UbU 1977/78:1

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78:1

med anledning av förslag av riksdagens revisorer beträffande redovisningen
av statligt understödda forskningsprojekt vid universitet
och högskolor

I enlighet med 12 § av gällande stadgar för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond har stiftelsens styrelse till riksdagen och riksdagens revisorer
avgivit berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning
under år 1976 (redog. 1976/77: 14).

Efter verkställd granskning av stiftelsens verksamhet har riksdagens
revisorer den 3 mars 1977 till riksdagen avgivit revisionsberättelse
(redog. 1976/77: 15), varav framgår att granskningen inte givit anledning
till erinran.

Riksdagen har genom beslut den 11 maj 1977 beviljat styrelsen för
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond ansvarsfrihet för stiftelsens förvaltning
under år 1976 (UbU 1976/77: 22, rskr 1976/77: 274).

Revisorerna har i nämnda revisionsberättelse tagit upp en fråga som
inte begränsar sig till jubileumsfondens verksamhet utan berör den statligt
understödda forskningen vid universitet och högskolor i mer vidsträckt
bemärkelse, nämligen frågan om redovisningen av statligt understödda
forskningsprojekt vid universitet och högskolor i syfte bl. a. att
uppnå en effektivare kontroll av de statliga forskningsmedlens användning.

Riksdagens revisorer anser att det system för projektredovisning av
kostnader för forskningsprojekt, som utarbetats vid några av de till universiteten
och högskolorna knutna redovisningscentralerna, bör utvecklas
vidare och införas vid samtliga berörda redovisningscentraler. Därigenom
skulle såväl forskare som forskningsråd och andra statliga organ
kunna förses med löpande uppgifter om forskningsprojektens kostnader.
Kostnaderna skulle redovisas i s. k. projektlistor fördelade efter kostnadsslag
och i vissa fall även ställda i relation till en budget. Revisorerna
anser också att det bör övervägas om inte budget för ett forskningsprojekt
bör kunna upprättas kvartalsvis. Den översyn av redovisningsrutiner
m. m. som krävs för att genomföra revisorernas förslag bör enligt
deras mening kunna utföras av universitets- och högskoleämbetet i
samråd med riksrevisionsverket och berörda forskningsråd och redovisningscentraler.
Revisorerna hemställer att riksdagen som sin mening delger
regeringen vad revisorerna anfört om redovisningen av statligt understödda
forskningsprojekt vid universitet och högskolor.

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 1

UbU 1977/78:1

2

Remissyttranden

I ärendet har utskottet inhämtat yttranden från riksrevisionsverket,
universitets- och högskoleämbetet samt forskningsrådsnämnden.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har berett universiteten i
Göteborg och Umeå, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockr
holm, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå tillfälle att
yttra sig. Inkomna yttranden har bifogats av UHÄ.

UHÄ påpekar att den allmänna motiveringen för revisorernas förslag
är en önskan att åstadkomma en effektivare kontroll av de statliga forskningsmedlens
användning samt att utgångspunkterna är väsentligen kamerala.
UHÄ anför bl. a. följande.

Det merarbete, som en redovisning i den angivna formen innebär,
måste självfallet vägas mot de fördelar som kan ligga i en detaljerad
kostnadsfördelning för varje projekt.

Enligt UHÄ:s mening kan det också från mera allmänna utgångspunkter
ifrågasättas om det slag av kontroll av de statliga forskningsmedlens
användning som ligger i en detaljerad redovisning av det angivna
slaget är det mest angelägna. Den nya högskolans anslags- och
därmed redovisningssystem bygger på en ändamålsinriktning och lämnar
de lokala myndigheterna frihet att välja slag av kostnader för att nå angivna
mål. På samma sätt synes, som framhålls i yttranden från bl. a.
Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå, en ökad resultatinriktning
böra eftersträvas i fråga om högskoleorganisationens redovisning
till externa finansiärer. Detta innebär att redovisningen i första
hand bör avse en beskrivning av respektive projekts totalresultat och av
de andelar av dessa kostnader som olika anslagsgivare täckt. Den kamerala
kontrollen bör i ökad utsträckning ses som en intern angelägenhet
för högskoleorganisationen och anpassas till dess behov.

Riksrevisionsverket (RRV) anser att en resultatinriktad redovisning,
genom vilken varje finansiär utifrån en helhetsbild kan bedöma projektarbetet,
utgör ett bättre underlag för utvärdering och uppföljning av ett
forskningsprojekt än en kassamässig redovisning uppdelad efter finansiär.
De projektlistor som för närvarande tillämpas vid vissa läroanstalter ger
endast begränsad information och tillgodoser därför inte de krav som
enligt RRV bör ställas på en projektredovisning. De bör dock kunna
vara ett led i en utveckling mot en mera fullständig projektredovisning.
Utarbetandet av en sådan bör enligt RRV ingå som en naturlig del i det
löpande ekonomi-administrativa utvecklingsarbetet.

RRV anför vidare bl. a. följande.

Ett bibehållande av enbart den kassamässiga rapportering som nu
lämnas och en utveckling av denna i syfte att få till stånd en löpande
rapportering för de enskilda forskningsprojekten som underlag för bedömning
av kostnadernas fördelning på kostnadsslag ligger enligt RRVs
mening inte i linje med utvecklingen av det ekonomi-administrativa systemet
i övrigt inom högskolan. Om ett forskningsprojekt finansieras
från flera håll är det knappast meningsfullt med en löpande redovisning

UbU 1977/78:1

3

som är uppdelad efter de olika finansiärerna. En sådan redovisning ger
ingen fullständig bild av forskningsprojektet. Redovisningen bör i stället
avse de totala kostnader som för varje tidsperiod lagts ned på projektet.

Forskningsrådsnämnden (FRN) lämnar, liksom för övrigt UHÄ, den
informationen att forskarutbildningsutredningen (FUN) i sitt kommande
huvudbetänkande avser att redovisa vilka principer som bör vara vägledande
för utvecklandet av ett ekonomi-administrativt system för forsknings-
och utvecklingsarbete (FoU) inom högskolan. Mot bakgrund av
behovet av att sätta in riksdagens revisorers förslag om förbättrad kontroll
av statliga forskningsmedels användning i större sammanhang där
även andra intressen kan tillgodoses föreslår FRN att ställning till förslaget
tas i samband med de förslag som kan bli resultat av FUN:s kommande
betänkande. FRN anför vidare följande.

FRN vill emellertid här ta tillvara tillfället att beröra den ekonomiadministrativa
informationens betydelse för möjligheterna att leda och
planera forskning. Detta synes angeläget bl. a. mot bakgrund av revisorernas
betoning av förbättrad kontroll av de statliga forskningsmedlens
användning.

I någon mening rationella beslut om FoU och prioriteringar mellan
skilda forskningsområden förutsätter kännedom om resursströmmar och
FoU-medlens fördelning. Bristerna i de nuvarande ekonomiska informationssystemen
för FoU och i FoU-statistiken är välkända och har påpekats,
förutom av revisorerna, av bl. a. forskningsrådsutredningen i
dess första betänkande.

Finansieringsstrukturen för den FoU som bedrivs vid universitet och
högskolor är komplicerad och en rad källor förekommer: (1) budgetanslag
till forskning och forskarutbildning, (2) budgetanslag till forskningsråden,
(3) budgetanslag till skilda sektorsorgan för FoU, (4) Riksbankens
jubileumsfond, (5) högskolornas egna fonder samt (6) andra
externa medel (från industri, stiftelser, fonder). Den relativa betydelsen
av de olika typerna av FoU-medel varierar betydligt mellan skilda forskningsområden.

De olika intressenterna i FoU-verksamheten inom högskolan — forskare,
skilda planerings- och ledningsorgan inom högskolan, forskningsråd,
sektorsorgan, departement och riksdag samt näringsliv och organisationer
— har alla varierande behov av information om forskningsmedlens
användning. Revisorerna betonar i sin redogörelse kontrollaspekten.
Det är sannolikt att kontrollen av forskningsmedlens användning
i vissa fall kan och bör förbättras. Den ekonomiska information
som kan utvinnas ur ett ekonomi-administrativt system bör emellertid i
första hand kunna användas för planering, prioritering samt verksamhetsuppföljning.
Ett sådant informationssystem bör kunna ge upplysning
om resursströmmarna inom såväl enskilda forskningsdiscipliner som
inom forskningsområden som definieras i termer av problemområden.
Därvidlag bör uppmärksammas att olika nivåer inom forskningsorganisationen
har skilda behov av ekonomi-administrativ information. Systemet
bör sålunda konstrueras så att data på olika aggregerade nivåer kan
utvinnas. Den i detta sammanhang värdefulla informationen gäller dock
mer de totala kostnaderna för projekt och fördelningen mellan fasta och

UbU 1977/78:1

4

rörliga resurser etc. än t. ex. fördelningen på olika kostnadsslag. Ur
forskarnas synvinkel är en effektiv och snabb kameral redovisning av
förbrukade och disponibla medel angelägen. En budgetering kvartalsvis
av forskningsprojekt bör enligt nämndens bestämda uppfattning inte
övervägas. En generell sådan budgetering måste bedömas som helt orealistisk
och direkt olämplig.

Vid utformningen av systemet bör vidare hänsyn tas till att planering
och ledning av FoU är behäftad med särskilda svårigheter. Utrymme
för spontanitet och förändrad inriktning måste alltid lämnas. Det innebär
vidare att en verksamhetsuppföljning eller utvärdering av FoUverksamhet
aldrig kan baseras på i första hand ekonomisk information.
Vetenskapliga bedömningar eller bedömningar av ett forskningsprojekts
värde för en praktisk verksamhet kommer alltid att vara det viktigaste
beslutsunderlaget t. ex. vid beslut om fortsatta anslag. Detta konstaterande
får emellertid inte tolkas så att värdet av ekonomisk information som
ett instrument vid utvärdering av FoU kan negligeras. Förbättrade redovisningsrutiner,
kostnadsöversikter m. m. är en framkomstväg vid strävandena
efter ett förbättrat utnyttjande av med nödvändighet knappa
FoU-resurser. För att erhålla rättvisande och relevant information bör
också de privata medel som tillförs högskolorna omfattas av de ekonomi-administrativa
system som kan komma att utvecklas. Dessa medel
förvaltas av högskolorna, vilket innebär att tekniska problem vid redovisning
blir relativt små.

Utskottet

Riksdagens revisorer har i sin berättelse (redog. 1976/77: 15) över
verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet
under år 1976 även behandlat frågan om kontrollen av statliga
forskningsmedels användning. Revisorerna rekommenderar en utökning
av systemet med löpande uppföljning av kostnaderna för forskningsprojekt
genom särskilda s. k. projektlistor, av vilka bl. a. fördelningen
på olika slag av kostnader framgår. Enligt revisorernas mening bör vidare
övervägas om inte budgetar för forskningsprojekten bör upprättas
kvartalsvis. Revisorerna hemställer att riksdagen som sin mening delger
regeringen vad revisorerna anfört om redovisningen av statligt understödda
forskningsprojekt vid universitet och högskolor.

Utskottet har i ärendet inhämtat yttranden från riksrevisionsverket,
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) samt forskningsrådsnämnden
(FRN). UHÄ och FRN anser båda att ställning inte nu bör tas till den
av revisorerna väckta frågan med hänsyn till att forskarutbildningsutredningen
i sitt huvudbetänkande, vilket kommer att lämnas senare i
höst, avser att ange vilka principer som bör vara vägledande för utvecklandet
av ett ekonomi-administrativt system för forsknings- och utvecklingsarbete
(FoU) inom högskolan.

Forskningsrådsutredningen behandlar i sitt nyligen avlämnade betänkande
Forskningspolitik (SOU 1977: 52) bl. a. frågan om registrering av

UbU 1977/78:1

5

svensk FoU och kommer därvid in på bl. a. kontrollfrågan. Betänkandet
remissbehandlas för närvarande.

Utskottet anser att ställningstagandena till nämnda utredningsförslag
bör avvaktas och att riksdagens revisorers nu ifrågavarande hemställan
därför inte bör föranleda någon skrivelse till regeringen.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger till handlingarna riksdagens revisorers berättelse
över verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfonds verksamhet under år 1976 i vad den avser
kontroll av statliga forskningsmedels användning.

Stockholm den 8 november 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c), Lars Gustafsson (s),
Gösta Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m),
Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Margit Sandéhn (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m) och
Esse Petersson (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054

■ •