UbU 1977/78: 6

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78:6

med anledning av motioner om grundskolans och gymnasieskolans
läroplaner m. m.

Motionerna

1976/77: 145 av Margot Håkansson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
om att ämnet sj ovett samordnas med trafikundervisningen i det
obligatoriska skolväsendet,

1976/77: 277 av Margot Håkansson (fp) och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. vad i motionen anförts rörande ökning av hälso- och friskvårdsundervisningen
i skolväsendet,

2. att vid läroplansöversyn möjligheten bör prövas att införa ämnet
hälso- och friskvård som obligatoriskt ämne i undervisningen på alla
stadier i det obligatoriska skolväsendet och i gymnasieskolan,

1976/77: 368 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) och Ingrid Sundberg
(m) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande införande av tekniskt-naturvetenskapliga studier i
grundskolans låg- och mellanstadium samt om snabba åtgärder för att
förbättra tillgången på lärare med godtagbar undervisningskompetens
på detta område,

1976/77: 493 av Bertil Lidgård m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär

1. att ett ämnespaket innehållande konsument- och hemkunskap samt
slöjd m. m. införs i grundskolan,

2. att den praktiska yrkesorienteringen organiseras så att eleverna under
del av praktiktiden ”pryar” inom ett yrkesområde som eljest domineras
av det motsatta könet,

1976/77: 498 av Rolf Sellgren m. fl. (fp, c, m) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för att regeringen ger skolöverstyrelsen i uppdrag att omarbeta
gällande läroplaner för grundskolan så att humanbiologiska arbetsområden
som hälsa och sjukdom samt bruket av beroendeframkallande medel
och då i synnerhet tobak får ökat utrymme. Även en förstärkning av
dessa humanbiologiska moment i lärarutbildningen bör övervägas,

1976/77:767 av Hans Alsén m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att frågan om en skolkooperativ verksamhet i
ungdomsskolan blir föremål för överväganden i pågående utredningsarbete,

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 6

UbU 1977/78: 6

1976/77: 769 av Elis Andersson (c) och Maj Pehrsson (c) vari yrkas
att riksdagen

1. hos regeringen begär åtgärder i syfte att delge anställda på allmänna
inrättningar grundkunskaper i teckenspråket,

2. hos regeringen begär att försöksverksamhet kommer till stånd, så
att underlag vinnes för senare införande av undervisning i teckenspråket
för alla elever på mellanstadiet i syfte att häva isoleringen för de döva,

1976/77: 773 av Märta Fredrikson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning på vad sätt ämnet praktisk psykologi
skall ges större utrymme i undervisningen i grundskolan, gymnasiet
och andra berörda undervisningsanstalter,

1976/77: 777 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa att frågan om simundervisningen och simlärarutbildningen
utreds,

1976/77: 788 av Börje Stensson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen till
regeringen uttalar att en särskild arbetsgrupp med sammansättning liknande
den som gäller för läroplansarbetet i grundskolan bör tillsättas för
att arbeta vidare med de frågor om normer för samvaron mellan människor
m. m. som aktualiserats i denna motion,

1976/77: 792 av Lars-Ingvar Sörenson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att skolöverstyrelsen och universitets- och
högskoleämbetet med anledning av de nya medbestämmandelagarna får
i uppdrag att inom hela utbildningsväsendet

1. förbereda en informationskampanj,

2. planera för integrering av nödvändiga kunskapsorienteringar och
färdighetsträningar inom berörda ämnesområden,

3. förbereda komplettering av lärarutbildningen och översyn av läromedlen,

1976/77: 795 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för en ny demokratisk inriktning av grundskola och gymnasium
i enlighet med det fempunktsprogram som anförs i motionen,

1976/77: 796 av Rolf Örjes (c) och Börje Hörnlund (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära att i läroplansarbetet beaktas
nödvändigheten av undervisning i ekologi och resurshushållning,

1976/77: 894 av Sune Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en översyn av den inom hantverksområdet förekommande
yrkesutbildningen kommer till stånd enligt de syften som i
motionen aktualiserats,

1976/77: 927 av Karl-Erik Strömberg (fp) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningen i brandskyddstekniska
frågor vid olika tekniska utbildningsenheter (yrkandet 1),

UbU 1977/78: 6

1976/77: 1155 av Bertil Johansson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om utredning och förslag i syfte att förbjuda eller
begränsa användningen av engångsservis vid matbespisningen i skolorna,

1976/77: 1159 av Eivor Marklund m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
i syfte att bereda de döva en förbättrad service, hos regeringen hemställer
att snara åtgärder vidtas för att åstadkomma en utvidgad användning
av teckenspråk samt att de ekonomiska förutsättningarna för detta
arbete skapas,

1976/77: 1166 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om att en isolerteknisk variant med ämnet
energihushållning med isolerteknik på den fyraåriga tekniska linjen årskurs
4, byggteknisk gren, inrättas,

2. hos regeringen anhåller om att skolöverstyrelsen får i uppdrag att
utarbeta läro- och timplaner för denna variant och för övriga i motionen
nämnda utbildningar, eventuellt med beaktande av de ovan nämnda
förslagen,

3. hos regeringen anhåller om att försöksverksamhet på dessa områden
förläggs till Vetlanda,

1976/77: 1172 av Ulla Tillander m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen föreslår att en särskild utbildningslinje för bussförarutbildning
inrättas inom gymnasieskolans ram,

2. för regeringen påtalar nödvändigheten av att en samordning av
transportutbildningen sker på högskolenivå och att man eftersträvar en
mera anpassad utbildning inom transportsektorn,

1976/77: 1177 av Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att antalet gymnastiktimmar i gymnasieskolan utökas
till 4 veckotimmar och att vid schemaläggningen av dessa timmar hänsyn
bör tas till gymnastiklärarens möjligheter att utnyttja hela tiden till
övningar,

1976/77: 1334 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1976/77: 1332 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärder för kamp mot kvinnodiskriminering inom utbildningen främst
genom

1. införande av ett särskilt ämne i grundskolans och gymnasieskolans
läroplaner om kvinnans ställning och kvinnofrågans utveckling samt införande
av kvinnofrågan som ett särskilt högskoleämne,

2. särskild utbildning av yrkesvägledare för att bryta könsuppdelningen
i linjeval.

UbU 1977/78: 6

Utskottet

Riksdagen har till riksmötet 1977/78 uppskjutit ett antal under det
föregående riksmötet väckta motionsyrkanden som avser läroplanerna
för grundskolan och gymnasieskolan m. m. För att möjliggöra en samlad
bedömning har utskottet funnit sig böra behandla yrkandena i ett
och samma betänkande.

Regeringen har den 3 juni 1976, på grundval av vad som anförts i
propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. och i riksdagens
beslut (UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367), uppdragit åt skolöverstyrelsen
(SÖ) att göra en översyn av grundskolans läroplan. Vidare
har regeringen den 23 juli 1976 givit SÖ i uppdrag att göra en översyn
av grundskolans arbetslivsorientering m. m. Till SÖ:s arbete med översyn
av läroplanen har knutits bl. a. en arbetsgrupp med företrädare för
riksdagspartierna.

En särskild utredning om den gymnasiala utbildningen tillsattes år
1976 (direktiv den 5 augusti 1976 och tilläggsdirektiv den 3 februari
1977). Utredningen (U 1976: 10) skall bl. a. pröva gymnasieskolans nuvarande
linjekonstruktion och specialkurser och undersöka förutsättningarna
för en närmare samverkan mellan likartad utbildning i gymnasieskolan
och kommunal vuxenutbildning samt arbetsmarknadsutbildning.
Ett system som möjliggör etappvisa avgångar skall även prövas.

Enligt motionen 1976/77: 788 har frågor om normer och värden i
samhället aktualiserats i ökad utsträckning under senare tid, t. ex. i barnmiljöutredningen
(SOU 1975: 31). Motionärerna anser att man i förskolan
i större grad än i den obligatoriska skolan ägnar sådana frågor uppmärksamhet
och yrkar att en särskild arbetsgrupp ”med sammansättning
liknande den som gäller för läroplansarbetet i grundskolan” skall tillsättas
för att arbeta med dessa frågor för grundskolans del.

I SÖ:s läroplansarbete behandlas bl. a. massmediernas betydelse för
utveckling av normer och värderingar hos ungdom och olika åtgärder
för att stärka elevernas motståndskraft mot negativ påverkan. I sitt betänkande
UbU 1975/76: 30 har utskottet tagit upp frågan om åtgärder
för en konstruktiv elevmedverkan i skolans arbete (s. 57) och förutsatt
att SÖ i sitt läroplansarbete överväger hur skolan i vad gäller vanor,
attityder och värderingar skall kunna förbereda eleverna för vuxenlivet
(s. 62). I detta sammanhang är vidare av intresse att SÖ, efter hörande
av nyssnämnda parlamentariska läroplansgrupp, fastställt lärarhandledning
m. m. för skolans samlevnadsundervisning.

Utskottet är, med hänvisning till vad som nu redovisats, inte berett tillstyrka
motionen 1976/77: 788 om en särskild arbetsgrupp.

Inom SÖ pågår en översyn av grundskolans läroplan och arbetslivsorientering.
Ett första resultat av SÖ:s arbete förväntas bli överlämnat

UbU 1977/78: 6

till regeringen i december månad detta år. Vidare arbetar en särskild
gymnasieutredning med gymnasieskolans timplansfrågor. Riksdagen bör
därför enligt utskottets mening avslå motionen 1976/77:145 om grundskolans
trafikundervisning i vad gäller sjövett, motionen 1976/77: 277
om undervisning i hälso- och friskvård, motionen 1976/77: 368 i vad
den avser teknisk-naturvetenskaplig undervisning på låg- och mellanstadierna
— till sistnämnda motion återkommer utskottet i det följande
—, motionen 1976/77:493 om åtgärder i grundskolan för ökad
jämställdhet mellan män och kvinnor, motionen 1976/77:498 i
vad den avser hälsoundervisning i grundskolan, motionen 1976/77: 773
i vad den avser praktisk psykologi i grundskolan och gymnasieskolan,
motionen 1976/77: 777 i vad den avser simundervisning i grundskolan,
motionen 1976/77: 796 om undervisning i ekologi och resurshushållning,
motionen 1976/77:1177 om timtalet för gymnastik i gymnasieskolan
samt motionen 1976/77: 1334 yrkandet 1 i vad det avser ett
ämne i grundskolan och gymnasieskolan om kvinnans ställning och
kvinnofrågans utveckling.

Skolan skall träna eleverna att ta ansvar. Frågan om att anordna
skolkooperativ verksamhet under den icke timplanebundna delen av
skoldagen kan prövas lokalt på de orter där man t. ex. inför en samlad
skoldag enligt SIA-modellen. De erfarenheter som på så sätt vinns i
grundskolan kan ligga till grund för eventuella överväganden om skolkooperativ
verksamhet i gymnasieskolan. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionen 1976/77: 767.

För tillverkningen av engångsförpackningar går det åt energi och råvaror.
Vidare påverkas den yttre miljön på olika sätt negativt av den
efterföljande avfallshanteringen. I motionen 1976/77: 1155 begärs en
utredning och förslag i syfte att användningen av engångsservis vid
skolmåltiderna skall bli förbjuden eller i vart fall begränsas. Engångsservis
vänjer enligt motionärens mening eleverna vid en slit- och slängattityd
och främjar inte deras ansvarskänsla för miljön, vilket är en av
skolans uppgifter.

Utskottet delar motionärens uppfattning att användningen av engångsservis
i skolan står i visst motsatsförhållande till skolans miljövårdsfostran.
Med hänvisning till att den aktualiserade frågan är en
kommunal angelägenhet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1976/77: 1155.

I motionen 1976/77: 1166 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
försöksverksamhet med dels isolerteknisk variant av gymnasieskolans
tekniska linje i årskurs 4, dels högre specialkurs i byggnadsteknisk
värmeisolering med anknytning till tvåårig bygg- och anläggningsteknisk
linje. Försöksverksamheten föreslås förlagd till Vetlanda.

UbU 1977/78: 6

Utskottet har inhämtat att skolstyrelsen i Vetlanda i skrivelse till
bl. a. SÖ gjort framställning om inrättande av nya utbildningar med
isolerteknisk inriktning vid kommunens gymnasieskola. I sitt svar på
framställningen har SÖ, som inte ansett sig kunna biträda skolstyrelsens
förslag, anfört bl. a. att SÖ avser att inom den reguljära läroplansutvecklingen
starta ett projekt för den fyraåriga tekniska linjens byggtekniska
gren, i vilket de nya byggnormerna och aktuella energifrågor
skall beaktas särskilt. SÖ avser vidare att i den yrkesinriktade utbildningen
på bygg- och anläggningsteknisk linje revidera innehållet i utbildningen
med hänsyn till de ändrade byggnormerna samt anpassa innehållet
till de ökade krav som ställs på energibesparing vid nybyggnation
samt vid ombyggnad och restaurering av det befintliga bostadsbeståndet.
Utskottet har erfarit att det nämnda läroplansprojektet startat
och att den nämnda kursrevideringen pågår.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1976/77: 1166.

Enligt riksdagens beslut år 1971 (prop. 1971: 65, TU 1971:12, rskr
1971: 209) finns det sex körkortsklasser, av vilka klassen AB*DE avser
motorcykel, personbil, lätt lastbil, buss, lätt och tung släpvagn och
klassen ABCDE avser samtliga nämnda fordonsslag samt tung lastbil.
Enligt motionen 1976/77: 1172 (yrkandet 1) bör en särskild studieväg
för utbildning av bussförare inrättas i gymnasieskolan.

I gymnasieskolan — liksom inom arbetsmarknadsutbildningen —
finns en kurs om sju veckor för AB*DE-kompetens och en kurs om
tretton veckor för ABCDE-kompetens. Antalet utbildningsplatser under
läsåret 1977/78 när det gäller den förstnämnda kursen är 260 platser
i gymnasieskolan och 390 platser inom arbetsmarknadsutbildningen och
när det gäller den sistnämnda kursen 770 platser i gymnasieskolan och
1 570 platser inom arbetsmarknadsutbildningen. Sammanlagt finns det
alltså 2 990 utbildningsplatser för bl. a. bussförarutbildning. Enligt
uppgift från SÖ kan en ökning av antalet platser beräknas ske under
året. Utskottet anser, med hänvisning till dels att bussförarutbildning
redan anordnas i gymnasieskolan, dels att nuvarande utbildningskapacitet
beräknas bli utbyggd, att motionen 1976/77: 1172 yrkandet 1 inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1976/77: 894 efterlyses ökade utbildningsinsatser i vad
gäller utbildning inom hantverksyrken. Enligt motionärerna bör arbetsmarknadsstyrelsen
kunna anordna viss hantverksyrkesutbildning inom
sin verksamhet.

I propositionen 1975: 45 om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen
(s. 72) definieras den bristyrkesutbildning som arbetsmarknadsstyrelsen
i vissa fall kan anordna på följande sätt: ”Bristyrkesutbildning är den
sammanfattande benämningen på all arbetsmarknadsutbildning där även

UbU 1977/78: 6

den som inte är eller löper risk att bli arbetslös har rätt att delta. Benämningen
anger att det är fråga om utbildning till yrken med påtaglig
brist på utbildad arbetskraft. Bristyrkesutbildningen har en särskild
fördelningspolitisk betydelse såtillvida som den står öppen också
för den som har anställning men inte upplever sin arbetssituation som
tillfredsställande. Var och en som så vill kan söka förbättra sin ställning
på arbetsmarknaden genom utbildning till ett bristyrke.”

Vid bristyrkesutbildning gör SÖ läroplan för utbildningen. Enligt
vad utskottet erfarit har under senare tid bristyrkesutbildning aktualiserats
inom bl. a. följande yrkesområden, nämligen för skorstensfejare,
kantstenhuggare, modellsnickare, trycksvarvare, låssmeder, symaskinsreparatörer,
sadelmakare, reparationsskomakare, ortopedskomakare och
hovslagare. Vissa av dessa utbildningar har kommit till stånd.

Med hänvisning till de möjligheter som i dag finns att inom ramen
för arbetsmarknadsutbildningen anordna utbildning i hantverksyrken
föreslår utskottet att motionen 1976/77: 894 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd. Frågan om utbildning i hantverksyrken på längre sikt
avses bli behandlad av utredningen om den gymnasiala utbildningen.

I motionen 1976/77:792 begärs informationsinsatser m.m. inom utbildningsväsendet
beträffande lagarna om medbestämmande i arbetslivet
(MBL) och om offentlig anställning (LOA).

Arbetsrättsreformen har trätt i kraft den 1 januari 1977. Den omfattar
både dem som är privatanställda och dem som är anställda inom
den s. k. offentliga sektorn. Reformen syftar till att ge de anställda
ökat medbestämmande. Det ökade inflytandet skall de anställda få
genom sina fackliga organisationer.

Handboken ”Lagen om offentlig anställning”, i vilken återges även
lagen om medbestämmande i arbetslivet, har år 1976 utarbetats inom
budgetdepartementet. Vidare har inom budgetdepartementet år 1977
ställts samman en kortare informationsskrift benämnd ”Medbestämmande
i statlig tjänst”, vilken enligt uppgift från statens avtalsverk
distribuerats till alla som innehar statlig tjänst. Statens personalutbildningsnämnd
(PUN) har utarbetat ett särskilt studiematerial om MBL
och LOA, som kan rekvireras från nämnden.

Både PUN och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) anordnar
personalutbildning som avser färdighetsträning i vad gäller MBL och
LOA. I denna utbildning kan ingå bl. a. rollspel. Enligt vad utskottet
erfarit behandlas för skolväsendets lärare både MBL och LOA under
studiedagar. Slutligen har lärarnas personalorganisationer en omfattande
personalutbildning när det gäller dessa lagar.

I grundskolans och gymnasieskolans undervisning finns sedan länge
moment av arbetslivsorientering. Grundskolans arbetslivsorientering ses
som tidigare nämnts för närvarande över inom SÖ. Även gymnasiesko -

UbU 1977/78: 6

lans läroplan i vad gäller supplement för ämnet samhällskunskap omarbetas.
Inom högskolan finns sedan den 1 juli 1977 en sektor för utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (AES-sektorn).
Hösten 1977 har UHÄ startat ett projekt om arbetslivsorientering
i högskoleutbildning inom AES-sektorn. Projektets syften är tre, nämligen
att studera i vilken utsträckning arbetslivsorientering förekommer
inom AES-sektorns utbildningslinjer, att ange det innehåll som arbetslivsorienteringen
bör omfatta generellt och specifikt för olika utbildningslinjer
och att föreslå metoder att ge berörda studerande del av
detta innehåll.

Genomgripande lagförändringar har under senare år genomförts på
många olika områden av samhällslivet. Utskottet utgår från att information
härom ges i läromedel och att undervisningen successivt förnyas
och tillförs moment såväl beträffande de i motionen 1976/77:792
nämnda lagarna som beträffande andra för medborgarna viktiga lagar.
För att förbereda eleverna för ett demokratiserat arbetsliv krävs också
att skolan tillämpar demokratiska arbetssätt som fostrar till aktivitet och
ansvar, något som är ett genomgående drag i den nyligen beslutade reformen
av grundskolans arbetsformer (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76:
30, rskr 1975/76: 367) och i direktiven till utredningen om den gymnasiala
utbildningen (U 1976: 10). Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att motionen 1976/77: 792 bör avslås av riksdagen.

Med hänvisning till riksdagens beslut med anledning av propositionen
1975/76: 39 om skolans inre arbete (UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:
367), pågående utredningar om studiestödet (U 1975: 16) och om den
gymnasiala utbildningen (U 1976: 10) samt pågående beredning av betygsutredningens
förslag anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen
1976/77:795 om demokrati i skolan, lärarlag, studielön, varvad
utbildning och betyg.

Med anledning av motionen 1976/77: 368 i vad den gäller utbildning
av klasslärare på det teknisk-naturvetenskapliga ämnesområdet vill utskottet
anföra följande.

Mycket tyder på att ungdomars intresse för naturvetenskap måste utvecklas
i tidig ålder om det skall bli bestående (jfr UbU 1975/76: 21).
Klasslärarutbildningen är indirekt en viktig faktor när det gäller att stimulera
ungdomars intresse för naturvetenskapliga och tekniska studier
på olika nivåer. Mellanstadielärarutbildningen omfattar ett antal tillvalskurser
av fördjupningskaraktär av vilka fyra är ämnena matematik,
fysik, kemi och biologi. Inom SÖ har år 1976 sammanställts vissa
uppgifter beträffande sambandet mellan de studerandes utbildning i
gymnasieskolan och deras val av tillvalskurs i mellanstadielärarutbildningen.
I gymnasieskolan är den naturvetenskapliga linjens karaktärsämnen
matematik, fysik, kemi och biologi. Av sammanställningen,

UbU 1977/78: 6

som avser ca 1 800 personer, framgår bl. a. att de lärarkandidater, som
gått naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan, till nästan två tredjedelar
väljer matematik eller naturvetenskapliga ämnen som tillvalskurser, medan
däremot lärarkandidater från t. ex. den tvååriga sociala linjen endast
till en femtedel väljer matematik eller naturvetenskapliga ämnen
som tillvalskurser. Vidare framgår att ungefär 80 procent av de lågoch
mellanstadielärarkandidater som undersöktes inte läst ämnena
biologi, fysik och kemi i gymnasieskolan. Undersökningens resultat är
att lärarkandidater som haft de naturvetenskapliga ämnena som karaktärsämnen
i gymnasieskolan i flertalet fall vill fortsätta att studera dessa
inom klasslärarutbildningens tillvalskurser och att man, om man önskar
klasslärare med naturvetenskaplig inriktning, bör ta in lärarkandidater
med naturvetenskaplig bakgrund.

Inför läsåret 1976/77 fanns 390 sökande till klasslärarutbildning som
genomgått naturvetenskaplig eller teknisk linje av gymnasieskolan. Av
kvoteringsreglema för intagning följde att endast 84 av dessa kunde
tas in.

Utskottet anförde i sitt betänkande 1975/76: 21 (s. 6) bl. a. följande:
”Från samhällets synpunkt är ett otillräckligt antal naturvetare på sikt
ett allvarligt problem. Ett solitt tekniskt kunnande krävs såväl för att
lösa viktiga samhällsproblem som för att samhällsmedlemmarna skall
vara väl orienterade i fråga om teknik och naturvetenskap. Mindre goda
insikter på detta område leder lätt till ett främlingskap inför samhällsutvecklingen.
Det är enligt utskottets mening mycket angeläget att berörda
myndigheter vidtar åtgärder för att i grundskolan, gymnasieskolan
och högskolan genom information, studievägledning, översyn av arbetsformer
och läroplaner m. m. stimulera intresset för naturvetenskapliga
och tekniska studier.” Vidare borde enligt utskottets mening lärarutbildare
som friställts genom minskad intagningskapacitet vid lärarhögskolorna
kunna medverka vid stödundervisning m. m. inom lärarutbildningens
naturvetenskapliga ämnesområde. Utskottets uppfattning i
nämnda hänseenden gav riksdagen som sin mening regeringen till känna
(rskr 1975/76: 248).

Nuvarande låga tillströmning till viss naturvetenskaplig och teknisk
utbildning har varit föremål för uppmärksamhet under en följd av år.
Ett antal åtgärder har också vidtagits och ett omfattande arbete pågår
inom SÖ och UHÄ, inom kommittéer som gymnasieutredningen och på
fältet inom högskolor och skolor. För att komplettera detta arbete har
inom utbildningsdepartementet nyligen tillsatts en arbetsgrupp för naturvetenskaplig
och teknisk utbildning. Den skall ta initiativ till kortsiktiga
åtgärder på alla utbildningsnivåer och följa pågående arbete inom bl. a.
myndigheter. Frågor om intagning till klasslärarutbildning bör kunna
övervägas av denna grupp. Mot bakgrund av behovet av teknisk och industriell
utveckling i landet är det av största vikt att nämnda arbetsgrupp

UbU 1977/78: 6

med största möjliga skyndsamhet lägger fram förslag till förbättring av
möjligheterna till naturvetenskapliga och tekniska studier på olika utbildningsnivåer.

Med hänvisning till att en departemental arbetsgrupp tillsatts och till
att SÖ enligt vad utskottet erfarit avser att göra omfattande fortbildningsinsatser
för i tjänst varande klasslärare föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 368 i vad den avser utbildning av klasslärare
på det teknisk-naturvetenskapliga ämnesområdet.

Enligt motionen 1976/77: 777 bör frågan om simlärarutbildning utredas.

Svenska livräddningssällskapet—Simfrämjandet (SLS) bedriver en
omfattande utbildning av simlärare. Under den senaste tioårsperioden
har enligt uppgift från SLS totalt 12 000 simlärare utbildats inom ramen
för organisationens verksamhet. SLS har, med utnyttjande av särskild
expertis på området, år 1976 utarbetat nya kursplaner och ett nytt
studiematerial för såväl en grundkurs som en påbyggnadskurs för simlärare.
Dessa kursplaner och detta studiematerial för simlärarutbildning
utnyttjas även inom utbildningen av klasslärare och gymnastiklärare.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet någon särskild utredning
av simlärarutbildningen inte behövlig, varför motionen 1976/77:
777 avstyrks i denna del.

Motionen 1976/77: 498 i vad den avser en förstärkning av de humanbiologiska
momenten i lärarutbildningen bör avslås med hänvisning till
pågående arbete inom lärarutbildningsutredningen.

Med samma hänvisning bör riksdagen avslå motionen 1976/77: 773 i
vad den avser praktisk psykologi i lärarutbildningen.

Svenska brandförsvarsföreningen har i skrivelse den 13 januari 1977
till regeringen hemställt att åtgärder vidtas för att införa utbildning i
brandförsvarsfrågor vid tekniska läroanstalter m. m. Skrivelsen har samma
månad lämnats över till utbildningsdepartementet i de delar den ankommer
på detta departement och i övriga delar till de sakkunniga
(C 1973: 05) för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m. för att beaktas
vid fullgörandet av de sakkunnigas uppdrag. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 927 yrkandet
1 som avser en översyn av utbildningen i brandskyddstekniska frågor
vid olika tekniska utbildningsenheter.

En viktig uppgift för studie- och yrkesorienteringen är att försöka
ändra de könsbundna val av utbildning och yrke som fortfarande är en
realitet. Högskolans utbildning av personal för studie- och yrkesorienteringen
är avpassad därefter. Motionen 1976/77: 1334 yrkandet 2 påkallar
därför inte någon riksdagens åtgärd.

UbU 1977/78: 6

Frågan om högskoleutbildning inom ämnet könsrollsfrågor har utskottet
utförligt redovisat i sitt betänkande UbU 1975/76: 20 (s. 18). Motionen
1976/77: 1334 yrkandet 1 i denna del kan avslås med hänvisning
till vad som tidigare anförts i ärendet.

Motionen 1976/77: 1172 (yrkandet 2) om samordning av transportutbildningen
på högskolenivå bör avslås med erinran om dels att en
transportadministrativ linje inrättats inom den nya högskolan, dels att
det finns professur i transportteknik såväl vid universitetet i Lund som
vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och att det på dessa orter
förekommer transportteknisk undervisning.

Motionen 1976/77: 1159 om utvidgat bruk av teckenspråk överensstämmer
i stort med den vid 1975 års riksmöte väckta motionen 1975:
803 (yrkandet 1). Motionen 1976/77: 769 om undervisning i teckenspråket
överensstämmer till innehåll och yrkanden med motionen 1975:
515 och motionen 1975/76: 775.

Utskottet har med anledning av nämnda motioner från åren 1975
och 1976 utförligt behandlat teckenspråksfrågorna i betänkandena UbU
1975/76: 9, till vilket utskottet hänvisar (s. 5—7), och UbU 1975/76: 21.
Riksdagen har i våras fattat beslut med anledning av propositionen
1976/77: 87 om insatser för handikappades kulturella verksamhet (KrU
1976/77: 44, rskr 1976/77: 325). Med hänvisning till de ställningstaganden
som riksdagen nyligen gjort i de aktualiserade teckenspråksfrågorna
bör motionerna 1976/77: 769 och 1976/77: 1159 avslås.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande en särskild arbetsgrupp för frågor
om normer och värden i samhället avslår motionen 1976/77:

788,

2. att riksdagen beträffande undervisning i sjövett avslår motionen
1976/77: 145,

3. att riksdagen beträffande undervisning i hälso- och friskvård
avslår motionen 1976/77: 277,

4. att riksdagen beträffande teknisk-naturvetenskaplig undervisning
på låg- och mellanstadierna avslår motionen 1976/77: 368
i denna del,

5. att riksdagen beträffande åtgärder för ökad jämställdhet mellan
könen avslår motionen 1976/77: 493,

6. att riksdagen beträffande hälsoundervisning avslår motionen
1976/77: 498 i denna del,

7. att riksdagen beträffande praktisk psykologi i grundskolan och
gymnasieskolan avslår motionen 1976/77: 773 i denna del,

8. att riksdagen beträffande simundervisning avslår motionen
1976/77: 777 i denna del,

UbU 1977/78: 6

9. att riksdagen beträffande undervisning i ekologi och resurshushållning
avslår motionen 1976/77: 796,

10. att riksdagen beträffande gymnastik avslår motionen 1976/77:
1177,

11. att riksdagen beträffande ett ämne i grundskolan och gymnasieskolan
om kvinnans ställning m. m. avslår motionen 1976/
77: 1334 yrkandet 1 i denna del,

12. att riksdagen beträffande skolkooperativ verksamhet avslår
motionen 1976/77: 767,

13. att riksdagen beträffande engångsservis vid skolmåltiderna
avslår motionen 1976/77: 1155,

14. att riksdagen beträffande isolerteknisk variant av gymnasieskolans
tekniska linje m. m. avslår motionen 1976/77: 1166,

15. att riksdagen beträffande utbildning av bussförare avslår motionen
1976/77: 1172 yrkandet 1,

16. att riksdagen beträffande utbildning inom hantverksyrken avslår
motionen 1976/77: 894,

17. att riksdagen beträffande vissa informationsinsatser m. m. avslår
motionen 1976/77: 792,

18. att riksdagen beträffande demokrati i skolan m. m. avslår motionen
1976/77: 795,

19. att riksdagen beträffande utbildning av klasslärare på det teknisk-naturvetenskapliga
ämnesområdet avslår motionen 1976/
77: 368 i denna del,

20. att riksdagen beträffande simlärarutbildning avslår motionen
1976/77: 777 i denna del,

21. att riksdagen beträffande humanbiologiska moment i lärarutbildningen
avslår motionen 1976/77: 498 i denna del,

22. att riksdagen beträffande praktisk psykologi i lärarutbildningen
avslår motionen 1976/77: 773 i denna del,

23. att riksdagen beträffande utbildning i brandförsvarsfrågor avslår
motionen 1976/77: 927 yrkandet 1,

24. att riksdagen beträffande utbildning för studie- och yrkesorientering
avslår motionen 1976/77: 1334 yrkandet 2,

25. att riksdagen beträffande högskoleutbildning inom ämnet könsrollsfrågor
avslår motionen 1976/77: 1334 yrkandet 1 i denna
del,

26. att riksdagen beträffande transportutbildning på högskolenivå
avslår motionen 1976/77: 1172 yrkandet 2,

27. att riksdagen beträffande utvidgat bruk av teckenspråket avslår
motionerna 1976/77: 769 och 1976/77: 1159.

Stockholm den 15 november 1977

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

UbU 1977/78: 6

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Jönsson (s), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars
Gustafsson (s), Gösta Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof
Strindberg (m), Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Helge Hagberg
(s), Jörgen Ullenhag (fp), Lennart Bengtsson (c) och Gunnar
Biörck i Värmdö (m).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S4