Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

UbU 1977/78: 22 Utbildningsutskottets betänkande

1911 pS: 22

med anledning av piopositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till högskola och forskning jämte motioner samt propositionen 1977/ 78:82 om stöd till de fria samfundens teologiska seminarier

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen i propositionen 1977/78: 100 bilaga 12 under avsnittet Högskola och forskning samt un­der avsnittet Statens utlåningsfonder, punkten IV: 6, förelagt riksdagen efter föredragning av statsrådet Wikström (Vissa gemensamma frågor samt punkterna D 1—D 7, D 9—D 48 och IV: 6) och statsrådet Mogård (punkten D 8).

I betänkandet behandlas yrkanden i motionerna 1977/78: 264, 297, 337, 376, 377, 378, 398, 449, 450, 454, 567, 568, 569, 570, 573, 737, 738, 742, 744, 747, 750, 752, 753, 754, 755, 756, 758, 878, 881, 883, 885, 891, 902, 917, 1141, 1142, 1143, 1146, 1147, 1154, 1157, 1160, 1161, 1162, 1163, 1165, 1173, 1174, 1175, 1176, 1179, 1183, 1184, 1185, 1186, 1189, 1190, 1191,. 1192, 1196, 1197, 1198, 1397, 1408, 1537, 1538, 1541, 1543, 1546, 1548, 1549, 1552, 1555, 1556, 1565, 1566, 1697, 1698 och 1721.

Vidare behandlas i betänkandet (se punkt 9) förslag som regeringen efter föredragning av statsrådet Wikström förelagt riksdagen i proposi­tionen 1977/78: 82 om stöd till de fria samfundens teologiska seminarier.

Vissa gemensamma frågor

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa ge­mensamma frågor (s.  334—400) behandlat högskole- och forsknings­frågor av allmän karaktär samt föreslagit riksdagen dels att

1.    antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i högskolelagen (1977: 218),

2.    antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1977; 219) om obligatoriska studerandesammanslut­ningar,

3.    antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag med bemyndigande att upphäva föreskrifter om skyldighet att tillhöra särskild studerandesammanslutning,

dels att

4. besluta att i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1978 skall finnas de
åtta högskoleenheter för konstnärlig utbildning som angivits i proposi­
tionen,

1    Riksdagen 1977/78. 14 saml. Nr 22

 

UbU 1977/78: 22                                                       2

5.   bemyndiga regeringen att vidtaga de åtgärder som fordras för konstfackskolans inordnande i högskoleorganisationen i Stockholm,

6.   bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslagen för högskolan m. m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,

7.   godkänna vad som förordats i propositionen om skydd för fri­villiga försökspersoner,

8.   i övrigt godkänna de riktlinjer för utbildning och forskning som angivits i propositionen.

Motionerna

1977/78: 378 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1.   uttalar sig för att de målsättningar som anges i motionen skall utgöra grundvalen för den högre utbildningens utformning och in­riktning (yrkandet 1),

2.   uttalar sig för alt de s. k. sludielämplighetsproven bör avskaffas (yrkandet 4),

hos regeringen hemställer om förslag

3.   varigenom betygen avskaffas som urvalsinstrument för tillträde . till högskolestudier och ersätts av arbetslivserfarenhet och köprincipen (yrkandet 3 b),

4.   för att förbättra invandrarnas möjligheter till högskolestudier bl. a. genom att införa kurser på de stora invandrarspråken (yrkandet 3 c),

5.   om avskaffande av betygen uiom högskolan (yrkandet 3 d),

6.   innebärande att alla styrelser inom högskolan — under region-styrelsenivå — skall utses av dem. som är verksamma inom högskolan i en gemensam valkorporation enligt principen en människa — en röst (yrkandet 3 e),

7.   om upphävandet av lagen om elektorsförsamlingar och att dessa ersätts med allmänna direkta val i en valkorporation till linjenämnder (yrkandet 3 f),

8. om avskaffande av kårobligatoriet i enlighet med vad som anförs
i motionen (yrkandet 3 g),

1977/78; 398 av Eva Winther (fp) vari — med hänvisning till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1977/78: 397 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en linje för design och formgivning inrättas vid högskolan i Luleå,

1977/78: 569 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen

1.   beslutar att användningen av de medel som anvisas för försöks­verksamheten med näringslivskonf.akt för forskare får prövas inom ramen för försöksverksamheten,

2.   hos regeringen hemställer att man i direktiven för försöksverk­samheten även berör frågan om dess anknytning till högskoleutbild­ningen.

 

UbU 1977/78: 22                                                       3

3. hos regeringen begär att ledningen av försöksverksamheten an­förtros lärartjänstutredningen,

1977/78: 573 av Margaretha af Ugglas (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala

1.    att den som söker i kvotgrupperna I och II på enbart betygsme­riter och som erhållit högsta betyg i alla ämnen beviljas inträde trots 20%-regeln,

2.    att platserna i kvotgrupp IV fördelas proportionellt i förhållande till antalet sökande med enbart 25: 4-meriter och övriga sökande i kvot-gruppen,

3.    att försöksverksamhet påbörjas med obligatoriska intagningsprov på någon eller några utbildningslinjer,

1977/78: 737 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om ett förslag till riksdagen hösten 1978 om ett system för planering och resursfördelning i enlighet med 1975 års riksdagsbeslut, som kan tillämpas fr. o. m. budgetåret 1979/80,

1977/78: 738 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1.   beslutar avslå regeringens förslag att under anslaget Samhälls­vetenskapliga fakulteterna anvisa 500 000 kr. för massmedieforskning samt besluta att till anslaget för budgetåret 1978/79 anvisa ett reserva­tionsanslag av 95 330 000 kr.,

2.   beslutar att hos regeringen hemställa om ett förslag till 1978/79 års riksmöte om en massmedieforskningsorganisation i huvudsak enligt den modell som massmedieforskningsutredningen har föreslagit,

1977/78: 747 av John Johnsson (s) och Margit Sandéhn (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet med med­verkan från Tekniska högskolan i Lund till de mindre och medelstora företagen igångsätts i enlighet med vad som i motionen anförts,

1977/78: 750 av Karl-Eric Norrby (c) och Anna Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att ersättningsreglerna en­ligt UHÄ-FS 1977: 151 §§ 2 och 5 ses över med syftet att ge företrä­dare för de studerande samma ersättningsmöjligheter som övriga leda­möter,

1977/78: 753 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen be­slutar att upphäva bestämmelsen om anmälningsskyldighet för hög­skolestudier inom det fria området,

1977/78: 754 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att behörighetsvillkoren för tillträde till talpedagogutbildning vidgas på sätt som angetts i motionen,

1977/78: 756 av Margaretha af Ugglas (m) och Per Unckel (m) vari yrkas att riksdagen beslutar

 

UbU 1977/78: 22                                                       4

1.   uttala att bestämmelserna om föreningsmeriter vid urval och an­tagning till högskolan avskaffas,

2.   — därest yrkandet ovan inte skulle bifallas — uttala att poäng-givningen för föreningsmeriter minskas,

3.   att hos regeringen anhålla att utförliga tillämpningsföreskrifter ut­färdas avseende sökandes rätt att tillgodoräkna sig föreningsmeriter vid ansökan till högskoleutbildning,

1977/78: 758 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att riksdagen beslutar uttala att förkunskapskraven för antagning till för-skollärar- och fritidspedagogutbildningen bör ses över i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkandet 6),

1977/78: 878 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att riksdagen i enlighet med vad som anförts i den till kulturutskottet remit­terade motionen 1977/78: 877 uttalar att åtgärder bör vidtas för att möj­liggöra studier på högskolenivå, främst på de största invandrarspråken (yrkandet 2),

1977/78: 881 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksda­gen beslutar uttala

1.   att uppföljningen av den s. k. högskolereformen anförtros åt ett fristående organ, innefattande även företrädare för internationell ve­tenskaplig forskning och att det föreslagna anslaget under D 2. ställs till ett sådant organs förfogande,

2.   att inga statliga medel anslås för arvodering av företrädare för politiska partier eller fackliga organisationer i högskolans styrelseorgan utan att därför beräknade medel i stället tillförs den egentliga verksam­heten i högskolan i form av nya professurer, ökade basresurser m. m.,

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riks­dagen

1.    som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de fackliga organisationerna bör vara representerade i den sär­skilda kommittén och den regionala arbetsgrappen som skall leda för­söksverksamheten med näringslivskonlakt för forskare (yrkandet 1),

2.    som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en viss del av medlen för försöksverksamheten med närings­livskontakt för forskare tillförs de fackliga organisationerna för infor­mation och utredning av forskningsprojekt (yrkandet 2),

3.    beträffande temaorienterad forskning vid universitetet i Linkö­ping beslutar att de två teman som föreslagits av universitets- och högskoleämbetet får starta den 1 juli 1979 samt de övriga året därefter (yrkandet 3),

4.    beslutar att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan för budget­året 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 500 000

 

UbU 1977/78:22                                                 5

kr. förhöjt reservationsanslag av 12 537 000 kr., varvid anslagsposten 2. Planering och förberedelser inför temaorienterad forskningsorganisa­tion i Linköping skall utgå med 1 500 000 kr. (yrkandet 4),

5.   beslutar att till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 187 732 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandet 5),

6.   beslutar att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. för­höjt reservationsanslag av 196 235 000 kr. i enlighet med vad som an­förts i motionen (yrkandet 6),

7.   beslutar att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1978/79 an­visa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 16 412 000 kr. (yrkandet 7),

8.   beslutar att till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 400 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 46 015 000 kr. (yrkan­det 8),

9.   beslutar att till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 5 900 000 kr. för­höjt reservationsanslag av 92 630 000 kr. (yrkandet 9),

 

10.   beslutar att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 12 800 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 167 805 000 kr. (yrkandet 10),

11.   beslutar att till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 200 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 4 915 000 kr. (yrkandet 11),

12.   som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för att förbättra rekryteringen till grundläggande utbildning och forskaratbildning i högskolan (yrkandet 15),

1977/78: 917 av Bjöm Molin (fp) och Sven Andersson i Örebro (fp) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen an­förs om inrättande av ett forskningsdepartement,

1977/78: 1146 av Karin Andersson (c) och Ella Johnsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder, i syfte att göra det möjligt för döva att utan hinder av gällande inträdeskrav genomgå lärarutbildning för att bli lärare för döva, i första hand inom specialskolan,

1977/78: 1176 av Lisa Mattson m. fl. (s, c, m, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna att vid tillsättande av tjänst inom humanistisk/samhällsvetenskaplig fakultet skall hänsyn tas bl. a.  till

 

UbU 1977/78:22                                                        6

dokumenterad erfarenhet av forskning beträffande jämställdhetsfrågor samt kvinnans roll i samhällsutvecklingen,

1977/78: 1186 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m, s, c, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen

1.   beslutar uttala att temaforskningen vid universitetet i Linköping får starta med två teman den 1 juii 1979,

2.   uttalar att tjänsterna som professorer får inrättas som fasta tjänster,

1977/78: 1189 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att utländska studerande vid antagning till sektorn för utbildning för tekniska yrken ges möjlighet att genomgå diagnostiska prov,

1977/78; 1190 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utai-betandet av mer detaljerade bestäm-, melser om de typer av föreningar i vilka styrelsefunktion skall berätti­ga till poäng enligt de nya behöjighetsreglerna för högskoleutbildning,

1977/78: 1197 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för en ny, demokratiskt inriktad forskningspolitik, där följande riktlinjer bildar utgångspunkter, nämligen

a)    att varje vetenskaplig institution inom den offentliga sektorn ge­nomför demokratiska beslutsformer så att alla arbetande forskare beslu­tar kollektivt om forskningsprogrammen enligt principen en person en röst och att vid varje vetenskaplig institution de lokala fackliga organisa­tionerna skall ha rätt att utse en representant,

b)   att den nationella forskningspolitiken bereds och övervakas av ett centralt kollegium, bestående till hälften av valda representanter för de verksamma forskarna,, till hälften av representanter utsedda av fackförbundens representantskap och att detta kollegium ersätter nu­varande organ på forskningsområdet,

c)    att riksdagen årligen anordnar en särskild forskningspolitisk de­batt, där långsiktiga och övergripande målsättningar för forsknings­politiken diskuteras och där beslut fattas om en nationell forsknings­budget,

d) att teknologisk forskning läggs upp i enlighet med ett långsiktigt
industripolitiskt program, som blir föremål för riksdagens behandling,

e) att privat uppdragsforskning till förmån för kommersiella intres­
sen förklaras oförenlig med offentlig forskaranställning, när den utgör
annat än en mindre del av forskarens totala arbetsinsats under ett år,

1977/78: 1408 av Georg Danell (m) och Lars Schött (m) vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad som sägs i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1977/78: 1407 hos regeringen anhåller om utred-

 

UbU 1977/78:22                                                        7

ning i syfte att öka utbudet av praktisk och teoretisk utbildning på Got­land,

1977/78: 1537 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående möj­ligheter för lärare inom landstingskomfnunal högskola att med B-avdrag delta i forskningsarbete,

1977/78: 1543 av Birgitta Dahl m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen ho« regeringen begär en översyn av frågan om kommunernas roll med avseende på kontroll av sådan forskningsverksamhet som kan medföra hälso- och miljörisker,

1977/78: 1548 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar överlämna motionen till regeringen för beaktande vid utform­ningen av försöksverksamheten med näringslivskontakt för forskare,

1977/78; 1552 av Bengt Kindbom (c) och Björn Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att en parlamentarisk utredning med uppgift att belysa de sociala, etiska och humanitära effekterna av hybrid-DNA-forskningen tillsätts,

1977/78; 1565 av Per Unckel (m) vari yrkas att riksdagen ger rege­ringen till känna vad i motionen anförts om en allsidig utvärdering av högskolereformen och om åtgärder för att säkerställa kvaliteten i den högre utbildningen,

1977/78: 1697 av Maj Pehrsson m. fl (c) vari yrkas att riksdagen i en­lighet med vad som sägs i den till socialutskottet remitterade motio­nen 1977/78: 1696 hos regeringen begär att forskningen om de reuma­tiska sjukdomarna prioriteras vid fördelningen av forskningsresurser.

Utskottet

Högskolereformen

Riksdagen beslöt våren 1975 att högskoleutbildningen skulle refor­meras. Beslutet fattades på grundval av förslag som den dåvarande regeringen lagt fram i propositionen 1975: 9 om reformering av hög­skoleutbildningen (UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). I propositionen för­utsattes att reformen skulle börja genomföras den 1 juli 1977. De grundläggande bestämmelserna om högskolan skulle stadfästas i lag på samma sätt som långt tidigare skett i fråga om skolväsendet genom 1962 års skollag.

Förslag till högskolelag och till övriga för reformens genomförande den 1 juli 1977 återstående beslut presenterades riksdagen i proposi­tionen 1976/77; 59 om utbildning och forskning inom högskolan, m. m. (UbU  1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). I lagen behandlas högskolans

 

UbU 1977/78:22                                                        g

uppgifter och ges allmänna föreskrifter, för verksamheten. Dessutom tar lagen upp huvuddragen av hiigskolans organisation.

I den till innevarande riksmöte avlämnade budgetpropositionen på­pekar föredragande statsrådet att högskolereformen inte får betraktas som en åtgärd vidtagen vid en given tidpunkt. Den skall tvärtom, fort­sätter statsrådet, ses som inkörsiiorten till ett fortlöpande arbete med att förbättra utbildningens kvalitet och förnya dess innehåll, att finna nya vägar till breddad rekrytering av studerande och att vidga sam­verkan med samhällslivet i övrigt.

Regeringens budgetförslag innebär att totalt närmare 3,8 miljarder kronor ställs till förfogande för högskoleutbildning och forskning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Därav beräknas 1,8 mil­jarder kronor för grandläggande högskoleutbildning, 945 milj. kr. för högskolans forskning och forskarutbildning samt 299 milj. kr. till forsk­ningsrådsnämnden och forskningsiåden.

Riksdagen beslöt förra året att de konstnärliga högskoleutbildning­arna i Lund/Malmö och i Göteiborg fr. o. m. innevarande budgetår skulle inordnas i universiteten på respektive ort. I fråga om de konst­närliga utbildningarna i Stockholm uppsköts ställningstagandet, då frågan om organisationen där behövde ytterligare prövas. Universitets-och högskoleämbetet (UHÄ), som har haft i uppdrag att i samråd med berörda skolor och myndigheter överväga organisationen, har gjort den bedömningen att förutsättningen för att bilda en för de konstnär­liga utbildningarna i Stockholm gemensam högskoleenhet för närva­rande saknas. Föredragande statsrådet anser, liksom UHÄ, att det är viktigt att den organisatoriska lösning som nu väljs har stöd från de berörda skolorna själva. Statsråd(;t vill därför inte gå emot UHÄ:s förslag och förordar att i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1978 skall finnas, förutom de fyra redan befintliga statliga högskoleenheterna, följande åtta enheter: dramatiska institutet, grafiska institutet och institutet för högre reklam- och kommunikationsutbildning, konstfack­skolan, konsthögskolan, musikhögskolan, statens dansskola, statens mu­sikdramatiska skola och statens scenskola.

Utskottet vill först slå fast att det organisationsalternativ som nu föreslås, och för vilket enligt utskottets mening inte några helt över­tygande sakliga skäl kan anföras, inte stämmer överens med de tankar som varit vägledande för reformeringen av högskolan. Utskottet anser det inte heller tillfredsställande att organisationen blir så helt olika i Lund/Malmö och Göteborg, å ena. sidan, och Stockholm, å andra si­dan. Emellertid har utskottet stannat för att tillstyrka att riksdagen nu fattar beslut i enlighet med vad regeringen förordat. Utskottet vill betona vikten av att informationen om utbildningarna i Lund/Malmö, Göteborg och Stockholm utformas .så att det otvetydigt framgår att det är fråga om helt jämställda och likvärdiga utbildningar. Även när det

 

UbU 1977/78:22                                                        9

är fråga om medelsanvisningar för utbildning, forskningsanknytning, lo­kaler m. m. måste den lika behandlingen uppställas som ovillkorligt krav. Utskottet vill här erinra om att föredragande statsrådet förutsätter att de konstnärliga högskoleenheterna i Stockholm själva söker former för att bl. a. samordna de administrativa funktionerna i syfte att frigöra resurser för pedagogisk och konstnärlig utveckling.

Såsom framhålls i budgetpropositionen är det angeläget att situationen för de konstnärliga utbildningarna följs under de närmaste åren. Erfa­renheter som görs måste tas till vara i det fortlöpande arbetet som syftar till att höja utbildningarnas kvalitet och fömya dess innehåll. Utskottet vill inte utesluta att riksdagen inom överskådlig tid kan få an­ledning att ånyo behandla frågan om organisationen av den konstnärliga högskoleutbildningen i Stockholm.

Som en konsekvens av förslaget om åtta konstnärliga högskoleenhe­ter i Stockholm har regeringen föreslagit ändring i högskolelagen m. m. Utskottet tillstyrker även dessa förslag.

Vid behandlingen förra året av högskolepropositionen förutsattes att den högre sjöpersonalutbildningen skulle ingå i högskolan från och med den 1 juli 1978. På grand av att visst utredningsarbete inte hun­nit avslutas i tid måste ändringen ske vid en senare tidpunkt. För ut­bildningen i fråga måste därför även för tid efter den 30 juni 1978 finnas regler som avviker från föreskrifterna i högskolelagen. Ut­skottet tillstyrker den som följd härav föreslagna ändringen av över­gångsbestämmelserna till högskolelagen.

Av de i 1975 års riksdagsbeslut om högskolereformen utpekade ut-byggnadsortema saknar ännu två, nämligen Halmstad och Skövde, en permanent statlig högskoleorganisation. Föredragande statsrådet anser på anförda skäl att en interimistisk styrelse bör inrättas för högskole­utbildningen på var och en av orterna den 1 juli 1978. Utskottet fin­ner inte någon anledning till erinran mot detta förslag.

I motionen 1977/78: 378 (yrkandet 1) framför vänsterpartiet kom-munistema uppfattningen att högskolereformen inte kommit att inne­bära en förändring som är till gagn för arbetarklassen. Motionärerna yrkar att riksdagen skall uttala sig för att i motionen angivna målsätt­ningar skall utgöra grundvalen för den högre utbildningens utformning och inriktning. Utskottet är ense med motionärerna om att de stude­rande bör tillförsäkras en fullvärdig utbildning och att denna bör ge yrkesförberedande fackkunskaper. Utskottet, som noterar alt motionen tar upp även andra frågor varom rådde stor enighet vid högskolerefor­mens genomförande, kan inte anse det erforderligt att riksdagen gör nå­got särskilt uttalande i fråga om de mål varom råder allmän enighet. Då utskottet i övrigt inte kan ansluta sig till vad som i nu ifrågavarande

 

UbU 1977/78: 22

10

avseende uttalas i motionen, föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkan­det 1 i motionen 1977/78: 378.

I propositionen 1976/77; 59 behandlades frågan om obligatoriskt med­lemskap i studerandesammanslutningar. Riksdagen var ense med före­dragande statsrådet om att obligatoriet bör avskaffas. Obligatoriebe­redningen (U 1977: 11) har fått i uppdrag att bereda awecklingsfrå-gorna. Utskottet har inhämtat att beredningsarbetet drivs med mål­sättningen att proposition på grundval av beredningens förslag skall kunna föreläggas riksdagen vid riksmötet 1978/79. Med hänvisning här­till avstyrker utskottet yrkandet 3 g i motionen 1977/78: 378.

I samma motion föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om upphävande av den förra året beslutade lagen om elektors­församling vid högskoleenhet (yi-kandet 3 f) och om sådana ändringar av gällande föreskrifter att alla styrelser inom högskolan skall utses av dem som är verksamma inom högskolan i en gemensam valkorpora­tion enligt principen en människa — en röst (yrkandet 3 e). Med erin­ran om riksdagens ställningstaganden till motsvarande motionsyrkan­den förra året (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) avstyrker utskottet motionen 1977/78; 378 yrkandena 3 f och 3 e.

Riksdagsbeslutet år 1975 om den nya högskolan innebär att man skall eftersträva en större enhetlighet i betygsättningen inom de olika högskoleutbildningarna. Regeringen har gett UHÄ och SÖ i uppdrag att i samband med fastställande av utbildningsplaner ange vilket betygs­system som skall användas vid varje linje. I fråga om flera utbildnings­linjer gäller numera att endast betygeri underkänd och godkänd skall användas, dvs. den graderade betygsskalan har slopats. Utskottet är med hänsyn till den korta tid som gått sedan högskolereformens ikraftträdan­de inte berett att nu ta ställning till det i motionen 1977/78: 378 fram­förda förslaget att betygen helt skall avskaffas i högskolan. Utskottet av­styrker därför yrkandet 3 d i motionen 1977/78; 378.

Behörighet  och   urval

För grundläggande högskoleutbildning gäller från hösten 1977 — med vissa undantag — nya regler för behörighet och urval. I den ut­värdering av högskolereformen soin genomförs inom UHÄ studeras de nya behörighets- och urvalsreglernas effekter i olika avseenden.

Det finns ett antal utbildningslinjer för vilka de nya behörighets­reglerna ännu inte tillämpas. För dem gäller tidigare behörighetskrav, vanligen i form av grundskolekompetens. I propositionen 1975: 9 ut­talade dåvarande departementschefen att på längre sikt identitet borde eftersträvas mellan högskoleutbildning och den utbildning för vilka de allmänna behörighetsreglerna giiller. Föredragande statsrådet, som i budgetpropositionen erinrar om detta uttalande, har kommit till slut-

 

UbU 1977/78: 22                                                      H

satsen att någon gemensam tidpunkt för övergång till nya allmänna be­hörighetsvillkor för linjer som i dag tillhör grundskolans kompetens­område inte bör fastställas. Beslut om ändrade regler bör fattas för varje utbildningslinje eller grapp av utbildningslinjer för sig.

De nya behörighetsreglerna innehåller dels allmänna förkunskaps­krav, dels särskilda krav på speciella förkunskaper för viss utbildnings­linje eller kurs. Då antalet behöriga sökande till en utbildning är större än antalet tillgängliga platser måste ett urval göras. De sökande delas in i fyra kvotgrupper efter utbildningsmeriter och/eller arbetslivserfa­renhet. En del sökande kan -ha behörighet i mer än en grupp. Sådana sökande konkurrerar då i.samtliga grapper och.antas i den för henne eller honom själv mest fördelaktiga grappen.

Till kvotgrupp I hänförs sökande som har gått igenom treårig linje eller de tre första årskurserna av den fyraåriga tekniska linjen i gym­nasieskolan eller som har motsvarande svensk utbildning, till kvotgrapp II sökande med tvåårig linje eller specialkurs i gymnasieskolan eller mot­svarande svensk utbildning, till kvotgrapp III sökande med folkhögskola och till kvotgrapp IV övriga behöriga sökande (i första hand de. som är behöriga enligt 25: 4-regeln).

De som endast kan placeras i sistnämnda grapp har företräde till 50 % av platserna i deima grupp. I grupperna I och II skall 20 % av platserna tillsättas enbart på betygsmeriter, den s. k. tjugoprocentsregeln. Detta innebär inte att sökande med endast betygsmeriter stängs ute från de övriga åttio procenten av platserna.

I ett antal motioner framförs förslag om mer eller mindre genom-, gripande ändringar i nu gällande regler. Erfarenheterna av de nya reglerna är rimligen med hänsyn till den korta tid under vilken de till-lämpats begränsade och det vore förhastat att nu göra några omedel­bara drastiska förändringar i systemet. Utskottet avstyrker motionen 1977/78: 378 i vad den gäller att betygen skall avskaffas som urvalsinstru­ment (yrkandet 3 b) och att det frivilliga högskoleprovet skall slopas (yr­kandet 4) liksom förslagen i motionen 1977/78: 573 att riksdagen skall uttala sig för ändring av tjugoprocentsregeln och av föreskrifterna om företrädet för vissa sökande i kvotgrupp IV (yrkandena 1 och 2) samt föreslå försöksverksamhet med obligatoriska intagningsprov (yrkandet 3). Med erinran om att riksdagen förra året anslöt sig till ett i propositionen 1976/77: 76 framfört förslag att de generella kraven på allmän behörig­het för högskolestudier fr. o. m. den 1 juli 1980 skall gälla även för för-skollärar- och fritidspedagoglinjerna (UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77: 333) avstyrker utskottet även yrkandet 6 om förkunslcapskrav i motionen 1977/78: 758.

Reglerna för tillgodoräkning av föreningsmeriter tas upp i motionerna 1977/78:756 och 1977/78: 1190. En sökande kan f n. få tillgodoräkna

 

UbU 1977/78: 22                                                      12

sig poäng för arbetslivserfarenhi;t som har förvärvats genom arbete som ledamot i styrelsen för förening med kooperativt, fackligt eller annat ideellt ändamål eller som annan viktigare förtroendeman inom så­dan förening. Det ankommer på antagningsmyndigheten alt bestämma om föreningen med hänsyn till verksamhetens ändamål och omfattning är av den art att den sökande är berättigad till poäng. För att poäng skall få tillgodoräknas måste färeningsarbetet i fråga ha fullgjorts sammanhängande under minst två år. I den förstnämnda motionen (yrkandena 1 och 2) föreslås att rätten att tillgodoräkna förenings­meriter skall slopas eller alternativt begränsas. I samma motion (yr­kandet 3) och i motionen 1977/78; 1190 föreslås riksdagen göra ut­talande om tillämpningsföreskrifter.

Sedan motionerna väcktes har UHÄ genom beslut den 15 februari 1978 gjort ett tillägg till anvisningarna till högskoleförordningen 5 kap. 33 § andra stycket. Tillägget har följande lydelse: "Med förening skall avses sådan förening som är ansluten till riksorganisation eller som bedriver särskilt omfattande verksamhet." Såvitt utskottet kan bedöma bör genom detta tillägg antagningsmyndighetens arbete med värderingen av för-eningsmeriler i viss mån ha underlättats. Utskottet vill inte utesluta att ytterligare förändringar kan bli nödvändiga, men är inte nu berett att biträda motionäremas önskemål. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1977/78; 756 och 1977/78: 1190.

Enligt gällande regler ger musiklärarexamen ej behörighet att söka till talpedagogutbildning. Enligt motionen 1977/78:754 bör reglerna ändras. Motionären anser att den som är behörig till tjänst som lärare i musik eller musik och svenska skall vara behörig för tillträde till tal­pedagogutbildning. I lärarutbildningsutredningens (U 1974: 04) uppdrag ingår även frågan om utbildningen av speciallärare. Utskottet utgår från alt utredningen därvid även prövar behörighetsfrågor. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen 1977''78: 754.

För att vara behörig till tjänst som speciallärare vid specialskola för hörselskadade krävs dels genomgång av låg- eller mellanstadielärarut­bildning, dels minst tre års undervisningserfarenhet, dels genomgång av speciallärarutbildning under fyra terminer. Vidare skall den sökande vara fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för tjänsten (jfr UbU 1973: 4 s. 3). I motionen 1977/78: 1146 begärs åtgärder i syfte att göra det möjligt för döva att utan hinder av sistnämnda inträdeskrav genomgå utbildning för att bli lärare för döva, i första hand inom specialskolan. Åtgärderna bör enligt motionärerna innefatta även extra utbildningsresurser, bl. a. i form av teckenspråkstolk.

Enligt gällande utbildningsplaner för låg- och mellanstadielärarutbild­ning skall, som utskottet nyss erinrat om, den studerande vara fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för lärartjänst. Rege-

 

UbU 1977/78: 22                                                      13

ringen kan om särskilda skäl föreligger medge dispens från delta krav. Lärarutbildningsutredningen har i uppdrag att utreda olika frågor om speciallärarutbildning. Med hänvisning härtill anser utskottet att motio­nen 1977/78:1146 bör avslås.

Fr. o. m. den 1 juli 1977 gäller nya behörighets- och urvalsregler även för sökande med utländsk förutbildning. För allmän behörighet måste studerande med utländsk föratbildning ha minst ll-årig skol­utbildning påbörjad tidigast vid sex års ålder. Vidare krävs kunskaper i engelska motsvarande två årskurser i svensk gymnasieskola samt kun­skaper i svenska enligt UHÄ:s bestämmande. Många utländska stude­rande kommer från språkområden där man saknar kunskaper i eng­elska. De måste därför söka lära sig två nya språk samtidigt, vilket i vissa fall medför svårigheter. De måste också, i likhet med studerande med svensk föratbildning, uppfylla de eventuella särskilda förkunskaps-kraven vid den utbildningslinje som de avser att studera på.

Enligt motionen 1977/78: 1189 visar all erfarenhet på att många ut­ländska studerande inte besitter sådana kunskaper i de naturveten­skapliga ämnena att de kan jämföras med svenska studerande. Vid antagningen till utbildning inom tekniska sektom bör enligt motionä­rernas mening utländsk studerande ges möjlighet att genomgå diagnos­tiska prov så alt han eller hon får klarlagda sina förutsättningar att följa undervisningen,

I budgetpropositionen aviseras (bil. 12 s. 505) en numera genom be­slut den 20 april 1978 tillkallad utredning om utländska studerandes studier i Sverige. Föredragande statsrådet framhåller att de utländska studerande som tillåts komma till Sverige och studera här måste ges så goda betingelser som möjligt att klara studierna. Utskottet delar denna uppfattning men anser inte att resultatet av utredningsarbetet bör före­gripas genom att riksdagen nu tar ställning för diagnostiska prov enligt förslaget i motionen 1977/78; 1189. Utskottet avstyrker därför denna motion.

Grundläggande   högskoleutbildning

Den grundläggande högskoleutbildningen är organiserad dels som utbildningslinjer — allmänna, lokala eller individuella linjer och på­byggnadslinjer — dels som enstaka kurser. Utbildningslinjerna är upp­byggda av kurser och skall om möjligt utformas så att man kan läsa dem i etapper och på så vis varva studier och förvärvsarbete.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte om två utbildningar upp­byggda enligt principen om återkommande utbildning, nämligen en ny juristutbildning och en utbildning för sjuksköterskor till läkare. I bud­getpropositionen förordas ytterligare två utbildningar som är uppbyggda enligt denna princip, den éna avser kost och näringsekonomi och den andra psykoterapiutbildning.

 

UbU 1977/78:22                                                14

Föredragande statsrådet betonar att resurserna för högskolans grund­läggande utbildning i dag är av sådan omfattning att de årliga till­skotten till den med nödvändighet måste bli marginella. Det fort­löpande reformarbetet måste således i vidgad omfattning grundas på omprioriteringar inom redan, givna ramar. För enstaka kurser samt för lokala och individuella linjer har enligt propositionen beräknats resur­ser som bör kunna medge en ökning av antagningskapaciteten för nya studerande om lägst fem procent. Ökningen av medelsanvisningen till enstaka kurser har skett bl. a. för att främja återkommande utbild­ning. Statsrådet stryker också under vikten av fortsatta ansträngningar för att utveckla enstaka kurser och lokala linjer i anslutning till om­ råden där utbildning av liknande karaktär tidigare varit mindre vanligt förekommande och framför därvid tekniska verksamheter och arbete inom vårdsektorn som särskilt viktiga sådana områden.

I fråga om den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering vill utskottet först erinra om att enligt 1975 års riksdagsbeslut skall planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen syfta till att tillgodose såväl individernas behov av utbildning som samhällets behov av utbildad arbetskraft. Det system för planering och resursfördelning för den grundläggande högskoleutbildningen som 1975 års riksmöte fattade beslut om innebär bl. a. att det skall finnas planeringsramar. I 1975 års riksdagsbeslut förutsattes att planeringsramarna för hela högskolan skulle omsättas i bindande resursramar. De lokala högskole­myndigheterna skulle ha möjlighet att besluta om antagningsbegräns­ning i de fall dessa ramar inte bedömdes som tillräckliga för att till­godose den föreliggande efterfrågan på utbildning. 1977 års riksdags­beslut innebär att ett område med fritt tillträde har bevarats och att möjligheter till tilläggsanslag — sedan olika åtgärder vidtagits för att ut­nyttja befintliga resurser — under löpande budgetår vid oväntat stor studerandetillströmning har införts. Utskottet återkommer i det föl­jande till det fria området.

Förslag  till  planeringsramar  oc;h  resursramar  för  nästa  budgetår. läggs fram under de olika sektorsanslagen samt anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Utskottet redovisar sina förslag till riksdagens ställningstagande till de olika förslagen i samband med behandlingen av respektive anslag.

Föredragande statsrådet påpekar att de högskoleutbildades arbets­marknadssituation överlag förbättrats avsevärt sedan ingången av 1970-talet samt att man enligt skilda bedömares uppfattning knappast torde behöva räkna med någon påtaglig allmän obalans mellan tillgången på och behovet av högskoleutbildade. Sammantaget innebär förslagen till planeringsramar och resursramar för nästa budgetår att huvuddelen av föreslagna ökningar — bortsett från ökningar till följd av det fria

 

UbU 1977/78:22                                                15

tillträdet — ligger på sektorn för utbildning för värdyrken. Den sektor som anges vara svårast att bedöma är sektorn för administrativa, eko­nomiska och sociala yrken. Den tidigare aviserade översynen av den administrativt inriktade högskoleutbildningen har nu påbörjats genom en av UHÄ tillsatt arbetsgrapp. Syftet med översynen är att med ut­gångspunkt i en bedömning av behov och utvecklingstendenser på ar­betsmarknaden och en kartläggning av det nuvarande utbildningsut­budet ge underlag för förslag om ett bättre samordnat och differen­tierat utbud av utbildning inom området. Såvitt avser sektom för ut­bildning för tekniska yrken redovisas att tillgängliga utbildningsplatser inte helt utnyttjats. Åtgärder för att förbättra. rekryteringen övervägs emellertid för närvarande bl. a. av en arbetsgrapp inom regerings­kansliet.

Det minskade intresset för naturvetenskapliga och tekniska ämnen i såväl gymnasieskolan som högskolan tas upp i motionen 1977/78: 885. Såvitt motionen gäller gymnasieskolan (yrkandena 13 och 14) har ut­skottet behandlat den tidigare under riksmötet i sitt betänkande 1977/ 78: 20 (rskr 1977/78: 224). I motionen påpekas angelägenheten också av åtgärder som kan förbättra rekryteringen till de grandläggande naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningarna. Motionärerna anser (yrkandet 15) att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna dels att åtgärder bör vidtas som kan öka andelen kvinnliga och andelen äldre studerande i tekniska och naturvetenskapliga utbildning­ar, dels att insatserna för att förbättra studieeffektiviteten i civilingen­jörsutbildningen bör fortsätta.

Utskottet anförde i sitt betänkande 1975/76: 21 (s. 6) bl. a. följande:

"Från samhällets synpunkt är ett otillräckligt antal naturvetare på sikt ett allvarligt problem. Ett solitt tekniskt kunnande krävs såväl för att lösa viktiga samhällsproblem som för att samhällsmedlemmarna skall vara väl orienterade i fråga om teknik och naturvetenskap. Mindre goda insikter på detta område leder lätt till ett främlingskap inför samhällsutvecklingen. Det är enligt utskottets mening mycket an­geläget att berörda myndigheter vidtar åtgärder för att i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan genom information, studievägledning, översyn av arbetsformer och läroplaner m. m. stimulera intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier." Vidare borde enligt ut­skottets mening läraratbildare som friställts genom minskad intagnings­kapacitet vid lärarhögskoloma kunna medverka vid stödundervisning m. m. inom läraratbildningens naturvetenskapliga ämnesområde. Ut­skottets uppfattning i nämnda hänseenden gav riksdagen som sin me­ning regeringen till känna (rskr 1975/76: 248).

I sitt tidigare under ri.ksmötet avlämnade betänkande UbU 1977/78: 6 har utskottet påpekat att det mot bakgrund av behovet av teknisk och

 

UbU 1977/78:22

16

industriell utveckling i landet är av största vikt att dén inom regerings­kansliet tillsatta arbetsgruppen med största möjliga skyndsamhet lägger fram förslag till förbättring av möjligheterna till naturvetenskapliga och tekniska studier på olika utbildningsnivåer. Utskottet utgår från att ar­betsgrappen utan särskilt påpekande från riksdagens sida prövar hur andelen kvinnor och äldre bäst skall kunna ökas i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Med hänsyn härtill och till att medel beräk­nats för åtgärder syftande till att öka studieeffektiviteten anser utskottet att motionen 1977/78: 885 yrkandet 15 i nu ifrågavarande del kan av­slås av riksdagen.

Som tidigare erinrats om finns det inom högskolan ett utbildnings­område, det fria utbildningsområdet, med fritt tillträde. Det fria områ­det utgörs av den utbildning i högskolan som motsvarar den tidigare mer allmänt inriktade utbildning vid de filosofiska fakulteterna som haft fritt tillträde med automatisk tilldelning av resurser för lärarkrafter i förhållande tUl antalet studerande. De fria allmänna utbildningslinjerna inom högskolan är för närvarande ekonomlinjen, matematikerlinjen och samhällsplanerarlinjen. Dessutom finns ett stort antal enstaka kurser med fritt tillträde.

Enligt riksdagens beslut förra året skall högskoleenheterna kunna få ett resurstillskott om tillströmningen av studerande till området med fritt tillträde blir väsentligt större än planerat och alla lokala och regionala reserver tagits i anspråk och alla möjligheter till omdispositioner m. m. utnyttjats. Storleken av resurstillskotten, som endast skall avse lärarlöner, skall prövas vid varje tillfälle. Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen 1977/78; 25 med förslag om tilläggsbudget I till stats­budgeten för budgetåret 1977/78 har högskolan fått ett sådant resurstill­skott på något över 12 milj. kr. (UbU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 61).

Anslagsberäkningarna i propositionen 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. utgick från att det erforderliga antalet årsstudieplatser innevarande budgetår uppgick till 25 300. I den nu före­varande budgetpropositionen beräkoas behovet till 30 200 nästa budgetår.

I den socialdemokratiska partimotionen 1976/77: 1407 med anledning av propositionen 1976/77: 59 yrkades avslag på regeringens förslag om ett utbildningsområde med fritt tillträde inom högskolan. I den nu med anledning av budgetpropositionen väckta motionen 1977/78: 737 hän­visas till vad som i motionen 1976/77: 1407 anförts mot förslaget om ett fritt utbildningsområde. Motionärerna anför i motionen 1977/78: 737 att ölägenheterna av den beslutade ordningen framstår än klarare i ett kär­vare budgetläge som det vi nu upplever. Ju större andel av de totala resurserna som måste tas i anspråk för att uppfylla riksdagens beslut om det fria området, desto mindre blir, framhåller motionärerna, möjlig­heterna att tillgodose andra beho\' inom högskolan och desto mindre blir också den handlingsfrihet för de lokala högskolorna som är en hu-

 

UbU 1977/78: 22                                                      17

vudpunkt i högskolereformen. Den beslutade ordningen ger inte ett kli­mat som befrämjar målmedveten planering eller utveckling av utbild­ningens kvalitet. Det är enligt motionäremas mening inte rimligt att oklarhet långt in på läsåret skall råda om grandläggande föratsättningar för såväl anställningsförhållanden för lärare och annan personal som utbildningsutbudets omfattning och imiktning samt den pedagogiska upp­läggningen av utbildningen. Motionärerna menar också att det beslutade systemet fört med sig stora praktiska svårigheter för högskoleénhetema och redovisar vilka konsekvenserna enligt deras mening kan bli av att extra medel kan komma i fråga endast för lärarlöner.

Liksom förra året vill utskottet först slå fast att det råder enighet om att 1975 års riksdagsbeslut innebär att de totala resurserna för grund­läggande högskoleutbildning skall fastställas under största möjliga hän­syn till tendenser i individernas samlade efterfrågan på högskoleutbild­ning. Enligt utbildningsutskottets i betänkandet 1975; 17 gjorda, av riks­dagen godkända, uttalande (rskr 1975: 179) fanns det anledning räkna med att resurser totalt sett skulle komma att anvisas i sådan utsträck­ning att den som så önskar kan få utbildning inom de delar av högsko­lan till vilket tillträdet tidigare varit fritt för behöriga sökande. Föredra­gande statsrådet påpekade i propositionen 1975: 9 att svårigheter dock kunde uppstå vid en oväntat stark tillströmning av studerande. "Därest förutsättningarna för riksdagens beslut år 1975 var riktiga måste det be­dömas endast undantagsvis bli,aktuellt för regeringen att hos riksdagen begära att medel anvisas på tilläggsstat" uttalade utskottet förra året (UbU 1976/77: 20 s. 76).

Det kan nu konstateras att tillströmningen till det fria området under­skattades förra året. En förklaring till den starka och delvis oförutsedda ökningen av antalet studerande kan vara den mycket intensiva informa­tionskampanj om den nya högskolan som fördes förra året. En annan kan vara att de nya behörighets- och urvalsreglerna fick större genom­slagskraft än som föratsattes. Man får ej heller bortse från att den be­gränsade tillgången på lediga platser på arbetsrnarknaden kan ha ökat rekryteringen till högskolan och då också till det fria området, dvs. i stället för att gå arbetslös studerar vederbörande. Efter en något längre tids erfarenhet är det givetvis lättare att bedöma tillströmningen till det fria utbildningsområdet och vilka faktorer som är av särskild betydelse för att riktigt kunna beräkna denna.

Genom att ett utbildningsområde med fri tillströmning till högskolan bibehåUits har det, som föredragande statsrådet påpekar, varit möjligt att ge ett väl tilltaget utrymme för att tillgodose de studiesökandes öns­kemål. Enstaka kurser, vilka många hör till det fria området, har visat sig attraktiva för äldre studerande och studerande som genom de nya behörighets- och urvalsreglerna fått tillträde till högskoleutbildning. Bl. a. genom det fria utbildningsområdet här alltså den återkommande ut­bildningen kunnat främjas. 2   Riksdagen 1977/78.14 saml. Nr 22

UbU 1977/78:22                                                       18

I motionen 1977/78: 737 påpekas att beslutet om ett fritt utbildnings­område fört med sig praktiska svårigheter. Utskottets bedönming är att de i varje fall delvis är av övergående natur. Utskottet, som strax kom­mer in på anmälningssystemet, vill hävda att det fria området i huvud­sak fungerat i enlighet med inte;ntionema i 1977 års beslut. En fråga som naturligtvis successivt måste uppmärksammas är det fria utbild­ningsområdets avgränsning. Utskottet utgår från att UHÄ kommer att framlägga de ändringsförslag som det fortsatta översynsarbetet kan ge anledning till.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/78: 737.

Alla studerande skall anmäla sig till utbildning inom högskolan inom viss tid innan utbildningen börjar. Detta generella anmälningsförfarande avser alltså samtliga studerande. Genom anmälningarna skall de lokala högskolemyndigheterna få undertag för sin planering och förutsätt­ningar att fördela tillgängliga resurser så alt efterfrågan på utbildning så långt möjligt kan tillgodoses.

I motionen 1977/78; 753 hävdas att det varken finns fördelningstek­niska eller planeringsmässiga skäl för en anmälningsskyldighet av nuva­rande slag till det fria området. Motionärerna anser därför att bestäm­melserna härom bör upphävas. Den av utskottet nyss behandlade mo­tionen 1977/78: 737 uppehåller sig, utan att något yrkande i ämnet fram­ställs, även vid aimiälningsförfarandet.

Mot bakgrand av erfarenheterna av och diskussionen kring den första tillämpningen av det nya systemet; för anmälan och antagning till grund­läggande högskoleutbildning tillkallade UHÄ i september 1977 en led-ningsgrapp för översyn av detta system. I skrivelse till regeringen den 13 januari 1978 ansluter sig UILv till ett av översynsgrappen framfört förslag att en bestämmelse skall införas i högskoleförordningen av in­nebörd att en enskild sökande vid. ett och samma tillfälle av antagnings­myndighet får antas till utbildningsprogram motsvarande högst 30 poäng per termin eller högst 60 poäng per läsår, om inte särskilda skäl före­ligger för ett utbildningsprogram av större omfattning. Regeringen har nyligen beslutat i enlighet med UHÄ:s förslag (SFS 1978: 96). Genom den nya bestämmelsen kan överensstämmelsen mellan anmälningar och faktiskt påbörjande av studier förväntas bli bättre.

Av UHÄ:s nyssnämnda framställning framgår att ämbetsverket — i samverkan med berörda lokala myndigheter — på grandval av mera in­gående studier av anmälningarnas roll i den lokala planeringen och med beaktande av erfarenheterna från anmälningarna inför hösttermi­nen 1978 kommer att överväga om större förändringar i förfarandet bör beslutas inför läsåret 1979/80.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/78: 753.

På grundval av förslag från högskolan i Luleå har UHÄ föreslagit

 

UbU 1977/78: 22                                                      19

en fyraårig formgivarutbildning med inriktning mot arbetsmiljödesign och tung produktdesign. Enligt förslaget skall utbildningen omfatta 30 antagningsplatser och starta budgetåret 1979/80. Föredragande statsrådet, som finner lokaliseringen till Luleå lämplig, anser att UHÄ:s förslag bör omarbetas på vissa punkter. Utbildningen bör enligt föredragandens mening i första hand avse planering och projektering av arbetsmiljön som helhet.

I motionen 1977/78: 398 framhålls angelägenheten av att omarbet­ningen sker snabbt så att utbildningen i Luleå kan komma i gång. Ut­skottet delar denna uppfattning, men kan inte finna det erforderligt att riksdagen gör särskilt påpekande härom eller särskilt begär förslag om denna utbildning. Utskottet avstyrker alltså motionen 1977/78: 398.

I motionen 1977/78: 1408 yrkas med hänvisning till vad som anförs i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1977/78: 1407 att riksdagen hos regeringen skall anhålla om utredning i syfte att öka ut­budet av praktisk och teoretisk utbildning på Gotland. Motionärerna menar att det krävs en rad olika åtgärder för att minska ungdomsar­betslösheten på Gotland och då bl. a. bättre utbildningsmöjligheter.

Enligt 30 § högskolelagen (1977; 218) skall regionstyrelsen för högsko­leregionen planera och samordna den grandläggande högskoleutbild­ningen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Det åligger regionstyrelsen bl. a. att särskilt verka för att den grundläggande hög­skoleutbildningen i regionen inom fastställda ramar blir så mångsidig som möjligt samt för att resurserna för sådan utbildning fördelas så att behov och önskemål i skilda delar av regionen tillgodoses. Med hänsyn till de uppgifter som ålagts regionstyrelse anser sig utskottet inte böra biträda utredningsförslaget i motionen 1977/78: 1408. Utskottet avstyr­ker alltså denna motion.

I motionerna 1977/78: 378 och 1977/78: 878 framförs yrkanden be­träffande invandrarnas högskolestudier. Motionärerna anser att invand­rarnas möjligheter att studera bör förbättras. Ett motsvarande yrkande behandlade riksdagen förra året (UbU 1976/77: 20 s. 71, rskr 1976/77: 246). Med erinran härom avstyrker utskottet de nu ifrågavarande yrkan­dena, nämligen yrkandet 3 c i motionen 1977/78; 378 och yrkandet 2 i motionen 1977/78: 878.

Allmänna   frågor

Den av riksdagen år 1975 beslutade omläggningen av anslagssystemet innebär att medel till högskolan irmevarande budgetår anvisas under tre grapper av anslag. Den första grappen utgörs av anslagen till grandläg­gande högskoleutbildning och den andra av anslagen till högskolans forskning och forskaratbildning. I den tredje gruppen slutligen är sam-

 

UbU 1977/78: 22                                                      20

manförda anslag för vissa gemensamma ändamål. I budgetpropositionen förordas nu, i enlighet med principbeslut förra året, att medel för de vetenskapliga biblioteken inom högskolan och för högskoleförvaltningar­na i sin helhet skall beräknas under anslagen för grandläggande utbild­ning samt forskning och forskarutbildning. Utskottet kommer i det föl­jande att föreslå att medel anvisas i enlighet härmed.

Riksdagen bemyndigade förra året regeringen, eller den myndighet regeringen i sin tur bemyndigade, att övergångsvis medge omföringar såväl mellan högskolans anslag i statsbudgeten som mellan anslagspos­ter vilka hade underställts riksdagen. Utskottet föreslår att regeringen får motsvarande bemyndigande för budgetåret 1978/79.

I budgetpropositionen föreslås att ytterligare 800 000 kr. ställs till UHÄ:s förfogande för utvärdering av högskolereformen.

Förslag om att utvärderingsarbetet bör anförtros en för ändamålet särskilt tillkallad kommitté förs fram i motionen 1977/78: 1565. På kom­mittén skall ankomma att noga följa effekterna på universitetens och högskolornas arbete av de beslutade förändringarna. Speciell uppmärk­samhet skall ägnas det fria områdets möjhgheter alt erbjuda den av­sedda utbUdningen liksom regiotistyrelsemas roll i ledningen av hög­skolan. I kommitténs uppdrag skall ej ingå endast utvärdering utan även att framlägga förslag som syftar till att säkerställa kvaliteten i den högre utbildningen. I kommittén skall ingå representanter för lärare, stude­rande och de politiska partierna.

Även enligt motionen 1977/78: 881 bör granskningen av högskolere­formen anförtros åt ett fristående organ. Den föreslagna medelsanvis­ningen på 800 000 kr. bör ställas till detta organs förfogande och arbetet bör bedrivas under medverkan av framstående internationell universi­tetsexpertis.

På regeringens inbjudan kommer OECD:s utbildningskommitté att granska både grundskolan och hiigskolan. Granskningen skall utmynna i en rapport och avslutas med en utfrågning i OECD:s utbildningskom­mitté hösten 1979.

Inom UHÄ:s reformuppföljningsprogram pågår för närvarande sex projekt och ytterligare tre projekt är under planering. Därmed kommer uppföljningen att vara i gång inom följande problemområden, nämligen högskolans organisation, anslagssystemet och verksamhetsplanering, verk­samhetsvärdering i högskolan, utbildningens innehåll och former samt slutligen högskolereformens sociala effekter, särskilt avseende tillträdes­regler och nya studerandekategorier samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

På basis av UHÄ:s reformuppföljningsprogram kan utskottet konsta­tera att bl. a. ett tjugotal forskare och forskningsassistenter för närva­rande är verksamma inom projekten. Utskottet har för sin del inte

 

UbU 1977/78:22                                                       21

funnit anledning till någon erinran mot uppläggningen av utvärderings­arbetet som sker i nära samverkan med anställda och studerande. Ut­skottet har inte blivit övertygat om att syftet med arbetet på ett ända-målsenligare och bättre sätt skulle uppnås om man för arbetets genom­förande valde någon av de former som motionärerna förordar.

Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1977/78: 1565 och yr­kandet 1 i motionen 1977/78: 881. Sistnämnda yrkande avser även den av regeringen föreslagna medelsanvisningen under reservationsanslaget Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. Såvitt avser denna del av yrkandet framställer utskottet sitt förslag till hemställan i det föl­jande under punkt 3. Universitets- och högskoleämbetet; Utredningar m. m.

I motionen 1977/78: 881 yrkas ändring i förordningen med bestämmel­ser om ersättning till vissa ledamöter och suppleanter i regionstyrelse för högskoleutbildning samt i styrelse, linjenämnd, antagningsnämnd och fakultets- och sektionsnämnd vid högskoleenhet. Motionären anser att inga statliga medel skall anslås för arvodering av företrädare för politiska partier eller fackliga organisationer utan att motsvarande be­lopp i stället bör disponeras för vissa andra högskoleändamål. Med hän­visning till numera rådande praxis i vad gäller uppdragsersättning och då enligt utskottets mening det inte kan vara motiverat att högskolans organ särbehandlas avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1977/78: 881.

I förhållande till andra ledamöter och suppleanter har företrädare för de studerande en begränsad rätt till ersättning för mistade avlöningsför­måner samt resekostnadsersättning och traktamente påpekas i motionen 1977/78: 750. Enligt motionärernas mening bör de studerande ges samma rätt till ersättning som andra ledamöter och suppleanter. Sedan motionen väcktes har bestämmelserna ändrats så att företrädare för de studerande numera är helt likställda med övriga ledamöter och suppleanter. Motio­nen 1977/78: 750 kan därför avslås av riksdagen.

Enligt högskoleförordningen 19 kap. 13 § gäller som befordringsgrund vid tillsättning av tjänst som lärare graden av sådan vetenskaplig, peda­gogisk och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till tjäns­tens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt. I fråga om ordinarie tjänst som professor eller biträdande professor skall särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning samt ge­nom planering och ledning av forskning ävensom vid pedagogisk skick­lighet som har visats genom handledning av forskare, vetenskaplig un­dervisning eller utarbetande av läromedel för sådan undervisning.

Dokumenterad erfarenhet av forskning beträffande jämställdhetsfrå­gor samt kvinnans roll i samhällsutvecklingen bör enligt motionen 1977/ 78; 1176 tillmätas särskild vikt vid tillsättning av tjänst inom humanis-

 

UbU 1977/78: 22                                                      22

tiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Är det fråga om ordina­rie professur skall sökande med "minst ett — givetvis kvalificerat — arbete som rör kvinnornas roll i samhällsutvecklingen" ha företräde.

Utskottet är så till vida ense med motionärerna att utskottet anser åt­gärder som ökar jämställdheten mellan kvinnor och män angelägna. UHÄ har i sina förslag till anslagsframställning redovisat ett handlings­program för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet kom­mer i det följande under reservationsanslaget Samhällsvetenskapliga fa­kulteterna att tillstyrka att 300 000 kr. anvisas till jämställdhetsforskning.

Som framgår av de nyss återgivna bestämmelserna skall redan i dag sökanden tillgodoräknas egen forskning etc. som är av betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt. Någon ge­nerell prioritering av vissa meriter förekommer däremot inte. Utskottet erinrar om att lärartjänstutredningen (U 1977: 04) skall överväga hur de mångskiftande kraven på innehavama av lärartjänster inom högskolan bäst skall kunna beaktas vid meritvärderingen. "Som utgångspunkt bör självfallet gälla att reglerna skall utformas så att den för en viss tjänst bäst lämpade också skall i första hand komma i fråga för tjänsten" fram­håller utbildningsministern i direktiven för kommittén.

Med det anförda föreslår utskottet att yrkandet i motionen 1977/78: 1176 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1977/78: 1537 behandlas frågan om tjänstledighet med B-avdrag för lärare inom landstingskommunal högskoleutbildning som öns­kar delta i forskningsarbete.

Lärartjänstutredningen skall enligt sina direktiv se över också den kommunala högskolans tjänsteorganisation. Övervägandena skall avse bl. a. tjänsteinnehavares möjlighet att delta i utvecklingsarbete och forskning. Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen därmed också in på frågor som gäller konstruktionen av statsbidraget till de olika kommunala högskoleutbildningarna. Resultatet av utredningsar­betet bör avvaktas. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riks­dagen avslår motionen 1977/78: 1537.

Forskningsfrågor

Forskningen inom högskolan skall syfta till att vinna ytterligare kun­skaper och till att finna vetenskaplig grund för utbildning och annan verksamhet. Utvecklingsarbetet inom högskolan skall syfta till att främja utvecklingen inom sådana områden, av konstnärlig eller annan karaktär, som berörs av utbildningen och forskningen (högskolelagen 3 och 4 §§).

Ett viktigt inslag i högskolereformen är att all högskoleutbildning skall ha forskningsanknytning. Forskarutbildningsutredningen (FUN) har bl. a. haft till uppgift att pröva i vilken utsträckning åtgärder bör vidtas för att inom den nya högskolan säkerställa att övergång blir möjlig till ut­bildning över grundexamensnivå från utbildningslinje som i dag inte har

 

UbU 1977/78: 22                                                      23

någon naturlig sådan fortsättning. FUN behandlar dessa frågor i sitt betänkande (SOU 1977: 63) Fortsatt högskoleutbildning. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Efter förslag i forskningsrådsutredningens (FRU:s) huvudbetänkande (SOU 1975: 26) Forskningsråd har forskningsrådsorganisationen nyligen reformerats. Den 1 juli 1977 trädde den nya forskningsrådsorganisatio­nen i funktion (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76; 32, rskr 1975/76: 368). Den organisatoriska förändringen innebär att fem forskningsråd ersatts av tre: ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd (HSFR) som ersatt statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhälls­forskning, ett medicinskt forskningsråd (MFR) samt ett naturvetenskap­ligt forskningsråd (NFR) som ersatt statens naturvetenskapliga forsk­ningsråd och statens råd för atomforskning. Vid sidan av de tre nya forskningsråden har inrättats en forskningsrådsnämnd (FRN) vars främs­ta uppgift är att vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt.

I april 1975 fick FRU ett nytt uppdrag genom direktiv som bl. a. inne­fattade uppgiften att undersöka och bedöma föratsättningarna för en långsiktig forskningsplanering. FRU har redovisat sina förslag i betän­kandet (SOU 1977: 52) Forskningspolitik. Betänkandet remissbehandlas i.n.

I motionen 1977/78: 1197 föreslås riksdagen uttala sig för en ny, de­mokratiskt inriktad forskningspolitik enligt vissa i motionen angivna rikt­linjer. Motionärerna menar att riksdagen undanhållits varje egentligt in­flytande över forskningens inriktning och mål. En demokratisering av beslutsformerna måste ske. Bl. a. måste riksdagen diskutera och besluta om ramar och långsiktiga mål för en medveten forskningspolitik. Forsk­ningens innehåll och arbetsvillkor måste vidare ändras genom en rad reformer hävdar motionärerna.

I sitt nyssnämnda betänkande har FRU i kapitel 5 "Riksdagen och FoU-frågorna" framfört följande sammanfattande synpunkter:

"Riksdagen har i och med författningsreformen organiserat sitt arbete efter sektorsprincipen. Detta innebär att FoU-frågorna kommit att be­handlas i flera olika utskott och att möjligheterna till överblick minskat och minskar ytterligare i takt med den sektorsanknutna FoU-politikens utveckling.

Riksdagens roll i en parlamentarisk demokrati är att fatta beslut som i det väsentligaste förbereds av en regering med stöd i riksdagen. Detta gör det naturligt att rikta kraven på en förbättrad möjlighet till bered­ning och överblick inte bara mot riksdagens egna organ utan även mot regeringen och regeringskansliet.

Utskottens möjligheter att avstämma sina beslut för olika sektorer

 

UbU 1977/78: 22                                                      24

mot en helhetsbild av FoU-politiken kan alltså inte ses isolerade från regeringens arbete med FoU-frågorna. De enskilda riksdagsledamöter­nas och oppositionens möjligheter att inom riksdagsarbetets ram få FoU-politiska frågor belysta eller få tillgång till på aktuell forskning baserad information i sakfrågor är i dag knappast tillfredsställande."

Möjligheterna till långsiktig forskningsplanering på statsmaktsnivå till­varatas enligt utredningens uppfattning bäst genom att regeringen regel­bundet — vart tredje år — lägger fram princippropositioner för riksda­gen om den samlade FoU-politiken. I en sådan principproposition — förslagsvis benämnd regeringens FoU-program — skulle regeringen sam­lat redovisa sin syn på FoU-politiken inom olika områden och sektorer och på sambanden mellan de olika frågorna.

Förslaget om en vart tredje år framlagd principproposition syftar bl. a. till att åstadkomma en politisk debatt i riksdagen om de övergripande forskningspolitiska frågorna och till att underlätta de sektorsvisa be­dömningarna.

Remissbehandlingen av FRU:s betänkande pågår och utskottet är för sin del inte berett föreslå att riksdagen nu fattar beslut i enlighet med yrkandet i motionen 1977/78: 1197; Utskottet avstyrker därför detta yrkande.

Även frågan om forskningsdepartement behandlas av FRU. Enligt ut­redningen står det klart att man genom ett forskningsdepartement eller en forskningsminister utan eget departement inte löser samordnings­frågorna eller skapar större överblick. Utredningen har därför fun­nit sig inte kunna rekommendera en sådan konstraktion. Motionen 1977/78: 917 behandlar denna fråga. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att ett forskningsdeparte­ment bör inrättas. Utskottet är inte heller i denna fråga berett föreslå riksdagen att föregripa regeringens ställningstagande till FRU:s förslag. Utskottet avstyrker alltså motionen 1977/78: 917.

En speciell fråga om prioritering behandlas i motionen 1911/18: 1696 vilken bereds av socialutskottet. Med hänvisning till vad som sägs i denna motion yrkas i motionen 1977/78: 1697 att riksdagen hos rege­ringen skall begära att forskningen om de reumatiska sjukdomarna prioriteras vid fördelningen av forskningsresurser. Utskottet kommer i det följande under reservationsanslaget till Medicinska fakulteterna att ta ställning bl. a. till förslag om en ny professur för reumatologisk forskning. Utskottet är emellertid inte berett föreslå riksdagen att till­mötesgå motionärernas förslag om en generell prioritering av just denna forskning. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1977/78: 1697.

Anslagsindelningen för högskolan som införts fr. o. m. innevarande

 

UbU 1977/78: 22                                                      25

budgetår innebär att medel för den fasta forskningsorganisationen vid högskolan anvisas under nio fakultetsanslag. För forskning och forskar­utbildning vid högskoleenheterna föreslås i budgetpropositionen en sam­manlagd medelsanvisning av 945 milj. kr.

Det ter sig inte osannolikt, anför föredragande statsrådet, att en del av Sveriges ekonomiska svårigheter kan förklaras av otillräckliga sats­ningar på forskning och utveckling under en lång följd av år. Vikande konkurrenskraft inom viktiga industribranscher och sviktande tilltro till vissa näringsgrenars utveckling gör det enligt statsrådets mening nödvän­digt att jämsides med kortsiktiga insatser för att lösa akuta problem ock­så skapa föratsättningar för en långsiktig positiv utveckling. Det är där­för nödvändigt att på nytt bygga ut resurserna för den grundläggande forskning som bedrivs inom högskoleorganisationen. Vidare framför fö­redragande statsrådet meningen att de ökade satsningarna på forskning måste omfatta vitt skilda forskningsområden men att särskild vikt bör läggas på att förstärka den naturvetenskapliga och tekniska grund­forskningen.

Under anslagen till fakulteterna begär regeringen bemyndigande att inrätta professurer i litteratursociologi, rättsvetenskap, socialt arbete, reumatologi, ekotoxikologi, kommunal anläggningsmetodik och indu­striell ergonomi. Vidare har medel beräknats för två nya tjänster som biträdande professor, nämligen i installationsteknik resp. installations-och klimatiseringslära. I motioner har förts fram förslag om ytterligare professurer. Utskottet behandlar dessa förslag liksom regeringens förslag under resp. fakultetsanslag.

Fakultetemas basresurser för forskning förstärks enligt budgetproposi­tionen med 7,2 milj. kr.

I motionen 1977/78: 885 redovisas förslag om betydande förstärk­ningar av resurserna för forskning bl. a. i vad gäller högskolans och forskningsrådens resurser för forskning. Motionärerna är överens med föredragande statsrådet om att den tekniska och naturvetenskapliga forskningen liksom utvecklingsarbetet spelar en avgörande roll för nä­ringslivets och därmed hela samhällets utveckling. De påpekar att den tekniska utvecklingen är önskvärd endast om den sker i former som är socialt och kulturellt acceptabla. Parallellt med satsningen på naturve­tenskap och teknisk forskning måste därför ske en satsning på humaniora och samhällsvetenskap.

Utskottet har redan tidigare i olika sammanhang framhållit forsk­ningens betydelse och uttalat angelägenheten av att successivt ökade re­surser anslås för forskning. Mot vad föredragande statsrådet och mo­tionärerna nu anför härom har. utskottet därför inget att erinra.

I avvaktan på ställningstagandena till FUN;s och FRU:s förslag finns det enligt motionärernas mening skäl att visa återhållsamhet när det gäller att bygga ut den fasta forskningsorganisationen vid universiteten.

 

UbU 1977/78: 22                                                      26

Nuvarande relation mellan den fasta organisationens omfattning och de rörliga medel som tillförs högskolan beskriver emellertid, anför motio­närerna, ett system i obalans vilket motiverar att universitetsorganisa­tionen redan nu förstärks. I motionen 1977/78: 885 föreslås (yrkandena 5 och 6) därför att 5 milj. kr. skall anvisas utöver vad regeringen för­ordat. Beloppet skall fördelas lika på matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och tekniska fakultetema.

Utskottet, som i det följande kommer att redovisa sina ställningsta­ganden till förslag i motionen 1977/78: 885 om förstärkning av forsk­ningsrådens anslag med drygt 22 milj. kr., anser yrkandena i motionen om ytterligare fakultetsmedel välmotiverade. Med hänsyn till det stats­finansiella läget måste emellertid utskottet förorda att riksdagen avslår yrkandena 5 och 6 i motionen 1977/78: 885. Hemställan härom gör ut­skottet i det följande under punkt 17. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna resp. punkt 18. Tekniska fakulteterna.

I motionen 1977/78: 885 stryks under angelägenheten av att rekryte­ringen till forskarutbildningen och då i första hand inom naturveten­skapliga och tekniska ämnen förbättras. Förslag till åtgärder med sådant syfte bör enligt motionärernas ;mening utarbetas i anslutning till be­handlingen av FUN;s förslag. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i denna fråga anförts i motionen.

I sitt förutnämnda betänkande har FUN ingående behandlat frågan om rekrytering av studerande till forskarutbildning och framlagt förslag som skall främja en vidgad rekrytering. Med hänsyn härtill anser ut­skottet det inte erforderligt att riksdagen nu gör något uttalande om forskarutbildningen. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår mo­tionen 1977/78: 885 yrkandet 15 i denna del.

I december 1975 tillkallades en särskild sakkunnig som fick i uppdrag att utreda frågor om massmedieforskningens organisation. Massmedie­forskningsutredningen (MMFU) avlämnade sitt betänkande (SOU 1977: 11) Forskning om massmedier i aprU 1977. Kostnaderna det första året för förslagen i betänkandet har MMFU angett — i 1976 års löneläge — till 5 542 000 kr.

I budgetpropositionen ansluter sig föredragande statsrådet till MMFU:s uppfattning dels att ma.5smedieforskningen bör förstärkas, dels att följande fem mål bör gälla för denna forskning, nämligen mångfald i forskningen måste garanteras, forskningens integritet måste säkerstäl­las, höga kvalitetskrav skall uppfjdlas, kommunikation mellan forskarna och mellan forskarna och avnämama skall främjas, befintliga resurser skall utnyttjas effektivt, dels att det inte bör upprättas ett särskilt mass­medieforskningsinstitut och dels att inom högskolan inte bör införas ett särskilt forskningsområde. Däremot ansluter sig föredragande statsrådet

 

UbU 1977/78: 22                                                       27

inte till MMFU:s förslag om att fyra tvärvetenskapliga seminarier, vart och ett lett av en professor, skall inrättas inom högskolan liksom inte heller till ett förslag om en särskild massmediedelegation.

Enligt budgetpropositionen bör humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) ha ett direkt ansvar för massmedieforskningen. Medel för stöd till deima forskning har därför beräknats under HSFR:s anslag. Med hänvisning till behovet av forskningsanknytning för journa­listutbildningen har vidare under reservationsanslaget Samhällsveten­skapliga fakulteterna föreslagits en medelsanvisning på 500 000 kr. för massmedieforskning med anknytning till journalistutbildningen.

Det är uppenbart, framhålls i motionen 1977/78: 738, att det finns ett mycket brett samhällsintresse för åtgärder i den riktning som MMFU föreslagit. Med hänsyn härtill och då regeringens förslag enligt motio­närernas mening inte motsvarar kraven om upprastning av den svenska massmedieforskningen anser motionärerna att regeringens nu framförda förslag bör avvisas av riksdagen samtidigt med att begäran framställs om ett nytt förslag om en massmedieforskningsorganisation i huvudsak enligt den modell som MMFU föreslagit.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att MMFU;s förslag om forskningsorganisation inom högskolan bör bedömas mot bakgrund av ställningstagandena till FUN:s förslag i betänkandet (SOU 1977: 63) Fortsatt högskoleutbildning. Behovet av ökade resurser nästa budgetår för massmedieforskning föreslår utskottet tillgodoses på sätt regeringen föreslagit. Då utskottet inte heller i övrigt har något att er­inra mot regeringens förslag om massmedieforskning tillstyrker utskot­tet detta och avstyrker alltså motionen 1977/78: 738. Hemställan med anledning av yrkandet 1 i denna motion gör utskottet i det följande under punkt 14. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Efter förslag i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleut­bildningen har riksdagen beslutat att forskningsorganisationen vid uni­versitetet i Linköping skall vidgas (UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Våren 1975 fick universitetet i uppdrag att utreda frågan om en tvärvetenskap­ligt och tematiskt orienterad forsknings- och forskarulbildningsorganisa-tion inom främst den filosofiska fakultetens område. En av universitetet tillkallad utredningsgrapp redovisade sina förslag hösten 1976 i rappor­ten Tema, Ny väg för forskning. På grundval av universitetets förslag har UHÄ i sin anslagsframställning föreslagit att principbeslut skall fattas om inrättande av en temaorienterad forskningsorganisation i Lin­köping den 1 juli 1979. UHÄ:s förslag innebär att två teman — Teknik fl och social förändring samt Vatten i natur och samhälle — skulle starta

budgetåret 1979/80 och två teman, nämligen Kommunikation — över­föring av information samt Hälso- och sjukvården i samhället, det där­på följande budgetåret. Enligt förslaget skall två professurer budgetåret

 

UbU 1977/78: 22                                                      28

1979/80 resp. budgetåret 1980/81 knytas till vart och ett av de två teman
som startar då.                                            .        .

Föredragande statsrådet anser att vissa frågor behöver studeras yt­terligare, bl. a. möjligheterna och formema för en avveckling av ett tema eller en övergång från ett tema till ett annat. Det bör emellertid enligt statsrådels mening vara möjligt att slutföra detta arbete i sådan tid att den temaorganiserade forskningen i Linköping kan börja byggas upp med start budgetåret 1979/80. Statsrådet anför vidare (s. 388); "Det fortsatta planeringsarbetet bör utgå ifrån att i vart fall temat Teknik och social förändring kan påbörjas den 1 juli 1979. För bl. a. förberedelse­arbete räknar jag i det följande medel under anslagen Samhällsveten­skapliga fakulteterna. Tekniska fakulteterna och Vissa särskilda utgifter inom högskolan. Jag utgår från att den temaorienterade forskningen un­der budgetåret 1979/80 skall kunna påbörjas inom denna resursram."

I motionen 1977/78: 1186 föreslås (yrkandet 1) riksdagen uttala att temaforskningen i Linköping får starta med två teman den 1 juli 1979. Även enligt motionen 1977/78: 885 måste denna forskning redan från starten ges en viss bredd. I denna motion framhålls bl. a. att forsk­ningsanknytningsfrågan i regionen inte kan få en helt tillfredsställande lösning med mindre än att den. temaorienterade forskningen ges den om­fattning som föreslagits av universitetet och UHÄ. I motionen 1977/78; 885 föreslås riksdagen besluta att två teman skall starta den 1 juli 1979 och två teman den 1 juli 1980 i enlighet med UHÄ:s förslag (yrkandet 3). Vidare föreslås att för förberedelsearbetet skall anvisas 500 000 kr. ut­över vad regeringen föreslagit (yrkandet 4).

Utskottet tillstyrker att principbeslut fattas om uppbyggnad med bör­jan den 1 juli 1979 av en temaorienterad forskningsorganisation i Linkö­ping. Utskottet, som erinrar om att föredragande statsrådet utgår från att i vart fall ett tema skall kunna påbörjas, har inhämtat att två teman kan påbörjas den 1 juU 1979 inom den i budgetpropositionen angivna resursramen och att kostnaderna nästa budgetår för det fortsatta utred­nings- och planeringsarbetet ryms inom den i budgetpropositionen be­räknade medelsramen. Utskottet utgår därför från att tyå teman kom­mer att starta den 1 juli 1979. Med det anförda anser utskottet att yr­kandet 1 i motionen 1977/78:1186 och motionen 1977/78: 885 yrkan­det 3 i motsvarande del samt yrkandet 4 i sistnämnda motion inte på­kallar någon riksdagens åtgärd. Hemställan med anledning av nyss­nämnda yrkande 4 gör utskottet i det följande under punkt 20. Vissa särskilda utgifter inom högskolan.

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att redan i år fatta principbeslut om den fortsatta utbyggnaden i Linköping. Utskottet av­styrker därför, motionen 1977/78; 885 yrkandet 3 i vad det avser start av två teman den 1 juli 1980.

Föredragande statsrådet påpekar att ett av syftena med utrednings-

 

UbU 1977/78: 22                                                      29

uppdraget angående forskningsorganisationen i Linköping var att finna andra former för en uppbyggnad av forskningsverksamhet än inrättande av fasta ämnesanknutna lärartjänster. Med erinran härom avvisas UHÄ:s förslag om ordinarie tjänster som professor. Utskottet har för sin del inget alt erinra mot statsrådets ställningstagande i denna fråga och av­styrker därför bifall till yrkandet 2 i motionen 1977/78: 1186.

Under reservationsanslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan har beräknats 3 milj. kr. för en försöksverksamhet med näringslivskontakt för forskare. Syftet med försöksverksamheten är att finna lämpliga for­mer för en forskarkontakt med medelstora och små företag samt myn­digheter. Avsikten är att forskare skall frigöras från sina arbetsuppgifter inom högskolan under ett halvt till ett år för att kunna studera produk­tionsprocesser, tänkbar utvecklingspotential, arbetsorganisation, företags­ekonomiska kalkyler, marknadsföring m. m. Utskottet har för sin del inget att eriru-a mot att försöksverksamheten genomförs.

Genom beslut den 16 februari 1978 har tillkallats en kommitté (U 1978: 21) som fått i uppdrag att utreda högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer. I kommit­téns uppdrag ingår att förbereda och — under förutsättning av riksda­gens bifall till förslaget om försöksverksamheten — ansvara för försöks­verksamheten. Till kommittén har under planeringen som experter knu­tits ett antal företrädare bl. a. för löntagar- och näringslivsorganisationer samt vissa berörda myndigheter. Utskottet har inhämtat att kommittén avser att även fortsättningsvis vid ledning och utvärdering av verksam­heten nära samverka bl. a. med företrädare för löntagarorganisationerna. Syftet med yrkandet 1 i motionen 1977/78: 885 kommer alltså att bli tillgodosett, varför det kan avslås av riksdagen.

I utredningsdirektiven påpekas att försöksverksamheten har berörings­punkter med lärartjänstutredningens (U 1977: 04) arbete såvitt avser lä­rarnas yrkeslivsanknytning. Kommittén bör därför samverka med denna utredm'ng heter det i direktiven. Att en reell samverkan kommer till stånd är enligt utskottets mening angeläget. Utskottet anser inte att riks­dagen bör begära att ledningen av försöksverksamheten flyttas från den nyligen tillsatta kommittén till lärartjänstutredningen. Utskottet av­styrker därför yrkandet 3 i motionen 1977/78: 569.

Det i samma motion framställda yrkandet 2 beträffande direktiv för försöksverksamheten avstyrker utskottet med hänvisning till regeringens förutnämnda beslut den 16 februari 1978.

I motionerna 1977/78: 747 och 1977/78: 1548 har framförts förslag om högskolans forskningssamverkan med organ utanför högskolan. Då mo­tionsyrkandena synes ha blivit tillgodosedda genom de numera utfärdade utredningsdirektiven kan de avslås av riksdagen.

I de båda tidigare nämnda motionerna 1977/78: 885 (yrkandet 2) och

 

UbU 1977/78: 22                                                      30

1977/78: 569 (yrkandet 1) framförs vissa synpunkter på hur för försöks­verksamheten anvisade medel bör disponeras.

Enligt motionen 1977/78; 885 äi: det rimligt att en del av de anvisade medlen tillförs de fackliga organisationema. De skulle då få möjlig­het att själva ombesörja information och utreda olika forskningsprojekt samt redovisa uppslag och inriktning av forskning av stor angelägen­hetsgrad för de anställda.

Som framgår av vad utskottet nyss anfört avser kommittén att i sin verksamhet nära samverka med företrädare för löntagarorganisationerna, vilka därigenom får möjlighet att påverka dispositionen av medlen för försöksverksamheten och i övrigt verka för att i motionen 1977/78: 885 framförda önskemål blir tillgodosedda. Yrkandet 2 i motionen 1977/78: 885 kan därför avslås av riksdagen.

Av budgetpropositionen framgår att företagen och myndigheterna inte skall behöva bekosta forskarnas lön utan endast ge dem möjlighet att vistas på arbetsplatsen för att studera verksamheten och delta i pro­blemlösning och planering på skilda områden. I motionen 1977/78: 569 framförs uppfattningen att reglerna för användningen av medlen för försöksverksamheten bör utformas så att de medger att företag och för­valtningar som deltar i denna bekiDstar en större eller mindre del av de engagerade forskamas löner. Utskottet delar motionärens uppfattning att som villkor för deltagande i försöksverksamheten inte bör uppstäl­las kravet att staten helt skall stå för kostnaderna för forskarnas lön utan att det bör finnas utrymme för en överenskommelse av innebörd att företaget eller förvaltningen ta.r på sig en mindre eller större del av forskarnas lönekostnad. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 569 yrkandet 1 som sin mening ger detta tUl känna för regeringen.

Även om olika åtgärder kan och bör vidtas för att öka rörligheten inom den fasta forskningsorganisationen vid högskoleénhetema är det likväl forskningsråden, anför föredragande statsrådet, som måste ha hu­vudrollen när det gäller att stimulera rörligheten inom forskningen och att bryta upp nya forskningsfält. I budgetpropositionen föreslås, som utskottet tidigare erinrat om, att till forskningsråden och forskningsråds­nämnden skall anvisas 299 milj. kr., dvs. en ökning med 29 milj. kr. Re­geringens förslag innebär att medel beräknats för två nya extra ordinarie tjänster som professor, nämligen i makrosociologi och paleobiologi.

Utskottet har i det föregående i korthet redovisat vad som i motio­nen 1977/78: 885 anförts om ökade resurser till stöd för forskning. Rege­ringens förslag om medelsanvisningar till forskningsråden innebär, anför motionärerna, mot bakgrand av det senaste årets prisökning en betydan­de urholkning av rådens anslag. Ett förstahandsmål måste vara att till­försäkra forskningsråden oförändrade reella resurser. Detta bör enligt

 

UbU 1977/78:22                                                       31

deras mening uppnås genom ett generellt tillägg på 11,6 milj. kr. för de tre forskningsråden. Däratöver föreslås att de tre rådsanslagen räknas upp med 10,5 milj. kr. Medlen skall användas för forskning som kan väntas få särskild betydelse för ekonomisk och social utveckling. Sam­mantagna innebär sålunda motionärernas förslag (yrkandena 8—10) när det gäller forskningsråden en uppräkning med 22,1 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag, varav faller på humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HFR) 3,4 milj. kr., på medicinska forskningsrådet (MFR) 5,9 milj. kr. och på naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) 12,8 milj. kr.

I fråga om forskningsrådsnämndens anslag föreslås i motionen 1977/ 78: 885 (yrkandet 7) att riksdagen anvisar ett i förhållande till rege­ringens förslag med 1,5 milj. kr. förhöjt anslag, varav 0,5 milj. kr. på grund av prisutvecklingen och 1 milj. kr. för att FRN skall bättre kunna initiera nya objekt.

Utskottet kan, som framgår av det föregående, i stora delar instäm­ma i vad motionärerna anfört till stöd för sina förslag om ökade forsk­ningsresurser till högskolan och tUl den rådsfinansierade forskningen. Med hänsyn till det statsfinansiella läget måste utskottet emellertid även beträffande forskningsråden och FRN förorda att riksdagen avslår mo­tionen 1977/78: 885. Utskottet kommer i det följande under respektive anslagsrubrik (punkterna 21—24) att hemställa om avslag på yrkandena 7—10 i motionen 1977/78: 885.

Även den ökade forskningsresurs som i samma motion föreslås genom ytterligare medelsanvisning till Vetenskapsakademien bör avslås av riks­dagen. Hemställan med anledning av yrkandet 11 i motionen 1977/78: 885 gör utskottet i det följande under punkt 28. Bidrag till Vetenskaps­akademien.

I de två under allmänna motionstiden väckta motionerna 1977/78: 1543 och 1977/78: 1552 tas upp frågor som gäller forskning med hybrid-DNA. I den sistnämnda motionen yrkas att en parlamentarisk utredning skall få i uppgift att belysa de sociala, etiska och humanitära effekterna av sådan forskning. Motionen 1977/78: 1543 gäller kommunernas gransk­nings- och kontrollmöjhgheter.

Regeringen har numera tillsatt en utredning (U 1978: 20) som fått i uppdrag att utreda frågan om skyddslagstiftningen rörande forskning med hybrid-DNA oberoende av om denna bedrivs vid högskolan eller annorstädes (direktiv för utredningen se bil.). Utredningen skall lämna förslag till de kompletteringar av gällande lag som kan behövas för kon­troll av att forskningen bedrivs under förhållanden som är riskfria för allmänheten och de anställda vid laboratorier. Nödvändiga bestånds­delar i ett regelsystem för en sådan kontroll torde enligt utredningsdirek­tiven vara bestämmelser om skyldighet för den som avser att forska

 

UbU 1977/78: 22                                                      32

med hybrid-DNA att göra anmälan om detta till ett kontrollorgan, om krav på tillstånd för att få sätta i gång forskningsprojekt och att använda laboratorier när forskningen avser försök med hybrid-DNA, om skyl­dighet för den som bedriver forskning med hybrid-DNA att registrera och för kontrollorganet hålla tillgängliga alla de uppgifter om experi­menten som kan vara av betydelse för att bedöma säkerhetsfrågor, om skyldighet att underrätta kommuns hälsovårdsnämnd eller annat berört organ om verksamheten samt om fortlöpande övervakning och kontroll av forskning med hybrid-DNA. Utredningens förslag skall avlämnas i sådan tid att ett eventuellt lagförslag kan lämnas till riksmötet 1978/79.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1543 är tillgodosett genom den till­kallade utredningen, varför det kan avslås av riksdagen.

I direktiven för utredningen framhåller utbildningsministern bl. a. föl­jande: "Det material som utredaren får fram genom granskning av bl. a. den svenska arbetarskydds- och miljöskyddslagstiftningen samt jämfö­relsen med lagstiftningen i andra länder bör kunna utgöra ett gott un­derlag för att bedöma behovet av att också se över de humanitära och etiska villkor som bör gälla forskning rörande hybrid-DNA." Till följd av vad som sålunda anförs i utredningsdirektiven anser utskottet att riks­dagen inte nu bör ansluta sig till det i motionen 1977/78: 1552 framföirda utredningsönskemålet. Yrkandet bör alltså avslås av riksdagen. Utskottet vill avslutningsvis erinra om att i Sverige finns en av forskningsråden inrättad kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA. Kom-. mitten, i vilken ingår både forskare och lekmän, har till huvuduppgift att främja svensk forskning om hybrid-DNA och att övervaka att forsk­ningsarbetet bedrivs under riskfria förhållanden. De rikthnjer för risk­bedömning som har utarbetats av nationella och internationella organ inom området skall vara vägledande för kommitténs verksamhet. Forsk­ningsråden har bestämt att inte stödja något forskningsprojekt med hybrid-DNA utan att kommittén har uttalat sig om säkerhetsåtgärderna i varje enskilt fall. Kommittén h£.r även ansett det nödvändigt att den industriella forskningen med hybrid-DNA underställs kommitténs be­dömning.

Övriga   frågor

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad i budgetpro­positionen förordats i fråga om skyddet för frivilliga försökspersoner.

I propositionen under ifrågavarande avsnitt Vissa gemensamma frågor redovisade riktlinjer för utbildning och forskning föranleder i den mån de inte tidigare tagits upp av utskottet inte något särskilt uttalände.

Utskottets   hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser resp. avsnitt

 

UbU 1977/78: 22                                                                    33

högskolereformen

1.  att riksdagen godkänner att i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1978 skall finnas de åtta högskoleenheter för konstnärlig ut­bildning som förordats i propositionen 1977/78: 100,

2.  att riksdagen bemyndigar regeringen att vidtaga de åtgärder som fordras för konstfackskolans inordnande i högskoleorgani­sationen i Stockholm,

3.  att riksdagen antar det genom propositionen 1977/78: 100 fram­lagda förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977: 218),

4.  att riksdagen antar det genom propositionen 1977/78: 100 fram­lagda förslaget till lag om ändring i lagen (1977: 219) om obli­gatoriska studerandesammanslutningar,

5.  att riksdagen antar det genom propositionen 1977/78: 100 frani-lagda förslaget till lag med bemyndigande att upphäva före­skrifter om skyldighet att tillhöra särskild studerandesamman­slutning,

6.  att riksdagen beträffande utbildningens utformning och inrikt­ning avslår motionen 1977/78: 378 yrkandet 1,

 

7. att riksdagen beträffande obligatoriskt medlemskap i stude­randesammanslutningar avslår motionen 1977/78; 378 yrkandet 3 g,

8. att riksdagen beträffande lagen om elektorsförsamling avslår motionen 1977/78: 378 yrkandet 3 f,

9. att riksdagen beträffande valkorporation avslår motionen 1977/ 78: 378 yrkandet 3 e,

10.        att riksdagen beträffande betygssystem avslår motionen 1977/
78; 378 yrkandet 3 d,

behörighet och urval

11. att riksdagen beträffande urvalsinstrumenf avslår motionen 1977/78: 378 yrkandet 3 b,

12. att riksdagen beträffande högskoleprovet avslår motionen 1977/ 78: 378 yrkandet 4,

13. att riksdagen beträffande tjugoprocentsregeln avslår motionen 1977/78:573 yrkandet 1,

14. att riksdagen beträffande sökande i kvotgrupp IV avslår motio­nen 1977/78: 573 yrkandet 2,

15. att riksdagen beträffande intagningsprov avslår motionen 1977/ 78; 573 yrkandet 3,

 

16. att riksdagen beträffande förkunskapskrav avslår motionen 1977/78: 758 yrkandet 6,

17. att riksdagen beträffande föreningsmeriter avslår motionerna 1977/78: 756 och 1977/78: 1190,

18. att riksdagen beträffande behörighet att söka till talpedagogut­bildning avslår motionen 1977/78: 754,

3    Riksdagen 1977/78. 14 saml. Nr 22

UbU 1977/78: 22                                                                    34

19.  att riksdagen beträffande lärare för döva avslår motionen 1977/ 78: 1146,

20.  att riksdagen beträffande utländska studerande avslår motionen 1977/78: 1189,

grundläggande högskoleutbildning

21.       att riksdagen beträffande grandläggande högskoleutbildning i
naturvetenskapliga och tekniska ämnen avslår motionen 1977/
78: 885 yrkandet 15 i denna del,

22.  att riksdagen beträffande avskaffande av fria utbildningsom­rådet avslår motionen 1977/78: 737,

23.  att riksdagen beträffande anmälningsförfarandet avslår motio­nen 1977/78; 753,

24.  att riksdagen beträffande formgivarutbildning avslår motionen 1977/78; 398,

25.  att riksdagen beträffande utbildning på Gotland avslår motio­nen 1977/78: 1408,

26.  att riksdagen beträffande invandramas högskolestudier avslår motionen 1977/78: 378 yrkandet 3 c och motionen 1977/78: 878 yrkandet 2,

allmänna frågor

27.  att riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om omföringar mellan anslagen för högskolan m. m. i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

28.  att riksdagen beträffande utvärdering av högskolereformen av­slår motionen 1977/78: 881 yrkandet 1 i denna del och motio­nen 1977/78: 1565,

29.  att riksdagen beträffande bestämmelser om ersättning avslår motionen 1977/78: 750 och motionen 1977/78: 881 yrkandet 2,

30.  att riksdagen beträffande befordringsgrand avslår motionen 1977/78: 1176,

31.  att riksdagen beträffande tjänstledighet med B-avdrag avslår motionen 1977/78: 1537,

forskningsfrågor

32.  alt riksdagen beträffande uttalande om riktlinjer för forsknings­politiken avslår motionen 1977/78: 1197,

33.  att riksdagen beträffande uttalande om inrättande av ett forsk­ningsdepartement avslår motionen 1977/78: 917,

34.  att riksdagen beträffande uttalande om prioritering vid fördel­ning av forskningsresurser avslår motionen 1977/78: 1697,

35.        att riksdagen beträffande fakultetsanslag med avslag på motio­
nen 1977/78: 885 i denna del godkänner vad utskottet förordat.

 

UbU 1977/78:22                                                       35

36.  att riksdagen beträffande forskarutbildning avslår motionen 1977/78: 885 yrkandet 15 i denna del,

37.  att riksdagen beträffande massmedieforskningens organisation med avslag på motionen 1977/78: 738 yrkandet 2 godkänner vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

38.  att riksdagen beträffande temaorienterad forskningsorganisa­tion i Linköping  /

 

a)  i fråga om principbeslut avseende den 1 juli 1979 med bifall till propositionen 1977/78: 100 samt med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 3 i denna del och motionen 1977/78: 1186 yrkandet 1 godkänner vad som förordats i propositio­nen,

b) i fråga om principbeslut avseende den 1 juli 1980 avslår mo­tionen 1977/78; 885 yrkandet 3 i denna del,

c)  i fråga om fasta tjänster avslår motionen 1977/78: 1186 yr­kandet 2,

 

39.  att riksdagen beträffande bidrag till lönekostnad för forskare som deltar i försöksverksamhet med näringslivskontakt för fors­kare med anledning av propositionen 1977/78: 100 och motio­nen 1977/78: 569 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40.  att riksdagen beträffande under 39 nämnd försöksverksamhet i övrigt m. m. med avslag på motionen 1977/78; 569 yrkandena 2 och 3, motionen 1977/78: 747, motionen 1977/78: 885 yr­kandena 1 och 2 samt motionen 1977/78: 1548 godkänner vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

41.  att riksdagen beträffande medel till forskningsråden och forsk­ningsrådsnämnden samt Vetenskapsakademien med avslag på motionen 1977/78: 885 i denna del godkänner vad utskottet förordat,

42.  att riksdagen beträffande forskning med hybrid-DNA avslår motionerna 1977/78: 1543 och 1977/78; 1552,

övriga frågor

43.  att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1977/78: 100 förordats om skydd för frivilliga försökspersoner,

44.  att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för utbildning och forskning som förordats i propositionen 1977/78: 100 bilaga 12 s. 362—400.

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

2. Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 401—402) och hem­ställer

 

UbU 1977/78: 22                                                                36

att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltriings-kostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 37 237 000 kr.

3. Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m.m. Regeringen
har under punkten D 2 (s. 402—403) föreslagit riksdagen att till Univer­
sitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 3 174 000 kr.

Motionen

1977/78; 881 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) i vad den avser medels­användningen under reservationsanslaget till Universitets- och högskole­ämbetet; Utredningar m. m. (yrkandet 1).

Utskottet

Från detta anslag bestrids lönekostnader och expenskostnader m. m. som hänger samman med utredningar inom universitets- och högskole­ämbetets (UHÄ) verksamhetsområde. För nästa budgetår beräknas yt­terligare 800 000 kr. för utvärdering av högskolereformen, vilket belopp skall ställas till UHÄ:s förfogande.

I motionen 1977/78: 881 (yrkandet 1) hemställs att medlen för upp­följning av högskolereformen skall ställas till ett från UHÄ fristående organs förfogande. Frågan om vem som skall göra utvärderingen av hög­skolereformen behandlar utskottet under punkten 1 i detta betänkande. Med erinran om vad utskottet där anfört med anledning av motionen 1977/78: 881 avstyrker utskottet såvitt nu är i fråga yrkandet 1 i denna motion.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot medelsberäk­ningen under förevarande anslag, hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med avslag på motionen 1977/78: 881 yrkandet 1 i vad avser me­delsanvändningen under ifrågavarande anslag till Universitets-och högskoleämbetet: Utredningar m. m. för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett reservationsanslag av 3 174 000 kr.

4. Regionstyrelserna för högskolan. Utrustningshämnden för universitet
och högskolor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
D 3—D 4 (s. 403—405) och hemställer

l.att riksdagen till Regionstyrelserna för högskolan för budget­året 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 8 843 000 kr.,

2. att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och hög­skolor för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 5 947 000 kr.

 

UbU 1977/78: 22                                                                37

Utbildning och forskning inom högskolan m. m.

5. Utbildning för tekniska yrken. Regeringen har under punkten D 5 (s. 406—412) föreslagit riksdagen att

1.   besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje benämnd fiske­vårdslinjen och omfattande 80 poäng,

2.   fastställa planeringsramar i enlighet med vad som förordats i pro­positionen,

3.   till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 376 392 000 kr.

Motionerna

1977/78: 297 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en utbyggnad av den tekniska hög­skoleutbildningen i Karlstad,

1977/78: 376 av Hilding Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att yrkesteknisk högskoleutbildning startar i Trollhättan höstterminen 1979 med YTH-verkstad och YTH-elkraft för industriell el- och underhållsteknik,

1977/78; 450 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet vid kommande planering beaktar utbildningsresurserna i Kristanstad-Hässleholm,

1977/78: 454 av Sten Svensson m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att riks­dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utvidgad yrkesteknisk högskoleutbildning,

1977/78: 568 av Karl-Eric Norrby (c) och Bertil Jonasson (c) vari yr­kas att riksdagen som sin mening uttalar att yrkesteknisk högskoleut­bildning bör startas i Karlstad-Hagforsområdet med en stålteknisk in­riktning i enlighet med vad som anförts i motionen,

1977/78: 891 av Rune Caristein (s) och Gördis Hömlund (s) såvitt
gäller yrkandet att riksdagen i enlighet med vad som anförts i den till
näringsutskottet remitterade motionen 1977/78: 890 skall besluta att för­
söksverksamheten med yrkesteknisk högskola i Borås skall kompletteras
med verkstadsteknisk linje (yrkandet 1),                .

1977/78: 1154 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av utbildningsbehovet och att vid ett visat behov av ökad utbildning denna lokaliseras till södra Sverige,

1977/78:1157 av Wilhelm Gustafsson m.fl. (fp, c, m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet med yrkesteknisk högskola med polymérteknisk (textil-plast-gummi) inriktning startas i Borås,

Kartong: S. 43, raderna 4 och 6 nedifrån Uteär: vid universitet

UbU 1977/78:22                                                       38

1977/78:1175 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstédt (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1.   beslutar uttala att en linje inom den yrkestekniska högskolan med inriktning på plastbearbetning lokaliseras till Kristianstad (yrkandet 3),

2.   beslutar uttala att en linje inom den yrkestekniska högskolan med inriktning på livsmedelsindustrin enligt vad som i motionen anförs loka­liseras till Kristianstad (yrkandet 4),

3.   hos regeringen begär att frågan om förläggning av yrkesteknisk hög­skoleutbildning till Hässleholm utreds (yrkandet 5),

1977/78: 1191 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att yrkesteknisk högskoleutbildning för träindustri förläggs till Högsby.

Utskottet

Detta anslag avser grandläggande utbildning för tekniska yrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksam­hetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbild­ningslinjer inom sektorn, dels för studier enligt äldre studieordning. Unr der anslaget beräknas vidare medel för försöksverksamheten med yrkes­teknisk högskoleutbildning (YTH) med undantag av den mot handel och distribution inriktade i Skövde bedrivna försöksverksamheten. Me­del för denna är beräknade under sektorsanslaget Utbildning för admi­nistrativa, ekonomiska och sociala yrken.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för tekniska yrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensionering och innehåll m. m. behandlas under förevarande sektorsanslag.

Sektorn för utbildning för tekniska yrken omfattar inom utbildnings­departementets verksamhetsområde innevarande budgetår 22 allmänna utbildningslinjer. I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag om en ny allmän utbildningslinje benämnd fiskevårdslinjen. Linjen, som skall inrättas vid universitetet i Göteborg, skall vara tvåårig och omfatta 80 poäng. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat. För tekniska sek­torn räknar statsrådet med ett antagningstal av sammanlagt 5 300 (bil. 12 s. 375). Däri ingår 16 antagningsplatser vid fiskevårdslinjen i Göte­borg. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att riksdagen fastställer de förordade planeringsramarna.

Efter beslut våren 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) inleddes försöksverksamhet med YTH hösten 1975. Försöksverksam­heten bedrivs nu på 12 orter. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhåller i sin anslagsframställning att behovet av YTH inom andra

 

UbU 1977/78: 22                                                      39

yrkesområden än de nu prövade är påtagligt. Någon ny utbildningslinje bör emellertid enligt UHÄ:s mening inte starta hösten 1978. I budget­propositionen har medel beräknats för försöksverksamhet med YTH i samma omfattning som innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om YTH och före­slår att under ifrågavarande anslagsrubrik anvisas medel i enlighet med förslaget i budgetpropositionen.

I ett antal motioner har förts fram förslag om utökning av YTH-utbildningen med vissa nya linjer och till vissa nya orter. Föredragande statsrådet räknar med att UHÄ:s arbete med såväl utvärdering av YTH-verksamheten som planeringen av nya utbildningsinriktningar inom den­na skall bedrivas i en sådan takt att det skall vara möjligt att i budget­propositionen för budgetåret 1979/80 behandla frågan. Utskottet förut­sätter att denna tidplan kommer att hållas. Utskottet är därför inte berett att nu förorda ytterligare försöksverksamhet. Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1977/78; 376, 1977/ 78; 450 såvitt nu är i fråga, 1977/78; 454, 1977/78: 568, 1977/78; 891 yrkandet 1, 1977/78: 1157, 1977/78: 1175 yrkandena 3, 4 och 5 samt 1977/78:1191.

I enlighet med beslut vid 1975/76 års riksmöte startade vårterminen 1977 hälso- och miljövårdslinjen som en treårig allmän utbildningslinje vid universitetet i Umeå. Intagning sker två gånger om året. Antalet antagningsplatser är enligt planeringsramen 60. Utskottet anser det för tidigt att begära förnyad undersökning av utbildningsbeho-vet. Ut­skottet avstyrker därför motionen 1977/78; 1154, i vilken begärs en undersökning av utbildningsbehovet och att vid ett visat behov av ökad utbildning denna lokaliseras till södra Sverige.

Utbildningen inom högskolan spelar en viktig roll för den regionala utvecklingen påpekas i motionen 1977/78; 297. I motionen yrkas att riksdagen skall begära en utredning om utbyggnad av den tekniska högskoleutbildningen i Karlstad. Det ankommer i första hand på de lokala högskolestyrelserna och regionstyrelserna att föreslå åtgärder för en sådan utbyggnad av högskoleutbildningen att kapaciteten i möjli­gaste mån svarar mot samhällets behov av utbildade och de studeran­des efterfrågan på utbildning. I vilken omfattning i motionen 1977/78; 297 angivna enstaka kurser och lokala linjer bör anordnas i Karlstad bör kunna bedömas av högskolestyrelsen i Karlstad och regionstyrelsen. Utskottet anser alltså att motionen 1977/78; 297 bör avslås av riks­dagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78; 100 beslutar om inrättande av en allmän utbildnings­linje benämnd fiskevårdslinjen och omfattande 80 poäng.

 

UbU 1977/78: 22                                                                    40

2.  att riksdagen fastställer planeringsramar för sektom för ut­bildning för tekniska yrken i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

3.  att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 376 392 000 kr.,

4.  att riksdagen beträffande framtida utbyggnaden av yrkestek­nisk högskoleutbildning avslår motionerna 1977/78; 376, 1977/ 78: 450 i denna del, 1977/78;,454, 1977/78: 568, 1977/78: 891 yrkandet 1, 1977/78: 1157, 1977/78: 1175 yrkandena 3, 4 och 5 samt 1977/78; 1191,

5.  att riksdagen beträffande utredning om anordnande av hälso-och miljövårdslinjen på ytterligare ort avslår motionen 1977/ 78: 1154,

6.  att riksdagen beträffande teknisk högskoleutbildning i Karl­stad avslår motionen 1977/78: 297.

6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Rege-, ringen har under punkten D 6 (s. 413—420) föreslagit riksdagen att

1.    besluta om inrättande av,en allmän utbildningslinje benämnd lin­jen för kost och näringsekonomi och omfattande 100 poäng,

2.    bemyndiga regeringen att besluta om lokalisering av linjen för kost och näringsekonomi,

3.    fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositio­nen,

4.    till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 181 170 000 kr.

Motionen

1911/Ii: 1566 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen be­slutar uttala att utbildning av internatföreståndare inrättas vid universi­teten i Stockholm, Göteborg och Umeå.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, eko­nomiska och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinje, dels för studier enligt äldre studieordning. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Handelshögskolan i Stockholm och Svenska diakonsällska­pets sociala utbildningsverksamhet samt yrkesteknisk högskoleutbildning i Skövde.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Frågor som rör denna

 

UbU 1977/78: 22                                                      41

utbildnings dimensionering och innehåll m.m. behandlas under före­varande sektorsanslag.

Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken omfattar inom utbildningsdepartementets område innevarande budgetår 18 allmänna utbildningslinjer och en påbyggnadslirije. Univer­sitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har efter särskild utredning i skri­velse till regeringen i oktober 1977 redovisat förslag till en samman­hållen studiegång för ekonomiföreståndare, internatföreståndare och dietister. Den nya utbildningslinjen föreslås omfatta 100 poäng och få benämningen linjen för kost och näringsekonomi. Dessutom föreslås två påbyggnadslinjer om 20 poäng. UHÄ föreslår alt utbildningen får stat­ligt huvudmannaskap och förläggs till universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå samt att antagningskapaciteten för budgetåret 1978/79 blir sammanlagt 152 platser. Ekonomiföreståndar- och internatförståndar-linjcrna föreslås bli avvecklade med början den 1 juli 1978.

Föredragande statsrådet tillstyrker UHÄ:s förslag i vad gäller linjens uppbyggnad och dimensionering. I fråga om lokalisering anser stats­rådet att det bör utredas om utbildningen, inom ramen för det antag­ningstal och de resurser som förordats, kan förläggas även till universi­tetet i Stockholm.

Utskottet tillstyrker att en linje för kost och näringsekonomi med föreslagen uppbyggnad inrättas den 1 juli 1978 och att utbildningen på internatföreståndar- och ekonomiföreståndarlinjerna avvecklas med bör­jan läsåret 1978/79. Därmed har utskottet även avstyrkt motionen 1977/78: 1566 om inlernatföreståndarutbildning på vissa orter.

Enligt UHÄ:s utredning innebär en uppdelning av 152 intagnings­platser på fler än tre utbildningsorter en splittring av resurserna och minskade möjligheter att tillgodose behovet av utvecklingsarbete och forskningsanknytning inom ämnesområdet. Enligt vad utskottet erfarit har UHÄ anmodat universitetet i Stockholm att bedöma om universite­tet läsåret 1978/79 kan anordna ifrågavarande utbildning med en antag­ning av 12 studerande såväl höst- som vårtermin läsåret 1978/79. Universitetets styrelse har den 6 april 1978 meddelat att den inte be­dömer detta vara möjligt. Styrelsen föreslår en utredning med uppdrag att undersöka om linjen kan förläggas till universitetet i Stockholm läs­året 1979/80.

Utskottet har inte något alt erinra mot att linjen för kost och närings­ekonomi anordnas i Stockholm om den totala intagningskapacileten för linjen budgetåret 1979/80 eller senare skall ökas och förutsättningar i övrigt finns för lokalisering av ifrågavarande utbildning till ytterligare en ort. Linjen för kost och näringsekonomi bör alltså enligt utskottels uppfattning inrättas den 1 juli 1978 vid universiteten i Uppsala, Göte­borg och Umeå i enlighet med UHÄ:s förslag med en sammanlagd antagningskapacitet av 152 platser.

 

UbU 1977/78: 22                                                      42

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat. För administrativa, ekonomiska och sociala sektorn räknar statsrådet med ett antagnings­tal av sammanlagt 9 700 (bil. 12, s. 375). Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att riksdagen fastställer de förordade planerings­ramarna.

Regeringens förslag i övrigt under förevarande anslagsrubrik föran­leder ingen erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anföida hemställer utskottet

1.  att riksdagen i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100 beslutar om inrättande av en allmän utbild­ningslinje benämnd linjen för kost och näringsekonomi och omfattande 100 poäng,

2.  att riksdagen beträffande lokalisering av linjen för kost och näringsekonomi med anledning av propositionen 1977/78: 100 godkänner vad utskottet förordat,

3.  att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbild­ning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken i enlig­het med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

4.  att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1978/79 anvisar ett reserva­tionsanslag av 181 170 000 kr.,

5.  att riksdagen beträffande internatföreståndaratbildning avslår motionen 1977/78: 1566.

7. Utbildning för vårdyrken. Regeringen har under purikten D 7 (s. 420—430) föreslagit riksdagen att

1.   besluta om inrättande av utbildning i psykoterapi som en påbygg­nadslinje omfattande 90 poäng inom sektorn för utbildning för vård­yrken,

2.   fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

3.   till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 250 700 000 kr.

Motionerna

1977/78; 570 av Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas att riksdagen be­slutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en ut­redning om fullständig läkarutbildning m. m. vid universitetet i Lin­köping,

1977/78: 1173 av Axel Kristiansson m.fl. (c,.s, m, fp) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att grund- och påbyggnadsutbildning för sjuk­sköterskor förläggs till Halmstad,

1977/78: 1397 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari — med hänvisning till

 

UbU 1977/78: 22                                                     43

vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1977/ 78: 1396 — yrkas att riksdagen uttalar att den utlovade psykoterapi­utbildningen snarast kommer till stånd,

1977/78: 1549 av Ella Johnsson m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att grand- och påbyggnadsutbildning av sjuk­sköterskor i enlighet med motionen förläggs till Halmstad,

1977/78: 1556 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande möjlighetema att tillskapa fler praktikplatser inom sjuksköterskeutbild­ningen,

1977/78: 1698 av Olle Eriksson (c) och Karl-Eric Norrby (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av hur be­hovet av idrottsmedicinsk forskning och undervisiiing i idrottsmedicin under läkarnas grund- och vidareutbildning bör tillgodoses.

Utskottet

Detta anslag avser grandläggande utbildning för vårdyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhets­område. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildnings­linjer och påbyggnadslinjer inom sektorn, dels för studier enligt äldre studieordning. Vidare beräknas medel för blandad medicinsk och farma-ceutisk-kemisk utbildning som ges i form av linjeanknuten kurs.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för vårdyrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensionering och inne­håll m. m. behandlas under förevarande sektorsanslag.

Sektorn för utbildning för vårdyrken omfattar inom utbildningsdepar­tementets verksamhetsområde innevarande budgetår 15 allmänna utbild­ningslinjer och fyra påbyggnadslinjer. I budgetpropositionen lägger rege­ringen fram förslag om en ny påbyggnadslinje benämnd utbildning i psykoterapi. Psykoterapiutbildningen skall ske i två steg med mellan­liggande yrkesverksamhet. Det första steget skall omfatta 30 poäng och det andra 60 poäng. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Yrkandet i motionen 1977/78: 1397 om att psykoterapiutbildningen snarast skall komma till stånd blir således tillgodosett och kan avslås av riksdagen.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för. sektom enligt vad föredragande statsrådet förordat. För vårdsektorn räknar statsrådet med ett antagningstal av sammanlagt 12 400 (bil. 12 s. 375). Däri ingår 24 platser i Stockholm för studerande på steg 1 i den nya psykoterapiutbildningen och 24 platser sammanlagt i Umeå för steg 1 och steg 2. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att riksdagen dels fastställer de förordade planeringsramarna, dels till Ut­bildning för vårdyrken för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservations­anslag av 250 700 000 kr.

 

UbU 1977/78: 22                                                                44

Utbildningsutskottet behandlade våren 1976 (UbU 1975/76: 27, rskr 1975/76: 331) ett stort antal motioner om vårdyrkesutbildning. Dessa berörde bl. a. en för vissa vårdyrkesutbildningar gemensam basutbild­ning, möjligheten till utbildningar med etappavgång och återkommande utbildning, vårdyrkesutbildningarnas forskningsanknytning samt den på vissa områden besvärande praktiksituationen. Utskottet ansåg det bety­delsefullt att få dessa frågor belysta och övervägda. Med de förändringar som sker inom socialvård, hälsovård och sjukvård följer enligt utskottets uttalade mening också ett behov av motsvarande utveckling inom vård­utbildningen.

Är 1977 tillkallades en särskild kommitté, som antog namnet VÅRD 77 (U 1977: 06), Den fick i uppdrag dels alt föreslå kortsiktiga åtgärder för att underlätta praktiksituationen inom den studieorganisation som trädde i kraft den 1 juli 1977, dels att lägga fram mera långsiktiga för­slag om ny studieorganisation för vissa vårdutbildningar inom hög­skolan. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1978.

I sitt första betänkande (SOU 1977: 15) Praktikfrågor — åtgärder i ett kort perspektiv lämnar VÄRD 77 förslag som kan genomföras snabbt inom den nuvarande studieorganisationen och inom ramen för gällande utbildningsmål. Kommittén räknar därutöver med att många av proble­men i utbildningsplaneringen kan lösas genom att viktiga beslut om utbildningens uppläggning, bl. a. praktiken, numera kan fattas lokalt. Kommittén föreslår bl. a. att de lokala organen skall få rätt att göra sådana begränsade avsteg från utbildningsplanernas praktikkrav som krävs för att utbildningen skall kunna genomföras och anpassas till de sjukvårds- och socialvårdsresurser som står till buds. Vidare föreslås att utbildningsplanerna skall få sådana tillägg att de lokala myndigheterna kan förskjuta olika moment mellan kurser. Kommittén lämnar detalje­rade förslag till förändringar av enskilda utbildningsplaner och förslag till viss utökning av redan påbörjad försöksverksamhet med förändrat praktiskt utbildningsinnehåll i vissa vårdutbildningar. Kommittén före­slår också en ändring av högskoleförordningen i syfte att vårdyrkes­studerande i stället för praktik skall få tillgodoräkna sig yrkeserfarenhet i vissa fall.

Regeringen har funnit att förslagen från VÄRD 77 kan tillgodoses inom ramen för gällande bestämmelser. Den 16 mars 1978 uppdrog rege­ringen åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och skolöverstyrel­sen (SÖ) att inom nuvarande kostnadsramar vidta åtgärder i allt väsent­ligt enligt de förslag som lagts fram i utredningens betänkande.

I motionen 1977/78: 1556 tas upp problemet med att utbildnings­kapaciteten inom sjuksköterskeutbildningen inte utnyttjas fullt ut, bl. a. till följd av bristen på praktikplatser. Motionärerna föreslår att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen i fråga om möjligheter att tillskapa flera praktikplatser.

 

UbU 1977/78: 22                                                      45

Utskottet delar motionärernas uppfattnirig att åtgärder måste vidtas sä att utbildningskapaciteten inom sjuksköterskeutbildningen blir bättre' utnyttjad. Så har också skett geriom regeringens uppdrag tiU UHÄ och SÖ alt vidta åtgärder enligt VÅRD 77 :s förslag. Något tillkännagivande i frågan från riksdagens sida behövs alltså inte, varför rriotionen 1977/ 78: 1556 bör avslås av riksdagen.

I syfte att bättre utnyttja utbildnirigskapaciteten inom sjuksköterske­utbildningen ämnar regeringen enligt budgetpropositionen (bil. 12 s. 429) bemyndiga SÖ att i samråd med UHÄ överlåta på regionstyrelserna att i samverkan med SÖ och berörda landstingskommuner planera och ge­nomföra sjuksköterskeutbildningen. Utskottet motsätter sig inte att för­sök med sådan verksamhet genomförs. Utskottet förutsätter att försöket inte förhindrar eller fördröjer överförande av eventuellt outnyttjade utbildningsplatser från en region till én annan;

I två motioner, 1977/78: 1173 och 1977/78: 1549, framförs yrkanden om sjuksköterskeutbildning i Halmstad. Motionärerna erinrar om att Hallands läns landsting och Kronobergs läns landsting gemensamt driver sjuksköterskeutbildning vid Kronobergs-Hallands sjuksköterskeskola i Växjö. De två landstingen har emellertid beslutat avveckla samarbetet med början den 1 juU 1978. Som en följd härav önskar Hallands läns landsting anordna egen sjuksköterskeutbildning.

Utskottet vill först erinra om att på riksdagen ankommer att fast­ställa planeringsramar för högskoleutbildning. För den komiriunala hög­skoleutbildningen inom vårdsektorn föreslår regeringen två planerings­ramar, varav den ena avsei: sjuksköterskeutbildningen i sin helhet i lan­det. I budgetpropositionen erinrar föredragande statsrådet om att i vad gäller den kommunala högskoleutbildningen har SÖ "att efter samråd med UHÄ besluta om lokalisering och antagningskapacitet och har där­vid möjlighet att företa omdispositioner rriellan kömmiiner i de fall för­utsättningarna för planeringsarbetet ändras. För att på bästa sätt ut­nyttja befintliga resurser för sjuksköterskeutbildning bör man ta till vara de möjligheter som finns ätt förlägga utbildningen inom en kommun eller landstingskommun till mer än en skolenhet" (s. 374). Utskottet har nyss förklarat sig inte ha något att erinra rriot att på regionstyrelserna överlåtes att planera och genomföra utbildningen i syfte att utbildnirigs­kapaciteten skall bli bättre utnyttjad.

Med hänvisning till det ariförda anser utskottet att motionerna 1977/ 78; 1173 och 1977/78: 1549 inte bör föranleda någon riksdageris åtgärd. I sammanhanget kan nämnas att SÖ i skrivelse till regeringen den 31 mars 1978 begärt bemyndigande att få omfördela eventuellt övertaliga platser inom vidareutbildningen av sjuksköterskor till sjuksköterske­linjen. Inom en på detta vis ökad kapacitet för sjukskötérskelinjen aktualiserar SÖ nylokalisering till Halmstad.

Universitetet i Linköping har föreslagit en utredning om fullständig

 

UbU 1977/78: 22                                                      46

läkarutbildning i Linköping. I dag får de läkarstuderande gå de två pre-kliniska åren i Uppsala. Med en fullständig läkarutbildning i Linköping skulle man, anser universitetet, bl. a. nå den effekten att tillgången på lärare i prekliniska ämnen ökade. Detta skulle i sin tur underlätta rekry­teringen av lärare till annan vårdutbildning på orten och vara till fördel vid nyetablering av sjukgymnastlinjen och vårdlärarlinjen där.

UHÄ anför i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 att det är angeläget med en översyn i vilken man tar ett samlat grepp på vård­yrkesutbildningarna i Linköping. Syftet bör vara att bygga upp en annorlunda bas för flera samverkande vårdutbildningar. UHÄ behand­lar också frågan om ett enhetligi huvudmannaskap och om möjligheten att anknyta vårdutbildningarna till den kommande temaorienterade forskningsorganisationen i Linköping.

Föredragande statsrådet finner förslagen från Linköping och UHÄ intressanta men är inte nu beredd att aktuahsera något utredningsupp­drag. Ökad klarhet bör först bringas i vissa frågor, t. ex. frågan om huvudmannaskapet samt de frågor som berörs av lärartjänstutredningen (U 1977: 04) och VÅRD 77.

Enligt motionen 1977/78: 570 är de ännu olösta huvudmannaskaps­frågorna och de pågående utredningarna inte något hinder för den av universitetet och UHÄ begärda utredningen. Motionären hemställer att riksdagen skall ge regeringen till. känna att en sådan utredning snarast bör sättas i gång och att utredningsarbetet bör ske i nära samråd med universitetet i Linköping.

VÅRD 77 skall enligt sina direktiv överväga om, och i vilka delar, det är möjligt och lämpligt att samordna studierna mellan korta och långa vårdutbildningar. I detta sammanhang överväger utredningen, en­ligt vad utskottet erfarit, att föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att göra en översyn av vårdutbildningarna i Linköping i stort sett i enlighet med UHÄ;s förslag. I a-svaktan härpå och på det ytterligare underlag som eventuellt kan behövas för ett ställningstagande till frågan om den av universitetet i Linköping, UHA och motionären begärda utredningen föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78: 570.

En utredning om hur man bäst skall tillgodose behov av idrotts-medicinsk forskning och idrottsmedicinsk undervisning i läkares grund-och vidareutbildning begärs i motionen 1977/78: 1698.

Under innevarande riksmöte har riksdagen i enlighet med förslag av socialutskottet avslagit ett motionsyrkande om idrottsmedicinsk specia­litet för läkare (mot. 1976/77: 1315, SoU 1977/78: 4). Socialutskottet hänvisar till att UHÄ planerar en översyn av läkarutbildningen, i vilken behovet av idrottsmedicinska moment i läkaratbUdningen skall prövas, saml till att frågan om inrättande av specialitet för läkare i idroltsmedi-cin kan förutsättas komma att behandlas inom ramen för den översyn av besläm.melsema om krav för allmän- och specialistkompetens som

 

UbU 1977/78: 22                                                                 47

pågår inom nämnden för läkares vidareutbildning (NLV). År 1977 av­slog riksdagen enligt utbildningsutskottets förslag ett motionsyrkande om utredning om bl. a. idrottsmedicinsk forskning. Utskottet uttalade att resurser för sådan forskning redan finns inom medicinsk fakultet (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Till detta kan läggas att medi­cinska forskningsrådet fördelar medel till medicinsk forskning och därvid har att prioritera mellan olika angelägna ändamål. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1698. Utskottet hemställer

1.  att riksdagen i enlighet med vad som förordas i propositionen 1977/78: 100 beslutar om inrättande av utbildning i psyko­terapi som en påbyggnadslinje omfattande 90 poäng inom sektorn för utbildning för vårdyrken,

2.  att riksdagen beträffande uttalande om att psykoterapiutbild­ning snarast bör komma till stånd avslår motionen 1977/ 78: 1397,

3.  att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbild­ning för vårdyrken i enlighet med vad som förordats i propo­sitionen 1977/78: 100,

4.  att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 250 700 000 kr.,

5.  att riksdagen beträffande praktikplatser för sjuksköterskeut­bildningen avslår motionen 1977/78: 1556,

6.  att riksdagen beträffande uttalande om lokalisering av sjuk­sköterskeutbildning till Halmstad avslår motionerna 1977/78: 1173 och 1977/78: 1549,

7.  att riksdagen beträffande utredning om fullständig läkarutbild­ning i Linköping avslår motionen 1977/78: 570,

8.  att riksdagen beträffande utredning om idrottsmedicinsk forsk­ning och utbildning avslår motionen 1977/78: 1698.

8. Utbildning för undervisningsyrken. Regeringen har under punkten D 8 (s. 431—456) föreslagit riksdagen att

1.   besluta om inrättande av en påbyggnadslinje benämnd lärarlinjen för jordbrak, skogsbrak och trädgårdsskötsel och omfattande 20 poäng,

2.   bemyndiga regeringen att besluta om lokalisering av vårdlärar­linjen enligt vad som förordats i propositionen,

3.   fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

4.   till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1978/79 an­visa ett reservationsanslag av 426 165 000 kr.

Motionerna

1977/78: 337 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas alt riksdagen

 

UbU 1977/78: 22                                                      48

hos regeringen begär förslag om att vårdlärairutbildning snarast placeras i Karlstad och anknyts till utbildningen vid högskolan där,

1977/78: 377 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen be­gär att regeringen kommer med förslag om att vidareutbilda sjukgym­naster som skall kunna överta en del av den undervisning som i dag be­drivs av läkarlärare,

1977/78; 378 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att påtagligt för­bättra prognosinstrumenten för arbetskraftsbehovet i vad gäller utbild­ningsyrkena  inom  högskoleområdet liksoni resurserna för yrkesväg-" ledning (yrkandet 2),

1977/78; 450 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet vid.kommande planering beaktar utbildningsresurserna i Kristianstad-Hässleholm,   .

1977/78; 755 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att, inom ramen för anslagen Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid högskolor och Utbildning för undervisnings­yrken, under läsåret 1978/79 efter ansökan.medge sådan lärarutbildning som helt eller huvudsakligen kan anordnas med utnyttjande av över­taliga lärarutbildare,

1977/78: 758 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78; 100 i berörda avseen­den beslutar uttala

1.   att under budgetåret 1978/79 bör 225 lärare för förskoUärar- och fritidspedagogutbildningen utbildas, vartill medel anvisas efter framställ­ning från regeringen (yrkandet 1),

2.   att anslaget under D 8 i bilaga 12 höjs med 9 000 000 kr. för att bereda plats för ytterligare 1 000 studerande vid fritidspedagoglinjerna och förskollärarlinjerna (yrkandet 2),

3.   att utbildningstiden för förskollärare och fritidspedagoger skall vara fyra år, med varvad teori och praktik i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkandet 3),      .         .

4.   att kommunerna bör. vara skyldiga att tillse att personalen erhåller möjlighet till årlig fortbildning på 30 timmar och att statsbidrag bör utgå till denna verksamhet och hos regeringen hemställer om förslag därom (yrkandet 4),              .

5.   att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar formell kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen och att för denna kategori ersättning skall utgå motsvarande full lön under utbildningstiden (yrkandet 5),

1977/78; 891 av Rune Caristein (s) och Gördis Hörnlund (s) såvitt gäl-

 

UbU 1977/78: 22                                                                    49

ler yrkandet att riksdagen i enlighet med vad som anförts i den till nä­ringsutskottet remitterade motionen 1977/78; 890 skall uttala att förskol-lärar- och fritidspedagogutbildningen i Borås bör utökas (yrkandet 2),

1977/78: 1160 av Helge Hagberg m.fl. (s, c, m, fp) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna att den önskar att åtgärder snarast vidtages för att bibehålla vårdlärarutbildningen i Örebro,

1977/78: 1161 av Evert Hedberg m.fl. (s, c, m, fp) vari yrkas aU riksdagen beslutar uttala att reguljär fritidspedagogutbildning bör för­läggas till Halmstad som ersättning för nuvarande bristyrkesutbildning,

1977/78: 1175 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstédt (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1.   beslutar uttala alt intagningen till lågstadielärarutbildning vid hög­skolan i Kristianstad återupptas (yrkandet 1),

2.   beslutar uttala sig för förändringar avseende intagningen till för-skollärarutbildning och fritidspedagogutbildning i enlighet med vad som i motionen anförs (yrkandet 2),

1977/78: 1179 av Christer Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen beslu­tar medge inrättande av vårdlärarutbildning i Linköping från hösttermi­nen 1978,

1977/78: 1184 av Christina Rogestam m.fl. (c, m, fp) vari yrkas alt riksdagen beslutar att anvisa 100 000 kr. för att möjliggöra för universi­tetet i Göteborg att till Karlstad och Skövde försöksvis lokahsera 24 av utbildningsplatserna på vårdlärarlinjen vid universitetet,

1977/78: 1541 av Ylva Annerstedt (fp) och Karl-Erik Strömberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lösning av pro­blemen med studie- och yrkesvägledning inom undervisningssektorn,

1977/78: 1721 av Hans Jönsson (s) och Margit Sandéhn (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen beslutar att den fria resursen för forsk­nings- och utvecklingsarbete i skolan under budgetåret 1978/79 bibehålls med samma storlek som under innevarande budgetår (yrkandet 1).

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verk­samhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna ut­bildningslinjer och påbyggnadslinje inom sektorn, dels för vissa kurser samt för studier enligt äldre studieordning.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensioner ring och innehåll m. m. behandlas under förevarande sektorsanslag.

4   Riksdagen 1977/78. 14 saml. Nr 22

 

UbU 1977/78: 22                                                      50

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar innevarande budgetår 20 allmänna utbildningslinjer och en påbyggnadslinje.

Frågor om dimensioneringen av lärarutbildningen skall enligt propo­sitionen behandlas av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), vissa andra myndigheter och Svenska kommunförbundet. Utskottet, som ti­digare i betänkandena 1975: 10 och 1975/76; 26 behandlat olika dimen­sioneringsfrågor, vill med anledning av det uppdrag som nu skall lämnas till myndigheterna anföra följande.

Under de två senaste decennierna har fortlöpande utförts beräkning­ar av behov av och tillgång på lärare i framtiden. Allteftersom det bli­vit möjligt att bedöma utfallet av prognoserna har det regelmässigt visat sig att lärarbehovet underskattats. Med utgångspunkt i statistiskt mate­rial från år 1972 redovisade exempelvis skolöverstyrelsen (SÖ) i början av 1970-talet (jfr prop. 1975; 1 bil. 10 s. 375) ett prognostiserat överskott — vid en förutsatt intagning av 160 studerande på lågstadielärarlinje och 540 studerande på mellanstadielärarlinje fr. o. m. läsåret 1975/76 — för t. ex. läsåret 1977/78 motsvarande 4 700 lågstadielärartjänster och för läsåret 1978/79 motsvarande 400—1 700 mellanstadielärartjänster. Enligt uppgifter från arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) möter nu i stället en ökande lärarbrist i vad gäller låg- och mellanstadielärare. När det gäller tjänstgöring under minst hel termin tillsatte arbetsförmedlingarna läsåret 1977/78 med icke behöriga lärare 13 % av lågstadielärarplatser­na och 16 % av mellanstadielärarplatserna. Enligt AMS finns därjämte i hela landet stora svårigheter att tillgodose behovet av behöriga klass-lärarvikarier för kortare tid än en termin. Förklaringarna till att be­hovs- och tillgångsberäkningarna inte stämmer med den verkliga ut­vecklingen är flera.

Vid all bedömning av lärarutbildningsbehovet är det en huvudfråga om man skall sträva efter en strikt överensstämmelse mellan arbets­marknadsbehovet inom skolan och utbildningskapaciteten eller om lä­rarutbildningslinjerna skall vara dimensionerade för en bredare arbets­marknad än skolområdet. Erfarenhetsmässigt vet man att många med lärarutbildning söker sig till andra samhällssektorer än skolan. Enligt AMS analys av arbetskraftsundersökningen år 1977 har ca 18 800 lärar-utbildade personer tjänst inom yrken som gränsar till läraryrkena eller som avser kulturområdet i övrigt.

Ett prognosarbete i vad gäller skolans behov bygger i vissa delar på kända faktorer, t. ex. årskullarnas storlek och de i tjänst varande lä­rarnas pensionsavgång, och i andra delar på faktorer som är mycket komplicerade och svårare att bedöma. De bedömningar, varpå nuva­rande dimensioneringsbeslut vilar beträffande t. ex. klasslärare, bygger på förutsättningen att 90 % av de nyexaminerade klasslärarna går till läraryrket. Andra svårbedömda faktorer är kvarvarofrekvens i yrket

 

UbU 1977/78: 22                                                      51

hos olika grupper av lärare samt lärares benägenhet att utnyttja sin rätt till partiell tjänstledighet. Alternativa beräkningar visar att redan myc­ket små förändringar i antagandena ger betydande utslag i slutresultat. En i sammanhanget inte oväsentlig faktor är vidare att examinationsta­len på t. ex. låg- och mellanstadielärarlinjerna ofta ligger avsevärt un­der intagningstalen, vilket inte alltid beaktas i prognosarbetet.

Lärares s. k. lokala bundenhet stiger i takt med att antalet familjer där båda makarna förvärvsarbetar ökar.

Enligt AMS föreligger på lärararbetsmarknaden allmänt sett en brist­situation i dag. Således tillsatte arbetsförmedlingarna läsåret 1977/78 ca 9 500 lärarplatser avseende tjänstgöring under minst en termin med icke behöriga lärare. Härtill kommer den nämnda svårigheten att erhålla behöriga lärarvikarier för kortare tid än en termin. Bristsituationen kännetecknas emellertid av regionala avvikelser. Tillgången på behöriga lärare läsåret 1977/78 är enligt AMS exempelvis bäst i Västerbottens län medan bristen på behöriga lärare i förhållande till lärararbetsmark­naden är störst i Stockholms län.

I likhet med annan högskoleutbildning bör lärarutbildningen dimen­sioneras utifrån principen att såväl individernas som arbetslivets behov skall beaktas vid utbildningsplaneringen. Vid de kommande bedömning­arna av lärarutbildningsbehovet måste man i ökad utsträckning ta hän­syn till lärarnas yrkesbenägenhet och beteende i övrigt på arbetsmark­naden.

I motionen 1977/78; 378 (yrkandet 2) begärs åtgärder för att förbätt­ra prognosinstrumenten för arbetskraftsbehovet inom utbildningsyrkena m. m.

Regeringen har tillkallat en särskild utredning rörande studiedoku­mentation och statistik för högskolan (STUDOK). De nya formerna för den kvantitativa planeringen av högskolan medför behov av nya typer av planeringsunderlag och nya former av samarbete mellan centrala och lokala myndigheter för att producera dessa uppgifter. Utredningen har år 1977 fått tilläggsdirektiv enligt vilka utredningen bör beakta även ut­bildningsmyndigheternas behov av uppgifter om arbetslivets efterfrågan på personer med olika slag av högskoleutbildning. Med utgångspunkt i STUDOK:s arbete bör det vara möjligt att anpassa prognosverksamhe­ten till den nya högskoleorganisationens förutsättningar. När resultatet av STUDOK;s arbete föreligger bör det enligt utskottets mening prövas om ytterligare utredningsarbete är befogat för alt förbättra prognos­verksamheten. Med det anförda föreslär utskottet att motionen 1977/78: 378 yrkandet 2 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I samband med den reformering av klass- och ämneslärarutbildningen som inleddes år 1968 (prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967; 143) tillkom organisationen med skolenheter för försöks- och demonstrationsverk-

 

UbU 1977/78: 22                                                      52

samhet (FoD-verksamhet). Efter förslag från en arbetsgrupp inom SÖ beslöt riksdagen (prop. 1975: 1 bil. 10, UbU 1975: 10, rskr 1975; 104) bl. a. att FoD-resursen, som då bestod enbart av fasta tjänster, skulle delas upp i en fast och en fri del.

Regeringen har föreslagit att FoD-verksamheten i dess nuvarande form skall upphöra. Utskottet har i betänkandet 1977/78: 21 (s. 32) till­styrkt förslag i propositionen 1977/78; 85 beträffande avveckling av de särskilda tjänsterna för FoD-verksamheten. I propositionen 1977/78; 100 har föreslagits att den fria resursen för FoD-verksamhet om 2 750 000 kr., som innevarande budgetår finns upptagen under föreva­rande anslag, inte längre skall anvisas.

I motionen 1977/78; 1721 (yrkandet 1) hävdas att det är nödvändigt att behålla den fria resursen för FoD-verksamhet tills ställning tagits till de förslag till nya former för organisation och finansiering av lärarut­bildningens försöksverksamhet som arbetsgruppen för utvärdering av FoD-verksamheten (UTFOD) och lärarutbildningsutredningen förvän­tas lägga fram. All lärarutbildning måste enligt motionärerna vara forsknings- och försöksanknuten.

UTFOD har numera överlämnat sin slutrapport. Enligt UTFOD bör forskningsanknytningen inom sektom för undervisningsyrken inriktas mot tillämpad metodforskning, utvecklingsarbete samt försöksverksam­het inom skolans och barnomsorgens områden. UTFOD räknar med att vissa kostnader för en så utbyggd forsknings- och försöksanknuten lä­rarutbildning skall bestridas från anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning och att högskola och skolstyrelse på högskoleort skall avsätta vissa medel för en gemensamt bedriven för­söksverksamhet.

Enligt riksdagens nyssnämnda beslut år 1967 är ett av huvudmålen för lärarutbildningen att hos lärarna grundlägga vilja och förmåga till ständig förbättring av skolans verksamhet samt att ge dem goda förut­sättningar att följa det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. Detta mål för lärarutbildningen ligger fast. Ingår inte kunskap om för­söksverksamhet och utvecklingsarbete i de blivande lärarnas grundut­bildning har de under sin yrkesverksamma tid betydligt mindre möjlig­heter att på ett effektivt och riktigt sätt genomföra åtgärder i riktning mot förnyelse och förbättring av arbetet i skolan. Högskolestyrelserna har liksom hittills möjlighet att i sina anslagsframställningar begära me­del för pedagogiskt utvecklingsarbete. Därigenom skapas möjlighet för högskolestyrelserna att avsätta medel för en försöksanknuten lärarut­bildning. Det nya anslagssystemet för högskolan medger en betydande frihet att organisera utbildningen så att olika behov kan tillgodoses.

Med det anförda anser utskottet att motionen 1977/78: 1721 yrkan­det 1 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

 

UbU 1977/78: 22                                                      53

Frågor om utnyttjande av s. k. övertaliga lärarutbildare vid förutva­rande lärarhögskolor tas upp i motionerna 1977/78; 755 och 1977/78: 1541. Enligt den förstnämnda motionen bör de övertaliga lärarutbildar-na i stället för att tjänstgöra i skolväsendet användas för ökning av ut­bildningskapaciteten på lärarutbildningslinjerna och enligt den sist­nämnda motionen bör de kunna utnyttjas som studie- och yrkesvägleda­re inom sektorn för undervisningsyrken.

Enligt uppgift från UHÄ sysselsätts redan nu vissa övertaliga lärar­utbildare som studie- och yrkesvägledare. Vad gäller förslaget om lä­rarutbildningsuppgifter för övertaliga lärare har utskottet erfarit att övertaligheten är ojämnt fördelad på orter och ämnen. Vid vissa hög­skolor är den koncentrerad till matematik och naturvetenskapliga äm­nen och vid andra högskolor ligger den på helt andra ämnen. Övertaliga lärarutbildare inom endast vissa ämnesområden kan inte ge underlag för en ökning av antagningen på klasslärarlinjerna eftersom det för denna utbildning krävs lärarkrafter inom alla på linjen förekommande ämnen. När det gäller utbildning på ämneslärarlinjen i t. ex. matematik och na­turvetenskapliga ämnen är läget det att det f. n. är brist på sökande i sådana ämnen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet mo­tionen 1977/78; 755.

Då sektorn för utbildning för undervisningsyrken ännu inte har sam­ma studie- och yrkesvägledningsresurser som övriga fyra utbildningssek­torer, utgår utskottet från att förslag till lösning av denna studie- och yrkesvägledningsfråga läggs fram av UHÄ. Motionen 1977/78; 1541 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

För budgetåret 1978/79 föreslås 4 776 antagningsplatser för förskol-lärarutbildning, vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med 72 platser på denna utbildningslinje. Eftersom det i stor­stadsregionerna finns en besvärande brist på utbildad personal skall ök­ningen tillfalla dessa regioner. Intagningsplatser för tvåspråkiga stude­rande skall finnas vid utbildningsanstalterna i Stockholm, Lund och Gö­teborg. Vidare är avsikten att det vid högskolan i Luleå skall anordnas tvåspråkig förskollärarutbildning för sökande med samiska som moders­mål och sökande från den finskspråkiga minoriteten i Norrbotten (jfr prop. 1976/77: 80, KrU 1976/77: 43, rskr 1976/77; 289, prop. 1976/77: 76, UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77: 333).

För fritidspedagogutbildning planeras 990 antagningsplatser inom den statliga högskolan och 442 antagningsplatser inom den kommunala hög­skolan. Kurserna för fritidspedagogutbildning inom arbetsmarknadsut­bildning kommer enligt beslut av AMS att avvecklas med utgången av innevarande budgetår.

Enligt propositionen visar kommunernas utbyggnadsplaner för barn­omsorgen att man i fråga om fritidshemmen ligger under den öknings-

 

UbU 1977/78: 22                                                      54

takt som förutsattes i den överenskommelse som träffades mellan staten och kommunerna under hösten 1975 om utbyggnad av fritidshemmen under perioden fram t. o. m. utgången av år 1981. Enligt propositionen skall socialstyrelsen efter samråd med Svenska kommunförbundet un­dersöka personal- och utbildningsbehovet inom barnomsorgen. Mot den­na bakgrund och med hänvisning till vad föredragande statsrådet an­fört om ifrågavarande utbildningars dels lokalisering, dels dimensione­ring under nästa budgetår avstyrker utskottet motionen 1977/78; 891 yrkandet 2 om förskoUärar- och fritidspedagogutbildning i Borås.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1175 yrkandet 2 om förskoUärar- och fritidspedagogutbildning i Kristianstad.

Den enda reguljära statliga utbildningen i Halmstad är, påpekas i motionen 1977/78: 1161, förskollärärutbildningen. När nu AMS:s brist­yrkesutbildning för fritidspedagoger upphör är det, menar motionärerna, nödvändigt att ersätta denna med en reguljär fritidspedagogutbildning.

I propositionen 1976/77: 29 om utbildning av förskollärare och fri­tidspedagoger m. m. förordades en successiv avveckling av den kommu­nala fritidspedagogutbildningen. Enligt vad utskottet erfarit har skolsty­relsen i Lund uttalat sig för en avveckling av den kommunala fritids­pedagogutbildningen där (ca 30 antagningsplatser) fr. o. m. läsåret 1978/ 79 under fömtsättning att berörd personals anställningstrygghet kan garanteras.

Utskottet anser — på grund av de särskilda omständigheterna — att närrmda ca 30 antagningsplatser inom den kommunala fritidspedagog­utbildningen i Lund bör ersättas av ett motsvarande antal nya platser inom den statliga fritidspedagogutbildningen och att dessa bör förläggas till Halmstad när så blir möjligt, allt under förutsättning av att överens­kommelse kan träffas om personalens i Lund anställningsförhållanden. Riksdagen bör med anledning av motionen 1977/78; 1161 ge denna upp­fattning till känna för regeringen och samtidigt bemyndiga regeringen att med belopp som erfordras för fritidspedagogutbildning i Halmstad göra eventuellt erforderliga omföringar mellan anslagen för kommunal högskoleutbildning och utbildning för undervisningsyrken.

Genom att fritidspedagogutbildningen inom arbetsmarknadsutbild­ningen avvecklas kan inte uteslutas att ett antal utbildare av fritidspeda­goger blir övertaliga. Vidare finns övertaliga lärare inom klasslärarut­bildningen, som efter utbildningskomplettering avses medverka i ut­bildningen av förskollärare och fritidspedagoger. Det finns därför för tillfället inte anledning att utbilda ytterligare lärare för dessa utbild­ningslinjer, varför motionen 1977/78; 758 yrkandet 1 avstyrks.

Vidare avstyrker utskottet motionen 1977/78: 758 yrkandet 2 om ökat antal antagningsplatser på förskoUärar- och fritidspedagoglinjerna. Det finns skäl att avvakta resultatet av det uppdrag som givits åt UHÄ när det gäller förslag om dimensionering av dessa utbildningslinjer.

 

UbU 1977/78: 22                                                                    55

Riksdagen fattade våren 1977 beslut om en reformering av förskol-lärar- och fritidspedagogutbildningarna i huvudsak enligt de riktlinjer som barnstugeutredningen förordat i betänkandet (SOU 1975: 67) Ut­bildning i samspel. Utskottet kan inte anse att vad som anförts i motio­nen 1977/78: 758 motiverar någon ändring av detta beslut (prop. 1976/ 77: 76, UbU 1976/77; 29, rskr 1976/77: 333), varför motionen 1977/78: 758, yrkandet 3 bör avslås.

Frågan om fortbildning av barnstugepersonal behandlade utskottet i betänkandet 1976/77: 29 (s. 7—8). Med hänvisning till vad som där an­förts avstyrker utskottet motionen 1977/78; 758 yrkandet 4.

Förskolepersonalen är kommunalt anställd. Frågor om löneförmå­ner m. m. vid genomgång av viss utbildning för personal hos kommun avgörs inte av riksdagen, varför motionen 1977/78: 758 yrkandet 5 bör avslås.

Fråga om klasslärarutbildning i Kristianstad tas upp i motionerna 1977/78; 450 och 1977/78; 1175. Med erinran om tidigare beslut i ären­det (prop. 1975/76; 89, UbU 1975/76; 26, rskr 1975/76; 268, prop. 1976/ 77; 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77; 246) avstyrker utskottet motio­nen 1977/78: 450 i denna del och motionen 1977/78; 1175 yrkandet 1.

Regeringen har lagt fram förslag om 456 antagningsplatser på vård-lärarlinjen. Vid medelsberäkningen har beaktats den automatiska ök­ning av utbildningskostnaderna som är en följd av att antalet platser inför innevarande budgetår ökades med 72 samt förslaget om att den extra lärarkursen i Örebro skall upphöra.

Enligt propositionen bör utredas om platser i 19-veckors utbildning på vårdlärarlinjen i Stockholm kan föras över till vårdlärarlinjen i Umeå. Regeringen begär bemyndigande att få besluta om lokalisering av vård­lärarlinjen. Ett sådant bemyndigande behövs i det aktuella fallet inte. Utskottet föreslår att riksdagen i stället bemyndigar regeringen att göra eventuellt erforderliga omföringar mellan högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Umeå i vad gäller antagningsplatser på vårdlärarlinjen och medel för utbildningen.

Vårterminen 1977 startade en extra vårdlärarkurs om tre terminer i Örebro. Enligt regeringens och riksdagens beslut bör erfarenheterna av denna decentraliserade vårdlärarutbildning avvaktas innan övervägan­de sker om att förlägga vårdlärarutbildning till andra än nuvarande or­ter (prop. 1976/77; 59, UbU 1976/77; 20, rskr 1976/77; 246).

Regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion har tillsatt en arbetsgrupp för att undersöka möjligheterna att mera permanent förlägga vårdlä­rarutbildning till regionen. Tre alternativa förslag har därvid förts fram, nämligen permanent utbildning förlagd till Uppsala, permanent utbild­ning förlagd till Örebro eller modifierad distansundervisning inom re­gionen med Uppsala som ledningsort. Fortbildningsavdelningen i Upp-

 

UbU 1977/78: 22                                                      56

sala, som intill utgången av juni 1977 var en del av lärarhögskolan, har f. n. ett riksansvar för fortbildningen av yrkesverksamma lärare inom vårdområdet och en särskild ämnesmetodisk kunskap inom detta om­råde har byggts upp i Uppsala. Enligt arbetsgruppen talar klara skäl för att Uppsala blir ledningsort för en modifierad distansundervisning inom regionen. Gruppen föreslår att en sådan undervisning tar sin början där läsåret 1979/80.

Enligt motionen 1977/78: 1160 bör den extra vårdlärarkursen bibe­hållas i Örebro.

Mot bakgrund av hittills vunna erfarenheter har utskottet inte något att erinra mot att ännu en extra vårdlärarkurs anordnas i Örebro med början höstterminen 1978. Ett beslut om ännu en kurs får dock inte upp­fattas som ett löfte om en framtida permanent utbildning. Utskottet före­slår att anslaget Utbildning för undervisningsyrken räknas upp med 574 000 kr. för budgetåret 1978/79 och att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 1160 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en extra vårdlärarkurs i Örebro.

I motionen 1977/78; 1184 föreslås att av de antagningsplatser på vårdlärarlinjen som finns i Göteborg 12 skall få utnyttjas i Karlstad och 12 i Skövde. Utbildningsansvaret skall ligga kvar hos utbildningsled­ningen för vårdlärarlinjen i Götelwrg. Försöksverksamheten avses star­ta vårterminen 1979 och uppges medföra en merkostnad för staten av 100 000 kr. under första terminen, För budgetåret 1979/80 föratsätts en kostnad av 200 000 kr. Enligt motionärema har landstingen i Värm­lands län och Skaraborgs län förklarat sig villiga att i övrigt svara för uppkommande extra kostnader.

Utskottet tillstyrker förslaget om en försöksverksamhet med en kurs om tre terminer på vardera orten under förutsättning att landstingen i Värmlands län och Skaraborgs liin svarar för samtliga merkostnader, som följer av att utbildningen förläggs till Karlstad resp. Skövde, ut­över det belopp för båda orterna om sammanlagt 100 000 kr. per ter­min som staten bör tillskjuta. Utsikottet föreslår att riksdagen med bi­fall till motionen 1977/78: 1184 som sin mening ger regeringen till kän­na vad utskottet anfört och att förevarande anslag räknas upp med 100 000 kr. för det nämnda ändamålet för budgetåret 1978/79.

Motionen 1977/78: 337 om en permanent vårdlärarutbildning i Karl­stad bör avslås med hänvisning till vad utskottet ovan anfört med an­ledning av motionen 1977/78: 1184. Utskottet är inte heller berett för­orda att riksdagen nu fattar beslut om vårdläraratbildning i Linköping. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78; 1179.

I motionen 1977/78: 377 begärs förslag om en kompletterande utbild­ning för vissa lärare inom sjukgymnastutbildningen, nämligen för vård-

 

UbU 1977/78: 22                                                      57

lärare i sådana utbildningsmoment där läkares specialutbildning inte är oundgängligen nödvändig.

Utskottet har i betänkandet 1976/77; 20 (s. 109) behandlat denna frå­ga och därvid hänvisat till dels den nya vårdlärarutbildning som påbör­jats läsåret 1977/78, dels arbetet inom utredningen (U 1977; 06) om vis­sa vårdutbildningar inom högskolan (VÄRD 77). Utskottet, som anser det angeläget att utredningen lägger fram förslag beträffande de lärar­utbildningsfrågor som återstår att lösa på sjukgymnastutbildningens område, föreslår att motionen 1977/78: 377 inte föranleder någon riks­dagens åtgärd.

Utskottet tillstyrker att en lärarlinje för jordbruk, skogsbruk och träd­gårdsskötsel inrättas som påbyggnadslinje.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat. För undervisnings­sektorn räknar statsrådet med ett antagningstal av sammanlagt 11 400 (bil. 12 s. 375). Utskottet har nyss förordat att en extra vårdlärarkurs skall anordnas i Örebro och föreslår som konsekvens härav att plane­ringsramen för vårdlärarutbildning räknas upp med 24.

Regeringens förslag i övrigt under förevarande anslagsrubrik föran­leder ingen erinran från utskottet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1.  att riksdagen beträffande prognosinstrument m. m. avslår mo­tionen 1977/78: 378 yrkandet 2,

2.  att riksdagen beträffande försöks- och demonstrationsverk­samhet avslår motionen 1977/78; 1721 yrkandet 1,

3.  att riksdagen beträffande övertaliga lärarutbildare avslår mo­tionen 1977/78: 755,

4.  att riksdagen beträffande studie- och yrkesvägledning inom undervisningssektorn avslår motionen 1977/78; 1541,

5.  att riksdagen beträffande förskoUärar- och fritidspedagogut­bildning i Borås avslår motionen 1977/78; 891 yrkandet 2,

6.  att riksdagen beträffande förskoUärar- och fritidspedagogut­bildning i Kristianstad avslår motionen 1977/78; 1175 yrkan­det 2,

7.  att riksdagen beträffande fritidspedagogutbildning i Halmstad med anledning av motionen 1977/78: 1161 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt bemyndigar regeringen att göra omföring mellan anslagen för kommunal högskoleutbildning och utbildning för undervisningsyrken i enUghet med vad utskottet förordat,

8.  att riksdagen beträffande utbildning av vissa lärarutbildare av­slår motionen 1977/78: 758 yrkandet 1,

 

UbU 1977/78: 22                                                      58

9. att riksdagen beträffande ökat antal antagningsplatser för för­skoUärar- och fritidspedagogutbildningen avslår motionen 1977 /78; 758 yrkandet 2 i denna del,

10.  att riksdagen beträffande förskoUärar- och fritidspedagogut­bildningens utformning avslår motionen 1977/78; 758 yrkan­det 3,

11.  att riksdagen beträffande fortbildning av barnstugepersonal avslår motionen 1977/78: 758 yrkandet 4,

12.  att riksdagen beträffande löneförmåner m.m. avslår motio­nen 1977/78: 758 yrkandet 5,

13.  att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Kristianstad avslår motionen 1977/78: 450 såvitt nu är i fråga och motionen 1977/78: 1175 yrkandet 1,

14.  att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 be­myndigar regeringen att göra omföringar i vad gäller antag­ningsplatser på vårdlärarlinjen m. m. mellan högskolan för lä­rarutbildning i Stockholm och universitetet i Umeå i enlighet med vad utskottet förordat,

15.  att riksdagen beträffande en extra vårdlärarkurs i Örebro med anledning av motionen 1977/78: 1160 i denna del som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16.  att riksdagen beträffande viss vårdlärarutbildning i Karlstad och Skövde med bifaU tiU motionen 1977/78; 1184 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an­fört,

17.  att riksdagen beträffande vårdlärarlinje i Karlstad avslår mo­tionen 1977/78: 337,

18.  att riksdagen beträffande vårdlärarlinje i Linköping avslår motionen 1977/78: 1179,

19.  att riksdagen beträffande utbildning av vissa lärare inom sjuk­gymnastutbildningen avslår motionen 1977/78: 377,

20.  att riksdagen i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100 beslutar om inrättande av en påbyggnadslinje benämnd lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårds­skötsel och omfattande 20 poäng,

21.  att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för ut­bildning för undervisningsyrken i enlighet med vad utskottet förordat,

22.  att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av propositionen 1977/78: 100 och med anledning av motionen 1977/78: 1160 i denna del och med bifall till motionen 1977/ 78: 1184 i denna del samt med avslag på motionen 1977/78: 758 yrkandet 2 i denna del till Utbildning för undervisnings­yrken för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 426 839 000 kr.

 

UbU 1977/78: 22                                                                59

9. Utbildning för kultur- och informationsyrken. I propositionen 1977/ 78; 100 bilaga 12 har regeringen under punkten D 9 (s. 456—466) före­slagit riksdagen att

1.   besluta om inrättande av de allmänna utbildningslinjer och den påbyggnadsHnje som föreslagits i propositionen,

2.   bemyndiga regeringen att göra omfördelningar mellan anslagen för utbUdning för undervisningsyrken och utbildning för kultur- och infor­mationsyrken,

 

3.   bemyndiga regeringen att slutligt fastställa dimensioneringen av bibliotekarielinj en,

4.   fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

5.   till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 146 284 000 kr.

Sedermera har regeringen i propositionen 1977/78: 82 föreslagit riks­dagen att godkänna de riktlinjer för statsbidrag till de fria samfundens teologiska seminarier som förordats i propositionen.

Motionen

1977/78: 1192 av Olle Svensson (s) och Gunnar Olsson (s) vari yrkas att riksdagen

1.   beslutar att de särskilda medel (500 000 kr.) som föreslås anvisade till utbildning i ny teknik under FOJO:s (fortbildning av journaHster) ledning tillförs FOJO:s ordinarie anslag,

2.   hos regeringen hemställer att FOJO ges i uppdrag att anordna ut­bildning i ny teknik på samma villkor som övrig utbildning.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för kultur- och informa­tionsyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdeparte­mentets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer- inom sektorn samt för fortbildning av journalister m. fl., dels för studier enligt äldre studie­ordning. Vidare beräknas medel för utbildning vid konstfackskolan i Stockholm och fÖr stöd till vissa fria samfunds teologiska seminarier.

Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken omfattar innevarande budgetår nio allmänna utbildningslinjer och en påbyggnads­linje. I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag om åtta nya aUmänna utbildningslinjer och en ny påbyggnadsUnje. De föreslagna all­männa utbildningslinjerna är en allmänpraktisk medielinje om 40 poäng, en danslinje om 120 poäng, en designlinje om 160 poäng, en grafisk linje om 80 poäng, en konsthantverkslinje om 160 poäng, en linje för fri konst om 200 poäng, en medielinje för film/TV, radio och teater om 80 poäng samt en reklam- och kommunikationslinje om 60 poäng.

 

UbU 1977/78: 22                                                      60

Den nya påbyggnadslinjen föreslås bU benämnd konsthögskolans arki­tekturskola och omfatta 40 poäng. Alla dessa linjer motsvarar utbild­ning som redan finns och som inordnats i högskolan fr. o. m. inneva­rande budgetår eller kommer att inordnas fr. o. m. nästa budgetår. Ut­skottet tillstyrker regeringens förslag om utbildningslinjer.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat. För kultur- och in­formationssektorn räknar statsrådet med ett antagningstal av samman­lagt 2 400 (bil. 12 s. 375). 1 vad gäller bibliolekarielinjen begär rege­ringen riksdagens bemyndigande att slutligt få fastställa dimensione­ringen. Detta motiveras med att arbetsmarknadsläget för bibliotekarier alltjämt är osäkert och att resultat inom kort kan väntas av en utred­ning som rör bl. a. det framtida behovet av bibliotekarier. Utskottet till­styrker regeringens förslag och föreslår all riksdagen dels bemyndigar regeringen att slutligt fastställa dimensioneringen av bibliotekarielinjen, dels fastställer de förordade planeringsramarna.

Regeringen hemställer om riksilagens bemyndigande att få göra om­föringar mellan anslagen för utbildning för undervisningsyrken och ut­bildning för kultur- och informationsyrken. Det gäller en eventuell omföring av medel avseende teckningslärarutbildningen vid konstfack­skolan i Stockholm. Medlen är beräknade under anslaget för undervis­ningssektorn. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det begärda bemyndigandet.

Riksdagen begärde år 1976 en utredning om behovet av stöd från samhällets sida till de fria samfundens teologiska seminarier (KrU 1975/ 76: 30 p. 2, rskr 1975/76: 196). En kommitté (U 1976; 06) tillkaUades samma år för att kartlägga den utbildning soni bedrivs vid sådana semi­narier och framlägga förslag om eventuellt statligt stöd till dem. Stödet skulle avse sådan konfessionslös utbildning inom seminarierna som på något sätt kompletterar utbildningsutbudet inom högskolan. I tiUäggs-direktiv i december samma år framhölls att utredningen vid sina över­väganden särskilt skulle beakta att seminarierna även har betydelse för samfunden såsom folkrörelser. Utredningen om statligt stöd tiU de fria samfundens teologiska seminarier avgav sitt betänkande (Ds U 1977; 5) i mars 1977.

Under anslaget till kultur- och informationssektorn beräknar rege­ringen 1 milj. kr. för stöd till de fria leologiska seminarierna. I propo­sitionen 1977/78: 82 om stöd tiU de fria samfundens teologiska semi­narier drar regeringen upp riktlinjerna för stödet. Sju seminarier med nära anknyming dll resp. samfuiiid föreslås få del av det nya statsbi­draget nämligen Betelseminariet (Svenska baptistsamfundet), Johanne-lunds teologiska institut (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), Metodist­kyrkans teologiska seminarium. Missionsskolan Götabro (Missionssäll­skapet Helgelseförbundet),  Missionsskolan Kortebo  (Svenska allians-

 

UbU 1977/78: 22                                                      61

missionen), Svenska missionförbundets teologiska seminarium och Öre­bro missionsskola (Örebromissionen).

Det statliga stödet till de teologiska seminarierna föreslås utgå dels som ett aUmänt bidrag, dels som bidrag till kostnaderna för samarbete mellan seminarierna och högskolan. Av de i budgetpropositionen för nästa budgetår beräknade medlen föreslås i propositionen 1977/78; 82 att 825 000 kr. skall avse det allmänna bidraget och 175 000 kr. hög­skoleanknytningen. Stödet skall administreras av universitets- och hög­skoleämbetet som också skall ge de närmare föreskrifter som kan be­hövas.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de rikthnjer för statsbi­drag till de fria samfundens teologiska seminarier som förordats i pro­positionen 1977/78; 82 och för ändamålet anvisar de i budgetproposi­tionen beräknade medlen.

Vid högskolan i Kalmar ges fortbildning för journalister (FOJO). Fortbildningskurserna är i första hand avsedda för journalister med bristfällig grundutbildning. 1 samband med att riksdagen förra året be­handlade frågor om journalistutbildningen öppnades fortbildningen i viss utsträckning även för dem som genomgått grundläggande journa­listutbildning (prop. 1976/77: 59 s. 189, UbU 1976/77; 20, rskr 1976/ 77: 246).

Förslag om en annan typ av fortbildning läggs fram i årets budget­proposition. Den föreslagna fortbildningen skall gälla sådan journalis­tisk och grafisk personal som saknar adekvat utbildning för den nya tidningsteknik, med bl. a. bildskärmsanvändning och fotosättning, som införs vid allt flera tidningar. Fortbildningen föreslås ske i form av två tiU tre veckor långa kurser. De skall enligt regeringens förslag förläggas till journalisthögskolorna, som har aktuell utrustning, till berörda tid­ningar och om det är möjligt till folkhögskolor. Fortbildningen i ny teknik skall slå under samma ledning som den hittillsvarande FOJO-utbildningen för att man på så sätt skall kunna ta till vara den erfaren­het av fortbildning som finns där. För denna nya tekniska fortbildning beräknas 500 000 kr. för nästa budgetår.

Medlen till den föreslagna fortbildningen i ny tidningsteknik bör enligt motionen 1977/78: 1192 föras samman med FOJO:s ordinarie medel (yrkandet 1). Vidare bör utbildningen anordnas på samma villkor som den hittillsvarande FOJO-utbildningen (yrkandet 2). Motionärerna anser att samma rekryteringsgrunder skall gälla för denna nya fortbild­ning som för den hittillsvarande endast för vissa journalister avsedda fortbildningen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att fortbildning i ny tidnings-teknik skall gäUa såväl journalistisk som grafisk personal vilken saknar adekvat utbildning i denna teknik. Ulskoltel föreslår därför att riks­dagen avslår motionen 1977/78: 1192 yrkandet 2 i vad det avser rekry­teringsgrunderna till den nya fortbildningen.

 

UbU 1977/78: 22                                                      62

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att en del av den nya tekniska fortbildningen med fördel kan förläggas till journalist­högskolorna. Det kan också finnas skäl för förläggning till berörda tid­ningar, bl. a. för att fortbildningen på så sätt kan spridas i landet. För­läggning av en kurs till en tidning betyder enligt vad utskottet inhämtat inte att kursen enbart skulle vara avsedd för denna tidnings personal. I detta sammanhang vill utskottet peka på möjligheten all förlägga kur­ser för grafisk personal till grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning. Utskottet kan således inte dela den i motionen 1977/78; 1192 framförda uppfattningen att aU fortbildning i den nya tekniken bör förläggas till högskolan i Kalmar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den nya fortbildningen skall sättas under samma administrativa ledning som den hittillsvarande fortbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78; 1192 yrkandet 2 även i vad det gäller anordnande och förläggning av fortbildningen.

Som en följd av utskottets ställningstaganden till principerna för fort­bildningen i ny tidningsleknik föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet 1 i motionen 1977/78: 1192 om att medlen för verksamheten skall föras samman med FOJO:s ordinarie medel.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot regeringens me­delsberäkningar under anslaget till utbildning för kultur- och informa­tionsyrken, hemställer

1. att riksdagen beslutar om inrättande av de allmänna utbild­ningslinjer och den påbyggnadslinje inom sektorn för utbild­ning för kultur- och informationsyrken som föreslagits i pro­positionen 1977/78: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att slutligt fastställa di­mensioneringen av bibliotekarielinjen,

3. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för ut­bildning för kultur- och informationsyrken i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra omföringar mel­lan anslagen för utbildning för undervisningsyrken och utbild­ning för kulmr- och informationsyrken,

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för statsbidrag till de fria samfundens teologiska seminarier som förordats i propositio­nen 1977/78; 82,

6. att riksdagen beträffande rekryteringsgrunder för fortbildning i ny tidningsteknik med avslag på motionen 1977/78: 1192 yrkandet 2 i denna del godkänner vad som förordats i pro­positionen 1977/78; 100,

7. att riksdagen beträffande anordnande och förläggning av fort-

 

UbU 1977/78: 22                                                     63

bildning i ny tidningsteknik med avslag på motionen 1977/ 78; 1192 yrkandet 2 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

8.  att riksdagen beträffande medel till fortbildning i ny tidnings­teknik med avslag på motionen 1977/78: 1192 yrkandet 1 god­känner vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

9.  att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 146 284 000 kr.

10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Regeringen har under punkten D 10 (s. 466—469) föreslagit riksdagen att

1.   faststäUa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

2.   dll Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budget­året 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 208 954 000 kr.

Motionerna

1977/78:378 av Lars Werner m.fl (vpk) såvitt gäller yrkandet att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om åtgärder som syftar till att bredda möjligheterna att delta i särskilda kurser inom högskole­området (yrkandet 3 a),

 

1977/78: 1147 av. Lennart Andersson (s) och Lars Gustafsson (s) Vari yrkas

1.   att riksdagen under anslaget Lokala och individuella linjer och en­staka kurser anvisar för Stockholmsregionen 700 000 kr. utöver vad Som föreslås i budgetpropositionen,

2.   att medlen anvisas ur det anslag som föreslås bli ställt till regering­ens disposition.

Utskottet

Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildnings­linjer samt enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna inom ut­bildningsdepartementets verksamhetsområde och inom kommunal hög­skoleutbildning. Från anslaget utgår även statsbidrag till socialpedago­giska institutet i Stockholm.

Regeringen föreslår all riksdagen skall fastställa planeringsramar för lokala och individuella linjer samt enstaka kurser enligt vad föredra­gande statsrådet förordat. För lokala och individuella linjer räknar stats­rådet med ett antagningslal av sammanlagt 925 och för enstaka kurser av sammanlagt 50 600. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och före­slår alt riksdagen fastställer de förordade planeringsramarna.

Under ifrågavarande anslagsrubrik föreslås en medelsanvisning av 208 954 000 kr. Enligt budgetpropositionen innebär förslaget att 50 731000 kr.  förs  över från  sektorsanslagen, att anslaget förstärks

 

UbU 1977/78: 22                                                      64

med ca 7 440 000 kr. motsvarande vad som anvisats på tilläggsbudget för innevarande budgetår samt därutöver ett tillskott på 9 400 000 kr. Av det begärda anslagsbeloppet bör enligt propositionen 3 928 000 kr. ställas till regeringens disposition för senare fördelning när de studeran­des efterfrågan på utbildning är närmare känd.

I fråga om fördelningen på högskoleregioner och anslagsposten Till re­geringens disposition av förutnämnda belopp på 9,4 milj. kr. framhåller föredragande statsrådet att den gjorts enligt samma princip som förra året tillämpades vid fördelningen av den då av riksdagen beslutade re­sursförstärkningen på 18 milj. kr. Med hänsyn till att Stockholms hög­skoleregion den 1 juli 1978 tillförs åtta högskoleenheter för konstnärlig utbildning kan det inte, hävdas i motionen 1977/78: 1147, vara rimligt att tillämpa samma fördehiingsprincip. De åtta högskolorna bedriver, framhåller motionärerna, en totalt sett omfattande verksamhet med fortbildning och vidareutbildning genom kurser — ofta riksrekryterande — som motsvarar enstaka kurser — och för vilka kostnaderna skall bestridas med medel som anvisas under ifrågavarande anslag. I motionen yrkas att 700 000 kr. skall överföras från anslagsposten Till regeringens disposition till anslagsposten Stockholms högskoleregion.

Alla de sex regionstyrelserna har önskemål om all kunna öka ut­budet av lokala linjer och enstaka kurser. Utskottet har inte möjlighet att bedöma om Stockholmsregionens medelsbehov blivit bättre eller sämre tillgodosett än de andra regionernas. Med hänsyn härtill och till att ett inte obetydligt belopp skall stå till regeringens disposition för för­delning sedan de olika behoven bättre kan överblickas avstyrker ut­skottet motionen 1977/78; 1147.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning för nästa budgetår.

Som framgår av det föregående innebär regeringens förslag att ut­budet av enstaka kurser kan öka nästa budgetår. Yrkandet 3 a i motio­nen 1977/78: 378 om åtgärder som syftar tiU att bredda möjhgheterna att delta i kurser inom högskoleområdet kan därför avslås av riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.  att riksdagen fastställer planeringsramar för lokala och indi­viduella linjer och enstaka kurser i enlighet med vad som för­ordats i propositionen 1977/78: 100,

2.  att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 208 954 000 kr.,

3.  att riksdagen beträffande dispositionen av anslaget med bifall tiU propositionen 1977/78: 100 avslår motionen 1977/78; 1147,

4.  att riksdagen beträffande åtgärder att öka kursutbudet avslår motionen 1977/78: 378 yrkandet 3 a.

 

UbU 1977/78: 22                                                                 65

11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Forskningsanknyt­ning av grundläggande högskoleutbildning. Utskottet tillstyrker rege­ringens förslag under punkterna D 11—D 12 (s. 469—473) och hem­ställer

1.  att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 126 758 000 kr.,

2.  att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande hög­skoleutbildning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reserva­tionsanslag av 8 000 000 kr.

12. Humanistiska fakultetema. Regeringen har under punkten D  13 (s. 473—475) föreslagit riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2.  till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 79 931 000 kr.

Motionerna

1977/78: 752 av Christina Rogestam m. fl. (c, s, m, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att från den tidpunkt då professor Carl-Axel Moberg avgår från sin personliga professur i arkeo­logi, särskilt nordeuropeisk, vid universitetet i Göteborg inrätta en pro­fessur i arkeologi,

1977/78: 1141 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen bemyn­digar regeringen att den 1 juli 1978 inrätta en tjänst som professor i etnologi, särskilt nordeuropeisk, vid universitetet i Umeå.

Utskottet

1 anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 framhåller universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ) att vårt lands internationeUa relatio­ner numera är mycket omfattande. En starkt differentierad invandring tiU Sverige, ett starkt engagemang i andra länders förhållanden samt en ökad benägenhet till internationell rörlighet har intensifierat våra kon­takter med andra länder. Språkforskning — i flertalet fall kombinerad med studier av de berörda språkområdenas politiska, sociala och kul­turella liv — är enligt UHÄ en nödvändig bas och förutsättning för en utbildning som i sin tur kan leda fram till ökade kunskaper, om och förståelse för andra kulturer och folk.

På grundval av förslag från UHÄ föreslår föredragande statsrådet att en tjänst som professor i litteraturvetenskap, särskilt litteratursociologi, skall inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1978. Utskottet till­styrker förslaget.

5   Riksdagen 1977/78. 14 saml. Nr 22

UbU 1977/78: 22                                                      66

1 motionen 1977/78:752 hemställs att riksdagen skall bemyndiga regeringen att inrätta en professur i arkeologi vid universitetet i Göte­borg från den tidpunkt då professor Carl-Axel Moberg avgår från sin personliga professur i arkeologi. I motionen 1977/78: 1141 förs fram förslag om en tjänst som professor i etnologi, särskilt nordeuropeisk, vid universitetet i Umeå.

Utskottet, som erinrar om att UHÄ enligt vad som anförs i anslags­framställningen i samarbete med bl.a. statens kulturråd och humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet skall utarbeta en långsiktig plan för utbyggnaden av den humanistiska forskningen, är inte berett tillstyrka motionen 1977/78: 752. Detsamma gäller motionen 1977/78: 1141.

Vad som i övrigt anförts unde;r förevarande anslagsrubrik föranleder ingen erinran från utskottets sida..

Utskottet hemställer

1.  att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78; 100,

2.  att riksdagen beträffande en tjänst som professor i arkeologi vid universitetet i Göteborg avslår motionen 1977/78; 752,

3.  att riksdagen beträffande en tjänst som professor i emologi vid universitetet i Umeå avslår motionen 1977/78; 1141,

4.  att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 79 931 000 kr.

13. Teologiska fakulteterna. Juridiska fakultetema. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna D 14—D 15 (s. 475—478) och hem­
ställer

1.  att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett reservationsanslag av 5 988 000 kr.,

2.  att riksdagen till luridiska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 7 946 000 kr.

14. Samhällsvetenskapliga fakultetema. Regeringen har under punkten
D 16 (s. 478—483) föreslagit riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2.    bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som pro­fessor i enlighet med vad som förordals i propositionen,

3.    tiU Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1978/79 an­visa ett reservationsanslag av 95 830 000 kr.

Motionerna

1977/78; 738 av Stig Alemyr rn. fl. (s) i vad den avser medelsanvis-

 

UbU 1977/78: 22                                                      67

ningen  under reservationsanslaget  till   Samhällsvetenskapliga   fakulte­terna (yrkandet 1),

1977/78; 1142 av Georg Andersson (s) och Marianne Stålberg (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i mo­tionen anförs angående den fortsatta utbyggnaden av forskningsorgani­sationen i socialt arbete med lokalisering till Umeå högskoleregion.

Utskottet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i sina förslag till an­slagsframställning begärt medel för forskning beträffande jämställdhets­frågor. UHÄ anser att verksamheten bör påbörjas vid några högskole­enheter, vilka får bilda basen för den framtida forskningen kring frågor om jämställdhet. Föredragande statsrådet har biträtt UHÄ:s förslag. Utskottet tillstyrker att medel beräknas för ändamålet under detta an­slag.

Riksdagen beslöt vid riksmötet 1976/77 att bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i socialt arbete i Göteborg (prop. 1976/ 77; 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Genom professuren tillgo­dosågs ett viktigt behov av forskning och forskarutbildning i anslutning till utbildningen på sociala linjen. I den förevarande propositionen före­slås nu att en tjänst som professor i socialt arbete inrättas vid universi­tetet i Stockholm den 1 juli 1978.

Utskottet tillstyrker att föreslagen tjänst som professor i socialt ar­bete inrättas vid angiven tidpunkt vid universitetet i Stockholm.

I motionen 1977/78; 1142 föreslås en fortsatt utbyggnad av forsk­ningsorganisationen i socialt arbete i Umeå högskoleregion, t. ex. ge­nom inrättande av en professur. Organisationen bör knytas tiU de so­ciala utbildningarna vid universitetet i Umeå och högskolan i Öster­sund.

Utskottet, som erinrar om att medel till den grundläggande högskole­utbildningens forskningsanknytning fr. o. m. budgetåret 1978/79 anvisas från ett särskilt anslag på riksstaten, är inte berett tillstyrka motionen 1977/78: 1142.

Utskottet tillstyrker att föreslagen tjänst som professor i rättsveten­skap vid universitetet i Umeå inrättas den 1 juH 1978.

Utskottet tillstyrker föreslagen ändring av ämnesinnehållet i vad gäl­ler professur i kulturgeografi med ekonomisk geografi vid universitetet i Göteborg (kulturgeografi, särskilt ekonomisk geografi) och professur i nationalekonomi och socialpolitik vid universitetet i Stockholm (natio­nalekonomi, särskilt ekonomisk politik).

Förslaget att verksamheten vid databasen i Haparanda skall perma­nentas tillstyrks.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vis-

 

UbU 1977/78: 22                                                      68

sa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 1 i motionen 1977/78; 738 föreslår utskottet att riksdagen till Samhällsve­tenskapliga fakulteterna för nästa budgetår anvisar ett reservationsan­slag av 95 830 000 kr.

Vad som i övrigt anförts under förevarande anslagsrubrik föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1.  att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

2.  att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i pro­positionen 1977/78: 100,

3.  att riksdagen beträffande forskningsorganisationen i socialt arbete med lokalisering till Umeå högskoleregion avslår mo­tionen 1977/78: 1142,

4.  att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med avslag på motionen 1977/ 78: 738 yrkandet 1 till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 95 830 000 kr.

15. Medicinska fakultetema. Regeringen har under punkten D 17 (s. 483 —486) föreslagit riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att inrätta tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2.    till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 232 862 000 kr.

Motionerna

1977/78: 264 av Christer Nilsson m. fl. (s, c, m, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till 1978/79 års riksmöte om att en professur i onkologi inrättas vid universitetet i Linköping,

1977/78: 449 av Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om inrättande av institution för tvärveten­skaplig gerontologisk forskning och undervisning, med anknytning tiU något av landets universitet,

1977/78: 742 av Bengt Bengtsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär prövning och förslag om inrättande av en professur i virologi vid Göteborgs universitet,

1977/78: 1163 av Doris Håvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

 

UbU 1977/78: 22                                                      69

regeringen begär att en professur i anestesiologi vid Göteborgs univer­sitet inrättas och att man därvid kan ta i beaktande möjligheterna till omfördelning av nuvarande akademiska resurser,

1977/78: 1185 av Anna-Greta Skantz m.fl. (s) vari yrkas att riks­dagen hos regeringen anhåller om att skyndsamt låta utreda förutsätt­ningarna för inrättandet av en professur i långtidsvård med speciell inriktning på geriatrik vid Lunds universitet förenad med tjänst som överläkare vid Malmö allmänna sjukhus,

1977/78: 1198 av Rune Ångström m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att den i budgetpropositionen föreslagna professuren i reuma­tologi lokaliseras till regionsjukhuset i Umeå,

1977/78: 1555 av Arne Nygren (s) och Lilly Hansson (s) vari yrkas att riksdagen uttalar att den i propositionen 1977/78: 100, bil. 12, före­slagna tjänsten som professor i reumatologi skall inrättas vid universi­tet i Umeå,

Utskottet

Vid riksmötet 1975/76 uttalade utbildningsutskottet att den reuma-tologiska forskningen borde förstärkas och att detta i en första etapp kunde ske genom en ny tjänst som professor i reumatologi. Utskottet förväntade sig att regeringen skulle lägga fram förslag om en sådan professur. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad ut­skottet anfört (UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76; 245). Förra året fat­tade riksdagen beslut om en tjänst vid universitetet i Umeå den I juli 1977 som professor i immunologi med reumatologisk forskningsinrikt­ning. Utskottet förutsatte i det sammanhanget att av regeringen redo­visade problem med anknytning av en professur i reumatologi till någon av de medicinska läroanstalterna skulle lösas snarast (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77; 20, rskr 1976/77: 246).

I sin anslagsframstäUning för budgetåret 1978/79 har universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) med hänvisning tiU att i Göteborg finns en god basorganisation för reumatologisk forskning förordat att en tjänst som professor i reumatologi skall placeras där. Enligt UHÄ finns i Göteborg goda möjligheter att snabbt få fram forskningsresultat och utnyttja dessa i vård och utbildning.

Föredragande statsrådet föreslår i enlighet med UHA:s förslag att en tjänst som professor i reumatologi skaU inrättas den 1 juli 1978 och placeras i Göteborg.

I två motioner, 1977/78: 1198 och 1977/78: 1555, yrkas att den före­slagna professuren i reumatologi skall placeras i Umeå i stället för i Göteborg. Motionärerna hävdar att förutsättningarna för professuren är minst lika goda i Umeå som i Göteborg. De hänvisar bl. a. till att

 

UbU 1977/78: 22                                                      70

nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) i sitt ytt­rande över UHA:s förslag om jplacering i Göteborg bedömt att goda lokalmässiga förutsättningar för reumatologisk sjukvård och patient-bunden forskning även finns vid universitetet i Umeå. Motionärerna redovisar exempel på pågående forskning och forskningsarbete inom reumatologin i Umeå. Vidare hänvisar de till att sjukvårdshuvudmannen önskar etablera ett centrum i Umeå för kvalificerad vård och medicinskt utvecklingsarbete inom reumatologin.

Det är med tillfredsställelse utskottet nu tillstyrker att den av riks­dagen tidigare begärda tjänsten som professor i reumatologi inrättas den 1 juli 1978. Utskottet tillstyrker även att tjänsten placeras i Göteborg i enlighet med UHÄ;s och regeringens förslag. Som utskottet underströk vid riksmötet 1975/76 kan denna tjänst ses som en första etapp i en förstärkning av den reumalologiska forskningens resurser. Vid den fort­satta utbyggnaden bör en förstärlcning av reumatologin i Umeå prövas. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1198 och 1977/78: 1555.

I årets budgetproposition framhåller föredragande statsrådet att forsk­ning inom nya områden vid ett universitet i huvudsak måste åstad­kommas inom ramen för givna resurser med hänsyn till att resurserna är knappa (bil. 12 s. 366). Detta kan ske på olika sätt. Ett är att mera noggrant än hittills pröva ledigblivna professurers inriktning innan de på nytt tillsätts. En sådan prövning bör inte begränsas tUl att enbart gälla inriktningen inom del ämne den ledigblivna professuren omfattar. Möjligheten att låta professuren omfatta ett annat ämne bör i större utsträckning än hittills tas med vid prövningen.

En tjänst vid universitetet i Göteborg som professor i anestesiologi begärs i motionen 1977/78: 1163. Motionärerna noterar att professurer i anestesiologi numera finns i Stockholm, Lund, Uppsala och Linkö­ping men inte i Göteborg trots att förhållandena där är jämförbara med förhållandena på de övriga orterna. Om det för dagen av ekonomiska skäl inte är möjligt att inrätta någon ny tjänst bör enligt motionärernas mening prövas om det är möjligt att inom ramen för nuvarande resurser göra en omprioritering till anestesiologins förmån.

Medicinska fakulteten i Göteborg har utan att samtidigt föreslå in­dragning av annan tjänst föreslagit att en tjänst som professor i aneste­siologi skall inrättas i Göteborg. Denna tjänst har emellertid inte priori­terats högst bland föreslagna tjänster och inte heller förts fram av UHÄ. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78; 1163.

I motionen 1911/18: 742 yrkas att riksdagen skall begära förslag om inrättande av en tjänst vid universitetet i Göteborg som professor i klinisk virologi.

Riksdagen avslog samma yrkande förra året med hänvisning till på-

 

UbU 1977/78: 22                                                      71

gående prövning av omvandling av en tjänst som biträdande professor i klinisk bakteriologi till motsvarande tjänst i klinisk virologi (UbU 1976/77; 20, p. 5.13). I skrivelse till universitetet i Göteborg den 26 januari i år har UHÄ anhållit att medicinska fakultetsnämnden i petita skaU belysa frågan om inriktningen av vissa tjänster, bl. a. den biträ­dande professuren i klinisk bakteriologi, i relation till de övriga förslag som kan komma att föras fram. Då frågan om omprövning av en tjänst tiU att avse klinisk virologi ännu inte avgjorts föreslår utskottet att riks­dagen avslår motionen 1977/78; 742.

Riksdagen bör enligt motionen 1977/78: 264 begära förslag till riks­mötet 1978/79 om en professur i onkologi vid universitetet i Linkö­ping. Motionärerna påpekar att en professur i onkologi eller radioterapi finns vid samtliga övriga fem medicinska fakulteter. Frånvaron av denna professur i Linköping medför enligt deras mening påtagliga problem vid läkarrekryteringen till ämnesområdet och för forskarutbildningen.

Motionärerna anser att för ämnet finns tillräckliga lokaler och att också antalet vårdplatser vid regionsjukhuset i Linköping är tillräckligt. Medicinska fakulteten i Linköping har prioriterat tjänsten som professor i onkologi högst av de i anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 begärda tjänsterna.

Utskottet delar uppfattningen att universitetet i Linköping bör till­föras en tjänst som professor i onkologi. Tjänsten är av betydelse såväl för grundutbildningen, forskarutbildningen och forskningen vid universi­tetet som för den onkologiska vården i regionen. Utskottet, som inte funnit någon anledning till erinran mot den prioritering av professurer som föredragande statsrådet gjort i fråga om nästa budgetår, anser det angeläget att en professur i onkologi inrättas vid universitetet i Lin­köping så snart förutsättningar härför bedöms föreligga. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 264 som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen har tidigare år strukit under önskvärdheten av ökade forskningsresurser inom såväl det geriatriska som det gerontologiska ämnesområdet. Vid riksmötet 1975/76 tillstyrkte utskottet inrättande av en tjänst vid universitetet i Göteborg som professor i långvårds­medicin, särskilt geriatrik. Därvid uttalade utskottet att det betraktade denna tjänst som en första utbyggnadsetapp och ansåg att ytterligare insatser var motiverade (UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245).

Utredningen om vissa frågor rörande sjukvården för äldre (S 1977:05) har i betänkandet (Ds S 1978: 01) De äldre och hälso- och sjukvården föreslagit att samtiiga medicinska fakulteter inom tre till fem år skall tillföras en forsknings-, utvecklings- och utbildningsenhet inom specia­liteten långvårdsmedicin under ledning av en professor inom ämnes­området. Vid en sådan utbyggnad bör i första hand prövas möjlig­heterna att omdisponera befintliga forskningsresurser. Resp. universitets-

 

UbU 1977/78: 22                                                      72

organ bör få i uppdrag att föreslå hur de redovisade behoven skall till­godoses. Regeringen har den 10 april 1978 överlämnat betänkandet till UHÄ för beaktande i de delar som rör forskning och utveckling inom ämbetets område. UHÄ har begärt att universiteten och karolinska institutet skall lämna sina synpunkter i frågan senast den 25 maj i år.

Då de i nämnda betänkande framförda utredningsförslagen nu är under prövning och då varken universitetet i Lund eller UHÄ för nästa budgetår föreslagit någon tjänst i Lund som professor i långvårds­medicin med speciell inriktning mot geriatrik avstyrker utskottet motio­nen 1977/78: 1185, i vilken yrkas en sådan tjänst.

Beträffande den särskilda frågan om ett institut för gerontologisk forskning hänvisar utskottet till riksdagens ställningstagande år 1975 (UbU 1975:9 s. 19, rskr 1975:92) och avstyrker motionen 1977/78: 449.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning och hem­ställer

l.att riksdagen med avslag på motionerna 1977/78:1198 och 1977/78:1555 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i reumatologi i enlighet med vad som förordats i proposhionen 1977/78: 100,

2.  att riksdagen beträffande professur i anestesiologi avslår mo­tionen 1977/78: 1163,

3.  att riksdagen beträffande professur i klinisk virologi avslår motionen 1977/78:742,

4.  att riksdagen beträffande professur i onkologi med anledning av motionen 1977/78: 264 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5.  att riksdagen beträffande professur i långvårdsmedicin med speciell inriktning mot geriatrik avslår motionen 1977/78: 1185,

6.  att riksdagen beträffandti gerontologisk institution avslår mo­tionen 1977/78: 449,

7.  att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 232 862 000 kr.

16. Odontologiska fakulteterna. Farmaceutiska fakulteten. Utskottet till­styrker regeringens förslag under punkterna D 18—D 19 (s. 487—489) och hemstäUer

1.        att riksdagen till  Odontologiska fakulteterna för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 38 006 000 kr.,

2.        att   riksdagen   till   Farmaceutiska  fakulteten   för   budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 8 778 000 kr.

 

UbU 1977/78: 22                                                                 73

17. Matematisk-naturvetenskapliga fakultetema. Regeringen har under punkten D 20 (s. 490—492) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2.  till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 185 232 000 kr.

Motionerna

1977/78: 885 av Olof Palme m.fl. (s) i vad avser medelsanvisningen under reservationsanslaget till Matematisk-naturvetenskapUga fakulte­terna (yrkandet 5),

1977/78: 1165 av Thure Jadestig (s) och Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av den toxi­kologiska forskningen och utbildningen.

Utskottet

Vid riksmötet 1975/76 beslöt riksdagen anvisa medel till en extra ordinarie tjänst som professor i toxikologisk genetik vid naturvetenskap­liga forskningsrådet. Utskottet konstaterade vid behandlingen av denna fråga att toxikologin är ett kunskaps- och forskningsområde vars bety­delse snabbt ökar och att toxikologiska aspekter spelar en väsentlig roll inom ett stort antal områden. Utskottet erinrade också om att det i olika sammanhang påpekats att behovet av forskarutbildade toxikologer kommer att växa snabbt liksom behovet av ökat kunnande i toxikologi hos många yrkesutövare. I enlighet med utskottets förslag uttalade riks­dagen att det i Uppsala finns unika möjligheter till samarbete för eko­logiskt inriktad toxikologi mellan universitetet, lantbruksuniversitetet, statens livsmedelsverk och statens veterinärmedicinska anstalt och att delta borde beaktas särskilt vid bedömningen av framtida förslag om ökade resurser för toxikologisk forskning (UbU 1975/76: 20, rskr 1975/ 76: 245).

I sin anslagsframstäUning för budgetåret 1978/79 har universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) föreslagit att en tjänst som professor i ekotoxikologi skall inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1978. I en särskild skrivelse den 10 oktober 1977 har UHÄ till regeringen överlämnat en promemoria om den befintliga ekotoxikologiskt inrik­tade utbildningen och forskningen i Uppsala och om de möjligheter till samverkan som finns. I promemorian har också lämnats närmare moti­veringar för inrättande av den föreslagna professuren.

Regeringen biträder UHÄ:s förslag och utskottet föreslår att riks­dagen bemyndigar regeringen alt inrätta tjänsten i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100.

I motionen 1977/78: 1165 begärs en utredning om den toxikologiska

 

UbU 1977/78: 22                                                     74

forskningen och utbildningen, dess dimensionering och inriktning m. m. Enligt motionärerna måste det toxikologiska kunnandet i samhället byg­gas upp i minst samma takt som den i vilken hanteringen av gifter ökar.

Mot bakgrund av riksdagens uttalande år 1976 och då UHÄ just utrett den ekotoxikologiska forskningen och utbildningen i Uppsala, vilket lett till förslaget i år om en professur i ämnet, kan utskottet inte anse det påkallat att en ny utredning görs redan nu. Riksdagen bör aUtså avslå motionen 1977/78: 1165.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 5 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen tUl Matematisk­naturvetenskapliga fakultetema för nästa budgetår anvisar ett reserva­tionsanslag av 185 232 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

2.  att riksdagen beträffande utredning om den toxikologiska forsk­ningen och utbildningen avslår motionen 1977/78; 1165,

3.  att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 5 till Mate­matisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 185 232 000 kr.

18. Tekniska fakultetema. Regeringen har under punkten D 21 (s. 493— 496) föreslagit riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2.    bemyndiga regeringen att ändra benämningen av en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3.    till Tekniska fakultetema för budgetåret 1978/79 anvisa ett reser­vationsanslag av 193 735 000 kr. varav 3 052 000 kr. att avräknas mot automobil skattemedlen.

Motionerna

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen under reservationsanslaget till Tekniska fakulteterna (yrkandet 6),

1977/78: 1143 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar ge regeringen till käima vad som i motionen anförs om dispo­sitionen av medel för träteknisk forskning och den framtida forsknings­organisationen på detta område,

1977/78: 1162 av Erik Hovhammar m.fl.  (m) vari yrkas att riks-

 

UbU 1977/78: 22                                                      75

dagen hos regeringen anhåller om inrättande av en biträdande profes­sur i polymerteknologi vid Tekniska högskolan,

1977/78: 1546 av Olle Eriksson (c) och Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär prövning om inrättande av en professur i skeppsergonomi.

Utskottet

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst vid imiversitetet i Linköping som professor i industriell ergo­nomi med inriktning bl. a. mot verkstadsindustrins problem. Utskottet tillstyrker förslaget.

Enligt beslut vid riksmötet 1975/76 anordnas fr. o. m. höstterminen 1977 utbildning med inriktning på samhäUsteknik vid högskolan i Luleå (prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246). Föredra­gande statsrådet anför under anslaget till utbildning för tekniska yrken att det är angeläget att stödja den fortsatta utbyggnaden av denna utbildning i Luleå (bil. 12 s. 412). Under förevarande anslagsrubrik föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att inrätta en profes­sur i kommunal anläggningsmetodik i Luleå den 1 juli 1978. Utskottet tillstyrker även detta förslag.

Utskottet tillstyrker också att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av en professur i matematik vid tekniska hög­skolan i Stockholm (KTH) till professur i matematisk analys.

Under avsnittet Vissa gemensamma frågor (bU. 12 s. 364) anför föredragande statsrådet att de medel som anslås under anslaget till tekniska fakulteterna bör komma bl. a. sådana vetenskapsområden till del som kan leda till resultat av betydelse för vissa industrigrenar. Här nämns bl. a. trä- och cellulosateknik. Under förevarande anslag beräk­nar statsrådet 500 000 kr. för att stimulera träforskning. Medlen skall enligt förslaget disponeras av KTH.

Det är enligt motionen 1977/78:1143 utomordentligt angeläget att man vid beslut om inriktning av den framtida träforskningen beaktar kraven på forskningsresurser kopplade till den tvååriga trätekniska ut­bildning som planeras som en lokal linje i Skellefteå. Högskolan i Luleå, som enligt planerna skall ansvara för denna utbildning, måste därför få del av de medel för stimulans av träforskning som föreslås skall få disponeras av KTH. Det är enligt motionärerna av utomordentlig vikt att såväl den arbetsgrupp som regionstyrelsen tillsatt för att förbereda utbildningen i Skellefteå som högskolan i Luleå får delta i arbetet med alt precisera inriktningen av den framtida träforskningen.

Utskottet anser att de medel som nu föreslås bli anvisade för stimu­lans av träforskning skall disponeras av KTH så som regeringen före­slagit. Utskottet vill erinra om att riksdagen i enlighet med utskottets förslag år 1975 avslog motioner om civilingenjörsutbildning i Skellefteå

 

UbU 1977/78: 22                                                      76

bl. a. äv den anledningen att "redan befintliga resurser måste utnyttjas effektivt, att investeringar som gjorts för utbildning och forskning inte får äventyras samt att de permanenta forskningsresurserna skall vara koncentrerade till nuvarande sju orter" (UbU 1975: 17 s. 73). Vad därefter gäller frågan om forskningsanknytning för grundläggande hög­skoleutbildning på högskoleorter utan fast forskningsorganisation vill utskottet erinra om att riksdagen för detta ändamål anvisat 6 milj. kr. för innevarande budgetår och att 8 milj. kr. föreslås bli anvisade för nästa budgetår (punkt 11 i detta betänkande). Dessa medel disponeras av regionstyrelserna. I sitt belänkande (SOU 1977; 63) Fortsatt högskole­utbildning har forskarutbildningsutredningen (U 1974:06) behandlat frågor om samspelet meUan forskning och grundutbildning. Betänkan­det remissbehandlas f. n.

Då det gäller frågan om inriktningen av den framtida träforskningen föreligger det såvitt utskottet kan se inget hinder för högskolan i Luleå eller den arbetsgrupp som förbereder den trätekniska utbildningen i Skellefteå att — eventuellt i samverkan med andra intresserade — till KTH framföra sina synpunkter.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som här anförts att riks­dagen avslår motionen 1977/78: 1143.

I motionen 1977/78; 1162 hemställs om förslag om inrättande av en biträdande professur i polymerteknologi vid tekniska högskolan i Stockholm. Motionärerna anför att det är viktigt att man satsar på industrigrenar med goda framtidsutsikter. Till dessa hör enligt deras mening polymerområdet. Motionärerna jämför antalet tjänster vid KTH inom de metallinriktade områdena, där det finns flera, och inom poly­merområdet, där det bara finns en. Denna enda tjänst behöver enligt motionen kompletteras med en materialinriktad tjänst. En sådan tjänst har med högsta prioritet föreslagits av KTH sedan flera år påpekar motionärerna.

Polymerområdet har uppmärksammats i årets budgetproposition (bil. 12 s. 364). Polymervetenskapen är ett av de områden som föredragande statsrådet framhåller som betydelsefulla för utvecklingen av vissa in­dustriområden. Varken regeringen eller universitets- och högskoleämbe­tet har emellertid fört fram några förslag om högre tjänster inom om­rådet nästa budgetår. Utskottet kan mot denna bakgrund inte tillstyrka motionen 1977/78: 1162. Önskemålen om en sådan tjänst får prövas i vanlig ordning i det ordinarie budgetarbetet och vägas mot andra fram­förda önskemål om satsningar på olika forskningsområden.

Förra året avslog riksdagen ett motionsyrkande om en professur i skeppsergonomi med hänvisning till att inrättandet av en dylik tjänst bör prövas i det ordinarie budgetarbetet och därvid vägas mot andra krav som förts fram. Då något krav om en sådan tjänst inte heller i år förts fram av berörda instanser föreslår utskottet att riksdagen avslår

 

UbU 1977/78: 22                                                                    77

motionen 1977/78: 1546 i vilken förts fram ett yrkande beträffande inrättandet av en professur i skeppsergonomi. I detta sammanhang vill utskottet erinra om den utbyggnad som skett vid universitet och hög­skolor de senaste åren av det arbetsvetenskapliga området.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 6 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Tekniska fakulteterna för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av 193 735 000 kr.

Utskottet hemställer

1.  att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78; 100,

2.  alt riksdagen bemyndigar regeringen alt ändra benämningen av en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

3.  att riksdagen beträffande träteknisk forskning med avslag på motionen 1977/78: 1143 godkänner vad som förordats i pro­positionen 1977/78: 100,

4.  att riksdagen beträffande biträdande professur i polymer­teknologi avslår motionen 1977/78: 1162,

5.  att riksdagen beträffande professur i skeppsergonomi avslår motionen 1977/78: 1546,

6.  att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 6 tiU Tek­niska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reserva­tionsanslag av 193 735 000 kr. varav 3 052 000 kr. att avräk­nas mot automobilskattemedlen.

19. Vissa kurser för utländska studerande m. fl. anslag. Utskottet till­styrker regeringens förslag under punkterna D 22—D 31 (s. 497—516) och hemställer

1.  att riksdagen till Vissa kurser för utländska .studerande för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 465 000 kr.,

2.  att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 56 508 000 kr.,

3.  att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för bud­getåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 12 941 000 kr.,

4.  att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek; Bokinköp m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 11 712 000 kr.,

5.  att riksdagen till Lokalkostnader rn. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 487 099 000 kr..

 

UbU 1977/78: 22                                                      78

6.  att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret  1978/79 anvisar ett förslagsanslag av  1 000 kr.,

7.  att riksdagen till Ersättning åt vissa opponenter vid disputa-tioner för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.,

8.  att riksdagen till Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslags-ttämnder m.m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslags­anslag av 4 650 000 kr.,

9.  att riksdagen till Utbildningsbidrag för doktorander för bud­getåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 53 856 000 kr.,

10. att riksdagen till Forskning och utvecklingsarbete för hög­skoleutbildning m.m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett re­servationsanslag av 17 635 000 kr.

20. Vissa särskilda utgifter inom högskolan. Regeringen har under punk­ten D 32 (s. 516—518) föreslagit riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att inrätta tjänster för forskning om alkohol i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2.   till Vissa särskilda utgifter inom högskolan för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 12 037 000 kr.

Motionen

1977/78; 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen under reservationsanslaget till Vissa särskilda utgifter inom högskolan (yrkandet 4).

Utskottet

Under anslagsrubriken Extra utgifter vid universiteten m.-m. har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 4 725 000 kr. I budgetpropositionen föreslås att anslagsrubriken ändras till Vissa sär­skilda utgifter inom högskolan och att under detta nya reservations­anslag anvisas 12 037 000 kr.

Reservation på anslaget Extra utgifter vid universiteten m. m. vid ut­gången av budgetåret 1977/78 bör föras till förevarande anslag.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 1 an­fört med anledning av motioner 1977/78: 885 avstyrker utskottet yr­kandet 4 i denna motion och tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har liksom för inne­varande budgetår beräknats medel för vissa forskartjänster avseende forskning om alkoholfrågor (jfr prop. 1976/77: 108, UbU 1976/77:24, rskr 1976/77: 292). Förslag om tjänsternas närmare inriktning och placering har numera förelagts riksdagen i propositionen 1977/78; 182

 

UbU 1977/78: 22                                                     79

varför  det  under  förevarande  anslagsrubrik   begärda   bemyndigandet inte längre behövs. Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

l.att riksdagen avslår propositionen 1977/78:100 såvitt gäller bemyndigande att inrätta tjänster för forskning om alkohol, 2. att riksdagen med bifall tUl propositionen 1977/78: 100 och med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 4 till Vissa särskilda utgifter inom högskolan för budgetåret 1978/79 an­visar ett reservationsanslag av 12 037 000 kr.

Vissa forskningsändamål

21. Forskningsrådsnämnden. Regeringen har under punkten D 33 (s. 520 —522) föreslagit riksdagen att till Forskningsrådsnämnden för budget­året 1978—79 anvisa ett reservationsanslag av 14 912 000 kr.

Motionerna

1977/78: 567 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskningsrådsnämnden bör få i uppdrag att framlägga förslag om forskning beträffande den psykiska omvårdnaden av barn på sjukhus,

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen under reservationsanslaget till Forskningsrådsnämnden (yrkandet 7).

Utskottet

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall som främsta uppgift ha att, vid sidan av de insatser som de enskilda forskningsråden gör, ta initiativ tUl och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. FRN skall härvid beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. I FRN skall finnas representanter för dels forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling, dels de s. k. all­mänintressena (prop. 1975/76:129, UbU 1975/76:32, rskr 1975/76: 368).

Vid riksmötet 1976/77 framhöll utskottet med anledning av vissa forskningsmotioner att möjligheterna för riksdagen att bedöma ett visst forskningsprojekts angelägenhet i förhållande till andra projekt inom samma ämnesområde eller andra ämnesområden på grund av avsak­naden av den totala överblicken är och kommer att vara starkt begrän­sade. I allmänhet får riksdagen — i varje fall i vad avser utbildnings­utskottets område — begränsa sig till att göra uttalanden om och prio­riteringar mellan större forskningsområden och i övrigt överlåta åt forskningsrådsnämnden och forskningsråden att göra erforderliga av­vägningar (UbU 1976/77: 15 s. 4). Riksdagen bör således inte gå in i

 

UbU 1977/78: 22                                                      80

detaljer i forskningsrådsnämndens forskningsstödjande verksamhet, i all synnerhet som riksdagen är representerad bland nämndens allmänföre­trädare.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen av­slår yrkandet i motionen 1977/78: 567 om ett uppdrag tiU forsknings­rådsnämnden rörande forskning om den psykiska omvårdnaden av barn på sjukhus. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) tagit upp frågan om omvårdnadsforsk­ning i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 (tryckta petitan s. 18). UHA framhåller att omvårdnadsforskning är ett område av stor samhällelig betydelse. Där finns emellertid problem med anknytningen mellan vårdutbUdningarna och forskning eftersom inte alla grundutbil-dade är behöriga till forskaratbildning. Det är enligt UHÄ angeläget att dessa problem uppmärksammas vid kommande ställningstaganden till forskarutbUdningsutredningens (U 1974: 06) förslag.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten, 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 7 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Forsknings­rådsnämnden anvisar ett reservationsanslag av 14 912 000 kr.

Utskottet hemställer

1.  att riksdagen beträffande uppdrag till forskningsrådsnämnden avslår motionen 1977/78: 567,

2.  att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 7 till Forsk­ningsrådsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisar ett reserva­tionsanslag av 14 912 000 kr.

22. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen har under punkten D 34 (s. 522—525) föreslagit riksdagen att till humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1978/79 an­visa ett reservationsanslag av 42 615 000 kr.

Motionen

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen under reservationsanslaget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk­ningsrådet (yrkandet 8).

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört om inrättande av dels en professur i numismatik med placering vid myntkabinettet, dels en professur i makro-sociologi personlig för pro­fessorn Gösta Carlsson.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa

 

UbU 1977/78: 22                                                                    81

gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 8 i mo­tionen 1977/78:885 föreslår utskottet att riksdagen' till Hiimänistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret  1978/79  ähvisar ett reservationsanslag av 42 615 000 kr. Utskottet hemstäUer

att riksdagen med bifall tUl propositionen 1977/78: 100 och med
avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 8 tiU Humanistisk­
samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 42 615 000 kr.               ' ■

23. Medicinska forskningsrådet. Regeringen  har under punkten D 35 (s. 525—528) föreslagit riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att sluta avtal om svenskt medlemskap i International Agency for Research ön Cancer,

2.   till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 86 730 000 kr.

Motionerna

1911/18:144 av KarLHallgren m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hemställer hos regeringeri om att åtgärder vidtas för att snarast möjligt få till stånd en arbetsmedicinsk forskning beträffande truckförares och andra arbetsmaskinförares arbetsmiljö och hälsorisker,

1977/78:883 av Eva Hjelmström m.fl. (vpk) vari yrkas att riks-, dagen

1.   beslutar att under anslaget Medicinska forskningsrådet uppta ytter­ligare 5 milj. kr. avsedda att utgå för preventivmedelsforskning,

2.   hemställer hos regeringen om en utredning angående samordningen av den medicinska forskningen,

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen under reservationsanslaget tUl Medicinska forskningsrådet (yrkandet 9),

1977/78:902 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) vari — med hänvis­ning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1977/78: 901 — yrkas att riksdagen uttalar att en professur i cancesr-epidemiologi bör inrättas,

1977/78: 1174 av Erik Larsson m.fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riks­dagen beslutar

1. att bemyndiga regeringen att inrätta en extra ordinarie professur i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, i linje med Tjänste­männens centralorganisations hemställan och i överensstämmelse med medicinska forskningsrådets av universitets- och högskoleäriibetét till­styrkta förslag,

6   Riksdagen 1977/78. 14 saml. Nr 22

 

UbU 1977/78: 22                                                      82

2. att tiU Medicinska, forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag soni.höjs med 2000.0, kr. i förhållande till budget
propositionens förslag tiU totalt 86 750 OOOkr.,    ,;. v    .       ,   .i

1977/78: 1183 av Gunde Raneskog (c) och Sture Korpås (c) vari yrkas att riksdagen för sin del understryker nödvändigheten av en prio­ritering av cancerforsknirigen genom att hos regeringen begära förslag om inrättande av en proféssiir i cancerepidemiologisk forskning,

1977/78:1538 av Georg Andersson (s) och BertU .Zachrisson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att inrätta en extra ordinarie professur i psykosocial miljömedicin, särskilt arbets­medicin, i överensstämmelse med medicinska forskningsrådets: förslag.

Utskottet

Medicinska forskningsrådet gjorde år 1976 en inventering av behovet av nya extra ordinarie tjänster som professor eller motsvarande vid rådet genom att tentativt ledigförklara professurer att eventuellt medtas i rådets kommande anslagsframställning. Vid ansökningstidens utgång hade 27 sökande anmält sig. De inkomna ansökningarna granskades av en kommitté som bestod av ordförandena i de prioriteringskommittéer till. vilka de sökandes forskningsverksamhet var att hänföra. Efter ytter­ligare sakkunniggranskning i vissa fall beslöt rådet att i anslagsfram­ställningen för budgetåret 1978/79 begära tre extra ordinarie tjänster som professor, varav en i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsme­dicin, personlig för doceriten Lennart Levi och med placering vid ka­rolinska institutet.

En framställning den 10 maj 1976 från Tjänstemännens centralorga­nisation (TCO) om en permanehtning av verksamheten vid laboratoriet för klinisk stressforskning vid karolinska institutet och inrättande av en tjänst som professor i psykosocial miljömedicin har remissbehand­lats av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Remissinstanserna har ställt sig positiva,tUl förslaget och framhållit vikten av att den för arbetsmiljöforskningen betydelsefulla verksamheten vid laboratoriet får en fastare form. UHÄ uttalar i sin anslagsframställning (den tryckta petitan s. 90) att ämbetet delar rernissinstansernas uppfattning och där­för med kraft vill stödja medicinska forskningsrådets förslag om pro­fessur för Levi.

Medicinska forskningsrådets förslag om medel till nya professurer nästa budgetår tillstyrks inte i årets budgetproposition. Föredragande statsrådet anför att han inte är beredd att ta ställning till professuren i psykosocial miljömedicin då en utredning pågår om inrättande av ett miljömedicinskt laboratorium under socialstyrelsen. Enligt vad statsrådet anför skall förslag härom föreläggas riksdagen senast i budgetpropo­sitionen 1978/79. I det pågående arbetet övervägs frågan om en tjänst

 

UbU 1977/78: 22                                                      83

som professor med i huvudsak den inriktning som rådet har föreslagit.'

Riksdagen bör enligt motionen 1977/78:1174 yrkandet 1 och mo­tionen 1977/78: 1538 bemyndiga regeringen att inrätta eri éxitra or­dinarie tjänst som professor i psykosocial miljömedicin, särskUt arbets­medicin, i enlighet med medicinska forskninjgsrådets förslag. Motionä­rerna betonar att enigheten är stor. om behovet äv denna tjänst och att UHÄ mycket starkt tillstyrkt att den inrättas nästa budgetår. Motionä­rerna anser att det inte är nödvändigt att vänta på resultatet av den på­gående utredningen om ett  miljömedicinskt laboratorium då denna ut­redning mera rör orgariisatoriska frågor. Merkostnaden för den före­slagna tjänsten begränsar sig enligt motionärerna till 20 000 kr. då Lévi redan nu innehar en rådstjänst.

Utskottet anser att ställningstagandet tiU frågan om inrättande av en professur i psykosocial miljömedicin inte får fördröjas av den pågående utredningen om ett miljömedicinskt laboratorium. Utskottet anser så­ledes, i likhet med medicinska forskningsrådet, UHÄ och motionärerna, att en extra ordinarie tjänst som professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, personlig för docenten Lennart Levi, bör inrättas vid rådet den 1 juli 1978. Detta bör riksdagen med anledning av mo­tionen 1977/78: 1174 yrkandet 1 och motionen 1977/78: 1538 som sin mening ge regeringen till känna. Som en konsekvens härav ökas medels­behovet under förevarande anslag.

Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen att sluta avtal om svenskt medlemskap i International Agency for Research on Cancer (lARC). Denna internationella cancerunion är en organisation inom världshälsoorganisatiorien. lARC bedriver forskning inom fram­för allt de cancerepidemiologiska och carcinogenetiska områdena, dvs. forskning som endast i begränsad omfattning sker i Sverige. Föredra­gande statsrådet anser att den forskning om arbetsmiljön som bedrivs inom lARC är av särskilt intresse för Sverige. Utskottet föreslår att riks­dagen ger regeringen det begärda bemyndigandet.

Som utskottet nyss anfört under anslaget tUl forskningsrådsnämnden (punkt 21 i detta betänkande) anser utskottet att riksdagen endast i undan­tagsfall bör ta ställning i prioriteringsfrågor som rör delar av ett forsk­ningsråds ämnesområde. Särskilt gäller detta i de fall råden själva inte gjort någon bedömning eller framställning.

Med hänvisning till detta principiella ställningstagande föreslår ut­skottet att riksdagen avslår motionerna 1977/78:902 och 1977/78; 1183. I den förra motionen begärs en professur i cancerepidemiologi. I den senare hemstäUs att riksdagen hos regeringen skaU begära förslag om en sådan tjänst. Utskottet vill i sammanhanget stryka under att en satsning nu görs på internationell anknytning till cancerepidemiologisk forskning inom den internationella cancerunionen och att berörda in­stanser inte fört fram något förslag om en professur i cancerepide­miologi.

 

UbU 1977/78: 22                                                      84

Utskottet föreslår också att, riksdagen avslår motionen 1977/78:744 i vilken yrkas forskning om, trackförares arbetsmiljö och hälsorisker. Utskottet erinrar om den, uppbyggiiad ay det arbetsvetenskapliga om­rådet som pågår vid universitet och högskolor och, om, att medicinska forskningsrådet stöder bl. a. arbetsmedicinsk forskning.

I motionen 1977/78; 883, yrkas (yrkandet 2) att riksdagen hos rege­ringen skall hemställa om en utredning angående samordning av den medicinska forskningen. Av motionen framgår att den samordning som avses torde gäUa svensk, och internationell preyentivmedelsforskning. Det saknas emellertid uppgifter i motionen om vad en sådan utredning bör leda tUl och vilken avsikten med den skall vara. Riksdagen bör avslå yrkandet 2 i motionen 1977/78: 883.

I samma motion hemställs (yrkandet 1) att riksdagen skall anslå 5 milj. kr. till medicinska forskningsrådet utöver vad som föresläs i budget­propositionen. Dessa medel skall användas för preventivmedelsforskning.

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig för en prioritering
av det speciella ämnet preventivmedelsforskning framför andra ämnes­
områden. Utskottet anser vidare att medeil tiU ett forskningsråd endast.
i undantagsfall bör anvisas till särskilda ändamål, såsom internationella
åtaganden o. d. Utskottet kan således inte tillstyrka att anslaget till me­
dicinska forskningsrådet skall räknas upp med 5 milj. kr. avsedda för
preventivmedelsforskning. Riksdagen bör avslå yrkandet 1 i motionen
1977/78; 883.                                                 ,

Professuren i psykosocial mUjörnedicin medför ett ökat medelsbehov under förevarande anslag med 20 000 kr. Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 9 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 samt med bifall tiU motionen. 1977/78; 1174 yrkandet 2 och med an­ledning av motionen 1977/78; 1538 såvitt gäller medelsanvisningen under förevarande anslag ävensom med avslag på motionen 1977/78: 883 yrkandet 1 och motionen 1977/78: 885 yrkandet 9 till Medicinska forskningsrådet för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag, av 86 750 000 kr.

Utskottet hemställer

1.        att riksdagen beträffande professur i psykosocial miljömedicin
med anledning av motionen 1977/78:1174 yrkandet 1 och
motionen 1977/78:1538 i denna del som sin mening ger re­
geringen till känna vad utskottet anfört,

2.  att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta avtal om svenskt medlemskap i International Agency for Research on Cancer,

3.  att riksdagen beträffande; professur i cancerepidemiologi av­slår motionerna 1977/78; 902 och 1977/78:1183,

4.  att riksdagen beträffande arbetsmedicinsk forskning avslår mo­tionen 1977/78:744,

 

UbU 1977/78: 22                                                      85

5.  att riksdagen beträffande utredning om samordning av medi­cinsk forskning avslår motionen  1977/78: 883 yrkandet 2,

6.  att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 samt med bifall till motionen 1977/78; 1174 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1977/78: 1538 såvitt gäller me­delsanvisningen under förevarande anslag ävensom med av­slag på motionen 1977/78: 883 yrkandet 1 och motionen 1977/ 78: 885 yrkandet 9 till Medicinska forskningsrådet för budget­året 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 86 750 000 kr.

24. Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. Regeringen har under punkten D 36 (s. 528—532) föreslagit riksdagen att till Naturvetenskap­liga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservations­anslag av 155 005 000 kr.

Motionerna

1977/78; 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen under reservationsanslaget till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. (yrkandet 10),

1977/78: 1196 av Hans Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att naturvetenskapUga forskningsrådet får i uppdrag att överväga frågan om inrättandet av en heltidstjänst för det i motionen angivna ändamålet.

Utskottet

Vad utskottet tidigare i detta betänkande (jfr punkt 21) anfört om riks­dagens begränsade möjligheter att göra bedömningar i enskildheter inom ett forskningsråds ämnesområde gäller även den i motionen 1977/78: 1196 aktualiserade frågan om ett uppdrag till naturvetenskap­liga forskningsrådet att överväga om en heltidstjänst vid rådet bör in­rättas för alt göra det möjligt att utarbeta en modern svensk kärlväxt-flora. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motionens yr­kande. Enligt vad utskottet inhämtat har rådet vid några tillfällen läm­nat bidrag till kostnader för publicering av floror av mindre omfattning. Rådet har hittills inte haft att ta ställning tiU frågan om stöd till både utarbetande och framställning av ett så omfattande verk som en modern svensk kärlväxtflora.

Med erinran om alt utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skaU avslå yrkandet 10 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Naturveten­skapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reser­vationsanslag av 155 005 000 kr.

7   Riksdagen 1977/78. 14 saml. Nr 22

 

UbU 1977/78: 22                                                                    86

Utskottet hemställer

1.          att riksdagen beträffande uppdrag till naturvetenskapliga forsk­
ningsrådet avslår motionen 1977/78: 1196,

2.          att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78; 100 och
med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 10 till Natur­
vetenskapliga forskningsrådet m.m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 155 005 000 kr.

25. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 37—D 40 (s. 532—536)
och hemställer

1.  att riksdagen godkänner regeringens förslag till finansiering av det svenska bidraget till CERN första halvåret 1979,

2.  att riksdagen till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 38 690 000 kr.,

3.  att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 20 114 000 kr.,

4.  att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvalt­ningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslags­anslag av 6 302 000 kr.,

5.  att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 549 000 kr.

26. Kiruna geofysiska institut. Regeringen har under punkten D 41 (s.
536—537) föreslagit riksdagen att till Kirana geofysiska institut för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 5 062 000 kr.

Utskottet

Regeringen har föreslagit att riksdagen till Kiruna geofysiska institut skall anvisa ett reservationsanslag av 5 062 000 kr. för budgetåret 1978/79.

Sedermera har i skrivelse från utbildningsdepartementet hemställts alt utskottet vid sin behandling av förevarande anslag skall föreslå riksdagen att anvisa ytterligare 80 000 kr. Det ökade medelsbehovet avser kostnader för en personlig tjänst vid Uppsala jonosfärlaboratorium för en synska­dad tekniker som efter omskolning skall beredas ny sysselsättning vid laboratoriet.

Utskottet föreslår att anslaget tiU Kiruna geofysiska institut ökas med 80 000 kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen och hemstäUer

 

UbU 1977/78: 22                                                     87

att riksdagen till Kiruna geofysiska Institut för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 5 142 000 kr.

27. Institutet för social forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 42—D 45 (s. 538—542) och hem­ställer

l.att riksdagen till Institutet för social forskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 288 000 kr.,

2.  att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi för bud­getåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 716 000 kr.,

3.  att riksdagen till Framtidsstudier för budgetåret 1978/79 an­visar ett reservationsanslag av 3 672 000 kr.,

4.  att riksdagen till Bidrag till Internationella meteorologiska in­stitutet i Stockholm för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 600 000 kr.

28. Bidrag till  Vetenskapsakademien.  Regeringen  har  under  punkten D 46 (s. 542—544) föreslagit riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att godkänna det mellan statens förhand­lingsnämnd och Vetenskapsakademien träffade avtalet om inordnande av akademiens bibUotek i biblioteket vid universitetet i Stockholm,

2.   till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 715 000 kr.

Motionen

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen under reservationsanslaget till Bidrag till Vetenskapsakademien (yrkan­det 11).

Utskottet

Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen att god­känna ett mellan statens förhandlingsnämnd och Vetenskapsakademien träffat avtal om inordnande av akademiens bibliotek i biblioteket vid universitetet i Stockholm. Föredragande statsrådet anser det värdefullt att akademiens bibliotek, som på det naturvetenskapliga området är ett av de största i Norden, kan inordnas i universitetsbiblioteket och där fullt utnyttjas för utbildning och forskning. Kostnaderna för biblioteket har beräknats under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet tiUstyrker att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 11  i

 

UbU 1977/78: 22                                                      88

motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Bidrag till Vetenskapsakademien för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av 4 715 000 kr.

Utskottet hemställer

l.att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det mellan statens förhandlingsnärnnd och Vetenskapsakademien träffade avtalet om inordnande av akademiens bibliotek i bibhoteket vid universitetet i Stockholm, 2. att riksdagen med bif.aU tiU propositionen 1977/78:100 och med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 11 till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 4 715 000 kr.

29. Bidrag till Riksföreningen mot cancer. Bidrag till EISCAT Scientific Association. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 47—D 48 (s. 544—545) och hemställer

l.att riksdagen till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för

budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000

kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till EISCAT Scientific Association för

budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

30. Lånefonden för studentkårlokaler. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten IV: 6 (s. 658—660) och hemställer

1.        att riksdagen medger att under budgetåret 1978/79 lån får
beviljas från lånefonden för studentkårlokaler intill ett sam­
manlagt belopp av 20 000000 kr.,

2.        att riksdagen till Lånefonden för studentkårlokaler för budget­
året 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 9 maj 1978

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Bengt Wiklund (s), Lin­nea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Roland Sundgren (s), Helge Hagberg (s), Jörgen Ullen­hag (fp), Lennart Bengtsson (c), Gunnar Richardson (fp) och Margit Sandéhn (s).

 

UbU 1977/78: 22                                                                    89

Reservationer

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor)

1. beträffande fria utbildningsområdet av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge Hag­
berg och Margit Sandéhn (samtiiga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Liksom förra" och på s. 18. slutar "motionen 1977/78:737" bort ha följande lydelse:

Högskolemyndigheternas och statsmakternas planering och budgete­ring skall bygga på en strävan att så långt som möjligt tillgodose bl. a. in­dividernas efterfrågan på utbildning. Det fria området innebär dock alt de enskildas efterfrågan på utbildning inom ett visst område under alla förhållanden skall tillgodoses medan antagningen är begränsad inom övriga delar av högskolan. Oberoende av såväl efterfrågan på utbild­ning inom andra områden av högskoleutbildningen som vilka angelägna behov och reformönskemål som i övrigt finns inom högskolan skall re­surser för del fria området finnas. Utskottet finner en sådan absolut prioritering av ett visst ändamål inom högskoleutbildningen principiellt otillfredsställande. Enligt utskottets mening ökar i ett stramt ekono­miskt läge behovet av att förutsättningslöst väga olika ändamål inom högskolan mot varandra. I likhet med annan högskoleutbildning bör det fria området därför infogas i det planeringssystem som i övrigt gäl­ler för högskolan.

Mot bakgrund av nu anförda synpunkter anser utskottet att riksdagen bör ompröva 1977 års beslut i denna fråga. Enligt utskottets mening bör riksdagen besluta att hos regeringen hemställa att regeringen hösten 1978 återkommer till riksdagen med förslag till ett system för planering och resursfördelning inom högskolan som bygger på 1975 års riksdags­beslut och på de synpunkter som framförs i motionen 1977/78; 737. Regeringens förslag bör vara utformat så att det kan börja tillämpas i planeringen inför budgetåret 1979/80.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen beträffande avskaffande av fria utbildningsom­rådet med bifall till motionen 1977/78: 737 begär att rege­ringen hösten 1978 förelägger riksdagen förslag härom i enlig­het med vad som förordats av utskottet,

2. beträffande fakultetsanslag av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars
Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge Hagberg och
Margit Sandéhn (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar "Utskottet, som" och slutar "Tekniska fakulteterna" bort ha följande lydelse:

 

UbU 1977/78: 22                                                      90

Utskottet, som i det följande kommer att redovisa sina ställningsta­ganden tiU förslag i motionen 1977/78: 885 om förstärkning av forsk­ningsrådens anslag med drygt 22 milj. kr., anser yrkandena om ytter­ligare fakultetsmedel välmotiverade. Regeringens förslag om en för­stärkning av fakulteternas basresurser med 7,2 milj. kr. bedömer ut­skottet nämligen som otillräckligt. I likhet med motionärerna anser ut­skottet därför att ett ytterligare medelstUlskott om 5 milj. kr. bör an­visas, varav 2,5 milj. kr. till matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och 2,5 milj. kr. till tekniska fakulteterna. Utskottet förordar således att riksdagen bifaUer yrkandena 5 och 6 i motionen 1977/78: 885. Hemstäl­lan med anledning av dessa yrkanden gör utskottet i det följande under punkt 17. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna resp. punkt 18. Tekniska fakulteterna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. att riksdagen beträffande fakultetsanslag med bifall till mo­tionen 1977/78; 885 i denna del godkänner vad utskottet för­ordat,

3. beträffande massmedieforskningens organisation av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sund­
gren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar "Utskottet delar" och slutar "Samhällsvetenskapliga fakulteterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om hur massmedieforsk­ningen bör organiseras. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1977/78: 738 inte godkänna regeringens förslag ulan hemställa om nytt förslag i huvudsak enligt den modell MMFU föreslagit. Hemställan med anledning av yrkandet 1 i denna motion gör utskottet i det föl­jande under punkt 14. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. att riksdagen beträffande massmedieforskningens organisation med bifall till motionen 1977/78: 738 yrkandet 2 inte godkän­ner förslaget i propositionen 1977/78; 100 utan hemställer om nytt förslag i enlighet med vad utskottet fijrordat,

4. beträffande temaorienterad forskningsorganisation i Linköping av
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén,
Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtiiga s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar "Utskottet anser" och slutar "juli 1980" bort ha följande lydelse:

 

UbU 1977/78: 22                                                      91

Utskottet anser det dessutom, av bl. a. planeringsskäl, angeläget att riksdagen redan nu fattar principbeslut om fortsatt uppbyggnad av den temaorienterade forskningsorganisationen i Linköping. Utskottet till­styrker därför motionen 1977/78: 885 yrkandet 3 i vad det avser start av två teman den 1 juli 1980.

dels alt utskottets hemställan under 38 b) bort ha följande lydelse;

b) i fråga om principbeslut avseende den 1 juli 1980 bifaller mo­tionen 1977/78; 885 yrkandet 3 i denna del,

5. beträffande medel till forskningsråden och forskningsrådsnämnden
samt Vetenskapsakademien av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gus­
tafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge Hagberg och
Margit Sandéhn (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar "Utskot­tet kan" och slutar "till Vetenskapsakademien" bort ha följande ly­delse:

Utskottet, som instämmer i vad motionärerna anfört om behovet av ökade forskningsresurser tiU högskolan och till den rådsfinansierade forskningen, förordar att riksdagen bifaller förslagen i motionen 1977/ 78: 885 beträffande forskningsråden och FRN. Utskottet kommer i det följande under respektive anslagsrubrik (punkterna 21—24) att hemställa om bifall till yrkandena 7—10 i motionen 1977/78: 885.

Även den ökade forskningsresurs som i samma motion föreslås ge­nom ytterligare medelsanvisning till Vetenskapsakademien bör bifal­las av riksdagen. Hemställan med anledning av yrkandet 11 i motionen 1977/78: 885 gör utskottet i det följande under punkt 28. Bidrag till Vetenskapsakademien.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande medel till forskningsråden och forskningsrådsnämnden samt Vetenskapsakademien med bi­fall tUl motionen 1977/78: 885 i denna del godkänner vad ut­skottet förordat,

6. vid punkten 10 (Lokala och individuella linjer och enstaka kurser)
av Lars Gustafsson (s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar "Alla de" och slutar "motionen 1977/78: 1147" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad som anförts dels i propositionen 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m., dels i årets bud­getproposition (bil. 12), dels ock i motionen 1977/78: 1147 anser ut­skottet det styrkt att — till följd av de åtta konstnärliga skolornas in­lemmande i högskoleorganisationen — Stockholmsregionens ökade me-

 

UbU 1977/78: 22                                                      92

delsbehov inte blivit rimligt tillgodosett genom regeringens förslag om hur medlen skall fördelas mellan högskoleregionerna. Utskottet till­styrker därför förslaget i motionen 1977/78: 1147 att 700 000 kr. skall överföras från anslagsposten Till regeringens disposition till anslagspos­ten Stockholms högskoleregion.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3.        att riksdagen beträffande dispositionen av anslaget med an­
ledning av propositionen 1977/78: 100 och med bifall till mo­
tionen 1977/78: 1147 beslutar i enlighet med vad utskottet
förordat,

7. vid punkten 14 (Samhällsvetenskapliga fakulteterna) av Stig Ale­myr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtiiga s) som — vid bifall till reservationen 3 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar "Med erinran" och på s. 68 slutar "av 95 830 000 kr." bort ha följande lydelse:

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa gemensamma frågor föreslagit beträffande massmedieforsk­ningens organisation tillstyrker utskottet motionen 1977/78: 738 yrkan­det 1 i vad gäller minskning av förevarande anslag med 500 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4.        att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning
av propositionen 1977/78: 100 och med bifall till motionen
1977/78:738 yrkandet 1 till Samhällsvetenskapliga fakulte­
terna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 95 330 000 kr.

8. vid punkten 17 (Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-WaUén, Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtiiga s) som — vid bifall till reservationen 2 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar "Med erinran" och slutar "av 185 232 000 kr." bort ha följande lydelse;

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa gemensanmia frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 5 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Matema­tisk-naturvetenskapliga fakulteterna för nästa budgetår anvisar ett re­servationsanslag av 187 732 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100

 

UbU 1977/78: 22                                                                    93

och med bifall till motionen 1977/78: 885 yrkandet 5 till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av  187 732 000 kr.

9. vid punkten 18 (Tekniska fakultetema) av Stig Alemyr, Bengt Wik­
lund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge
Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som — vid bifall till reserva­
tionen 2 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar "Med erinran" och slutar "av 193 735 000 kr." bort ha följande lydelse:

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 6 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Tekniska fakulteterna för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av 196 235 000 kr.

dels alt utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse;

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 och med bifall till motionen 1977/78; 885 yrkandet 6 till Tek­niska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reserva­tionsanslag av 196 235 000 kr. varav 3 052 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

10. vid punkten 21 (Forskningsrådsnämnden) av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Hel­
ge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som — vid bifall till reser­
vationen 5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar "Med erinran" och slutar "av 14 912 000 kr." bort ha följande lydelse:

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 7 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Forsknings­rådsnämnden för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av 16 412 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 och med bifall till motionen 1977/78: 885 yrkandet 7 till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 16 412 000 kr.

11. vid punkten 22 (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå­
det) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-
Wallén, Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samt­
liga s) som — vid bifall till reservationen 5 — anser

 

UbU 1977/78: 22                                                                    94

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar "Med erinran" och på s. 81 slutar "av 42 615 000 kr." bort ha följande lydelse;

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 8 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Humanistisk­samhällsvetenskapliga forskningsrådet för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av 46 015 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 och med bifaU tUl motionen 1977/78: 885 yrkandet 8 till Humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisar ett rese;fvationsanslag av 46 015 000 kr.

12. vid punkten 23 (Medicinska forskningsrådet) av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Hel­
ge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som — vid bifaU tiU reser­
vationen 5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 84 som börjar "Profes­suren i" och slutar "av 86 750 000 kr." bort ha följande lydelse:

Professuren i psykosocial miljömedicin medför ett ökat medelsbehov under förevarande anslag med 20 000 kr. Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 9 i motionen 1977/78: 885 föreslår ut­skottet att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 samt med bifaU till nämnda yrkande och motionen 1977/78: 1174 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1977/78: 1538 såvitt gäller medelsanvis­ningen under förevarande anslag iivensom med avslag på motionen 1977/ 78: 883 yrkandet 1 tiU Medicinska forskningsrådet för nästa budgetår an­visar ett reservationsanslag av 92 650 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse;

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 samt med bifaU tUl motionen 1977/78: 885 yrkandet 9 och mo­tionen 1977/78: 1174 yrkandet 2 och med anledning av mo­tionen 1977/78; 1538 såvitt gäUer medelsanvisningen under förevarande anslag ävensom med avslag på motionen 1977/78: 883 yrkandet 1 till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 92 650 000 kr.

13. vid punkten 24 (Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.) av Stig
Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland
Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som —
vid bifall till reservationen 5 — anser

 

UbU 1977/78: 22                                                                    95

dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar "Med erinran" och slutar "av 155 005 000 kr." bort ha följande lydelse:

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 10 i motionen 1977/78; 885 föreslår utskottet att riksdagen till Naturveten­skapliga forskningsrådet m. m. för nästa budgetår anvisar ett reserva­tionsanslag av 167 805 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 och med bifall tUl motionen 1977/78: 885 yrkandet 10 till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 167 805 000 kr,

14. vid punkten 28 (Bidrag till Vetenskapsakademien) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sund­gren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtiiga s) som — vid bifall till reservationen 5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s, 87 börjar "Med erinran" och på s. 88 slutar "av 4 715 000 kr." bort ha följande lydelse:

Med erinran om alt utskottet i del föregående under punkt 1. Vissa gemensamma frågor förordat alt riksdagen skall bifalla yrkandet 11 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Bidrag till Vetenskapsakademien för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av 4 915 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse;

2, att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 och med bifall till motionen 1977/78:885 yrkandet 11 till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 an­visar ett reservationsanslag av 4 915 000 kr.

Särskilt yttrande

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) beträffande behörighet och urval av Ove Nordstrandh (m) och Per-Olof Strindberg (m):

De nya regler som gäller för behörighet och urval till grundläggande högskoleutbildning har redan visat sig medföra betydande olägenheter. Bl. a. har den s. k. tjugoprocentsregeln för kvotgrupperna I och II inne­burit att elever med enbart betygsmeriler missgynnats. Det har för dem inte varit tiUräckligt ens med medelbetyget 5. Dessa elever har inte kun­nat tänka sig att de genom tilläggsmeritering — exempelvis arbetslivs­erfarenhet eller föreningsarbete — skulle behöva ytterligare kvalificera sig för antagning.

 

UbU 1977/78: 22                                                      96

För direktsökande med toppbetyg efter tre års studier i gymnasie­skolan måste del te sig orimligt att eventuellt genom förlorad lottdrag­ning bli utslagna i konkurrensen om en plats i högskolan. Ett sådant antagningssystem kan inte vara studiemotiverande utan bör snarast änd­ras så att det bättre tillgodoser välmeriterade direktsökande.

Det är tillfredsställande att utbildningsministern nu uttalat att för­eningsarbete som merit vid antagning till högskolan kommer att av­skaffas om tUlgodoräkningen av föreningsmeriter visar sig missgynna kvinnliga sökande även vid antagningen våren 1978. Vi utgår från alt pågående utvärderingsarbete skall resultera i positiva förändringar så att även de av oss påpekade missförhållandena för direklsökande rättas till.

 

UbU 1977/78: 22                                                                 97

Bilaga

Utredning om skyddslagstiftning  rörande  forskning om  hybrid-DNA (deoxyribonukleinsyra)

Dir. 1978: 20

Beslut vid regeringssammanträde 1978-02-16

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

Under senare år har inom molekylärbiologin utvecklats tekniker som gör det möjligt att biokemiskt förena gener från helt ohka organismer. Härigenom skapas en hybrid-DNA med nya kombinationer av gener, som kan införas i levande celler och där förökas.

Forskningen med hybrid-DNA kan väntas leda till en ökad insikt om orsaken tUl vissa sjukdomar hos människor, djur och växter. Den teknologi som kan komma att utvecklas som en följd av forskningen kan få mycket stor praktisk betydelse inom medicin, växtförädling och områden av tiUämpad mikrobiologi. Forskningen med hybrid-DNA kan emellertid också innebära risker för människan och miljön. En sådan potentiell risk är att organismer av nytt slag sprids utanför la­boratorierna och ger upphov till sjukdomar eller förorsakar ekologiska rubbningar.

En omfattande debatt, initierad av forskarna själva, har uppstått kring forskningen med hybrid-DNA. Denna debatt har berört såväl de potentiella risker som är förenade med själva forskningsarbetet som de etiska och humanitära konsekvenser som kan följa av forsk­ningens resultat och dess tillämpningar. Debatten har främst förts i USA och Storbritannien. Den har i dessa länder bl. a. lett fram till att skyddsåtgärder har vidtagits mot potentiella risker för laboratoriean-ställda och aUmänhel vid experimentell forskning med hybrid-DNA. I den amerikanska kongressen har framförts förslag till en lagstiftning och i Storbritannien kommer den gällande arbetarskyddslagen att för­ses med tillämpningsföreskrifter i syfte att kontrollera forskningen. Även i Frankrike, förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna pågår arbete med att åstadkomma samhällskontroll över forskningen med hybrid-DNA. Frågan har även varit föremål för omfattande dis­kussioner i europeiska organisationer såsom Europeiska Gemenskapen (EG) och European Science Foundation (ESF). ESF har inrättat en särskild kommitté för hybrid-DNA-forskning.

I Sverige finns en av forskningsråden inrättad kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA. Kommittén, i vilken ingår både forskare och lekmän, har till huvuduppgift att främja svensk forskning om hybrid-DNA och samtidigt övervaka alt forskningsarbetet bedrivs under riskfria förhållanden. De riktlinjer för riskbedömning som har utarbetats av nationella och internationella organ inom området skall vara vägledande för kommitténs verksamhet. Forskningsråden har be­stämt att inte stödja något forskningsprojekt med hybrid-DNA utan att kommittén har uttalat sig om säkerhetsåtgärderna i varje enskilt fall. Kommittén har även ansett det nödvändigt att den industriella forsk­ningen med hybrid-DNA underställs kommitténs bedömning. Beträf­fande det sist nämnda området är emellertid  kommitténs  kontroll-

 

UbU 1977/78: 22                                                      98

möjligheter helt beroende av frivillig medverkan av forskarna och be­rörda företag.

Som tidigare har nämnts, utreds i flera stora industriländer alltjämt möjligheterna att kontrollera de potentiella riskerna med forskningen med hybrid-DNA. Några motsvarande åtgärder har hittills inte vid­tagits i Sverige. Den senaste tidens utveckling har emeUertid givit ökad aktualitet åt frågan hur forskningen med hybrid-DNA i Sverige kan och bör kontrolleras.

Ett önskemål, som har framförts av forskningsrådens kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA, är att få undersökt om man med nuvarande lagstiftning kan åstadkomma offentlig kontroll av experiment med hybrid-DNA eller om delta fordrar en komplettering av denna. De regler som bör finnas för att tiUgodose rimliga krav på övervakning och kontroll har varit föremål för diskussion bl. a. i ESF:s kommitté för hybrid-DNA-forskning.

Enligt denna kommitté bör en reglering syfta till att forskning med hybrid-DNA inte skall kunna bedrivas utan att ha blivit föremål för granskning och godkännande och att experimenten fortlöpande grans­kas och övervakas.

Jag anser att det är angeläget att också i Sverige utreda säkerhets­frågorna kring forskningen rörande hybrid-DNA. Arbetet bör i en första etapp utföras av en särskilt tillkaUad utredare. Utgångspunkten för arbetet bör vara att ett tillfredsställande skydd skall finnas mot hygieniska och ekologiska risker som kan uppslå i samband med forsk­ning rörande hybrid-DNA. Utredaren bör mot denna bakgrund pröva om nuvarande lagstiftning om främst miljö- och hälsoskydd utgör en tillräcklig grund för att åstadkomma en från säkerhetssynpunkt till­fredsställande kontroll av forskningen med hybrid-DNA eller om sär-skUda lagbestämmelser krävs. Nöndvändiga beståndsdelar i ett regel­system för en sådan kontroll torde vara bestämmelser om

1    skyldighet för den som avser att forska med hybrid-DNÄ att göra anmälan om detta till ett kontrollorgan,

2    krav på tillstånd för att få sätta igång forskningsprojekt och att använda laboratorier när forskningen avser försök med hybrid-DNA,

3    skyldighet för den som bedriver forskning med hybrid-DNA att registrera och för kontrollorganet hålla tillgängliga alla de uppgifter om experimenten som kan vara av betydelse för att bedöma säker­hetsfrågor,

4    skyldighet att underrätta kommunens hälsovårdsnämnd eller an­nat berört organ om verksamheten,

5    fortlöpande övervakning och kontroll av forskning med hybrid-DNA.

Enligt min mening skall sådana bestämmelser bygga på att alla frågor om tillstånd och kontroll skall bedömas enbart från säkerhetssynpunkt. Någon prövning av ett forskningsprojekt eller experiment från andra synpunkter skall för kontrollorganets del inte komma i fråga. Syftet med kontrollen bör således endast vara att forskningen skall bedrivas under förhållanden som är riskfria för allmänheten och de anställda vid laboratorierna.

Utredaren bör lämna förslag om de kompletteringar av gällande lag som kan behövas samt i övrigt ange erforderliga föreskrifter. Utreda­ren bör lämna förslag om hur och av vilken myndighet den angivna kontroUen skall utövas. I detta sammanhang bör också prövas vilken

 

UbU 1977/78: 22                                                      99

roll forskningsrådens kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA bör ha.

Utredaren bör om möjligt vid utarbetandet av sina förslag beakta och göra jämförelser med de åtgärder som redan har vidtagits i andra länder, framför allt i USA och Storbritannien.

Det material som utredaren får fram genom granskning av ■ bl. a. den svenska arbetarskydds- och miljöskyddslagstiftningen samt jämfö­relsen med lagstiftningen i andra länder bör kunna utgöra ett gott un­derlag för att bedöma behovet av att utreda de humanitära och etiska villkor som bör gälla forskning rörande hybrid-DNA.

Utredaren bör hålla kontakt med kommittén för frågor om forsk­ning med hybrid-DNA samt berörda myndigheter, forskningsinstitu­tioner och personalorganisationer. Vidare bör utredaren i vanlig ord­ning erhålla experthjälp.

Utredningsuppdraget bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör avlämnas i sådan tid att eventuella lagförslag kan föreläggas riksdagen vid 1978/ 79 års riksmöte.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege­ringen bemyndigar che;fen för utbildningsdepartementet

alt tillkalla en säriskild utredare med uppdrag att utreda om i vad män nuvarande lagstiftning är en tillräcklig grund för att kontrollera forskning med hybrid-DNA,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

att ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946: 394) om ej annat föreskrives,

att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

NORSTEDTS TRYCKEItl   STOCKHOLM 1978 780054