Utrikesutskottets betänkande

UU 1977/78:11

1977/78:11

med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser vissa
anslag m. m. för budgetåret 1978/79 inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens framställning i budgetpropositionen
1977/78: 100, bilaga 6 (utrikesdepartementet), avseende anslagsbehov
m. m. under littera A, B, D och E på driftbudgeten samt under
II och IV (utom Biståndsförvaltningens lånefond) på kapitalbudgeten
jämte i anslutning därtill väckta motioner eller motionsyrkanden.

Utskottet kommer senare att avge betänkande rörande förslag om anslag
m. m. i samma proposition under littera C (Internationellt utvecklingssamarbete)
på driftbudgeten och anslaget IV.2 (Biståndsförvaltningens
lånefond) på kapitalbudgeten samt motioner eller motionsyrkanden
som hänför sig till dessa avsnitt.

Utrikesdepartementet m. m.

1. Utrikesförvaltningen

Regeringen har (vid punkten A 1) föreslagit riksdagen att till Utrikesförvaltningen
för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
349 299 000 kr.

Motion

I motionen 1977/78: 679 av Margaretha af Ugglas (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär utredning om de svenska myndigheternas
samordning av sina utrikes förbindelser och förutsättningarna för
regionambassader och hemmastationerad utlandsackrediterad personal
i syfte att höja effektiviteten och åstadkomma kostnadsbesparingar.

I motionen betonas det samordningsansvar för olika svenska myndigheters
kontakter med utländska eller internationella organ som åvilar
utrikesdepartementet. Det internationella kontaktnätet har under senare
år byggts ut från såväl statsdepartementens som de centrala ämbetsverkens
sida. Utvecklingssamarbetet, exportfrämjandet, invandringspolitiken
etc. har bidragit härtill, och specialattachéernas arbetsuppgifter
har vuxit. De nya åtagandena har enligt motionären lett till samordningsproblem,
och det starka intresse som inom utrikespolitiken
finns av enhetlighet och konsekvens riskerar att inte bli tillgodosett. —
Med effektivitets- och kostnadsmotiveringar ifrågasätts i motionen
också om inte s. k. regionambassader bör inrättas och föreslås att man

1 Riksdagen 1977/78. 9 sami. Nr 11

UU 1977/78:11

prövar möjligheterna att utomlands ackreditera hemmastationerade
tjänstemän.

Utskottet

Med anledning av yrkandet i motionen 679 om en ny UD-utredning
vill utskottet erinra om att riksdagen för två år sedan tog ställning till
förslag från regeringens sida om viss ändrad organisation för utrikesdepartementet
och ett antal personalpolitiska åtgärder avseende utrikesförvaltningen
(prop. 1975/76: 96, UU 1975/76: 12, rskr 1975/76: 242).
Förslagen baserade sig på två under åren 1974—1975 genomförda utredningar,
den ena (UDO) avseende UD:s organisation (Ds UD 1975:
2) och den andra (UDP) avseende personalpolitiken inom utrikesförvaltningen
som helhet (Ds UD 1975:3). Organisationsutredningens
överväganden och förslag var sålunda i huvudsak inriktade på departementets
hemmaorganisation och ej på utrikesrepresentationen (ambassader,
delegationer, konsulat etc.). Däremot berördes i båda utredningarna
— om än i mera sammanfattande form — utrikesförvaltningens
övergripande uppgift att verka för en samordnad utrikespolitik. I den
personalpolitiska utredningen underströks särskilt behovet av en klarare
kompetens- och ansvarsfördelning mellan UD och fackdepartementen
liksom mellan utrikesförvaltningen och övriga delar av statsförvaltningen.

Ett förslag som framfördes av den senare utredningen (UDP) avsåg
samordningen av verksamheten utomlands och gick ut på att chefen
för en utlandsmyndighet som regel bör ha det övergripande ansvaret
för alla officiella svenska aktiviteter i respektive verksamhetsland. Detta
tillstyrktes av departementschefen i propositionen och godtogs av riksdagen
i dess ställningstagande. Däremot tillgodosågs i propositionen inte
ett av UDP-utredningen framfört förslag att som ett led i samma strävan
även göra UD till huvudman för de specialattachéer som är verksamma
vid svensk utlandsmyndighet och fullständigt integrera dessa
med beskickningarna, sedan denna tanke stött på motstånd vid remissbehandlingen
från bl. a. LO och SAF. Med anledning härav och mot
bakgrund av propositionens betoning av behovet av fortlöpande samråd
mellan berörda hemmamyndigheter var inte heller utskottet eller riksdagen
beredda att förorda en annan ordning än den som föreslogs i
propositionen. Emellertid ifrågasattes från riksdagens sida i detta sammanhang
om inte strävandena att åstadkomma en bättre samordning av
fältverksamheten och ett gemensamt utnyttjande av personalresurserna
för att uppnå största möjliga effektivitet borde bekräftas genom särskild
instruktion. Utskottet har inhämtat att frågan om eventuell särskild
instruktion i sådant syfte har dryftats inom regeringskansliet mellan
företrädare för berörda departement men att tillräckliga skäl ej

UU 1977/78:11

befunnits föreligga för att utfärda en sådan. Däremot har, efter samråd
mellan UD och berörda fackdepartement, all utsänd personal i annan
ordning gjorts uppmärksam på statsmakternas önskemål i detta avseende,
sådana de kommit till uttryck i prop. 1975/76: 96 och i utskottets
betänkande med anledning därav (UU 1975/76:12).

Detta oaktat är utskottet medvetet om att åtskilliga problem kvarstår
att lösa när det gäller både utrikesförbindelsernas samordning på
hemmaplan och inom fältverksamheten. Speciellt från utvecklingssamarbetets
utgångspunkter berördes detta förhållande i fjolårets budgetproposition,
där biståndsministern bl. a. anförde:

Breddningen och intensifieringen av Sveriges förbindelser med uländerna
ställer ökade krav på samråd och samarbete mellan berörda
departement och myndigheter. Regeringen kommer att ägna ökad uppmärksamhet
åt dessa frågor.

Biståndspolitiska utredningen betonade i sitt första betänkande (Sveriges
samarbete med u-länderna, SOU 1977:13) — mot bakgrund av
att flera olika fackdepartement har huvudansvar för olika delar av ulandspolitiken
— det angelägna i att vidta åtgärder för en mer systematisk
samordning av u-landspolitiken. Ansvaret för att samordna
Sveriges u-landspolitik bör naturligen falla på utrikesdepartementet,
framhöll utredningen. Det kan antas att biståndspolitiska utredningen
får anledning återkomma till samordningsfrågorna i sin nyligen påbörjade
tredje utredningsfas som avser de administrativa formerna för utvecklingssamarbetet,
däribland den sedan år 1972 aktuella frågan om
biståndskontorens integrering med beskickningarna.

Till de fortsatt aktuella samordningsfrågorna synes även höra det
närmare sättet för arbetsfördelning och samordning mellan handelssekreterarkontorens
och utlandsmyndigheternas exportfrämjande verksamhet.
Noggrann avvägning mellan olika insatser måste också förutsättas
ske i de fall då biståndsverksamhet och andra svenska aktiviteter
i samma land tangerar eller griper in i varandra.

Utskottet har erfarit att det inom utrikesdepartementet pågår förberedelser
för att tillsätta en utredning med särskild inriktning på utlandsorganisationen.
Utskottet förutsätter att de samordnings- och integrationsproblem
som alltjämt förekommer inom fältverksamheten då
blir närmare dryftade. Också de uppslag som framförs i en annan del
av samma motion 679 — om regionala ambassader och försök med
hemmabaserad men utlandsackrediterad personal — torde då komma
upp till prövning.

Utskottet anser en sådan utredning motiverad. Som ovan nämnts är
biståndspolitiska utredningen f. n. sysselsatt med en undersökning av
utvecklingssamarbetets administrativa former. Det torde finnas åtskilliga
beröringspunkter mellan den pågående och den aviserade utredningen,
lf Riksdagen 1977/78. 9 sami. Nr 11

UU 1977/78:11

I fråga om ett betydande antal länder gäller att våra ömsesidiga relationer
domineras av utvecklingssamarbetet och de speciella behov som
följer därav.

Även om den aviserade nya UD-utredningen torde få en särskild inriktning
på utlandsorganisationens problem, bör även aktuella frågor
rörande utrikesdepartementets roll som centralt samordnande organ
för de svenska utrikesförbindelserna då kunna tas upp till förnyat
dryftande.

I och med den aviserade utredningen torde även syftet med motionen
679 bli tillgodosett.

Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Av propositionen framgår att en ambassad avses bli upprättad i
Abidjan för att främja förbindelserna med de franskspråkiga staterna i
Västafrika och för att ytterligare utveckla samarbetet med afrikanska
utvecklingsbanken och -fonden, som har sitt säte där. Med anledning
därav kommer enligt propositionen vissa resurser att överföras från beskickningen
i Monrovia. Utskottet har ingen invändning mot denna
avsikt. I samband med dylika omfördelningar av fältorganisationens
resurser — och detta gäller särskilt inom en stor region som denna där
vår utrikesrepresentation är gles men där länder förekommer med vilka
Sverige har ett omfattande utvecklingssamarbete — bör enligt utskottets
mening särskild hänsyn tas till de behov som följer av sådant samarbete.

Utskottet, som inte har någon erinran mot medelsberäkningen under
förevarande anslag, hemställer

1. att riksdagen med anledning bl. a. av motionen 1977/78: 679
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 349 299 000 kr.

2. Utlandstjänstemänncns representation m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (vid punkterna A 2—A 10) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Utlandstjänstemännens representation ett reservationsanslag
av 6 432 000 kr.,

2. till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat
ett reservationsanslag av 10 473 000 kr.,

3. till Kursdifferenser ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Ersättning åt olönade konsuler ett förslagsanslag av
3 608 000 kr.,

5. till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation ett förslagsanslag av 15 500 000 kr.,

UU 1977/78:11

6. till Kostnader för vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av
305 000 kr.,

7. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 300 000 kr.,

8. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 380 000 kr.,

9. till Kostnader för officiella besök m. m. ett förslagsanslag av
2 500 000 kr.

Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

3. Förenta nationerna m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag (vid punkterna B 1—B 4) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Förenta nationerna ett förslagsanslag av 32 800 000 kr.,

2. till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) ett förslagsanslag av 11 500 000 kr.,

3. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) ett förslagsanslag
av 6 000 000 kr.,

4. till Europarådet ett förslagsanslag av 8 076 000 kr.

4. Övriga internationella organisationer m. m.

Regeringen har (vid punkten B 5) föreslagit riksdagen att till Övriga
internationella organisationer m. m. anvisa ett förslagsanslag av 590 000
kr., dvs. ett lika stort belopp som under innevarande budgetår.

Utskottet

Anslaget i fråga höjdes för ett år sedan från 90 000 kr. till 590 000
kr. med anledning av regeringens förslag i fjolårets budgetproposition
(prop. 1976/77: 100 bil. 6) att härigenom skapa en möjlighet att lämna
stöd dels till olika internationella folkrörelser eller icke-statliga organisationer
som bedriver verksamhet i anslutning till olika FN-möten,
dels till olika internationella forsknings- och studiegrupper som under
medverkan av forskare, politiker och inflytelserika företrädare för
olika ämnesområden organiserar konferenser och symposier m. m. i
aktuella frågor. Enligt vad utskottet i samband därmed inhämtade (UU
1976/77: 16) var ett av syftemålen med det då föreslagna stödet till
internationella icke-statliga organisationer etc. att stärka u-ländernas
deltagande i FN-konferenser eller i parallellaktiviteter till sådana, under
det att stödet till internationella forsknings- och studiegrupper främst
tog sikte på säkerhetspolitiska frågor i vid bemärkelse såsom nedrustnings-
och miljöfrågor, resursfrågor, befolkningsfrågor, den nya ekono -

UU 1977/78:11

miska världsordningen och dess konsekvenser m. m. Stödet borde enligt
förslaget avse verksamhet av klart avgränsad karaktär, såsom deltagande
i vissa möten eller genomförande av vissa studieprojekt och konferenser
av särskilt intresse för Sverige. Utskottet förutsatte att dispositionen
av ifrågavarande medel skulle ske på ett sådant sätt att dubbleringar
undviks med andra statliga instansers (såsom SIDA eller u-landsforskningsberedningen)
stöd till likartade ändamål och att fördelningen
av medel till verksamheter med anknytning till nedrustningsproblematiken
skulle ske i samråd med nedrustningsdelegationen.

Någon redogörelse för hur medlen för dessa nya ändamål använts
finns inte i årets budgetproposition. Utskottet har emellertid genom särskilda
föredragningar och på annat sätt inhämtat att bidrag från anslaget
bl. a. gått till det s. k. RIO-projektet, som syftar till att stimulera
och fördjupa diskussionen kring utvecklandet av nya relationer mellan
främst i- och u-länder, till Amnesty International i samband med dess
konferens i Stockholm nyligen för dödsstraffets avskaffande, till täckning
av vissa kostnader för en konferens i Genéve i nedrustningsfrågor
anordnad av ett internationellt samarbetsorgan för icke-statliga organisationer,
till täckning av kostnader för ett internationellt juridiskt expertmöte
med uppgift att utarbeta förslag till en konvention mot tortyr och
till stipendier för u-landsdeltagare i en nedrustningskonferens anordnad
av Kyrkornas världsråd. Ett mindre bidrag har även getts till Sveriges
ungdomsorganisationers landsråd för deltagande i en europeisk ungdomskonferens
i nedrustningsfrågor.

Utskottet har vidare erfarit att ifrågavarande bidragsfrågor bereds
av en särskild arbetsgrupp inom utrikesdepartementet, i vilken ingår
sakkunskap på bl. a. nedrustnings-, forsknings-, rätts- och FN-områdena.
Fortlöpande kontakt hålls med det internationella samarbetsorganet för
icke-statliga organisationer med s. k. rådgivande status vid FN:s ekonomiska
och sociala råd, och detta sker bl. a. i syfte att underlätta bedömningen
av ansökningar om ekonomiskt stöd.

Den bidragsgivning som nu är i fråga är av så ungt datum att formerna
för denna ännu inte kan betraktas som slutgiltigt fastlagda. Utskottet
förutsätter att de möjligheter till bidrag som här står till buds
bekantgörs i lämplig form för berörda organisationer och grupper. Då
verksamhetsfältet är stort och bidragsansökningama kan förmodas tillta
i samma mån som stödmöjligheten blir mera allmänt känd, krävs det
vid beredningen uppenbarligen omsorgsfulla avvägningar mellan de
olika internationella opinionsbildande eller studie- och forskningsaktiviteter
som kan anses förtjänta av statligt svenskt stöd.

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen under förevarande
anslag och hemställer

att riksdagen till Övriga internationella organisationer m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 590 000 kr.

UU 1977/78:11

Information om Sverige i utlandet m. m.

5. Svenska institutet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(vid punkterna D 1—D 3) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Svenska institutet ett reservationsanslag av 20 396 000 kr.,

2. till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet ett anslag
av 19 698 000 kr.,

3. till Övrig information om Sverige i utlandet ett reservationsanslag
av 7 350 000 kr.

Diverse

6. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (vid punkterna E 1—E 2) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar
1 - till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
m. m. ett förslagsanslag av 550 000 kr.,

2. till Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna
utsedda svenska stipendiater ett reservationsanslag av 40 000
kr.

7. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

Regeringen har (vid punkten E 3) föreslagit riksdagen att till Information
om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för
budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 3 592 000 kr.

Under anslaget i fråga beräknas statsbidrag till Utrikespolitiska institutet
med 2 328 000 kr., till Svenska FN-förbundet med 1 milj. kr.,
till Svenska UNICEF-kommittén med 103 000 kr., till Svenska sektionen
av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet med 35 000 kr.,
till Svenska freds- och skiljedomsföreningen med 36 000 kr., till Utrikespolitiska
föreningarnas FN-förbund med 30 000 kr. och till Svenska
sektionen av Amnesty International med 60 000 kr.

Det erinras i propositionen om den av riksdagen (UU 1975/76: 8,
UU 1976/77:16) begärda översynen av arbetsfördelningen mellan och
bidragsgivningen till de organisationer som förmedlar information till
allmänheten m. m. i utrikespolitiska frågor, översynen, som anförtrotts
en särskild utredare, har påbörjats och dess resultat beräknas föreligga
senare under våren 1978.

UU1977/78:11

Motioner

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels motionen 1977/78: 423 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser yrkandet
5, nämligen

5. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen tar initiativ till en
bättre samordning av den allmänna utrikespolitiska informationsverksamheten
med särskild inriktning på nedrustningsproblematiken med
syfte att förstärka opinionsbildningen i internationella frågor,

dels motionen 1977/78: 1018 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (apk)
i vad avser yrkandena 3 och 4, nämligen

3. att riksdagen beslutar att under punkt E 3. Utrikesdepartementet
(Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor)
anslå till a) Svenska FN-förbundet 1 200 000 kr., b) Svenska sektionen
av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet 80 000 kr., c)
Svenska freds- och skiljedomsföreningen 80 000 kr., d) Utrikespolitiska
föreningarnas FN-förbund 80 000 kr., e) Svenska fredskommittén 80 000
kr., f) Sveriges fredsråd 80 000 kr., g) Kristna fredsrörelsen 80 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen framlägger förslag
om att belopp likvärdiga med dem som nu anslås till information om
utvecklingssamarbete utgår till frivilligorganisationernas information om
nedrustnings- och FN-frågor.

Utskottet

I nu förevarande yrkande i motionen 423, som i övrigt aktualiserar
en rad allmänna nedrustningsfrågor, föreslås att åtgärder vidtas för att
åstadkomma en bättre samordning av den allmänna utrikespolitiska
informationsverksamheten, med särskild inriktning på nedrustningsproblematiken.
I motionens motivering för yrkandet i fråga framhålls bl. a.
att en beredning i internationella informationsfrågor bör knytas till UD
för att tjäna som rådgivande organ till berörda departement och myndigheter.
Det betonas i motionen att en av förutsättningarna för en
aktiv svensk nedrustningspolitik är att den stöds av en bred och välinformerad
opinion i vårt land och att det upplysningsarbete som bedrivs
genom folkrörelserna därvid är av största betydelse. Genom en
samordnad prioritering och inriktning av den offentliga — och offentligt
finansierade — informationsverksamheten i internationella frågor
skulle bl. a. nedrustningsfrågorna kunna ges en mer central plats i debatten,
framhålls det vidare.

Utskottet vill — vilket även framhålls i motionen — erinra om att
också den biståndspolitiska utredningen i sitt andra delbetänkande
(U-landsinformation och internationell solidaritet, SOU 1977: 73), som
framlades i december 1977, gett uttryck för behov av att förstärka den
allmänna informationen i internationella frågor och att samordna denna

UU 1977/78:11

med u-landsinformationen. Som exempel på sådana frågor nämnde utredningen
den nya ekonomiska världsordningen, inkl. utveckling och
handel, nedrustnings- och avspänningssträvandena, internationella miljöoch
resursproblem samt FN:s roll och arbetsuppgifter. Liksom motionen
423 talade utredningen om behov av ett forum för ett bredare,
kontinuerligt samråd i internationella och utrikespolitiska frågor mellan
berörda departement, SIDA och de institutioner, folkrörelser och andra
organisationer som bedriver väsentlig informationsverksamhet inom
dessa områden och att detta behov skulle kunna fyllas genom en allmän
beredning i internationella och utrikespolitiska informationsfrågor
som knyts till UD och tjänar som ett rådgivande organ. Biståndspolitiska
utredningen avstod dock från att framlägga något formellt och
detaljerat förslag om en sådan beredning under hänvisning dels till att
dess utredningsuppdrag var begränsat till u-landsinformationen, dels till
att en annan utredning arbetar med frågan om ansvarsfördelning mellan
och bidragsgivning till vissa organisationer som sysslar med information
om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor.

Sistnämnda utredning eller översyn av ansvarsfördelningen mellan
och bidragsgivningen till de olika organisationer, vilka verkar på det
utrikespolitiska informationsområdet, har begärts av riksdagen (UU
1975/76: 8, UU 1976/77: 16) i samband med den tidigare behandlingen
av bidragsgivningen från det anslag E 3 som även nu är i fråga. Såsom
framgår av propositionen, förväntas resultatet av översynen bli framlagt
senare i vår.

Utskottet har förståelse för de samordningsönskemål som i detta
sammanhang framförts i såväl motionen 423 som av biståndspolitiska
utredningen och finner det likaså naturligt att information om nedrustningsfrågorna
ges en framträdande plats i det utrikespolitiska informationsarbetet.
I likhet med motionen anser utskottet att en av förutsättningarna
för en stark svensk aktivitet på nedrustningsområdet är att den
stöds av en bred och välinformerad opinion i vårt land och att det upplysningsarbete
härom som bedrivs av olika organisationer och folkrörelser
är av största betydelse. I avvaktan på resultaten av den pågående
översynen, som torde få anledning att kommentera uppslaget om en
informationsberedning, och på regeringens ställningstagande till biståndspolitiska
utredningens informationsbetänkande är utskottet emellertid
inte berett att f. n. ta någon slutgiltig ställning till det aktualiserade
samråds- och samordningsönskemålet. Utskottet utgår dock ifrån
att de synpunkter som framförts beträffande behovet av en samordning
mellan u-landsinformationen och den allmänna utrikespolitiska informationen
blir på tillbörligt sätt uppmärksammade och prövade av regeringen
både när den tar ställning till biståndspolitiska utredningens informationsbetänkande
och när resultaten av den särskilda översynen
läggs fram.

UU 1977/78:11

Till de allmänna nedrustningsfrågorna — och i samband därmed
även frågan om att aktivera den allmänna opinionen i nedrustningsfrågan
— får utskottet anledning att senare återkomma i samband med
behandlingen av övriga yrkanden i motionen 423 m. fl. motioner.

Ifrågavarande yrkande i motionen 423 torde därmed få anses besvarat.

Också motionen 1018 tar upp allmänna nedrustningsfrågor men har
i ett av de båda yrkanden som nu är i fråga föreslagit dels höjda bidrag
från anslaget E 3 till Svenska FN-förbundet och tre av de övriga
organisationer (Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Utrikespolitiska
föreningarnas FN-förbund), som f. n. får statsbidrag från detta
anslag, dels att bidrag även ges till tre andra fredsorganisationer (Svenska
fredskommittén, Sveriges fredsråd, Kristna fredsrörelsen). I motionen
åberopas bl. a. uttalanden från den s. k. folkriksdag för nedrustning som
hölls i Stockholm den 13—15 januari i år, och behovet av särskilda informationsåtgärder
i nedrustningsfrågan i samband med FN:s generalförsamlings
extra session om nedrustning i maj—juni i år.

I ett senare yrkande i samma motion 1018 föreslås att regeringen
skall anmodas framlägga förslag om bidrag till frivilligorganisationernas
information om nedrustnings- och FN-frågor som beloppsmässigt är
likvärdiga med det stöd som ges till informationen om utvecklingssamarbetet.

Såsom närmare relaterats ovan i samband med behandlingen av ett
av yrkandena i motionen 423, pågår på riksdagens begäran en översyn
av arbetsfördelningen mellan och bidragsgivningen till de organisationer
som verkar på det utrikespolitiska informationsområdet. Resultaten av
översynen i fråga väntas föreligga senare i vår. De förslag som framförs
i motionen 1018 om den fortsatta bidragsgivningen till frivilligorganisationemas
information om nedrustnings- och FN-frågor är sålunda
redan föremål för närmare prövning. I avvaktan på översynens resultat
och på regeringens ställningstaganden till denna liksom till det förut
nämnda betänkandet från biståndspolitiska utredningen om u-landsinformationen
avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena i motionen 1018.
Såsom förut framhållits, finner utskottet det naturligt att information
om nedrustningsfrågorna ges en framträdande plats i det utrikespolitiska
informationsarbetet.

Utskottet anser det emellertid angeläget att alla de olika behov inom
det utrikespolitiska informationsområdet som här har berörts och som
åtnjuter statsstöd i varierande former — det må sedan gälla informationen
kring internationella utvecklings- och handelsfrågor, internationella
nedrustnings- och avspänningsfrågor, internationella miljö- och resursfrågor
eller FN:s roll och arbetsuppgifter etc. — väl avvägs mot var -

UU 1977/78:11

andra samt prövas och bedöms på ett enhetligt sätt.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen anser motionen 1977/78: 423, yrkandet 5, besvarad
med vad utskottet anfört,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och
med avslag på motionen 1977/78:1018, yrkandena 3 och
4, till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av
3 592 000 kr.

8. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Regeringen har (vid punkten E 4) föreslagit riksdagen att till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 6 595 000 kr.

Utskottet

Utskottet, som under hand erfarit att regeringen har för avsikt att
föranstalta om en översyn av SIPRI :s organisation m. m., har ingen
erinran mot anslagsberäkningen och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 6 595 000 kr.

9. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

Regeringen har (vid punkten E 5) föreslagit riksdagen att till Vissa
åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 4 738 000 kr.

Av det beräknade anslaget avser huvuddelen, ca 4,1 milj. kr., detektionsseismologisk
forskning och internationellt datautbyte samt övervakning
av utländska kärnladdningsprov liksom även radiakövervakning i
samband med dylika prov. Återstoden, 613 000 kr., har beräknats för
teknisk-vetenskapliga utredningar avseende s. k. A-, B- och C-krigföring,
sambandet mellan nedrustnings- och utvecklingsansträngningarna samt
satellitspaning som underlag för nedrustningsförhandlingar.

Försvarets forskningsanstalt (FOA), som för utrikesdepartementets
räkning bedriver denna verksamhet, har i sin anslagsframställning begärt
1 080 000 kr. för nämnda teknisk-vetenskapliga utredningar, en ökning
med 542 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår, varav
75 000 kr. i omräkning.

UU 1977/78:11

Motion

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1977/78: 423
av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser yrkandet 3, nämligen

3. att riksdagen till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
(E5. Utrikesdepartementet) anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 250 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 4 988 000
kr., varvid anslagsposten Teknisk-vetenskapliga utredningar skall upptas
med 788 000 kr.

Utskottet

I motionen 423 föreslås en höjning av förevarande anslag med
250 000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Av den i motionen
begärda höjningen avses huvuddelen — 175 000 kr. — komma den
teknisk-vetenskapliga utredningsverksamhet till godo som FOA bedriver
för utrikesdepartementets och dess nedrustningsdelegations räkning och
som tjänar som underlag vid de internationella nedrustningsförhandlingarna.

FOA har — såsom framgår ovan — i sin anslagsframställning kalkylerat
med en väsentligt höjd ambitionsnivå beträffande sin utredningsverksamhet
för UD, under det att departementet som är beställare och
avnämare av ifrågavarande utredningar endast räknat med kompensation
för väntade kostnadsökningar.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om att anslagsposten för teknisk-vetenskapliga
utredningar i fjolårets budgetproposition uppräknades
med 193 000 kr., vilket då motsvarade en ökning med drygt 55
procent. Utskottet framhöll vid detta tillfälle (UU 1976/77:16) att ökningen
i fråga borde medge en inte ringa förstärkning av utredningskapaciteten,
även med beaktande av de särskilda krav som komme att
ställas på de svenska insatserna i samband med 1978 års extra FNsession
för nedrustningsfrågor.

Anspråken på anslagsposten i fråga under nästa budgetår torde i hög
grad bli beroende av de uppföljningsåtgärder som kan komma att bli
aktuella med anledning av besluten vid den kommande extrasessionen
och vars resultat f. n. inte låter sig förutse.

Det är Sveriges förhoppning att ett fördragsutkast avseende ett fullständigt
stopp för prov med kärnvapen skall kunna framläggas vid den
särskilda generalförsamlingssessionen i maj—juni. I samband med återupptagandet
av arbetet inom FN:s nedrustningskommitté (CCD) i Genéve
lät regeringen den 31 januari i år meddela att Sverige är berett
att upprätta, driva och finansiera ett internationellt seismologiskt datacenter,
som kan ingå i ett världsomspännande system för att övervaka
efterlevnaden av ett dylikt provstoppsfördrag. Detta åtagande kan kom -

UU1977/78:11

ma att aktualisera en avsevärd anslagsförstärkning, förutsatt att fördraget
kommer till stånd och tillfredsställande arrangemang i övrigt kan
uppnås.

Utskottet utgår från att regeringen också är beredd att tillgodose
extraordinära eller oförutsedda utredningsbehov som eventuellt kan
aktualiseras av den kommande extrasessionen eller av nedrustningsförhandlingarna
i övrigt.

Mot denna bakgrund avstyrks ifrågavarande yrkande i motionen 423
och tillstyrks propositionens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med
avslag på motionen 1977/78: 423, yrkandet 3, till Vissa åtgärder
för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1978/
79 anvisar ett förslagsanslag av 4 738 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

10. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (vid punkten

II.4) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten m. m.
inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikesrepresentationen för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 21 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

11. Utrikesförvaltningens lånefond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(vid punkten IV. 1) och hemställer

att riksdagen till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 1 400 000 kr.

Stockholm den 28 februari 1978
På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna
Lisa Lewén-Eliasson (s), Anna-Lisa Nilsson (c), Sture Palm (s), Gunnel
Jonäng (c), Mats Hellström (s), Ingrid Sundberg (m), Sture Korpås (c),
David Wirmark (fp), Rolf örjes (c), Jan Bergqvist (s), Axel Andersson
(s) och Daniel Tarschys (fp).

UU 1977/78:11

Reservationer

1. vid punkten 7 (Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor) av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Sture Palm, Mats
Hellström, Jan Bergqvist och Axel Andersson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
har förståelse för” och slutar med ”läggs fram” bort ha följande
lydelse:

Utskottet understryker de samordningsönskemål som i detta sammanhang
framförts i såväl motionen 423 som av biståndspolitiska utredningen
och finner det likaså naturligt att information om nedrustningsfrågorna
ges en framträdande plats i det utrikespolitiska informationsarbetet.
I likhet med motionen anser utskottet att en av förutsättningarna
för en stark svensk aktivitet på nedrustningsområdet är att den stöds
av en bred och välinformerad opinion i vårt land och att det upplysningsarbete
härom som bedrivs av olika organisationer och folkrörelser
är av största betydelse. Utskottet utgår ifrån att de synpunkter som
framförts beträffande behovet av en samordning mellan u-landsinformationen
och den allmänna utrikespolitiska informationen blir beaktade
av regeringen både när den tar ställning till biståndspolitiska utredningens
informationsbetänkande och när resultaten av den särskilda
översynen läggs fram.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”1
avvaktan på översynens resultat” och på s. 11 slutar med ”på ett enhetligt
sätt” bort ha följande lydelse:

I avvaktan på resultatet av översynen bör bidragen utgå på samma
sätt som hittills. Bidragen till fredsrörelsen bör dock räknas upp till en
högre nivå än regeringen föreslår.

Riksdagen bör besluta att höja anslaget till Svenska sektionen av Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet från nuvarande 32 000
kr. till 50 000 kr. och anslaget till Svenska freds- och skiljedomsföreningen
från nuvarande 33 000 kr. till 50 000 kr. I förhållande till propositionens
förslag innebär detta en anslagshöjning med sammanlagt
29 000 kr. Såväl propositionen som motionen 1018 avstyrks således i
denna del.

Utskottet anser det angeläget att de olika behov inom det utrikespolitiska
informationsområdet som här har berörts och som åtnjuter
statsstöd i varierande former väl avvägs mot varandra samt prövas och
bedöms på ett enhetligt sätt. Utskottet understryker vikten av att ett
regeringsförslag på grundval av resultatet av den ovannämnda översynen
snarast läggs fram för riksdagen.

dels att utskottets hemställan i momentet 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:100

UU 1977/78:11

och motionen 1977/78: 1018, yrkandena 3 och 4, till Information
om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor
för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 29 000 kr. förhöjt anslag av 3 621 000 kr.,
varvid bidragen till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet och till Svenska freds- och
skiljedomsföreningen skall upptas till 50 000 kr. vardera.

2. vid punkten 9 (Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll)
av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Sture Palm, Mats Hellström, Jan
Bergqvist och Axel Andersson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 13 slutar med ”propositionens förslag” bort
ha följande lydelse:

Som ett tekniskt och vetenskapligt avancerat alliansfritt land har
Sverige kunnat spela en aktiv roll vid multilaterala nedrustningsförhandlingar.
Om vårt land skall kunna behålla denna position är det
nödvändigt att tillräckliga resurser — främst i form av vetenskaplig
expertis — ställs till förfogande för ändamålet. Det gäller dels kvalificerade
personer som fortlöpande står till nedrustningsdelegationens förfogande,
dels möjligheter att engagera ytterligare forskare för speciella
uppdrag. Därvid bör utöver FOA:s experter även forskare vid våra
universitet kunna engageras.

Som svar på en socialdemokratisk motion (1976/77: 1056) ansåg fjolårets
riksdag (UU 1976/77: 16) att Sverige självfallet inte bör släppa av
på ambitionerna att också i fortsättningen spela en aktiv och ledande
roll i det internationella nedrustningsarbetet. Utrikesutskottet utgick
vidare från att regeringen i förberedelsearbetet för 1977/78 års budgetproposition
skulle noga pröva och beakta de eventuella ytterligare förstärkningsbehov
som kunde göra sig gällande.

Riksdagens sålunda uttalade mening har i årets budgetproposition
inte avsatt några resultat vare sig i motiveringarna eller i anslagsbeloppen.
Dessa höjs enbart till följd av pris- och löneomräkningar. FOA
har äskat en volymökning om 467 000 kr. avseende utökad kapacitet
för vetenskapliga utredningar på uppdrag av UD inom områden som
radiologisk krigföring, biologiska och kemiska stridsmedel, nya massförstörelsevapen,
satelliter som övervaknings- och kontrollmedel m. m.
Föredraganden motiverar inte sitt ställningstagande.

Anspråken på anslagsposten i fråga under nästa budgetår torde i hög
grad bli beroende av de uppföljningsåtgärder som kan komma att bli
aktuella med anledning av besluten vid 1978 års extra FN-session för
nedrustningsfrågor och vars resultat f. n. inte låter sig förutse.

Det är Sveriges förhoppning att ett fördragsutkast avseende ett fullständigt
stopp för prov med kärnvapen skall kunna framläggas vid den

UU 1977/78:11

särskilda generalförsamlingssessionen i maj—juni. I samband med återupptagandet
av arbetet inom FN:s nedrustningskommitté (CCD) i
Genéve lät regeringen den 31 januari i år meddela att Sverige är berett
att upprätta, driva och finansiera ett internationellt seismologiskt datacenter,
som kan ingå i ett världsomspännande system för att övervaka
efterlevnaden av ett dylikt provstoppsfördrag. Detta åtagande kan komma
att aktualisera en avsevärd anslagsförstärkning, förutsatt att fördraget
kommer till stånd och tillfredsställande arrangemang i övrigt
kan uppnås.

Vid utskottets behandling av detta ärende har från FOA redovisats
ett antal möjliga insatser som utskottet finner intressanta och angelägna.
Dit hör bland annat studier om möjligheter att upptäcka nya vapensystem,
vissa studier inför granskningskonferensen om icke-spridningsfördraget
samt utredningar rörande havsteknologi. Utskottet finner det
väl motiverat att redan nu besluta om en höjning av anslaget för att
kunna möjliggöra sådan önskvärd verksamhet.

Även när det gäller insatser för mätningar och analyser av kärnvapenprov
och kärnexplosioner för fredliga ändamål samt verksamhet
för att förbättra mätförmågan hos seismologiska stationer anser utskottet
det vara befogat att i samband med den ordinarie budgetbehandlingen
förstärka FOA:s resurser.

Motionen 1977/78: 423 tillstyrks således i denna del.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 och
med bifall till motionen 1977/78: 423, yrkandet 3, till Vissa
åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 4 988 000 kr., varvid anslagsposten
Teknisk-vetenskapliga utredningar upptas med
788 000 kr.

Särskilt yttrande

vid punkten 4 (övriga internationella organisationer m. m.) av Anna
Lisa Lewén-Eliasson, Sture Palm, Mats Hellström, Jan Bergqvist och
Axel Andersson (samtliga s):

I samband med förra årets riksdagsbehandling av den då nya anslagsposten
inom anslaget B 5 avseende stöd till olika internationella
icke-statliga organisationer samt forsknings- och studiegrupper krävde
socialdemokraterna klarare principer för medelsanvändningen. Även i
år finns skäl att ställa ett sådant krav. Det är likaså angeläget att klargöra
förutsättningarna för att erhålla bidrag och bekantgöra detta för
alla berörda organisationer. När det gäller anslag till internationella
icke-statliga organisationer till vilka svenska medlemsorganisationer
har anknytning bör medlen kanaliseras över dessa svenska organisa -

UU 1977/78:11 17

tioner. Ett väl fungerande samråd med berörda statliga organ måste
vidare eftersträvas, eftersom denna anslagspost tangerar flera andra
statliga verksamheter.

Slutligen vill vi understryka vikten av att riksdagen får regelbunden
redovisning av hur medlen används.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780049

. •' •

r . ' i ' ■ " -.■1,

. . '■ ..