UbU 1977/78: 26

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78: 26

med anledning av motioner om särskild samordnad gymnasieskola
i Simrishamn

Motionerna

1976/77: 490 av Erik Johansson i Simrishamn (s) och Lennart Bladh
(s) vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att skolöverstyrelsen
får i uppdrag att anordna särskild samordnad gymnasieskola
i Simrishamn enligt skolöverstyrelsens hemställan den 21 april 1975,

1976/77: 1158 av Einar Larsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen genom förnyad prövning kräver att försöksverksamhet med
särskild samordnad gymnasieskola (SSG-skola) får bedrivas i Simrishamn.

Utskottet

Sedan läsåret 1973/74 bedrivs försöksverksamhet med en särskild
organisationsmodell av gymnasieskolan i regioner med ett elevunderlag
av 300—400 16-åringar. Organisationsmodellen kallas särskild samordnad
gymnasieskola (SSG). Försöksverksamheten anordnas f. n. på dels
fyra orter där treåriga gymnasieskollinjer tidigare inte funnits, dels på
några orter vilka tidigare haft reguljär gymnasieskola men där elevunderlaget
minskat under senare år.

Enligt 7 kap. 6§ skolförordningen (1971:235) får gymnasieskola inrättas
av kommun eller landstingskommun, om skolöverstyrelsen medger
det. Försöksverksamhet med SSG medges av regeringen.

Rekryteringsbasen för gymnasieskolan växer för tillfället. Antalet
16-åringar är i dag ca 106 000. Detta antal växer fram till år 1982 med
ca 18 000 då ett maximum nås med ca 124 000 16-åringar. Sedan minskar
antalet 16-åringar fram till år 1985. Under åren 1986 och 1987
följer en svag ökning. Sedan sjunker antalet 16-åringar på nytt och når
ett minimum på knappt 98 000 år 1992. Differensen mellan maximum
år 1982 och nu beräkningsbart minimum år 1992 uppgår således till i
runt tal 26 000 16-åringar. Det är ungefär en femtedel av rekryteringsbasen
för gymnasieskolan som försvinner på en tioårsperiod. Regionala
och lokala variationer av denna riksgenomsnittliga elevutveckling förekommer
självfallet.

Den dåvarande regeringen lämnade i juni år 1975 utan åtgärd en anhållan
av kommunfullmäktige i Simrishamn om försöksverksamhet med
SSG. Samtidigt gav regeringen skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att se 1

Riksdagen 1977/78.14 sami. Nr 26

UbU 1977/78: 26

2

nast den 1 april 1979 inkomma till regeringen med en redovisning av utvärderingen
av den pågående försöksverksamheten med SSG. Regeringen
förklarade sig beredd att därefter efter framställning från skolstyrelsen
i Simrishamn åter pröva frågan om anordnande av SSG i Simrishamn.

Utskottet har våren 1976 behandlat frågan om SSG i Simrishamn i betänkandet
1975/76: 22 (s. 5). Utskottet, som förklarade att det för sin
del självfallet inte har någon erinran mot anordnandet av SSG i Simrishamn
så snart förutsättningar finns, föreslog att riksdagen skulle avslå
motionen 1975/76: 365 om sådan försöksverksamhet i Simrishamn med
hänvisning till dels nyssnämnda regeringsbeslut, dels att riksdagen i tidigare
sammanhang inte ansett sig böra ta ställning till förläggningen, av,
försöksverksamhet med SSG. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr
1975/76: 251).

I motionen 1976/77: 490 hemställs nu att riksdagen hos regeringen anhåller
att SÖ får i uppdrag att anordna SSG i Simrishamn enligt SÖ:s
hemställan den 21 april 1975. Enligt motionärerna är det inom Simrishamnsområdet
mycket betydelsefullt att erbjuda ungdomen en varierande
utbildning och att göra regionen rustad för ett vidgat sysselsättningsutbud.
I motionen 1976/77: 1158 hemställs vidare att riksdagen hos regeringen
genom förnyad prövning kräver att försöksverksamhet med SSG
får bedrivas i Simrishamn. Inrättande av SSG i Simrishamn skulle enligt
motionärernas mening göra gymnasieutbildningen mera lättillgänglig och
därmed öka jämlikheten på utbildningens område i sydöstra Skåne.

I mars 1977, alltså sedan motionerna väcktes, har Simrishamns kommun
hos regeringen hemställt att få anordna SSG. Vidare har skolstyrelsen
i Simrishamn i maj 1977 hos regeringen anhållit att SSG inrättas
i Simrishamn. Därvid åberopas bl. a. reseavståndet till gymnasieutbildning
för kommunens ungdom. Länsskolnämnden i Kristianstads län, som
i sitt yttrande lägger fram förslag till en organisationsplan för skolan,
tillstyrker framställningen även om tillkomsten av SSG i Simrishamn
enligt nämnden innebär att det inte blir möjligt att upprätthålla Tomelilla
gymnasieskola med nuvarande organisation. Länsstyrelsen i Kristianstads
län anser att gymnasial utbildning i Simrishamn är en viktig faktor
när det gäller att tillskapa gynnsamma företagsbetingelser i denna del av
Skåne och tillstyrker framställningen. Utskottet har i ärendet i övrigt
inhämtat följande.

Ystads gymnasieregion omfattar kommunerna Ystad och Skurup och
delar av Sjöbo kommun i Malmöhus län samt Simrishamn och Tomelilla
i Kristianstads län. Frågan om elevområde för SSG i Simrishamn har
lämnats öppen av Simrishamns kommun. I sitt yttrande över Simrishamns
kommuns framställning förutsätter länsskolnämnden i Kristianstads län
att Ystads gymnasieregion bibehålls oförändrad och alltså även fortsättningsvis
får bilda ett elevområde. Ungdomarna som tillhör detta elevom -

UbU 1977/78: 26

3

råde skall ha möjlighet att söka antingen till gymnasieskolan i Ystad eller •
till SSG i Simrishamn. Enligt Ystads kommun är det för sydöstra Skåne
ytterst väsentligt att man har en gymnasieskola med fullödigt utbildningsutbud
och inte splittrar utbildningsresurserna och elevunderlaget
på två mindre enheter, varigenom varken Ystad eller Simrishamn kan
motsvara de krav på utbildningsmöjligheter som regionens invånare har
rätt att ställa. Ystads kommun avstyrker förslaget och yrkar — därest
beslutande myndigheter finner anledning att bifalla Simrishamns anhållan
om SSG — att elevområdet för SSG skall omfatta endast Simrishamns
kommun, så att inte elever från regionens övriga kommuner
mot sin vilja kan hänvisas till utbildning i Simrishamn. Skurups kommun
”har inte något att erinra mot att särskild samordnad. gymnasieskola
inrättas i Simrishamns kommun men kan inte acceptera att valmöjligheterna
för kommunens gymnasieelever vid gymnasiet i Ystad blir sämre
eller att resvägen blir längre genom inrättande av gymnasieskola i
Simrishamn”. Sjöbo kommun anför likartade synpunkter. Tomelilla
kommun, som önskar ha kvar den egna kommunens nuvarande utbildningsmöjligheter,
anför att det inte är rimligt att genom uppbyggnad
av en särskild gymnasieskola i Simrishamn dela ett näringsgeografiskt
rätt sammansatt gymnasieområde i två mindre områden med därav åtföljande
kvalitativa försämringar för båda områdena. Länsskolnämnden
i Malmöhus län anser för sin del att man, i den hårt ansträngda ekonomiska
situation som alla kommuner just nu befinner sig i och med viss
säkerhet kommer att befinna sig i under 1980-talet, i första hand bör
utnyttja de utbildningsresurser som finns inom befintliga nu utbyggda
gymnasieskolor. Nämnden samt länsstyrelsen i samma län kan av detta
och andra skäl, bl. a. elevutvecklingen inom gymnasieregionen, inte tillstyrka
förslaget.

Länsskolnämnden i Kristianstads län har lämnat uppgift om antalet
barn med födelseår 1962—1977 i Simrishamns kommun. Antalet barn
i årskullarna är högst år 1964 (291) och lägst år 1977 (194), vilket innebär
att antalet 16-åringar år 1980 nu kan beräknas till 291 och år 1993
till 194.

SÖ prövar f. n. framställningar om försöksverksamhet med SSG från
tre kommuner, däribland från Simrishamns kommun.

Konsekvenserna på både kort och lång sikt av ett inrättande av särskild
samordnad gymnasieskola i Simrishamn för Ystads gymnasieregion
måste bedömas av SÖ och ytterst av regeringen mot bakgrund av
alla relevanta omständigheter. Utskottet anser det för sin del angeläget
att en sådan gymnasieskola inrättas i Simrishamn om förutsättningar härför
finns och om detta under tid som kan överblickas inte kommer att
menligt inverka på utbudet av gymnasieutbildning i Ystad. Riksdagen
bör ge denna uppfattning till känna för regeringen.

UbU 1977/78: 26

4

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande särskild samordnad gymnasieskola i
Simrishamn med anledning av motionerna 1976/77: 490 och
1976/77: 1158 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 9 maj 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Bengt Wiklund (s),
Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Per-Olof Strindberg (m), Roland
Sundgren (s), Helge Hagberg (s), Jörgen Ullenhag (fp), Lennart Bengtsson
(c) och Gunnar Richardson (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780054