UbU 1977/78: 2

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78:2

med anledning av motion om viss forskning rörande fosterskador
Motionen

1976/77: 1304 av Catarina Rönnung (s) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1976/77:
1303 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning med förslag
om att den prenatala forskningen får ökade resurser, så att eventuellt
samband mellan fosterskador och brister i den yttre miljön och
överdoser av medicin klarläggs.

I motionen 1976/77: 1303 påpekas bl. a. att undersökningar visar att
barn, vars mödrar missbrukar narkotika och/eller alkohol under graviditeten,
löper stora risker att få allvarliga men samt att barn till mödrar,
som röker under graviditeten, uppvisar sämre fysisk kondition och
väger mindre vid födseln. Motionären framhåller vidare att man inte
vet tillräckligt om hur läkemedel, som tas i överdoser, påverkar fostret.
Inte heller är det klarlagt i vilken grad gifter i den yttre miljön (besprutningsmedel
och kemikalier i industrin) påverkar fosterutvecklingen.
Motionären föreslår mot denna bakgrund att en utredning skall få till
uppgift att lägga fram förslag om ökade forskningsinsatser i syfte att
bättre få klarlagt sambandet mellan fosterskador och brister i den yttre
miljön respektive överdoser av medicin.

Remissyttranden

I ärendet har utskottet inhämtat yttranden från universitets- och högskoleämbetet,
medicinska forskningsrådet och socialstyrelsen.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har berett berörda högskolor
tillfälle att yttra sig över motionsyrkandet, och inom UHÄ har
ärendet behandlats av planeringsberedningen för sektorn för utbildning
för vårdyrken samt för de medicinska, odontologiska och farmaceutiska
fakulteterna. UHÄ ansluter sig till vad planeringsberedningen anfört.

Planeringsberedningen ansluter sig — liksom fakulteterna — till den
i motionen uttalade uppfattningen om angelägenheten av utökade resurser
för prenatal forskning. Planeringsberedningen konstaterar emellertid
samtidigt att de frågor som berörs i motionen redan är föremål
för uppmärksamhet i olika former, varför motionsyrkandet inte behöver
föranleda någon åtgärd. Beredningen anför vidare bl. a. följande.

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 2

UbU 1977/78: 2

Vissa särskilda resurser för prenatal forskning och utredningsverksamhet
finns redan uppbyggda inom högskoleorganisationen (bl. a i
Uppsala). Behovet av sådan forskning inventeras och analyseras av en
s. k. initiativgrupp inom medicinska forskningsrådet. Inom socialstyrelsen
har vidare vissa obligatoriska registreringar tillskapats för att följa
utvecklingen när det gäller bl. a. fosterskador och läkemedelsmissbruk
(s. k. missbildningsregister och register för läkemedelsbiverkningar).

Mot den bakgrunden finns enligt planeringsberedningen inte behov
av en särskild utredning om den prenatala forskningen. Frågan om sambandet
mellan fosterskador samt miljöfaktorer och användningen av
bl. a. läkemedel, tobak och alkohol bör enligt planeringsberedningen för
övrigt inte ses isolerad från annan epidemiologisk forskning inom berörda
områden. Frågan om fosterskador har — som bl. a. medicinska
fakulteten i Uppsala uttalat — betydligt generellare aspekter än vad som
framgår av motionen. Användningen av bl. a. kemiska ämnen i miljön
liksom av tobak och alkohol måste enligt beredningen också ses i ett
bredare hälso- och sjukvårdssammanhang. Därvid bör erinras om vad
som anförts om behovet av främst epidemiologiska undersökningar om
sjukdomar orsakade av arbetsmiljö, om cancersjukdomar samt om de
socialmedicinska sambanden inom t. ex. missbruksområdet.

Inom socialstyrelsen arbetar en utredning med mödra- och barnhälsovårdens
innehåll och organisation. Styrelsen anför att i detta sammanhang
beaktas nya forskningsrön om de hälsoproblem som skadliga miljöfaktorer
eller missbruk utgör för fostret och det nyfödda barnet.

Medicinska forskningsrådet (MFR) anser liksom motionären att det
finns ett behov av ytterligare prenatal forskning i landet. Inom rådet
arbetar för närvarande en initiativgrupp för perinatalforskning som har
till uppgift att lämna förslag till ökade insatser inom området. De projekt
som initiativgruppen därvid kan komma att föreslå rådet måste i
sedvanlig ordning vägas mot andra angelägna forskningsbehov, framhåller
rådet, som vidare anför bl. a. följande.

Vi har mycket begränsade kunskaper om hur fostret påverkas av
miljöfaktorer i vid bemärkelse, vilket också framhålles av motionären.
Även om man i många fall känner till att en viss faktor kan påverka
fostret negativt, så vet man mycket sällan hur ofta den gör det, och om
olika foster drabbas på olika sätt. Verkningsmekanismerna är oftast
också okända. I många fall har man inte heller klart för sig alla negativa
effekter som en faktor kan ha. Intresset kan från början ha riktats
mot lätt iakttagbara missbildningar, medan mindre påtagliga förändringar
i t. ex. tillväxt och beteende kan undgå upptäckt under lång tid.

Alkohol- och narkotikamissbruk, rökning och slentrianmässigt användande
av vissa läkemedel är exempel på vanligt förekommande faktorer
som kan vara fosterskadande. Motionären föreslår i en annan motion
(1976/77: 1303) en förstärkt upplysningsverksamhet rörande sådana
faktorer. Medicinska forskningsrådet stöder detta förslag. Vidare bör
forskningen rörande sådana faktorers fosterskadande effekter understödjas
så länge exposition ej kan förhindras. I sammanhanget vill rådet
framhålla att rådet stödjer några forskningsprojekt inom berörda områden.
Sålunda studeras bl. a. effekten av rökning på fosterandning i en

UbU 1977/78: 2

undersökning på Malmö allmänna sjukhus och en studie av effekt av
narkotikamissbruk under graviditet har nyligen påbörjats vid S:t Görans
sjukhus.

I vissa fall kan det inte undvikas att ett foster utsätts för påverkan
av en faktor som man vet kan vara skadlig. Detta gäller främst läkemedel
som den gravida kvinnan ej kan undvara (t. ex. medel mot epilepsi).
I sådana fall är det av stor vikt att utröna t. ex. mekanismerna för
uppkomsten av den skadliga effekten för att på så sätt försöka få fram
alternativa läkemedel utan skadlig effekt eller åtgärder som kan förhindra
skadans uppkomst.

Det finns starka skäl att antaga att andra faktorer i vår miljö kan ge
eller åtminstone bidraga till uppkomsten av fosterskador. Vilka dessa
faktorer är känner man för närvarande mycket dåligt till. En utökning
av kunskaperna på detta område är därför mycket angelägen. Detta
kräver en mångfacetterad forskning med utnyttjande av t. ex. epidemiologisk,
toxikologisk, biokemisk, genetisk och morfologisk metodik. Inte
minst bör man i större utsträckning än tidigare utnyttja och samordna
den ganska omfattande epidemiologiska information som redan nu
finns tillgänglig i t. ex. socialstyrelsens missbildningsregister och andra
register.

Utskottet

I motionen 1976/77: 1304 begärs en utredning med uppgift att lägga
fram förslag om ökade resurser för den prenatala forskningen. Motiveringen
till yrkandet finns i den till socialutskottet hänvisade motionen
1976/77: 1303 (SoU 1976/77: 25 p. 26, rskr 1976/77: 200). I denna
framhåller motionären att våra kunskaper är ofullständiga när det gäller
effekten på fostret av såväl moderns bruk av narkotika, centralstimulerande
medel och läkemedel som miljöföroreningar.

Medicinska forskningsrådet (MFR) anser liksom motionären att det
föreligger ett behov av ytterligare prenatal forskning i landet. Denna
uppfattning delas också av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).
Inom MFR arbetar för närvarande en s. k. initiativgrupp för perinatalforskning,
vilken har till uppgift att lämna förslag till ökade insatser
inom området. Utskottet har inhämtat att gruppens förslag torde komma
att redovisas under april månad 1978.

Med hänsyn till det redan pågående utredningsarbetet anser utskottet
att yrkandet i motionen 1976/77: 1304 inte bör bifallas av riksdagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1304.

Stockholm den 8 november 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1977/78: 2

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c), Lars Gustafsson (s),
Gösta Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m),
Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Jörgen
Uilenhag (fp), Margit Sandéhn (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m) och
Esse Petersson (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S4