UbU 1977/78:10

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78:10

med anledning av propositionen 1977/78: 36 om kommunal vuxenutbildning
jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78: 36 har regeringen (utbildningsdepartementet)

— efter föredragning av statsrådet Wikström —

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om kommunal vuxenutbildning,

2. föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet
med etappindelning av olika kurser i samma ämne enligt läroplanerna
för grundskolans högstadium och gymnasieskolan som angetts i
propositionen.

Propositionen behandlar vissa förslag som lagts fram av kommittén
för studiestöd åt vuxna (SVUX) i betänkandet (SOU 1975: 59) Utbildning
för vuxna och ett förslag från skolöverstyrelsen (SÖ) om linje- och
ämneskonstruktion inom kommunal vuxenutbildning.

Med hänsyn till det nu rådande ekonomiska läget, till remissinstansernas
ställningstaganden och till behovet av översyn av den kommunala
vuxenutbildningen följs inte SVUX förslag om s. k. garantikurser inom
kommunal vuxenutbildning.

I propositionen föreslås en viss förstärkning av skolledarresurserna
inom kommunal vuxenutbildning. Vissa medel bör enligt propositionen
ställas till SÖ:s förfogande för att tilldelas kommuner som har en
nystartad kommunal vuxenutbildning eller en begränsad kommunal
vuxenutbildning i förhållande till befolkningsunderlaget. Avsikten är att
förslag härom skall läggas fram i budgetpropositionen 1978.

Under budgetåren 1976/77 och 1977/78 gäller en förordning, som
medger att kurser inom kommunal vuxenutbildning i vissa fall får startas
med lägre deltagarantal än normalt. Regeringen avser att ersätta denna
förordning med permanenta bestämmelser med motsvarande innehåll.

I propositionen föreslås att antalet undervisningstimmar skall minskas
med 20 %, om antalet stadigvarande deltagare sjunker från tolv till lägst
åtta. Liknande regler föreslås gälla för de kurser som får starta med
lägre antal deltagare än tolv.

Propositionen innehåller också förslag om en försöksverksamhet med
etappindelning av kurser på grundval av SÖ:s förslag om linje- och
ämneskonstruktion inom kommunal vuxenutbildning. Försöket skall
starta höstterminen 1978 och pågå under tre år.

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 10

UbU 1977/78:10

Vidare aviseras i propositionen att regeringen kommer att tillsätta en
särskild kommitté med uppdrag att göra en översyn av den kommunala
vuxenutbildningen. Definitiv ställning till dess organisation, omfattning
och närmare utformning i framtiden bör tas först sedan detta arbete
slutförts.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1975/76

1975/76: 1465 av Ove Nordstrandh m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att arvodestjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare
eller — beroende på beslut i anledning av proposition
om skolans inre arbete — motsvarande tjänster inrättas vid de särskilda
skolenheterna för kommunal vuxenutbildning.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 377 av Birgitta Rydle (m) och Allan Åkerlind (m) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen i avvaktan på gymnasieutredningens
förslag tillskapar samarbetsgrupper mellan arbetsmarknadsutbildningscentra
(AMU-centra) och representanter för berörda kommuners vuxenutbildning
för undvikande av dubblering av kurser och onödig konkurrens,

1976/77: 951 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen antar
riktlinjer för vuxenutbildningen byggda bl. a. på följande principer:

1. nya demokratiska mål för undervisningen, varvid man utgår från
de vuxenstuderandes behov,

2. uppsökande verksamhet i de fackliga organisationernas regi,

3. studiedemokrati — de vuxenstuderande ges större beslutanderätt
över sin egen miljö genom införandet av bl. a. skolråd och klassråd,

4. betygen avskaffas,

5. förbättrad studierådgivning och ökat timantal,

1976/77: 1152 av Åke Gillström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära sådana statsbidragsregler att kvarblivande
diskriminering av vuxenutbildningen i förhållande till ungdomsskolan
elimineras i enlighet med vad i motionen anförts beträffande
statsbidrag till lokaler och utrustning samt poängsättningen för alfabetiseringsundervisningen.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1977/78: 104 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen

1. avslår förslaget om linje- och ämneskonstruktion med etappindelning,

UbU 1977/78:10

2. avslår förslaget om lägre deltagarantal än normalt i kurser inom
kommunal vuxenutbildning,

3. uttalar att den aviserade kommittén för översyn av den kommunala
vuxenutbildningen ej tillsätts i avvaktan på folkbildningsutredningens
slutbetänkande,

1977/78: 105 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att avslå propositionen 1977/78: 36,

2. hos regeringen hemställer om att en ny proposition angående den
kommunala vuxenutbildningen baserad på kommitténs för studiestöd åt
vuxna (SVUX) förslag snarast föreläggs riksdagen och att därvid beaktas
dels vad som i motionen anförs, dels följande riktlinjer:

a) Rätten till en bra ekonomi. Studielön införs från 16 år.

b) Nya demokratiska mål för undervisningen, varvid man utgår från
de vuxenstuderandes behov.

c) Uppsökande verksamhet i de fackliga organisationernas regi.

d) Studiesociala åtgärder i form av fria läromedel och fri kost. Förbättrad
hälso- och sjukvård för de vuxenstuderande.

e) Rätt till en bra barnstugeplats för alla barn.

f) Studiedemokrati — de vuxenstuderande ges större beslutanderätt
över sin egen miljö genom införandet av bl. a. skolråd och klassråd.

g) Betygen avskaffas.

h) Förbättrad studierådgivning och ökat timantal.

Utskottet

Kommunal vuxenutbildning omfattar enligt beslut av 1967 års riksdag
(prop. 1967: 85, SU 1967: 117, rskr 1967: 277) utbildning som motsvarar
utbildningen enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och för
gymnasieskolan. Dessutom finns s. k. särskild yrkesinriktad utbildning.
Verksamheten regleras av förordningen (1971: 424) om kommunal och
statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1977: 550). Vidare anordnas med
bidrag av statsmedel grundutbildning för vuxna (alfabetiseringsundervisning).

Förslag om en rad förändringar och resursförstärkningar inom den
kommunala vuxenutbildningen har lämnats av kommittén för studiestöd
åt vuxna (SVUX) i betänkandet (SOU 1975: 59) Utbildning för vuxna.
Vissa av dessa förslag aktualiserades genom motioner till riksmötet 1975/
76.1 sitt betänkande UbU 1975/76: 23 framhöll utbildningsutskottet med
anledning av dessa motioner att det var angeläget att SVUX förslag bereddes
skyndsamt. Målet för beredningsarbetet borde vara att en proposition
om förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen på grundval
av SVUX förslag skulle läggas fram för riksdagen hösten 1977. Utskottet

UbU 1977/78:10

föreslog att riksdagen skulle ge detta till känna för regeringen, och riksdagen
biträdde utskottets förslag (rskr 1975/76: 281).

Skolöverstyrelsen (SÖ) har på regeringens uppdrag den 2 mars 1977
lagt fram ett förslag om linje- och ämneskonstruktion inom kommunal
vuxenutbildning. Förslaget är grundat bl. a. på vad föredragande statsrådet
i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen
m. m. anfört om kompletteringsmöjligheter inom den kommunala vuxenutbildningens
ram för att få behörighet för högskolestudier. Vidare har
SVUX tankegångar om ett system med etappvis utbildning inom kommunal
vuxenutbildning bearbetats och vidareutvecklats.

Frågor som rör den kommunala vuxenutbildningen övervägs för närvarande
inom folkbildningsutredningen (U 1975: 19) och gymnasieutredningen
(U 1976: 10). I folkbildningsutredningens direktiv sägs bl. a. att
det finns behov av att få klarare gräns mellan studieförbundens verksamhet
och kommunal vuxenutbildning samt av att finna former för samverkan
på villkor som båda parter kan godta. Gymnasieutredningen skall undersöka
förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan gymnasieskola,
kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning samtidigt
som målet för dessa utbildningar bibehålls oförändrat.

I förevarande proposition 1977/78: 36 redovisas att kommunal vuxenutbildning
för närvarande anordnas i praktiskt taget alla kommuner. Det
råder emellertid en regional obalans. Den kommunala vuxenutbildningens
omfattning skiftar också från någon enstaka kurs i många små kommuner
till ett jämförelsevis rikhaltigt utbud i storstäder och större tätorter.
Enligt föredragande statsrådets mening bör målet vara att alla vuxna,
oberoende av bostadsort, skall ha tillgång till kurser inom kommunal
vuxenutbildning i ämnen som krävs för att bli behörig att antas till högskoleutbildning.
Vidare måste möjligheter finnas för alla vuxna att få
förberedande utbildning på grundskolenivå. Det är därför enligt statsrådets
mening nödvändigt att komma till rätta med den regionala obalansen.
Även en förändring och förenkling av organisationen anses önskvärd
för att bl. a. undvika att undervisning i samma ämne med olika
timtal och olika uppläggning erbjuds på olika linjer.

Föredragande statsrådet anser det angeläget att genom en särskild utredning
samla in och utvärdera hittills gjorda erfarenheter av den kommunala
vuxenutbildningen.

Med hänsyn bl. a. till det rådande ekonomiska läget tar regeringen i
propositionen inte ställning till mer än en begränsad del av de förslag till
förändringar inom vuxenutbildningen som lagts fram av SVUX och SÖ.
Uppskoven motiveras också av behovet av en samlad översyn av den kommunala
vuxenutbildningen och till pågående arbete inom folkbildningsutredningen
och gymnasieutredningen.

Avslag på propositionen i dess helhet yrkas i motionen 1977/78:105
(yrkandet 1). Motionärerna anser att en rad studiesociala, studiedemo -

UbU 1977/78:10

kratiska och pedagogiska åtgärder är nödvändiga för att de vuxenstuderandes
situation skall kunna förbättras och för att den sociala snedrekryteringen
skall kunna motverkas. Motionärerna vill därför att riksdagen
inte nu beslutar om någon förändring av den kommunala vuxenutbildningen.
De hemställer (yrkandet 2) att riksdagen i stället skall begära
en ny proposition om den kommunala vuxenutbildningen. I denna
nya proposition skall bl. a. beaktas dels motionärernas synpunkter på den
nu aktuella propositionens förslag, dels av motionärerna angivna riktlinjer
för studielön, studiedemokrati, uppsökande verksamhet, studiesociala
åtgärder, barntillsyn, betyg, studierådgivning och timantal i undervisningen.

Utskottet anser det angeläget att riksdagen nu beslutar om den i propositionen
föreslagna delreformen. Utskottet är alltså inte berett föreslå
riksdagen att enligt hemställan i motionen 1977/78: 105 avslå propositionen
1977/78: 36 och begära en ny proposition. Utskottet avstyrker
därför motionen 1977/78: 105.

Utskottet behandlar i det följande propositionens olika delfrågor samt
ett antal motioner om kommunal vuxenutbildning väckta dels med anledning
av propositionen, dels vid riksmötena 1975/76 och 1976/77. Först
tar utskottet upp frågan om en ny utredning samt vissa principiella frågor
som rör den kommunala vuxenutbildningen. Därefter behandlar utskottet
olika förslag som rör reglerna för statsbidrag till kommunal vuxenutbildning.
Slutligen behandlas förslaget om linje- och ämneskonstruktion
för den kommunala vuxenutbildningen.

Den i propositionen aviserade kommittén med uppdrag att göra en
översyn av den kommunala vuxenutbildningen bör enligt motionen 1977/
78: 104 (yrkandet 3) inte tillsättas förrän folkbildningsutredningens slutbetänkande
föreligger. Motionären anser att folkbildningsutredningens
arbete i hög grad berör sådana frågor som en ny utredning avses omfatta.
Han erinrar också om att en företrädare för den kommunala vuxenutbildningen
numera knutits till folkbildningsutredningen.

Den kommunala vuxenutbildningen fick sin nuvarande utformning för
tio år sedan genom den då beslutade vuxenutbildningsreformen (prop.
1967: 85, SU 1967: 117, rskr 1967: 277). Därefter har erfarenheter gjorts
som nu bör samlas in och utvärderas med beaktande av de ytterligare erfarenheter
som framkommit under den försöksverksamhet som startats
efter det SVUX avslutat sitt arbete år 1975, t. ex. det i propositionen
föreslagna försöket med etappindelning av kurser i samma ämne. Utskottet
anser att det kan vara värdefullt att bl. a. denna uppgift anförtros en
särskild utredning om den kommunala vuxenutbildningen. Eftersom utredningen
avses omfatta frågor som berörs av arbetet inom folkbildningsutredningen
och gymnasieutredningen bör de tre utredningarna självfallet
nära samverka. Utskottet, som förutsätter att dubbelarbete inte kommer
till stånd, kan inte finna tillräckliga skäl anförda för att tillsättandet

UbU 1977/78:10

av den aviserade utredningen skall uppskjutas till dess folkbildningsutredningen
redovisat resultatet av sitt arbete. Utskottet anser alltså att riksdagen
bör avslå yrkandet 3 i motionen 1977/78: 104.

Det rika utbudet av utbildning för vuxna har enligt motionen 1976/77:
377 i vissa fall skapat problem på grund av att på samma ort likartad utbildning
erbjudits inom kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.
Det finns enligt motionärernas mening då risk för att eleverna
inte räcker till och att kurser måste ställas in till förfång för elever och
kursanordnare. I avvaktan på kommande utredningsförslag om bl. a.
samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning
bör regeringen tillskapa samarbetsgrupper mellan arbetsmarknadsutbildningscentra
(AMU-centra) och representanter för berörda kommuners
vuxenutbildning. Genom en sådan åtgärd bör man, anser motionärerna,
undvika dubblerade kurser och onödig konkurrens.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att problemet med dubbla
kurser måste lösas. I många fall bör det, som också påpekas i propositionen,
kunna ske genom ett frivilligt och icke formaliserat samrådsförfarande.

Enligt beslut av regeringen den 18 maj 1977 får läroplaner för allmänna
ämnen och preparandkurser inom arbetsmarknadsutbildning (AMU) tilllämpas
försöksvis — efter samråd med länsarbetsnämnden — inom kommunal
vuxenutbildning i Botkyrka, Gävle, Haninge och Sandvikens kommuner
fr. o. m. den 1 juli 1977 och tills vidare. Försöksverksamheten innebär
att AMU-elever följer undervisningen inom den kommunala vuxenutbildningen
i de kursavsnitt som motsvarar läroplanerna för arbetsmarknadsutbildningen.
AMU-eleverna får inte räknas in i det antal elever som
behövs för att kurs inom den kommunala vuxenutbildningen skall kunna
starta. Utskottet ser denna försöksverksamhet som ett led i en utveckling
mot ökade samordningsmöjligheter där även andra samverkansformer
kan komma att prövas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionen
1976/77: 377 inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

Nya demokratiska mål för vuxenutbildningen utgående från de vuxenstuderandes
behov krävs i motionen 1976/77: 951 (yrkandet 1). Motionärerna
anser att den sociala snedrekryteringen till den statliga och kommunala
vuxenutbildningen beror på att undervisningen inte utgår från de
kortutbildades krav. Studierna skall vara undersökande och utgå från
dels egna erfarenheter, dels aktivt uppsökande studiearbete.

Utskottet vill erinra om att SVUX föreslagit att den kommunala vuxenutbildningen
i större utsträckning bör anpassas till de vuxnas skiftande
erfarenheter och behov. Till denna uppfattning, som delas av föredragande
statsrådet, ansluter sig även utskottet. Det är således inte nödvändigt
att vuxna skall behöva läsa alla ämnen eller alla delar av kursen i ett ämne
enligt läroplanerna för ungdomsskolan. I stället bör de vuxnas erfaren -

UbU 1977/78: 10

heter tas till vara och kompletteras. Ställning till den kommunala vuxenutbildningens
organisation, omfattning och närmare utformning i framtiden
bör tas först då resultat föreligger från den aviserade utredningen
om den kommunala vuxenutbildningen. Riksdagen bör alltså avslå yrkandet
1 i motionen 1976/77: 951.

De studerande bör enligt yrkandet 3 i samma motion få möjlighet att
påverka sin utbildning. I syfte att uppnå en ökad studiedemokrati föreslår
motionärerna att rektors beslutsfunktioner skall överföras på ett skolråd.
Vidare skall obligatoriska »klassråd» — varmed torde menas kursråd
— bestående av lärare och elever diskutera och besluta om undervisningens
uppläggning.

I gymnasieutredningens direktiv sägs att »demokratiseringsprocessen
på arbetsmarknaden understryker betydelsen av att utbildningen stimulerar
de studerande till medbestämmande och gemensamt ansvarstagande
både under utbildningstiden och i arbetslivet och samhället. Kommittén
bör i sina överväganden beakta den pågående utvecklingen och föreslå de
förändringar som behövs för gymnasieskolans del». Utskottet anser att
detta självklart gäller även en fortgående reformering av vuxenutbildningen.
Något särskilt uttalande från riksdagens sida för att detta önskemål
skall bli beaktat i den nya utredningen om den kommunala vuxenutbildningen
är enligt utskottets mening inte nödvändigt, varför riksdagen
bör avslå yrkandet 3 i motionen 1976/77: 951.

Ett enhälligt utbildningsutskott uttalade våren 1976 att riksdagens
ställningstaganden i betygsfrågan måste anstå till dess 1973 års betygsutredning
lagt fram sina förslag och remissbehandlingen av desamma ägt
rum (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet 4 i motionen
1976/77: 951.

SVUX har föreslagit att de nya resurser som kan komma att tillföras
kommunal vuxenutbildning i första hand bör tas i anspråk för att främja
utbildning som ger både formell och reell kompetens för fortsatta studier
eller för yrkesverksamhet samt för att komma till rätta med den geografiska
snedfördelningen inom vuxenutbildningens utbud. Föredragande
statsrådet delar uppfattningen att detta normalt bör vara fallet. Utskottet
som i princip är av samma åsikt tar nu upp frågor som rör reglerna för
statsbidrag till kommunal vuxenutbildning.

Problemen med den geografiska obalansen i utbudet inom kommunal
vuxenutbildning skall enligt SVUX förslag lösas genom ett system där
kurser i centrala ämnen på grundskole- och gymnasieskolenivå får anordnas
i viss garanterad omfattning i varje kommun. Utredningen har
också föreslagit en garanterad skolledarresurs för att möjliggöra en bättre
planering av kursutbudet. Med hänsyn till det ekonomiska läget och

UbU 1977/78:10

till att vissa remissinstanser önskar att problemen med gränsdragning
mellan folkbildningsverksamhet och kommunal vuxenutbildning först
skall lösas är föredragande statsrådet inte beredd att nu genomföra
SVUX förslag. En viss förstärkning av skolledarresurserna anses dock
nödvändig. Avsikten är att vissa medel skall ställas till SÖ:s förfogande
för att tilldelas kommuner som har en nystartad kommunal vuxenutbildning
eller en begränsad kommunal vuxenutbildning i förhållande till
befolkningsunderlaget. Statsrådet avser att återkomma till denna fråga
i budgetpropositionen år 1978.

På grundval av förslag från SÖ beslöt riksdagen vid riksmötet 1976/77
att grundutbildning för vuxna (alfabetiseringsundervisning) från och med
budgetåret 1977/78 skall bekostas från anslaget till kommunal vuxenutbildning
(prop. 1976/77: 100, bil. 12, s. 396—410, 420—427, UbU 1976/
77: 19, rskr 1976/77: 176). Enligt SÖ:s förslag borde samma poängsättning
för beräkning av skolledarresurser gälla för denna grundutbildning
som gäller för övrig kommunal vuxenutbildning. Detta förslag har ej genomförts.

I motionen 1976/77: 1152 hemställs att kvardröjande diskriminering av
vuxenutbildningen i förhållande till ungdomsskolan skall undanröjas
bl. a. genom att SÖ:s förslag om poängsättning för grundutbildningen
införs.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1978/79 har SÖ ånyo begärt att
poängsättning skall införas för grundutbildning av vuxna. SÖ beräknar
att den därav följande nedsättningen av undervisningsskyldigheten för
studierektorer m. m. kommer att kosta ca 2 milj. kr.

Då frågan nu är under prövning inom regeringskansliet föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1152 såvitt den gäller
poängsättning av grundutbildning för vuxna.

Arvodestjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare finns för
närvarande inrättade bl. a. för grundskolans högstadium och gymnasieskolan
enligt vissa bestämda regler. Enligt riksdagens beslut om skolans
inre arbete (SIA) skall de medel som i dag är disponibla för bl. a. dessa
funktioner i grundskolan finnas tillgängliga för ändamålet även sedan
SIA-skolan införts. Beslut om hur arbetsuppgifterna skall utformas och
fördelas skall emellertid fattas lokalt (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76:
30, rskr 1975/76: 367).

Enligt motionen 1975/76: 1465 bör arvodestjänster som huvudlärare
och institutionsföreståndare eller motsvarande tjänster inrättas vid de särskilda
skolenheterna för kommunal vuxenutbildning. Motionärerna anser
att det inte finns någon anledning att behandla en skolform som den kommunala
vuxenutbildningen med dess omfattning och samhällsbetydelse
annorlunda än ungdomsskolan i pedagogiskt och organisatoriskt avseende.

SÖ anser i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 att arvodes -

UbU 1977/78:10

tjänster som institutionsföreståndare bör inrättas vid de särskilda skolenheterna
för kommunal vuxenutbildning. Då frågan om arvodestjänster till
viss del numera är under prövning inom regeringskansliet föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1465.

Statsbidrag till byggnadsarbeten för undervisningslokaler i den kommunala
vuxenutbildningen bör enligt SVUX förslag utgå enligt samma regler
som gäller för det allmänna skolväsendet. Likaledes bör statsbidrag utgå
för kostnader för att anskaffa första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
och hörselteknisk utrustning. Föredragande statsrådet anför
att en viktig förutsättning för starten av den kommunala vuxenutbildningen
varit och fortfarande är att ungdomsskolans lokaler, materiel osv.
skall utnyttjas för vuxenutbildningen. Han är därför inte beredd att biträda
SVUX förslag och erinrar om att gymnasieutredningen skall överväga
samverkan mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och
arbetsmarknadsutbildning för att få till stånd ett bättre utnyttjande av
bl. a. lokaler och utrustning.

Enligt motionen 1976/77: 1152 har samhällets alla insatser på utbildningsområdet
inte haft de önskade utjämnande effekterna. Ytterligare insatser
anses nödvändiga särskilt inom vuxenutbildningen. Motionärerna
anser att vuxenutbildningen inte alltid har möjlighet att utnyttja en reserv
av resurser inom ungdomsskolan så som avsikten varit. Vuxenutbildningen
bör därför få samma fördelar som ungdomsskolan då det gäller bidrag till
lokaler och utrustning.

Med erinran om nyssnämnda förutsättning och med hänsyn till att resursutnyttjandet
prövas inom gymnasieutredningen anser utskottet att
riksdagen bör avslå motionen 1976/77: 1152 i vad den avser statsbidrag
till byggnadsarbeten och undervisningsmateriel för kommunal vuxenutbildning.

Kurser får normalt starta inom den kommunala vuxenutbildningen om
deltagarantalet beräknas varaktigt uppgå till lägst tolv, i glesbygd åtta.
Regeringen har för budgetåren 1976/77 och 1977/78 medgivit att kurser
med lägre deltagarantal än normalt får starta i fyra olika fall. Försöket
har enligt föredragande statsrådet utfallit positivt. Regeringen avser därför
att från och med den 1 juli 1978 ersätta förordningen om försöksverksamheten
med permanenta bestämmelser med i stort sett motsvarande innehåll.

Frågan om deltagarantalet i kurser inom den kommunala vuxenutbildningen
berör enligt motionen 1977/78: 104 (yrkandet 2) i mycket hög grad
folkbildningsutredningens arbete. Sådana konkreta åtgärder som förändrar
förutsättningarna för vuxenutbildningen bör enligt motionärens mening
inte vidtas förrän folkbildningsutredningen avslutat sitt arbete.

Utskottet anser att ett regeringsbeslut nu om nya permanenta bestämmelser
om deltagarantalet inom den kommunala vuxenutbildningen inte
hindrar att frågan kan prövas på nytt då resultaten från folkbildnings -

UbU 1977/78:10

utredningen och den aviserade utredningen om den kommunala vuxenutbildningen
föreligger. Riksdagen bör därför avslå yrkandet 2 i motionen
1977/78: 104.

Utöver det antal statsbidragsberättigade undervisningstimmar som medges
för varje kurs inom kommunal vuxenutbildning utgår statsbidrag i
form av ett schablontillägg som får användas för stödundervisning, studiehandledning
samt studie- och yrkesorientering. Schablontillägget utgår
med vissa procentsatser av antalet undervisningstimmar.

Enligt motionen 1976/77: 951 är studierådgivningen inom den kommunala
vuxenutbildningen försummad. Motionärerna hemställer om förbättrad
studierådgivning och kräver ökade resurser (yrkandet 5).

SÖ anför i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 att det är
nödvändigt att SVUX förslag om förstärkning av schablontillägget genomförs.
SÖ beräknar merkostnaden härför till ca 3,5 milj. kr. Med hänvisning
till att förslag om höjning av schablontillägget nu prövas inom
regeringens kansli föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/
77: 951 yrkandet 5 i vad det avser ökade resurser till studierådgivning.

Ett ökat timantal för kurser inom den kommunala vuxenutbildningen
förordas i motionen 1976/77: 951 (yrkandet 5). Motionärerna erinrar om
att ungdomsskolans läroplaner skall följas inom vuxenutbildningen samtidigt
som betydligt färre timmars undervisning står till förfogande.
Motionärerna hävdar att mera tid krävs då klasserna har mycket skiftande
sammansättning och många elever är studieovana.

Enligt SVUX är en generell ökning av undervisningstiden ingen lämplig
lösning på detta problem. Hänsyn måste bl. a. tas till att de vuxenstuderande
på grund av yrkesarbete och familjeansvar ofta måste koncentrera
studierna till en relativt kort period eller studera på fritid vid sidan av
yrkesarbete, ibland med oregelbunden arbetstid. Enligt SVUX mening,
vilken delas av föredragande statsrådet, bör i stället undervisningens innehåll
och utformning bättre anpassas till de vuxnas situation. Med hänvisning
till det anförda och till det pågående och kommande utredningsarbetet
rörande vuxenutbildning anser utskottet att riksdagen bör avslå
motionen 1976/77: 951 yrkandet 5 i vad det avser ökat timantal.

I samma motion föreslås (yrkandet 2) att riksdagen skall anta riktlinjer
för vuxenutbildningen byggda bl. a. på uppsökande verksamhet i de fackliga
organisationernas regi.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen 1976/77: 951 yrkandet
2 med hänvisning till att riksdagen år 1975 beslöt att bidrag skall utgå till
de fackliga organisationerna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser
och för utbildning av studieorganisatörer (prop. 1975: 23, UbU 1975: 16,
rskr 1975: 177). Innevarande budgetår har 10 milj. kr. avsatts för den
uppsökande verksamheten. För nästa budgetår föreslår SÖ en ökning av
medlen för den uppsökande verksamheten till 19 milj. kr.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna riktlinjer för för -

UbU 1977/78:10

söksverksamhet med etappindelning inom den kommunala vuxenutbildningen.
Förslaget, som med vissa ändringar grundas på ett förslag från
SÖ, innebär bl. a. att olika kurser i samma ämne enligt läroplanerna för
grundskolans högstadium och gymnasieskolans olika linjer samordnas till
en sammanhängande studiegång genom att ämnet delas upp i som mest
fyra på varandra byggande etapper. Varje etapp skall omfatta en gemensam
grunddel och en fördjupningsdel. Varje etapp skall betraktas som en
ny kurs. Försöket skall inledas hösten 1978 och pågå i tre år. Högst 15
kommuner med olika storlek och struktur avses få delta i försöket.

Förslaget om försök med ny linje- och ämneskonstruktion för den kommunala
vuxenutbildningen bör enligt motionen 1977/78: 104 (yrkandet 1)
avslås av riksdagen. Det är enligt motionären naturligt att folkbildningsutredningens
slutbetänkande inväntas innan sådana konkreta åtgärder som
den föreslagna försöksverksamheten genomförs.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna de föreslagna riktlinjerna
för en försöksverksamhet med samordning och etappindelning av olika
kurser inom den kommunala vuxenutbildningen och således avslå yrkandet
1 i motionen 1977/78: 104. Enligt utskottets mening är det nämligen
värdefullt om erfarenheter från undervisning ordnad på detta sätt kan tillföras
utredningsarbetet inom de kommittéer som skall lägga fram förslag
som rör den kommunala vuxenutbildningen. Utskottet vill därvid betona
att verksamheten är ett försök och att riksdagens godkännande av detta
försök givetvis inte innebär något definitivt ställningstagande till den kommunala
vuxenutbildningens framtida organisation.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande yrkande om avslag på propositionen
1977/78: 36 och begäran om ny proposition avslår motionen
1977/78: 105,

2. att riksdagen beträffande uppskov med tillsättande av en utredning
om den kommunala vuxenutbildningen avslår motionen
1977/78: 104 yrkandet 3,

3. att riksdagen beträffande samarbetsgrupper mellan arbetsmarknadsutbildning
och kommunal vuxenutbildning avslår motionen
1976/77: 377,

4. att riksdagen beträffande nya mål för vuxenutbildningen avslår
motionen 1976/77: 951 yrkandet 1,

5. att riksdagen beträffande studiedemokrati avslår motionen
1976/77: 951 yrkandet 3,

6. att riksdagen beträffande avskaffande av betygen avslår motionen
1976/77: 951 yrkandet 4,

7. att riksdagen beträffande poängsättning av grundutbildning för
vuxna avslår motionen 1976/77: 1152 i denna del,

8. att riksdagen beträffande arvodestjänster som huvudlärare och
institutionsföreståndare avslår motionen 1975/76: 1465,

UbU 1977/78:10

9. att riksdagen beträffande statsbidrag till byggnadsarbeten och
undervisningsmateriel avslår motionen 1976/77: 1152 i denna
del,

10. att riksdagen beträffande deltagarantal i kurser inom kommunal
vuxenutbildning avslår motionen 1977/78: 104 yrkandet 2,

11. att riksdagen beträffande ökade resurser till studierådgivning
avslår motionen 1976/77: 951 yrkandet 5 i denna del,

12. att riksdagen beträffande ökat timantal avslår motionen 1976/
77: 951 yrkandet 5 i denna del,

13. att riksdagen beträffande uppsökande verksamhet avslår motionen
1976/77: 951 yrkandet 2,

14. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 36 och med
avslag på motionen 1977/78: 104 yrkandet 1 godkänner de föreslagna
riktlinjerna för försöksverksamhet med etappindelning
av olika kurser i samma ämne enligt läroplanerna för grundskolans
högstadium och gymnasieskolan,

Stockholm den 1 december 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c), Bengt
Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta Karlsson (c),
Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Roland Sundgren (s),
Helge Hagberg (s), Jörgen Ullenhag (fp) och Lennart Bengtsson (c).

Särskilt yttrande

beträffande ny utredning om kommunal vuxenutbildning av Stig Alemyr,
Hans Jönsson, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland
Sundgren och Helge Hagberg (samtliga s):

I propositionen 1977/78: 36 om kommunal vuxenutbildning aviseras
bl. a. att en särskild kommitté skall tillsättas om den kommunala vuxenutbildningen.
Där antyds också kortfattat kommitténs uppgifter.

Det ligger exklusivt inom regeringens kompetens både att tillsätta utredningar
och att utforma direktiven till dessa. Vi skulle därför egentligen
sakna anledning att nu göra några kommentarer. De två sista meningarna
i avsnitt ”5.5.3 Ny utredning” på s. 49 i propositionen har emellertid fått
en formulering som ger anledning till ett par kommentarer. Meningarna
lyder: ”Kommittén om den kommunala vuxenutbildningen kommer även
att åläggas att överväga frågor som berörs av andra utredningar. Den bör
därför samråda med bl. a. gymnasieutredningen och folkbildningsutred -

UbU 1977/78:10

ningen.” Vid behandlingen i utskottet har framgått att uttrycket ”

åläggas att överväga frågor som berörs av andra utredningar.” avser frågor
som just gymnasieutredningen och folkbildningsutredningen arbetar
med.

Mot den bakgrunden vill vi nu uttala att vi anser det märkligt att
vissa frågor uppenbarligen skall dubbelutredas. Det stämmer illa med de
många uttalanden som från borgerligt håll under åratal gjorts om ett
svällande utredningsväsende. Det borde enligt vår mening räcka om den
nya utredningen behandlar områden som inte täcks av redan arbetande
utredningar, såvida inte avsikten reellt är att frånta dessa utredningar
givna arbetsuppgifter genom att bygga upp en ”paraplyutredning”.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S4