande till svensk


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         503

patentansökan som detta medför vid tillämpning av 48, 56 och 60 SS bör enligt lagrådet, liksom olikheten i fråga om ansökningens nyhelshindrande verkan, komma lill uttryck genom bestämmelser om undantag från huvud­regeln.

Om så sker. bör paragrafen lämpligen delas upp så. att huvudregeln och undantagen bildar särskilda stycken.

När del gäller bestämmelsen i första punkten i del remitterade förslagel kan anmärkas, alt den har utformats på ett annal säll än moisvarande be­slämmelse i 88 S beträffande europeisk patentansökan. Lagrådei vill före­slå, all bestämmelserna ges en likartad utformning och all därvid 29 S änd­ras till överensslämmelse med 88 S.

Med hänsyn lill vad sålunda anförls och till vad lagrådet senare föreslår om indelning av 33 Si stycken skulle 29 S kunna utformas på följande sätt:

"Internationeti patentansökan, för vilken den mottagande myndighelen fasisiälli internationell ingivningsdag. skall här i riket ha samma verkan som svensk patenlansökan som gjorts nämnda dag, om ej annal följer av vad som föreskrives i andra och tredje siyckena.

Vad i 2 S andra stycket andra punkien sägs skatt gälla endast om ansök­ningen fullföljts enligt 31 S.

Vid lillämpning av 48, 56 och 60 SS skall iakttagas att handlingama i an­sökningsärendet enligt 33 § tredje slycket hållas tillgängtiga först då sökan­den ingivit översättning av ansökningen till patentmyndighelen."

30 och 31 SS

30 S skulle vinna i tydlighet, om det som innefattas i hänvisningen titt ar-liket 24.1. i och ii i konventionen om palentsamarbele skrevs in i lagtexten. Paragrafen skulle i så fall kunna ges följande lydelse:

"Har internalionell palenlansökan eller yrkande att ansökningen skall omfatta Sverige återkallats etter skall enligl konventionen om patentsam­arbete sådan återkallelse anses ha skett och har ansökningen icke fullföljts hos patentmyndighelen enligt 31 S, skall detta ha samma verkan som äter-kalletse av patentansökan hos paientmyndigheten i motsvarande fall."

Om 30 S utformas på det sätt som nu har föreslagits, vinner man också att bestämmelsen i 31 S sista stycket i det remitterade förslaget kan utgå.

33 §

Enligt den särskilda motiveringen behandlas i paragrafen handläggning­en av internationell patentansökan, som i behörig ordning har fullföljts i Sverige. Detta kan uppfattas så, all någon handläggning inle kommer i frå­ga förrän sökanden fullgjort allt vad som föreskrivs i 31 S. Den föreslagna tagtexten torde emellertid få anses innebära, att ansökningen skall kunna bli föremål för viss handläggning hos patentmyndigheten så snart ansökan inkommil till denna och således innan sökanden i övrigi har fullgjort vad som föreskrivs 131 S. En sådan ordning får anses ändamålsenlig och ger in-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        504

le anledning lill erinran från lagrådels sida. Vad som åsyftas skulle emel­
lertid framgå lydligare, om paragrafen inleddes på följande sätt: "Har sö­
kanden enligt 31 S ingivit avskrift av internationell patentansökan, gäller
-------- ." Med en sådan inledning skulle också markeras, att fråga skatt va­
ra om en ansökan som inkommit från sökanden.

Bestämmelsen i andra slyckel andra punkien synes böra skiljas ut till ett nyll iredje siycke. Hänvisningen titt 22 S torde vidare böra preciseras titt all avse 22 S andra eller tredje stycket.

Lagrådet vill i övrigi föreslå, alt andra stycket första punkien i det remit­terade förslagel får bilda ell andra siycke av följande lydelse: "Skyldighet enligt 12 S all ha ett här bosatt ombud inträder försl då ansökningen må upptagas till prövning."

Slutligen förestår tagrådet, att sisla stycket ges följande utformning: "Uppfyller palentansökningen de formkrav som föreskrivas i konventio­nen om patenlsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna, skatt den även som svensk patenlansökan godtagas såsom upprättad i taga form."

35 S

Uttrycket "publiceras av patentmyndigheten" harenligi tagrådets me­ning inte någon alldeles klar innebörd. Lagrådet förordar, att det byts ut mol "offentliggöras av patentmyndigheten i tryckt skrift etter på annat lik­nande sätt".

36  S

Enligl paragrafen äger den svenska paientmyndigheten ompröva, huru­vida internationell myndighet rätt bedömt frågan om ansökningen skatt an­ses omfatta flera av varandra oberoende uppfinningar eller ej. Lagrådet delar den i remissprotokollet uttalade uppfattningen att patentmyndighe­tens avgörande i detta hänseende ej kan anses innefatta ett slutligt beslut och alltså ej kan fristående överklagas. Finner patentmyndigheten den in­ternationella myndighetens bedömning ej vara riktig, skall ju patentmyn­digheten fortsätta handläggningen av ansökningen i dess helhet, och finner den bedömningen vara riklig, skiljer den därmed inte till någon det ärendet från sig; frågan om ansökningens vidare behandling är ju i detta läge be­roende av om sökanden inom viss tid eriägger föreskriven tilläggsavgift, och först efler fristens utgång kan bedömas om ansökningen i heta sin vidd kan upptagas till fortsatt handläggning av patentmyndigheten etter ej.

Om sökanden erlägger avgiften inom fristen, skall patentmyndigheten självfallet fortsätta handläggningen av ansökningen i dess helhet. För den händelse åter att sökanden ej betalar avgiften skall patentmyndigheten, en­ligt vad som sägs i remissprotokollet, förfara olika beroende på om sökan­den bestritt att patentmyndighetens bedömning av frågan om ansökning­ens enhetlighet var riktig etter om han enbart underlåtit att erlägga avgif-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        505

ten. t det förra fallet skulle paientmyndigheten avslå ansökningen i dess helhet: enligt vad som framhålles skulle detta följa av den grundläggande principen att patenl inte får meddelas i annan form än den med vilken sö­kanden är införstådd. Vad angår del senare fallet skulle däremoi patenl­myndighelen ha att avskriva ansökningen i den del den ej varil föremål för internationell nyhetsgranskning eller patenlerbarhetsprövning. Den upp­faltning som sålunda kommit till uttryck i remissprotokollet kan lagrådet inle dela. 1 båda fallen - och alltså oberoende av om sökanden bestritt rik­ligheten av bedömningen ellerej - skall enligl samarbetskonventionen an­sökningen till den del den ej underkastats sådan granskning eller prövning anses återkallad. Patenlmyndighetens konstaterande härav skatt ske ge­nom avskrivning av ansökningen i denna det. Vid sådan avskrivning är återupptagning inle möjlig.

Genom avskrivningsbeslulet skiljer sig patentmyndigheten från ärendet i den avskrivna delen, och bestulet är alltså ett slutligt beslut, som kan över­klagas enligl 24 S. Efter anförda besvär har. enligl lagrådets mening, över­instansen att pröva om patenlmyndighetens bedömning rörande enhets-kravet var riktig. Avskrivningsbeslutet grundas ju inle på någon verklig återkallelse, och del hade i och för sig kunnat ifrågasättas om inte sökan­den bort få särskilt överklaga redan patenlmyndighetens godtagande av den internationella myndighelens bedömning.

Skulle högre instans finna bedömningen riktig, uppkommer frågan om utgångspunkt förden frist inom vilken sökanden skall beiala tilläggsavgift, om han vill ha hela ansökningen prövad. Del bör i administrativ ordning föreskrivas, att patentmyndighelen skall underrätta sökanden om den hög­re instansens avgörande. Lagrådet anser det kunna vara en godtagbar lös­ning att avsändandet av sådan underrättelse utan särskild föreskrifi i lagen får utgöra utgångspunkt för beräkning av fristen.

38 S

Enligl artikel 25 i konveniionen om patentsamarbete skall den nationella patentmyndigheten i fall som avses i paragrafen avgöra, om den mottagan­de myndighelens eller internationella byråns bedömning var befogad enligt konveniionen och tillämpningsföreskrifterna till denna. Om bedömningen kan anses bottna i fel eller försummelse, skall patentmyndigheten behand­la den inlernationella patentansökningen med bortseende från nämnda in­lernationella myndigheters beslut.

Syftet med patentmyndighetens prövning skutte enligt lagrådets mening komma till bättre uttryck, om del i första styckets första punkt utsädes, att patentmyndigheten på begäran av sökanden skatt pröva om den mottagan­de myndighetens beslut var riktigt. Vidare skulle det vara till fördel, om försia styckets tredje och fjärde punkter, som handlar om förulsällningar­na för patentmyndighetens prövning enligt paragrafen, fick bilda ett sär­skilt stycke.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         506

I paragrafen sägs i övrigt, alt patentmyndigheten, om den finner att den mottagande myndighetens eller internationella byråns beslul är orikligt, skall fastställa internationell ingivningsdag - om så ej redan skett — och fortsätta behandlingen av ansökningen med lillämpning av 2 kap. Emeller­tid finns i lagen ingen föreskrift om vilken verkan patenlmyndighetens fast­ställande av internalionett ingivningsdag har. Den åsyftade regleringen tor­de vinnas genom all i sisla styckei i stället anges, att patentmyndighelen, om den finner alt den internationella myndighetens beslut ej var rikligt, skall handlägga ansökningen enligt 2 kap. samt att ansökningen därvid, om internationell ingivningsdag ej fastställts av mottagande myndighet, skall anses gjord den dag som patentmyndigheten anser borde ha fastställts som internationelt ingivningsdag. För att sökanden inte skall bli sämre ställd än om den internationella myndigheten handlat riktigt bör göras ett tittägg moisvarande det i 33 S sisla slycket av innebörd, att ansökningen skall godtagas som upprättad i laga form. om den uppfyller formkraven i kon­ventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna.

Med beaktande av vad sålunda anförts kan 38 § förslagsvis ges följande lydetse:

"Har mottagande myndighet vägrat att fastställa internationell ingiv­ningsdag för internationell patentansökan etter förklarat att ansökningen skall anses återkallad eller alt yrkande om alt ansökningen skall omfatta Sverige skall anses återkallat, skall patentmyndigheten på begäran av sö­kanden pröva om detta beslut var riktigt. Detsamma skall gälla i fråga om beslul av internationetta byrån att ansökningen skall anses återkallad.

Begäran om prövning enligl försia slyckel skall framställas titt internatio­nella byrån inom två månader från det underrättelse om den mottagande myndighelens eller internationella byråns beslul avsändes lill sökanden. Sökanden skall inom samma tid lill patentmyndighelen inge översättning av ansökningen i den omfattning regeringen förordnar samt erlägga fast­ställd ansökningsavgift.

Finner patentmyndighelen all den mottagande myndighetens eller inter­nationella byråns beslut ej var rikligt, skall patentmyndighelen handlägga ansökningen enligt 2 kap. Har internationell ingivningsdag ej fastställts av mottagande myndighet, skall ansökningen anses gjord den dag som patent­myndighelen finner borde ha fastställts såsom internationell ingivnings­dag. Uppfyller ansökningen de formkrav som föreskrivas i konveniionen om patenlsamarbete och titlämpningsföreskrifterna till denna, skall den godtagas såsom upprällad i laga form."

I remissen konstateras, att lalan mot patenlmyndighetens beslut enligt förevarande paragraf kan föras av sökanden enligl 24 §. Huruvida talerätt skall tillkomma annan än sökanden i det fallet att patentmyndigheten fin­ner den intemationella myndighetens beslut oriktigt bör enligt remissen överlämnas åt praxis att avgöra. Emellertid är talerätlen enligt den tillämp­liga bestämmelsen i 24 S uttryckligen begränsad titt sökanden. För att an-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        507

nan skall kunna föra talan mot patentmyndighetens beslul enligl 38 S ford­ras alltså en särskild beslämmelse härom. Lagrådei anser dock att lillräck­liga skäl inle finns att ge annan än sökanden talerält mot beslut enligt den­na paragraf Patenlmyndighetens konstaterande all den internationetta myndighetens beslul var oriktigt torde för övrigt i vissa fall inte föranleda någol formligt beslul utan endasl vidtagande av åtgärd enligt 2 kap.

60 S

Lagrådet har inte någon erinran i sak mot den i första styckets andra punkt föreslagna ändringen i fråga om det provisoriska patentskyddets om­fattning under tiden innan utläggningen av patentansökningen har kun­gjorts enligt 21 S. Mot bestämmelsen kan emellertid från formell synpunkt riktas den anmärkningen att dess uttryckssätt inte direkl anknyter till orda­lagen i första punkten, i vilken ju andra punkten gör en inskränkning. Vida­re synes det överflödigt att i andra punkten upprepa vad som redan fram­går av huvudregeln i första punkten eller all det provisoriska skyddet ald­rig kan ha slörre omfallning än vad som följer av det meddelade patentet. Enligt lagrådels mening skulle första stycket klarare återge innebörden, om det fick följande lydelse: "Ulnyttjar nägon yrkesmässigl patentsökt uppfinning efter det handlingarna i ansökningsärendet blivit tillgängtiga en­ligt 22 S, äger vad som sägs om patentintrång motsvarande tillämpning i den mån ansökningen leder titt patent och, såviti avser tiden innan utlägg­ningen av patentansökningen kungjorts, patentkraven enligt patentet dess­utom sammanfaller med patentkraven i deras lydelse när ansökningen blev tillgänglig enligt 22 S andra eller tredje stycket. Till straff må dock ej dö­mas och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan ut­läggningen av patentansökningen kungjorts må bestämmas endasl enligt 58 § andra slycket."

72 och 73 §S

Om föreskriven frist för alt vidta ålgärd hos patenlmyndighelen inte iakttas, medför detta i olika fatt enligt patentlagen att patentansökan av­skrivs eller avslås etter alt patent förfaller. Påföljden inlräder oberoende av anledningen till att fristen inte iakttagits. Är anledningen alt söka i förhål­tanden, som patentsökanden eller patenthavaren inte kunnal råda över, och fullgör han så snart förhållandena ändrats vad som ålegat honom, öpp­nar förevarande paragrafer möjlighet för patentsökanden etter patenthava­ren att efter framställning hos patentmyndighelen vinna förklaring att åt­gärden skall anses vidtagen i rätt tid. Förklaringen medför, att ansökan, som har avskrivits etter avslagits, skall upptas titt fortsatt handläggning el­ler att patent, som har förfallil, skatt anses upprätthållet.

Genom de föreslagna bestämmelsema vidgas alltså möjligheterna att ta hänsyn titt för sent vidtagen åtgärd utöver vad som följer av allmänna reg­ler om återställande av försutten tid. Patenttagen utgör emellertid en tag-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        508

sliftning av speciell karaktär, som även i andra hänseenden avviker från vad som eljesi gäller. Såsom framhålls i motiven innehåller för övrigi nuva­rande 51 S redan en möjlighet att åtempprätta förfallet patent, vilken i princip inte skiljer sig från vad som nu föreslås. Regleringen kan också väntas få moisvarighei i de övriga nordiska länderna. Lagrådet finner där­för inte anledning till erinran mot den förestagna ordningen.

Såsom framhållits inledningsvis i lagrådets yttrande präglas del remitte­rade förslaget av det nödvändiga hänsynstagandet titt konventionerna. Regleringen beträffande överskridande av frister är ett exempel härpå. Be­slämmelserna i 72 S har sålunda utformats för att motsvara vad som före­skrivs i artikel 122 i den europeiska paientkonventionen, medan bestäm­melserna i 73 S medtagits för att uppfylla de krav som följer av regel 82 i lillämpningsföreskriflema till samarbetskonventionen. Regleringen har fördelats på två paragrafer, som i vissa fatt kan utnyttjas alternativt av en patentsökande. Detta torde inte behöva medföra några svårigheler i prakti­ken. Det kan dock vara anledning att framhålla att 73 S inle är sekundär i förhållande litl 72 S ulan är all tillämpa frislående från denna. Patentsökan­de som avses i 73 S kan sålunda, om de förutsättningar som anges i para­grafen föreligger, vinna förklaring enligt denna oberoende av om han gjorl vad han kunnat för att iaktta den föreskrivna fristen. Har han gjorl vad som skäligen kan begäras av honom för att iaktta denna, står å andra sidan möjligheten att utnyttja 72 S öppen oberoende av om förklaring enligt 73 S kan erhållas eller ej.

När del gäller fömtsättningarna för förklaring enligt 72 S hade det från svensk synpunkt varit en fördel, om de kunnal utformas i närmare anslut­ning lill rättegångsbalkens regler om laga förfall. Denna fördel måste emel­lertid såsom har skett i moliven vägas mot önskvärdheten av att erhålla en­hettiga nordiska beslämmelser. Förslaget föranleder därför inte heller i detta hänseende någon erinran från lagrådels sida.

När det gäller utformningen av paragraferna vill lagrådei föreslå vissa ändringar.

Försia slycket i 72 S innehåller två led, det ena alt sökande inte har iakt­tagit föreskriven frist men dock efler uigången därav vidtar avsedd åtgärd och det andra all han för alt få åtgärden godkänd såsom vidtagen i rätt tid har att göra framställning därom. Båda leden har sammanförts i en mening. Denna bör dock lämpligen delas upp så att vartdera ledet får bilda en me­ning. Därvid bör förutsättningen att åtgärden faktiskt har vidlagits, låt vara för sent, tas med i det första ledet.

Tidsberäkningen enligt den senare delen av första stycket har till ut­gångspunkt att "hindret upphörde". Uttrycket täcker inte på ett tillfreds­ställande sätt de förfatlssituationer som avses i styckets första led. Det är också svårt att finna ett lämpligt uttryck. Enligt lagrådets mening skulle dock ordel "förfaU" bättre än ordet "hinder" kunna tiäna som samman­fattning av de situationer, inbegripande faktiska omständigheter och sub-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        509

jektiva moment, som avses. All det svenska inslilutet "laga förfall" av förut anförda skäl inle skall uinyttjas i regleringen bör inle utesluta en så­dan lösning. Lagrådet vill därför föreslå, all ultrycket "hindret upphörde" utbyts mot "förfallet upphörde".

Att sökanden lidit rättsförlust är en förutsätining för att förklaring skall kunna erhållas enligt första styckei. Från tillämpning av della avses där­igenom att undantaga det fallet att sökanden redan genom all erlägga en yt­teriigare avgift kan få avskriven ansökan återupptagen. Denna begränsning av tillämpningsområdet för försia slyckel synes hellre böra göras genom ett tillägg i tredje stycket av innehåll att första stycket ej gäller frist som av­ses i 20 S första stycket första punkten.

När det gäller 72 S andra slycket synes della lämpligen kunna ulformas efler mönster av första stycket. Därigenom skulle också undvikas den tve­kan som kan uppkomma beträffande syftningen i uttrycket "vad som sägs i försia stycket äger motsvarande tillämpning". Lagrådet föreslår därför, att stycket ändras i enlighet med det anförda.

Med beaktande av lagrådets nu framförda förslag och med vissa språkli­ga justeringar skulle 72 S kunna ges följande lydelse:

"Har patentsökande ej vidtagit åtgärd hos patentmyndigheten inom tid, som föreskrives i denna tag etter med stöd därav, men har han gjort attt vad som skäligen kunde krävas av honom för att iakttaga frislen och vidtar han åtgärden inom två månader från del förfallet upphörde, dock senast inom ett år från fristens utgång, må patentmyndigheten förklara att ålgärden skall anses vidtagen i rätt tid. Vill patentsökanden vinna sådan förklaring, skall han göra skriftlig framställning därom hos patentmyndigheten inom tid som nu föreskrivits för åtgärden.

Har patenthavare icke erlagt årsavgift inom frist som föreskrives i 42 S tredje stycket, skola bestämmelsema i försia stycket äga moisvarande till­lämpning, dock att avgifien skall vara erlagd och framställningen gjord se­nasl inom sex månader från frislens utgång.

Första stycket gäller ej frisl som avses i 6 S första slycket eller 20 S första stycket första punkien."

Vad gäller utformningen av 73 S är att anmärka att den inledande hänvis­ningen till 72 S inte kan anses helt klar titt sin omfattning och att den därför skutte behöva förtydligas. Det finns emellertid med hänsyn till paragrafens sidoordnade ställning i förhållande till 72 S skäl att helt avstå från hänvis­ning till denna paragraf Lagrådet vill därför föreslå, att 73 § utformas så att samtliga förutsättningar för tillämpningen direkt framgår av paragrafen. Därvid bör 72 S tiäna som mönster. Från sådana utgångspunkter skulle pa­ragrafen kunna få följande lydelse:

"Har, i falt som avses i 31 §, handling eller avgifi som avsänts med pos­ten icke inkommit till patentmyndigheten inom föreskriven tid men blir den med försändelsen avsedda ålgärden vidtagen inom två månader från det sökanden insåg eller bort inse att fristen överskridits, dock senast inom


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         510

ell år från frislens ulgång. skall palenlmyndigheten förklara all ålgärden skall anses vidtagen i rält lid, om

1.   avbrott i postförbindelserna förekommit under någon av de tio dagar­
na närmast före fristens ulgång på grund av krig, revolution, upplopp,
strejk, naturkatastrof eller annan liknande omständighet på den ort där av­
sändaren vistas eller har sin rörelse, samt handlingen eller avgiften avsänts
till patentmyndigheten inom fem dagar från det postförbindelserna åter­
upptagits, eller

2.   handlingen etter avgiften avsänls lill patentmyndighelen i rekommen­
derad försändelse senast fem dagar före fristens utgång, dock endast om
försändelsen sänts med flygpost där så varit möjligt etter avsändaren haft
anledning antaga all försändelsen vid ytledes befordran skulle ha anlänt titt
patenlmyndighelen inom två dagar från avsändningsdagen.

Vill patentsökanden vinna förklaring enligt första stycket, skall han göra skrifilig framställning därom hos paientmyndigheten inom tid som där fö­reskrivits för åtgärden."

74  S

Det sakliga innehåltet i paragrafen ger inte anledning till erinran från lag­rådets sida. 1 redaktionellt hänseende vill dock lagrådet föreslå vissa änd­ringar, som framgår av följande lydelse:

"Har framställning enligt 72 eller 73 S bifallits och skall till följd därav patentansökan, som avskrivits eller avslagits efter del den blivit tillgänglig enligt 22 S, företagas till fortsatt handläggning eller patent, som förfallit, anses upprätthållet, skall kungörelse därom utfärdas.

Har någon, efter det tiden för återupptagande av den avskrivna ansök­ningen utgått etter beslutet om avslag vunnit laga kraft eller patentet förfal­lit men innan kungörelsen utfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinning­en yrkesmässigl här i riket, må han utan hinder av patentet fortsätta ulnyll­jandel med bibehållande av dess allmänna art. Sådan rätt till utnyttiande tillkommer under moisvarande förutsättningar även den som vidtagil vä­sentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket.

Rätt enligt andra stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skota ske."

75   §

Patentlagens besvärsregter är nu disponerade så. att 24 S (med fortsättning i 25 S) innehåller reglerom talan mot beslul i ärende angående ansökan om patent, medan 72 S behandlar talan mot beslut rörande beviljat patent. En­ligt remissen skall nu bestämmelserna i 72 S flyttas över till 75 S och i sam­band därmed ändras så, att de kommer alt omfatta även talan mot beslut enligt de nya 72 och 73 S§- Därvid bör emellertid uppmärksammas, att så­dan talan kan avse både beslul i ärende om patentansökan och beslut rö­rande beviljat patent. Detta bör enligt lagrådels mening föranleda att i 24 S tilläggs ett fjärde stycke av följande lydelse:


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        511

"Om talan mot beslul enligt 72 eller 73 S föreskrives i 75 S."

78 S

Denna paragraf moisvarar nuvarande 75 S. Den i 65 S 6 gjorda hänvis­ningen litl 75 S bör ändras till att avse 78 S.

80 S

I svensk rätt finns inte några särskilda regler om överlåtelse av rätt lill palentsökt uppfinning eller överlåtelse av patenl utan gäller i del hänseen­det allmänna kontraktsrätlsliga beslämmelser och principer.

Enligl 80 § tredje stycket i förslagel skall överlåtelse av europeisk pa­tentansökan vara utan verkan, om den inte sker skriftligen och underskrivs av både överiåtaren och förvärvaren. Som motiv för att införa ett sådant formkrav åberopas i remissprotokollet, att artikel 72 i den europeiska pa­tentkonventionen föreskriver att överlåtelse av europeisk patentansökan skatt ske på det sätiet. Del anmärks också alt. enligl artikel 74 i samma konvention, i fråga om europeisk patentansökan som förmögenhetsobjekt skatt i stat. som avses med ansökningen, och med rättsverkan där tilläm­pas vad som enligt den statens lag gäller beträffande nationetta palentan­sökningar, om inte annat föreskrivs i konventionen.

Lagrådet kan för sin del inte finna det nödvändigt att införa en sådan re­gel som den nu förestagna. Det i artikel 72 stadgade formkravet utgör enligl lagrådets uppfattning ett krav, som gälter överlåtelsens giltighet i förhål­lande till det europeiska patentverket (jfr regel 20.3 i tillämpningsföreskrif­terna). Den sidan av saken behöver uppenbariigen inte regleras i svensk lag. Och frågan, vilka verkningar det enligt svensk rätt skall ha om ett överlåtelseavtal avseende den rätt som följer av europeisk patentansökan ingås ulan all konventionens formkrav iakttas, torde kunna överlämnas ål praxis alt lösa enligt allmänna principer. Konventionsföreskriften bör inte heller i det hänseendet anses påkalla någon svensk lagregel.

Lagrådet förordar alltså, alt tredje styckei i paragrafen får ulgå.

83 S

Om sökande av europeiski palent för Sverige underlåter alt inom före­skriven tid vidta åtgärd, som avses i 82 S första stycket första punkien. äger 72 S första stycket tillämpning redan på gmnd av de allmänna före­skrifterna i 81 S andra punkten och 88 S första styckei. En särskild regel om att 72 S försia slyckel skall äga motsvarande tillämpning behövs alltså endast för det i 82 S första slycket andra punkten avsedda fallet. Lagrådei förordar, all denna regel utformas på följande sätl: "Har patenthavare icke inom föreskriven tid vidtagil åtgärd som avses i 82 S första stycket andra punkten, skatt vad i 72 S första slyckel sägs om patentsökande äga motsva­rande tillämpning."

Följs detta lagrådets förslag, lorde stadgandet i första stycket andra


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         512

punkten av förevarande paragraf böra brytas ut titt ett särskilt stycke och ges följande lydelse: "Förklaras med stöd av 72 S att åtgärd som avses i 82 S första stycket skall anses vidtagen i rätt tid, skatt patentmyndigheten utfärda kungörelse därom." Den i paragrafens andra stycke förestagna re­geln bör då bli ett tredje stycke; den bör utformas på motsvarande sätt som tagrådet har förordat beträffande 74 S andra stycket.

87 S

Den förestagna bestämmelsen om vilandeförklaring av mål om europe­iskt patent tar sikte på fall, dä invändning mot patentet är under prövning hos det europeiska paientverkel eller tiden för sådan invändning ännu inle gått ut. I sådant fall skall enligt bestämmelsen målet, om ej särskilda skäl föreligger däremoi, förklaras vilande i avbidan på att det europeiska pa­tenlverket skiljer sig från ärendet. Förslaget motiveras inte närmare i re­missprotokollet. Det slås bara fast, alt den materiella prövningen av målel i sådant fatt bör anstå titt dess palenlärendet har slutbehandlats av det euro­peiska patentverket. Och som enda exempel på undantag från huvudregeln om vilandeförklaring anges, alt det oftast inle finns någon anledning alt av­vakta det europeiska palenlverkels slutliga avgörande, om målet kan avgö­ras utan prövning i sak.

Den förestagna regleringen är, särskilt om den tillämpas på del sätt de angivna motivultalandena anvisar, myckel slet och, enligt lagrådets me­ning, i sak otillfredsställande. Omsländigheterna i ett mål om europeiskt patent kan otvivelaktigt vaia sådana att den förda talan bör ogittas ulan den lidsutdräkl som en vilandeförklaring innebär; grund för ogittande kan exempelvis föreligga oavsett om del europeiska patentet står sig etter ej. Om grund för bifall litl en talan om ogiltighel föreligger, kan en vilande­förklaring innebära en onödig fördröjning då ju en svensk dom varigenom patentet förklaras ogiltigt alllid blir gällande här. Det är inte ens uteslutet att del av speciella skäl kan finnas anledning alt bifalla 1. ex. en intrångsta­lan, trots alt invändningsförfarandel hos del europeiska patentverket ännu inte är avslutat.

Mot bakgrunden av det nu anförda bör den frågan ställas, om det över huvud taget är motiverat att ha en specialbestämmelse för mål om europe­iskt palent vid sidan av den allmänna regeln om vilandeförklaring i 32 kap. 5 S rättegångsbalken. Om det för prövning av ett mål är av synnerlig vikt att fråga, som är föremål för annan rättegång eller behandling i annan ord­ning, först avgörs, kan rätten enligt denna regel förordna, att målet skall vi­la. Som exempel på falt då regeln är lillämplig bmkar nämnas, att målet rör inirång i patenl och att annan rättegång samtidigt pågår om patentels giltig­het. Om patentet förklaras ogiltigt genom dom, som vinner laga kraft, kan ju den domen få rättskraftsverkan av avgörande belydelse i intrångsmålel. Starka skäl talar alltså för att della senare mål bör förklaras vilande i avbi­dan på domen i målet om ogiltigförklaring.

Innan invändningsfristen för ett europeiskt patent, som omfattar Sveri-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        513

ge. har gått ut och. om invändning görs. invändningsfört"arandel vid det eu­ropeiska patenlverket har avslutats, får patentet anses vara föremål för be­handling i annan ordning än den i målet vid svensk domstol. Om en invänd­ning las upp lill prövning, skall det europeiska palenlverkels prövningsav­delning enligt ariikel 101 i den europeiska paientkonventionen ex officio pröva även sådana invändningsgrunder som inte har åberopats av invända-ren. Och om det europeiska patenlverket hett eller delvis upphäver paten­tet, skall delta enligl den förestagna 85 S ha samma verkan som om paten­tet här i rikel - genom domstols lagakraftvunna dom - förklarats i mot­svarande mån ogilligi.

I de silualioner då den förestagna 87 S är avsedd alt tillämpas synes alli­så som regel de i 32 kap, 5 S rättegångsbalken angivna förutsättningarna för en vilandeförklaring föreligga, Å andra sidan är rättegångsbalkens be­slämmelse fakultativ och ger domslolen möjlighel all med hänsyn lill om­sländighelerna i del särskilda fallel avgöra, om målet skall vilandeförklaras eller ej. Den drabbas däiför inte av den kritik för stelhet som lagrådei har riklat mot den föreslagna specialbestämmelsen om vilandeförklaring av mål om europeiskt patenl.

Sammanfattningsvis får lagrådei uttala som sin mening, att den allmänna regeln om vilandeförklaring i 32 kap. 5 S rättegångsbalken bör få gälla även i mål om europeiski patent och alt 87 S i det remitterade förslagel däiför bör ulgå.

Bifalles detta förslag, fär efterföljande paragrafer omnumreras och den ändrade numreringen iakttas vid hänvisning.

88   S

Det synes inte ertbrderligt all i andra slyckel särskill hänvisa till de ar­tiklar i den europeiska paientkonventionen som behandlar publicering av ansökan. Enligt lagrådets mening kan sladgandet i stället med fördel ulfor­mas på följande säll:

"Vid tillämpning av 2 S andra slycket andra punkten skall publicering av europeisk patenlansökan som sker enligt den europeiska palenlkonvenlio­nen jämställas med att ansökan blir allmänt tillgänglig enligl 22 S."

Även av en så utformad beslämmelse får anses framgå, all publicering av iniernalionell patentansökan som avser europeiskt patent för Sverige kan ersätta publicering av europeisk patentansökan i vanlig ordning endast om fömlsätlningarna härför är uppfyllda enligt den europeiska patenlkon­venlionens föreskrifter.

89   S

Lagrådei får. under hänvisning till vad lagrådet anfört beiräffande ul­formningen av 60 S. förestå all andra stycket i 89 S ges följande lydelse: "Utnyttjar någon yrkesmässigt uppfinning som sökes skyddad i europeisk patenlansökan efter det att kungörelse utfärdats enligt första slycket. äger 33    Riksdagen 1977178. I saml. Nr 1. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        514

vad som sägs om palcnlinliäng motsvarande tillämpning i den mån ansök­ningen leder till palent för Sverige och palcnikraven enligt patentet dess­utom sammanfaller med patentkraven i den lydelse de publicerades. Till straff mä dock ej dömas och ersättning för skada må bestämmas endasl en­ligt 58 S andra styckei,"

91   S

Det avsedda innehållet i försia styckei skulle enligl lagrådets inening komma lill bättre ullryck genom en omformulering, Slycket kan. med iakt­tagande av den ändrade paragrafnumrering som följer av lagrådels förslag beiräffande 87 S. lämpligen ges följande lydelse: "Överensstämmer icke översättning av handling som avses i 82 eller 88 S med handlingens lydelse pä det språk som varit handläggningsspråk vid det europeiska patenlver­ket. begränsas skyddsomfångel till vad som framgår av båda lydelserna."

Genomförs denna ändring i första slyckel. bör ordel "lexlen" i andra stycket bytas ut mot "lydelsen".

I första slyckel försia punkien lorde böra anges, alt den avgifi som där avses är avgifi för iryckning av den räliade översättningen. Den i samma styckes iredje punkt uppställda föruisäiiningen att rättelse av översätt­ningen blivii gällande synes innefatta inte bara alt rättelse har inkommil och avgift erlagts utan ocksä alt patenlmyndighelen enligl 82 S iredje styc­ket har kungjort den ursprungliga översättningen. Detlabör klart framgå av lagiexlen.

Meil hänsyn lill vad nu har sagls förordar lagrådei. all försia slycket ges följande lydelse: "Inkommer sökanden eller palenlhavaren lill palenlmyn-digheien med rättelse av översättning som avses i 82 S och erlägger han fastställd avgifi för tryckning av den rättade översättningen, gäller denna i stället för den tidigare. Rättad översättning skall hållas lillgänglig för en­var, om den ursprungliga översättningen hålles tillgänglig. Har rättelse in­kommit och avgift erlagts och har patentmyndigheten enligt 82 § tredje stycket kungjort den ursprungtiga översättningen, skatt myndigheten utfär­da kungörelse även om rättelsen. Så snart ske kan skota tryckta exemplar av den rättade översättningen finnas att tillgå hos myndigheten."

Tredje slyckel lorde böra utformas på motsvarande sätt som lagrådei har förordat beträffande 74 S andra styckei och 83 S andra stycket.

94 och 95 SS

Dessa båda paragrafer behandlar förutsällningarna för all en europeisk patentansökan. som omfatiar Sverige, i ell speciellt falt skatt få omvandlas så. att den får verkan av ansökan om nationellt svenskt palent. Besläminet-serna bildar sakligl selt en enhel. Enligl lagrådets mening kan de med för­del sammanföras till en paragraf och därvid - ulan ändring i sak - inte


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        515

oväscntligi förkortas och förenklas. Lagrådei förordar, ati denna nya para­graf ulformas på följande säll:

"Är europeisk palenlansökan. som ingivits lill nalionell patentmyndig­hel. alt anse som återkallad därtor all den icke inkommil till del europeiska paicniverkel inom föreskriven lid. skall paientmyndigheten på framställ­ning av sökanden upptaga den som omvandlad till ansökan om svenskl pa­tent under förutsättning

1,   all framsliillningen inges till den nationella myndighet som mottog pa­
tentansökningen inom ire månader från del sökanden underräiiades om alt
ansökningen ansågs ålerkallad och dessutom inkommer till paientmyndig­
heten inom tjugo månader frän den dag då ansökningen ingavs eller, om
prioritet yrkas, den dag från vilken prioritet begäres. samt

2.   att sökanden inom tid som regeringen beslämmer erlägger faslslälld
ansökningsavgifi och inger översättning lill svenska av palenlansökning­
en.

Uppfyller palenlansökningen de formkrav som föreskrives i den euro­peiska patenlkonventionen och lillämpningsföreskriflema lill denna, skall den även som svensk palenlansökan godlagas säsom upprättad i laga form,"

t k rafi t räd a nde- o c h öve rgångs be stå m me I se r

Att ny lag i princip skall tillämpas även vid behandling av patentansö­kan, som har gjorts före ikraftträdandet, ansågs vid tillkomsten av gällande palenllag så självklart att del inte behövde uttryckligen föreskrivas. En­dasl uiulanlagen från denna princip angavs då i övergångsbestämmelserna. Enligl lagrådels mening bör samma metod användas vid de nu aktuella ändringarna i lagen. Punkt 2 i de ftireslagna övergångsbestämmelserna bör alltså utgä.

De undantag frän den angivna principen som måsle göras har upptagits i punkterna 3-6 i förslaget. Av dessa bör föreskrifierna i punkt 3 - avseen­de fall som hell imdanlas frän lillämpning av de nya beslämmelserna - bli punki 2. Innehållel i punkterna 4-6 kan enligl lagrådets mening med fördel arbetas sanunan lill en punkt, betecknad som punkt 3. av följande lydelse:

"I fiåga om annan före ikraftlrädandel gjord palenlansökan än sådan som sägs under 2 skall gälla följande,

9 S i sin äldre lydelse skatt tillämpas i slällel för 8 S i dess nya lydelse,

20 S skall alhjämi tillämpas i sin äldre lydelse.

Avser uppfinningen livs- eller läkemedel, får patenl icke meddelas på själva alstret."

I punkt 7 upptar förslagel - liksom punkt 2 i övergångsbestämmelserna till gällande lag - som huvudregel att de nya bestänunelserna skall tilläm­pas även på palent. som har meddelats före ikraftlrädandel eller meddelas på grund av dessförinnan gjord ansökan. Därefier siadgas undanlag från


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        516

denna huvudregel i punktema 8-11. Enligl lagrådels mening kan även in­nehållet i punklerna 7- 11 med fördel arbeias sanunan lill en punkt. Under denna torde vidaie böra uppläs en övergångsbeslämmelse beiräffande pa­leni. som före ikraftlrädandel har förfallil enligl 51 S försia slyckel, Lagrå­dei förordar, all punkien i fråga, betecknad som punkt 4. utformas på föl­jande sätl:

"De nya bestämmelserna skall tillämpas även på patenl. som har med­delats före ikraftträdandet eller meddelas på grund av ansökan som har gjorls dessförinnan, i den mån ej annal följer av vad som föreskrives ne­dan,

Gilligheisiiden för paleni. som har meddelais på grund av ansökan som har gjorls mer än lolv år före ikraftträdandet, skall beslämmas enligl 40 S i dess äldre lydelse.

Har före ikraftträdandet patenl förfallit enligt 51 S första stycket, skall 51 S andra och tredje styckena samt 55 S andra punkten fortfarande tilläm­pas.

Beiräffande patenl. som har meddelais före ikraftlrädandel. skall 60 S tillämpas i sin äldre lydelse.

Äldre beslämmelser om lilläggspatenl skall alUjämt gälla i fråga om lill-läggspaient. som har meddelais före ikraftlrädandel eller meddelas enligt punkt 2.

Fräga om ogiltigförklaring av patenl. som har meddelats eller meddelas enligt lagen i dess äldre lydelse, bedömes enligt lagen i den lydelsen."

Punkt 12 i det remitterade förslagel bör. om nu förordade ändringar ge­nomförs, bli punkt 5. Den bör utformas på motsvarande sätt som lagrådet har föreslagit i fråga om 94 S (enligt lagrådets förslag betecknad 93 S). En­ligl lagrådels mening kan denna nya punkt 5 alltså lämpligen få följande ly­delse:

"Är europeisk patenlansökan. som omfatiar Sverige, enligt artikel 162.4 i den europeiska patenlkonventionen alt anse som återkallad, skall paient­myndigheten på framställning av sökanden upplaga den som omvandlad titt ansökan om svenskl palent under förutsättning (/c/i all framställningen inges lill det europeiska patenlverket inom tre månader från det sökanden underrättades om alt palenlansökningen ansågs återkallad dds att sökan­den inom lid som regeringen beslämmer erlägger fastställd ansökningsav­gifi och inger översättning lill svenska av ansökningen i dess ursprungliga lydelse saml av de ändringar som gjorls under handläggningen vid del europeiska paicniverkel och som sökanden önskar åberopa. Beiräffande palenlansökningens form skall vad i 93 S andra slyckel sägs äga motsva­rande tillämpning."

Del remitterade förslagels punkt 13 bör i konsekvens med vad som tidi­gare har anförls bli punkt 6. Dess utformning bör jämkas något med hän­syn bl. a. lill vad lagrådet har föreslagit i fråga om 74. 94 och 95 SS i renn's-sen. Följande lydetse kan vara lämplig:


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        517

"Har palenlansökan. som begärts omvandlad enligl punkt 5. blivit publicerad enligt den europeiska patenlkonventionen och förklaras med tilllämpning av 72 S all översättning eller avgift, som har inkommit för sent. skall anses inkommen i rätt tid. skall paientmyndigheten ult~ärda kungörelse därom. Har någon, efter det all frislen för att inkomma med översättning och erlägga avgift har iilgåll men innan kungörelsen utfärda­des, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigl här i riket eller vid­tagit väsentliga åtgärder därför, äger han den rätt som anges i 74 S andra och tredje styckena."

En fråga som över huvud ej berörts i remissen gäller om den nya bestäm­melsen i 3 S andra slycket om utvidgning av patenthavarens ensamrätt skulle kunna ge anledning till övergångsbestämmelser. Lagrådet saknar underlag för att bedöma om behov finns av någon övergångsreglering i denna del.

Förslaget till lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på patent­rättens område m. ni.

I det till den europeiska patentkonventionen hörande erkännandeproto-kollet upptas först åtta artiklar om behörig domsiol och sedan två artiklar om erkännande av inländska avgöranden. Huvuddelen av innehållel gäller alltså frågor om domstols behörighel. Från logisk synpunkl förefaller det också mesl moliveral all som proiokollel gör behandla dessa frågor försl. Lagrådei föreslår däiför. all den svenska lagen disponeras på samma sätt som erkännandeprolokollel och att lagens rubrik ändras till "Lag om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens område, m. m."

I  S

Den ändring av lagens disposition som nyss har föreslagils bör föranle­da, all i I S uppläs en definition av de mål och den form av talan som avses i lagens regler om domstols behörighet. I erkännandeprotokollet används begreppet "lalan mot sökande av europeiski patenl angående rälten all få sådant patent för en eller flera av de fördragsslutande stater som designe­rats i europeisk patentansökan". Även del remitterade lagförslagel använ­der uttrycket "talan om räll all få europeiski palent". I svensk räll får emellertid del uttryck som närmasl moisvarar pi-olokollels begrepp anses vara "lalan om bättre räll lill patentsökt uppfinning" Ofr 65 S 1 och 17 S patenttagen). Det bör användas även i detta sammanhang.

Lagrådet har övervägt, om i 1 S också borde upptas en föreskrift mot­svarande erkännandeprolkottels i"eget all med utiändsk domstot skall jäm­slällas annan myndighei som enligl den utiändska statens tag är behörig all pröva talan av ifrågavarande slag. Detta har emellertid inte ansetts erfor­derligt: förhållandel bör även utan särskill sladgande anses klart,

Däremoi finner tagrådet det lämpligt, all i 1 S anges vad som avses med fördragsslutande stat.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         518

I enlighel med vad som nu har anförts kan 1 S lämpligen ges följande ui­formning:

"Beiräffande mål vari talan föres mot sökande av europeiskt patent om bällre räll lill den palenlsökia uppfinningen såviii avser Sverige eller an­nan slal. som är bunden av del lill den europeiska palenlkonvenlionen hö­rande erkännandeprolokollel. gäller beslämmelserna i 2-6 SS. Med för­dragsslutande slal avses därvid stat. som är bunden av nämnda prolo­koll."

Ulformas 1 S på della säll. bör beslämmelserna om erkännande av ut­ländska avgöranden upptas som 6 S, Denna senare paragraf kan dä lämpli­gen ges följande lydelse:

"Lagakraftvunnei avgörande, som i annan fördragsslutande slal har meddelais i mål som avses i 1 S. gäller även här i rikel. Avgörandet gäller dock icke.

1,         om det har meddelais mol paienlsökande. som ej har ingåll i svaro­mål, och den handling varigenom lalan väckies ej hade delgivits honom i föreskriven ordning eller han icke fåll lillräcklig tid att svara i saken.

2,         om del är oförenligt med annat avgörande, som i ell tidigare anhäng­iggjort mål mellan samma parter har meddelais i fördragsslutande siat,"

6  S

Om lagens disposition ändras på sätl lagrådei har föreslagit, blir denna paragraf 7 S,

Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinnlngar

7  S

Enligl iredje slyckel skall tilgångspimklcn förden där angivna fiisten va­ra den dag dä ansökan om nänmdens prövning och samtliga de handlingar vilka sökanden önskar åberopa inkom till nämnden. Lagrådet anser det mindre lämpligt alt på delta sätl låta utgångspunkten för fi'islen bestämmas av en sådan omständighet som sökandens önskemål beträffande ulredning­ens omfattning, Enligl lagrådels mening bör besiämmelsen i slällel ges del innehåll all fiisten böi jar löpa den dag då ansökan om nämndens prövning och för prövningen erforderliga handlingar inkonunit till nämnden.

Lagrådei har ej någol all erinra nioI den ändring som föreslås i denna pa­ragraf Om inle 18 S samtidigt ändras, blir emellertid del nya andra slyckel i 12 S lornieltl lillämpligi också i fiåga om internationell eller europeisk pa­tentansökan som avser utländsk försvarsuppfinning. Delta vore menings­löst, eftersom ju sådan ansökan över huvud tagel inle skall underställas granskningsnämndens prövning. Lagrådet förordrar däiför. all 18 S ändras så all den där upplagna hänvisningen får avse - uiom 13 och 14 SS - en­dast 12 S försia styckei.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        519

Ö v e r g å n g s b e s t ii m m e 1 s e

I lagen i dess nuvarande lydelse har inle föreskrivits någon frist för granskningsnämndens prövning av ärende som anhängiggjorts enligl 5 S andra punkten, dvs. av enskild part, Enligl förslagel införs i 7 S tredje slyc­kel en sådan frisl även för dessa ärenden. Den föreslagna fristen kan emel­lertid inle med säkerhet tillämpas på ärenden som kommit in lill nämnden före ikraftträdandet. Del synes lämpligasl all sådana ärenden undanlas från lillämpningen av den föreslagna besiämmelsen i 7 S iredje slyckel. Lagrådet förordar däiför. att till regeln om lagens ikraftträdande fogas en övergångsbestämmelse av följande lydelse: "Bestämmelsen i 7 S Iredje slycket skall dock ej gälla ärende, som före ikraftträdandet anhängiggjorts hos granskningsnämnden enligt 5 S andra punkten i lagens nuvarande ly­delse."

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.


 


 


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         521

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET
                              PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1977-09-29

Närvarande: slatsminislern Fälldin. ordförande, och statsråden Ahlmark. Romanus. Turesson. Antonsson. Mogård, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström

Föredragande: statsråden Romanus och Burenslam Linder

Proposition om ändring i patentlagen (1967:837), m.m.

Statsråden anmäler sina förslag i fråga om Sveriges tillträde till 1970 års konvention om palentsamarbele, 1973 års europeiska palenlkonvenlion och 1963 års konvention om förenhelligande av vissa delar av patenträtten samt de förslag som inom resp. justitie- och handelsdepartementens verk­samhetsområden föranleds av ställningstagandet i tillträdesfrägan. Anfö­randena och förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departemeni.

Statsrådet Romanus hemställer all regeringen i gemensam proposiiion föreslår riksdagen

all aniaga de förstag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslular ati genom proposiiion föreslå riksdagen att aniaga de förslag som föredra­gandena har lagl fram.

Regeringen föreskriver att de anföranden och de förslag som redovisas i underprotokolten skall bifogas proposilionen som bilagor A och B.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A

BUdijii A till reijcrinijeii.s jvofosition rit I är 1977178

Utdrag
JUSI ITIEDEPARTEMENTEI
                                PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1977-09-29

Föredragande: Sialsrådet Romanus

Anmälan till proposition om ändring i patentlagen (1967:837) m.m. såvitt avser Justitiedepartementets verksamhetsområde.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1.         lag om iindring i patentlagen (1967:837).

2.         lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på paleniräliens område m. m,.

3.         lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisuppiagning ål uiliindsk domsiol.

4.    lag om ändring i lagen (1971:1078) om lorsvarsiippfinningar.

5.         lag om iiiKlring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i vissa tall.

Föredraganden redogör för lagiädels yttrande saml anför. Innan jag går närmare in pä lagrädels yttrande skall jag lämna några komplellcrande uppgifier rörande ulsiklerna för att 1970 års konvention om palentsamarbele (samarbelskonvenlionen) och 1973 års europeiska pa­lenlkonvenlion skall träda i kraft. Jag skall ocksä på nytt ta upp frågan om Sverige bör lilllräda dessa konvenlioner.

1    Utsikterna för konventionernas ikraftträdande

Vad försl angår samarbelskonvenlionen har läget förändrats i förhällan­de till vad jag anförde vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977. Kon­ventionen har numera tillträtts av Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz och USA samt nio andra slaler. samtliga afrikanska. Danmark. Finland och Norge torde komma att lilliriida samarbelskonvenlionen under år 1978. I Danmark lades en proposition om lilliräde lill samarbetskonventio­nen och den euiopeiska patenlkonventionen fram för folkelinget i mars ' Beslut om higrridsremiss fallal vid regeringssammanlräde den 30 mars 1977,


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        523

1977. I proposilionen föreslogs också all Danmark skall lilllräda 1975 års marknadspatenlkonvenlion och 1963 års konvention om förenhelligande av vissa delar av patenträtten. Proposilionen hann emellertid inte behand­las under folkelingets vårsession och kommer däiför all läggas fram på nytt i oktober 1977. När det gäller Finland och Norge torde proposition angående tillträde till samarbelskonvenlionen komma all läggas fram un­der år 1978. 1 Frankrike har nationalförsamlingens samtycke lill ratifika­tion inhämials. Övriga EG-stater avser att ratificera samarbetskonventio­nen. men dessa stater har inie angivit när tillträdet kommer all äga rum. Del förtjänar också nämnas all Sovjelunionen och Japan vänlas tillträda konventionen under år 1978. Vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977 ulialade jag all samarbelskonvenlionen troligen skulle komina all iräda i kraft under senare delen av år 1977. Mol bakgrund av de upplysningar som f n. föreligger iir det troligt att konveniionen kommer att Iräda i kraft un­der försia halvårel 1978. Del förtiänar påpekas all ell svenskl tillträde lill konventionen, efter de lilllräden som redan har ägl rum. skulle leda lill alt konveniionen iräder i kraft.

I samband med samarbelskonvenlionens ikraftträdande skall unionens generalförsamling avgöra när internationella palenlansökningar lidigasl får göras. Denna tidpunkt fär inle förläggas senaie än sex månader efler kon­ventionens ikraftträdande. Del kan därtor vänlas alt samarbetet enligl konveniionen kan inledas i mitten av år 1978.

Vad angår ulsiklerna för all den del av samarbelskonvenlionen som rör internationell förberedande palenterbarhetsprövning (kap. tt) skall träda i krafl har. somjag nämnde vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977. Förbundsrepubliken Tyskland tillträtt konventionen ulan att göra undan­lag för detta kapitel. Schweizoch USA har däremot gjort sådant undantag. Det har emellertid upplysts all USA nu överväger all återta sin reserva­tion. Skulle USA återta sin reservation, ökar givetvis utsikterna för att konventionens kap. II skall träda i krafl inom en nära framlid.

När del gäller den europeiska paientkonventionen är lidpunkten för ikraftträdandet klar. Konveniionen har numera lilllrälls av sju stater. Bel­gien, Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. Luxemburg, Nederiän­derna. Schweiz och Slorbrilannien. Förulsällningarna för konventionens ikraftträdande är därmed uppfyllda och konveniionen Iräder i krafl den 7 oktober 1977. Avsikten är att den europeiska patentorganisationens för­valtningsråd skall hålla sitt första sammanträde den 19-21 oktober 1977 i Munchen. Enligl beslul av inlerimskommiltén förden europeiska patent­organisationen skall det europeiska patenlverket inleda sin verksamhet den Ijuni 1978.

Som jag nyss nämnt kommer proposiiion med förslag om all Danmark skall tillträda bl.a. den europeiska paientkonventionen all föreläggas fol­kelinget i oktober 1977. I Norge har regeringen ännu inte tagit ställning i lillträdesfrågan. men den norska kommittén har med instämmande av en


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        524

praktiskt laget enhällig remissopinion avstyrkt alt Norge nu tillträder kon­ventionen. Den finska kommittén avgav betänkande angående den euro­peiska patenlkonventionen i slutet av augusti 1977. I belänkandel föreslås all Finland inle skall lilllräda konventionen, och med största sannolikhet kommer kommitténs förslag all följas i delta avseende. I Italien har förstag om tillträde förelagts parlamentet. Bland övriga stater som kan vänlas till­träda den europeiska patenlkonventionen är Grekland. Irland. Liechten­stein, Monaco och Österrike. Beträffande dessa stater föreligger inle några närmare uppgifter om när de kan komma alt tillträda konventionen.

2    Frågan om Sveriges tillträde till konventionerna

Vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977 anförde jag (avsnitt 10.1.2) all det enligl min uppfallning varav väsentligt iniresse för svenska uppfin­nare och svenskl näringsliv alt Sverige tillträdde samarbelskonvenlionen och därigenom gav svenska paienlsökande möjlighel alt dra nytta av de fördelar som konventionen erbjuder. Det har inle framkommit några om­sländigheler som föranleder mig att ändra inställning på denna punkt. Jag föreslår därför all Sverige tillträder samarbetskonventionen. Vad angår tidpunkten för Sveriges lilliräde bör enligt min mening Sveriges ratifika­tionsinstrument deponeras så all samarbelskonvenlionen om möjligt Irä­der i krafl för Sveriges del samtidigt med all del europeiska paicniverkel inleder sin verksamhel. dvs. den I juni 1978.

Av skäl som jag redogjorde för vid nyssnämnda regeringssammanlräde (avsnill 10.1.6) anserjag all Sverige inle bör avge reservation mot samar­belskonvenlionens beslämmelser rörande internationell förberedande pa­tenlerbarhetsprövning. Beiräffande de övriga reservationer som är tillåtna enligl konventionen förordar jag. liksom vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977, all Sverige skall ulnyttja endasl möjligheten lill reservation såviii avser tidpunkten för nationell publicering av intemationella patent­ansökningar (arl. 64.2.a.ii).

När del gäller frågan om Sverige bör tillträda den europeiska palenlkon­ventionen anförde jag vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977 (av­snitt 10.2.8) att de omsländigheler somjag då redovisat pekade mot att de fördelar som ett tillträde till den europeiska paientkonventionen skulle ge Sverige och svenska intressen klart kommer all överväga nackdelama. Jag framhöll emellertid också att de förhandlingar som återstod rörande det svenska paientverkels ställning inom ramen för samarbetskonventionen rörde spörsmål som kunde bli av betydelse för bedömningen av tillträdes-frågan. På grund härav ansåg jag att det slutliga ställningstagandet borde anstå lill dess resultatet av dessa förhandlingar kunde överblickas med slörre säkerhel. De förhandlingar som jag då avsåg gällde dels det svenska pateniverkets möjligheler all ulföra intemationell nyhetsgranskning och


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        525

palenterbarhetsprövning ål patenlmyndigheter i utvecklingsländer, dels frågan om utformningen av del avtal som skall ingås mellan de svenska och europeiska palentverken. om Sverige tillträder den euiopeiska patentkon­ventionen och del svenska paientverkel blir internationell nyhelsgransk­ningsmyndighel och myndighei för inlemationell förberedande patenler­barhetsprövning.

Somjag nämnde vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977 har sam­arbetskonventionen till syfte bl, a, att främja den ekonomiska ulvecklingen i utvecklingsländerna. Det har ansetts att Sverige inom ramen för samar­belskonvenlionen skulle kunna hjälpa utvecklingsländerna genom alt efler överenskommelse låta det svenska patentverket utföra nyhetsgranskning och patenlerbarhetsprövning åt patenlmyndigheter i sådana länder. Det har emellertid ifrågasatts om del mot bakgrund av cenlraliseringsproto­kollets ordalydelse skulle vara tillålel fördel svenska patenlverket att efter ett svenskt tillträde till den europeiska paientkonventionen utföra interna­lionell nyhelsgranskning och intemationell förberedande palenterbarhets­prövning för utvecklingsländer. Under våren 1977 har inom interimskom­mittén pågått förhandlingar för att klarlägga denna fråga. Därvid har följan­de uppgörelse träffats.

Det europeiska patenlverket skall samarbeta med del svenska patenl­verket i dess egenskap av internationell myndighet enligt samarbetskon­ventionen genom att överlåta åt det svenska paientverkel att självsiändigl ulföra iniernationell nyhetsgranskning och internationell förberedande pa­lenterbarhetsprövning för utvecklingsländer som har träffat avtal med Sverige om sådan granskning eller prövning. Om den europeiska palentor­ganisationens förvaltningsråd finner all del svenska palenlverkels verk­samhel i dessa avseenden skadar det europeiska patenlverket, kan förvall-ningsrådet dock besluta att överlåtelse av sådan granskning eller prövning inle längre skall äga rum.

Vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977 uttalade jag. alt jag ansåg det vara väsentligt all få till stånd en lösning som gav lillfredsslällande möjligheler för det svenska patenlverket alt tiänstgöra som internationell myndighet enligt samarbetskonventionen till förmån för utvecklingslän­der. Enligl min uppfattning ger den överenskommelse som nu har träffals Sverige tillfredsställande möjligheler att ge bistånd åt utvecklingsländer inom ramen för samarbelskonvenlionen även sedan Sverige tilllrätt den euiopeiska patenlkonventionen.

När det gälter frågan om ulformningen av samarbetsavlatet mellan del svenska paientverkel och det europeiska paientverkel vill jag först erinra om all jag vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977 uttalade att Sveri­ge bör låla sill patenlverk åta sig all ulföra nyhelsgranskning av intematio­netta ansökningar från sökande i de nordiska länderna. Ingenting har fram­kommit som ger mig anledning att ändra detta slällningsiagande. Skulle samarbetskonventionens kap, II träda i kraft, bör Sverige låla patentver-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        526

ket åta sig alt utföra även förberedande patenterbarheisprövning beiräf­fande ansökningar fiån sökande i de nordiska ländema,

Liksoni lidigare räknar jag med au del svenska paicniverkel kommer all utses lill internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för in­ternationell förberedande palenlerbarhelsprövning. om detta begärs frän svensk sida. Visserligen medger det s. k. cenlraliseiingsprolokollel enligl sin ordalydelse endasl alt Sverige utför sådan granskning resp, prövning såviti avser ansökningar som görs av den som är medborgare i eller har hemvist i Sverige eller i angränsande stal som har tilllrätt den euiopeiska patenlkonventionen, Somjag lidigare anfört haremellertid den europeiska patenlorganisationens inlerimskommilié på svensk begäran enhälligt utta­lat, all ceniraliseringsproiokollei inle lorde hindra all del svenska paicni­verkel lar emol och handlägger ansökningar frän Danmark. Finland och Norge, även om inle alla dessa slaler ännu har lillträll den europeiska pa­ientkonventionen, Della uttalande kvarstår oförändrat. Vid förhandlingar­na inom interimskommittén har invändning inte rests mot en svensk för­klaring att Island i nu näinnda hänseende börjämställas med övriga nordis­ka länder.

Ell förslag lill samarbelsavtal mellan det svenska patenlverket och del europeiska patenlverket rörande det svenska pateniverkets verksamhel som internalionell nyhetsgranskningsmyndighet har utarbetats inom inte­rimskommittén. Det är så utformat att del kan vänlas säkerslätla all ny­helsgranskningen vid de båda myndighelerna blir av samma kvalilet. Nå­gon kompletterande nyhelsgranskning vid del europeiska patenlverket bör däiför inle bli nödvändig såvilt gäller intemationella palenlansökningar som har varil föremål för inlemationell nyhelsgranskning vid del svenska paientverkel. Avtalets utformning öppnar sålunda vägen för en reducering av det euiopeiska palenlverkels nyhelsgranskningsavgifl för sådana an­sökningar.

Min bedömning all fördelarna av all tillträda den europeiska palenlkon­venlionen i Sveriges fall överväger nackdelarna av ell sådani lilliräde har inle rubbals. Frågan om del svenska pateniverkets ställning inom ramen för samarbetskonventionen efter ett svenskt tillträde till den europeiska paientkonventionen anserjag numera ha fåll en lösning som är godtagbar från svensk synpunkt. Mot bakgrund härav förordar jag all Sverige tillträ­der den europeiska palenlkonvenlionen. I likhei med vad jag anförde vid regeringssammanlrädel den 30 mars 1977 (avsnill 10.2.9) anserjag all Sve­rige inte bör utnyttia någon av de reservationsmöjligheter som den euro­peiska patenlkonventionen ger.

Av de skäl somjag anförde vid regeringssammanträdet den 30 mars 1977 (avsnitt 10.2.8) anserjag all Sverige bör lilllräda den europeiska palenl­konvenlionen snarast möjligt. Om riksdagen behandlar proposilionen un­der hösten innevarande år. skulle en svensk ratifikation kunna ske före årsskiftet 1977-78. Konveniionen skulle då för Sveriges del träda i krafl


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        527

den 1 mars 1978. Sverige skulle i så fall vara fördragssluiande slal när det europeiska patenlverket inleder sin verksamhet den I juni 1978. Av vad jag lidigare haranfört framgårail avsikten äratt samordna tillträdet lill samar­belskonvenlionen med tillträdet till den europeiska patenlkonventionen så att de två konventionerna om möjligt träder i kraft samtidigt för Sveriges del.

Somjag också anförde vid nyssnämnda regeringssammanträde bör Sve­rige samtidigt med ratifikationen av den europeiska patenlkonventionen ratificera 1963 års konvention om förenhelligande av vissa delar av paienl-rällen. den s.k. lagkonvenlionen. Den konveniionen har visserligen god­känts av riksdagen är 1967. Eftersom frågan om tillträde blir akluell försl mer än tio år efler godkännandet, anserjag emellertid att riksdagen på nyll bör ta slällning i lillirädesfrågan.

Lagkonvenlionen innehåller vissa regler om palenlerbarhei. nyhetshin­der, uppfinningshöjd och paientkrav. Enligl konveniionen skall sålunda fördragssluiande siat meddela patent på alla uppfinningar, som kan till­godogöras industriellt, är nya och har uppfinningshöjd. Fördragsslutande stat förbinder sig att inte meddela patent på uppfinning som inle uppfyller dessa krav. Från de fördragsslutande staternas skyldighet all meddela pa­leni görs undantag för uppfinning som slrider mol goda seder eller "ordre public" saml för växlsorler och djurraser. I konveniionen anges innebör­den av kravei pä att en uppfinning skall kunna tillgodogöras industriellt. Konveniionen innehåller också vissa regler rörande innebörden av kraven på nyhel och uppfinningshöjd. Slutligen ges bestämmelser rörande patent-ansökans innehåll samt patentskyddels omfattning. Lagkonvenlionen är i alla avseenden förenlig med samarbetskonventionen och den europeiska paientkonventionen.

Som jag nyss nämnde godkände riksdagen lagkonventionen år 1967 (prop. 1966:40. ILU 1967:53. rskr 1967:325). men Sverige har inte ratifi­cerat den. Detta beror på vissa beslämmelser i konveniionen rörande pa­tent pa livs- och läkemedel. Om en uppfinning avser livs- eller läkemedel, får enligt övergångsbestämmelserna till patentlagen, till dess regeringen förordnar annat, patent inte meddelas på själva alstret. Motsvarande be­stämmelser finns i de andra nordiska ländernas patentlagar. Lagkonventio­nen ålägger de fördragsslutande staterna att i fråga om dylika uppfinningar efter en övergångstid på högst tio år tillåta patent på själva alstret, Dan­mark och Norge har hittills inte ansett sig böra upphäva del övergångsvis gällande förbudel mot produktpatent på livs- och läkemedel och har därför inte kunnat ratificera konveniionen. För att bibehålla rättslikheten i Nor­den på det patenträttsliga områdei har Sverige hittills avstått från all tillträ­da lagkonvenlionen.

Genom 1967 års patentlag bringades den svenska lagstiftningen i över­ensstämmelse med lagkonvenlionen bortsett från del övergångsvis gällan­de förbudel mot produklpalenl på livs- och läkemedel. Detta förbud före-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        528

slås nu upphävt. Pågrund härav kräver ell tillträde till lagkonvenlionen in­le nägra lagändringar utöver dem som genomförs i anledning av Sveriges tillträde lill samarbelskonvenlionen och den europeiska palenlkonvenlio­nen. Såsom framgår av vad jag förut sagt kommer i Danmark förslag om tillträde lill lagkonventionen att föreläggas folketinget i oktober 1977,

3    Lagrådets yttrande

Jag går härefter över lill all behandla lagrådels yttrande, 1 anledning av deiia yttrande vill jag för egen del anföra följande.

3.1  Allmänna synpunkter

Eftersom den föreslagna lagstiftningen i fråga om sitt sakliga innehåll till viss del är helt bunden vid konventionemas reglering, har lagrådels granskning huvudsakligen kommit att inriklas på de olika tagreglernas for­mella utformning och sällel för deras inlemmande i den svenska lagstift­ningen. Lagrådet föreslår bl.a, åtskilliga ändringar i de remitterade lag­förslagen i syfte all göra lagtexten enklare och lydligare.

I de fiesia falt kan jag ansluta mig litl vad lagrådei har anfört, t några fall föroidar jag emellertid andra lösningar än lagrådei har föreslagit eller alt vissa justeringar skall göras i lagrådels förslag, t ytterligare några fall har jag ansett del påkallal med klariägganden eller egna uttalanden i anslutning till vad lagrådet har anfört. Jag skall i del följande lämna en redogörelse för dessa fall.

Uiöver vad lagrådei har föreslagii bör vissa ändringar av redaktionell och språklig nalur göras i de remitterade lagförslagen. Förulom vad jag kommer all redovisa i del följande har sådana ändringar gjorls i 9. 15. 22. 74. 77. 82. 84. 85 och 86 SS saml i den paragraf som i det nu föreliggande förslagel betecknas 89 S.

Det bör påpekas all 87 S i del remitterade förslaget lill lag om ändring i paienllagen på lagrådets förslag har utgåit. Som en följd härav hårde efter­följande paragraferna i delta lagförslag omnumrerals.

3.2  Konstitutionella frågor

t ytlrandel tar lagrådet upp vissa uttalanden i remissen somjag har gjort i anslutning till behandlingen av frågan om den ordning i vilken riksdagen bör fatta sitt beslul att godkänna konventionerna. I delta sammanhang an­förde jag. alt beslut om godkännande av den europeiska palenlkonvenlio­nen borde fallas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 5 S första styckei re­geringsformen medan beslul alt godkänna samarbetskonventionen enligt min inening borde fattas med tillämpning av 10 kap. 5 S andra slycket rege­ringsformen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        529

Lagrådet insiiimmer i och för sig i den slutsats somjag har konunii till när del gäller den ordning i vilken riksdagen bör falla beslul om aii godkän­na konvenlionerna. I remissen anlade jag emellertid vid behandlingen av denna fråga en synpunkt som lagrådet finner sig inle kunna dela. Sålunda anförde jag. att beslul som har meddelais av del europeiska patenlverkei visserligen inle kan omprövas av svensk myndighei men all della ändå inle kunde anses innebära överlåielse av den beslutanderätt som enligl rege­ringsformen lillkommer regeringrällen. eftersom rätlen all fullfölja ären­den dil kan begränsas genom lag. Rällen all fullfölja lalan lill regeringsräl­ien i palenlärenden kan sålunda slopas. Vidare kan prövningen av besvär över beslul av pateniverkets besvärsavdelning uppdras äl annan inhemsk myndighei.

I anledning av detta uttalande anför lagrådei att 11 kap. 1 S regeringsfor­men visserligen medger att fuliföljdsrällen lill regeringsrätten avskärs. En­ligl lagrådet kan dock besiämmelsen inle anföras lill siöd föratt regerings­rällens uppgifl som högsla förvallningsdomstol öveiförs vare sig lill in­hemsk myndighet eller lill inlernationelll organ. Lagrådet päpekar emeller­tid, alt del ändå inle i förevarande fall blir fråga om alt inkräkta på rege­ringsrällens befögenhel ail som högsla förvallningsdomstol pröva besvär i patentärenden, eftersom hela prövningen av europeisk palenlansökan fiån första till sista instans ankommer på det europeiska patenlverkei,

Fiågan om innebörden av 11 kap. I S regeringsformen är givelvis i och för sig av slorl iniresse, Enligl min inening är del dock inle påkallal all här la upp denna fråga i hela dess vidd. Jag vill sålunda erinra om alt lagrådet delar den mening somjag uttalade i remissen all regeringsformens besläm­melser om resning och återslällande av försutten lid föranleder all riksda­gens beslul att godkänna den europeiska patenlkonventionen bör fattas i den ordning som föieskrivs i K) kap, 5S försia slycket regeringsformen, Beslul i denna ordning krävs alltså oberoende av om lilliräde till den euro­peiska patenlkonventionen innebären sädant öveiförande av beslulande­räii rörande paleni all del kan anses inkräkla pä regeringsrättens befogen-hel att som högsla förvaltningsdomstol pröva besvär i patenlärenden. En­dast i den män riksdagen inte skulle dela denna uppfattning blir sålunda frågan om innebörden av 1 1 kap. 1 S regeringsformen akluell. Fördel fallel gäller emellertid enligl lagrådets uppfattning, att ett tillträde till den euro­peiska palenlkonventionen i vart fall inte kan anses inkräkta på regerings­rällens nyssnämnda befogenheter, eftersom hela prövningsförfarandel an­konuner på del europeiska patenlverket. På gmnd av vad sålunda anförls ser jag inte skäl att nu gå närmare in på vad som kan anses utgöra öveifö­rande av regeringsriiliens befogenheter som högsla förvallningsdomstol,

Lagrådei lar upp ocksä en annan fiåga av intresse från konstitutionell synpunkt. Del gäller del svenska palenlverkels slällning. om del kommer all verka som iniernalionell nyhelsgranskningsmyndighel eller myndighet för internalionell förberedande palenlerbarhelsprövning,  Verksamheien

34    Riksdagen 1977178. I samt. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        530

v

som sådan internationell myndighei kommer all uiföras med siöd av för­ordnande av den union för palenisamarbete som bildas av de stater som har tilltiätl samarbetskonventionen. Förordnande förutsätter enligt kon-'cnlionen all avtal angående verksamheien har ingåtts inellan WIPO:s in­temationella byrå och vederbörande myndighet. 1 avtalet skall den till­tänkta internationella myndigheten förbinda sig all vid uiförande av de uppgifier som ankommer på den lillämpa alla de allmänna regler som gäller för inlemationell nyhelsgranskning resp. internationell förberedande pa­lenterbarhetsprövning.

Om Sverige ingår en internationell överenskommelse som innehäller be­stämmelser vilka skall tillämpas av andra svenska myndigheler än de högsta statsorganen, fordras enligl gängse uppfattning att dessa bestäm­melser införlivas med svensk rätt genom lag eller annan förtättning. Vid behandlingen av frågan huruvida palenlverkels verksainhet som myndig­het för internationell nyhetsgranskning och internalionell förberedande pa­lenlerbarhelsprövning borde regleras i svensk lagsliftning anförde jag i re­missen, all palenlverkels verksamhet som sådan myndighet enligl min mening borde regleras diiekt av konveniionen och tillämpningsföreskrif­terna till denna samt av det avtal som skall ingås mellan paientverkel och WIPO:s inlernationella byrå. Konventionens och tillämpningsföreskrif­ternas bestämmelser i dessa hänseenden skulle med andra ord inte behöva införlivas med svensk rätt. Som skäl häiför anförde jag att pateniverkets verksainhet som myndighet för internationell nyhetsgranskning och inter­nationell förberedande patenlerbarhetsprövning utgjorde "internationella funktioner", som föll utanför ramen för verkets verksamhet som svensk myndighet.

Lagrådet delar i och för sig min uppfattning att pateniverkets eventuella verksamhel som myndighet för iniernationell nyhetsgranskning och inter­nationell förberedande patenlerbarhetsprövning kan regleras diiekt av samarbetskonventionen och tillämpningsföreskrifterna till denna samt av det avtal som för ändamålei skall ingås med WIPO:s internationella byrå. Samtidigt anser emellertid lagrådet att verkei även i sin roll som internatio­nell myndighet enligt samarbetskonventionen måste frän intern svensk synpunkt betrakias som svensk statsmyndighet. De allmänna regler som gäller för myndighetens verksamhet, allmänna handlingars offenllighei saml slalsyänstemäns rättigheter och skyldigheier blir enligl lagrådet i princip lillämpliga. när patenlverkei fullgör sina internationella funktioner. Della medför enligt lagrådet all. om inga särskilda bestämmelser meddelas beträffande handläggningen av de intemationella ärendena, förvallningsla­gen (1971:290) blir tillämplig på patentverkets handläggning i dess egen­skap av internationell myndighei enligt samarbetskonventionen. Förvall­ningslagen avviker i vissa avseenden från konventionens regler om hand­läggningen. Enligl lagrådei måste däiför i lag eller i författning som beslu­las av regeringen föreskrivas att särskilda regler skall gälla för patentver-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        531

kels handläggning av ärenden som avser iniernationell nyhetsgranskning eller inlemationell förberedande palenlerbarhelsprövning,

I likhei med lagr;idel anserjag alt s\e allmänna regler som gäller för pa­teniverkets verksamhel. allmänna handlingars offentlighet samt statstiäns-teinäns rältigheter och skyldigheter börgälla. även när verkei fullgör sina internationella funktioner, såvida inle beslämmelserna i konventionen, lill-lämpningstoreskriftenia lill denna eller avialel med WIPO:s inlernalioneUa byrii föranleder annal, Mol bakgmnd av vad lagrådet anför harjag kommit lill slutsatsen all frågan om vad som skall gälla för patenlverket dä tlel full­gör inlemalit>nella funktioner av ifiagavarande slag bör regleras ullöm-mande i svensk förfaUning,

(Jm paientverkel kommer au fungera som internalionell nyhetsgransk­ningsmyndighet eller myndighei för internalionell förberedande patenler­barhetsprövning bör i enlighet med vad jag nu sagt utfärdas föreskrifter av innehöid au paientverkel skall fiillgöra sådana ftinklioner och därvid iaki­ta vad som i della hänseende föreskrivs i konveniionen. lilHimpningslöre-skrifiema lill denna samt avialel med WIPO:s inlernationella byrå. Vidare börges föreskrifter av innebörd all patenlverkei i övrigt skall iaktta de all­männa regler som gäller för myndighetens verksamhet, allmänna handling­ars offentlighet samt slalstiänstemäns rättigheter och skyldigheter när det fullgör ifi-ågavarande inlernationella funktioner. Några särskilda bestäm­melser rörande handlingssekreiess synes inte erforderliga i detta samman­hang. Internationella patentansökningar, som inkommer till det svenska patentverket i dess egenskap av internalionell myndighet, torde falla under begreppel "handlingar i ärenden angående ansökan om patent" i 23 S sek­retesslagen. Sådana ansökningar kommer därmed att vara hemliga. Be­stämmelserna i 2 kap. patentlagen om undanlag fiån sekretessen i patent-ansökningsärenden kan diircinot inte anses tillämpliga på dessa internatio­nella ansökningar, eftersom de hos patenlverkei i dess egenskap av inter­nationell myndighet över huvud laget inte är föremål för handläggning en­ligl patentlagen. Eftersom det inle krävs nya regler om handlingssekreiess. lorde beslämmelserna rörande palenlverkels uppgifter som internationell mvndighei enligt samarbelskonvenlionen kunna utfiirdas av regeringen. Sådana beslämmelser bör dock inte ullardas förrän erforderligl avial har slulils med WIPO.

3.3 Förslaget till lag om ändring i patentlagen

Sedan lagrådels yttrande avgivits, har ytterligare överläggningar mellan berörda departemeni i de nordiska länderna rörande ändringarna i patent­lagen hållits i Oslo den 31 augusti - 2 september 1977, Jag har ansett, att vid dessa överläggningar myckel stor vikt borde läggas vid att upprätthålla den nordiska rällslikhel som har funnils på paleniräliens onu'åde sedan år 1968. För svenskt vidkommande har deila medfört au i vissa fall. då det i


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        532

och för sig hade funnits skäl att följa lagrådets förslag, andra lösningar än de som lagrådei loreslår ändå har valts,

Ingrcs.scn

Mol bakgrund av vad lagrådei anför rörande ingressen anserjag att den­na bör ulformas på det sätt som lagrådet föreslår, I samband härmed har också parallellställningen av lagtexterna ändrats i enlighet med vad lagrå­det förordar.

Lagrådei har inte haft nägot att erinra mol det sakliga innehållel i de änd­ringar som föreslås i denna paragraf, I vissa detaljer förordar lagrådet dock vissa jämkningar, huvudsakligen av redaktionell natur.

De jämkningar av rent redaktionellt slag som lagrådei föreslår i paragra­fens försia siycke anserjag bör genomföras.

Såvitt gäller andra styckei föreslår lagrådei två jämkningar av texten. För det första hävdar lagrådet, att det är onödigt att i styckets inledning ge­nom ordel "särskilt" understryka au den följande uppräkningen inte är ut­tömmande. Lagrådet föreslår all styckei i stället inleds med orden "till uppfinning hänföras icke". För del andra anser lagrådet, all uttrycket "framläggande av informaiion" bör bytas mot uttryckel "meloder för meddelande av information". Del senare uttryckel visar enligt lagrådei på ell mer träffande sätt vad del är fråga om och anknyter bällre till stadgan­dets innehåll i övrigt.

Vad gäller den försia frågan vill jag lill en början erinra om att ordet "särskilt" inte förekom i palenlpolicykommitténs förslag till lagtext. Det infördes i den svenska lagtexten sedan enighet hade nåtts vid nordiska de-partemenisöverläggningar om att det i lagtexlerna borde klart markeras all uppräkningen inle är uttömmande. Jag är inte beredd att för svensk del frångå denna överenskommelse. Den av lagrådet föreslagna lagtexten an­ger enligt min mening inte tillräckligt tydligt all del är fräga om en icke ut­tömmande uppräkning, Säsom lagrådet anför är emellertid den lexl. som för svensk del blev följden av nyssnämnda överenskommelse, inte till­fredsställande från språklig synpunkl. Lagrådets invändning bör därför till­godoses utan att man för den skull frångår överenskommelsen att uppräk­ningens karaklär skall framgå av lagtexten. Det kan enligl min mening bäst ske genom att andra slyckel inleds med orden: "Såsom uppfinning anses aldrig vad som utgör enbart". Genom en sådan utformning av texten görs också klart alt de i andra slycket angivna exemplen på fall då palent inte får meddelas bara gäller de i uppräkningen upptagna ämnesområdena och verksamheterna som sådana. En beslämmelse av denna innebörd finns också i den europeiska patenlkonventionen (art. 52.3).

När del gäller lagrådels förslag lill avfattning av del exempel på undan­tag från del palenterbara områdei som anges under 4 delar jag inle lagra-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        533

dets uppfaltning all uliryckei "meloder för meddelande av informaiion" skulle på ell mer iräffande säu visa vad del är fräga om, Enligl min mening kan ordel "meloder" snarare leda till missuppfattning av undanlagels in­nebörd. Som framhålls i lagrådsremissen åsyftas här säu att disponera ett informationsmaterial vid förmedlande av informaiion. Della äieiges enligl min uppfallning bäsl med uttrycket "ell framläggande av information".

Som en följd av vad jag nu har föreslagit bör någon ändring inle göras i inledningen lill tredje stycket. Jag är inte heller beredd alt följa lagrådets förslag att i tredje styckei första punkien ange att del är fråga om förfaran­den som skall utövas på "människokroppen". Del har nämligen visal sig alt en sådan ändring av språkliga skäl inte är möjlig på danska och norska. Jag anser alt en överensstämmelse mellan de nordiska lagarna pä denna punkt är önskvärd. Däremoi bör den ändring som lagrådet föreslår i tredje slycket andra punkten genomföras.

Utöver vad jag nu har anfört bör vissa språkliga jusleringar göras i den föreslagna lagtexten.

2S

I tredje stycket har tagils in en hänvisning till 38 S i anledning av den ändring som föreslås beiräffande den paragrafen. Härulöver föreslårjag en redaktionell justering av stycket.

De jämkningar som föreslås i I S tredje styckei andra punkien föranleder vissa följdändringar i förevarande paragrafs fjärde stycke.

3S

Lagrådet delar den uppfattning somjag uttalade i remissen att flera skäl talar för alt patentlagen i frågaom ensamrättens innehåll bringas i överens­stämmelse med marknadspatenlkonvenlionen. Vidare delar lagrådei upp­fallningen all beslämmelserna i denna del bör ulformas i nära anslulning till konventionslexten. Från dessa utgångspunkter finner lagrådei inle an­ledning till erinran mol förslagel beträffande 3 S. Lagrådet föreslår emeller­tid vissa justeringar av lagtexten, huvudsakligen av språklig karaklär. Jag anser all lagrådels förslag lill justeringar bör följas. Därjämte hör som lag­rådet föreslår i iredje styckei under 3 orden "tillredning" och "tillrett" by­tas ut mot de från farmaceuiisk facksynpunkt rikligare orden "beredning" och "berett".

Vid de nordiska departementsöverläggningar, som har ägt rum efter del alt lagrådei avgav sill yttrande, har överenskommelse iräffals om all i re­daktionellt hänseende ytterligare anpassa bestämmelserna i förevarande paragraf litl marknadspatenlkonvenlionen. Överenskommelsen innebär alt begränsningen i patenlhavarens ensamrätt lill yrkesmässiga förtaranden skall anges genom ell undanlag i iredje styckei för icke yrkesmässiga fört"a-randen. En sådan ulfoimning av paragrafen underlättar också förståelsen av bestämmelsen i andra styckei andra punkien. Undantaget för utnyttjan-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        534

de som inte sker yrkesmässigt bör las in som punki 1 i tredje slyckel. Övri­ga punkler i iredje slycket bör niiniieras 2-4,

I överensstämmelse härmed bör i andra slyckel sisla punkien föreskri­vas alt vid tillämpning av beslämmelserna i sagda siycke såsom berättigad att uinyiya uppfinningen inte skall anses den som tiinyujar uppfinningen pä säll som sägs i tredje styckei 1. 3 eller 4.

I anslulning till 3S fiamhåller lagrådei. all beslämmelserna i paragrafen rörande ensamrällens innehåll för all räll förslås måsle ställas samman med reglerna i 57 och 58 SS om ansvar för palentinlrång och skadestånds-skyldighet vid sådani intrång. Påpekandet föranleds av att i beskrivningen i 3 S av ensannätiens innehåll nu lors in subjekliva momeni. vilka gäller vid sidan av de subjekliva rekvisit som föreskrivs i ansvars- och skadestånds-bestämmelsenia. Lagrådei anser alt delta kan föranleda svårigheler i till­lämpningen.

Lagrådei berör pä denna punkt en viklig fräga. Jag är medveten om all beslämmelserna om palenliniiäng blir någol mera svårtillgängliga i och med all subjekliva rekvisit förs in i de punkler som anger ensamrättens in­nehåll vid sidan av de subjektiva rekvisil som föreskrivs i ansvars- och sk;ideslåiidsbestämnielsema. Delta är oundvikligt, om den svenska lag­stiftningen rörande ensamrättens innehåll skall bringas i överensslämmel­se med vad som kommer att gälla i de viktigaste induslriländema i Väst­europa, Lagrätlcl delar ocksä somjag nyss nänuide min uppfallning all tlel är väsenlligi all lä lill stånd rällslikhel i Väsletiropa pä denna punkt.

I anledning av vad lagrådei utlalar i denna fräga vill jag ytterligare anföra följande. Ocksä enligl gällande lagstiftning mäste man hålla isär ensamräl­lens innehall och vad som är sädant palentinlrång som medför slraftänsvar eller skadesiåndsskyldighet. Som lagrådet påpekar krävs för straftbarhet alltid uppsåt. Detta medför alt palenliniiäng kan föreligga utan att straff­ansvar uppkommer. Även närdet gäller lorutsätlningaina för skadeslånds-skyklighel kiiivs naturligtvis alltid att patentintrång har begåtts. Om det objcklivi sett föreligger patentintrång, kan skadestånd komma i fråga trots all oaklsamhel inle föreligger. Delta senaie förehållande blir emellertid, säsom framgår av lagrådets påpekande, utan belydelse i fall dä det redan för att patentintrång skall uppkomma fordras att vetskap föreligger eller au ell visst förhållande är uppenbarl. Med de påpekanden som lagrådet hargjort och somjag ansluter mig till anserjag ati nägra nämnvärda svårig­heter inte bör uppkomma vid tillämpningen av bestämmelsen.

Lagrådet anför vidare, all lill följd av de nya beslämmelserna om medel­bart palentinlrång vissa lillämpningssvärigheler kan uppkomma i fråga om 59 S. Enligl 59 S kan säkerhelsålgäid koinma i fråga bl.a. beträffande före­mål vars användande skulle innebiira palentinlrång. Nämnda lagrum är som lagrådet påpekar i princip tillämpligt oberoende av de subjekliva om­sländigheterna vid intrånget och sålunda även vid intrång som har skett av oaktsamhet eller i god Iro. Lagrådet understryker emellertid att för till-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        535

lämpning av 59 S fordras att patentintrång föreligger enligl 3S. som enligl den föreslagna lydelsen innehåller vissa subjektiva moment. När del har konstaterats att medelbart patentintrång löreligger. blir del som lagrådet framhäller av avgörande betydelse hur uttrycket "föremål, vars användan­de skulle innebära patentintrång" skall lolkas. Enligt lagrådei får della ut­tryck genom de nya föreskrifterna om medelbart palenliniiäng i viss mån nyll innehåll. Lagrådet anser alt del är möjligi all della förhållande kom­mer all leda lill svårigheter i lillämpningen av 59 S. Enligl lagrådet är del I. o.m. möjligt all beslämmelserna i 59 S kominer att visa sig otillräckliga som grund för säkerhetsåtgärder mol vissa formerav medelbarl palenlin-irång. Lagrådet finner dock inte tillräckliga skäl all nu föreslå någon änd­ring i 59 S.

Del påpekande som lagrådet har gjorl är enligl min mening hell rikligt. För egen del anserjag emellertid, all de prakliska ertärenheierna bör få ut­visa om del finns behov av en ändring av 59 S lill följd av de nya bestäm­melserna om ensamrättens innehåll.

6S

Lagrådet anmärker alt första styckels andra punkt ger intrycket all del läggs i palentmyndighelens hand att. när reciprocitet föreligger, skönsmäs­sigt från fall till läll avgöra om prioritet skall lä åtnjutas, Enligl lagrådei bör del inle komma i fräga att ge patenlmyndighelen sådan befogenhet. Lagrå­det anmärker all della måhända inte heller är avsett. När ömsesidighel föreligger, bör enligl lagrådei prioritet få åtnjutas, om inle palenitekniska skäl lalar däremoi. Lagrådet föreslår därtor alt orden "efler palentmyndig­helens bestämmande" ulgår,

Säsom lagrådei anlar är avsiklen inle all ge palenlmyndighelen befogen-hel all frän fall lill fall skönsmässigi avgöra om prioritet skall få åtnjutas. Liksom hittills bör det dock ankomma på patentmyndigheten att avgöra om reciprocitet fakliski föreligger i förhållande lill ell vissl land. Formule­ringen i den remitterade lagiexlen hade valls för all markera detta förhål­lande. Med hänsyn lill vad lagrådei anför tillstyrker jag emelleriid att or­den "efter palentmyndighelens bestämmande" utgår.

Frägan om rätlen lill prioritet i hithörande fall har behandlats på nytt vid de noi'diska depariementsöverläggningar som ägt rum efter det att lagrådet avgav sitt ytirande. Därvid har enighet nåtts om all prioritet inte bör få ål-njiilas från lidigare ansökan, som inle avser stal som tilllrätt Pariskonven­tionen, enbart däiför alt det råder reciprocitet i prioritelshänseende. Dess­utom bör krävas att lagstiftningen där den ansökan som åberopas som grund för prioritet har gjorts i huvudsak överensstämmer med Pariskon­ventionen. Vad som då främsl kommer i blickpunkten är reglerna om lika behandling av inhemska och utländska sökande (art. 2). Även övriga be­stämmelser i konventionen, I.ex. de som rör patentskyddets omfattning eller inskränkningar i möjligheten all meddela tvångslicens, bör emellertid


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        5.36

beaktas vid palentmyndighelens bedömning av om prioritet skall lä grun­das pä sådan ansökan. Mot bakgrund av vad jag nu anfört har i paragrafens andra punkt tagits upp. utöver kravei på reciprocitet. krav som avser inne­hållet i lagstiftningen där den för prioritet åberopade ansökningen har gjorts.

I övrigi bör göras nägra redaktionella ändringar i paragrafen,

8S

Vad lagrådet anmärker beiräffande utformningen av andra stycket fjärde punkten anserjag vara riktigt. Lagtexten bör däiför avfattas pä del sätt som lagrådet föreslår.

Somjag nämnde i lagrådsremissen (avsnill 11.7,4) uppkommer vissa problem om en deponerad kuliur skulle dö eller om iredje man inle längre kan få tillgång lill kulluren. Fråga uppkommer därvid om förnyad deposi­tion skall få göras i dylika fall. Jag delar lagrådets uppfattning att den före­slagna lagtexten inle kan anses medföra befogenhet för regeringen all med­dela föreskrifter om förnyelse av deposition av nn'krobiologisk kuliur. I delta sammanhang vill jag nämna all en överenskommelse om erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med palenlärenden avsluta­des i Budapest den 27 april 1977. Enligt denna överenskommelse får den som har gjort en deposition av mikroorganism i vissa fall göra förnyad de­position. Spörsmålel hur de problem som sammanhänger med förnyad de­position skall regleras i svensk rält bör enligt min uppfallning behandlas samiidigi med att slällning tas till om Sverige skall lilllräda Budapestöver­enskommelsen. Jag vill erinra om all patentpolicykommittén den 15 sep­tember 1977 har fått i uppdrag att utarbeta förslag titt den lagstiftning som skulle föranledas av ett svenskl tillträde lill överenskommelsen.

Enligt andra slycket andra punkten i den remitterade lagtexten skall en­bart den omständigheten att uppfinningen avser kemisk förening inle med­föra alt bestämd användning måste anges i patenlkravet. 1 lagrådsremissen (avsnitt 11,3.5) uttalade jag. alt det genoin en så utformad lagregel görs klart, att det får ankomma på rättspraxis att från fall till fall avgöra i vad mån bestämd användning måste anges för andra alster än kemiska för­eningar för att palent på själva alstret skall kunna meddelas. Vid överar­betningen av den lagtext som remitterats till lagrådet harjag funnii alt be­stämmelsen från språklig synpunkt skulle vinna på all ordet "enbart" ut­går och all delta kan ske ulan all innebörden ändras. Jag föreslår därför alt ordet "enbart" utgär. Som framgår av vad jag nyss har sagt är nägon änd­ring av bestämmelsens innebörd i sak inte avsedd.

Dessulom boren mindre språklig justering göras i iredje slyckel.

19 S

I denna paragraf har. som lagrådet föreslår, i försia slyckel gjorls den ändringen i förhållande lill förslagel i lagrådsremissen att uttrycket "an-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                 537

sökningshandlingarna" har bytts ul moi uliryckei "ansökningen". Detta föranleds av att enligl 8S andra slyckel i förslagel en kuliur av mikroorga­nism i vissa fall utgör del av patentansökan.

24 S

Förevarande paragraf innehåller i sin nu gällande lydelse beslämmelser om lalan mol palenlmyndighelens beslul i ärende angående palenlansö­kan. Bestämmelser om lalan mol palenlmyndighelens beslul i ärende rö­rande meddelal paleni finns i nu gällande 72 S. Innehållet i nuvarande 72 S har fölls över lill nya 75 S. lill dessa äldre bestämmelser har i nya 75 S lagls besUunmelser om lalan mol beslul som avses i nya 72 och 73 SS. Så­dana beslul kan meddelas både i ärende om palenlansökan och i ärende rö­rande meddelat paleni,

Lagrådei föreslår i anslutning litl nya 75 S all lill förevarande paragraf läggs eti tjärde siycke med erinran om alt lalan mol beslul som avses i nya 72 och 73 SS regleras enbari i nya 75 S. Jag anser alt lagrådels förslag bör följas.

28  S

Del har anseits lämpligt all i denna paragraf, som inleder kapitlet om in­ternationell patentansökan, använda den fullsländiga benämningen på samarbelskonvenlionen. trois all denna benämning förekommer lidigaie i lagen (9S). Härutöver har gjorls några mindre redaktionella jusleringar i paragrafens andra stycke.

29  S

Enligl första slyckel första punkien förevaiande paragraf skall interna­tionell patenlansökan som har åsatts intemationell ingivningsdag och som omfallar Sverige i princip ha samma verkan som en svensk nalionell pa­lenlansökan gjord samma dag. Frän denna huvudregel görs i andra punk­ien del undanlagd alt internationell palenlansökan får verkan som nyhels­hinder enligt 2 S andra slyckel andra punkien endast om sökanden har full­gjort vad som föieskrivs i 31 S. dvs. har till den svenska patentmyndighe­ten givit in avskrifi av ansökningen och översättning av denna samt erlagt faslslälld avgift.

Lagrådei anför all verkan av iniernalionell palenlansökan även i ell par andra hänseenden inle blir hell densamma som verkan av svensk patenlan­sökan. Enligt lagrådet är detta fallel i fråga om 48, 56 och 60 SS. Lagrådet framhåller all dessa beslämmelser tidsmässigt har anknutits till all hand­lingarna i ärendel hålls lillgängliga enligl 22 S. Vidare påpekar lagrådei all iniernalionell palenlansökan enligl 33 S inte skall hållas tillgänglig enligt 22 S andra och Iredje siyckena förrän sökanden har givii in översättning av ansökningen. Lagrådet anser alt undanlag från huvudregeln i förevarande paragraf bör göras även såvitt avser de förstnämnda tre paragraferna.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        538

Jag kan inte helt dela lagrädels upplänning i delta avseende. Det är vis­serligen riktigt all 48. 56 och 60 SS för sin tillämpning kräver alt ifrågava­rande ansökan har blivit lillgänglig enligl 22 S. Till följd av den föreslagna besiämmelsen i 33 S iredje styckei (33 S andra stycket andra punkien i lag­rådsremissen) blir emellertid handlingarna i ärende beträffande internatio­nell patentansökan inte tillgängliga enligt 22 S förrän sökanden hargivit in översättning av ansökningen. Del kan däiför ifrågasättas om någon sär­skild loreskrift i förevarande hänseende är nödvändig, Beiräffande samtli­ga bestämmelser i I. 2 och 4- 10 kap, gäller nämligen all de är lillämpliga på internationella palentansökningar endasl i den mån avvikande bestäm­melser inle ges i 3 kap. Emellertid kan del lör all förebygga misslag vara lämpligi alt i lagtexten la in en beslämmelse av del slag som lagrådei före­slår. Denna böremellertid enligt min inening i stället placeras i 33 S.

Lagrådet toreslår också vissa redaktionella ändringar i förevarande pa­ragraf I dessa avseenden har paragrafen avfattats i enlighet med lagrädels förslag. I lagtexten har sålunda använts uttryckel "svensk palenlansö­kan". Med svensk palenlansökan avses ansökan som inle är iniernationell och som har givits in lill den svenska palenlmyndigheten för alt där hand­läggas endasl enligt 2 kap,

30  S

Lagrådet föreslår ändrad lydelse av förevarande paragraf för all undvika hänvisning i lagiexlen lill ariikel 24 i samarbelskonvenlionen. Lagrådels ändringsförslag innebär att del fall alt en ansökan inte i rält tid fullföljs till den svenska paientmyndigheten faller under paragrafens tillämpningsom­råde. Föreskriften i 31 S Ijärde slycket i den till lagrådei remitterade lagtex­ten skulle därmed bli övertlödig. Vid de nordiska överläggningar, som hål­lits efter del all lagrådei avgav siti yttrande, har emellertid enighet nåtts om alt del är önskvärt att följden lör sökanden av alt inte iaktta bestäm­melserna i 31 S om fullföljd anges tydligt genom en uttrycklig regel 131 S. Föreskriften i 30 S bör däiför begränsas till att avse de fall när ansökan un­derden inlernationella handläggningen återkallas eller skall anses återkal­lad. Vid sådani förhållande bör paragrafen enligt min mening lämpligen ut­formas som en hänvisning till ariikel 24.1. i och ii i samarbetskonventio­nen. Paragrafen har jämkats i redaktionellt avseende i förhållande till för­slagel i lagrådsremissen.

31  S

Som en följd av vad jag anfört beträffande 30 S härden särskilda bestäm­melsen i fjärde styckei om följden ;iv alt internationell palenlansökan inte fullföljs i behörig ordning behållits i förevarande paragraf

I övrigi har paragrafen undergått vissa redaktionella ändringar.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        539

32  S

Paragrafens avlällning har jämkals för all minska anlalet hänvisningar till andra lagrum,

33  S

Lagrådei anmärker all vad som anförs i den särskilda motiveringen lill denna paragraf kan uppfällas sä all nägon handläggning vid den svenska palenlmyndigheten inle kommer i fråga förrän sökanden har fullgjort allt vad som föreskrivs 131 S. Enligt lagrådet torde emellertid den föreslagna lagtexten få anses innebära att ansökningen skall kunna bli föremål för viss handläggning hos patentmyndigheten så snart ansökan har inkommit till denna och således innan sökanden har fullgjort alll vad som föreskrivs i 31 S. Lagrådei uttalar vidare att en sådan ordning ocksä får anses ända­målsenlig. För att denna ordning skall framgå lydligare av lagtexten före­slär lagrådet en ändrad avfattning av förevarande paragrafs försia siycke.

Såsom lagrådei påpekar innebär förevarande paragraf, i den lydelse som förelades lagrådei. all 2 kap. i princip skulle bli lillämpligi på iniernalionell palenlansökan så snart ansökningen hade kommit in lill den svenska pa­lenlmyndigheten. Denna oidning hade också åsyftats.

Förevarande paragraf har emellertid lagils upp lill ny diskussion vid de nordiska departementsöverläggningar som har hållils efter det all lagrådei avgav sitt yttrande. Därvid ansågs övervägande skäl tala för att första slyc­ket i förevarande paragraf ändrades så att internationell patenlansökan fär las upp till handläggning enligl 2 kap. först sedan den har fullföljts i behörig ordning. Frågan måste anses ha lilen praktisk belydelse, eftersom det i prakliken inte kan bli lal om någon egentlig handläggning enligt 2 kap, in­nan ansökningen har fullföljls. Med hänsyn lill önskemålet om enhetlighet mellan de nordiska lagarna pä denna punkt förordar jag att paragrafen av­fallas sä som vid de nordiska överläggningarna ansågs lämpligast. Från systematisk synpunkl ärdel enligl min mening dessulom en fördel om be­stämmelserna angående fullföljd i 31 S följs av föreskrifier om vad som skall ske med en fullföljd ansökan.

Pä grund av vad jag nu har anfört föreslårjag all handläggning av inter­nationell patentansökan skall inledas först när ansökningen har fullföljts enligt 31 S. dvs. när sökanden har givit in avskrift av ansökningen och er­forderlig översättning lill svenska samt erlagt föreskriven avgifi. I föreva­rande paragraf bör däiför föreskrivas att om internationell patentansökan har fullföljts enligt 31 S. 2 kap. skall gälla i fråga om ansökningen och dess handläggning, om inte annat sägs i förevarande paragrafeller i 34-37 SS.

Med denna lösning får bestämmelsen i förevarande paragraf om offent­liggörande enligt 22 S (andra slycket andra punkien i lagrådsremissen) ut­formas som eti undanlag från huvudregeln. Det provisoriska skyddel i ska­deståndsrätlsligt avseende omfattar nämligen, även vid internalionell pa­tentansökan. enbart tiden efler del alt ansökningen har blivit allmänt lill-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        540

gänglig enligt 22 S. Enligl samarbelskonvenlionen får som villkor för pro­visoriskt skydd krävas alt översättning har ingivils. Däremot får inte krä­vas all avgifi har erlagls. I förevarande paragraf bör därt"ör besiämmelsen om offentliggörande av internationell palenlansökan ges den ulformningen all beslämmelserna i 22 S andra och Iredje siyckena blir lillämpliga så snart sökanden har fullgjort sin skyldighel all ge in översättning av ansökningen.

Lagrådet föreslär i övrigt beträffande förevarande paragraf att texten de­las upp i fyra stycken saml alt vissa redaktionella ändringar görs. Jaganser att lagrådets förslag bör följas i dessa hänseenden. I sista slycket bör dock i stället för del av lagrådei föreslagna ullrycket "formkrav" användas del uttryck som förekommer i konventionslexten. "krav rörande form och in­nehåll". Även i övrigi bör vissa jämkningar göras i den lexl som lagrådei föreslår.

t enlighet med vad jag har anfört i anslutning till 29 S bör i förevarande paragraf även tas in en erinran om att. i fråga om intemationell patentansö­kan. vad i 48. 56 och 60 SS sägs om att handlingarna i ansökningsärendel har blivii tillgängliga enligl 22 S i stället skall avse alt handlingama har bli­vii lillgängliga enligl 22 S med iakttagande av bestämmelsen i tredje styc­ket, dvs. all handlingarna skall hållas lillgängliga enligt 22 S andra eller Iredje styckei endasl om sökanden har fullgjort sin skyldighet enligt 31 S att ge in översättning av ansökningen. Denna beslämmelse bör, med den styckeindelning som lagrådet föreslår, las in i förevarande paragraf som ett nyll Ijärde stycke. Bestämmelsen rörande ansökans form och innehåll konuner då all utgöra paragrafens femte stycke.

35  S

Jag ansluler mig lill vad lagrådet anför rörande uttrycket "publiceras av patentmyndighelen". Paragrafen har därför justerats i enlighel med lagrå­dets förslag. Vidare haren mindre redaktionell ändring gjorts.

36  S

Lagrådei riktar kritik mot vad som i remissprotokollet har anförls i den särskilda motiveringen lill förevarande paragraf. Finner den svenska pa­lenlmyndigheten all den inlernationella myndighelens bedömning att en­helskravet inte är uppfyllt var riktig och betalar inle sökanden tilläggsav­giften inom föreskriven tid. skall ansökningen enligl lagrådei avskrivas litl den del den inte har varil föremål för intemationell nyhetsgranskning resp. intemationell förberedande patenterbarheisprövning. Enligl lagrådet gäl­ler detta även om sökanden har bestritt riktigheten av palenlmyndighelens bedömning alt enhelskravet inle är uppfyllt. Ell sådani avskrivningsbeslul är som lagrådei påpekar ell sluiligl beslul. som kan överklagas enligl 24 S-Om beslutet överklagas, skall enligt lagrådet överinstansen pröva om pa­lenlmyndighelens bedömning rörande enhelskravel var riklig.

Mot bakgmnd av vad lagrådet anför harjag för egen del kommit lill den


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                         541

slutsaisen att den bästa lösningen är alt ge sökanden räll all särskill över­klaga redan del beslul varigenom palenlmyndigheten godiar den interna­tionella myndighelens bedömning. Jag föreslår därt'ör all en bestämmelse om räll för sökanden alt föra lalan särskill mol sådani beslut tas in som ett nytt andra siycke i förevarande paragraf. Beslämmelserna i 25 S försia och andra siyckena rörande sällel för besvärslalan bör genom hänvisning gö­ras lillämpliga på besvär enligl förevarande paragrafs andra stycke.

Med den lösning somjag sålunda förordar bör också ges en ultrycklig fö­reskrift rörande utgångspunkten för den frist inom vilken sökanden skall betala tilläggsavgift, om överinstansen (dvs. patentbesvärsrätten eller re­geringsrätten) finner att patentmyndigheiens beslul är riktigt. Enligl min inening bör denna frisl räknas från del all patentmyndighelen avsände un­derrättelse lill sökanden om räliens lagakraftvunna beslul. En beslämmel­se av denna innebörd kan lämpligen tas in som ett nytt tredje stycke i före­varande paragraf Föreskrift om alt palenlmyndigheten skall underrätta sökanden om den högre instansens avgörande kan ges i administrativ ord­ning.

Utöver vad jag nu anfört har vissa jusleringar gjorls i förevarande para­grafs första stycke. Hänvisningarna i lagtexten till artiklar i samarbetskon­ventionen har sålunda utgått. Vidare har uttrycket "skatt patentmyndighe­len pröva om ansökningen omfallar flera av varandra oberoende uppfin­ningar" i försia punkien bytts ut mot "skall paientmyndigheten pröva, om bedömningen var riktig". Av den nya formuleringen torde klart framgå att vad den svenska patentmyndighelen skall ompröva är humvida den inter­nationella myndigheten bedömde saken riktigt med hänsyn till de besläm­melser som den intemationetta myndighelen hade att tillämpa. Motsvaran­de ändring har gjorls i tredje punkien. I försia styckei har även gjorts vissa andra redaktionella jusleringar.

37  S

Paragrafens text har jämkats så alt hänvisningen till artikel 34.3.a i sam­arbelskonvenlionen har kunnat utgå. Därjämte har gjorts vissa redaktio­nella jusleringar.

38  S

Lagrådei förestår vissa ändringar i paragrafens avfattning för att syftet med patenlmyndighetens prövning skatt framgå lydligare. Jag anser att detta förslag ulgör en förbättring och alt det därför bör följas. Detsamma gäller lagrådets förslag att dela upp det som i remissen är paragrafens första stycke i två stycken.

Lagrådei förestår vidare ändringar i de bestämmelser som gäller patent­myndighetens handläggning av ärende i vilket sökanden har begärt sådan omprövning som avses i paragrafen. Jag biträder de synpunkter som lagrå­det framför. Även i denna del anserjag därför att lagrådels förslag bör föl-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        542

jas. Den föreskrift rörande ansökans form som lagrådei föreslagit har dock utformats på samma sätt som 33 S sista stycket.

Utöver vad lagrådet föreslår bör i paragrafen också tas in en föreskrift om alt 2 S andra slyckel andra punkten är lillämplig pä ansökan som har lagils upp lill handläggning enligt förevarande paragrafs tredje stycke un­der samma löruisäliningar som gäller för svenska palenlansökningar. dvs. att ifrågavarande ansökan blir lillgänglig enligl 22 S. Denna loreskrift kan lämpligen placeras som ell nyil Ijärde siycke.

Lagrådei lar också upp de uttalanden som görs i den särskilda motive­ringen lill förevarande paragraf rörande lalan mol sådani beslul som avses i paragrafen. Lagrådei anmärker därvid all talan mot beslulel föres med siöd av 24 S och all talerälien enligl den lillämpliga besiämmelsen i 24 S är uttryckligen begränsad lill sökanden. För all annan än sökanden skall kun­na föra lalan mot beslul enligt förevarande paragraf fordras enligt lagrådet en särskild beslämmelse härom. Lagrådels påpekande är rikligi, I likhei med lagrådei anserjag all del inie finns skäl alt genom särskild bestämmel­se ge annan än sökanden räti al! föra lalan mol beslul enligt förevaiande paragraf

60 S

Lagrådei har inle någol all erinra i sak mol den ändring i fråga om del provisoriska skyddels omfattning som har föreslagits såvilt avser liden in­nan utläggningen av patenlansökningen har kungjorts. Emellertid anser lagrådet att ullryckssältel i den nya andra punkien inle direkl anknyler lill ordalagen i första punkien samt att den nya andra punkien innehåller en onödig upprepning av vad som framgår av huvudregeln i första punkien.

Från formell synpunkl föreligger vissl fog för lagrådets anmärkning. Den ändring av lagtexten som lagrådei föreslår innebär dock enligl min inening all paragrafens försia punki blir mera svårtillgänglig. Den av lagrådei före­slagna formuleringen medför också viss risk för alt bestämmelsens inne­börd missförstås. Jag anser all den formulering som föreslås i lagrådsre­missen bättre ger uttryck för vad som avses, nämligen alt skyddel förden lid som avhandlas i andra punkien är begränsai lill vad som framgårav bå­da lydelserna.

65 §

1 förevarande paragraf i dess nu gällande lydelse hänvisas lill bl. a. 75 S. Eftersom 75 S enligl de nu föreslagna ändringarna betecknas 78 S. måsle ändring av hänvisningen göras.

72 och 73 §§

Genom bestämmelserna i förevarande paragrafer vidgas möjligheterna all la hänsyn lill för senl vidtagen ålgärd uiöver vad som följer av allmänna regler om återställande av försullen lid. Lagrådet finner, bl. a. med hänsyn


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        543

till palcnllagsliftningens speciella karaktär, inte anledning till erinran mol den föreslagna ordningen. Däremoi föreslår lagrådet avsevärda ändringar i paragrafernas utfomming. De ändringar som lagrådet förordar innebär be­tydande förbättringar i ulformningen av dessa tämligen komplicerade be­stämmelser. Förslagen har i alll väsentligt fö|jls. I ell principiellt betydel­sefullt hänseende harjag emellertid frängåll lagrådels förslag. Del gäller bruket av uttryckel "räitsloriusl" i 72 S försia slyckel.

Jag delar i och för sig lagrådels uppfallning all del hade varit en fördel, om det lill sin innebörd inle hell klara uttrycket "rättsförlust" hade kunnat undvikas. Om något krav på rättsförlust inle ställs upp i lagiexlen. medför emellertid delta vissa svårigheter när del gäller att avgränsa paragrafens lillämpningsområde. 72 S bör inte vara tillämplig på överskridande av frist som las in i föreläggande enligl 15 S. Della börgälla oberoende av om fris­len tästslälls av palenlmyndighelen i det enskilda fallet eller om fristen är fastställd i de av patentmyndighelen uttardade patentbestämmelsema. Sö­kande som överskrider sådan frist har nämligen möjlighel att mot erläggan­de av särskild avgift fä ansökningen återupptagen. Om kravet på rättsför-liisi behålls i lagtexten, leder della till all sådan frisl inte i något läll omfat­tas av 72 S. Någon rättighet kan nämligen inte anses förlorad så länge an­sökningen kan ålempplas. Vid de nordiska depariementsöverläggningar som har hållils efter det alt lagrådet avgav sitt yttrande har från de nordis­ka palenlmyndighelerna fiainhållils det önskvärda i all fristerna i föreläg­ganden i viss ulsträckning kan beslämmas generelll i palenlbestämmelser­na. Det ansågs vidaie att 72 S inte bör vara tillämplig pä frist som avses i 14 S. dvs. fristen för att begära s. k. löpdagsförskjutning. Den önskvärda avgränsningen av tillämpningsområdet för 72 S hade i och för sig kunnat uppnås genom en uttrycklig bestämmelse att de frister som jag nu har nämnt inte omfattas av paragiafen. Enligt min mening uppnäs emellertid den sökta avgränsningen enklast genom ett krav på att patentsökanden skall ha lidit rältsföiiusl. Jag vill i detta sammanhang erinra om att även den frist på tvä månader för att beiala ulläggningsavgifl som föreskrivs i 20 S försia slyckel faller utanför lillämpningsområdel för 72 S genom kra­vet på rättsförlust. Återupptagande kan nämligen ske om frislen över­skrids.

Mol bakgrund av vad jag nu anfört har kravet pä att överskridandel av fiisten har medfört rältsförltist behållits som förutsättning för att 72 S skall vara tillämplig. Med denna lösning behöver i 72 S tredje styckei göras un­dantag frän paragrafens lillämpningsområde endasi såvilt avser prioritets-fristen i 6 S försia styckei.

Vid de nordiska departemenlsöverläggningarna har från övriga nordiska länder framförts farhågor för att 72 S skutte leda lill ell stoi"t anlal ogrunda­de fiamslällningar. Överenskommelse iräffades däiför om all införa en be­slämmelse som gör del möjligi all föreskriva avgift för sådan framställning. Bestämmelsen om sådan avgift har förts in i paragrafens försia stycke and-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        544

ra punkten. Detta har föranletl en redaktionell ändring i paragrafens andra stycke.

Det är all märka all enligt artikel 122,3 i den europeiska patenlkonven­tionen avgift kommer att krävas för återinsättande i tidigare rätiigheier hos det europeiska patentverket. Samarbetskonventionen tillåter däremoi inle att avgifi krävs i de fall som avses i regel 82 i tillämpningsföreskrifterna till den konventionen. Nägot krav på avgift hardärför inte tagits upp i 73 S,

75 S

I denna paragraf har. lill följd av ändringama i 72 S. uliryckei "beslul i anledning av framslällning enligl 72 S" bytts ul mol "beslul enligl 72 eller

73 S".

80  S

Enligl lagrådet är del fomikrav som anges i artikel 72 i den europeiska palenlkonventionen ett krav som avser överlåtelsens giltighet i förhållande lill del europeiska patenlverket. Denna fråga behöver därför enligl lagrå­det inte regleras i svensk lag. På grund härav föreslår lagrådei att bestäm­melsen rörande formkrav vid överlåtelse av europeisk patentansökan (80 S iredje slyckel i lagrådsremissen) skall ulgå.

Enligt min uppfattning kan det ifrågasättas om bestämmelsen i artikel 72 avser all reglera endasl vilka formkrav som krävs för all överlåtelse av eu­ropeisk patentansökan skall vara giltig i förhållande titt det europeiska pa­tenlverket. Förarbetena till konveniionen ger inte någon ledning i detta hänseende. Bestämmelsens placering i samma kapiiel som artikel 74 och under kapitelrubriken "Europeisk patenlansökan som förmögenhelsob­jekt" leder närmast till motsatt tolkning. Enligl ariikel 74 skall sålunda i fråga om europeisk palenlansökan såsom förmögenhetsobjekt i designerad stal och med rättsverkan i den staten tillämpas vad som enligl den statens lag gäller beträffande nationella palentansökningar. om inle annal före­skrivs i konveniionen. Del kan sålunda hävdas att artikel 72 är en sådan fö­reskrift som skall gälla i varje designerad stat. Det bör å andra sidan påpe­kas alt något formkrav inle ställs upp i konveniionen när del gäller överiå­telse av uppfinning innan europeisk palenlansökan görs och inle heller när del gäller överlåtelse av europeiski palent. Mot bakgrund härav anserjag mig kunna godta lagrådels tolkning av konveniionen och förordar därför alt lagrädels förslag på denna punkt följs.

I övrigt har vidtagits några smärre redaktionella jämkningar i paragra­fen.

81  S

I denna paragrafs första punkt föreskrivs enligt förslaget i lagrådsremis­sen alt europeiskt patenl är meddelal närdet europeiska paientverkel har kungjort sitt beslul att meddela patentet. För all få bättre överensstämmel-


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        545

se med 26 S försia slyckel har denna föreskrifi i stället givits den avfatt­ningen alt europeiskt patent är meddelat när del europeiska patenlverket har kungjort sill beslut att bifalla ansökningen.

I förevarande paragrafs andra punkt har gjorls vissa redaktionella änd­ringar,

83 S

Lagrådei anmärker beträffande förslaget i lagrådsremissen titt föreva­rande paragraf, att en särskild regel om att 72 S första stycket skall äga moisvarande tillämpning behövs endasl fördel fatt som avses i 82 S första slyckel andra punkien. Såviti gäller det fall som avses i 82 S första stycket första punkien blir enligl lagrådet 72 S tillämplig redan på grund av de all­männa föreskrifterna i 81 S andra punkien och 88 S första styckei (enligt lagrådsremissens paragrafnumrering). Lagrådei föreslårdärföratt bestäm­melsen i förevarande paragrafs första stycke inskränks titt alt avse det fall som avses i 82 S första styckei andra punkien.

Jag har varit medveten om att bestämmelsen sådan den har utformats i lagrådsremissen i viss mån inneburil en dubbet täckning. Jag anser emel­lertid att den i remissen föreslagna formuleringen trots den dubbla täck­ningen är all föredra, efiersom del då direkt och i ell sammanhang slår klart att 72 S är tillämplig på båda de frister som föreskrivs i 82 S första slyckel. På grund härav ärjag inle beredd alt följa lagrådels förslag på den­na punkt.

Vid sådant förhållande saknas enligt min mening anledning alt göra den utbrytning av försia styckei andra punkten till ett nytt andra stycke som lagrådei föreslår. Däremoi anserjag att försia slycket i redaktionellt avse­ende bör Ulformas i huvudsak i enlighet med lagrådets förslag.

Beiräffande förevarande paragrafs andra siycke föreslår lagrådet all del ulformas i enlighet med vad lagrådet förordar beträffande 74 S andra styc­ket. Jag anser all lagrådets förslag bör följas på denna punkt.

87 S

I lagrådsremissen las i 87 S upp en bestämmelse om vilandeförklaring av patentmål avseende sådana patent som ännu kan upphävas av det euro­peiska patentverkel. Enligt denna bestämmelse skatt sådant mål. om inte särskilda skäl föreligger däremot, förklaras vitande i avbidan på att det eu­ropeiska paientverkel skiljer sig från ärendel. Lagrådet anser att den före­slagna regleringen är mycket stel och i sak otillfredsslättande. Därvid fäs-ler lagrådet uppmärksamheten främst vid ett uttalande i remissprotokollet, som enligt lagrådet syntes ge föga utrymme för undantag från huvudregeln i paragrafen. Lagrådet synes emellertid mena att den förestagna regeln är alltför stel, även om den inte tillämpas på det sätt som motivuttalandena anvisar. Lagrådei anger exempel på fatt då vilandeförklaring enligt lagrå­dels mening ler sig onödig, fastän invändning mot palenlel är under pröv-35   Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del A


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        546

ning hos del europeiska paientverkel eller liden för sådan invändning ännu inle har gått ut. Mot bakgrund härav ifrägasätter lagrådei. om det över hu­vud tagel är moliveral alt ha en specialbestämmelse för mål om europeiski palent vid sidan av den allmänna regeln om vilandeförklaring i 32 kap. 5 S rättegångsbalken. Lagrådet besvarar fiågan nekande.

Jag kan hälla med om att det angivna uttalandet i remissprotokollet anty­der en alltför stel lillämpning av bestämmelsen. Som lagrådet påpekar kan del finnas andra läll än del som nämns i remissprolokollel. då vilandeför­klaring ter sig onödig. Enligt min mening medger dock den lagtext som fö­reslogs i lagrådsremissen all målet inle förklaras vilande i dessa fall.

När jag i del remitterade förslagel log med en särskild bestämmelse om vilandeförklaring. var delta främst betingat av ett önskemål all få en klar och otvetydig bestämmelse i delta avseende. Jag ansåg nämligen all ivivel kunde uppstå om tillämpligheten av den allmänna regeln om vilandeförkla­ring i 32 kap. 5 S rättegångsbalken i läll då någon invändning mot ett patent inte har gjorls vid del europeiska paientverkel men tiden för sädan invänd­ning ännu inte gått ut. I siidana läll harju det euiopeiska paientverkel re­dan meddelat patent och behandling på invändningsavdelning kommer att äga rum endast om invändning mol patentet görs.

Mot bakgrund av lagrådets utlåtande all 32 kap. 5 S räiiegångsbalken sy­nes vara lillämplig i dessa fall och vad lagrådei har anfört angående risken för alt den bestämmelse som föreslogs i lagrådsremissen skulle leda lill en alllför siel reglering vill jag inle molsälta mig lagrädels förslag alt låta 87 S i del remitterade förslaget utgä.

Som en följd av den ändring som nu förordas kommer den paragraf som i lagrådsremissen betecknades 88 S att bli 87 S. Denna paragraf har i förhål­lande till förslaget i lagrådsremissen undergått viss redaktionell jämkning i försia slyckel försia punkien.

Beträffande andra styckei i ifrågavarande paragraf anför lagrådei all del inie synes erforderligl all hänvisa lill de artiklar i den europeiska palenl­konvenlionen som behandlar publicering av europeisk palenlansökan. Lagrådet föreslår en ändrad lydelse av stycket. Enligl lagrädels förslag skall andra styckei andra punkien i det remitterade förslaget ulgä. Av en bestämmelse med den uiformning som lagrådei föreslår lär enligl lagrådei anses framgå, att publicering enligl samarbelskonvenlionen av iniernalio­nell palenlansökan som avses leda lill europeiski paleni kan ersälla publi­cering av europeisk patentansökan enligl den europeiska palenlkonventio­nen endasl om de förutsättningar som föreskrivs häiför i sistnämnda kon­vention är uppfyllda.

Jag anser det inte rikligt att stryka bestämmelsen i andra styckei andra punkten, i vilken del föreskrivs all publicering enligl samarbelskonvenlio­nen av ansökan, som lar upp del europeiska palenlverket som designerad myndighei för ansökan om palent för Sverige, endasl under vissa förutsätt­ningar skall jämslällas med all ansökan blir allmäni lillgänglig enligl 22 S,


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        547

Innebörden av bestämmelserna i artikel 158,1 i den europeiska palenlkon­venlionen är nämligen au publicering enligt samarbetskonventionen under de förutsättningar som anges i nämnda artikel ersätter publicering enligt den europeiska palenlkonvenlionen. 'fröts att den internationella publice­ringen sålunda ersätter den europeiska får den emellertid enligl den euro­peiska palenlkonvenlionen i ett avseende samma verkan som en publice­ring genom det europeiska palenlverket endasl om vissa ylieriigare villkor är uppfyllda. Sålunda uppkommer verkan som nyhelshinder från ingiv­ningsdagen geniemol andra europeiska palenlansökningar endast om den ansökan som har publicerats enligl samarbetskonventionen också fullföljs vid del europeiska paientverkel. Jag delar inte heller lagrådets uppfattning att hänvisningen i andra slycket första punkten till artikel 93 i den euro­peiska patenlkonventionen bör slopas.

Av de skäl somjag nu har anfört anserjag att förevarande paragrafs and­ra stycke i princip bör utformas i enlighel med mitt ursprungliga förslag. Vissa jusleringar bördock göras i lagtexten.

88 S

Denna paragraf motsvarar 89 S i lagrådsremissen.

Lagrådet föreslär beträffande bestämmelserna om det s. k. provisoriska skyddet i paragrafens andra stycke en omformulering av samma slag som förordas i fråga om 60 S. Av i huvudsak de skäl somjag har anfört i anslut­ning titt 60 S anserjag mig emellertid inle heller på denna punkt böra biträ­da lagrådets förslag.

I övrigi har i förevarande paragraf vissa redaktionella ändringar gjorts i första och Iredje siyckena.

90 S

Denna paragraf moisvarar 91 S i lagrådsremissen.

Lagrådei föreslår en annan avfattning av första slyckel. Enligt lagrådet kommer del avsedda innehållet i bestämmelsen till bättre uttryck med den ändrade formuleringen. Jag delar lagrådets uppfattning och föreslår därt"ör att första stycket avfattas i enlighet med lagrådets förslag. Dock bör ut­trycket "begränsas skyddsomfånget" i den av lagrådei föreslagna lexlen bytas ut mot "omfatiar palenlskyddet endasl".

Som en följd av den nya avfattningen av första styckei bör den redaktio­netta ändring i andra styckei som lagrådei föreslår genomföras.

91  S

Denna paragraf moisvarar 92 S i lagrådsremissen.

Lagrådet anför, att enligt remissen förutsättningen i första slycket Iredje punkien all rättelsen av översällningen har blivii gällande synes innefatta inle bara all rättelse har inkommil och avgift erlagts utan också att den ur­sprungliga översättningen har kungjorts. Lagrådet föreslår mot bakgrund av denna uppfaltning en annan formulenng av nämnda punkt.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        548

Föratt rättelse av sådan översättning som avses i 82 S. dvs, översättning av europeiski patent, skall bli gällande kan inle krävas att den svenska pa­lenlmyndigheten har kungjort den ursprungliga översällningen. Av den särskilda motiveringen till 82 S torde framgå att kungörandet om sådan översättning som där avses inle har nägon rättsverkan, t det remitterade förslaget har inte heller avsetts att rättelse av översättning skulle bli gällan­de endasl om kungörelse har utfärdals rörande den urspmngliga översätt­ningen. Som framgårav uttalanden i lagrådsremissen i den särskilda moti­veringen till 92 S blir däremot rättelse av översättning inte gällande innan den ursprungliga översättningen har blivit offentlig. Mot bakgrund av lag­rådets krilik harjag ansett det eiforderligt att i första stycket tredje punk­ten i förevarande paragraf ta in en uttrycklig föreskrifi av innebörd att kungörelse inte skall utfärdas förrän, förutom att rättelse har inkommit och avgift eriagts. den ursprungtiga översättningen är tillgänglig för envar.

De ändringar som lagrådet i övrigt föreslår beträffande första slyckel, nämligen att det bör anges att den avgifi som avses där är avgifi för iryck­ning av den rättade översällningen samt vissa redaktionella jusleringar. anserjag bör genomföras.

Förevarande paragrafs andra siycke har justerats med hänsyn till änd­ringen av paragrafnumren fr.o.m. 87 S, och dessutom har en mindre re­daktionell ändring gjorls i del slyckel. Eftersom lagrådets förslag lill om­formulering av 74 S andra slyckel och 83 S andra styckei har följts, bör också Iredje slyckel i förevarande paragraf jämkas redaklionelll.

92   S

Denna paragraf moisvarar 93 S i lagrådsremissen.

Paragrafens försia siycke har omarbetats i redaktionellt avseende. Så­lunda har en hänvisning lill en ariikel i den europeiska paientkonventionen och uttrycket "rättsförlust" utmönstrats ur texten till förmån fören enkla­re och lydligare avfattning. Paragrafens andra siycke har omarbetats i re­daktionellt avseende på samma sätt som 74 S andra slycket. 83 S andra styckei och 91 S Iredje slyckel.

93   S

Denna paragraf moisvarar 94 och 95 SS i lagrådsremissen.

Lagrådei anför beträffande 94 och 95 SS i lagrådsremissen. att de däri upptagna bestämmelsema sakligt sett bildar en enhet och att de därför med fördel kan sammanföras till en paragraf. Paragrafen har avfattats i enlighet med lagrådets förslag, t sista stycket har dock vissa jämkningar gjorts i den text som lagrådei förestår.

Ikraftirädande- och örergångsbestämmdser

I lagrådsremissen tas som punkt 2 i övergångsbestämmelsema upp en föreskrifi om att palenlansökan. som är anhängig vid ikraftlrädandel. skall


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        549

behandlas och avgöras enligl de nya beslämmelserna. om inie annal sägs i vissa efteiföljande punkler. Lagrådet anför i anledning härav, att det vid patentlagens tillkomst ansågs så självklart att ny lag i princip skulle tilläm­pas även vid behandling av ansökningar som har gjorts före ikraftträdan­det, att detta inte uttryckligen behövde föieskrivas och att endast undanta­gen från principen angavs i övergångshesläinmelserna. Lagrådei anser all sainma metod bör användas också nu och att punkt 2 alltså bör utgå.

Det har inte från min sida varit meningen att med den punkt 2 som före­slås i lagrådsremissen antyda att huvudprincipen skulle vara alt inneliggan­de ansökningar skulle behandlas enligl äldre bestämmelser. Den rimliga huvudprincipen är här. liksom i de flesta andra motsvarande fall, alt de nya beslämmelserna kominer att gälla även i fråga om ansökningar som är an­hängiga vid ikraftlrädandel. Punkt 2 vardäi'emol avsedd som en utgångs­punkt förde följande undantagen. Mot bakgrund av risken föratt föreskrif­ten i punkt 2 skulle kunna komma att tilläggas en annan innebörd än den avsedda ansluterjag mig emellertid lill lagrådets förslag all denna före­skrift skall Ulgå. Liksom vid palenllagens lillkomsl lär del anses självklart att de nya bestämmelserna gäller ocksä i fråga om handläggningen av pa­lentansökningar som är anhängiga när den nya lagstiftningen iräder i krafl. om inte undanlag föreskrivs i övergångsbestämmelserna.

Undantagen från regeln att de nya beslämmelserna skall tillämpas också på ansökningar som är anhängiga när den nya lagstiftningen Iräder i kraft anges i lagrådsremissen under punklerna 3-6. Punkt 3 i lagrådsremissen kommer att betecknas punkt 2. Denna punkt är oförändrad frånsett nägra språkliga justeringar. Beträffande punktema 4-6 i lagrådsremissen föreslär lagrådet att innehållet i dessa förs samman till en punkt, betecknad 3. Jag anser att lagrådets förslag till omarbetning av dessa beslämmelser bör föl­jas. Det bör emellertid framhållas att omarbetningen inte innefattar någon ändring i sak.

Såvitt gäller punktema 7-11 i lagrådsremissen föreslår lagrådet att de arbeias samman till en punki betecknad 4. Jag anser alt lagrådets förslag bör följas även i detta avseende. Utformningen av undantagen från huvud­regeln om att ny lag skall tillämpas även på patent som har meddelats in­nan den nya lagstiftningen iräder i kraft har i enlighel med lagrådets för­slag undergått vissa redaktionella justeringar.

Såvitt angår den övergångsbestämmelse som rör 60 S har gjorls en änd­ring i sak i förhållande till förslaget i lagi'ådsremissen. Enligl det förslagel skulle 60 § tillämpas i sin äldre lydelse beträffande palent som har medde­lats före ikraftträdandet. Visserligen gäller som förutsätining för proviso­riskt skydd att patent meddelas. Det provisoriska skyddet under tiden från det att ansökningen blir allmänt tillgänglig till dess att utläggningen av pa­tentansökningen har kungjorts blir emellertid enligl 60 S i dess nya lydelse beroende av patentkraven i dess lydelse när ansökningen blir allmänt till­gänglig. Sökandena bör därt"ör ges rimlig tid all anpassa sina ansökningar


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        550

till den nya lagstiftningen. På grund härav bör 60S tillämpas i sin äldre ly­delse på alla patent som har meddelats på gmnd av ansökan som har gjorts före ikraftträdandet.

Lagrådet föreslär också alt en övergångsbestämmelse införs beträffande patent, som före ikrafiträdandet har förtällit enligl 51 S försia slycket. 1 fiåga om denna bestämmelses sakliga innehåll förordar lagrådet att 51 S andra och tredje siyckena samt 55 S andra punkten fortfarande skall tilläm­pas, när del gäller sådana paleni. Jag ansluler mig lill lagrädels förslag i delta avseende. Det bör märkas all den fortsatta tillämpningen av besläm­melserna om ålerupprällande av paleni i och för sig inle ulesluier lillämp­ning av nya 72 S andra slycket i fall då patent har förtällit före ikraftlrädan­del.

De övergängsbeslämmelser som i lagrådsremissen las upp som punkler­na 12 och 13 kommeratt moisvaras av punklerna 5 och 6, Med hänsyn lill de jämkningar som lagrådei har föreslagii beiräffande 74 S andra styckei saml 94 och 95 SS i lagrådsremissen föreslår lagrådei en annan redaktionell utformning av ifrågavarande punkter. Liksom när det gäller lagrådets för­slag beträffande dessa paragrafer anserjag all lagrådets förslag bör följas såvilt avser ifrågavarande punkler i övergångsbestämmelserna. Punkt 6 har emellertid givils en avfattning som överensslämmer med mitt förslag rörande 87 S andra slycket.

I sill ytlriinde påpekar lagrådei. alt i lagrådsremissen inle har lagils upp frågan om övergängsbeslämmelser i samband med den utvidgning av pa­tenthavarens ensanu-ätl som följer av det nya andra stycket i 3 S. Lagrådei föreslår dock inte några regler, eftersom lagrådet har ansett sig sakna un­derlag för att bedöma om det finns behov av övergångsreglering i denna del.

Enligl min mening är det inte påkallat med övergångsreglering i detta sammanhang. Jag vill då först framhålla att den nya lagstiftningen givetvis inte skall tillämpas pä ålgärd som har vidtagits före ikraftträdandet. Såvitt avser slraftänsvar får detta anses följa av 5 S lagen om införande av brotts­balken. Detsamma torde utan särskild föreskrift gälla i fråga om skade­siåndsskyldighet enligl patentlagen. Den enda övergångsreglering som skulle kunna komma i fråga vid en utvidgning av palenlskyddel är däiför beslämmelser om rätt att fortsätta sådan verksamhet som enligl äldre räll inle i och för sig omfattas av patenthavarens ensamrätt. I förevarande fall ärdel emelleriid enligl min mening inte rimligt att generellt ge sådan rätt. I belydande omfattning innefattar nämligen verksamhet som kommer alt ut­göra medelbarl patentintrång enligl den nya lagstiftningen åtgärder som ut­gör upptakten lill annans direkta patentintrång. 1 den mån ett direkt patenl-intrång kommer till stånd kan sådana åtgärder därf"ör i vissa fall föranleda straffansvar för medverkan i annans patentintrång. Del är givetvis uteslu­tet att ge någon form av föranvändarrätt för verksamhet som redan enligt gällande rält kan medföra straffansvar.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        551

I de fall dä hjälpmedel att utnyttja patentskyddad uppfinning erbjuds el­ler lillhandahålls för utnyttiande som får ske ulan patenthavarens lov. kan någol ansvar inle inträda enligt gällande rält. Enligt 3 S andra styckei i dess nya lydelse blir erbjudande eller tillhandahållande av hjälpmedel un­der vissa betingelser otillåtet också i en del läll när del riktar sig lill motta­gare, som skall använda hjälpmedlen vid ell utnyttiande som får ske ulan patenthavarens lov. i.ex. utnyttiande för enskilt bmk, I dylika fall ärdel dock alllid fråga om ett medvetet kringgående av patenthavarens ensam­rätt. Enligt min mening finns det därt"ör inte någon anledning all medge nå­gon form av föranvändarrätt i dylika fall. Jag vill i della sammanhang erin­ra om all erbjudande eller tillhandahållande av varor, som är allmänt före­kommande i handeln, inte kommeratt ulgöra medelbarl palentinlrång i an­nal fall än då den som erlijuder eller tillhandahåller varan söker påverka mottagaren all använda varan för att utnyttja patentskyddad uppfinning.

3.4 Förslaget till lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på pa­tenträttens område m.m.

Lagrådet föreslär beiräffande denna tag en ändrad inbördes ordnings­följd mellan bestämmelserna. Sålunda börenligt lagrådet de beslämmelser som rör behörig domstol komma före bestämmelserna om erkännande av utländska avgöranden. Lagrådet föreslår också att lagens rubrik ändras till "Lag om svensk domstols behörighel i vissa mål på patenträttens område m. m.". efiersom flertalet bestämmelser i lagen gäller frågor om domstols behörighel.

Enligl min uppfattning medför den föreslagna omdisponeringen vissa fördelar från redaktionell synpunkl och jag ansluter mig därt"ör till lagrå­dets förslag i detta avseende. Det blir med denna omdisponering naturligt alt också ändra lagens rubrik i enlighel med lagrådets förslag.

Som en följd av omdisponeringen föreslår lagrådet vissa ändringar i lag­texten. Sålunda föreslås en inledande paragraf, i vilken anges lillämpnings­områdel för vissa efterföljande beslämmelser. Vidare förordas några re­daktionella jämkningar i de bestämmelser som har tagits upp i 6 S i lagråds­remissen. Jag anser all lagrådets förslag bör följas. Härutöver vitt jag för egen del föreslå vissa ytterligare redaktionella jämkningar 12,3,4 och 5 SS saml i nya 7 S.

Som lagrådei påpekar finns i erkännandeprolokollel en bestämmelse (art. 1.2) som saknar motsvarighet i lagförslagel. nämligen all med domstol skall jämställas annan myndighet som enligl fördragsslutande stals natio­netta tag är behörig alt pröva talan av det slag som här avses. Jag delar tag­rådets uppfaltning att någon särskild beslämmelse i detta avseende inle be­hövs.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        552

3.5   Förslaget till lag om ändring i lagen om bevisupptagning åt utländsk
domstol

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Jag vitt emellertid förorda vissa jusleringar av lagtexten. Sålunda förestås all de nya tredje och fjärde siyckena i 3 S stås samman titt ett stycke. Texten bör i samband därmed justeras redaktionellt. Vidare förordas smärre redaktionella justeringar i 4 S andra stycket och 5 S andra slycket.

3.6   Förslaget till lag om ändring i lagen om försvarsuppfinnlngar

Jag ansluter mig lill vad lagrådet anför beträffande denna lag. 7 S Iredje slycket och 18 S bör därför ändras samt en övergångsbeslämmelse fogas till tagen, allt i enlighet med lagrådets förslag. Vad angår utgångspunkten förden frist som anges i 7 S tredje slyckel vill jag påpeka, alt utgångspunk­ten är den tidpunkt då samtliga de handlingar som granskningsnämnden finner erforderliga har kommit in till nämnden.

I samband med dessa ändringar vill jag också föreslå vissa redaktionella jämkningar i 5 S andra slyckel. 7 S andra styckei och 10 S.

3.7 Förslaget till lag om ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

Förslagel har lämnats ulan erinran av lagrådei och är oförändrat i förhål­lande till lagrådsremissen.

4 Hemställan

Med hänvisning titt vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dds antaga de av lagrådei granskade lagförslagen med vidtagna ändring­ar.

dels godkänna

1.         den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konveniionen om patenl­samarbete med därtill hörande tillämpningsföreskrifter.

2.         den i Munchen den 5 oktober 1973 avslutade konveniionen om med­delande av europeiska patent (den europeiska paientkonventionen) med därtill hörande lillämpningsföreskrifler och protokoll.

dels förnya sitt godkännande av den i Strasbourg den 27 november 1963 avslutade konveniionen om förenhetligande av vissa delar av patenlrällen.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        553

Bilaga B till regeringens fjroptsition nr / år 1977/78

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET
                            PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-09-29

Föredragande: Statsrådet Burenstam Linder

Anmälan till proposition om ändring i patentlagen (1967:837) m.m. såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

Föredraganden anför.

Chefen för justitiedepartementet har i lagrådsremissen under avsnittet Slalsfinansiella frågor (avsnill 10.2.7) redovisat de ekonomiska följderna för Sverige vid ell lilliräde till den europeiska palenlkonventionen. Den europeiska patentorganisationens verksamhet skall som där nämnts finan­sieras genom de avgifter som las ut av patentsökande och andra parter saml av en andel i de årsavgifter som de fördragsslutande statema tar ut för europeiska patenl. Sålunda skall till den europeiska paleniorganisatio­nen övertöras en andel i de årsavgifter som uppbärs i Sverige för europeis­ka patent. Andelen, vars storlek bestäms av organisationens förvaltnings­råd, får utgöra högsl 75 % av årsavgiften. Ett vissl minimibelopp per pa­tent skall dock faslslällas.

Det europeiska patentverket skall sålunda i princip vara självbärande ekonomiskt. Enligt de beräkningar som har gjorts rörande det europeiska patentverkets ekonomi kommer detta dock inte alt vara möjligt under en uppbyggnadstid på tio år. De fördragsslutande statema skall därför under denna tid genom lån ställa medel till den europeiska patenlorganisationens föifogande. Lånen jämle marknadsmässig ränta skall därefter återbetalas underen femtonårsperiod.

Enligl de senasle beräkningar som har utförts av en arbetsgrupp som har tillsatts av interimskommittén för den europeiska patentorganisationen skulle del ankomma på Sverige att bidra med sammanlagt ca 18 milj. kr. av ertbrderligt lånebelopp förutsatt alt alla de stater som har undertecknat konventionen ratificerar denna. Sverige kommer inle alt tillträda den euro­peiska patentkonventionen förrän 1978. Sveriges andel i lånen till verk­samheten underdel årel beräknas till 2 200000 kr. Den tolkning av konven­tionen (arl. 170) som man har enats om inom interimskommittén innebär att stal som tillträder konventionen under ett räkenskapsår skall bidra med


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                        554

lån som om lilliräde skett från räkenskapsårets början. Första räkenskaps­året skall omfatta tiden från det verksamheien inleds under år 1977 lill ut­gången av kalenderåret 1978. Sverige skatt därför bidra med lån till verk­samheten från det att den inleds, dvs. som om Sverige hade varit bundet av konventionen närden trädde i kraft. För 1977. som blirdet första verksam­hetsåret, beräknas Sveriges andel i lånen titt 600 000 kr.

Jag beräknar medelsbehovel för de lån som Sverige skall ställa till den europeiska patenlorganisationens förfogande under budgetåret 1977/78 litl 2 800000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt under ett nytt anslag Lån lill den europeiska pateiilorganisaiionen för \911ll?> anvisa ell investeringsanslag av 2 800000 kr.


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                          555
Innehåll

Proposilionen ..............................................................................................           3

Propositionens huvudsakliga innehåll.......................................................... ......... 3

Lagförslag

1.          Förslag lill lag om ändring i paienllagen (1967: 837)............................... ......... 5

2.          Förslag till lag om svensk domstols behörighet i vissa mål på pa­tenträttens område m.m                               32

3.          Förslag lill lagom ändring i lagen (1946: 816) om bevisuppiagning

å; utländsk domsiol....................................................................................... ........ 34

4.          Förslag lill lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfin­ningar                          36

5.          Förslag lill lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall                               39

Utdrag av protokoll vid regeringssammantriide den 30 mars 1977 ..                     41

1   Inledning ................................................................................................          41

2   Internationellt samarbete på palentområdet ..................................... ........ 44

 

2.1          Internationella konvenlioner.....................................................          44

2.2    Nordiskt palentsamarbele..............................................................          48

3  Huvuddragen av gällande räll ................................................................. ......... 51

4  Samarbelskonvenlionen .........................................................................        59

4.1    Samarbelskonvenlionens lillkomsl ............................................... ....... 59

4.2    Samarbetskonventionens innehåll i huvuddrag..............................         60

5  Den europeiska patenlkonventionen och  marknadspatentkon­
ventionen ...............................................................................................
       66

5.1          Konvenlionemas tillkomst  ...........................................................        66

5.2    Den europeiska paienlkonvenlionens innehåll i huvuddrag                   67

5.3    Marknadspatentkonventionens innehåll i huvuddrag....................        77

6  Kommitténs synpunkler på följdema av tillträde lill samarbets­
konventionen och den europeiska patenlkonventionen  .......................
....... 82

6.1    Det svenska pateniverkets arbetsbelastning och personal­
behov  ...........................................................................................
       82

6.1.1   Allmänna synpunkler ........................................................         82

6.1.2    Verkan av tillträde lill endast samarbetskonventio­nen  ....         82

6.1.3    Verkan av tillträde till både samarbetskonventionen

och den europeiska patentkonventionen............................ ....... 84

6.2   Del svenska palenlverkels ekonomi ..............................................        89

6.2.1     Verkan av tillträde lill endast samarbetskonventio­nen ..         89

6.2.2     Verkan av lilliräde till både samarbelskonvenlionen

och den euiopeiska palenlkonvenlionen.............................         91

6.3   Direkla kostnader för statsverket  ................................................         93

6.3.1    Tillträde lill samarbelskonvenlionen  .................................         93

6.3.2    Tillträde till den europeiska patenlkonventionen ....                   94


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                          556

6.4 Vissa följder för svenska palentombud av ell lilliräde titt

den europeiska patenlkonventionen .............................................          96

7  Kommitiéns beräkningar av kostnaderna för sökanden vid inter­
nationell resp. europeisk palenlansökan ................................................
         99

7.1           Iniernalionell patenlansökan   .......................................................          99

7.2    Europeisk palenlansökan  .............................................................         100

8  Kommitténs överväganden i lillträdesfrågan........................................... ....... 103

8.1          Tiliiräde till samarbetskonventionen..............................................         103

8.2    Tillträde till den europeiska palenlkonvenlionen ..........................         106

8.3    Förhållandel till vissa andra konventioner.....................................          111

9  Remissyttranden rörande frågan om Sveriges tillträde titt samar­
betskonventionen och den europeiska patenlkonventionen...................
        112

9.1          Tillträde lill samarbetskonventionen..............................................         112

9.2    Tillträde lill den europeiska paientkonventionen ..........................         114

10   Föredraganden i lillirädesfrågan ..............................................................         122

10.1 Tillträde till samarbetskonventionen.............................................. ....... 122

10.1.1   Inledning .......................................................................... ....... 122

10.1.2   Verkningar för svenskt näringsliv och svenska upp­finnare                         123

10.1.3   Verkningar för patenlverket..............................................         125

10.1.4   Patenträtlsliga synpunkter................................................         126

10.1.5   Utsikterna att konventionen skall träda i kraft.................          127

10.1.6  Reservationer....................................................................          128

10.2. Tillträde till den europeiska patentkonventionen..........................         130

10.2.1    Inledning ..........................................................................         130

10.2.2    Verkningar för svenskl näringsliv och svenska upp­finnare                         131

10.2.3    Verkningar för palenlverket..............................................         137

10.2.4    Del svenska pateniverkets möjligheter alt ge bistånd

titt ulvecklingsländema.....................................................         139

10.2.5    Patenträttstiga synpunkler............................................... ........ 140

10.2.6    Utsikterna för all konventionen skatt träda i krafl ..                  143

10.2.7    Slalsfinansiella frågor........................................................ ....... 144

10.2.8    Slutsatser i tiltlrädesfrågan................................................ ....... 145

10.2.9    Reservationer.................................................................... ....... 146

 

10.3          Förhållandel till vissa andra konventioner..................................... ....... 147

10.4   Konstitutionella frågor.................................................................. ....... 148

11   Huvuddragen av den förestagna lagstiftningen....................................... ....... 153

11.1   Allmänna synpunkter.................................................................... ....... 153

1.1.1  Kommittén  ......................................................................         153

. 1.2 Remissyltrandena............................................................. ....... 156

11.1,3 Föredraganden.................................................................... ....... 158

11.2   Patenterbarhetsvillkoren............................................................... ....... 161

,2.1  Gällande rätt...................................................................... ........ 161

11.2.2 Konvenlionerna................................................................. ....... 164

.2.3 Kommittén   ...................................................................... ....... 166

1.2.4    Remissyttrandena............................................................. ....... 170

1.2.5    Föredraganden ................................................................. ....... 174


 


Prop. 1977/78:1 Dd A                                                                                       557

11.3   Produktskyddels omfallning..........................................................      179

11.3.1             Gällanderätt......................................................................      179

11.3.2    Konventionerna................................................................      180

11.3.3    Kommittén   .....................................................................      180

11.3.4    Remissyttrandena............................................................. .... 183

11.3.5    Föredraganden ..................................................................      186

11.4   Ensamrätten...................................................................................      191

11.4.1   Gällanderätt...................................................................... .... 191

11.4.2   Konvenlionerna.................................................................      193

11.4.3   Kommittén   .....................................................................      195

11.4.4   Remissyttrandena.............................................................      198

11.4.5   Föredraganden ..................................................................      198

11.5   Prioritelsrätlen  .............................................................................      202

11.5.1    Gällande räll......................................................................      202

11.5.2    Konvenlionerna................................................................      203

11.5.3    Kommittén   ....................................................................      204

11.5.4    Remissyttrandena.............................................................      206

11.5.5    Föredraganden.................................................................. .... 207

11.6   Tittäggspatent  .............................................................................      208

11.6.1    Gällande rält.....................................................................      208

11.6.2    Kommittén   ....................................................................      209

11.6.3    Remissyltrandena.............................................................      210

11.6.4    Föredraganden .................................................................      211

11.7   Ansökans form och innehåll..........................................................      212

11.7.1    Konvenlionerna................................................................      212

11.7.2    Kommittén   ....................................................................      212

11.7.3    Remissyttrandena.............................................................      216

11.7.4    Föredraganden .................................................................      218

11.8   Handläggningsordningen................................................................      223

11.8.1    Gällande rätt.....................................................................      223

11.8.2    Konvenlionerna................................................................      224

11.8.3    Kommittén   .................................................................... .... 227

11.8.4    Remissyttrandena.............................................................      229

1 1.8.5  Föredraganden .................................................................      230

11.9   Offentlighet i patenlärenden..........................................................      232

11.9.1    Gällande rätt.....................................................................      232

11.9.2    Konventionerna ...............................................................      234

11.9.3    Kommittén   ...................................    ..............................      235

11.9.4    Remissyttrandena.............................................................      237

11.9.5    Föredraganden ..................................................................      238

11.10  Giltighetstiden.............................................................................      240

1 1,10.1 Gällande lätl..................................................................      240

11.10.2  Den europeiska patenlkonventionen   .........................      240

11.10.3  Kommittén   ................................................................      240

1 1.10.4 Remissyttrandena.........................................................      241

11.10.5 Föredraganden...................... ,........................................      242

11.11   Rättsverkan av anteckning i patentregislret.................................      243

I 1.11.1  Gällande rätt.................................................................      243

11.11.2  Konventionerna............................................................      245

11.11.3  Kommittén....................................................................      245

11.11.4  Remissyttrandena.........................................................      246

11.1 1.5 Föiedraganden ..............................................................      247

11.12   Ogiltigförklaring av patent...........................................................      248


 


Prop. 1977/78:1 Dd A


558


 


'' I Gällande rätt....................................................................

.12 ,12 ,12

2    Konventionema............................................................

3    Kommittén   ................................................................

4    Remissyttrandena.........................................................

5    Föredraganden .............................................................

1.13 Tillämpning av 56 S paienllagen såvitt avser internationell

patenlansökan.............................................................................

1.13.1    Gällanderätt..................................................................

1.13.2    Konventionema............................................................

1.13.3    Kommittén  .................................................................

1.13.4  Remissyltrandena.........................................................

1.13.5  Föredraganden ..............................................................

11.14 Skydd under tiden före patentmeddelandet...............................

1.14.1  Gällanderätt..................................................................

1.14.2  Den europeiska patentkonventionen  ..........................

1.14.3  Kommittén  ..................................................................

1.14.4  Remissyttrandena.........................................................

1.14.5  Föredraganden ..............................................................

1.15   Överskridande av frister..............................................................

1.15.1   Gällanderätt...................................................................

1.15.2   Konventionerna.............................................................

1.15.3   Kommittén  ..................................................................

1.15.4  Remissyttrandena.........................................................

1.15.5  Föredraganden ..............................................................

1.16   Rättsverkan av internationell patentansökan...............................

1.16.1  Vissa rättsverkningar av patentansökan enligt gäl­
lande räll........................................................................

1.16.2  Samarbelskonvenlionen ................................................

1.16.3  Kommittén   ...................................................................

1.16.4  Remissyttrandena.........................................................

1.16.5  Föredraganden..............................................................

11.17 Rättsverkan av europeiski paleni och europeisk palenlan­
sökan ..........................................................................................

1.17.1    Den europeiska palenlkonvenlionen   ..........................

1.17.2    Kommittén   .................................................................

1.17.3  Remissyttrandena.........................................................

1.17.4  Föredraganden ..............................................................

1,18 Rättsverkan av all europeiski paleni upphävs eller ogUtig­
förklaras och av att europeisk palenlansökan ålerkallas el­
ler avslås......................................................................................

1.18.1    Den europeiska palenlkonventionen   .........................

1.18.2    Kommittén   .................................................................

1.18.3  Remissyttrandena.........................................................

1.18.4  Föredraganden ..............................................................

Omvandling av europeisk palenlansökan.....................................

1.19.1    Den euiopeiska paientkonventionen   ..........................

1.19.2    Kommittén  ..................................................................

1.19.3    Remissyttrandena.........................................................

1.19.4    Föredraganden ..............................................................

1.20 Försvarsuppfinningar...................................................................

1.20.1    Gällanderätt..................................................................

1.20.2    Konventionerna............................................................

1.20.3 Kommittén ..........................


248 248 250 258 261

267 267 268 268 271 271 272 272 273 273 274 275 277 277 279 281 285 286 288

288 289 289

294

296 296 298 302 302

303 303 304 307 307 308 308 308 309 309 310 310 312 314


 


Prop. 1977/78:1 Del A                                                                                       559

11.20.4    Remissyttrandena......................................................... .... 316

11.20.5    Föredraganden .............................................................      316

 

12 Upprättade lagförslag ............................................................................ .... 320

13 Specialmolivering................................................................................... .... 321

 

13.1               Förslaget till lagom ändring i patentlagen ................................... .... 321

13.2               Förslagel till tag om erkännande av vissa utländska avgö­randen på patenträttens område m.m                            398

13.3               Förslaget lill lag om ändring i tagen om bevisupptagning åt uttändsk domstot                     403

13.4               Förslagel titt tag om ändring i lagen om försvarsuppfin­ningar ...      407

13.5               Förslaget till lag om ändring i lagen om immunitet och pri­vilegier i vissa fatt                       411

 

14 Hemställan   .......................................................................................... .... 413

15 Beslut.....................................................................................................      413

Bilaga I  Kommitténs förstag........................................................................      415

Bilaga 2 De remitterade förslagen  ...............................................................      455

Utdrag av tagrådets protokoll den 29 juni 1977........................................... .... 493

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 29 september

1977............................................................................................................... .... 521

Bilaga A till protokoll vid regeringssammanträde den 29 september

1977............................................................................................................... .... 522

Bilaga B till protokoll vid regeringssammanträde den 29 september

1977............................................................................................................... .... 553

Bilagor 3-4 till lagrådsremissen. Del B Bilagor 5-11 till lagrådsremissen. Del C

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977


 


 


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

Innehåll

(Bilagor lill slatsrådsprotokollei den 30 mars 1977)

Bilaga 3

Konvenlion om patenlsamarbete...............................................................       5

Bilaga 4

Tillämpningsföreskrifter lill konveniionen om palenisamarbete............   133


 


 


 


197


Ö<

7/7«..y


'e/fi


Sil


Pte.

rh

ete


<onv.


'''tion


012}


'"'tatn,


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


 

Ari.

1

Art.

2

CHAPTER I    CHAPITRE I

KAPITEL I

Art.

3

Ari.

4

Art

5

Ari.

6

Ari.

7

Art.

8

Ari.

9

Ari.

10

Ari.

11

Art. 12

 

Art.

13

Ari.

14

Art.

15

Arl.

16

Arl.

17

Art.

18

Arl.

19

Art.

20

Ari.

21

Art.

22

Ari.

23

Art.

24

Art.

25

Art.

26

Art.

27

Art.

28


Table of contents PREAMBLE

INTRODUCTORY PROVISIONS

Establishment of a Union Definitions

INTERNATIONAL APPLICATION ÄND INTERNATIONAL SEARCH

The Internal Application The Recjuest The Description The Claims The Drawings Claiming Priority The Applicant The Receiving Office

FiUng Date and Effects of the International Application

Transmittal of the International Application to the International Bureau and the Interna­tional Searching Authority A vailability of Copy of the International Application to Designated Offices Certain Def eds in ihe International Application

Tlie Internaiional Search The International Searching Authority

Procedure Before the International

Searching Aultiority

The International Search Report

Amendment of the Claims Before the

International Bureau

Communication to Designated Offices

International Publicaiion

Copy, Translation, and Fee, to

Designaled Offices

Ddaying of National Procedure

Possible Loss of Effect in

Designated States

Review By Designated Offices

Opportunity to Correct Before

Designaled Offices

National Requirements

Amendment of the Claims, the Description,

and the Drawings, Before Designated

Offices


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


Table des matiéres

PRÉAMBULE

DISPOSITIONS INTRODUCTIVES

Eiablissement d'une union Definitions

DEMANDE INTERNATIONALE ET RECHERCHE INTERNATIONALE

Demande internationale Requéte Description Revendications Dessins

Revendication de priorité Déposant Office récepteur

Date du dépöt et effets de la demande internationale

Transmission de la demande internationale au Bureau international et å Vadministra-tion chargée de la recherche internationale Possibilité pour les offices désignés de re­cevoir copie de la demande internationale Irrégulariiés dans la demande internaiionale

Recherche internaiionale Administration chargée de la recherche in­ternationale

Procedure au sein de I'administration cfiar-gée de la recherche internaiionale Rapport de recherche internationale

Modification des revendications auprés du Bureau international Communication aux offices désignés Publicaiion internationale Copies, traductions et taxes pour les offices désignés

Suspension de la procedure nationale Perte possible des effets dans des Etats désignés

Revision par des offices désignés Occasion de corriger auprés des offices désignés

Exigences nationales

Modification  des revendications, de la de­scription et des dessins auprés des offices désignés


Innehållsförteckning

PREAMBEL

INLEDÄNDE BESTÄMMELSER Upprättande av en union Definitioner

INTERNATIONELL ANSÖKAN OCH INTERNATIONELL NYHETS­GRANSKNING

Internationell ansökan Anhållan Beskrivning Patentkrav Ritningar

Yrkande om prioritet Sökanden

Mottagande myndighet Ingivningsdag för och rätlsverkan av internationell ansökan

Översändande av internationell ansökan till internationella byrån och internationella ny­hetsgranskningsmyndigheten Möjlighet för designerad myndighet att få tillgång till internationell ansökan Vissa brister i internationell ansökan

Internationell nyhetsgranskning Internationell nyhetsgranskningsmyndighet

Förfarandet inför internalionell nyhets­granskningsmyndighet Den internationella nyhelsgranskningsrap­porien

Ändring av paientkrav hos internationella byrån

Översändande till designerad myndighet Internationell publicering Avskrifi, översättning och avgift till desig­nerad myndighet

Uppskov med nalionell handläggning Förlust av rättsverkan i designerad stat

Omprövning hos designerad myndighet Möjlighet att vidlaga rättelse hos designerad myndighet Nationella krav

Ändring av patentkrav, beskrivning och ril­ningar tios designerad myndighet


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


 

Art. 29 Art. 30

CHAPTER 11  CHAPITRE II KAPITEL II

Art.

31

Art.

32

Art.

33

Art.

34

Art.

35

Art.

36

Ärt. 37


Effects of the International Publicatlon Confidential Nature of the International Application

INTERNATIONAL PRELIMINARY EXAMINATION

Demand for International Preliminary

Examination

The International Preliminary Examination

Authority

The International Preliminary

Examination

Procedure Before the International

Preliminary Examination Authority

The International Preliminary Examination Report

Transmittal, Translation, and Communica­tion, of the International Preliminary Examination Report Withdrawal of Demand or Élection


 


Art. 38 Ari. 39


Confidential Nature of the International

Preliminary Examination

Copy, Translation, and Fee, to Elected

Offices


 


Art. 40 Art. 41


Ddaying of National Examination and Other Processing

Amendment of the Claims, the Description, and the Drawings, Before Elected Offices


 


Art. 42


Results of National Examination in Elected Offices


 


CHAPTER III      CHAPITRE III KAPITEL III


COMMON PROVISIONS


 


Art. 43 Art. 44 Art. 45 Art. 46

Art. 47 Art. 48 Art. 49


Seeking Certain Kinds of Protection

Seeking Two Kinds of Protection

Regional Patent Treaties

Incorrect Translation of the International

Application

Time Limits

Delay in Meeting Certain Time Limits

Right to Practice Before Internaiional

Authorities


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


Effets de la publicatlon internationale Caractére confidentiel de la demande inter­nationale


Verkan av internationell publicering Sekretess i fråga om internationell ansökan


 


EXAMEN PRÉLIMINAIRE INTER­NATIONAL


INTERNATIONELL FÖRBEREDANDE PATENTERBÄRHETSPRÖVNING


 


Demande d'exainen préliminaire inter­national

Administration chargée de Texamen pré­liminaire international Examen préliminaire international

Procedure au sein de V administration char­gée de 1'examen préliminaire international

Rapport d'exainen préliminaire internaiional

Transmission, traduction et communication du rapport d'examen préliminaire interna­tional

Retrait de la demande d'examen prélimi­naire international ou d'élections

Caractére confidentiel de fexamen prélimi­naire international

Copies, traductions et taxes pour les offi­ces élus

Suspension de 1'examen national et des

autres procédures

Modification des revendications, de la

description et des dessins auprés des

offices élus

Resultat de 1'examen national des offices

élus


Begäran om internationell förberedande patenterbarheisprövning Myndighet för internationell förberedande palenterbarhetsprövning Internationell förberedande patenlerbar­hetsprövning

Förfarande inför myndighet för interna­tionell förberedande patenlerbarhets­prövning

Rapport över internationell förberedande palenterbarhetsprövning Översändande av rapport över internalionell förberedande patenlerbarhetsprövning samt översättning av sådan rapport Återkallelse av begäran om internationell förberedande patenlerbarhetsprövning eller av val av stat

Sekretess i fråga om internationell förbere­dande patenterbarheisprövning Översändande av avskrift octi översättning samt erläggande av avgift till utvald myn­dlgliel

Uppskov med nationell prövning och annan handläggning

Ändring av patentkrav, beskrivning och ritningar hos utvald myndighet

Resultat av nationell prövning tios utvald myndighet


 


DISPOSITIONS COMMUNES


GEMENSAMMA BESTÄMMELSER


 


Recherche de certains titres de protection

Recherche de deux titres de protection

Traité de brevet regional

Traduction incorrecte de la demande

internationale

Délais

Retards dans Fobservation de certains délais

Droit d'exercer auprés d'administrations

internationales


Ansökan om vissa former av skydd

Ansökan om två former av skydd

Regionala patentfördrag

Oriktig översättning av internalionell

ansökan

Tidsfrister

Underlåtenhet att iakttaga vissa frister

Rätt att uppträda inför internationell

myndighet


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


10


 

CHAPTER IV

CHAPITRE IV

TECHNICAL SERVICES

KAPITEL IV

 

 

 

Art 50

 

 

Patent Information Services

Art. 51

 

 

Technical Assistance

Art. 52

 

 

Relations with Other Provisions of the Treaty

CHAPTER V

CHAPITRE

V

ADMINISTRATIVE PROVISIONS

KAPITEL V

 

 

 

Art. 53

 

 

Assembly

Art. 54

 

 

Executive Committee

Art. 55

 

 

International Bureau

Art. 56

 

 

Committee for Technical Coopération

Art. 57

 

 

Financés

Art. 58

 

 

Regulations

CHAPTER VI

CHAPITRE

VI

DISPUTES

KAPITEL VI

 

 

 


Art. 59

CHAPTER VII     CHAPITRE VII KAPITEL VII


Disputes

REVISION AND AMENDMENT


 


Art. 60 Art. 61

CHAPTER VIII KAPITEL VIII


CHAPITRE VIII


Revision of the Treaty

Amendment of Certain Provisions of the

T real y

FINAL PROVISIONS


 


An. 62

Art. 63 Art. 64 Art. 65 Art. 66 Ari. 67 Ari. 68 Art. 69


Becoming Party to ttie Treaty

Entry into Force of the Treaty

Reservations

Gradual Application

Denunciation

Signature and Languages

Depositary Functions

Notifications


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

SERVICES TECHNIQUES


TEKNISKA TJÄNSTER


11


 


Services d'information sur les brevets Assistance technique Rapports avec les autres dispositions du traité


Informationsverksamhet rörande patent Tekniskt bistånd Förhållande till andra bestämmelser i konventionen


 


DISPOSITIONS ADMINISTRATIVES


ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER


 


Assemblée

Comité exécutif

Bureau international

Comité de coopération technique

Financés

Réglement d'execution

DIFFÉRENDS


Församlingen Exekutivkommittén Internationella byrån Kommittén för tekniskt samarbete Finanser Tillämpningsföreskrifter

TVISTER


 


Différends

REVISION ET MODIFICATIONS


Tvister

REVISION OCH ÄNDRING


 


Revision du traité

Modification de certaines dispositions du

traité


Revision av konventionen Ändring av vissa bestämmelser i konventionen


 


CLAUSES FINALES


SLUTBESTÄMMELSER


 


Modalités selon lesquelles les Etats peuvent

devenir parties au traité

Entrée en vigueur du traité

Réserves

Application progressive

Dénonciation

Signature et langues

Fonctions du dépositaire

Notifications


Tillträde till konventionen

Konventionens ikraftträdande

Förbehåll

Successiv tillämpning

Uppsägning

Undertecknande och språk

Depositariens uppgifter

Meddelanden


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


12


 


Patent Coopération Treaty

Done at Washington June 19, 1970

The Contracting States,

Desiring to make a contribution to the progress of science and technology,

Desiring to perfect the legal protection of inventions,

Desiring to simplify and render more eco-nomical the obtaining of protection for in­ventions where protection is sought in several countries,

Desiring to facilitate and accelerate access by the public to the technical information contained in documents describing new in­ventions,

Desiring to foster and accelerate the eco­nomic development of developing countries through the adoption of measures designed to increase the efficiency of their legal systems, whether national or regional, insti­tuted for the protection of inventions by providing easily accessible information on the availability of technological solutions applicable to their special needs and by facUitating access to the ever expanding volume of modem technology,

Convinced that coopération among na­tions will greatiy facilitate the attainment of these aims,

Have conduded the present Treaty.

INTRODUCTORY PROVISIONS

Artide 1

Establishment of a Union

(1)    The States party to this Treaty (here­inafter called "the Contracting States") constitute a Union for coopération in the filing, searching, and examination, of appli­cations for the protection of inventions, and for rendering special technical services. The Union shall be known as the Intemational Patent Coopération Union.

(2)    No provision of this Treaty shall be interpreted as diminishing the rights under


Traité de coopération en matiére de brevets

fait ä Washington le 19 juin 1970

Les Etats contractants,

Désireux de contribuer au développement de la science et de la technologie,

Désireux de perfectionner la protection legale des inventions,

Désireux de simplifier et de rendre plus économique 1'obtention de la protection des inventions lorsqu'elle est désirée dans plu­sieurs pays,

Désireux de faciliter et de häter Faccés de tous aux informations techniques con­tenues dans les documents qui décrivent les inventions nouvelles,

Désireux de stimuler et d'accélérer le progrés économique des pays en voie de développement en adoptant des mesures de nature ä accroitre fefficacité de leurs systé­mes légaux de protection des inventions, qu'Us soient nationaux ou régionaux, en leur permettant d'avoir facilement accés aux informations relatives ä 1'obtention de solu­tions techniques adaptées å leurs besoins spécifiques et en leur facilitant Faccés au volume toujours croissant de la technologie möderne,

Convaincus que la coopération intematio­nale facilitera grandement la realisation de ces buts.

Ont conclu le present traité :

DISPOSITIONS INTRODUCTIVES

Artide premier Eiablissement d'une union

1)         Les Etats parties au present traité (ci-aprés dénommés « Etats contractants ») sont constitués å fétat d'union pour la coopéra­tion dans le domaine du dépot, de la re­cherche et de fexamen des demandes de protection des inventions, ainsi que pour la prestation de services techniques spéciaux. Cette union est dénommée Union intema­tionale de coopération en matiére de brevets.

2)    Aucune disposition du present traité ne peut étre interprétée comme restreignant


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             13

(Översättning)

Konvention om patentsamarbete

avslutad i Washington den 19 juni 1970

De fördragsslutande staterna,

vilka önskar bidraga till vetenskapens och teknologins utveckling,

vilka önskar förbättra rättsskyddet för uppfinningar,

vilka önskar göra det enklare och billi­gare att erhålla skydd för uppfinningar när sådant skydd sökes i flera länder,

vilka önskar underlätta för allmänheten att snabbt få tUlgång till den tekniska infor­mation som finns i handlingar vilka beskri­ver nya uppfinningar,

vilka önskar främja och påskynda den ekonomiska utvecklingen i utvecklingslän­derna genom att vidtaga åtgärder som är äg­nade att göra skyddet för uppfinningar i de­ras rättssystem — nationella såväl som re­gionala — mera effektivt, genom att på ett enkelt sätt ge dessa länder tillgång titt infor­mation angående tekniska lösningar som kan tillämpas på deras speciella behov och genom att underlätta för dem att få tUlgång till den ständigt ökande mängden av modern teknologi,

vilka är övertygade om att internationellt samarbete i hög grad kommer att under­lätta att dessa mål uppnås,

har avslutat denna konvention.

INLEDÄNDE BESTÄMMELSER

Artikel 1 Upprättande av en union

1.        De stater som tillträtt denna konven­tion (i det följande benämnda "de fördrags­slutande staterna"), bildar en union för sam­arbete i fråga om ingivande, nyhetsgransk­ning och palenterbarhetsprövning av ansök­ningar om skydd för uppfinningar och för tillhandahållande av särskilda tekniska tjän­ster. Denna union kallas Unionen för inter­nationellt patentsamarbete.

2.   Bestämmelserna i denna konvention får icke tolkas som innebärande inskränk-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


14


 


the Paris Convention for the Protection of Industrial Property of any national or resi­dent of any country party to that Conven­tion.


les droits prévus par la Convention de Paris pour la protection de la propriété industrielie en faveur des nationaux des pays parties ä cette convention ou des personnes domi-ciliées dans ces pays.


 


Artide 2 Definiiions For the purposes of this Treaty and the Regulations   and   unless   expressly   stated otherwise:

(i) "application" means an application for the protection of an invention; referenees to an "application" shall be construed as ref­erenees to applications for p.atents for in­ventions, inventors' certificates, utility certif­icates, utUity models, patents or certificates of addition, inventors' certificates of addi­tion, and utility certificates of addition;

(ii) referenees to a "patent" shall be construed as referenees to patents for inven­tions, inventors' certificates, utility certifi­cates, utility models, patents or certificates of addition, inventors' certificates of addi­tion, and utility certificates of addition;

(iii) "national patent" means a patent granted by a national authority;

(iv) "regional patent" means a patent granted by a national or an intergovernmen­tal authority having the power to grant patents effective in more than one State;

(v) "regional application" means an ap­plication for a regional patent;

(vi) referenees to a "national application" shall be construed as referenees to applica­tions for national patents and regional pat­ents, other than applications filed under this Treaty;

(vii) "international application" means an application filed under this Treaty;

(viii) referenees to an "application" shall be constmed as referenees to intemational


Artide 2 Definitions

Au sens du present traité et du réglement d'exécution, et sauf lorsqu'un sens different est expressément indiqué :

i) on entend par « demande» une de­mande de protection d'une invention; toute référence å une «demande» s'entend comme une référence aux demandes de brevets d'invention, de certificats d'auteur d'invention, de certificats d'utilité, de mo­detes d'utitité, de brevets ou certificats d'addition, de certificats d'auteur d'invention additionnels et de certificats d'utilité addi-tionnels;

ii) toute référence å un « brevet » s'entend comme une référence aux brevets d'inven-tion, aux certificats d'auteur d'invention, aux certificats d'utUité, aux modetes d'utilité, aux brevets ou certificats d'addition, aux certificats d'auteur d'invention additionnels et aux certificats d'utilité additionnels;

iii) on entend par « brevet national » un brevet délivré par une administration natio­nale;

iv) on entend par « brevet regional » un brevet délivré par une administration natio­nale ou intergouvernementale habilitée ä délivrer des brevets ayant effet dans plus d'un Etat;

v) on entend par « demande régionale » une demande de brevet regional;

vi) toute référence ä une « demande na­tionale » s'entend comme une référence aux demandes de brevets nationaux et de brevets régionaux, autres que les demandes dépo­sées conformément au present traité;

vii) on entend par « demande internatio­nale » une demande déposée conformément au present traité;

viii) toute référence å une « demande » s'entend   comme   une   référence   aux   de-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             15

ning i de rättigheter som enligt Pariskon­ventionen för industriellt rättsskydd tillkom­mer den som är medborgare i eller har hem­vist i något av de länder som har tillträtt den konventionen.

Artikel 2 Definitioner

I denna konvention och i tillämpnings­föreskrifterna har följande uttryck nedan angivna betydelse om annat ej uttryckligen anges:

i) "ansökan": ansökan om skydd för en uppfinning; uttrycket "ansökan" omfattar ansökan om patent, uppfinnarcertifikat, cer­tifikat för nyttighelsmodell, nyttighelsmo­dell, tilläggspatent, tilläggscertifikat, till-läggsuppfinnarcertifikat och tilläggscertifi­kat för nyttighelsmodell;

ii) "patent": med uttrycket avses — för­utom patent — uppfinnarcertifikat, certifi­kat för nyttighelsmodell, nyttighelsmodell, tittäggspatent, tilläggscertifikat, tilläggsupp-finnarcertifikat och tilläggscertifikat för nyt­tighelsmodell;

iii) "nationellt patent": patent meddelat av nationell myndighet;

iv) "regionalt patent": patent meddelat av nationell eller mellanstatiig myndighet som är behörig att meddela patent med verkan i mer än en stat;

v) "regional ansökan": ansökan om re­gionalt patent;

vi) "nationett ansökan": annan ansökan om nationellt patent eller regionalt patent än sådan som ingivits enligt denna konven­tion;

vii) "internationell ansökan": ansökan som ingivits enligt denna konvention;

viii) "ansökan": med uttrycket avses så­väl   internationella   som   nationella  ansök-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


applications and national applications;

(ix) referenees to a "patent" shall be construed as referenees to national patents and regional patents;

(x) referenees to "national law" shall be construed as referenees to the national law of a Contraeting State or, where a regional application or a regional patent is involved, to the treaty providing for the filing of regional applications or the granting of regional patents;

(xi) "priority date," for the purposes of computing time limits, means:

(a)    where the international application contains a priority claim under Artide 8, the filing date of the application whose priority is so claimed;

(b)   where the international application contains several priority claims under Ar­tide 8, the filing date of the earliest appli­cation whose priority is so clairned;

(c)    where the international application does not contain any priority claim under Artide 8, the international filing date of such application;

(xii) "national Office" means the govern­ment authority of a Contracting State en-trusted with the granting of patents; ref­erenees to a "national Office" shall be construed as referring also to any inter­governmental authority which several States have entrusted with the task of granting regional patents, provided thar. at least one of those States is a Contracting State, and provided that the said States have authorized that authorhy to assume the obligations and exercise the powers which this Treaty and the Regulations provide for in respect of national Offices;

(xiii) "designated Office" means the na­tional Office of or acting for the State designated by the applicant under Chapter I of this Treaty;

(xiv) "elected Office" means the national Office of or acting for the State elected by the applicant under Chapter 11 of this Treaty;


mandes internationales et nationales;

ix) toute référence å un « brevet» s'en-tend comme une référence aux brevets na­tionaux et régionaux;

x) toute référence ä la « législation na­ tionale » s'entend comme une référence å la législation nationale d'un Etat contractant ou, lorsqu'il s'agit d'une demande régionale ou d'un brevet regional, au traité qui pré­voit le depöt de demandes régionales ou la délivrance de brevets régionaux;

xi) on entend par « date de priorité», aux fins du calcul des délais :

a)    lorsque la demande internationale comporte une revendication de priorité selon fartide 8, la date du dépot de la demande dont ta priorité est ainsi revendiquée;

b)    lorsque la demande internationale comporte plusieurs revendications de priori­té selon fartide 8, la date du dépöt de la demande la plus ancienne dont la priorité est ainsi revendiquée;

c)    lorsque la demande internationale ne comporte aucune revendication de priorité selon fartide 8, ta date du dépot interna­tional de cette demande;

xii) on entend par «office national» fadministration gouvernementale d'un Etat contractant chargée de délivrer des brevets; toute référence ä un «office national» s'entend également comme une référence ä toute administration intergouvernementale chargée par plusieurs Etats de délivrer des brevets régionaux, å condition que fun de ces Etats au moins soit un Etat contractant et que ces Etats aient autorise ladite admi­nistration ä assumer les obligations et ä exercer les pouvoirs que le present traité et le réglement d'exécution attribuent aux offices nationaux;

xiii) on entend par «office désigne» foffice national de 1'Etat désigne par le dé­posant conformément au chapitre I du pre­sent traité, ainsi que tout office agissant pour cet Etat;

xiv) on entend par « office élu » foffice national de 1'Etat élu par le déposant con­ formément au chapitre II du present traité, ainsi que tout office agissant pour cet Etat;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             17

ningar;

ix) "patent": med uttrycket avses såväl nationella som regionala patent;

x) "nationell lag": den nationella lagen i fördragsslutande stat eller, i fråga om re­gional ansökan eller regionalt patent, det fördrag som reglerar ingivandet av regiona­la ansökningar och meddelandet av regio­nala patent;

xi) "prioritetsdag": vid beräkning av tidsfrister,

a)    när internationell ansökan innehåller yrkande om prioritet enligt artikel 8, ingiv­ningsdagen för den ansökan från vilken prioritet åberopas;

b)    när intemationell ansökan innehåller flera yrkanden om prioritet enligt artikel 8, ingivningsdagen för den tidigaste av de an­sökningar från vilken prioritet åberopas;

c)    när internationell ansökan icke inne­håller prioritetsyrkande enligt artikel 8, an­sökningens internationella ingivningsdag;

xii) "nationell patentmyndighet": den statliga myndighet i fördragsslutande stat som har till uppgift att meddela patent; med "nationell patentmyndighet" förstås även mellanstatiig myndighet åt vilken fle­ra stater uppdragit att meddela regionala patent, under förutsättning att åtminstone en av dessa stater är fördragsslutande stat och att dessa stater uppdragit åt den myn­digheten att åtaga sig de skyldigheter och utöva de befogenheter som enligt denna konvention och tillämpningsföreskrifterna tillkommer nationella patentmyndigheter;

xiii) "designerad myndighet": den natio­nella patenlmyndighelen i stat, som desig­nerats av sökanden enligt kapitel I i denna konvention, eller den nationella patentmyn­dighet som verkar för sådan stat;

xiv) "utvald myndighet": den nationella patentmyndigheten i stat, som valts av sö­kanden enligt kapitel II i denna konven­tion, eller den nationella patentmyndighet som verkar för en sådan stat; 2 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Dd B


Prop. 1977/78:1. Dd B


(xv) "receiving Office" means the nation­al Office or the intergovernmental organi­zation with which the international applica­tion has been filed;

(xvi) "Union" means the International Patent Coopération Union;

(xvii) "Assembly" means the Assembly of the Union;

(xviii) "Organization" means the World Intellectual Property Organization;

(xix) "International Bureau" means the International Bureau of the Organization and, as long as it subsists, the United Inter­national Bureaux for the Protection of Intel­lectual Property (BIRPI);

(xx) "Director General" means the Direc­tor General of the Organization and, as long as BIRPl subsists, the Director of BIRPl.


xv) on entend par «office récepteur» foffice national ou forganisation inter­gouvernementale oö la demande interna­tionale a été déposée;

xvi) on entend par « Union » f Union in­ternationale de coopération en matiére de brevets;

xvii) on entend par « Assemblée » f As­semblée de fUnion;

xviii) on entend par « Organisation » fOr­ganisalion mondiale de la propriété intellec-ttielle;

xix) on entend par «Bureau internatio­nal » le Bureau international de fOrganisa­lion et, tant qu'ils existeront, les Bureaux internationaux réunis pour la protection de la propriété intellectuelle (BIRPI);

xx) on entend par « Directeur general » le Directeur general de fOrganisalion et, tant que les BIRPI existeront, le Directeur des BIRPI.


 


CHAPTER I

INTERNATIONAL APPLICATION ÄND

INTERNATIONAL SEARCH


CHAPITRE I DEMANDE INTERNATIONALE ET RECHERCHE INTERNATIONALE


 


Artide 3 The International Application

(1)    Applications for the protection of inventions in any of the Contracting States may be filed as intemational applications under this Treaty.

(2)    Än international application shall con­tain, as specified in this Treaty and the Reg­ulations, a request, a description, one or more claims, one or more drawings (where required), and an absiract.

(3)    The absiract merely serves the pur­pose of technical information and cannot be taken into account for any other purpose, particularly not for the puipose of inter-preting the scope of the protection sought.

(4)    The international application shall:

(i) be in a prescribed language;


Artide 3 Demande internationale

1)         Les demandes de protection des in­ventions dans tout Etat contractant peuvent étre déposées en tant que demandes interna­tionales au sens du present traité.

2)    Une demande internationale doit com-porter, conformément au present traité et au réglement d'exécution, une requéte, une description, une ou plusieurs revendications, un ou plusieurs dessins (lorsqu'ils sont re­quis) et un abrégé.

3)    L'abrégé sert exdusivement ä des fins d'information technique; il ne peut étre pris en considération pour aucune autre fin, notamment pour apprécier fétendue de la protection demandée.

4)    La demande internationale :

i) doit étre rédigée dans une des langues prescrites;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             19

xv) "mottagande myndighet": den natio­nella patentmyndighet eUer mellanstatliga organisation till vilken intemationell ansö­kan ingivits;

xvi) "unionen": Unionen för internatio­nellt patentsamarbete;

xvii) "församlingen": unionens försam­ling;

xviii) "organisationen": Världsorganisa­tionen för den intellektuella äganderätten;

xix) "internationella byrån": organisatio­nens internationella byrå och, så länge de består. De förenade internationella byråer­na för skydd av den intellektuella ägande­rätten (BIRPl);

xx) "generaldirektören": organisationens generaldirektör och, så länge BIRPI består, direktören för BIRPI.

KAPITEL I INTERNATIONELL ANSÖKAN OCH INTERNATIONELL NYHETS­GRANSKNING

Artikel 3

Internationell ansökan

1.         Ansökan om skydd för uppfinning i fördragsslutande stat får inges som interna­tionell ansökan enligt denna konvention.

2.    Internationell ansökan skall i enlighet med vad som närmare anges i denna kon­vention och i tillämpningsföreskrifterna in­nehålla en anhållan, en beskrivning, ett eller flera patentkrav, en eller flera ritningar (om så erfordras) och ett sammandrag.

3.         Sammandraget tjänar enbart som tek­nisk information och fär icke tillmätas be­tydelse för något annat ändamål, i synner­het ej för tolkning av det begärda skyddets omfattning.

4.    I fråga om intemationell ansökan gäl­ler att

i) ansökningen skall vara avfattad på fö­reskrivet språk;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


20


 


(ii) comply with the prescribed physical requirements;

(iii) comply with the prescribed require­ment of unity of invention;

(iv) be subject to the payment of the prescribed fees.


ii) doit remplir les conditions matérielles prescrites;

iii) doit satisfaire ä fexigence prescrite d'unité de finvention;

iv) est soumise au paiement des taxes prescrites.


 


Artide 4 The Request

(1) The request shall contain:

(i) a petition to the effect that the interna­tional application be processed according to this Treaty;

(ii) the désignation of the Contracting State or States in which protection for the invention is desired on the basis of the in­temational application ("designated States"); if for any designated State a regional patent is available and the applicant wishes to ob­tain a regional patent rather than a national patent, the request shall so indicate; if, under a treaty concerning a regional patent, the applicant cannot limit his application to certain of the States party to that treaty, désignation of one of those States and the indication of the wish to obtain the regional patent shall be treated as désignation of all the States party to that treaty; if, under the national law of the designated State, the désignation of that State has the effect of an application for a regional patent, the désignation of the said State shall be treated as an indication of the wish to obtain the regional patent;

(iii) the name of and other prescribed data concerning the applicant and the agent (if any);


Artide 4 Requéte

1) La requéte doit comporter :

i) une petition selon laquelle la demande internationale doit étre traitée conformé­ment au present traité;

ii) la désignation du ou des Etats con­tractants oii la protection de finvention est demandée sur la base de la demande inter­nationale (« Etats désignés »); si le déposant peut et désire, pour tout Etat désigne, obtenir un brevet regional au lieu d'un brevet national, la requéte doit findiquer; si le déposant ne peut, en vertu d'un traité relatif ä un brevet regional, limiter sa de­mande å certains des Etats parties audit traité, la désignation de fun de ces Etats et findication du désir d'obtenir un brevet regional doivent étre assimUées ä une dé­signation de tous ces Etats; si, selon la législation nationale de 1'Etat désigne, la désignation de cet Etat a les effets d'une demande régionale, cette désignation doit étre assimilée å findication du désir d'obte-nir un brevet regional;

iii) le nom et les autres renseignements presents relatifs au déposant et au manda-taire (te cas échéant);


 


(iv) the title of the invention;

(v) the name of and other prescribed data concerning the inventor where the national law of at least one of the designated States requires that these indications be furnished at the time of filing a national application. Otherwise, the said indications may be fur­nished either in the request or in separate notices addressed to each designated Office whose national law requires the fumishing of the said indications but allows that they


iv) le titre de finvention;

v) le nom de finventeur et les autres renseignements prescrits le concernant, dans le cas oil la législation d'au moins fun des Etats désignés exige que ces indications soient fournies dés le dépot d'une demande nationale; dans les autres cas, lesdites indi­cations peuvent figurer soit dans la requéte soit dans des notices distinctes adressées ä chaque office désigne dont la législation nationale exige ces indications mais permet


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                              21

ii) ansökningen skall uppfylla de krav som uppställes i formellt avseende;

iu) ansökningen skall uppfylla vad som föreskrives om uppfinningens enhet;

iv) för ansökningen skall betalas före­skrivna avgifter.

Artikel 4 Anhållan

1. AnhåUan skall innehålla:

i) framställning om att den internatio­nella ansökningen skall handläggas enligt denna konvention;

ii) angivande (designering) av den eller de fördragsslutande stater i vilka skydd för uppfinningen begäres på grundval av den internationella ansökningen ("designerade stater"); om regionalt patent kan erhållas för designerad stat och sökanden önskar er­håUa sådant patent i stället för nationellt patent, skall detta anges i anhållan; om sö­kanden enligt fördrag rörande regionalt pa­tent icke kan begränsa sin ansökan till att avse endast vissa av de stater som tillträtt detta fördrag, skall designering av en av dessa stater och begäran att få regionalt patent anses innebära designering av alla stater som tillträtt nämnda fördrag; om en­ligt den nationella lagen i designerad stat de­signering av den staten har samma verkan som ansökan om regionalt patent, skall de­signering av nämnda stat anses innebära be­gäran om att få regionalt patent;

iii) sökandens namn och andra föreskriv­na uppgifter om honom och, i förekomman­de fall, motsvarande uppgifter om hans ombud;

iv) benämning på uppfinningen;

v) uppfinnarens namn och andra före­skrivna uppgifter om honom, om enligt den nationella lagen i minst en av de designe­rade staterna dessa uppgifter skall länmas när en nationell ansökan inges; i annat faU får dessa uppgifter lämnas antingen i an­hållan eller i särsldlt meddelande till den designerade myndigheten i varje stat vars nationella lag kräver att nämnda uppgifter lämnas men tillåter att detta sker senare


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


22


 


be furnished at a time låter than that of the filing of a national application.

(2)    Every désignation shall be subject to the payment of the prescribed fee within the prescribed time limit.

(3)    Unless the applicant asks for any of the other kinds of protection referred to in Artide 43, désignation shall mean that the desired protection consists of the grant of a patent by or for the designaled State. For the purposes of this paragraph. Artide 2(ii) shall not apply.

(4)    Failure to indicate in the request the name and other prescribed data conceming the inventor shall have no consequence in any designated State whose national law requires the furnishing of the said indica­tions but allows that they be :fumished at a time låter than that of the fUing of a nation­al application. FaUure to furnish the said indications in a separate notice shall have no consequence in any designated State whose national law does not require the fumishing of the said indications.


qu'elles ne soient données qu'aprés le dépot de la demande nationale.

2)    Toute désignation est soumise au paie­ment, dans le délai prescrit, des taxes pre­scrites.

3)    Si le déposant ne demande pas d'autres titres de protection vises å fartide 43, la désignation signifie que la protection de­mandée consiste en la délivrance d'un brevet par ou pour 1'Etat désigne. Aux fins du present alinéa, fartide 2.ii) ne s'applique pas.

4)    L'absence, dans la requéte, du nom de finventeur et des autres renseignements concernant finventeur n'entraine aucune consequence dans les Etats désignés dont la législation nationale exige ces indications mais permet qu'elles ne soient données qu'aprés le dépot de la demande nationale. L'absence de ces indications dans une notice distincte n'entrame aucune consequence dans les Etats désignés oii ces indications ne sont pas exigées par la législation nationale.


 


Artide 5 The Description The description shall disdose the inven­tion in a manner sufficiently clear and com­plete for the invention to be carried out by a person skUled in the art.


Artide 5 Description La  description  doit  exposer  finvention d'une maniére suffisamment claire et com­plete pour qu'un homme du métier puisse fexécuter.


 


Artide 6

The Claims

The   claim   or   claims   shall  define   the

matter   for   which   protection   is   sought.

Claims  shall  be  clear and concise.  They

shall be fully supported by the description.


Artide 6 Revendications La ou les revendications doivent définir fobjet de la protection demandée. Les re­vendications doivent étre claires et concises. Elles doivent se fonder entiérement sur la description.


 


Ariicle 7 Tlie Drawings (1) Subject  to   the  provisions  of  para­graph   (2)(ii),   drawings  shall  be  required when they are necessary for the understand­ing of the invention.


Artide 7 Dessins 1) Sous   réserve   de   falinéa   2)ii),   des dessins doivent étre fournis lorsqu'ils sont nécessaires å fintelligence de finvention.


(2) Where, without being necessary for                       2) Si  finvention  est  d'une  nature  telle


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            23

än vid ingivandet av nationell ansökan.

2.    För varje designering skall inom före­ skriven tid betalas föreskriven avgift.

3.    Om sökanden icke begär någon av de andra former av skydd som avses i artikel 43, innebär designering begäran om skydd i form av patent meddelat av den designerade staten eller med verkan för denna. Vid till­lämpning av detta stycke gäller icke artikel 2.U.

4.    Underlåtenhet att i anhållan uppge uppfinnarens namn och lämna andra före­skrivna uppgifter rörande uppfinnaren skall ej medföra rättsverkan i sådan designerad stat vars nationella lag kräver att dessa upp­gifter lämnas men tUlåter att detta sker se­nare än vid ingivandet av nationell ansökan. Underlåtenhet att lämna dessa uppgifter i särskilt meddelande skall ej medföra rätts-'erkan i sådan designerad stat vars natio­nella lag icke kräver att dessa uppgifter läm­nas.

Artikel 5 Beskrivning Beskrivningen  skall  vara  så  tydlig  och fullständig att en fackman med ledning där­av kan utöva uppfinningen.

Artikel 6

Paientkrav

Patentkravet eller patentkraven skall ange

vad  som  sökes  skyddat.   Patentkrav  skall

vara tydtiga och kortfattade. De skall ha

fullt stöd i beskrivningen.

Artikel 7 Ritningar

1.        Om ej annat följer av vad som före­skrives under 2.ii skall ritningar inges när sådana är nödvändiga för förståelsen av uppfinningen.

2.   Är ritningar ej nödvändiga för förstå-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


24


 


the understanding of the invention, the nature of the invention admits of illustra­tion by drawings:

(i) the applicant may include such draw­ings in the international application when filed,

(ii) any designated Office may require that the applicant fUe such drawings with it within the prescribed time limit.


qu'elle peut étre illustrée par des dessins, méme s'ils ne sont pas nécessaires ä son intelUgence :

i) le déposant peut inclure de tels dessins dans la demande internationale lors de son dépöt;

ii) tout office désigne peut exiger que le déposant lui foumisse de tels dessins dans le délai prescrit.


 


Artide 8 Claiming Priority (1) The international application may contain a declaration, as prescribed in the Regulations, claiming the priority of one or more earlier applications filed in or for any country party to the Paris Convention for the Protection of Industrial Property.

(2)(a) Subject to the provisions of sub­paragraph (b), the conditions for, and the effect of, any priority claim dedared under paragraph (1) shall be as provided in Ariicle 4 of the Stockholm Act of the Paris Conven­tion for the Protection of Industrial Prop­erty.

(b) The international application for which the priority of one or more earlier applications filed in or for a Contracting State is claimed may contain the désignation of that State. Where, in the intemational application, the priority of one or more na­tional applications filed in or for a designat­ed State is claimed, or where the priority of an international application having de­signated only one State is claimed, the conditions for, and the effect of, the priority claim in that State shall be governed by the national law of that State.


Artide 8 Revendication de priorité

1) La demande internationale peut com­porter une declaration, conforme aux pre-scriptions du réglement d'exécution, reven-diquant la priorité d'une ou de plusieurs demandes antérieures déposées dans ou pour tout pays partie å la Convention de Paris pour la protection de la propriété indus­trielle.

l)a) Sous réserve du sous-alinéa b), les conditions et les effets de toute revendica­tion de priorité présentée conformément å falinéa 1) sont ceux que prévoit fartide 4 de 1'Äcte de Stockholm de la Convention de Paris pour la protection de la propriété in­dustrielle.

b) La demande internationale qui reven-dique la priorité d'une ou plusieurs deman­des antérieures déposées dans ou pour un Etat contractant peut designer cet Etat. Si la demande internationale revendique la priorité d'une ou de plusieurs demandes nationales déposées dans ou pour un Etat désigne ou la priorité d'une demande inter­nationale qui avait désigne un seul Etat, les conditions et les effets produits par la reven­dication de priorité dans cet Etat sont ceux que prévoit la législation nationale de ce dernier.


 


Artide 9 Tlie Applicant (1) Any resident or national of a Con­tracting State may filé an international ap­plication.


Artide 9

Déposant 1) Toute personne domiciliée dans un Etat contractant et tout national d'un tel Etat peuvent déposer  une demande  internatio­nale.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             25

elsen av uppfinningen men är uppfirmingen av sådant slag att den kan belysas med rit­ningar,

i) får sökanden låta sådana ritningar in­gå i den internationella ansökningen när denna inges,

ii) får varje designerad myndighet kräva att sökanden till denna myndighet inger så­dana ritningar inom föreskriven tid.

Artikel 8 Yrkande om prioritet

1.      Intemationell ansökan får enligt vad som föreskrives i tUlämpningsbestämmelser-na innehålla förklaring, i vilken yrkas prio­ritet från en eller flera tidigare ansökningar som ingivits i eller för land vilket är anslu­tet till Pariskonventionen för industriellt rättsskydd.

2.  a) I fråga om vUlkoren för och ver­kan av yrkande om prioritet som framställts enligt bestämmelsen under 1 gäller vad som sägs i artikel 4 i Stockholmsakten av Paris­konventionen för industrieUt rättsskydd, om ej annat följer av vad som föreskrives un­der b.

b) Internationell ansökan, i vilken yrkas prioritet från en eller flera tidigare ansök­ningar som ingivits i eller för en fördrags­slutande stat, får innehåUa designering av denna stat. Om i internationell ansökan prio­ritet yrkas från en eller flera nationella an­sökningar som ingivits i eller för en desig­nerad stat, eller om prioritet yrkas från in­ternationell ansökan i vilken endast en stat designerats, skall vUlkoren för och verkan av yrkande om prioritet i den staten bestäm­mas av den statens nationella lag.

Artikel 9

Sökanden 1. Internationell ansökan får inges av den som har hemvist i eUer är medborgare i för­dragsslutande stat.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


26


 


(2)   The Assembly may decide to allow the residents and the nationals of any country party to the Paris Convention for the Pro­tection of Industrial Property which is not party to this Treaty to filé international applications.

(3)   The concepts of residence and na­tionality, and the application of those con­cepts in cases where there are several applicants or where the appUcants are not the same for all the designated States, are defined in the Regulations.


2)    L'Assemblée peut décider de permettre aux personnes domiciliées dans tout pays partie å la Convention de Paris pour la protection de la propriété industrielie qui n'est pas partie au present traité, ainsi qu'aux nationaux de ce pays, de déposer des demandes internationales.

3)    Les notions de domicile et de nationa­lité, ainsi que fapplication de ces notions lorsqu'il y a plusieurs déposants ou lorsque les déposants ne sont pas les mémes pour tous les Etats désignés, sont définies dans le réglement d'exécution.


 


Artide 10

The Receiving Office

The international application shall be filed

with the prescribed receiving Office, which

will check and process it as provided in this

Treaty and the Regulations.


Artide 10 Office récepteur La demande internationale doit étre dépo­sée auprés de foffice récepteur prescrit, qui la contröle et la traite conformément au pre­sent traité et au réglement d'exécution.


 


Artide 11

Filing Date and Effects of the International Application (1) The receiving Office shall accord as the international filing date the date of receipt of the intemational application, provided that that Office has found that, at the time of receipt:


Artide 11

Date du dépot et effets de la demande internationale 1) L'office récepteur accorde, en tant que date du dépöt intemational, la date de re­ception de la demande internationale pour autant qu'il constate, lors de cette reception, que :


 


(i) the applicant does not obviously lack, for reasons of residence or nationaUty, the right to fUe an international application with the receiving Offk;e,

(ii) the international application is in the prescribed language,

(iii) the international application contains at least the following elements:

(a)    an indication that it is intended as an international application,

(b)   the désignation of at least one Con­tracting State,

(c)    the name of the applicant, as pre­scribed.


i) le déposant n'est pas dépourvu mani-festement, pour des raisons de domicile ou de nationalité, du droit de déposer une de­mande internationale auprés de foffice ré­cepteur;

ii) la demande internationale est rédigée dans la langue prescrite;

iii) la demande internationale comporte au moins les elements suivants :

a)    une indication selon laquelle elle a été déposée ä titre de demande internatio­nale;

b)    la désignation d'un Etat contractant au moins;

c)    le nom du déposant, indiqué de la maniére prescrite;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             27

2.    Församlingen får besluta att interna­tioneU ansökan får inges av den som har hemvist i eller är medborgare i land som tiUträtt Pariskonvenlionen för industriellt rättsskydd men icke tillträtt denna konven­tion.

3.    I tillämpningsföreskrifterna definieras begreppen hemvist och medborgarskap samt regleras tillämpningen av dessa begrepp när det finns flera sökande eller när det ej är samma sökande för alla designerade stater.

Artikel 10 Mottagande myndighet Internationell ansökan skall inges tUl fö­reskriven mottagande myndighet, som skall kontrollera och handlägga den i enlighet med vad som stadgas i denna konvention och i tillämpningsföreskrifterna.

Artikel 11

Ingivningsdag för och rättsverkan av internationell ansökan

1. Mottagande myndighet skall som in­ternationell ingivningsdag fastställa den dag då myndigheten mottog den internationella ansökningen, under fömtsättning att myn­digheten finner att vid tidpunkten för mot­tagandet

i) det icke är uppenbart att sökanden på grund av sitt hemvist eller sitt medborgar­skap ej har rätt att inge internationell an­sökan till den mottagande myndigheten;

ii) den internationella ansökningen är av­fattad på föreskrivet språk;

iii) den internationella ansökningen in­nehäller åtminstone följande uppgifter:

a)    uppgift om att den är avsedd som in­ternationell ansökan;

b)   designering av minst en fördragsslu­tande stat;

c)    sökandens namn angivet på föreskrivet sätt;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


28


 


(d) a part which on the face of it appears to be a description,

fe) a part which on the face of it appears to be a claim or claims.

(2)(a) If the receiving Office finds that the intemational application did not, at the time of receipt, fulfill the requirements listed in paragraph (1), it shall, as provided in the Regulations, invite the applicimt to filé the required correetion.

(b) If the applicant complies with the invitation, as provided in the Regulations, the receiving Office shall accord as the international filing date the date of receipt of the required correetion.

(3)    Subject to Artide 64(4), any interna­tional application fulfilling the require­ments listed in items (i) to (iii) of para­graph (1) and accorded an international filing date shall have the effect of a regular national application in each designated State as of the intemational fUing date, which date shall be considered to be the actual filing date in each designated State.

(4)    Any intemational application fulfill­ing the requirements listed in items (i) to (iii) of paragraph (1) shall be equivalent to a regular national fUing within the meaning of the Paris Convention for the Protection of Industrial Property.


d)  une partie qui, å premiére vue, semble
constituer une description;

e)  une partie qui, å premiére vue, semble
constituer une ou des revendications.

2)ä) Si foffice récepteur constate que la demande intemationale ne remplit pas, lors de sa reception, les conditions enumérées ä falinéa 1), il invite le déposant, conformé­ment au réglement d'exécution, å faire la correetion nécessaire.

b) Si le déposant donne suite å cette invitation, conformément au réglement d'exécution, foffice récepteur accorde, en tant que date du dépöt intemational, la date de reception de la correetion exigée.

3)    Sous réserve de fartide 64.4), toute demande intemationale rempUssant les con­ditions enumérées aux points i) ä iii) de falinéa 1) et å laqueUe une date de dépot international a été accordée a, dés la date du dépot international, les effets d'un dépot national régulier dans chaque Etat désigne; cette date est considérée comme date de dépot effectif dans chaque Etat désigne.

4)    Toute demande internationale rem­pUssant les conditions enumérées aux points i) å iii) de falinéa 1) est considérée comme ayant la valeur d'un dépot national régulier au sens de la Convention de Paris pour la protection de la propriété industrielle.


 


Artide 12

Transmittal of the International Application to the International Bureau and the Interna­tional Searching Authority (1) One copy of the international applica­tion shall be kept by the receiving Office ("home copy"), one copy ("record copy") shall be transmitted to the International Bureau, and another copy ("search copy") shall be transmitted to the competent In­ternational Searching Authority referred to in Artide 16, as provided in the Regula­tions.


Artide 12

Transmission de la demande internationale au Bureau international et å 1'administra-tion chargée de la recherche internationale 1) Un exemplaire de la demande inter­nationale est conserve par foffice récepteur (« copie pour foffice récepteur »), un exem­plaire (« exemplaire original ») est transmis au Bureau international et un autre exem­plaire (« copie de recherche ») est transmis å fadministration compétente chargée de la recherche internationale visée å fartide 16, conformément au réglement d'exécution.


(2) The record copy shall be considered                      2) L'exemplaire   original   est   considéré


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                            29

d)   en del som vid ett ytligt betraktande
förefaller vara en beskrivning;

e)   en del som vid ett ytligt betraktande
förefaller vara ett eller flera patentkrav.

2.  a) Finner den mottagande myndighe­
ten att den intemationella ansöknmgen vid
tidpunkten för mottagandet ej uppfyllde de
krav som anges under 1, skall myndigheten
i enlighet med vad som sägs i tUlämpnings-
föreskrifterna anmoda sökanden att vidtaga
erforderlig rättelse.

b) Efterkommer sökanden denna anmo­dan i enUghet med vad som sägs i tillämp­ningsföreskrifterna, skall den mottagande myndigheten som intemationell ingivnings­dag fastställa den dag då begärd rättelse mottogs.

3.      Om ej annat följer av vad som sägs i artikel 64.4, skall internationell ansökan, som uppfyller under 1. i—iii angivna krav och som erhållit intemationell ingivnings­dag, från den intemationella ingivningsda­gen ha samma verkan som en vanlig natio­nell ansökan i varje designerad stat. Denna dag skall anses såsom faktisk ingivnings­dag i varje designerad stat.

4.      Internationell ansökan som uppfyller under 1. i—iii angivna krav skall vid tUl-lämpning av Pariskonventionen för indu­striellt rättsskydd jämställas med en vanlig nationell   ansökan.

Artikd 12

Översändande av internationell ansökan till internationella byrån och internationella ny­hetsgranskningsmyndigheten

1.         Ett exemplar av den internationella an­sökningen skall behållas av den mottagande myndigheten ("mottagande myndighetens exemplar"), ett exemplar ("arkivexempla­ret") skall sändas till internationella byrån och ett exemplar ("granskningsexemplaret") skall i enlighet med vad som sägs i tillämp­ningsföreskrifterna sändas tUl den behöriga internationella nyhetsgranskningsmyndighet som avses i artikel 16.

2.         Arkivexemplaret skall anses vara ori-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


30


 


the true copy of the international applica­tion.

(3) The international application shall be considered withdrawn if the: record copy has not been received by the; Intemational Bureau within the prescribed time limit.


comme fexemplaire authentique de la de­mande internationale.

3) La demande internationale est consi­dérée comme retirée si le Bureau intema­tional ne regoit pas fexemplaire original dans le délai prescrit.


 


Artide 13

Availability of Copy of the International Application to Designated Offices

(1)  Any designated Office may ask the
Intemational Bureau to transmit to it a copy
of the international application prior to the
communication provided for in Artide 20,
and the International Bureau shall transmit
such copy to the designated (3ffice as soon
as possible after the expiration of one year
from the priority date.

(2)       (fl) The applicant may, at any time,
transmit a copy of his intemational applica­
tion to any designated Office.

(b)  The applicant may, at any time, ask
the International Bureau to transmit a copy
of his international application to any de­
signated Office, and the International
Bureau shall transmit such copy to the de­
signated Office as soon as possible.

(c)   Any national Office may notify the
Intemational Bureau that it does not wish to
receive copies as provided for in subpara­
graph (b), in which case that subparagraph
shall not be applicable in respect of that
Office.


Artide 13

Possibilité pour les offices désignés de re­cevoir copie de la demande internationale 1) Tout office désigne peut demander au Bureau international une copie de la de­mande internationale avant la communica­tion prévue ä fartide 20; le Bureau intema­tional lui remet cette copie dés que possi­ble apres fexpiration d'un délai d'une année ä compter de la date de priorité.

2)a) Le déposant peut, en tout temps, re-mettre å tout office désigne une copie de sa demande internationale.

b)   Le déposant peut, en tout temps, de­mander au Bureau international de remettre ä tout office désigne une copie de sa de­mande internationale; le Bureau interna­tional remet dés que possible cette copie audit office.

c)    Tout office national peut notifier au Bureau international qu'U ne désire pas re­cevoir les copies visées au sous-alinéa b); dans ce cas, ledit sous-alinéa ne s'applique pas pour cet office.


 


Artide 14

Certain Def eds in the International Application

(l)(a) The receiving Office shall check whether the intemational application con­tains any of the following defects, that is to say:

(i) it is not signed as provided in the Reg­ulations;

(ii) it does not contain the prescribed indications conceming the applicant;

(iii) it does not contain a titte;


Artide 14 Irrégulariiés dans la demande internationale

l)ä) L'office récepteur vérifie si la de­mande internationale :

i) est signée conformément au réglement d'exéeution;

ii) comporte les indications prescrites au sujet du déposant;

iii) comporte un titre;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             31

ginalexemplar av den internationella ansök­ningen.

3. Den internationella ansökningen skall anses återkallad om arkivexemplaret ieke har kommit internationella byrån tillhanda inom föreskriven tid.

Artikd 13

Möjlighet för designerad myndighet att få tillgång till internationell ansökan

1. Designerad patentmyndighet får begä­ra att internationella byrån skall tillställa myndigheten avslcrift av den internationella ansökningen innan sådant översändande som föreskrives i artikel 20 ägt rum. Intematio­nella byrån skall i så fall sända denna av­skrift till den designerade myndigheten sna­rast efter det att ett år förflutit från priori­tetsdagen.

2.a) Sökanden får när som helst sända avskrift av sin internationella ansökan till designerad myndighet.

b)    Sökanden får när som helst begära att internationella byrån skall sända avskrift av hans internationella ansökan till designerad myndighet. Internationella byrån skall i så fall så snart som möjligt sända denna av­skrift till nämnda myndighet.

c)    Nationell patentmyndighet får med­dela internationella byrån att den icke öns­kar mottaga avskrift enligt b. I sådant fall skall nämnda punkt icke gälla i fråga om den myndigheten.

Ariikel 14 Vissa brister i internationell ansökan

La) Mottagande myndighet skaU under­söka om den internationella ansökningen

i) är undertecknad enligt tillämpningsfö­reskrifterna;

ii) innehåller föreskrivna uppgifter rö­rande sökanden;

iii) innehåller benämning på uppfinning-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


32


 


(iv) it does not contain an abstract;

(v) it does not comply to the extent provided in the Regulations with the pre­scribed physical requirements.

(b) If the receiving Office finds any of the said defects, it shaU invite the applicant to correct the intemational application within the prescribed time limit, failing which that application shall be considered withdrawn and the receiving Office shall so declare.


iv) comporte un abrégé;

v) remplit, dans la mesure prévue par le réglement d'exécution, les conditions ma­térielles prescrites.

b) Si foffice récepteur constate que fune de ces prescriptions n'est pas observée, il invite le déposant å corriger la demande internationale dans le délai prescrit; a dé­faut, cette demande est considérée comme retirée et foffice récepteur le declare.


 


(2) If the intemational application refers to drawings which, in fact, are not induded in that application, the receiving Office shall notify the applicant acc:ordingly and he may furnish them within the prescribed time limit and, if he does, the international filing date shall be the date on which the drawings are received by the receiving Office. Otherwise, any reference to the said drawings shall be considered non-existent.

(3)(a) If the receiving Office finds that, within the prescribed time limits, the fees prescribed under Artide 3(4)(iv) have not been paid, or no fee prescribed under Ar­tide 4(2) has been paid in respect of any of the designated States, the intemational application shall be considered withdrawn and the receiving Office shall so declare.

(b) If the receiving Office finds that the fee prescribed under Artide 4(2) has been paid in respect of one or more (but less than all) designated States within the pre­scribed time limit, the désignation of those States in respect of which it has not been paid within the prescribed time limit shall be considered withdrawn and the receiving Office shall so declare.

(4) If, after having accorded an interna­tional filing date to the intemational appli­cation, the receiving Office finds, within the prescribed time limit, that any of the requirements listed in items (i) to (iii) of Artide 11(1) was not complied with at that date, the said application shaU be considered withdrawn and the receiving Office shall so declare.


2) Si la demande internationale se référe ä des dessins bien que ceux-ci ne soient pas indus dans la demande, foffice récepteur le notifie au déposant, qui peut remettre ces dessins dans le délai prescrit; la date du dé­pot international est alors la date de re­ception desdits dessins par foffice récepteur. Sinon, toute référence a de tels dessins est considérée comme inexistante.

3)a) Si foffice récepteur constate que les taxes prescrites par fartide 3.4)iv) n'ont pas été payées dans le délai prescrit ou que la taxe prescrite par fartide 4.2) n'a été payée pour aucun des Etats désignés, la demande internationale est considérée comme retirée et foffice récepteur le declare.

b) Si foffice récepteur constate que la taxe prescrite par fartide 4.2) a été payée dans le délai prescrit pour un ou plusieurs Etats désignés (mais non pour tous ces Etats), la désignation de ceux desdits Etats pour lesquels la taxe n'a pas été payée dans le délai prescrit est considérée comme reti­rée et foffice récepteur le declare.

4) Si, apres qu'il a accordé å la demande internationale une date de dépot internatio­nal, foffice récepteur constate, dans le dé­lai prescrit, que fune quelconque des con­ditions enumérées aux points i) ä iii) de fartide 11.1) n'était pas remplie å cette date, cette demande est considérée comme retirée et foffice récepteur le declare.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            33

iv) innehåller sammandrag;

v) i den utsträckning som anges i tillämp­ningsföreskrifterna uppfyller de krav som uppställes i fråga om ansökningshandlingar­nas utformning i formellt avseende.

b) Finner mottagande myndighet att des­sa krav ej är uppfyllda, skall myndigheten anmoda sökanden att inom föreskriven tid avhjälpa bristerna i den internationella an­sökningen. Efterkommes ej denna anmodan skall ansökningen anses återkallad, och den mottagande myndigheten skall avge förkla­ring härom.

2. Hänvisas i den internationella ansök­ningen till ritningar, fastän dessa icke in­går i ansökningen, skall den mottagande myndigheten underrätta sökanden härom. Denne får i så fall inge dessa ritningar inom föreskriven tid. Gör sökanden detta, blir den internationella ingivningsdagen den dag då dessa ritningar kom den mottagande myndigheten tillhanda. I annat fall lämnas hänvisningen tUl sådana ritningar utan av­seende.

3.a) Finner mottagande myndighet att de avgifter som föreskrives i artikel 3.4.iv icke betalats inom föreskriven tid eller att av­gift som föreskrives i artikel 4.2 icke erlagts för minst en av de designerade staterna, skall den internationella ansökningen anses återkallad. Den mottagande myndigheten skall avge förklaring härom.

b) Finner mottagande myndighet att av­gift som föreskrives i artikel 4.2 betalats inom föreskriven tid för en eller flera (men ej för alla) designerade stater, skall designe­ringen av de stater för vilka avgift ej erlagts inom föreskriven tid anses återkallad. Den mottagande myndigheten skall avge förkla­ring härom.

4. Om mottagande myndighet, efter det att internationell ansökan åsatts internatio­nell ingivningsdag, inom föreskriven tid finner att något av de krav som anges i ar­tikel 11.1. i—iii icke var uppfyllda nämnda dag, skall ansökningen anses återkallad. Den mottagande myndigheten skall avge förklarin" härom.

3 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Del B


Prop. 1977/78:1. Dd B


34


 


Artide 15 The International Search

(1)    Each international application shall be the subject of international search.

(2)    The objective of the intemational search is to discover relevant jDrior art.

(3)    International search shall be made on the basis of the claims, with due regard to the description and the drawings (if any).


Artide 15 Recherche internationale

1)         Chaque demande intemationale fait fobjet d'une recherche internationale.

2)    La recherche internationale a pour objet de découvrir fétat de la technique pertinent.

3)    La recherche intemationale s'effectue sur la base des revendications, compte tenu de la description et des dessins (le cas échéant).


 


(4) The International Searching Authority referred to in Artiete 16 shall endeavor to discover as much of the relevant prior art as its facilities permit, and shall, in any case, consult the documentation specified in the Regulations.

(5)(a) If the national law of the Contract­ing State so permits, the applicant who filés a national application with the national Office of or acting for such State may, subject to the conditions provided for in such law, request that a search similar to an international search ("intemational-type search") be carried out on such application.


4) L'administration chargée de la recher­che internationale visée å fartide 16 s'ef-force de découvrir fétat de la technique pertinent dans toute la mesure ou ses moyens le lui permettent et doit, en tout cas, consulter la documentation spécifiée par le réglement d'exécution.

5)a) Le titulaire d'une demande natio­nale déposée auprés de foffice national d'un Etat contractant ou de foffice agissant pour un tel Etat peut, si la législation nationale de cet Etat le permet, et aux conditions pré­vues par cette législation, demander qu'une recherche semblable ä une recherche inter­nationale (« recherche de type internatio­nal ») soit effectuée sur cette demande.


 


(b) If the national law of the Contracting State so permits, the national Office of or acting for such State may subject any na­tional application filed with it to an intema­tional-type search.

(c) The international-type search shall be carried out by the Intemational Searching ÄiUthority referred to in Artide 16 which would be competent for an intemational search if the national application were an international application and were filed with the Office referred to in subiparagraphs (a) and ifi). If the national application is in a language which the International Searching Authority considers it is not equipped to handle, the intemational-type search shaU be carried out on  a translation prepared


b)   L'office national d'un Etat contrac­tant ou foffice agissant pour un tel Etat peut, si la législation nationale de cet Etat le permet, soumettre å une recherche de type intemational toute demande nationale déposée auprés de lui.

c)    La recherche de type international est effectuée par fadministration chargée de la recherche intemationale, visée ä fartide 16, qui serait compétente pour procéder a la re­cherche intemationale si la demande natio­nale était une demande internationale dé­posée auprés de foffice vise aux sous-alinéas a) et b). Si la demande nationale est rédigée dans une langue dans laqueUe fadministra­tion chargée de la recherche internationale estime n'étre pas å méme de trailer la de­mande, la recherche de type international


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            35

Artikel 15 Internationell nyhetsgranskning

1.    Internationell ansökan skall underkas­tas internationell nyhetsgranskning.

2.    Den internationeUa nyhetsgranskning­en har till syfte att klarlägga teknikens ståndpunkt på vederbörande område.

3.    Den internationella nyhetsgranskning­en skall utföras på grundval av patentkraven med vederbörUg hänsyn tagen till beskriv­ningen samt till ritningarna, om sådana finnes.

4.    Den internationella nyhetsgransknings­myndighet som anges i artikel 16 skall strä­va efter att klarlägga teknikens ståndpunkt på vederbörande område i så stor utsträck­ning som dess resurser medger. Myndighe­ten skall i vart fall genomgå den dokumen­tation som anges i tillämpningsföreskrifter­na.

5.a) Om fördragsslutande stats nationel­la lag tillåter det, får sökande som inger nationell ansökan till den statens nationeUa patentmyndighet eller den nationella patent­myndighet som verkar för den staten, under de förutsättningar som anges i nämnda lag, begära att denna ansökan skall bli före­mål för nyhetsgranskning som motsvarar intemationell nyhetsgransknmg ("nyhets­granskning av internationellt slag").

b)   Om fördragsslutande stats nationella lag tillåter det, får den statens nationella patentmyndighet eller den nationella patent­myndighet som verkar för den staten låta varje nationell ansökan som inges till myn­digheten bli föremål för nyhetsgranskning av internationellt slag.

c)    Nyhetsgranskning av internationellt slag utföres av den intemationella nyhets­granskningsmyndighet som avses i artikel 16, vilken skulle ha varit behörig att utfö­ra internationell nyhetsgranskning om den nationella ansökningen hade varit intema­tionell ansökan och hade ingivits till den patenimyndighet som anges under a och b. Om den nationella ansökningen är av­fattad pä språk som den internationella ny­hetsgranskningsmyndigheten anser sig icke ha resurser att behandla, skall nyhetsgransk-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


36


 


by the applicant in a language prescribed for intemational applications and which the Intemational Searching Authority has under­taken to accept for international appUca-tions. The national application and the translation, when required, shall be present­ed in the form prescribed for intemational applications.


est effectuée sur la base d'une traduction préparée par le déposant dans une des lan­gues prescrites pour les demandes intema-tionales que ladite administration s'est enga­gée å accepter pour les demandes interna­tionales. La demande nationale et la traduc­tion, lorsqu'eUe est exigée, doivent étre pré­sentées dans la forme prescrite pour les de­mandes internationales.


 


Artide 16 The International Searching Authority

(1)    International search shall be carried out by an International Searching Authority, which may be either a national Office or an intergovernmental organization, such as the Intemational Patent Institute, whose tasks include the establishing of documentary search reports on prior art with respect to inventions which are the subject of applica­tions.

(2)    If, pending the estabUshment of a single International Searching Authority, there are several Intematio:nal Searching Authorities, each receiving Office shall, in accordance with the provisions of the appU­cable agreement referred to in paragraph (3)(/)), specify the International Searching Authority or Authorities competent for the searching of international applications filed with such Office.

(3)(fl) International Searching Authorities shall be appointed by the Assembly. Any national Office and any intergovernmental organization satisfying the reijuirements re­ferred to in subparagraph (c) may be appointed as International Searching Au­thority.

(b) Appointment shaU be conditional on the consent of the national Office or inter­governmental organization to be appointed and the condusion of an agreement, subject to approval by the Assembly, between such Office or organization and the Intemational


Artide 16

Administration chargée de la recherche in­ternaiionale

1)        La recherche internationale est effec­tuée par une administration chargée de la recherche internationale; celle-ci peut étre soit un office national, soit une organisation intergouvernementale, telle que finstitut in­ternational des brevets, dont les attributions comportent fétablissement de rapports de recherche documentaire sur fétat de la technique relatif ä des inventions objet de demandes de brevets.

2)   Si, en attendant 1'institution d'une seu­le administration chargée de la recherche internationale, il existe plusieurs administra­tions chargées de la recherche internationale, chaque office récepteur spécifie, conformé­ment aux dispositions de faccord applicable mentionné å falinéa 3)b), celle ou celles de ces administrations qui seront compétentes pour procéder å la recherche pour les de­mandes internationales déposées auprés de cet office.

3)fl) Les administrations chargées de la recherche internationale sont nommées par f Assemblée. Tout office national et toute organisation intergouvernementale qui satis-font aux exigences visées au sous-alinéa c) peuvent étre nommés en qualité d'admi-nistration chargée de la recherche internatio­nale.

b) La nomination dépend du consente­ment de foffice national ou de forganisa­tion intergouvernementale en cause et de la condusion d'un accord, qui doit étre approuve par 1'Ässemblée, entré cet office ou cette organisation et le Bureau interna-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             37

ning av internationellt slag utföras på en av sökanden utarbetad översättning till ett språk, som föreskrives för internationella ansökningar och som den internationella ny­hetsgranskningsmyndigheten åtagit sig att godtaga för internationella ansökningar. Den nationella ansökningen och översättningen, om sådan erfordras, skall uppfylla de krav i formellt avseende som föreskrives för in­ternationella ansökningar.

Artikel 16 Internationell nyhetsgranskningsmyndighet

1.    Den internationella nyhetsgranskning­en skall utföras av internationell nyhets­granskningsmyndighet. Denna myndighet kan vara antingen nationell patentmyndig­het eller mellanstatiig organisation, såsom internationella patentinstitutet, i vars upp­gifter ingår att upprätta nyhetsgransknings­rapporter beträffande teknikens ståndpunkt med avseende på uppfinningar som är före­mål för ansökningar om patent.

2.    Om det, till dess en enda internatio­nell nyhetsgranskningsmyndighet har upp­rättats, finns flera internationella nyhets­granskningsmyndigheter, skall varje motta­gande myndighet i enlighet med bestäm­melserna i sådant tillämpligt avtal som avses under 3.b ange den eller de nyhetsgransk­ningsmyndigheter som är behöriga att utfö­ra nyhetsgranskning av internationeU ansö­kan som ingivils till den mottagande myn­digheten.

3.a) De internationella nyhelsgransk­ningsmyndigheterna förordnas av försam­lingen. Nationell patentmyndighet och mel­lanstatiig organisation som uppfyller de krav som anges under c kan förordnas till internationell nyhetsgranskningsmyndighet.

b) Sådant förordnande förutsätter att ve­derbörande nationella patentmyndighet eller mellanstatiiga organisation ger sitt samtyc­ke och att avtal, som skall godkännas av församlingen, ingås mellan nämnda myndig­het   eller  organisation   och  internationeUa


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


38


 


Bureau. The agreement shall specify the rights and obligations of the parties, in particular, the formål underlaking by the said Office or organization to apply and observe all the common rules of interna­tional search.


tional. Cet accord spécifie les droits et ob­ligations des parties et contient en particu­lier fengagement formel dudit office ou de ladite organisation d'appliquer et d'observer toutes les régles communes de la recherche internationale.


 


(c)  The Regulations prescribe the mini­
mum requirements, particularly as to man­
power and documentation, which any Office
or organization must satisfy before it can be
appointed and must continue to satisfy while
it remains appointed.

(d)  Appointment shaU be for a fixed
period of time and may be extended for
further periods.

(e)  Before the Assembly makes a décision
on the appointment of any national Office
or intergovernmental organi:Lation, or on
the extension of its appointment, or before
it allows any such appointment to lapse, the
Assembly shall hear the interested Office or
organization and seek the advice of the
Committee for Technical Coopération re­
ferred to in Artide 56 once that Committee
has been established.


c)  Le réglement d'exécution prescrit les
exigences minimales, particuUérement en ce
qui concerne le personnel et la documenta­
tion, auxquelles chaque office ou organisa­
tion doit satisfaire avant qu'il puisse étre
nommé et auxquelles il doit continuer de
satisfaire tant qu'il demeure nommé.

d)  La nomination est faite pour une pé­
riode déterminée, qui est susceptible de
prolongation.

e)  Avant de prendre une décision quant
å la nomination d'un office national ou
d'une organisation intergouvernementale ou
quant å la prolongation d'une teUe nomina­
tion, de méme qu'avant de laisser une telle
nomination prendre fin, 1'Assemblée entend
foffice ou forganisation en cause et prend
favis du Comité de coopération technique
vise å fartide 56, une fois ce Comité établi.


 


Artide 17

Procedure Before the International Searching Authority

(1) Procedure before the Intemational Searching Authority shall be govemed by the provisions of this Treaty, the Regula­tions, and the agreement which the Intema­tional Bureau shall condude, subject to this Treaty and the Regulations, with the said Authority.

(2)(a) If the International Searching Au­thority considers

(i) that the international application re­lätes to a subject matter which the Interna­tional Searching Authority is not required, under the Regulations, to search, and in the particular case decides not to search, or

(ii) that the description, the claims, or the drawings, fail to comply with the prescribed


Artide 17

Procedure au sein de V administration char­gée de la recherche internationale

1) La procedure au sein de fadministra­tion chargée de la recherche internationale est déterminée par le present traité, le régle­ment d'exécution et faccord que le Bureau international conclut, conformément au pre­sent traité et au réglement d'exécution, avec cette administration.

2)ä) Si fadministration chargée de la re­cherche intemationale estime :

i) que la demande internationale concer­ne un objet a fégard duquel elle n'est pas tenue, selon le réglement d'exécution, de procéder å la recherche, et decide en fespé-ce ne pas procéder å la recherche, ou

ii) que la description, les revendications ou tes dessins ne remplissent pas les condi-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                            39

byrån. I detta avtal skall parternas rättighe­ter och skyldigheter anges, och det skall i synnerhet innehålla myndighetens eller or­ganisationens uttryckliga åtagande att till-lämpa och iakttaga aUa de aUmänna regler som gäller för internationell nyhetsgransk­ning.

c)   I tillämpningsföreskrifterna anges de
minimikrav, särskilt i fråga om personal
och dokumentation, vilka myndighet eller
organisation måste uppfylla innan den kan
förordnas och vilka den måste uppfyUa så
länge förordnandet består.

d)  Förordnande skall ges för viss tid. Det
kan förlängas.

e)   Innan församlingen fattar beslut röran­
de förordnande av nationell patentmyndig­
het eller mellanstatiig organisation eller rö­
rande förlängning av sådant förordnande
samt innan den låter sådant förordnande
upphöra, skall församlingen höra vederbö­
rande myndighet eller organisation och in­
hämta yttrande från den kommitté för tek­
niskt samarbete som nämns i artikel 56, om
denna kommitté upprättats.

Artikd 17

Förfarandet inför internationell nyhets­granskningsmyndighet

1.      Förfarandet inför internationeU nyhets­granskningsmyndighet regleras av denna konvention, av tillämpningsföreskrifterna och av det avtal som internationella byrån enligt konventionen och tiUämpningsföre­skrifterna sluter med nämnda myndighet.

2.      a) Finner den internationeUa nyhets­granskningsmyndigheten

i) att en internationell ansökan hänför sig tUl sådant som den internationella ny­hetsgranskningsmyndigheten enligt tUlämp-ningsföreskrifterna icke är skyldig att grans­ka och i ifrågavarande fall beslutar att icke granska, eller

ii) att beskrivning, patentkrav eller rit­ningar ej uppfyller föreskrivna krav oeh att


 


Prop. 1977/78:1. Del B


40


 


requirements to such an extent: that a mean-ingful search could not be carried out,

the said Authority shall so declare and shall notify the applicant and the Inter-nationd Bureau that no international search report will be established.

(b) If any of the situations referred to in subparagraph (a) is found to exist in con­nection with certain claims only, the interna­tional search report shall so indicate in re­spect of such claims, whereas, for the other claims, the said report shall be established as provided in Artide 18.

(3)(a) If the International Searching Au­thority considers that the international ap­plication does not comply with the require­ment of unity of invention as set forth in the Regulations, it shall invite the applicant to pay additional fees. The Intemational Searching Authority shall establish the inter­national search report on those parts of the international application which reläte to the invention first mentioned in the claims ("main invention") and, provided the re­quired additional fees have been paid within the prescribed time limit, on those parts of the international application which reläte to inventions in respect of which the said fees were paid.

(b) The national law of any designated State may provide that, where the national Office of that State finds the invitation, re­ferred to in subparagraph (a), of the Inter­national Searching Authority justified and where the applicant has not paid all addi­tional fees, those parts of the international application which consequently have not been searched shall, as far as effects in that State are concerned, be considered with­drawn unless a special fee is paid by the applicant to the national Office of that State.


tions prescrites, dans une mesure telle qu'une recherche significative ne peut pas étre effectuée,

elle le declare et notifie au déposant et au Bureau international qu'un rapport de re­cherche ne sera pas établi.

b) Si fune des situations mentionnées au sous-alinéa a) n'existe qu'en relation avec certaines revendications, le rapport de re­cherche internationale findique pour ces revendications etil est établi, pour les autres revendications, conformément å fartide 18.

3)ö) Si fadministration chargée de la re­cherche internationale estime que la deman­de internationale ne satisfait pas å fexigen­ce d'unité de finvention telle qu'elle est dé­finie dans le réglement d'exécution, elle in­vite le déposant å payer des taxes addition­nelles. L'administration chargée de la re­cherche internationale établit le rapport de recherche internationale sur les parties de la demande intemationale qui ont trait å fin­vention mentionnée en premier lieu dans les revendications (« invention principale ») et, si les taxes additionnelles requises ont été payées dans le délai prescrit, sur les parties de la demande intemationale qui ont trait aux inventions pour lesquelles lesdites taxes ont été payées.

b) La législation nationale de tout Etat désigne peut prévoir que, lorsque foffice na­tional de cet Etat estime justifiée finvita-tion, mentionnée au sous-alinéa a), de fad­ministration chargée de la recherche inter­nationale et lorsque le déposant n'a pas payé toutes les taxes additionnelles, les par­ties de la demande internationale qui n'ont par conséquent pas fait fobjet d'une recher­che sont considérées comme retirées pour ce qui concerne les effets dans cet Etat, ä moins qu'une taxe partieuliére ne soit payée par le déposant a foffice national dudit Etat.


 


Prop. 1977/78:1, Dd B                                                                                                                              41

bristema är av sådan omfattning att någon meningsfull granskning icke kan utföras,

skall nyhetsgranskningsmyndigheten avge förklaring härom samt underrätta sökanden och intemationella byrån om att internatio­nell nyhelsgranskningsrapport icke kommer att upprättas.

b) Föreligger någon av de omständighe­ter som anges under a endast i fråga om vissa patentkrav, skall den internationella nyhelsgranskningsrapporien ange detta be­träffande dessa patentkrav. 1 fråga om öv­riga patentkrav skall rapporten upprättas enligt artikel 18.

3.a) Anser intemationell nyhetsgransk­ningsmyndighet att internationell ansökan icke uppfyUer kravet på uppfinningens en­het, som detta krav är utformat i tUlämp-ningsföreskrifterna, skall den anmoda sö­kanden att betala tilläggsavgifter. Den in­ternationella nyhetsgranskningsmyndigheten skall upprätta internationell nyhelsgransk­ningsrapport rörande de delar av den in­temationella ansökningen som hänför sig till den uppfinning som anges först i patentkra­ven ("huvuduppfinningen") och, om erfor­derUga tilläggsavgifter betalats inom före­skriven tid, rörande de delar av den interna­tionella ansökningen som hänför sig tUl de uppfinningar för vilka sådana avgifter beta­lats.

b) I designerad stats nationella lag får föreskrivas att, om den statens nationella patentmyndighet finner sådan anmodan av den internationella nyhetsgranskningsmyn­digheten som avses under a befogad och sökanden icke erlagt alla tUläggsavgifter, de delar av den internationella ansökningen vil­ka till följd härav icke varit föremål för ny­hetsgranskning skall anses återkallade såvitt gäller ansökningens verkan i den staten, om icke sökanden betalar en särskild avgift till den statens nationella patentmyndighet.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


42


 


Artide 18 The International Search Report


Artide 18 Rapport de recherche internationale


 


(1)    The international searcli report shall be established within the prescribed time limit and in the prescribed form.

(2)    The intemational search report shall, as soon as it has been established, be trans­mitted by the International Slearehing Au­thority to the applicant and the Interna­tional Bureau.

(3)    The international search report of the declaration referred to in Artide 17(2)(a) shall be translated as provided in the Regu­lations. The translations shali be prepared by or under the responsibility of the Inter­national Bureau.


1)         Le rapport de recherche internationa­le est établi dans le délai prescrit et dans la forme prescrite.

2)    Le rapport de recherche internationale est, dés qu'il a été établi, transmis par fad­ministration chargée de la recherche inter­nationale au déposant et au Bureau interna­tional.

3)    Le rapport de recherche internationale ou la declaration visée ä fartide 17.2)ö) est traduit conformément au réglement d'exécution. Les traductions sont préparées par le Bureau international ou sous sa res­ponsabilité.


 


Artide 19

Amendment of the Claims Before the International Bureau

(1)    The applicant shall, after having re­ceived the international search report, be entitled to one opportunity to amend the claims of the international a.pplication by fUing amendments with the International Bureau within the prescribed time limit. He may, at the same time, fUe a brief state­ment, as provided in the Regulations, ex­plaining the amendments and indicating any impact that such amendments might have on the description and the drawings.

(2)    The amendments shall not go beyond the disdosure in the international appli­cation as filed.

(3)    If the national law of any designated State permits amendments to go beyond the said disdosure, failure to comply with para­graph (2) shall have no consequence in that State.


Artide 19

Modification des revendications auprés du Bureau international

1)         Le déposant, apres reception du rap­port de recherche internationale, a le droit de modifier une fois les revendications de la demande intemationale en déposant des modifications, dans le délai prescrit, auprés du Bureau international. II peut y joindre une breve declaration, conformément au réglement d'exécution, expliquant les modi­fications et précisant les effets que ces der-niéres peuvent avoir sur la description et sur les dessins.

2)    Les modifications ne doivent pas aller au-delå de fexposé de finvention figurant dans la demande internationale telle qu'elle a été déposée.

3)    L'inobservation des dispositions de falinéa 2) n'a pas de consequence dans les Etats désignés dont la législation nationale permet que les modifications aillent au-delä de fexposé de finvention.


 


(including any indication referred to in Ar-     pris toute indication visée ä fartide 11.2)b))


Artide 20 Communication to Designated Offices (l)(fl) The international application,  to­gether with the international search report


Artide 20 Communication aux offices désignés l)a) La demande internationale, avec le rapport de recherche internationale (y com-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            43

Artikel 18

Den   internationella   nyhelsgranskningsrap­porien

1.         Den internationella nyhetsgransknings-rapporten skall upprättas inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt.

2.    Så snart den internationella nyhets-granskningsrapporten upprättats, skall den intemationeUa nyhetsgranskningsmyndighe­ten sända den till sökanden och till interna­tionella byrån.

3.    Den internationella nyhelsgransknings­rapporien eller sådan förklaring som avses i artikel 17.2.a skall översättas enligt vad som sägs i tillämpningsföreskrifterna. Över­sättningen skall utföras av internationella byrån eUer på dess ansvar.

Artikel 19

Ändring av patentkrav hos internationella byrån

1.         Sedan sökanden mottagit den interna­tionella nyhelsgranskningsrapporien, har han rätt att en gång ändra kraven i den internationella ansökningen genom att inom föreskriven tid inge ändringar till interna­tionella byrån. Han får samtidigt, i enlighet med vad som sägs i tiUämpningsföreskrif­terna, inge ett kort yttrande i vilket änd­ringarna förklaras och den inverkan som dessa kan ha på beskrivning och ritningar anges.

2.    Ändring får icke gå utöver vad som framgick av den internationella ansökningen i den lydelse ansökningen hade vid ingivan­det.

3.    TUlåter designerad stats nationella lag ändring som går utöver vad som framgick av den intemationella ansökningen i nämn­da lydelse skaU underlåtenhet att iakttaga vad som föreskrives under 2 ej medföra rättsverkan i den staten.

Artikel 20

Översändande till designerad myndighet

l.a) Den internationella ansökningen och den internationella nyhelsgranskningsrap­porien (däri inbegripet uppgift som avses i


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


44


 


ticle 17(2)(ö)) or the declaration referred to in Artide 17(2)(a), shall be c:ommunicated to each designated Office, as provided in the Regulations, unless the designated Office waives such requirement in its entirety or in part.

(b) The communication shall include the translation (as prescribed) of ttie said report or declaration.

(2) If the claims have been amended by virtue of Artide 19(1), the communication shall either contam the full text of the claims both as filed and as amended or shall contain the full text of the claims as filed and specify the amendments, and shall include the statement, if any, referred to in Artide 19(1).

(3) At the request of the designated Office or the applicant, the International Searching Authority shall send to the said Office or the applicant, respectively, copies of the documents cited in the international search report, as provided in the Regula­tions.


ou la declaration mentionnée å fartide 17.2)a), est communiquée, conformément au réglement d'exécution, å tout office dé­signe qui n'a pas renoncé, totalement ou partieUement, å cette communication.

b) La communication comprend la tra­duction (telle qu'elle est prescrite) dudit rapport ou de ladite declaration.

2)    Si les revendications ont été modifiées selon fartide 19.1), la communication doit soit comporter le texte integral des revendi­cations telles qu'eUes ont été déposées et telles qu'elles ont été modifiées, soit com­porter le texte integral des revendications telles qu'elles ont été déposées et préciser les modifications apportées; elle doit en outre, le cas échéant, comporter la declaration vi­sée ä fartide 19.1).

3)    Sur requéte de foffice désigne ou du déposant, fadministration chargée de la re­cherche internationale leur adresse, confor­mément au réglement d'exéeution, copie des documents cités dans le rapport de re­cherche internationale.


 


Artide 21 International Publicatlon

(1) The International Bureau shall publish international applications.

(2)(fl) Subject to the exceptions provided for in subparagraph (b) and in Artide 64(3), the international publicatlon of the intema­tional application shall be effected promptly after the expiration of 18 months from the priority date of that application.

(b) The applicant may ask the Interna­tional Bureau to publish his international application any time before the expiration of the time limit referred to in subparagraph (a). The Intemational Bureau shall proceed accordingly, as provided in the: Regulations.


Artide 21 Publicatlon internationale

1) Le Bureau intemational procéde å la publicaiion de demandes internationales.

2)a) Sous réserve des exceptions prévues au sous-alinéa b) et a fartide 64.3), la publi­catlon internationale de la demande intema­tionale a lieu ä bref délai apres fexpiration d'un délai de dix-huit mois a compter de la date de priorité de cette demande.

b) Le déposant peut demander au Bureau intemational de publier sa demande intema­tionale en tout temps avant fexpiration du délai mentionné au sous-alinéa a). Le Bu­reau international procéde en consequence, conformément au réglement d'exécution.


 


(3) The intemational search report or the declaration referred to in Artide 17(2)(a) shall be published as prescribed in the Reg­ulations.


3) Le rapport de recherche intemationale ou la declaration visée å fartide 17.2)a) est publié conformément au réglement d'exécu-tion.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                            45

artikel 17.2.b) eller förklaring som avses i artikel 17.2.a skall i enlighet med vad som sägs i tillämpningsföreskrifterna sändas till varje designerad myndighet, om icke denna helt eller delvis avstår från att få dessa hand­lingar översända.

b) Föreskriven översättning av nämnda rapport eller förklaring skall ingå i de över­sända handlingarna.

2.         Har patentkraven ändrats enligt artikel 19.1 skall översändas antingen den fullstän­diga texten av patentkraven både i den först ingivna lydelsen och i den ändrade lydel­sen eller den fullständiga texten av patent­kraven i den först ingivna lydelsen med an­givande av de företagna ändringarna. Dess­utom skall yttrande som avses i artikel 19.1 översändas, om sådant föreligger.

3.         På begäran av designerad myndighet eller av sökanden skall den internationella nyhetsgranskningsmyndigheten i enlighet med tillämpningsföreskrifterna sända den designerade myndigheten respektive sökan­den avskrift av de handlingar som nämns i den internationella nyhelsgranskningsrap­porten.

ArUkel 21 Iniernationell publicering

1. Internationella byrån skall publicera internationella ansökningar.

2.a) Om ej annat följer av vad som före­skrives under b eller i artikel 64.3 skall in­ternationell publicering av internationell an­sökan äga rum snarast efter det att 18 må­nader förflutit från ansökningens prioritets­dag.

b) Sökanden får begära att internationel­la byrån skall publicera hans intemationel­la ansökan när som helst före utgången av den tidsfrist som anges under a. Internatio­nella byrån skall efterkomma sådan begä­ran och därvid förfara enligt tillämpnings­föreskrifterna.

3. Den internationella nyhelsgransknings­rapporien eller förklaring som avses i arti­kel 17.2.a skall publiceras enligt tillämp­ningsföreskrifterna.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


46


 


(4) The language and form of the inter­national publicatlon and other details are governed by the Regulations.


4) La langue et la forme de la publicatlon internationale, ainsi que d'autres détaUs, sont fixés par le réglement d'exécution.


 


(5)   There shall be no international publi­caiion if the international application is withdrawn or is considered withdrawn be­fore the technical preparations for publica­iion have been completed.

(6)   If the intemational application con­tains expressions or drawings. which, in the opinion of the International Bureau, are contrary to morality or public order, or if, in its opinion, the international application contains desparaging statements as defined in the Regulations, it may omit such ex­pressions, drawings, and statements, from its publications, indicating the place and number of words or drawings omitted, and furnishing, upon request, individual copies of the passages omitted.


5)    Il n'est procéde å aucune publicatlon internationale si la demande internationale est retirée ou considérée comme retirée avant faehévement de la preparation tech­nique de la publication.

6)    Si le Bureau international estime que la demande internationale contient des ex­pressions ou des dessins contraires aux bonnes moeurs ou å fordre public, ou des dédarations dénigrantes au sens du régle­ment d'exécution, il peut les omettre de ses publications, en indiquant la place et le nombre des möts ou des dessins omis. Il foumit, sur demande, des copies spéciales des passages ainsi omis.


 


/7/c/e22

Copy, Translation, and Fee, to Designated Offices

(1)    The applicant shall furnish a copy of the international application (unless the communication provided for in Artide 20 has already taken place) and a translation thereof (as prescribed), and pay the national fee (if any), to each designated Office not låter than at the expuation of 20 months from the priority date. Where the national law of the designated State requires the indication of the name of and other pre­scribed data concerning the inventor but allows that these indications be fumished at a time låter than that of the fUing of a national application, the applicant shall, un­less they were contained in the request, furnish the said indications to the national Office of or acting for that State not låter than at the expiration of 20 months from the priority date.

(2)    Notwithstanding the provisions of paragraph (1), where the International Search   Authority   makes   a   declaration,


Artide 22

Copies, traductions et taxes pour les offices désignés

1)        Le déposant remet å chaque office dé­signe une copie de la demande internationale (sauf si la communication visée å fartide 20 a déjå eu lieu) et une traduction (telle qu'el-le est prescrite) de cette demande et lui paie (le cas échéant) la taxe nationale au plus tärd å fexpiration d'un délai de vingt mois å compter de la date de priorité. Dans le cas oii le nom de finventeur et les autres renseignements, prescrits par la législation de 1'Etat désigne, relatifs å finventeur ne sont pas exigés dés le dépöt d'une demande nationale, le déposant doit, s'Us ne figurent pas déjå dans la requéte, les communiquer å foffice national de cet Etat ou å foffice agissant pour ce dernier au plus tärd ä fex­piration d'un délai de vingt mois ä compter de la date de priorité.

2)   Nonobstant les dispositions de falinéa 1), lorsque fadministration chargée de la recherche internationale declare, conforme-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             47

4.    Det språk på vUket intemationell pub­licering skall ske samt formen för sådan publicering bestämmes i tUlämpningsföre-skrifterna, som även i övrigt ger närmare bestämmelser om publiceringen.

5.    Internationell publicering äger ej rum om den intemationella ansökningen åter­kallas eller skall anses återkallad innan de tekniska förberedelserna för publicering har avslutats.

6.    Innehåller internationell ansökan ut­tryck eller ritningar, som internationella by­rån anser strida mot goda seder eller all­män ordning, eller uttalanden som enligt byråns uppfattning är nedsättande i den mening detta ord ges i tiUämpningsföre­skrifterna, får byrån i sina publikationer utelämna sådana uttryck, ritningar och ut­talanden med angivande av platsen för de ord eller ritningar som utelämnats och an­talet sådana ord eller ritningar. På begäran skall byrån tillhandahålla särskUd avskrift av vad som utelämnats.

Artikd 22

Avskrift, översättning och avgift till desig­nerad myndighet 1. Sökanden skall inom tjugo månader från prioritetsdagen till varje designerad myndighet inge avskrift av den internatio­nella ansökningen (om denna icke redan översänts enligt artikel 20) och föreskriven översättning av denna samt i förekomman­de fall betala nationell avgift. Skall enligt designerad siats nationella lag lämnas upp­gift om uppfinnarens namn och andra upp­gifter om uppfinnaren men får detta ske senare än då en nationell ansökan inges, skall sökanden, om dessa uppgifter icke finnes i anhållan, inom tjugo månader från prioritetsdagen lämna dessa uppgifter till den statens nationella patentmyndighet eller till den nationella patentmyndighet som ver­kar för den staten.

2. Om den internationella nyhetsgransk­ningsmyndigheten enligt artikel 17.2.a avgi­vit förklaring att internationell nyhetsgransk-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


48


 


under Artide 17(2)(a), that no international search report will be estabUshed, the time limit for performing the acts referred to in paragraph (1) of this Artide shall be two months from the date of thie notification sent to the applicant of the said declaration.

(3) Any national law may, for perform­ing the acts referred to in paragraphs (1) or (2), fix time lunits which expire låter than the time limit provided for in those para­graphs.


ment å fartide 17.2)a), qu'un rapport de recherche internationale ne sera pas établi, le délai pour faccomplissement des actes mentionnés å faUnéa 1) du present artide est de deux mois å compter de la date de la notification de ladite declaration au dépo­sant.

3) La législation de tout Etat contractant peut, pour faccomplissement des actes vises aux linéas 1) et 2), fixer des délais expirant apres ceux qui figurent auxdits alinéas.


 


Artide 23 Ddaying of National Procedure

(1)    No designated Office shall process or examine the intemational application prior to the expiration of the applicable time limit under Artide 22.

(2)    Notwithstanding the provisions of paragraph (1), any designated Office may, on the express request of the applicant, pro­cess or examine the international applica­tion at any time.


Artide 23 Suspension de la procedure nationale

1)        Aucun office désigne ne traite ni n'examine la demande internationale avant fexpiration du délai applicable selon farti­de 22.

2)   Nonobstant les dispositions de falinéa 1), tout office désigne peut, sur requéte ex-presse du déposant, trailer ou examiner en tout temps la demande internationale.


 


Artide 24

Possible Loss of Effect in Designated States

(1)  Subject, in case (u) below, to the pro­
visions of Artide 25, the effect of the in­
ternational application provided for in Ar­
tide 11(3) shall cease in any designated
State with the same eonsequences as the
withdrawal of any national application in
that State:

(i) if the applicant withdraws his in­ternational application or the désignation of that State;

(ii) if the international application is con­sidered withdrawn by virtue of Artides 12(3), 14(l)(/>), 14(3)(a), or 14(4), or if the désignation of that State is considered with­drawn by virtue of Artide 14(3)(i);

(iii) if the applicant faUs to perform the acts referred to in Artide 22 within the applicable time limit.

(2)  Notwithstanding the provisions of
paragraph (1), any designated Office may


Artide 24

Perte possible des effets dans des Etats désignés

1)   Sous réserve de fartide 25 dans le cas
vise au point ii) ci-aprés, les effets de la de­
mande internationale prévus ä fartide
11.3) cessent dans tout Etat désigne et cette
cessation a les mémes eonsequences que le
retrait d'une demande nationale dans cet
Etat:

i) si le déposant retire sa demande in­ternationale ou la désignation de cet Etat;

ii) si la demande intemationale est consi­dérée comme retirée en raison des artides 12.3), 14.1)/)), 14.3)a) ou 14.4), ou si la désignation de cet Etat est considérée com­me retirée selon fartide 14.3)6);

iii) si le déposant n'accomplit pas, dans le délai applicable, les actes mentionnés ä far­tide 22.

2)  Nonobstant les dispositions de falinéa
1),  tout office désigne peut maintenir les


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                            49

ningsrapport icke konuner att upprättas, är utan hinder av vad som sägs under 1 tids­fristen för att fuUgöra vad som där före­skrives två månader från dagen för det med­delande om denna förklaring som sändes tUl sökanden.

3. För fullgörande av vad som sägs un­der 1 eller 2 får i nationell lag föreskrivas frister, som är längre än de frister som där anges.

Artikel 23 Uppskov med nationeU handläggning

1.        Designerad myndighet får ej handläg­ga eller pröva internationell ansökan före utgången av den frist som gäller enligt ar­tikd 22.

2.        Utan hinder av vad som sägs under 1 får designerad myndighet på sökandens ut­tryckliga begäran när som helst handlägga eUer pröva den internationella ansökningen.

Artikel 24 Förlust av rättsverkan i designerad stat

1. Den verkan av internationell ansökan som föreskrives i artikel 11.3 upphör i de-.signerad stat med samma rätisföljd som en återkallelse av en nationell ansökan i den staten, i fall som avses under ii dock endast om ej annat följer av artikel 25:

i) om sökanden återkallar sin internatio­nella ansökan eller återkallar designeringen av den staten;

ii) om den intemationella ansökningen skaU anses återkallad enligt artiklarna 12.3, 14.1.b, 14.3.a eller 14.4, eller om designe­ringen av den staten skall anses återkallad enligt artikel 14.3.b;

iii) om sökanden underlåter att inom till-lämplig frist fullgöra vad som åligger ho­nom enligt artikel 22.

2. Utan hinder av vad som sägs under 1 får designerad myndighet låta den verkan

4 Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Del B


Prop. 1977/78:1. Dd B


50


 


maintain the effect provided for ui Artide 11(3) even where such effect is not required to be maintained by virtue of Artide 25(2).


effets prévus å fartide 11.3) méme lorsqu'il n'est pas exigé que de tels effets soient maintenus en raison de fartide 25.2).


 


Artide 25 Review By Designated Offices (l)(a) Where the receiving Office has re­fused to accord an intemational filing date or has dedared that the intemational appli­cation is considered withdrawn, or where the Intemational Bureau has made a find­ing under Artide 12(3), the International Bureau shall promptly send, at the request of the applicant, copies of any document in the filé to any of the designated Offices named by the applicant.

(b)   Where the receiving Office has de­dared that the désignation of any given State is considered withdrawn, the Interna­tional Bureau shall promptly send, at the request of the applicant, copies of any doc­uments in the filé to the national Office of such State.

(c)    The request under subparagraphs (a) or (b) shall be presented within the pre­scribed time limit.

(2)(«) Subject to the provisions of sub­paragraph (b), each designated Office shall, provided that the national fee (if any) has been paid and the appropriate translation (as prescribed) has been furnished within the prescribed time limit, decide whether the refusal, declaration, or finding, referred to in paragraph (1) was justified under the provisions of this Treaty and the Regula­tions, and, if it finds that the refusal or declaration was the result of an error or omission on the part of the receiving Office or that the finding was the result of an error or omission on the part of the Interna­tional Bureau, it shall, as far as effects in the State of the designated Office are con­cerned, treat the international application as if such error or omission had not occurred.

(b) Where the record copy has reached the Intemational Bureau after the expiration of the time limit prescribed under Artide 12(3) on account of any error or omission on the part of the applicant, the provisions


Artide 25 Revision par des offices désignés l)a) Lorsque foffice récepteur refuse d'aceorder une date de dépöt international ou declare que la demande internationale est considérée comme retirée, ou lorsque le Bureau international fait une constatation selon fartide 12.3), ce Bureau adresse å bref délai, sur requéte du déposant, å tout office désigne indiqué par celui-ci, copie de tout document contenu dans le dossier.

b)   Lorsque foffice récepteur declare que la désignation d'un Etat est considérée com­me retirée, le Bureau international, sur re­quéte du requérant, adresse a bref délai ä foffice national de cet Etat copie de tout document contenu dans le dossier.

c)    Les requétes fondées sur les sous-ali­néas a) ou b) doivent étre présentées dans le délai prescrit.

2)«) Sous réserve des dispositions du sous-alinéa b), tout office désigne, si la taxe nationale (le cas échéant) a été payée et si la traduction appropriée (telle qu'elle est prescrite) a été remise dans le délai prescrit, decide si le refus, la declaration ou la con­statation mentionnés å l'alinéa 1) étaient jus-tifiés au sens du present traité et du régle­ment d'exécution; s'U constate que le refus ou la declaration est le resultat d'une erreur ou d'une omission de l'office récepteur, ou que la constatation est le resultat d'une er­reur ou d'une omission du Bureau interna­tional, pour ce qui concerne ses effets dans 1'Etat de foffice désigne, comme si une telle erreur ou omission ne s'était pas pro-duite.

b) Lorsque fexemplaire original parvient au Bureau international apres fexpiration du délai prescrit å fartide 12.3) en raison d'une erreur ou d'une omission du dépo­sant, le sous-alinéa a) ne s'applique que dans


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

som föreskrives i artikel 11.3 bestå, även om det ej enligt artikel 25.2 är nödvändigt att sådan verkan består.

Artikel 25 Omprövning hos designerad myndighet

l.a) Om mottagande myndighet har väg­rat att åsätla ansökan internationeU ingiv­ningsdag eller har förklarat att den interna­tionella ansökningen skall anses återkallad, eller om internationella byrån har funnit så­dant förhållande föreligga som avses i ar­tikel 12.3, skall internationeUa byrån på be­gäran av sökanden snarast sända avskrift av varje handling i akten till varje designerad myndighet som anges av denne.

b)       Har mottagande myndighet förklarat att designering av viss stat skall anses åter­kallad, skall internationella byrån på begä­ran av sökanden snarast sända avskrift av varje handting i akten till den statens natio­nella patentmyndighet.

c)        Begäran som avses under a eller b skall framställas inom föreskriven tidsfrist.

2.a) Om ej annat föreskrives under b skall varje designerad myndighet, under för­utsättning av att den nationella avgiften i förekommande fall erlagts och vederbörlig översättning ingivits inom föreskriven tids­frist, avgöra om vägran, förklaring eller be­dömning som avses under 1 var befogad en­ligt konventionen och tillämpningsföreskrif­terna. Anser myndigheten att sådan vägran eller förklaring var följden av fel eller för­summelse av den mottagande myndigheten eUer att internationella byråns bedömning var följden av fel eller försummelse av by­rån, skall den designerade myndigheten, så­vitt gäller verkan i den stat som den desig­nerade myndigheten tiUhör, behandla den internationella ansökningen som om sådant fel eller sådan försummelse ej förekommit.

b) Om arkivexemplaret på grund av fel eller försummelse av sökanden kommer in­ternationella byrån tillhanda efter utgången av den frist som föreskrives i artikel 12.3, gäller vad som sägs under a endast i de


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


52


 


of subparagraph (a) shall apply only under the circumstances referred to in Artide 48(2).


les   circonstances   mentionnées   å   fartide 48.2).


 


Artide 26

Opportunity to Correct Before Designated Offices No designated Office shall reject an in­temational application on the grounds of non-compliance with the requirements of this Treaty and the Regulations without first giving the applicant the opportunity to correct the said application i;o the extent and according to the procedure provided by the national law for the same or compar­able situations in respect of national appli­cations.


Artide 26

Occasion de corriger auprés des offices

désignés Aucun office désigne ne peut rejeter une demande intemationale pour le motif que cette derniére ne remplit pas les conditions du present traité et du réglement d'exécu-tion sans donner d'abord au déposant f occa­sion de corriger ladite demande dans la me­sure et selon la procedure prévues par la législation nationale pour des situations identiques ou comparables se présentant å propos de demandes nationales.


 


Artide 27 National Requirements

(1)    No national law shall require com­pliance with requirements relating to the form or contents of the international appli­cation different from or additional to those which are provided for in this Treaty and the Regulations.

(2)    The provisions of paragraph (1) neither affect the application of the pro­visions of Artide 7(2) nor predude any national law from requiring, once the pro­cessing of the international application has started in the designated Office, the fumish­ing:

(i) when the applicant is a legal entity, of the name of an officer entitied to rep­resent such legal entity,

(ii) of documents not part of the intema­tional application but which constitute proof of allegations or statements made in that application, including the confirmation of the international application by the signa­ture of the applicant when that application, as filed, was signed byliis representative or agent.

(3)  Where the applicant, for the purposes
of any designated State, is not qualified


Artide 27 Exigences nationales

1)        Aucune législation nationale ne peut exiger que la demande internationale satis-fasse, quant å sa forme ou son contenu, ä des exigences différentes de celles qui sont prévues dans le present traité et dans le réglement d'exécution ou ä des exigences supplémentaires.

2)   Les dispositions de falinéa 1) ne sau-raient affecter fapplication de fartide 7.2) ni empécher aucune législation nationale d'exiger, une fois que le traitement de la de­mande internationale a commence au sein de foffice désigne :

i) lorsque le déposant est une personne morale, findication du nom d'un dirigeant de cette derniére autorise å la représenter;

ii) la remise de documents qui n'appar-tiennent pas å la demande internationale mais qui constituent la preuve d'allégations ou de dédarations figurant dans cette de­mande, y compris la confirmation de la de­mande internationale par signature du dé­posant lorsque cette demande, telle qu'elle avait été déposée, était signée de son re­presentant ou de son mandataire.

3)  Lorsque le déposant, aux fins de tout
Etat désigne, n'a pas qualité selon la législa-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                              53

fall som avses i artikel 48.2.

Ariikel 26

MöjUghet att vidtaga rättelse hos designerad myndighet Designerad myndighet får ej avslå inter­nationell ansökan på grund av att ansökning­en ieke uppfyller de krav som uppställes i denna konvention och i tillämpningsföre­skrifterna utan att dessförinnan ha berett sö­kanden tillfälle att rätta ansökningen i den utsträckning och på det sätt som föreskrives i nationell lag för nationeUa ansökningar i fråga om samma eller jämförliga förhållan­den.

Artikd 27 Nationella krav 1. 1 nationell lag får ej uppställas krav i fråga om intemationell ansökans form eller innehåll som skiljer sig från eller går utöver de krav som föreskrives i denna konvention och tillämpningsföreskrifterna.

2.  Vad som sägs under 1 inverkar icke
på tillämpningen av artikel 7.2 och utgör ej
heller hinder mot att nationell lag kräver att,
sedan handläggningen av den internationel­
la ansökningen påbörjats vid designerad
myndighet,

i) uppgift skall lämnas om namnet på tjänsteman som är behörig att företräda sö­kanden, om denne är juridisk person,

ii) sökanden skall inge handlingar som icke ingår i den internationella ansökningen men som utgör bevisning rörande påståen­den som gjorts eller förklaringar som läm­nats i ansökningen, däri inbegripet bekräf­telse av den internationella ansökningen med sökandens underskrift, om ansökningen vid ingivandet var undertecknad av ställföreträ­dare eller ombud.

3.  Är sökanden i fråga om viss designe­
rad stat enligt den statens nationella lag icke


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


54


 


according to the national law of that State to filé a national application because he is not the inventor, the international applica­tion may be rejected by the designated Office.

(4)   Where the national lav/ provides, in respect of the form or contents of national applications, for requirements which, from the viewpoint of applicants, are more favor­able than the requirements provided for by this Treaty and the Regulations in respect of international applications, the national Office, the courts and any other competent organs of or acting for the designated State may apply the former requirements, instead of the latter requirements, to international applications, except where the applicant insists that the requirements provided for by this Treaty and the Regulations be ap­plied to his international application.

(5)   Nothing in this Treaty and the Regu­lations is intended to be construed as pre-scribing anything that would limit the free­dom of each Contracting State to prescribe such substantive conditions oi patentability as it desires. In particular, any provision in this Treaty and the Regulations concerning the definition of prior art is exclusively for the purposes of the intemational procedure and, consequently, any Contracting State is free to apply, when determining the patent­ability of an invention claimed in an in­ternational appUcation, the criteria of its national law in respect of prior art and other conditions of patentability not constituting requirements as to the form and contents of applications.

(6)   The national law may require that the applicant furnish evidence in respect of any substantive condition of patentability prescribed by such law.

(7)   Any receiving Office or, once the pro­cessing of the international application has started in the designated Office, that Office may apply the national law as far as it re­lätes to any requirement that the applicant be represented by an agent hciving the right to represent applicants before the said Office


tion nationale de cet Etat pour procéder au dépot d'une demande nationale pour la rai­son qu'il n'est pas finventeur, la demande intemationale peut étre rejetée par foffice désigne.

4)    Lorsque la législation nationale pré­voit, pour ce qui concerne la forme ou le contenu des demandes nationales, des exi­gences qui, du point de vue des déposants, sont plus favorables que celles que pré-voient le present traité et le réglement d'exé-cution pour les demandes internationales, foffice national, les tribunaux et tous autres organes compétents de 1'Etat désigne ou agissant pour ce dernier peuvent appUquer les premiéres exigences, en lieu et place des derniéres, aux demandes internationales, sauf si le déposant requiert que les exigen­ces prévues par le present traité et par le réglement d'exéeution soient appliquées å sa demande internationale.

5)    Rien dans le present traité ni dans le réglement d'exécution ne peut étre compris comme pouvant limiter la liberté d'aucun Etat contractant de preserire toutes condi­tions matérielles de brevetabilité qu'il désire. En particulier, toute disposition du present traité et du réglement d'exécution concer­nant la definition de fétat de la technique doit s'entendre exdusivement aux fins de la procedure internationale; par conséquent, tout Etat contractant est libre d'appliquer, lorsqu'il determine la brevetabilité d'une invention faisant fobjet d'une demande in­temationale, les critéres de sa législation nationale relatifs ä fétat de la technique et d'autres conditions de brevetabilité qui ne constituent pas des exigences relatives å la forme et au contenu des demandes.

6)    La législation nationale peut exiger du déposant qu'U fournisse des preuves quant å toute condition de droit materiel de breve­tabilité qu'elle prescrit.

7)    Tout office récepteur, de méme que tout office désigne qui a commence å trailer la demande internationale, peut appliquer toute disposition de sa législation nationale relative å la representation obligatoire du déposant par un mandataire habilité auprés de  cet office  et ä findication  obligatoire


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             55

behörig att inge nationell ansökan på gmnd av att han ej är uppfinnaren, får den inter­nationella ansökningen avslås av den desig­nerade myndigheten.

4.    Uppställes i nationell lag i fråga om nationella ansökningars form eller innehåU krav som från sökandens synpunkt är för­månligare än de krav som i denna konven­tion och i tillämpningsföreskrifterna upp­ställes i fråga om intemationella ansök­ningar, får nationell patentmyndighet, dom­stolar och andra behöriga myndigheter i designerad stat eller som verkar för sådan stat i fråga om internationella ansökningar tillämpa förstnämnda krav i stället för sist­nämnda krav, om icke sökanden fordrar att de krav som uppställes i denna konven­tion och i tillämpningsföreskrifterna skall tillämpas på hans intemationella ansökan.

5.    Vad som sägs i denna konvention och i tillämpningsföreskrifterna får icke tolkas såsom innebärande inskränkning i fördrags­slutande stats frihet att uppställa de mate­riella villkor för patenterbarhet som den önskar. 1 synnerhet gäller, att de bestäm­melser i denna konvention och i tUlämp-ningsföreskrifterna som rör innebörden av begreppet teknikens ståndpunkt uteslutan­de avser det internationella förfarandet. Fördragsslutande stat har således rätt att, när den bedömer patenterbarheten av upp­finning som är föremål för internationell ansökan, tillämpa nationell lag i fråga om teknikens ståndpunkt och andra villkor för patenterbarhet som icke utgör krav i fråga om ansökans form och innehåll.

6.    I nationell lag får föreskrivas att sö­kanden skall förebringa bevisning i fråga om materiellt vUlkor för patenterbarhet som uppställes i den lagen.

7.    Mottagande myndighet samt designe­rad myndighet, sedan handläggning av in­ternationell ansökan har påbörjats vid den­na, får tillämpa nationell lag såvitt gäller krav att sökanden skall ha ombud som äger företräda honom inför myndigheten och att sökanden skall ange en adress i designerad


 


Prop. 1977/78:1. Del B


56


 


and/or that the applicant have an address Ul the designated State for the purpose of receiving notifications.

(8) Nothing in this Treaty and the Regu­lations is intended to be construed as limit-ing the freedom of any Contractmg State to apply measures deemed necessary for the preservation of its national security or to limit, for the protection of tht; general eco­nomic interests of that State, the right of its own residents or nationals to fUe interna­tional applications.


d'une adresse de service dans fEtat désigne aux fins de la reception de notifications.

8) Rien dans le present traité ni dans le réglement d'exécution ne peut étre compris comme pouvant limiter la liberté d'aucun Etat contractant d'appliquer les mesures qu'U considéré nécessaires en matiére de dé­fense nationale ou de limiter, pour protéger ses intéréts économiques, le droit de ses na­tionaux ou des personnes qui sont domici­liées sur son territoire de déposer des de­mandes internationales.


 


Ariicle 28

Amendment of the Claims, the Description,

and ttie Drawings, Before Designated

Offices

(1)    The applicant shall be given the op­portunity to amend the claims, the descrip­tion, and the drawings, before each designat­ed Office within the prescribe;d time limit. No designated Office shall grant a patent, or refuse the grant of a patent, before such time limit has expired e.xcept with the ex­press consent of the applicant.

(2)    The amendments shall not go beyond the disdosure in the international appUca­tion as filed unless the national law of the designated State permits them to go beyond the said disdosure.

(3)    The amendments shall be in accor­dance with the national law of the designated State in all respects not provided for in this Treaty and the Regulations.

(4)    Where the designated Office requires a translation of the international applica­tion, the amendments shall be in the lan­guage of the translation.


Artide 28

Modification des revendications, de la de­scription et des dessins auprés des offices désignés

1)        Le déposant doit avoir foccasion de modifier les revendications, la description et les dessins, dans le délai prescrit, auprés de chaque office désigne. Aucun office désigne ne peut délivrer de brevet ni refuser d'en délivrer avant fexpiration de ce délai, sauf accord exprés du déposant.

2)   Les modifications ne doivent pas aller au-delå de fexposé de finvention qui figure dans la demande internationale telle qu'elle a été déposée, sauf si la législation nationale de 1'Etat désigne le permet expressément.

3)   Les modifications doivent étre confor­mes ä la législation nationale de fEtat dé­signe pour tout ce qui n'est pas fixé par le present traité ou par le réglement d'exécu-tion.

4)   Lorsque foffice désigne exige une tra­duction de la demande intemationale, les modifications doivent étre établies dans la langue de la traduction.


 


Ariicle 29

Effects of the International .Publicaiion

(1) As far as the protection of any rights

of the applicant in a designated State is

concerned, the effects, in that State, of the


Artide 29

Effets de la publicaiion internationale

1) Pour ce qui concerne la protection de

tout droit du déposant dans un Etat désigne,

la pubUcation intemationale d'une demande


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                              57

stat under vilken meddelanden kan sändas.

8. Vad som sägs i denna konvention och i tillämpningsföreskrifterna får ej tolkas så­som innebärande inskränkning i fördrags­slutande stats frihet att vidtaga de åtgärder som den anser erforderliga för att skydda sin nationella säkerhet eller att, i syfte att skydda sina allmänna ekonomiska intressen, begränsa rätten för dem som har hemvist i eller är medborgare i den staten att inge internationell ansökan.

Ariikel 28

Ändring av paientkrav, beskrivning och rit­ningar hos designerad myndighet

1.    Sökanden skall ges tillfälle att inom föreskriven tid ändra patentkrav, beskriv­ning och ritningar hos designerad myndig­het. Designerad myndighet får icke medde­la patent eller avslå ansökan före utgången av denna tid utom med sökandens uttryck­liga medgivande.

2.    Ändring får icke gå utöver vad som framgick av den internationella ansökning­en i den lydelse ansökningen hade vid ingi­vandet, om icke den nationella lagen i de­signerad stat uttryckligen medger detta.

3.    Ändring skall stå i överensstämmelse med den nationella lagen i designerad stat i alla hänseenden som icke regleras i denna konvention eller i tillämpningsföreskrifterna.

4.    Om designerad myndighet kräver över­sättning av internationell ansökan, skall änd­ring avfattas på samma språk som översätt-

Artikel 29 Verkan av internationell publicering 1. Om ej annat följer av vad som före­skrives under 2 och 4 skall den internatio­nella publiceringen av internationell ansö-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


58


 


international publication of an international application shall, subject to the provisions of paragraphs (2) to (4), be the same as those which the national law of the designat­ed State provides for the compulsory nation­al publication of unexammed national ap­plications as such.

(2)  If the language in which the interna­
tional publication has been effected is differ­
ent from the language in which publications
under the national law are e:ffected in the
designated State, the said national law may
provide that the effects provided for in para­
graph (1) shall be applicable only from such
time as:

(i) a translation into the latter language has been published as provided by the national law, or

(ii) a translation into the latter language has been made avaUable to the public, by laying open for public inspection as provided by the national law, or

(iii) a translation into the latter language has been transmitted by the applicant to the actual or prospective unauthorized user of the invention claimed in the intemational application, or

(iv) both the acts described in (i) and (iii), or both the acts described in (ii) and (iii), have taken place.

(3)    The national law of any designated State may provide that, where the interna­tional publication has been effected, on the request of the applicant, before the expira­tion of 18 months from the priority date, the effects provided for in paragraph (1) shall be applicable only from the expira­tion of 18 months from the priority date.

(4)    The national law of any designated State may provide that the effects provided for in paragraph (1) shall be applicable only from the date on which a copy of the inter­national application as published under Ar­tide 21 has been received in the national Office of or acting for such State. The said Office shall publish the date of receipts in its gazette as soon as possible.


internationale a, dans cet Etat, sous réserve des dispositions des alinéas 2) ä 4), les mé­mes effets que ceux qui sont attachés par la législation nationale de cet Etat ä la publication nationale obUgatoire de deman­des nationales non examinées comme telles.

2) Si la langue de la publication interna­tionale différe de celle des publications re­quises par la législation nationale de 1'Etat désigne, ladite législation nationale peut pré­voir que les effets prévus å faUnéa 1) ne se produisent qu'å partir de la date oii :

i) une traduction dans cette derniére lan­gue est publiée conformément å la législa­tion nationale; ou

ii) une traduction dans cette derniére langue est mise å la disposition du public pour inspection, conformément å la législa­tion nationale; ou

iii) une traduction dans cette demiére langue est transmise par le déposant ä futi-lisateur non autorise, effectif ou éventuel, de finvention faisant fobjet de la demande in­ternationale; ou

iv) les deux actes vises aux points i) et ui), ou les deux actes vises aux points ii) et iii), ont été accomplis.

3)    La législation nationale de tout Etat désigne peut prévoir que, lorsque la publica­tion internationale a été effectuée, sur re­quéte du déposant, avant fexpiration d'un délai de dix-huit mois å compter de la date de priorité, les effets prévus a faUnéa 1) ne se produisent qu'å partir de fexpiration d'un délai de dix-huit mois å compter de la date de priorité.

4)    La législation nationale de tout Etat désigne peut prévoir que les effets prévus å falinéa 1) ne se produisent qu'å partir de la date de reception, par son office national ou par foffice agissant pour cet Etat, d'un exemplaire de la publication, effectuée con­formément å fartide 21, de la demande in­ternationale. Cet office publie, dés que pos­sible, la date de reception dans sa gazette.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                              59

kan ha samma verkan i designerad stat när det gäller skyddet av sökandens rättigheter i den staten som den verkan som uppkommer enligt den nationella lagen i nämnda stat genom den obligatoriska nationella publice­ringen av icke prövade nationella ansök­ningar.

2.  Om det språk på vilket den internatio­
nella publiceringen ägt rum är ett annat än
det språk på vilket publicering enligt den
nationella lagen sker i designerad stat får i
nämnda nationella lag föreskrivas att den
verkan som anges under 1 uppkommer
först från den tidpunkt då

i) översättning till sistnämnda språk pub­licerats enligt vad som föreskrives i den nationella lagen eller

ii) översättning till sistnämnda språk gjorts tUlgänglig för allmänheten genom ut­läggning enligt vad som föreskrives i den nationella lagen, eller

iii) översättning till sistnämnda språk av sökanden tillställts den som obehörigen ut­nyttjar eller kan förväntas att obehörigen utnyttja den uppfinning som är föremål för den internationella ansökningen, eller

iv) vad som föreskrives i både punkt i och punkt iii eller i både punkt ii och punkt iii har fullgjorts.

3.   I designerad stats nationella lag får
föreskrivas att, om den internationeUa pub­
liceringen på sökandens begäran ägt mm
innan 18 månader förflutit från prioritets­
dagen, den verkan som avses under 1 upp­
kommer först när 18 månader förflutit från
prioritelsdagen.

4. I designerad stats nationella lag får föreskrivas, att den verkan som avses under 1 uppkommer först från den dag då den statens nationella patentmyndighet eller den nationella patentmyndighet som verkar för den staten mottagit ett exemplar av den pub­licering av den intemationella ansökning­en som ägt rum enligt artikel 21. Denna myndighet skall så snart som möjligt i sin tidskrift för officiella meddelanden offent­liggöra uppgift om dagen för mottagandet.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


60


 


Artide 30

Confidential Nature of the International Application

(l)(fl) Subject to the provisions of sub­paragraph (b), the Intemational Bureau and the International Searching Authorities shall not allow access by any person or authority to the international application before the international publication of that applica­tion, unless requested or auttiorized by the applicant.

(b) The provisions of subparagraph (a) shall not apply to any transmittal to the competent Intemational Searching Au­thority, to transmittals provided for under Artide 13, and to Communications provided for under Artide 20.

(2)(fl) No national Office shaU aUow access to the international appUcation by third parties, unless requested or authorized by the applicant, before the earliest of the following dates:

(i) date of the international publication of the international application,

(ii) date of the receipt of the communi­cation of the international application under Artide 20,

(iii) date of the receipt of a copy of the international application under Artide 22.


Artide 30

Caractére confidentiel de la demande inter­nationale

l)fl) Sous réserve du sous-alinéa b), le Bureau international et les administrations chargées de la recherche intemationale ne doivent permettre å aucune personne ou ad­ministration d'avoir accés å la demande in­ternationale avant sa publication interna­tionale, sauf requéte ou autorisation du dé­posant.

b) Le sous-alinéa a) ne s'applique pas aux transmissions å fadministration compétente chargée de la recherche intemationale, aux transmissions prévues å fartide 13 ni aux Communications prévues å fartide 20.

2)a) Aucun office national ne peut per­mettre ä des tiers d'avoir accés ä la de­mande internationale, sauf requéte ou auto­risation du déposant, avant ceUe des dates suivantes qui intervient la premiére :

i) date de la publication internationale de la demande intemationale;

ii) date de reception de la communica­tion de la demande internationale selon far­tide 20;

iii) date de reception d'une copie de la demande internationale selon fartide 22.


 


(b)   The provisions of subjDaragraph (a)
shall not prevent any national Office from
informing third parties that it has been de­
signated, or from publishing tlaat fact. Such
information or publication may, however,
contain only the following data: identifica-
tion of the receiving Office, name of the
applicant, international fUing date, intema­
tional appUcation number, and titie of the
invention.

(c)   The provisions of subparagraph (a)
shall not prevent any designated Office from
allowing access to the intemational ap­
plication for the purposes of the judicial
authorities.

(3) The provisions of paragraph (2) (a) shall apply to any receiving Office except as far as transmittals provided for under Ar­tide 12(1) are concerned.


b)        Le sous-alinéa ä) ne saurait empécher un office national d'informer des tiers qu'il a été désigne, ni de publier ce fait. Une tel­le information ou publication ne peut toute­fois contenir que les indications suivantes : identification de foffice récepteur, nom du déposant, date du dépot international, nu-méro de la demande intemationale et titre de finvention.

c)         Le sous-alinéa a) ne saurait empécher un office désigne de permettre aux autorités judiciaires d'avoir accés å la demande in­ternationale.

3) L'alinéa T)a) s'applique å tout office récepteur, sauf pour les transmissions pré­vues å fartide 12.1).


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                            61

Artikel 30

Sekretess i fråga om internationell ansökan

l.a) Om ej annat följer av vad som före­skrives under b, får internationella byrån och de internationella nyhetsgransknings-myndigheterna icke låta någon person eller myndighet få tillgång till internationell an­sökan innan den intemationella publice­ringen av ansökningen ägt rum, om icke sö­kanden begär eUer tillåter detta.

b) Vad som sägs under a gäller icke i fråga om översändande till vederbörande in­ternationella nyhetsgranskningsmyndighet, översändande enligt artikel 13 och översän­dande enUgt artikel 20.

2.a) Nationell patentmyndighet får icke låta tredje man få tiUgång till internationeU ansökan, om icke sökanden begär eller tUlå­ter detta, före den tidigaste av följande tid­punkter:

i) dagen för den internationella publice­ringen av den internationella ansökningen;

ii) dagen för mottagandet av den intema­tionella ansökningen, om denna översänts enligt artikel 20;

iii) dagen för mottagandet av avskrift av den intemationella ansökningen enligt arti­kd 22.

b)        Vad som föreskrives under a hindrar icke nationell patentmyndighet från att upp­lysa tredje man om att den blivit designe­rad eUer från att publicera detta förhållan­de. Sådan upplysning eller sådan publice­ring får dock innehålla endast följande upp­gifter: mottagande myndighet, sökandens namn, internationeU ingivningsdag, interna­tionellt ansökningsnummer och benämning på uppfinningen.

c)         Vad som föreskrives under a hindrar icke designerad myndighet från att låta ju­diciell myndighet få tillgång till intematio­nell ansökan.

3. Vad som föreskrives under 2.a gäller för varje mottagande myndighet utom i frå­ga om sådant översändande som avses i ar­tikd 12.1.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


62


 


(4) For the purposes of this Artide, the term "access" covers any me:ans by which third parties may acquire cognizance, in­cluding individual communication and gen­eral publication, provided, however, that no national Office shall generally publish an intemational appUcation or its translation before the international publication or, if intemational publication has not taken place by the expiration of 20 months from the priority date, before the expiration of 20 months from the said priority date.


4) Au sens du present artide, fexpres­sion « avoir accés » comprend tout moyen par lequel des tiers peuvent prendre con­naissance, et comprend done la communi­cation individuelle et la publication généra­le; toutefois, aucun office national ne peut publier une demande intemationale ou sa traduction avant la publication intematio­nale ou avant fexpiration d'un délai de vingt mois å compter de la date de priorité si la publication intemationale n'a pas eu lieu å fexpiration de ce délai.


 


CHAPTER II

INTERNATIONAL PRELIMINARY EXAMINATIOIJ

Artide 31

Demand for International Preliminary Examination

(1)   On the demand of the applicant, his
intemational application shall be the subject
of an intemational preliminary examination
as provided in the following provisions and
the Regulations.

(2)       (fl) Any applicant who is a resident or
national, as defined in the Regulations, of
a Contracting State bound by Chapter
II,
and whose international application has been
filed with the receiving Office of or acting
for such State, may make a demand for in­
ternational preliminary examination.


CHAPITRE II

EXAMEN PRÉLIMINAIRE INTER­NATIONAL

Artide 31

Demande d'examen prélimincnre inter­national

1) Sur demande du déposant, la demande intemationale fait fobjet d'un examen pré­liminaire international conformément aux dispositions ci-aprés et au réglement d'exé-cution.

2)a) Tout déposant qui, au sens du régle­ment d'exécution, est domicilié dans un Etat contractant lié par le chapitre II ou est le national d'un tel Etat et dont la demande intemationale a été déposée auprés de foffi­ce récepteur de cet Etat ou agissant pour le compte de cet Etat, peut presenter une de­mande d'examen préliminaire international.


 


(b) The Assembly may decide to allow persons entitled to filé intemational appli­cations to make a demand for international preliminary examination even if they are residents or nationals of a State not party to this Treaty or not bound by Chapter II.

(3) The demand for international prelun-inary examination shall be made separately from the international appUcation. The de­mand shall contain the prescribed partic­ulars and shall be in the prescribed lan­guage.


b) L'Ässemblée peut décider de permettre aux personnes autorisées å déposer des de­mandes internationales de presenter des de­mandes d'examen préliminaire intemational méme si elles sont domiciliées dans un Etat non contractant ou non lié par le chapitre II ou ont la nationaUté d'un tel Etat.

3) La demande d'examen préliminaire in­ternational doit étre étabUe indépendamment de la demande internationale. Elle doit con­tenir les indications prescrites et étre établie dans la langue et dans la forme prescrites.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           63

4. Vid tillämpning av denna artikel om­fattar uttrycket "få tUlgång" varje förfaran­de varigenom tredje man kan få kännedom, däri inbegripet enskilt meddelande och all­män publicering. Nationell patentmyndighet får emellertid icke publicera internationell ansökan eller översättning av sådan ansö­kan innan den intemationella publicering­en ägt rum eller 20 månader förflutit från prioritetsdagen, om den internationella pub­liceringen ej ägt rum vid utgången av den­na frist.

KAPITEL II

INTERNATIONELL FÖRBEREDANDE PATENTERBÄRHETSPRÖVNING

Artikel 31

Begäran oin internationeU förberedande patenlerbarhetsprövning

1. Pä begäran av sökanden skall interna­tionell ansökan underkastas internationell förberedande patenlerbarhetsprövning en­ligt vad som sägs i följande bestämmelser och i tillämpningsföreskrifterna.

2.a) Sökande som enligt vad som sägs i lillämpningsföreskriflema har hemvist i el­ler är medborgare i en av kapitel II bunden fördragsslutande stat och vars internationel­la ansökan har ingivits tUl den statens mot­tagande myndighet eller mottagande myn­dighet som verkar för den staten, får be­gära internationell förberedande patenler­barhetsprövning.

b) Församlingen får besluta att den som har rätt att inge internationell ansökan skall få begära internationell förberedande paten­terbarheisprövning, även om han har hem­vist i eller ar medborgare i icke fördrags­slutande stat eller i stat som icke är bun­den av kapitel II.

3. Begäran om internationell förberedan­de palenterbarhetsprövning skall göras fri­stående från den internationella ansökning­en. Begäran skaU innehålla föreskrivna upp­gifter, vara avfattad på föreskrivet språk och uppfylla föreskrivna krav i formellt av­seende.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


64


 


(4)(a) The demand shall indicate the Con­tracting State or States in which the appli­cant intends to use the results of the inter­national preliminary examination ("elected States"). Additional Contracting States may be elected låter. Élection ma.y reläte only to Contracting States already designated under Artide 4.

(b) Applicants referred to in paragraph (2)(ö) may elect any Contracting State bound by Chapter II. Applicants referred to in paragraph {2){b) may el£:ct only such Contracting States bound by Chapter II as have dedared that they are prepared to be elected by such applicants.

(5)  The demand shall be subject to the
payment of the prescribed fees within the
prescribed time limit.

(6)      (fl) The demand shall be submitted to
the competent International Preliminary
Examining Authority referred to in Artide
32.

(b) Any låter élection shall be submitted to the Intemational Bureau.

(7)  Each elected Office shall be notified
of its élection.


4)a) La demande d'examen préliminaire intemational doit indiquer celui ou ceux des Etats contractants oö le déposant a finten­tion d'utiliser les resultats de fexamen pré­liminaire intemational (« Etats élus »). Des Etats contractants additionnels peuvent étre élus ultérieurement. Les elections ne peuvent porter que sur des Etats contractants déjå désignés conformément å fartide 4.

b) Les déposants vises å falinéa 2)a) peu­vent élire tout Etat contractant lié par le chapitre II. Les déposants vises å falinéa 2)b) ne peuvent élire que les Etats contrac­tants lies par le chapitre II qui se sont décla-rés disposés ä étre élus par de tels dépo­sants.

5) La demande d'examen préliminaire intemational donne lieu au paiement des taxes prescrites dans le délai prescrit.

6)a) La demande d'examen préliminaire international doit étre présentée å fadmi­nistration compétente chargée de fexamen préliminaire international mentionnée ä fartide 32.

b) Toute élection ultérieure doit étre soumise au Bureau international.

7) Chaque office élu regoit notification de son élection.


 


Artide 32

Tlie International Preliminary Examining Authority

(1) International preliminary examination shall be carried out by the International Preliminary Examining Authority.


Artide 32

Administration   chargée  de   I'examen   pré­liminaire international 1) L'examen   préliminaire   international est effectué par fadministration chargée de fexamen préliminaire international.


 


(2)    In the case of demands referred to in Artide 31(2)(fl), the receiving Office, and, in the case of demands referred to in Artide 31(2)(6), the Assembly, shall, in accordance with the applicable agreement between the interested International Preliminary Exam­ining Authority or Authorities and the In­ternational Bureau, specify the International Preliminary Examination Authority or Au­thorities competent for the preliminary exa­mination.

(3)    The provisions of Artide 16(3) shaU apply, mutans mutandis, in respect of In-


2)    Pour les demandes d'examen prélimi­naire international visées a fartide 31.2)fl) et å fartide 31.2)b), foffice récepteur ou fAssemblée, respectivement, precise, con­formément aux dispositions de faccord applicable conclu entré fadministration ou les administrations intéressées chargées de fexamen préliminaire intemational et le Bureau international, celle ou celles de ces administrations qui seront compétentes pour procéder å fexamen préliminaire.

3)    Les dispositions de fartide 16.3) s'appliquent, mutatis mutandis, aux admi-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                             65

4.a) 1 begäran skall anges den fördrags­slutande stat eller de fördragsslutande stater i vilka sökanden avser att utnyttja resultatet av den internationella förberedande paten­lerbarhetsprövningen ("utvalda stater"). Yt­terligare fördragsslutande stater får väljas senare. Endast sådana stater som redan de­signerats enligt artikel 4 får väljas.

b) Sökande som avses under 2.a får väl­ja varje fördragsslutande stat som är bun­den av kapitel 11. Sökande som avses under 2.b får välja endast sådan av kapitel II bunden fördragsslutande stat som förklarat sig beredd att väljas av dylik sökande.

5. För begäran skall erläggas föreskrivna avgifter inom föreskriven tid.

6.a) Begäran skall inges till den myndig­het för internationeU förberedande patenter­barheisprövning som avses i artikel 32.

b) Val av ytterligare stat skall göras hos internationella byrån.

7. Varje utvald myndighet skall under­rättas om att den blivit vald.

Artikel 32

Myndighet för internationell förberedande patenlerbarhetsprövning

1.        Internationell förberedande patenler­barhetsprövning skall utföras av myndighet för internationell förberedande patenlerbar­hetsprövning.

2.        Mottagande myndighet, såvitt gäUer begäran som avses i artikel 31.2.a, och för­samlingen, såvitt gäller begäran som avses i artikel 31.2.b, skall i enlighet med sådant tillämpligt avtal som slutits mellan den eller de berörda myndigheterna för internationell förberedande palenterbarhetsprövning och internationella byrån ange vilken eller vilka av dessa myndigheter som är behöriga att utföra den förberedande patenlerbarhets­prövningen.

3.        Bestämmelsema i artikel 16.3 äger motsvarande tUlämpning i fråga om myn-

5 Riksdagen 1977178. 1 .saml. Nr I. Del B


Prop. 1977/78:1. Dd B


66


ternational Preliminary Examining Authori-     nistrations chargées de fexamen préluninai-
ties.
                                                                               re intemational.


A rtide 33

The International Preliminary Examination

(1)    The objective of the international preliminary examination is to formulate a preliminary and non-binding opinion on the questions whether the claimed invention appears to be novel, to invobe an inventive step (to be non-obvious), and to be in-dustrially appUcable.

(2)    For the purposes of the international preliminary examination, a claimed inven­tion shall be considered novel if it is not anticipated by the prior art as defined in the Regulations.

(3)    For the purposes of the international preliminary examination, a claimed inven­tion shall be considered to involve an in­ventive step if, having regard to the prior art as defined in the Regulations, it is not, at the prescribed relevant date, obvious to a person skUled in the art.


Artide 33 Examen préliminaire international

1)    L'examen préliminaire intemational a pour objet de formuler une opinion préli­minaire et sans engagement sur les ques­tions de savoir si finvention dont la protec­tion est demandée semble étre nouvelle, impliquer une activité inventive (n'étre pas évidente) et étre susceptible d'application industrielle.

2)    Aux fins de fexamen préUminaire in­ternational, finvention dont la protection est demandée est considérée comme nouvel­le s'il n'est pas trouve d'antériorité dans fétat de la technique tel qu'il est défini dans le réglement d'exécution.

3)    Aux fins de fexamen préliminaire in­ternational, finvention dont la protection est demandée est considérée comme impliquant une activité inventive si, compte tenu de fétat de la technique tel qu'il est défini dans le réglement d'exéculion, elle n'est pas, a la date pertinente prescrite, évidente pour un homme du métier.


 


(4) For the purpose of the international preliminary examination, a claimed inven­tion shall be considered industrially appli­cable if, according to its nature, it can be made or used (in the technological sense) in any kind of industry. "Industry" shall be understood in its broadest sense, as in the Paris Convention for the Protection of In­dustrial Property.

(5)    The criteria described above merely serve the purposes of international prelimi­nary examination. Any Contracting State may apply additional or different criteria for the purposes of deciding whether, in that State, the claimed invention is patent-able or not.

(6)    The intemational preliminary exami­nation shall take into considération all the


4)    Aux fins de fexamen préliminaire in­ternational, finvention dont la protection est demandée est considérée comme suscep­tible d'application industrielle si, conformé­ment å sa nature, eUe peut étre produite ou utilisée (au sens technologique) dans tout genre d'industrie. Le terme «Industrie» doit étre compris dans son sense le plus large, comme dans la Convention de Paris pour la protection de la propriété industriel­le.

5)    Les critéres qui précédent ne servent qu'aux fins de fexamen préliminaire inter­national. Tout Etat contractant peut appli­quer des critéres additionnels ou différents afin de décider si, dans cet Etat, finvention est brevetable ou non.

6)    L'examen préliminaire international doit prendre en considération tous les do-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                            67

dighet för internationell förberedande pa­lenterbarhetsprövning.

. Artikel 33

Internationell förberedande patenterbar­heisprövning

1.         Syftet med den internationella förbe­redande patenterbarhetsprövningen är att få ett preliminärt, icke bindande utiåtande om huruvida den uppfinning för vilken skydd sökes förefaller vara ny, ha uppfinnings­höjd (icke vara närliggande) och kunna till­godogöras industriellt.

2.         Såvitt avser den internationella förbe­redande patenterbarhetsprövningen skall uppfinning för vilken skydd sökes anses som ny om den icke redan utgör del av tekni­kens ståndpunkt såsom detta begrepp be­stämmes i tillämpningsföreskrifterna.

3.         Såvitt avser den internationella förbe­redande patenterbarhetsprövningen skall uppfinning för vilken skydd sökes anses ha uppfinningshöjd, om uppfinningen icke vid den föreskrivna avgörande tidpunkten för en fackman var närliggande i förhållande till teknikens ståndpunkt såsom detta be­grepp bestämmes i tUlämpningsföreskrifter-na.

4.         Såvitt avser den internationella förbe­redande patenterbarhetsprövningen skall uppfinning för vilken skydd sökes anses kunna tillgodogöras industriellt om den, en­ligt sin natur, kan tillverkas eller användas (i teknisk mening) i någon form av indu­striell verksamhet. Begreppet "industriell verksamhet" skall förstås i sin vidaste be­märkelse liksom i Pariskonventionen för in­dustriellt rättsskydd.

5.         De kriterier som anges ovan gäller en­dast såvitt avser internationell förberedan­de palenterbarhetsprövning. Fördragsslutan­de stat får tillämpa ytterligare eller andra kriterier när det gäller att avgöra om upp­finning för vilken skydd sökes är patenter­bar i den staten eller icke.

6.         Vid internationell förberedande pa­tenlerbarhetsprövning skall beaktas aUa de


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


68


 


documents cited in the internatior al search report. It may take into considération any additional documents considered to be rele­vant in the particular case.


cuments cités dans le rapport de recherche intemationale. 11 peut prendre en considéra­tion tous documents additionnels considérés comme pertinents dans le cas d'espéce.


 


Artide 34

Procedure Before the International Preliminary Examining Authority


Artide 34

Procedure au sein de V administration char­gée de V examen préliminaire international


 


(1)  Procedure before the International
Preliminary Examining Authority shall be
govemed by the provisions of this Treaty,
the Regulations, and the agreement which
the International Bureau shall condude,
subject to this Treaty and the; Regulations,
with the said Authority.

(2)       (fl) The applicant shall have a right to
communicate orally and in writing with the
International Preliminary Examining Au­
thority.

{b) The applicant shall have a right to amend the claims, the description, and the drawings, in the prescribed manner and within the prescribed time limit, before the international preliminary examination report is established. The amendment shall not go beyond the disdosure in the international application as filed.

(c)  The applicant shall receive at least
one written opinion from the International
Preliminary Examining Authority unless
such Authority considers that all of the
following conditions are fulfilled:

(i) the invention satisfies the criteria set forth in Artide 33(1),

(ii) the international application complies with the requirements of this Treaty and the Regulations in so far as checked by that Authority,

(iii) no observations are intended to be made under Artide 35(2), last sentence.

(d)  The applicant may respond to the
written opinion.

(3)(fl) If the International Preliminary Examining Authority considers that the in-


1) La procedure au sein de fadministra­tion chargée de fexamen préliminaire inter­national est déterminée par le present trai­té, le réglement d'exécution et faccord que le Bureau international conclut, conformé­ment au present traité et au réglement d'exe­cution, avec cette administration.

2)fl) Le déposant a le droit de communi­quer, verbalement et par écrit, avec f adnu-nistration chargée de fexamen préliminaire international.

b)   Le déposant a le droit de modifier les revendications, la description et les dessins, de la maniére prescrite et dans le délai pre­scrit, avant fétablissement du rapport d'exa-men préliminaire international. Les modifi­cations ne doivent pas aller au-delå de fex­posé de finvention figurant dans la demande internationale telle qu'elle a été déposée.

c)    Le déposant re§oit de fadministration chargée de fexamen préliminaire internatio­nal au moins un avis écrit, sauf si ladite ad­ministration estime que toutes les conditions suivantes sont remplies :

i) finvention répond aux critéres figu­rant å fartide 33.1);

ii) la demande intemationale remplit les conditions du present traité et du réglement d'exécution dans la mesure oii elles sont controlées par ladite administration;

iii) il n'est pas envisagé de presenter des observations au sens de fartide 35.2), der­niére phrase.

d)  Le déposant peut répondre ä favis
écrit.

3)fl) Si fadministration chargée de fexa­men préliminaire international estime que la


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                            69

handlingar som nämns i den internationel­la nyhelsgranskningsrapporien. Vid pröv­ningen får beaktas de ytterligare handling­ar som anses ha betydelse i det enskilda fal­let.

Artikel 34

Förfarande inför myndighet för interna­tionell förberedande patenlerbarhets­prövning

1. Förfarandet inför myndighet för inter­nationell förberedande palenterbarhetspröv­ning regleras av denna konvention, av till-lämpningsföreskrifterna och av det avtal som internationella byrån enligt denna kon­vention och tillämpningsföreskrifterna ingår med denna myndighet.

2.a) Sökanden har rätt att meddela sig muntligen och skriftiigen med den myndig­het som utför internationell förberedande patenlerbarhetsprövning.

b)       Sökanden har rätt att ändra patent­krav, beskrivning och ritningar på föreskri­vet sätt och inom föreskriven tid innan rap­port över internationell förberedande pa­tenlerbarhetsprövning upprättas. Ändring får icke gå utöver vad som framgick av den intemationella ansökningen i den lydel­se ansökningen hade vid ingivandet.

c)        Sökanden skall erhålla minst ett skrift­ligt utlåtande från den myndighet som utför internationell förberedande patenlerbar­hetsprövning, om icke denna myndighet an­ser att samtliga följande villkor är uppfyllda:

i) uppfinningen uppfyller de krav som anges i artikel 33.1,

ii) den internationella ansökningen upp­fyller de krav som uppställes i denna kon­vention och i tUlämpningsföreskrifterna i den utsträckning myndigheten kontrollerat detta,

iii) myndigheten avser ej att framställa er­inringar enligt artikel 35.2 sista punkten.

d)  Sökanden får yttra sig över det skrift­
liga utlåtandet.

3.a) Om den myndighet som utför inter­nationell förberedande patenterbarhetspröv-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


70


 


ternational application does not comply with the requirement of unity of invention as set forth in the Regulations, it may invite the applicant, at his option, to restrict the claims so as to comply with the require­ment or to pay additional fees.

(b)   The national law of any elected State may provide that, where the applicant choos­es lo restrict the claims under subparagraph (a), those parts of the international applica­tion which, as a consequence of the restric­tion, are not to be the subject of intema­tional preliminary examination shall, as far as effects in that State are concerned, be considered withdrawn unless a special fee is paid by the applicant to the national Of­fice of that State.

(c)    If the applicant does not comply with the invitation referred to in subparagraph (fl) within the prescribed time limit, the In­ternational Preliminary Examining Author­ity shall establish an internati:onal prelimi­nary examination report on those parts of the international application which reläte to what appears to be the main invention and shall indicate the relevant facts in the said report. The national law of any elected State may provide that, where its national Office finds the invitation of the Interna­tional Preliminary Examining Authority justified, those parts of the international application which do not reläte to the main invention shall, as far as effects in that State are concerned, be considered with­drawn unless a special fee is paid by the applicant to that Office.

(4) (fl) If the International Preliminary Examining Authority considers


demande internationale ne satisfait pas å fexigence d'unité de finvention teUe qu'elle est définie dans le réglement d'exécution, el­le peut inviter le déposant, au choix de ce dernier, soit å limiter les revendications de maniére ä satisfaire a cette exigence, soit å payer des taxes additionnelles.

b)   La législation nationale de tout Etat élu peut prévoir que, lorsque le déposant choisit de limiter les revendications au sens du sous-alinéa fl), ies parties de la demande internationale qui, en consequence de la li­mitation, ne font pas fobjet d'un examen préUminaire intemational sont, pour ce qui concerne les effets dans cet Etat, considé­rées comme retirées, å mois qu'une taxe partieuliére ne soit payée par le déposant å foffice national dudit Etat.

c)    Si le déposant ne donne pas suite å finvitation mentionnée au sous-alinéa a) dans le délai prescrit, fadministration chargée de fexamen préliminaire interna­tional établit un rapport d'examen prélimi­naire international sur les parties de la de­mande internationale qui ont trait å ce qui semble constituer finvention principale et donne sur ce point des indications dans le rapport. La législation nationale de tout Etat élu peut prévoir que, lorsque foffice national de cet Etat estime justifiée finvita­tion de fadministration chargée de fexamen préliminaire intemational, les parties de la demande internationale qui n'ont pas trait å finvention principale sont, pour ce qui con­cerne les effets dans cet Etat, considérées comme retirées, å moins qu'une taxe parti­euliére ne soit payée par le déposant å cet office.

4)a) Si fadministration chargée de fexa­men préliminaire international estime :


 


(i) that the international application re­lätes to a subject matter on which the In­ternational Preliminary Examining Author­ity is not required, under the Regulations, to carry out an international preliminary examination, and in the particular case decides not to carry out such examination, or

(ii) that the description, the  claims,  or


i) que la demande internationale concer­ne un objet a fégard duquel elle n'est pas tenue, selon le réglement d'exécution, d'ef-fecteur un examen préliminaire internatio­nal et decide en fespéce de ne pas effectuer un tel examen, ou

ii) que la description, les revendications


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             71

ning anser att internationell ansökan icke uppfyller kravet på uppfinningens enhet, som detta krav är utformat i tillämpnings­föreskrifterna, får den anmoda sökanden att, enligt dennes val, antingen inskränka patentkraven så att detta krav uppfylles el­ler betala tilläggsavgifter.

b)   I utvald stats nationella lag får före­skrivas att, om sökanden väljer att inskränka patentkraven enligt a, de delar av den in­ternationeUa ansökningen, vilka till följd av inskränkningen icke blir föremål för in­ternationell förberedande patenlerbarhets­prövning, skall anses återkallade såvitt gäl­ler ansökningens verkan i den staten, om icke sökanden betalar en särskild avgift tUl den statens nationella patentmyndighet.

c)    Efterkommer icke sökanden inom fö­reskriven tid anmodan som avses under a, skall den myndighet som utför internatio­nell förberedande palenterbarhetsprövning upprätta rapport över sådan prövning rö­rande de delar av den internationella ansök­ningen som hänför sig till vad som förefal­ler vara huvuduppfinningen och i rapporten lämna uppgifter på denna punkt. I utvald stats nationella lag får föreskrivas att, om den statens nationella patentmyndighet fin­ner anmodan av den myndighet som utför internationell förberedande palenterbarhets­prövning befogad, de delar av den interna­tionella ansökningen som icke hänför sig till huvuduppfinningen skall anses återkallade såvitt gäller ansökningens verkan i den sta­ten, om icke sökanden betalar en särskild avgift till denna patentmyndighet.

4.a) Finner myndighet som utför interna­tionell förberedande palenterbarhetspröv­ning

i) att den internationella ansökningen hänför sig till sådant i fråga om vilket myn­digheten enligt tUlämpningsföreskrifterna ic­ke är skyldig att utföra internationell för­beredande patenlerbarhetsprövning och i ifrågavarande fall beslutar att ieke utföra sådan prövning, eller

ii) att beskrivning,  patentkrav eUer rit-


 


Prop. 1977/78:1. Del B


72


 


the drawings, are so undear, or the claims are so inadequately supported by the de­scription, that no meaningful opinion can be formed on the novelty, inventive step (non-obviousness), or industrial applicability, of the claimed invention,

the said Authority shall not go into the questions referred to in Artide 33(1) and shall inform the applicant of this opinion and the reasons therefor.

(b) If any of the situations referred to in subparagraph (a) is found to exist in, or in connection with, certain claims only, the provisions of that subparagraph shall apply only to the said claims.


ou les dessins ne sont pas clairs, ou que les revendications ne se fondent pas de fagon adequate sur la description, de sorte qu'une opinion valable ne peut étre formée au sujet de la nouveauté, de 1'activité inventive (non-évidence) ou de fapplication industrielle de finvention dont la protection est demandée, elle n'aborde pas les questions mention­nées ä fartide 33.1) et fait coimaitre au déposant cette opinion et ses motifs.

b) Si fune des situations mentionnées au sous-alinéa a) n'existe qu'ä fégard de cer­taines revendications ou en relation avec certaines revendications, les dispositions du­dit sous-alina a) ne s'appliquent qu'å fégard de ces revendications.


 


Artide 35

The International Preliminary Examination Report

(1)   The intemational preliminary exam­ination report shall be established within the prescribed time limit and in the prescribed form.

(2)   The intemational preliminary exam­ination report shall not contain any state­ment on the question whether the claimed invention is or seems to be patentable or unpatentable according to any national law. It shall state, subject to the provisions of paragraph (3), in relation to each claim, whether the claim appears to satisfy the criteria of novelty, inventive step (non-ob-viousness), and industrial applicability, as defined for the purposes of the international preUminary examination in Artide 33(1) to (4). The statement shall be accompanied by the citation of the documents believed to support the stated condusion with such ex­planations as the circumstances of the case may require. The statement shall also be ac­companied by such other observations as the Regulations provide for.


Artide 35 Rapport d'examen préliminaire international

1)         Le rapport d'examen préliminaire in­ternational est établi dans le délai prescrit et dans la forme prescrite.

2)    Le rapport d'examen préUminaire in­temational ne contient aucune declaration quant å la question de savoir si finvention dont la protection est demandée est ou sem­ble étre brevetable ou non au regard d'une législation nationale quelconque. 11 decla­re, sous réserve de falinéa 3), en relation avec chaque revendication, si cette revendi­cation semble répondre aux critéres de nou­veauté, d'activité inventive (non-évidence) et d'applieation industrielle, tels que ces cri­téres son définis, aux fins de fexamen pré­liminaire intemational, å fartide 33.1) å 4). Cette declaration doit étre accompagnée de la citation des documents qui semblent étayer la condusion dédarée, et de toutes explications qui peuvent s'imposer en f espé­ce. A cette declaration doivent également étre jointes les autres. observations prévues par le réglement d'exécution.


(3)(a) If, at the time of establishing the                       3)fl) Si fadministration chargée de fexa-

international  preliminary   examination   re-     men préliminaire international estime, lors


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             73

ningar är så otydliga eller patentkraven har ett så otillräckligt stöd i beskrivningen att någon meningsfull bedömning icke kan gö­ras av humvida den uppfiiming för vilken skydd sökes är ny, har uppfinningshöjd (ic­ke är närliggande) eller kan tillgodogöras in­dustriellt,

skall nänmda myndighet ej taga ställning tUl de frågor som avses i artikel 33.1 utan underrätta sökanden om myndighetens upp­fattning och om skälen härför.

b) FöreUgger någon av de omständighe­ter som anges under a endast i fråga om el­ler i samband med vissa patentkrav, skall vad där sägs gälla endast i fråga om dessa patentkrav.

Artikel 35

Rapport över internationell förberedande patenlerbarhetsprövning

1.        Rapport över. intemationell förberedan­de palenterbarhetsprövning skall upprättas inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt.

2.   Rapport över intemationell förbere­dande palenterbarhetsprövning får icke in­nehålla något uttalande om huruvida den uppfinning för vilken skydd sökes är eller förefaller vara patenterbar eller icke pa­tenterbar enligt viss nationell lag. Om ej annat följer av vad som sägs under 3, skall rapporten i fråga om varje patentkrav inne­håUa utlåtande om huruvida detta patent­krav förefaller uppfylla kriterierna för ny­het, uppfinningshöjd (att icke vara närlig­gande) och möjlighet tUl industriellt tillgo­dogörande, såsom dessa kriterier bestäm­mes i artikel 33.1—4 såvitt avser intematio­nell förberedande palenterbarhetsprövning. Utlåtandet skall åtföljas av hänvisning till de handlingar som anses stödja den uttala­de slutsatsen och av sådana förklaringar som kan vara erforderliga i det föreliggan­de fallet. TiU utiåtandet skall oekså fogas ytterligare anmärkningar enligt vad som sägs i tillämpningsföreskrifterna.

3.a) Om den myndighet som har att upp­rätta rapport över internationell förberedan


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


74


 


port, the Intemational Preliminary Examin­ing Authority considers that any of the situ­ations referred to in Artide 34(4) (a) exist, that report shaU state this opinion and the reasons therefor. It shall nol: contain any statement as provided in paragraph (2).

(b) If a situation under Artide 34(4) (6) is found to exist, the international prelim­inary examination report shaU, in relation to the claims in question, contain the state­ment as provided in subparagraph (a), whereas, in relation to the other claims, it shall contain the statement as provided in paragraph 2).


de fétablissement du rapport d'examen pré-luninaire intemational, que fune quelconque des situations mentionnées å fartide 34.4)a) existe, le rapport en fait état et indiqué les motifs. Il ne doit contenir aucune declara­tion au sens de falinéa 2).

b) Si fune des situations mentionnées ä fartide 34.4)/>)existe, le rapport d'examen préliminaire intemational contient, pour les revendications en question, findication prévue au sous-alinéa a) et, pour les autres revendications, la declaration indiquée å falinéa 2).


 


Artide 36

Transmittal, Translation, and Communica­tion, of the International Preliminary Examination Report

(1)   The intemational preliminary exam­
ination report, together with the prescribed
annexes, shall be transmitted to the appli­
cant and to the Intemational Bureau.

(2) (fl) The intemational preliminary ex­
amination report and its annexes shall be
translated into the prescribed languages.

(b) Any translation of the said report shall be prepared by or under the respon­sibility of the International Bureau, whereas any translation of the said annexes shall be prepared by the applicant.

(3)(a) The international preliminary ex­amination report, together with its transla­tion (as prescribed) and its annexes (in the original language), shall be communicated by the International Bureau to each elected Office.

(b) The prescribed translation of the an­nexes shall be transmitted within the pre­scribed time limit by the ap])lieant to the elected Offices.

(4) The provisions of Artide 20(3) shall apply, mutatis mutandis, to copies of any document which is cited in the international preliminary examination report and which was not cited in the intemational search re­port.


Artide 36

Transmission, traduction et communication du rapport d'examen préliminaire interna­tional

1) Le rapport d'examen préliminaire in­ternational est, avec les annexes prescrites, transmis au déposant et au Bureau interna­tional.

2)a) Le rapport d'examen préliminaire international et ses annexes sont traduits dans les langues prescrites.

b) Toute traduction dudit rapport est pré­parée par le Bureau intemational ou sous sa responsabUité; toute traduction de ses annexes est préparée par le déposant.

3)fl) Le rapport d'examen préliminaire international, avec sa traduction (telle qu'el-le est prescrite) et ses annexes (dans la langue d'origine), est communique par le Bureau intemational å chaque office élu.

b) La traduction prescrite des annexes est transmise, dans le délai prescrit, par le dé­posant aux offices élus.

4) L'article 20.3) s'applique, mutatis mu­tandis, aux copies de tout document qui est cité dans le rapport d'examen préliminaire international et qui n'a pas été cité dans le rapport de recherche internationale.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             75

de palenterbarhetsprövning vid rapportens upprättande anser, att något av de fall som avses i artikel 34.4.a föreligger, skaU detta anges i rapporten jämte skälen för myndighetens bedömning. Rapporten skall ieke innehålla sådant utlåtande som avses under 2.

b) Anses fall som avses i artikel 34.4.b föreligga, skall rapporten över internationell förberedande palenterbarhetsprövning såvitt avser ifrågavarande patentkrav innehålla så­dant utlåtande som avses under a, medan den såvitt avser övriga patentkrav skall in­nehålla sådant utiåtande som avses under 2.

Artikel 36

Översändande av rapport över internationell

förberedande patenlerbarhetsprövning samt

översättning av sådan rapport

1. Rapport över internationell förbere­dande patenlerbarhetsprövning jämte före­skrivna bilagor skall översändas till sökan­den och till internationella byrån.

2.a) Rapport över internationell förbere­dande palenterbarhetsprövning jämte bUa­gor skall översättas till föreskrivna språk.

b) Översättning av nämnda rapport skall utföras av internationella byrån eller på dess ansvar, medan översättning av bilagor­na skall utföras av sökanden.

3,a) Rapport över internationell förbere­dande palenterbarhetsprövning jämte före­skriven översättning samt bUagor (på origi­nalspråket) skall av internationella byrån sändas till varje utvald myndighet.

b) Föreskriven översättning av bilagor­na skall inom föreskriven tid av sökanden sändas till de utvalda myndigheterna.

4. Bestämmelserna i artikel 20.3 äger motsvarande tillämpning i fråga om avskrift av handling som nämns i rapport över in­ternationell förberedande patenlerbarhets­prövning men icke nämnts i den internatio­nella nyhelsgranskningsrapporten.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

Artide 37 Withdrawal of Demand or Élection


76

Artide 37

Retrait de la demande d'examen prélimi­naire international ou d'élections


 


(1) The applicant may withdraw any or aU elections.


1) Le déposant peut retirer tout ou partie des elections.


 


(2) If the élection of all elected States is withdrawn, the demand shall be considered withdrawn.


2) Si félection de tous les Etats élus est retirée, la demande d'examen préliminaire international est considérée comme retirée.


 


(3)(fl) Äny withdrawal shall be notified to the Intemational Bureau.

(b) The elected Offices concerned and the International Preliminary Examining Authority concerned shall be notified ac­cordingly by the International Bureau.

(4)(fl) Subject to the provisions of sub­paragraph (b), withdrawal of the demand or of the élection of a Contracting State shall, unless the national law of that State provides otherwise, be considered to be withdrawal of the international application as far as that State is concerned.

(b) Withdrawal of the demand or of the élection shall not be considered to be with­drawal of the international application if such withdrawal is effected prior to the ex­piration of the applicable timie limit under Artide 22; however, any Contracting State may provide in its national law that the aforesaid shall apply only if its national Of­fice has received, within the said time limit, a copy of the international application, together with a translation (as prescribed), and the national fee.


3)a) Tout retrait doit étre notifié au Bu­reau international.

b) Le Bureau international le notifie aux offices élus intéressés et å fadministration intéressée chargée de fexamen préliminaire international.

4)fl) Sous réserve du sous-alinéa b), le retrait de la demande d'examen préliminaire international ou de félection d'un Etat con­tractant est, si la législation nationale de cet Etat n'en dispose pas autrement, considéré comme un retrait de la demande internatio­nale pour ce qui concerne cet Etat.

b) Le retrait de la demande d'examen préliminaire international ou de félection n'est pas considéré comme un retrait de la demande internationale s'il est effectué avant fexpiration du délai applicable selon fartide 22; toutefois, tout Etat contractant peut prévoir dans sa législation nationale, qu'il n'en ira ainsi que si son office national regoit, dans ce délai, copie de la demande internationale, une traduction (telle qu'elle est prescrite) de ladite demande et la taxe nationale.


 


Artide 38

Confidential Nature of the International Preliminary Examination

(1) Neither the International Bureau nor the International Preliminary Examining Authority shall, unless requested or autho­rized by the applicant, allow access within the meaning, and with the proviso, of Arti­de  30(4)  to  the filé of the international


Artide 38

Caractére confidentiel de fexamen prélimi­naire internaiional 1) Sauf requéte ou autorisation du dé­posant, le Bureau international et fadmi­nistration chargée de fexamen préliminaire international ne peuvent permettre å aucun moment, å aucune personne ou administra­tion — å fexception des offices élus, apres


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             77

Artikel 37

Återkallelse av begäran om internationell

förberedande patenterbarheisprövning eller

av val av stat

1.        Sökanden får återkalla sitt val såvitt avser viss utvald stat, vissa utvalda stater eller alla utvalda stater.

2.   Sker återkallelse av val beträffande al­la utvalda stater, skall begäran om interna­tioneU förberedande palenterbarhetspröv­ning anses återkallad.

3.a) Återkallelse skall meddelas till in­ternationella byrån.

b) Internationella byrån skall underrät­ta berörda utvalda myndigheter och veder­börande myndighet för internationell förbe­redande patenlerbarhetsprövning att åter­kallelse skett.

4.a) Om ej annat följer av vad som sägs under b skall, såvida icke annat föreskri­ves i fördragsslutande stats nationella lag, återkallelse av begäran om internationell förberedande patenlerbarhetsprövning eller återkallelse av val av fördragsslutande stat innebära återkallelse av den internationella ansökningen såvitt gäller den staten.

b) Återkallelse av begäran om interna­tionell förberedande palenterbarhetspröv­ning eller återkallelse av val av stat skall icke anses innebära återkallelse av den in­ternationeUa ansökningen, om återkallelsen äger rum före utgången av den frist som gäller enUgt artikel 22. Fördragsslutande stat får dock i sin nationella lag föreskriva att vad nu sagts skall gälla endast om dess nationella patentmyndighet inom nämnda frist mottagit avskrift av den internationeUa ansökningen jämte föreskriven översättning samt den nationella avgiften.

Ariikel 38

Sekretess i fråga om internationell förbere­dande palenterbarhetsprövning 1. Internationella byrån och myndighet för internationell förberedande patenlerbar­hetsprövning får icke vid någon tidpunkt lå­ta någon person eller myndighet — utom de utvalda myndigheterna sedan rapport över internationell förberedande patenterbarhets-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


78


 


preliminary examination by any person or authority at any time, except by the elected Offices once the international preliminary examination report has been established.


fétablissement du rapport d'examen préli­minaire international — d'avoir accés, au sens et aux conditions de fartide 30.4), au dossier de fexamen préliminaire intema­tional.


 


(2) Subject to the provisions of paragraph (1) and Ärtides 36(1) and (3) and 37(3)(/)), neither the International Bureau nor the In­ternational Preliminary Examining Author­ity shall, unless requested or authorized by the applicant, give information on the is-suance or non-issuance of an international preliminary examination report and on the withdrawal or non-withdrawal of the demand or of any eledion.


2) Sous réserve de falinéa 1) et des ar­tides 36.1) et 3) et 37.3)/)), le Bureau inter­national et fadministration chargée de fexa­men préUminaire international ne peuvent donner, sauf requéte ou autorisation du dé­posant, aucune information relative å la délivrance ou au refus de délivrance d'un rapport d'examen préliminaire international, ou encore au retrait ou au maintien de la de­mande d'examen préliminaire intemational ou d'une élection quelconque.


 


Artide 39

Copy, Translation, and Fee, to Elected Offices


Artide 39

Copies, traductions et taxes pour les offi­ces élus


 


(l)(a) If the élection of any Contracting State has been effected prior to the expira­tion of the 19th month from the priority date, the provisions of Artide 22 shall not apply to such State and the tipplicant shaU furnish a copy of the international applica­tion (unless the communication under Arti­de 20 has already taken place) and a trans­lation thereof (as prescribed), and pay the national fee (if any), to each elected Office not låter than at the expiration of 25 months from the priority date.

(b) Äny national law may, for perform­ing the acts referred to in subparagraph (a), fix time limits which expire låter than the time limit provided for in that subparagraph.

(2)       The effect provided for in Artide 11(3) shall cease in the elected State with the same eonsequences as the withdrawal of any national application in that State if the applicant fails to perform the acts referred to in paragraph (l)(fl) within the time limit applicable under paragraph (l)(fl) or (b).

(3)          Äny elected Office may maintain the effect provided for in Artide 11(3) even where the applicant does not comply with


l)a) Si félection d'un Etat contractant a été effectuée avant fexpiration du dix-neu-viéme mois å compter de la date de priorité, fartide 22 ne s'applique pas å cet Etat; le déposant remet å chaque office élu une co­pie de la demande internationale (sauf si la communication visée å fartide 20 a déjä eu lieu) et une traduction (telle qu'elle est pre­scrite) de cette demande et lui paie (le cas échéant) la taxe nationale au plus tärd å fexpiration d'un délai de vingt-cinq mois ä compter de la date de priorité.

b) Toute législation nationale peut, pour faccomplissement des actes mentionnés au sous-alinéa a), fixer des délais expirant apres celui qui figure audit sous-alinéa.

2)       Les effets prévus å fartide 11.3) ces­sent dans 1'Etat élu avec les mémes consé< quences que celles qui découlent du retrait d'une demande nationale dans cet Etat si le déposant n'exécute pas les actes mentionnés å falinéa l)a) dans le délai applicable selon falinéa l)ö) ou b).

3)         Tout office élu peut maintenir les ef­fets prévus å fartide 11.3) méme lorsque le déposant ne remplit pas les conditions pré-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            79

prövning upprättats — få tillgång, i den mening och på de villkor som anges i artikel 30.4, till handlingarna i ärende rörande in­ternationell förberedande patenlerbarhets­prövning, såvida icke sökanden begär eller tUlåter detta.

2. Om ej annat följer av vad som före­skrives under 1 och i artiklarna 36.1, 36.3 och 37.3.b, får internationella byrån och myndighet för internationeU förberedande patenlerbarhetsprövning icke upplysa om huruvida rapport över sådan prövning upp­rättats eller upprättande av sådan rapport vägrats eller humvida begäran om interna­tionell förberedande patenlerbarhetspröv­ning eller val av viss stat återkallats eller vidhålles, såvida icke sökanden begär eUer tillåter detta.

Artikd 39

översändande av avskrift och översättning samt erläggande av avgift till utvald myn­dighet l.a) Har val av fördragsslutande stat gjorts innan 19 månader förflutit från prio­ritetsdagen, gäller bestämmelserna i artikel 22 icke i fråga om sådan stat. Sökanden skall i sådant fall innan 25 månader för­flutit från prioritetsdagen till varje utvald myndighet inge avskrift av den internatio­nella ansökningen (om denna ieke redan översänts enligt artikel 20) och föreskriven översättning av denna samt i förekomman­de fall betala nationeU avgift.

b) För fullgörande av vad som sägs un­der a får i nationell lag föreskrivas längre frister än som där anges.

2.    Den verkan som föreskrives i artikel 11.3 upphör i utvald stat med samma rätts-följd som en återkallelse av nationeU ansö­kan i den staten, om sökanden underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt l.a inom den frist som gäller enligt l.a eller b.

3.    Utvald myndighet får låta den verkan som föreskrives i artikel 11.3 bestå, även om sökanden icke fullgör vad som sägs un-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


80


the requirements provided for in paragraph     vues å falinéa l)fl) ou b). (l)(fl) or (b).


Artide 40

Delaying of National Examination and Other Processing

(1)    If the élection of any Contracting State bas been effected prior to the expira­tion of the 19th month from the priority date, the provisions of Artide 23 shaU not apply to such State and the national Office of or acting for that State shall not proceed, subject to the provisions of jsaragraph (2), to the examination and other processing of the intemational application prior to the expiration of the applicable time limit un­der Artide 39.

(2)    Notwithstanding the provisions of paragraph (1), any elected 0:ffiee may, on the express request of the applicant, pro­ceed to the examinination and other process­ing of the international application at any time.


Artide 40

Suspension de 1'examen national et des autres procédures

1)         Si félection d'un Etat contraetant est effectuée avant fexpiration du dix-neuviéme mois å compter de la date de priorité, far­tide 23 ne s'appUque pas ä cet Etat et son office national, ou tout office agissant pour cet Etat, n'effectue pas fexamen et n'engage aucune autre procedure relative å la deman­de internationale, sous réserve de falinéa 2), avant fexpiration du délai applicable selon fartide 39.

2)    Nonobstant les dispositions de fali­néa 1), tout office élu peut, sur requéte ex-presse du déposant, en tout temps procé­der å fexamen et engager toute autre pro­cedure relative å la demande internationale.


 


Artide 41

Amendment of tlie Claims, the Description, and the Drawings, Before Elected Offices

(1)    The applicant shall be given the op­portunity to amend the claims, the descrip­tion, and the drawings, before each elected Office within the prescribed lime limit. No elected Office shall grant a patent, or refuse the grant of a patent, before such time limit has expired, except with the express consent of the applicant.

(2)    The amendments shall not go beyond the disdosure in the international applica­tions as filed, unless the national law of the elected State permits them to go beyond the said disdosure.

(3)    The amendments shall be in accor­dance with the national law of the elected State in all respects not provided for in this Treaty and the Regulations.

(4)    Where an elected Offic;e requires a translation of the intemational application.


Artide 41

Modification des revendications, de la

description et des dessins auprés des

offices élus

1)         Le déposant doit avoir foccasion de modifier les revendications, la description et les dessins, dans le délai prescrit, auprés de chaque office élu. Aucun office élu ne peut délivrer de brevet ni refuser d'en dé­livrer avant fexpiration de ce délai, sauf accord exprés du déposant.

2)    Les modifications ne doivent pas aller au-delä de fexposé de finvention qui fi­gure dans la demande internationale telle qu'elle a été déposée, sauf si la législation nationale de fEtat élu le permet expressé­ment.

3)    Les modifications doivent étre con­formes å la législation nationale de fEtat élu pour tout ce qui n'est pas fixé par le present traité ou par le réglement d'exécu-tion.

4)    Lorsque foffice élu exige une traduc­tion de la demande internationale, les mo-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B der l.a eller b.

Artikel 40

Uppskov med nationell prövning och annan handläggning

1.         Har val av fördragsslutande stat gjorts innan 19 månader förflutit från prioritets­dagen, gäller icke bestämmelsema i artikel 23 i fråga om sådan stat. Om ej annat föl­jer av vad som föreskrives under 2, får den statens nationella patentmyndighet eUer den nationeUa patentmyndighet som verkar för den staten icke utföra prövning eller fö­retaga arman handläggning av internationell ansökan före utgången av den frist som gäl­ler enligt artikel 39.

2.         Utan hmder av vad som sägs under 1 får utvald myndighet på sökandens uttryck­liga begäran när som helst utföra prövning eller företaga annan handläggning av inter­nationell ansökan.

Artikel 41

Ändring av patentkrav, beskrivning och ritningar hos utvald myndighet

1.         Sökanden skall ges tiUfälle att inom föreskriven frist ändra patentkrav, beskriv­ning och ritningar hos utvald myndighet. Ut­vald myndighet får icke meddela patent el­ler avslå ansökan före utgången av denna tid utom med sökandens uttryckliga medgivan­de.

2.         Ändring får icke gå utöver vad som framgick av den internationella ansökning­en i den lydelse ansökningen hade vid in­givandet, om icke den nationella lagen i ut­vald stat uttryckligen medger detta.

3.         Ändring skall stå i överensstämmelse med den nationella lagen i utvald stat i alla avseenden som icke regleras i denna kon­vention eller i tillämpningsföreskrifterna.

4.         Om utvald patentmyndighet kräver översättning av intemationell ansökan, skall

6 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 1. Del B


Prop. 1977/78:1. Dd B


82


the amendments shaU be in the language of     difieations  doivent   étre   établies   dans   la
the translation.
                                                             langue de la traduction.


Artide 42

Results of National Examination in Elected Offices No elected Office receiving the intema­tional preliminary examination report may require that the applicant fumish copies, or information on the contents, of any papers connected with the examination relating to the same intemational application in any other elected Office.


Artide 42

Resultat de fexamen national des offices élus Les offices élus recevant le rapport d'exa-men préliminaire international ne peuvent exiger du déposant qu'U leur remette des documents Ués å fexamen relatif å la méme demande intemationale dans tout autre of­fice élu, ou qu'il leur remette des informa­tions relatives au contenu de tels docu­ments.


 


CHAPTER III COMMON PROVISIONS

Artide 43 Seeking Certain Kinds of Protection In respect of any designated or elected State whose law provides for the grant of inventors' certificates, utility certificates, utility models, patents or cert:ificates of ad­dition, inventors' certificates of addition, or utility certificates of addition, the applicant may indicate, as prescribed in the Regula­tions, that his international application is for the grant, as far as that State is con­cerned, of an inventor's certificate, a utility certificate, or a utility model, rather than a patent, or that it is for the grimt of a patent or certificate of addition, an inventor's cer­tificate of addition, or a utility certificate of addition, and the ensuing effect shall be govemed by the applicanfs choice. For the purposes of this Artide and any Rule there­under. Artide 2(ii) shall not apply.


CHAPITRE III DISPOSITIONS COMMUNES

Artide 43 Recherche de certains titres de protection Le déposant peut indiquer, conformément au réglement d'exécution, que sa demande internationale tend ä la délivrance d'un certificat d'auteur d'invention, d'un certifi-cat d'utilité ou d'un modéle d'utilité et non å celle d'un brevet, ou å la délivrance d'un brevet ou certificat d'addition, d'un certifi­cat d'auteur d'invention additionnel ou d'un certificat d'utilité additionnel, dans tout Etat désigne ou élu dont la législation pré­voit la délivrance de certificats d'auteur d'in-vention, de certificats d'utilité, de modetes d'utilité, de brevets ou certificats d'addition, de certificats d'auteur d'invention addition­nels ou de certificats d'utUité additionnels; les effets découlant de cette indication sont déterminés par le choix effectué par le dé­posant. Aux fins du present artide et de toute régle y relative, fartide 2.ii) ne s'ap-plique pas.


 


Artide 44 Seeking Two Kinds of Protection In respect of any designated or elected State whose law permits cin appUcation, while being for the grant of a patent or one of the other kinds of protection referred to in Artide 43, to be also for the grant of


Artide 44

Recherche de deux tUres de protection • Pour tout Etat désigne ou élu dont la lé­gislation permet qu'une demande tendant a la délivrance d'un brevet ou de fun des autres titres de protection mentionnés a fartide 43 puisse également viser un autre


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            83

ändring avfattas på samma språk som över­sättningen.

Artikel 42

Resultat av nationell prövning hos utvald myndighet Utvald myndighet som mottager rapport över internationell förberedande palenter­barhetsprövning får icke kräva att sökan­den skall tillhandahålla avskrift av eller läm­na uppgift rörande innehåUet i handling som har samband med prövningen av samma in­ternationella ansökan vid annan utvald myn­dighet.

KAPITEL III

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 43

Ansökan om vissa former av skydd

I fråga om designerad eller utvald stat, vars lag medger att uppfinnarcertifikat, cer­tifikat för nyttighelsmodell, nyttighetsmo-dell, tiUäggspatent, tilläggscertifikat, till-läggsuppfinnarcertifikat eller tilläggscertifi­kat för nyttighelsmodell meddelas, får sö­kanden i enlighet med vad som sägs i till-lämpningsföreskrifterna förklara att hans in­ternationella ansökan, såvitt gäller den sta­ten, avser meddelande av uppfinnarcertifi­kat, nytlighetsmodeU eller certifikat för nyt­tighelsmodell i stället för patent, eller att den avser meddelande av tilläggspatent el­ler tUläggscertifikat, tilläggsuppfinnarcerti-fikat eller tilläggscertifikat för nyttighets-modell. Verkan av sådan förklaring bestäm­mes av vad sökanden angivit. Vid tillämp­ning av denna artikel och därtill hörande tillämpningsföreskiifter   gäller  icke   artikel

Artikel 44 Ansökan om två former av skydd 1 fråga om designerad eller utvald stat, vars lag medger att ansökan, som syftar till att leda till patent eller någon av de andra former av skydd som anges i artikel 43, dessutom   får   avse   ytterligare   en   av   de


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


84


 


another of the said kinds of protection, the applicant may indicate, as prescribed in the Regulations, the two kinds of protection he is seeking, and the ensuing effect shall be governed by the applicanfs indications. For the purposes of this Artide, Artide 2(ii) shall not apply.

Artide 45 Regional Patent Treaties (1) Any treaty providing for the grant of regional patents ("regional patent treaty"), and giving to all persons who, according to Artide 9, are entitled to filé intemational applications the right to filé applications for such patents, may provide that interna­tional applications designating or decting a State party to both the regional patent treaty and the present Treaty may be filed as ap­plications for such patents.

(2) The national law of the said designat­ed or elected State may provide that any désignation or eledion of such State in the intemational application shall have the ef­fect of an indication of the wish to obtain a regional patent under the regional patent treaty.

Artide 46

Incorrect Translation of the International Application If, because of an incorrect translation of the intemational application, the scope of any patent granted on that application ex­ceeds the scope of the international applica­tion in its original language, the competent authorities of the Contracting State con­cerned may accordingly and retroactively limit the scope of the patent, and declare it null and void to the extent that its scope has exceeded the scope of the intemational application in its original language.

Artide 47 Time Limits (1) The details for computing time limits


de cet titres de protection, le déposant peut indiquer, conformément au réglement d'exé-cution, les deux titres de protection dont il demande la délivrance; les effets qui en dé­coulent sont déterminés par les indications du déposant. Aux fins du present artide, fartide 2.ii) ne s'applique pas.

Artide 45 Traité de brevet regional

1)        Tout traité prévoyant la délivrance d'un brevet regional («traité de brevet re­gional ») et donnant å toute personne, auto­risée par fartide 9 å déposer des demandes internationales, le droit de déposer des de­mandes tendant å la délivrance de tels bre­vets peut stipuler que les demandes interna­tionales contenant la désignation ou félec­tion d'un Etat partie å la fois au traité de brevet regional et au present traité peuvent étre déposées en vue de la délivrance de bre­vets régionaux.

2)   La législation nationale d'un tel Etat désigne ou élu peut prévoir que toute dé­signation ou élection dudit Etat dans la de­mande internationale sera considérée com­me findication que le déposant désire ob­tenir un brevet regional conformément au traité de brevet regional.

Artide 46

Traduction incorrecte de la demande internationale

Si, en raison d'une traduction incorrecte de la demande internationale, fétendue d'un brevet délivré å la suite de cette de­mande dépasse fétendue de la demande in­temationale dans sa langue d'origine, les autorités compétentes de 1'Etat contractant considéré peuvent limiter en consequence et d'une maniére rétroactive fétendue du bre­vet et declare qu'il est nul et non avenu dans la mesure oil son étendue dépasse cel­le de la demande intemationale dans sa langue d'origine.

Artide 47 Délais 1) Le calcul  des délais prévus dans le


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             85

nämnda formema av skydd, får sökanden i enlighet med vad som sägs i tillämpningsfö­reskrifterna ange de två former av skydd som han söker. Verkan härav bestämmes av vad sökanden angivit. Vid tUlämpning av denna artikel gäller icke artikel 2.ii.

Artikel 45 Regionala patentfördrag

1.         I fördrag som innehåUer bestämmel­ser om meddelande av regionala patent ("regionalt patentfördrag") och som berät­tigar alla som enligt artikel 9 får inge in­ternationeU ansökan att inge ansökan om sådant patent får föreskrivas att interna­tionella ansökningar, vilka som designerad eller utvald stat upptager stat som tillträtt både det regionala patentfördraget och den­na konvention, får inges som ansökan om sådant regionalt patent.

2.    I den nationella lagen i sådan designe­rad eller utvald stat får föreskrivas, att de­signering eUer val av den staten i interna­tionell ansökan skall anses utgöra förkla­ring att sökanden önskar erhålla regionalt patent enligt det regionala patentfördraget.

Artikel 46

Oriktig översättning av internationell ansökan Om på grund av oriktig översättning av internationell ansökan omfattningen av pa­tent som meddelats på grund av denna an­sökan går uiöver vad den internationella an­sökningen på originalspråket omfattar, får behörig myndighet i berörd fördragsslutan­de stat till följd härav och med retroaktiv verkan inskränka patentets omfattning och förklara patentet ogiltigt till den del paten­tets omfattning går utöver omfattningen av den internationella ansökningen på original­språket.

Artikd 47 Tidsfrister 1. Närmare bestämmelser om beräkning


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


86


 


referred to in this Treaty are governed by the Regulations.

(2) (fl) All limits fixed in Chapters I and II of this Treaty may, outside any revision xmder Artide 60, be modified by a décision of the Contracting States.

(b)   Such decisions shall be made in the Assembly or through voting by correspon­dence and must be unanimous.

(c)    The detaUs of the procedure are governed by the Regulations.


present   traité   est   fixé  par   le   réglement d'exécution.

2)a) Tous les délais fixés dans les cha-pitres I et II du present traité peuvent, en dehors de toute revision selon fartide 60, étre modifiés par décision des Etats contrac­tants.

b)   La décision est prise par fAssemblée ou par vote par eorrespondance et doit étre unanime.

c)    Les details de la procedure sont fixés par le réglement d'exécution.


 


Artide 48 Delay in Meeting Certain Time Limits (1) Where any time limit fixed in this Treaty or the Regulations is not met be­cause of interruption in the mail service or unavoidable loss or delay in the mail, the time limit shall be deemed to be met in the cases and subject to the prcof and other conditions prescribed in the Regulations.

(2)(fl) Äny Contracting State shall, as far as that State is concerned, excuse, for reasons admitted under its national law, any delay in meeting any time limit.

(b) Äny Contracting State :may, as far as that State is concerned, excuse, for reasons other than those referred to in subparagraph (fl), any delay in meeting any time limit.


Artide 48 Retards dans fobservation de certains délais

1) Lorsqu'un délai, fixé dans le present traité ou dans le réglement d'exécution, n'est pas observe pour cause d'interruption des services postaux, de perte ou de retard inévitables du courrier, ce délai est considé­ré comme observe dans les cas precises au réglement d'exécution et sous réserve que soient remplies les conditions de preuve et autres conditions prescrites dans ledit régle­ment.

2)a) Tout Etat contractant doit, pour ce qui le concerne, excuser pour des motifs admis par sa législation nationale tout re­tard dans fobservation d'un délai.

b) Tout Etat contractant peut, pour ce qui le concerne, excuser pour des motifs autres que ceux qui figurent au sous-alinéa fl) tout retard dans fobservation d'un délai.


 


Artide 49

Right to Practice Before International Authorities Any attorney, patent agent, or other per­son, having the right to practice before the national Office with which the international application was fUed, shall be entitied to practice before the International Bureau and the competent International Searching Authority and competent International Pre­liminary Examining Authority in respect of that appUcation.


Artide 49

Droit d'exercer auprés d'administrations internationales

Tout avocat, agent de brevets ou autre personne, ayant le droit d'exercer auprés de foffice national auprés duquel la deman­de internationale a été déposée, a le droit d'exercer, en ce qui concerne cette deman­de, auprés du Bureau international, de fad­ministration compétente chargée de la re­cherche international et de fadministration compétente chargée de fexamen préliminai­re international.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             87

av de frister som anges i denna konvention ges i tiUämpningsföreskrifterna.

2.a) AUa frister som fastställes i kapitien I och II i denna konvention kan, utom ge­nom revision enligt artikel 60, ändras genom beslut av de fördragsslutande staterna.

b)   Sådant beslut skall fattas i försam­Ungen eUer genom omröstning per korres­pondens och skall vara enhälligt.

c)         Närmare bestämmelser om förfarandet ges i lillämpningsföreskriflema.

Artikel 48 Underlåtenhet att iakttaga vissa frister

1. Om frist som fastställes i denna kon­vention eller i tiUämpningsföreskrifterna ie­ke iakttages på grund av avbrott i postgäng­en eller på grund av sådan förlust eller för­sening av post som icke kunnat undvikas, skall fristen anses ha iakttagits i de fall som anges i tUlämpningsföreskrifterna under för­utsättning att de krav på bevisning och de övriga villkor som uppställes i tillämp­ningsföreskrifterna uppfylles.

2.a) Fördragsslutande stat skall, såvitt gäller den staten, vid överskridande av frist anse att fristen iakttagits i de fall detta medges i dess nationella lag.

b) Fördragsslutande stat får, såvitt gäller den staten, vid överskridande av frist anse att fristen iakttagits även i andra fall än som sägs under a.

Artikel 49

Räll att uppträda inför internationell myndighet

Advokat, patentombud eller annan, som har rätt att uppträda inför den nationeUa patentmyndighet till vilken internationell ansökan ingavs, har i fråga om den ansök­ningen rätt att uppträda inför intemationel­la byrån, behörig internationell nyhets­granskningsmyndighet och behörig myndig­het för internationeU förberedande palen­terbarhetsprövning.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

CHAPTER IV

TECHNICAL SERVICES

Artide 50 Patent Information Services

(1)    The International Bureau may fur­nish services by providing technical and any other pertinent information avaUable to it on the basis of published documents, pri­marily patents and published applications (referred to in this Artide as "the informa­tion services").

(2)    The Intemational Bureau may pro­vide these information services either direct­ly or through one or more International Searching Authority or other national or international specialized institutions, with which the International Bureau may reach agreement.

(3)    The information services shall be operated in a way particularly facUitating the acquisition by Contracting States which are developing countries of technical knowl­edge and technology, including available published know-how.

(4)    The information services shall be available to Governments of Contracting States and their nationals and residents. The Assembly may decide to make these services available also to others.

(5)(fl) Äny service to Governments of Contracting States shall be furnished at cost, provided that, when the Govemment is that of a Contracting Stale which is a developing country, the service shall be furnished below cost if the d:ifference can be covered from profit made on services furnished to others than Governments of Contracting States or from the sources referred to in Artide 51(4).

(b) The cost referred to in subparagraph (a) is to be understood as cost över and above costs normally incident to the per­formance of the services of a national Of­fice or the obligations of an International


CHAPITRE IV

SERVICES TECHNIQUES

Artide 50 Services d'information sur les brevets

1)         Le Bureau international peut fournir des services (dénommés dans le present ar­tide « services d'information »), en donnant des informations techniques ainsi que d'autres informations pertinentes dont U dispose, sur la base de documents publiés, principalement de brevets et de demandes publiées.

2)    Le Bureau international peut foumir ces services d'information soit directement, soit par fintermédiaire d'une ou de plusieurs administrations chargées de la recherche in­ternationale ou d'autres institutions spécia­lisées, nationales ou internationales, avec lesquelles il aura pu condure des accords.

3)    Les services d'information fonction-nent de maniére å faciliter tout particuUé­rement, par les Etats contraetants qui sont des pays en voie de développement, des con- naissances techniques et de la technologie, y compris le «know-how >? publié dispo­nible.

4)    Les services d'information peuvent étre obtenus par les gouvernements des Etats contractants, par leurs nationaux et par les personnes qui sont domiciliées sur leur territoire. L'Assemblée peut décider d'étendre ces services å d'autres intéressés.

5)a) Tout service foumi aux gouverne­ments des Etats contractants doit fétre å son prix de revient; toutefois, pour les gou­vernements des Etats contractants qui sont des pays en voie de développement, le ser­vice est fourni au-dessous de ce prix si la difference peut étre couverte par les béné-fices réalisés sur la prestation de services ä des destinataires autres que les gouverne­ments d'Etats contractants ou par les moyens mentionnés a fartide 51.4).

b) Le prix de revient vise au sous-alinéa fl) doit étre entendu comme consistant dans les frais qui s'ajoutent ä ceux que foffice national ou fadministration chargée de la recherche internationale doivent engager de


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                             89

KAPITEL IV

TEKNISKA TJÄNSTER

Artikel 50 Informationsverksamhet rörande patent

1.         InternationeUa byrån får tillhandahål­la tjänster genom att lämna sådan teknisk eller annan viktig information som är till­gänglig för byrån på grundval av publice­rade handlingar, främst patent och pubUce-rade ansökningar (i denna artikel benämnd "informationsverksamhet").

2.         Internationella byrån får bedriva den­na informationsverksamhet genom att ge information direkt eller genom en eller flera internationella nyhetsgranskningsmyndighe­ter eller genom andra nationella eller inter­nationella faekinstitutioner, med vilka inter­nationella byrån kan ha slutit avtal.

3.         Informationsverksamheten skall be­drivas på sådant sätt att den särskilt un­derlättar för sådana fördragsslutande stater som är utvecklingsländer att tUlägna sig tekniska kunskaper och teknologi, däri in­begripet tillgänglig publicerad "know-how".

4.         Informationsverksamheten får utnytt­jas av de fördragsslutande staternas rege­ringar samt av personer som är medborga­re i eller har hemvist i fördragsslutande stat. Församlingen får besluta att dessa tjänster skall få utnyttjas även av andra.

5.a) Till fördragsslutande stats regering lämnas information till självkostnadspris. Regering i fördragsslutande stat som tillhör utvecklingsländerna får dock information till pris som är lägre än självkostnadspriset, om skillnaden kan täckas genom överskott som uppkommer när information ges tiU andra än fördragsslutande staters regering­ar eller genom medel som avses i artikel 51.4.

b) Med uttrycket "självkostnadspris" un­der a förstås kostnad utöver sådana kost­nader som nationell patentmyndighet eller internationell nyhetsgranskningsmyndighet normalt ådrager sig vid fullgörandet av sina


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


90


 


Searching Authority.

(6)          The details concerning the implemen­tation of the provisions of this Artide shall be governed by decisions of the Assembly and, within the limits to be fixed by the As­sembly, such working groups as the As­sembly may set up for that purpose.

(7)          The Assembly shall, when it considers it necessary, recommend methods of provid­ing financing supplementary to those refer­red to in paragraph (5).


toute fagon pour s'acquitter de leurs tåches.

6)         Les détaUs relatifs å fapplication du present artide sont reglementes par deci­sions de fAssemblée et, dans les limites fixées par cette derniére, par les groupes de travail qu'elle pourra instituer å cette fin.

7)         Si elle festime néessaire, fAssemblée recommande d'autres modes de financement pour compléter ceux qui sont prévus å falinéa 5).


 


Artide 51 Technical Assistance

(1) The Assembly shall establish a Com­mittee for Technical Assistance (referred to in this Artide as "the Committee").

(2)(a) The members of the Committee shall be elected among the Contracting States, with due regard to the representa­tion of developing countries.

(b) The Director General shall, on his own initiative or at the request of the Com­mittee, invite representatives of intergovern­mental organizations concerned with tech­nical assistance to developing countries to participate in the work of the Committee.

(3)(a) The task of the Committee shall be to organize and supervise technical as­sistance for Contracting States which are developing countries in developing their patent systems individually or on a regional basis.

(b) The technical assistance shaU com­prise, among other things, the training of specialists, the loaning of experts, and the supply of equipment both for demonstration and for operational purposes.

(4) The Intemational Bureau shall seek to enter into agreements, on the one hand, with international financing organizations and intergovernmental organizations, partic­ularly the United Nations, the agencies of the United Nations, and the Specialized Agencies connected with the tfnited Nations


Artide 51 Assistance technique

1) L'Ässemblée établit un Comité d'as-sistance technique (dénommé dans le pre­sent artide « le Comité »).

2)a) Les membres du Comité sont élus parmi les Etats contractants de fagon å assu­rer une representation appropriée des pays en voie de développement.

b) Le Directeur general invite, de sa propre initiative ou sur la requéte du Co­mité, des representants des organisations in-tergouvernementales s'occupant d'assistance technique aux pays en voie de développe­ment å prendre part aux travaux du Co­mité.

3)a) Le Comité a pour täche forganisa­tion et la supervision de fassistance techni­que accordée aux Etats contractants qui sont des pays en voie de développement, afin de développer leurs systémes de brevets, soit au niveau national, soit au niveau regional.

b) L'assistance technique comprend no­tamment la formation de spécialistes, la mise å disposition d'experts et la fourniture d'équipements ä des fins de demonstration et de fonctionnement.

4) En vue du financement de projets entrant dans le cadre du present artide, le Bureau international s'efforce de condure des accords, d'une part avec des organisa­tions internationales de financement et des organisations intergouvemementales, en particulier avec fOrganisalion des Nations


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             91

uppgifter.

6.    Närmare föreskrifter om tillämpning­en av denna artikel meddelas genom beslut av församlingen och, inom de gränser som fastställes av församlingen, av sådana ar­betsgrupper som församlingen kan komma att tillsätta för detta ändamål.

7.    Församlingen skaU, då den anser det erforderligt, föreslå andra sätt för finansie­ring som komplettering till dem som avses under 5.

Artikel 51 Tekniskt bistånd

1. Församlingen skall upprätta en kom­mitté för tekniskt bistånd (i denna artikel benämnd "komittén").

2.a) Medlemmarna i kommittén skall väl­jas bland de fördragsslutande statema på sådant sätt att utvecklingsländerna tUlför­säkras skälig representation.

b) Generaldirektören skall på eget initia­tiv eller på begäran av kommittén inbjuda företrädare för meUanstatiiga organisatio­ner som handhar tekniskt bistånd till ut­vecklingsländer att deltaga i kommitténs arbete.

3.a) Kommitténs uppgift är att organise­ra och övervaka det tekniska bistånd som beviljats fördragsslutande stater som är ut­vecklingsländer för utveckling av deras pa­tentväsen, antingen på nationell eller på re­gional nivå.

b) Det tekniska biståndet skall omfatta bland annat utbUdning och utlåning av ex­perter samt tillhandahållande av utrustning såväl för demonstrationsändamål som för användning i praktisk verksainhet.

4. För finansiering av biståndsprojekt en­ligt denna artikel skall internationella by­rån försöka få till stånd avtal med interna­tionella finansieringsorgan och mellanstat­liga organisationer, särskilt Förenta Natio­nerna samt dess olika organ och fackor­gan som handhar tekniskt bistånd, och med


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


92


 


concerned with technical assistance, and, on the other hand, with the Governments of the States receiving the technical assistance, for the financing of projects pursuant to this Artide.

(5) The details concerning the imple-mention of the provisions of this Artide shall be governed by decisions of the As­sembly and, within the limits to be fbced by the Assembly, such working groups as the Assembly may set up for that purpose.


Unies, les agences des Nations Unies ainsi qu'avec les institutions spécialisées des Na­tions Unies ayant competence en matiére d'assistance technique, de méme que, d'autre part, avec les gouvemements des Etats béné-ficaires de fassistance technique.

5) Les détaUs relatifs å fapplication du present artide sont reglementes par deci­sions de fAssemblée et, dans les limites fixées par cette derniére, par les groupes de travail qu'elle pourra mstituer å cette fin.


 


Artide 52

Relations with Other Provisions of the Treaty

Nothing in this Chapter shall affect the financial provisions contained in any other Chapter of this Treaty. Such provisions are nol applicable to the present Chapter or to its implementation.


Artide 52

Rapports avec les autres dispositions du traité

Aucune disposition du present chapitre n'affecte les dispositions financiéres figurant dans les autres ehapitres du present traité. Ces dispositions ne sont pas applicables au present chapitre ni å sa mise en oeuvre.


 


CHAPTER V

ADMINISTRATIVE PROVISIONS

Artide 53

Assembly

(l)(fl) The   Assembly   shall,   subject   to

Artide  57(8),  consist  of  the  Contracting

States.

(b) The Government of each Contracting State shall be represented by one delegate, who may be assisted by alternate delegates, advisors, and e.xperts.

(2)(a) The Assembly shall: (i) deal with all matters concerning the maintenance and development of the Union and the implementation of this Treaty;

(ii) perform such tasks as are specifically assigned to it under other provisions of this Treaty;

(iii) give directions to the International Bureau concerning the preparation for re­vision conferences;

(iv) review and approve the reports and activities of the Director General concern-


CHAPITRE V DISPOSITIONS ADMINISTRATIVES

Artide 53 Assemblée l)a) L'Ässemblée est composée des Etats contractants, sous réserve de fartide 57.8).

b) Le gouvernement de chaque Etat con­tractant est représente par un délégué, qui peut étre assisté de suppleants, de conseil-lers et d'experts.

2)fl) L'Ässemblée :

i) traite de toutes les questions concer­nant le maintien et le développement de fUnion et fapplication du present traité;

U) s'acquitte des tåches qui lui sont ex­pressément assignées dans d'autres disposi­tions du present traité;

ui) donne au Bureau international des directives concernant la preparation des conferences de revision;

iv) examine et approuve les rapports et les activités du Directeur general relatifs å


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            93

regeringar i de stater som tager emot tek­niskt bistånd.

5. Närmare bestämmelser om tiUämp­ningen av denna artikel meddelas av för­samUngen och, med den begränsning som församlingen bestämmer, av sådana arbets­grupper som församlingen kan komma att tiUsätta för detta ändamål.

Artikel 52

Förhållandet till andra bestämmelser i konventionen

Vad som sägs i detta kapitel inverkar ej på de ekonomiska bestämmelserna i kon­ventionens övriga kapital. Dessa bestämmel­ser är ej tillämpliga på detta kapitel och ej heller på verksamhet som bedrivs enligt detta kapitel.

KAPITEL V ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Artikd 53

Församlingen

l.a) Om ej annat följer av vad som före­skrives i artikel 57.8 skall församlingen be­stå av de fördragsslutande staterna.

b) Varje fördragsslutande stats regering skall företrädas av ett ombud, som kan bi­stås av biträdande ombud, rådgivare och sakkunniga.

2.a) Församlingen skall:

i) behandla alla frågor rörande vidmakt­hållandet och utvecklingen av unionen samt rörande tillämpningen av denna konven­tion;

ii) fullgöra de uppgifter som uttryckligen åligger den enligt andra bestämmelser i den­na konvention;

iii) ge anvisningar åt den internationella byrån rörande förberedandet av revisions­konferenser;

iv) granska och godkänna de verksam­hetsberättelser som avges av generaldirek-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


94


 


ing the Union, and give him. all necessary instructions concerning matters within the competence of the Union;

(v) review and approve the reports and activities of the Executive Committee established under paragraph (9), and give instructions to such Committee;


fUnion et lui donne toutes directives utiles concernant les questions de la competence de fUnion;

v) examine et approuve les rapports et les activités du Comité exécutif établi con­formément ä falinéa 9) et lui donne des directives;


 


(vi) determine the program and adopt the triennial budget of the LInion, and ap­prove its final accounts;

(vii) adopt the financial regulations of the Union;

(viii) establish such committees and working groups as it deems appropriate to achieve the objectives of the Union;

(ix) determine which States other than Contracting States and, subject to the pro­visions of paragraph (8), which intergovern­mental and international non-governmental organizations shall be admitted to its meet­ings as observers;

(x) take any other appropriate action designed to further the objectives of the Union and perform such other functions as are appropriate under this Treaty.

(b) With respect to matters which are of interest also to other Unions administered by the Organization, the ALSsembly shall make its decisions after having heard the advice of the Coordination Committee of the Organization.

(3)   A delegate may represent, and vote in the name of, one State only.

(4)   Each Contracting State shall have one vote.

(5)(fl) One-half of the Contracting States constitute a quorum.

(b) ln the absence of the quorum, the Assembly may make decisions but, with the exception of decisions concerning its own procedure, all such decisions shall take ef­fect only if the quorum and the required majority are attained through voting by cor­respondence as provided in the Regulations.

(6)(fl) Subject to the prov:isions of Arti-


vi) arrété le programme, adopte le bud­get triennal de fUnion et approuve ses comptes de doture;

vii) adopte le réglement financier de fUnion;

viii) crée les comités et groupes de tra­vail qu'elle juge utiles å la realisation des objectifs de fUnion;

ix) decide quels sont les Etats non con­tractants et, sous réserve de falinéa 8), quelles sont les organisations intergouveme­mentales et internationales non gouverne-mentales qui peuvent étre admis a ses ré­unions en qualité d'observateurs;

x) entreprend toute autre action appro­priée en vue d'atteindre les objectifs de fUnion et s'acquitte de toutes autres fonc­tions utUes dans le cadre du present traité.

b) Sur les questions qui intéressent égale­ment d'autres unions administrées par fOr­ganisalion, fAssemblée statue apres avoir pris connaissance de favis du Comité de coordination de fOrganisalion.

3)    Un délégué ne peut représenter qu'un seul Etat et ne peut voter qu'au nom de ce­lui-ci.

4)    Chaque Etat contractant dispose d'une voix.

5)fl) La moitié des Etats contractants con­stitue le quorum.

b) Si ce quorum n'est pas atteint, fAs­semblée peut prendre des decisions; toute­fois, ces decisions, å fexception de celles qui concernent sa procedure, ne deviennent exé-cutoires que si le quorum et la majorité re­quis sont atteints par le moyen du vote par eorrespondance prévu par te réglement d'exécution.

6)a) Sous   réserve   des   artides   47.2)6),


 


Prop. 1977/78:1. Del B                                                                                            95

tören ävensom dennes åtgärder rörande unionen samt ge honom alla erforderliga instruktioner i frågor som faller inom unio­nens verksamhetsområde;

v) granska och godkänna den verksam­hetsberättelse som upprättats oeh de åtgär­der som vidtagits av den exekutivkommitté som tillsatts enligt vad som sägs under 9 samt ge denna kommitté instruktioner;

vi) fastställa unionens program och an­taga dess treårsbudget samt godkänna dess räkenskaper;

vii) antaga unionens ekonomiska regle­mente;

viii) tillsätta de kommittéer och arbets­grupper som den anser erforderliga för att unionens syften skall uppnås;

ix) bestämma vilka icke fördragsslutande stater och, om ej annat följer av vad som föreskrives under 8, vUka mellanstatiiga och internationella icke statliga organisationer som skall tillåtas att deltaga som observa­törer i församlingens möten;

x) vidtaga varje annan lämplig åtgärd som avser att främja unionens syften samt utföra alla andra uppgifter som erfordras enligt denna konvention.

b) I frågor av intresse även för andra unioner som administreras av organisatio­nen skall församUngen fatta sina beslut efter att ha inhämtat yttrande av organisationens samordningskommitté.

3.         Ombud har rätt att företräda och rös­ta för endast en stat.

4.         Varje fördragsslutande stat har en röst.

5.a) Församlingen är beslutmässig när hälften av antalet fördragsslutande stater är representerade.

b) När församlingen icke är beslutmäs­sig får den likväl fatta beslut. Utom såvitt avser beslut i församlingens egna procedur­frågor blir sådana beslut gällande endast om beslutmässighet erhålles och föreskriven ma­joritet uppnås vid röstning per korrespon­dens enligt tillämpningsföreskrifterna.

6.a) Om ej annat följer av vad som före-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


96


 


des 47(2)(*), 58(2)(6), 58(3) and 61{2)(b), the decisions of the Assembly shall require two-thirds of the votes cast.

(b) Abstentions shall not be: considered as votes.

(7)    In connection with matters of exclu-sive interest to States bound by Chapter II, any reference to Contracting States in paragraphs (4), (5), and (6), shall be con­sidered as applying only to States bound by Chapter 11.

(8)    Any intergovernmental organization appointed as International Searching or Preliminary Examining Authority shaU be admitted as observer to the Assembly.

(9)  When the number o.f Contracting
States exceeds förty, the Assembly shall
establish an Executive Committee. Äny ref­
erence to the Executive Committee in this
Treaty and the Regulations shall be con­
strued as referenees to such Committee
once it has been established.

(10)  Until the Executive Committee has
been established, the Assembly shall ap­
prove, within the limits of the program and
triennial budget, the annual programs and
budgets prepared by the Director General.

(ll)(a) Until the Executive Committee has been established, the Assembly shall meet once in every calendar yeiar in ordinary session upon convocation by the Director General and, in the absence of exceptional circumstances, during the same period and at the same place as the Coordination Com­mittee of the Organization.

(b)   Once the Executive Committee has been established, the Assembly shall meet once only in every third calendar year in ordinary session upon convocation by the Director General and, in the absence of exceptional circumstances, during the same period and at the same places as the Gener­al Assembly of the Organization.

(c)    The Assembly shall meet in extra­ordinary session upon convocation by the Director General, at the request of the Ex­ecutive  Committee,  or  at  the  request  of


58.1)b), 58.3) et 61.2)0), les decisions de fAssemblée sont prises ä la majorité des deux tiers des votes exprunés.

b) L'abstention n'est pas considérée com­me un vote.

7)    S'il s'agit de questions intéressant ex­dusivement les Etats lies par le chapitre II, toute référence aux Etats contractants figurant aux alinéas 4), 5) et 6) est consi­dérée comme s'appliquant seulement aux Etats Ués par le chapitre II.

8)    Toute organisation intergouvernemen­tale nommée en tant qu'administration chargée de la recherche internationale ou en tant qu'administration chargée de fexa­men préliminaire intemational est admise en qualité d'observateur aux réunions de fAssemblée.

9)    Lorsque le nombre des Etats contrac­tants dépassera quarante, fAssemblée établi-ra un Comité exécutif. Toute référence faite au Comité exécutif dans le present traité ou dans le réglement d'exécution vise f époque oil ce comité aura été établi.

10)  Jusqu'å fétablissement du Comité
exécutif, fAssemblée se prononcé, dans les
limites du programme et du budget triennal,
sur les programmes et budgets annuels pré-
parés par le Directeur general.

ll)fl) Jusqu'ä fétablissement du Comité exécutif, fAssemblée se réunit une fois tous les ans en session ordinaire, sur convo­cation du Directeur general et, sauf cas ex-ceptionnds, pendant la méme période et au méme lieu que le Comité de coordination de fOrganisalion.

b)   Apres fétablissement du Comité exé­cutif, fAssemblée se réunira une fois tous les trois ans en session ordinaire, sur convo­cation du Directeur general et, sauf cas exceptionnels, pendant la méme période et au méme lieu que fAssemblée générale de forganisation.

c)    L'Ässemblée se réunit en session extra­ordinaire sur convocation adressée par le Directeur general, a la demande du Co­mité exécutif ou å la demande d"un quart


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           97

skrives i artiklarna 47.2.b, 58.2.b, 58.3 och 61.2.b krävs för beslut av församlingen två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna, b) Nedlagda röster skall betraktas som icke avgivna.

7.    I frågor som uteslutande rör stater som är bundna av kapitel II skall i bestäm­melserna under 4, 5 och 6 med fördrags­slutande stat förstås endast stat som är bun­den av kapitel II.

8.    Mellanstatiig organisation som är ut­sedd till internationell nyhetsgransknings­myndighet eller myndighet för internatio­nell förberedande palenterbarhetsprövning skall tillåtas deltaga i församlingens möten som observatör.

9.    När antalet fördragsslutande stater överstiger fyrtio skall församlingen upprätta en exekutivkommitté. Hänvisning till exe­kutivkommittén i denna konvention och i tillämpningsföreskrifterna avser tiden efter det att denna kommitté upprättats.

10.  Till dess exekutivkommittén upprät­
tats skall församlingen inom ramen för pro­
grammet och treårsbudgeten fastställa års­
program och antaga årsbudgetar som har
förberetts av generaldirektören.

11.a) Till dess exekutivkommittén upp­rättats skall församlingen sammanträda till ordinarie möte en gång om året på kallelse av generaldirektören och, om ej särskilda skäl föranleder annat, under samma lid och på samma plats som organisationens sam­ordningskommitté.

b)   Sedan exekutivkommittén upprättats skall församlingen på kallelse av generaldi­rektören sammanträda till ordinarie möte endast vart tredje kalenderår och, om ej särskilda skäl föranleder annat, under sam­ma tid och på samma plats som organisa­tionens generalförsamling.

c)    Extra möte med församlingen skall sammankallas av generaldirektören på begä­ran av exekutivkommittén eller av en fjär­dedel av de fördragsslutande staterna.

1 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr I. Dd B


Prop. 1977/78:1. Dd B


98


 


one-fourth of the Contracting States.

(12) The Assembly shall adopt its own rules of procedure.

Artide 54

Executive Committee

(1)  When the Assembly has estabUshed
an Executive Committee, that Committee
shall be subject to the provisions set forth
hereinafter.

(2)       (fl) The Executive Committee shall,
subject to Artide 57(8), consist of States
elected by the Assembly from among States
members of the Assembly.

(b) The Govemment of each State member of the Executive Committee shall be represented by one delegate, who may be assisted by alternate delegates, advisors, and experts.

(3)    The number of States members of the Executive Committee shall correspond to one-fourth of the number of States mem­bers of the Assembly. In establishing the number of seats to be filled, remainders after division by four shall be disregarded.

(4)    In electing the members of the Execu­tive Committee, the Assembly shall have due regard to an équitable geographical distribution.

(5)       (fl) Each member of the Executive
Committee shall serve from the close of the
session of the Assembly which elected it to
the close of the next ordinary session of the
Assembly.

(b)  Members of the Executive Commit­
tee may be redected but only up to a max­
imum of two-thirds of such members.

(c)   The Assembly shall establish the de­
tails of the rules governing the élection and
possible re-dection of the members of the
Executive Committee.

(6)(a) The Executive Committee shaU: (i) prepare the draft agenda of the As­sembly;

(ii) submit proposals to the Assembly in respect of the draft program and triennial budget of the Union prepared by the Direc­tor General;


des Etats contractants.

12) L'Ässemblée adopte son réglement intérieur.

Artide 54

Comité exécutif 1) Lorsque  fAssemblée  aura  établi  un Comité exécutif, il sera soumis aux disposi­tions suivantes.

2)fl) Sous réserve de fartide 57.8), le Comité exécutif est composé des Etats élus par fAssemblée parmi les Etats membres de celle-ci.

b) Le gouvemement de chaque Etat membre du Comité exécutif est représente par un délégué, qui peut étre assisté de suppleants, de conseUlers et d'experts.

3)    Le nombre des Etats membres du Co­mité exécutif correspond au quart du nom­bre des Etats membres de fAssemblée. Dans le calcul des siéges å pourvoir, le reste sub-sistant apres la division par quatre n'est pas pris en considération.

4)    Lors de félection des membres du Comité exécutif, fAssemblée tient compte d'une répartition géographique équitable.

5)fl) Les membres du Comité exécutif restent en fonctions å partir de la doture de la session de fAssemblée au cours de la­quelle ils ont été élus jusqu'au terme de la session ordinaire suivante de fAssemblée.

b)   Les membres du Comité exécutif sont rééligibles dans la limite maximale des deux tiers d'entre eux.

c)    L'Ässemblée reglemente les modalités de félection et de la réélection éventuelle des membres du Comité exécutif.

6)fl) Le Comité exécutif :

i) prepare le projet d'ordre du jour de fAssemblée;

ii) soumet å fAssemblée des propositions relatives aux projets de programme et de budget triennal de fUnion préparés par le Directeur general;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            99

12. Församlingen  skall antaga sin egen arbetsordning.

Artikel 54

Exekutivkommittén 1. När församlingen upprättat en exeku­tivkommitté   gäller   följande   bestämmelser för denna kommitté.

2.a) Om ej annat följer av vad som före­skrives i artikel 57.8 skall exekutivkommit­tén bestå av stater valda av församlingen bland dess medlemsstater.

b) Regeringen i varje stat som är med­lem av exekutivkommittén skall företrädas av ett ombud, som kan bistås av biträdande ombud, rådgivare och sakkunniga.

3.    Antalet stater som är medlemmar av exekutivkommittén skall motsvara en fjär­dedel av antalet stater som är medlemmar av församlingen. Vid beräkning av det antal platser som skall besättas skall hänsyn ej tagas tUl den rest som erhålles vid delning med fyra.

4.    Vid val av medlemmar till exekutiv­kommittén skall församlingen tillse att en rättvis geografisk fördelning erhålles.

5.a) Medlemmarna av exekutivkommit­tén skall tjänstgöra från avslutandet av det möte med församlingen vid vUket de valdes till avslutandet av nästa ordinarie försam­lingsmöte.

b)   Högst två tredjedelar av exekutivkom­mitténs medlemmar får omväljas.

c)    FörsamUngen skall fastställa närmare regler för val och eventuella omval av exe­kutivkommitténs medlemmar.

6.a) Exekutivkommittén skall

i) upprätta förslag till dagordning för församlingen;

ii) för församlingen framlägga förslag till unionens program och treårsbudget, vilka förberetts av generaldirektören;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


100


 


(iii) approve, within the 'limits of the program and triennial budget, the specific yearly budgets and programs prepared by the Director General;

(iv) submit, with appropriate comments, to the Assembly the periodical reports of the Director General and the yearly audit reports on the accounts;

(v) take all necessary measures to ensure the execution of the program of the Union by the Director General, in accordance with the decisions of the Assembly and having regard to circumstances arising between two ordinary sessions of the Assembly;

(vi) perform such other functions as are allocated to it under this Treaty.

(b) With respect to matters which are of interest also to other Unions administered by the Organization, the Executive Com­mittee shall make its decisionä after having heard the advice of the Coordination Com­mittee of the Organization.

(7)(a) The Executive Committee shall meet once a year in ordinary session upon convocation by the Director General, pref-erably during the same period and at the same place as the Coordination Committee of the Organization.

(b) The Executive Committee shall meet in extraordinary session upon convocation by the Director General, either on his own initiative or at the request of its Chairman or one-fourth of its members.


iii) se prononcé, dans les limites du pro­gramme et du budget triennal, sur les pro­grammes et budgets annuels préparés par le Directeur general;

iv) soumet å fAssemblée, avec les com­mentaires appropriés, les rapports périodi­ques du Directeur general et les rapports annuels de verification des comptes;

v) prend toutes mesures utiles en vue de fexécution du programme de fUnion par le Directeur general, conformément aux deci­sions de fAssemblée et en tenant compte des circonstances survenant enlre deux sessions ordinaires de ladite Assemblée;

vi) s'acquitte de toutes autres tåches qui lui sont attribuées dans le cadre du pre­sent traité.

b) Sur les questions qui intéressent égale­ment d'autres unions administrées par fOr­ganisalion, le Comité exécutif statue apres avoir pris connaissance de favis du Comité de coordination de fOrganisalion.

l)a) Le Comité exécutif se réunit une fois par an en session ordinaire, sur con­vocation du Directeur general, autant que possible pendant la méme période et au méme lieu que le Comité de coordination de fOrganisalion.

b) Le Comité exécutif se réunit en ses­sion extraordinaire sur convocation adres­sée par le Directeur general soit å finitia-tive de celui-ci, soit å la demande de son president ou d'un  quart de ses membres.


 


(8)(fl) Each State member of the Execu­tive Committee shall have one vote.

(b)    One-half of the members of the Ex­ecutive Committee shall constitute a quorum.

(c)    Decisions shall be made by a simple majority of the votes cast.

(d)  Abstentions shall not be considered
as votes.

((?) A delegate may represent, and vote in the name of, one State only.

(9) Contracting States not members of the Executive Committee shaU be admitted


8)fl) Chaque Etat membre du Comité exécutif dispose d'une voix.

b)    La moitié des Etats membres du Co­mité exécutif constitue le quorum.

c)    Les decisions sont prises å la majorité simple des votes exprimés.

d)  L'abstention n'est pas considérée
comme un vote.

e)   Un délégué ne peut représenter qu'un
seul Etat et ne peut voter qu'au nom de
celui-ci.

9) Les Etats contractants qui ne sont pas membres du Comité exécutif sont admis å


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

ui) inom ramen för programmet och tre­årsbudgeten fastställa de särskilda årsbud­getar och årsprogram som förberetts av ge­neraldirektören;

iv) med erforderliga kommentarer för församlingen framlägga generaldirektörens periodiska verksamhetsberättelser och de år­liga revisionsberättelserna;

v) i enlighet med församlingens beslut oeh med beaktande av vad som inträffat mellan två ordinarie möten med försam­lingen vidtaga alla de åtgärder som erford­ras för att generaldirektören skall kunna fullgöra unionens program;

vi) utföra sådana andra uppgifter som åligger den enligt denna konvention.

b) I frågor av intresse även för andra unioner som administreras av organisa­tionen skall exekutivkommittén fatta sina beslut efter att ha inhämtat yttrande av organisationens samordningskommitté.

7.a) Exekutivkommittén skall på kallelse av generaldirektören sammanträda till or­dinarie möte en gång om året, företrädesvis under samma tid och på samma plats som organisationens samordningskommitté.

b) Exekutivkommittén skall sammanträ­da till extra ordinarie möte på kallelse av generaldirektören. Kallelse till sådant möte utfärdas antingen på generaldirektörens eget initiativ eller på begäran av kommit­téns ordförande eller av en fjärdedel av kommitténs medlemmar.

8.a) Varje stat som är medlem av exe­kutivkommittén har en röst.

b)   Exekutivkommittén är beslutmässig, när hälften av dess medlemmar är repre­senterade.

c)         Beslut fattas med enkel majoritet av de avgivna rösterna.

d)  Nedlagda röster skall betraktas som
icke avgivna.

e)  Ombud har rätt att företräda och rös­
ta för endast en stat.

9. Fördragsslutande stat som ej är med­lem av exekutivkommittén har rätt att del-


101


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


102


 


to Its meetings as observers, as well as any intergovernmental organization appointed as Intemational Searching or PreUminary Examining Authority.

(10) The    Executive    Committee    shall adopt its own rules of procedure.


ses réunions en qualité d'observateurs, de méme que toute organisation intergouverne­mentale nommée en tant qu'administration chargée de la recherche intemationale ou en tant qu'administration chargée de fexa­men préliminaire international.

10) Le Comité exécutif adopte son régle­ment intérieur.


 


Artide 55

International Bureau

(1)    Administrative tasks concerning the Union shall be performed by the Intema­tional Bureau.

(2)    The International Bureau shall pro­vide the secretariat of the various organs of the Union.

(3)    The Director General shall be the chief executive of the Union and shall represent the Union.

(4)    The International Bureau shall pub­lish a Gazette and other publications pro­vided for by the Regulations or required by the Assembly.

(5)    The Regulations shall specify the services that national Offices shall perform in order to assist the International Bureau and the International Searching and Prelim­inary Examinining Authorities in carrying out their tasks under this Treaty.

(6) The Director General and any staff member designated by him shall participate, without the right to vote, in all meetings of the Assembly, the Executive Committee and any other committee or working group established under this Treaty or the Regula­tions. The Director General, or a staff member designated by him, shall be ex of­ficio secretary of these bodies.

(7)(fl) The International Bureau shall, in accordance with the directions of the As­sembly and in coopération with the Execu­tive Committee, make the preparations for the revision conferences.

(b) The International Bureau may con­sult   with   intergovernmental   and   interna-


Article 55

Bureau international

1)         Les tåches administratives incombant å fUnion sont assurées par le Bureau inter­national.

2)    Le Bureau international assure le se­cretariat des divers organes de fUnion.

3)         Le Directeur general est le plus haut fonctionnaire de fUnion et la représente.

4)    Le Bureau international public une ga­zette et les autres publications indiqués par le réglement d'exécution ou fAssemblée.

5)    Le réglement d'exécution precise les services que les offices nationaux doivent rendre en vue d'assister le Bureau interna­tional, les administrations chargées de la recherche internationale et les administra­tions chargées de fexamen préliminaire in­temational å accomplir les tåches prévues par le present traité.

6)    Le Directeur general et tout membre du personnel désigne par lui prennent part, sans droit de vote, ä toutes les réunions de fAssemblée, du Comité exécutif et de tout autre comité ou groupe de travail établi en application du present traité ou du régle­ment d'exécution. Le Directeur general, ou un membre du personnel désigne par lui, est d'offiee secrétaire de ces organes.

7)fl) Le Bureau intemational prepare les conferences de revision selon les directives de fAssemblée et en coopération avec le Comité exécutif.

b) Le Bureau intemational peut consulter des organisations intergouvemementales et


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            103

taga i exekutivkommitténs möten såsom ob­servatör. Detsamma gäller mellanstatiig or­ganisation som utsetts till intemationell ny­hetsgranskningsmyndighet eller myndighet för internationell förberedande patenler­barhetsprövning.

10. Exekutivkommittén  skall  antaga sin egen arbetsordning.

Artikel 55

Internationella byrån

1.         Administrativa uppgifter som åligger unionen skall fullgöras av internationella byrån.

2.    Internationella byrån skall utgöra sek­retariat för unionens olika organ.

3.    Generaldirektören är unionens högste verkställande tjänsteman och företräder unionen.

4.    Internationella byrån skall utge en officiell tidning och de andra pubUkationer som anges i tillämpningsföreskrifterna eller beslutas av församlingen.

5.    I tillämpningsföreskrifterna skall an­ges vilka tjänster som de nationella patent­myndigheterna skall tillhandahålla för att bistå internationella byrån och de myndig­heter som utför internationell nyhetsgransk­ning och internationell förberedande paten­lerbarhetsprövning i deras uppgifter enligt denna konvention.

6.    Generaldirektören och varje av honom utsedd tiänsteman skall utan rösträtt delta­ga i alla möten som hålles av församling­en, exekutivkommittén och annan kommit­té eller arbetsgrupp som tillsatts enligt den­na konvention eller tillämpningsföreskrif­terna. Generaldirektören eller av honom ut­sedd tjänsteman skall ex officio vara dessa organs sekreterare.

7.a) Internationella byrån skall i enlig­het med församlingens anvisningar oeh i samarbete med exekutivkommittén förbe­reda revisionskonferenser.

b) Internationella byrån får rådgöra med mellanstatliga   organisationer   och   interna-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


104


 


tional non-governmental organizations con­ceming preparations for re\'ision confer­ences.

(c) The Director General and persons designated by him shall take part, without the right to vote, in the discussions at revi­sion conferences.

(8) The Intemational Bureau shall carry out any other tasks assigned to it.


internationales non gouvernementales sur la preparation des conferences de revision.

c) Le Directeur general et les personnes désignées par lui prennent part, sans droit de vote, aux deliberations dans les conferen­ces de revision.

8) Le Bureau intemational exécute toutes autres tåches qui lui sont attribuées.


 


Artide 56

Committee for Technical Coopération

(1) The Assembly shall establish a Com­mittee for Technical Coopération (referred to in this Artide as "the Committee").

(2)(fl) The Assembly shall determine the composition of the Committei; and appoint ils members, with due regard to an équitable representation of developing countries.

(b) The International Searching and Preliminary Examining Authcrities shall be ex officio members of the Committee. In the case where such an Authority is the national Office of a Contracting State, that State shall not be additionally represented on the Committee.


Artide 56

Comité de coopération technique 1) L'Ässemblée établit un Comité de co­opération technique (dénommé dans le pre­sent artide « le Comité »).

2)a) L'Assemblée determine la composi­tion du Comité et en nomme les membres, compte tenu d'une representation équitable des pays en voie de développement.

b) Les administrations chargées de la re­cherche intemationale ou de fexamen pré­liminaire international sont ex officio mem­bres du Comité. Lorsqu'une telle administra­tion est foffice national d'un Etat contrac­tant, celui-ci ne peut avoir d'autre represen­tation au Comité.


 


(c)  If the number of Contracting States
so allows, the total number of members of
the Committee shall be more than double
the number of ex officio members.

(d)  The Director General shall, on his
own initiative or at the request of the Com­
mittee, invite representatives of interested
organizations to participate in discussions
of interest to them.

(3) The aim of the Committee shall be to contribute, by advice and recommenda­tion :

(i) to the constant improvement of the services provided for under this Treaty,

(ii) to the securing, so long as there are several International Searching Authorities and several International Preliminary Ex­amining Authorities, of the maximum de­gree of uniformity in their documentation and  working  methods  and  the  maximum


c)   Si le nombre des Etats contractants le
permet, le nombre total des membres du
Comité est supérieur au double du nombre
des membres ex officio.

d)  Le Directeur general, de sa propre ini­
tiative ou a la requéte du Comité, invite des
representants des organisations intéressées ä
prendre part aux discussions qui les intéres­
sent.

3) Le Comité a pour but de contribuer, par le moyen d'avis et de recommandations :

i) a améliorer constamment les services prévus par le present traité;

ii) ä obtenir, tant qu'il y a plusieurs ad­ministrations chargées de la recherche in­ternationale et plusieurs administrations chargées de fexamen préliminaire intema­tional, que leur documentation et leurs méthodes de travail soient aussi uniformes


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

tionella icke statliga organisationer rörande förberedelsearbetet för revisionskonferen­ser.

c) Generaldirektören och av honom ut­sedda personer skall utan rösträtt deltaga i överläggningarna vid revisionskonferen­ser.

8. Internationella byrån skall utföra alla andra uppgifter som tilldelas den.

Artikel 56

Kommiiién för tekniskt sainarbete 1. Församlingen skall upprätta en kom­mitté för tekniskt samarbete (i denna ar­tikel benämnd "kommittén").

2.a) Församlingen skall bestämmia kom­mitténs sammansättning och utse dess med­lemmar, varvid församlingen skall tiUse att utvecklingsländerna får en rättvis represen­tation.

b)   Myndighet som utsetts tUl intema­tionell nyhetsgranskningsmyndighet eller myndighet för internationell förberedande patenlerbarhetsprövning är självskriven medlem i kommittén. Är sådan myndighet fördragsslutande stats nationella patentmyn­dighet, skall den staten ej ha ytterligare företrädare i kommittén.

c)    Om antalet fördragsslutande stater inedger detta, skall det sammanlagda an­talet medlemmar i kommittén vara större än dubbla  antalet  självskrivna  medlemmar.

d)  Generaldirektören skall på eget ini­
tiativ eller på begäran av kommittén in­
bjuda företrädare för berörda organisatio­
ner att deltaga i överläggningar som är av
intresse för dem.

3. Kommitténs ändamål är att med råd och rekommendationer

i) bidraga till en ständig förbättring av den verksamhet som bedrivs enligt denna konvention;

ii) bidraga till att, så länge det finns flera intemationella nyhetsgranskningsmyndighe­ter och flera myndigheter för intemationell förberedande patenlerbarhetsprövning, des­sa myndigheter i största möjliga utsträck­ning har enhetiig  dokumentation  och  till-


105


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


106


 


degree of uniformly high quality in their reports, and

(iii) on the initiative of the; Assembly or the Executive Committee, to the solution of the technical problems specifically involved in the establishment of a singltj International Searching Authority.

(4)    Äny Contracting State and any inter­ested intemational organization may ap-proach the Committee in writing on ques­tions which faU within the competence of the Committee.

(5)    The Committee may address its advice and recommendations to the Director Gen­eral or, through him, to the Assembly, the Executive Committee, all or some of the Intemational Searching ancl Preliminary Examining Authorities, and a.ll or some of the receiving Offices.

(6)(fl) In any case, the Director General shall transmit to the Executive Committee the texts of all the advice and recommenda­tions of the Committee. He may comment on such texts.

(b) The Executive Committee may ex­press its views on any advice, recommenda­tion, or other activity of the Committee, and may invite the Committee to study and re­port on questions falling within its com­petence. The Executive Committee may submit to the Assembly, with appropriate comments, the advice, recommendations and report of the Committee.

(7)    Until the Executive Committee has been established, referenees in paragraph (6) to the Executive Committee shall be construed as referenees to the Assembly.

(8)    The details of the procedure of the Committee shall be governed by the deci­sions of the Assembly.


que possible et que leurs rapports soient uniformément de la plus haute qualité pos­sible;

iii) sur finvitation de fAssemblée ou du Comité exécutif, å résoudre les problémes techniques spécialement poses par 1'institu­tion d'une seule administration chargée de la recherche intemationale.

4)    Tout Etat contractant et toute organi­sation internationale intéressée peuvent saisir le Comité, par écrit, de questions de sa competence.

5)    Le Comité peut adresser ses avis et ses recommandations au Directeur general ou, par fintermédiaire de ce dernier, ä fAs­semblée, au Comité exécutif, ä toutes les ad­ ministrations chargées de la recherche inter­nationale ou de fexamen préliminaire inter­national ou å certaines d'entre elles et a tous les offices récepteurs ou ä certains d'entre eux.

6)a) Le Directeur general remet dans tous les cas au Comité exécutif le texte de tous les avis et recommandations du Comité. Il peut y joindre ses commentaires.

b) Le Comité exécutif peut exprimer ses opinions quant a tout avis ou recom­mandation ou ä toute autre activité du Co­mité et peut inviter ce demier å étudier des questions relevant de sa competence et ä faire rapport å leur sujet. Le Comité exé­cutif peut soumettre å fAssemblée, avec des commentaires appropriés, les avis, recom­mandations et rapports du Comité.

7)    Jusqu'ä fétablissement du Comité exé­cutif, les referenees å ce dernier qui figu­rent ä falinéa 6) sont considérées comme se rapportant ä fAssemblée.

8)    L'Assemblée arrété les details relatifs å la procedure du Comité.


 


Artide 57

Financés

(l)(a) The Union shall have a budget, (i) The budget of the Union shall in-


Article 57 Financés l)a) L'Union a un budget. b) Le budget de fUnion comprend les


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

lämpar enhetiiga arbetsmetoder saml att de­ras rapporter i största möjliga utsträckning håller en enhetiigt hög kvalitet, och

iii) på församlingens eller exekutivkom­mitténs initiativ bidraga till lösningen av de tekniska problem som upprättandet av en enda internationell nyhetsgransknings­myndighet medför.

4.    Varje fördragsslutande stat och be­rörd internationeU organisation får skrift­ligen vända sig till kommittén i frågor som faller inom kommitténs verksamhetsom­råde.

5.    Kommittén kan ge råd och avge re­kommendationer till generaldirektören el­ler, genom honom, till församlingen, exeku­tivkommittén eller de myndigheter som ut­setts att utföra internationell nyhetsgransk­ning eller internationell förberedande paten­lerbarhetsprövning eller några av dem samt till de mottagande myndigheterna eller några av dem.

6.a) Generaldirektören skall under alla förhållanden tillställa exekutivkommittén texterna till alla kommitténs råd och re­kommendationer. Han får även framföra synpunkter på sådana texter.

b) Exekutivkommittén får framföra syn­punkter på kommitiéns råd och rekommen­dationer eller på annan åtgärd av kommit­tén. Den får anmoda kommittén att under­söka frågor som faller inom dennas verk­samhetsområde och avge rapport över sådan undersökning. Exekutivkommittén får över­lämna kommitiéns råd, rekommendationer och rapporter jämte egna kommentarer till församlingen.

7.        Till dess exekutivkommittén upprät­tats skall hänvisningen under 6 till exekutiv­kommittén avse församlingen,

8.        Närmare bestämmelser om förfaran­det i kominittén utfärdas av församlingen.


107


Artikel 57

Finanser

l.a) Unionen skal! ha en budget.

b) Unionens budget skall upptaga unio-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


108


 


clude the income and expenses proper to the Union and its contribution to the budget of expenses common to the Unions ad­ministered by the Organization.

(c) Expenses not attributable exclusively to the Union but also to one or more other Unions administered by the Organization shaU be considered as expenses common to the Unions. The share of the Union in such common expenses shall be in proportion to the interest the Union has in them.

(2)    The budget of the Union shaU be established with due regard to the require­ments of coordination with the budgets of the other Unions administered by the Orga­nization.

(3)    Subject to the provisions of paragraph (5), the budget of the Union shall be financ­ed from the following sources:

(i) fees and charges due for services rendered by the International Bureau in relation to the Union;

(ii) sale of, or royalties on, the publica­tions of the International Bureau concern­ing the Union;

(iii) gifts, bequests, and subventions;

(iv) rents, interests, and other miscd­laneous income.

(4)  The amounts of fees and charges due
lo the International Bureau and the prices
of its publications shall be so fixed that
they should, under normal circumstances,
be sufficient to cover all the expenses of
the International Bureau connected with the
administration of this Treaty.

(5)(fl) Should any financial year close with a deficit, the Contracting States shall, subject to the provisions of subparagraphs (b) and (c), pay contributions to cover such deficit.

(b)   The amount of the contribution of each Contracting State shall be decided by the Assembly with due regard to the number of international applications which has emanated from each of them in the relevant year.

(c)    If other means of provisionally cover­ing any deficit or any part thereof are secured, the Assembly may decide that such


recettes et les dépenses propres å fUnion ainsi que sa contribution au budget des dé­penses communes aux unions administrées par fOrganisalion.

c) Sont considérées comme dépenses communes aux unions les dépenses qui ne sont pas attribuées exdusivement å fUnion, mais également ä une ou plusieurs autres unions administrées par fOrganisalion. La part de fUnion dans ces dépenses commu­nes est proportionneUe å fintérét que ces dépenses présentent pour elle.

2)    Le budget de fUnion est arrété comp­te tenu des exigences de coordination avec les budgets des autres unions administrées par 1'Organisation.

3)    Sous réserve de falinéa 5), le budget de fUnion est finance par les ressources suivantes:

i) les taxes et sommes dues pour les ser­vices rendus par le Bureau international au titre de fUnion;

ii) le produit de la vente des publications du Bureau intemational concernant fUnion et les droits afférents å ces publications;

iii) les dons, legs et subventions;

iv) les loyers, intéréts et autres revenus divers.

4)  Le montant des taxes et sommes dues
au Bureau international ainsi que le prix de
vente de ses publications sont fixés de ma­
niére ä couvrir nomialement toutes les dé­
penses occasionnées au Bureau internatio­
nal par fadministration du present traité.

5)fl) Si un exercice budgétaire se döt avec un deficit, les Etats membres, sous ré­serve des sous-alinéas b) et c), versent des contributions afin de couvrir ce deficit.

b)   L'Ässemblée arrété la contribution de chaque Etat contractant, en tenant dument compte du nombre des demandes interna­tionales qui sont parvenues de chacun d'eux au cours de fannée considérée.

c)         Si le deficit peut étre couvert provisoi-rement en tout ou en partie par d'au-tres moyens, fAssemblée peut, dans cette


 


Prop. 1977/78:1. Del B                                                                                                                          109

nens egna inkomster och utgifter samt dess bidrag till den gemensamma utgiftsbudge-ten för de unioner som administreras av organisationen.

c) Utgifter, som ej uteslutande kan hän­föras till unionen utan även till en eller flera andra unioner som administreras av organisationen, skall anses som gemensam­ma för unionerna. Unionens andel i såda­na gemensamma utgifter skall stå i förhål­lande tUl det intresse som dessa utgifter har för unionen.

2.    Unionens budget skall fastställas un­der vederbörligt hänsynstagande tiU beho­vet av samordning med budgetarna för de övriga unioner som administreras av orga­nisationen.

3.    Om ej annat följer av vad som sägs under 5 skall unionens budget finansieras genom följande inkomster:

i) avgifter och pålagor som uttages för tjänster utförda av internationella byrån för unionens räkning;

ii) försäljning av eller royalties från in­ternationella byråns publikationer rörande unionen;

iii) gåvor, legat och subventioner;

iv) hyror, räntor och diverse andra in­täkter,

4.  Storleken av de avgifter och andra
pålagor som uttages av inlernationella by­
rån och priset på dess publikationer skall be­
stämmas så att de under normala förhållan­
den täcker alla utgifter för internationella
byrån som har samband med verksamheten
enligt denna konvention.

5.a) Uppkommer under något räken­skapsår underskott, skall de fördragsslutan­de staterna erlägga bidrag för alt täcka detta underskott, om ej annat följer av vad som föreskrives under b och c.

b)   Storleken av varje fördragsslutande stats bidrag bestämmes av församlingen un­der vederbörligt hänsynstagande till det an­tal inlernationella ansökningar som härrör­de från envar av dem under ifrågavarande år.

c)    Om andra medel finns tillgängliga för att tUlfälligt täcka sådant underskott eller del därav, får församlingen bestämma att detta


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


10


 


deficit be carried forward and that the Con­tracting States should not be asked to pay contributions.

(d)  If the financial siluation of the Union
so permits, the Assembly may decide that
any contributions paid under subparagraph
(fl) be reimbursed to the Contracting States
which have paid them.

(e)  A Contracting State v/hich has not
paid, within two years of the due date as
established by the Assembly., its contribu­
tion under subparagraph (b) may not exer­
cise its right to vote in any of the organs
of the Union. However, any organ of the
Union may allow such a State to continue
to exercise its right to vote in that organ so
long as it is satisfied that the delay in pay­
ment is due to exceptional and unavoidable
circumstances.

(6) If the budget is not adopted before the beginning of a new financial period, it shall be at the same levd as the budget of the previous year, as provided in the finan­cial regulations.

(7)(fl) The Union shall have a working capital fund which shall be constituted by a single payment made by each Contracting State. If the fund becomes insufficient, the Assembly shall arrange to increase it. If part of the fund is no longer needed, it shall be reimbursed.

(b)    The amount of the initial payment of each Contracting State to the said fund or of its participation in the increase thereof shall be decided by the Assembly on the basis of principles similar to those provided for under paragraph (5)(b).

(c)    The terms of payment shall be fixed by the Assembly on the proposal of the Director General and after it has heard the advice of the Coordination Committee of the Organization.

(d)  Äny reimbursement shall be propor­
tionate to the amounts paid by each Con­
tracting State, taking into account the dates
at which they were paid.

(8)(ö) In the headquarters agreement con­duded with the State on the territory of


mesure, décider de le reporter et de ne pas demander de contributions aux Etats con­tractants.

d)  Si la situation financiére de fUnion
le permet, fAssemblée peut décider que tou­
tes contributions versées conformément au
sous-alinéa fl) seront remboursées aux Etats
contractants qui les ont versées.

e)  Si un Etat contractant n'a pas versé sa
contribution selon le sous-alinéa b) dans un
délai de deux années a compter de la date a
laquelle elle était exigible selon la décision
de fAssemblée, il ne peut exercer son droit
de vote dans aucun des organes de fUnion.
Cependant, tout organe de fUnion peut
autoriser un tel Etat ä conserver fexercice de
son droit de vote au sein dudit organe aussi
longtemps que ce dernier estime que le re­
tard résulte de circonstances exceptionnelles
et inévitables.

6) Dans le cas ou le budget n'est pas adopté avant le debut d'un nouvel exercice, le budget de fannée précédente est recon-duit selon les modalités prévues par le régle­ment financier.

7)fl) L'Union posséde un fonds de roule­ment constitue par un versement unique ef­fectué par chaque Etat contractant. Si le fonds devient insuffisant, fAssemblée prend les mesures nécessaires ä son augmentation. Si une partie de ce fonds n'est plus néces­saire, elle est remboursée aux Etats contrac­tants.

b)    Le montant du versement initial de chaque Etat contractant au fonds précité ou de sa participation ä faugmentation de celui-ci est fixé par fAssemblée sur la base de principes semblables ä ceux qui sont prévus ä falinéa 5)b).

c)    Les modalités de versement sont ar­rétées par fAssemblée sur proposition du Directeur general et apres avis du Comité de coordination de 1'Organisation.

d)  Tout remboursement est proportionnel
aux montants versés par chaque Etat con­
tractant, compte tenu des dates de ces ver-
sements.

8)a) L'accord de siége conclu avec 1'Etat sur le territoire duquel fOrganisalion a son


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

underskott skall överföras tUl följande rä­kenskapsår och att de fördragsslutande sta­terna icke skall åläggas att erlägga bidrag.

d)  Om unionens finansiella läge tUlåter
detta, får församlingen bestämma att bidrag
som erlagts enligt a skall återbetalas till de
fördragsslutande stater som erlagt dem.

e)   Fördragsslutande stat, som icke inom
två år från den av församlingen fastställda
förfallodagen betalat sitt bidrag enligt b),
fär ej utöva rösträtt i något av unionens
organ. Sådant organ får emellertid låta dy­
Uk stat behålla sin rösträtt i detta organ så
länge som detta organ anser att dröjsmålet
med betalningen beror på utomordentliga
och oundvikliga omständigheter.

6. Antages ej budgeten före början av en ny budgetperiod, skall budgeten mot­svara budgeten för närmast föregående år på sätt föreskrives i det ekonomiska regle­mentet.

7.a) Unionen skall ha en kapitalfond som bildas genom en engångsbetalning av varje fördragsslutande stat. Om fonden blir otill­räcklig, skaU församlingen vidtaga erforder­liga åtgärder för att öka den. Om del av fonden icke längre erfordras, skall den åter­betalas till de fördragsslutande staterna.

b)       Storleken av fördragsslutande stats första inbetalning tUl denna fond eller av dess andel i en ökning av fonden bestämmes av församlingen på grundval av principer motsvarande de som anges under 5.b.

c)        Sättet för betalning fastställes av för­samlingen på förslag av generaldirektören efter det att församlingen inhämtat yttran­de från organisationens samordningskom­mitté.

d)  Varje återbetalning skall vara pro­
portionell mot de belopp som betalats av
ifrågavarande fördragsslutande stat med be­
aktande av tidpunkten för dessa betalningar.

8.a) I det särskUda avtal, som slutes med den stat inom vars område organisationen


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


112


 


which the Organization has its headquarters, it shall be provided that, whenever the working capital fund is insufficient, such State shall grant advances. The amount of these advances and the conditions on which they are granted shall be the subject of separate agreements, in each case, between such State and the Organization. Äs long as it remains under the obligation to grant advances, such State shall have an ex of­ficio seat in the Assembly and on the Execu­tive Committee.

(b) The State referred to in subparagraph (fl) and the Organization shall each have the right to denounce the obligation to grant advances, by written notification. Denun­ciation shall take effect three years after the end of the year in which it has been notified.

(9) The auditing of the accounts shaU be effected by one or more of the Contracting States or by externat auditors, as provided in the financial regulations. They shall be designated, with their agreement, by the Assembly.


siége prévoit que, si le fonds de roulement est insuffisant, cet Etat accorde des avan-ces. Le montant de ces avances et les con­ditions dans lesquelles eUes sont accordées font fobjet, dans chaque cas, d'accords sé­parés entré 1'Etat en cause et FOrganisation. Aussi longtemps qu'il est tenu d'accorder des avances, cet Etat dispose ex officio d'un siége å fAssemblée et au Comité exécutif.

b) L'Etat vise au sous-alinéa fl) et fOrga­nisalion ont chacun le droit de dénoncer fengagement d'accorder des avances moyen­nant notification par écrit. La dénonciation prend effet trois ans apres la fin de fannée au cours de laqueUe elle a été notifiée.

9) La verification des comptes est assu-rée, selon les modalités prévues par le régle­ment financier, par un ou plusieurs Etats contractants ou par des controleurs exté-rieurs. Ils sont, avec leur consentement, désignés par fAssemblée.


 


Artide 58 Reguknions

(1)  The Regulations annexed to this
Treaty provide Rules:

(i) concerning matters in respect of which this Treaty expressly refers to the Regula­tions or expressly provides that they are or shall be prescribed,

(ii) concerning any administrative re­quirements, matters, or procédures,

(iii) concerning any details useful in the implementation of the provisions of this Treaty.

(2)       (fl) The Assembly may amend the Reg­
ulations.

(b) Subject to the provisions of para­graph (3), amendments shall require three-fourths of the votes cast.

(3)(fl) The Regulations specify the Rules which may be amended

(i) only by unanimous consent, or


Artide 58

Réglement d'exécution

1) Le réglement d'exécution annexe au present traité contient des régles relatives :

i) aux questions au sujet desquelles le present traité renvoie expressément au réglement d'exécution ou prévoit expressé­ment qu'elles sont ou seront fobjet de pre­scriptions;

ii) å toutes conditions, questions ou pro­cédures d'ordre administratif;

iii) å tout details utiles en vue de fexé­cution des dispositions du present traité.

2)a) L'Assemblée peut modifier le régle­ment d'exécution.

b) Sous réserve de falinéa 3), les modifi­cations exigent la majorité des trois quarts des votes exprimés.

3)fl) Le réglement d'exécution precise les régles qui ne peuvent étre modifiées que :

i) par décision unanime, ou


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           113

har sitt säte (headquarters agreement), skall föreskrivas att, om kapitalfonden blir otUl­räcklig, denna stat skall bevilja förskott. Storleken av dessa förskott samt de vUlkor på vilka de beviljas skall göras tUl föremål för särskUda överenskommelser i varje en­skilt fall mellan vederbörande stat och orga­nisationen. Så länge denna stat är skyldig att bevilja förskott, är den självskriven medlem av församlingen och exekutivkommittén.

b) Såväl den stat som avses under a som organisationen har rätt att genom skriftligt meddelande uppsäga skyldigheten att bevil­ja förskott. Uppsägningen träder i kraft tre år efter utgången av det år under vUket den mottogs.

9. Revision av räkenskaperna skall verk­ställas av en eller flera fördragsslutande stater eller av utifrån tUlkaUade revisorer på sätt som föreskrives i det ekonomiska reglementet. Revisorerna skaU efter eget samtycke utses av församlingen.

Ariikel 58 TUlämpningsföreskrifter

1. De tillämpningsföreskrifter som fogats vid denna konvention innehåller regler

i) beträffande frågor rörande vilka den­na konvention uttryckligen hänvisar till tillämpningsföreskrifterna eller uttryckligen anger alt föreskrifter finns eller skall ut­färdas,

ii) beträffande administrativa krav, frå­gor eller förfaranden;

iii) beträffande andra frågor som är av betydelse för genomförandet av bestäm­melserna i denna konvention.

2.a) Församlingen får ändra tillämp­ningsföreskrifterna.

b) Om ej annat följer av vad som före­skrives under 3, krävs för ändring tre fjär­dedels majoritet av de avgivna rösterna.

3.a) I tillämpningsföreskrifterna anges vilka regler som får ändras

i) endast enhälligt beslut, eller

S Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Del B


Prop. 1977/78:1. Dd B


114


 


(ii) only if none of the Contracting States whose national Office acts as an In­ternational Searching or Preliminary Ex­amining Authority dissents, and, where such Authority is an intergovernmental organiza­tion, if the Contracting State member of that organization authorized for that pur­pose by the other member States within the competent body of such organization does not dissent.

(b)   Exclusion, for the futur(;, of any such Rules from the applicable requirement shall require the fulfilment of the conditions re­ferred to in subparagraph (fl)(i) or (a)(ii). respectively.

(c)    Indusion, for the future, of any Rule in one or the other of the requirements referred to in subparagraph (a) shall require unanimous consent.

 

(4)    The Regulations provide for the estab­lishment, under the control of the Assembly, of Administrative Instructions by the Di­rector General.

(5)    In the case of conflict between the provisions of the Treaty and those of the Regulations, the provisions of the Treaty shall prevaU.


ii) å la condition qu'un désaccord ne soit manifesté ni par un des Etats contractants dont foffice national fonctionne en tant qu'administration chargée de la recherche intemationale ou de fexamen préliminaire international, ni, lorsqu'une telle administra­tion est une organisation intergouvernemen­tale, par 1'Etat contractant membre de cette organisation mandaté å cet effet par les autres Etats membres réunis au sein de for­ganisme competent de cette organisation.

b)   Pour que fune quelconque de ces régles puisse, å favenir, étre soustraite aux exigences indiquées, U faut que les condi­tions mentionnées au sous-alinéa fl)i) ou a)ii), selon le cas, soient remplies.

c)    Pour qu'une régle quelconque puisse étre, ä favenir, incluse dans fune ou fautre des catégories mentionnées au sous-alinéa fl), un consentement unanime est nécessaire.

 

4)    Le réglement d'exécution prévoit que le Directeur general établit des instruc­tions administratives sous le contröle de fAssemblée.

5)    En cas de divergence entré le te.xte du traité et celui du réglement d'exécution, le premier fait foi.


 


CHAPTER VI DISPUTES

Artide 59 Disputes Subject to Artide 64(5), any dispute be­tween two or more Contracting States con­cerning the interpretation or application of this Treaty or the Regulations, not settled by negotiation, may, by any one of the States concerned, be brought before the In­ternational Court of Justice by application in conformity with the Statute of the Court, unless the States concerned agree on some other method of settlement. The Contract­ing State bringing the dispute before the Court shall inform the Intemational Bureau; the International Bureau shall bring the matter to the attention of the other Con­tracting States.


CHAPITRE VI DIFFÉRENDS

Artide 59

Différends Sous réserve de fartide 64.5), tout dif­férend entré deux ou plusieurs Etats con­tractants concernant finterprétation ou fapplication du present traité et du régle­ment d'exécution qui ne sera pas réglé par voie de négociation peut étre porté par fun quelconque des Etats en cause devant la Cour internationale de Justice par voie de requéte conforme au Statut de la Cour, å moins que les Etats en cause ne conviennent d'un autre mode de réglement. Le Bureau international sera informe par fEtat con­tractant requérant du différend soumis å la Cour et en donnera connaissance aux autres Etats contractants.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           115

ii) endast om avvikande mening icke framföres vare sig av sådan fördragsslutan­de stat vars nationella patentmyndighet tjänstgör som internationell nyhetsgransk­ningsmyndighet eller myndighet för inter­nationell förberedande palenterbarhets­prövning eller, om sådan myndighet är mel­lanstatiig organisation, av den fördrags­slutande stat som är medlem av denna or­ganisation och i organisationens behöriga organ befullmäktigats för detta ändamål av övriga medlemsstater.

b) Sådant krav får framdeles slopas i frå­ga om sådan regel endast om de vUlkor som anges under a.i respektive a.ii är uppfyllda.

c) För att en regel framdeles skall tiU-höra någon av de grupper som avses under a krävs enhälligt beslut.

4.    Enligt tillämpningsföreskrifterna skall generaldirektören under församlingens över­inseende utfärda administrativa föreskrif­ter.

5.    Vid bristande överensstämmelse mel­lan konventionen och tillämpningsföreskrif­terna skall konventionens bestämmelser gälla.

KAPITEL VI TVISTER

Artikd 59

Tvister Om ej annat följer av vad som föreskri­ves i artikel 64.5 kan varje tvist mellan två eller flera fördragsslutande stater an­gående tolkningen eller tillämpningen av denna konvention, som ej kunnat lösas ge­nom förhandling, hänskjutas till Interna­tionella domstolen genom ansökan enligt domstolens stadga från någon av de be­rörda staterna, om de berörda staterna icke överenskommer om annat sätt för tvistens biläggande. Den stat som hänskjutit tvisten till domstolen skall underrätta internationel­la byrån härom, och internationella byrån skall i sin tur underrätta övriga fördragsslu­tande stater.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


116


 


CHAPTER VU REVISION AND AMENDMENT

Artide 60

Revision of the Treaty

(1)    This Treaty may be revised from time to time by a special conference of the Contraeting States.

(2)    The convocation of any revision con­ference shall be decided by the Assembly.

(3)    Äny intergovemmental organization appointed as International Searching or Preliminary Examining Authority shall be admitted as observer to any revision con­ference.

(4) Artides 53(5), (9) and (11), 54, 55(4) to (8), 56, and 57, may be amended either by a revision conference or according to the provisions of Artide 61.


CHAPITRE VII REVISION ET MODIFICATIONS

Artide 60

Revision du traité

1)         Le present traité peut étre soumis å des revisions périodiques, par le moyen de conferences spéciales des Etats contractants.

2)    La convocation d'unc conference de revision est décidée par fAssemblée.

3)    Toute organisation intergouvernemen­tale nommée en tant qu'administration chargée de la recherche internationale ou en tant qu'administration chargée de fexamen préliminaire international est admise en qua­lité d'observateur å toute conference de re­vision.

4)    Les artides 53.5), 9) et 11), 54, 55.4) å 8), 56 et 57 peuvent étre modifiés soit par une conference de revision, soit d'aprés les dispositions de fartide 61.


 


Artide 61

Amendment of Certain Provisions of the Treaty

(l)(a) Proposals for the amendment of Artides 53(5), (9) and (11), 54, 55(4) to (8), 56, and 57, may be initiated by any State member of the Assembly, by the Executive Committee, or by the Director General.

(b) Such proposals shall be communicat­ed by the Director General te the Contract­ing States at least six months in advance of their considération by the Assembly.

(2)(fl) Amendments to the Artides refer­red to in paragraph (1) shall be adopted by the Assembly.

(b) Adoption shall require three-fourths of the votes cast.

(3) (fl) Any amendment lo the Artides referred to in paragraph (1) shall enter into force one month after written notifications of acceptance, effected in accordance with the respective constitutional processes, have been received by the Director General from three-fourths of the States members of the Assembly at the time it adopted the amendment.


Artide 61

Modification de certaines disposilions du traité

l)fl) Des propositions de modification des artides 53.5), 9) et 11), 54, 55.4) å 8), 56 et 57 peuvent étre présentées par tout Etat membre de fAssemblée, par le Comité exé­cutif ou par le Directeur general.

b) Ces propositions sont communiquées par le Directeur general aux Etats contrac­tants six mois au moins avant d'étre soumi­ses a fexamen de fAssemblée.

2)fl) Toute modification des artides vises a falinéa 1) est adoptée par fAssemblée.

b) L'adoption requiert les trois quarts des votes exprimés.

3)a) Toute modification des artides vises å falinéa 1) enlre en vigueur un mois apres la reception par le Directeur general des notifications écrites d'acceptation, effectuée en conformité avec leurs régles constitu­tionnelles respectives, de la part des trois quarts des Etats qui étaient membres de fAssemblée au moment oii la modification a été adoptée.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           117

KAPITEL VII REVISION OCH ÄNDRING

Artikel 60

Revision av konventionen

1.    Denna konvention kan revideras ge­nom särskUda konferenser bestående av de fördragsslutande statema.

2.    Om sammankallande av revisionskon­ferens beslutar församlingen.

3.    Mellanstatiig organisation som är ut­sedd tiU internationell nyhetsgransknings­myndighet eller myndighet för internationell förberedande patenlerbarhetsprövning har rätt att deltaga i revisionskonferens som ob­servatör.

4.    Artiklarna 53.5, 53.9 och 53.11, 54, 55.4—55.8, 56 och 57 kan ändras antingen vid revisionskonferens eller i enlighet med bestämmelserna i artikel 61.

Artikd 61

Ändring av vissa beslämmelser i konventionen

l.a) Förslag till ändring av artiklama 53.5, 53.9 och 53.11, 54, 55.4—55.8, 56 och 57 får framläggas av varje stat som är medlem av församlingen samt av exekutiv­kommittén och generaldirektören.

b) Sådant förslag skall av generaldirek­tören tillställas de fördragsslutande staterna minst sex månader innan det skall behand­las av församlingen.

2.a) Ändring av de artiklar som avses under 1 skall antagas av församlingen.

b) Antagandet kräver tre fjärdedels ma­joritet av de avgivna rösterna.

3.a) Ändring av artikel som avses under 1 träder i kraft en månad efter det att ge­neraldirektören från tre fjärdedelar av de stater som var medlemmar av församlingen när ändringen antogs mottagit skriftligt meddelande om alt ändringen godkänts i enlighet med vederbörande stats konstitu­tionella bestämmelser.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


118


 


(b)   Any amendment to the said Artides thus accepted shall bind all the: States which are members of the Assembly at the time the amendment enters into force, provided that any amendment increasing the financial obligations of the Contracting States shall bind only those States which have notified their acceptance of such amendment.

(c)    Äny amendment accepted in accor­dance with the provisions of subparagraph (a) shall bind all States which become mem­bers of the Assembly after the date on which the amendment entered into force in accordance with the provisions of sub­paragraph (a).


b)   Toute modification de ces artides ainsi acceptée lie tous les Etats qui sont membres de fAssemblée au moment oii la modification entré en vigueur, étant enten­du que toute modification qui augmente les obligations financiéres des Etats contrac­tants ne lie que ceux d'entre eux qui ont notifié leur acceptation de ladite modifica­tion.

c)    Toute modification acceptée confor­mément au sous-alinéa a) lie tous les Etats qui deviennent membres de fAssemblée apres la date ä laquelle la modification est entrée en vigueur conformément au sous-alinéa a).


 


CHAPTER VIII FINAL PROVISIONS

Artide 62

Becoming Party to the Treaty

(1)  Any State member of the Interna­
tional Union for the Protection of Industrial
Property may become party lo this Treaty
by:

(i) signature followed by the deposit of an instrument of ratification, or

(ii) deposit of an instrument of accession.

(2)    Instmments of ratification or acces­sion shall be deposited with the Director General.

(3)    The provisions of Artide 24 of the Stockholm Act of the Paris Convention for the Protection of Industrial Property shall apply to this Treaty.

(4)    Paragraph (3) shall in no way be un­derstood as implying the recognition or tacit acceptance by a Contracting State of the factual situation concerning a territory to which this Treaty is made applicable by another Contracting State by virtue of the said paragraph.


CHAPITRE VIII CLAUSES FINALES

Artide 62

Modalités selon lesquelles les Etats peuvent devenir parties au traité

1)   Tout Etat membre de fUnion inter­
nationale pour la protection de la proprié­
té industrielle peut devenir partie au present
traité par :

i) sa signature suivie du dépöt d'un in­strument de ratification, ou

ii) le dépot d'un instrument d'adhésion.

2)    Les instruments de ratification ou d'adhésion sont déposés auprés du Direc­teur general.

3)    Les dispositions de fartide 24 de 1'Äcte de Stockholm de la Convention de Paris pour la protection de la propriété in­dustrielle s'appliquent au present traité.

4)    L'alinéa 3) ne saurait en aucun cas étre interprété comme impliquant la recon­naissance ou facceptation tacite par fun quelconque des Etats contractants de la si­tuation de fait de tout territoire auquel le present traité est rendu applicable par un autre Etat contractant en vertu dudit alinéa.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            119

b)   Ändring av dessa artiklar som så­lunda godkänts är bindande för alla stater som är medlemmar av församlingen när ändringen träder i kraft. Ändring som ökar de fördragsslutande staternas ekonomiska förpliktelser är dock bindande endast för de stater som meddelat att de godkänt änd­ringen.

c)    Ändring som godkänts på sätt som föreskrives under a är bindande för alla stater som blir medlemmar av församlingen efter den dag då ändringen trätt i kraft enligt vad som sägs under a.

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 62 Tillträde till konventionen

1.  Stat som är medlem av internationella
unionen för industriellt rättsskydd kan till­
träda denna konvention genom

i) undertecknande följt av deponering av ratifikationsinstrument, eller

ii) deponering av anslutningsinstrument.

2.    Ratifikations- eller anslutningsinstru­ment skall deponeras hos generaldirektören.

3.    Bestämmelserna i artikel 24 i Stock­holmsakten av Pariskonventionen för in­dustriellt rättsskydd äger tillämpning på denna konvention.

4.    Bestämmelsen under 3 får ej i något fall tolkas som ett erkännande eller tyst godtagande från fördragsslutande stats sida av den faktiska situationen i område för vilket konventionen av annan fördragsslu­tande stat göres tillämplig med stöd av nämnda bestämmelse.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


120


 


Artide 63 Entry into Force of the Treaty

(l)(a) Subject to the provisions of para­graph (3), this Treaty shaU enter into force three months after eight States have deposit­ed their instmments of ratification or ac­cession, provided that at least four of those States each fulfill any of the following con­ditions:

(i) the number of applications filed in the State has exceeded 40,000 according to the most recent annual statistics published by the International Bureau,

(ii) the nationals or residents of the State have filed at least 1,000 applications in one foreign country according to the most recent annual statistics published by the International Bureau,

(iii) the national Office of the State has received at least 10,000 applications from nationals or residents of foreign countries according to the most recent annual statis­tics published by the Intemational Bureau.

(b) For the purposes of this paragraph, the term "applications" does not include applications for utility models.


Artide 63 Entrée en vigueur du traité

l)a) Sous réserve des dispositions de fali­néa 3), le present traité entré en vigueur trois mois apres que huit Etats on déposé leurs instmments de ratification ou d'adhésion, å condition que quatre au moms de ces Etats remplissent fune des conditions sui­vantes :

i) le nombre des demandes déposées dans 1'Etat en cause est supérieur å quarante niille selon les statistiques annuelles les plus ré-centes publiées par le Bureau international;

ii) les nationaux de fEtat en cause ou les personnes qui y sont domiciliées ont, selon les statistiques annuelles les plus récentes publiées par le Bureau intemational, dépo­sé dans un pays étranger au moins mille de­mandes;

iii) foffice national de fEtat en cause a reu de nationaux de pays étrangers ou de personnes domiciliées dans de tels pays, se­lon les statistiques annuelles les plus récen­tes pubUées par le Bureau international, au moins dix mUle demandes.

b) Aux fins du present alinéa, fexpres­sion « demandes » n'englobe pas les deman­des de modetes d'utUité.


 


(2)   Subject to the provisions of paragraph (3), any State which does not become party to this Treaty upon entry into force under paragraph (1) shall become bound by this Treaty three months after the date on which such State has deposited its instmment of ratification or accession.

(3)   The provisions of Chapter II and the corresponding provisions of the Regula­tions annexed to this Treaty shall become applicable, however, only on the date on which three States each of which fulfill at least one of the three requirements specified in paragraph (1) have become party to this Treaty without declaring, as provided in Artide 64(1), that they do not intend to be bound by the provisions of Chapter II. That date shall not, however, be prior to that of the initial entry into force under paragraph (1).


2)    Sous réserve de falinéa 3), tout Etat qui ne devient pas partie au present traité au moment de fentrée en vigueur selon falinéa 1) est lié par le present traité trois mois apres la date å laquelle U a déposé son instmment de ratification ou d'adhé-sion.

3)    Les dispositions du chapitre II et les régles correspondantes du réglement d'exé-cution annexe au present traité ne sont tou­tefois applicables qu'å la date å laquelle trois Etats rempUssant fime au moins des conditions enumérées å falinéa 1) sont de-venus parties au present traité sans dédarer, selon fartide 64.1), qu'ils n'entendent pas étre Ués par les dispositions du chapitre II. Cette date ne peut toutefois étre antérieure a ceUe de fentrée en vigueur initiale selon falinéa 1).


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                             121

Artikel 63 Konventionens ikraftträdande

l.a) Om ej annat följer av vad som före­skrives under 3, träder denna konvention i kraft tre månader efter det att åtta stater har deponerat sina ratifikations- eller an­slutningsinstrument, under förutsättning att minst fyra av dessa stater uppfyller ett av följande krav:

i) antalet i vederbörande stat ingivna an­sökningar översteg 40 000 enligt den senaste årsstatistik som publicerats av internationella byrån;

ii) medborgare i vederbörande stat eller personer som har hemvist där ingav minst 1 000 ansökningar i ett främmande land en­ligt den senaste årsstatistik som publicerats av internationella byrån;

iii) den nationella patentmyndigheten i vederbörande stat mottog minst 10 000 an­sökningar från medborgare i främmande länder eller personer som har hemvist i så­dana länder enligt den senaste årsstatistik som publicerats av internationella byrån.

b) Vid tUlämpning av bestämmelsen un­der 1 skall ordet "ansökningar" icke om­fatta ansökningar om skydd för nyttighets­modeller.

2.    Om ej annat följer av vad som sägs under 3 bUr stat, som icke blir bunden av denna konvenlion när denna träder i kraft enligt 1, bunden av konventionen tre må­nader efter den dag då staten deponerade sitt ratifikations- eller anslutningsinstru­ment.

3.    Bestämmelserna i kapitel II och därtill hörande bestämmelser i de tillämpnings­föreskrifter som fogats vid denna konven­tion blir emellertid tiUämpliga först från den dag då tre stater, vilka envar uppfyller minst ett av de krav som anges under 1, tillträtt konventionen utan att ha avgivit för­klaring enligt artikel 64.1 att de icke av­ser att bli bundna av bestämmelserna i ka­pitel II. Nämnda dag kan dock icke infalla tidigare än den dag då konventionen träder i kraft enligt 1.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


122


 


Artide 64 Reservations (l)(fl) Äny   State   may   declare   that   it shall not be bound by the provisions of Chapter II.

(b) States making a declaration tmder subparagraph (fl) shall not be bound by the provisions of Chapter II and ttie correspond­ing provisions of the Regulations.

(2)(fl) Any State not having made a dec­laration under paragraph (l)(a) may declare that:

(i) it shall not be bound by the provi­sions of Artide 39(1) with respect to the furnishing of a copy of the intemational ap­plication and a translation thereof (as prescribed),

(ii) the obligation to delay national pro­cessing, as provided for under Artide 40, shall not prevent publication, by or through its national Office, of the international ap­plication or a translation thereof, it being understood, however, that it is not exempted from the limitations provided for in Artides 30 and 38.

(b) States making such a declaration shall be boimd accordingly.

(3) (fl) Äny State may declare that, as far as it is concerned, intemational publica­tion of intemational applications is not re­quired.

(b)   Where, at the expiration of 18 months
from the priority date, the intemational
application contains the désignation only
of such States as have mades dédarations
under subparagraph (a), the international
application shall not be published by virtue
of Artide 21(2).

(c)   Where the provisions of subparagraph
(b) apply, the international application shall
nevertheless be published by the Interna­
tional Bureau:

(i) at the request of the applicant, as provided in the Regulations,

(ii) when a national applieaition or a pa­tent based on the internation;il application is published by or on behalf of the national


Artide 64 Réserves l)fl) Tout Etat peut dédarer qu'U n'est pas lié par les dispositions du chapitre II.

b) Les Etats faisant une declaration selon le sous-alinéa a) ne sont pas Ués par les dis­positions du chapitre II et par les disposi­tions correspondantes du réglement d'exé-cution.

2)fl) Tout Etat qui n'a pas fait une decla­ration selon falinéa l)fl) peut dédarer que :

i) il n'est pas lié par les dispositions de fartide 39.1) concemant la remise d'une copie de la demande intemationale et d'une traduction (telle qu'elle est exigée) de cette derniére;

ii) fobligation de suspendre le traitement national, figurant å fartide 40, n'empéche pas la publication, par son office national ou par fintermédiaire de ce dernier, de la demande intemationale ou d'une traduction de cette demiére, étant toutefois entendu que cet Etat n'est pas dispense des obliga­tions prévues aux artides 30 et 38.

b) Les Etats procédant å une telle decla­ration ne sont Ués qu'en consequence.

3)fl) Tout Etat peut dédarer que, pour ce qui le concerne, la publication intemationale de demandes internationales n'est pas exigée.

b)       Lorsque, å fexpiration d'un délai de dix-huit mois å compter de la date de prio­rité, la demande internationale ne comporte que la désignation d'Etats ayant fait des dédarations selon le sous-alinéa a), la de­mande intemationale n'est pas publiée con­formément å fartide 21.2).

c)        En cas d'applieation des dispositions du sous-alinéa b), la demande internationa­le est cependant publiée par le Bureau in­ternational :

i) sur requéte du déposant, conformé­ment au réglement d'exécution;

ii) lorsqu'une demande nationale ou un brevet basés sur la demande intemationale sont publiés par foffice national de tout


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

Artikel 64 Förbehåll l.a) Stat har rätt att förklara att den ieke skall vara bunden av bestämmelserna i ka­pitel II.

b) Stat som avger förklaring enligt a är icke bunden av bestämmelserna i kapitel II och därtill hörande bestämmelser i tUlämp­ningsföreskrifterna.

2.a) Stat som ej avgivit förklaring enligt l.a får förklara att

i) den icke skall vara bunden av bestäm­melserna i artikel 39.1 såvitt avser skyldig­heten att inge avskrift av den intema­tionella ansökningen och föreskriven över­sättning av denna;

ii) föipliktdsen enligt artikel 40 att upp­skjuta nationell handläggning ieke skaU hindra dess nationella patentmyndighet att publicera eller medverka vid publicering av den internationella ansökningen eller översättning av denna; sådan stat är emel­lertid icke därmed befriad från att iakttaga vad som föreskrives i artiklarna 30 och 38.

b) Stat som avger sådan förklaring är bunden av denna.

3.a) Stat får förklara att, såvitt gäller den staien, internationell publicering av in­ternationella ansökningar icke kräves.

b)  Om vid utgången av en frist på ader­
ton månader från prioritetsdagen den in­
ternationella ansökan innehåller designering
endast av sådana stater som avgivit för­
klaring enligt a, skall den internationella
ansökningen icke publiceras enligt artikel
2L2.

c)  Även om bestämmelsen under b är till-
lämplig, skall den internationella ansök­
ningen publiceras av internationella byrån

i) enligt vad som sägs i tillämpningsföre­skrifterna om sökanden begär sådan publi­cering;

ii) om nationell ansökan grundad på den intemationella ansökningen eller patent grundat på den internationella ansökningen


123


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


124


 


Office of any designated State having made a declaration under subparagraph (a), promptly after such publication but not be­fore the expiration of 18 months from the priority date.

(4)(a) Any State whose national law pro­vides for prior art effect of its patents as from a date before publication, but does not equate for prior art purposes the priority date claimed under the Paris Convention for the Protection of Industrial Property to the actual filing date in that State, may declare that the filing outside that State of an intemational application designating that State is not equated to an actual filing in that State for prior art purposes.

(b)   Any State making a declaration un­der subparagraph (o) shall to that extent not be bound by the provisions of Artide 11(3).

(c)    Äny State making a declaration under subparagraph (fl) shall, at the same time, state in writing the date from which, and the conditions under which, the prior art effect of any international application designating that State becomes effective in that State. This statement may be modified at any time by notification addressed to the Director General.

(5) Each State may declare that it does not consider itself bound by Artide 59. With regard to any dispute between any Contracting State having made such a dec­laration and any other Contracting State, the provisions of Artide 59 shall not apply.

(6)(fl) Any declaration made under this Artide shall be made in writing. It may be made at the time of signing this Treaty, at the time of depositing the instrument of ratification or accession, or, except in the case referred to in paragraph (5), at any låter time by notification addressed to the Director General. In the case of the said notification, the declaration :ihall take ef­fect six months after the day on which the Director General has received the notifica­tion, and shall not affect international appli-


Etat désigne qui a fait une declaration se­lon le sous-alinéa a) ou pour le compte d'un tel office: å bref délai apres cette publication mais au plus tot dix-huit mois apres la date de priorité.

4)fl) Tout Etat dont la législation natio­nale reconnait å ses brevets un effet sur fétat de la technique å compter d'une date antérieure a celle de la publication mais n'assimile pas, aux fins de fétat de la tech­nique, la date de priorité revendiquée selon la Convention de Paris pour la protection de la propriété industrielle å la date du dépöt effectif dans cet Etat peut dédarer que le dépöt hors de son territoire d'une demande internationale le désignant n'est pas assimUé å un dépot effectif sur son terri­toire aux fins de fétat de la technique.

b)    Tout Etat faisant la declaration men­tionnée au sous-alinéa fl) ne sera pas, dans cette mesure, lié par fartide 11.3).

c)    Tout Etat faisant la declaration men­tionnée au sous-alinéa a) doit, en méme temps, dédarer par écrit la date å partir de laquelle et les conditions auxquelles f ef­fet sur fétat de la technique de toute de­mande intemationale le désignant se pro­duit sur son territoire. Cette declaration peut étre modifiée en tout temps par noti­fication adressée au Directeur general.

5) Tout Etat peut dédarer qu'il ne se considéré pas lié par fartide 59. En ce qui concerne tout différend entré un Etat con­tractant qui a fait une telle declaration et tout autre Etat contractant, les dispositions de fartide 59 ne sont pas applicables.

6)a) Toute declaration faite selon le present artide doit fétre par écrit. Elle peut fétre lors de la signature du present traité, lors du dépot de finstrument de ra­tification ou d'adhésion, ou, sauf dans le cas vise a falinéa 5), ultérieurement en tout temps par notification adressée au Direc­teur general. Dans le cas de ladite notifi­cation, la declaration produit effet six mois apres la date de reception de la notification par le Directeur general et n'affecte pas les demandes   internationales   déposées   avant


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          125

publiceras av nationell patentmyndighet i sådan designerad stat som avgivit förklaring enligt a eller på sådan nationeU patentmyn­dighets vägnar, omedelbart efter denna pub-licermg men ej innan aderton månader för­flutit från prioritetsdagen.

4.a) Stat vars nationella lag föreskriver att dess patent skall anses utgöra del av tek­nikens ståndpunkt från en tidpunkt som ligger före publiceringen men som ej, såvitt avser verkan som nyhetshinder, jämställer prioritetsdag som yrkas enligt Pariskonven­tionen för industriellt rättsskydd med den faktiska ingivningsdagen i den staten får förklara att, såvitt avser verkan som nyhets­hinder, ingivande utomlands av internatio­nell ansökan i vilken den staten är designe­rad icke skall jämställas med ett faktiskt in­givande i den staten.

b)    Stat som avger förklaring enligt a är i den utsträckning som framgår av förkla­ringen icke bunden av artikel 11.3.

c)    Stat som avger förklaring enligt a skall samtidigt skriftiigen ange från vilken tidpunkt oeh under vilka vUlkor som inter­nationell ansökan i vilken den staten desig­neras får verkan som nyhetshinder i nämnda stat. Denna uppgift får ändras när som helst genom   meddelande   tUl   generaldirektören.

5. Stat får förklara att den icke anser sig bunden av artikel 59. 1 fråga om tvist mellan fördragsslutande stat som avgivit sådan förklaring och annan fördragsslutan­de stat skall bestämmelserna i artikel 59 icke äga tillämpning.

6.a) Förklaring som avges enligt denna artikel skall vara skriftlig. Den kan avges vid undertecknandet av denna konvention, vid deponeringen av ratifikations- eller an­slutningsinstrument eller, utom i det fall som avses under 5, vid senare tidpunkt ge­nom meddelande till generaldirektören. Av­ges förklaring genom sådant meddelande träder den i kraft sex månader ejEter den dag då generaldirektören mottagit medde­landet; dylik förklaring har ej verkan i fråga om internationella ansökningar som


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


126


 


cations fUed prior to the expiiration of the said six-month period.

(b) Any declaration made under this Ar­tide may be withdrawn at any time by notification addressed to the Director Gen­eral. Such withdrawal shall take effect three months after the day on which the Director General has received the notifica­tion and, in the case of the withdrawal of a declaration made under paragraph (3), shall not affect international applications fUed prior to the expiration of the said three-month period.

(7) No reservations to this Treaty other than the reservations under paragraphs (1) to (5) are permitted.


fexpiration de cette période de six mois.

b) Toute declaration faite selon le pre­sent artide peut étre retirée en tout temps par notification adressée au Directeur gene­ral. Un tel retrait devient effectif trois mois apres la date de reception de la notifica­tion par le Directeur general et, lorsqu'il s'agit du retrait d'une declaration selon falinéa 3), n'affecte pas les demandes in­ternationales déposées avant fexpiration de cette période de trois mois.

7) Aucune réserve autre que celles qui sont autorisées aux alinéas 1) ä 5) n'est ad­mise au present traité.


 


Artide 65 Gradual AppUcation (1) If the agreement with any Interna­tional Searching or Prduninary Examining Authority provides, transitionally, for limits on the number or kind of international applications that such Author);ty undertakes to process, the Assembly shall adopt the measures necessary for the gradual applica­tion of this Treaty and the Regulations in respect of given catégories of intemational applications. This provision shall also apply to requests for an intemational-type search under Artide 15(5).


Artide 65 Application progressive 1) Si faccord conclu avec une administra­tion chargée de la recherche intemationale ou de fexamen préliminaire international prévoit, å titre transitoire, une limitation du nombre ou du type des demandes interna­tionales que cette administration s'engage a trailer, fAssemblée prend les mesures né­cessaires å fapplication progressive du pre­sent traité et du réglement d'exécution å des catégories déterminées de demandes in­ternationales. Cette disposition est aussi ap­plicable aux demandes de recherche de type international selon fartide 15.5).


 


(2) The Assembly shall fix the dates from which, subject to the provision of paragraph (1), intemational applications may be filed and demands for international preliminary examination may be submitted. Such dates shall not be låter than six months after this Treaty has entered into force according to the provisions of Artide 63(1), or after Chapter II has become applicable under Ar­tide 63(3), respectively.

Artide 66 Denunciation (1) Äny Contracting State rtiay denounce


2) L'Assemblée fixe les dates å partir des­quelles, sous réserve de falinéa 1), les de­mandes internationales peuvent étre dépo­sées et les demandes d'examen préliminaire international peuvent étre présentées. Ces dates ne peuvent étre postérieures au sixié­me mois suivant, selon le cas, fentrée en vi­gueur du present traité conformément aux dispositions de fartide 63.1) ou fapplica­tion du chapitre II conformément a fartide 63.3).

Artide 66

Dénonciation 1) Tout Etat contractant peut dénoncer


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                           127

ingivits före utgången av denna sexmåna­dersfrisl.

b) Förklaring som avgivits enligt denna artikel får återkallas när som helst genom meddelande till generaldirektören. Återkal­lelsen träder i kraft tre månader efter den dag då generaldirektören mottog meddelan­det. Såvitt gäller återkallelse av förklaring enligt 3 har återkallelsen ej verkan i fråga om internationella ansökningar som ingivits före utgången av denna tremånadersfrist.

7. Ändra förbehåU mot denna konven­tion än de som angivits under 1—5 är icke tillåtna.

Ariikel 65 Successiv tiUämpning

1.         Om det i avtal med internationeU ny­hetsgranskningsmyndighet eller myndighet för internationell förberedande patenlerbar­hetsprövning finns övergångsbestämmelse angående begränsning av det antal leller de slag av internationella ansökningar som myndigheten åtager sig att handlägga, skall församlingen vidtaga erforderliga åtgärder för successiv tillämpning av denna konven­tion och tiUämpningsföreskrifterna såvitt gäller vissa grupper internationella ansök­ningar. Denna bestämmelse gäller också i fråga om begäran om nyhetsgranskning av internationellt slag enligt artikel 15.5.

2.         Församlingen skall besluta från vUka tidpunkter internationella ansökningar och begäran om intemationell förberedande pa­tenlerbarhetsprövning får inges. Sådant be­slut inverkar ej på vad som följer av be­stämmelsen under 1. Den angivna tidpunk­ten får ej infalla senare än sex månader efter det att denna konvention trätt i kraft enligt artikel 63.1 resp. efter det att kapitel II blivit tillämpligt enligt artikel 63.3,

Artikel 66 Uppsägning 1. Fördragsslutande    stat    får    uppsäga


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


128


 


this Treaty by notification addressed to the Director General.

(2) Denunciation shall take effect six months after receipt of the said notification by the Director General. It shall not affect the effects of the intemational application in the denouncing State if the international applications was filed, and, where the de­nouncing State has been elected, the élec­tion was made, prior to the expiration of the said six-month period.


le present traité par notification adressée au Directeur general.

2) La dénonciation prend effet six mois apres la date de reception de la notification par le Directeur general. Cette dénonciation n'altére pas les effets de la demande in­temationale dans 1'Etat qui procéde å la dénonciation si c'est avant fexpiration de cette période de six mois que la demande a été déposée et que, si fEtat en cause a été élu, félection a été effectuée.


 


Artide 67 Signature and Languages

(l)(a) This Treaty shall be signed in a single original in the English and French languages, both texts being equally authen­tic.

[b) Official texts shall be established by the Director General, after consultation with the interested Govemments, in the German, Japanese, Portuguese, Russian and Spanish languages, and such other languages as the Assembly may designate.

(2) This Treaty shall remain open for signature at Washington until December 31, 1970.


Artide 67 Signature et langues

l)a) Le present traité est signé en un seul exemplaire original en langues frangaise et anglaise, les deux textes faisant également foi.

b) Des textes officids sont étabUs par le Directeur general, apres consultation des gouvernements intéressés, dans les langues allemande, espagnole, japonaise, portugaise et russe, et dans les autres langues que fAs­semblée peut indiquer.

2) Le present traité reste ouvert å la sig­nature, ä Washington, jusqu'au 31 décembre 1970.


 


Artide 68 Depositary Functions (1) The original of this Treaty, when no longer open for signature, shall be deposited with the Director General.


Artide 68 Fonctions du dépositaire 1) L'exemplaire original du present trai­té, lorsqu'il n'est plus ouvert ä la signature, est déposé auprés du Directeur general.


 


(2)    The Director General shall transmit two copies, certified by him, of this Treaty and the Regulations annexed hereto to the Governments of all States party to the Pa­ris Convention for the Protection of In­dustrial Property and, on request, to the Govemment of any other State.

(3)    The Director General shall register this Treaty with the Secretariat of the Unit­ed Nations.

(4)    The Director General shall transmit two copies, certified by him, of any amend­ment to this Treaty and the Regulations to


2)    Le Directeur general certifie et trans­met deux copies du present traité et du réglement d'execution qui y est annexe aux gouvernements de tous les Etats parties å la Convention de Paris pour la protection de la propriété industrieUe et, sur demande, au gouvernement de tout autre Etat.

3)    Le Directeur general fait enregistrer le present traité auprés du Secretariat de fOrganisalion des Nations Unies.

4)    Le Directeur general certifie et trans­met deux copies de toute modification du present traité et du réglement d'exécution


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          129

denna  konvention  genom  meddelande  till generaldirektören.

2. En uppsägning träder i kraft sex må­nader efter den dag då meddelandet mot­togs av generaldirektören. Uppsägning in­verkar ej på rättsverkan av internationell ansökan i den stat som verkstäUt uppsäg­ningen, om den internationella ansökningen ingivits och, för det fall den uppsägande sta­ten blivit utvald, jämväl valet av denna stat gjorts före utgången av nämnda sexmåna-dersperiod.

Artikel 67 Undertecknande och språk

l.a) Denna konvention skall underteck­nas i ett exemplar på engelska och franska språken, vilka båda texter äger lika vits­ord.

b) Officiella texter skall efter samråd med vederbörande regeringar upprättas av generaldirektören på japanska, portugisiska, ryska, spanska och tyska språken samt på de andra språk som församlingen kan komma att bestämma.

2. Denna konvention är öppen för un­dertecknande i Washington till och med den 31 december 1970.

Artikd 68 Depositariens uppgifter

1.         När denna konvention icke längre är öppen för undertecknande, skall originalet till konventionen deponeras hos generaldi­rektören.

2.    Generaldirektören skall överlämna två av honom bestyrkta avskrifter av denna konvention och de vid konventionen foga­de tillämpningsföreskrifterna tiU regering­arna i alla stater som är anslutna tiU Paris­konventionen för industriellt rättsskydd och, på begäran, tiU regeringen i annan stat.

3.    Generaldirektören skall låta registre­ra denna konvention hos Förenta Nationer­nas sekretariat.

4.    Generaldirektören skall överlämna två av honom bestyrkta avskrifter av varje änd­ring i konventionen och tUlämpningsföre-

9 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 1. Del B


Prop. 1977/78:1. Dd B


130


 


the Governments of all Contraeting States and, on request, to the Government of any other State.


aux gouvernements de tous les Etats con­tractants et, sur demande, au gouvemement de tout autre Etat.


 


Artide 69

Notifications

The Director Genera] shall notify the Governments of all States party to the Paris Convention for the Protection of Industrial Property of:

(i) signatures under Artide 62,

(ii) deposits of instruments of ratification or accession imder Artide 62,

(iu) the date of entry into force of this Treaty and the date from which Chapter II is applicable in accordance with Artide 63(3),

(iv) any dédarations made under Artide 64(1) to (5),

(v) withdrawals of any dédarations made under Artide 64(6)(ö),

(vi) denunciations received under Artide 66, and

(vii) any dédarations made under Artide 31(4).


Artide 69 Notifications

Le Directeur general notifie aux gouver­nements de tous les Etats parties å la Con­vention de Paris pour la protection de la propriété industrielle :

i) les signatures apposées selon fartide 62;

ii) le dépot d'instruments de ratification ou d'adhésion selon fartide 62;

iii) la date d'entrée en vigueur du present traité et la date å partir de laquelle le cha­pitre Il est appUcable selon fartide 63.3);

iv) les dédarations faites en vertu de far­tide 64.1) å 5);

v) les retraits de toutes dédarations ef­fectués en vertu de fartide 64.6)b);

vi) les dénondations regues en applica­tion de fartide 66;

vii) les dédarations faites en vertu de fartide 31.4).


 


IN WITNESS WHEREOF, the under­signed, being duly authorized thereto, have signed this Treaty.


EN FOI DE QUOI, les soussignés, dö­ment autorisés å cet effet, ont signé le pre­sent traité.


 


DONE at Washington, on June 19, 1970.


FAIT å Washington le dix-neuf juin mil neuf cent soixante-dix.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                           131

skriftema till regermgarna i alla fördrags­slutande stater och, på begäran, till rege­ringen i annan stat.

Artikel 69 Meddelanden Generaldirektören skaU underrätta rege­ringarna i alla stater som är anslutna tUl Pariskonventionen för industriellt rättsskydd

angående

i) undertecknanden enligt artikel 62,

ii) depositioner av ratifikations- eller an­slutningsinstrument enligt artikel 62,

iii) dagen för denna konventions ikraft­trädande oeh den dag från vUken kapitel II är tillämpligt enligt artikel 63.3,

iv) förklaringar enligt artikel 64.1—64.5,

v) återkallelse   enligt   artikel   64.6.b   av avgiven förklaring, vi) uppsägningar enligt artikel 66,

vii) förklaringar enligt artikel 31.4.

TILL BEKRÄFTELSE härav har under­tecknade, därtill vederbörligen befullmäk­tigade, undertecknat denna konvention.

SOM SKEDDE i Washington den 19 juni 1970.


 


 


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


133


BUaga4

Tillämpningsföreskrifter till konventionen om patentsamarbete


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


134


 


PART A/PÄRTIE A/DEL A


Table of Contents INTRODUCTORY RULES


 


Rule/Régle/Regel    1

2


Abbreviated Expressions Interpretation of Certain Words


 


PART B/PARTIE B/DEL B

Rule7Régle/Regel 3 4 5 6 7 8 9 10

n

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

25

26

27 28

29

30 31

32


RULES CONCERNING CHAPTER I OF THE TREATY

Tlie Request (Eorm)

Tlie Request (Contents)

The Description

The Claims

The Drawings

The Abstract

Expressions, Etc, Not To Be Used

Terminology and Signs

Physical Requirements of the International

Application

Language of the International Application

Unity of Invention

The Transmittal Fee

The International Fee

The Search Fee

The Priority Document

Tlie Applicant

The Competent Receiving Office

Receipt of the International Application

Preparation of Copies

Transmittal of the Record Copy

Transmittal of ttie Search Copy

Receipt of ttie Record Copy by the

International Bureau

Receipt of the Search Copy by the

International Searching Aultiority

Checking and Correcting Certain Elements of the International Application

Lack of Payment of Fees

Defects Noted by the International Bureau

or the International Searching Authority

International Applications or Designations

Considered Withdrawn under Artide 14(1),

(3) or (4)

Time Limit under Artide 14(4)

Copies Required under Artide 13

Withdrawal of the International Application

or of Designations


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

Table des matiéres

RÉGLES INTRODUCTIVES


Innehållsförteckning INLEDANDE REGLER


135


 


Expressions abrégées Interpretation de certains möts

RÉGLES RELATIVES AU CHAPITRE 1 DU TRAITÉ

Requéte (forme)

Requéte (contenu)

Description

Revendications

Dessins

Abrégé

Expressions, etc, å ne pas utiliser

Terminologie et signes

Conditions matérielles de la demande

internationale

Langue de la demande internationale

Unité de Vinvention

Taxe de transmission

Taxe internationale

Taxe de recherche

Document de priorité

Déposant

Office récepteur competent

Reception de la demande internationale

Preparation de copies

Transmission de Texemplaire original

Transmission de la copie de recherche

Reception de Texemplaire original par le

Bureau international

Reception  de  la  copie  de  redierche par

V administration chargée de la recherche

internationale

Contröle et correetion de certains elements

de la demande internationale

Défaut de paiement de taxes

Irrégulariiés relevées par le Bureau

international ou par 1'administration chargée

de la recherche internationale

Demandes  internationales  ou   designations

considérées comme retirées au sens de

Vartide 14.1), 3) ou 4)

Délai selon Tartide 14.4)

Copies visées å Tartide 13

Retrait de la demande internationale ou de

designations


Förkortade uttryck Tolkning av vissa uttryck

REGLER RÖRANDE KONVEN­TIONENS KAPITEL 1

Anhållan (form) Anhållan (innehåll) Beskrivning Patentkrav Ritningar Sammandrag

Uttryck m. m. som icke får användas Terminologi och tecken Ansökningshandlingarnas utformning i for­meUt avseende

Den internationella ansökningens språk Uppfinningens enhet Vidarebefordringsavgift Internationell avgift Nyhetsgranskningsavgift Prioritetshandling Sökanden

Beliörig mottagande myndighet Mottagande av internationell ansökan FramstäUning av avskrifter Översändande av arkivexemplar Översändande av granskningsexemplar Internationella byråns mottagande av arkiv­exemplar

Den internationella nyhetsgranskningsmyn­dighelens mottagande av gransknings­exemplar

Kontroll av internationell ansökan i vissa avseenden samt avhjälpande av vissa brister i sådan ansökan

OtiUräcklig betalning av avgifter Brister som uppmärksammats av internatio­nella byrån eller av internationell nyhets­granskningsmyndighet

Internationell ansökan eller designering som anses återkallad enligt artikel 14.1, 3 eller 4

Frist som avses i artikel 14.4 Begäran om avskrift enligt artikel 13 Återkallelse av internationell ansökan eller av designering


 


Prop. 1977/78:1. Del B

33

34 35

36

37

38

39 40

41 42 43

44

45

46

47 48 49

50 51

52


136

Relevant Prior Art for the International

Search

Minimum Documentation

The Competent International Searching

Authority

Minimum  Requirements for International

Searching Authorities

Missing or Defective Title

Missing Abstract

Subject Matter under Artide 17(2)(a)(i)

Lack of Unity of Invention (International

Search)

The International-Type Search

Time Limit for International Search

The International Search Report

Transmittal of the International Search

Report, Etc.

Translation of the International Search

Report

Amendment of Claims Before the

International Bureau

Communication to Designated Offices

International Publication

Languages of Translations and Amounts of

Fees under Artide 22(1) and (2)

Faculty under Artide 22(3)

Review by Designated Offices

Amendment of the Claims, the Description,

and the Drawings, Before Designated

Offices


 


PART C/PARTIE C/DEL C

Rule/Régle/Regel 53

54

55

56 57 58

59


RULES CONCERNING CHAPTER II OF THE TREATY The Demand

The Applicant Entitled to Make a Demand

Languages (International Preliminary

Examination)

Låter Elections

The Handling Fee

The Preliminary Examination Fee

The   Competent  International  PreUminary Examining Authority


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


137


 


Etat de la technique pertinent aux fins de la recherche internationale Documentation minimale Administration  compétente  chargée  de  la recherche internationale Exigences minimales pour les administra­tions chargées de la recherche internationale Titre manquant ou défectueux

Abrégé manquant ou défectueux

Objet selon Tartide 17.2)a)i)

Absence d'unité de T invention  (recherche

internationale)

Recherche de type international

Délai pour la recherche internationale

Rapport de recherche internationale

Transmission du rapport de recherche

internationale, etc.

Traduction du rapport de recherche

internationale

Modification des revendications auprés du

Bureau international

Communication aux offices désignés

Publication internationale

Langues des traductions et montants des

taxes selon V artide 22.1) et 2)

Facuité selon 1'article 22.3)

Revision par des offices désignés

Modification des revendications, de la

description et des dessins auprés des

offices désignés


Innebörd av  begreppet  "teknikens stånd­punkt" vid internationell nyhetsgranskning Minimidokumentation Behörig internationell nyhetsgransknings­myndighet

Minimikrav för internationell nyhetsgransk­ ningsmyndighet

Avsaknad av benämning eller bristfällig så­dan

Avsaknad av sammandrag eller bristfälligt sådant

Ämnesområde som avses i artikel 17.2.a.i Brist i fråga om uppfinningens enhet (in­ternationell nyhetsgranskning) Nylietsgranskning av internationeUt slag Tidsfrist för internationell nyhetsgranskning Den   internationella   nyhelsgranskningsrap­porten

Översändande av den internationeUa nyhets-granskningsrapporten m. m. Översättning av den internationella nyhels­granskningsrapporten

Ändring av patentkrav hos internationella byrån

Översändande till designerade myndigheter Internationell publicering Översättning och avgifter enligt artikel 22.1 och 2

Förlängning av frist enligt artikel 22.3 Omprövning av designeråd myndighet Ändring av patentkrav, beskrivning och rit­ningar hos designerad myndighet


 


RÉGLES RELATIVES AU CHAPITRE II DU TRAITÉ

Demande d'examen préliminaire

international

Déposant autorise å presenter une demande

d'examen préliminaire international

Langues (examen préliminaire international)

Elections ultérieures

Taxe de traitement

Taxe d'examen préliminaire

Administration compétente chargée de Texamen préliminaire international


REGLER RÖRÄNDE KON'VENTIO-NENS KAPITEL 11

Begäran   om   internationell   förberedande palenterbarhetsprövning Sökande berättigad att  begära  internatio­nell  förberedande  patenterbarheisprövning Språk (internationell förberedande palenter­barhetsprövning) Val av ytterligare stater Handläggningsavgift Avgift för förberedande patenlerbarhets­prövning

Behörig myndighet för internationell förbe­redande patenlerbarhetsprövning


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          138

60                                                                      Certain Defects in the Demand or Elections

61                                                                      Notification of the Demand and Elections

62                                               Copy for the International Preliminary

Examining Authority

63                                               Minimum   Requirements  for  International

Preliminary Examining Authorities

64                                               Prior Art for International PreUminary

Examination

65                                                                      Inventive Step or Non-Obviousness

66                                                                      Procedure Before the International

Preliminary Examining Authority

67                                                                      Subfect Matter under Artide 34(4)(a)(i)

68                                                                      Lack of Unity of Invention (International

Preliminary Examination)

69                                               Time Limit for International Preliminary

Examination

70                                               The International Preliminary

Examination Report

71                                               Transmittal of the International PreUminary

Examination Report

72                                               Translation of the International

Preliminary Examination Report

13                                               Communication of the International

Preliminary Examination Report

74                                               Translations of Annexes of the International

Preliminary Examination Report and Transmittal Thereof

75                                               Withdrawal of the Demand, or of Elections

76                                               Languages of Translations and Amounts of

Fees  under Artide 39(1);   Translation  of
Priority Document
11
                                               Faculty under Artide 39(l)(b)

78                                               Amendment of the Claims, the Description,

and the Drawings, Before Elected Offices


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


139


 


Irrégulariiés dans la demande d'examen

préliminaire international ou dans les

elections

Notification de la demande d'examen

préliminaire international et des elections

Copie pour V administration chargée de 1'examen préliminaire international Exigences minimales pour les administrations chargées de Texamen préliminaire international Etat de la technique aux fins de Texamen préliminaire international

Activité inventive ou non-évidence

Procedure au sein de V administration

ctiargée de 1'examen préliminaire

international

Objet selon 1'artide 34.4)a)i)

Absence d'unité de Vinvention (examen

préliminaire international)

Délai pour Vexamen préliminaire

international

Rapport d'examen préliminaire international

Transmission du rapport d'examen préliminaire international Traduction du rapport d'examen préliminaire international Communication du rapport d'examen préliminaire international

Traduction et transmission des annexes au rapport d'examen préliminaire international

Retrait de la demande d'examen préUminaire international ou d'elections

Langues des  traductions et montants des taxes selon   Vartide  39.1);   traduction  du document de priorité Facuité selon Vartide 39.1 )b) Modification des revendications, de la description et des dessins auprés des offices élus


Vissa  brister  i  begäran   om   internationell förberedande palenterbarhetsprövning eller vid angivande av utvald stat Underrättelse om begäran om internationell förberedande  patenlerbarhetsprövning   och angivande av utvald stat Avskrift   till  myndighet  för   internationell förberedande patenlerbarhetsprövning Minimikrav för myndighet för internationell förberedande patenlerbarhetsprövning

Innebörd av begreppet "teknikens stånd­punkt" vid internationeU förberedande pa­lenterbarhetsprövning

Kravet på uppfinningshöjd (att icke vara närliggande)

Förfarande vid myndighet för internatio­neU förberedande palenterbarhetsprövning

Ämnesområde som avses i artikel 34.4.a.i Brist i fråga om uppfinningens enhet (inter­nationell förberedande palenterbarhetspröv­ning)

Tidsfrist för internationell förberedande pa­tenlerbarhetsprövning Rapport över internationell förberedande patenlerbarhetsprövning Översändande av rapport över internationell förberedande patenlerbarhetsprövning Översättning av rapport över internationell förberedande palenterbarhetsprövning Översändande av  rapport  över  internatio­nell förberedande patenlerbarhetsprövning

Översättning av och översändande av bila­gor till rapport över internationell förbere­dande patenterbarheisprövning Återkallelse av begäran om internationell förberedande palenterbarhetsprövning eller av val

Översättning och avgifter enligt artikel 39.1; översättning av prioritetshandling

Förlängning av frist enligt artikel 39.1.b Ändring av patentkrav, beskrivning och rit­ningar hos utvald myndighet


 


Prop. 1977/78:1. Dd B PART D/PÄRTIE D/DEL D


RULES CONCERNING CHAPTER III OF THE TREATY


140


 


Rule/Régle/Regel 79 80 81

82 83


Calendar

Computation of Time Limits

Modification of Time Limits Fixed in the

Treaty

Irregularities in tlie Mail Service

Right to Practice Before International

Authorities


 


PART E/PARTIE E/DEL E

Rule/Régle/Regel 84 85 86 87 88 89


RULES CONCERNING CHAPTER V OF THE TREATY

Expenses of Delegations

Absence of Quorum in the Assembly

The Gazette

Copies of Publications

Amendment of the Regulations

Administrative Instructions


 


PART F/PÄRTIE F/DEL F

Rule/Régle/Regel 90 91 92 93 94


RULES CONCERNING SEVERAL CHAPTERS OF THE TREATY

Representation

Obvious Errors of Transcription

Correspondence

Keeping of Records and Filés

Furnishing of Copies by the International

Bureau and the International Preliminary

Examining Authority


 


95


Availability of Translations


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


141


RÉGLES RELATIVES AU CHAPITRE III     REGLER RÖRANDE KONVENTIO-
DU TRAITÉ
                                                                NENS KAPITEL III


Calendrier

Calcul des délais

Modification des délais fixés par le traité

Irrégulariiés dans le service postal Droit d'exercer auprés d'administrations internationales


Tideräkning Beräkning av frister

Ändring av i konventionen fastställda fris­ter

Oregelbundenheter i postgången Rätt att uppträda inför internationell myn­dighet


 


RÉGLES RELATIVES AU CHAPITRE V     REGLER RÖRÄNDE KONVENTIO-

DU TRAITÉ

Dépenses des delegations

Quorum non atteint a fAssemblée

Gazette

Exemplaires de publications

Modification du réglement d'execution

Instructions administratives

RÉGLES RELATIVES A PLUSIEURS CHAPITRES DU TRAITÉ

Representation

Erreurs évidentes de transcription

eorrespondance

Doissiers et registres

Délivrance de copies par le Bureau

international et par V administration chargée

de Vexamen préliminaire international

Obtention de copies de traductions


NENS KAPITEL V Delegationernas utgifter Församlingen ej beslutsmässig Den officieUa tidningen Rätt att få exemplar av pubUkationer Ändring av tillämpningsföreskrifterna Administrativa föreskrifter

REGLER RÖRANDE FLERA KAPITEL I KONVENTIONEN

Representation

Uppenbara skrivfel

Skriftväxling

Arkivering

Skyldighet  för   internationella   byrån   och

myndighet för  internationell förberedande

palenterbarhetsprövning att tillhandahålla

avskrift

Avskrift av översättning


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


142


 


Regulations under the Patent Coopération Treaty

PART A INTRODUCTORY RULES


Réglement d'exécution du Traité de coopération en matiére de brevets

PARTIE A RÉGLES INTRODUCTIVES


 


Rule 1 Abbreviated Expressions 1.1 Meaning of Abbreviated Expressions

(a)  In these Regulations, the word "Trea­
ty" means the Patent Coopération Treaty.

(b)    In these Regulations, the words
"Chapter" and "Artide" refer to the speci­
fied Chapter or Artide of the Treaty.


Régle 1 Expressions abrégées

1.1 Sens des expressions abrégées

a)    Au sens du present réglement d'exécu-tion, il faut entendre par « ttaité » le Traité de coopération en matiére de brevets.

b)   Au sens du present réglement d'exécu-tion, les möts « chapitre » et « artide » se referent au chapitre ou ä fartide indiqué du traité.


 


Rule 2

Interpretation of Certain Words

2.1   "Applicant"

Whenever the word "applicant" is used, it shall be constmed as meaning also the agent or other representative of the appli­cant, except where the contrary clearly fol­lows from the wording or the nature of the provision, or the context in which the word is used, such as, in particular, where the provision refers to the residence or nation­ality of the applicant.

2.2  "Agent"

Whenever the word "agent" is used, it shall be constmed as meaning any person who has the right to practice before inter­national authorities as defined in Artide 49 and, unless the contrary clearly foUows from the wording or the nature of the provision, or the context in which the word is used, also the common representative re­ferred to in Rule 4.8.

2.3 "Signature"

Whenever the word "signature" is used, it shall be understood that, if the national law applied by the receiving Office or the com­petent Intemational Searching or Prelimi-


Régle 2

Interpretation de certains möts

2.1   « Déposant»

Le terme « déposant» doit étre compris comme signifiant également le mandataire ou un autre representant du déposant, sauf si le contraire découle clairement du libellé ou de la nature de la disposition, ou du con-texte dans lequel ce mot est utUisé, comme c'est le cas, en particulier, lorsque la dis­position se référe au domicile ou å la natio­nalité du déposant.

2.2  « Mandataire »

Le terme «. mandataire» doit étre com­pris comme signifiant toute personne au­torisée å exercer, auprés des administrations internationales, de la maniére définie å fartide 49; sauf si le contraire découle clairement du libeUé ou de la nature de la disposition, ou du contexte dans lequel ce mot est UtUisé, il doit étre compris comme signifiant également le representant com­mun mentionné å la régle 4.8.

2.3  « Signature »

Si la législation nationale appliquée par foffice récepteur ou par fadministration compétente chargée de la recherche inter­nationale ou de fexamen préliminaire inter-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          143

(Översättning)

Tillämpningsföreskrifter till konventionen om patentsamarbete

DELA INLEDANDE REGLER

Regel 1 Förkortade uttryck 1.1 Innebörd av förkortade uttryck

a)    1 dessa tillämpningsföreskrifter avses med uttrycket "konvention" konventionen om patentsamarbete.

b)   I dessa tillämpningsföreskrifter hänför sig uttrycken "kapitel" och "artikel" till an­givet kapitel eller angiven artikel i konven­tionen.

Regel 2 Tolkning av vissa uttryck 2.1 "Sökande"

Med ordet "sökande" avses även ombud eller annan företrädare för sökanden, om icke motsatsen tydligt framgår av bestäm­melsens ordalydelse eller karaktär eller av det sammanhang i vilket ordet användes, vilket särskUt är fallet när bestämmelsen hänför sig till sökandens hemvist eller med­borgarskap.

2.2 "Ombud"

Med ordet "ombud" avses person som enligt vad som sägs i artikel 49 har rätt att uppträda inför internationell myndighet. Om icke motsatsen tydligt framgår av be­stämmelsens ordalydelse eUer karaktär eller av det sammanhang i vUket ordet användes, avses med detta ord även den gemensamma representant som namnes i regel 4.8.

2.3 "Underskrift"

Om i den nationella lag, som tillämpas av den mottagande myndigheten eller av behö­rig internationell nyhetsgranskningsmyndig­het eller behörig myndighet för internatio-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


144


 


nary Examining Authority requues the use of a seal instead of a signature, the word, for the purposes of that Office or Author­ity, shall mean seal.


national requiert futUisation d'un sceau au lieu d'une signature, le terme « signature » signifie « sceau» pour cet office ou cette administration.


 


PART B

RULES CONCERNING C;HAPTER 1

OF THE TREATY

Rule 3

The Request (Form)

3.1   Printed Form

The request shall be made on a printed form.

3.2  Availability of Forms

Copies of the printed form shall be fur­nished free of charge to the applicants by the receiving Office, or, if the receiving Office so desires, by the International Bureau.


PARTIE B

RÉGLES RELATIVES AU CHAPITRE I

DU TRAITÉ

Régle 3 Requéte (forme)

3.1   Formulaire imprimé

La requéte doit étre établie sur un formu­laire imprimé.

3.2  Possibilité d'obtenir des formulaires
Des exemplaires du formulaire imprimé

sont délivrés gratuitement aux déposants par foffice récepteur ou, si ce dernier le désire, par le Bureau international.


 


3,3 Check List

(a) The printed form shall contain a list which, when filled in, will show:

(i) the total number of sheets constituting the international application and the num­ber of the sheets of each element of the international application (request, descrip­tion, claims, drawings, abstract);

(ii) whether or not the intemational ap­plication as field is accompanied by a power of attorney (i.e., a document appointing an agent or a common representative), a prior­ity document, a receipt for the fees paid or a check for the payment of the fees, an international or an international-type search report, a document in evidence of the fact that the appUcant is the successor in title of the inventor, and any other document (to be specified in the check list);

(iii) the number of that figure of the drawings which the applicant suggests should accompany the abstract when the abstract is published on the front page of the pamphlet and in the Gazette; in excep­tional cases, the applicant ma>' suggest more than one figure.


3.3 Bordereau

a) Le formulaire imprimé contient un bordereau qui, une fois rempli, indiquera:

i) le nombre total des feuilles de la de­mande intemationale et le nombre des feuilles de chaque element de cette demande (requéte, description, revendications, dessins, abrégé);

ii) si ä la demande internationale telle que déposée sont ou non joints im pouvoir (c'est-å-dire un document désignant un mandataire ou un representant commun), un document de priorité, un re9u pour les taxes payées ou un chéque destiné au paiement des taxes, un rapport de recherche intemationale ou un rapport de recherche de type internatio­nal, un document ayant pour objet de prou-ver que le déposant est fayant cause de fin­venteur, ainsi que tout autre document (å préciser dans le bordereau);

iii) le numéro de la figure des dessins que le déposant propose de faire publier avec fabrégé lors de la publication de ce dernier sur la page de couverture de la brOchure et dans la gazette; dans des cas exceptionnels, le déposant peut proposer plus d'une fi­gure.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          145

neH förberedande patenterbarhetsprövnmg, föreskrives att stämpel skall användas i stället för underskrift, förstås med uttrycket "underskrift" såvitt avser denna myndighet stämpel.

DEL B REGLER RÖRÄNDE KONVENTIO­NENS KAPITEL I

Regd 3 Anhållan (form) 3.1 Tryckt formulär

Anhållan skall göras på tryckt formulär.

3.2   Erhållande av formulär

Exemplar av det tryckta formuläret skall kostnadsfritt tillhandahållas sökande av mottagande myndighet eller, om denna myndighet så önskar, av internationella by­rån.

3.3   Förteckning

a) Det tryckta formuläret skall innehålla en förteckning som sedan den ifyllts anger

i) det sammanlagda antalet blad i den in­ternationella ansökningen och antalet blad i varje del av denna ansökan (anhållan, be­skrivning, patentkrav, ritningar, samman­drag),

ii) huruvida till den internationella an­sökningen vid ingivandet fogats fullmakt (d. v. s. handling varigenom ombud eller ge­mensam företrädare förordnas), prioritets­handling, kvitto på erlagda avgifter eller check avsedd för erläggande av avgifterna, internationell nyhelsgranskningsrapport el­ler rapport över nyhetsgranskning av inter­nationellt slag, handling som visar att sö­kanden är uppfinnarens rättsinnehavare och andra handlingar (vilka skal) anges i för­teckningen),

Ui) numret på den figur i ritningama som sökanden föreslår skall publiceras tillsam­mans med sammandraget på omslaget av det häfte i vilket ansökningen publiceras samt i den officiella tidningen; i undantags­fall får sökanden föreslå flera figurer.

\0 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Dd B


Prop. 1977/78:1. Dd B


146


 


(b) The list shall be fUled in by the ap­plicant, fading which the receiving Office shaU fiU it in and make the necessary an-notations, except that the number referred to in paragraph (a)(,iu) shall not be fUled in by the receiving Office.


b) Le bordereau doit étre rempli par le déposant, faute de quoi foffice récepteur le remplira lui-méme et y portera les men-tions nécessaires; toutefois, foffice récepteur n'inscrira pas le numéro mentionné å fali­néa a)iii).


 


3.4 Particulars

Subject to Rule 3.3, particulars of the printed form shall be prescribed by the Administrative Instructions.


3.4   DétaUs

Sous réserve de la régle 3.3, des details relatifs au formulaire imprimé sont prescrits dans les instmctions administratives.


 


Rule 4 The Request (Contents) 4,1 Mandatory and Optional Contents; Signature

(a) The request shall contain:
(i) a petition,

(ii) the title of the invention,

(iii) indications conceming the applicant and the agent, if there is an agent,

(iv) the désignation of States,

(v) inctications conceming the inventor where the national law of at least one of the designated States requues that the name of the inventor be furnished at the time of filmg a national appUcation.

(b)  The request shall, where applicable,
contain:

(i) a priority claim,

(ii) a reference to any earliei" intemational search or to any earlier intemational-type search,

(iii) choices of certain kinds of protection,

(iv) an indication that the applicant wishes to obtain a regional patent and the names of the designated States for wirich he wishes to obtain such a patent,

(v) a reference to a parent application or parent patent.

(c)   The request may contain indications
concerning the inventor where the national
law of none of the designated States re­
quires that the name of the inventor be
furnished at the time of fUing a national
application.


Régle 4 Requéte (contenu) 4.1 Contenu obligatoire et contenu facultatif; signature

a)  La requéte doit comporter:
i) une petition;

ii) le titre de finvention;

iii) des indications concemant le déposant et, le cas échéant, le mandataire;

iv) la désignation d'Etats;

v) des indications relatives å finventeur, lorsque la législation nationale d'un Etat désigne au moins exige la communication du nom de finventeur lors du dépot d'une demande nationale.

b)    La requéte doit comporter, le cas
échéant:

i) une revendication de priorité;

ii) une référence å une recherche inter­nationale antérieure ou ä une recherche antérieure de type intemational;

iii) le choix de certains titres de protec­tion;

iv) findication que le déposant désire ob­tenir un brevet regional et le nom des Etats désignés pour lesquels il désire obtenir un tel brevet;

v) une référence ä une demande principale ou ä un brevet principal.

c)  La requéte peut comporter des indica­
tions relatives ä finventeur lorsque la légis­
lation nationale d'aucun Etat désigne n'exige
la communication du nom de finventeur
lors du dépot d'une demande nationale.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          147

b) Förteckningen skall ifyllas av sökan­den. Om denne underlåter att göra detta skall förteckningen ifyllas av den motta­gande myndigheten, som skall införa er­forderliga uppgffter. Den mottagande myn­digheten skaU dock icke ifylla det nummer som nämns under a. iii.

3.4 Närmare bestämmelser

Om ej annat följer av vad som sägs i re­gel 3.3, skall närmare bestämmelser rörande det tryckta formuläret ges i de administra­tiva föreskrifterna.

Regel 4 Anhållan (innehåU) 4.1 Obligatoriskt   och   fakultativt   innehåll samt undertecknande

a)  AnhåUan skall innehålla:
i) framställning,

ii) benämning på uppfinningen,

iii) uppgifter rörande sökanden och i förekommande fall rörande hans ombud,

iv) designering av stater,

v) uppgifter rörande uppfinnaren, om en­ligt den nationella lagen i minst en av de designerade staterna uppfinnarens namn skall meddelas när nationell ansökan inges.

b)  Anhållan skall i förekommande fall in­
nehålla:

i)   yrkande om prioritet,

ii) hänvisning tUl tidigare internationell nyhetsgranskning eller tidigare nyhets­granskning av intemationellt slag,

iii) val av vissa former av skydd,

iv) förklaring att sökanden önskar erhålla regionalt patent samt namnen på de desig­nerade stater för vilka han önskar erhålla sådant patent,

v) hänvisning till huvudansökan eller hu­vudpatent.

c)  Anhållan får innehålla uppgifter rö­
rande uppfinnaren även om icke någon de­
signerad stat i sin nationella lag kräver att
uppfinnarens namn skall meddelas när na­
tionell ansökan inges.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

(d) The request shall be signed.

4.2 The Petition

The petition shall be to the following ef­fect and shall preferably be vrorded as fol­lows: "The undersigned requests that the present international application be proces­sed according to the Patenl: Coopération Treaty."


148

d) La requéte doit étre signée.

4,2 Petition

La petition doit tendre å feffet qui suit et étre rédigée de préférence comme suit: « Le soussigné requiert que la présente de­mande intemationale soit traitée conformé­ment au Traité de coopération en matiére de brevets».


 


4.3  Title of the Invention

The title of the invention shall be short (preferably from two to seven words when in English or translated into English) and precise.

4.4  Names and Addresses

(a)     Names of natural persons shall be indicated by the person's family name and given name(s), the family name being in­dicated before the given name(s).

(b)    Names of legal entities shall be in­dicated by their full, official designations.

(c)  Addresses shaU be indicated in such a
way as to satisfy the customary require­
ments for prompt postal delivery at the
indicated address and, in any case, shaU
consist of all the relevant administrative
units up to, and including, the house num­
ber, if any. Where the national law of the
designated State does not require the in­
dication of the house number, faUure to
indicate such number shall have no effect
in that State. It is recommended to indicate
any telegraphic and tdetype; address and
telephone number.

(d)  For each applicant, inventor, or agent,
only one address may be indicated.


4.3 Titre de Vinvention

Le titre de finvention doit étre bref (de préférence de deux å sept möts lorsqu'U est établi ou traduit en anglais) et precis.

4.4 Noms et adressés

a)     Les personnes physiques doivent étre nommées par leurs patronymes et prénoms, les patronymes précédant les prénoms.

b)    Les personnes morales doivent étre nommées par leurs designations officielles complétes.

c)     Les adressés doivent étre indiquées selon les exigences usuelles en vue d'une distribution postale rapide å f adresse indi­quée et, en tout cas, doivent comprendre toutes les unités administratives pertinentes jusques et y compris le numéro de la mai-son, s'il y en a un. Lorsque la législation nationale de 1'Etat désigne n'exige pas fin­dication du numéro de la maison, le fait de ne pas indiquer ce numéro n'a pas d'effet dans cet Etat. Il est recommande de men-tionner f adresse télégraphique et de télétype et le numéro de téléphone éventuds.

d)   Une seule adresse peut étre indiquée
pour chaque déposant, inventeur on manda­
taire.


 


4.5 The Applicant

(a)    The request shall indicate the name, adress, nationality and residence of the ap­pUcant or, if there are several applicants, of each of them.

(b)   The applicant's nationality shall be indicated by the name of the State of which he is a national.


4.5 Déposant

a)     La requéte doit indiquer le nom, fadresse, la nationalité et le domicile du déposant ou, s'il y a plusieurs déposants, de chacun d'eux.

b)     La nationaUté du déposant doit étre indiquée par le nom de fEtat dont il est le national.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            149

d) Anhållan skall vara undertecknad.

4.2   Framställningen
Framställningen skall ange att den inter­
nationella ansökningen skall handläggas en­
ligt konventionen och skall helst ha följan­
de ordalydelse: "Undertecknad anhåller att
denna internationella ansökan skall hand­
läggas enligt konventionen om patentsamar­
bete."

4.3   Benämning på uppfinningen
Benämningen på uppfinningen skall vara

kort (helst två tUl sju ord på engelska eller i översättning till detta språk) och exakt.

4.4 Namn och adresser

a)    För fysiska personer skall efternamn och förnamn anges, varvid efternamn skall stå före förnamn.

b)    För juridiska personer skall fullstän­digt officiellt namn anges.

c)    Adress skall anges på sådant sätt att den uppfyller de sedvanliga krav som upp­ställes för att möjliggöra snabb postutdel­ning till angiven adress. Den skall i varje fall innehålla alla administrativa enheter av betydelse inklusive husnummer, om sådant finns. När designerad stats nationella lag icke kräver uppgift om husnummer, skall underlåtenhet att ange sådant nummer ej medföra rättsverkan i den staten. Telegram-och telexadress samt telefonnummer bör an­ges.

d)  För varje sökande, uppfinnare eUer
ombud får anges endast en adress.

4.5 Sökanden

a)   I anhållan skaU uppges sökandens
namn, adress, nationalitet och hemvist. Är
det fråga om flera sökande, skall dessa
uppgifter lämnas för envar av dem.

b)  Sökandens nationalitet skall anges med
namnet på den stat, i vilken han är medbor­
gare.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


150


 


(c) The applicanfs residence shall be in­dicated by the name of the State of which he is a resident.


c) Le domicUe du déposant doit étre in­diqué par le nom de fEtat ou il a son domicile.


 


4.6 The Inventor

(a) Where Rule 4.1fa)(v) applies, the re­quest shall indicate the name and address of the inventor or, if there are several inven­tors, of each of them.


4.6 Inventeur

a) La requéte doit, en cas d'application de la régle 4.1a)v), indiquer le nom et fadresse de finventeur ou, s'il y a plusieurs inven-teurs, de chacun d'eux.


 


(b)   If the appUcant is the inventor, the request, in lieu of the indication under para­graph (a), shall contain a statement to that effect or shall repeat the applicanfs name in the space reserved for indicating the inven­tor.

(c)    The request may, for different desig­nated States, indicate different persons as inventors where, in this respect, the require­ments of the national laws of the designated States are not the same. In such a case, the request shall contain a separate statement for each designated State or group of States in which a particular person, or the same person, is to be considered the inventor, or in which particular persons, or the same persons, are to be considered the inventors.

4.7 The Agent

If agents are designated, the request shall so indicate, and shall state their names and addresses.


b)    Si le déposant est finventeur, la re­quéte doit, au lieu de findication mention­née å falinéa a), contenir une declaration å cet effet ou repeter le nom du déposant dans fespace réserve ä findication de fin­venteur.

c)     Lorsque les exigences, en la matiére, des législations nationales des Etats désignés different, la requéte peut, pour des Etats désignés différents, indiquer différentes per­sonnes en tant qu'inventeurs. Dans un tel cas, la requéte doit contenir une declaration distincte pour chaque Etat désigne ou pour chaque groupe d'Etats désignés oii une ou plusieurs personnes données, ou la ou les mémes personnes, doivent étre considérées comme finventeur ou les inventeurs.

4.7 Mandataire

S'il y a constitution de mandataires, la requéte doit le dédarer et indiquer leurs noms et adressés.


 


4.8 Representation of Several Applicants Not Having a Common Agent

(a)    If there is more than one applicant and the request does not refer to an agent representing all the applicants ("a common agent"), the request shall designate one of the applicants who is entitled to filé an in­ternational application according to Artide 9 as their common representative.

(b)    If there is more than one applicant and the request does not refer to an agent representing all the applicants and it does not comply with the requirement of desig­nating one of the appUcants as provided in paragraph faj, the applicant first named in the request v/ho is entitled to fUe an inter­national application according to Artide 9


4.8 Representation de plusieurs déposants nayant pas de mandataire commun

a)    S'U y a plusieurs déposants et si la re­quéte n'indique pas de mandataire represen­tant tous les déposants (« mandataire com­mun »), elle doit designer comme repre­sentant commun fun des déposants autorisés å déposer une demande internationale con­formément a fartide 9.

b)    S'il y a plusieurs déposants et si la requéte n'indique pas de mandataire com­mun ni de representant commun conformé­ment ä falinéa a), le déposant nommé en premier lieu dans la requéte qui est autorise ä déposer une demande internationale con­formément ä fartide 9 est considéré com­me representant commun.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            151

c) Sökandens hemvist skall anges med namnet på den stat, i vilken han har hem­vist.

4.6 Uppfinnaren

a)   Om regel 4.l.a.v är tUlämplig skaU uppfinnarens namn och adress anges i an­hållan. Är det fråga om flera uppfinnare, skall dessa uppgifter lämnas för envar av dem.

b)   Om sökanden är uppfinnaren, skall anhållan i stället för den uppgift som avses under a innehålla förklaring härom eller upprepning av sökandens namn på den plats där uppfinnarens namn skall anges.

c)   Om de designerade statemas nationel­la lagar innehåller bestämmelser som i det­ta avseende är olika, får i anhållan som uppfinnare anges skilda personer för olika designerade stater. I sådant fall skall an­hållan innehålla en särskild förklaring för varje designerad stat eller grupp designera­de stater, för vilka en angiven person eller flera angivna personer eller samma person eller personer skall anses som uppfinnare.

4.7  Ombudet

Om ombud förordnats, skall detta anges i anhållan, som skall innehålla uppgift om hans namn och adress.

4.8  Företrädare för flera sökande, som icke
har gemensamt ombud

a)    Göres ansökan av flera sökande och anges icke i anhållan ombud som företrä­der samtiiga sökande ("gemensamt om­bud"), skall i anhållan en av de sökande som enligt artikel 9 är berättigad att inge internationell ansökan anges som gemen­sam företrädare.

b)    Göres ansökan av flera sökande och anges icke i anhållan vare sig ombud som företräder samtliga sökande eller gemen­sam företrädare enligt vad som sägs under a, skall den i anhållan först nämnde sökan­de, som enligt artikel 9 är berättigad att in­ge internationell ansökan, anses som gemen­sam företrädare.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


152


shaU be considered the common represen­tative.


4.9  Désignation of States

Contracting States shaU be designated in the request by their names.

4.10  Priority Claim

(a)  The declaration referred to in Artide
8(1) shall be made in the request; it shall
consist of a statement to the effect that the
priority of an earlier applicaticin is claimed
and shall indicate:

(i) when the earlier application is not a regional or an international application, the country in which it was filed; when the earlier application is a regional or an inter­national application, the country or coun­tries for which it was fUed,

(ii) the date on which it was filed,

(iii) the number under which it was filed, and

(iv) when the earlier application is a regional or an international application, the national Office or intergovemmental orga­nization with which it was filed.

(b)  If the request does not indicate both
(i) when the earlier application is not a

regional or an international application, the country in which it was filed; when the earlier application is a regional or an inter­national application, at least one country for which it was fUed, and

(u)   the   date   on   which   it   was   filed, the priority claim shall, for the purposes of the procedure under the Treaty, be con­sidered not to have been made.

(c)  If the application numbe:r of the ear­
lier application is not indicated in the re­
quest but is furnished by the applicant to
the International Bureau prior to the ex­
piration of the 16th month from the priority
date, it shall be considered by all designated
States to have been furnished in time. If it
is furnished after the expiration of that time
limit, the International Bureau shaU inform
the applicant and the designated Offices of
the date on which the said number was fur­
nished to it. The International Bureau shall


4.9  Désignation d'Etats

Les Etats contractants doivent étre désig­nés, dans la requéte, par leurs noms.

4.10  Revendication de priorité

a)   La declaration visée å fartide 8.1)
doit figurer dans la requéte; elle consiste en
une declaration de revendication de la prio­
rité d'une demande antérieure et elle doit
indiquer:

i) lorsque la demande antérieure n'est pas une demande régionale ou intemationale, le nom du pays oii elle a été déposée; lorsque la demande antérieure est une demande ré­gionale ou internationale, le nom du ou des pays pour lesquels eUe a été déposée;

ii) la date du dépot;

iii) le numéro du dépot;

iv) lorsque la demande antérieure est une demande régionale ou internationale, foffice national ou forganisation intergouvernemen­tale ou elle a été déposée.

b)      Si la requéte n'indique pas å la fois:
i) le nom du pays ou la demande anté­
rieure a été déposée, lorsque cette demiére
n'est pas une demande régionale ou inter­
nationale, ou le nom d'au moins un pays
pour lequel elle a été déposée lorsqu'elle est
une demande régionale ou internationale, et

ii) la date du dépöt,

la revendication de priorité est, aux fins de la procedure selon le traité, considérée comme n'ayant pas été présentée.

c)  Si le numéro de la demande antérieure
n'est pas indiqué dans la requéte mais est
communique par le déposant au Bureau in­
ternational avant fexpiration du seiziéme
mois å compter de la date de priorité, ce
numéro est considéré par tous les Etats dé­
signés comme ayant été communique a
temps. S'il est communique apres fexpira­
tion de ce délai, le Bureau international in­
forme le déposant et les offices désignés de
la date å laquelle il a été communique. Le
Bureau international indiqué cette date dans


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            153

4.9   Designering av stater
Fördragsslutande stat skall i anhållan de­
signeras genom att statens namn anges.

4.10   Yrkande om prioritet

a) Den förklaring som avses i artikel 8.1 skall avges i anhållan. Förklaringen skall innehålla yrkande om prioritet från tidigare ansökan och skall innehålla uppgift om

i) i vilket land den tidigare ansökningen ingavs, om den icke är en regional eller internationell ansökan respektive vilket land eller vilka länder den omfattade, om den är en regional eller internationell ansö­kan,

ii) ingivningsdag,

iii) ansökningsnummer,

iv) till vUken nationell patentmyndighet eller mellanstatiig organisation den tidigare ansökningen ingavs, om den är en regional eller internationell ansökan.

b) Uppges icke i anhållan

i) det land i vilket den tidigare ansök­nmgen ingavs, om den ieke är en regional eller internationell ansökan, respektive minst ett land som den omfattade, om den är en regional  eller  internationell  ansökan,   och

ii) ingivningsdagen,

skall såvitt avser förfarandet enligt kon­ventionen det anses som om prioritetsyrkan­det icke hade framstäUts.

c)  Om den tidigare ansökningens nummer
icke anges i anhållan men sökanden med­
delar detta nummer till internationella by­
rån inom 16 månader från prioritetsdagen,
skall denna uppgift av samtiiga designerade
stater anses vara lämnad i tid. Om numret
meddelas efter utgången av nämnda frist,
skall intemationella byrån underrätta sö­
kanden och de designerade myndigheterna
om vilken dag uppgift om detta nummer
lämnades till byrån. Internationella byrån
skall ange denna tidpunkt i den internatio-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


154


 


indicate that date in the international pub­lication of the intemational application, or, if, at the time of the international publica­tion, the said number has not been furnished to it, shall indicate that fact in the inter­national publication.

(d) If the filing date of the earlier ap­plication as indicated in the request precedes the international filing date by more than one year, the receiving Office, or, if the receiving Office has failed lo do so, the International Bureau, shall invite the ap­plicant to ask either for the cancellation of the declaration made under Artide 8(1) or, if the date of the earlier application was indicated erroneously, for the correetion of the date so indicated. If the .applicant fails to act accordingly within 1 month from the date of the invitation, the declaration made under Artide 8(1) shall be canceUed ex officio. The receiving Office effecting the correetion or cancellation shall notify the applicant accordingly and, if copies of the international application have already been sent to the Intemational Bureau and the In­ternational Searching Authority, that Bureau and that Authority. If the correetion or cancellation is effected by the International Bureau, the latter shall notify the applicant and the International Searching Authority accordingly.


la publication internationale de la demande internationale ou, si ce numéro ne lui a pas été communique å la date de cette publica­tion, indiqué ce fait dans la publication internationale.

d) Si la date du dépot de la demande antérieure, telle qu'elle est indiquée dans la requéte, est antérieure de plus d'une année å la date du dépot intemational, foffice récepteur ou, å défaut, le Bureau interna­tional invite le déposant soit å annuler la declaration présentée selon fartide 8.1), soit, si la date de la demande antérieure a été indiquée d'une fafon erronée, ä corriger la date ainsi indiquée. Si le déposant n'agit pas en consequence dans un délai d'un mois a compter de cette invitation, la declaration visée å fartide 8.1) est annulée d'office. L'office récepteur effectuant la correetion ou fannulation la notifie au déposant; si des exemplaires ou des copies de la demande internationale ont déjå été adressés au Bu­reau international et å fadministration chargée de la recherche intemationale, cette notification est également faite audit Bu­reau et å ladite administration. Si la corree­tion ou fannulation est effectuée par le Bu­reau international, ce dernier notifie ce fait au déposant et å fadministration chargée de la recherche internationale.


 


(e) Where the priorities of :5everal earlier applications are claimed, the provisions of paragraphs (a) to (d) shall apply to each of them.


e) Lorsque les priorités de plusieurs de­mandes antérieures sont revendiquées, les alinéas a) å d) s'appliquent ä chacune d'eUes.


 


4,11 Reference  to Earlier International or International-Type Search

If an intemational or intemational-type search has been requested on an application under Artide 15(5), the request may state that fact and identify the ajjplication (or ils translation, as the case may be) by coun­try, date and number, and the request for the said search by date and, if avaUable, number.


4.11 Référence a une recherche internatio­nale antérieure ou a une recherche an­térieure de type international Si une recherche intemationale ou une recherche de type intemational a été de­mandée sur la base d'une demande, confor­mément ä fartide 15.5), la requéte peut in­diquer ce fait et identifier la demande (ou sa traduction, selon le cas) en indiquant son pays, sa date et son numéro, et identifier la demande de recherche en indiquant sa date et, s'il est disponible, son numéro.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            '55

nella publiceringen av den internationella ansökningen eller, om numret i fråga icke meddelats när den internationella publice­ringen äger rum, ange detta förhållande i samband med publiceringen.

d)  Har den tidigare ansökningens ingiv­
ningsdag enligt vad som angivits i anhållan
infallit mer än ett år före den internatio­
nella ingivningsdagen, skall den mottagande
myndigheten eller, om denna har underlåtit
att göra detta, internationella byrån an­
moda sökanden att antingen återkalla den
förklaring som avgivits enligt artikel 8.1 el­
ler, om dagen för den tidigare ansökningen
angivits felaktigt, rätta ifrågavarande upp­
gift. Om sökanden underlåter att inom en
månad efter dagen för denna anmodan vid­
taga åtgärder i enlighet med vad nu sagts,
skall den förklaring som avgivits enligt ar­
tikel 8.1 förklaras ogiltig. Den mottagande
myndighet som verkställt rättelsen eller
meddelat beslutet om ogiltigförklaring skall
underrätta sökanden härom och, om avskrif­
ter av den internationetta ansökningen re­
dan sänts till internationella byrån och den
internationella nyhetsgranskningsmyndighe­
ten, även dessa. Om rättelsen verkställts el­
ler beslutet meddelats av internationella by­
rån, skall denna underrätta sökanden och
den internationella nyhetsgranskningsmyn­
digheten härom.

e)  Om prioritet yrkas från flera tidigare
ansökningar, skall vad som sägs under a—d
äga tillämpning på envar av dessa.

4.11 Hänvisning till tidigare internationell nyhelsgranskning   eller   nyhetsgransk­ning av internationellt slag Om internationell nyhetsgranskning eller nyhetsgranskning av internationellt slag av en ansökan har begärts enligt artikel 15.5, får detta anges i anhållan, som därjämte i fråga  om  ansökningen  (eller,  i  förekom­mande fall, översättningen av denna) får in­nehålla uppgifter om land, datum och num­mer samt i fråga om anhållan om sådan granskning uppgifter om  datum  och,  om möjligt, nummer.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


156


 


4.12 Choice of Certain Kinds of Protection

(a)    If the applicant wishes his interna­tional application to be treated, in any designated State, as an application not for a patent but for the grant of any of the other kinds of protection specified in Artide 43, he shall so indicate in the request. For the purposes of this paragraph. Artide 2(ii) shall not apply.

(b)   In the case provided for in Artide 44, the applicant shall indicate the two kinds of protection sought, or, if one of two kinds of protection is primarily sought, he shall indicate which kind is sought primarily and which kind is sought subsidiarily.


4.12 Choix de certains titres de protection

a)  Si le déposant désire voir sa demande
internationale traitée, dans tout Etat désigne,
non comme une demande de brevet mais
comme une demande tendant ä la délivrance
de fun des titres de protection mentionnés
ä fartide 43, il doit le dédarer dans la re­
quéte. Aux fins du present alinéa, fartide
2.ii) ne s'applique pas.

b)   Dans le cas prévu ä fartide 44, le
déposant doit indiquer les deux titres de
protection demandes et doit spécifier, s'il
y a lieu, le titre de protection demande
å titre principal et celui demande ä titre
subsidiaire.


 


4.13 Identification of Parent Application or Parent Grant If the applicant wishes his international application to be treated, in any designated State, as an application for a patent or certificate of addition, inventor's certificate of addition, or utility certificate of addi­tion, he shall identify the parent application or the parent patent, parent inventor's cer­tificate, or parent utility certificate to which the patent or certificate of addition, inven-tor's certificate of addition, or utUity certifi­cate of addition, if granted, relätes. For the purposes of this paragraph. Artide 2(ii) shall not apply.


4.13 Identification de la demande principale ou du brevet principal Si le déposant désire voir sa demande in­ternationale traitée, dans tout Etat désigne, comme une demande de brevet ou certificat d'addition, de certificat d'auteur d'invention additionnel ou de certificat d'utilité addi­tionnel, il doit identifier la demande prin­cipale, le brevet principal, le certificat d'au-teur d'invention principal ou le certificat d'utilité principal auquel se referera, s'U est accordé, le brevet ou certificat d'addition, le certificat d'auteur d'invention additionnel ou le certificat d'utilité additionnel. Aux fins du present alinéa, fartide 2.ii) ne s'applique pas.


 


4.14 Continuation or Continuation in Part

If the applicant wishes his intemational appUcation to be treated, in any designated State, as an application for a continuation or a continuation-in-part of an earlier ap­plication, he shall so indicate in the request and shall identify the parent application involved.


4.14 K Continuation ■» ou <.< Continuation in part» Si le déposant désire voir sa demande internationale traitée, dans tout Etat désigne, comme une demande de « continuation » ou de « continuation in part» d'une demande antérieure, il doit le dédarer dans la requéte et identifier la demande principale en cause.


4.15 Signature                                                              4.15 Signature

The request shall be signed by the ap-                         La requéte doit étre signée par le dépo-

plicant.                                                                         sant.

4.16 Transliteration or Translation of Cer-     4.16 Translittération et traduction de
lain Words
                                                                    certains möts

(a) Where any name or address is written                   a) Lorsqu'un nom ou une adresse ne sont


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          157

4.12  Val av vissa former av skydd

a)    Önskar sökanden att hans internatio­neUa ansökan i någon designerad stat skall behandlas icke som ansökan om patent utan som ansökan om någon av de andra for­mer av skydd som avses i artikel 43, skall han ange detta i anhållan. Vid tUlämpning­en av denna bestämmelse gäller icke arti­kd 2.ii.

b)    I det fall som avses i artikel 44 skall sökanden ange de två former av skydd som han söker och i förekommande fall ange vilken form av skydd som begäres i första hand och vilken form av skydd som begäres i andra hand.

4.13  Angivande av huvudansökan eller hu­
vudpatenl

Önskar sökanden att hans internationella ansökan i någon designerad stat skall be­handlas som ansökan om tilläggspatent, till-läggscertifikat, tilläggsuppfinnarcertifikat el­ler tUläggscertifikat för nyttighelsmodell, skall han ange den huvudansökan, det hu­vudpatent, det huvuduppfinnarcertifikat el­ler det huvudcertifikat för nyttighelsmodell som patentet eller tilläggscertifikatet, till-läggsuppfinnarcerlifikatet eller tUläggscerti-fikatet för nyttighelsmodell skall hänföras till om det beviljas. Vid tillämpningen av denna bestämmelse gäller icke artikel 2. ii.

4.14 Fortsättning eUer delvis fortsättning

Önskar sökanden att hans intemationella ansökan i någon designerad stat skall be­handlas som ansökan om fortsättning eller delvis fortsättning på tidigare ansökan, skall han förklara detta i anhållan och ange ifrå­gavarande huvudansökan.

4.15   Undertecknande

Anhållan  skall  undertecknas  av  sökan­den.

4.16   Transkribering   och   översättning   av
vissa ord

a) Är namn ej angivet eUer adress ej angi-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


158


 


in characters other than those of the Latin alphabet, the same shall also be indicated in characters of the Latin alphabet either as a mere transliteration or thirough transla­tion into English. The applicant shaU decide which words will be merely transliterated and which words will be so translated.

(b) The name of any country written in characters other than those of the Latin alphabet shaU also be indicateid in English.

4,17 No Additional Matter

(a)    The request shall contain no matter other than that specified in Rules 4.1 to 4.16.

(b)    If the request contains matter other than that specified in Rules 4.1 to 4.16, the receiving Office shall ex officio delete the additional matter.


pas écrits en caractéres latins, ils doivent également étre reproduits en caractéres la­tins, soit par translittération, soit par tra­duction anglaise. 11 appartient au déposant de décider quels möts seront simplement translittérés et quels möts seront traduits.

b) Lorsque le nom d'un pays n'est pas écrit en caractéres latins, il doit étre égale­ment indiqué en anglais.

4.17 Exclusion d'indications additionnelles

a)    La requéte ne doit contenir aucune in­dication autre que celles qui sont mention­nées aux régles 4,1 ä 4.16.

b)   Si la requéte contient des indications autres que celles qui sont mentionnées aux régles 4.1 ä 4.16, foffice récepteur biffe d'office les indications additionneUes.


 


Rule 5 The Description 5.1 Manner of the Description

(a) The description shall first state the title of the invention as appearing in the request and shall:

(i) specify the technical field to which the invention relätes;

(ii) indicate the background art which, as far as known to the appUcant, can be re­garded as useful for the understanding, searching and examination of the invention, and, preferably, cite the documents reflect-ing such art;


Régle 5 Description 5.1 Maniére de rédiger la description

a) La description doit commencer par in­diquer le titre de finvention tel qu'il figure dans la requéte et doit:

i) préciser le domaine technique auquel se rapporte finvention;

ii) indiquer la technique antérieure qui, dans la mesure oii le déposant la connait, peut étre considérée comme utile pour fin­telligence, la recherche et fexamen de fin­vention, et doit, de préférence, citer les documents reflétant ladite technique;


 


(iii) disdose the invention, as claimed, in such terms that the technical problem (even if not expressly stated as such) and its solution can be understood, and state the advantageous effects, if any, of the inven­tion with reference to the background art;

(iv) briefly describe the figures in the drawings, if any;

(v) set forth at least the best mode con­templated by the applicant for carrying out


iii) exposer finvention dont la protection est demandée en des termes permettant la compréhension du probléme technique (mé­me s'il n'est pas expressément désigne com­me tet) et de sa solution, et exposer les effets avantageux, s'il y en a, de finvention en se référant ä la technique antérieure;

iv) décrire briévement les figures conte­nues dans les dessins, s'il y en a;

v) indiquer au moins la meUleure maniére envisagée par le déposant de réaliser finven-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           159

ven med det latinska alfabetet, skall nam­net eller adressen dessutom anges med det latinska alfabetet antingen genom transkri­bering eller genom översättning till engels­ka. Sökanden får själv avgöra vUka ord som endast skall transkriberas och vilka som skall översättas.

b) Är namnet på ett land ej angivet med det latinska alfabetet, skall det dessutom anges på engelska.

4.17 Uteslutande av tilläggsuppgifter

a)    Anhållan får icke innehålla uppgift som ej anges i reglerna 4.1—4.16.

b)    Innehåller anhållan uppgift som ej an­ges i reglerna 4.1—4.16, skall den mottagan­de myndigheten ex officio utesluta denna tilläggsuppgift.

Regel 5 Beskrivning 5.1  Uppställning av beskrivningen

a) I beskrivningen skall först anges be­nämningen på uppfinningen sådan denna angivits i anhållan. Beskrivningen skall där­utöver innehålla

i) uppgift om det tekniska område till vil­ket uppfinningen är att hänföra,

ii) sådana uppgifter om teknikens stånd­punkt som, i den mån sökanden äger kän­nedom därom, kan anses bidraga till att klargöra uppfinningen eller vara till nytta för nyhetsgranskningen och patenterbar­hetsprövningen av denna samt helst även uppgift om den litteratur varav den angivna tekniken framgår,

iii) redogörelse för den uppfinning som sökes skyddad på sätt som bidrar till att klargöra det tekniska problemet (även om det icke uttryckligen betecknas som ett så­dant) och lösningen av detta samt redogö­relse för de eventuella fördelar som uppfin­ningen innebär i förhållande till teknikens siåndpunkt,

iv) kort beskrivning av figurerna i even­tuella ritningar,

v) uppgift om i vart fall den enligt sökan­dens uppfattning bästa utföringsformen av


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


160


 


the invention claimed; this shall be done in terms of examples, where appropriate, and with reference to the drawings, if any; where the national law of Ihe designated State does not require the description of the best mode but is satisfied with the descrip­tion of any mode (whether it is the best contemplated or not), failure to describe the best mode contemplated shall have no effect in that State;

(vi) indicate explicitiy, when it is not obvious from the description or nature of the invention, the way in which the inven­tion is capable of exploitation in industry and the way in which it can be made and used, or, if it can only be used, the way in which it can be used; the term "industry" is to be understood in its broadest sense as in the Paris Convention for the Protection of Industrial Property.

(b)   The manner and orde:r specified in
paragraph (a) shall be followed except
when, because of the nature of the inven­
tion, a different manner or a different order
would result in a better understanding and
a more economic presentation.

(c)  Subject to the provisions of paragraph
(b), each of the parts referred to in para­
graph (a) shall preferably be preceded by
an appropriate heading as suggested in the
Administrative Instructions.


tion dont la protection est demandée; cette indication doit se faire en utUisant des exemples, lorsque cela est adéquat, et des referenees aux dessins, s'il y en a; lorsque la législation nationale de 1'Etat désigne n'exige pas de description de la meiUeure maniére de réaliser finvention, mais se con-tente de la description d'une maniére quel­conque de la réaliser (que cette maniére soit ou non la meiUeure que le déposant ait pu envisager), le fait de ne pas décrire la meU­leure maniére envisagée n'a pas d'effet dans cet Etat;

vi) indiquer, d'une fafon explicite, dans le cas oil cela ne résulte pas a f evidence de la description ou de la nature de finvention, la maniére dont fobjet de finvention est susceptible d'exploitation dans findustrie et la maniére dont U peut étre produit et utilisé, ou, s'il peut étre seulement utUisé, la maniére dont il peut étre utilisé; le terme «industrie» doit étre entendu dans son sens le plus large, comme dans la Conven­tion de Paris pour la protection de la pro­priété industrielle.

b)   ll Y a lieu de suivre la maniére et
fordre indiqués ä falinéa a) sauf lorsqu'en
raison de la nature de finvention, une
maniére différente ou un ordre different
entrainerait une meiUeure intelUgence et une
presentation plus économique,

c)  Sous réserve de falinéa b), chaque ele­
ment énuméré å falinéa öj doit de préféren­
ce étre précédé d'un titre approprié, confor­
mément aux recommandations figurant dans
les instructions administratives.


 


Rule 6 The Claims 6,1 Number and Numbering of Claims

(a)   The number of the claims shaU be reasonable in considération of the nature of the invention claimed.

(b)   If there are several claims, they shall be numbered consecutively in arabic nu-merals.

(c)   The method of numbering in the case


Régle 6 Revendications 6,1 Noinbre et nuinérotation des revendications

a)   Le nombre des revendications doit étre raisonnable, compte tenu de la nature de finvention dont la protection est deman­dée.

b)   S'il y a plusieurs revendications, elles doivent étre numérotées de fagon continue, en chiffres arabes.

c)   Le systéme de numérotation, en cas de


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

den uppfinning som sökes skyddad; därvid skall ges exempel då detta är lämpligt och lämnas hänvisningar till eventueUa ritning­ar; om i designerad stats nationella lag icke kräves uppgift om bästa utföringsform utan endast beskrivning av någon utföringsform (oavsett om den enligt sökandens uppfatt­ning är den bästa utföringsformen eller ej) skall underlåtenhet att beskriva bästa tänk­bara utföringsform ej medföra rättsverkan i den staten.


161


vi) om detta icke klart framgår av be­skrivningen eller av uppfinningens art, ut­tryckligt angivande av det sätt på vilket uppfinningen kan tillgodogöras industriellt och det sätt på vilket den kan tillverkas och användas eller, om den endast kan använ­das, på vilket sätt den kan användas; be­greppet "industriell verksamhet" skall för­stås i sin vidaste bemärkelse liksom i Paris­konventionen för industriellt rättsskydd.

b)       Den uppställning och den ordning som anges under a skall iakttagas utom i de fall då på grund av uppfinningens art annan uppställning eller annan ordning skulle un­derlätta förståelsen och vara mera ekono­misk.

c)        Om ej annat följer av vad som sägs under b skall envar av de punkter som an­ges under » helst föregås av lämplig rubrik i enlighet med vad som föreslås i de admi­nistrativa föreskrifterna.

Regel 6 Patentkrav 6.1 Antal och numrering av patentkrav

a)       Antalet patentkrav skall vara rimligt med hänsyn till det slag av uppfinning för vilken skydd sökes.

b)      Finns flera patentkrav, skall dessa va­ra fortlöpande numrerade med arabiska siff­ror.

c)       Systemet för numrering vid ändring av

11 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Del B


Prop. 1977/78:1. Dd B


162


 


of the amendment of claims shall be go­vemed by the Administrative; Insttuctions.

6.2 Referenees lo Other Parts of the Inter­national Application (a) Claims shall not, except where ab-solutely necessary, rely, in respect of the technical features of the invention, on re­ferenees to the description or drawings. In particular, they shall not rely on such refer­enees as: "as described in part ... of the de­scription," or "as illustrated in figure ... of the drawings."

(b) Where the international application contains drawings, the technical features mentioned in the claims shall preferably be followed by the reference signs relating to such features. When used, the reference signs shall preferably be placed between parentheses. If indusion of reference signs does not particularly facilitate quicker un­derstanding of a claim, it should not be made. Reference signs may be removed by a designated Office for the purposes of publi­cation by such Office.

6,3 Manner of Claiming

(a)  The definition of the matter for which
protection is sought shall be in terms of the
technical features of the invention.

(b)  Whenever appropriate, claims shall
contain:

(i) a statement indicating those technical features of the invention whicli are necessary for the definition of the claimed subject matter but which, in combination, are part of the prior art,

(ii) a characterizing portion — preceded by the words "characterized in that," "char-acterized by," "wherein the improvement comprises," or any other words to the same effect — stating concisely the technical features which, in combination with the features stated under (i), it is desired to protect.


modification   des   revendications,   est   fixé dans les instructions administratives.

6.2  Referenees a d'autres parties de la
demande internationede

a)   Les revendications ne doivent pas, sauf lorsque cela est absolument nécessaire, se fonder, pour ce qui concerne les caractéristi-ques techniques de finvention, sur des refe­renees ä la description ou aux dessins. En particulier, elles ne doivent pas se fonder sur des referenees telles que « comme décrit dans la partie ... de la description» ou « comme Ulustré dans la figure ... des des­sins ».

b)   Lorsque la demande internationale con­tient des dessins, les caractéristiques techni­ques mentionnées dans les revendications doivent de préférence étre suivies de signes de référence relatifs a ces caractéristiques. Lorsqu'ils sont utilisés, les signes de réfé­rence doivent, de préférence, étre placés entré parentheses. Si finclusion de signes de référence ne facilite pas particuUérement une compréhension plus rapide d'une reven­dication, elle ne doit pas étre faite. Des signes de référence peuvent étre retirés par un office désigne, aux fins de publication par cet office.

6.3  Maniére de rédiger les revendications

a)    La definition de fobjet pour lequel la protection est demandée doit étre faite en termes de caractéristiques techniques de fin­vention.

b)   Chaque fois que cela est approprié, les revendications doivent contenir:

i) un préambule indiquant les caractéristi­ques techniques de finvention qui sont né­cessaires å la definition de fobjet revendi­que mais qui, en étant combinées, font par­tie de fétat de la technique;

ii) une partie caraetérisante — précédée des möts « caractérisé en », « caractérisé par», « ou f amélioration comprend », ou tous autres möts tendant au méme effet — exposant d'une maniére concise les caracté­ristiques techniques que, conjointement avec les caractéristiques techniques mentionnés au point i), fon désire protéger.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                           163

patentkrav skall regleras i de administrativa föreskrifterna.

6.2 Hänvisningar till andra delar av inter­
nationell ansökan
a) När det gäller uppfinningens tekniska
särdrag skall patentkrav icke gmndas på
hänvisningar tUl beskrivning eller ritningar,
om detta ej är absolut nödvändigt. Framför
allt skall de icke gmndas på hänvisningar
av typen "såsom framgår av del ... i be­
skrivningen" eller "såsom framgår av fi­
gur ----- i ritningarna".

b) Om den internationella ansökningen innehåller ritningar, skall de tekniska ele­ment som namnes i patentkraven helst följas av hänvisningsbeteckningar för dessa element. När hänvisningsbeteckningar an­vändes, skall de helst sättas inom parentes. Hänvisningsbeteckningar skall ej utsättas om sådana beteckningar ej särskilt bidrager till en snabbare förståelse av ett patent­krav. Hänvisningsbeteckningar får uteslutas av designerad myndighet vid den publice­ring som verkställes av myndigheten.

6.3   Uppställning av paientkrav

a)        Angivandet av vad som sökes skyddat skall innehålla uppgift om uppfinningens tekniska särdrag.

b)       När så befinnes lämpligt, skall patent­krav innehålla:

i) en inledning, vari anges de tekniska särdrag beträffande uppfinningen som er­fordras för att ange det som sökes skyddat men som tillsammans utgör del av tekni­kens ståndpunkt,

ii) en kännetecknande del, vilken skall föregås av orden "kännetecknad av", "kän­netecknad genom", "där förbättringen inne­bär", eller av annat liknande uttryck och vilken skall innehålla en kortfattad redogö­relse för de tekniska särdrag vilka sökes skyddade tillsammans med de tekniska sär­drag, som anges under i.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


164


 


(c) V/here the national law of the desig­nated State does not require the manner of claiming provided for in paragraph (b), failure to use that manner of claiming shall have no effect in that State provided the manner of claiming actually used satisfies the national law of that State.


c) Lorsque la législation nationale de fEtat désigne n'exige pas que les revendi­cations soient rédigées de la maniére prévue å falinéa b), le fait de ne pas rédiger les revendications de cette maniére n'a pas d'effet dans cet Etat si les revendications ont été rédigées d'une maniére conforme å la législation nationale de cet Etat.


 


6.4 Dependent Claims

(a) Any claim which indudes aU the features of one or more other claims (claim in dependent form, hereinafter referred to as "dependent claim") shaU do so by a reference, if possible at the beginning, to the other claim or claims and shall then state the additional features claimed. Äny de­pendent claim which refers to more than one other claim ("multiple dependent claim") shall refer to such claims in the alternative only. Multiple dependent claims shall not serve as a basis for any other multiple de­pendent claim.

(b)   Any dependent claim shall be con­
strued as including all the limitations con­
tained in the claim to which it refers or, if
the dependent claim is a multiple dependent
claim, all the limitations contained in the
particular claim in relation to which it is
considered.

(c)  All dependent claims referring back to
a single previous claim, and all dependent
claims referring back to se\'eral previous
claims, shall be grouped together to the
extent and in the most practical way pos­
sible.


6.4 Revendications dépendantes

a)  Toute revendication qui comprend tou­
tes les caractéristiques d'une ou de plusieurs
autres revendications (revendications de for­
me dépendante, ci-aprés appelées « revendi­
cations dépendantes ») doit le faire par une
référence, si possible au commencement, å
cette ou ä ces autres revendications, et doit
préciser les caractéristiques additionnelles
revendiquées. Toute revendication dépen­
dante qui se référe å plus d'une autre reven­
dication («revendication dépendante mul­
tiple ») ne doit se référer å ces autres reven­
dications que dans le cadre d'une alterna­
tive. Les revendications dépendantes mul-
tiples ne doivent servir de base a aucune
autre revendication dépendante multiple.

b)   Toute revendication dépendante doit étre confue de maniére ä inclure toutes les limitations contenues dans la revendication ä laquelle elle se référe ou, si elle est une revendication dépendante multiple, å inclure toutes les limitations figurant dans celle des revendications avec laquelle elle est prise en considération.

c)    Toutes les revendications dépendantes se référant å une revendication antérieure unique et toutes les revendications dépen­dantes se référant a plusieurs revendications antérieures doivent étre groupées autant que possible et de la maniére la plus pratique possible.


 


6.5 Utility Modets

Äny designated State in which the grant of a UtUity model is sought on the basis of an international application may, instead of Rules 6,1 to 6.4, apply in respect of the matters regulated in those R.ules the pro­visions of its national law concerning utility models  once  the processing of the inter-


6.5 Modéles d'utilité

Au lieu et place des régles 6.1 å 6.4, tout Etat désigne dans lequel un modéle d'utUité est demande sur la base d'une demande in­ternationale peut appliquer, apres que le traitement de la demande internationale a commence dans cet Etat, les dispositions en la matiére de sa législation nationale; dans


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            165

c) Om i designerad stats nationella lag icke kräves att patentkraven skall vara upp­ställda på sätt som anges under b, skall un­derlåtenhet att uppställa patentkraven på detta sätt ej medföra rättsverkan i den sta­ten, om patentkraven uppställts enligt vad som föreskrives i denna stats nationella lag.

6.4 Beroende paientkrav

a) Om patentkrav omfattar samtliga sär­drag som upptages i ett eller flera andra patentkrav (patentkrav av beroende slag, i det följande benämnda "beroende patent­krav"), skall detta anges genom hänvisning, helst i början av det beroende kravet, tUl detta eller dessa andra patentkrav med an­givande av de ytterligare särdrag som kravet gäller. I beroende patentkrav som hänför sig till mer än ett annat krav ("mångfaldigt beroende patentkrav") får hänvisning göras till dessa krav endast i form av alternativ. Mångfaldigt beroende krav får icke utgöra grund för annat mångfaldigt beroende krav.

b)   Beroende patentkrav skall anses om­fatta alla de begränsningar som de krav till vilket det hänvisar innehåller eller, såvitt avser ett mångfaldigt beroende patentkrav, alla de begränsningar som det krav, i för­hållande till vilket det beroende patentkra­vet betraktas, innehåller.

c)    Alla beroende patentkrav som hänvi­sar till ett enstaka tidigare patentkrav och alla beroende paientkrav som hänvisar till flera tidigare patentkrav skall hållas sam­lade i så stor utsträckning som möjligt och på ett så praktiskt sätt som möjligt.

6.5 Nyttighetsmodeller

Designerad stat för vUken skydd för nyt­tighelsmodell sökes på gmndval av inter­nationell ansökan fär i stället för reglerna 6.1—6.4 tUlämpa sin nationella lags bestäm­melser på detta område, sedan handlägg­ningen av den internationella ansökningen har påbörjats i den staten. I detta fall skall


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


166


 


national application has started in that State, provided that the applicant sh.aU be aUowed at least 2 months from the expiration of the time limit applicable under Artide 22 to adapt his application to the requirements of the said provisions of the national law.

Rule 7 The Drawings 7.1 Flow Sheets and Diagrams

Flow sheets and diagrams are considered drawings.


ce cas, le déposant dispose, pour adapter sa demande intemationale aux exigences des­dites dispositions de la législation nationale, d'un délai de deux mois au moins å compter de fexpiration du délai appUcable selon fartide 22.

Régle 7 Dessins 7.1 Schemas d'étapes de processus et diagrammes Les schemas d'étapes de processus et les diagrammes sont considérés comme des des­sins.


 


7.2 Time Limit

The time Umit referred to in Artide 7(2) (ii) shaU be reasonable under the circum­stances of the case and shall, in no case, be shorter than 2 months from the date of the written invitation requiring the filing of drawings or additional drawings under the said provision.

Rule 8

The Abstract 8.1 Contents and Form of the Absiract

(a) The abstract shall consist of the fol­lowing:

(i) a summary of the disdosure as con­tained in the description, the claims, and any drawings; the summary shaU indicate the technical field to which the invention pertains and shall be drafted in a way which allows the clear understanding of the tech­nical problem, the gist of the solution of that problem through the invention, and the principal use or uses of the invention;


7.2 Délai

Le délai mentionné ä fartide 7.2)ii) doit étre raisonnable, compte tenu du cas d'espé-ce, et ne doit en tout cas pas étre inférieur å deux mois å compter de la date de finvi­tation écrite ä procéder au dépot de dessins ou de dessins additionnels conformément å ladite disposition.

Régle 8

Abrégé 8.1 Contenu et forme de V abrégé a) L'abrégé doit comprendre:

i) un resumé de ce qui est exposé dans la description, les revendications et tous dessins; le resumé doit indiquer le domaine technique auquel appartient finvention et doit étre rédigé de maniére å permettre une claire compréhension du probléme techni­que, de fessence de la solution de ce pro­bléme par le moyen de finvention et de f usage principal ou des usages prindpaux de finvention;


 


(ii) where applicable, the chemical formula which, among all fhe formulae contained in the international application, best charac-terizes the invention.

(b) The abstract shall be as concise as the disdosure permits (preferably 50 to 150 words if it is in English or when translated into English).


ii) le cas échéant, la formule chimique qui, parmi toutes les formules figurant dans la demande intemationale, caractérisé le mieux finvention.

b) L'abrégé doit étre aussi concis que fexposé le permet (de préférence de cin-quante ä cent cinquante möts lorsqu'il est établi ou traduit en anglais).


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           167

sökanden ges en frist på minst två månader, räknat från den dag då den frist som gäller erdigt artikd 22 utgår, för att anpassa an­sökningen till de krav som uppställes i dessa nationella bestämmelser.

Regel 1 Ritningar 7.1 Flödesscheman och diagram

Flödesscheman och diagram anses som rit­ningar.

7.2 Tidsfrist

Den frist som anges i artikel 7.2.ii skall vara skälig med hänsyn till omständighe­terna i det föreliggande fallet och får i vart fall icke vara kortare än två månader räk­nat från dagen för den skriftliga anmodan i vilken kräves att ritningar eller tilläggsrit­ningar inges enligt nämnda bestämmelse.

Regel 8 Sammandrag 8.1 Sammandragets innehåll och form

a)  Sammandraget skall innehålla

i) en sammanfattning av vad som fram­går av beskrivningen, patentkraven och samtliga ritningar; i sammanfattningen skall anges till vilket tekniskt område uppfin­ningen hör; sammanfattningen skall upp­ställas så, att den på ett lättfattligt sätt an­ger det tekniska problem som uppfinningen behandlar, grundprincipen för den lösning som uppfinningen innebär och den huvud­sakliga användningen eller de huvudsakliga användningarna av uppfinningen,

ii) i förekommande fall den kemiska for­mel som av alla de formler som förekom­mer i den intemationella ansökningen bäst karakteriserar uppfinningen.

b)  Sammandraget skall vara så kortfattat
som är möjligt med hänsyn tiU ansökning­
ens omfattning (helst 50 till 150 ord om det
är avfattat på engelska eller i översättning
till detta språk).


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


168


 


(c)  The abstract shall not contain state­
ments on the alleged merits or value of the
claimed invention or on its speculative ap­
plication.

(d) Each main technical feattxre mentioned
in the abstract and illustrated by a drawing
in the international application shall be fol­
lowed by a reference sign, placed between
parentheses.


c)   L'abrégé ne doit pas contenir de dé­
darations relatives aux mérites ou å la
valeur allégués de finvention dont la pro­
tection est demandée ni å ses applications
supputées.

d)  Chacune des principales caractéristi­
ques techniques mentionnées dans fabrégé
et illustrées par un dessin figurant dans la
demande intemationale doit étre suivie d'un
signe de référence figurant entré paren­
theses.


 


8.2 FaUure to Suggest a Figure to be Pub­lished with the Abstract


8.2 Absence d'indication de la figure a publier avec Vabrégé


 


If the applicant fails t» make the indi­cation referred to in Rule 3.3faXiii). o if the Intemational Searching Authority finds that a figure or figures other than that figure or those figures suggested by the ap­plicant would among aU the figures of aU the drawings, better characterize the inven­tion, it shaU indicate the figure or figures which it so considers. Publications by the International Bureau shall then use the fig­ure or figures so indicated by the Interna­tional Searching Authority. Otherwise, the figure or figures suggested by the applicant shall be used in the said publications.


Si le déposant ne fournit pas findica­tion mentionnée å la régle 3.3fljiii) ou si fadministration chargée de la recherche in­ternationale considéré qu'une ou des figures autres que ceUes qui sont proposées par le déposant pourraient, parmi toutes les figures de tous les dessins, caractériser mieux fin­vention, elle indiqué la ou les figures en question. Les publications effectuées par le Bureau international utiliseront la ou les figures ainsi indiquées par fadministration chargée de la recherche internationale. Si­non, la ou les figures proposées par le dé­posant seront utilisées pour ces publications.


 


8.3 Guiding Principles in Drafting

The abstract shaU be so drafted that it can efficientiy serve as a scanning tool for purposes of searching in the particular art, especially by assisting the scientist, engineer or researcher in formulating aa opinion on whether there is a need for Consulting the international application itself.


8.3 Principes de rédadion

L'abrégé doit étre rédigé de maniére å pouvoir servir efficacement d'instmment de selection aux fins de la recherche dans le domaine technique particulier, spéciale­ment en aidant le scientifique, fingénieur ou le chercheur quant å la question de savoir s'U y a lieu de consulter la demande internationale elle-méme.


 


Rule 9 Expressions, Etc, Not To Be Used

9.1 Definition

The intemational application shaU not contain:

(i) expressions or drawings contrary to morality;


Régle 9

Expressions, etc, a ne pas utiliser 9.1 Definition

La demande internationale ne doit pas contenir:

i) d'expressions ou de dessins contraires aux bonnes moeurs;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

c)  Sammandraget får icke innehålla på­
ståenden rörande fördelar med eller värdet
av den uppfinning som sökes skyddad eller
rörande förväntad användning av denna.

d)  Vart och ett av de tekniska huvuddrag
som angivits i sammandraget och belysts
med ritning som ingår i den internationeUa
ansökningen skall följas av hänvisningsbe­
teckningar, som skall sättas inom parentes.


169


8.2  Underlåtenhet att ange figur som skall
publiceras tillsammans med sammandra­
get

Om sökanden icke lämnar den uppgift som avses i regel 3.3.a.iii eller om den in­ternationella nyhetsgranskningsmyndigheten anser att annan figur eller andra figurer än den eller de som föreslagits av sökanden skulle karakterisera uppfinningen bäst av alla figurer i samtliga ritningar, skall nämn­da myndighet ange den figur beträffande vilken eller de figurer beträffande vilka den hyser nämnda uppfattning. Vid inter­nationella byråns publicering skall använ­das den figur eller de figurer som sålunda angivits av den intemationella nyhetsgransk­ningsmyndigheten. I annat fall skall vid denna publicering användas den figur eller de figurer som föreslagits av sökanden.

8.3  Principer för uppställningen
Sammandraget skall vara uppställt så att

det på ett effektivt sätt kan tjäna som hjälp­medel för nyhetsgranskning inom ifrågava­rande tekniska område, framför allt genom att hjälpa vetenskapsmän, ingenjörer och forskare att bilda sig en uppfattning om hu­ruvida behov föreligger att taga del av själva den internationdla ansökningen.

Regd 9 Uttryck m. in. som icke får användas 9.1 Definition

Den intemationella ansökningen får icke innehålla

i) uttryck eller ritningar som strider mot goda seder;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


170


 


(ii) expressions or drawings contrary to public order;

(iii) statements disparaging the products or processes of any particular persdn other than the applicant, or the merits or validity of applications or patents of any such per­son (mere comparisons with the prior art shall not be considered disparaging per se);

(iv) any statement or othei' matter obvi­ously irrelevant or unnecessäry under the circumstances.

9.2 Noting of Lack of Compliance

The receiving Office and the; International Searching Authority may note lack of com­pliance with the prescriptions; of Rule 9.1 and may suggest to the applicant that he voluntarUy correct his intemational applica­tion accordingly. If the lack of compliance was noted by the receiving Olifice, that Of­fice shall inform the competent Interna­tional Searching Authority and the Intema­tional Bureau; if the lack of compliance was noted by the International Slearching Au­thority, that Authority shall inform the receiving Office and the Inteimational Bu­reau.


ii) d'expressions ou de dessins contraires ä fordre public;

iii) de dédarations dénigrantes quant å des produits ou procédés d'un tiers ou quant aux mérites ou ä la validité de demandes ou de brevets d'un tiers (de simples comparai-sons avec fétat de la technique ne sont pas considérées comme dénigrantes en soi);

iv) de dédarations ou d'autres elements manifestement non pertinents ou superflus en f espéce.

9.2 Observation quant aux irrégulariiés

L'office récepteur et fadministration chargée de la recherche intemationale peu­vent faire observer que la demande interna­tionale ne répond pas aux prescriptions de la régle 9.1 et proposer au déposant de la corriger volontairement en consequence. Si fobservation a été faite par foffice récep­teur, ce dernier en informe fadministration compétente chargée de la recherche interna­tionale et le Bureau intemational. Si fobser­vation a été faite par fadmmistration char­gée de la recherche intemationale, cette der­niére en informe foffice récepteur et le Bureau international.


 


9.3 Reference to Artide 21(6)

"Disparaging statements," ieferred to in Artide 21(6), shall have the> meaning as defined in Rule 9.1 (iii).


9.3 Référence å Vartide 21.6)

Les « dédarations dénigrantes » mention­nées a fartide 21.6) ont le sens precise ä la régle 9.liii).


 


Rule 10 Terminology and Signs 10.1 Terminology and Signs

(a)    Units of weights and measures shall be expressed in terms of the metric system, or also expressed in such tenns if first ex­pressed in terms of a different system.

(b)   Temperatures shall be expressed in degrees centigrade, or also expressed in de-grees centrigrade if first expnjssed in a dif­ferent manner.

(c)    Density shall be expressed in metric units.

(d)  For indications of heat, energy, Ught,


Régle 10 Terminologie et signes 10.1  Terminologie et signes

a)  Les unités de poids et de mesures doi­
vent étre exprimées selon le systéme métri-
que ou exprimées également selon ce sys­
téme si eUes sont d'abord exprimées selon
un autre systéme.

b)   Les temperatures doivent étre expri­
mées en degres centigrades ou exprimées
également en degres centigrades si elles sont
d'abord exprimées selon un autre systéme.

c)  La densité doit étre exprimée en unités
métriques.

d)  Pour les indications de chaleur, d'éner-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           1"'

ii) uttryck eller ritningar som strider mot allmän ordning;

iii) uttalanden som är nedsättande för tredje mans alster eller förfarande eUer för förtjänst eller värde hos tredje mans ansök­ningar eller patent (enbart jämförelser med teknikens ståndpunkt anses icke scm ned­sättande);

iv) uttalanden eller andra uppgifter som är uppenbart ovidkommande eller onödiga i sammanhanget.

9.2 Påpekande beträffande brist i ansök­ningen Mottagande myndighet och internationell nyhetsgranskningsmyndighet får påpeka att den internationella ansökningen icke upp­fyller föreskrifterna i regel 9.1 och föreslå sökanden att i anledning härav frivilligt ändra ansökningen. Om påpekande gjorts av den mottagande myndigheten, skall den­na underrätta behörig internationeU nyhets­granskningsmyndighet och internationella byrån härom. Har påpekande gjorts av den internationella nyhetsgranskningsmyndighe­ten, skall denna underrätta den mottagande myndigheten och internationella byrån här-

9.3 Hänvisning till artikel 21.6

Uttrycket "nedsättande uttalanden" i arti­kel 21.6 skall ha den innebörd som anges i regel 9.Liii.

Regel 10 Terminologi och tecken 10.1  Terminologi och tecken

a)   Vikt- och måttenheter skall anges en­ligt metersystemet eller, om de först anges enligt annat system, dessutom enligt meter­systemet.

b)  Temperaturer skall anges enligt cel-ciusskalan eller, om de först anges enligt annan skala, dessutom enligt celciusskalan.

c)   Täthet skall anges i metriska enheter.

d)  Vid angivande av värme, energi, ljus,


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


172


 


sound, and magnetism, as well as for mathe-matical formulae and electrical units, the rules of intemational practice shall be ob-served; for chemical formulae, the symbols, atomic weights, and molecular formulae, in general use, shall be employed.

(e)  In general, only such technical terms,
signs and symbols should be used as are
generally accepted in the art.

(f)  When the international application or
its translation is in English or Japanese, the
beginning of any decimal fraction shall be
marked by a period, whereas, when the
international application or its translation
is in a language other than English or
Japanese, it shall be marked by a comma.


gie, de lumiére, de son et de magnétisme, ainsi que pour les formules mathématiques et les unités électriques, les prescriptions de la pratique internationale doivent étre ob-servées; pour les formules chimiques, il faut utiliser les symboles, poids atomiques et for­mules moléculaires généralement en usage.

e) En régle générale, il convient de n'uti-liser que des termes, signes et symboles techniques généralement acceptés dans la branche.

/) Lorsque la demande intemationale est établie ou traduite en anglais ou en japonais, les décimales doivent étre indiquées par un point; lorsque la demande internationale est établie ou traduite dans une langue autre que fanglais ou le japonais, les décimales doivent étre indiquées par une virgule.


 


10.2 Consistency

The terminology and the signs shall be consistent throughout the international ap­plication.


10.2 Constance

La terminologie et les signes de la de­mande internationale doivent étre constants.


 


Rule 11

Physical Requirements of the International Application 11.1 Number of Copies

(a)  Subject to the provisions of paragraph
(b), the international application and each
of the documents referred to in the check
list (Rule 3.3/0X11)) shall be filed in one
copy.

(b)   Any receiving Office may require
that the intemational application and any of
the documents referred to in the check list
(Rule 3.3fflj(ii)), except the receipt for the
fees paid or the check for the payment of
the fees, be filed in two or three copies.
In that case, the receiving Office shall be
responsible for verifying the identity of
the second and the third copies with the
record copy.


Régle 11

Conditions matérielles de la demande internationale 11.1 Noinbre d'exemplaires

fl) Sous réserve de falinéa b), la demande internationale et chacun des documents mentionnés dans le bordereau (régle 3.3a) ii)) doivent étre déposés en un seul exem­plaire.

b) Tout office récepteur peut exiger que la demande internationale et chacun des documents mentionnés dans le bordereau (régle 3.3fl)ii)), ä fexdusion du refu pour les taxes payées ou du chéque destiné au paiement des taxes, soient déposés en deux ou trois exemplaires. Dans ce cas, foffice récepteur a la responsabilité de vérifier que chaque copie est identique a fexemplaire original.


 


11,2 Fitness for Reproduction

(a) All elements of the intemational ap­plication (i,e., the request, the description, the claims, the drawings, and the abstract) shall be so presented as to admit of direct


11.2 Possibililé de reproduction

a) Tous les elements de la demande inter­nationale (ä savoir: la requéte, la descrip­tion, les revendications, les dessins et fabré­gé) doivent étre présentés de maniére ä pou-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          I73

ljud och magnetism samt vid användning av matematiska formler och elektriska enheter skall intemationell praxis följas. I kemiska formler skall allmänt förekommande sym­boler, atomvikter och molekylformler an­vändas.

e)  I allmänhet bör endast sådana tekniska
termer, tecken och symboler som är allmänt
godtagna på vederbörande område använ­
das.

f)  Är internationell ansökan avfattad på
eller översatt fill engelska eller japanska,
skall decimaltecken anges med en punkt.
Är internationell ansökan avfattad på eller
Översatt till annat språk, skall decimaltec­
ken anges med ett komma.

10.2 Konsekvens

Användning av terminologi och tecken i internationell ansökan skall vara konse­kvent.

Regel 11

Ansökningshandlingarnas utformning i for­mellt avseende 11.1 Antal exemplar

a)     Om ej annat följer av vad som sägs under b skall internationell ansökan och varje handling som angivits i förteckningen (regel 3.3.a.ii) inges i ett enda exemplar.

b)    Mottagande myndighet får kräva att internationell ansökan och varje handling som angivits i förteckningen (regel 3.3.a.ii) med undantag av kvitto på erlagda avgifter eller check för betalning av avgifter skall inges i två eller tte exemplar. I sådant fall åligger det den mottagande myndigheten att kontrollera att varje avskrift överensstäm­mer med originalet.

11.2 Lämplighet för reproduktion

a) Alla delar av internationell ansökan (d. v. s. anhållan, beskrivning, patentkrav, ritningar och sammandrag) skall inges i så­dant skick att de kan reproduceras direkt


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


174


 


reproduction by photography, electrostatic processes, photo offset, and microfilming, in any number of copies.

(b)   AU sheets shall be free from creases and cracks; they shall not be folded.

(c)    Only one side of each isheet shall be used.

(d)  Subject to Rule 11.13/), each sheet
shall be used in an upright position (i.e,, the
short sides at the top and bottom).


voir étre reproduits directement par le moyen de la photographie, de procédés électrostatiques, de foffset et du microfilm, en un nombre indéterminé d'exemplaires.

b)   Aucune feuille ne doit étre froissée ni déchirée; aucune feuille ne doit étre pliée.

c)   Un cöté seulement de chaque feuille doit étre utilisé.

d)  Sous réserve de la régle 11.13/), chaque
feuUle doit étre utilisée dans le sens vertical
(c'est-å-dire que ses petits cotés doivent
étre en haut et en bas).


 


11.3 Material to be Used

All elements of the internaiional applica­tion shall be on paper which shall be flex­ible, strong, while, smooth, non-shiny, and durable.


11.3 Matiére å utUiser

Tous les elements de la demande inter­nationale doivent figurer sur du papier flexible, fort, blanc, lisse, non brillant et durable.


 


11,4 Separate Sheets, Etc.

(a)    Each element (request, description,
claims, drawings, abstract) of the intema­
tional application shall commence on a new
sheet.

(b)  All sheets of the international applica­
tion shall be so connected that they can be
easily turned when consulted, and easily
separated and joined again if they have been
separated for reproduction purposes.


11.4 Feuilles séparées, etc

a)   Chaque element (requéte, description, revendications, dessins, abrégé) de la deman­de intemationale doit commencer sur une nouvelle feuiUe.

b)   Toutes les feuilles de la demande inter­nationale doivent étre réunies de maniére ä pouvoir étre facilement tournées lors de leur consultation et de maniére å pouvoir facilement étre séparées et réunies de nou­veau lorsqu'il y a lieu de les séparer å des fins de reproduction.


 


11.5 Size of Sheets

The size of the sheets shall be Ä4 (29.7 cm X 21 cm). However, any receiving Of­fice may accept international applications on sheets of other sizes provided that the record copy, as transmitted to the Intema­tional Bureau, and, if the competent Inter­national Searching Authority so desires, the search copy, shall be of A4 size.


11.5 Format des feuilles

Les feuilles doivent étre de format Ä4 (29,7 cm. X 21 cm.). Cependant, tout office récepteur peut accepter des demandes inter­nationales présentées sur des feuUles d'un autre format, å condition que fexemplau-e original, tel qu'il est transmis au Bureau international, ainsi que, si fadministration compétente chargée de la recherche intema­tionale le désire, la copie de recherche, soient de format Ä4.


 


11,6 Margins

(a) The minimum margins of the sheets containing the request, the description, the claims, and the abstract, shaU be as foUows:


11.6 Mar ges

a) Les marges minimales des feuUles con­tenant la requéte, la description, les reven­dications et fabrégé doivent étre les suivan­tes:


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           175

genom fotografering, elektrostatiska meto­der, offset och mikrofUm i obegränsat antal exemplar.

b)    Blad får icke vara skrynkligt eller söndrigt och får ej heller vara vikt.

c)    Endast en sida av varje blad får an­vändas.

d)  Om ej annat följer av regel 11.13.J
skall bladen användas i stående format
(d. v. s. med de korta sidorna upptUl och
nedtill).

11.3 Material

Internationell ansökan skall i sin helhet vara upprättad på smidigt, starkt, vitt, glatt, hållbart, icke glansigt papper.

11.4 Särskilda blad m. m.

a)   Varje del av internationell ansökan (an­hållan, beskrivnmg, patentkrav, ritningar, och sammandrag) skall börja på nytt blad.

b)  Alla blad som ingår i internationell an­sökan skall vara hopfästade på sådant sätt att de lätt kan vändas vid genomläsning samt lätt skiljas åt och fästas ihop på nytt om de tages isär för att reproduceras.

11.5  Bladens format

Bladen skall vara av format A4 (29,7 cm X21 cm). Mottagande myndighet får emel­lertid godtaga internationell ansökan som upprättats på blad av annat format under förutsättning att arkivexemplaret i det skick detta exemplar sändes till internationella byrån samt, om den behöriga intematio­nella nyhetsgranskningsmyndigheten önskar detta, även granskningsexemplaret är av format A4.

11.6  Marginaler

a) Minsta marginalbredd för blad som in­nehåller anhållan, beskrivning, patentkrav och sammandrag är:


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


176


 


    top of first sheet, excejst that of the request: 8 cm

    top of other sheets: 2 cm

    left side: 2.5 cm

    right side: 2 cm

    bottom: 2 cm

(b)  The recommended maximum, for the
margins provided for in panigraph (a), is
as follows:

    top of first sheet, except that of the request: 9 cm

    top of other sheets: 4 cm

    left side: 4 cm

    right side: 3 cm

    bottom: 3 cm

(c)  On sheets containing drawings, the
surface usable shall not exceed 26.2 cm
X
17.0 cm. The sheets shall not contain frames
around the usable or used surface. The
minimum margins shall be as foUows:

    top: 2.5 cm

    left side: 2.5 cm

    right side: 1.5 cm

    bottom: 1.0 cm

(d)  The margins referred to in paragraphs
(a) to (c) apply to Ä4-size sheets, so that,
even if the receiving Office accepts other
sizes, the Ä4-size record copy and, when so
required, the Ä4-size search copy shall leave
the aforesaid margins.

fe) The margins of the international ap­plication, when submitted, must be com-pletely blank.

11.7  Numbering of Sheets

(a)   All the sheets contained in the inter­national application shall be numbered in conseculive arabic numerals.

(b)  The numbers shall be placed at the top of the sheet, in the middle, but not in the margin.

11.8  Numbering of Lines

(a) It is strongly recommencled to number


—  marge du haut de la premiére feuille,

sauf celle de la requéte : 8 cm.

    marge du haut des autres feuilles: 2 cm.

    marge de gauche: 2,5 cm.

    marge de droite: 2 cm.

    marge du bas: 2 cm.

b)  Le maximum recommande, pour les
marges visées å falinéa a), est le suivant;

    marge du haut de la premiére feuille, sauf celle de la requéte: 9 cm.

    marge du haut des autres feuiUes: 4 cm.

    marge de gauche: 4 cm.

    marge de droite: 3 cm.

    marge du bas: 3 cm.

c)   Sur les feuilles contenant des dessins,
la surface utilisable ne doit pas excéder
26,2 cm.
X 17,0 cm. Ces feuilles ne doivent
pas contenir de cadre entourant la surface
utilisable ou utUisée. Les marges minimales
doivent étre les suivantes:

    marge du haut: 2,5 cm.

    marge de gauche: 2,5 cm.

    marge de droite: 1,5 cm.

    marge du bas: 1,0 cm.

d)  Les marges visées aux alinéas a) a c)
sont prévues pour des feuilles de format
A4; il en résulte que, méme si foffice ré­
cepteur accepté d'autres formats, fexem-
plair» original de format A4 et, lorsqu'elle
est exigée, la copie de recherche de format
A4 doivent avoir les marges ci-dessus.

e)   Les marges de la demande interna­
tionale, lors de son dépot, doivent étre
totalement vierges.

11.7  Numérotation des feuilles

a)    Toutes les feuilles contenues dans la demande intemationale doivent étre numé­rotées consécutivement, en chiffres arabes.

b)    Les numéros doivent étre inscrits au haut des feuilles au milieu, mais non dans la marge du haut.

11.8  Numérotation des lignes

fl) Il est vivement recommande de numé-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           I77

    marginal upptill på det första bladet, med undantag av första bladet i anhål­lan: 8 cm

    marginal upptill på övriga sidor: 2 cm

    vänstermarginal: 2,5 em

    högermarginal: 2 cm

    marginal nedtill: 2 cm.

b)  Rekommenderad högsta bredd för de
marginaler som avses under a är:

    marginal upptill på det första bladet, med undantag av första bladet i anhål­lan: 9 cm

    marginal upptill på övriga sidor: 4 cm

    vänstermarginal: 4 em

    högermarginal: 3 cm

    marginal nedtill: 3 cm.

c)   På blad som innehåller ritningar får
använd yta icke vara större än 26,2
cm
X 17,0 em. Dessa blad får icke vara för­
sedda med ram omkring den yta som får
användas eller som användes. Minsta mar­
ginalbredd är:

    marginal upptill: 2,5 cm

    vänstermarginal: 2,5 cm

—  högermarginal: 1,5 cm
—• marginal nedtill: 1,0 cm.

d)  De marginaler som avses under a—c
gäller blad av A4-format. Följaktligen skall
arkivexemplar av A4-format samt, då så er­
fordras, granskningsexemplar av Ä4-format
vara försedda med ovannämnda margina­
ler, även om den mottagande myndigheten
godtager annat format.

e)   Marginaler i internationell ansökan
skall vara helt blanka när ansökningen in­
ges.

11.7 Numrering av blad

a)       Samtliga blad som ingår i intemationell ansökan skall vara numrerade i löpande följd med arabiska siffror.

b)  Numren skall skrivas upptill i mitten på bladen, dock icke i marginalen.

11.8 Numrering av rader a) Det är synnerligen önskvärt att var

n Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Dd B


Prop. 1977/78:1. Dd B


178


 


every fifth line of each sheet of the de­scription, and of each sheet o:f claims.

(b) The numbers should appear on the left side, to the right of the m:irgin.

11.9 WrUing of Text Matter

(a)   The request, the description, the claims and the abstract shall be typed or printed.

(b)  Only graphic symbols and characters, chemical or mathematical formulae, and certain characters in the Japanese language may, when necessary, be written by hand or drawn.

(c)   The typing shall be 1-spaced.

(d) All text matter shaU be in characters
the capital letters of which are not less than
0.21 cm high, and shaU be in a dark, in-
delible color, satisfying the requirements
specified in Rule 11.2.

(e)   As far as the spacing of the typing
and the size of the characters are concerned,
paragraphs (c) and (d) shall not apply to
texts in the Japanese language.

11.10 Drawings, Formulae, and Tables, in Text Matter

(a)  The request, the description, the claims
and the abstract shall not contain drawings.

(b)   The description, the claims and the
abstract may contain chemical or mathe­
matical formulae.

fcj The description and the: abstract may contain tables; any claim may contain tables only if the subject matter of the claim makes the use of tables desirable.


roter chaque feuiUe de la description et chaque feuille de revendications de cinq en cinq lignes.

b) Les numéros devraient apparaitre sur le cöté gauche, å droite de la marge.

11.9  Modes d'écriture des textes

a)  La requéte, la description, les revendi­
cations et fabrégé doivent étre dactylo-
graphiés ou imprimés.

b)    Seuls, les symboles et caractéres
graphiques, les formules chimiques ou ma­
thématiques et certains caractéres en graphie
japonaise peuvent, lorsque cela est néces­
saire, étre manuscrits ou dessinés.

c)   Pour les documents dactylographiés,
finterligne doit étre de 1.

d)  Tous les textes doivent étre établis en
caractéres dont les majuscules ont au moins
0,21 cm. de haut et doivent étre reproduits
en une couleur noire et indélébile et étre
conformes aux conditions figurant å la régle
11.2.

e)   Pour ce qui concerne finterligne å
utiliser en dactylographie et la taUle des
caractéres, les alinéas c) et d) ne s'appli-
quent pas aux textes établis en langue
japonaise.

11.10  Dessins, formules et tableaux dans
les textes

a)  La requéte, la description, les revendi­
cations et fabrégé ne doivent pas contenir
de dessins.

b)   La description, les revendications et
fabrégé peuvent contenir des formules chi­
miques ou mathématiques.

c)  La description et fabrégé peuvent con­
tenir des tableaux; les revendications ne
peuvent contenir de tableaux que si leur
objet en rend futilisation souhaitable.


 


11.11 Words in Drawings

(a) The drawings shall not contain text matter, except a single word or words, when absolutdy indispensable, such as "wa­ter," "steam," "open," "elosecL" "section on AB," and, in the case of electric circuits and block schematic or flow sheet diagrams.


11.11 Textes dans les dessins

a) Les dessins ne doivent pas contenir de textes, a. fexception d'un mot ou de möts isolés — lorsque cela est absolument néces­saire — tels que « eau », « vapeur », « ou­vert », « fermé », « coupe suivant AB » et, pour les schemas de cucuits électriques, les


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                           179

femte rad på varje blad som innehåller be­skrivning och patentkrav numreras.

b) Numren bör anbringas på vänstra si­dan, till höger om marginalen.

11.9  Skrivsätt såvUt avser text

a)       Anhållan, beskrivning, patentkrav och sammandrag skall vara maskinskrivna eller tryckta.

b)      Endast grafiska symboler och skrivtec­ken, kemiska eller matematiska formler och vissa japanska skrivtecken får skrivas for hand eller tecknas när detta är nödvändigt.

c)    Radavståndet i maskinskriven text
skall vara 1 1/2.

d)  Alla texter skall skrivas med bokstäver
vars versaler är minst 0,21 cm höga. De
skall vara framställda i svart, beständig färg
och uppfylla de villkor som anges i regel
11.2.

e)   Såvitt avser det radavstånd som skall
användas i maskinskrift samt bokstävernas
storlek skall vad som sägs under c och d
icke tillämpas på texjer som är avfattade på
japanska.

11.10 Ritningar, formler och tabeller i tex­
terna

a)       Anhållan, beskrivning, patentkrav och sammandrag får icke innehålla ritningar.

b)      Beskrivning, patentkrav och samman­drag får innehåUa kemiska och matema­tiska formler.

c)       Beskrivning otjh sammandrag får inne­hålla tabeller. Patentkrav får innehålla ta­beller endast om användning av tabeUer är önskvärd på gmnd av vad som anges i kra­vet.

11.11   Text i ritningar

a) Ritning får icke innehålla text Om det är absolut nödvändigt får ritning dock inne­hålla ett eller flera enstaka ord, såsom "vat­ten", "ånga", "öppen", "stängd", "snitt ÄB". När det gäller diagram över ström­kretsar, schematiska blockdiagram och flö-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


180


 


a few short catch words indispensable for understanding.

(b) Any words used shall be so placed that, if translated, they may be pasted över without interfering with any lines of the drawings.


diagrammes d'installations schématiques et les diagrammes schématisant les étapes d'un processus, de quelques mots-clés indispen-sables å leur inteUigence.

b) Chaque mot utilisé doit étre placé de maniére que, s'il est traduit, sa traduction puisse étre collée sur lui sans cacher une seule ligne des dessins.


 


11.12 Alterations, Etc.

Each sheet shall be reasonably free from erasures and shall be free from alterations, overwritings, and interlineations. Non-com­pliance with this Rule may be authorized, in exceptional cases, if the authenticity of the content is not in question and the require­ments for good reproduction are not in jeopardy.


11.12 Corrections, etc.

Aucune feuille ne doit étre gommée plus qu'il n'est raisonnable ni contenir de correc­tions, de surcharges ni d'interlinéations. Des dérogations ä cette régle peuvent étre au­torisées, dans des cas exceptionnels, si fau-thenticité du contenu n'est pas en cause et si elles ne nuisent pas aux conditions né­cessaires å une bonne reproduction.


 


11.13 Special Requirements for Drawings

(a)  Drawings shall be executed in durable,
black or blue, sufficiently dense and dark,
uniformly thick and well-defined, lines and
strokes without colorings.

(b)    Cross-sections shall be indicated by oblique hatching which should not impede the clear reading of the reference signs and leading lines.

(c)    The scale of the drawings and the distinctness of their graphic;al execution shall be such that a photographie reproduc­tion with a linear réduction in size to two-thirds would enable all details to be distin-guished without difficully.

(d)  When, in exceptional cases, the scale
is given on a drawing, it shaU be represented
graphically.

(e)   All numbers, letters and reference
lines, appearing on the drawings, shall be
simple and clear Brackets, circles or in-
verted commas shall not be used in associa­
tion with numbers and letters.

(■/) All lines in the drawings shaU, ordi-narily, be drawn with the aid of drafting instruments.

(g) Each element of each figure shaU be in proper proportion to each of the other


11.13 Conditions spécalies pour les dessins

a)     Les dessins doivent étre exécutés en lignes et traits durables, noirs ou bleus, suf­fisamment denses et foncés, uniformément épais et bien délimités, sans couleurs ni lavis.

b)    Les coupes doivent étre indiqués par des hachures obliques qui ne doivent pas empécher de lire facilement les signes de référence et les lignes directrices.

c)     L'échelle des dessins et la clarté de leur execution graphique doivent étre telles qu'une reproduction photographique effec­tuée avec réduction linéaire aux deux tiers permette d'en distinguer sans peine tous les détaUs.

d)   Lorsque, dans des cas exceptionnels,
féchelle figure sur un dessin, elle doit étre
représentée graphiquement.

e)   Tous les chiffres, lettres et lignes de
referenees figurant dans les dessins doivent
étre simples et clairs. On ne doit utUiser,
en association avec des chiffres ou des
lettres, ni parentheses, ni cercles, ni guille-
mets.

/) Toutes les lignes des dessins doivent normalement étre tracées å faide d'instm-ments de dessin technique.

g) Chaque element de chaque figure doit étre  en  proportion  de chacun  des autres


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                            181

desscheman får ritning innehålla några nyc­kelord som är nödvändiga för att klargöra diagrammet eller schemat.

b) Varje ord som användes skall placeras så att eventuell översättning kan klistras över ordet utan att någon linje i ritningen döljes.

11.12 Rättelser m. m.

Blad får ha varit föremål för radering endast i skälig omfattning. Rättelser, över­skrivna ord och text skriven mellan raderna får icke förekomma. Avvikelser från denna regel får tillåtas i undantagsfaU, om inne­hållets äkthet icke ifrågasattes och fömt­sättningarna för en god reproduktion icke minskas.

11.13 Särskilda krav i fråga om ritningar

a)      Ritningarna skall utföras med varakti­ga, svarta eller blå, tillräckligt täta och mör­ka, väl markerade linjer och streck av en­hetlig tjocklek. De får icke färgläggas.

b)     Snittytor skall anges genom skraffering, som icke får göra hänvisningsbeteckningar och huvudlinjer mindre lättiästa.

c)  Ritningar skall vara utförda i sådan
skala och deras grafiska utförande skall
vara så tydligt, att alla detaljer kan urskiljas
utan svårighet även efter fotografisk repro­
duktion med två tredjedels linjär förminsk­
ning.

d)  Om skalan i undantagsfall anges på
en ritning, skall den vara grafiskt angiven.

e)  Siffror, bokstäver och hänvisningsbe­
teckningar som förekommer på ritningarna
skall vara enkla och tydliga. Parenteser,
cirklar och anföringstecken får icke använ­
das i samband med siffror och bokstäver.

f)   Alla linjer i ritningama skall normalt
dragas med hjälp av ritinstrument.

g)  Varje del i en figur skall vara utförd i
proportion till envar av de övriga delarna i


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


182


 


elements in the figure, except where the use of a different proportion is indispensable for the clarity of the figure.

(h) The height of the mimbers and letters shall not be less than 0.32 cm. For the lettering of drawings, the Latin and, where customary, the Greek alphabets shall be used.

fi) The same sheet of drawings may con­tain several figures. Where figures on two or more sheets form in effect a single com­plete figure, the figures on the several sheets shall be so arranged that the complete figure can be assembled without concealing any part of any of the figures appearing on the various sheets.

(/) The different figures shall be arranged on a sheet or sheets without wasting space, preferably in an upright position, clearly separated from one another.

(k) The different figures shall be num­bered in arabic numerals consecutively and independenily of the numbering of the sheets.

f/j Reference signs not mentioned in the description shall not appear in the drawings, and vice versa.

(m) The same features, when denoted by reference signs, shall, throughout the inter­national application, be denote;d by the same signs.

(n) If the drawings contain a large num­ber of reference signs, it is strongly recom­mended to attach a separate sheet listing aU reference signs and the features denoted by them.


elements de la figure, sauf lorsque futilisa­tion d'une proportion différente est indis­pensable pour la clarté de la figure.

h) La hauteur des chiffres et lettres ne dolt pas étre inférieure å 0,32 cm. L'alphabet latin doit étre utilisé pour les dessins; lors­que cela est usuel, falphabet grec peut étre également utilisé.

(') Une méme feuille de dessins peut con­tenir plusieurs figures. Lorsque des figures apparaissant sur deux feuUles ou plus con­stituent une seule figure complete, elles doi­vent étre présentées de telle sorte que fon puisse assembler la figure complete sans cacher aucune partie d'aucune desdites fi­gures.

j) Les différentes figures doivent étre dis-posées sur une ou plusieurs feuUles, de pré­férence verticalement, chacune étant claire­ment séparée des autres mais sans place per-due.

k) Indépendamment de la numérotation des feuilles, les différentes figures doivent étre numérotées consécutivement, en chiffreS arabes.

/) Des signes de référence non mentionnés dans la description ne croivent pas appa­raitre dans les dessins, et vice versa.

m) Les signes de référence des mémes elements doivent étre identiques dans toute la demande internationale.

n) Si les dessins contiennent un grand nombre de signes de référence, il est vive­ment recommande de joindre ä la demande internationale une feuille distincte qui énu­méré tous les signes de référence et tous les elements qui les portent.


 


11.14 Låter Documents

Rules 10, and 11.1 to ILO, also apply to any document — for example, corrected pages, amended claims — submittöd after the filing of the intemational application.


11.14 Documents ullérieurs

Les régles 10 et 11.1 ä 11.13 s'appliquent également å tous documents — par exem-ple: pages corrigées, revendications modi­fiées — présentés apres le dépöt de la de­mande internationale.


 


11.15 Translations

No designated Office shall require that the translation of an intemational applica­tion filed with it comply with requirements


11.15 Traductions

Aucun office désigne ne peut exiger que la traduction d'une demande internationale déposée auprés de lui remplisse des condi-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           183

figuren, om det ej är nödvändigt att använ­da annan proportion för att klargöra figu­ren.

h) Siffrors och bokstävers höjd får icke vara mindre än 0,32 cm. Det latinska alfa­betet skall användas i ritningar. Då så är bmkligt får dock det grekiska alfabetet an­vändas.

i) Ett och samma blad med ritningar får innehålla flera figurer. Om figurer på två eller flera blad tillsammans bildar en enda fullständig figur, skall de uppställas på så­dant sätt att den fullständiga figuren kan sammanställas utan att någon del av någon av de nämnda figurerna döljes.

j) De olika figurerna skall uppställas på ett eller flera blad, helst med bladet i stå­ende format, och vara tydligt åtskilda från varandra utan att onödiga tomrum uppstår.

k) De olika figurerna skall numreras med arabiska siffror i löpande följd oberoende

r>\r  Klcjrlot-kp  r»iin-*fOrir»rT

av bladens numrering.

1) Hänvisningsbeteckningar som icke an­ges i beskrivningen får icke förekomma på ritningarna och vice versa.

m) För ett och samma element skall samma hänvisningsbeteckning användas ge­nomgående i hela den internationella ansök­ningen.

n) Om ritningarna innehåller ett stort an­tal hänvisningsbeteckningar är det synnerli­gen önskvärt att till den internationella an­sökningen fogas en särskild förteckning över dessa beteckningar med angivande av vad de betecknar.

11.14  Senare ingivna handlingar
Reglerna 10 och  li.l—11.13 Skall tUl-

lämpas även på handlingar — t. ex. rätta­de sidor och ändrade patentkrav — som inges efter det att den intemationella an­sökningen ingavs.

11.15  Översättningar

Designerad myndighet får ej kräva att översättning av internationell ansökan som ingivits tUl denna myndighet skall uppfylla


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


184


 


other than those prescribed för the inter­national application as filed.

Rule 12 Language of the Intemational Application

12.1   The International Application

Any international application shall be filed in the language, or one: of the lan­guages, specified in the agreement con­duded between the Intemational Bureau and the International Searchiag Authority competent for the international searching of that application, provided that, if the agree­ment specifies several languages, the receiv­ing Office may prescribe among the speci­fied languages that language in which or those languages in one of which the inter­national application must be liled.

12.2  Changes in the International
Application

Any changes in the intemational applica­tion, such as amendments and corrections, shall be in the same language as the said application (ef. Rule 66.5).

Rule 13 Unity of Invention 13.1 Requirement

The intemational application shall reläte to one invention only or to a group of in­ventions so linked as to form a single ge­neral inventive concept ("retjuirement of unity of invention").

13.2 Claims of Different Catégories

Rule 13.1 shall be constmed as per-mitting, in particular, either of the foUowing two possibilities:

(i) in addition to an independent claim for a given product, the indusion in the same intemational application of one independent claim for one process speciall),f adapted for the manufacture of the said product, and the indusion in the same intemational ap-


tions autres que celles qui sont prescrites pour la demande internationale teUe que déposée.

Régle 12 Langue de la demande intemationale

12.1   Demande internationale

Toute demande intemationale doit étre déposée dans la langue ou dans fune des langues mentionnées dans faccord conclu entré le Bureau intemational et fadministra­tion chargée de la recherche internationale qui est compétente å fégard de cette de­mande, étant entendu que si cet accord mentionné plusieurs langues, foffice récep­teur peut preserire celle des langues ainsi mentionnées dans laquelle ou celles de ces langues dans fune desquelles la demande intemationale doit étre déposée.

12.2  Changements apportés a la demande
internationale

Tous les changements apportés ä la de­mande internationale, tels que modifica­tions et corrections, doivent étre établis dans la langue de cette demande (ef. régle 66.5).

Régle 13

Unité de Vinvention

13.1   Exigence

La demande intemationale ne peut porter que sur une invention ou sur une pluralité d'inventions liées entré elles de telle sorte qu'eUes ne förment qu'un seul concept in-ventif general (« exigence d'unité de finven­tion »).

13.2  Revendications de catégories
différentes

La régle 13.1 doit étre comprise comme permettant en particulier fune ou fautre des deux possibilités suivantes:

i) outre une revendication indépendante pour un produit donné, finclusion dans la méme demande internationale d'une reven­dication indépendante pour un procéde spé­cialement con?u pour la fabrication dudit produit  et  finclusion  dans  la  méme  de-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

andra krav än de som gäller för den in­temationeUa   ansökningen  vid  ingivandet.


185


Regel 12

Den internationella ansökningens språk 12.1 Den internationella ansökningen

Intemationell ansökan skall vara avfattad på det språk eller på något av de språk som anges i det avtal som ingåtts mellan interna­tionella byrån och den myndighet som är behörig att utföra nyhetsgranskning av ifrå­gavarande ansökan. Om flera språk är an­givna i detta avtal, får den mottagande myn­digheten föreskriva på vilket eller vilka av dessa språk den internationella ansökningen får vara avfattad.

12.2 Ändring i internationell ansökan

Ändring av och rättelse i intemationell ansökan skall avfattas på samma språk som ansökningen (jfr regel 66.5).

Regel 13 Uppfinningens enhet

13.1 Krav

Intemationell ansökan skall hänföra sig tUl endast en uppfinning eller till en grupp uppfinningar som har sådant samband att de ger uttryck för samma uppfinningsidé ("kravet på uppfinningens enhet").

13.2 Patentkrav av olika kategorier

Regel 13.1 skall tolkas så att åtminstone endera av följande två möjligheter är tUl-låtna:

i) i en och samma internationella an­sökan får upptagas, utöver ett oberoende krav avseende visst alster, ett oberoende krav avseende ett förfarande som är särskilt anpassat för tUlverkning av alstret och ett oberoende krav avseende en användning av


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


186


 


plication of one independent claim for one use of the said product, or

(ii) in addition to an independent claim for a given process, the indusion in the same international application of one in­dependent claim for one apparatus or means specifically designed for cari-ying out the said process.


mande intemationale d'une revendication indépendante pour une utilisation dudit pro­duit; ou

ii) outre une revendication indépendante pour un procéde donné, finclusion dans la méme demande internationale d'une reven-dicatioh indépendante pour un appareil ou moyen spécialement conu pour la mise en ceuvre dudit procéde.


 


13.3 Claims of One and the Same Category

Subject to Rule 13.1, it shall be permitted to include in the same intemational applica­tion two or more independent claims of the same category (i.e., product, process, ap­paratus, or use) which cannot readily be covered by a single generic claim.

13.4 Dependent Claims

Subject to Rule 13.1, it shall be permitted to include in the same international applica­tion a reasonable number of dependent claims, claiming specific fonns of the in­vention claimed in an independent claim, even where the features of any dependent claim could be considered as constituting in themselves an invention.


13.3   Revendications d'une seule et méme
catégorie

Sous réserve de la régle 13.1, U est permis d'inclure dans la méme demande interna­tionale deux revendications indépendantes de la méme catégorie ou plus (å savoir: pro­duit, procéde, appareil ou utilisation) qui ne peuvent pas facilement étre couvertes par une seule revendication générique.

13.4  Revendications dépendantes

Sous réserve de la régle 13.1, il est permis d'inclure dans la méme demande intema­tionale un nombre raisonnable de revendica­tions dépendantes, concemant des formes spécifiques de finvention objet d'une reven­dication indépendante, mértie lorsque les caractéristiques d'une ou de plusieurs reven­dications dépendantes peuvent étre consi­dérées comme constituant en elles-mémes une invention.


 


13.5 UtUity Models

Any designated State in which the grant of a utility model is sought on the basis of an international application may, instead of Rules 13.1 to 13.4, apply in respect of the matters regulated in those Rules the provisions of its national la.w conceming UtUity models once the processing of the international application has started in that State, provided that the applicant shall be allowed at least 2 months from the ex­piration of the time limit applicable under Artide 22 to adapt his application to the requirements of the said provisions of the national law.


13.5 Modéles d'ulUiré

Au lieu et place des régles 13,1 å 13.4, tout Etat désigne dans lequel un modéle d'utilité est demande sur la base d'une de­mande internationale peut appliquer, apres que le traitement de la demande intema­tionale a commence dans cet Etat, les dis­positions en la matiére de sa législation nationale; dans ce cas, le déposant dispose, pour adapter sa demande internationale aux exigences desdites dispositions de la légis­lation nationale, d'un délai de deux mois au moins a compter de fexpiration du délai applicable selon fartide 22.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           187

alstret, eller

ii) i en och samma internationella an­sökan får upptagas, utöver ett oberoende krav avseende visst förfarande, ett obe­roende krav avseende en anordning som är särskUt utformad eller ett medel som är särskilt utformat för genomförande av för­farandet.

13.3  Patentkrav av samma kategori

Om ej annat följer av regel 13.1 är det tillåtet att i en och samma internationella ansökan upptaga två eller flera oberoende krav av samma kategori (t. ex. alster, förfa­rande, anordning eller användning) som icke lämpligen kan täckas av ett enda allmänt krav.

13.4  Beroende paientkrav

Om ej annat följer av regel 13.1 är det tillåtet att i en och samma internationella ansökan upptaga ett rimligt antal beroende krav, i vilka skydd sökes för särskilda for­mer aV den uppfinning som omfattas av det oberoende kravet, även om ett eller flera beroende krav omfattar sådant som, taget för sig, skulle kunna anses utgöra en upp­finning.

13.5 Nyttighetsmodeller

Designerad stat för vUken skydd för nyt­tighelsmodell sökes med stöd av intema­tionell ansökan får i stället för reglerna 13.1 —13.4 tillämpa sin nationella lags bestäm­melser på detta område, sedan handlägg­ningen av den internationella ansökningen påbörjats i den staten. I detta fall skall sö­kanden ges en frist på minst två månader, räknat från den dag då den frist som gäl­ler enligt artikel 22 utgår, för att anpassa ansökningen till de krav som uppställes i dessa nationella bestämmelser.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


188


 


Rule 14 The Transmittal Fee 14.1 The Transmittal Fee

(a)   Any receiving Office may require that the applicant pay a fee to it, for its own benefit, for receiving the international ap­plication, transmitting copies to the Inter­national Bureau and the competent Inter­national Searching Authority, and per­forming aU the other tasks which it must perform in connection with the international application in its capacity of receiving Of­fice ("transmittal fee").

(b)   The amount and the due date of the transmittal fee, if any, shall be fbced by the receiving Office.


Régle 14 Taxe de transmission 14.1 Taxe de transmission

a)    Tout office récepteur peut exiger du déposant le paiement, ä son profit, d'une taxe pour la reception de la demande inter­nationale, la transmission de copies au Bu­reau international et ä fadministration com­pétente chargée de la recherche intema­tionale, et faccomplissement de toutes les autres tåches dont est ehargé cet office en relation avec la demande intemationale en sa qualité d'office récepteur («taxe de transmission »).

b)   Le montant de la taxe de transmission, s'U y en a une, et la date å laquelle elle est due sont fixés par foffice récepteur.


 


Rule 15 The International Fee

15.1 Basic Fee and Désignation Fee

Each   international  application   shall  be subject to the payment of £i fee for the benefit of the International Bureau ("inter­national fee") consisttng of (i) a "basic fee," and

(ii) as many "désignation fees" as there are States designated in the intemational application, provided that, where a regional patent is sought for certain designated States, only one désignation fee shaU be due for those States.


Régle 15

Taxe internationale 15.1 Taxe de base et taxes de désignation

Toute demande internationale est soumise au paiement d'une taxe au profit du Bureau international (« taxe internationale ») com­prenant:

i) une « taxe de base » et

ii) autant de « taxes de désignation » que la demande intemationale comporte d'Etats désignés; toutefois, lorsqu'un brevet regional est demande pour certains Etats désignés, une seule taxe de désignation est due pour fensemble de ces Etats.


 


15.2 Amounts (a) The amount of the basic fee shall be: (i) if the international application contains

not more than 30 sheets: US $45.00 or 194

Swiss francs.


15.2 Montants a) Le montant de la taxe de base est de: i) si la demande internationale ne com­porte pas plus de trente feuilles: 45 dollars des Etats-Unis ou 194 francs suisses;


 


(ii) if the intemational application con­tains more than 30 sheets: US $45.00 or 194 Swiss francs plus US Sl.OO or 4.30 Swiss francs per sheet in excess of 30 sheets.


ii) si la demande intemationale comporte plus de trente feuiUes: 45 doUars des Etat-Unis ou 194 francs suisses plus un dollar des Etats-Unis ou 4,30 francs suisses par feuille ä compter de la trente et uiuéme.


(b) The amount of the d«:signation  fee                       b) Le montant de la taxe de désignation

shall be:                                                                        est de:

(i) for each designated State or each group                   i) pour chaque Etat désigne ou chaque


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          189

Regel 14 Vidarebefordringsavgift 14.1  Vidarebefordringsavgift

a)   Mottagande myndighet får taga ut av­gift av sökanden för mottagandet av den in­ternationella ansökningen, för översändan­det av exemplar till internationeUa byrån och till den behöriga internationella nyhets­granskningsmyndigheten samt för utförandet av alla andra uppgifter som åligger den mot­tagande myndigheten i denna egenskap i samband med den intemationella ansök­ningen ("vidarebefordringsavgift").

b)   Skall vidarebefordringsavgift utgå, fast­ställer den mottagande myndigheten avgif­tens storlek och den tidpunkt då avgiften skall betalas.

Regel 1 Internationell avgift

15.1   Grundavgift och designeringsavgifi
För internationell ansökan skall avgift er­
läggas till internationeUa byrån ("interna­
tionell avgift"). Denna avgift består av

i) "gmndavgift",

ii) så många "designeringsavgifter" som motsvarar det antal stater som designeras i den internationella ansökningen; begäres regionalt patent för vissa designerade stater skall emellertid endast en designeringsavgifi utgå för samtiiga dessa stater.

15.2   Belopp

a)  Grundavgiften uppgår till

i) 45 amerikanska dollar eller 194 schweizerfrancs, om den internationella an­sökningen icke innehåller mer än trettio blad,

ii) 45 amerikanska dollar eller 194 schweizerfrancs jämte en amerikansk dollar eller 4,30 schweizerfrancs per blad från och med det trettioförsta, om den internatio­nella ansökningen innehåller mer än trettio blad.

b)  Designeringsavgiften uppgår till

i) 12 amerikanska dollar eller 52 schwei-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


190


 


of designated States for which the same regional patent is sought which does not require the fumishing of a copy under Artide 13: US $12.00 or 52 Swiss francs,

(ii) for each designated State or each group of designated States for which the same regional patent is sought which re­quires the furnishing of a copy under Artide 13: US $14.00 or 60 Swiss francs.


groupe d'Etats désignés pour lesquels le méme brevet regional est demande, qui ne demande pas la transmission d'une copie selon fartide 13: 12 dollars des Etats-Unis ou 52 francs suisses;

ii) pour chaque Etat désigne ou chaque groupe d'Etats désignés pour lesquels le méme brevet regional est demande, qui de­mande la transmission d'une copie selon fartide 13: 14 dollars des Etats-Unis ou 60 francs suisses.


 


15,3 Mode of Payment

(a)   The international fee shall be collected by the receiving Office.

(b)  The international fee shall be payable in the currency prescribed by the receiving Office, it being understood that, when trans-ferred by the receiving Office to the Inter­national Bureau, it shall be freely convert­ible into Swiss currency.


15,3 Mode de paiement

a) La taxe internationale est perue par foffice récepteur.

/)) La taxe internationale doit étre payée dans Ja monnaie prescrite par foffice ré­cepteur, étant entendu que, lors de son transfert par cet office au Bureau interna­tional, elle doit étre librement convertible en monnaie suisse.


 


15.4 Time of Payment

(a) The basic fee shall be due on the date of receipt of the intemational application. However, any receiving Office may, at its discretion, notify the applicant of any lack of receipt or insufficiency of any amount received, and permit applicants to pay the basic fee låter, without loss of the interna­tional filing date, provided that:


15.4 Dale du paiement

a) La taxe de base est due ä la date de reception de la demande internationale. Toutefois, tout office récepteur peut, ä sa discretion, notifier au déposant qu'il n'a pas refu cette taxe ou que le montant refu est insuffisant, et fautoriser å la payer plus tärd, sans perte de la date du dépot inter­national, å condition que:


 


(i) permission shall not be given to pay låter than 1 month after the date of receipt of the intemational application;

(ii) permission may not be subject to any extra charge.

(b) The désignation fee may be paid on the date of receipt of the international application or on any låter date but, at the latest, it must be paid before the expiration of one year from the priority date.


i) fautorisation ne soit pas donnée d'ef-fectuer un paiement apres fexpiration d'un mois ä compter de la date de reception de la demande internationale;

ii) fautorisation ne soit pas assujettie å une surtaxe.

b) La, taxe de désignation peut étre payée ä la date de reception de la demande inter­nationale ou å toute autre date ultérieure, mais elle doit étre payée au plus tärd avant fexpiration d'une année å compter de la date de priorité.


 


15,5 Partial Payment

(a) If the applicant specifies the States to which he wishes any amount paid to be applied as désignation fee, the amount shall


35.5 Paiement partiel

a) Si le déposant precise ceux des Etats pour lesquels il désire que toute somme versée par lui soit considérée comme taxe


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           191

zerfrancs för varje sådan designerad stat el­ler grupp designerade stater för vUka sam­ma regionala patent sökes och som icke kräver at få tillgång titt avskrift enligt arti­kd 13,

ii) 14 amerikanska dollar eller 60 schwei­zerfrancs för varje sådan designerad stat eller gmpp designerade stater för vilka sam­ma regionala patent sökes och som kräver att få tillgång till avskrift enligt artikel 13.

15.3 Betalningssätt

a)   Den internationella avgiften skall beta­las till den mottagande myndigheten.

b)   Den internationella avgiften skall er­läggas i den valuta som den mottagande myndigheten föreskriver. Denna valuta skall vara fritt konvertibel till schweizer­francs när den överföres från den motta­gande myndigheten till internationella by-

15.4 Tidpunkt för betalning

a)   Grundavgiften förfaller till betalning
den dag då den internationella ansökningen
mottages. Mottagande myndighet får dock
efter eget gottfinnande underrätta sökanden
om att myndigheten icke erhållit avgiften
eller att det erhållna beloppet är otillräck­
ligt samt ge sökanden tillstånd att erlägga
avgiften senare utan att den internationella
ingivningsdagen går förlorad, varvid dock

i) tillstånd icke får ges att betala avgiften senare än en månad från den dag då den in­ternationella ansökningen mottogs,

ii) någon ytterligare avgift icke får ut­tagas för sådant tillstånd.

b)   Designeringsavgiften får betalas den
dag då internationella ansökningen mottogs
eller senare, men den skall betalas senast ett
år från prioritetsdagen.

15.5  OtUlräcklig betalning

a) Om sökanden lämnar uppgift på de sta­ter för vilka han önskar att av honom erlagt belopp skall anses vara designeringsavgifi,


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


192


 


be applied accordingly to the number of States which are covered by the amount in the order specified by the applicant.

(b)       If the applicant does not specify any such wish and if the amount or amounts received by the receiving Office are higher than the basic fee and one désignation fee but lower than what is due according to the number of the designated States, any amount in excess of the basic fee and one désignation fee shall be treated as désigna­tion fees for the States following the State first named in the request and in the order in which the States are designated in the re­quest up to and including that designated State for which the total amount of the désignation fee is covered by the amount or amounts received.

(c)        The désignation fee for the first men­tioned State belonging to a group of States for which the same regional patent is sought and which is specified under paragraph (a) or which is reached under paragraph (b) shall, for the purposes of tiie said para­graphs, be considered as covering also the other States of the said group.

15.6 Re fund

(a) The international fee shall be refunded to the applicant if the determination under Artide 11(1) is negative.


de désignation, cette somme est ventilée en consequence, dans fordre indiqué par le déposant, entré ceux des Etats dont la taxe de désignation est couverte par le montant versé.

b)     Si le déposant ne fournit pas une telle precision et si la somme refue par foffice récepteur est supérieure å la taxe de base et å une taxe de désignation, mais inférieure au montant qui serait du suivant le nombre des Etats désignés, le montant excédant le total de la taxe de base et d'une taxe de désignation est considéré comme taxe de désignation pour les Etats suivant 1'Etat nommé en premier lieu dans la requéte et dans fordre de désignation de ces Etats dans la requéte, jusques et y compris celui des Etats désignés pour lequel le montant integral de la taxe de désignation est encore couvert par la somme versée.

c)     Tous les Etats d'un groupe d'Etats dé­signés pour lesquels le méme brevet regional est demande sont considérés comme cou­verts par la taxe de désignation afférente å celui de ces Etats qui est mentionné en pre­mier lieu, si cet Etat est precise au sens de falinéa a) ou si le montant de la taxe est couvert pour cet Etat au sens de falinéa b).

15.6 Remboursement

a) La taxe internationale est remboursée au déposant si la constatation mentionée å fartide 11.1) est negative.


 


(b) In no other case shall the intemational fee be refunded.


b) La taxe intemationale n'est remboursée en aucun autre cas.


 


Rule 16 The Search Fee 16.1 Right to Ask for a Fee

(a) Each International Sear;hing Author­ity may requue that the applicant pay a fee ("search fee") for its own benefit for carry­ing out the international searcli and for per­forming all other tasks entmsted to Inter­national Searching Authorities by the Treaty and these Regulations.


Régle 16 Taxe de recherche 16.1 Droit de demander une taxe

a) Toute administration chargée (Je la recherche internationale peut exiger du dé­posant le paiement, å son profit, d'une taxe pour fexécution de la recherche intema­tionale et pour faccomplissement de toutes les autres tåches confiées aux administra­tions chargées de la recherche intemationale par le traité et par le present réglement d'exécution (« taxe de recherche »).


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          193

skall detta bdopp i enlighet med sökandens uppgift och i den ordning han angivit för­delas mellan de stater vilkas designeringsav­gifi täckes av det inbetalade beloppet.

b)  Om sökanden icke lämnar sådan upp­gift och om det belopp som den mottagande myndigheten erhållit är större än gmndav-giften och en designeringsavgift men mindre än det belopp som hade bort erläg­gas med hänsyn till antalet designerade sta­ter, skall det belopp som överstiger summan av gmndavgiften och en designeringsavgift anses utgöra designeringsavgift för de stater som följer efter den stat som nämnts först i anhållan, i den ordning dessa stater designe­rats i anhållan, till och med den designe­rade stat för vUken hela designeringsavgif­ten täckes av det mbetalade beloppet.

c)   Samtliga designerade stater som tiUhör en gmpp stater för vilka samma regionala patent sökes skall anses täckta av designe­ringsavgiften för den först nämnda av dessa stater, om denna stat anges på sätt sägs un­der a eller om avgiften för denna stat täc­kes enligt vad som sägs under b.

15.6 Återbetalning

a)   Den internationella avgiften skall åter­betalas tUl sökanden om den mottagande myndigheten vid prövning enligt artikel 11.1 finner att ansökningen inte uppfyller de krav som anges i nämnda artikel.

b)   Den intemationella avgiften skall icke återbetalas i något annat fall.

Regel 16

Nyhetsgranskningsavgift 16.1 Rätt att taga ut avgift

a) Intemationell nyhetsgranskningsmyn­dighet får taga ut avgift av sökanden för ny­hetsgranskningen och för utförandet av alla andra uppgifter som enligt konventionen och dessa tiUämpningsföreskrifter åligger in­ternationell nyhetsgranskningsmyndighet ("nyhetsgranskningsavgift").

n Riksdagen 1977178. 1 siiml. Nr I. Dd B


Prop. 1977/78:1. Dd B


194


 


(b) The search fee shall be collected by the receiving Office. It shall be payable in the currency prescribed by that Office, it being understood that, if that currency is not the same as the currency of the State in which the International Searching Au­thority is located, the search fee, when transferred by the receiving Office to that Authority, shaU be freely convertible into the currency of the said State. Äs to the time of payment of the search fee, Rule 15.4fflj shall apply.


b) La taxe de recherche est perjue par foffice récepteur. Elle doit étre payée dans la monnaie prescrite par cet office; toute­fois, si cette monnaie n'est pas ceUe de fEtat 011 fadministration chargée de la recherche intemationale a son siége, la taxe de recher­che doit, lors de son transfert par foffice récepteur ä cette administration, étre libre­ment convertible en la monnaie de cet Etat. La régle 15.4a) s'applique pour le délai de paiement de la taxe de recherche.


 


16.2 Refund

The search fee shall be refunded to the applicant if the determination under Artide 11(1) is negative.


16.2 Remboursement

La taxe de recherche est remboursée au déposant si la constatation mentionné k fartide 11.1) est negative.


 


16.3 Partial Refund

Where the intemational application claims the priority of an earlier inttsrnational ap­plication which has been the subject of an international search by the same Interna­tional Searching Authority, that Authority shall refund the search fee paid in connec­tion with the låter international application to the extent and under the conditions provided for in the agreement under Artide I6(i)(b), if the international search report on the låter international application could wholly or partly be based on the results of the intemational search effected on the ear-Uer international application.


16.3 Remboursement partiel

Lorsque la demande intemationale reven­dique la priorité d'une demande interna­tionale antérieure pour laqueUe une recher­che intemationale a été effectuée par la méme administration chargée de la recher­che intemationale, et lorsque le rapport de recherche internationale relatif ä la deman­de internationale postérieure peut se baser, en tout ou en partie, sur les resultats de la recherche intemationale antérieure, ladite administration rembourse la taxe de recher­che qui a été payée en relation avec la demande internationale postérieure, dans la mesure et aux conditions établies dans fac­cord mentionné å fartide 16.3)b).


 


Rule 17 The Priority Document 11.1 Obligation to Submit Copy of Earlier National Application (a) Where the priority of an earlier na­tional application is claimed under Artide 8 in the international application, a copy of the said national  application, certified  by the authority with which it v/as fUed ("the priority  document"),   shall,  unless  already filed with the receiving Office, together with


Régle 17 Document de priorité 17.1 Obligation de presenter une copie d'une demande nationale antérieure a) Si la demande intemationale revendi­que selon fartide 8 la priorité d'une de­mande nationale antérieure, une copie de cette demande nationale, certifiée conforme par fadministration auprés de laqueUe elle a  été déposée  («document  de  priorité»), doit, si eUe n'a pas déjä été déposée auprés


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          195

b) Nyhetsgranskningsavgiften skall upp­bäras av den mottagande myndigheten. Den skall erläggas i den valuta som denna myn­dighet föreskriver. Är den föreskrivna valu­tan icke valuta 1 den stat i vilken den inter­nationella nyhetsgranskningsmyndigheten har sitt säte, skall avgiften vara fritt kon­vertibel till den statens valuta vid överfö­ring från den mottagande myndigheten till den internationella nyhetsgranskningsmyn­digheten. 1 fråga om tidpunkt för betalning­en av nyhetsgranskningsavgiften gäller re­gel 15.4.a.

16.2    Återbetalning Nyhetsgranskningsavgiften skall återbeta­las till sökanden om den mottagande myn­digheten vid prövning enligt artikel 11.1 finner att ansökningen icke uppfyller de krav som anges i nämnda artikel.

16.3    Återbetalning av dd av avgifien

Om den internationella ansökningen inne­håller yrkande om prioritet från tidigare internationell ansökan, som har varit före­mål för nyhetsgranskning vid samma inter­nationella nyhetsgranskningsmyndighet, och den internationella nyhelsgranskningsrap­porten rörande den senare internationella ansökningen kan helt eller delvis grundas på resultaten av den föregående internationella nyhetsgranskningen, skall denna myndighet återbetala den nyhetsgranskningsavgift som betalats i samband med den senare interna­tionella ansökningen i den utsträckning och på de villkor som föreskrives i den överens­kommelse som avses i artikel 16.3.b.

Regel 17

Prioriletshandling

17.1 Skyldighet att inge avskrift av tidigare

nationell ansökan

a) Yrkas i internationell ansökan prioritet

från tidigare nationell ansökan enligt artikel

8, skall sökanden inom  16 månader från

prioriletsdagen eller, i det fall som avses i

artikel 23.2, senast då ansökningen enligt

begäran  skall handläggas  eller prövas  till

internationella byrån inge en av den myndig-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


196


 


the intemational application, be submitted by the applicant to the Intemational Bureau not låter than 16 months after the priority date or, in the case referred to in Artide 23(2), not låter than at the time processing or examination is requested.

(b) If the applicant fails to comply with the requirement under paragiraph (a), any designated State may disregard the priority claim.

fe) The Intemational Bureau shall record the date on which it received the priority document and shall notify the applicant and the designated Offices accordingly.


de foffice récepteur avec la demande inter­nationale, étre présentée par le déposant au Bureau intemational au plus tärd å fexpira­tion d'un délai de seize mois å compter de la date de priorité ou, dans le cas mentionné ä fartide 23.2), au plus tärd ä la date oii U est demande qu'U soit procéde au traitement ou ä fexamen de la demande.

b)   Si le déposant ne se conforme pas å la prescription de falinéa a), tout Etat désigne peut ne pas tenir compte de la revendication de priorité.

c)   Le Bureau international inscrit la date de reception du document de priorité et la notifie au déposant et aux offices désignés.


 


17.2 Availabality of Copies

(a)  The International Bureau shaU, at the
specific request of the designated Office,
promptly but not before the expiration of
the time limit fixed in Rule 17.1 fa), fumish
a copy of the priority document to that
Office. No such Office shaU ask the appU­
cant himself to fumish it witb a copy, ex­
cept where it requires the furnishing of a
copy of the priority document together with
a certified translation thereof. The applicant
shall not be required to furnish a certified
translation to the designated Office before
the expiration of the appUcable time limit
under Artide 22.

(b)   The International Bureau shall not
make copies of the priority document avail­
able to the public prior to the intemational
publication of the intemational application.

fe) Paragraphs fa) and (b) shaU apply also to any earlier intemational application whose priority is claimed in the subsequent international application.


17.2 Obtention de copies

a)  Le Bureau international, sur demande
expresse de foffice désigne, adresse, dés que
possible apres fexpiration du délai fixé dans
la régle 17.1a), une copie du document de
priorité å cet office. Aucun office désigne
ne doit demander de copie au déposant,
sauf lorsqu'il demande la remise d'une co­
pie du document de priorité avec une tra­
duction certifiée conforme de ce document.
Le déposant n'a pas fobligation de remettre
une traduction certifiée conforme å foffice
désigne avant fexpiration du délai applicable
selon fartide 22.

b)   Le Bureau intemational ne met pas
å la disposition du public des copies du
document de priorité avant la publication
internationale de la demande internationale.

c)  Les alinéas a) et b) s'appliquent égale­
ment ä toute demande internationale anté­
rieure dont la priorité est revendiquée dans
la demande internationale postérieure.


 


Rule 18 The Applicant

18.1 Residence

(a) Subject to the provisions of para­graph (b), the question whether an appli­cant is a resident of the Contractmg State


Régle 18

Déposant 18.1 Domicile

a) Sous réserve de falinéa b), la deter­mination du domicile du déposant dépend de la législation nationale de fEtat contrac-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

het tiU vilken den nationella ansökningen in­gavs bestyrkt avskrift av denna ansökan ("prioritetshandling"), om sådan avskrift ic­ke ingivits till den mottagande myndigheten samtidigt med den intemationella ansök­ningen.


197


b)  Iakttager sökanden icke vad som sägs
under a, får designerad stat bortse från
prioritetsyrkandet.

c)    Internationella byrån skall anteckna
dagen för mottagandet av prioritetshand­
lingen och meddela sökanden och de de­
signerade myndighetema vilken dag hand­
lingen mottogs.

17.2 Möjlighet att erhålla avskrifter

a)       Internationella byrån skall på uttryck­lig begäran av designerad myndighet snarast efter utgången av den i regel 17.l.a fastställ­da fristen tiUställa denna myndighet avskrift av prioritetshandlingen. Designerad myn­dighet får ej begära att sökanden själv skall inge sådan avskrift utom om myndigheten begär att avskrift av prioritetshandlingen skall inges tillsammans med bestyrkt över­sättning av denna handling. Sökanden är ic­ke skyldig att inge bestyrkt översättning till designerad myndighet före utgången av den frist som gäller enligt artikel 22.

b)      Internationella byrån får ej tillhanda­hålla allmänheten avskrifter av prioritets­handling innan den internationella publice­ringen av den internationeUa ansökningen ägt rum.

c)       Vad som sägs under a och b gäller även i fråga om tidigare internationell an­sökan från vilken prioritet begäres i den senare internationeUa ansökningen.

Regel 18 Sökanden 18.1 Hemvist

a) Om ej annat följer av vad som sägs un­der b, skall frågan om sökanden har hem­vist i den fördragsslutande stat i vilken han


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


198


 


of which he claims to be a resident shaU dépend on the national law of that State and shall be decided by the receiving Office. (b) In any case, possession of a real and effective industrial or commercial establish­ment in a Contracting State shaU be con­sidered residence in that State.


tant ou il prétend étre domicile et est tran-chée par foffice récepteur.

b) De toute fa9on, la possession d'un eiablissement industriel ou commercial ef­fectif et sérieux dans un Etat contractant est considérée comme constituant domicile dans cet Etat.


 


18,2 Nationality

(a)   Subject to the provisions of paragraph (b), the question whether an applicant is a national of the Contracting State of which he claims to be a national shall dépend on the national law of that State; and shall be decided by the receiving Office.

(b)  In any case, a legal entiity constituted according to the national law of a Con­tracting State shall be considered a national of that State.


18.2 Nationalité

a)    Sous réserve de falinéa b), la deter­mination de la nationalité du déposant dé­pend de la législation nationale de fEtat contractant dont il prétend étre le national et est tranchée par foffice récepteur.

b)    De toute fa?on, une personne morale constituée conformément å la législation d'un Etat contractant est considérée comme ayant la nationalité de cet Etat.


 


18.3 Several Applicants: Same for AU Designaled States If all the applicants are applicants for the purposes of all designated States, the right to filé an international application shall exist if at least one of them is entitied to filé an international application according to Artide 9.


18.3 Plusieurs déposants: les mémes pour tous les Elats désignés S'il y a plusieurs déposants et s'ils sont tous déposants pour tous les Etats désignés, le droit de déposer une demande intema­tionale existe si fun au moins d'entre eux est habilité ä déposer une demande interna­tionale conformément a fartide 9.


 


18.4 Several Applicants: Different for Different Designaled Slales

(a)    The intemational application may in­dicate different applicants for the purposes of different designated States, provided that, in respect of each designated State, at least one of the applicants indicated for the purposes of that State is entitled to filé an intemational application according to Arti­de 9.

(b)   If the condition referre;d to in para­graph ffl) is not fulfilled in respect of any designated State, the désignation of that State shall be considered not to have been made.

(c)    The International Bureau shall, from time to time, pubUsh infomiation on the various national laws in respect of the question who is qualified (inventor, suc­cessor in title of the inventor, owner of the


18.4 Plusieurs déposants: différents pour différents Elats désignés a) La demande internationale peut indi­quer différents déposants pour différents Etats désignés si, pour chaque Etat désigne, fun au moins des déposants indiqués pour cet Etat est habilité ä déposer une demande internationale conformément ä fartide 9.

b)    Si la condition figurant å falinéa a) n'est pas remplie ä fégard d'un Etat désigne, la désignation de cet Etat est considérée comme n'ayant pas été faite.

c)     Le Bureau intemational publie de temps ä autre des informations relatives aux diverses législations nationales, précisant qui, aux termes de ces législations, a qualité (inventeur, ayant cause de fmventeur, titu-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           199

påstår sig ha hemvist avgöras av den mot­tagande myndigheten med tillämpning av nämnda stats nationella lag.

b) Den som faktiskt driver industriell eller kommersiell rörelse i en fördragsslutande stat skall i vart fall anses ha hemvist i den staten.

18.2  Nationalitet

a)   Om ej annat följer av vad som sägs un­der b, skall frågan om sökanden är med­borgare i den fördragsslutande stat i vil­ken han påstår sig vara medborgare avgöras av den mottagande myndigheten med till­lämpning av nämnda stats nationeUa lag.

b)  Juridisk person som bildats enligt en fördragsslutande stats nationella lag skall i vart fall anses vara medborgare i den sta­ten.

18.3  Flera sökande; samma för alla desig­
nerade stater

Om ansökan göres av flera sökande och samtliga är sökande såvitt avser alla desig­nerade stater, föreligger rätt att inge inter­nationell ansökan om minst en av sökandena enligt artikel 9 är berättigad att inge sådan ansökan.

18.4  Flera sökande; olika för olika designe­
rade stater

a) I internationell ansökan får anges olika sökande såvitt avser olika designerade sta­ter. I fråga om varje designerad stat måste dock minst en av de sökande som angivits för denna stat enligt artikel 9 vara berätti­gad att inge internationell ansökan.

b)   Är det viUkor som avses under a icke uppfyllt i fråga om viss designerad stat, skall anses som om designering av denna stat icke ägt mm.

c)   Intemationella byrån skall fortlöpande publicera upplysningar rörande olika na­tioneUa lagars föreskrifter om vem som är berättigad att inge nationell ansökan (upp­finnare, uppfinnarens rättsinnehavare, den


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


200


 


invention, or other) to fUe a national ap­plication and shall accompany such infor­mation by a warning that the effect of the international appUcation in ainy designated State may dépend on whethfsr the person designated in the international application as applicant for the purposes of that State is a person who, under the national law of that State, is qualified to filé a national application.

18.5 Change in the Person or Name of the Applicant Any change in the person or name of the applicant shall, on the request of the appUcant or the receiving Office, be re­corded by the International Bureau, which shall notify the interested Intemational Se­arching Authority and the designated Of­fices accordingly.


laire de finvention, etc.) pour déposer ane demande nationale; il joint å ces informa­tions favertissement que les effets de la demande intemationale dans un Etat dé­signe peuvent dépendre de la question de savoir si la personne indiquée dans la de­mande internationale en tant que déposant aux fins de cet Etat est habilitée, selon la législation nationale de cet Etat, å déposer une demande nationale.

18.5 Changement quant å la personne ou au nom du déposant Tout changement quant k la personne ou au nom du déposant est, sur requéte du déposant ou de foffice récepteur, enregistré par le Bureau international, qui le notifie ä fadministration intéressée chargée de la recherche internationale et aux offices dé­signés.


 


Rule 19 The Competent Receiving Office

19.1 Where to FUe

(a)    Subject to the provisions of para­
graph (b), the international application shall
be filed, at the option of the applicant, with
the national Office of or acting for the
Contracting State of which the applicant is
a resident or with the nationall Office of or
acting for the Contracting State of which
the applicant is a national.

(b)  Any Contracting State miay agree with
another Contracting State or any inter­
govemmental organization that the national
Office of the latter State or the intergovern­
mental organization shall, for aU or some
purposes, act instead of the national Office
of the former State as receiving Office for
applicants who are residents or nationals of
that former State. Notwithstanding such
agreement, the national Office of the former
State shaU be considered the competent re­
ceiving Office for the purposes of Artide
15(5).

fe) In connection with any décision made under Artide 9(2), the Assembly shaU ap-


Régle 19 Office récepteur competent 19.1 Oii déposer

a)  Sous réserve de falinéa b), la demande
intemationale est déposée, au choix du dé­
posant, soit auprés de foffice national de
fEtat contractant oii il est domicilié ou de
foffice agissant pour ce dernier, soit auprés
de foffice national de fEtat contractant
dont il est le national ou de foffice agissant
pour cet Etat.

b)    Tout Etat contractant peut convenir avec un autre Etat contractant ou avec toute organisation intergouvernementale que fof­fice national de ce dernier Etat ou cette organisation intergouvernementale peut, ä toutes les fins ou å certaines d'entre eUes, agir, å la place de foffice national du pre­mier Etat, en tant qu'office récepteur pour les déposants qui sont domiciliés dans ce premier Etat ou en sont les nationaux. Non­obstant cet accord, foffice national du premier Etat est considéré comme étant foffice récepteur competent pour fapplica­tion de fartide 15,5).

c)     En relation avec toute décision selon fartide   9,2),   fAssemblée   désigne   foffice


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

som har äganderätt till uppfinningen, m. fl.) jämte en erinran om att rättsverkan av internationell ansökan i en designerad stat kan vara beroende av huruvida den som i den internationdla ansökningen anges som sökande såvitt avser denna stat enligt den statens nationella lag är berättigad att inge nationell ansökan.


201


18.5 Byte av sökande eller ändring av den­nes namn Byte av sökande eller ändring av dennes namn skall på begäran av sökanden eller den mottagande myndigheten antecknas av internationella byrån, som skall underrätta berörd internationell nyhetsgranskningsmyn­dighet samt designerade myndigheter om bytet eller ändringen.

Regd 19 Behörig mottagande myndighet 19.1 Plats för ingivande av ansökan

a)  Om ej annat följer av vad som sägs un­
der b, skall internationell ansökan enligt
sökandens val inges tUl den nationella pa­
tentmyndigheten i den fördragsslutande stat
i vilken han har hemvist eller den patent­
myndighet som verkar för den staten eller
tUl patentmyndigheten i den fördragsslutan­
de stat i vilken han är medborgare eller den
patentmyndighet som verkar för den staten.

b)    Fördragsslutande stat får avtala med annan fördragsslutande stat eller med mel­lanstatiig organisation att sistnämnda stats nationella patentmyndighet eller den mel­lanstatliga organisationen skall helt eller del­vis i stället för den förstnämnda statens na­tionella patentmyndighet tjänstgöra som mottagande myndighet för sökande som har hemvist i eller är medborgare i förstnämnda stat. Även om sådan överenskommelse träf­fats, skall förstnämnda stats nationella pa­tentmyndighet anses vara behörig motta­gande myndighet vid tillämpning av artikel 15.5.

c)     I samband med beslut enligt artikel 9.2 skall församlingen utse den nationella


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


202


 


point the national Office or the intergovern­mental organization which wUl act as receiv­ing Office for applications of residents or nationals of States specified by the Assem­bly. Such appointment shall require the previous consent of the said national Of­fice or intergovernmental organization.


national ou forganisation intergouvernemen­tale qui agira en tant qu'office récepteur pour les demandes déposées par des per­sonnes domiciliées dans les Etats déterminés par fAssemblée ou par des nationaux de ces Etats. Cette désignation exige faccord préalable de cet office national ou de cette organisation intergouvernementale.


 


19.2 Several Applicants

ffl) If there are several applicants and they have no common agent, their common re­presentative within the meaning of Rule 4.8 shall, for the purposes of the application of Rule 19.1, be considered the applicant.

(b) If there are several applicants and they have a common agent, the applicant first named in the request who is e;ntitled to filé an international application according to Artide 9 shall, for the purposes of the application of Rule 19.1, be considered the applicant.


19.2 Plusieurs déposants

fl) S'il y a plusieurs déposants qui n'ont pas de mandataire commun, leur represen­tant commun au sens de la régle 4.8 est, aux fins de fapplication de la régle 19.1, con­sidéré comme le déposant.

b) S'il y a plusieurs déposants qui ont un mandataire commun, le déposant nommé en premier lieu dans la requéte qui est ha­bilité ä déposer une demande internationale conformément ä fartide 9 est, aux fins de fapplication de la régle 19.1, considéré com­me le déposant


 


19.3 Publication of Fact of Delegalion of Duties of Receiving Office (a) Any agreement referred to in Rule 19.1 fö) shall be promptly notified to the International Bureau by the Contracting State which delegates the duties of the re­ceiving Office to the national Office of or acting for another Contractinjj State or an intergovernmental organization.


19.3 Publication du fait de la delegation des tåches de Voffice récepteur a) Tout accord vise å la régle 19.16) est notifié å bref délai au Bureau international par 1'Etat contractant qui délégué les tåches d'office récepteur å foffice national d'un autre Etat contractant ou å foffice agissant pour ce dernier, ou encore å une organisa­tion intergouvernementale.


 


(b) The International Bureau shall, promptly upon receipt, pubUsh the notifica­tion in the Gazette.


b) Le Bureau international publie å bref délai la notification dans la gazette.


 


Rule 20

Receipt of the International Application 20.1 Date and Number

ffl) Upon receipt of papers purporting to be an international application, the receiving Office shall inddibly mark the date of ac­tual receipt in the space provided for that purpose in the request form of each copy received and one of the numbers assigned by the International Bureau to that Office


Régle 20

Reception de la demande internationale 20.1 Date et numéro

fl) A la reception des documents consti­tuant prétendument une demande intema­tionale, foffice récepteur appose, d'une ma­niére indélébile, dans fespace prévu ä cet effet dans le formulaire de requéte de cha­que exemplaire re?u et de chaque copie refue, la date de reception effective et, sur


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           203

patentmyndighet eller den mellanstatliga organisation som skall tjänstgöra som mot­tagande myndighet för ansökningar som in­ges av sökande som har hemvist i en av församlingen angiven stat eller är medbor­gare i sådan stat. Nationell patentmyndig­het eller mellanstatiig organisation får utses att tjänstgöra som mottagande myndighet för sådana ansökningar endast om den i förväg samtyckt härtill.

19.2 Flera sökande

a)          Göres ansökan av flera sökande och har de ej gemensamt ombud, skall vid tUl-lämpning av regel 19.1 som sökande anses den som enligt regel 4.8 är deras gemen­samma företrädare.

b)    Göres ansökan av flera sökande och har de gemensamt ombud, skall vid tillämp­ning av regel 19.1 som sökande anses den i anhållan först nämnde sökande, som enligt artikel 9 är berättigad att inge internatio­nell ansökan.

19.3 Publicering av att mottagande myndig­hets uppgifter överlåtits

a)        Fördragsslutande stat som överlåter de uppgifter som ankommer på mottagande myndighet till annan fördragsslutande stats nationella patentmyndighet eller patentmyn­dighet som verkar för denna stat eller till mellanstatiig organisation skall omgående underrätta internationella byrån om överens­kommelse som avses i regel 19.1.b.

b)   InternationeUa byrån skall omgående publicera underrättelsen i sin officiella tid­ning.

Regel 20

Mottagande av internationell ansökan 20.1 Datum och nummer

a) Vid mottagandet av handlingar som ut­ges för att utgöra en internationell ansökan skall den mottagande myndigheten på där­för avsedd plats i varje mottaget exemplar av formulär för anhållan med beständig skrift ange dagen för det faktiska mottagan­det samt på varje blad  i varje  mottaget


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


204


 


on each sheet of each copy received.

(b) The place on each sheet where the date or number shall be marked, and other details, shall be specified in the Administra­tive Instructions.


chaque feuille de chaque exemplaire re9U et de chaque copie re9ue, fun des numéros assignés par le Bureau international å cet office.

b) La place oii, sur chaque feuUle, la date ou le numéro doivent étre apposés, ainsi que d'autres details, sont specifies dans les instructions administratives.


 


20.2 Receipt on Different Days

(a)    In cases where all the sheets per­
taining to the same purported intemational
application are not received on the same day
by the receiving Office, that Office shall
correct the date marked on the request
(still leaving legible, however, the earlier
date or dates already marked) so that it
indicates the day on which the papers com-
pleting the international application were
received, provided that

(i) where no invitation under Artide 11 (2)ffl) to correct was sent to the applicant, the said papers are received within 30 days from the date on which sheets were first received;

(ii) where an invitation under Artide 11 (2)fa) to correct was sent to the applicant, the said papers are received v/ithin the ap­plicable time limit under Rule 20.6;

(ni) in the case of Artide 14(2), the miss­ing drawings are received within 30 days from the date on which the incomplete pa­pers were filed;

(iv) the absence or låter receipt of any sheet containing the abstract or part thereof shall not, in itself, require any correetion of the date marked on the request.

(b)   Äny sheet received on a date låter
than the date on which sheets were first
received shall be marked by the receiving
Office with the date on which it was re­
ceived.


20.2 Reception a des jours différents

a)  Dans les cas oii toutes les feuiUes ap­
partenant a une méme prétendue demande
intemationale ne sont pas refues le méme
jour par foffice récepteur, ce dernier corrige
la date apposée sur la requéte (en laissant
toutefois lisibles la ou les dates antérieures
déjä apposées) en indiquant la date de re­
ception des documents complétant la de­
mande internationale, å condition que:

i) lorsqu'aucune invitation å corriger selon fartide 11.2)a) n'a été envoyée au déposant, lesdits documents soient reus dans les trente jours ä compter de la date ä laquelle des feuilles ont été re?ues pour la premiére fois;

ii) lorsqu'une invitation å corriger selon fartide 11.2)a) a été envoyée au déposant, lesdits documents soient refus dans le délai applicable selon la régle 20.6;

iii) dans le cas de fartide 14.2), les des­sins manquants soient re?us dans les trente jours å compter de la date å laquelle les documents incomplets ont été déposés;

iv) le fait qu'une feuille contenant fabrégé ou une partie de fabrégé manqué, ou qu'elle est refue en retard, n'exige pas la correetion de la date indiquée sur la re­quéte.

b)   L'office récepteur appose, sur toute
feuille refue å une date postérieure å celle
011 des feuilles ont été refues pour la pre­
miére fois, la date de la reception de ladite
feuille.


 


20.3 Corrected International Application

In the case referred to in Artide ll(2)f&), the receiving Office shall correct the date marked on the request (still leaving legible.


20.3 Demande internaiionale corrigée

Dans le cas vise å fartide 11.2)6), foffice récepteur corrige la date apposée sur la requéte (en laissant toutefois lisibles la ou


 


Prop. 1977/78:1. Del B                                                                                                                         205

exemplar av ansökningshandlingarna an­bringa ett av de nummer som myndigheten fått sig tilldelade av intemationella byrån.

b) Bestämmelser om var datum och num­mer skall tnges på bladen samt andra när­mare bestämmelser ges i de administrativa föreskriftema.

20.2 Mottagande olika dagar

a)  I de fall samtliga blad i vad som utges
för att vara en internationell ansökan icke
inkommer tUl den mottagande myndigheten
samma dag, skall denna myndighet ändra
det datum som angivits på anhållan (varvid
dock tidigare angivet datum eller tidigare
angivna data skall kvarstå läsbara) till att
avse dagen för mottagandet av de handlmg-
ar som kompletterar den internationeUa an­
sökningen, under fömtsättning att,

i) om anmodan att vidtaga rättelse i en­lighet med artikel 11.2.a icke har sänts till sökanden, nämnda handlingar mottages inom trettio dagar från den dag då hand­lingar först mottagits,

ii) om anmodan att vidtaga rättelse i en­lighet med artikel H.2.a har sänts tUl sö­kanden, nämnda handlingar mottages inom den frist som gäller enligt regel 20.6,

ui) i det fall som avses i artikel 14.2, de saknade ritningarna mottages inom trettio dagar från den dag då de ofullständiga handlingama ingavs,

varvid dock,

iv) om blad som innehåller sammandrag eller del av sammandrag saknas eller mot­tages för sent, detta icke skall medföra att det datum som angivits på anhållan skall ändras.

b)  Den mottagande myndigheten skall på
varje blad som mottages efter den dag då
blad först mottagits ange dagen för motta­
gandet av detta blad.

20.3 Rättad internationell ansökan

I fall som avses i artikel 11.2.b skall den mottagande myndigheten ändra det datum som angivits på anhållan (varvid dock tidi-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


206


 


however, the earlier date or dates already marked) so that it indicates the day on which the last required corre;ction was re­ceived.


les dates antérieures déjä apposées) en indi­quant la date de reception de la demiére correetion exigée.


 


20.4  Determination under Artide 11(1)

(a)    Promptly after receipt of the papers purporting to be an international applica­tion, the receiving Office shall determine whether the papers comply with the require­ments of Artide 11(1).

(b)    For the purposes of Artide ll(l)(iii) fcj, it shall be sufficient to indicate the name of the applicant in a way which al­lows his identity to be established even if the name is misspelled, the given names are not fully indicated, or, in the case of legal entities, the indication of the name is abbreviated or incomplete.

20.5  Positive Determination

ffl) If the determination under Artide 11(1) is positive, the receiving Office shaU stamp in the space provided for that pur­pose in the request form the name of the receiving Office and the words "PCT Inter­national AppUcation," or "Demande inter­nationale PCT." If the official language of the receiving Office is neither English nor French, the words "International Applica­tion" or "Demande intemationale" may be accompanied by a translation of these words in the official language of the receiv­ing Office.

(b) The copy whose request sheet has been so stamped shall be the; record copy of the international application.

fe) The receiving Office shall promptly notify the appUcant of the international ap­plication number and the international filing date.


20.4 Constatation au sens de Vartide 11.1)

a)    A bref délai apres reception des do­cuments constituant prétendument une de­mande internationale, foffice récepteur con­state si ces documents remplissent les con­ditions de fartide 11.1).

b)   Aux fins de fartide ll.l)ui)c), U suffit d'indiquer le nom du déposant de maniére å permettre d'en établir fidentité, méme si ce nom est mal orthographié, si les prénoms ne sont pas complets ou, dans le cas d'une personne morale, si findication du nom est abrégée ou incomplete.

20,5 Constatation positive

a) Si la constation au sens de fartide 11.1) est positive, foffice récepteur appose, dans fespace prévu ä cet effet dans le formulaire de requéte, son timbre et les möts « Demande internationale PCT» ou « PCT International Application ». Si la lan­gue officielle de foffice récepteur n'est ni le franfais ni fanglais, les möts «Demande internationale » ou « International Applica­tion » peuvent étre accompagnés de leur traduction dans la langue officielle de cet office.

b)   L'exemplaire sur la requéte duquel ce timbre a été appose constitue fexemplaire original de la demande intemationale.

c)    L'office récepteur notifie ä bref délai au déposant le numéro de la demande inter­nationale et la date du dépot international.


 


20.6 Invitation to Correct

(a) The invitation to correct under Artide 11(2) shall specify the requu-ement provided for under Artide 11(1) which, in the opinion


20.6 Invitation å corriger

a) L'invitation ä corriger selon fartide 11.2) doit préciser quelle condition figurant å fartide 11,1) n'a pas, de favis de foffice


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          207

gare angivet datum eller tidigare angivna data skall kvarstå läsbara) tUl att avse da­gen för mottagandet av den sista begärda rättelsen.

20.4 Avgörande enligt artikel 11.1

a)    Efter att ha mottagit handlingar som utges för att utgöra en internationell ansö­kan, skall den mottagande myndigheten utan dröjsmål avgöra huruvida dessa hand­lingar uppfyller de krav som anges i artikel 11.1.

b)   Vid tiUämpning av artikel ll.l.iii.c är det tillfyllest att sökandens namn anges så att hans identitet kan fastställas, även om namnet är felstavat, förnamnen icke är fullständigt angivna eller, såvitt avser juri­disk person, namnet angivits i förkortad form eller denna uppgift är ofullständig.

20.5 Ansökningen  uppfyller  de  krav  som anges i artikel 11.1

a)    Finner den mottagande myndigheten att internationell ansökan uppfyller de krav som anges i artikel 11.1, skall denna myn­dighet på härför avsedd plats i formuläret för anhållan medelst stämpel införa myn­dighetens namn samt orden "PCT Interna­tional Application" eller "Demande inter­nationale PCT" (Internationell ansökan PCT). Om den mottagande myndighetens officiella språk icke är engelska eller frans­ka, får orden "Intemational Application" eiler "Demande internationale" följas av en översättning av dessa ord tUl den mottagan­de myndighetens officiella språk.

b)    Det exemplar i vilket dessa uppgifter införts i anhållan utgör originalexemplaret av den internationella ansökningen.

c)    Den mottagande myndigheten skall utan dröjsmål lämna sökanden uppgift om det nummer och den internationella ingiv­ningsdag som åsatts den internationella an­sökningen.

20.6 Anmodan alt vidtaga rättelse

a) I anmodan att vidtaga rättelse i enlig­het med artikel 11.2 skall anges vilket av de i artikel 11.1 uppställda kraven som enligt


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


208


 


of the receiving Office, has not been ful­filled.

(b) The receiving Office shall promptly mail the invitation to the applicant and shall fix a time limit, reasonable imder the cir­cumstances of the case, for fUing the cor­reetion. The time limit shalJl not be less than 10 days, and shall not exceed 1 month, from the date of the invitatiori. If such time limit expires after the expiration of 1 year from the filing date of any application whose priority is claimed, the receiving Of­fice may call this circumstance to the atten­tion of the appUcant.


récepteur, été remplie.

b) L'office récepteur adresse ä bref délai finvitation au déposant et fixe un délai, raisonnable en fespéce, pour le dépöt de la correetion. Ce délai ne doit pas étre infé­rieur å dix jours, ni supérieur å un mois, å compter de la date de finvitation. Si ce délai expire apres fexpiration d'une année ä compter de la date du dépot de toute demande dont la priorité est revendiquée» foffice récepteur peut porter cette cir-constance ä fattention du déposant.


 


20.7 Negative Determination


20.1 Constatation negative


 


If the receiving Office does not, within the prescribed time limit, receive a reply to its invitation to correct, or if the correetion offered by the applicant still does not fulfill the requirements provided for under Artide 11(1), itshaU:


Si foffice récepteur ne regoit pas, dans le délai prescrit, de réponse å son invitation å corriger, ou si la correetion présentée par le déposant ne remplit toujours pas les con­ditions figurant a fartide 11.1):


 


(i) promptly notify the applicant that his application is not and will not be treated as an intemational application and shaU indicate the reasons therefor.


i) il notifie ä bref délai au déposant que sa demande n'est pas et ne sera pas traitée comme une demande internationale et indi­qué les motifs de cette décision;


 


(ii) notify the InternationaJl Bureau that the number it has marked on the papers will not be used as an international application number,

(iii) keep the papers constituting the pur­ported international application and any correspondence relating thereto as provided in Rule 93.1, and


ii) il notifie au Bureau international que le numéro qu'il a appose sur les documents ne sera pas utilisé en tant que numéro de demande internationale;

iii) il conserve les documents constituant la prétendue demande internationale et toute eorrespondance y relative conformément å la régle 93.1;


 


(iv) send a copy of the said papers to the International Bureau where, ]3ursuant to a request by the applicant under Artide 25(1), the International Bureau needs such a copy and speciaUy asks for it.


iv) il adresse une copie desdits documents au Bureau international si, en raison d'une requéte du déposant selon fartide 25.1), ce Bureau a besoin d'une telle copie et en demande expressément une.


 


20.8 Error by the Receiving Office


20.8 Erreur de Voffice récepteur


 


If the receiving Office latei discovers, or on the basis of the applicanfs reply realizes, that it has erred in issuing an invitation to correct since the requirements provided for


Si ultérieurement, foffice récepteur dé-couvre, ou constate sur la base de la réponse du déposant, qu'il a commis une erreur en adressant une invitation å corriger, puisque


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                         209

den mottagande myndighetens uppfattning icke är uppfyllt.

b) Den mottagande myndigheten skall utan dröjsmål sända denna anmodan till sökanden och fastställa en med hänsyn till omständighetema i det enskUda fallet skälig tidsfrist för ingivande av rättelse. Denna frist får icke vara kortare än tio dagar från dagen för anmodan och ej heller längre än en månad från nämnda dag. Om denna frist utgår efter det att ett år förflutit från dagen för ingivandet av ansökan från vilken priori­tet yrkas, får den mottagande myndigheten fästa sökandens uppmärksamhet på detta.

20.7 Ansökningen uppfyller ej de krav som anges i artikel 11.1

Om den mottagande myndigheten icke in­om föreskriven tid får svar på sin anmodan om rättelse eller om internationell ansökan trots den av sökanden ingivna rättelsen fort­farande icke uppfyller de krav som anges i artikel 11.1, skall myndigheten

i) utan dröjsmål underrätta sökanden om att hans ansökan icke behandlas och icke kommer att behandlas som en internationell ansökan samt ange skälen för myndighetens ställningstagande,

ii) meddela internationella byrån att det nummer som myndigheten angivit på hand­lingarna icke kommer att användas som internationellt ansökningsnummer,

iii) enligt vad som föreskrives i regel 93.1 bevara de handlingar som ingår i vad som utgivits för att utgöra en internationell an­sökan samt all skriftväxling som hänför sig till dessa handlingar,

iv) sända avskrift av nämnda handlingar till internationella byrån, om byrån i anled­ning av begäran av sökanden enligt artikel 25.1 behöver få tillgång tUl sådan avskrift och uttryckligen begär att få tillgång till dy­lik avskrift.

20.8 Misstag från mottagande myndigliets sida Om den mottagande myndigheten senare upptäcker eUer i anledning av sökandens svar finner att den felaktigt anmodat sökan­den att vidtaga rättelse, eftersom de krav

\4 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr I. Dd B


Prop. 1977/78:1. Dd B


210


 


under Artide 11(1) were fulfUled when the papers were received, it shall proceed as provided in Rule 20.5.

20.9 Certified Copy for the Applicant

Against payment of a fee, the receiving Office shall furnish to the applicant, on request, certified copies of the international application as filed and of any corrections thereto.


les conditions figurant ä fartide 11.1) étaient remplies lors de la reception des documents, il procéde de la maniére prévue ä la régle 20.5.

20.9 Copie certifiée conforme pour le déposant Contre paiement d'une taxe, foffice ré­cepteur fournit au déposant, sur demande, des copies certifiées conformes de la de­mande internationale, telle qu'elle a été dé­posée, ainsi que de toutes corrections y relatives.


 


Rule 21

Preparation of Copies

21.1 ResponsibUity of the Receiving Office

(a)    Where the intemational application is required to be filed in one copy, the re­ceiving Office shall be responsible for pre­paring the home copy and the search copy required under Artide 12(1).

(b)   Where the international application is required to be filed in two copies, the re­ceiving Office shall be responsible for pre­paring the home copy.

fe) If the international application is filed in less than the number of copies required under Rule ll.\(b), the receiving Office shall be responsible for the prompt prepara­tion of the number of copies required, and shaU have the right to fix a fee for per­forming that task and to collect such fee from the applicant.


Régle 21 Preparation de copies 21.1 Responsabilité de Voffice récepteur

fl) Lorsqu'il est exigé que la demande internationale soit déposée en un seul exem­plaire, foffice récepteur a la responsabilité de la preparation de sa propre copie et de la copie de recherche requises selon fartide 12.1).

b) Lorsqu'il est exigé que la demande in­temationale soit déposée en deux exem­plaires, foffice récepteur a la responsabilité de la preparation de sa propre copie.

e) Si la demande intemationale est dé­posée en un nombre d'exemplaires inférieur å celui prévu a la régle 11.16), foffice ré­cepteur a la responsabilité de la prompte preparation du nombre requis de copies; il a le droit de fixer une taxe pour fexécution de cette täche et de percevoir cette taxe du déposant.


 


Rule 22

Transmittal of the Record Copy 22.1  Procedure

(a) If the determination under Artide 11(1) is positive, and unless prescriptions conceming national security prevent the intemational application from being tteated as such, the receiving Office shall transmit the record copy to the International Bureau. Such transmittal shall be effected promptiy after receipt of the intemational application or, if a check to preserve national security


Régle 22 Transmission de Vexemplaire original 22.1 Procedure

fl) Si la constatation prévue ä fartide 11.1) est positive et si les prescriptions rela­tives å la défence nationale n'empéchent pas la demande mternationale d'étre traitée comme telle, foffice récepteur transmet fexemplaire original au Bureau interna­tional. Une telle transmission doit se faire a bref délai apres reception de la demande internationale ou, si un contröle doit étre


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          211

som anges i artikel 11.1 var uppfyllda när handlingarna mottogs, skall myndigheten förfara i enlighet med vad som sägs i regel 20.5.

20.9 Bestyrkt avskrift till sökanden

Mot erläggande av avgift skall den motta­gande myndigheten på begäran av sökanden tillställa denne bestyrkta avskrifter av den internationella ansökningen i den lydelse ansökningen hade vid ingivandet samt av alla rättelser som vidtagits i ansökningen.

Regel 21 Framställning av avskrifter 21.1 Mottagande myndighets uppgifter

a)   Skall internationell ansökan inges i ett exemplar, svarar den mottagande myndig­heten för framställning av det för denna myndighet avsedda exemplaret och av granskningsexemplaret, vilka exemplar er­fordras enligt artikel 12.1.

b)   Skall internationell ansökan inges i två exemplar, svarar den mottagande myndighe­ten för framställning av det för denna myn­dighet avsedda exemplaret.

c)   Inges internationell ansökan i mindre antal exemplar än som kräves enligt regel 11.1.b, skall den mottagande myndigheten svara för att erforderligt antal avskrifter framställes utan dröjsmål. Myndigheten har rätt att fastställa en avgift för utförandet av denna uppgift samt att utlaga denna avgift av sökanden.

Regel 22 Översändande av arkivexemplar 22.1 Förfarande

a) Finner den mottagande myndigheten att internationell ansökan uppfyller de krav som anges i artikel 11.1 och hindrar icke be­stämmelser rörande nationell säkerhet att den internationella ansökningen behandlas som sådan, skall den mottagande myndighe­ten sända arkivexemplaret till internationel­la byrån, översändandet skall ske snarast efter det att den internationella ansökningen


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


212


 


must be performed, as soon as the necessary clearance has been obtained. In any case, the receiving Office shall transmit the re­cord copy in time for it to reach the Inter­national Bureau by the expiration of the 13th month from the priorit>' date. If the transmittal is effected by maU, the receiving Office shall mail the record c;opy not låter than 5 days prior to the expiration of the 13th month from the priority date.

(b) If the applicant is not in possession of the notification of receipt sent by the International Bureau under Rule 24.2fa) by the expiration of 13 months and 10 days from the priority date, he shall have the right to ask the receiving Office to give him the record copy or, should the receiv­ing Office allege that it has transmitted the record copy to the International Bureau, a certified copy based on the home copy.

fe) The applicant may tranismit the copy he has received under paragraph (b) to the International Bureau, Unless the record copy transmitted by the receiving Office has been received by the International Bureau before the receipt by that E;ureau of the copy transmitted by the applicant, the latter copy shall be considered the record copy.


effectué du point de vue de la défense nationale, dés que fautorisation nécessaire a été obtenue. En tout cas, foffice récep­teur doit transmettre fexemplaire original suffisamment å temps pour qu'il parvienne au Bureau international ä fexpiration du treiziéme mois å compter de la date de priorité. Si la transmission se fait par voie postale, foffice récepteur doit procéder å fexpédition de fexemplaire original dnq jours au plus tärd avant fexpiration du treiziéme mois å compter de la date de priorité.

b) Si le déposant n'est pas en possession, å fexpiration de treize mois et dix jours å compter de la date de priorité, de la notification de reception adressée par le Bureau international selon la régle 24.2a), il a le droit de demander ä foffice récep­teur qu'il lui remette fexemplaire original ou une copie certifiée conforme de fexem­plaire en question établie sur la base de la copie pour foffice récepteur ci celui-ci prétend avoir déjå transmis fexemplaire original au Bureau international.

e) Le déposant peut transmettre au Bu­reau international la copie qu'il a reue con­formément å falinéa b). Si fexemplaire original transmis par foffice récepteur n'a pas été re?u par le Bureau intemational avant la reception, par ce Bureau, de la copie transmise par le déposant, cette der­niére est considérée comme constituant fexemplaire original.


 


22.2 Alternative Procedure

(a)    Notwithstanding the provisions of
Rule 22.1, any receiving Office may provide
that the record copy of any international
application filed with it shall be transmitted,
at the option of the applicant, by the receiv­
ing Office or through the applicant. The re­
ceiving Office shall inform the International
Bureau of the existence of any such provi­
sion.

(b)  The applicant shaU exercise the option
through a written notice, which he shall filé
together with the international application.
If he fails to exercise the said option, the
applicant shall be considered to have opted


22.2 Procedure alternative

a)  Nonobstant les dispositions de la régle
22.1, tout office récepteur peut prévoir que
fexemplaire original de toute demande in­
ternationale déposée auprés de lui est trans­
mis, au choix du déposant, par foffice ré­
cepteur ou par le déposant. L'office récep­
teur informe le Bureau intemational de
fexistence d'une telle disposition.

b)  Le déposant exercé son choix par le
moyen d'une notice écrite qu'il déposé avec
la demande intemationale. S'il n'exerce pas
ce choix, il est considéré comme ayant
choisi la transmission par foffice récepteur.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           213

mottagits eller, om kontroll med hänsyn till behovet av skyddet för nationell säkerhet måste utföras, så snart erforderligt tillstånd erhållits. Den mottagande myndigheten får i vart fall icke avsända arkivexemplaret senare än att det kommer internationella byrån tillhanda inom tretton månader från prioritetsdagen. Sker översändandet med posten, skall den mottagande myndigheten avsända arkivexemplaret senast fem dagar innan tretton månader har förflutit från prioritetsdagen.

b) Har sökanden, när tretton månader tio dagar förflutit från prioritetsdagen, ej erhål­lit av internationella byrån enligt regel 24.2.a sänd underrättelse om mottagandet, har han rätt att hos den mottagande myndigheten begära att få arkivexemplaret eller, om den­na myndighet gör gällande att den sänt ar­kivexemplaret tUl internationella byrån, be­styrkt avskrift av den mottagande myndig­hetens exemplar.

c) Sökanden får till internationella byrån sända det exemplar han mottagit enligt vad som sägs under b. Har det av den mot­tagande myndigheten översända arkivexem­plaret ej mottagits av internationella by­rån innan byrån mottager det exemplar som sänts av sökanden, skall sistnämnda exem­plar anses vara arkivexemplar.

22.2 Alternativt förfarande

a)    Utan hinder av vad som sägs i regel 22.1 får mottagande myndighet föreskriva att arkivexemplar av sådan internationell ansökan som ingivits till denna myndighet enligt sökandens val skall översändas av den mottagande myndigheten eller av sökanden. Den mottagande myndigheten skall under­rätta internationella byrån om att sådan val­möjlighet finns.

b)    Sökanden skall utnyttja denna val­möjlighet genom att ange sitt val i skrivelse som skall inges samtidigt med den inter­nationella ansökningen. Underlåter sökan­den att utnyttja valmöjligheten, skall han


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

for transmittal by the receiving Office.

fe) Where the applicant opts for trans­mittal by the receiving Office, the procedure shall be the same as that provided for in Rule 22.1.

(d) Where the appUcant opts for trans­mittal through him, he shall indicate in the notice referred to in paragraph (b) whether he wishes to collect the record copy at the receiving Office or wishes the receiving Office to mail the record copy to him. If the applicant expresses the wish to collect the record copy, the receivin.g Office shall hold that copy at the disposal of the appli­cant as soon as the clearance referred to in Rule 22.1 ffl) has been obtained and, in any case, including the case where a check for such clearance must be performed, not låter than 10 days before the expiration of 13 months from the priority date. If, by the expiration of the time limit for receipt of the record copy by the International Bu­reau, the applicant has not collected that copy, the receiving Office shall notify the International Bureau accordingly. If the applicant expresses the wish that the receiv­ing Office mail the record copy to him or fails to express the wish to collect the re­cord copy, the receiving Office shall mail that copy to the applicant as soon as the clearance referred to in Rule 22.1 fa) has been obtained and, in any case, including the case where a check for such clearance must be performed, not låter than 15 days before the expiration of 13 months from the priority date.

fe) Where the receiving Office does not hold the record copy at the disposal of the applicant by the date fixed in paragraph (d), or where, after having asked for the record copy to be mailed to him, the ap­plicant has not received that copy at least 10 days before the expiration of 13 months from the priority date, the applicant may transmit a copy of his intemational appUca­tion to the International Bureau. This copy ("provisional record copy") shall be re­placed by the record copy or, if the record copy has been löst, by a substitute record


214

e) Lorsque le déposant choisit la trans­mission par foffice récepteur, la procedure est la méme que celle qui est prévue ä la régle 22,1.

d)  Lorsque le déposant chosit de procéder
lui-méme ä la transmission, il indiqué dans
la notice mentionnée å falinéa b) s'il désire
retirer fexemplaire original auprés de fof­
fice récepteur ou s'il désire que ce dernier
lui envoie ledit exemplaue original par
voie postale. Si le déposant choisit de retirer
fexemplaire original, foffice récepteur tient
cet exemplaire å sa disposition dés que
fautorisation mentionnée å la régle 22.1a)
a été obtenue et, dans tous les cas, y
compris le cas oii un contröle en vue de
cette autorisation doit étre effectué, dix
jours au plus tärd avant fexpiration du
treiziéme mois a compter de la date de
priorité. Si le délai de reception de fexem­
plaire original par le Bureau international
expire sans que le déposant ait retire cet
exemplaire, foffice récepteur le notifie au
Bureau international. Si le déposant désire
que foffice récepteur lui envoie fexemplaire
original par voie postale ou s'il n'exprime
pas le désir de retirer ledit exemplaire ori­
ginal, foffice récepteur lui envoie cet exem­
plaire par voie postale dés que fautorisa­
tion mentionnée ä la régle 22.1a) a été
obtenue et, dans tous les cas, y compris le
cas oil un contröle en vue de cette autorisa­
tion doit étre effectué, quinze jours au plus
tärd avant fexpiration du treiziéme mois ä
compter de la date de priorité.

e)  Lorsque foffice récepteur ne tient pas
fexemplaire original å la disposition du dé­
posant k la date indiquée ä falinéa d) ou
lorsque le déposant, ayant demande que
fexemplaire original lui soit adressé par
voie postale, ne l'a pas reju dix jours au
moins avant fexpiration du treiziéme mois
ä compter de la date de priorité, le dépo­
sant peut transmettre une copie de sa de­
mande intemationale au Bureau intema­
tional. Cette copie («exemplaire original
provisoire ») est remplacée par fexemplaire
original ou, si ce demier est perdu, par une


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          215

anses ha valt översändande genom den mot­tagande myndighetens försorg.

c)   Väljer sökanden översändande genom
den mottagande myndighetens försorg, skall
det förfarande som föreskrives i regel 22.1
tUlämpas.

d)  Väljer sökanden att själv ombesörja
översändandet, skall han i den skrivelse
som avses under b ange om han önskar
hämta arkivexemplaret hos den mottagande
myndigheten eller önskar att denna myn­
dighet översänder det till honom med pos­
ten. Om sökanden väljer att hämta arkiv­
exemplaret, skall den mottagande myndig­
heten hålla det tUlgängUgt för honom så
snart det tillstånd som avses i regel 22.l.a
erhållits och i vart fall — även om kontroll
måste utföras innan sådant tUlstånd kan ges
— senast tio dagar innan tretton månader
förflutit från prioritetsdagen. Har sökanden
ej hämtat arkivexemplaret vid utgången av
den frist inom vUken internationella byrån
skall ha mottagit detta exemplar, skall den
mottagande myndigheten underrätta inter­
nationeUa byrån härom. Om sökanden öns­
kar att den mottagande myndigheten skall
skicka arkivexemplaret till honom med pos­
ten eller underlåter att meddela att han öns­
kar hämta arkivexemplaret, skall den mot­
tagande myndigheten sända det till honom
med posten så snart det tillstånd som avses i
regel 22.l.a erhållits och i vart fall — även
om kontroll måste utföras innan sådant till­
stånd kan ges — senast femton dagar innan
tretton månader förflutit från prioritetsda­
gen.

e)   HåUer den mottagande myndigheten ej
arkivexemplaret tillgängligt för sökanden
den dag som anges under d eller har sö­
kande som begärt att arkivexemplaret skall
skickas till honom med posten ej mottagit
detta exemplar senast tio dagar innan tret­
ton månader förflutit från prioritetsdagen,
får sökanden sända avskrift av den inter­
nationella ansökningen tUl intemationella
byrån. Denna avskrift ("provisoriskt arkiv­
exemplar") skall snarast möjligt, och i vart
fall inom fjorton månader från prioritetsda­
gen, ersättas av arkivexemplaret eller, om


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


216


 


copy certified by the receiving Office on the basis of the home copy, as soon as practicable and, in any case, before the ex­piration of 14 months from the priority date.

22.3 Time Limit under Artide 12(3)

(a) The time limit referred to in Artide 12(3) shall be:

(i) where the procedure under Rule 22.1 or Rule 22.2(c) applies, 14 months from the priority date;

(ii) where the procedure under Rule 21.1(d) applies, 13 months from the priority date, except that, where a provisional record copy is filed under Rule 12.1(e), it shall be 13 months from the priority date for the filing of the provisional record copy, and 14 months from the priority date for the filing of the record copy.

(b) Artide 48(1) and Rule 82 shall not apply to the transmittal of the record copy. Artide 48(2) remains applicable.

22.4 Statistics Concerning Non-Compliance with Rules 22.1 and 22.2 The number of instances in which, ac­cording to the knowledge of the Interna­tional Bureau, any receiving C)ffice has not complied with the requirements of Rules 22.1 and/or 22.2 shaU be indicated, once a year, in the Gazette.


copie de fexemplaire original établie sur la base de la copie pour foffice récepteur et certifiée conforme par cet office, dés que cela est possible et, en tout cas, avant fex­piration du quatorziéme mois k compter de la date de priorité.

22.3  Délai prévu å Vartide 12.3)

a)  Le délai prévu å fartide 12.3) est:

i) en cas d'application de la procedure prévue aux régles 22.1 ou 22.2e), de qua-torze mois å compter de la date de priorité;

ii) en cas d'application de la procedure prévue å la régle ll.ld), de treize mois ä compter de la date de priorité, étant toute­fois entendu que, en cas de dépöt d'un exemplaire original provisoire selon la régle 22.2e), ce délai est de treize mois ä compter de la date de priorité pour le dépot de fexemplaire original provisoire et de qua-torze mois a compter de la date de priorité pour te dépöt de fexemplaire original.

b)  L'article 48.1) et la régle 82 ne s'appli-
quent pas ä la transmission de fexemplaue
original. Les dispositions de fartide 48.2)
demeurent applicables.

22.4  Statistiques  relatives  å  Vinobservation
des régles 22.1 et 22.2

Le nombre des cas dans lesquels, å la connaissance du Bureau international, un office récepteur ne s'est pas conforme aux exigences des régles 22,1 et 22.2 est indiqué, une fois par an, dans la gazette.


 


22.5 Documents Filed with the International Application For the purposes of the present Rule, the term "record copy" shall include also any document filed with the intemational ap­plication referred to in Rule 3.3fa)(ii). If any document referred to in ]R.ule 3.3fa)(ii) which is indicated in the check list as ac-companying the international application is not, in fact, filed at the latest by the time the record copy leaves the receiving Office, that Office shall so note on the check list


22.5 Documents déposés avec la demande internationale Aux fins de la présente régle, fexpression « exemplaire original » s'applique également ä tout document déposé avec la demande internationale et vise å la régle 3.3a)ii). Si fun des documents vises å la régle 3.3a)ii) qui, selon le bordereau, devrait accompagner la demande internationale n'est pas déposé au plus tärd au moment ou fexemplaire original est transmis au Bureau international par foffice récepteur, ce demier le note sur


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                           217

detta gått förlorat, av en på grundval av den mottagande myndighetens exemplar framstäUd avskrift av arkivexemplaret, vil­ken avskrift skall vara bestyrkt av denna myndighet.

22.3 Frist enligt artikd 12.3 a) Den frist som avses i artikel 12.3 är

i) fjorton månader från prioritetsdagen om förfarande enligt regel 22.1 eller regel 22.2.C skall tiUämpas,

ii) tretton månader från prioritetsdagen om förfarande enligt regel 22.2.d skaU till-lämpas; har provisoriskt arkivexemplar in­givits enligt regd 22.2.e är fristen ttetton månader från prioritetsdagen för ingivande av provisoriskt arkivexemplar och fjorton månader från prioritetsdagen för ingivande av arkivexemplar.

b) Artikel 48.1 och regel 82 är ej till­lämpliga på översändande av arkivexemplar. Artikel 48.2 förblir tillämplig.

22.4   Statistik angående underlåtenhet att
iakttaga bestämmelserna i reglerna 22.1
och 22.2

Antalet fall i vUka en mottagande myn­dighet, enligt vad som kommit till interna­tionella byråns kännedom, ej uppfyllt de krav som uppstäUes i regel 22.1 eUer 22.2 skall redovisas en gång om året i unionens officiella tidning.

22.5   Handlingar som ingivits tillsammans
med internationell ansökan

Med "arkivexemplar" avses i denna regel även i regel 3.3.a.ii nämnd handUng som ingivits tillsammans med internationell an­sökan. Har handling, som avses i regel 3.3.a.ii och som enligt förteckningen ingivits tillsammans med den intemationella ansök­ningen, ej ingivits senast när den mottagan­de myndigheten avsänder arkivexemplaret till internationella byrån, skall denna myn­dighet anteckna detta på förteckningen, och


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


218


 


and the said indications shaU be considered as if it had not been made.


le bordereau, qui est considéré ne pas faire mention dudit document.


 


Rule 23 Transmittal of the Search Copy 23.1 Procedure

(a)    The search copy shall be transmitted by the receiving Office to the International Searching Authority at the latest on the same day as the record copy is transmitted to the International Bureau or, under Rule 22.1(d), to the applicant.

(b)   If the International Bureau has not received, within 10 days from the receipt of the record copy, information from the International Searching Authority that that Authority is in possession of the search copy, the International Bureau shall prompt­ly transmit a copy of the international ap­plication to the International Searching Au­thority. Unless the International Searching Authority has erred in alleging that it was not in possession of the search copy by the expiration of the 13th month from the priority date, the cost of m.iking a copy for that Authority shall be reimbursed by the receiving Office to the International Bureau.


Régle 23 Transmission de la copie de recherche 23.1 Procedure

a)    La copie de recherche est transmise par foffice récepteur å fadministration chargée de la recherche internationale au plus tärd le jour oii fexemplaire original est transmis au Bureau international ou, conformément ä la régle ll.ld), au dé­posant.

b)   Si le Bureau international n'a pas reu de fadministration chargée de la recherche internationale, dans les dix jours suivant la reception de fexemplaire original, finforma­tion que cette administration est en posses­sion de la copie de recherche, il transmet ä bref délai une copie de la demande inter­nationale ä cette administration. Si cette ad­ministration ne s'est pas trompée en affir-mant qu'elle n'était pas en possession de la copie de recherche å fexpiration du trei­ziéme mois ä compter de la date de priorité, le cout de fétablissement d'une copie pour cette administration est rembourse par fof­fice récepteur au Bureau international.


 


fe) The number of instances in which, according to the knowledge o;E the Interna­tional Bureau, any receiving Office has not complied with the requirement of Rule 23.1fa) shall be indicated, once a year, in the Gazette.


e) Le nombre des cas dans lesquels, ä la connaissance du Bureau international, un office récepteur ne s'est pas conforme å fexigence de la régle 23.Ia) est indiqué, une fois par an, dans la gazette.


 


Rule 24

Receipt of the Record Copy by llie International Bureau 24,1 Recording of Date of Receipt of the Record Copy The Intemational Bureau shall, upon re­ceipt of the record copy, mark on the re­quest sheet the date of receipt and on all sheets of the international application the stamp of the International Bureau.


Régle 24

Reception de Vexemplaire original par le Bureau international 24.1  Inscriplion de la date de reception de V exemplaire original A la reception de fexemplaire original, le Bureau international appose la date de re­ception  sur la requéte  et  son  timbre  sur chaque feuille de la demande internationale.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           219

skall i sådant fall anses  som  om denna handling ej nämnts i förteckningen.

Regel 23 Översändande av granskningsexemplar 23.1 Förfarande

a)    Den mottagande myndigheten skall sända granskningsexemplaret till den inter­nationella nyhetsgranskningsmyndigheten se­nast samma dag som arkivexemplaret sändes till intemationeUa byrån eller, enUgt regel 22.2.d, till sökanden.

b)    Har internationella byrån ej inom tio dagar efter mottagandet av arkivexemplaret mottagit meddelande från den internationel­la nyhetsgranskningsmyndigheten att denna myndighet är i besittning av gransknings­exemplaret, skall internationella byrån om­gående sända avskrift av den internatio­nella ansökningen tiU denna myndighet. Om den internationella nyhetsgranskningsmyn­digheten ej förfarit felaktigt då den gjort gällande att den ej var i besittning av granskningsexemplaret när tretton månader förflutit frän prioritetsdagen, skall den mot­tagande myndigheten ersätta intemationella byrån dess kostnader för framställning av avskrift åt den internationella nyhetsgransk­ningsmyndigheten.

c)    Antalet fall i vilka en mottagande myndighet, enligt vad som kommit tiU in­ternationella byråns kännedom, ej uppfyllt de krav som uppställes i regel 23.l.a skall redovisas en gång om året i unionens offi­ciella tidning.

Regel 24

Internationella byråns mottagande av arkivexemplar 24.1 Anteckning om datum för mottagande av arkivexemplar Då  arkivexemplaret  mottages,  skall  in­ternationeUa  byrån  på  anhåUan  anteckna dagen för mottagandet samt sätta sin stäm­pel på varje blad av den internationella an­sökningen.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


220


 


24.2 Notification of Receipt of the Record Copy

(a)  Subject to the provisions of paragraph
(b), the Intemational Bureau shaU promptly
notify the applicant, the receiving Office,
the International Searching A.uthority, and
all designated Offices, of the fact and the
date of receipt of the record copy. The
notification shall identify the international
application by its number, the: intemational
filing date, the name of the applicant, and
the name of the receiving Office, and shaU
indicate the filing date of any earUer ap­
pUcation whose priority is claimed. Thp
notification sent to the applicant shall also
contain the list of the designated Offices
which have been notified under this para­
graph, and shall, in respect of each des­
ignated Office, indicate any ajjplicable time
Umit under Artide 22(3).

(b)   If the record copy is jreceived after
the expiration of the time limit fixed in
Rule 22.3, the International Bureau shall
promptly notify the applicant, the receiving
Office, and the Intemational Searching Au­
thority, accordingly.


24.2 Notification de la reception de Vexemplaire original

a)    Sous réserve de falinéa b), le Bureau intemational notifie å bref délai au dépo­sant, å foffice récepteur, ä fadministration chargée de la recherche intemationale et å tous les offices désignés, la reception de fexemplaire original et la date de cette reception. La notification doit identifier la demande internationale par son numéro, par la date du dépot intemational, par le nom du déposant et par le nom de foffice récepteur et doit indiquer la date du dépot de toute demande antérieure dont la priorité est revendiquée. La notification adressée au déposant doit également contenir la liste des offices désignés auxquels a été adressée la notification visée au present alinéa et doit indiquer, pour chaque office désigne, tout délai applicable selon fartide 22.3).

b)   Si le Bureau international regoit fexem­plaire original apres fexpiration du délai fixé a la régle 22.3, il le notifie å bref délai au déposant, å foffice récepteur et å fad­ministration chargée de la recherche inter­nationale.


 


Rule 25

Receipt of the Search Copy by the International Searching Authority

25.1 Notification of Receipt of the Search Copy The International Searching Authority shall promptly notify the Intemational Bu­reau, the applicant, and — unless the Inter­national Searching Authority is the same as the receiving Office — the receiving Office, of the fact and the date of receipt of the search copy.


Régle 25

Reception de la copie de recherche par

V administration chargée de la

recherche internationale

25.1 Notification de la reception de la copie

de recherche

L'administration chargée de la recherche

internationale notifie ä bref délai au Bureau

international,   au   déposant   et  —   sauf   si

cette administration est foffice récepteur —

å foffice récepteur la reception de la copie

de recherche et la date de cette reception.


 


Rule 26

Checking and Correcting Certain Elements of the International Application


Régle 26

Contröle et correetion de certains elements de la demande internationale


 


26.1  Time Limit for Check

(a) The receiving Office sh:aU issue the


26.1 Délai pour le contröle a) L'office récepteur adresse finvitation å


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                          221

24.2 Underrättelse om mottagande av ar­kivexemplar

a)         Om ej annat följer av vad som sägs under b, skall intemationella byrån omgåen­de underrätta sökanden, den mottagande myndigheten, internationella nyhetsgransk­ningsmyndigheten och alla designerade myn­digheter om att arkivexemplaret mottagits och om dagen för mottagande. I underät-telsen skall anges den internationella ansök­ningens nummer, den internationeUa ingiv­ningsdagen, sökandens namn oeh namnet på den mottagande myndigheten. Vidare skall anges ingivningsdagen för varje tidiga­re ansökan från vilken prioritet yrkas. Den underrättelse som sändes till sökanden skall även innehålla uppgift om de designerade myndigheter vilka underrättas enligt detta stycke och, beträffande varje designerad myndighet, uppgift om den frist som gäller enligt artikel 22.3.

b)        Mottager intemationella byrån arkiv­exemplaret efter utgången av den frist som gäller enligt regel 22.3, skaU den omgående underrätta sökanden, den mottagande myn­digheten och den intemationella nyhets­granskningsmyndigheten härom.

Regel 25

Den internationella nyhetsgransknings-myndighetens mottagande av granskningsexemplar 25.1   Underrättelse    om.   mottagande    av granskningsexemplar Den    internationella   nyhetsgransknings­myndigheten skall omgående underrätta in­ternationella byrån, sökanden och -— om den  internationella nyhetsgranskningsmyn­digheten  ej  är mottagande myndighet — den mottagande myndigheten om att gransk­ningsexemplaret mottagits och om dagen för mottagandet.

Regel 26

Kontroll av  internationell ansökan i vissa avseenden samt avhjälpande av vissa brister i sådan ansökan 26.1 Frist för kontroU a) Den   mottagande   myndigheten   skall


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


222


 


invitation to correct provided for in Artide 14(l)f6) as soon as possible, preferably with­in 1 month from the receipt of the inter­national application.

(b) If the receiving Office issues an in­vitation to correct the defect referred to in Artide 14(l)ffl)(iii) or (iv) (missing titie or missing abstract), it shall notify the Inter­national   Searching   Authority   accordingly.


corriger, prévue å fartide I4.1)b), dés que possible et de préférence dans un délai d'un mois ä compter de la reception de la de­mande internationale.

b) Si foffice récepteur adresse une invita­tion å corriger 1'irrégularité visée å fartide 14.1)a)iii) ou iv) (titre manquant ou abrégé manquant), il le notifie k fadministration chargée de la recherche internationale.


 


26.2 Time Limit for Correetion

The time limit referred to in Artide 14(1) (b) shall be reasonable under the circum­stances of the particular case and shaU be fixed in each case by the receiving Office. It shall not be less than 1 month and normaUy not more than 2 months from the date of the invitation to correct.


26.2 Délai pour la correetion

Le délai prévu å f artide I4.1)b) doit étre raisonnable, compte tenu des circonstances du cas d'espéce, et est fixé, dans chaque cas, par foffice récepteur. Il est d'un mois au moins et, normalement, de deux mois au plus ä compter de la date de finvitation ä corriger.


 


26.3 Checking of Physical Requirements under Artide 14(l)(a)(v) The physical requirements referred to in Rule 11 shall be checked to the extent that compliance therewith is necessary for the purpose of reasonably uniform international publication.


26,3 Contröle des conditions matérielles au sens de Varlicle I4.l)a)v) Les conditions matérielles mentionnées ä la régle 11 sont controlées dans la mesure 011 elles doivent étre remplies aux fins d'une publication internationale raisonnable-ment uniforme.


 


26.4 Procedure

(a)  Any correetion offered to the receiv­
ing Office may be stated in a letter ad­
dressed to that Office if the correetion is
of such a nature that it can be transferred
from the letter to the record copy without
adversely affecting the clarity and the direct
reproducibility of the sheet on to which the
correetion is to be transferred; otherwise,
the applicant shall be required to submit a
replacement sheet embodying tbe correetion
and the letter accompanying the replace­
ment sheet shall draw attention to the dif­
ferences between the replaced sheet and the
replacement sheet.

(b)   The receiving Office shall mark on
each replacement sheet the international ap­
pUcation number, the date on which it was
received, and the stamp identifying the Of-


26,4 Procedure

a)     Toute correetion soumise å foffice récepteur peut figurer dans une lettre adres­sée ä cet office si elle est de nature å pouvoir étre reportée sur fexemplaire ori­ginal sans porter atteinte å la clarté et ä la possibilité de reproduction directe de la feuille sur laquelle la correetion doit étre reportée. Si tel n'est pas le cas, le déposant doit soumettre une feuiUe de remplacement comprenant la correetion; la lettre d'accom-pagnement devra attirer fattention sur les differences entré la feuille remplacée et la feuiUe de remplacement.

b)     L'office récepteur appose sur chaque feuille de remplacement son timbre, le nu­méro de la demande internationale et la date de reception de ladite feuille. Il garde


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                         223

snarast, helst inom en månad från det den internationella ansökningen mottogs, enligt artikel 14.1.b anmoda sökanden att avhjälpa bristerna i ansökningen.

b) Anmodar den mottagande myndighe­ten sökanden att avhjälpa brist som avses i artikel M.l.a.Ui eller iv (benämning på uppfinningen eller sammandrag saknas) skall den underrätta den internationella ny­hetsgranskningsmyndigheten härom.

26.2  Frist för rättelse

Den frist som avses i artikel 14.1.b skaU vara rimlig med hänsyn till omständigheter­na i det enskilda fallet och skall fastställas av den mottagande myndigheten för varje särskilt fall. Fristen får icke vara kortare än en månad och i regel ej längre än två månader från dagen för anmodan att av­hjälpa bristen.

26.3  Koniroll enligt artikel M.l.a.v av an­
sökningshandlingarnas utformning

De krav rörande ansökningshandlingarnas utformning som anges i regel 11 skall kon­trolleras i den mån dessa krav måste upp­fyllas för att en rimlig grad av enhetlighet skall uppnås i fråga om den internationella publiceringen.

26.4  Förfarande

a)    Rättelse hos den mottagande myndig­heten får göras genom att rättelsen anges i skrivelse till denna myndighet, om rättelsen är av sådant slag att den kan överföras från skrivelsen till arkivexemplaret utan att detta gör det blad till vilket rättelsen skall överfö­ras mindre tydligt eller försämrar möjlighe­ten till direkt reproduktion av detsamma. I annat fall skall sökanden inge ersättnings­blad som innehåller rättelsen. Ersättnings­bladet skall i så fall åtföljas av skrivelse i vilken påpekas skUlnaderna mellan det blad som skall ersättas och ersättningsbladet.

b)    Den mottagande myndigheten skall på varje ersättningsblad anteckna den interna­tionella ansökningens nummer och dagen för mottagandet av nämnda blad samt an-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


224


 


fice. It shall keep in its filés a copy of the letter containing the correetion or, when the correetion is contained in a replacement sheet, the replaced sheet, the letter accom­panying the replacement sheet, and a copy of the replacement sheet.


dans ses dossiers une copie de la lettre con­tenant la correetion ou, lorsque cette der­niére figure sur une feuille de remplace­ment, la feuille remplacée, une copie de la feuille de remplacement et la lettre d'ac-compagnement.


 


fe) The receiving Office shaU promptly transmit the letter and any replacement sheet to the International Bureau. The In­ternational Bureau shall transfer to the re­cord copy the corrections requested in a letter, together with the indication of the date of its recelipt by the receiving Office, and shall insert any replacement sheet in the record copy. The letter and any replaced sheet shall be kept in the fUes of the Inter­national Bureau.


c) L'office lécepteur ttansmet å bref délai la lettre de correetion et toute feuiUe de remplacement au Bureau intemational. Le Bureau international reporte dans fexem­plaire original les corrections demandées par lettre, avec findication de la date de recep­tion de cette derniére par foffice récepteur, et y insére toute feuiUe de remplacement. La lettre de correetion et toute feuille rem­placée sont conservées dans les dossiers du Bureau international.


 


(d) The receiving Office shall promptly transmit a copy of the letter and any re­placement sheet to the Intemational Searching Authority.


d) L'office récepteur transmet å bref délai å fadministration chargée de la re­cherche internationale une copie de la lettre de correetion et de chaque feuille de rem­placement.


 


26.5 Correetion of Certain Elements

(a)     The receiving Office shall decide whether the applicant has submitted the correetion within the prescribed time limit. If the correetion has been sumbitted within the prescribed time limit, the receiving Of­fice shall decide whether the international application so corrected is or is not to be considered withdrawn.

(b)    The receiving Office shall mark on the papers containing the correetion the date on which it received such papers.


26.5 Correetion de certains elements

a) L'office récepteur decide si le dépo­sant a présente la correetion dans le délai prescrit. Si la correetion a été présentée dans le délai prescrit, il decide si la demande in­ternationale ainsi corrigée doit ou non étre considérée comme retirée.

b) L'office récepteur appose sur les docu­ments contenant la correetion la date de leur reception.


 


26.6 Missing Drawings

(a)    If, as provided in Artide 14(2), the international application refers. to drawings which in fact are not induded in that ap­plication, the receiving Office shall so in­dicate in the said application.

(b)    The date on which the appUcant re­ceives the notification provided for in Arti­de 14(2) shall have no effect on the time Umit fixed under Rule 20.2fa)(iii).


26.6 Dessins manquants

a)    Si, conformément ä fartide 14.2), la demande internationale se référe å des dessins qui ne sont pas effectivement com­pris dans la demande, foffice récepteur indiqué ce fait dans ladite demande.

b)   La date de reception, par le déposant, de la notification prévue k fartide 14.2) n'a pas d'effet sur le délai fixé å la régle 20.2a)iii).


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          225

bringa sin stämpel på varje sådant blad. Myndigheten skall i sin akt bevara en av­skrift av den skrivelse som innehåller rättel­sen eller, om rättelsen anges på ersättnings-blad, det blad som ersatts, avskrift av er­sättningsbladet samt den åtföljande skrivel­sen.

c)   Den mottagande myndigheten skall
omgående sända skrivelse som innehåller
rättelse samt ersättningsblad till internatio­
nella byrån. Internationella byrån skall över­
föra de i skrivelsen begärda rättelserna till
arkivexemplaret med angivande av den dag
då skrivelsen kom den mottagande myndig­
heten tillhanda samt sätta in varje ersätt­
ningsblad i arkivexemplaret. Skrivelse som
innehåller rättelse och varje blad som ersat­
tes skall bevaras i internationella byråns
akt.

d)  Den mottagande myndigheten skall
omgående sända avskrift av skrivelse som
innehåUer rättelse och av varje ersättnings­
blad till den internationeUa nyhetsgransk­
ningsmyndigheten.

26.5 Avhfälpande av vissa brister

a)         Den mottagande myndigheten skall av­göra om sökanden inkommit med rättelse inom föreskriven tid. Har rättelsen inkom­mit inom föreskriven tid, skall den mot­tagande myndigheten avgöra huruvida den sålunda rättade intemationella ansökningen skall anses återkallad eller ej.

b)   Den mottagande myndigheten skall på handling som innehåller rättelse ange den dag handlingen kom myndigheten tiUhanda.

26.6 Felande ritningar

a)         Hänvisas, på sätt som sägs i artikd 14.2, i intemationell ansökan till ritningar fastän dessa icke ingår i ansökningen, skall den mottagande myndigheten anteckna det­ta på ansökningen.

b)   Den dag då sökanden mottager under­rättelse enligt artikel 14.2 inverkar ej på längden av den frist som anges i regel 20.2. a.iii.

\5 Riksdagen 1977178. I saml. Nr I. Dd B


Prop. 1977/78:1. Dd B


226


 


Rule 27 Lack of Payment of Fees 11.1 Fees

(a)    For the purposes of Artide 14(3)ffl), "fees prescribed under Artide 3(4)(iv)" means: the transmittal fee (Rule 14), the basic fee part of the internaticual fee (Rule 15.1 (i)), and the search fee (Rule 16).

(b)   For the purposes of Artide 14(3)fö) and (b), "the fee prescribed under Artide 4(2)" means the désignation fee part of the international fee (Rule 15.1 (ii)).


Régle 27 Défaut de paiement de taxes 27.1  Taxes

a)   Aux fins de fartide I4.3)ö), on entend par «taxes prescrites par fartide 3.4)iv)» la taxe de transmission (régle 14), la partie de la taxe internationale constituant la taxe de base (régle 15.Ii)) et la taxe de recherche (régle 16).

b)   Aux fins de fartide 14.3)fl) et b), on entend par « taxe prescrite par fartide 4.2) » la partie de la taxe internationale constituant la taxe de désignation (régle 15.Iii)).


 


Rule 28

Defects Noted by the International Bureau or the International Searching Authority

28.1 Note on Certain Defects

ffl) If, in the opinion of the International Bureau or of the International Searching Authority, the intemational appUcation con­tains any of the defects referred to in Arti­de 14(l)fa)(i), (ii), or (v), the International Bureau or the International Searching Au­thority, respectively, shall brin;» such defects to the attention of the receiving Office.

(b) The receiving Office shall, unless it disagrees with the said opinion, proceed as provided in Artide 14(l)f6) and Rule 26.


Régle 28

Irrégulariiés relevées par le Bureau international ou par V administration chargée

de la recherche internationale 28.1 Note relative  ä  certaines irrégulariiés

a)    Si le Bureau international ou fadmi­nistration chargée de la recherche intema­tionale est d'avis que la demande interna­tionale ne répond pas å fune des prescrip­tions de fartide 14.1)fl)i), ii) ou v), ce Bu­reau ou cette administration, selon le cas, en informe foffice récepteur.

b)    L'office récepteur, sauf s'il ne partage pas cet avis, procéde de la maniére prévue ä fartide 14.1)6) et å la régle 26.


 


Rule 29

International Applications or  Designations Considered Withdrawn under Artide 14(1), (3) or (4) 29,1 Finding by Receiving Office

(a) If the receiving Office dedares, under Ärtide 14(l)f6) and Rule 26.5 (faUure to correct certain defects), or under Artide 14(3)fa) (failure to pay the prescribed fees under Rule ll.l(a)), or under Artide 14(4) (låter finding of non-compUamce with the requirements listed in items (i) to (iii) of Artide 11(1)), that the international applica­tion is considered withdrawn:


Régle 29

Demandes internationales ou designations considérées comme retirées au sens de Vartide 14.1), 3) ou 4) 29.1 Constatations de Voffice récepteur

fl) Si foffice récepteur declare, selon far­tide 14.1)6) et la régle 26.5 (défaut de cor­reetion de certaines irrégulariiés), ou con­formément å fartide 14.3)a) (défaut de paiement des taxes prescrites par la régle 27.1)a)), ou encore conformément å fartide 14.4) (constatation ultérieure que les condi­tions enumérées aux points i) k iii) de far­tide 11.1) ne sont pas rempUes), que la demande internationale est considérée com­me retirée:


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                         227

Regd 27

OtillräckUg betalning av avgifter 27.1 Avgifter

a)    Vid tillämpning av artikel 14.3.a för­stås med "avgifter som föreskrives i artUcel 3.4.iv" vidarebefordringsavgift (regel 14), den del av den internationella avgiften som utgör grundavgift (regel 15.1.1) och nyhets­granskningsavgift (regel 16).

b)    Vid tillämpning av artikel 14.3.a oeh b förstås med "avgift som föreskrives i ar­tikel 4.2" den del av den intemationella avgiften som utgör designeringsavgift (regel 15.1.ii).

Regel 28

Brister som uppmärksammats av internatio­nella byt-ån eller av internationeU nyhetsgranskningsmyndighet 28.1 Anmärkning beträffande vissa brister

a)         Anser intemationella byrån eller den internationella nyhetsgranskningsmyndighe­ten att internationell ansökan icke uppfyller de krav som anges i artikel 14.1.a.i, u eller v, skall byrån eller nyhetsgranskningsmyn­digheten underrätta den mottagande myn­digheten därom.

b)   Om den mottagande myndigheten icke är av annan uppfattning, skall den förfara i enlighet med artikel 14.1.b och regel 26.

Regel 29

Internationell ansökan eller designering som anses återkallad enligt artikel 14.1, 3 eller 4

29.1 Förklaring av mottagande myndighet

a) Förklarar den mottagande myndighe­ten enligt artikel 14.1.b och regel 26.5 (un­derlåtenhet att avhjälpa brister),, enligt arti­kel 14.3.a (underiåtenhet att eriägga avgift som avses i rsjgd 27.l.a) eller enligt artikel 14.4 (det befinnes senare att de krav som anges i artikel H.l.i—iii icke var uppfyllda) att den interniitioneUa ansökningen skall an­ses återkallad:


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


228


 


(i) the receiving Office shall transmit the record copy (unless already transmitted), and any correetion offered by the applicant, to the Intemational Bureau;

(ii) the receiving Office shall promptiy notify both the applicant and the Interna­tional Bureau of the said declaration, and the International Bureau shall in tum notify the interested designated Offices;


i) il transmet au Bureau intemational fexemplaire original (si cela n'a pas déjå été fait) et toute correetion présentée par le déposant;

ii) il notifie å bref délai cette declaration au déposant et au Bureau international, et ce demier la notifie aux offices désignés in­téressés;


 


(iii) the receiving Office shall not trans­mit the search copy as provided in Rule 23, or, if such copy has already been trans­mitted, it shall notify the International Searching Authority of the said declaration;


iii) il ne transmet pas la copie de recher­che de la maniére prescrite å la régle 23 ou, si ime telle copie a déjå été ttansmise, il notifie cette declaration ä fadministration chargée de la recherche internationale;


 


(iv) the International Bureau shall not be required lo notify the applicant of the receipt of the record copy.

f6) If the receiving Office dedares under Artide 14(3)f6) (failure to pay the pre­scribed désignation fee under Rule 27.1f6)) that the désignation of any given State is considered withdrawn, the receiving Office shall promptly notify both the applicant and the International Bureau of the said declaration. The Intemational Bureau shall in tum notify the interested n.itional Office.


iv) le Bureau international n'a pas fobli­gation de notifier au déposant la reception de fexemplaire original.

6) Si foffice récepteur declare, selon fartide 14.3)6) (défaut de paiement de la taxe de désignation prescrite par la régle 27.1)6)), que la désignation d'un Etat donné est considérée comme retirée, foffice ré­cepteur le notifie å bref délai au déposant et au Bureau international. Ce dernier le notifie ä son tour ä foffice national inté­ressé.


 


29.2 Finding by Designated Office

Where the effect of the international ap­plication ceases in any designated State by virtue of Artide 24(l)(iii), or where such effect is maintained in any de;signated State by virtue of Artide 24(2), the competent designated Office shall promptly notify the International Bureau accordingly.


29.2 Constatation de Voffice récepteur

Lorsque les effets de la demande interna­tionale cessent dans un Etat désigne en raison de fartide 24.liii) ou y subsistent en raison de fartide 24.2), foffice désigne competent le notifie å bref délai au Bureau international.


 


29.3 Ccdling Certain Facts lo the Attention of the Receiving Office If the International Bureau or the Inter­national Searching Authority considers that the receiving Office should make a finding under Artide 14(4), it shall caill the relevant facts to the attention of the receiving Office.


29.3 Indication de certains faits å Voffice récepteur Lorsque le Bureau international ou fad­ministration chargée de la recherche inter­nationale estime que foffice récepteur dev­rait faire une constatation au sens de far­tide 14.4), il indiqué å ce dernier les faits pertinents.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          229

i) skall den mottagande myndigheten tUl intemationella byrån sända arkivexemplaret (om detta ej redan översänts) samt varje rättelse som ingivits av sökanden;

ii) skall den mottagande myndigheten om­gående underrätta sökanden och intematio­nella byrån om denna förklaring, varefter internationeUa byrån skall underrätta be­rörda designerade myndigheter om förkla­ringen;

iii) skaU den mottagande myndigheten ej sända granskningsexemplaret i enlighet med vad som sägs i regel 23; har detta exemplar redan översänts, skall den mottagande myn­digheten underrätta den intemationella nyhetsgranskningsmyndigheten om förkla­ringen;

iv) behöver internationella byrån ej un­derrätta sökanden om att arkivexemplaret mottagits.

b) Förklarar den mottagande myndighe­ten enligt artikel 14.3.b (underlåtenhet att erlägga designeringsavgift som avses i regel 27.1.b) att designeringen av viss stat skall anses återkallad, skall den mottagande myn­digheten omgående underrätta sökanden och internationella byrån om denna förkla­ring, varefter internationella byrån skall un­derrätta berörd nationell myndighet om för­klaringen.

29.2 Förklaring av designerad myndighet

Upphör verkan av internationell ansökan i designerad stat enligt artikel 24.1.iii eller består denna verkan enligt artikel 24.2, skall behörig designerad myndighet omgående underrätta internationella byrån härom.

29.3 Uppgift till mottagande myndighet be­träffande vissa fakta Anser internationella byrån eller den in­ternationella nyhetsgranskningsmyndigheten att den mottagande myndigheten bör avge förklaring enligt artikel 14.4, skall byrån eller nyhetsgranskningsmyndigheten för den mottagande myndigheten påpeka de om­ständigheter som bör föranleda sådan för­klaring.


Prop. 1977/78:1. Dd B


230


 


29.4 Notification of Intent to Make Declaration under Artide 14(4) Before the receiving Office issues any declaration under Artide 14(4), it shall notify the applicant of its intent to issue such declaration and the reasons therefor. The applicant may, if he disagrees with the tentative finding of the receiving Office, submit arguments to that effeect within 1 month from the notification.


29.4 Notification de Vintention de faire une declaration selon Vartide 14.4) Avant de faire une declaration selon far­tide 14.4), foffice récepteur notifie au dé­posant son intention et ses motifs. Le dépo­sant peut, s'il n'est pas d'aecord avec la constatation provisoire de foffice récepteur, presenter ses observations dans un délai d'un mois ä compter de la notification.


 


Rule 30 Time Limit under Artide 14(4) 30.1  Time Limit

The time limit referred to in Artide 14(4) shall be 6 months from the international filing date.


Régle 30 Délai selon Varlicle 14.4) 30,1  Ddai

Le délai mentionné ä fartide 14.4) est de six mois ä compter de la date du dépot international.


 


Rule 31

Copies Required under Artide 13 31.1  Request for Copies

(a) Requests under Artide 13(1) may reläte to all, some kinds of, or individual international applications in which the na­tional Office making the request is desig­nated. Requests for all or some kinds of such intemational applications must be re-newed for each year by means of a noti­fication addressed by that Office before November 30 of the preceding year to the International Bureau.


Régle 31

Copies visées a Varlicle 13 31.1  Demande de copies

a) Les demandes de copies selon fartide 13.1) peuvent viser toutes les demandes internationales, certains types de demandes internationales, ou des demandes interna­tionales déterminées. qui désignent foffice national qui présente cette demande de copies. De telles demandes de copies doivent étre renouvelées pour chaque année par notification adressée avant le 30 novembre de fannée précédente au Bureau interna­tional par ledit office.


 


(b) Requests under Artide 13(2)f6) shall be subject to the payment of a fee covering the cost of preparing and mailing the copy.

31.2 Preparation of Copies

The preparation of copies required under Artide 13 shall be the responsibility of the International Bureau,


b) Les demandes de remise de copies selon fartide 13,2)6) sont sujettes au paie­ment d'une taxe couvrant les frais de pre­paration et d'expédiiion des copies.

31,2 Preparation de copies

Le Bureau international est responsable de la preparation des copies visées a fartide 13.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          231

29.4 Underrättelse om avsikt att avge för­klaring enligt artikel 14.4 Innan mottagande myndighet avger för­klaring enligt artikel 14.4, skaU den under­rätta sökanden om sin avsikt att göra detta och om skälen härför. Sökanden får, om han ej instämmer i den mottagande myn­dighetens preliminära stäUningstagande, in­komma med yttrande inom en månad från dagen för underrättelsen.

Regd 30 Frist som avses i ariikel 14.4 30.1 Frist

Den frist som avses i artikel 14.4 är sex månader från den internationella ingivnings­dagen.

Regd 31 Begäran om avskrift enligt artikel 13

31.1   Begäran om avskrift

a)    Begäran att få tillgång till internatio­neU ansökan enligt artikd 13.1 får avse alla internationella ansökningar, vissa slags in­ternationella ansökningar eller särskilt an­givna intemationella ansökningar som de­signerar den nationella patentmyndighet, vilken framstäUer begäran. Begäran att få tillgång till alla internationeUa ansökningar eller vissa slags intemationella ansökningar skall fömyas för varje år genom att nämn­da myndighet före den 30 november året dessförinnan sänder skrivelse härom till in­ternationella byrån.

b)    För översändande av avskrift enligt artikel 13.2.b skall erläggas en avgift som läcker kostnaderna för framställning och postbefordran av avskriften.

31.2   Framställning av avskrift
Internationella byrån skall svara för fram­
ställning av sådan avskrift som avses i ar­
tikd 13.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


232


 


Rule 32

Withdrawal oj ihe International AppUcation

or of Designations 32.1  Withdrawals

ffl) The applicant may withdraw the inter­national application prior to the expiration of 20 months from the priority date except as to any designated State in which national processing or examination has already start­ed. He may withdraw the désignation of any designated State prior to the date on which processing or examination may start in that State.

f6) Withdrawal of the désignation of all designated States shall be treated as with­drawal of the international application.

fe) Withdrawal shall be effected by a signed notice from the applicant to the International Bureau or, if the record copy has not yet been sent to the Intemational Bureau, to the receiving Office. In the case of Rule 4.8f6), the notice shall require the signature of all the applicants,

(d) Where the record copy has already been sent to the International Bureau, the fact of withdrawal, together v/ith the date of receipt of the notice effecting withdrawal, shall be recorded by the International Bu­reau and promptly notified by it to the receiving Office, the applicant, the desig­nated Offices affected by the withdrawal, and, where the withdrawal concerns the international application and vk'here the in­ternational search report or the declaration referred to in Ariicle 17(2)ffl) has not yet issued, the International Searching Au­thority.


Régle 32

Retrait de la demande internaiionale ou de designations

32.1 Retraits

a) Le déposant peut retirer la demande internationale avant fexpiration d'un délai de vingt mois å compter de la date de priorité, sauf pour tout Etat désigne oii le traitement ou fexamen national a déjå commence. Il peut retirer la désignation de tout Etat désigne avant la date ä laqueUe le traitement ou fexamen peut commencer dans cet Etat.

6) Le retrait de la désignation de tous les Etats désignés est traité comme un retrait de la demande internationale.

c)   Le retrait doit étre effectué par le
moyen d'une notice signée, adressée par le
déposant au Bureau international, ou å
foffice récepteur si fexemplaire original n'a
pas encore été adressé audit Bureau. Dans
le cas de la régle 4.8)6), la notice de retrait
doit étre signée par tous les déposants.

d)   Lorsque fexemplaire original a déjä
été adressé au Bureau international, le re­
trait et la date de reception de ce retrait
sont enregistrés par le Bureau international,
qui les notifie å bref délai ä foffice récep­
teur, au déposant et aux offices désignés
affectés par le retrait; si la demande inter­
nationale est retirée et si le rapport de re­
cherche internationale ou la declaration
mentionnée å fartide ll.lja) n'a pas encore
été établi, la notification est également faite
ä fadministration chargée de la recherche
internationale.


 


Rule 33

Relevant Prior Art for ihe Internaiional Search 33.1  Relevant Prior Art for the International Search ffl)   For  the  purposes  of  Artide   15(2), relevant prior art shall consist of everything which has been made available to the public anywhere in the world by means of written disdosure   (including   drawings   and   other


Régle 33

Etat de la technique pertinent aux fins

de la recherche internationale

33.1 Etat de la technique pertinent aux fins

de la recherche internationale

fl) Aux fins de fartide 15.2), fétat de la

technique pertinent comprend tout ce qui

a été rendu  accessible au public en tous

lieux du monde par une divulgation écrite

(y compris des dessins et autres illustrations)


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           233

Regel 32

Äterkulldse av internationell ansökan eller

av designering 32.1 ÄierkaUdse

a)    Sökanden får återkalla internationell ansökan inom tjugo månader från prioritets­dagen, utom såvitt avser designerad stat i vilken nationell handläggning eller prövning redan påbörjats. Han får återkaUa designe­ringen av viss designerad stat före den dag då handläggning eller prövning får börja i den staten.

b)    Äterkallelse av designering av alla de­signerade stater skall behandlas som åter­kallelse av den internationella ansökningen.

c)    Äterkallelse skall ske genom under­tecknad skrivelse från sökanden tUl inter­nationella byrån eller, om arkivexemplaret ännu ej sänts till internationella byrån, till den mottagande myndigheten. I fall som av­ses i regel 4.8.b skall skrivelsen vara under­tecknad av samtiiga sökande.

d)  Har arkivexemplaret redan sänts tUl
intemationella byrån, skall internationella
byrån anteckna att återkaUelse ägt rum samt
dessutom anteckna dagen då den skrivelse
som innehåller återkaUelsen kom byrån till­
handa. Internationella byrån skall omgåen­
de underrätta den mottagande myndighe­
ten, sökanden och de designerade myndig­
heter som beröres av återkallelsen. Återkal­
las den internationella ansökningen och har
den internationella nyhelsgranskningsrap­
porten ännu ej upprättats eller förklaring
som avses i artikel 17.2.a ännu ej avgivits,
skall även den internationella nyhetsgransk­
ningsmyndigheten underrättas.

Regel 33

Innebörd  av   begreppet   "leknikens  stånd­punkt" vid internationell nylietsgranskning 33.1 Innebörd    av    begreppet    "teknikens siåndpunkt" vid internationell nyhets­granskning a) Vid tillämpning av artikel 15.2 skall teknikens ståndpunkt omfatta allt som har offentliggjorts i skrift (däri inbegripet rit­ningar och andra illustrationer), var detta än


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


234


 


illustrations) and which is capable of being of assistance in determining that the claimed invention is or is not new and that it does or does not involve an inventive step (i.e., that it is or is not obvious), provided that the making available to the public occurred prior to the international fiUng date.

f6) When any written disdosure refers to an oral disdosure, use, exhibition, or other means whereby the contents of the written disdosure were made available to the pub­lic, and such making available to the public occurred on a date prior to the international filing date, the international search report shall separately mention that fact and the date on which it occurred if the making available to the public of the written dis­dosure occurred on a date posterior to the international filing date.

fe) Äny published application or any pa­tent whose publication date is låter but whose filing date, or, where applicable, claimed priority date, is earlier than the international filing date of the international application searched, and which would con­stitute relevant prior art for the purposes of Artide 15(2) had it been published prior to the intemational filing date, shall be special­ly mentioned in the international search report.


et qui est susceptible d'aider ä déterminer si finvention dont la protection est deman­dée est nouvelle ou non et si elle implique ou non une activité inventive (c'est-ä-dire si elle est évidente ou non), å condition que la mise å la disposition du public ait eu lieu avant la date du dépot international.

b)  Lorsqu'une divulgation écrite se référe
a une divulgation orale, a un usage, å une
exposition, ou å tous autres moyens par
lesquels le contenu de la divulgation écrite
a été rendu accessible au public, et lorsque
cette mise ä la disposition du public a eu
lieu å une date antérieure ä celle du dépot
international, le rapport de recherche inter­
nationale mentionné séparément ce fait et la
date a laquelle il a eu lieu, si la mise ä la
disposition du public de la divulgation écrite
a eu lieu ä une date postérieure å celle du
dépöt international.

c)  Toute demande publiée ainsi que tout
brevet dont la date de publication est posté­
rieure, mais dont la date de dépot — ou, le
cas échéant, la date de la priorité revendi­
quée — est antérieure å la date du dépot
international de la demande internationale
faisant fobjet de la recherche, et qui fe-
raient partie de fétat de la technique perti­
nent aux fins de fartide 15.2) s'ils avaient
été publiés avant la date du dépot interna­
tional, sont spécialement mentionnés dans
le rapport de recherche internationale.


 


33.2 Fields to be Covered by the International Search ffl) The international search shall cover aU those technical fields, and shaU be carried out on the basis of all those search filés, which may contain material pertinent to the invention.

f6) Consequently, not only shall the art in which the invention is dassifiable be searched but also analogous arts regardless of where classified.


33.2 Domaines que la recherche internationale doit couvrir

a) La recherche internationale doit couv­rir tous les domaines techniques qui peuvent contenir des elements pertinents vis-å-vis de fobjet de finvention et doit étre effec­tuée dans toutes les classes de la documen­tation qui peuvent contenu de tels elements.

6) Par conséquent, la recherche ne doit pas porter seulement sur le domaine de la technique dans lequel finvention peut étre classée mais également sur des domaines analogues, sans tenir compte de leur clas-sement.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          235

ägt rum, och som kan vara av betydelse vid avgörandet av huruvida den uppfinning för vilken skydd sökes är ny och har uppfin­ningshöjd (icke är närliggande), under för­utsättning att offentliggörandet i skrift ägt rum före den intemationella ingivningsda­gen.

b) Hänför sig innehållet i offentliggjord skrift till något som före den internationella ingivningsdagen offentliggjorts genom muntlig framställning, användning, utställ­ning eller på annat sätt, skall detta förhål­lande nämnas särskilt i den internationella nyhelsgranskningsrapporten med angivande av den dag då det icke skriftiiga offentiig-görandet ägde rum, om offentliggörandet i skrift ägde rum efter den internationella in­givningsdagen.

c) Sådan publicerad ansökan eller sådant patent, vars publiceringsdag infaller senare men vars ingivningsdag —• eller, i förekom­mande fall, den dag från vilken prioritet yrkas — infaller tidigare än den internatio­nella ingivningsdag som gäller för den in­ternationella ansökan vilken är föremål för nyhetsgranskning, skall nämnas särskUt i den internationella nyhelsgranskningsrap­porten för det fall den publicerade ansök­ningen eller patentet vid tillämpning av ar­tikel 15.2 skulle utgöra del av teknikens ståndpunkt på vederbörande område, om ansökningen eller patentet publicerats före den internationella ansökningsdagen.

33.2 Områden som skall omfattas av inter­nalionell nyhetsgranskning

a)         Den internationella nyhetsgranskning­en skall omfatta alla tekniska områden inom vilka kan finnas material av betydelse i förhållande till uppfinningen. Granskningen skall ske på grundval av den dokumenta­tion som kan innehålla sådant material.

b)   Nyhetsgranskningen får aUtså icke be­gränsas till det tekniska område inom vUket uppfinningen kan klassificeras utan skall även omfatta likartade områden oberoende av klassificeringen.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


236


 


fe) The question what arts are, in any given case, to be regarded as analogous shall be considered in the Ught of what appears to be the necessary essential func­tion or use of the invention und not only the specific functions expressly indicated in the international appUcation.

(d) The international search shall embrace all subject matter that is gericraUy recog­nized as equivalent to the subject matter of the claimed invention for all or certain of its features, even though, in its specifies, the invention as described in the interna­tional application is different.


c)   La determination des domaines de la
technique qui doivent, dans un cas donné,
étre considérés comme analogues, doit étre
étudiée å la lumiére de ce qui semble
constituer la fonction ou futilisation néces­
saires essentieUes de finvention, et non pas
en tenant seulement compte des fonctions
spécifiques expressément indiquées dans la
demande internationale.

d)  La recherche internationale doit em-
brasser tous les elements que fon considéré
généralement comme équivalant aux ele­
ments de finvention dont la protection est
demandée pour toutes ou certaines de ses
caractéristiques, méme si, dans ses details,
finvention telle que décrite dans la deman­
de internationale est différente.


 


33.3 Orieniation of the International Search

(a)   International search shall be made on the basis of the claims, with due regard to the description and the drawings (if any) and with particular emphasis on the inven­tive concept towards which the claims are directed.

(b)   In so far as possible and reasonable, the international search shall cover the entire subject matter to which the claims are duected or to which they rnight reason­ably be expected to be directed after they have been amended.


33.3 Orieniation de ta recherche internationale a) La recherche internationale s'effectue sur la base des revendications, en tenant dument compte de la description et des dessins (s'il y en a) et en insistant plus particuUérement sur le concept inventif qu'impliquent les revendications.

6) Dans toute la mesure ou cela est possible et raisonnable, la recherche inter­nationale doit couvrir la totalité des ele­ments qu'impliquent les revendications ou dont on peut raisonnablement s'attendre qu'ils y seront impliqués une fois lesdites revendications modifiées.


 


Rule 34 Minimum Documentation 34,1 Definition

(a)    The definitions contained in Artide 2(i) and (ii) shall not apply for the purposes of this Rule.

(b)   The documentation referred to in Ar­tide 15(4) ("minimum documentation") shall consist of:

(i) the "national patent documents" as specified in paragraph fe).

(ii) the published international (PCT) ap­plications, the published regional applica­tions for patents and inventors' certificates.


Régle 34 Documenialion minimale 34.1  Definition

a) Les definitions figurant å fartide 2.i) et ii) ne s'appliquent pas aux fins de la présente régle,

6) La documentation mentionnée ä far­tide 15.4) («documentation minimale») consiste en:

i) les «. documents nationaux de brevets » définis å falinéa c);

ii) les demandes internationales (PCT) publiées, les demandes régionales publiées de brevets et de certificats d'auteur d'inven-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          237

c)  Frågan om vUka tekniska områden
sorri i visst fall skall anses likartade skall
avgöras mot bakgrund av vad som förefal­
ler vara uppfinningens nödvändiga och hu­
vudsakliga funktion eller användning och
ej endast mot bakgrund av de särskilda
funktioner som uttryckligen anges i den in­
ternationella ansökningen.

d)  Den intemationella nyhetsgranskning­
en skall omfatta alla områden som i allmän­
het anses likvärdiga med det område tUl vil­
ket den uppfinning för vilken skydd sökes
är att hänföra såvitt avser alla uppfinning­
ens särdrag eller vissa av dem, även om
uppfinningen sådan den beskrives i den in­
ternationella ansökningen avviker i fråga
om detaljer.

33.3 Den internationella nyhetsgransk­ningens inriktning

a)    Den internationella nyhetsgranskning­en skall utföras på gmndval av patentkra­ven med vederbörlig hänsyn tagen till be­skrivning och ritningar (om sådana finnes) och med särskilt beaktande av det uppfin­ningsbegrepp som patentkraven är inriktade på.

b)    I den mån det är möjligt och rimligt skall den internationella nyhetsgranskning­en omfatta allt som anges av patentkraven eller som patentkraven efter ändring skä­ligen kan förväntas komma att ange.

Regel 34 Minimidokumentation 34.1 Definition

a)    Definitionerna i artikel 2.i och u gäller ej vid tillämpning av denna regel.

b)   Den dokumentation som avses i ar­tikel 15.4 ("minimidokumentation") omfat­tar:

i) de "nationella patentskrifter" som an­ges under c;

ii) publicerade internationella (PCT) an­sökningar, publicerade regionala ansökning­ar om patent och uppfinnarcertifikat samt


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


238


 


and the published regional patents and in­ventors' certificates,

(iii) such other published items of non-patent literature as the International Search­ing Authorities shall agree upon and which shall be published in a list bj the Interna­tional Bureau when agreed upon for the first time and whenever changed.


tion ainsi que les brevets et certificats d'au-teur d'invention régionaux publiés;

iii) tous autres elements, constituant la littérature autre que celle des brevets, con­venus entré les administrations chargées de la recherche internationale et dont la liste est publiée par le Bureau international apres le premier accord å leur sujet et apres cha­que modification.


 


fe) Subject to paragraphs (ä) and (e), the "national patent documents" shaU be the following:

(i) the patents issued in and after 1920 by France, the former Reichspateniamt of Ger­many, Japan, the Soviet Union, Switzerland (in French and German languages only), the United Kingdom, and the United States of America,

(ii) the patents issued by the Federal Republic of Germany,

(iii) the patent applications, if any, pub­lished in and after 1920 in the countries referred to in items (i) and (ii),

(iv) the inventors' certificates issued by the Soviet Union,

(v) the utility certificates issued by, and the published applications for utiUty certifi­cates of, France,

(vi) such patents issued by, and such patent applications published in, any other country after 1920 as are in the English, French, or German language and in which no priority is claimed, provided that the national Office of the intere;sted country sorts out these documents and places them at the disposal of each Internai;ional Search­ing Authority.

(d) Where an application is republished once (for example, an Offenlegungschrift as an Auslegeschrift) or more than once, no International Searching Authority shall be obliged to keep all versions in its documen­tation; consequentiy, each such Authority shall be entitled not to keep more than one version. Furthermore, where an appli­cation is granted and is issued in the form of a patent or a utility certificate (France), no Intemational Searching Authority shall


c)  Sous réserve des alinéas d) et e), sont
considérés comme «documents nationaux
de brevets »:

i) les brevets délivrés ä partir de 1920 par fancien Reichspateniamt allemand, les Etats-Unis d'Amérique, la France, le Japon, le Royaume-Uni, la Suisse (en langues aUe-mande et franfaise seulement) et fUnion soviétique;

ii) les brevets délivrés par la République fédérale d'Allemagne;

iii) les demandes de brevets, s'il y en a, publiées å partir de 1920 dans les pays mentionnés aux points i) et ii);

iv) les certificats d'auteur d'invention dé­livrés par fUnion soviétique;

v) les certificats d'utUité délivrés par la France ainsi que les demandes publiées de tels certificats;

vi) les brevets délivrés apres 1920 par tout autre pays, s'ils sont rediges en alle­mand, en anglais ou en franfais et s'Us ne contiennent aucune revendication de priorité, ainsi que les demandes de tels brevets publiées apres 1920, a condition que foffice national du pays en cause trie ces brevets et ces demandes et les mette ä la disposition de chaque administration chargée de la re­cherche internationale.

d)    Lorsqu'une demande est publiée k
nouveau (par exemple, publication d'une
Offenlegungschrift en tant qu'Auslegeschrifi)
une ou plusieurs fois, aucune administra­
tion chargée de la recherche intemationale
n'a fobligation d'en conserver toutes les
versions dans sa documentation; par con­
séquent, chaque administration chargée de
la recherche internationale est autorisée å
n'en conserver qu"une version. Par aUleurs,
lorsqu'une demande est acceptée et aboutit


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          239

publicerade regionala patent och uppfirmar-certifikat;

iii) annan Utteratur än patentlitteratur i den omfattning de intemationella nyhets-granskningsmyndighetema överenskommer härom; internationella byrån skaU publicera en förteckning över den litteratur som om­fattas av överenskommelsen när sådan över­enskommelse träffas första gången och varje gång överenskommelsen ändras.

c)   Om ej annat gäller på grund av vad
som sägs under d och e avses med "natio­
nella patentskrifter":

i) patent som meddelats från och med år 1920 av det tidigare tyska Reichspateniamt, Amerikas Förenta Stater, Frankrike, Japan, Schweiz (endast de som är avfattade på franska eller tyska), Sovjetunionen och Stor­britannien;

ii) patent som meddelats av Förbunds­republiken Tyskland;

iii) patentansökningar som publicerats från och med år 1920 i de länder som nämns under i och ii;

iv) uppfinnarcertifikat som meddelats av Sovjetunionen;

v) certifikat för nyttighetsmodell som meddelats av Frankrike och publicerade an­sökningar om sådant certifikat;

vi) sådana patent som meddelats och pa­tentansökningar som publicerats i annat land efter år 1920, vilka är avfattade på engelska, franska eller tyska och icke inne­håller yrkande om prioritet, under förut­sättning att ifrågavarande lands nationella patentmyndighet sorterar ut dessa handling­ar och ställer dem till förfogande för varje internationell nyhetsgranskningsmyndighet.

d)  Publiceras ansökan på nytt (till ex­
empel publicering av en Offenlegung­
schrift som Auslegeschrift) en eller flera
gånger, är internationell nyhetsgransknings­
myndighet icke skyldig att ha alla versio­
ner i sin dokumentation. Internationell ny­
hetsgranskningsmyndighet har alltså rätt att
ha endast en version. Har ansökan bifallils
och patent eller (såvitt avser Frankrike)
certifikat för nyttighelsmodell meddelats,
är internationell nyhetsgranskningsmyndig-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


240


 


be obliged to keep both the application and the patent or utility certificate (France) in its documentation; consequently, each such Authority shall be entitled to keep either the application only or the pa.tent or utility certificate (France) only.

(e) Äny International Searching Authority whose official language, or one of whose official languages, is not Japanese or Rus­sian is entitled not to include in its docu­mentation those patent documents of Japan and the Soviet Union, respectively, for which no abstracts in the English language are generally available. Eng:lish abstracts becoming generally available after the date of entry into force of these Regulations shall require the indusion of the patent documents to which the abstracts refer no låter than 6 months after such abstracts become generally available. In case of the interruption of absttacting sei-vices in Eng­lish in technical fields in which English abstracts were formerly generally available, the Assembly shall take appropriate mea­sures to provide for the prompt restoration of such services in the said fields.

(f) For the purposes of this Rule, ap­plications which have only been laid open for public inspection are not considered published applications.


å la délivrance d'un brevet ou d'un certifi­cat d'utUité (France), aucune administration chargée de la recherche internationale n'a fobligation de conserver dans sa documen­tation ä la fois la demande et le brevet ou le certificat d'utilité (France); par consé­quent, chaque administration chargée de la recherche internationale est autorisée a gär­der dans ses dossiers soit la demande, soit le brevet ou le certificat d'utUité (France).

e) Chaque administration chargée de la recherche internationale dont la langue of­ficielle ou fune des langues officielles n'est pas le japonais ou le russe est autorisée ä ne pas faire figurer dans sa documentation les elements de la documentation de brevets du Japon et de fUnion soviétique, respec­tivement, pour lesquels des abrégés anglais ne sont pas généralement disponibles. Si des abrégés anglais deviennent généralement disponibles apres la date d'entrée en vigueur du present réglement d'exécution, les ele­ments que ces abrégés concernent seront insérés dans la documentation dans les six mois suivant la date å laquelle ces abrégés deviennent généralement disponibles. En cas d'interruption de services d'abrégés anglais dans les domaines techniques ou des abré­gés anglais étaient généralement disponibles, fAssemblée prend les mesures appropriées en vue de rétablir promptement de tels ser­vices dans ces domaines techniques.

/) Aux fins de la présente régle, les de­mandes qui ont seulement été mises å la disposition du public pour inspection ne sont pas considérées comme des demandes publiées.


 


Rule 35

The Competent Internaiional Searching Authority 35.1  When Only One International

Searching Authority  is Competent

Each receiving Office shall, in accordance with the terms of the applicable agreement referred to in Artide 16(3)f6), inform the International Bureau which Intemational Searching Authority is competent for the


Régle 35

Adminislralion compétente chargée de la recherche internationale 35.1 Lorsquune seule administration char­gée de la recherche internationale est compétente Chaque office récepteur indiqué au Bu­reau international, conformément aux ter­mes de faccord applicable mentionné å far­tide 16.3)6), quelle est fadministration char­gée de la recherche internationale qui est


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                        241

het ej skyldig att ha både ansökningen och patentet eller certifikatet för nyttighetsmo­dell (Frankrike) i sin dokumentation. Inter­nalionell nyhetsgranskningsmyndighet har alltså rätt att i sin dokumentation ha endast ansökningen eller endast patentet etter (så­vitt avser Frankrike) certifikatet för nyttig­hetsmodell.

e) Internationell nyhetsgranskningsmyn­dighet vars officiella språk ej är japanska eller ryska behöver icke låta sin dokumenta­tion omfatta sådana patenthandlingar från Japan respektive Sovjetunionen av vilka sammandrag på engelska ej finns allmänt tillgängliga. Blir sammandrag på engelska allmänt tillgängliga efter den dag då dessa tUlämpningsföreskrifter träder i kraft, skall de patenthandlingar som sammandragen hänför sig till ingå i dokumentationen se­nast sex månader efter den dag då dessa sammandrag blir allmänt tillgängliga. In­träffar avbrott i tillhandahållandet av sam­mandrag på engelska såvitt avser tekniska områden inom vilka sammandrag på engels­ka tidigare var allmänt tillgängliga, skall församlingen vidtaga lämpliga åtgärder för att denna service åter skaU kunna lämnas såvitt avser dessa tekniska områden.

f) Vid tillämpning av denna regel skall ansökningar som endast hållits allmänt tUl­gängliga icke an.ses som publicerade an­sökningar.

Regd 35

Behörig internationell nyhetsgranskningsmyndighet 35.1 Endast  en  behörig  internationeU  ny­hetsgranskningsmyndighet.

Varje mottagande myndighet skall i en­lighet med sådant tillämpligt avtal som av­ses i artikel 16.3.b meddela internationella byrån vilken internationeU nyhetsgransk­ningsmyndighet som är behörig att utföra

16 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Dd B


Prop. 1977/78:1. Dd B


242


 


searching of the international applications filed with it, and the International Bureau shall promptly publish such information.


compétente pour procéder ä la recherche å fégard des demandes internationales dé­posées auprés dudit office; le Bureau inter­national publie cette information å bref délai.


 


35.2 When Several International Searching Authorities are Competent

(a) Any receiving Office may, in accor­dance with the terms of tiie applicable agreement referred to in Artide 16(3)f6), specify several International Searching Au­thorities:

(i) by declaring all of them competent for any intemational application filed with it, and leaving the choice to the applicant, or

(ii) by declaring one or more competent for certain kinds of international applica­tions filed with it, and declaring one or more others competent for other kinds of international applications filed with it, pro­vided that, for those kinds of international applications for which several International Searching Authorities are dedared to be competent, the choice shaU be left to the applicant.

f6) Any receiving Office avaUing itself of the faculty provided in paragiraph (a) shall promptly inform the International Bureau, and the International Bureau shall promptly publish such information.


35.2 Lorsque plusieurs administrations char­gées de la recherche internationale sont compétentes

a) Tout office récepteur peut, conformé­ment aux termes de faccord applicable men­tionné å fartide 16.3)6), designer plusieurs administrations chargées de la recherche internationale:

i) en déclarant toutes ces administrations compétentes pour toute demande interna­tionale déposée auprés de lui et en laissant le choix entré ces administrations au dé­posant, ou

ii) en déclarant une ou plusieurs de ces administrations compétentes pour certains types de demandes intemationales déposées auprés de lui et en déclarant une ou plu­sieurs autres administrations compétentes pour d'autres types de demandes interna­tionales déposées auprés de lui, étant en­tendu que, pour les types de demandes internationales pour lesquelles plusieurs ad­ministrations chargées de la recherche inter­nationale sont déclarées compétentes, le choix appartiendra au déposant.

6) Tout office récepteur faisant usage de la facuité indiquée å falinéa a) en informe å bref délai le Bureau international et ce dernier publie cette information å bref délai.


 


Rule 36

Minimum   Requirements  for   Internaiional Searching Authorities

36,1 Definition of Minimum Requirements The minimum requirements referred to in Artide ]6(3)fe) shall be the following:

(i) the national Office or intergovem­mental organization must have at least 100 full-time employees with sufficient technical qualifications to carry out seaiches;


Régle 36

Exigences minimales pour les administrations chargées de la recherche internaiionale 36.1 Definition des exigences minimales

Les exigences minimales mentionnées å fartide 16.3)e) sont les suivantes:

i) foffice national ou forganisation inter­gouvernementale doit avoir au moins cent employés å plein temps possédant des quali­fications techniques suffisantes pour pro­céder aux recherches;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                         243

nyhetsgranskning av de internationeUa an­sökningar som inges till denna mottagande myndighet. InternationeUa byrån skall om­gående publicera sådant meddelande.

35.2 Flera behöriga internationella nyhets­granskningsmyndigheter

a)   Mottagande myndighet får i enlighet
med sådant tillämpligt avtal som avses i ar­
tikel 16.3.b ange flera intemationella ny­
hetsgranskningsmyndigheter och därvid

i) förklara samtiiga dessa nyhetsgransk­ningsmyndigheter behöriga för varje inter­nationeU ansökan som inges tUl denna mot­tagande myndighet samt överlåta åt sö­kanden att välja mellan dem, eller

ii) förklara en eller flera av dem behöriga för vissa slags internationella ansökningar som inges till denna mottagande myndighet och en eller flera andra nyhetsgransknings­myndigheter behöriga för andra slags inter­nationella ansökningar som inges till denna mottagande myndighet, varvid det skall överiåtas åt sökanden att, såvitt gäller de slags internationella ansökningar för vUka flera internationella nyhetsgranskningsmyn­digheter förklarats behöriga, välja nyhets­granskningsmyndighet.

b)   Mottagande myndighet som utnyttjar
den möjlighet som anges under a skall om­
gående underrätta internationella byrån här­
om. Internationella byrån skall omgående
publicera sådan underrättelse.

Regd 36

Minimikrav för internationell nyhetsgranskningsmyndighet

36.1 Definition av minimitirav

De minimikrav som avses i artikel 16.3.c är följande:

i) den nationella patentmyndigheten eUer den mellanstatliga organisationen skall ha minst etthundra heltidsanställda tjänstemän som har tillräckliga tekniska kvalifikationer för att utföra nyhetsgranskning;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


244


 


(ii) that Office or organization must have in its possession at least the minimum docu­mentation referred to in Rule 34, properly arranged for search purposes;

(iii) that Office or organization must have a staff which is capable of searching the re­quired technical fields and which has the language facilities to understand at least those languages in which the minimum documentation referred to in Rule 34 is written or is translated.


ii) cet office ou cette organisation doit avoir en sa possession au moins la documen­tation minimale de la régle 34 disposée d'une maniére adequate aux fins de la re­cherche;

iii) cet office ou cette organisation doit disposer d'un personnel capable de procéder ä la recherche dans les domaines techniques sur lesquels la recherche doit porter et possédant les connaissances linguistiques né­cessaires ä la compréhension au moins des langues dans lesquelles la documentation minimale de la régle 34 est rédigée ou traduite.


 


Rule 37 Missing or Defective Title


Régle 37 Titre manquant ou défectueux


 


37.1 Lack of Title

If the international application does not contain a title and the receiving Office has notified the International Searching Au­thority that it has invited the applicant to correct such defect, the International Search­ing Authority shall proceed with the inter­national search unless and until it receives notification that the said application is con­sidered withdrawn.


37.1 Titre manquant

Lorsque la demande internationale ne contient pas de titre et que foffice récep­teur a notifié ä fadministration chargée de la recherche internationale que le déposant a été invite å réparer cette omission, cette administration procéde å la recherche inter­nationale, å moins qu'elle ne re9oive noti­fication que ladite demande internationale doit étre considérée comme retirée.


 


37.2 Establishment of Title

If the international application does not contain a titie and the International Search­ing Authority has not received a notification from the receiving Office to tlie effect that the applicant has been invited to fumish a title, or if the said Authority finds that the title does not comply with Rule 4,3, it shall itself establish a title.


37.2 Eiablissement du titre

Lorsque la demande internationale ne contient pas de titre et que fadministration chargée de la recherche internationale n'a pas refu de foffice récepteur une notifica­tion favisant que le déposant a été invite ä fournir un titre, ou si ladite administra­tion constate que le titre n'est pas con­forme aux dispositions de la régle 4.3, cette administration établit elle-méme un titre.


 


Rule 38 Missing Abstract


Régle 38 Abrégé manquant ou défectueux


 


38.1 Lack of Abstract

If the intemational application does not contain an abstract and the receiving Office


38.1 Abrégé manquant

Lorsque   la   demande   internationale   ne contient pas d'abrégé et que foffice récep-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           245

ii) myndigheten eller organisationen skall förfoga över åtminstone den minimidoku­mentation som anges i regel 34, anordnad på ett för nyhetsgranskning lämpligt sätt;

iii) myndigheten eller organisationen skall ha personal som kan utföra nyhetsgransk­ning inom de tekniska områden denna granskning skall omfatta och som har till­räckliga språkkunskaper för att kunna för­stå åtminstone det språk till vilket eller de språk till vilka den minimidokumentation som avses i regel 34 är avfattad.

Regel 37

Avsaknad av benämning eller bristfällig sådan

37.1   Benämning saknas

Innehåller internationell ansökan icke be­nämning på uppfinningen och har den mot­tagande myndigheten underrättat den inter­nationella nyhetsgranskningsmyndigheten om att sökanden anmodats att avhjälpa denna brist, skatt den internationella ny­hetsgranskningsmyndigheten fortsätta den internationella nyhetsgranskningen, såvida den icke får meddelande om att den inter­nationella ansökningen skall anses återkal­lad.

37.2   Åsättande av benämnnig
Innehåller internationell ansökan icke be­
nämning på uppfinningen och har den in­
ternationella nyhetsgranskningsmyndigheten
icke mottagit underrättelse från den motta­
gande myndigheten om att sökanden an­
modats att ange benämning, eller anser ny­
hetsgranskningsmyndigheten att benämning­
en ej uppfyller vad som föreskrives i regel
4.3, skall den internationella nyhetsgransk­
ningsmyndigheten själv åsatta uppfinningen
benämning.

Regd 38

Avsaknad av sammandrag eller bristfäUigt sådant 38.1 Sammandrag saknas

Innehåller internationell ansökan icke sammandrag och har den mottagande myn-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


246


 


has notified the International Searching Au­thority that it has invited the appUcant to correct such defect, the Internationa] Search­ing Authority shall proceed with the inter­national search unless and until it receives notification that the said application is con­sidered withdrawn.


teur a notifié ä fadministration chargée de la recherche internationale qu'il a invite le déposant ä réparer cette omission, cette administration procéde å la recherche inter­nationale, ä moins qu'elle ne rcfoive noti­fication que la demande internationale doit étre considérée comme retirée.


 


38.2 Establishment of Abstract

(a) If the international application does not contain an abstract and the International Searching Authority has not received a notification from the receiving Office to the effect that the applicant has been invited to furnish an abstract, or if the said Au­thority finds that the abstract does not comply with Rule 8, it shall itself establish an abstract (in the language in which the international application is published). In the latter case, it shall invite the applicant to comment on the abstract established by it within 1 month from the date of the in­vitation.


38,2 Eiablissement de Vabrégé

a) Lorsque la demande internationale ne contient pas d'abrégé et que fadministra­tion chargée de la recherche internationale n'a pas refu de foffice récepteur une noti­fication favisant que le déposant a été invite å fournir un abrégé, ou si ladite administration constate que fabrégé n'est pas conforme aux dispositions de la régle 8, elle établit elle-méme un abrégé (dans la langue de publication de la demande inter­nationale). Dans ce dernier cas, eller invite le déposant ä presenter ses commentaires au sujet de fabrégé qu'elle a établi dans un délai d'un mois å compter de la date de cette invitation.


 


(b) The définitive contents of the abstract shall be determined by the International Searching Authority.


b) Le contenu définitif de fabrégé est determine par fadministration chargée de la recherche internationale.


 


Rule 39

Subject Matter under Artide 17(2)(a)(i) 39,1 Definition

No International Searching Authority shall be required to search an intemational appUcation if, and to the extent to which, its subject matter is any of the following:

(i) scientific and mathematical theories, (ii) plant or animal varieties or essentially biological processes for the production of plants and animals, other than microbio-logical processes and the products of such processes,

(iii) schemes. mles or methods of doing business, performing purely mental acts or playing games,

(iv) methods for treatment of the human


Régle 39 Objet selon Varlicle 17.2)a)i) 39.1  Définiiion

Aucune administration chargée de la re­cherche internationale n'a fobligation de procéder ä la recherche å fégard d'une demande intemationale dont fobjet, et dans la mesure ou fobjet, est fun des suivants:

i) theories scientifiques et mathématiques;

ii) variétés végétales, races animales, pro­cédés essentidlement biologiques d'obtention de végétaux ou d'animaux, autres que pro­cédés microbioiogiques et produits obtenus par ces procédés;

iii) plans, principes ou méthodes en vue de faire des affaires, de réaliser des actions purement inlellectuelles ou de jouer;

iv) méthodes de traitement du corps hu-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          247

digheten underrättat den internationella ny­hetsgranskningsmyndigheten om att sökan­den anmodats att avhjälpa denna brist, skall den internationeUa nyhetsgranskningsmyn­digheten fortsätta den internationella ny­hetsgranskningen, såvida den icke får med­delande om att den internationella ansök­ningen skall anses återkallad.

38.2 Uppräiiande av sammandrag

a)    Innehåller internationell ansökan icke sammandrag oeh har den internationella nyhetsgranskningsmyndigheten icke motta­git underrättelse från den mottagande myn­digheten om att sökanden anmodats att inge sammandrag, eller anser nyhetsgransk­ningsmyndigheten att sammandraget ej upp­fyller vad som föreskrives i regel 8, skall den internationella nyhetsgranskningsmyn­digheten själv upprätta sammandrag (på det språk som användes vid publiceringen av den internationella ansökningen). I sist­nämnda fall skall nyhetsgranskningsmyndig­heten anmoda sökanden att inom en månad från dagen för anmodan framföra synpunk­ter på det sammandrag som upprättats av myndigheten.

b)    Sammandragets slutiiga innehåll fast­ställes av den inlernationella nyhetsgransk­ningsmyndigheten.

Regel 39 Ämnesområde som avses i ariikel 17.2.a.i.

39.1 Definition

Internationell nyhetsgranskningsmyndig­het är ej skyldig att utföra nyhetsgranskning av internationell ansökan om och i den mån ansökningen hänför sig till

i) vetenskapliga och matematiska teorier;

ii) växtsorter eller djurraser eller väsent­ligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur; skyldighet att granska föreligger dock i fråga om mikrobiologiska förfaranden och alster av sådana förfaran­den;

iii) planer, regler eller metoder för af­färsverksamhet, för intellektuella handling­ar eller för spel;

iv) metoder för kirurgisk eller terapeutisk


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


248


 


or animal body by surgery or therapy, as

wéU as diagnostic methods, (v) mere presentations of information, (vi) Computer programs to tilie extent that

the International Searching Authority is not

equipped to search prior art concerning such

programs.

Rule 40

Lack of Unity of Invention (International Search)

40.1 Invitation to Pay

The invitation to pay additional fees provided for in Artiete 17(3)ffl) shall specify the reasons for which the intemational ap­plication is not considered .as complying with the requirement of unity of invention and shaU indicate the amount to be paid.


main ou animal par la chirurgie ou la thérapie, ainsi que méthodes de diagnostic;

v)   simples  presentations  d'informations;

vi) programmes d'ordinateurs dans la me­sure oil fadministration chargée de la re­cherche internationale n'est pas outUlée pour procéder å la recherche de fétat de la tech­nique au sujet de tels programmes.

Régle 40

Absence d'unité de Vinvention (recherche internationale) 40.1 Invitation å payer

L'invitation å payer prévue å fartide 17.3)a) indiqué le montant des taxes addi­tionnelles å payer et precise les raisons pour lesquelles il est considéré que la demande intemationale ne satisfait pas å fexigence applicable d'unité de finvention.


 


40.2 Additional Fees

ffl) The amount of the additional fee due for searching under Artide 17(3)fa) shaU be determined by the competent Internatio­nal Searching Authority.

f6) The additional fee due for searching under Artide 17(3)ffl) shall be payable direct to the International Searching Authority.

fe) Any applicant may pay the additional fee under protest, that is, accompanied by a reasoned statement to the effect that the international application complies with the requirement of unity of invention or that the amount of the required additional fee is excessive. Such protest shaU, be examined by a three-member board or other special instance of the International Searching Au­thority or any competent higher authority, which, to the extent that it finds the protest justified, shall order the total or partial reimbursement to the applicant of the ad­ditional fee, On the request of the appli­cant, the text of both the protest and the décision thereon shall be notified to the designated Offices together with the inter­national search report. The applicant shall submit any translation thereof with the fur­nishing of the translation of the interna­tional application required under Artide 22,


40.2 Taxes additionnelles

a) Le montant des taxes additionnelles pour la recherche, prévues ä fartide 17.3)fl), est fixé par fadministration compétente chargée de la recherche internationale.

6) Les taxes additionnelles pour la re­cherche, prévues ä fartide 17.3)flj, doivent étre payées directement å fadministration chargée de la recherche internationale.

c) Tout déposant peut payer les taxes additionneUes sous réserve, c'est-ä-dire en y joignant une declaration motivée tendant ä démontrer que la demande internationale remplit la condition d'unité de finvention ou que le montant des taxes additionnelles demandées est excessif. Un comité de trois membres — ou toute autre instance spéciale — de fadministration chargée de la recher­che internationale, ou toute autorité su­périeure compétente, examine la réserve et, dans la mesure oii il estime que la réserve est justifiée, ordonne le remboursement to­tal ou partiel, des taxes additionnelles au déposant. Sur requéte du déposant, le texte de sa réserve et celui de la décision sont notifiés aux offices désignés, avec le rap­port de recherche internationale. Le dépo­sant doit remettre la traduction de sa ré­serve avec celle de la demande interna­tionale exigée a fartide 22.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                            249

behandling av människokroppen eller av djur samt metoder för diagnoser;

v) enbart uppställning av information;

vi) datorprogram i den utsträckning ve­derbörande internationella nyhetsgransk­ningsmyndighet ej är i stånd att utföra ny­hetsgranskning på detta område.

Regel 40

Brist i fråga om uppfinningens enhet (internationell nyhetsgranskning) 40.1 Anmodan att erlägga tilläggsavgift

I den anmodan att erlägga tilläggsavgift som avses i artikel 17.3.a skall anges det belopp som skall betalas samt skälen till att den internationella ansökningen icke ansetts uppfylla kravet på uppfinningens enhet.

40.2 Tilläggsavgifter

a)    Storleken på den tilläggsavgift som enligt artikel 17.3.a skall utgå för nyhets­granskningen bestämmes av vederbörande internationella nyhetsgranskningsmyndighet.

b)    Den tilläggsavgift som enligt artikel 17.3.a skall utgå för nyhetsgranskningen skall erläggas direkt till den internationeUa nyhetsgranskningsmyndigheten.

c)    Sökanden får betala tUläggsavgift un­der protest, d. v. s. genom att i samband med betalningen inge en motiverad förkla­ring som avser att visa, att den internatio­nella ansökningen uppfyller kravet på upp­finningens enhet eller att den tilläggsavgift som begärts är orimligt hög. Protesten skall prövas av en nämnd bestående av tre leda­möter, av annan särskild avdelning inom den internationella nyhetsgranskningsmyn­digheten eller av annan behörig högre myn­dighet. I den mån protesten vid sådan pröv­ning anses befogad, skall förordnas att tUl-läggsavgiften skall helt eller delvis återbeta­las till sökanden. På sökandens begäran skall de designerade myndigheterna tUlstäl­las protesten och det beslut som fattas i an­ledning av denna tillsammans med den in­ternationella nyhelsgranskningsrapporten. Sökanden skall inge översättning av nämn­da handlingar samtidigt som han inger den


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


250


 


(d) The three-member board, special in­stance or competent higher authority, re­ferred to in paragraph fe), sliaU not com­prise any person who made the décision which is the subject of the protest.

40.3 Time Limit

The time limit provided for in Artide 17(3)fa) shall be fixed, in each case, ac­cording to the circumstances of the case, by the International Searching Authority; it shall not be shorter than 15 or 30 days, respectively, depending on whether the ap-plicant's address is in the same country as or in a different country from that in which the International Searching Authority is located, and it shall not be longer than 45 days, from the date of the invitation.


d) Le comité de trois membres, finstance spéciale ou fautorité supérieure mentionné å falinéa e) ne doit pas comprendre le fonc­tionnaire qui a pris la décision qui fait fobjet de la réserve.

40.3 Délai

Le délai prévu å fartide 17.3)a) est fixé, dans chaque cas et compte tenu des cir­constances du cas d'espéce, par fadminis­tration chargée de la recherche intema­tionale; il ne peut étre inférieur ä quinze ou trente jours, respectivement, selon que le déposant est domicilié ou non dans le pays de fadministration chargée de la recherche internationale, ni supérieur å quarante-cinq jours å compter de la date de finvitation.


 


Rule 41 The Internaiional-Type Search 41.1 Obligation lo Use Results; Refund of Fee If reference has been made in the request, in the form provided for in Rule 4.11, to an international-type search carried out un­der the conditions set out in Artide 15(5), the International Searching Authority shall, to the extent possible, use the results of the said search in establishing the intemational search report on the international applica­tion. The International Searching Authority shall refund the search fee, to the extent and under the conditions provided for in the agreement under Artide 16(3)f6), if the international   search   report   could   wholly or partly be based on the results of the international-type search.

Rule 42 Time Limit for tniernalional Search


Régle 41 Recherche de type international 41,1  Obligation d'utUiser les resultats; remboursement de la taxe Si, dans la requéte, il a été fait référence, dans la forme prévue ä la régle 4.11, å une recherche   de   type   international   effectuée dans les conditions figurant ä fartide 15.5), fadministration chargée de la recherche in­ternationale utilisé, dans la mesure du pos­sible, les resultats de cette recherche pour fétablissement du rapport de recherche in­ternationale relatif å  la demande  interna­tionale. Cette administration rembourse la taxe de recherche, dans la mesure et aux conditions   prévues   dans   faccord   vise   å fartide 16.3)6), si le rapport de recherche internationale peut se baser, en tout ou en partie, sur les resultats de la recherche de type intemational.

Régle 42 Délai pour la recherche internaiionale


42.1  Time Limit for International Search                    42.1  Délai pour la recherdie internationale

All agreements conduded with  Interna-                       Tous les accords conclus avec les admi-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           251

översättning av den internationella ansök­ningen som kräves enligt artikel 22.

d) I den tremannanämnd, den särskUda avdelning eUer den högre myndighet som av­ses under c får icke ingå någon som del­tagit i det beslut som protesten avser.

40.3 Tidsfrist

Den frist som avses i artikel 17.3.a skall fastställas av den internationella nyhets­granskningsmyndigheten för varje enskUt fall under hänsynstagande tUl omständighe­terna i ifrågavarande fall. Fristen får ej vara kortare än femton respektive trettio dagar från dagen för anmodan, beroende på om sökanden har adress i det land där den in­ternationella nyhetsgranskningsmyndigheten har sitt säte eller i annat land, och ej längre än fyrtiofem dagar från nämnda dag.

Regd 41

Nyhelsgranskning av internationellt slag 41.1 Skyldighet all använda resultat; åter­betalning av avgift

Har på sätt som sägs i regel 4.11 i an­hållan hänvisats till nyhetsgranskning av internationellt slag som utförts enligt arti­kel 15.5, skall den internationella nyhets­granskningsmyndigheten i största möjliga utsträckning använda resultaten av denna nyhetsgranskning när nyhelsgranskningsrap­port upprättas beträffande den internatio­nella ansökningen. Denna myndighet skall i den utsträckning och under de förutsätt­ningar som anges i det i artikel 16.3.b nämn­da avtalet återbetala nyhetsgranskningsavgif­ten, om den internationella nyhelsgransk­ningsrapporten helt eller delvis kunde grun­das på resultaten av nyhetsgranskningen av internationellt slag.

Regel 42

Tidsfrist för internationell nyhetsgranskning 42.1  Tidsfrist    för    internationell    nyhets­granskning I samtliga avtal som ingås med interna-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


252


 


tional Searching Authorities shall provide for the same time limit for establishing the international search report or the declara­tion referred to in Artide ll(l)(a). This time Umit shall not exceed 3 months from the receipt of the search copy by the Inter­national Searching Authority, or 9 months from the priority date, whichever time Umit expires låter. For a transitional period of 3 years from the entry into force of the Treaty, time limits for the agreement with any International Searching /mthority may be individually negotiated, provided that such time limits shaU not extend by more than 2 months the time limits referred to in the preceding sentence and in any case shall not go beyond the expiiration of the 18th month after the priority date.


nistrations chargées de la recherche intema­tionale doivent prévoir le méme délai pour fétablissement du rapport de recherche in­ternationale ou de la declaration mentionnée ä fartide \l.l)a). Ce délai ne doit pas ex­céder celle des deux périodes suivantes qui expirera en dernier lieu: trois mois å comp­ter de la reception de la copie de recherche par fadministration chargée de la recherche internationale, ou neuf mois å compter de la date de priorité. Pendant une période transitoire de trois ans å compter de l'entrée en vigueur du traité, les délais que figurent dans les accords conclus avec les administra­tions chargées de la recherche internatio­nale peuvent étre négociés individuellement, mais ne peuvent toutefois pas excéder de plus de deux mois ceux qui sont vises å la phrase qui précédé et ne peuvent en tout cas pas aller au-delä du dix-huitiéme mois suivant la date de priorité.


 


Rule 43 The International Search Report


Régle 43 Rapport de recherche internationale


 


43.1  Identifications

The international search report shall iden­tify the International Searching Authority which established it by indicating the name of such Authority, and the international application by indicating the international application number, the name of the appli­cant, the name of the receiving Office, and the intemational filing date.


43.1  Identifications

Le rapport de recherche internationale identifie d'une part fadministration chargée de la recherche internationale qui fa établi en indiquant le nom de cette administration, et d'autre part la demande internationale par le numéro de cette demande, le nom du déposant, le nom de foffice récepteur et la date du dépot international.


 


43.2 Dates

The international search report shall be dated and shall indicate the date on which the international search was actually com­pleted. It shall also indicate the filing date of any earlier application whose priority is claimed.


43.2 Dates

Le rapport de recherche internationale est daté et indiqué la date a laquelle la recherche internationale a été effectivement achevée. Il doit également indiquer la date du dépot de toute demande antérieure dont la priorité est revendiquée.


 


43.3 Classificaiion

(a) The international search report shall contain the classificaiion of the subject matter  at  least  according  to  the  Intema-


43.3 Classificaiion

a) Le rapport de recherche internationale indiqué la classe dans laquelle enlre finven­tion,  au  minimum   selon  la  Classification


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                         253

tionella nyhetsgranskningsmyndigheter skall föreskrivas samma tidsfrist för upprättande av internationeU nyhelsgranskningsrapport eller avgivande av förklaring som avses i artikel 17.2.a. Denna frist får icke utgå efter den senaste av följande två tidpunk­ter, nämligen tre månader från den dag då nyhetsgranskningsmyndigheten mottog av­skrift av ansökningen och nio månader från prioritetsdagen. För en övergångstid på tre år från dagen för konventionens ikraftträ­dande får tidsfristen bestämmas individu­ellt i det avtal som ingås med varje inter­nationell nyhetsgranskningsmyndighet. Fris­ten får dock ej bestämmas så att den utiö­per mer än två månader efter den tidpunkt som sagts i det föregående och ej heller så att den utiöper senare än 18 månader från prioritetsdagen.

Regel 43

Den internationella nyhelsgranskningsrapporten

43.1   Identifieringsuppgifter

1 den internationella nyhetsgransknmgs-rapporten skall anges namnet på den inter­nationella nyhetsgranskningsmyndighet som har upprättat rapporten. Vidare skall den internationella ansökningen identifieras ge­nom att det internationella ansökningsnum­ret, sökandens namn, den mottagande myn­dighetens namn och den internationella in­givningsdagen anges i rapporten.

43.2   Data

Den internationella nyhelsgranskningsrap­porten skall vara dagtecknad och innehålla uppgift om vilken dag den mtemationeUa nyhetsgranskningen faktiskt avslutades. Den skall även innehålla uppgift om ingivnings­dag för tidigare ansökan, från vilken prio­ritet åberopas.

43.3   Klassificering

a) Den internationella nyhelsgransk­ningsrapporten skall innehålla uppgift om till vilken klass uppfinningen  är att hän-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B

tional Patent Classification.

f6) Such classification  shall be effected by the International Searching Authority.


254

internationale des brevets.

6) Ce classement est effectué par fadmi­nistration chargée de la recherche intema­tionale.


 


43.4  Language

Every international search report and any declaration made under Artide 17(2)ffl) shall be in the language in which the inter­national application to which it relätes is published.

43.5  Citations

ffl) The international search report shall contain the citations oE the documents con­sidered to be relevant.

f6) The method of identifying any cited document shall be regulated by the Ad­ministrative Instructions.

fe) Citations of particular relevance shall be specially indicated.

(d) Citations which are not relevant to all the claims shall be cited in relation to the claim or claims to which they are relevant.

(e) If only certain passages of the cited document are relevant or particularly rele­vant, they shall be identified, for example, by indicating the page, the column, or the lines, where the passage appears.


43.4  Langue

Tout rapport de recherche internationale et toute declaration faite selon fartide 17.2)a) sont établis dans la langue de publi­cation de la demande internationale å la­quelle ils se rapportent.

43.5  Citations

a) Le rapport de recherche internationale cite les documents considérés comme per­tinents.

6) La méthode d'identification de chaque document cité est fixée dans les instructions administratives.

c)    Les citations particuUérement perti­
nentes sont indiquées spécialement.

d)  Si des citations ne sont pas pertinentes
ä fégard de toutes les revendications, elles
sont indiquées en relation avec celle ou
celles des revendications qu'eUes concer­
nent.

e)  Si certains passages seulement du do­
cument cité sont pertinents ou particuUére­
ment pertinents, ces passages sont identi-
fiés — par exemple en indiquant la page,
la colonne ou les lignes ou figure le passage
considéré.


 


43.6 Fields Searched

(a) The international search report shaU list the classification identification of the fields searched. If that identification is ef­fected on the basis of a classification other than the Intemational Patent Classification, the International Searching Authority shaU publish the classification used.


43,6 Domaines sur lesquels la recherche a porté fl) Le rapport de recherche internationale contient fidentification par symboles de classification des domaines sur lesquels la recherche a porté. Si cette identification est effectuée sur la base d'une classification autre que la Classification internationale des brevets, fadministration chargée de la re­cherche internationale publie la classifica­tion utilisée.


 


f6) If the international search extended to patents, inventors' certificates, utility cer­tificates, utility models, paterits or certifi­cates of addition, inventors' certificates of


6) Si la recherche internationale a porté sur des brevets, des certificats d'auteur d'in-vention, des certificats d'utUité, des modéles d'utilité, des brevets ou certificats d'addi-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                         255

föra,  åtminstone enligt det internationella patentklassificeringssystemet.

b) Klassificeringen skall utföras av den internationella nyhetsgranskningsmyndighe­ten.

43.4   Språk

Internationell nyhelsgranskningsrapport och förklaring enligt artikel 17.2.a skall av­fattas på det språk, på vilket den interna­tionella ansökan som rapporten respektive förklaringen hänför sig till publiceras.

43.5   Hänvisningar

a)         I den internationella nyhelsgransk­ningsrapporten skall anges de handlingar som anses ha betydelse.

b)   I de administrativa föreskrifterna skall närmare stadgas hur handling tUl vil­ken hänvisning göres skall anges.

c)    Hänvisningar som har särskild bety­delse skall anges särskilt.

d)  Hänvisningar som icke har betydelse
i fråga om samtliga patentkrav skall anges
i samband med det krav eller de krav i för­
hållande till vilket eller vilka de har be­
tydelse.

e)  Om endast vissa avsnitt av den hand­
ling till vilken hänvisning göres har betydel­
se eller särskilt stor betydelse, skall dessa
avsnitt preciseras, t. ex. genom angivande
av sida, kolumn eller rader där ifrågava­
rande avsnitt finns.

43.6   Områden som nyhetsgranskning
omftutar

a)    1 den internationella nyhelsgransk­ningsrapporten skall anges klassificerings­beteckningarna för de områden som om­fattats av nyhetsgranskningen. Sker klassi­ficering på grundval av annat klassifice­ringssystem än det internationeUa patent­klassificeringssystemet, skall den intematio­nella nyhetsgranskningsmyndigheten publi­cera det klassificeringssystem som använ­des.

b)    Har internationell nyhetsgranskning omfattat patent, uppfinnarcertifikat, certifi­kat för nytlighetsmodeU, tilläggspatent, tUl-läggscertifikat,      tUläggsuppfinnarcertifikat,


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


256


 


addition, utility certificates of addition, or published applications for any of those kinds of protection, of States, periods, or languages, not induded in the minimum documentation as defined in Rule 34, the international search report shall, when prac­ticable, identify the kinds of documents, the States, the periods, and the languages to which it extended. For the purposes of this paragraph. Artide 2(ii) shall not apply.


tion, des certificats d'auteur d'invention ad­ditionnels, des certificats d'utUité addition­nels ou des demandes publiées pour fun des titres de protection qui précédent, rela­tifs a des Etats, des époques ou des langues qui ne sont pas compris dans la documen­tation minimale telle que définie dans la régle 34, le rapport de recherche interna­tionale identifie, lorsque cela est possible, les types de documents, les Etats, les épo­ques et les langues sur lesquels elle a porté. Aux fins du present alinéa, fartide 2,ii) ne s'applique pas.


 


43.7 Remarks Concerning Unity of Invention If the applicant paid additiional fees for the international search, the international search report shall so indk:ate. Further­more, where the international search was made on the main invention only (Artide 17(3)ffl)), the international ;5earch report shall indicate what parts of the international application were and what parts were not searched.


43.7 Reinarcjues concernant Vuniié de Vinvention Si le déposant a payé des taxes addition­nelles pour la recherche internationale, le rapport de recherche internationale en fait mention. En outre, lorsque la recherche in­ternationale a été faite sur finvention prin­cipale seulement (artide 17.3)a)), le rapport de recherche internationale precise les par­ties de la demande internationale sur les­quelles la recherche a porté.


 


43,8 Signature

The international search report shall be signed by an authorized officer of the In­ternational Searching Authority.


43,8 Signature

Le rapport de recherche internationale est signé par un fonctionnaire autorise de fadministration chargée de la recherche in­ternationale.


 


43.9 No Other Malier

The intemational search report shall con­tain no matter other than thcit enumerated in Rules 33.1f6) and (c), 43.L, 2, 3, 5, 6, 7 and 8, and 44.1(a) and f6), and the indica­tion referred to in Artide ]7(2)f6). In particular, it shall contain no expressions of opinion, reasoning, arguments, or explana­tions.


43.9 Limitation du contenu

Le rapport de recherche internationale ne contient pas d'autres elements que ceux qui sont énumérés aux régles 33.16) et c), 43,1, 2, 3, 5, 6, 7 et 8 et 44.2fl) et b), ou findication mentionnée å fartide 17.2)6). En particulier, il ne contient aucune mani­festation d'opinion, ni raisonnement, argu­ment ou explication.


 


43.10 Form

The physical requirements as to the form of the international search re;port shall be prescribed by the Administrative Instruc­tions.


43.10 Forme

Les conditions matérieUes de forme du rapport de recherche internationale sont fixées dans les instructions administratives.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                         257

tilläggscertifikat för nyttighetsmodell eller publicerade ansökningar om något av dessa slags skydd för stater, tidsperioder eller språk som icke ingår i minimidokumentatio-nen enligt den definition av detta begrepp som ges i regel 34, skall den internatio­nella nyhelsgranskningsrapporten om inöj­ligt närmare ange vilka slags handlingar respektive vilka stater, tidsperioder och språk som nyhetsgranskningen utsträckts att omfatta. Vid tillämpning av detta stycke gäller icke artikel 2.ii.

43.7 Anmärkningar angående uppfinningens enhet Om sökanden har erlagt tilläggsavgift för den internationella nyhetsgranskningen, skall detta anges i den internationella ny­helsgranskningsrapporten. Har internatio­nell nyhetsgranskning utförts endast röran­de huvuduppfinningen (artikel 17.3.a), skall i den internationella nyhelsgranskningsrap­porten anges vilka delar av den internatio­nella ansökningen som nyhetsgranskningen omfattat.

43.8   Undertecknande

Den internationella nyhelsgransknings­rapporten skall undertecknas av därtUl be­myndigad tjänsteman vid den internationella nyhetsgranskningsmyndigheten.

43.9   Begränsning av innehållet
Internationell     nyhelsgranskningsrapport

får ej innehålla uppgift som ej anges i reglema 33.1.b och c, 43.1, 2, 3, 5, 6, 7 oeh 8 samt 44.2.a och b eller uppgift som avses i artikel 17.2.b. SärskUt gäller att rappor­ten icke får innehålla åsikter, skäl, argu­mentering eller förklaringar.

43.10 Form

Den internationella nyhetsgransknings-rapportens utformning i formellt avseende regleras i de administrativa föreskrifterna.

\1 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 1. Dd B


Prop. 1977/78:1. Dd B


258


 


Rule 44

Transmittal of the International Search Report, Etc. 44.1 Copies of Report or Dedaration

The Intemational Searching Authority shall, on the same day, transmit one copy of the international search report or the declaration referred to in Artide 17(2)fa) to the International Bureau and one copy to the applicant.


Régle 44

Transmission du rapport de recherche internationale, etc. 44,1 Copies du rapport ou de la declaration L'administration chargée de la recherche internationale transmet, le méme jour, au Bureau international et au déposant une copie du rapport de recherche internationale ou de la declaration visée ä fartide 17.2)a).


 


44,2 TiUe or Abstract

ffl) Subject to paragraphs (b) and fe), the international search report shaU either state that the International Searching Authority approves the title and the abstract as sub­mitted by the applicant or be accompanied by the text of the title and/or abstract as established by the International Searching Authority under Rules 37 and 38.


44.2 Titre ou abrégé

a) Sous réserve des alinéas b) et c), ou bien le rapport de recherche internationale indiqué que fadministration chargée de la recherche internationale approuve le titre et fabrégé soumis par le déposant, ou bien il est accompagné du titre et de fabrégé que cette demiére a établis selon les régles 37 et 38.


 


f6) If, at the time the intemational search is completed, the time limit allowed for the applicant to comment on any suggestion of the International Searching Authority in respect of the abstract has not expired, the international search report shaU indicate that it is incomplete as far as the abstract is concerned.

fe) Äs soon as the time limit referred to in paragraph f6j has expired, the Interna­tional Searching Authority shall notify the abstract approved or established by it to the International Bureau and to the applicant.


6) Si, lorsque la recherche internationale est achevée, le délai accordé au déposant pour commenter toute suggestion, relative k fabrégé, de fadministration chargée de la recherche internationale n'est pas expire, le rapport de recherche internationale indi­qué qu'il est incomplet pour ce qui con­cerne fabrégé.

e) Dés fexpiration du délai vise k falinéa b), fadministration chargée de la recherche internationale notifie au Bureau internatio­nal et au déposant fabrégé approuve ou établi par elle.


 


44.3 Copies of Cited Documents


44.3 Copies de documents cités


 


(a) The request referred to in Artide 20(3) may be presented any time during 7 years from the international filing date of the intemational application to which the intemational search report relätes,

f6) The International Searching Authority may  require  that  the  party  (applicant  or


fl) La requéte visée ä fartide 20.3) peut étre formée en tout temps pendant sept années k compter de la date du dépot inter­national de la demande internationale ä laquelle le rapport de recherche interna­tionale a trait.

6) L'administration chargée de la recher­che internationale peut exiger du déposant


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                         259

Regel 44

Översändande av den internationella nyhelsgranskningsrapporten m. m.

44.1    Avskrifter 'av rapport eller förklaring Den internationella nyhetsgransknings­myndigheten skall samma dag tillställa in­ternationella byrån och sökanden avskrift av den internationella nyhelsgransknings­rapporten eller av den förklaring som avses i artikel 17.2.a.

44.2    Benämning ocli sammandrag

 

a)    Om ej annat följer av vad som sägs under b och c skall antingen i den interna­tionella nyhelsgranskningsrapporten anges att den internationella nyhetsgransknings­myndigheten godkänner den benämning på uppfinningen som sökanden angivit och det sammandrag som sökanden ingivit eller tUl rapporten fogas benämning på uppfinning­en som fastställts av den intemationella ny­hetsgranskningsmyndigheten i enlighet med regel 37 och/eller sammandrag som upprät­tats av denna myndighet i enlighet med re­gd 38.

b)    Har den frist inom vilken sökanden får framföra synpunkter på förslag av den internationeUa nyhetsgranskningsmyndighe­ten rörande sammandraget icke utlöpt när den internationella nyhetsgranskningen av­slutas, skall i den internationella nyhels­granskningsrapporten anges att rapporten är ofullständig såvitt avser sammandraget.

c)    Så snart den frist som avses under b har utlöpt, skall den inlernationella nyhets­granskningsmyndigheten tUlställa intematio­nella byrån och sökanden det sammandrag som den godkänt eller upprättat.

44.3   Avskrift av  handling lill vilken hän­
visning gjorts

a)          Begäran som avses i artikel 20.3 får framställas när som helst inom sju år från den internationella ingivningsdagen för den internationella ansökan till vilken den in­ternationella nyhelsgranskningsrapporten hänför sig.

b)    Internationell nyhetsgranskningsmyn­dighet får kräva att sökande eller désigne-


 


Prop. 1.977/78:1. Dd B


260


 


designated Office) presenting the request pay to it the cost of preparing and mailing the copies. The levd of the cost of preparing copies shall be provided for in the agree­ments referred to in Artide 16(3)f6) between the Intemational Searching Authorities and the International Bureau.


ou de foffice désigne qui lui a adressé la requéte le paiement du cout de la prepara­tion et de fexpédition des copies. Le mon­tant de ce cout sera établi dans les accords vises å fartide 16.3)6), conclus enlre les administrations chargées de la recherche internationale et le Bureau international.


 


fe) Any International Searching Authority not wishing to send copies direct to any designated Office shall send a copy to the International Bureau and the International Bureau shall then proceed as provided in paragraphs fa) and f6).

(d) Any International Searching Authority may perform the obligations referred to in (a) to (c) through another agency respons­ible to it.


e) Toute administration chargée de la recherche internationale qui ne désire pas adresser les copies directement å un office désigne envoie une copie au Bureau inter­national, qui procédera conformément aux alinéas a) et b).

d) Toute administration chargée de la re­cherche internationale peut confier la täche visée aux alinéas aj ä e) ä un autre organis­me qui sera responsable devant elle.


 


Rule 45

Translation of the International Search Report 45.1  Languages

Intemational search reports and dédara­tions referred to in Artide 17(2)fa) shaU. when not in English, be translated into English.


Régle 45

Traduction du rapport de recherche internationale 45.1 Langues

Les rapports de recherche internationale et les dédarations visées a fartide 17.2)a) qui ne sont pas établis en anglais sont tra­duits en celle langue.


 


Rule 46

Amendment of Claims Before the Inlernationcd Bureau 46.1 Time Limit

The time limit referred to in Artide 19 shall be 2 months from the date of trans­mittal of the international search report to the International Bureau and to the appli­cant by the International Searching Au­thority or, when such transmittal takes place before the expiration of 14 months from the priority date, 3 months from the date of such transmittal.


Régle 46

Modification des revendications auprés du Bureau international 46.1  Délai

Le délai mentionné ä fartide 19 est de deux mois ä compter de la date de trans­mission du rapport de recherche interna­tionale au Bureau international et au dé­posant par fadministration chargée de la recherche internationale; lorsque cette trans­mission est effectuée avant fexpiration du quatorziéme mois a compter de la date de priorité, ce délai est de trois mois å compter de la date de transmission.


 


46.2 Dating of Amendments

The date of receipt of any amendment shall be recorded by the International Bu­reau and shall be indicated by it in any publication or copy issued by it.


46.2 Date des modifications

La date de reception de toute modifica­tion est enregistrée par le Bureau intema­tional et indiquée par ce dernier dans toute publication ou copie qu'il établit.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          261

rad myndighet som framställt begäran skall betala kostnaderna för framställning av avskrifter och översändande av dessa. VUka belopp som får uttagas för avskrifter skall fastställas i de i artikel 16.3.b nämnda avtal som ingås mellan de internationella nyhets-granskningsmyndigheterna och internatio­nella byrån.

c)   Internationell nyhetsgranskningsmyn­
dighet som ej önskar sända avskrift direkt
till designerad myndighet skall sända en
avskrift till intemationella byrån, som skall
förfara i enlighet med vad som sägs under
a och b.

d)  Internationell nyhetsgranskningsmyn­
dighet får låta de åligganden som avses un­
der a—c fullgöras av annat organ, som
är ansvarigt inför myndigheten.

Regel 45

Översättning av den internationdla

nytietsgranskningsrapporten

45 A Språk

Internationell nyhelsgranskningsrapport och förklaring enligt artikel 11.l.a, som icke är avfattad på engelska, skall översättas till detta språk.

Regel 46

Ändring av paientkrav hos internationella byrån 46.1  Tidsfrist

Den frist som avses i artikel 19 utgår två månader från den dag då den interna­tionella nyhetsgranskningsmyndigheten sän­der den internationella nyhelsgransknings­rapporten till internationella byrån och tUl sökanden. Sker detta översändande inom fjorton månader från prioritetsdagen, utgår fristen tre månader från dagen för översän­dandet.

46.2 Datering av ändringar

Internationella byrån skall anteckna den dag då den mottager ändring samt ange denna dag vid publicering genom byråns försorg av den ändrade handlingen och på av byrån utfärdad avskrift av densamma.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


262


 


46.3  Language of Amendments

If the intemational application has been filed in a language other than the language in which it is published by the International Bureau, any amendment made under Artide 19 shall be both in the language in which the international application has been filed and in that in which it is published.

46.4  Statement

ffl) The statement referred to in Artide 19(1) shall be in the language in which the international application is published and shall not exceed 500 words if in the English language or if translated into that language.

f6) The statement shall contain no com­ments on the intemational search report or the relevance of the citations contained in the report. The statement may refer to a citation contained in the international search report only in order to indicate that a specific amendment of the claims is intended to avoid the document cited.

46.5  Form of Amendments

ffl) The applicant shall be required to submit a replacement sheet for every sheet of the claims which, on account of an amendment or amendments under Artide 19, differs from the sheet originally filed. The letter accompanying the replacement sheets shall draw attention to the differences between the replaced sheets and the re­placement sheets. To the extent that any amendment results in the cancellation of an entire sheet, that amendment shall be com­municated in a letter.

f6) The International Bureau shall mark on each replacement sheet the international application number, the date on which it was received, and the stamp identifying the International Bureau. It shall keep in its filés any replaced sheet, the letter accom­panying the replacement sheet or sheets, and any letter referred to in the last sen­tence of paragraph ffl).

fe) The Intemational Bureaiu shall insert any replacement sheet in the record copy


46.3  Langue des modifications

Si la demande internationale a été déposée dans une langue autre que celle de sa pu­bUcation par le Bureau international, toute modification selon fartide 19 doit étre effectuée dans la langue du dépot et dans ta langue de la publication.

46.4  Declaration

fl) La declaration mentionnée ä fartide 19.1) doit étre établie dans la langue de publication de la demande internationale et ne doit pas excéder cinq cents möts si elle est établie ou traduite en anglais.

6) La declaration ne doit contenir aucun commentaire relatif au rapport de recherche internationale ou å la pertinence des cita­tions que ce dernier contient. La declara­tion ne peut se référer å une citation con­tenue dans le rapport de recherche interna­tionale qu'afin d'indiquer qu'une modifica­tion déterminée des revendications a pour objet d'écarter le document cité.

46.5  Forme des modifications

fl) Le déposant doit soumettre une feuille de remplacement pour chaque feuille de revendications qui, en raison de modifica­tions effectuées conformément å fartide 19, différe de la feuiUe primitivement déposée. La lettre d'accompagnement des feuilles de remplacement doit attirer fattention sur les differences existant enlre les feuilles rem-placées et les feuiUes de remplacement. Dans la mesure oii une modification en­traine la suppression d'une feuille entiére, la modification doit étre communiquée par lettre.

b)     Le Bureau international appose sur chaque feuille de remplacement son timbre, le numéro de la demande internationale et la date de reception de ladite feuUle. Il garde dans ses dossiers chaque feuille rem­placée, ta lettre d'accompagnement de la feuille ou des feuilles de remplacement et toute lettre visée a la derniére phrase de falinéa a).

c)     Le Bureau international insére dans fexemplaire original chaque feuille de rem-


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           263

46.3   Språk såvitt avser ändring

Ingavs internationell ansökan avfattad på annat språk än det på vilket den publiceras av internationella byrån, skall ändring en­ligt artikel 19 avfattas både på det språk på vilket den internationella ansökningen var avfattad vid ingivandet och på det språk på vUket ansökningen publiceras.

46.4   Yttrande

a)    Yttrande som avses i artikel 19.1 skall vara avfattat på det språk på vilket den in­ternationella ansökningen publiceras. Ytt­randet får icke vara längre än 500 ord om det är avfattat på engelska eller översatt till delta språk.

b)    Yttrandet får icke innehålla några syn­punkter i fråga om den internationella ny­helsgranskningsrapporten eller betydelsen av hänvisning som finns i rapporten. Yttran­det får beröra en hänvisning i den interna­tionella nyhelsgranskningsrapporten endast för att ange att viss ändring av patentkra­ven syftar till att undanröja betydelsen av den handling som hänvisningen avser.

46.5   Form för ändring

a) Sökanden skall inge ersättningsblad för varje blad som upptager patentkrav och som till följd av ändring som gjorts enligt artikel 19 skUjer sig från det ursprungli­gen ingivna bladet. I den skrivelse som åt­följer ersättningsbladen skall påpekas skill­naderna mellan de ersatta bladen och er­sättningsbladen. I den mån ändring medför att helt blad ulgår, skall ändringen medde­las genom skrivelse.

b)   Internationella byrån skall på varje ersättningsblad anteckna det internationella ansökningsnumret och dagen för mottagan­det av detta blad samt anbringa sin stäm­pel på varje sådant blad. Internationella byrån skall i akten bevara ersatta blad, skri­velse som åtföljt ersättningsblad samt skri­velse som avses i sista meningen under a.

c)    Internationella byrån skall insätta er­sättningsblad i arkivexemplaret och, i fall


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


264


 


and, in the case referred to in the last sentence of paragraph (a), shall indicate the cancellations in the record copy.


placement et, dans le cas vise k la derniére phrase de falinéa a), indiqué les suppres-sions dans fexemplaire original.


 


Rule 47

Communication lo Designated Offices 47.1 Procedure

ffl) The communication provided for in Artide 20 shall be effected by the Interna­tional Bureau.

(b) Such communication shall be effected promptly after the International Bureau has received amendments from the applicant, or a declaration that the applicant does not wish to make amendments before the Inter­national Bureau, or, in any ciise, when the time limit provided for in R,ule 46.1 has expired. Where, under Artide 17(2)fa), the International Searching Authority has made a declaration that no internsitional search report will be established, the communica­tion provided for in Artide 20 shall be effected, unless the international application is withdrawn, within 1 month from the date on which the Intemational Bureau has been notified of the said declaJation by the International Searching Authority; such communication shall be accompanied by an indication of the date of the notification sent to the applicant under Artide 17(2)fa).

fe) The International Bureau shall send a notice to the applicant indicating the des­ignated Offices to which the communication has been effected and the date of such com­munication. Such notice shall be sent on the same day as the communication.

(d) Each designated Office shall, when it so requires, receive the international search reports and the dédarations referred to in Artide 17(2)ffl) also in the translation referred to in Rule 45.1.

fe) Where any designated Office has waived the requirement provided under Ar­tide 20, the copies of the documents which otherwise would have been sent to that Office shall, at the request of that Office or the applicant, be sent to the applicant at the time of the notice referred to in paragraph (c).


Régle 47 Communication aux offices désignés 47.1  Procedure

fl) La communication prévue å fartide 20 est effectuée par le Bureau international.

6) Cette communication est effectuée å bref délai apres que le Bureau international a reu du déposant des modifications ou la declaration qu'il ne désire pas presenter de modifications au Bureau international, et au plus tärd ä fexpiration du délai prévu ä la régle 46.1. Lorsque, conformément a farti­de 17.2)fl), fadministration chargée de la recherche internationale a déclaré qu'un rapport de recherche internationale ne sera pas établi, la communication prévue ä far­tide 20 est effectuée, sauf retrait de la de­mande internationale, dans un délai d'un mois ä compter de la reception par le Bu­reau international de la notification relative ä cette declaration; cette communication doit comporter la date de la notification adressée au déposant conformément å far­tide 17.2)fl),

e) Le Bureau international adresse au dé­posant une notice indiquant les offices dé­signés auxquels la communication a été effectuée et la date de cette communication. Cette notice est envoyée le méme jour que la communication,

d)   Chaque office désigne regoit, sur sa
demande, les rapports de recherche interna­
tionale et les dédarations visées å fartide
17.2)fl) également dans leur traduction selon
la régle 45.1.

e)  Si un office désigne a renoncé å fexi­
gence de fartide 20, les copies de documents
qui devraient normalement lui étre adressées
sont, sur requéte dudit office ou du dépo­
sant, adressées ä ce dernier en méme temps
que la notice visée å falinéa c).


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           265

som avses i sista meningen under a, ange vad som utgått ur detta.

Regel 47 Översändande till designerade myndigheter 47.1 Förfarande

a)    Översändande enligt artikel 20 skall ombesörjas av internationella byrån.

b)    Översändandet skall äga rum omgå­ende efter det att internationella byrån från sökanden mottagit ändring eller förklaring att denne icke önskar ändra ansökningen hos internationella byrån, dock senast vid utgången av den frist som avses i regel 46.1. Har den internationella nyhetsgransknings­myndigheten i enlighet med artikel 17.2.a avgivit förklaring om att internationell ny­helsgranskningsrapport icke kommer att upprättas, skall översändande enligt artikel 20 ske inom en månad från den dag då in­ternationella byrån mottagit underrättelse om denna förklaring, såvida icke den inter­nationella ansökningen återkallats. I sam­band med översändandet skall lämnas upp­gift om dagen för den underrättelse som tillställts sökanden enligt artikel 17.2.a.

c)  Internationella byrån skall underrätta
sökanden om till vilka designerade myndig­
heter handlingar översänts samt om dagen
för detta översändande. Underrättelsen skall
sändas samma dag som översändandet äger
rum.

d)  Designerad myndighet skall på begä­
ran erhålla internationell nyhelsgransknings­
rapport och förklaring som avses i artikel
17.2.a även i översättning upprättad enligt
regel 45.1.

e)   Har designerad myndighet avstått från
att få handlingar översända enligt artikel
20, skall de avskrifter av handlingar som i
annat fall skulle ha sänts till denna myndig­
het på begäran av myndigheten eller sökan­
den sändas till sökanden samtidigt med det
meddelande som avses under c.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


266


 


47.2 Copies

(a) The copies required for communica­tion shall be prepared by the Intemational Bureau.

f6) They shall be on sheets of Ä4 size.


47.2 Copies

a) Les copies requises pour les Communi­cations sont préparées par le Bureau inter­national.

6) Ces copies sont de format A4.


 


47,3 Languages

The international application communi­cated under Artide 20 shall be in the lan­guage in which it is published provided that if that language is different from the lan­guage in which it was filed it shall, on the request of the designated Office, be com­municated in either or both of these lan­guages.


47.3 Langues

La demande internationale communiquée selon fartide 20 doit fétre dans sa langue de publication; si cette langue n'est pas celle dans laquelle la demande a été déposée, cette derniére sera, sur requéte de foffice désigne, communiquée dans fune ou fautre de ces langues, ou dans les deux.


 


Rule 48 International Publication 48.1  Form

(a) The international application shall be published in the form of a pamphlet.

f6) The particulars regarding the form of the pamphlet and the method of reproduc­tion shall be governed by the Administrative Instructions.


Régle 48 Publication internationale 48,1 Forme

a) La demande intemationale est publiée sous forme de brochure.

6) Les details relatifs ä la forme de la brochure et å son mode de reproduction sont fixés dans les instructions administra­tives.


 


48,2 Contents

ffl) The pamphlet shall contain:

(i) a standardized front page.

(ii) the description,

(iii) the claims,

(iv) the drawings, if any,

(v) subject to paragraph (g), the interna­tional search report or the declaration under Artide 17(2)fa),

(vi) any statement filed under Artide 19(1), unless the International Bureau finds that the statement does not comply with the provisions of Rule 46,4.

f6) Subject to paragraph i'e), the front page shall include:

(i) data taken from the request sheet and such other data as are prescribed by the Administrative Instructions,

(ii) a figure or figures where the interna­tional application contains drawings.


48,2 Contenu

a)  La brochure contient:

i) une page normalisée de couverture;

ii) la description;

iii) les revendications;

iv) les dessins, s'il y en a:

v) sous réserve de falinéa g), le rapport de recherche internationale ou la declara­tion mentionnée k fartide 17.2)fl);

vi) toute declaration déposée selon far­tide 19.1), sauf si le Bureau international considéré que la declaration n'est pas con­forme aux dispositions de la régle 46.4.

b)  Sous réserve de falinéa c), la page de
couverture comprend:

i) des indications reprises de la requéte et toutes autres indications déterminées par les instructions administratives;

ii) une ou plusieurs figures lorsque la demande internationale comporte des des­sins;


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                           267

47.2   Avskrifter

a)    De avskrifter som behöves för över­sändandet skall framställas av internationel­la byrån.

b)    Dessa avskrifter skall vara av format A 4.

47.3   Språk

Internationell ansökan skall översändas enligt artikel 20 i dess avfattning på det språk på vilket den publiceras. Är detta språk icke samma språk som ansökningen var avfattad på vid ingivandet, skall ansök­ningen på den designerade myndighetens be­gäran översändas på ett av dessa språk eller på båda dessa språk.

Regel 48 Internationell publicering 48.1 Form

a)          Internationell ansökan skall publice­ras i form av ett häfte.

b)    Närmare bestämmelser om häftets form och om reproduceringsmetod ges i de administrativa föreskrifterna.

48.2 Innehåll

a)   Häftet skall innehålla:

i) försättsblad i standardutförande,

ii) beskrivningen,

iii) patentkraven,

iv) ritningar, om sådana finns,

v) om ej annat följer av vad som sägs under g, den internationella nyhelsgransk­ningsrapporten eller förklaring som avses i artikel 17.2.a,

vi) yttrande som ingivits enligt artikel 19.1, utom i de fall internationella byrån anser att yttrandet icke uppfyller föreskrif­terna i regel 46.4.

b)  Om ej annat följer av vad som sägs
under c skall försättsbladet innehålla:

i) uppgifter som hämtats från anhållan samt de andra uppgifter som anges i de ad­ministrativa föreskrifterna,

ii) en eller flera figurer, om den inter­nationella ansökningen innehåller ritningar.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


268


 


(iii) the abstract; if the abstract is both in English and in another language, the Eng­lish text shall appear first.

fe) Where a declaration under Artide 17(2)fa) has issued, the front page shall conspicuously refer lo that lact and need include neither a drawing ner an abstract.

(d)  The figure or figures referred to in
paragraph f6)(ii) shall be selected as pro­
vided in Rule 8.2. Reproduction of such
figure or figures on the front page may be'
in a reduced form.

(e)  If there is not enough room on the
front page for the totality of the abstract
referred to in paragraph f6)(iii), the said ab­
stract shall appear on the back of the front
page. The same shall apply to the trans­
lation of the abstract when such translation
is required to be published under Rule
48.3fe).

(f)  If the claims have been amended un­
der Artide 19, the publication shall contain
either the full text of the claims both as
filed and as amended or the full text of the
claims as fUed and specify the amendments.
Äny statement referred to in Artide 19(1)
shall be induded as well, unless the Inter­
national Bureau finds that the statement
does not comply with the provisions of Rule
46.4. The date of receipt of the amended
claims by the International Bureau shall be
indicated.

(g)   If, at the time when publication is
due, the international search report is not
yet available (for example, because of pub­
lication on the request of the applicant as
provided in Artides 21(2)f6) and 64(3)fc;(i),
the pamphlet shall contain, in place of the
international search report, an indication
to the effect that that report was not avail­
able and that either the pamphlet (then also
including the intemational search report)
wiU be republished or the international
search report (when it becomes available)
will be separately pubUshed.


iii) fabrégé; si fabrégé est établi en anglais et dans une autre langue, le texte anglais doit apparaitre en premier.

c)  Lorsqu'une declaration selon fartide
17.2)a) a été faite, la page de couverture le
spécifie et ne comporte ni dessin ni abrégé.

d)  La ou les figures mentionnées å falinéa
6)ii) sont choisies de la maniére prévue å la
régle 8.2. La reproduction de cette figure
ou de ces figures sur la page de couverture
peut étre une reproduction en format réduit.

e)  Si fabrégé mentionné å falinéa 6)iii)
ne peut tenir sur la page de couverture, U
doit étre insére au verso de cette page. Il
en va de méme pour la traduction de
fabrégé, lorsqu'il y a lieu d'en publier une
conformément ä la régle 48.3c).

/) Si les revendications ont été modifiées conformément å fartide 19, la publication contient soit le texte integral des revendica­tions telles que déposées et telles que modi­fiées soit le texte integral des revendica­tions, telles que déposées, avec findication des modifications. Toute declaration visée a fartide 19.1) est également incluse, å moins que le Bureau international n'estime que la declaration n'est pas conforme aux dispositions de la régle 46,4. La date de reception par le Bureau international des revendications modifiées doit étre indiquée.

g) Si, å la date prévue pour la publication le rapport de recherche internationale n'est pas encore disponible (par exemple pour motif de publication sur demande du dépo­sant selon les artides 21.2)6) et 64.3)e)i)), la brochure contient, å la place du rapport de recherche internationale, findication que ce rapport n'est pas encore disponible et que la brochure (comprenant alors le rap­port de recherche internationale) sera pu­bliée ä nouveau ou que le rapport de re­cherche internationale (lorsqu'il sera dispo­nible) sera publié séparément.


 


(h) If, at the time when pubUcation is due, the time limit for amending the claims under Artide 19 has not expired, the pam-


h) Si, å la date prévue pour la publica­tion, le délai de modification des revendica­tions prévu a fartide  19 n'est pas expire.


 


Prop. 1977/78:1. Dd B                                                                                                                          269

iii) sammandraget; finns sammandraget både på engelska och på annat språk, skall den engelska texten stå först.

c)  Har förklaring avgivits enligt artikel
17.2.a skall detta anges på försättsbladet,
som då icke behöver innehålla vare sig rit­
ning eller sammandrag.

d)  Den figur eller de figurer som nam­
nes under b.ii skall väljas på sätt anges i
regel 8.2. Denna figur eller dessa figurer får
på försättsbladet återges i förminskad stor­
lek.

e)  Om det sammandrag som namnes un­
der b.iii icke får rum på försättsbladet, skall
det införas på baksidan av detta blad. Det­
samma gäller översättningen av samman­
draget, om sådan översättning skall publi­
ceras enligt regel 48.3.c.

f)  Har patentkraven ändrats enligt arti­
kel 19, skall häftet innehålla antingen patent­
kravens text i dess helhet, både i dess av­
fattning vid ingivandet och i den ändrade
lydelsen, eller patentkravens text i dess hel­
het i dess avfattning vid ingivandet jämte
uppgift om ändringarna. Yttrande som av­
ses i artikel 19.1 skall också medtagas, om
icke internationella byrån anser att yttran­
det icke uppfyller föreskrifterna i regel 46.4.
Den dag då internationella byrån mottagit
de ändrade patentkraven skall också anges.

g)  Är den internationdla nyhelsgransk­
ningsrapporten ännu ej tillgänglig när publi­
cering skall äga rum (exempelvis på grund
av att publiceringen äger rum på begäran
av sökanden enligt artiklarna 21.2.b och
64.3.c.i), skall häftet i stället för den interna­
tionella nyhelsgranskningsrapporten inne­
hålla uppgift om att rapporten ej var till­
gänglig och att häftet (då innehållande den
internationella nyhelsgranskningsrapporten)
kommer att publiceras på nytt eller att den
internationella nyhelsgranskningsrapporten
kommer att publiceras särskilt (när den blir
tillgängtig).

h) Har den frist för ändring av patent­kraven som avses i artikel 19 ej utgått när publicering skall äga rum, skall detta anges


 


Prop. 1977/78:1. Dd B


270


 


phlet shall refer to that fact and indicate that, should the claims be amended under Artide 19, then, promptly after such amend­ments, either the pamphlet (containing the claims as amended) will be republished or a statement reflecting all the: amendments will be pubUshed. In the latter case, at least the front page and the claims shall be republished and, if a stateme:nt under Ar­tide 19(1) has been filed, that statement shall be published as well, unless the Inter­national Bureau finds that the statement does not comply with the provisions of Rule 46,4.

(i) The Administrative Instructions shall determine the cases in which the various alternatives referred to in paragraphs (g) and (h) shall apply. Such determination shall dépend on the volume and complexity of the amendments and/or tiie volume of the international application and the cost factors.


la brochure indiqué ce fait et precise que, si les revendications devaient étre modifiées selon fartide 19, il y aurait, å bref délai apres ces modifications, soit une nouvelle publication de la brochure (avec les reven­dications telles que modifiées), soit la pu­blication d'une declaration indiquant toutes les modifications. Dans ce dernier cas, il y aura une nouvelle publication d'au moins la page de couverture et des revendications et, en cas de dépot d'une declaration selon fartide 19.1), publication de cette declara­tion, å moins que le Bureau intemational n'estime que la declaration n'est pas con­forme aux dispositions de la régle 46.4.

/) Les instructions administratives déter­minent les cas ou les diverses variantes men­tionnées aux alinéas g) et h) seront appli­quées, Cette determination dépend du vo­lume et de la complexité des modifications et du volume de la demande internationale ainsi que des frais y relatifs.


 


48,3 Language

ffl) If the international application is fUed in English, French, German, Japanese, or Russian, that application shall be published in the language in which it was filed.

f6) If the international application is fUed in a language other than English, French, German, Japanese, or Russian, that appli­cation shall be published in English transla­tion. The translation shall be prepared un­der the responsibility of the International Searching Authority, which shall be obliged to have it ready in time to permit the communication under Artide 20 by the prescribed date, or, if the intemational publication is due at an earlier date than the said communication, to permit inter­national publication by the prescribed date. Notwithstanding Rule 16.1 fa), the Interna­tional Searching Authority may charge a fee for the translation to the appUcant. The International Searching Authority shall give the applicant an opportunity to comment on the draft translation. The International


48.3 Langues

a)     Si la demande internationale est dé­posée en allemand, en anglais, en fran?ais, en japonais ou en russe, elle est publiée dans la langue dans laquelle elle a été dé­posée.

b)    Si la demande internationale est dé­posé dans une langue autre que fallemand, fanglais, le franfais, le japonais ou le russe, elle est publiée en