UbU 1977/78: 8

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78: 8

med anledning av motioner om utbildning och forskning om datateknik Motionerna 1976/77:

983 av Lennart Pettersson m. fl. (s) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1976/77: 980 — yrkas att riksdagen beslutar uttala

1. att alla skolelever skall ges en grundläggande praktisk utbildning
om datorerna, deras möjligheter och de krav man kan ställa vid utnyttjande
av datorer,

2. att sekretariatet för framtidsstudier ges i uppdrag att sätta i gång
översiktliga studier av datatekniken och dess sociala effekter i ett längre
framtidsperspektiv samt att utarbeta förslag till ett fortsatt forskningsprogram,
i syfte att utöka handlingsberedskapen när det gäller att stimulera
goda tillämpningar av datatekniken och hålla tillbaka icke önskvärda,

1976/77: 1674 av Kurt Hugosson (s) och Lennart Pettersson (s) såvitt
gäller yrkandet att riksdagen i anslutning till behandlingen av propositionen
1976/77: 149 beslutar att hos regeringen begära att sekretariatet
för framtidsstudier ges i uppdrag att sätta i gång översiktliga studier av
datatekniken och dess effekter på samhälle och arbetsliv i ett längre
framtidsperspektiv samt att utarbeta förslag till ett fortsatt forskningsprogram,
i syfte att utöka handlingsberedskapen när det gäller att stimulera
goda tillämpningar av datatekniken och hålla tillbaka icke önskvärda
(yrkandet 6).

Utskottet

Frågor om datateknikens framtida användning och möjligheterna att
påverka tillämpningen av denna teknik behandlas i motionerna 1976/77:
983 och 1976/77: 1674.

Användningen av datorer blir enligt motionen 1976/77: 983 en viktig
maktfaktor i framtidens samhälle. För att öka människans möjligheter
till inflytande däröver måste vi få bättre kunskaper. Därför bör enligt
yrkandet 1 i denna motion alla skolelever få grundläggande undervisning
om datorer, deras möjligheter och begränsningar samt de krav som
kan ställas vid utnyttjandet av datorer.

Skolöverstyrelsen (SÖ) fick år 1971 i uppdrag av Kungl. Maj:t att
undersöka förutsättningarna för undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan
om datorteknik. Efter förstudier beslöt SÖ år 1973 att starta

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 8

UbU 1977/78: 8

ett projekt benämnt Datom I Skolan (DIS). Projektets syfte är att söka
svar på frågor om hur undervisning om datorer skall ske, hur datorer
skall utnyttjas i skolarbetet och hur datorsystem för skolan bör se ut.
Förslag till kursplaner skall läggas fram. I projektet ingår också försök
med undervisning i ett antal skolor, utprovning av läromedel, undersökningar
och information om utrustning samt utveckling av en modell
för fortbildning av lärare.

Inom DIS-projektet kallas grundläggande och allmänbildande undervisning
om datorer och datoranvändning för datalära. Dataläran skall
enligt de i projektet uppsatta målen för grundskolan bl. a. ge grundläggande
kunskap om databehandling, datorfunktioner och möjligheter
att påverka användningen av datorer. Den skall vidare skapa medvetenhet
om konsekvenser av datoranvändning för individ och samhälle.
Datalära avses i huvudsak ingå i ämnena matematik och samhällskunskap
i grundskolans åttonde och nionde årskurs och i gymnasieskolans
första årskurs samt i något eller några ämnen i den kommunala vuxenutbildningen.
Dataläran ses som en grund för s. k. ämnesanknuten datoranvändning
i olika ämnen i gymnasieskolan. Projektarbete pågår således
även rörande frågan hur datorer bäst skall kunna användas som metodiskt
och räknetekniskt hjälpmedel i undervisningen. Utöver det direkta
projektarbetet bekostar SÖ tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling
forskning om utnyttjande av datorer som inlärningsmedium.

Den ökande användningen av datorer inom de flesta samhällsområden
innebär att alltfler kommer att beröras av datatekniken i vid bemärkelse
både i sitt arbete och i sitt privatliv. Det är därför enligt utskottets
mening viktigt att alla har grundläggande kunskaper om datorer
och användningen av datorer. Ett av syftena med SÖ:s arbete inom
DIS-projektet är att sådan kunskap skall förmedlas redan i grundskolan.
Projektarbetet med dataläran beräknas avslutas genom att ett definitivt
förslag till kursplan avlämnas efter det sista försöksåret 1977/78. I den
läroplansöversyn som nu pågår för både grundskolan och gymnasieskolan
kommer emellertid DIS-projektets hittillsvarande arbete att beaktas.
Anvisningar för den ämnesanknutna datoranvändningen kommer att utarbetas
i det fortlöpande läroplansarbetet. Med hänvisning till att något
uttalande från riksdagens sida inte synes erforderligt för att motionärernas
önskemål enligt yrkandet 1 i motionen 1976/77: 983 skall bli tillgodosett
föreslår utskottet att yrkandet avslås av riksdagen.

Datasamordningskommittén (Fi 1971: 03) avgav år 1976 ett betänkande
(SOU 1976: 58) om samordning av ADB-verksamheten inom den
offentliga förvaltningen. Kommittén anser att det finns behov av studier
av de möjligheter användningen av telekommunikationer, datateknik
och annan informationsteknologi öppnar och kring de problem och inte
önskade effekter som sådan användning av teknik kan föra med sig.
Syftet med denna typ av studier bör enligt kommittén vara att skapa

UbU 1977/78: 8

handlingsberedskap inför framtiden och bättre möjligheter att styra utvecklingen
i önskad riktning. Sådana studier ankommer enligt kommitténs
uppfattning på styrelsen för sekretariatet för framtidsstudier eller
det organ som kan bli resultatet av förslag från forskningsrådsutredningen
(U 1972: 02) om framtidsstudiernas definitiva organisation. Sedermera
har forskningsrådsutredningen i betänkandet (SOU 1977: 52)
Forskningspolitik föreslagit att sekretariatet skall bevaras med i huvudsak
den ställning och de uppgifter det erhöll år 1975. Forskningsrådsutredningen
har även lämnat förslag om hur analyser av teknikens roll i
samhällsutvecklingen skall göras. Sådana analyser bör enligt utredningens
mening kallas konsekvensanalyser i stället för de tidigare använda
benämningarna teknikvärdering, teknikbedömning etc. Forskningsrådsutredningens
betänkande remissbehandlas för närvarande.

Styrelsen för sekretariatet för framtidsstudier säger i sitt remissyttrande
över datasamordningskommitténs förslag att en bred framtidsstudie
om data- och kommunikationssamhället kan behövas. För att
verkligen få en överblick och kunna tillföra något utöver den mängd
studier som redan finns krävs ”antagligen en studie i mångmiljonklassen”.
Styrelsen påpekar att en så stor studie inte ryms inom de medel
styrelsen disponerar de närmaste åren utan att härför erfordras särskilda
medel. Styrelsen anser att en sådan studie som innebär kontinuerlig bevakning
av ett område ändrar principerna för sekretariatets hittillsvarande
arbete med tidsbegränsade projekt. Enligt styrelsen finns sådan
bevakning på det aktuella området inom statskontoret och televerket.
Styrelsen hänvisar också till det råd för den offentliga sektorns användning
av ADB som datasamordningskommittén föreslår.

Datasamordningskommitténs betänkande ADB och samordning är en
av utgångspunkterna för det utredningsarbete som regeringen nyligen
uppdragit åt en samrådsgrupp för datafrågor att fullgöra. Gruppen har
till uppgift att utarbeta ”de riktlinjer som krävs för en medveten datapolitik”.
Riktlinjerna skall i första hand avse förhållandena inom statsförvaltningen.
Gruppen bör emellertid enligt uppdraget vara oförhindrad
att behandla även andra problem som den anser har beröring med
den fortsatta datoriseringen i samhället.

Enligt motionen 1976/77: 983 finns ett stort behov av långsiktigt inriktad
forskning kring de möjligheter och problem som användningen av
telekommunikationer, datateknik och annan informationsteknologi kommer
att innebära. Motionärerna ansluter sig därvid till datasamordningskommitténs
mening. De hemställer (yrkandet 2) att sekretariatet för
framtidsstudier skall få i uppdrag att starta översiktliga studier av datatekniken
och dess sociala effekter i ett längre framtidsperspektiv. Sekretariatet
skall även få i uppdrag att utarbeta förslag till ett fortsatt forskningsprogram
i syfte att öka samhällets handlingsberedskap då det gäller
att stimulera goda tillämpningar av datatekniken och hålla tillbaka icke

UbU 1977/78: 8

önskvärda tillämpningar. Ett så gott som identiskt yrkande återkommer
i motionen 1976/77: 1674 (yrkandet 6).

Utskottet vill först erinra om att riksdagen nyligen begärt att regeringen
skall låta göra en bred kartläggning av datateknikens framtida
effekter på arbetsliv och sysselsättning (AU 1977/78: 4, rskr 1977/78:
17). I sitt betänkande (SoU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 18) med anledning
av propositionen 1976/77:149 om arbetsmiljölag m. m. har socialutskottet
behandlat bl. a. motionsyrkanden som rör arbetstagarnas inflytande
över användningen av datateknik.

De problem kring datateknikens framtida användning som föranlett
här aktuella yrkanden i motionerna 1976/77: 983 och 1976/77: 1674 är
enligt utskottets mening angelägna. Det är viktigt att kunskaperna ökar
om vilka krav data- och telekommunikationstekniken ställer på samhället
och vilka krav samhället bör ställa på tekniken. Studier kring sådana
frågor pågår bl. a. med stöd av Riksbankens jubileumsfond. Som exempel
kan nämnas projektet Demokratisk styrning och planering i arbetslivet
(DEMOS). Forskning med olika inriktningar mot informationsbehandling
och datateknik finns inom högskolan där ett antal högre
tjänster finns inrättade. Inom det nya forskningsinstitutet Arbetslivscentrum
diskuteras för närvarande ett program för institutets kommande
forskning. Därvid har bl. a. datafrågor tagits upp.

Styrelsen för sekretariatet för framtidsstudier framför i sitt remissyttrande
över datasamordningskommitténs förslag att sekretariatet inte
kan göra den mera omfattande studie som skulle krävas utan att sekretariatet
får medel härför. Styrelsen finner det emellertid naturligt att de
aspekter som datasamordningskommittén för fram tas med som en del i
andra redan beslutade projekt.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1976/77: 983 yrkandet 2 och motionen 1976/77: 1674 yrkandet
6 i vad de avser uppdrag till styrelsen för sekretariatet för framtidsstudier
att starta översiktliga studier av datatekniken och dess effekter på
samhälle och arbetsliv i ett längre framtidsperspektiv.

Forskning som är inriktad på frågorna om datateknikens framtida användning
och om konsekvenserna av denna användning faller inom eller
berör många olika ämnesområden vilket belyses av att den stöds med
medel från olika källor. Det är därför angeläget att, som föreslås i motionerna,
ett förslag till ett samlat program utarbetas för den fortsatta
forskningsverksamheten. Denna uppgift skulle t. ex. kunna anförtros åt
styrelsen för sekretariatet för framtidsstudier eller forskningsrådsnämnden.
Utskottet anser dock att riksdagen inte bör göra något uttalande
om hur eller i vilka former programarbetet skall bedrivas. Syftet med ett
sådant programförslag för fortsatt forskning om datatekniken skall vara
att öka samhällets handlingsberedskap. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av

UbU 1977/78: 8

motionen 1976/77: 983 yrkandet 2 och motionen 1976/77: 1674 yrkandet
6 i vad yrkandena avser förslag till forskningsprogram.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande grundläggande undervisning i skolan
om datateknik avslår motionen 1976/77: 983 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande studier av datatekniken och dess effekter
på samhälle och arbetsliv avslår motionen 1976/77: 983
yrkandet 2 i denna del och motionen 1976/77: 1674 yrkandet
6 i denna del,

3. att riksdagen beträffande förslag till forskningsprogram om
datateknikens framtida användning med anledning av motionen
1976/77: 983 yrkandet 2 i denna del och motionen 1976/
77: 1674 yrkandet 6 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 15 november 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c),
Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta
Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Roland
Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Helge Hagberg (s) och Jörgen
Ullenhag (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197? 770054