Utbildningsutskottets betänkande
1977/78:4

med anledning av motioner om skolstart m. m.

UbU 1977/78: 4

Motionerna

1976/77: 760 av Lars Ahlmark (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av förutsättningarna
för en sänkt skolpliktsålder och flexibel intagning till grundskolans årskurs
1,

1976/77: 789 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen antar följande såsom bilaga till motionen fogade förslag
till Lag om ändring i skollagen (1962: 319):

Nuvarande lydelse

Motionärernas förslag

30 §

För barn, som är bosatt i riket, gäller skolplikt.

Skolplikt inträder med början
av höstterminen det kalenderår,
då barnet fyller sju år, och upphör,
om den ej fullgjorts dessförinnan,
med utgången av vårterminen
det kalenderår, då barnet
fyller sexton år.

Skolplikt inträder vårterminen
eller höstterminen det kalenderår,
då barnet fyller sju år, och upphör,
om den ej fullgjorts dessförinnan,
med utgången av vårterminen
det kalenderår, då barnet fyller
sexton år.

För barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan följa
undervisningen i grundskolan upphör dock skolplikten senast vid utgången
av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sjutton år.

32 §

Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern
men som finnes ha för
skolgång erforderlig mognad, må
tillåtas att börja skolgång i grundskolan
höstterminen det kalenderår,
då barnet fyller sex år.

Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern
men som finnes ha för
skolgång erforderlig mognad, må
tillåtas att börja skolgång i grundskolan
vårterminen eller höstterminen
det kalenderår, då barnet
fyller sex år.

Har skolpliktigt barn ej nått den mognad som fordras för att deltaga
i undervisningen i grundskolan, må dess skolgång med föräldrarnas
medgivande uppskjutas ett år.

Om intagning i vissa fall vartannat
år av elever i grundskolan
gäller vad regeringen därom förordnar.

Om intagning varje år samt i
vissa fall varje halvår eller vartannat
år av elever i grundskolan
gäller vad regeringen därom förordnar.

2. att riksdagen till regeringen uttalar att skolöverstyrelsen bör ta
initiativ till ett praktiskt utvecklingsarbete i skolväsendet i vad gäller

1 Riksdagen 1971/78. 14 sami. Nr 4

UbU 1977/78: 4

2

grundskoleintagning varje termin och en grundskoleundervisning utan
strikta årskursgränser,

3. att riksdagen till regeringen uttalar att skolöverstyrelsen bör få i
uppdrag att utarbeta anvisningar för syskonklasser på grundskolans lågoch
mellanstadier (s/S-klasser) för att dels grundskoleintagning varje
termin, dels låg- och mellanstadieundervisning utan strikta årskursgränser
skall bli möjlig,

4. att riksdagen till regeringen uttalar att skolöverstyrelsen bör få t
uppdrag att vidareutveckla nuvarande organisation för årskurslös högstadieundervisning.

Utskottet

I Sverige inträder skolplikt med början av höstterminen det kalenderår
då barnet fyller sju år. I motionen 1976/77: 760 anförs att barnen
börjar skolan vid en lägre ålder i många andra länder. Genom en sänkning
av skolpliktsåldern i vårt land skulle det bli möjligt att ta till vara
barns vilja och förmåga till inlärning under en mycket receptiv del av
deras liv. Barns utveckling påverkas numera av bl. a. television och
radio och allmänt sett rikare kontakter människor emellan. Härigenom
har, menar motionärerna, barnens allmänorientering ökat och därmed
också deras beredskap för en tidigare skolstart. Med bl. a. denna motivering
yrkas att man genom försöksverksamhet och utredningsarbete
prövar frågan om en sänkning av skolpliktsåldern till sex år. En sänkt
skolpliktsålder skulle som värdefull bieffekt enligt motionärerna få dels
att förskolans resurser blir tillgängliga för en ny årsklass förskolebarn,
dels att högstadiets elever ett år tidigare än för närvarande övergår från
grundskolan till studier som de själva valt eller till förvärvslivet. Vissa
problem på högstadiet som hänger samman med elevernas tilltagande
skolleda i femton- och sextonårsåldern skulle därmed minska.

Den ettåriga allmänna förskolan för sexåringar omfattar minst 15
timmar per vecka och totalt 525 timmar om året. Inom socialstyrelsen
pågår för närvarande arbete med att utge ”Arbetsplan för förskolan”.
Arbetsplanen ges ut i en serie som omfattar en introduktionsdel samt
ett antal metod- och temadelar. Verksamheten i förskolan skall enligt
arbetsplanen präglas av ett dialogpedagogiskt arbetssätt.

Ett antal försök till samverkan mellan förskola och grundskola pågår
för närvarande. Den erforderliga omfattningen av denna samverkan är
— liksom för övrigt utformningen — till viss del beroende av yttre faktorer,
t. ex. förskolans geografiska och lokala placering i förhållande
till lågstadiet. Utskottet har redan tidigare kunnat notera att vissa kommuner
eftersträvar lokalmässig samordning för att främja en samverkan
mellan förskola och lågstadium (jfr UbU 1974: 11 s. 3—5).

Höstterminen 1977 har en försöksverksamhet med integrering av

UbU 1977/78: 4

3

förskola och lågstadium startats i öckerö kommun. Försöksverksamheten
innebär att barn i åldrarna fem till nio år deltar tillsammans i en
verksamhet som omfattar inslag från både förskola och skola. Årskurser
markeras ej i verksamheten och barnens levnadsålder utgör ingen
permanent grupperingsgrund. Verksamheten leds av dels förskollärare,
dels lågstadielärare och arbetsenheten beräknas fullt utbyggd omfatta
45 barn. Målet är att finna vägar för en årskurslös verksamhet och att
söka sammanlänka förskolans och skolans arbetssätt och verksamhetsinnehåll.

Från en på så sätt integrerad för- och grundskola är steget inte långt
till en skolstart vid ungefär sex års ålder. Resultatet av nämnda och
annan liknande försöksverksamhet bör enligt utskottets mening avvaktas
innan ställning tas till frågan om en utredning av förutsättningarna
för att sänka skolpliktsåldern till sex år. Även om skolstarten internationellt
sett är sen i Sverige är utskottet således inte, med hänvisning till
pågående samverkanförsök på förskolans och skolans område, berett att
tillstyrka motionen 1976/77: 760 i denna del.

I motionen 1976/77: 789 föreslås en komplettering av skollagen, så
att ett barn kan bli skolpliktigt även med början av vårterminen det
kalenderår det fyller sju år. Skolpliktsåldern kommer därmed att inträda
det kalenderår då barnet fyller sju år. Motionärernas förslag innebär
ökad flexibilitet i vad gäller sjuåringars skolstart på så sätt att barn,
för vilka detta passar, kan få börja skolan en termin tidigare än för
närvarande utan särskilda undersökningar och utan att utgöra undantag
från vad som anses normalt. Den intagning till grundskolan varje
termin som föreslås i motionen, förutsätts bli kombinerad med möjlighet
till intagning till högstadiet också under vårterminen. Frågan om
försöksverksamhet med intagning till grundskolan varje termin behandlas
också i motionen 1976/77: 760.

Frågan om ändring av skolstarten från nuvarande en till två gånger
per år togs upp år 1976 i motionen 1975/76: 272. I sitt yttrande över
motionen avstyrkte utskottet en utredning i ärendet med erinran om de
organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna för skolväsendet (UbU
1975/76: 30).

Riksförbundet Hem och skola har våren 1977 hos regeringen hemställt
om en utredning om terminsvis intagning till grundskolan. Skolstyrelsen
i Norrköpings kommun har den 24 augusti 1977 tillskrivit regeringen
beträffande tillsättande av en utredningsgrupp för försöksverksamhet
med delad intagning till grundskolans årskurs 1.

Enligt propositionen 1973: 136 om förskoleverksamhetens uppbyggnad
och organisation (s. 77) bör förskolan när barnen går över från förskolan
till lågstadiet kunna ge upplysningar om var barnet befinner sig
t. ex. beträffande språklig utveckling och övriga ämnen som behandlats

UbU 1977/78: 4

4

och vilka erfarenheter barnen fått på olika områden (Soll 1973: 30,
rskr 1973: 372).

Om skolplikt stadgas i 30 § skollagen följande: ”Skolplikt inträder
med början av höstterminen det kalenderår, då barnet fyller sju år.”
Om skolstarten sägs i 32 § skollagen bl. a.: ”Barn som ej uppnått skolpliktsåldern
men som finnes ha för skolgång erforderlig mognad, må
tillåtas att börja sin skolgång i grundskolan höstterminen det kalenderår,
då barnet fyller sex år.”

Oavsett bestämmelsen om skolpliktens inträde utgör föreskrifterna i
skollagen inte hinder för att barn tas in till årskurs 1 med början av
vårterminen det kalenderår de fyller sju år, om förutsättningar finns för
kommun att anordna sådan intagning och om berörda föräldrar har
önskemål om intagning vid denna tidpunkt (jfr bedömningen av föräldrars
uppfattning om barnens behov vid uppskov med skolstart, prop.
1975/76: 39 s. 231). Kravet på läkarundersökning m. m. av barnen enligt
2 kap. 10 § skolförordningen gäller dock i detta fall eftersom nuvarande
regelsystem för skolstart bygger på principen om höstterminsintagning.
Undantag från skolförordningens bestämmelser om läkarundersökning
m. m. bör vid eventuell försöksverksamhet med vårterminsintagning
kunna medges av regeringen. Förutsättningarna att följa
skolarbetet torde i princip vara desamma för det barn som börjar skolan
den vårtermin under vilken det fyller sju år som för det barn som börjar
skolan den hösttermin under vilken det fyller sju år.

Intagning i gymnasieskolan även till vårterminen förekommer inom
vissa grundskoleanknutna studievägar om 1—4 terminer, bl. a. vårdlinjen.
Det fanns i gymnasieskolan enligt uppgift från SÖ ca 3 200 intagningsplatser
av detta slag för vårterminen 1977. Utredningen (U
1976: 10) om den gymnasiala utbildningen skall enligt sina direktiv
pröva frågan om kontinuerlig intagning till gymnasieskolan.

Termins vis intagning till grundskolan kan ge barn ytterligare två möjligheter
att välja den mest gynnsamma tidpunkten för skolstart, nämligen
dels vårterminen det år barnet fyller sju år, dels vårterminen efter
nämnda år. Med hänvisning till de initiativ som Riksförbundet Hem och
skola och skolstyrelsen i Norrköping tagit hos regeringen till en utredning
om försöksverksamhet med grundskoleintagning varje termin anser
utskottet att motionen 1976/77: 760 i denna del och motionen 1976/77:
789 yrkandena 2 och 3 i motsvarande del inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd. Med erinran om nämnda utredningsinitiativ föreslås att
inte heller förslaget i motionen 1976/77: 789 yrkandet 1 om ändring av
skollagen föranleder någon riksdagens åtgärd.

Även frågor som gäller arbetsformerna i grundskolan behandlas i motionen
1976/77: 789.

Enligt ifrågavarande motion skulle grundskoleundervisning utan strik -

UbU 1977/78: 4

5

ta årskursgränser innebära ökade möjligheter för skolan att ta hänsyn
till barns individuella utveckling under en flerårsperiod. Motionärerna
föreslår att initiativ tas till undervisning i s. k. syskonklasser, i första
hand på låg- och mellanstadierna. I sådana klasser får barnen vara tillsammans
med jämnåriga samtidigt som de har möjlighet att uppleva
relationer med såväl yngre som äldre kamrater. Motionärerna erinrar
om Pedagogiska rapporter (1976: 55 och 56) från universitetet och lärarhögskolan
i Umeå, enligt vilka barn i b/B-klasser bättre än barn i vanliga
klasser lär sig både att arbeta självständigt och att ta hand om varandra.
Den utbildningsresurs som de äldre eleverna utgör, säger motionärerna,
kan i en syskonklass utnyttjas och de nybörjare som årligen
tillförs syskonklassen kommer till en redan etablerad grupp där de kan
hjälpas till rätta på ett sätt som knappast är möjligt när en lärare ensam
skall ta hand om 20—25 nybörjare.

I propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. (s. 235)
anförs bl. a. följande: ”Med hänsyn till elevernas personlighetsutveckling
är det en fördel om skolan kan ordna så att elever i olika åldrar får tillfälle
att arbeta och vara tillsammans. I en grupp sammansatt av elever
i olika åldrar och med individuella skillnader kan man få ökade sociala
och känslomässiga relationer mellan eleverna. I de fall det är organisatoriskt
möjligt bör elever ur olika årskurser kunna ingå i samma arbetsenheter.
” Utbildningsutskottet anslöt sig härtill och konstaterade att
en sådan vertikal arbetsenhet kan utvecklas till ett årskurslöst stadium
(UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Vidare gjorde utskottet i nämnda
betänkande ett uttalande om klassers och undervisningsgruppers storlek
(s. 48).

Riksdagens beslut med anledning av nyssnämnda proposition innebär
bl. a. ett nytt statsbidragssystem enligt vilket skilda arbetsformer i
grundskolan kan prövas. Exempelvis kan arbetsenhet med elever från
årskurserna 1, 2 och 3 bildas, där klasslärare tillsammans med speciallärare
arbetar tillsammans och där varje klasslärare blir föreståndare för
en klass med elever från alla tre årskurserna (stadieklass). Motsvarande
anordning kan göras på mellanstadiet. Enligt riktlinjerna för den pågående
läroplansöversynen inom skolöverstyrelsen (SÖ) skall läroplanens
huvudmoment för ämnen och ämnesgrupper göras gemensamma för
samtliga stadier, vilket bör leda till en utjämning av årskurs- och stadiegränser.
I de diskussioner som vid läroplansöversynen förs beträffande
grundskolans timplaner har man enligt vad utskottet erfarit hittills arbetat
med en timfördelning på stadierna, ej på årskurs. En sådan timfördelning
torde inte bara underlätta utan också främja en verksamhet
med stadieklass på grundskolans låg- respektive mellanstadium. Lärarnas
arbete med individualiserad undervisning avser i stadieklass självfallet
såväl lärostoff som metod. Med hänvisning till vad som anförts om statsbidragssystem
efter den 1 juli 1978 och om stadieklass anser utskottet

UbU 1977/78: 4

6

att motionen 1976/77: 789 yrkandena 2 och 3 i vad de avser syskonklass
på låg- och mellanstadierna inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Projektet Processanalyser av årskurslös högstadieundervisning startade
läsåret 1972/73 och har inneburit en omläggning till årskurslös högstadieundervisning
vid skolor i Stöllet, Ramsjö, Hallen, Solberg och Tärnaby.
Arbetsenheterna omfattar 50—75 elever. Undervisningen är stadieplanerad
och innebär en stark individualisering speciellt i orienteringsämnena
och svenska men även i matematik och språk. Den pedagogiska
institutionen vid universitetet i Uppsala leder och utvärderar projektet,
som finansieras av SÖ. De preliminära resultaten av försöket uppges
vara positiva. Under förutsättning att de resultat som slutligt redovisas
under innevarande läsår är tillfredsställande kommer enligt vad utskottet
erfarit ett nytt projekt, Tillämpning av årskurslös undervisning på
grundskolans högstadium, att starta år 1978. Då formerna för den årskurslösa
högstadieundervisningen alltså kan förutsättas bli föremål för
ytterligare utvecklingsarbete under den närmaste tiden i ett antal kommuner
med intresse för sådan undervisning, föreslår utskottet att motionen
1976/77: 789 yrkandet 4 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande sänkning av skolpliktsåldem till sex
år avslår motionen 1976/77: 760 i denna del,

2. att riksdagen beträffande intagning till grundskolan varje termin
avslår motionen 1976/77: 760 i denna del och motionen
1976/77: 789 yrkandet 1 samt yrkandena 2 och 3 i denna del,

3. att riksdagen beträffande initiativ till syskonklass på låg- och
mellanstadierna avslår motionen 1976/77: 789 yrkandena 2 och
3 i denna del,

4. att riksdagen beträffande initiativ till årskurslös högstadieundervisning
avslår motionen 1976/77: 789 yrkandet 4.

Stockholm den 8 november 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c), Lars Gustafsson (s),
Gösta Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m),
Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Hans Nyhage (m), Margit Sandéhn (s) och Esse Petersson
(fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054