UbU 1977/78:12

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78:12

med anledning av propositionen 1977/78:14 om utbildning på
musikområdet jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78: 14 har regeringen (utbildningsdepartementet)
— efter föredragning av statsrådet Wikström — föreslagit riksdagen
att

1. godkänna de riktlinjer för en reform av utbildningen på musikområdet
som förordats i propositionen,

2. besluta att musikerlinjen skall få inrättas inom sektorn för utbildning
för kultur- och informationsyrken,

3. godkänna de riktlinjer för lokalisering och dimensionering av musikutbildningen
som förordats i propositionen,

4. bemyndiga regeringen att besluta om organisationen av musiklärarlinjerna
i Framnäs, Ingesund, Stockholm och örebro i enlighet
med vad som anförts i propositionen.

Propositionen innehåller principförslag till reformering av den högre
musikutbildningen. Riksdagen beslutade år 1970 att en reform av den
högre musikutbildningen skulle genomföras successivt med början budgetåret
1971/72. Den sista etappen av reformen skall nu enligt förslaget
genomföras fr. o. m. budgetåret 1978/79.

Den högre musikutbildningen föreslås anordnas på tre allmänna utbildningslinjer,
nämligen musiklärarlinjen, musikerlinjen och kyrkomusikerlinjen.
Linjerna skall byggas upp med en för alla gemensam basutbildning,
följd av fördjupningsutbildning och tillvalskurser.

Musiklärarlinjen skall enligt förslaget omfatta kurser om sammanlagt
160 poäng. I linjen ingår utbildning för alla lärarfunktioner, dvs. lärare
i musik för grundskola, gymnasieskola och kommunal musikskola, samt
ledare eller lärare för musikverksamhet i form av studiecirklar, annan
fri gruppverksamhet m. m. Utbildningen skall enligt förslaget ge kompetens
för uppgifter inom flera av dessa verksamhetsformer. Inom musiklärarlinjen
skall vidare utbildas lärare som kombinerar undervisning
i musik med undervisning i annat ämne, s. k. tvåämneslärare, instrumental-
och ensemblelärare samt sång- och rytmiklärare.

Musikerlinjen föreslås omfatta kurser om sammanlagt 160 poäng. Utbildningen
på musikerlinjen skall ge de studerande möjlighet att förena
yrkesroller som instrumentalist eller sångare och som arrangör, komponist
eller ensembleledare.

Till såväl musiklärar- som musikerlinjen skall knytas bl. a. komplet 1

Riksdagen 1977J78. 14 sami. Nr 12

UbU 1977/78:12

terande utbildning och särskilda kurser sorn är kortare än grundutbildningen.
Till dessa linjer skall också enligt förslaget knytas påbyggnadsutbildning.

Kyrkomusikerlinjen som inrättades år 1972 skall enligt förslaget
fungera i oförändrat skick.

Propositionen innehåller vidare vissa principiella förslag som rör dels
musikutbildningens mål och innehåll, dels förslag om den högre musikutbildningens
dimensionering och lokalisering. Utbildning av lärare i
musik skall enligt förslaget anordnas i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Arvika, Piteå och Örebro. Den nuvarande utbildningen vid Svenska
Dalcroze-seminariet skall ingå i musiklärarutbildningen i Stockholm.
Musikerlinjen och kyrkomusikerlinjen föreslås, liksom nu, anordnas i
Stockholm, Göteborg och Malmö.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976177

1976/77:102 av Arne Nygren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen ger till känna vad i motionen anförts om behovet av en norrländsk
musikhögskola,

1976/77: 370 av Stina Eliasson (c) och Per Stjernström (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en musikterapeututbildning
bör lokaliseras till Östersund i enlighet med vad som
anförts i motionen,

1976/77: 1160 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av

1. att den framtida musikerutbildningen i Norrland knyts till Framnäs,

2. att Framnäs byggs ut till fullständig musikhögskola,

1976/77: 1168 av Gudrun Sundström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om att statsbidrag skall utgå till Kopparbergs
läns landstings högre musikskola.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1977/78: 82 av Tore Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen vid behandling
av propositionen 1977/78: 14 beslutar att en musikhögskola lokaliseras
till Umeå,

1977/78: 107 av Helge Hagberg m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att musiklärarutbildning skall förläggas till
Örebro fr. o. m. den 1 juli 1978,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om förhandlingar angående de ekonomiska villkoren,

UbU 1977/78:12

1977/78: 108 av Georg Pettersson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att musiklärarutbildning skall förläggas till
Örebro fr. o. m. den 1 juli 1978,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om förhandlingar angående de ekonomiska villkoren,

1977/78: 109 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m, s, c, fp, vpk) vari yrkas
att riksdagen beslutar att musiklärarutbildning skall anordnas även i
Linköping i enlighet med förslag från organisationskommittén för högre
musikutbildning,

1977/78: 120 av Birger Rosqvist (s) och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om musikstudier för handikappade elever vid Oskarshamns folkhögskola,

1977/78: 137 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande utbyggnad
av förberedande musikutbildning,

1977/78: 138 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag till en sammanhållen
reform av musikutbildningen på olika nivåer snarast föreläggs
riksdagen och att detta bör innehålla förslag

a) om ett statsbidragssystem till den kommunala musikskolan för att
säkra en utbyggnad till hög och jämn standard över hela landet,

b) om åtgärder för att inrätta musiklinjer inom gymnasieskolan och
kompletterande specialkurser i enlighet med förslag från organisationskommittén
för högre musikutbildning,

c) om ändring av antagningssystemet till gymnasieskolans musiklinjer,
för att inte elever med särskild musikbegåvning skall utestängas
av formella skäl,

d) om en utbyggnad av den kompletterande musikutbildningen, bl. a.
i syfte att ge möjlighet för dem som tjänstgör som musiklärare utan att
ha formell kompetens att utan inkomstminskning få sådan,

e) om studiestipendier för bl. a. frilansmusiker som önskar genomgå
kompletterande utbildning,

2. att riksdagen uttalar att i det under punkt 1 nämnda förslaget även
bör ingå en seriös behandling av och konkreta ställningstaganden till
övriga av organisationskommittén i betänkandet (SOU 1976: 33) Musiken—människan—samhället
avgivna förslag.

Utskottet

Riksdagen beslutade år 1970 (prop. 1970: 25, SU 1970: 108, rskr
1970: 274) att en reform av den högre musikutbildningen skulle genom lt

Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 12

UbU 1977/78:12

föras successivt med början budgetåret 1971/72. Beslutet omfattade vissa
förhållandevis utförliga riktlinjer för utbildningens struktur och innehåll,
uppdelning på utbildningslinjer och studietid för olika utbildningar. Som
en följd av riksdagsbeslutet tillsattes organisationskommittén för högre
musikutbildning (OMUS). I riksdagsbeslutet angavs att OMUS skulle
utgå från att högre musikutbildning skulle anordnas, förutom vid de
statliga musikhögskolorna, också vid Folkliga musikskolan Ingesund i
Arvika, Framnäs folkhögskola i Piteå och örebro musikpedagogiska
institut under förutsättning att godtagbara överenskommelser kunde
träffas med huvudmännen för dessa skolor. OMUS skulle också avge
förslag beträffande utbildningen vid Svenska Dalcroze-seminariet i
Stockholm.

OMUS har våren 1976 överlämnat sina förslag i form av ett principbetänkande
(SOU 1976: 33) Musiken — människan — samhället. OMUS
har vidare hösten 1977 avgivit ett delbetänkande (Ds U 1977: 15) Dimensionering
och lokalisering av den högre musikutbildningen. Dessa
båda betänkanden utgör grund för propositionen 1977/78: 14 om utbildning
på musikområdet.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i propositionen 1977/78: 14
att en reform av musikutbildningen inte bara är en utbildningspolitisk
utan också en kulturpolitisk fråga. Utskottet delar vidare uppfattningen
att musikutbildningens ansvarsområde bör vidgas till att omfatta musiklivets
alla väsentliga repertoarområden. Detta vidgade ansvarsområde
begränsar inte den högre musikutbildningens primära uppgift att befordra
yrkeskunnande i form av instrumentala och vokala färdigheter
på hög nivå.

OMUS’ studieorganisatoriska förslag innebär att musikutbildning anordnas
på i första hand tre allmänna utbildningslinjer, nämligen musiklärarlinjen,
musikerlinjen och kyrkomusikerlinjen. Enligt propositionen
bör dessa linjer på det sätt OMUS föreslår byggas upp med en för alla
gemensam basutbildning, följd av fördjupningsutbildning och tillvalskurser.

Enligt OMUS’ förslag skall på musiklärarlinjen anordnas ettämnesutbildning
av lärare i musik för grundskola och gymnasieskola samt för
kommunal musikskola liksom utbildning av ledare eller lärare för musikverksamhet
i form av studiecirklar, annan fri gruppverksamhet m. m.
OMUS räknar vidare med att instrumental- och ensemblelärare samt
sång- och rytmiklärare skall utbildas på denna linje. Därutöver skall
utbildas lärare som skall kombinera undervisning i musik med undervisning
i annat ämne, s. k. tvåämneslärare. Utskottet utgår från att det
är avsikten att den del av lärarutbildningen som inte gäller ämnet musik
utan svenska, engelska m. fl. ämnen skall anordnas i anslutning till av
riksdagen inrättad ämneslärarlinje (prop. 1975/76: 89, UbU 1975/76: 26,
rskr 1975/76: 268).

UbU 1977/78:12

Den i propositionen förordade musiklärarutbildningen tillstyrker utskottet.
Den bör enligt utskottets uppfattning på sikt kunna resultera i
en förbättring av det svåra läge som musikundervisningen i skolan sedan
länge har befunnit sig i bl. a. på grund av en besvärande brist på behöriga
musiklärare. Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan om möjlighet
för musiklärare att kombinera tjänstgöring i skola och kommunal
musikskola i en och samma tjänst att inom kort få sin lösning.

Utskottet tillstyrker också vad som i propositionen anförts om musikerlinje
och föreslår att tidigare inrättad musiklinje inom sektorn utbildning
för kultur- och informationsyrken ersätts av en musikerlinje
omfattande kurser om sammanlagt 160 poäng. Behovet av differentierad
studietid för olika studiealternativ inom linjen bör kunna tillgodoses
genom att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) eller, efter
UHÄ:s bemyndigande, styrelsen för utbildningen utnyttjar sin möjlighet
att inom ramen för tillgängliga resurser anordna utbildning inom
linjen med annan längd än 160 poäng.

Vad som i propositionen anförts om kyrkomusikerlinjen föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

OMUS utgår från att det inom linjerna skall finnas utrymme för en
rad andra utbildningar än grundläggande musikutbildning av mer
traditionellt slag. OMUS har utförligt motiverat varför de av kommittén
föreslagna särskilda kurserna bör utgöra en permanent del av utbildningsverksamheten
och få resurser inom sektorsanslagen. OMUS’ förslag
tillstyrks i propositionen. Utskottet har inte något att erinra mot
nämnda anordning.

Utskottet vill i sammanhanget göra ett terminologiskt klarläggande.
I propositionen 1977/78: 14 om utbildning på musikområdet används
— i anslutning till OMUS’ förslag — termen linjeanknuten kurs för att
beteckna kurser som ingår i linje (s. 114), medan linjeanknuten kurs i
propositionen 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan
m. m. avser sådan enstaka kurs som inte ingår i linje men som av särskilda
skäl bör vara så nära anknuten till en allmän utbildningslinje att
kostnaden för den bör bestridas ur sektorsanslag (UbU 1976/77: 20 s.
46 och 50). Den kompletterande utbildning m. m. som beskrivs i musikutbildningspropositionen
(s. 113 och 114) motsvarar såvitt utskottet
kunnat finna dels kurs inom allmän utbildningslinje, dels i flertalet fall
linjeanknuten kurs enligt definitionen i högskolepropositionen, dels enstaka
kurs (4 kap. högskoleförordningen) som bekostas med medel från
anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Det är enligt
utskottets mening önskvärt att skillnaderna mellan dessa olika slag av
högskoleutbildning kommer till uttryck i föreskrifterna för musikutbildningen.

Vad slutligen gäller påbyggnadsutbildning erinrar utskottet om att

UbU 1977/78:12

påbyggnadslinje inrättas först sedan riksdagen fattat beslut om att sådan
linje får inrättas.

Vad så gäller den högre musikutbildningens lokalisering föreslås i
propositionen att musikerutbildning och kyrkomusikerutbildning liksom
nu skall anordnas i Stockholm, Göteborg och Malmö. Utbildning av lärare
i musik skall anordnas i Stockholm, Göteborg, Malmö, Arvika,
Piteå och Örebro. Den nuvarande utbildningen vid Svenska Dalcrozeseminariet
skall ingå i musiklärarutbildningen i Stockholm.

Frågor om lokalisering tas upp i fem motioner. I motionerna 1976/77:
102, 1976/77: 1160 och 1977/78: 82 yrkas att en musikhögskola förläggs
till Norrland. I motionen 1977/78: 109 föreslås att musiklärarutbildning
skall anordnas även i Linköping i enlighet med OMUS’ förslag.
I motionen 1976/77: 370 föreslås slutligen att musikterapeututbildning
lokaliseras till Östersund.

Nästan alla remissinstanser, som har yttrat sig över OMUS’ förslag
till dimensionering av den högre musikutbildningen, anser i likhet med
OMUS att musikerutbildning bör bedrivas på endast tre orter. Av pedagogiska
och ekonomiska skäl måste en musikutbildning som avser täcka
nästan alla väsentliga repertoarområden inom musiklivet ha ett visst
studerandeunderlag. En på så sätt breddad musikutbildning kräver också
mycket differentierade lärarresurser. En lokalisering av musikutbildning
till nya orter är därför enligt utskottets mening inte möjlig nu,
såvida man inte är villig att totalt öka utbildningskapaciteten för hela
musikområdet utöver den nivå som OMUS förordat. Med hänvisning
till vad som anförts och till ställningstagandena i propositionen är utskottet
inte nu berett förorda att beslut fattas om annan till Norrland
lokaliserad högre musikutbildning än den i propositionen föreslagna
musiklärarutbildningen i Framnäs. Utskottet avstyrker alltså motionerna
1976/77: 102, 1976/77: 1160 och 1977/78: 82.

Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att inrättandet av musiklärarlinje
i Framnäs och i Ingesund innebär att den yrkesutbildning,
som hittills fått anordnas vid de båda folkhögskolorna med statsbidrag
för en lärartäthet av 8,0 lärartimmar per elevvecka, organisatoriskt förs
ut ur folkhögskolans ram och att nuvarande musikinstruktörs- och musikpedagogutbildning
på dessa orter anordnas inom ramen för eller i
anslutning till den nya musiklärarlinjen. Propositionens förslag påverkar
i övrigt inte musikutbildningen inom folkhögskolan.

OMUS föreslår att utbildning av lärare i musik och annat ämne skall
anordnas vid universitetet i Linköping. I propositionen anförs dels att
det för närvarande inte är aktuellt att förlägga utbildning av lärare i
musik och annat ämne till ytterligare en ort, dels att takten för genomförandet
av OMUS’ dimensioneringsförslag får prövas i det årliga budgetarbetet.
Med hänvisning till vad OMUS anfört i ärendet anser utskottet
att när det blir aktuellt att satsa på musiklärarutbildning på

UbU 1977/78:12

ytterligare en ort finns det skäl att förlägga musiklärarutbildning till
Linköping. Med detta uttalande föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 109 om musiklärarutbildning i Linköping.

OMUS har i sitt principbetänkande på flera sätt uppmärksammat behovet
av utbildning för musikterapeutisk verksamhet. Den modema
rytmikpedagogikens synsätt och metodik gör enligt OMUS att rytmiklärare
börjat få allt större betydelse på musikundervisningens olika stadier,
inom musikterapins olika områden och för insatser inom omsorgsverksamheten.
OMUS’ förslag innebär att den rytmiklärarutbildning
som nu anordnas i Stockholm och i Malmö den 1 juli 1978 skall inordnas
i musiklärarlinjen som en särskild variant. Sådan utbildning bör
enligt OMUS senare komma till stånd på flera orter i landet. OMUS
avser då i första hand sådana orter som har annan musikutbildning.
Det är enligt OMUS svårt att förlägga utbildning inom musikområdet
till nya orter där det inte finns differentierade lärarresurser och ett studerandeantal
som garanterar att utbildningen fungerar organisatoriskt
och pedagogiskt. Med hänvisning till det anförda och till vad som i
propositionen anförs om kompletterande musikutbildning vid t. ex. folkhögskola
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 370
om förläggning av musikterapeututbildning till östersund.

Regeringen bör under de förutsättningar som anges i propositionen
få besluta om hur organisationen inom högskolan skall utformas för
musiklärarlinjen i Piteå, Arvika, Stockholm och örebro.

Enligt motionerna 1977/78: 107 och 1977/78: 108 bör statlig musiklärarutbildning
anordnas i Örebro fr. o. m. den 1 juli 1978 och förhandlingar
härom omedelbart tas upp av staten med huvudmännen för Örebro
musikpedagogiska institut.

Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen — under förutsättning
av riksdagens bifall till propositionen 1977/78: 14 — ett uppdrag
till statens förhandlingsnämnd beträffande förhandlingar om musiklärarlinje
med huvudmännen för Folkliga musikskolan Ingesund, Fram
näs folkhögskola, Svenska Dalcroze-seminariet och Örebro musikpedagogiska
institut. I fråga om ekonomiska åtaganden för staten krävs
riksdagens godkännande. Eventuella medelsbehov för musiklärarlinjen
budgetåret 1978/79 bör enligt utskottet övergångsvis kunna tillgodoses
med medel från anslaget Oförutsedda utgifter och senare genom förslag
till riksdagen om medel på tilläggsbudget. Riksdagen bör bemyndiga
regeringen att träffa erforderliga avtal.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet, som bedömer det
vara väsentligt att förhandlingarna bedrivs med skyndsamhet, att riksdagen
bör avslå motionerna 1977/78: 107 och 1977/78: 108.

Med förberedande musikutbildning avser OMUS alla de olika möjligheter
till utbildning, genom vilken blivande högskolestuderande kan

UbU 1977/78:12

skaffa sig de musikaliska förkunskaper som krävs för att bli antagen
till högskoleutbildning på musikområdet. Den förberedande musikutbildningen
består av kommunal musikskola — enligt uppgift från Svenska
kommunförbundet finns sådan numera i nästan samtliga kommuner
—, musiklinje och högre specialkurs i musik vid vissa gymnasieskolor,
lägre musikkurser vid vissa folkhögskolor, studieförbundens musikcirklar,
kurser m. m. anordnade av olika organisationer samt privatstudier.

Svenska kommunförbundet har våren 1976 lagt fram en omfattande
materialsamling för kommunernas planering av den frivilliga musikundervisningen,
benämnd ”Den kommunala musikskolan”. Den kommunala
musikskolan omfattar enligt riktlinjerna en grundkurs samt ett
antal ämneskurser, som utgör huvuddelen av musikskolans verksamhet.
Det totala elevantalet i den kommunala musikskolan uppgick år 1976
till ca en tredjedel av antalet elever i grundskolan, dvs. mer än 300 000.
Det bör påpekas att den kommunala musikskolan även tar emot gymnasieskoleelever
och vuxna.

Enligt motionen 1977/78: 138 bör det vara en kulturpolitisk målsättning
att bygga ut den kommunala musikskolan så att den får dels en
hög och jämn kvalitet i hela landet, dels en sådan omfattning att alla
som så önskar kan delta i verksamheten. I yrkandet 1 a i motionen begärs
ett särskilt statsbidrag till den kommunala musikskolan, skilt från
grundskolans s. k. förstärkningsresurs.

Genom det arbete på central nivå som har utförts av Svenska kommunförbundet
år 1976 har det skapats gemensamma riktlinjer för planeringen
av arbetet inom musikskolan i de olika kommunerna. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att det bl. a. för rekryteringen till
den högre musikutbildningen är mycket viktigt att den kommunala musikskolan
får en hög och jämn standard i hela landet. Av propositionen
framgår att frågan om visst statligt stöd till den kommunala musikskolan
prövas inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill anser utskottet
att motionen 1977/78: 138 yrkandet 1 a inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I motionen 1977/78: 138 erinras om att det finns 180 intagningsplatser
till gymnasieskolans tvååriga musiklinje och 90 intagningsplatser
till den ettåriga specialkurs i musik, som är påbyggnadsutbildning till
musiklinjen. Antalet platser vid lägre musikkurser vid folkhögskolor är
ungefär 200. En jämförelse mellan antalet intagningsplatser inom högskoleutbildningen,
vilket beräknas till 500—550 platser år 1982, och
antalet intagningsplatser till nämnda förberedande utbildning visar enligt
motionärerna att den förberedande musikutbildningen är underdimensionerad.
I motionen yrkas (yrkandet 1 b) att det inrättas minst
en musiklinje i gymnasieskolan i varje län och högre specialkurs i
musik på varje större ort.

UbU 1977/78:12

Även i motionen 1977/78: 137 föreslås en ökad satsning på förberedande
musikutbildning i hela landet. Gymnasieskolans musiklinje och
den högre specialkursen i musik bör enligt motionären byggas ut snabbt.
Norrlandslänen anses därvid böra prioriteras.

Riksdagen har våren 1977 beslutat att den försöksvis anordnade musikutbildningen
i gymnasieskolan fr. o. m. läsåret 1977/78 skall organiseras
i form av en tvåårig musiklinje och en kompletterande ettårig
specialkurs (prop. 1976/77: 100, UbU 1976/77: 17 s. 8, rskr 1976/77:
158). I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 föreslår skolöverstyrelsen
(SÖ) att musiklinjen byggs ut med ytterligare 90 intagningsplatser
till sammanlagt 270 platser. Inom gymnasieskolans s. k. lilla ram
föreslår SÖ för samma budgetår ytterligare två klasser av den högre
specialkursen i musik, dvs. en ökning med 60 intagningsplatser till sammanlagt
150 platser i påbyggnadsutbildningen.

Utskottet anser i likhet med föredraganden att en förstärkning av den
förberedande musikutbildningen bör ske successivt. Förberedande musikutbildning
kan ske i många olika former. Innevarande budgetår utgår
extra stöd till musikundervisning vid folkhögskola för totalt 25 000
elevveckor i form av 4,0 lärartimmar per elevvecka. Den ena typen av
förberedande utbildning kan komplettera den andra. Arbetet med att
kartlägga och sprida information om möjligheterna till förberedande
musikutbildning som uppfyller de särskilda förkunskapskraven för tillträde
till högre musikutbildning är en uppgift för högskolan. Utskottet
utgår från att UHÄ därvid biträder högskolorna i den utsträckning som
behövs.

Med hänvisning till det anförda och då budgetpropositionens förslag
bör avvaktas avstyrker utskottet motionen 1977/78: 138 yrkandet 1 b
och motionen 1977/78: 137.

Vad beträffar urval till gymnasieskolans musiklinje gäller i dag samma
regler för denna studieväg som för andra studievägar inom gymnasieskolan.
Utskottet har erfarit att frågan om viktning av musikbetyget
vid urval till musiklinje vid tidigare tillfälle diskuterats inom SÖ. Studieoch
yrkesorienteringen i grundskolan som den bedrivs i dag leder enligt
SÖ i flertalet fall till att endast musikbegåvade söker sig till musiklinjen.
Om det visar sig att det föreligger behov att modifiera nuvarande principer
för urval till musiklinjen anser utskottet att det bör ankomma på
SÖ att vidta erforderliga åtgärder. Med hänvisning till vad som anförts
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78: 138 yrkandet
1 c om ändring av nuvarande urvalsregler i syfte att tillmäta musikbegåvning
ökad vikt.

Kopparbergs läns landstings högre musikskola omfattar tvåårig musikutbildning
som förbereder för inträde till bl. a. musikhögskola. OMUS
framför i betänkandet Musiken — människan — samhället (SOU 1976:
33 s. 237) olika förslag att lösa frågan om statsbidrag till skolan, bl. a.

UbU 1977/78:12

att organisera skolan som extern folkhögskolekurs ansluten till landstingets
folkhögskola Fornby. Utskottet har noterat att SÖ enligt propositionen
skall få i uppdrag att pröva frågan om statsbidrag till skolan.
Med hänvisning härtill anser utskottet, som finner det angeläget att den
i motionen aktualiserade frågan får en snar lösning, att riksdagen bör
avslå motionen 1976/77: 1168 angående förslag om statsbidrag till Kopparbergs
läns landstings högre musikskola.

Med hänvisning till vad som anförts dels i propositionen 1976/77: 55
om folkhögskolan beträffande de handikappades folkhögskolestudier,
dels i förevarande proposition om möjligheter till musikundervisning
inom folkhögskolan avstyrker utskottet motionen 1977/78: 120 om musikstudier
för handikappade vid viss folkhögskola.

Vad som i propositionen anförts om kompletterande utbildning och
musikpedagogiskt utvecklingsarbete föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Den särskilda utbildningen för icke-behöriga musiklärare i skolväsendet,
den s. k. SMU-utbildningen, bedrivs enligt vad utskottet erfarit
i sådana former att kursdeltagarna inte behöver vidkännas lönebortfall.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1977/78: 138 yrkandet
1 d.

Yrkandet 1 e om studiestipendier i motionen 1977/78: 138 bör avslås
med hänvisning till vad som i propositionen anförts om möjlighet till
konstnärsbidrag.

Reformen av den högre musikutbildningen innebär så pass genomgripande
förändringar att den behöver förberedas genom fortsatta centrala
insatser och ett fortsatt planeringsarbete på central nivå. Enligt
propositionen skall UHÄ få i uppdrag att fullfölja det arbete som
OMUS hittills har svarat för. Då utskottet utgår från att UHÄ därvid
tar till vara och vidareutvecklar de olika förslag från OMUS som kan
bedömas leda till ytterligare förbättringar av utbildningen på musikområdet
anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen 1977/78: 138
yrkandet 2 om behandling av vissa förslag från OMUS.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 14 beträffande
sektorn för kultur- och informationsyrken, med ändring
av tidigare beslut om musiklinje, beslutar att en musikerlinje
den 1 juli 1978 skall tas upp som allmän utbildningslinje
om 160 poäng på förteckningen över allmänna utbildningslinjer,

2. att riksdagen beträffände högre musikutbildning i Norrland
avslår motionerna 1976/77: 102, 1976/77: 1160 och 1977/78:
82,

3. att riksdagen beträffande musiklärarutbildning i Linköping
avslår motionen 1977/78: 109,

UbU 1977/78:12

4. att riksdagen beträffande musikterapeututbildning i Östersund
avslår motionen 1976/77: 370,

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för lokalisering och dimensionering
av musikutbildningen som förordats i propositionen
1977/78: 14,

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 14 bemyndigar
regeringen att besluta om organisationen för musiklärarlinje
i Framnäs, Ingesund, Stockholm och Örebro i enlighet
med vad som anförts i propositionen,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal om musiklärarutbildning
med huvudmännen för Folkliga musikskolan
Ingesund, Framnäs folkhögskola, Svenska Dalcroze-seminariet
och Örebro musikpedagogiska institut i enlighet med vad utskottet
anfört,

8. att riksdagen beträffande statlig musiklärarutbildning i Örebro
avslår motionerna 1977/78: 107 och 1977/78: 108,

9. att riksdagen beträffande statligt stöd till den kommunala musikskolan
avslår motionen 1977/78: 138 yrkandet 1 a,

10. att riksdagen beträffande förberedande musikutbildning i gymnasieskolan
avslår motionen 1977/78: 138 yrkandet 1 b och
motionen 1977/78: 137,

11. att riksdagen beträffande urvalsregler för gymnasieskolans
musiklinje avslår motionen 1977/78: 138 yrkandet 1 c,

12. att riksdagen beträffande statsbidrag till Kopparbergs läns
landstings högre musikskola avslår motionen 1976/77: 1168,

13. att riksdagen beträffande musikstudier för handikappade vid
viss folkhögskola avslår motionen 1977/78: 120,

14. att riksdagen beträffande vissa villkor vid kompletterande utbildning
för i tjänst varande lärare avslår motionen 1977/78:
138 yrkandet 1 d,

15. att riksdagen beträffande vissa studiestipendier avslår motionen
1977/78: 138 yrkandet 1 e,

16. att riksdagen beträffande vissa av organisationskommittén för
högre musikutbildning avgivna förslag avslår motionen 1977/
78: 138 yrkandet 2,

17. att riksdagen godkänner de riktlinjer för en reform av utbildningen
på musikområdet som förordats i propositionen 1977/
78: 14.

Stockholm den 6 december 1977

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

UbU 1977/78:12

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c),
Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Lena
Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Roland Sundgren (s),
Christina Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Jörgen Ullenhag (fp) och
Lennart Bengtsson (c).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054