Utrikesutskottets betänkande

UU 1977/78:10

1977/78:10

med anledning av propositionen 1977/78:100, såvitt avser internationellt
utvecklingssamarbete m. m. jämte motioner

I föreliggande betänkande behandlas de förslag avseende internationellt
utvecklingssamarbete m. m. som regeringen på föredragning av
statsrådet Ullsten (biståndsministern) förelagt riksdagen i propositionen
1977/78: 100, bilaga 6, litt. C och IV.2 samt de i anslutning därtill väckta
motionerna.

En sammanställning över de behandlade motionerna finns i slutet av
betänkandet. Därav framgår även var i betänkandet de olika yrkandena
tagits upp till behandling.

I slutet av betänkandet finns vidare en innehållsförteckning.

Propositionens huvudsakliga förslag avseende utvecklingssamarbetet

De samlade anslagen för internationellt utvecklingssamarbete föreslås
budgetåret 1978/79 uppgå till 3 870 milj. kr. Detta innebär en ökning
med 320 milj. kr. eller med 9 % i förhållande till innevarande budgetårs
anslag. De totala biståndsanslagen har beräknats så att de skall
motsvara 1,014 % av 1978 års bruttonationalprodukt till marknadspris.

De multilaterala bidragen redovisas under anslaget C 1. Bidrag till
internationella biståndsprogram. De direkta svenska biståndsinsatserna
är sammanförda under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.

Utgifterna för informationsverksamheten redovisas under anslaget C 3.

Milj. kr.	Anvisat 1974/75	Anvisat 1975/76	Anvisat 1976/77	Anvisat 1977/78	Förslag 1978/79
1. Bidrag till internat. biståndsprogram	750,0	1 050,0	1 050,0	1 190,0	1 295,0
2.	Bilateralt utvecklings-samarbete	1 297,8	1 736,3	1 987,0	2 268,1	2 464,6
3.	Information	10,7	12,8	14,3	15,7	16,8
4.	Styrelsen för internat. utveckling (SIDA)	35,3	47,9	54,0	57,1	71,8
	varav rekrytering och utbildn. av fältpers. (6,5)	(15,1)	(12,1)	(13,0)	(17,3)
5.	Biståndsutbildningsnämnden (BUN)1		5,9	7,7	8,8	9,4
6.	Biståndsförv. lånefond	—	—	0,3	—	0,4
7.	Utrikesdep. avd. för internat. utvecklings-samarbete m. m.	6,2»	7,1»	8,7»	10,3»	12,0»
	Summa	2 100,0	2 860,0	3 122,0	3 550,0	3 870,0

1 Utgifterna för denna verksamhet har budgetåret 1974/75 bestridits från
anslag under fjärde huvudtiteln.

“Beräknat belopp. Medelsanvisningen sker på anslaget Al. Utrikesförvaltningen.

1 Riksdagen 1977/78. 9 sami. Nr 10

UU 1977/78:10

2

Information. Under anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA) redovisas utgifterna för SIDA:s administration, medan utgifterna
för bistånds- och katastrofutbildning redovisas under anslaget C 5.
Biståndsutbildningsnämnden (BUN).

För budgetåret 1978/79 föreslås anslaget Bidrag till internationella
biståndsprogram uppgå till 1 295 milj. kr. och anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete
till 2 464,6 milj. kr.

En närmare redogörelse för propositionens förslag beträffande utvecklingssamarbetet
och de i anslutning därtill framförda motionsyrkandena
ges i det följande avsnittsvis.

1. Anslagsutveckling, planeringsramar m. m.

Propositionen (s. 14—15)

För budgetåret 1978/79 föreslås en total ökning av biståndsanslagen
med 320 milj. kr. eller med 9 %. De samlade anslagen för internationellt
utvecklingssamarbete skulle därmed uppgå till 3 870 milj. kr. Anslagen
har beräknats så att de skall motsvara 1,014% av 1978 års bruttonationalprodukt
till marknadspris.

Den föreslagna anslagsökningen faller på anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram med 105 milj. kr. och på anslaget C 2.
Bilateralt utvecklingssamarbete med 196 milj. kr. Fördelningen av
totalanslaget mellan multilateralt och bilateralt bistånd beräknas därmed
för budgetåret 1978/79 till 33,5 % resp. 63,7 %.

Planeringsramarna för biståndsanslagen bör i förhållande till nuvarande
förslag till anslag schablonmässigt kunna ökas med ungefär 3 %
per år. Det föreslås därför att planeringsramarna för vart och ett av
budgetåren 1979/80 och 1980/81 beräknas till 3 985,0 milj. kr. resp.
4 105,0 milj. kr. Härigenom erhålls ett tillfredsställande underlag för
planeringen av utvecklingsbiståndet.

Planeringsramar för budgetåren 1978/79—1980/81
Budgetår, milj. kr.

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1978/79—
Anslag Förslag Planeringsramar 1980/81

Summa

Bidrag till internationella

biståndsprogram
Bilateralt utvecklings -

samarbete
Förvaltning, rekrytering,

1 190,0 1 295,0 1 330,0 1 370,0 3 995,0

2 268,1 2 464,6 2 535,0 2 610,0 7 590,0

utbildning och information
m. m.

91,9 110,4 120,0 125,0 355,0

Totalt 3 550,0 3 870,0 3 985,0 4105,0 11940,0

UU1977/78:10

3

Fördelningen av planeringsramarna på anslag är liksom tidigare år
att anse som preliminär. Förskjutning i den ena eller andra riktningen
mellan andelarna för anslagen Bidrag till internationella biståndsprogram
och Bilateralt utvecklingssamarbete måste nämligen kunna ske för
att hänsyn skall kunna tas till omständigheter som inte nu kan förutses.

Motion

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1977/78: 532 av
Allan Åkerlind (m) i vad avser yrkandet 3, nämligen

att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1977/78:100, bil. 6,
beslutar

3. att för internationellt utvecklingssamarbete bevilja sammanlagt
3 550 milj. kr., dvs. samma belopp som under innevarande budgetår.

Utskottet

I motionen 532 föreslås i ett av yrkandena att de sammanlagda anslagen
till internationellt utvecklingssamarbete för nästa budgetår skall
förbli på samma beloppsnivå som under innevarande budgetår, dvs. vid
oförändrat 3 550 milj. kr. Detta yrkande föregås av två andra yrkanden,
enligt vilka ingen u-hjälp bör ges till befrielserörelser och att land som
är invecklat i krigshandlingar endast skall kunna erhålla humanitärt bistånd.
Motionären anser att ett tillgodoseende av dessa krav skulle göra
det möjligt att behålla biståndsanslagen på en oförändrad nivå.

Utskottet avstyrker förslaget i motionen 532 om oförändrade biståndsanslag.
Propositionens förslag om sammanlagda anslag för internationellt
utvecklingssamarbete för nästa budgetår på 3 870 milj. kr.,
som beräknats motsvara drygt 1 % av 1978 års bruttonationalprodukt
till marknadspris, innebär ett fullföljande av det s. k. 1 %-målet för
svenskt statligt bistånd som statsmakterna vid upprepade tillfällen fastslagit.
Riksdagen har till yttermera visso redan år 1968 fastslagit att
1 %-målet är att betrakta som ett etappmål och att Sveriges insatser
i utvecklingssamarbetet även i framtiden bör öka i takt med vårt lands
ekonomiska möjligheter. Också i 1976 års regeringsförklaring bekräftades
denna föresats. Någon ändring härutinnan har heller inte ifrågasatts
av biståndspolitiska utredningen (SOU 1977: 13), som i sitt resonemang
om volymmålet för svenskt bistånd talar om 1 % av BNP som
en miniminivå för de egentliga biståndsanslagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 532, yrkandet 3.

UU 1977/78:10

4

2. Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1)

Propositionen (s. 17—35)

Förevarande anslag (Cl) föreslås för budgetåret 1978/79 uppgå till
1 295 milj. kr., vilket innebär en ökning med 105 milj. kr. i förhållande
till motsvarande anslag under innevarande budgetår.

Regeringen hemställer att riksdagen

dels godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som
förordas i ifrågavarande avsnitt av propositionen,

dels bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som
anges i förevarande avsnitt av propositionen,

dels till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 295 000 000 kr.

Inom anslaget ryms bidrag till FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
och därtill knutna fonder, till FN:s barnfond (UNICEF), Internationella
utvecklingsfonden (IDA), vissa regionala utvecklingsbanker och -fonder
(i Afrika och Asien), bidrag till Internationella livsmedelsprogrammet
(WFP) samt annat internationellt livsmedelsbistånd, vidare bidrag till
FN:s båda flyktinghjälpprogram (UNHCR och UNRWA), UNCTAD/
GATT:s internationella handelscenter (ITC), Importkontoret för u-Iandsprodukter,
internationell u-landsforskning m. fl. multilaterala biståndsändamål.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) m. m.

Till FN:s utvecklingsprogram (UNDP) föreslås — i enlighet med en
hösten 1977 gjord utfästelse — för nästa budgetår att ett ordinarie
svenskt bidrag om 280 milj. kr. lämnas, vilket innebär en ökning med
25 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Vidare begärs riksdagens
godkännande av en samtidigt gjord utfästelse om ett lika stort
ordinarie bidrag under budgetåret 1979/80 samt riksdagens bemyndigande
att vid nästa bidragskonferens (hösten 1978) lämna en utfästelse
om samma belopp för budgetåret 1980/81.

För att ytterligare vidga UNDP:s möjligheter att bistå de minst utvecklade
u-länderna, vilkas andel av det samlade UNDP-biståndet under
verksamhetsperioden 1972—1976 beräknas ha uppgått till knappt 20 %
av resurserna och under den pågående femåriga programperioden 1977
—1981 väntas stiga till minst 30 %, föreslås att utöver det ordinarie
bidraget under nästa budgetår 20 milj. kr. lämnas till UNDP.s särskilda
verksamhet i de minst utvecklade u-länderna.

Sverige har tidigare lämnat vissa bidrag även till en särskild frivilligfond
inom UNDP för stöd till afrikanska befrielserörelser. Enligt UNDPsekretariatet
är man f. n. inte i omedelbart behov av ytterligare bidrag
till denna fond. Det framhålls emellertid i propositionen att utvecklingen
i södra Afrika snabbt kan förändra denna situation och att medel, som

UU 1977/78:10

5

avses för de afrikanska befrielserörelserna ur övriga anslagsposter inom
biståndsanslagen, då kan komma att kanaliseras via denna fond.

Det svenska bidraget till FN:s befolkningsfond (UNFPA), som också
är underställd UNDP:s styrelse, uppgår under innevarande budgetår till
33 milj. kr. För nästa budgetår föreslås ett bidrag om 38 milj. kr.
Vidare begärs riksdagens bemyndigande att utfästa samma belopp för
budgetåren 1979/80 och 1980/81.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF), som likaså är underställd
UNDP:s styrelse och under innevarande budgetår fått ett ordinarie
svenskt bidrag om 20 milj. kr. samt ett extra bidrag om 10 milj. kr.,
föreslås — i enlighet med en hösten 1977 gjord utfästelse — få ett
bidrag om 20 milj. kr. under nästa budgetår. Vidare begärs ett bemyndigande
att vid nästa bidragskonferens utfästa ett lika stort bidrag till
fonden under budgetåret 1979/80.

FN:s barnfond (UNICEF)

Det svenska statliga bidraget till UNICEF uppgår under innevarande
budgetår till 85 milj. kr. Vid UNICEF:s bidragskonferens hösten 1977
meddelade regeringen att den ämnade föreslå riksdagen ett UNICEFbidrag
om 100 milj. kr. för nästa budgetår. Samtidigt utlovades med
förbehåll för riksdagens godkännande ett lika stort bidrag under budgetåret
1979/80. Regeringen begär nu riksdagens godkännande av de gjorda
utfästelserna och föreslår vidare att den bemyndigas lämna utfästelse om
ett ordinarie svenskt bidrag till UNICEF på samma belopp under budgetåret
1980/81.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Riksdagen godkände förra året (prop. 1976/77: 147, UU 1976/77: 23,
rskr 1976/77:351) Sveriges anslutning till den internationella överenskommelsen
om den s. k. femte påfyllnaden av IDA:s resurser. Det svenska
bidraget uppgår i enlighet därmed till sammanlagt 1 239,1 milj. kr. och
fördelar sig med ca 413 milj. kr. på vart och ett av de tre budgetåren
1977/78—1979/80. Den andra av dessa inbetalningar skall således ske
under nästa budgetår, och medelsbehovet härför anges i propositionen
till 413 033 833 kr.

Regionala utvecklingsbanker m. m.

Afrikanska utvecklingsbanken (ADB), i vilken medlemskap är förbehållet
afrikanska u-länder, har för budgetåret 1977/78 beviljats en kredit
på 18 milj. kr. För nästa budgetår föreslås i propositionen ett bidrag på
25 milj. kr. att användas för projektlångivning och finansiering av förinvesteringsstudier.

Afrikanska utvecklingsfonden (ADF), som inledde sin verksamhet år
1973, är till skillnad från banken öppen för medlemskap även för utom -

UU 1977/78:10

6

afrikanska länder. Dess verksamhet finansieras genom bidrag från de
icke-regionala medlemsländerna, däribland Sverige. Sverige har i samband
med 1975 års överenskommelse om en första påfyllnad av ADF:s
resurser för treårsperioden 1976—1978 utfäst ett värdesäkrat bidrag som
i dåvarande valutaläge motsvarade 91,2 milj. kr. Två tredjedelar härav
utbetalades budgetåren 1976/77 och 1977/78. Med hänsyn till förändringar
som kronans värde undergått bör enligt propositionen för den
tredje inbetalningen till ADF:s första påfyllnad beräknas ett belopp av
33 milj. kr.

Förhandlingar om en andra påfyllnad av ADF:s resurser avseende
verksamhetsåren 1979—1981 har inletts, och förhoppningen är att senast

1 maj 1978 nå enighet om en bidragsvolym som möjliggör en fortsatt
real ökning av fondens utlåning. I propositionen föreslås att regeringen
bemyndigas utfästa ett bidrag som jämfört med den första påfyllnadsperioden
högst motsvarar oförändrad svensk andel av den andra påfyllnaden.
För det fall att utbetalning av bidraget behöver ske under budgetåret
1978/79 bör medel för ändamålet belasta anslagsposten övriga
multilaterala bidrag och i förekommande fall tas av reservationsmedel.

Sverige har varit medlem av Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)
sedan den upprättades år 1966. I samband med bankens senaste kapitalökning
utfäste sig Sverige i fjol att teckna 675 nya kapitalandelar till ett
sammanlagt värde av ca 8,1 milj. dollar. Härav skall 10 % eller 67 andelar
inbetalas i fyra lika stora årliga poster under åren 1978—1981. Den
första inbetalningen, som beräknas motsvara ca 1 milj. kr., kommer att
göras under våren 1978. Ett lika stort belopp skall enligt utfästelsen inbetalas
under budgetåret 1978/79.

Under budgetåret 1977/78 har vidare utbetalats ett svenskt bidrag på

2 milj. kr. till AsDB:s särskilda fond för tekniskt bistånd (TASF) från
anslagsposten övriga multilaterala bidrag. Något nytt bidrag bedöms icke
erforderligt under budgetåret 1978/79.

Den till AsDB knutna Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) inledde
sin verksamhet år 1974. I december 1975 beslutades om en påfyllnad av
fondens resurser avseende treårsperioden 1976—1978. Sverige utfäste sig
under förra året att delta i denna påfyllnad genom att för treårsperioden
1977—1979 bidra med ca 41,8 milj. kr., eller med ca 13,9 milj. kr. under
vart och ett av budgetåren 1977/78—1979/80. Den första inbetalningen
har verkställts.

I förhållande till övriga deltagande länder släpar Sverige efter i sina
inbetalningar till AsDF:s första påfyllnad med omkring ett år. Med hänsyn
till att en andra påfyllnad av fondens resurser förutses inledas år
1979 är det enligt propositionen angeläget att dessförinnan slutföra inbetalningarna
till den första påfyllnaden. I enlighet därmed föreslås att
återstående bidrag till AsDF:s första påfyllnad — sammanlagt ca 27,8
milj. kr. — utbetalas under budgetåret 1978/79.

UU1977/78:10

7

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Avtalet om den nya jordbruksutvecklingsfonden trädde i kraft hösten
1977, och ett första möte med fondens båda styrande organ hölls i
december. Fonden, som tills vidare har sitt säte i Rom, är därmed redo
att inleda sin operativa verksamhet.

Det svenska bidraget till IFAD:s första verksamhetsperiod — som
sannolikt kommer att omfatta tre år — uppgår till 115 milj. kr. och
täcks med medel som anslagits för ändamålet under tidigare budgetår.
Något aktuellt medelsbehov för fonden i fråga föreligger således inte.

Internationellt livsmedelsbistånd

Med hänsyn till Internationella livsmedelsprogrammets (WFP) resursbehov
föreslås i propositionen att Sveriges ordinarie bidrag till WFP,
som under innevarande budgetår uppgår till 55 milj. kr., höjs till 60
milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1978/79—1980/81.

Sverige har enligt förlängningen av 1971 års konvention om livsmedelshjälp
(FAC) åtagit sig att årligen leverera 35 000 ton svenskt vete
som livsmedelshjälp. Åtagandet fullgörs i sin helhet i form av proteinberikat
vetemjöl, som kanaliseras genom WFP. Konventionen i fråga
utlöper den 1 juli i år, och förhandlingar om en ny konvention pågår.
För budgetåret 1978/79 beräknas tills vidare för en ny konvention om
livsmedelshjälp ett medelsbehov på sammanlagt 43 milj. kr., inkl. fraktoch
administrationskostnader.

I enlighet med en FN-rekommendation om ett internationellt beredskapslager
av livsmedel för katastrofinsatser har Sverige åtagit sig att
årligen under treårsperioden 1977/78—1979/80 hålla 40 000 ton svenskt
vete samt vissa andra svenska livsmedelsprodukter i beredskap för akuta
nödhjälpsinsatser. En del av det svenska katastroflagret kan komma att
levereras som proteinberikat mjöl. Med hänsyn till behovet av långfristiga
åtaganden om livsmedelshjälp begärs riksdagens bemyndigande
att utsträcka det svenska åtagandet t. o. m. budgetåret 1980/81. För
budgetåret 1978/79 beräknas ett medelsbehov av sammanlagt 47 milj. kr.
för upphandling, lagring och frakt.

Övriga organisationer

I enlighet med riksdagens beslut uppgår Sveriges bidrag till FN:s flyktingkommissariat
(UNHCR) under innevarande budgetår till 25 milj. kr.
Årsbidragen har tidigare avsett såväl UNHCR:s reguljära program för
flyktingskydd, repatriering och bosättning m. m. som UNHCR:s ledning
och samordning av särskilda och betydligt mer kostnadskrävande
katastrofhjälpsaktioner, som genomförs med hjälp av andra FN-organ
och humanitära organisationer. Dock har under de båda senaste budgetåren
därutöver vissa extrabidrag lämnats ur katastrofreserven samt det
svenska livsmedelslagret, bl. a. för särskilda hjälpinsatser i Angola, Mo -

UU 1977/78:10

8

fambique och södra Afrika i övrigt. Det har således inte i praktiken varit
möjligt att inkludera samtliga svenska bidrag till UNHCR:s särskilda
program i det årliga förhandsbudgeterade bidraget. Det framstår nu som
lämpligt att renodla systemet och lämna samtliga bidrag till UNHCR:s
särskilda program — som alla är av katastrofkaraktär — via katastrofreserven.
Det föreslås mot denna bakgrund att det utfästa årsbidraget om
25 milj. kr. för nästa budgetår enbart kommer det reguljära programmet
till godo och att medel därutöver vid behov ställs till UNHCR:s förfogande
ur katastrofreserven för de särskilda katastrofoperationerna. Vidare
föreslås att Sverige lämnar utfästelser om årsbidrag med 25 milj. kr.
för vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81.

Sveriges bidrag till FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar
(UNRWA) är för innevarande budgetår 35 milj. kr. Med förbehåll för
riksdagens godkännande har för budgetåret 1978/79 utfästs ett bidrag
om 38 milj. kr. I propositionen begärs riksdagens godkännande av denna
utfästelse och bemyndigande att göra utfästelser med lika stora belopp
för de båda därefter följande åren, under förutsättning att UNRWA:s
roll ej väsentligt förändras till följd av den politiska utvecklingen i Mellanöstern.

Det svenska årsbidraget till UNCTAD/GATT:s internationella handelscenter
(ITC) har under budgetåren 1974/75—1977/78 uppgått till
7 milj. kr. per år. För nästa budgetår föreslås ett bidrag med 8 milj. kr.
Vidare begärs riksdagens bemyndigande att utfästa minst samma belopp
för vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81.

För Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) beräknas ett medelsbehov
för budgetåret 1978/79 om 3 025 000 kr., en ökning med ca
450 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

U-landsforskning

Under denna anslagspost sammanförs samtliga bidrag till u-landsforskning
utanför de bilaterala landprogrammen. Större delen avser bidrag
till internationella forskningsprogram. Den särskilda beredningen för ulandsforskning,
SAREC, har för nästa budgetår föreslagit att stödet till
u-landsforskning höjs från 90 till 110 milj. kr. Med hänvisning bl. a. till
förekomsten av reservationsmedel beräknas i propositionen ett medelsbehov
av 100 milj. kr.

Övriga multilaterala bidrag

Som en uppföljning av besluten från FN:s sjätte och sjunde extra
generalförsamlingar samt vid CIEC:s (den s. k. nord/syddialogens) ministermöte
i Paris bör Sverige enligt propositionen ha en viss finansiell
beredskap att medverka i sådana multilaterala åtgärder som kan komma
att aktualiseras i pågående förhandlingar. Det kan t. ex. gälla nya internationella
åtgärder för att öka resursflödet till u-ländema, stöd till verk -

UU 1977/78:10

9

samhet med anknytning till FN:s utvecklingsstrategi eller arbetet för en
ny internationell ekonomisk världsordning. Här nämns bl. a. CIEC:s principbeslut
att inrätta en gemensam fond för buffertlagerfinansiering för att
stabilisera priserna på råvaror liksom det bl. a. i CIEC diskuterade globala
systemet för stabilisering av u-ländernas exportintäkter.

Sverige har tidigare utfäst sig att bidra till subventionskontot för Internationella
valutafondens (IMF) s. k. oljefacilitet med ca 15 milj. kr.
under en fyraårsperiod. Den sista inbetalningen på ca 4 milj. kr. skall
göras under nästa budgetår.

Till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC),
som under år 1977 fick ett särskilt bidrag från denna anslagspost, kan ett
nytt särskilt bidrag väntas bli aktuellt under nästa budgetår.

Sverige kan också komma att behöva lämna bidrag till Afrikanska
utvecklingsfonden (ADF) och till Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)
för att kompensera för kursförluster på tidigare lämnade bidrag, vilkas
värde knutits till guldet eller en bestämd dollarkurs.

Med hänsyn till att förhandlingarna om bidragspåfyllnad för Afrikanska
utvecklingsfonden (ADF) har kommit i gång kan, som tidigare
har redovisats, ett svenskt bidrag bli aktuellt under budgetåret 1978/79.

Under hösten kommer FN att genomföra en konferens om tekniskt
samarbete mellan u-länder (TCDC). Sverige har generellt intagit en
positiv hållning till sådant samarbete, och redan stött olika program för
samverkan mellan u-länderna. Konferensen kan göra det aktuellt att
lämna ytterligare bidrag till denna form av samarbete.

Liksom under tidigare budgetår bör också vissa andra multilaterala
bidrag kunna belasta denna anslagspost som t. ex. årsbidrag till Röda
korsets internationella kommitté och fortsatt stöd till FN:s enhet för
ekonomisk och social information (CESI). Andra exempel är FN:s utbildnings-
och forskningsinstitut (UN1TAR) och FN:s center för transnationella
företag.

Det går vidare inte att utesluta, att multilaterala biståndsorgan kan
komma att behöva extrabidrag för att övervinna likviditetskriser. Den
fortsatta utvecklingen i södra Afrika kan slutligen komma att motivera
extra bidrag till internationella fonder för Zimbabwe och Namibia, som
kan komma att upprättas inom ramen för FN eller på annat sätt.

Inom ramen för det samlade multilaterala anslaget återstår för posten
”Övriga multilaterala bidrag” endast ca 13 milj. kr. Då det med visshet
kan förutses, att detta belopp är för knappt tilltaget för att täcka
väntade behov, kommer medel att få tas i anspråk av ointecknade reservationsmedel.

UU 1977/78:10

10

De beräknade medelsbehoven för nästa budgetår under de olika ovan
redovisade anslagsposterna sammanfattas i följande tablå (med jämförelsetal
för budgetåren 1976/77 och 1977/78):

Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåren 1976/77—1978/79 (milj. kr.)

Motioner

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionen 1977/78: 631 av Nils Hörberg (fp) i vad avser yrkandet
2, nämligen

att riksdagen beslutar anhålla om att regeringen

2. arbetar aktivt för en effektivisering och modernisering av Världsbanken
i stort sett enligt vad som anförts i motionen,

dels motionen 1977/78:1021 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s)
i vad avser yrkandena 2 och 3, nämligen
att riksdagen

2. beslutar att bidraget till Förenta nationernas kapitalutvecklingsfond
för budgetåret 1978/79 skall utgå med 40 milj. kr.,

3. beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen nämns
om att regeringen bör verka för att också andra länder ökar sina bidrag
till FN:s kapitalutvecklingsfond,

dels motionen 1977/78: 1028 av Lars Werner m. fl. (vpk) i vad avser
yrkandet 3, nämligen

att riksdagen uttalar att biståndspolitiken utformas med beaktande av

3. att anslagen till Världsbanken/IDA och Asiatiska utvecklingsfonden
(AsDF) utgår.

Utskottet

I motionen 1021 återfinns två yrkanden avseende FN:s kapitalutvecklingsfond
(UNCDF). I det ena föreslås ett svenskt bidrag till fonden
om 40 milj. kr. under nästa budgetår, dvs. dubbelt så mycket som
föreslås i propositionen. I det andra ingår en uppfordran till regeringen
att verka för att också andra länder ökar sina bidrag till UNCDF.

1976/77 1977/78 1978/79

UNDP, FN:s kapitalutvecklingsfond och
UNFPA
UNICEF
IDA

Regionala utvecklingsbanker
Internationellt livsmedelsbistånd
Övriga organisationer
U-landsforskning
Övriga multilaterala anslag

255.0 313,0 358,0

75.0 85,0 100,0

252.1 413,0 413,0

40,4 63,1 86,9

136,5 140,0 150,0

129,4 69,6 74,0

85.0 90,0 100,0

76,6 16,3 13,1

Summa I 050,0 1 190,0 1 295,0

UU 1977/78:10

11

FN:s kapitalutvecklingsfond, som är underställd styrelsen för FN:s
utvecklingsprogram (UNDP) och i sin nuvarande form fungerat i ca
fem års tid, har sin verksamhet inriktad på de minst utvecklade länderna
och de fattigaste befolkningsgrupperna. Fonden hör t. v. till de
mindre inom FN-systemet och de bidragsgivande i-ländema är alltjämt
mycket få. Som framgår av propositionen uppgick de sammanlagda
bidragen till fonden under år 1977 till knappt 15 milj. dollar. Sveriges
ordinarie bidrag uppgick samtidigt till 20 milj. kr., men i samband med
de svenska åtagandena vid den s. k. nord/syd-dialogen lämnades dessutom
under året ett extra svenskt bidrag till fonden med 10 milj. kr.
Sverige kom därmed att ensamt svara för uppemot 45 % av fondens
samlade bidragstillskott för förra året, vilket i sin tur innebar en högre
bidragsandel där för Sveriges del än i något annat internationellt biståndsorgan.
För de sammanlagt största bidragen till UNCDF genom
åren svarar dock Nederländerna, varefter följer Sverige och Norge.
USA och Schweiz har numera ställt i utsikt sina första bidrag till
UNCDF. De sammanlagda bidragen till fonden under år 1978 väntas
uppgå till ca 18 milj. dollar, varav över 94 % utfästs av sex västliga
i-länder.

Det kan mot angivna bakgrund finnas anledning att inte alltför
snabbt öka de svenska bidragen till kapitalfondens verksamhet och att
i stället så mycket mer verka för att fler i-länder kommer till som stödjare
av fonden. Så sker redan från svensk sida. Också i samband med
de s. k. bidragskonferensema för andra multilaterala biståndsprogram
hävdar Sverige och övriga nordiska länder, vilka i flera av programmen
utgör dominerande bidragsgivare, nödvändigheten av en rättvisare bidragsfördelning
mellan givarländerna.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens
förslag om bidrag med 20 milj. kr. till FN:s kapitalutvecklingsfond och
avstyrker yrkandet i motionen 1021 om fördubblat bidrag till samma
fond.

Samma motions yrkande om påverkan av andra länders inställning
till fonden torde få anses besvarat med vad utskottet ovan anfört.

Världsbanken (IBRD) och Sveriges bidrag till den världsbanksanknutna
Internationella utvecklingsfonden (IDA) berörs i två motioner.

I motionen 1028 föreslås att inget bidrag ges till Världsbanken/ID A.

I motionen 631 påyrkas åtgärder från regeringens sida för en effektivisering
och modernisering av Världsbanken, bl. a. med avseende på
röstfördelningen inom banken och på sättet för kapitaltillskott till banken.

Yrkandet i motionen 1028 om inställt bidrag till Världsbanken/IDA
torde endast avse det i detta sammanhang aktuella svenska bidraget till
Internationella utvecklingsfonden på ca 413 milj. kr. I samband med

UU 1977/78:10

12

slutförandet våren 1977 av de internationella förhandlingarna om den
femte påfyllnaden av IDA:s resurser utlovade Sverige bidrag med totalt
1 239,1 milj. kr., att fördelas med ca 413 milj. kr. på vart och ett
av de tre budgetåren 1977/78—1979/80. Sveriges anslutning till överenskommelsen
i fråga godkändes av riksdagen. Det är givet att Sverige
skall infria detta åtagande. Följaktligen avstyrks det aktuella yrkandet
i motionen 1028.

I motionen 631 pläderas för ett svenskt agerande i syfte att effektivisera
och modernisera Världsbanken i olika hänseenden. Motionären
vill bl. a. förändra röstningsreglerna inom banken, som han betecknar
som orimliga, och få till stånd automatiska, regelbundna och i förväg
fastställda kapitaltillskott till banken.

Det är oklart huruvida motionären därmed avser såväl Världsbanken
som den till Världsbanken anknutna utvecklingsfonden. Banken och
fonden styrs emellertid av samma organ och i stort sett gäller samma
röstfördelningsregler för båda.

Motionären önskar ett kraftigt ökat inflytande för låntagarländerna
och en i motsvarande grad minskad dominans för långivarländema.

Frågan om en ändrad fördelning av röstförhållandet inom Världsbanksgruppen
till förmån för utvecklingsländerna har länge drivits från
svensk sida. Utskottet gav en redogörelse härför i sitt fjolårsbetänkande
(UU 1976/77:17) om utvecklingssamarbetet. Också av den proposition
som nu behandlas framgår detta. De svenska ansträngningarna, som
fått stöd av övriga nordiska länder, har så till vida haft framgång som
Världsbankens ledning fått i uppdrag att se över röstfördelningen i såväl
banken som IDA, med särskilt beaktande av u-ländernas krav på större
inflytande. Översynen skall företas i samband med en allmän utredning
av Världsbankens framtida roll och kapitalbehov.

Det i motionen likaså aktualiserade förslaget om automatiska, regelbundna
och i förväg fastställda kapitaltillskott till banken och en i anslutning
därtill framförd tanke på någon form av internationell beskattning
måste i dagens läge bedömas som svårgenomförbara. Varje beslut
om nya kapitaltillskott, vare sig det gäller Världsbanken som sådan eller
Internationella utvecklingsfonden, föregås av långa och svåra förhandlingar.
Detta hindrar givetvis inte att ansträngningar görs, vilket även
sker från svensk sida, att förmå så många länder som möjligt att ta på
sig mera långsiktiga förpliktelser gentemot olika internationella biståndsorgan.

I sammanhanget är dock att märka att inga svenska biståndsmedel går
till Världsbanken, däremot till IDA. Världsbankens utlåning, som till
skillnad från IDA:s sker på kommersiella villkor, finansieras genom lån
som tas upp på den internationella kapitalmarknaden, varvid det kapital
som medlemsländerna har satsat i banken utgör garantikapital. Riksdagen
bemyndigade i fjol regeringen (prop. 1976/77: 86, FiU 1976/77:18,

UU1977/78:10

13

rskr 198) att öka Sveriges kapitalinsats i Världsbanken, och insatsbeloppet
i fråga erlades liksom tidigare av riksbanken.

Ifrågavarande yrkande i motionen 631 torde därmed få anses besvarat.

I motionen 1028 har även föreslagits att något svenskt bidrag till
Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) inte skall utgå.

Som framgår av propositionen åtog sig Sverige förra året att delta i
den första påfyllnaden av AsDF:s resurser med sammanlagt ca 41,8
milj. kr. under treårsperioden 1977/78—1979/80, dvs. med ca 13,9 milj.
kr. under vart och ett av budgetåren i fråga. Då Sverige i förhållande till
andra deltagare i påfyllnaden släpar efter i sina utbetalningar med ca
ett år och eftersom förhandlingar om en andra påfyllnad väntas bli inledda
nästa år, föreslås i propositionen att hela den återstående delen av
det utfästa bidraget, dvs. ca 27,8 milj. kr., utbetalas under budgetåret
1978/79. Riksdagen godkände i fjol den gjorda utfästelsen beträffande
första påfyllnadsperioden. Mot denna bakgrund avstyrks ifrågavarande
delyrkande i motionen 1028 och tillstyrks propositionens förslag.

Som utskottet påpekade i fjolårets biståndsbetänkande (UU 1976/77:
17), övertogs under hösten 1976 Sydvietnams medlemskap i den asiatiska
utvecklingsbanken och -fonden av det återförenade Vietnam. I Laos har
efter Indokinakrigets slut bankens verksamhet återupptagits. Sverige har
genom sitt stärkta engagemang i banken och fonden å sin sida fått vidgade
möjligheter att även inom detta forum verka för ökat återuppbyggnads-
och utvecklingsbistånd till dessa länder, med vilka Sverige har ett
betydande direkt utvecklingssamarbete. I likhet med i fjol vill utskottet
även framhålla att banken de senaste åren lagt ökad vikt vid biståndsgivning
för jordbruksändamål och för sociala ändamål.

Utskottet tillstyrker övriga förslag i förevarande avsnitt av budgetpropositionen
och hemställer sålunda

1. att riksdagen beträffande Världsbankens röstregler m. m. förklarar
motionen 1977/78: 631, yrkandet 2, besvarad med vad
utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande bidrag till FN:s kapitalutvecklingsfond
(UNCDF), med avslag på motionen 1977/78: 1021, yrkandet
2, godkänner vad föredragande statsrådet har förordat,

3. att riksdagen beträffande andra länders bidrag till FN:s kapitalutvecklingsfond
(UNCDF) förklarar motionen 1977/78:
1021, yrkandet 3, besvarad med vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande bidrag till Internationella utvecklingsfonden
(IDA) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF), med
avslag på motionen 1977/78: 1028, yrkandet 3, godkänner vad
föredragande statsrådet har förordat,

UU1977/78:10

14

5. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för multilateralt
utvecklingssamarbete som förordas i budgetpropositionen och
bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
gentemot internationella utvecklingsprogram i övrigt som anges
i budgetpropositionen,

6. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till
Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1978/
79 anvisar ett reservationsanslag av 1 295 000 000 kr.

3. Bilateralt utvecklingssamarbete (C 2)

3.1 Allmänt (anslagsram, länderfördelning m. m.)

Propositionen (s. 35—72)

Förevarande anslag (C 2) föreslås för budgetåret 1978/79 uppgå till
ca 2 464,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med 196,4 milj. kr. i förhållande
till motsvarande anslag under innevarande budgetår.

Medlen tas i anspråk för långsiktigt utvecklingsamarbete med enskilda
länder, stöd till befrielserörelser i södra Afrika, andra humanitära insatser
i södra Afrika och Latinamerika, katastrofhjälp, bidrag till enskilda organisationer
och viss övrig verksamhet sammanförd under rubriken Särskilda
program.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår föreslog SIDA en höjning
av detta anslag med 660 milj. kr. till 2 928 milj. kr., varav en ofördelad
beredskapsreserv på 353 milj. kr. för insatser som under budgetåret
kan aktualiseras i vissa länder, bl. a. i södra Afrika.

Den beräknade medelsfördelningen under anslaget på mottagarländer
och andra ändamål enligt SIDArs resp. regeringens förslag framgår av
följande översiktstabell:

Bilateralt bistånd budgetåren 1977/78—1978/79

Fördelning på mottagarländer och andra ändamål.

Land Medelsram SIDA:s Medelsram

petita Förslag

1977/78 1978/79 1978/79

milj. kr. milj. kr. milj. kr.

Angola	50	60	60
Bangladesh	110	125	115
Botswana	50	60	55
Cuba	35	30	30
Etiopien	70	70	70
Guinea-Bissau	50	55	50
Indien	240	300	270
Kap Verde	20	20	20
Kenya	80	90	90
Laos	35	40	40

UU 1977/78:10

15

Land	Medelsram 1977/78	SIDA:s petita 1978/79	Medelsram Förslag 1978/79
	milj. kr.	milj. kr.	mil\ kr.
Lesotho	10	12	12
Mozambique	100	115	115
Pakistan	30	40	40
Portugal	40	40	40
Somalia	15	1	15
Sri Lanka	70	85	80
Swaziland	10	10	10
Tanzania	270	310	310
Tunisien	40	30	30
Vietnam	350	400	380
Zambia	80	95	95
EAC	15	1	15
Flyktingar, befrielserörelser m. m., södra Afrika	60“	100	85
Humanitärt bistånd, Latinamerika	18	21	21
Katastrofer m. m.	147,63	161,7	70,9
Enskilda organisationer	70	90	90
Särskilda program	185	215	195
Biståndskontor	17,4	<	20,7
Ofördelad reserv	—	353	40
	2 268,0	2 927,7	2 464,6

1 SIDA har räknat med att kostnader härför skall tas ur den ofördelade
reserven.

2 Därav har 25 milj. kr. tagits från anslagsposten Katastrofer m. m.

3 25 milj. kr. har överförts till Flyktingar, befrielserörelser m. m., södra
Afrika.

4 SIDA har förutsatt att samtliga kostnader för biståndskontoren skall bestridas
med medel från anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA).

Minskningen i förhållande till SIDA:s förslag går i första hand ut
över den ofördelade reserv som SIDA upptagit och posten Katastrofer
m. m. Av den ofördelade reserven kvarstår ett belopp på 40 milj. kr.
med tanke på den till senare i år aviserade propositionen om utvecklingssamarbetets
framtida utformning.

Motioner

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionen 1977/78: 1021 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s)

1 vad avser yrkandena 1,4 och 16, nämligen

att riksdagen

1. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om riktlinjerna
för den svenska u-landspolitiken,

4. beslutar att till anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete (C 2.
Utrikesdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 1 000 000 kr. minskat reservationsanslag av

2 463 558 000 kr.,

UU 1977/78:10

16

16. beslutar avslå regeringens förslag om en ofördelad reserv av
40 000 000 kr. under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete,

dels motionen 1977/78:1028 av Lars Werner m. fl. (vpk) i vad avser
yrkandena 1,2,5 och 6, nämligen

att riksdagen uttalar att biståndspolitiken utformas med beaktande av

1. att biståndet till Indien, Bangladesh, Zambia, Kenya, Sri Lanka,
Lesotho och Pakistan hålls på oförändrad nivå,

2. att Indien, Bangladesh, Zambia, Kenya, Sri Lanka, Lesotho, Swaziland,
Tunisien och Pakistan successivt avvecklas som svenska programländer,

5. att de resurser som frigörs genom bifall till yrkandena 1, 2, 3 och 4
används till ökat stöd åt anti-imperialistiska rörelser, flyktingar i Afrika
och Latinamerika, progressiva regimer och socialistiska stater i tredje
världen,

6. att stöd ges till progressiva och socialistiska länder i tredje världen
i deras strävanden att utveckla en egen teknik anpassad efter deras behov
och förutsättningar.

Utskottet

I motionen 1021 föreslås bl. a. att riksdagen ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om riktlinjerna för den svenska u-landspolitiken.
I motionen ifrågasätts om regeringens förslag i årets budgetproposition
i alla delar står i full överensstämmelse med de av riksdagen
antagna riktlinjerna. Särskilt pekas på att ett 20-tal länder numera
behandlas som programländer, något som enligt motionen knappast
stämmer med principen om koncentration i ländervalet. Här erinras
om biståndspolitiska utredningens (SOU 1977: 13) uttalande att
antalet programländer bör utökas endast med stor försiktighet. I motionen
betonas även nödvändigheten av att kontinuerligt pröva både
valet av programländer och biståndets omfattning för de olika länderna.
Det är inte rimligt att ett land som en gång förts till kategorin programländer
för alltid skall erhålla oförändrat eller höjt bistånd. Det måste
också vara möjligt att trappa ned biståndsinsatserna för enskilda mottagarländer,
heter det vidare i motionen 1021.

Med anledning av vad som anförs i motionen 1021 angående tilllämpningen
av gällande riktlinjer på biståndets länderfördelning m. m.
vill utskottet erinra om att årets budgetproposition inte aktualiserat
någon vidgning av länderkretsen för långsiktigt utvecklingssamarbete
med Sverige. Samtliga de samarbetsländer som motionen åsyftar har
under en följd av år varit mottagare av direkt svenskt bistånd, antingen
i form av reguljärt utvecklingsbistånd eller av katastrof- eller
humanitärt bistånd.

För att skapa ett bättre underlag för långsiktig planering hos såväl

UU 1977/78:10

17

mottagar- som givarland biträdde riksdagen i fjol ett förslag att treåriga
biståndsutfästelser, vilka förut varit förbehållna de s. k. programländerna,
i fortsättningen även skulle kunna göras gentemot ett antal
övriga länder med vilka Sverige redan hade ett biståndssamarbete som
kunde förutses fortgå under en längre period. Utskottet konstaterade i
detta sammanhang (UU 1976/77: 17) att förslaget överensstämde med
de av riksdagen år 1970 stadfästa principerna för ländervalet och att
samtliga de ifrågavarande länderna väl torde motsvara de kriterier som
riksdagen förut angivit. De ytterligare länder som — vid sidan av programländerna
— genom statsmakternas beslut i fjol kom i åtnjutande
av långsiktiga biståndsutfästelser från svensk sida var Angola, Kap
Verde, Laos, Lesotho, Pakistan, Portugal och Swaziland, däremot inte
Somalia.

Utskottet har i och för sig inget att erinra mot motionens påpekande
om behovet av en kontinuerlig prövning av såväl ländervalet som omfattningen
av biståndet till olika länder. Emellertid sker ju sådan prövning
både i samband med SIDArs årliga anslagsframställningar och i
den fortsatta budgetbehandlingen liksom i samband med riksdagens
ställningstaganden till regeringsförslag och motioner.

Vad beträffar omfattningen av biståndet till enskilda länder — en
fråga till vilken utskottet återkommer i det följande — vill utskottet
göra det allmänna konstaterandet att regeringens förslag nära ansluter
sig till SIDA:s förslag men att i en del fall vissa nerjusteringar fått
göras, främst till följd av att i propositionen räknats med en snävare
total medelsram än SIDA gjorde i sin anslagsframställning. Ett utmärkande
drag är dock att tonvikten vid de s. k. frontstaterna i södra
Afrika bibehållits.

Till principfrågorna om länderval, länderkoncentration etc. torde
riksdagen få anledning att ta förnyad ställning när den aviserade propositionen
om utvecklingssamarbetets framtida utformning blivit framlagd
senare i vår.

Ifrågavarande yrkande i motionen 1021 torde därmed få anses besvarat.

I motionen 1028 yrkas bl. a. att biståndet till vissa länder (Indien,
Bangladesh, Zambia, Kenya, Sri Lanka, Lesotho, Pakistan) skall hållas
på oförändrad nivå under nästa budgetår och att dessa länder och två
länder därutöver (Swaziland och Tunisien) successivt skall avvecklas
som svenska programländer. I samma motion yrkas vidare att de resurser
som frigörs till följd av oförändrat eller avvecklat bistånd till de
nämnda länderna och genom bifall till yrkanden i samma motion, vilka
behandlas dels i avsnitt 2 (Bidrag till internationella biståndsprogram)
ovan och i avsnitt 3.2 (Samarbete med enskilda länder m. m.) nedan
skall användas till ökat stöd åt anti-imperialistiska rörelser, flyktingar

2 Riksdagen 1977/78. 9 sami. Nr 10

UU1977/78:10

18

i Afrika och Latinamerika, progressiva regimer och socialistiska stater
i tredje världen.

Likartade motionsyrkanden, som siktar till en genomgripande omläggning
av biståndets inriktning, har förut behandlats av utskottet (jfr
UU 1975/76: 14, UU 1976/77: 17) och avslagits av riksdagen. Hänvisning
har därvid gjorts till de principer för valet av mottagarländer för
svenskt bistånd som fastställdes av 1970 års riksdag och som alltsedan
dess varit vägledande för länderinriktningen av det utbyggda utvecklingssamarbetet.
Särskilt har utskottet därvid erinrat om riksdagens uttalanden
år 1970 att den svenska biståndspolitikens målsättningar är
möjliga att uppnå i länder med olika politiska och ekonomiska system
och att en långsiktig planering av biståndsinsatserna under alla förhållanden
är nödvändig.

Dessa grundsatser har heller inte ifrågasatts av den biståndspolitiska
utredningen (SOU 1977:13). Däremot har utredningen vidareutvecklat
de principer som bör vara vägledande för det framtida valet av programländer
m. m. Riksdagen torde senare i år få anledning ta ställning
till sistnämnda principfrågor, när den aviserade särskilda propositionen
om utvecklingssamarbetets framtida utformning har framlagts.

Mot denna bakgrund avstyrks ifrågavarande yrkanden i motionen
1028. Biståndet till flera av de i motionen 1028 uppräknade länderna,
befrielserörelserna m. m. behandlas närmare nedan under respektive
betänkandeavsnitt och då med anledning av andra och mer specifika
motionsyrkanden därom. Beträffande biståndet till Tunisien konstaterar
utskottet att beslut om en successiv avveckling togs redan för ett par år
sedan (jfr UU 1975/76: 14).

I ett ytterligare yrkande i motionen 1028 föreslås att stöd ges till progressiva
och socialistiska u-länder i deras strävanden att utveckla en
egen teknik anpassad efter deras behov och förutsättningar. Yrkandet
i fråga avstyrks av motsvarande skäl som de sist behandlade yrkandena
i samma motion. Vad beträffar svenskt stöd till framtagning och utveckling
av en u-landsanpassad teknologi hänvisar utskottet till vad som
anfördes härom i fjolårets biståndsbetänkande (UU 1976/77: 17). Utskottet
hänvisade i detta sammanhang till den nya industribiståndsutredning
som förutskickades i fjolårets budgetproposition. Denna har
sedermera slutförts och dess betänkande gjorts till föremål för remissbehandling.
Denna fråga torde höra till dem som kommer att behandlas
i den aviserade särpropositionen om utvecklingssamarbetets framtida
utformning.

I motionen 1021 föreslås även att riksdagen fastställer nästa budgetårs
samlade anslag för bilateralt utvecklingssamarbete (C 2) till ett belopp
av 2 463 558 kr., dvs. ett belopp som är 1 milj. kr. lägre än vad

UU 1977/78:10

19

regeringen i budgetpropositionen föreslagit för samma ändamål. En
motsvarande höjning har i samma motion föreslagits beträffande regeringens
beräkning av nästa års anslag för u-landsinformation (C 3).

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av medelsbehovet för
anslaget C 2 och avstyrker därför det nu aktuella yrkandet i motionen
1021.

I ett ytterligare yrkande i motionen 1021 föreslås att riksdagen avslår
regeringens beräkning av en ofördelad reserv om 40 milj. kr. under
förevarande anslag. Motionen utgår från att beloppet avser den fond
för industriellt samarbete med u-länderna som industribiståndsutredningen
har föreslagit i sitt betänkande (SOU 1977: 77), och det betecknas
som anmärkningsvärt att regeringen redan i budgetpropositionen
reserverar medel för förslaget med tanke på att remissbehandlingen av
betänkandet inte var avslutad när budgetpropositionen presenterades
för riksdagen.

Utskottet, som finner det rimligt att regeringen i budgetförslaget reserverar
medel som kan komma att behöva tas i anspråk under nästa
budgetår med anledning av den aviserade propositionen om utvecklingssamarbetets
framtida utformning, tillstyrker regeringens förslag om en
tills vidare ofördelad reserv om 40 milj. kr. och avstyrker därför det nu
aktuella yrkandet i motionen 1021. Utskottet har därmed inte föregripit
sitt ställningstagande till frågan om den framtida utformningen
av Sveriges samarbete med u-ländema på industriområdet eller sättet
för finansiering av detta.

3.2 Bundet bistånd och upphandling i Sverige
Propositionen (s. 38—39)

Med bundet svenskt bistånd avses gåvobistånd i form av varor och
tjänster som genom beslut av regeringen — eller i vissa fall SIDA — är
förhandsbestämt till upphandling i Sverige.

Bundet bistånd lämnas budgetåret 1977/78 inom landramar till 13
mottagarländer. Därutöver inräknas katastrofbistånd och bidrag till internationella
livsmedelsprogram i det bundna biståndet. Målbeloppet för
det bundna biståndet är enligt riksdagens beslut 500 milj. kr. för innevarande
budgetår, 1977/78, dvs. ca 14 % av de totala biståndsanslagen.

I avvaktan på den aviserade propositionen om utvecklingssamarbetets
framtida utformning vill biståndsministern inte f. n. aktualisera någon
genomgripande ändring i den hittills tillämpade politiken. Sveriges ansträngda
ekonomiska läge gör det emellertid angeläget med en ökad
biståndsfinansierad upphandling inom landet. Det bundna biståndet föreslås
under nästa budgetår uppgå till 675 milj. kr., vilket innebär en ökning
med 175 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

UU 1977/78:10

20

Motion

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1977/78: 1028 av
Lars Werner m. fl. (vpk) i vad avser yrkandet 4, nämligen

att riksdagen uttalar att biståndspolitiken utformas med beaktande av

4. att inköp av livsmedel i Sverige och s. k. bundet bistånd ej skall
belasta biståndsbudgeten.

Utskottet

I motionen 1028 yrkas bl. a. att inköp av livsmedel i Sverige och annat
s. k. bundet bistånd ej skall belasta biståndsbudgeten. Yrkandet i
fråga är kopplat till ett annat yrkande i samma motion, vilket behandlats
och avstyrkts ovan under avsnitt 3.1.

Det nu aktuella yrkandet synes oklart och delvis självmotsägande. Den
del av biståndet som är bunden till upphandling av varor och tjänster i
Sverige utgör ingen fristående anslagspost vars resurser kan frigöras och
omdisponeras på det sätt som motionärerna förutsätter i det förut under
3.1 behandlade yrkandet. Det rör sig här i stället om ett målbelopp för
den del av biståndsanslagen som av sysselsättnings- och betalningsbalansskäl
anses böra knytas till leverans av svenska varor och tjänster.

En del av det importbistånd som inom ramen för fastställda landramar
utgår till vissa mottagarländer binds till upphandling i Sverige. I begreppet
bundet bistånd och i målbeloppet därför inräknas vidare katastrofbiståndet
och bidragen till internationella livsmedelsprogram. De senare
utgår till största delen in natura. Det bundna biståndet redovisas därför i
propositionen i sina enskildheter under såväl det multilaterala biståndsanslaget
(C 1) som det bilaterala (C 2) och återfinns under det senare
fördelat på en rad länder, hjälporganisationer m. m.

Sammantagna har dessa ändamål för innevarande budgetår beräknats
till 500 milj. kr., medan det sålunda bundna biståndet under nästa budgetår
beräknas uppgå till 675 milj. kr.

Det synes utskottet naturligt att i princip allt offentligt bistånd, och
följaktligen även sådant som i angivna utsträckning är förhandsbundet
till upphandling i Sverige, ingår i biståndsbudgeten.

Yrkandet i fråga avstyrks därför.

Till principfrågan om s. k. biståndsbindning torde utskottet få anledning
återkomma i samband med behandlingen av den aviserade särpropositionen
om biståndspolitikens framtida utformning.

3.3 Biståndsviilkor och skuldavskrivning
Propositionen (s. 39—41)

Av det för innevarande budgetår avtalade totalbeloppet för utvecklingssamarbete
med enskilda länder lämnas 98 % sorn gåva. Återstoden

UU1977/78:10

21

ges som räntefria 50-årskrediter med 10 års amorteringsfri period och
avser en mindre del av biståndet till Cuba, Tunisien och Zambia. Därtill
lämnas 25 milj. kr. som betalningsbalansstöd till Portugal i form av
en kredit (prop. 1977/78: 35, FiU 1977/78: 12, rskr 1977/78: 68).

Efter beslut av 1972 och 1974 års riksdagar har regeringen möjlighet
att efter prövning i varje enskilt fall bevilja avskrivning av skuldtjänstema
(amortering och ränta) på utvecklingskrediter. Regeringen har enligt beslut
av 1975/76 års riksdag (UU 1975/76: 14, rskr 1975/76: 349) vidare
möjlighet att inom ramen för en internationell överenskommelse göra
utfästelse om avskrivning av återstående kapitalskuld och förfallna räntor
på utvecklingskrediter avseende samtliga u-länder, som enligt FN:s definition
hör till de minst utvecklade eller till de hårdast drabbade av den
internationella prisutvecklingen.

U-ländernas skuldproblem var en av huvudfrågorna vid konferensen
om internationellt ekonomiskt samarbete (CIEC). Någon allmän överenskommelse
om skuldlättnad visade sig där inte möjlig att uppnå. Däremot
träffades i samband med konferensens avslutande ministermöte i
maj—juni förra året en överenskommelse om en särskild biståndsaktion
om ca 1 miljard dollar till förmån för de fattigare u-länderna. Som bidrag
till denna aktion utfäste Sverige bl. a., med förbehåll för riksdagens godkännande,
en avskrivning av skuldtjänster på svenska utvecklingskrediter
för femårsperioden 1977/78—1981/82 till länder inom kategorierna minst
utvecklade eller hårdast drabbade. Utfästelsen avsåg skuldtjänster till ett
belopp av ca 120 milj. kr. och gällde Bangladesh, Botswana, Etiopien,
Indien, Kenya, Pakistan, Sudan och Tanzania.

Vid möte med FN:s generalförsamlings andra kommitté i oktober 1977
utvidgades nyssnämnda svenska åtagande och utfästes, med förbehåll för
riksdagens godkännande, att hela skulden på de svenska utvecklingskrediter
som lämnats de u-länder som hör till de minst utvecklade eller
hårdast drabbade skulle avskrivas.

Åtagandet omfattar de förut nämnda åtta länderna, och det sammanlagda
kreditbeloppet, som väntas vara till fullo utbetalat vid utgången av
innevarande budgetår, uppgår till 1 097 milj. kr.

Också Östafrikanska post- och telebolagets kapitalskuld till Sverige
på 27 milj. kr. bör enligt propositionen avskrivas, med hänsyn till att
bolaget i praktiken upphört att fungera som regionalt organ och dess
funktioner övertagits av medlemsländerna. Någon avskrivning av krediterna
till Östafrikanska utvecklingsbanken, vars verksamhet fortsätter
som tidigare, aktualiseras däremot inte.

Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att regeringen bemyndigas
avskriva den per den 30 juni 1978 utestående kapitalskulden och
eventuellt förfallna räntor på svenska utvecklingskrediter avseende Bangladesh,
Botswana, Etiopien, Indien, Kenya, Pakistan, Sudan och Tanzania
samt Östafrikanska post- och telebolaget och att omvandla eventuella
outnyttjade medel på dessa krediter till gåva.

UU1977/78:10

22

Utskottet

Såsom närmare framgår av referatet ovan, utfäste sig Sverige i FN
under höstens generalförsamling, med förbehåll för riksdagens godkännande,
att avskriva hela den återstående skulden på de svenska utvecklingskrediter
som lämnats de u-länder som hör till de minst utvecklade
eller de av den ekonomiska krisen hårdast drabbade. Enligt
propositionen omfattar åtagandet, som avser åtta länder (Bangladesh,
Botswana, Etiopien, Indien, Kenya, Pakistan, Sudan och Tanzania), ett
sammanlagt kreditbelopp av 1 097 milj. kr. Därutöver bör enligt propositionen
en kapitalskuld på 27 milj. kr. hos Östafrikanska post- och telebolaget
till Sverige avskrivas, sedan bolaget i samband med den Östafrikanska
gemenskapens (EAC) pågående upplösning upphört att fungera
som regionalt organ. Mot denna bakgrund begärs riksdagens bemyndigande
att avskriva den vid kommande budgetårsskifte utestående
kapitalskulden och eventuellt förfallna räntor på svenska utvecklingskrediter
avseende de ovan nämnda åtta länderna samt Östafrikanska
post- och telebolaget och att omvandla outnyttjade medel på dessa krediter
till gåva.

Utskottet, som konstaterar att Sverige tidigare på årsvis basis avskrivit
amorteringarna, räntorna och de administrativa avgifterna på utvecklingskrediter
avseende de åtta nämnda länderna till ett sammanlagt
värde av ca 46,7 milj. kr., tillstyrker att det nu begärda avskrivningsbemyndigandet
lämnas. Utskottet har anledning utgå från att regeringen
också fortsättningsvis — i bilaterala såväl som i multilaterala
sammanhang — verkar för att även andra länder vidtar motsvarande
åtgärder för att lätta u-ländemas alltmer tryckande skuldbörda.

3.4 Samarbete med enskilda länder m. m.

Propositionen (s. 41—61)

I propositionen redogörs närmare för pågående och planerat utvecklingssamarbete
m. m. med Angola, Bangladesh, Botswana, Cuba, Etiopien,
Guinea-Bissau, Kap Verde, Kenya, Laos, Lesotho, Mojambique,
Pakistan, Portugal, Somalia, Sri Lanka, Swaziland, Tanzania, Tunisien,
Vietnam och Zambia samt med den under upplösning varande Östafrikanska
gemenskapen (EAC). — Nuvarande och för nästa år föreslagna
medelsramar för länderna i fråga samt EAC framgår av den under avsnitt
3.1 återgivna tablån.

Motioner

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionen 1977/78: 529 av Anders Björck m. fl. (m) i vad avser
yrkandet 1, nämligen

UU1977/78:10

23

I. att riksdagen beslutar att en omprövning sker av det i juli 1977
ingångna biståndsavtalet med Cuba med anledning av den fortsatta kubanska
inblandningen i Afrika enligt vad som anförts i motionen,

dels motionen 1977/78: 1021 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s)
i vad avser yrkandena 7—14, nämligen
att riksdagen

7. beslutar att biståndet till Angola för budgetåret 1978/79 skall utgå
med 70 milj. kr.,

8. beslutar att biståndet till Mogambique för budgetåret 1978/79 skall
utgå med 125 milj. kr.,

9. beslutar att biståndet till Botswana för budgetåret 1978/79 skall
utgå med 60 milj. kr.,

10. beslutar att biståndet till Kap Verde för budgetåret 1978/79 skall
utgå med 25 milj. kr.,

II. beslutar att biståndet till Guinea-Bissau för budgetåret 1978/79
skall utgå med 55 milj. kr.,

12. beslutar att biståndet till Cuba för budgetåret 1978/79 skall utgå
med 70 milj. kr.,

13. beslutar att biståndet till Kenya för budgetåret 1978/79 skall utgå
med 80 milj. kr.,

14. beslutar att biståndet till Pakistan för budgetåret 1978/79 skall
utgå med 30 milj. kr.,

dels motionen 1977/78: 1025 av Ingrid Sundberg m. fl. (m), vari
hemställs

att riksdagen anhåller

1. att regeringen, innan nytt avtal tecknas med Vietnam om slutförandet
av Bai Bang-projektet, för riksdagen redovisar vilka medel
som kommer att ställas till förfogande för projektet och att ett tak sätts
för dessa ytterligare medel,

2. att regeringen för riksdagen redovisar avsikten med förstudier för
projekt avseende bl. a. stålindustri och varv i Vietnam,

dels motionen 1977/78: 1480 av Fritz Börjesson (c), vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna att regeringen
måtte pröva att anslaget till Cuba under Bilateralt utvecklingssamarbete
icke måtte fortsätta efter utgången av budgetåret 1978/79,

dels motionen 1977/78: 1482 av Carl-Wilhelm Lothigius (m), vari
hemställs

att riksdagen hemställer hos regeringen att snarast upphöra med biståndsverksamhet
till Etiopien.

UU 1977/78:10

24

Utskottet

Angola

I motionen 1021 föreslås att biståndet till Angola för budgetåret
1978/79 skall utgå med 70 milj. kr. Medelsramen för Angola är under
innevarande budgetår 50 milj. kr. Såväl SIDA som regeringen har för
nästa budgetår föreslagit en medelsram på 60 milj. kr. för Angola.

I fjolårets riksdagsbeslut om utvecklingssamarbetet (UU 1976/77: 17)
förutskickades att diskussioner skulle inledas med Angola om ett fastare
samarbete, syftande till ekonomisk och social utveckling, sedan de
akuta hjälpbehoven i samband med inbördeskriget där blivit tillgodosedda.
Av årets budgetproposition framgår att ett långsiktigt utvecklingssamarbete
förutses kunna komma i gång med Angola under kalenderåret
1978. Enligt vad utskottet erfarit har förhandlingarna härom
blivit fördröjda på grund av olika svårigheter på angolansk sida. Huvuddelen
av nuvarande medelsram torde därför komma att utnyttjas i form
av importstöd. Avsevärda reservationer väntas uppstå inom landramen.

Mot denna bakgrund tillstyrks propositionens förslag angående bistånd
till Angola och avstyrks ifrågavarande yrkande i motionen 1021.

Botswana

I motionen 1021 föreslås att biståndet till Botswana för budgetåret
1978/79 skall utgå med 60 milj. kr.

I propositionen har för nästa budgetår föreslagits en medelsram på
55 milj. kr. Medelsramen för innevarande budgetår är 50 milj. kr.

Sverige är en av de största biståndsgivarna till Botswana och finansierade
budgetåret 1976/77 ca 17 % av den botswanska utvecklingsbudgeten.
Medelsramen skall även ses mot bakgrund av landets ringa befolkning
(ca 700 000 invånare år 1976).

Som framgår av propositionen har ett extra bidrag om 5 milj. kr.
lämnats Botswana under innevarande budgetår som svar på en FNappell
om internationella bidrag till Botswanas utgifter för flyktingar,
främst från Zimbabwe (Rhodesia), och för andra särskilda åtgärder med
anledning av landets utsatta läge i södra Afrika. Också till FN:s flyktingkommissariats
insatser för flyktingar i de s. k. frontstatema, till
vilka Botswana hör, har Sverige lämnat bidrag. Även under 1978/79
kan sådana extra bidrag bli aktuella.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag om bistånd
till Botswana och avstyrker ifrågavarande yrkande i motionen
1021.

Cuba

Det svenska utvecklingssamarbetet med Cuba är föremål för yrkanden
i tre motioner.

UU 1977/78:10

25

I motionen 529 påyrkas en omprövning av det i juli 1977 ingångna
biståndsavtalet på grund av den fortsatta kubanska inblandningen i
Afrika. Syftet med yrkandet är att biståndet till Cuba skall avvecklas
så snabbt som möjligt. Enligt motionärerna bör regeringen ta upp förnyade
förhandlingar med Cuba och klargöra att en fortsättning av den
kubanska inblandningspolitiken leder till att avtalet måste sägas upp
från svensk sida.

Också i motionen 1480 framförs ett yrkande av likartad innebörd,
nämligen att biståndet till Cuba måtte upphöra efter utgången av budgetåret
1978/79. Även i detta fall är det Cubas militära engagemang
som motiverar yrkandet.

I motionen 1021 åter föreslås att biståndet till Cuba under nästa budgetår
skall uppgå till 70 milj. kr., dvs. 40 milj. kr. mer än vad som
föreslås i propositionen. Motionärerna erinrar bl. a. om att nedskärningen
av biståndet till Cuba fått till följd att angelägna projekt fått
inställas eller senareläggas samt att Cubas utvecklingssträvanden ligger
väl i linje med de av riksdagen beslutade biståndspolitiska målen.

I budgetpropositionen beräknas landramen för Cuba under nästa budgetår
till 30 milj. kr. och för budgetåret 1979/80 till ett lika stort belopp.
Detta sker i enlighet med riksdagens beslut förra året (UU 1976/77: 17,
rskr 248), då landramen för innevarande budgetår fastställdes till 35
milj. kr. och planeringsramen för de båda följande budgetåren till sammanlagt
60 milj. kr. Detta bekräftades i juli 1977 genom ett treårigt
biståndsavtal om sammanlagt 95 milj. kr. avseende budgetåren 1977/78
—1979/80.

Fjolårets riksdagsbeslut härom togs i sin tur mot bakgrund av riksdagens
beslut år 1976 (UU 1975/76: 14, rskr 349) att med hänvisning
till det betydande ekonomiska framåtskridande som skett i Cuba låta
successivt avveckla biståndet dit, något som skulle ske samtidigt med
att innebörden av ett bredare kulturellt och handelspolitiskt samarbete
klargjordes.

Utöver landramen för Cuba avsattes i fjol 5 milj. kr. från anslagsposten
Särskilda program för att underlätta det bredare samarbete varom
talades i 1976 års riksdagsbeslut. Under förutsättning av framgång med
detta försök att använda biståndsmedel för att främja ett bredare samarbete
förutskickas det i propositionen att medel ur anslagsposten
Särskilda program skall kunna tas i anspråk också under budgetåret
1978/79 (se vidare härom vid punkten 3.10 Särskilda program).

Utskottet konstaterar att förslagen i budgetpropositionen angående
samarbetet med Cuba står i överensstämmelse med riksdagens tidigare
beslut och med ingångna avtalsförpliktelser. Rörande de allmänna förutsättningarna
för biståndsavveckling har utskottet tidigare (UU 1975/
76:14) anfört bl. a. följande:

UU 1977/78:10

26

Normalt bör givetvis i fall som dessa en eventuell avveckling av biståndssamarbetet,
vilket bygger på långsiktiga förutsättningar, ej ske
abrupt utan successivt och med vederbörlig hänsyn tagen till de åtaganden
som Sverige iklätt sig. Regeringen bör i sådana fall även vara beredd
att inleda samtal med vederbörande regeringar angående ett bredare
samarbete än bistånd i hävdvunnen mening.

Utskottet konstaterar vidare att biståndssamarbetet med Cuba avses
bli avslutat i och med utgången av den nu löpande avtalsperioden 1977/
78—1979/80.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet propositionens förslag angående
land- och planeringsram för Cuba och avstyrks motionerna
1480 samt 529 och 1021, de båda senare såvitt nu är i fråga.

Etiopien

I motionen 1482 föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen att
snarast upphöra med biståndsverksamhet till Etiopien. Motionären hänvisar
till den pågående konflikten mellan Etiopien och Somalia samt
Etiopiens åsidosättande av de mänskliga rättigheterna.

I budgetpropositionen föreslås för nästa budgetår en oförändrad
landram om 70 milj. kr. för bistånd till Etiopien.

Som framgår av propositionen har växande inre och yttre motsättningar
under det senaste året satt sin prägel på utvecklingen i Etiopien.
Delar av landet befinner sig utanför regeringens kontroll. Krigen i
Eritrea och Ogaden fortgår och kan leda till en allvarlig försörjningskris.
Den inrikespolitiska situationen har skärpts, och osäkerheten inför
framtiden är stor. Trots svårigheterna har det svenska biståndsprogrammet,
som främst är inriktat på den fattiga landsbygdsbefolkningens
behov, i stort sett ändå kunnat genomföras. Det politiska och militära
läget kan enligt propositionen emellertid medföra att viss del av landramen
måste reserveras till dess att situationen normaliserats. Av samma
skäl bereds inga nya insatser för närvarande. Det svenska personalbiståndet
har under fjolåret kraftigt minskat. Enligt vad utskottet erfarit
har nyrekryteringen av biståndspersonal tills vidare upphört.

Utskottet ser med allvarlig oro på den inre utvecklingen i Etiopien
och särskilt på det flagranta åsidosättande av de mänskliga rättigheterna
varom samstämmiga rapporter vittnat. Likaså ser utskottet med oro på
de svårigheter för biståndsarbetet som skapats av konflikten mellan
Etiopien och Somalia liksom också av stridigheterna i Eritrea.

Med tanke på biståndets långsiktighet, som är en av grundprinciperna
för det svenska utvecklingssamarbetet med andra länder, och på Etiopiens
uppenbara utvecklingsbehov och det trängda försörjningsläget för
stora delar av dess befolkning är utskottet likväl inte berett att — på
sätt som motionären påyrkat — förorda ett avbrytande av den svenska
biståndsverksamheten där, särskilt som denna i så hög grad är inriktad

UU 1977/78:10

27

på den fattiga landsbygdsbefolkningens behov. I den mån projekt inom
biståndsprogrammet inte kan fullföljas på planerat sätt, bör en partiell
nedfrysning av verksamheten kunna komma i fråga i avvaktan på att
förhållandena åter normaliseras, såsom även antyds i propositionen och
delvis redan synes ha skett. Samtidigt bör katastrofinsatser för att avvärja
hungersnöd o. d. vara möjliga.

Mot denna bakgrund avstyrks motionen 1482.

Guinea-Bissau

I motionen 1021 föreslås att biståndet till Guinea-Bissau för budgetåret
1978/79 skall utgå med 55 milj. kr.

I propositionen föreslås en medelsram på 50 milj. kr., dvs. samma
belopp som under innevarande budgetår. Det framgår av propositionen
att en betydande reservation förelåg vid budgetårets ingång.

Vid sidan av Sovjetunionen torde Sverige vara den störste biståndsgivaren
till Guinea-Bissau. Nederländerna har enligt SIDA:s petita inlett
ett omfattande bistånd. Det svenska biståndet är enligt propositionen
nästan dubbelt så stort som värdet av landets export. Medelsramen
bör också ses mot bakgrund av Guinea-Bissaus befolkningstal (knappt
1 miljon invånare år 1976).

Mot denna bakgrund tillstyrks propositionens förslag om bistånd till
Guinea-Bissau och avstyrks ifrågavarande yrkande i motionen 1021.

Kap Verde

I motionen 1021 föreslås att biståndet till Kap Verde för budgetåret
1978/79 skall utgå med 25 milj. kr.

I propositionen föreslås en medelsram på 20 milj. kr., dvs. samma
belopp som under innevarande budgetår.

Riksdagen beslöt i fjol på regeringens förslag att utvecklingssamarbetet
med Kap Verde skulle få en mer långsiktig karaktär. Biståndet
har hittills i huvudsak haft formen av importstöd och beräknas enligt
propositionen komma att utgå som importstöd även under de närmaste
åren.

SIDA uppger i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79, där
också en oförändrad landram om 20 milj. kr. förordas, att den kapverdianska
regeringen påbörjat arbetet med en utvecklingsplan. Därmed
skapas underlag för klarare riktlinjer för det långsiktiga samarbetet,
framhåller SIDA.

Liksom beträffande Botswana och Guinea-Bissau är Sverige en mycket
stor biståndsgivare till Kap Verde, sett i relation till antalet invånare
där (drygt 300 000 år 1976).

Hösten 1977 vädjade Kap Verdes regering om extra bistånd, sedan
skörden liksom under de närmast föregående åren gått till spillo på de
viktigaste jordbruksöarna. Sverige har med anledning därav bidragit

UU 1977/78:10

28

med 3 milj. kr. för katastrofinsatser utöver landramen.

Utskottet tillstyrker mot angivna bakgrund propositionens förslag om
bistånd till Kap Verde och avstyrker ifrågavarande yrkande i motionen
1021.

Kenya

I motionen 1021 föreslås att biståndet till Kenya för budgetåret 1978/
79 skall utgå med 80 milj. kr., dvs. 10 milj. kr. mindre än som föreslås
i propositionen. Som skäl härför anförs att den kenyanska ekonomin
stabiliserats på en relativt hög aktivitetsnivå och att ökade insatser bör
gå till de fattigaste folkgrupperna i Afrika.

Propositionen föreslår i likhet med SIDA för nästa budgetår en
landram på 90 milj. kr., dvs. en höjning med 10 milj. kr. i förhållande
till innevarande budgetår.

Som framgår av propositionen inriktas utvecklingssamarbetet med
Kenya främst på landsbygdens utveckling. Kenya har uttalat prioritet
för fortsatt stöd till denna och då särskilt vattenförsörjning, landsbygdshälsovård
och familjeplanering. Vidare önskas fortsatt samarbete i fråga
om kooperation och småindustriutveckling på landsbygden.

Sverige har ingått ett tvåårigt samarbetsavtal med Kenya avseende
budgetåren 1977/78—1978/79. Den däri angivna biståndsramen är helt
intecknad. Utebliven höjning av medelsramen skulle medföra svårigheter
för flera av de pågående projekten.

Med hänsyn härtill och till att det svenska biståndet i växande grad
inriktas på verksamhet till förmån för de fattiga folkgrupperna på
landsbygden samt att de förbättringar i den kenyanska ekonomin som
registrerats främst har sin grund i osäkra faktorer som världsmarknadspriset
på kaffe tillstyrker utskottet propositionens förslag om biståndet
till Kenya och avstyrks det aktuella yrkandet i motionen 1021.

Mogambique

I motionen 1021 föreslås att biståndet till Mogambique för budgetåret
1978/79 skall utgå med 125 milj. kr., dvs. 10 milj. kr. mer än regeringens
förslag.

SIDA har i sin anslagsframställning föreslagit en finansiell ram på
115 milj. kr., och i propositionen föreslås samma medelsram, vilket betyder
en ökning med 15 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Därutöver förutses i propositionen att katastrofmedel, liksom under
innevarande budgetår, kan behöva tas i anspråk för insatser i Mogambique.
Sverige har sålunda lämnat betydande extra bistånd till Mogambique,
bl. a. med hänsyn till den ekonomiska börda som Mogambique
tagit på sig genom att i enlighet med FN:s sanktionsbeslut hålla gränsen
mot Rhodesia (Zimbabwe) stängd och genom sitt stöd till befrielsekampen
där. Under innevarande budgetår har Sverige med anledning av

UU 1977/78:10

29

gränsstängningen lämnat sådant extra bistånd till ett värde av 10 milj.
kr., i form av livsmedel. Ett lika stort belopp har anvisats till Mozambiques
program för zimbabwiska flyktingar, därav 2 milj. kr. genom
FN:s flyktingkommissariat. I ett interpellationssvar i riksdagen den 3
februari i år framhöll utrikesminister Karin Söder vikten av att beredskap
finns för att utanför landramen möta akuta behov i Mozambique.

Mot denna bakgrund avstyrks det aktuella yrkandet i motionen 1021
och tillstyrks propositionens förslag beträffande bistånd till Mozambique.

Pakistan

I motionen 1021 föreslås att biståndet till Pakistan för budgetåret
1978/79 skall utgå med 30 milj. kr., dvs. en oförändrad medelsram jämfört
med innevarande budgetår.

Redan förra året godkände riksdagen (UU 1976/77: 17), i samband
med fastställandet av innevarande års landram, regeringens förslag om
successivt stigande finansiella ramar för biståndet till Pakistan för de
båda efterföljande budgetåren. Sålunda fastställdes en planeringsram
om 40 milj. kr. för budgetåret 1978/79 och en ram om 50 milj. kr. för
budgetåret 1979/80. I enlighet därmed beräknas i årets budgetproposition
en medelsram för Pakistan på 40 milj. kr. Av propositionen framgår
att huvuddelen av medelsramen liksom hittills förutses bli använd
för importstöd.

Utskottet har erfarit att situationen i Pakistan fördröjt diskussionerna
om den framtida inriktningen av det svenska utvecklingsbiståndet dit
och bidragit till att hittills beviljade medel inte kunnat utnyttjas till
fullo. I propositionen uttrycks dock förhoppningen att ett långsiktigt
planerat utvecklingssamarbete skall kunna komma i gång från och med
nästa budgetår.

Trots de svårigheter som anmält sig finner utskottet inte anledning
frångå tidigare gjorda svenska utfästelser angående långsiktigt utvecklingssamarbete
med Pakistan. Utskottet tillstyrker därför propositionens
förslag därom och avstyrker det aktuella yrkandet i motionen 1021.

Vietnam

I motionen 1025 hemställs att regeringen, innan nytt avtal tecknas
med Vietnam om slutförandet av Bai Bang-projektet, för riksdagen
redovisar vilka medel som kommer att ställas till förfogande för projektet
och att ett tak sätts för dessa ytterligare medel.

I samma motion hemställs vidare att regeringen för riksdagen redovisar
avsikten med förstudier för projekt avseende bl. a. stålindustri
och varv i Vietnam.

I motionen hänvisas till de förseningar och fördyringar som drabbat
Bai Bang-projektet i förhållande till ursprungliga och senare tidsplaner

UU 1977/78:10

30

och kostnadskalkyler. Motionärerna erinrar om att det i det svenskvietnamesiska
avtalet av den 20 augusti 1974 om skogsindustriprojektet
i Bai Bang förutsågs att projektet skulle finansieras med medel inom
det svenska biståndet till Vietnam under budgetåren 1974/75—1978/79.
Det kommande budgetåret är alltså det sista under vilket Sverige enligt
1974 års avtal förbundit sig att lämna bidrag till Bai Bang-projektet,
påpekar motionärerna.

I budgetpropositionen erinras om att det svenska bidraget till Bai
Bang-projektet vid avtalstillfället beräknades till 770 milj. kr. men att
senast gjorda kalkyl ger en projektkostnad om 1 055 milj. kr. Kostnadsökningen
har förorsakats av prisökningar på varor och tjänster orsakade
av den internationella inflationen, förseningar av projektet samt vissa
utvidgningar av den svenska insatsen. Samma faktorer kan enligt propositionen
orsaka ytterligare kostnadsökningar.

Enligt vad utskottet erfarit väntas det svenska företag som fungerar
som SIDA:s ledningsentreprenör för Bai Bang-projektet i slutet av mars
i år lägga fram en reviderad kostnadsprognos, som kan komma att visa
på avsevärda ytterligare fördyringar.

Samma företag presenterade i slutet av förra året en reviderad tidsplan
för projektet. Denna förutser en försening i förhållande till den
ursprungliga tidsplanen på drygt två år (till januari 1980) för den första
pappersmaskinens montering och igångkörning, drygt ett och ett halvt
år (till september 1980) för den andra pappersmaskinen och två år (till
april 1981) för massafabrikens vidkommande. Den totala projekttiden
har enligt denna senaste tidsplan förskjutits från 50 till 72 månader.
Att tidsplanen från tid till annan kunde komma att behöva revideras
förutsågs redan i Bai Bang-avtalet från år 1974.

Detta avtal stadgar bl. a. att Sverige skall hjälpa Vietnam ”med genomförandet
av projektet från byggnads- och montageskedena till skedet
då fabriken är i normal drift”, och avtalet gäller ”till dess bägge
parter uppfyllt sina åtaganden enligt avtalet”. Även motionärerna understryker
att projektet skall slutföras och att Sverige också förbundit
sig därtill genom avtalet. Genom de angivna stadgandena föreligger
sålunda en förpliktelse att med gemensamma krafter föra projektet i
hamn.

Det är visserligen riktigt — såsom motionärerna påpekar — att det i
1974 års avtal förutsågs att projektet skulle ”finansieras av medel som
ställs till förfogande av Sverige för biståndssamarbetet med DRV under
budgetåren 1974/75—1978/79” och att totalkostnaden för projektet då
beräknades till 620 milj. kr. plus en reserv för prisstegringar om 150
milj. kr. Att under mellantiden betydande förseningar och förhållandevis
ännu större fördyringar uppstått har emellertid sin grund i omständigheter
som inte ensidigt kan läggas någondera parten till last. Förseningarna
och fördyringarna är ur båda parters synpunkt lika beklag -

UU 1977/78:10

31

liga men löser inte Sverige från den övergripande förpliktelsen att medverka
till att projektet slutförs.

Den senaste kostnadskalkylen på 1 055 milj. kr. ryms inom planeringsramarna
för biståndet till Vietnam till och med budgetåret 1978/79. De
ytterligare kostnader som väntas tillkomma måste därför få belasta
landramarna för tiden därefter och fram till driftskedet. Något nytt
insatsavtal för Bai Bang-projektet förutses inte.

Emellertid utgår utskottet från att regeringen för riksdagen i vanlig
ordning redovisar vilka ytterligare medel som från svensk sida avses bli
ställda till förfogande för Bai Bang-projektet. Så till vida torde det nu
aktuella yrkandet få anses besvarat.

Motionärerna vill att ett tak på förhand sätts för hur mycket medel
som skall kunna användas för projektet efter utgången av nästa budgetår.
Enligt utskottets mening skulle en sådan förhandsbegränsning inte
stå i överensstämmelse med vedertagna landprogrammeringsprinciper.
De ökade kostnaderna torde rymmas inom de årsramar för det fortsatta
utvecklingssamarbetet med Vietnam som kan förutses för den återstående
projektperioden. Fördyringarna får å andra sidan givetvis till
följd att utrymmet för andra projekt eller ändamål krymps. Det blir
därför en angelägenhet av största vikt för båda avtalsparterna att hålla
ytterligare förseningar och därav följande fördyringar tillbaka. Den del
av ifrågavarande yrkande som avser en förhandsbegränsning av de medel
som skall kunna ställas till förfogande för projektet avstyrks således.

Utskottet har med intresse tagit del av en nyligen framlagd utredning
rörande Bai Bang-projektets tillkomst och genomförande hittills, vilken
utförts på uppdrag av SIDArs styrelse av en fristående industrikonsult.
Utskottet har erfarit att SIDA avser att inom ramen för de förslag som
lämnats av utredningsmannen i dennes rapport låta genomföra ett antal
fortsatta utredningar.

Det är enligt utskottets mening värdefullt att ett biståndsprojekt av
denna typ och som så livligt debatterats på detta sätt görs till föremål för
fortsatt granskning och analys, som gör det möjligt att dra lärdomar för
biståndsverksamheten.

Vad beträffar de förstudier för projekt avseende bl. a. stålindustri
och varv i Vietnam, varom talas i det andra yrkandet i samma motion
1025 och som även omtalas i budgetpropositionen, har utskottet inhämtat
att det härvidlag rör sig om utnyttjande av svenska konsulttjänster,
på sätt som förutses i nu gällande tvåårsavtal för samarbetet
med Vietnam under budgetåren 1977/78—1978/79, för s.k. förinvesteringsstudier.
Upphandling av sådana konsulttjänster i Sverige, med
hjälp av medel som ställs till förfogande i form av importstöd inom
landramen för bistånd, är ett element som förekommer i biståndssamarbetet
med såväl Vietnam som flera andra mottagarländer. Att bi -

UU 1977/78:10

32

ståndsmedel används för dylika utredningar eller förstudier på industriområdet
innebär inte att själva investeringen — om den över huvud
taget kommer till stånd — skall finansieras på samma sätt.

Detta yrkande i motionen 1025 torde därmed få anses besvarat.

Utskottet tillstyrker i övrigt propositionens förslag beträffande utvecklingssamarbetet
med Vietnam.

Beträffande utvecklingssamarbetet med övriga länder tillstyrks budgetpropositionens
förslag.

3.5 Humanitärt bistånd till flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolitikens
offer i södra Afrika

Propositionen (s. 61—63)

Det svenska stödet till flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolitikens
offer väntas innevarande budgetår uppgå till ca 60 milj. kr., därav
25 milj. kr. från katastrofreserven. Bl. a. har extra bidrag från katastrofreserven
för detta ändamål lämnats FN:s flyktingkommissarie (UNHCR).
Det finns enligt propositionen anledning räkna med fortsatt behov av
extra medel för att underlätta de s. k. frontstaternas alltmer betungande
uppgift att ge asyl och försörjning åt flyktingar.

Möjligheten av framgång i förhandlingarna om självständighet för
Namibia och Zimbabwe under den afrikanska befolkningsmajoritetens
ledning uppmärksammas i propositionen. I ett sådant läge kommer ett
omfattande behov av bistånd att uppstå. Sverige bör redan nu vara berett
att bidra till kartläggning av personal- och andra biståndsbehov som kan
uppstå i samband med övergången till majoritetsstyre.

I propositionen räknas också med ett ökat medelsbehov i Sydafrika
för rättshjälp åt fängslade och humanitärt stöd till bannlysta och på
annat sätt förföljda och deras anhöriga.

Behovet av stöd till SWAPO, ANC och organisationerna inom
Patriotiska fronten för försörjning och omhändertagande av flyktingar
kan väntas växa. Samtidigt framhålls i propositionen angelägenheten av
att rörelserna får stöd även för verksamhet av mera långsiktig karaktär.

För budgetåret 1978/79 beräknas ett medelsbehov på 85 milj. kr. för
stöd till flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolitikens offer i södra
Afrika. Ramen ger också utrymme åt vissa insatser som om Zimbabwe
och Namibia blir självständiga kan visa sig möjliga. Det kan naturligtvis
tänkas att dessa insatser blir av sådan omfattning att katastrofmedel
måste utnyttjas.

I följande tabell redovisas fördelningen under de senaste tre budgetåren
av det humanitära stödet till befrielserörelser, flyktingar och apartheidpolitikens
offer:

UU 1977/78:10

33

Stöd till befrielserörelser, flyktingar och apartheidpolitikens offer i södra Afrika
budgetåren 1975/76—1977/781 (milj. kr.)

	1975/76	1976/77	1977/78
Befrielserörelser
ANC	1,3	5,5	8
SWAPO	3,0	5,9	10
ZANU	—	2,5	5
ZAPU	—	2,5	5
MPLA	1,5	—	—
Summa	5,8	16,4	28
Utbildningsinsatser
m. m.	10,9 »	15,5»	15
Rättshjälp m. m.	4,4	5,8	7

1 Flyktinghjälp i södra Afrika redovisas också under rubrikerna Botswana,
Mozambique och södra Afrika i tabellen över katastrofinsatser under avsnittet
Katastrofbistånd.

* Innefattar visst stöd till FRELIMO och MPLA.

Motioner

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionen 1977/78: 532 av Allan Åkerlind (m) i vad avser yrkandet
1, nämligen

att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1977/78: 100, bil. 6,
beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna att ingen u-hjälp skall
ges till s. k. befrielserörelser,

dels motionen 1977/78: 1021 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s)
i vad avser yrkandet 5, nämligen
att riksdagen

5. beslutar att biståndet till flyktingar och befrielserörelser i södra
Afrika för budgetåret 1978/79 skall utgå med 110 milj. kr.

Utskottet

I motionen 532 föreslås att ingen u-hjälp skall ges till s. k. befrielserörelser.
Yrkandet i fråga har samband med ett annat yrkande i samma
motion enligt vilket biståndet bör bibehållas på en oförändrad nivå
under nästa budgetår. Det senare yrkandet har behandlats och avstyrkts
vid punkten 1 (Anslagsutveckling, planeringsramar m. m.) ovan.

Det svenska humanitära stödet till nationella befrielserörelser i södra
Afrika har lång hävd. Riktlinjerna för dylikt stöd fastställdes av riksdagen
år 1969 i enlighet med statsutskottets utlåtande (SU 1969: 62).
Grunden för det humanitära biståndet till befrielserörelser i södra Afrika
utgörs — såsom även rekapitulerats senare av utrikesutskottet (jfr
UU 1975: 4, UU 1975/76: 14) — av resolutioner härom i FN:s generalförsamling
vilka Sverige kunnat stödja. Enligt gällande principer kan

3 Riksdagen 1977/78. 9 sami. Nr 10

UU 1977/78:10

34

således humanitärt bistånd och utbildningsstöd utgå till befrielserörelser
i de fall då FN:s generalförsamling entydigt tagit ställning mot förtryck
av folk, som eftersträvar nationell frihet.

Biståndspolitiska utredningen har i sitt huvudbetänkande (SOU 1977:
13) uttalat att några nya riktlinjer för detta stöd inte behöver utarbetas
samt att det helt överensstämmer med den hittills förda svenska politiken
att fortsätta och ytterligare utöka det svenska biståndet till ifrågavarande
befrielserörelser.

Det svenska stödet till befrielserörelserna har bestått av livsmedel,
kläder, utrustning för sjukvård och utbildning samt transportmedel.
Hjälp har således inte lämnats till militära ändamål, något som motionären
antyder skulle vara fallet.

Mot denna bakgrund avstyrks ifrågavarande yrkande i motionen 532.

I motionen 1021 yrkas att biståndet till flyktingar och befrielserörelser
i södra Afrika skall utgå med 110 milj. kr. under nästa budgetår, dvs.
med 25 milj. kr. mer än regeringen föreslagit för samma ändamål. I
motionen betonas vikten av en hög planeringsberedskap på detta område,
särskilt som händelseutvecklingen kan komma att gå snabbt i
både Namibia och Zimbabwe.

Såsom framgår av propositionen väntas det sammanlagda svenska stödet
till flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolitikens offer i södra
Afrika under innevarande budgetår uppgå till ca 60 milj. kr., varav 25
milj. kr. från katastrofreserven. Regeringen föreslår för nästa budgetår
en ordinarie medelsram för samma ändamål på 85 milj. kr.

Sverige har varit ett föregångsland på detta biståndsområde och ger
alltjämt mer humanitärt bistånd än något annat land till befrielserörelser
och apartheidoffer i södra Afrika. I propositionen framhålls att
Sverige redan nu bör vara berett att bidra till kartläggning av personaloch
andra biståndsbehov som kan uppstå i samband med övergång till
majoritetsstyre i Namibia och Zimbabwe samt att de svenska insatserna,
om dessa länder blir självständiga, kan tänkas bli av sådan omfattning
att katastrofmedel måste utnyttjas vid sidan av den nu beräknade medelsramen.

Mot denna bakgrund avstyrks motionen 1021 i denna del och tillstyrks
propositionens förslag.

I propositionen betonas angelägenheten av att Sverige i FN och på
annat sätt söker förmå även andra givarländer att öka biståndet till
södra Afrikas frigörelse. I ett interpellationssvar i riksdagen den 3
februari i år erinrade utrikesminister Karin Söder om det ansvar som
samtliga biståndsgivande länder bör känna när det gäller försörjning
och omhändertagande av flyktingar från de minoritetsstyrda områdena
i södra Afrika, något som från svensk sida betonats i olika internationella
sammanhang. Utskottet stöder dessa uttalanden.

UU 1977/78:10

35

3.6 Beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd till afrikanska
flyktingar och nationella befrielserörelser

Propositionen (s. 63—64)

Regeringen tillkallade år 1964 en beredning för studiestöd till afrikansk
flyktingungdom, den s. k. flyktingberedningen. År 1969 vidgades
denna berednings mandat till att omfatta även humanitärt bistånd till
nationella befrielserörelser. Flyktingberedningen har i uppdrag att lämna
förslag till regeringen om fördelning av medel för flyktingar och befrielserörelser
i södra Afrika.

Sedan år 1974 har biståndsmedel utnyttjats för humanitära insatser
för människor i Latinamerika. Det svenska biståndet till flyktingar och
andra utsatta grupper i Latinamerika har nu en sådan omfattning att
regeringen finner det motiverat att ha samma beredningsförfarande för
denna verksamhet som för det humanitära biståndet till södra Afrika.
Enligt propositionen är det i detta läge mest ändamålsenligt att vidga
flyktingberedningens mandat till att omfatta humanitärt bistånd i allmänhet.
I den nya beredningen, som skall ha parlamentariskt inslag, kommer
att ingå personer med erfarenhet av humanitär verksamhet främst
i södra Afrika och Latinamerika.

Motion

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1977/78: 1021 av
Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s) i vad avser yrkandet 6, nämligen

att riksdagen

6. beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen sägs om
sammansättningen av den s. k. flyktingberedningen.

Utskottet

I motionen 1021 hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till
känna vad som i motionen sägs om sammansättningen av den s. k.
flyktingberedningen.

I anslutning till det aktuella yrkandet framhålls i motionen vikten av
att representanter för folkrörelserna som själva arbetar med flyktingfrågor
bereds plats i beredningen, vars mandat enligt propositionen
kommer att vidgas till att avse humanitärt bistånd i allmänhet. Därigenom
skulle värdefull erfarenhet tillföras beredningen, heter det i
motionen.

Som framgår av propositionen kommer i den nya beredningen, som
skall ha parlamentariskt inslag, att ingå personer med erfarenhet av
humanitär verksamhet främst i södra Afrika och Latinamerika.

Den hittillsvarande beredningen, som haft i uppdrag att lämna förslag
till regeringen om fördelning av studiestöd och humanitärt bistånd

UU 1977/78:10

36

till flyktingar och befrielserörelser i södra Afrika, inrymmer ett flertal
representanter för bl. a. fackliga och religiösa organisationer. Dessa och
andra ledamöter har samtidigt personlig erfarenhet från annat håll av
dylik hjälpverksamhet. Det synes naturligt att folkrörelseanknytning
bibehålls i den nya beredningen och att erfarenhet från likartad verksamhet
tillmäts vikt vid urvalet av ledamöter. Utskottet har anledning
utgå från att så även kommer att ske.

Ifrågavarande yrkande i motionen 1021 torde därmed få anses besvarat.

3.7 Humanitärt bistånd — Latinamerika
Propositionen (s. 64)

För humanitärt bistånd till flyktingar och andra utsatta grupper i Latinamerika
föreslås en medelsram på 21 milj. kr. för budgetåret 1978/79,
vilket innebär en ökning med 3 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår.

3.8 Katastrofbistånd
Propositionen (s. 65—68)

Under budgetåret 1976/77 fattades beslut om katastrofinsatser till ett
värde av 146,3 milj. kr., varav 131,3 milj. kr. från anslaget C 2. Bilateralt
utvecklingssamarbete och 15 milj. kr. från anslaget C 1. Bidrag till
internationella biståndsprogram. Utbetalningarna har uppgått till 129,4
milj. kr.

Fr. o. m. innevarande budgetår är medlen för katastrofbistånd samlade
under anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete. De uppgår till 172,6
milj. kr.

Det framhålls i propositionen att utgifterna för katastrofändamål under
de senaste åren betydligt understigit de belopp som beräknats. Mot bakgrund
av denna erfarenhet och med tanke på förväntade reservationer på
anslaget finner regeringen det möjligt att minska katastrofreserven och
därmed öka den andel av anslaget som utnyttjas för långsiktigt utvecklingssamarbete
med enskilda länder. För budgetåret 1978/79 beräknas
en medelsram av 70,9 milj. kr. för Katastrofer m. m.

En tabell i propositionen visar katastrofhjälpens fördelning under tiden
1 juli 1976—31 december 1977.

Motioner

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionen 1977/78: 363 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs -

UU1977/78:10

37

att riksdagen beslutar anslå 10 milj. kr. till eritreanska rödakorsorganisationerna
Röda halvmånen och ERA för humanitära insatser,

dels motionen 1977/78: 681 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs 1.

att riksdagen beslutar att avsätta 25 milj. kr. i katastrofhjälp till
Demokratiska folkrepubliken Yemen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till samarbete
med Demokratiska folkrepubliken Yemen om bestämda utvecklingsprojekt
som kan inpassas i landets 5-årsplan 1980—1985.

Utskottet

Eritrea

I motionen 363 föreslås att 10 milj. kr. anvisas till eritreanska rödakorsorganisationerna
Röda halvmånen och ERA (Eritean Relief Association)
för humanitära insatser.

Enligt vad utskottet erfarit kommer svenskt bistånd den krigsdrabbade
befolkningen i Eritrea till godo både genom bidrag till FN:s flyktingkommissariats
verksamhet i Sudan, där många flyktingar från Eritrea
uppehåller sig, och genom särskilda bidrag till enskilda organisationers
hjälpverksamhet i och utanför Eritrea.

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) fick under förra budgetåret
ett bidrag om 2 milj. kr. av katastrofmedel för hjälp till eritreanska flyktingar,
och i december 1977 beviljades EFS ett bidrag om 750 000 kr. för
samma ändamål. Ytterligare en framställning om 3 milj. kr. för EFS:s
flyktingprogram i Sudan prövas för närvarande.

Under innevarande budgetår har SIDA hittills anslagit ca 2,6 milj.
kr. av katastrofmedel och förmedlat 500 ton katastrofkost till olika
enskilda organisationers humanitära insatser i Eritrea. Hjälpen via dessa
organisationer torde ha fördelats lika mellan Eritrean Relief Association
(ERA) och Eritreanska röda korset och röda halvmånen.

Det anförda visar att beredskap finns för att i mån av möjlighet förmedla
hjälp till de i motionen nämnda organisationerna. Mot denna
bakgrund avstyrks motionen 363 om särskild medelsanvisning härför.

Demokratiska folkrepubliken Yemen (Sydyemen)

I motionen 681 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om
förslag till samarbete med Demokratiska folkrepubliken Yemen om
bestämda utvecklingsprojekt som kan inpassas i landets 5-årsplan för
åren 1980—1985. I samma motion föreslås att riksdagen avsätter 25
milj. kr. i katastrofhjälp till Demokratiska folkrepubliken Yemen.

Riksdagen behandlade i fjol (UU 1976/77: 17) likartade motionsyrkanden.
Utskottet konstaterade då att visst statligt svenskt bistånd indirekt
kommit Sydyemen till del sedan våren 1976, då 3 milj. kr. an -

UU1977/78:10

38

visades för Svenska Rädda barnens hjälpprogram där, men att det inte
förelåg några förutsättningar för att som programland uppta ett land
med vilket Sverige inte haft något direkt utvecklingssamarbete.

Enligt vad utskottet inhämtat beviljades Svenska Rädda barnen våren
1977 ytterligare 6 milj. kr. för livsmedelsbistånd till Sydyemen. Detta
skedde mot bakgrund av en vädjan från FN hösten 1976 med anledning
av torkan i landet som förorsakat en mycket besvärlig försörjningssituation.
FN:s livsmedelsprogram (WFP) har under fjolåret använt ca
11 000 ton vete av det svenska katastroflagret för hjälpinsatser i Sydyemen
och fick i samband därmed ett extra transportbidrag om 1,5
milj. kr.

Rädda barnen har slutit ett avtal om ett mer reguljärt och långsiktigt
samarbete med de yemenitiska hälsovårdsmyndigheterna avseende bl. a.
utbildning och hälsovårdsutrustning. Organisationen har enligt uppgift
erhållit ca 1 milj. kr. för detta samarbete från budgetposten Enskilda
organisationer, och en ansökan om ytterligare medel prövas f. n. av
SIDA.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet båda yrkandena i motionen
681.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om medelsanvisning för
katastrofbiståndet under nästa budgetår.

3.9 Bistånd genom enskilda organisationer
Propositionen (s. 68—69)

För budgetåret 1978/79 beräknas i propositionen, i likhet med SIDA:s
förslag, 90 milj. kr. för bidrag till enskilda svenska organisationers biståndsverksamhet.
För innevarande budgetår uppgår motsvarande belopp
till 70 milj. kr. Riksdagen har därtill förutsatt att regeringen vid behov
kan ta i anspråk ytterligare medel för att tillgodose synnerligen angelägna
och välmotiverade ansökningar.

Planeringen bör enligt propositionen ta sikte på en fortsatt ökning av
stödet till de fackliga organisationernas och den kooperativa rörelsens
utvecklingsarbete. Den ökade medelsramen bör samtidigt ge utrymme
för ett förstärkt stöd till missionssamfundens biståndsverksamhet.

3.10 Särskilda program
Propositionen (s. 69—71)

Under rubriken Särskilda program samlas ämnesinriktad verksamhet,
bredare samarbete, biträdande experter samt projektförberedelser och
resultatvärdering. Budgetåret 1976/77 användes 93,6 milj. kr. för dessa
ändamål. Medelsramen innevarande budgetår är 185 milj. kr. För budgetåret
1978/79 beräknas i propositionen 195 milj. kr. för ändamålet.

UU 1977/78:10

3S

Ämnesinriklad verksamhet

I propositionen återges följande tabell över SIDA:s medelsberäkning
rörande den ämnesinriktade verksamheten:

Ämnesområde	Utgifter 1976/77 milj. kr.	Beräknade utgifter 1977/78 1978/79 milj. kr. milj. kr.
Befolkningsfrågor och familje-
planering	29,9	39,3	41,0
Hälso- och näringsfrågor	0,5	6,3	4,3
Lantbruk och livsmedelsförsörjning	15,3	26,2	27,1
Undervisning	5,7	10,7	13,1
Arbetslivsinriktad verksamhet	2,8	5,6	25,9
Kooperation	2,2	5,3	6,6
Kulturfrågor	0,1	1,5	3,5
Industriell teknik	6,2	10,6	14,2
Handelsfrämjande	4,3	5,3	8,2
Vattenförsörjning	—	2,0	7,0
Övrigt	3,3	4,7	5,1
Ofördelat	—	1,5	—
Summa	70,3	119,0	156,0

Den ämnesinriktade verksamheten avser ämnesområden som bedöms
vara av särskild betydelse för u-ländernas utveckling och där de internationella
insatserna anses otillräckliga. Verksamheten genomförs i samarbete
med FN:s fackorgan, enskilda internationella organisationer samt
institutioner, organisationer och företag i Sverige. Den avser globala och
regionala projekt för metod- och strategiutveckling samt olika former av
utbildningsverksamhet.

Beträffande rubriken Arbetslivsinriktad verksamhet, under vilken
SIDA beräknat ett betydande belopp avseende projekt i Sydafrikas grannländer
för alternativ sysselsättning till arbete i de sydafrikanska gruvorna,
framhålls i propositionen att sådana insatser i första hand bör finansieras
inom berörda länders vidgade landramar. Därtill finns möjligheten att
ta i anspråk katastrofmedel för angelägna insatser som inte ryms inom
landramarna. Därför beräknas inga medel för detta ändamål under anslagsposten
Särskilda program.

Bredare samarbete

Hänvisning görs i propositionen till motsvarande avsnitt i fjolårets
budgetproposition, där det framhölls att det i vissa fall kan visa sig angeläget
att företa begränsade biståndsfinansierade insatser utanför ramen
för det långsiktiga utvecklingssamarbetet. Tanken var att sådana insatser
skulle kunna utgöra ett inslag i ett bredare samarbete både med länder
med vilka Sverige fortfarande har ett visst långsiktigt utvecklingssamarbete
och utanför kretsen av biståndsmottagande länder. Inte minst kan

UU1977/78:10

40

biståndsfinansierad överföring av teknologisk ”know-how” vara av intresse
för ömse parter. Begränsade utbildningsinsatser, förinvesteringsstudier
och mindre samarbetsprojekt på kulturområdet är också tänkbara
inslag i ett bredare samarbete. Sådana insatser behöver inte i samma
utsträckning som huvuddelen av resurserna för utvecklingssamarbete
begränsas till mycket fattiga länder.

Bredare samarbete har hittills främst aktualiserats i två sammanhang,
dels med vissa länder — Algeriet och Egypten — med vilka Sverige
förut ingått ramöverenskommelser om tekniskt, industriellt och ekonomiskt
samarbete, dels med Tunisien och Cuba, utanför landramarna, för
att befrämja ett bredare samarbete i samband med den successiva minskningen
av det landprogrammerade biståndet till dessa länder. — Insatserna
i Algeriet, Egypten och Tunisien administreras av den till utbildningsdepartementet
förlagda beredningen för internationellt utbildningssamarbete,
medan det bredare samarbetet med Cuba handläggs av SIDA i
samråd med berörda departement. — Under innevarande budgetår kan
biståndsmedel komma att användas för insatser i ytterligare något land.
Preliminärt beräknas minst 50 milj. kr. för bredare samarbete.

Biträdande experter

I enlighet med SIDA:s förslag beräknas 19 milj. kr. för finansiering
av ett hundratal biträdande experter. Regeringen har bemyndigat SIDA
att inom ramen för programmet rekrytera sex kandidater per år från
u-länder under en försöksperiod av tre år.

Projektförberedelser och resultatvärdering

För projektförberedelser och resultatvärdering disponerar SIDA medel
för att anlita konsulter. I enlighet med SIDA:s förslag beräknas för ändamålet
15 milj. kr.

Motioner

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionen 1977/78: 529 av Anders Björck m. fl. (m) i vad avser
yrkandet 2, nämligen

2. att riksdagen beslutar att anslag ur posten ”Särskilda program”
endast får tas i anspråk om den kubanska inblandningen i Afrika upphör
eller otvetydigt kan bedömas utvecklas i denna riktning,

dels motionen 1977/78: 1021 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s)
i vad avser yrkandet 15, nämligen
att riksdagen

15. beslutar att anslagsposten Särskilda program skall upptas med
154 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

UU1977/78:10

41

Utskottet

I motionen 1021 hemställs att anslagsposten Särskilda program för
nästa budgetår upptas med 154 milj. kr., dvs. 41 milj. kr. mindre än
som föreslagits i budgetpropositionen. Till stöd för yrkandet härom
anförs i motionen bl. a. att den redovisning som ges i propositionen är
synnerligen bristfällig och att det enligt vad motionärerna inhämtat
finns möjligheter att minska anslagsposten väsentligt. Motionärerna
anmäler också en betydande tveksamhet till storleken av det i propositionen
föreslagna beloppet för s. k. bredare samarbete.

Under samlingsrubriken Särskilda program har i propositionen sammanförts
dels sådan ämnesinriktad verksamhet, som genomförs av
SIDA i samarbete med FN:s fackorgan, enskilda internationella organisationer
samt institutioner, organisationer och företag i Sverige, dels
s. k. bredare samarbete, dels finansiering av s. k. biträdande experter för
tjänstgöring inom FN-organens biståndsverksamhet, dels medel för projektförberedelser
och resultatvärdering. Det rör sig sålunda om mycket
olikartade ändamål och verksamheter.

För motsvarande ändamål avsattes i fjol 185 milj. kr. för innevarande
budgetår. För nästa budgetår föreslås i propositionen en ökning
med 10 milj. kr. till 195 milj. kr.

Den av SIDA äskade medelsramen för den ämnesinriktade verksamheten,
156 milj. kr., reduceras genom regeringens förslag till lil milj.
kr. Detta har bedömts möjligt dels genom att medel inte beräknats
under denna anslagspost för vissa av SIDA föreslagna sysselsättningsprojekt
i Sydafrikas grannländer, dels med hänsyn till att en del av den
ämnesinriktade verksamheten befinner sig på ett preliminärt planeringsstadium
och att dessutom en icke obetydlig reservation väntas uppstå
på anslagsposten.

För det s. k. bredare samarbetet, som bedrivs dels med länder med
vilka Sverige haft ett långsiktigt utvecklingssamarbete men som befinner
sig under gradvis avveckling, dels med vissa icke-biståndsmottagande
länder men med vilka Sverige ingått ramöverenskommelser om tekniskt,
industriellt och ekonomiskt samarbete, finns under innevarande budgetår
en medelsram om 25 milj. kr. Det bredare samarbetet, som initierades
för drygt två år sedan, kan avse begränsade utbildningsinsatser,
överföring av svensk ”know-how”, för investeringsstudier och mindre
samarbetsprojekt på kulturområdet etc. För nästa budgetår beräknas
i propositionen minst 50 milj. kr. för sådant bredare samarbete. Detta
samarbete hålls åtskilt från det långsiktiga utvecklingssamarbetet och
avser genomgående smärre projekt av ömsesidigt intresse för Sverige
och berörda länder.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag såväl vad avser vidgad medelsram
för det s. k. bredare samarbetet som beträffande Särskilda
program som helhet och avstyrker därför motionen 1021 i denna del.

UU1977/78:10

42

I motionen 529 yrkas i detta sammanhang att medel ur anslagsposten
Särskilda program bör få tas i anspråk för Cubas räkning endast under
förutsättning att den kubanska inblandningen i Afrika upphör eller
otvetydigt kan bedömas utvecklas i denna riktning. Yrkandet i fråga
har samband med ett annat yrkande i samma motion som behandlats
och avstyrkts vid punkten 3.4 (Samarbete med enskilda länder m. m.)
ovan.

I samband med tidigare års beslut om en successiv avveckling av
biståndssamarbetet med Cuba har för innevarande budgetår avsatts ett
belopp av 5 milj. kr. för att befrämja ett bredare samarbete med Cuba.
Det framgår av propositionen att svensk-kubanska diskussioner forts
om sådant samarbetes inriktning och att ett protokoll härom undertecknats
i september 1977. Under förutsättning av framgång med detta
försök att använda biståndsmedel för att främja ett bredare samarbete
med Cuba förutses i propositionen att medel ur anslagsposten Särskilda
program kommer att tas i anspråk för ändamålet också under nästa
budgetår. Någon precisering av det belopp som kan komma i fråga härför
görs dock inte i propositionen. Utskottet räknar med att det inte
kommer att överstiga innevarande budgetårs belopp, dvs. 5 milj. kr.

Mot denna bakgrund avstyrks ifrågavarande yrkande i motionen 529.

3.11 Övrigt

För en del av de totala kostnaderna för biståndskontoren, som i övrigt
redovisas under anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling (se
nedan vid punkten 5), beräknas under förevarande anslag, C 2., ett medelsbehov
av 20,7 milj. kr.

3.12 Sammanfattning av propositionens förslag om bilateralt utvecklingssamarbete
m. m. (prop. s. 71—72)

För bilateralt utvecklingssamarbete beräknas sålunda ett samlat medelsbehov
av ca 2 464,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Den slutliga fördelningen
av medlen inom ramen för anslaget torde få ske genom regeringens
beslut.

I propositionen hemställs sammanfattningsvis att riksdagen

dels godkänner de däri angivna riktlinjerna för bilateralt utvecklingssamarbete,

dels bemyndigar regeringen att avskriva den per den 30 juni 1978
utestående kapitalskulden och eventuellt förfallna räntor på svenska
utvecklingskrediter avseende Bangladesh, Botswana, Etiopien, Indien,
Kenya, Pakistan, Sudan och Tanzania samt Östafrikanska post- och
telebolaget och att omvandla eventuella outnyttjade medel på dessa
krediter till gåva,

dels till Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 2 464 558 000 kr.

UU 1977/78:10

43

3.13 Samlade beslutshemställanden under punkten 3
Utskottet

Under hänvisning till de förslag i budgetpropositionen beträffande
bilateralt utvecklingssamarbete m. m. som närmare redovisats ovan under
delavsnitten 3.1—3.12 och till de resonemang som utskottet fört
under respektive delavsnitt med anledning av propositionen och av motioner
vilka knyter an till ifrågavarande förslag hemställer utskottet sålunda att

riksdagen, beträffande riktlinjer för ländersamarbetet m. m.
(punkten 3.1),

1. förklarar motionen 1977/78: 1021, yrkandet 1, besvarad med
vad utskottet anfört,

2. avslår motionen 1977/78: 1028, yrkandena 1, 2, 5 och 6,

att riksdagen, beträffande ofördelad reserv (punkten 3.1),

3. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 16,

att riksdagen, beträffande bundet bistånd och upphandling i Sverige
(punkten 3.2),

4. avslår motionen 1977/78: 1028, yrkandet 4,

att riksdagen, beträffande samarbete med enskilda länder (punkten
3.4),

5. avslår motionen 1977/78: 529, yrkandet 1, och motionen 1977/
78: 1480 angående samarbete med Cuba,

6. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 7, angående landram
för Angola,

7. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 8, angående landram
för Mozambique,

8. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 9, angående landram
för Botswana,

9. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 10, angående landram
för Kap Verde,

10. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 11, angående landram
för Guinea-Bissau,

11. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 12, angående landram
för Cuba,

12. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 13, angående landram
för Kenya,

13. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 14, angående landram
för Pakistan,

14. förklarar motionen 1977/78: 1025, yrkandet 1 i den del som avser
redovisning av medel för Bai Bang-projektet i Vietnam, besvarad
med vad utskottet anfört,

15. avslår motionen 1977/78: 1025, yrkandet 1 i den del som avser
förhandsbegränsning av medel för Bai Bang-projektet i Vietnam,

UU 1977/78:10

44

16. förklarar motionen 1977/78: 1025, yrkandet 2, angående förstudier
för projekt i Vietnam, besvarad med vad utskottet anfört,

17. avslår motionen 1977/78: 1482 angående samarbetet med Etiopien,

att riksdagen, beträffande humanitärt bistånd till flyktingar, befrielserörelser
m. m. (punkten 3.5),

18. avslår motionen 1977/78: 532, yrkandet 1,

19. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 5,

att riksdagen, beträffande den s. k. flyktingberedningen (punkten
3.6),

20. förklarar motionen 1977/78: 1021, yrkandet 6, besvarad med
vad utskottet anfört,

att riksdagen, beträffande katastrofbistånd (punkten 3.8),

21. avslår motionen 1977/78: 363 angående Eritrea,

22. avslår motionen 1977/78:681 angående Demokratiska folkrepubliken
Yemen,

att riksdagen, beträffande Särskilda program (punkten 3.10),

23. avslår motionen 1977/78: 529, yrkandet 2,

24. avslår motionen 1977/78: 1021, yrkandet 15,

att riksdagen, beträffande de allmänna riktlinjerna i övrigt för
det bilaterala utvecklingssamarbetet m. m.,

25. godkänner de i budgetpropositionen angivna riktlinjerna för
bilateral t utvecklingssamarbete,

att riksdagen, beträffande skuldavskrivning (punkten 3.3),

26. bemyndigar regeringen att avskriva den per den 30 juni 1978
utestående kapitalskulden och eventuellt förfallna räntor på
svenska utvecklingskrediter avseende Bangladesh, Botswana,
Etiopien, Indien, Kenya, Pakistan, Sudan och Tanzania samt
Östafrikanska post- och telebolaget och att omvandla eventuellt
outnyttjade medel på dessa krediter till gåva,

att riksdagen, beträffande anslagsram för det bilaterala utvecklingssamarbetet
(punkten 3.1),

27. med avslag på motionen 1977/78: 1021, yrkandet 4, och med
bifall till budgetpropositionens förslag till Bilateralt utvecklingssamarbete
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 2 464 558 000 kr.

4. Information (C 3)

Propositionen (s. 72—74)

För budgetåret 1978/79 föreslås för information i Sverige om u-landsfrågor
ett reservationsanslag av drygt 16,7 milj. kr., vilket innebär en
ökning med ca 1,1 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetårs anslag
för samma ändamål.

UU 1977/78:10

45

Av det föreslagna anslaget har 10,7 milj. kr. beräknats som bidrag
till de enskilda organisationernas u-landsinformation och drygt 6 milj. kr.
för SIDA:s egen informationsverksamhet.

I propositionen erinras om den biståndspolitiska utredningens betänkande
om u-landsinformationen (SOU 1977: 73), som framlades i december
1977 och därefter gjorts till föremål för en bred remissbehandling.
Regeringen kommer senare att ta ställning till dessa frågor, och i
avvaktan därpå förutses bidragsgivningen fortsätta enligt hittills gällande
riktlinjer.

Motioner

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionen 1977/78: 1021 av Anna Lisa Lewén-Eliasson m. fl. (s)
i vad avser yrkandet 17, nämligen
att riksdagen

17. beslutar att under anslaget Information (C 3. Utrikesdepartementet)
för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 1 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 17 755 000 kr. i enlighet
med vad som anförts i motionen,

dels motionen 1977/78: 1026 av Ulla Tillander (c), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att SIDA ges i uppdrag att
genomföra en utvärdering av den u-landsinformation som bedrivs i folkrörelser,
studieförbund och övriga organisationer med hjälp av anslag
från SIDA,

dels motionen 1977/78: 1483 av Bo Siegbahn (m), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att ny huvudman utses för en
debatt- och informationstidskrift rörande u-ländernas problem.

Utskottet

I motionen 1026 föreslås att regeringen ger SIDA i uppdrag att genomföra
en utvärdering av den u-landsinformation som folkrörelser,
studieförbund m. fl. organisationer bedriver med hjälp av anslag från
SIDA. — I motionen 1483 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
att ny huvudman utses för en debatt- och informationstidskrift
rörande u-ländernas problem.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner erinra om att både
frågan om resultatvärdering av den statligt stödda u-landsinformationen
och frågan om den av SIDA utgivna debatt- och informationstidskriften
”Rapport från SIDA” behandlats i biståndspolitiska utredningens särskilda
betänkande om u-landsinformationen i Sverige (U-landsinformation
och internationell solidaritet, SOU 1977: 73), som framlades i december
förra året och som för närvarande är föremål för remissbehandling.
På grundval av denna ingående översyn av hela u-landsin -

UU 1977/78:10

46

formationen och dess betingelser torde förslag i ärendet från regeringens
sida komma att föreläggas riksdagen inom det närmaste året. I
avvaktan på dessa förslag avstår utskottet från att nu ta närmare ställning
till de förslag som framförts i motionerna 1026 och 1483, vilka
därför avstyrks.

I ett av yrkandena i motionen 1021 föreslås att riksdagen beslutar att
höja anslaget för information i u-landsfrågor med 1 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet har ovan, vid
avsnitt 3.1, behandlat och avstyrkt ett annat yrkande i samma motion
av innebörden att anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete minskas
med motsvarande belopp.

Det hävdas i motionen att den av regeringen gjorda anslagsberäkningen
— med hänsyn till kostnadsstegringarna och till följd av avsikten
att öka stödet till vissa informationsaktiviteter — innebär en
reell minskning av bidragen till de enskilda organisationernas informationsverksamhet
och försämrar situationen för vissa organisationer.

Propositionens förslag innebär en höjning av SIDA:s bidragsgivning
till de enskilda organisationernas u-landsinformation från 10 milj. kr.
till 10,7 milj. kr., dvs. med 7 %. Utskottet, som tagit fasta på uttalandet
i propositionen att bidragsgivningen förutses fortsätta enligt hittills gällande
riktlinjer i avvaktan på ställningstagande till biståndspolitiska
utredningens betänkande om informationsfrågorna, tillstyrker regeringens
anslagsberäkning och avstyrker det aktuella yrkandet i motionen
1021.

Utskottet hemställer sålunda

1.att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1026 och 1977/78:
1483,

2. att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1021, yrkandet
17, och med bifall till budgetpropositionens förslag till Information
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
16 755 000 kr.

5. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) (C 4)

Propositionen (s. 74—77)

För budgetåret 1978/79 föreslås ett förslagsanslag av drygt 71,8 milj.
kr. till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), en ökning med

14,7 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

I följande tabell presenteras de förändringar i fråga om personal och
anslagsposter som föreslås i propositionen, jämfört med förhållandena
under innevarande budgetår och med SIDA:s anslagsframställning:

UU 1977/78:10

47

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

SIDA Föredraganden

Personal

Handläggande personal	175	+	2		of.
Övrig personal	158	+	12	+	1
Hrsättningstjänster	—	+	8	+	4
Biståndskontor	25	+	56	+	15
	358	+	78	+	20
Anslag
Lönekostnader	30 469 000	+	9 936 976	+	6 508 000
Sjukvård	70 000	+	60 000	+	60 000
Resekostnader	2 624 000	+	476 000	+	300 000
Lokalkostnader	6 140 000	+	542 000	+	500 000
Expenser	1 882 000	+	673 000	+	250 000
Intern information	90 000	+	40 000	+	10 000
Intern utbildning Rekrytering och utbildning av	468 000	Hr	663 000	+	62 000
fältpersonal	13 000 000	+	5 900 000	+	4 300 000
Biståndskontor	2 330 000	+	9 084 000»	+	2 791 000
Ej disponerat	69 000		—	—	69 000
Summa	57 142 000	+ 27 374 976	+ 14 712 000

1 Inkl. kostnader för 46 arvodesanställda vid biståndskontoren, som har överförts
från anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.

Motion

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1977/78: 1024 av
Catarina Rönnung (s), vari hemställs

att riksdagen beslutar uttala att vad i motionen anförs beaktas vid
antagningen av elever till den av SIDA anordnade utbildningen för tjänstgöring
i u-land.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot förevarande medelsberäkning för
biståndsmyndigheten SIDA och tillstyrker propositionens förslag.

I motionen 1024 föreslås att SIDA i sin utbildning för u-landstjänstgöring
antar politiska flyktingar som elever. Motionären påpekar att
det i Sverige finns många politiska flyktingar som planerar att återvända
till sina hemländer så snart den politiska situationen medger
detta. Under sin vistelse i Sverige borde dessa beredas möjlighet att
skaffa sig de tekniska, pedagogiska och administrativa kunskaper som
de behöver för att senare göra utvecklingsinsatser i det egna landet. De
borde enligt motionären vidare kunna tjänstgöra i de u-länder som
Sverige lämnar bistånd i avvaktan på att situationen i hemlandet medger
en återflyttning.

Som framgår bl. a. av biståndspolitiska utredningens huvudbetänkande
(SOU 1977: 13) är det normalt svenskar som rekryteras för tjänst -

UU 1977/78:10

48

göring i mottagarländerna. Utredningen konstaterar å andra sidan att
det i princip inte finns något som hindrar att utländsk personal rekryteras,
förutsatt att den accepterar de anställningsvillkor som gäller för
motsvarande svensk personal. Erfarenheterna har enligt utredningen
dock visat att vissa administrativa problem kan uppstå då utländsk personal
anställs som svenska statstjänstemän, både för de anställda och
för SIDA.

Vad beträffar den av SIDA anordnade utbildningen för tjänstgöring
inom fältverksamheten är att märka att denna utbildning är av introduktionskaraktär
och normalt omfattar endast några få veckor. Tonvikten
ligger därvid på orientering om kommande arbetsuppgifter, om
förhållanden i anställningslandet, språkträning m. m. Den blivande fältpersonal
som genomgår dessa korta introduktionskurser förutsätts vid
antagningen besitta den grundutbildning och de särskilda yrkes- och
motsvarande kvalifikationer som erfordras i den tjänst de rekryteras
för. Detta gäller alla de personalkategorier som rekryteras, vare sig det
är fråga om kontraktsanställda s. k. experter inom det direkta biståndet
eller experter för tjänstgöring inom den multilaterala biståndsverksamheten
eller de s. k. fredskårsdeltagarna.

Den av den särskilda biståndsutbildningsnämnden (BUN) organiserade
ettåriga utbildningen vid Sandöskolan för biståndsarbete och katastrofinsatser
synes inte heller kunna tillgodose de önskemål som ställs
upp i motionen, bl. a. också därför att utbildningen där är förbehållen
svenska medborgare upp till en viss ålder och inte tar sikte på yrkesutbildning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen 1024. Utskottet
utesluter därmed inte att flyktingar med erforderliga kvalifikationer kan
rekryteras till fältverksamheten och där vinna erfarenheter, som senare
eventuellt kan komma till användning i deras hemländer. En grundläggande
förutsättning härför är dock givetvis att deras rekrytering sker
i fullt samförstånd med mottagarlandets myndigheter.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1024,

2. att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 71 854 000
kr.

6. Biståndsutbildningsnämnden (BUN) (C 5)

Propositionen (s. 77—80)

För biståndsutbildningsnämndens (BUN) verksamhet under budgetåret
1978/79 föreslås ett förslagsanslag om 9,4 milj. kr., vilket innebär
en ökning med ca 0,7 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

UU 1977/78:10

49

Av följande tablå framgår de förändringar i fråga om personal och
anslagsposter som förutses i propositionen, jämfört med förhållandena
under innevarande budgetår och med BUN:s anslagsframställning:

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

BUN Föredragan den -

Personal

Handläggande personal	4	-L	2	of
Lärarpersonal	8,5	+	7,5	+ 1
Arvodesanställd lärarpersonal	8	—	5	- 1
Övrig personal	6,5		of	of
	27	+	4,5	of
Anslag
Lönekostnader	2 690 000	+	922 675	+ 502 705
Sjukvård, anställda	5 000	+	500	+ 500
Värnpliktskostnader	60 000	—	5 000	- 5 000
Sjukvård, värnpliktiga	1 545 125	—	289 800	-289 800
Lokalkostnader m. m.	3 410 000	+	390 000	+ 390 000
Resekostnader	256 000	+	25 000	—
Expenser	686 500	+	98 000	+ 61 970
Övrigt	60 000	+	60 000	+ 60 000
Ej disponerat belopp	38 375		—	- 38 375
Summa	8 751 000	+ 1	201 375	+ 682 000

I propositionen hänvisas till en av statskontoret genomförd översyn
av nämndens personalorganisation som lett till fastläggande av BUN:s
nuvarande organisation.

För budgetåret 1978/79 bör elevantalet vid nämndens skola i enlighet
med BUN:s förslag inriktas på 125 elever. Den förut aktualiserade frågan
om en ökning av elevantalet bör prövas först verksamhetsåret 1980/81,
när tillräcklig erfarenhet torde ha vunnits om i vilken grad eleverna engageras
i internationellt utvecklingssamarbete.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Biståndsutbildningsnämnden (BUN) för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 9 433 000 kr.

7, Biståndsförvaltningens lånefond (1V.2)

I enlighet med SIDA:s förslag föreslås i propositionen att biståndsförvaltningens
lånefond tillförs ytterligare 400 000 kr. budgetåret
1978/79. Fondens kapital uppgår f. n. till 1,6 milj. kr.

4 Riksdagen 1977/78. 9 sami. Nr 10

UU 1977/78:10

50

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Biståndsförvaltningens lånefond för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 400 000 kr.

Stockholm den 16 mars 1978
På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna
Lisa Lewén-Eliasson (s), förste vice talmannen Torsten Bengtson (c),
Erik Adamsson (s), Anna-Lisa Nilsson (c), Sture Palm (s), Georg Åberg
(fp), Olle Göransson (s), Gunnel Jonäng (c), Mats Hellström (s), Ingrid
Sundberg (m), Sture Ericson (s), Sture Korpås (c), Gertrud Sigurdsen
(s) och David Wirmark (fp).

Reservationer

Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson,
Mats Hellström, Sture Ericson och Gertrud Sigurdsen (samtliga
s) har avgivit följande 8 reservationer till betänkandet.

Vid punkten 2 (Bidrag till internationella biståndsprogram) (C 1)

Reservanterna anser

1. beträffande FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”FN:s
kapitalutvecklingsfond,” och slutar med ”ovan anfört” bort ha följande
lydelse:

I budgetpropositionen föreslås att Sveriges bidrag till FN:s kapitalutvecklingsfond
under nästa budgetår skall vara 20 milj. kr. Under innevarande
budgetår har Sverige lämnat ett ordinarie bidrag om 20 milj.
kr. och ett extra bidrag om 10 milj. kr. Fondens insatser går, som också
framhålls i propositionen, till de minst utvecklade länderna och är inriktade
på att nå de fattigaste befolkningsgrupperna. Utskottet vill i detta
sammanhang peka på att den svenska FN-delegationen i sitt remissyttrande
över biståndspolitiska utredningens betänkande särskilt framhållit
att FN även bör arbeta med kapitalöverföring till u-länderna och att det
därför är motiverat att stöd byggs upp för FN:s kapitalutvecklingsfond.
Som skäl för ökat stöd till FN:s kapitalutvecklingsfond anför FN-delegationen
avsaknaden av ett reellt inflytande för u-länderna i Världsbanken
och IDA och det relativt avgörande u-landsinflytande som finns i
FN-organen. Mot denna bakgrund finner utskottet det motiverat att öka

UU 1977/78:10

51

bidraget till FN:s kapitalutvecklingsfond för nästa budgetår och tillstyrker
därför förevarande yrkande i motionen 1021 att bidraget bör
utgå med 40 milj. kr. Denna förstärkning av kapitalutvecklingsfondens
resurser kan enligt utskottet finansieras inom ramen för tillgängliga medel
inom anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Vid
ingången av innevarande budgetår fanns en ointecknad reservation som
uppgick till över 200 milj. kr., och det torde också, enligt vad utskottet
erfarit, komma att finnas en betydande reservation vid ingången av nästa
budgetår.

I enlighet med vad som framhålls i motionen vill utskottet samtidigt
understryka vikten av att regeringen verkar för att även andra länder
kraftigt ökar sitt stöd till kapitalutvecklingsfonden och dessutom verkar
för att fler i-länder stöder fonden. Hittills har enbart de tre skandinaviska
länderna och Nederländerna svarat för upp till 90 % av bidragen
till fonden. Från och med i år har emellertid även USA och Schweiz
gjort utfästelser om bidrag. Utskottet tillstyrker således det nu aktuella
yrkandet i motionen 1021.

dels att utskottets hemställan i momenten 2 och 3 under punkten 2
(s. 13) bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande bidrag till FN:s kapitalutvecklingsfond
(UNCDF) med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet
2, och med ändring av budgetpropositionens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande andra länders bidrag till FN:s kapitalutvecklingsfond
(UNCDF) med bifall till motionen 1977/78:
1021, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

Vid punkten 3.1 (Allmänt (anslagsram, länderfördelning m. m.))

Reservanterna anser

2. beträffande riktlinjer för ländersamarbetet

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Särskilt
pekas” och på s. 17 slutar med ”anses besvarat” bort ha följande
lydelse:

Särskilt pekas på att 21 länder numera behandlas som programländer.
Även förändringarna i biståndet till olika länder i några fall kan ifrågasättas
mot bakgrund av riksdagens vid flera tillfällen uttalade riktlinjer,
framhålls det i motionen.

Utskottet ansluter sig till vad som i detta sammanhang anförs i motionen
och vill särskilt betona att en vägledande princip för den svenska
biståndspolitiken har varit att det direkta utvecklingssamarbetet i huvudsak
skall koncentreras till ett begränsat antal länder och vara av

UU 1977/78:10

52

långsiktig natur. I detta sammanhang kan erinras om att samtliga politiska
partier i biståndspolitiska utredningen (SOU 1977: 13) uttalat att
antalet programländer bör utökas endast med stor försiktighet. Av särskild
vikt är också att biståndet leder till resurstillväxt samt ekonomisk
och social utjämning. Utskottet vill därför understryka att det är nödvändigt
att kontinuerligt pröva både valet av programländer och biståndets
omfattning för de olika länderna. Det är inte rimligt att ett land
som en gång förts till kategorin programländer för alltid skall erhålla
oförändrat eller höjt bistånd. Det måste också vara möjligt att trappa
ned biståndsinsatserna för enskilda mottagarländer. Utskottet tillstyrker
således det nu aktuella yrkandet i motionen 1021.

Utskottet har i detta sammanhang anledning uttala att frågan om
ländersamarbete liksom andra frågor av principiell karaktär kommer
att underkastas mer ingående prövning i samband med ställningstagandet
till den till senare i vår aviserade propositionen om riktlinjer för
internationellt utvecklingssamarbete.

dels att utskottets hemställan i momentet 1 under punkten 3 (s. 43)
bort ha följande lydelse:

l.med bifall till motionen 1977/78:1021, yrkandet 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande anslaget C 2 för Bilateralt utvecklingssamarbete

dels att den mening i utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
”Utskottet ansluter” och slutar med ”motionen 1021” bort ersättas
med följande:

Utskottet behandlar och tillstyrker nedan (vid punkten 4) förslaget om
en höjning av anslaget för u-landsinformation. I konsekvens härmed tillstyrks
det nu aktuella yrkandet om ett i förhållande till regeringens förslag
med 1 milj. kr. minskat anslag för bilateralt utvecklingssamarbete.

dels att utskottets hemställan i momentet 27 under punkten 3 (s. 44)
bort ha följande lydelse:

27. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 4, och med
ändring av budgetpropositionens förslag till Bilateralt utvecklingssamarbete
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 2 463 558 000 kr.

4. beträffande ofördelad reserv

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Motionen
utgår” och slutar med ”av detta” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete
i budgetpropositionen upptas 40 milj. kr. under rubriken
”Ofördelad reserv”. Reserven kommenteras endast med en mening i pro -

UU 1977/78:10

53

positionen. Därav framgår att beloppet avser den till senare i vår aviserade
propositionen om utvecklingssamarbetets framtida utformning. Motionen
utgår ifrån och utskottet har sedermera erfarit att beloppet är reserverat
för den fond för industriellt samarbete med u-ländema som industribiståndsutredningen
har föreslagit i sitt betänkande (SOU 1977:
77). Utskottet instämmer i motionens syn att det är anmärkningsvärt att
regeringen redan i budgetpropositionen reserverar medel för förslaget
med tanke på att remissbehandlingen av betänkandet inte var avslutad
när budgetpropositionen presenterades för riksdagen. Utskottet, som får
anledning återkomma till frågan om Sveriges samarbete med u-länderna
på industriområdet i samband med behandlingen av den aviserade propositionen,
avstyrker att medel nu reserveras för detta ändamål och tillstyrker
således motionen 1021 i denna del.

dels att utskottets hemställan i momentet 3 under punkten 3 (s. 43)
bort ha följande lydelse:

3. med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller motionen
1977/78: 1021, yrkandet 16,

Vid punkten 3.4 (Samarbete med enskilda länder m. m.)

Reservanterna anser

5. beträffande Angola, Botswana, Cuba, Guinea-Bissau, Kap Verde,
Kenya, Mogambique och Pakistan

dels att den del av utskottets yttrande beträffande Angola som på s. 24
börjar med ”1 motionen” och slutar med ”motionen 1021” bort ha följande
lydelse:

I budgetpropositionen beräknas en medelsram för Angola på 60 milj.
kr. för budgetåret 1978/79. I motionen 1021 föreslås att biståndet till
Angola för nästa budgetår skall utgå med 70 milj. kr.

Situationen i södra Afrika motiverar en kraftfull svensk biståndsinsats
i de s. k. frontstaterna, till vilka Angola räknas. Under befrielsekriget
förstördes eller lamslogs Angolas produktionsapparat. Stora delar av
kommunikations- och distributionsnätet sattes ur spel. Genom att många
utbildade portugiser har lämnat landet lider Angola svår brist på kvalificerad
arbetskraft. Exporten har sjunkit, och det råder livsmedelsbrist i
många delar av landet. Till detta kommer att ett stort antal flyktingar
har strömmat in i Angola från grannlandet Zaire. I de södra delarna av
Angola pågår fortfarande strider mot UNITA-förband, understödda av
Sydafrika, och i Cabinda-enklaven i norr kämpar angolanska trupper
mot separatiströrelsen FLEC.

Utskottet anser att det finns starka skäl för att öka biståndet till Angola
också utöver regeringens förslag och tillstyrker således ifrågavarande
yrkande i motionen 1021.

5 Riksdagen 1977/78. 9 sami. Nr 10

UU 1977/78:10

54

dels att den del av utskottets yttrande rörande Botswana som på s. 24
börjar med ”Medelsramen för” och slutar med ”motionen 1021” bort
ha följande lydelse:

SIDA har i sin anslagsframställning föreslagit 60 milj. kr., dvs. samma
belopp som i motionen 1021.

Händelserna i och kring Zimbabwe har direkta konsekvenser för
Botswana, som också tillhör de s. k. frontstatema. Trots att Botswana
inte tillåter befrielserörelserna att operera från sitt territorium har landet
utsatts för repressalier från Rhodesia. Antalet flyktingar som kommer
till Botswana från både Rhodesia och Sydafrika har ökat kraftigt.
Botswana har ytterst blygsamma resurser att klara de försörjningsproblem
och administrativa problem som följer av flyktingströmmen.

Utskottet finner att den ekonomiska situationen i Botswana, inte minst
till följd av landets utsatta läge, är hårt pressad och föreslår att biståndet
till Botswana för nästa budgetår utgår med 60 milj. kr. Ifrågavarande
yrkande i motionen 1021 tillstyrks således.

dels att den del av utskottets yttrande rörande Cuba som på s. 25 börjar
med ”1 budgetpropositionen” och på s. 26 slutar med ”i fråga” bort
ha följande lydelse:

Årets förslag i budgetpropositionen innebär en fortsatt nedskärning av
biståndet till Cuba. Avtrappningen skall enligt propositionen fortsätta.
Som motiv härför har bl. a. angivits att Cubas ekonomi efter hand förbättrats.
I själva verket har den kubanska ekonomin under senare år
kraftigt försämrats till följd av de katastrofala prisfallen på socker och
snabbt stigande importpriser.

Biståndet till Cuba har bidragit till landets egna ansträngningar att
åstadkomma en social-ekonomisk utjämning och utveckling. Som framgår
av SIDA:s utvärdering av biståndet till Cuba (Utveckling av samarbetet
med Cuba 1977/78—1979/80) tyder allt på att Cuba har utnyttjat
de svenska biståndsmedlen effektivt. Cubas utvecklingssträvanden
ligger, sägs det i rapporten, väl i linje med de svenska biståndspolitiska
målen. Undervisningen och hälsovården är kostnadsfri och når alla befolkningsgrupper.
Landets myndigheter strävar efter att ytterligare förbättra
dessa sektorer. Undervisningen är en hörnsten i det kubanska
samhället och har mycket hög prioritet.

Biståndet till Cuba har bidragit till att minska den ekonomiska isolering
som Cuba utsatts för. Huvuddelen av det svenska biståndet har använts
för utbyggnad av hälsovårds- och utbildningssektorerna. De nedskärningar
av biståndet som riksdagens majoritet beslutat har särskilt
drabbat hälsovården.

En nedtrappning av biståndet till Cuba bör aktualiseras först när en
varaktig förbättring i Cubas utvecklingssituation kan konstateras. Den
socialdemokratiska regeringen planerade 1976 för utvecklingsprojekt i

UU 1977/78:10

55

samarbete med den kubanska regeringen på det medicinska området och
utbildningsområdet, vilka har omöjliggjorts genom nedskärningarna. Det
gäller främst uppbyggande av en antibiotikafabrik och bistånd till läromedelsframställning
för skolbarnen. Enligt utskottets mening bör medel
beviljas så att dessa tidigare planerade insatser kan fullföljas.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att den finansiella ramen för
bistånd till Cuba för budgetåret 1978/79 fastställs till 70 milj. kr. Utskottet
tillstyrker således förevarande yrkande i motionen 1021 och avstyrker
budgetpropositionens förslag beträffande Cuba samt avstyrker
därmed också motionerna 529 och 1480, den förra såvitt nu är i fråga.

dels att den del av utskottets yttrande rörande Guinea-Bissau som på
s. 27 börjar med ”Det framgår” och slutar med ”motionen 1021” bort
ha följande lydelse:

Guinea-Bissau är i utomordentligt hög grad beroende av omvärlden.
Försök görs att ersätta en del av importen med inhemsk industriproduktion.
Behovet av att importera maskiner och utrustning har skapat en
svår valutasituation i landet. Landet lider brist på tekniskt och administrativt
erfaren personal. Utskottet finner det motiverat att höja medelsramen
för Guinea-Bissau till 55 milj. kr., såsom föreslås i motionen 1021
och även förordats i SIDA:s anslagsframställning. Det ifrågavarande yrkandet
i motionen 1021 tillstyrks således.

dels att den del av utskottets yttrande rörande Kap Verde som på
s. 27 börjar med ”Riksdagen beslöt” och på s. 28 slutar med ”motionen
1021” bort ha följande lydelse:

Försörjningssituationen är fortfarande svår i Kap Verde. Bristen på
livsmedel är stor, och landet är nästan helt beroende av bistånd utifrån
för att försörja sin befolkning. Arbetslösheten är mycket omfattande
även efter afrikanska förhållanden, och underskottet i bytesbalansen är
betydande. Utskottet finner det angeläget med en högre svensk biståndsinsats
för landets utvecklingsansträngningar och tillstyrker ifrågavarande
yrkande i motionen 1021 om en medelsram på 25 milj. kr. för nästa
budgetår.

dels att den del av utskottets yttrande rörande Kenya som på s. 28
börjar med ”Sorn skäl” och slutar med ”motionen 1021” bort ha följande
lydelse:

Den ekonomiska situationen i Kenya har förbättrats under senare år,
till följd av bl. a. bättre skördar och uppgången av världsmarknadspriset
på kaffe, och ekonomin har stabiliserats på en relativt hög aktivitetsnivå.
Med hänsyn härtill och mot bakgrund av behovet av ökade insatser
för de allra fattigaste folkgrupperna i Afrika anser utskottet att biståndet
till Kenya för nästa budgetår bör utgå med oförändrat belopp,
dvs. 80 milj. kr. Utskottet tillstyrker således ifrågavarande yrkande i motionen
1021 och avstyrker propositionens förslag om en höjning.

UU 1977/78:10

56

dels att den del av utskottets yttrande rörande Mogambique som på
s. 28 börjar med ”SIDA har” och på s. 29 slutar med ”till Mozambique”
bort ha följande lydelse:

Efter befrielsekriget är situationen mycket allvarlig i Mozambique.
Betalningsbalansen har kraftigt försämrats, och transport- och försörjningsproblemen
är påtagliga. Mozambique är ett exempel på hur en kolonialmakt
gav landet en infrastruktur som försvårar ett självständigt
samhällsliv, t. ex. genom kommunikationsleder som anpassats för transittrafiken
till och från Sydafrika och Rhodesia men inte för transporter
som kan tillgodose landets egna invånares behov. Då portugiserna i samband
med självständigheten lämnade landet förstörde de dessutom fasta
anläggningar, maskiner o. d. eller förde dem ur landet.

Till detta kommer den börda som Mozambique fått ta på sig som
frontstat mot Rhodesia dels genom att i enlighet med FN:s sanktionsbeslut
hålla gränsen mot Rhodesia stängd, dels genom sitt stöd till befrielsekampen
där. Rhodesiska attacker har orsakat stora skador inne i
Mozambique, och ca 10 000 familjer i gränsområdena har måst förflyttas.
FN:s säkerhetsråd fördömde i juni förra året Rhodesias aggressionshandlingar
och uppmanade medlemsländerna att ge ökat stöd till Mozambique.

Mot denna bakgrund instämmer utskottet i motionens förslag att biståndet
till Mozambique för nästa budgetår ökas till 125 milj. kr. Ifrågavarande
yrkande i motionen 1021 tillstyrks således.

dels att den del av utskottets yttrande rörande Pakistan som på s. 29
börjar med ”Redan förra” och slutar med ”motionen 1021” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har erfarit att situationen i Pakistan fördröjt förhandlingarna
om den framtida inriktningen av det svenska utvecklingsbiståndet dit
och bidragit till att hittills beviljade medel inte kunnat utnyttjas till
fullo. Med hänsyn till de svårigheter som anmält sig anser utskottet att
det inte finns skäl att för nästa budgetår öka biståndet till Pakistan med
10 milj. kr. såsom regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker ifrågavarande
yrkande i motionen 1021 att biståndet till Pakistan för nästa budgetår
skall utgå med 30 milj. kr.

dels att utskottets hemställan i momenten 6—13 under punkten 3
(s. 43) bort ha följande lydelse:

6. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 7, och med
ändring av budgetpropositionens beräkning av landram för
Angola som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 8, och med
ändring av budgetpropositionens beräkning av landram för
Mozambique som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UU 1977/78:10

57

8. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 9, och med
ändring av budgetpropositionens beräkning av landram för
Botswana som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 10, och med
ändring av budgetpropositionens beräkning av landram för
Kap Verde som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 11, och med
ändring av budgetpropositionens beräkning av landram för
Guinea-Bissau som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 12, och med
ändring av budgetpropositionens beräkning av landram för
Cuba som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 13, och med
ändring av budgetpropositionens beräkning av landram för
Kenya som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 14, och med
ändring av budgetpropositionens beräkning av landram för
Pakistan som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Vid punkten 3.5 (Humanitärt bistånd till flyktingar, befrielserörelser
och apartheidpolitikens offer i södra Afrika)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”1
motionen betonas” och slutar med ”propositionens förslag” bort ha
följande lydelse:

Som framgår av propositionen väntas det sammanlagda svenska stödet
till flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolitikens offer i södra
Afrika under innevarande budgetår uppgå till ca 60 milj. kr. För nästa
år föreslår regeringen en medelsram på 85 milj. kr. Utskottet noterar
med tillfredsställelse den föreslagna ökningen, men i likhet med motionen
1021 anser utskottet det viktigt att Sverige är berett att spela en
betydande roll i den hårda tid som förestår innan de nuvarande regimerna
har ersatts av regeringar vilka representerar folkmajoriteten.
Händelseutvecklingen kan komma att gå snabbt, varför det är nödvändigt
att vi på svensk sida har en hög planeringsberedskap. Enligt utskottets
mening bör därför biståndet till flyktingar och befrielserörelser

UU 1977/78:10

58

i södra Afrika för nästa budgetår ökas till 110 milj. kr. Utskottet tillstyrker
således det nu aktuella yrkandet i motionen 1021 och avstyrker
propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan i momentet 19 under punkten 3 (s. 44)
bort ha följande lydelse:

19. med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller motionen
1977/78: 1021, yrkandet 5,

7. Vid punkten 3.10 (Särskilda program)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ”Motionärerna
anmäler” och slutar med ”i denna del” bort ha följande
lydelse:

I 1975/76 års budgetproposition aviserades en översyn av multi-bisamarbetet
med FN:s fackorgan, och med vissa påpekanden anslöt sig
riksdagen härtill (UU 1975/76: 14). I årets budgetproposition presenteras
denna verksamhet i avsnittet Särskilda program under rubriken
Ämnesinriktad verksamhet. SIDA har genomfört den nämnda översynen
i samarbete med UD. Någon redovisning av översynen har riksdagen
emellertid inte fått.

Avsnittet Särskilda program omfattar dessutom s. k. bredare samarbete,
finansiering av biträdande experter samt medel för projektförberedelser
och resultatvärdering.

Utskottet ansluter sig till uttalandet i motionen att den redovisning
av Särskilda program som ges i årets budgetproposition är synnerligen
bristfällig. Det är svårt att läsa ut hur medlen fördelas mellan de olika
ändamålen. Utskottet vill också markera en betydande tveksamhet till
storleken av det föreslagna beloppet för bredare samarbete. Medlen avser
samarbete med vissa länder, som inte ingår i kretsen mottagarländer
och kan avse områden som inte brukar ingå i utvecklingssamarbetet.
SIDA har i sin anslagsframställning hösten 1977 — samtidigt som man
begär 25 milj. kr. — framhållit, att det finns ett behov av att innebörden
i och syftet med ett bredare samarbete närmare preciseras. Utan att tillgodose
detta önskemål eller föreslå nya verksamheter räknar regeringen
i budgetpropositionen för nästa budgetår med en fördubbling av medelsramen
jämfört med innevarande budgetår, eller med 50 milj. kr. för
bredare samarbete.

Enligt utskottets mening bör riktlinjer för dels den ämnesinriktade
verksamheten, dels det bredare samarbetet närmare preciseras för riksdagen.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund förevarande yrkande i motionen
1021 och avstyrker budgetpropositionens förslag om Särskilda
program.

UU 1977/78:10

59

dels att utskottets hemställan i momentet 24 under punkten 3 (s. 44)
bort ha följande lydelse:

24. med bifall till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 15, och med
ändring av budgetpropositionens beräkning som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Vid punkten 4 (Information) (C 3)

Reservanterna anser — i mån av bifall till reservationen 3 ovan —

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motionen 1021” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan, vid avsnitt 3.1, behandlat och tillstyrkt ett annat
yrkande i samma motion av innebörden att anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete
minskas med motsvarande belopp.

I propositionen beräknas 10,7 milj. kr. i bidrag till de enskilda organisationernas
u-landsinformation. Det innebär en ökning med 7 % i
förhållande till innevarande budgetår. Utskottet delar åsikten i motionen
1021 att propositionens förslag med hänsyn till de kraftiga kostnadsstegringarna
under det senaste året skulle innebära en reell minskning
av anslagen till organisationerna och således en faktisk reducering
av deras informationsresurser. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet
motionens förslag att det aktuella anslaget ökas med 1 milj. kr. utöver
regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan i momentet 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen, i den mån den bifaller reservationen 3, med bifall
till motionen 1977/78: 1021, yrkandet 17, och med ändring
av budgetpropositionens förslag till Information för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 17 755 000 kr.

Särskilda yttranden

Vid punkten 2 (Bidrag till internationella biståndsprogram) (C 1) av
Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Olle Göransson,
Mats Hellström, Sture Ericson och Gertrud Sigurdsen (samtliga s):

1. beträffande Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Asiatiska
utvecklingsbanken (AsDB)

Socialdemokraterna motionerade vid förra riksmötet om ett bidrag till
Internationella utvecklingsfonden (IDA) under budgetåren 1977/78—
1979/80 på 320 milj. kr. årligen. Motiveringen för detta — i förhållande
till dåvarande regeringsförslag — lägre belopp kvarstår. Sverige har dock
sedermera i den s. k. femte påfyllnaden utlovat årsbidrag om 413 milj.

UU 1977/78:10

60

kr. Med hänsyn till att dessa utfästelser gäller för en treårsperiod aktualiserar
vi inte nu frågan om storleken av IDA-bidraget.

Vid förra riksmötet yrkade socialdemokraterna avslag på regeringens
förslag om nyteckning av kapitalandelar i Asiatiska utvecklingsbanken
(AsDB). Kritiken mot inriktningen av bankens verksamhet kvarstår. Den
koncentrerar utlåningen till de relativt rika u-länderna i regionen.

Vid punkten 3.4 (Samarbete med enskilda länder m. m.) av Allan Hernelius
och Ingrid Sundberg (båda m):

2. beträffande Cuba

Det svenska biståndet till Cuba stod från början i strid med vedertagna
svenska principer. Sveriges bistånd skall enligt dessa i första hand
inriktas på mycket fattiga u-länder. Cuba hör icke dit. Biståndet torde
också ha förestavats av andra skäl än biståndsmässiga. Det bör i detta
sammanhang påpekas att Cuba självt ger bistånd till andra länder och att
Cuba från en supermakt mottager bistånd av minst sagt betydande storleksordning.
Moderata samlingspartiet har gång efter annan påpekat dessa
fakta och även verkat för att biståndet till Cuba skulle upphöra.

Till detta har emellertid också kommit andra skäl. Den kubanska militära
aktiviteten har under de senaste åren oupphörligen ökat i länder
och på kontinenter långt bortom Cubas gränser och utan att kubanska
egna säkerhetsintressen står på spel. Enligt vissa uppgifter räknar man
med att en fjärdedel av Cubas krigsmakt f. n. är sysselsatt utomlands.
Starkast är aktiviteten i Afrika, där kubansk personal beräknas finnas
i följande länder: Algeriet, Angola, Benin, Kap Verde, Folkrepubliken
Kongo, Ekvatorial-Guinea, Etiopien, Guinea, Guinea-Bissau, Libyen, Madagaskar,
Mogambique, Sao Tomé och Principe, Sierra Leone, Tanzania
och Uganda. Men även i länder i Mellan- och Latinamerika finns kubansk
militärpersonal. Enbart i Afrika beräknades vid senaste årsskiftet
finnas omkring 27 000 kubanska soldater och militära rådgivare.

Ett land som kan försörja så stora truppstyrkor på främmande områden
och hålla underhållslinjer till dessa kan icke gärna sägas vara ett
fattigt land. Är det åter så att truppernas försörjning betalas från annat
håll, finns risk för att stöd åt landet i fråga kan komma i konflikt med
till exempel ett givarlands alliansfria politik.

Uppgifter för något år sedan från den kubanska statsledningen till
bl. a. svenska myndigheter att den militära närvaron i Afrika skulle successivt
reduceras har icke lett till handling. Tvärtom har den militära
kubanska aktiviteten i Afrika i stället ökat. Särskild uppmärksamhet har
därvid den massiva kubanska insatsen på Etiopiens sida väckt. I den
svenska riksdagens utrikesdebatt nyligen tog både regeringen och oppositionsledaren
avstånd från det kubanska militära deltagandet i Etiopien.

UU 1977/78:10

61

Sveriges riksdag har tidigare uttalat att en successiv avveckling av biståndet
till Cuba skulle ske. Det biståndsavtal som slöts i juli 1977 gäller
dock fortfarande två år framåt. Detta avtal hindrar oss från att nu påyrka
att biståndet till Cuba genast avbryts. Men något nytt avtal bör
självfallet icke komma i fråga, och det tak som sätts för medel under
posten ”Särskilda program” är väl motiverat.

3. beträffande Vietnam

Det avtal som hösten 1974 träffades mellan Sverige och Vietnam om
projektering och byggande av skogsprojektet i Bai Bang var från början
behäftat med allvarliga brister, vilket också framhölls från moderata
samlingspartiets sida. Enligt avtalet, som aldrig underställdes riksdagen,
är Sveriges åtagande att med biståndsmedel svara för projektet
begränsat till budgetåren 1974/75—1978/79, medan på annat ställe i
avtalet anges att Sverige förbinder sig att bistå Vietnam med genomförandet
av projektet från byggnads- och montageskedena till skedet
då fabriken är i normal drift utan någon tidsbegränsning. Enligt de uppgifter
som utskottet erhållit anses detta senare åtagande bindande trots
tidsbegränsningen i avtalet.

Avtalets bestämmelser om projektets organisatoriska struktur har också
visat sig utgöra ett bristfälligt underlag för den personal som har ansvaret
för den svenska insatsen i samarbete med vietnamesisk personal. Den
försening som drabbat projektet kan till stor del hänföras till svårigheter
på den organisatoriska sidan. Som exempel kan nämnas att de svenska
och vietnamesiska projektledningarna arbetar efter två olika tidsplaner.

Förseningen, vilken i dag torde kunna beräknas till minst tre år, har
medfört stora kostnadsökningar. Ursprungligen beräknades kostnaderna
för Sverige bli omkring 500 miljoner. Avtalet 1974 kom att gälla 600
miljoner med ytterligare 170 miljoner för kostnadsökningar. Den slutliga
kostnaden för projektet kan i dag för Sveriges del bedömas komma
att ligga långt över 1 500 milj. kr.

Mellan Sverige och Vietnam uppgörs nu s. k. årsavtal för utbetalning
av medel, vilka avtal möjliggör att medel ställs till förfogande för projektet
utöver vad som förutsågs i huvudavtalet.

Huvudavtalet framstår mot bakgrund av erfarenheterna som ett ofullständigt
instrument för samarbetet mellan Sverige och Vietnam. Som en
följd därav bör omförhandlingar på hög politisk nivå komma till stånd
för att projektet skall kunna föras till en lösning. Därvid bör en tidsram
kunna fastställas som gör att de framtida kostnaderna på något sätt kan
överblickas. Sverige är genom avtalets utformning bundet att svara för
att projektet färdigställs. Men Sverige bör icke utan någon begränsning
därtill svara för extra kostnader som uppkommer i form av nya
sidoprojekt eller som resultat av missförstånd om parternas åligganden.

UU 1977/78:10

62

En sådan bedömning, som vi här förordar, bör ligga till grund för
fastställandet av ett tak för ytterligare svenska ekonomiska insatser för
Bai Bang-projektet. Svenska och vietnamesiska myndigheter bör nu kunna
beräkna när anläggningen i sin helhet är i drift. Bidrag efter denna
tidpunkt bör icke ifrågakomma.

Förteckning över motioner/yrkanden som behandlats i betänkandet

Motion

Utskottets yttrande
återfinns under
punkten

Utskottets hemställan
återfinns
under
punkten

1977/78: 363 av Lars Werner m. fl.

(vpk) om stöd till eritreanska
rödakorsorganisationer 3.8

1977/78: 529 av Anders Björck

m. fl. (m) om biståndet till Cuba 3.4, 3.10

1977/78: 532, yrkandena 1 och 3,
av Allan Åkerlind (m) om
slopande av u-hjälp till
befrielserörelser, m. m. 1, 3.5

1977/78: 631, yrkandet 2, av
Nils Hörberg (fp) om en ny
ekonomisk världsordning 2

1977/78: 681 av Lars Wemer
m. fl. (vpk) om ökat stöd till
Demokratiska folkrepubliken
Yemen 3.8

1977/78: 1021 av Anna Lisa 2, 3.1, 3.4,

Lewén-Eliasson m. fl. (s) om den 3.5, 3.6,
svenska biståndspolitiken 3.10, 4

1977/78:1024 av Catarina Rönnung

(s) om utbildning av flyktingar

för u-landstjänstgöring 5

1977/78:1025 av Ingrid Sundberg
m. fl. (m) om det svenska
biståndet till Vietnam

1,3

2, 3,4

3.4

1977/78:1026 av Ulla Tillander
(c) om folkrörelsernas och övriga
organisationers u-landsinformation 4

1977/78:1028 av Lars Werner m. fl.

(vpk) om u-landspolitiken 2, 3.1, 3.2

1977/78:1480 av Fritz Börjesson

(c) om det svenska biståndet till

Cuba 3.4

2,3

1977/78:1482 av Carl-Wilhelm
Lothigius (m) om slopande av

biståndet till Etiopien 3.4 3

UU 1977/78:10

63

Motion	Utskottets yttrande återfinns under punkten	Utskottets hem-ställan åter-finns under punkten
1977/78:1483 av Bo Siegbahn (m) om huvudman för en debatt- och informationstidskrift rörande u-ländernas problem	4	4

Övriga biståndsmotioner/yrkanden

Följande biståndsmotioner/yrkanden, som också avlämnats under
allmänna motionstiden 1978, avses bli behandlade i samband med den
till mars/april 1978 aviserade propositionen om riktlinjer för internationellt
utvecklingssamarbete m. m.

Motion

1977/78: 532, yrkandet 2, av Allan Akerlind (m) om bistånd till land
som är invecklat i krigshandlingar

1977/78: 631, yrkandena 1 och 3, av Nils Hörberg (fp) om en ny ekonomisk
världsordning

1977/78: 676 av Karin Ahrland (fp) om biståndspolitiska program för
u-landskvinnor

1977/78: 1020 av Göthe Knutson m. fl. (m) om ökad bindning av ulandsbiståndet 1977/78:

1023 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) om den svenska biståndspolitiken -

UU 1977/78:10

64

Innehållsförteckning

Sid.

1 Anslagsutveckling, planeringsramar m. m.

Propositionen 2

Motion 3

Utskottet 3

2 Bidrag till Internationella biståndsprogram (C 1)

Propositionen 4

Motioner 10

Utskottet 10

3 Bilateralt utvecklingssamarbete (C 2)

3.1 Allmänt (anslagsram, länderfördelning m. m.)

Propositionen 14

Motioner 15

Utskottet 16

3.2 Bundet bistånd och upphandling i Sverige

Propositionen 19

Motion 20

Utskottet 20

3.3 Biståndsvillkor och skuldavskrivning

Propositionen 20

Utskottet 22

3.4 Samarbete med enskilda länder m. m.

Propositionen 22

Motioner 22

Utskottet 24

3.5 Humanitärt bistånd till flyktingar, befrielserörelser och
apartheidpolitikens offer i södra Afrika

Propositionen 32

Motioner 33

Utskottet 33

3.6 Beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd till afrikanska
flyktingar och nationella befrielserörelser

Propositionen 35

Motion 35

Utskottet 35

3.7 Humanitärt bistånd — Latinamerika

Propositionen 36

3.8 Katastrofbistånd

Propositionen 36

Motioner 36

Utskottet 37

3.9 Bistånd genom enskilda organisationer

Propositionen 38

3.10 Särskilda program

Propositionen 38

Motioner 40

Utskottet 41

3.11 Övrigt 42

UU 1977/78:10

65

Sid.

3.12 Sammanfattning av propositionens förslag om bilateralt utvecklingssamarbete
m. m 42

3.13 Samlade beslutshemställanden under punkten 3 43

4 Information (C 3)

Propositionen 44

Motioner 45

Utskottet 45

5 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) (C 4)

Propositionen 46

Motion 47

Utskottet 47

6 Biståndsutbildningsnämnden (BUN) (C 5)

Propositionen 48

Utskottet 49

7 Biståndsförvaltningens lånefond (IV.2)

Utskottet 50

Reservationer

samtliga avgivna av de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet:

1 FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) (punkten 2) 50

2 Riktlinjer för ländersamarbetet (punkten 3.1) 51

3 Anslaget C 2 för Bilateralt utvecklingssamarbete (punkten 3.1) .. 52

4 Ofördelad reserv (punkten 3.1) 52

5 Angola, Botswana, Cuba, Guinea-Bissau, Kap Verde, Kenya,
Mozambique och Pakistan (punkten 3.4) 53

6 Humanitärt bistånd till flyktingar, befrielserörelser och apartheidpolitikens
offer i södra Afrika (punkten 3.5) 57

7 Särskilda program (punkten 3.10) 58

8 Information (C 3) (punkten 4) 59

Särskilda yttranden

1 Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Asiatiska utvecklingsbanken
(AsDB) (s) (punkten 2) 59

2 Cuba (m) (punkten 3.4) 60

3 Vietnam (m) (punkten 3.4) 61

Förteckning över motioner/yrkanden sorn behandlats i betänkandet 62
övriga biståndsmotioner/yrkanden 63

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 78004B