UbU 1977/78: 7

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78: 7

med anledning av motion om konsumtionsutbildning vid landstingskommunal
gymnasieskola m. m.

Motionen

1976/77: 1164 av Ingegärd Oskarsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna

1. vad som i motionen anförts om en allsidig information till främst
grundskolans elever beträffande särskilda förkunskapskrav för tillträde
till vissa specialkurser i gymnasieskolan och vissa utbildningslinjer inom
högskolan m. m.,

2. att skolöverstyrelsen bör överväga hur kortare konsumtionsutbildning
i gymnasieskolan skall kunna kompletteras för att de studerande
skall få allmän behörighet till högskolestudier och att resultaten av
dessa överväganden delges berörda elever.

Utskottet

I den primärkommunala gymnasieskolan finns tvåårig konsumtionslinje
och linjeanknutna specialkurser. Enligt riksdagens beslut år 1971
får konsumtionsutbildning på gymnasial nivå anordnas även av landstingskommun
eller enskild huvudman (mot. 1971: 850, UbU 1971: 27,
rskr 1971:275). Lanthushållsskola, som vid utgången av budgetåret
1970/71 stod under landstingskommunalt huvudmannaskap, ingår sedan
den 1 juli 1971 med oförändrat huvudmannaskap i gymnasieskolorganisationen
och benämns gymnasieskola, medan lanthushållsskola som
då stod och alltjämt står under enskild huvudman har kvar sin ursprungliga
benämning.

I motionen 1976/77: 1164 behandlas ett antal frågor som gäller konsumtionsutbildningen
vid landstingskommunal gymnasieskola och vid
lanthushållsskola. Motionärerna önskar att myndigheterna bättre än för
närvarande klarlägger för bl. a. grundskolans elever dels i vilken utsträckning
denna utbildning ger behörighet till vidare utbildning på
gymnasie- och högskolenivå, dels dess värde vid ansökan till annan
utbildning.

I universitets- och högskoleämbetets författningssamling 1977: 42 (Föreskrifter
för tillämpningen av förordningen med provisoriska föreskrifter
om tillträde till grundläggande högskoleutbildning) har redovisats ett
antal specialkurser som — i kombination med varandra — ger allmän
behörighet till högskolestudier efter komplettering i svenska och engelska.
Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten att utöver redovisade
kurser även t. ex. ettårig specialkurs inom konsumtionsområdet kombinerad
med annan ettårig specialkurs skall kunna ge allmän behörighet
till högskolestudier förutsatt att erforderlig komplettering sker i svenska
och engelska. Motsvarande gäller specialkurs om en termin inom t. ex.

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 7

UbU 1977/78: 7

2

konsumtionsområdet om den kombineras med annan utbildning om tre
terminer. Behörighetsfrågan kommer att prövas från fall till fall.

Konsumtionsutbildning om minst en termin vid landstingskommunal
gymnasieskola eller lanthushållsskola ger, liksom hemteknisk specialkurs
om minst en termin anordnad av primärkommun, de särskilda förkunskaper
som i förutbildningshänseende krävs för tillträde till — inom
högskolan — ekonomiföreståndarlinje, hushållslärarlinje och internatföreståndarlinje
samt — inom gymnasieskolan — utbildning till hemvårdare,
hushållstekniker samt kock m. fl. inom storhushållsområdet.
Det särskilda förkunskapskravet anges av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) mestadels på följande sätt: ”hemteknisk specialkurs eller
motsvarande (t. ex. lanthushållsskola)”. I skolöverstyrelsens (SÖ) informationsmaterial
upptas däremot som regel inte exemplifieringen med
lanthushållsskola.

Det är, som utskottet ser det, angeläget att berörda gymnasieskolelever
får information om att kortare specialkurser om sammanlagt fyra
terminer kan åberopas för erhållande av allmän behörighet till högskolestudier.
Det är vidare angeläget att UHÄ:s och SÖ:s information
beträffande särskilda förkunskapskrav inom konsumtionsområdet samordnas
så att tvekan inte behöver uppstå om den landstingskommunala
konsumtionsutbildningens och lanthushållsutbildningens ställning i utbildningssystemet.

Vad gäller värdet av hemteknisk kurs eller annan specialkurs inom
konsumtionsområdet vid ansökan till barnskötarutbildning har utskottet
inhämtat följande.

Genom regeringsbeslut den 4 december 1975 infördes från och med
läsåret 1976/77 nya kurser för utbildning till barnskötare och dagbarnvårdare
inom förskoleverksamhet (1 termin) och för utbildning till barnskötare
inom förskole- och fritidsverksamhet (2 terminer). SÖ hade föreslagit
att för behörighet till utbildningarna skulle krävas lägst 18 års
ålder det kalenderår då utbildningen börjar samt sex månaders arbetslivserfarenhet.
Genom nämnda regeringsbeslut höjdes ålderskravet till
20 år samtidigt som kravet på viss tids arbetslivserfarenhet utgick. Övergångsvis,
till och med hösten 1977, har dock även den varit behörig
som uppnått en ålder av lägst 18 år det kalenderår då utbildningen börjar
och som slutfört hemteknisk kurs eller annan motsvarande specialkurs.
Hemteknisk kurs eller annan motsvarande specialkurs samt 3 månaders
praktik var de krav som gällde för tillträde till barnskötarutbildning
före läsåret 1976/77.

Hemteknisk kurs eller annan specialkurs inom konsumtionsområdet
är alltså inte längre formellt förkunskapskrav för tillträde till barnskötarutbildning.

Vid urval till studievägar som bygger på grundskola får sökande med
slutbetyg från grundskolans årskurs 9 tillgodoräkna praktik (arbetslivserfarenhet)
när denna uppgår till minst sex månader. Praktiken skall ha

UbU 1977/78: 7

3

fullgjorts i perioder om minst två månader. Yrkesutbildning räknas som
praktik när det gäller dessa sökande. Det har framhållits från bl. a. de
sökandes sida att genomgång av t. ex. hemteknisk utbildning om en
termin ofta inte blir möjlig att tillgodoräkna vid ansökan till barnskötarutbildning
eftersom ingen terminskurs omfattar de sex månader som
krävs för rätt till praktikpoäng (hösttermin beräknas motsvara fyra månaders
och vårtermin fem månaders praktik).

Sökande med slutbetyg från grundskolans årskurs 9 har möjlighet att
komplettera en terminskurs med en kortare praktik, så att en tillgodoräkningsbar
praktiktid om sammanlagt sex månader erhålls. I vad gäller
urval till barnskötarutbildning har den fria kvoten enligt särskilt beslut
fastställts till lägst 75 procent av elevplatserna. Grundprincipen för den
fria kvoten är att den skall användas för intagning av sådana sökande
som missgynnas av gällande intagningsbestämmelser. Enligt SÖ:s allmänna
anvisningar till intagningsnämnderna bör nämnderna ta till vara
de möjligheter och den frihet som den fria kvoten innebär och låta intagningen
av en del sökande präglas av en individuell helhetsbedömning
med de speciella hänsynstaganden som är motiverade. Som framgått av
det föregående har hemteknisk specialkurs eller annan specialkurs inom
konsumtionsområdet sedan länge och till och med intagningen inför
höstterminen 1977 varit ett särskilt förkunskapskrav för tillträde till
barnskötarutbildning. Med hänsyn till det värde som ligger i att blivande
barnskötare har förutbildning i ämnet kostkunskap — utbildning
i ämnet ingår inte i den nya barnskötarutbildningen — finns det enligt
utskottets mening skäl att tillmäta genomgång av specialkurs inom konsumtionsområdet
ett värde vid urval till barnskötarutbildning. Så sker
också vid vissa intagningsnämnder.

De nya intagningsbestämmelserna för barnskötarutbildning i gymnasieskolan
med krav om 20 års ålder har i höst tillämpats för första gången
vid intagningen för vårterminen 1978. I AB-län (Storstockholm)
fanns enligt intagningsnämnden efter ansökningstidens utgång 332 sökande
till 540 platser. Barnskötarutbildning anordnas även inom kommunal
vuxenutbildning, där ålderskravet för tillträde till utbildningen
är lägst 18 år. Utskottet utgår från att regeringen ser över gällande bestämmelser
om åldersgränser vid intagning till barnskötarutbildning.

Utskottet vill avslutningsvis behandla frågan om utbildningsverksamheten
vid ifrågavarande landstingskommunal skolor samt vid lanthushållsskolorna.

Genom ändring den 17 december 1971 av 7 kap. 9 § första stycket
skolstadgan meddelades beslut om att landstingskommuns gymnasieskola
får omfatta specialkurs som avser utbildning för husligt arbete
enligt bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar. Den 30 december
1971 meddelades följande bestämmelser: ”Kungl. Maj:t medger att
gymnasieskola, för vilken landstingskommun är huvudman, med stöd
av 7 kap. 9 § första stycket skolstadgan (1971:235) fr. o. m. läsåret

UbU 1977/78: 7

4

1971/72 får omfatta specialkurs som avser utbildning för husligt arbete
av samma art, som den utbildning vilken för närvarande anordnas vid
lanthushållsskola”.

Den primärkommunala konsumtionslinjen är sedan gymnasieskolans
start föremål för en kontinuerlig läroplansutveckling. År 1974 reviderade
SÖ efter enkätundersökningar m. m. samtliga primärkommunala
hemtekniska specialkurser varvid dessa fick bl. a. ny timplan. Någon
motsvarande revidering av de landstingskommunala specialkurserna
inom konsumtionsområdet har emellertid inte kunnat ske. Därvid har
hänvisats till bl. a. nyssnämnda bestämmelser av den 30 december
1971.

Riksdagens beslut år 1971 om statsbidrag till konsumtionsutbildning
vid landstingskommunal gymnasieskola och lanthushållsskola innebär
inte att utbildningen där skall vara statisk och att förändringar av utbildningen
inte kan ske. Vid behandlingen av hithörande frågor nämnda
år hade utbildningsutskottet bl. a. uppfattningen att statsbidrag skall
utgå till konsumtionsutbildning vid dessa skolor och att befintliga lokaler
och andra resurser bör utnyttjas effektivt. Enligt utskottets mening
bör SÖ och huvudmän kunna både förnya och komplettera skolornas
utbildningsutbud. Bestämmelserna av den 30 december 1971 bör därför
förtydligas så att det av dessa framgår att landstingskommuns gymnasieskola
får omfatta dels specialkurs som till sina huvuddelar motsvarar
kurs vid lanthushållsskola under läsåret 1970/71, dels efter beslut av
SÖ annan specialkurs inom konsumtionsområdet.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående hemställer
utskottet

att riksdagen beträffande bestämmelser för konsumtionsutbildning
vid landstingskommunal gymnasieskola samt viss information
om utbildningen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1976/
77: 1164.

Stockholm den 15 november 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Hans Jönsson (s), Bengt Wiklund (s), Linnea
Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta Karlsson (c), Lena HjelmWallén
(s), Per-Olof Strindberg (m), Roland Sundgren (s), Christina
Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Jörgen Ullenhag (fp) och Lennart
Bengtsson (c).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054