UbU 1977/78: 5

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78: 5

med anledning av motion om cancerforskning
Motionen

1976/77: 786 av Gunde Raneskog (c) och Sture Korpås (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att trygga cancerforskningen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionärerna erinrar om att bidragen över statsbudgeten till Riksföreningen
mot cancer har hållits oförändrade under en följd av år. De
anser att cancerforskningen måste prioriteras vid tilldelningen av forskningsmedel
med hänsyn till behovet av att en effektivare forskning kommer
till stånd då det gäller att upptäcka alla faktorer, som är cancerframkallande,
samt att få fram medel för att bekämpa cancersjukdomar.

Socialstyrelsens cancerregister m. m.

Sedan år 1958 har hos medicinalstyrelsen — numera socialstyrelsen —
förts ett cancerregister. Bestämmelser härom har meddelats dels i kungörelsen
(1957: 632) om cancerregister, dels i socialstyrelsens cirkulär angående
anmälan till cancerregistret (Medicinalväsendets författningssamling,
MF 1968: 1).

Syftet med cancerregistret är att beskriva cancersjuklighetens förekomst,
dess förändring över tiden och dess olikhet mellan skilda geografiska
regioner. Syftet är också att materialet skall vara tillgängligt för
vetenskapliga studier av cancersjukdomar.

Alla cancerfall som diagnostiseras på sjukhus eller av patolog i Sverige
skall anmälas till registret för så vitt det ej är bekant för läkaren i
fråga att tumören redan anmälts. Antalet anmälningar uppgår till omkring
28 000 per år.

Grundvalen för registret är tumörerna, vilket innebär att en person med
två oberoende tumörer utgör två fall för registret. Metastaser anses ej
vara självständiga och skall därför ej föranleda separata anmälningar.

Om varje elakartad svulst som diagnostiseras skall diagnosuppgift lämnas
både från den sjukvårdsinrättning, där tumören upptäckts, och från
den avdelning för patologi, där man undersökt tumören mikroskopiskt.

Den senare uppgiften gäller ej bara dödsfall, utan rutinmässigt tas prover
också från svulster hos levande och analyseras mikroskopiskt. Vidare
uppges tumörens lokalisation, om den avsatt dottersvulster, och på vilket
sätt provet som mikroskoperas av patologen är taget. Övriga uppgifter
gäller den sjukes civilstånd och yrke eller sysselsättning, namn på diagnosgivande
”tumörbyrå” och sjukvårdsinrättning, journalnummer och

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 5

UbU 1977/78: 5

nummer på andra grundhandlingar av betydelse för diagnostiken. Beträffande
patienter som avlidit skall uppgift lämnas om huruvida cancern
var underliggande dödsorsak. Yrkesuppgift skall finnas med i anmälan
till cancerregistret från sjukvårdsinrättning. Uppgiften är i allmänhet
inhämtad vid en läkarundersökning och intervju med patienten.

Inkomna anmälningar förvaras i kartotek med ordning efter kalenderår
tills man efter något eller ett par år fått materialet så fullständigt som
möjligt. Detta innebär att varje fall i allmänhet representeras av två
handlingar: en från sjukvårdsinrättning, en från avdelning för patologi.
Därefter stansas materialet, databearbetas och publiceras en tabellarisk
beskrivning som en volym i serien ”Cancer incidence in Sweden”, en
årlig publikation. Tabellerna är fördelningar av cancerfallen efter lokalisation
i kroppen, kön, ålder, län och diagnosgrund.

Registret används f. n. för att beskriva incidenser av cancer i befolkningen.
Förutom den statistiska, tabellariska volymen, som publiceras
årligen, publicerar man för femårsperioder en mer omfattande framställning.
Planerna är att denna publikation också skall vara en sammanfattning
av den vetenskapliga forskningen under perioden i fråga.

I socialstyrelsens råd och anvisningar om planering av onkologisk
sjukvård förordas bl. a. att de onkologiska centra skall ansvara för en
regional cancerregistrering och för viss regional cancerstatistik. Betydligt
mera detaljerad information om de enskilda fallen förutsätts kunna insamlas
på regional nivå än i det centrala cancerregistret, och regionala
särdrag i industriell produktion förutsätts kunna följas närmare i vad
avser eventuella biologiska effekter på det lokala planet.

Fr. o. m. budgetåret 1975/76 har vid socialstyrelsen inrättats en tjänst
som föredragande (läkare) med utbildning i epidemiologi med uppgift
bl. a. att närmare studera informationen i socialstyrelsens sjukdomsregister
— bl. a. cancerregistret — och att initiera forskare att med ledning
av informationen i sjukdomsregistren vidare undersöka orsakerna
till olika sjukdomar.

Cancerforskning m. m.

Den svenska grundforskningen tilldelas resurser över statsbudgeten
dels inom ramen för en basorgariisation bestående väsentligen av tjänster,
lokaler, utrustning etc. inom högskoleorganisationen, dels genom anslag
till de statliga forskningsråden och vissa andra organ som i avseende på
stödet till grundforskning fungerar som forskningsråd. Ett sådant organ
är Riksföreningen mot cancer, som haft det samlade ekonomiska ansvaret
för cancerforskningen i Sverige.

Riksföreningen mot cancer instiftades 1951. Den har enligt sina stadgar
till huvuduppgift att stödja, organisera och samordna cancerforskningen
främst med sikte på de grundläggande medicinska och natur -

UbU 1977/78: 5

vetenskapliga forskningsuppgifterna, att främja utarbetandet av nya undersöknings-
och behandlingsmetoder inom cancersjukvården samt att
stödja upplysningsverksamhet rörande cancer och cancerforskning. Föreningens
styrelse väljs av en huvudmannaförsamling vars ledamöter utses
av ett 40-tal fackliga, politiska eller ideella organisationer. Föreningens
verksamhet finansieras genom insamlingar och gåvor samt genom statsbidrag.
Från och med budgetåret 1964/65 har årligen utgått ett statsbidrag
om 3 milj. kr. Genom löpande insamlingsarbete, gåvor och testamentsförordnanden
inflyter årligen ca 9 milj. kr.

Inom Riksföreningen finns en forskningsnämnd som av de medel styrelsen
ställer till förfogande äger bevilja forskningsanslag till enskilda
forskare, forskargrupper och institutioner. Nämnden arbetar i princip
som ett forskningsråd och i nära anslutning till det medicinska forskningsrådets
praxis och rutiner beträffande ansökningsförfarande, dispositionsrätt
för anslag etc. Mellan Riksföreningen och nämnda forskningsråd
samt det naturvetenskapliga forskningsrådet har sedan länge utvecklats
ett nära samarbete vid bl. a. bedömningen av forskningsprojekt.

Styrelsen för den år 1972 tillskapade arbetarskyddsfonden har till uppgift
att genom bidrag från arbetarskyddsfonden stödja sådan forskning
och utveckling samt utbildning och upplysning, som kan motverka uppkomsten
av yrkesskador och annan av arbetsmiljön betingad ohälsa eller
förbättra arbetsmiljön och därigenom främja hälsa och säkerhet i arbetslivet.
Styrelsen skall bl. a. beakta behovet av samordning av insatserna
för forskning och utveckling samt utbildning och upplysning på arbetarskyddsfondens
verksamhetsområde och får själv ta initiativ till forsknings-
och utvecklingsprojekt på området.

Med medel från arbetarskyddsfonden finansieras flera vetenskapliga
utrednings- och utvecklingsprojekt, som syftar till att förbättra kunskaperna
om samband mellan miljö och cancersjukdom. Bland andra finansieras
ett projekt som avser att genom komplettering av i cancerregistret
befintliga uppgifter med detaljerad information om yrke och bostadsort
från den år 1960 utförda folk- och bostadsräkningen bereda möjlighet
att utnyttja cancerregistret för studier av sjukdomsorsaker samt ett projekt
som avser utnyttjande av olika register för utredningar av samband
mellan cancerincidens och vissa miljövariabler.

Styrelsen för arbetarskyddsfonden har tillsatt en särskild programkommitté
för forskning och rekryteringsbefrämjande åtgärder m. m.
inom området yrkesmedicinsk epidemiologi.

Remissyttranden

I ärendet har utskottet inhämtat yttranden från socialstyrelsen, universitets-
och högskoleämbetet, medicinska forskningsrådet och Riksföreningen
mot cancer.

UbU 1977/78: 5

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har berett berörda högskolor
tillfälle att yttra sig över motionsyrkandet. Inom UHÄ har ärendet
behandlats av planeringsberedningen för sektorn för utbildning för vårdyrken
samt för de medicinska, odontologiska och farmaceutiska fakulteterna.
UHÄ ansluter sig till vad planeringsberedningen anfört.

Planeringsberedningen anser att det finns skäl som talar för att cancerforskningens
finansiering får en bättre lösning än för närvarande. Ett
ökat statligt stöd är angeläget men detta bör på vanligt sätt avvägas inom
ramen för ett ökat totalt stöd till den medicinska forskningen. Beredningen,
som för sin del är beredd att — vid sina fortsatta överväganden
om forskningsutvecklingen inom högskoleområdet — beakta behovet av
ökade forskningsinsatser även inom cancerområdet, anför vidare bl. a.
följande.

Beredningen finner särskild anledning att understryka behovet av att
ökade forskningsinsatser ägnas epidemiologisk forskning med inriktning
på de miljö- och övriga riskförhållanden som kan ge upphov till cancer.
Med sin nu goda befolkningsregistrering samt sin enhetliga och kvalitativt
sett relativt goda sjukvårdsstandard erbjuder Sverige unika möjligheter
för sådana studier. Många av de projekt som i framtiden kan förväntas
inom cancerepidemiologi kommer att vara tvärvetenskapliga samt
framför allt involvera arbetshygien och födoämnestillsatser. Medel till
sådan forskning bör således kunna utgå från olika instanser bl. a. sådana
som handhar arbetshygien, arbetarskydd, livsmedelskontroll, naturskydd
osv.

Beredningen vill härutöver framhålla betydelsen av grundforskning
avseende cancerns uppkomst och tumörernas egenskaper liksom klinisk
tumörforskning, avseende diagnostik, behandling och förebyggande åtgärder.

Beredningen finner det i och för sig tillfredsställande med det relativt
starka stödet till cancerforskningen från privata källor. Av betydelse är
emellertid att det statliga stödet och därmed också det statliga ansvaret
för cancerforskningen utökas.

Forskningen rörande cancersjukdomarna kan inte ses fristående från
övrig framför allt medicinsk forskning. Ökade resurser till cancerforskning
bör därför beaktas i samband med utbyggnaden av de totala resurserna
för främst medicinsk forskning inom ramen för högskoleorganisationen,
de statliga forskningsråden, innefattande även Riksföreningen
mot cancer, samt övriga myndigheter.

Socialstyrelsen delar motionärernas uppfattning om behovet av forskning
rörande cancersjukdomarna, deras orsaker samt möjligheterna att
upptäcka och behandla dem.

Styrelsen anser det angeläget att ökade forskningsinsatser ägnas grundforskning
om cancerns uppkomst, klinisk tumörforskning avseende diagnostik
och behandling samt forskning om förebyggande åtgärder. Av
särskild betydelse härutöver är epidemiologisk forskning med inriktning
på de miljö- och övriga riskförhållanden som kan ge upphov till cancer.
Det är angeläget att denna forskning i ökad omfattning kan baseras på

UbU 1977/78: 5

olika register. Socialstyrelsen erinrar om att styrelsen förfogar över ett
särskilt cancerregister. Styrelsen vidtar för närvarande olika åtgärder för
att förbättra detta registers användbarhet för bl. a. forskningsändamål.
Epidemiologisk forskning baserad på sådana register är resurskrävande.
Behovet av ytterligare resurser till denna forskning bör enligt socialstyrelsen
beaktas.

Socialstyrelsen finner liksom motionärerna det motiverat att staten
åtar sig huvudansvaret för finansieringen av forskningen rörande cancersjukdomarna
liksom för övrig medicinsk och annan forskning. Forskningen
rörande cancersjukdomarna kan dock inte ses fristående från
övrig framför allt medicinsk forskning. Ökade resurser till cancerforskning
bör därför enligt styrelsen beaktas i samband med utbyggnaden av
de totala resurserna för främst medicinsk forskning inom ramen för högskoleorganisationen,
de statliga forskningsråden, innefattande även Riksföreningen
mot cancer, samt eventuella övriga myndigheter.

Medicinska forskningsrådet tillstyrker motionen.

Riksföreningen mot cancer anser liksom tidigare att anslaget till föreningen
för understöd av cancerforskning bör korreleras till anslaget till
medicinska forskningsrådet och utgöra 1/8 av anslaget till rådet.

Utskottet

I den under riksmötet 1976/77 väckta motionen 1976/77: 786 yrkas
att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att trygga cancerforskningen
i enlighet med vad som anförts i motionen. I denna påpekas bl. a.
angelägenheten av att en effektivare forskning kommer till stånd då det
gäller att upptäcka alla faktorer som är cancerframkallande och för att
få fram medel att bekämpa cancersjukdomar. Motionärerna anser att
cancerforskningen måste prioriteras vid tilldelningen av forskningsmedel.

Till Riksföreningen mot cancer har sedan budgetåret 1964/65 utgått
ett årligt statsbidrag om 3 milj. kr. Genom löpande insamlingsarbete,
gåvor och testamentsförordnanden inflyter till föreningen årligen ca
9 milj. kr. Riksföreningens anslag till cancerforskningen var 1967 knappt
7 milj. kr. och uppgår i år till 23 milj. kr.

I betänkandet (SOU 1975: 26) Forskningsråd föreslog forskningsrådsutredningen
(FRU) att det statliga stödet till cancerforskningen i sin
helhet skulle kanaliseras genom de statliga forskningsråden inom området,
främst det medicinska. FRU framförde samtidigt uppfattningen
att en väsentlig ökning borde ske av det statliga stödet till cancerforskning.
Förslaget om ändrad ordning för medelsanvisningen fick ett blandat
mottagande av remissinstanserna. Bl. a. Riksföreningen mot cancer
avstyrkte förslaget. Föreningen framhöll att den befintliga ordningen
fungerade väl. Föreningen framförde också farhågor för att om det sär -

UbU 1977/78: 5

skilda bidraget till föreningen skulle tas bort, detta skulle kunna medföra
att viljan att ge gåvor och donationer till föreningen minskade. Om
så skulle bli fallet skulle enligt föreningen de totala resurserna för cancerforskning
komma att reduceras. I propositionen 1975/76: 129 om
forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
framhöll dåvarande utbildningsministern att han liksom
FRU och många av remissinstanserna ansåg att de berörda forskningsråden
i princip bör svara för avvägningarna mellan cancerforskning och
annan forskning. Han påpekade att den sakkunskap som behövs för att
avgöra angelägenhetsgraden av viss forskning, möjligheterna att genomföra
den och sannolikheten att den skall leda till resultat framför allt
finns inom råden själva. Statsrådet delade emellertid samtidigt uppfattningen
att det dittillsvarande samarbetet med Riksföreningen mot
cancer och berörda forskningsråd fungerat väl och ville därför inte förorda
någon ändrad ordning för medelsanvisningen till cancerforskning.
Riksföreningen borde alltså som dittills anvisas ett bidrag över statsbudgeten.
Storleken av bidraget får prövas i det årliga budgetarbetet, anförde
vidare utbildningsministern. Riksdagen framförde inte någon erinran
mot vad som anförts i denna fråga (UbU 1975/76: 32, rskr 1975/
76: 368).

I remissinstansernas yttranden över motionen 1976/77: 786 har inte
anförts något som motiverar utskottet att nu förorda någon ändrad
ordning för medelsanvisningen till cancerforskning. Som väntat är remissinstanserna
ense om behovet av forskning rörande cancersjukdomarna
och om att resurserna för denna forskning om möjligt bör ökas.
Socialstyrelsen och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) påpekar
att forskningen rörande cancersjukdomarna inte kan ses fristående från
övrig framför allt medicinsk forskning. Frågan om ökade resurser till
cancerforskning bör därför enligt deras mening beaktas i samband med
utbyggnaden av de totala resurserna för främst medicinsk forskning inom
ramen för högskoleorganisationen, de statliga forskningsråden, innefattande
även Riksföreningen mot cancer, samt eventuella övriga myndigheter.
Riksföreningen har i sitt remissyttrande hänvisat till att föreningen
i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 hemställt om
ett statsbidrag som är lika med en åttondel av det anslag som kommer
att föreslås till medicinska forskningsrådet.

Sedan år 1958 har hos medicinalstyrelsen — numera socialstyrelsen —
förts ett cancerregister. Syftet med detta register är att man skall få en
redovisning av cancersjuklighetens förekomst, av dess förändring över
tiden och av skillnader i utbredningen i skilda geografiska regioner. Under
cancerregistrets första år registrerades drygt 19 300 nya cancerfall.
År 1972, vilket är det senaste året för vilket uppgifter från cancerregistret
är tillgängliga, registrerades närmare 30 900 nya cancerfall.
Högst hälften av ökningen av antalet cancerfall kan enligt socialstyrelsen

UbU 1977/78: 5

förklaras av ändring som skett i befolkningens åldersfördelning och av
andra kända faktorer. Någon förklaring till ökningen i övrigt finns det
således inte enligt socialstyrelsens uppfattning.

Det torde råda stor enighet om att forskning rörande cancersjukdomarna
är viktig. Även om ett ökat statligt stöd är angeläget måste emellertid
detta på vanligt sätt avvägas inom ramen för ett ökat totalt stöd till
den medicinska forskningen. Utskottet delar alltså den uppfattning socialstyrelsen
och UHÄ givit uttryck åt och är inte berett att nu föreslå
riksdagen att göra något uttalande om ökade resurser för cancerforskning.
Utskottet avstyrker därför motionen 1976/77: 786.

I detta sammanhang bör erinras om socialutskottets betänkande SoU
1977/78: 2 (rskr 1977/78: 3) som behandlar frågan om samordning av
undersöknings- och forskningsverksamhet beträffande sambandet mellan
miljöfaktorer och cancersjukdomar.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 786.

Stockholm den 8 november 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c), Lars Gustafsson (s),
Gösta Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m),
Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Margit Sandéhn (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m) och
Esse Petersson (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054