Utbildningsutskottets betänkande

UbU 1977/78: 22

1977/78: 22

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag
till högskola och forskning jämte motioner samt propositionen 1977/
78:82 om stöd till de fria samfundens teologiska seminarier

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen i propositionen
1977/78: 100 bilaga 12 under avsnittet Högskola och forskning samt under
avsnittet Statens utlåningsfonder, punkten IV: 6, förelagt riksdagen
efter föredragning av statsrådet Wikström (Vissa gemensamma frågor
samt punkterna D 1—D 7, D 9—D 48 och IV: 6) och statsrådet Mogård
(punkten D 8).

I betänkandet behandlas yrkanden i motionerna 1977/78: 264, 297,
337, 376, 377, 378, 398, 449, 450, 454, 567, 568, 569, 570, 573, 737,
738, 742, 744, 747, 750, 752, 753, 754, 755, 756, 758, 878, 881, 883, 885,
891, 902, 917, 1141, 1142, 1143, 1146, 1147, 1154, 1157, 1160, 1161,
1162, 1163, 1165, 1173, 1174, 1175, 1176, 1179, 1183, 1184, 1185, 1186,
1189, 1190, 1191, 1192, 1196, 1197, 1198, 1397, 1408, 1537, 1538, 1541,
1543, 1546, 1548, 1549, 1552, 1555, 1556, 1565, 1566, 1697, 1698 och
1721.

Vidare behandlas i betänkandet (se punkt 9) förslag som regeringen
efter föredragning av statsrådet Wikström förelagt riksdagen i propositionen
1977/78: 82 om stöd till de fria samfundens teologiska seminarier.

Vissa gemensamma frågor

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 334—400) behandlat högskole- och forskningsfrågor
av allmän karaktär samt föreslagit riksdagen

dels att

1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i högskolelagen (1977: 218),

2. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1977:219) om obligatoriska studerandesammanslutningar,

3. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag
med bemyndigande att upphäva föreskrifter om skyldighet att tillhöra
särskild studerandesammanslutning,

dels att

4. besluta att i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1978 skall finnas de
åtta högskoleenheter för konstnärlig utbildning som angivits i propositionen,

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 22

UbU 1977/78: 22

5. bemyndiga regeringen att vidtaga de åtgärder som fordras för
konstfackskolans inordnande i högskoleorganisationen i Stockholm,

6. bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslagen
för högskolan m. m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,

7. godkänna vad som förordats i propositionen om skydd för frivilliga
försökspersoner,

8. i övrigt godkänna de riktlinjer för utbildning och forskning som
angivits i propositionen.

Motionerna

1977/78: 378 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. uttalar sig för att de målsättningar som anges i motionen skall
utgöra grundvalen för den högre utbildningens utformning och inriktning
(yrkandet 1),

2. uttalar sig för att de s. k. studielämplighetsproven bör avskaffas
(yrkandet 4),

hos regeringen hemställer om förslag

3. varigenom betygen avskaffas som urvalsinstrument för tillträde
till högskolestudier och ersätts av arbetslivserfarenhet och köprincipen
(yrkandet 3 b),

4. för att förbättra invandrarnas möjligheter till högskolestudier bl. a.
genom att införa kurser på de stora invandrarspråken (yrkandet 3 c),

5. om avskaffande av betygen inom högskolan (yrkandet 3 d),

6. innebärande att alla styrelser inom högskolan — under regionstyrelsenivå
— skall utses av dem som är verksamma inom högskolan
i en gemensam valkorporation enligt principen en människa — en röst
(yrkandet 3 e),

7. om upphävandet av lagen om elektorsförsamlingar och att dessa
ersätts med allmänna direkta val i en valkorporation till linjenämnder
(yrkandet 3 f),

8. om avskaffande av kårobligatoriet i enlighet med vad som anförs
i motionen (yrkandet 3 g),

1977/78: 398 av Eva Winther (fp) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1977/78:
397 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en
linje för design och formgivning inrättas vid högskolan i Luleå,

1977/78: 569 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att användningen av de medel som anvisas för försöksverksamheten
med näringslivskontakt för forskare får prövas inom
ramen för försöksverksamheten,

2. hos regeringen hemställer att man i direktiven för försöksverksamheten
även berör frågan om dess anknytning till högskoleutbildningen,

UbU 1977/78:22

3. hos regeringen begär att ledningen av försöksverksamheten anförtros
lärartjänstutredningen,

1977/78: 573 av Margaretha af Ugglas (m) och Rune Rydén (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar uttala

1. att den som söker i kvotgrupperna I och II på enbart betygsmeriter
och som erhållit högsta betyg i alla ämnen beviljas inträde trots
20 %-regeln,

2. att platserna i kvotgrupp IV fördelas proportionellt i förhållande
till antalet sökande med enbart 25: 4-meriter och övriga sökande i kvotgruppen,

3. att försöksverksamhet påbörjas med obligatoriska intagningsprov
på någon eller några utbildningslinjer,

1977/78: 737 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
hemställa hos regeringen om ett förslag till riksdagen hösten 1978 om
ett system för planering och resursfördelning i enlighet med 1975 års
riksdagsbeslut, som kan tillämpas fr. o. m. budgetåret 1979/80,

1977/78: 738 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar avslå regeringens förslag att under anslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna anvisa 500 000 kr. för massmedieforskning
samt besluta att till anslaget för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 95 330 000 kr.,

2. beslutar att hos regeringen hemställa om ett förslag till 1978/79 års
riksmöte om en massmedieforskningsorganisation i huvudsak enligt den
modell som massmedieforskningsutredningen har föreslagit,

1977/78: 747 av John Johnsson (s) och Margit Sandéhn (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet med medverkan
från Tekniska högskolan i Lund till de mindre och medelstora
företagen igångsätts i enlighet med vad som i motionen anförts,

1977/78: 750 av Karl-Eric Norrby (c) och Anna Eliasson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att ersättningsreglerna enligt
UHÄ-FS 1977: 151 §§ 2 och 5 ses över med syftet att ge företrädare
för de studerande samma ersättningsmöjligheter som övriga ledamöter,

1977/78: 753 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att upphäva bestämmelsen om anmälningsskyldighet för högskolestudier
inom det fria området,

1977/78: 754 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen uttalar
att behörighetsvillkoren för tillträde till talpedagogutbildning vidgas
på sätt som angetts i motionen,

1977/78: 756 av Margaretha af Ugglas (m) och Per Unckel (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar

UbU 1977/78: 22

1. uttala att bestämmelserna om föreningsmeriter vid urval och antagning
till högskolan avskaffas,

2. — därest yrkandet ovan inte skulle bifallas — uttala att poänggivningen
för föreningsmeriter minskas,

3. att hos regeringen anhålla att utförliga tillämpningsföreskrifter utfärdas
avseende sökandes rätt att tillgodoräkna sig föreningsmeriter vid
ansökan till högskoleutbildning,

1977/78: 758 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen beslutar uttala att förkunskapskraven för antagning till förskollärar-
och fritidspedagogutbildningen bör ses över i enlighet med
vad som anförs i motionen (yrkandet 6),

1977/78: 878 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen i enlighet med vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade
motionen 1977/78: 877 uttalar att åtgärder bör vidtas för att möjliggöra
studier på högskolenivå, främst på de största invandrarspråken
(yrkandet 2),

1977/78: 881 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala

1. att uppföljningen av den s. k. högskolereformen anförtros åt ett
fristående organ, innefattande även företrädare för internationell vetenskaplig
forskning och att det föreslagna anslaget under D 2. ställs till
ett sådant organs förfogande,

2. att inga statliga medel anslås för arvodering av företrädare för
politiska partier eller fackliga organisationer i högskolans styrelseorgan
utan att därför beräknade medel i stället tillförs den egentliga verksamheten
i högskolan i form av nya professurer, ökade basresurser m. m.,

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1.

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att de fackliga organisationerna bör vara representerade i den särskilda
kommittén och den regionala arbetsgruppen som skall leda försöksverksamheten
med näringslivskontakt för forskare (yrkandet 1),

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att en viss del av medlen för försöksverksamheten med näringslivskontakt
för forskare tillförs de fackliga organisationerna för information
och utredning av forskningsprojekt (yrkandet 2),

3. beträffande temaorienterad forskning vid universitetet i Linköping
beslutar att de två teman som föreslagits av universitets- och
högskoleämbetet får starta den 1 juli 1979 samt de övriga året därefter
(yrkandet 3),

4. beslutar att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan för budgetåret
1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 500 000

UbU 1977/78: 22

kr. förhöjt reservationsanslag av 12 537 000 kr., varvid anslagsposten

2. Planering och förberedelser inför temaorienterad forskningsorganisation
i Linköping skall utgå med 1 500 000 kr. (yrkandet 4),

5. beslutar att till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för
budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
2 500000 kr. förhöjt reservationsanslag av 187 732 000 kr. i enlighet
med vad som anförts i motionen (yrkandet 5),

6. beslutar att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1978/79
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 196 235 000 kr. i enlighet med vad som anförts
i motionen (yrkandet 6),

7. beslutar att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 1 500 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 16 412 000 kr. (yrkandet 7),

8. beslutar att till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 3 400 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 46 015 000 kr. (yrkandet
8),

9. beslutar att till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1978/79
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 5 900 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 92 630 000 kr. (yrkandet 9),

10. beslutar att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
12 800 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 167 805 000 kr. (yrkandet
10),

11. beslutar att till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret
1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 200 000
kr. förhöjt reservationsanslag av 4 915 000 kr. (yrkandet 11),

12. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om åtgärder för att förbättra rekryteringen till grundläggande
utbildning och forskarutbildning i högskolan (yrkandet 15),

1977/78: 917 av Björn Molin (fp) och Sven Andersson i Örebro (fp)
vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om inrättande av ett forskningsdepartement,

1977/78: 1146 av Karin Andersson (c) och Ella Johnsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder, i syfte
att göra det möjligt för döva att utan hinder av gällande inträdeskrav
genomgå lärarutbildning för att bli lärare för döva, i första hand inom
specialskolan,

1977/78: 1176 av Lisa Mattson m. fl. (s, c, m, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna att vid tillsättande av tjänst inom
humanistisk/samhällsvetenskaplig fakultet skall hänsyn tas bl. a. till

UbU 1977/78: 22

dokumenterad erfarenhet av forskning beträffande jämställdhetsfrågor
samt kvinnans roll i samhällsutvecklingen,

1977/78: 1186 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m, s, c, fp, vpk) vari
yrkas att riksdagen

1. beslutar uttala att temaforskningen vid universitetet i Linköping
får starta med två teman den 1 juli 1979,

2. uttalar att tjänsterna som professorer får inrättas som fasta
tjänster,

1977/78: 1189 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om att utländska studerande vid antagning till
sektorn för utbildning för tekniska yrken ges möjlighet att genomgå
diagnostiska prov,

1977/78: 1190 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om utarbetandet av mer detaljerade bestämmelser
om de typer av föreningar i vilka styrelsefunktion skall berättiga
till poäng enligt de nya behörighetsreglerna för högskoleutbildning,

1977/78: 1197 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala sig för en ny, demokratiskt inriktad forskningspolitik,
där följande riktlinjer bildar utgångspunkter, nämligen

a) att varje vetenskaplig institution inom den offentliga sektorn genomför
demokratiska beslutsformer så att alla arbetande forskare beslutar
kollektivt om forskningsprogrammen enligt principen en person en
röst och att vid varje vetenskaplig institution de lokala fackliga organisationerna
skall ha rätt att utse en representant,

b) att den nationella forskningspolitiken bereds och övervakas av
ett centralt kollegium, bestående till hälften av valda representanter för
de verksamma forskarna, till hälften av representanter utsedda av
fackförbundens representantskap och att detta kollegium ersätter nuvarande
organ på forskningsområdet,

c) att riksdagen årligen anordnar en särskild forskningspolitisk debatt,
där långsiktiga och övergripande målsättningar för forskningspolitiken
diskuteras och där beslut fattas om en nationell forskningsbudget,

d) att teknologisk forskning läggs upp i enlighet med ett långsiktigt
industripolitiskt program, som blir föremål för riksdagens behandling,

e) att privat uppdragsforskning till förmån för kommersiella intressen
förklaras oförenlig med offentlig forskaranställning, när den utgör
annat än en mindre del av forskarens totala arbetsinsats under ett år,

1977/78: 1408 av Georg Danell (m) och Lars Schött (m) vari yrkas att
riksdagen i enlighet med vad som sägs i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1977/78:1407 hos regeringen anhåller om utred -

UbU 1977/78: 22

ning i syfte att öka utbudet av praktisk och teoretisk utbildning på Gotland,

1977/78: 1537 av Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående möjligheter
för lärare inom landstingskommunal högskola att med Ilavdrag
delta i forskningsarbete,

1977/78: 1543 av Birgitta Dahl m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av frågan om kommunernas roll med
avseende på kontroll av sådan forskningsverksamhet som kan medföra
hälso- och miljörisker,

1977/78: 1548 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar överlämna motionen till regeringen för beaktande vid utformningen
av försöksverksamheten med näringslivskontakt för forskare,

1977/78: 1552 av Bengt Kindbom (c) och Björn Eliasson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att en parlamentarisk
utredning med uppgift att belysa de sociala, etiska och humanitära
effekterna av hybrid-DNA-forskningen tillsätts,

1977/78: 1565 av Per Unckel (m) vari yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en allsidig utvärdering av
högskolereformen och om åtgärder för att säkerställa kvaliteten i den
högre utbildningen,

1977/78: 1697 av Maj Pehrsson m. fl (c) vari yrkas att riksdagen i enlighet
med vad som sägs i den till socialutskottet remitterade motionen
1977/78: 1696 hos regeringen begär att forskningen om de reumatiska
sjukdomarna prioriteras vid fördelningen av forskningsresurser.

Utskottet

Högskolereformen

Riksdagen beslöt våren 1975 att högskoleutbildningen skulle reformeras.
Beslutet fattades på grundval av förslag som den dåvarande
regeringen lagt fram i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen
(UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). I propositionen förutsattes
att reformen skulle börja genomföras den 1 juli 1977. De
grundläggande bestämmelserna om högskolan skulle stadfästas i lag på
samma sätt som långt tidigare skett i fråga om skolväsendet genom
1962 års skollag.

Förslag till högskolelag och till övriga för reformens genomförande
den 1 juli 1977 återstående beslut presenterades riksdagen i propositionen
1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m.
(UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). I lagen behandlas högskolans

UbU 1977/78: 22

uppgifter och ges allmänna föreskrifter för verksamheten. Dessutom
tar lagen upp huvuddragen av högskolans organisation.

I den till innevarande riksmöte avlämnade budgetpropositionen påpekar
föredragande statsrådet att högskolereformen inte får betraktas
som en åtgärd vidtagen vid en given tidpunkt. Den skall tvärtom, fortsätter
statsrådet, ses som inkörsporten till ett fortlöpande arbete med
att förbättra utbildningens kvalitet och förnya dess innehåll, att finna
nya vägar till breddad rekrytering av studerande och att vidga samverkan
med samhällslivet i övrigt.

Regeringens budgetförslag innebär att totalt närmare 3,8 miljarder
kronor ställs till förfogande för högskoleutbildning och forskning inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Därav beräknas 1,8 miljarder
kronor för grundläggande högskoleutbildning, 945 milj. kr. för
högskolans forskning och forskarutbildning samt 299 milj. kr. till forskningsrådsnämnden
och forskningsråden.

Riksdagen beslöt förra året att de konstnärliga högskoleutbildningarna
i Lund/Malmö och i Göteborg fr. o. m. innevarande budgetår
skulle inordnas i universiteten på respektive ort. I fråga om de konstnärliga
utbildningarna i Stockholm uppsköts ställningstagandet, då
frågan om organisationen där behövde ytterligare prövas. Universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ), som har haft i uppdrag att i samråd med
berörda skolor och myndigheter överväga organisationen, har gjort
den bedömningen att förutsättningen för att bilda en för de konstnärliga
utbildningarna i Stockholm gemensam högskoleenhet för närvarande
saknas. Föredragande statsrådet anser, liksom UHÄ, att det är
viktigt att den organisatoriska lösning som nu väljs har stöd från de
berörda skolorna själva. Statsrådet vill därför inte gå emot UHÄ:s
förslag och förordar att i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1978 skall
finnas, förutom de fyra redan befintliga statliga högskoleenheterna,
följande åtta enheter: dramatiska institutet, grafiska institutet och
institutet för högre reklam- och kommunikationsutbildning, konstfackskolan,
konsthögskolan, musikhögskolan, statens dansskola, statens musikdramatiska
skola och statens scenskola.

Utskottet vill först slå fast att det organisationsalternativ som nu
föreslås, och för vilket enligt utskottets mening inte några helt övertygande
sakliga skäl kan anföras, inte stämmer överens med de tankar
som varit vägledande för reformeringen av högskolan. Utskottet anser
det inte heller tillfredsställande att organisationen blir så helt olika i
Lund/Malmö och Göteborg, å ena sidan, och Stockholm, å andra sidan.
Emellertid har utskottet stannat för att tillstyrka att riksdagen
nu fattar beslut i enlighet med vad regeringen förordat. Utskottet vill
betona vikten av att informationen om utbildningarna i Lund/Malmö,
Göteborg och Stockholm utformas så att det otvetydigt framgår att det
är fråga om helt jämställda och likvärdiga utbildningar. Även när det

UbU 1977/78: 22

är fråga om medelsanvisningar för utbildning, forskningsanknytning, lokaler
m. m. måste den lika behandlingen uppställas som ovillkorligt krav.
Utskottet vill här erinra om att föredragande statsrådet förutsätter att de
konstnärliga högskoleenheterna i Stockholm själva söker former för att
bl. a. samordna de administrativa funktionerna i syfte att frigöra resurser
för pedagogisk och konstnärlig utveckling.

Såsom framhålls i budgetpropositionen är det angeläget att situationen
för de konstnärliga utbildningarna följs under de närmaste åren. Erfarenheter
som görs måste tas till vara i det fortlöpande arbetet som
syftar till att höja utbildningarnas kvalitet och förnya dess innehåll.
Utskottet vill inte utesluta att riksdagen inom överskådlig tid kan få anledning
att ånyo behandla frågan om organisationen av den konstnärliga
högskoleutbildningen i Stockholm.

Som en konsekvens av förslaget om åtta konstnärliga högskoleenheter
i Stockholm har regeringen föreslagit ändring i högskolelagen m. m.
Utskottet tillstyrker även dessa förslag.

Vid behandlingen förra året av högskolepropositionen förutsattes att
den högre sjöpersonalutbildningen skulle ingå i högskolan från och
med den 1 juli 1978. På grund av att visst utredningsarbete inte hunnit
avslutas i tid måste ändringen ske vid en senare tidpunkt. För utbildningen
i fråga måste därför även för tid efter den 30 juni 1978
finnas regler som avviker från föreskrifterna i högskolelagen. Utskottet
tillstyrker den som följd härav föreslagna ändringen av övergångsbestämmelserna
till högskolelagen.

Av de i 1975 års riksdagsbeslut om högskolereformen utpekade utbyggnadsorterna
saknar ännu två, nämligen Halmstad och Skövde, en
permanent statlig högskoleorganisation. Föredragande statsrådet anser
på anförda skäl att en interimistisk styrelse bör inrättas för högskoleutbildningen
på var och en av orterna den 1 juli 1978. Utskottet finner
inte någon anledning till erinran mot detta förslag.

I motionen 1977/78: 378 (yrkandet 1) framför vänsterpartiet kommunisterna
uppfattningen att högskolereformen inte kommit att innebära
en förändring som är till gagn för arbetarklassen. Motionärerna
yrkar att riksdagen skall uttala sig för att i motionen angivna målsättningar
skall utgöra grundvalen för den högre utbildningens utformning
och inriktning. Utskottet är ense med motionärerna om att de studerande
bör tillförsäkras en fullvärdig utbildning och att denna bör ge
yrkesförberedande fackkunskaper. Utskottet, som noterar att motionen
tar upp även andra frågor varom rådde stor enighet vid högskolereformens
genomförande, kan inte anse det erforderligt att riksdagen gör något
särskilt uttalande i fråga om de mål varom råder allmän enighet. Då
utskottet i övrigt inte kan ansluta sig till vad som i nu ifrågavarande

UbU 1977/78: 22

avseende uttalas i motionen, föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet
1 i motionen 1977/78: 378.

I propositionen 1976/77: 59 behandlades frågan om obligatoriskt medlemskap
i studerandesammanslutningar. Riksdagen var ense med föredragande
statsrådet om att obligatoriet bör avskaffas. Obligatorieberedningen
(U 1977: 11) har fått i uppdrag att bereda awecklingsfrågoma.
Utskottet har inhämtat att beredningsarbetet drivs med målsättningen
att proposition på grundval av beredningens förslag skall
kunna föreläggas riksdagen vid riksmötet 1978/79. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet yrkandet 3 g i motionen 1977/78: 378.

I samma motion föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om
förslag om upphävande av den förra året beslutade lagen om elektorsförsamling
vid högskoleenhet (yrkandet 3 f) och om sådana ändringar
av gällande föreskrifter att alla styrelser inom högskolan skall utses
av dem som är verksamma inom högskolan i en gemensam valkorporation
enligt principen en människa — en röst (yrkandet 3 e). Med erinran
om riksdagens ställningstaganden till motsvarande motionsyrkanden
förra året (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) avstyrker utskottet
motionen 1977/78: 378 yrkandena 3 f och 3 e.

Riksdagsbeslutet år 1975 om den nya högskolan innebär att man
skall eftersträva en större enhetlighet i betygsättningen inom de olika
högskoleutbildningarna. Regeringen har gett UHÄ och SÖ i uppdrag
att i samband med fastställande av utbildningsplaner ange vilket betygssystem
som skall användas vid varje linje. I fråga om flera utbildningslinjer
gäller numera att endast betygen underkänd och godkänd skall
användas, dvs. den graderade betygsskalan har slopats. Utskottet är med
hänsyn till den korta tid som gått sedan högskolereformens ikraftträdande
inte berett att nu ta ställning till det i motionen 1977/78: 378 framförda
förslaget att betygen helt skall avskaffas i högskolan. Utskottet avstyrker
därför yrkandet 3 d i motionen 1977/78: 378.

Behörighet och urval

För grundläggande högskoleutbildning gäller från hösten 1977 —
med vissa undantag — nya regler för behörighet och urval. I den utvärdering
av högskolereformen som genomförs inom UHÄ studeras de
nya behörighets- och urvalsreglernas effekter i olika avseenden.

Det finns ett antal utbildningslinjer för vilka de nya behörighetsreglerna
ännu inte tillämpas. För dem gäller tidigare behörighetskrav,
vanligen i form av grundskolekompetens. I propositionen 1975: 9 uttalade
dåvarande departementschefen att på längre sikt identitet borde
eftersträvas mellan högskoleutbildning och den utbildning för vilka de
allmänna behörighetsreglerna gäller. Föredragande statsrådet, som i
budgetpropositionen erinrar om detta uttalande, har kommit till slut -

UbU 1977/78: 22

satsen att någon gemensam tidpunkt för övergång till nya allmänna behörighetsvillkor
för linjer som i dag tillhör grundskolans kompetensområde
inte bör fastställas. Beslut om ändrade regler bör fattas för
varje utbildningslinje eller grupp av utbildningslinjer för sig.

De nya behörighetsreglerna innehåller dels allmänna förkunskapskrav,
dels särskilda krav på speciella förkunskaper för viss utbildningslinje
eller kurs. Då antalet behöriga sökande till en utbildning är större
än antalet tillgängliga platser måste ett urval göras. De sökande delas
in i fyra kvotgrupper efter utbildningsmeriter och/eller arbetslivserfarenhet.
En del sökande kan ha behörighet i mer än en grupp. Sådana
sökande konkurrerar då i samtliga grupper och antas i den för henne
eller honom själv mest fördelaktiga gruppen.

Till kvotgrupp I hänförs sökande som har gått igenom treårig linje
eller de tre första årskurserna av den fyraåriga tekniska linjen i gymnasieskolan
eller som har motsvarande svensk utbildning, till kvotgrupp
II sökande med tvåårig linje eller specialkurs i gymnasieskolan eller motsvarande
svensk utbildning, till kvotgrupp III sökande med folkhögskola
och till kvotgrupp IV övriga behöriga sökande (i första hand de som
är behöriga enligt 25: 4-regeln).

De som endast kan placeras i sistnämnda grupp har företräde till
50 % av platserna i denna grupp. I grupperna I och II skall 20 % av
platserna tillsättas enbart på betygsmeriter, den s. k. tjugoprocentsregeln.
Detta innebär inte att sökande med endast betygsmeriter stängs ute från
de övriga åttio procenten av platserna.

I ett antal motioner framförs förslag om mer eller mindre genomgripande
ändringar i nu gällande regler. Erfarenheterna av de nya
reglerna är rimligen med hänsyn till den korta tid under vilken de tilllämpats
begränsade och det vore förhastat att nu göra några omedelbara
drastiska förändringar i systemet. Utskottet avstyrker motionen
1977/78: 378 i vad den gäller att betygen skall avskaffas som urvalsinstrument
(yrkandet 3 b) och att det frivilliga högskoleprovet skall slopas (yrkandet
4) liksom förslagen i motionen 1977/78: 573 att riksdagen skall
uttala sig för ändring av tjugoprocentsregeln och av föreskrifterna om
företrädet för vissa sökande i kvotgrupp IV (yrkandena 1 och 2) samt
föreslå försöksverksamhet med obligatoriska intagningsprov (yrkandet 3).
Med erinran om att riksdagen förra året anslöt sig till ett i propositionen
1976/77: 76 framfört förslag att de generella kraven på allmän behörighet
för högskolestudier fr. o. m. den 1 juli 1980 skall gälla även för förskollärar-
och fritidspedagoglinjerna (UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77:
333) avstyrker utskottet även yrkandet 6 om förkunskapskrav i motionen
1977/78: 758.

Reglerna för tillgodoräkning av föreningsmeriter tas upp i motionerna
1977/78:756 och 1977/78: 1190. En sökande kan f. n. få tillgodoräkna

UbU 1977/78:22

sig poäng för arbetslivserfarenhet som har förvärvats genom arbete
som ledamot i styrelsen för förening med kooperativt, fackligt eller
annat ideellt ändamål eller som annan viktigare förtroendeman inom sådan
förening. Det ankommer på antagningsmyndigheten att bestämma
om föreningen med hänsyn till verksamhetens ändamål och omfattning
är av den art att den sökande är berättigad till poäng. För att poäng
skall få tillgodoräknas måste föreningsarbetet i fråga ha fullgjorts
sammanhängande under minst två år. I den förstnämnda motionen
(yrkandena 1 och 2) föreslås att rätten att tillgodoräkna föreningsmeriter
skall slopas eller alternativt begränsas. I samma motion (yrkandet
3) och i motionen 1977/78: 1190 föreslås riksdagen göra uttalande
om tillämpningsföreskrifter.

Sedan motionerna väcktes har UHÄ genom beslut den 15 februari 1978
gjort ett tillägg till anvisningarna till högskoleförordningen 5 kap. 33 §
andra stycket. Tillägget har följande lydelse: ”Med förening skall avses
sådan förening som är ansluten till riksorganisation eller som bedriver
särskilt omfattande verksamhet.” Såvitt utskottet kan bedöma bör genom
detta tillägg antagningsmyndighetens arbete med värderingen av föreningsmeriter
i viss mån ha underlättats. Utskottet vill inte utesluta att
ytterligare förändringar kan bli nödvändiga, men är inte nu berett att
biträda motionärernas önskemål. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1977/78: 756 och 1977/78: 1190.

Enligt gällande regler ger musiklärarexamen ej behörighet att söka
till talpedagogutbildning. Enligt motionen 1977/78:754 bör reglerna
ändras. Motionären anser att den som är behörig till tjänst som lärare
i musik eller musik och svenska skall vara behörig för tillträde till talpedagogutbildning.
I lärarutbildningsutredningens (U 1974: 04) uppdrag
ingår även frågan om utbildningen av speciallärare. Utskottet utgår från
att utredningen därvid även prövar behörighetsfrågor. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motionen 1977/78: 754.

För att vara behörig till tjänst som speciallärare vid specialskola för
hörselskadade krävs dels genomgång av låg- eller mellanstadielärarutbildning,
dels minst tre års undervisningserfarenhet, dels genomgång av
speciallärarutbildning under fyra terminer. Vidare skall den sökande vara
fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för tjänsten
(jfr UbU 1973: 4 s. 3). I motionen 1977/78: 1146 begärs åtgärder i syfte
att göra det möjligt för döva att utan hinder av sistnämnda inträdeskrav
genomgå utbildning för att bli lärare för döva, i första hand inom
specialskolan. Åtgärderna bör enligt motionärerna innefatta även extra
utbildningsresurser, bl. a. i form av teckenspråkstolk.

Enligt gällande utbildningsplaner för låg- och mellanstadielärarutbildning
skall, som utskottet nyss erinrat om, den studerande vara fri från
sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för lärartjänst. Rege -

UbU 1977/78: 22

ringen kan om särskilda skäl föreligger medge dispens från detta krav.
Lärarutbildningsutredningen har i uppdrag att utreda olika frågor om
speciallärarutbildning. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionen
1977/78: 1146 bör avslås.

Fr. o. m. den 1 juli 1977 gäller nya behörighets- och urvalsregler
även för sökande med utländsk förutbildning. För allmän behörighet
måste studerande med utländsk förutbildning ha minst 11-årig skolutbildning
påbörjad tidigast vid sex års ålder. Vidare krävs kunskaper
i engelska motsvarande två årskurser i svensk gymnasieskola samt kunskaper
i svenska enligt UHÄ:s bestämmande. Många utländska studerande
kommer från språkområden där man saknar kunskaper i engelska.
De måste därför söka lära sig två nya språk samtidigt, vilket i
vissa fall medför svårigheter. De måste också, i likhet med studerande
med svensk förutbildning, uppfylla de eventuella särskilda förkunskapskraven
vid den utbildningslinje som de avser att studera på.

Enligt motionen 1977/78: 1189 visar all erfarenhet på att många utländska
studerande inte besitter sådana kunskaper i de naturvetenskapliga
ämnena att de kan jämföras med svenska studerande. Vid
antagningen till utbildning inom tekniska sektom bör enligt motionärernas
mening utländsk studerande ges möjlighet att genomgå diagnostiska
prov så att han eller hon får klarlagda sina förutsättningar att
följa undervisningen.

I budgetpropositionen aviseras (bil. 12 s. 505) en numera genom beslut
den 20 april 1978 tillkallad utredning om utländska studerandes
studier i Sverige. Föredragande statsrådet framhåller att de utländska
studerande som tillåts komma till Sverige och studera här måste ges så
goda betingelser som möjligt att klara studierna. Utskottet delar denna
uppfattning men anser inte att resultatet av utredningsarbetet bör föregripas
genom att riksdagen nu tar ställning för diagnostiska prov enligt
förslaget i motionen 1977/78: 1189. Utskottet avstyrker därför denna
motion.

Grundläggande högskoleutbildning

Den grundläggande högskoleutbildningen är organiserad dels som
utbildningslinjer — allmänna, lokala eller individuella linjer och påbyggnadslinjer
— dels som enstaka kurser. Utbildningslinjerna är uppbyggda
av kurser och skall om möjligt utformas så att man kan läsa
dem i etapper och på så vis varva studier och förvärvsarbete.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte om två utbildningar uppbyggda
enligt principen om återkommande utbildning, nämligen en ny
juristutbildning och en utbildning för sjuksköterskor till läkare. I budgetpropositionen
förordas ytterligare två utbildningar som är uppbyggda
enligt denna princip, den ena avser kost och näringsekonomi och den
andra psykoterapiutbildning.

UbU 1977/78:22

Föredragande statsrådet betonar att resurserna för högskolans grundläggande
utbildning i dag är av sådan omfattning att de årliga tillskotten
till den med nödvändighet måste bli marginella. Det fortlöpande
reformarbetet måste således i vidgad omfattning grundas på
omprioriteringar inom redan givna ramar. För enstaka kurser samt för
lokala och individuella linjer har enligt propositionen beräknats resurser
som bör kunna medge en ökning av antagningskapaciteten för nya
studerande om lägst fem procent. Ökningen av medelsanvisningen till
enstaka kurser har skett bl. a. för att främja återkommande utbildning.
Statsrådet stryker också under vikten av fortsatta ansträngningar
för att utveckla enstaka kurser och lokala linjer i anslutning till områden
där utbildning av liknande karaktär tidigare varit mindre vanligt
förekommande och framför därvid tekniska verksamheter och arbete
inom vårdsektorn som särskilt viktiga sådana områden.

I fråga om den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering
vill utskottet först erinra om att enligt 1975 års riksdagsbeslut skall
planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen syfta till att
tillgodose såväl individernas behov av utbildning som samhällets behov
av utbildad arbetskraft. Det system för planering och resursfördelning
för den grundläggande högskoleutbildningen som 1975 års riksmöte
fattade beslut om innebär bl. a. att det skall finnas planeringsramar.
I 1975 års riksdagsbeslut förutsattes att planeringsramarna för hela
högskolan skulle omsättas i bindande resursramar. De lokala högskolemyndigheterna
skulle ha möjlighet att besluta om antagningsbegränsning
i de fall dessa ramar inte bedömdes som tillräckliga för att tillgodose
den föreliggande efterfrågan på utbildning. 1977 års riksdagsbeslut
innebär att ett område med fritt tillträde har bevarats och att
möjligheter till tilläggsanslag — sedan olika åtgärder vidtagits för att utnyttja
befintliga resurser — under löpande budgetår vid oväntat stor
studerandetillströmning har införts. Utskottet återkommer i det följande
till det fria området.

Förslag till planeringsramar och resursramar för nästa budgetår
läggs fram under de olika sektorsanslagen samt anslaget till lokala och
individuella linjer och enstaka kurser. Utskottet redovisar sina förslag
till riksdagens ställningstagande till de olika förslagen i samband med
behandlingen av respektive anslag.

Föredragande statsrådet påpekar att de högskoleutbildades arbetsmarknadssituation
överlag förbättrats avsevärt sedan ingången av 1970-talet samt att man enligt skilda bedömares uppfattning knappast torde
behöva räkna med någon påtaglig allmän obalans mellan tillgången på
och behovet av högskoleutbildade. Sammantaget innebär förslagen till
planeringsramar och resursramar för nästa budgetår att huvuddelen av
föreslagna ökningar — bortsett från ökningar till följd av det fria

UbU 1977/78:22

tillträdet — ligger på sektorn för utbildning för vårdyrken. Den sektor
som anges vara svårast att bedöma är sektorn för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken. Den tidigare aviserade översynen av den
administrativt inriktade högskoleutbildningen har nu påbörjats genom
en av UHÄ tillsatt arbetsgrupp. Syftet med översynen är att med utgångspunkt
i en bedömning av behov och utvecklingstendenser på arbetsmarknaden
och en kartläggning av det nuvarande utbildningsutbudet
ge underlag för förslag om ett bättre samordnat och differentierat
utbud av utbildning inom området. Såvitt avser sektorn för utbildning
för tekniska yrken redovisas att tillgängliga utbildningsplatser
inte helt utnyttjats. Åtgärder för att förbättra rekryteringen övervägs
emellertid för närvarande bl. a. av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.

Det minskade intresset för naturvetenskapliga och tekniska ämnen
i såväl gymnasieskolan som högskolan tas upp i motionen 1977/78: 885.
Såvitt motionen gäller gymnasieskolan (yrkandena 13 och 14) har utskottet
behandlat den tidigare under riksmötet i sitt betänkande 1977/
78: 20 (rskr 1977/78: 224). I motionen påpekas angelägenheten också
av åtgärder som kan förbättra rekryteringen till de grundläggande
naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningarna. Motionärerna
anser (yrkandet 15) att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till
känna dels att åtgärder bör vidtas som kan öka andelen kvinnliga och
andelen äldre studerande i tekniska och naturvetenskapliga utbildningar,
dels att insatserna för att förbättra studieeffektiviteten i civilingenjörsutbildningen
bör fortsätta.

Utskottet anförde i sitt betänkande 1975/76: 21 (s. 6) bl. a. följande:

”Från samhällets synpunkt är ett otillräckligt antal naturvetare på
sikt ett allvarligt problem. Ett solitt tekniskt kunnande krävs såväl
för att lösa viktiga samhällsproblem som för att samhällsmedlemmarna
skall vara väl orienterade i fråga om teknik och naturvetenskap.
Mindre goda insikter på detta område leder lätt till ett främlingskap
inför samhällsutvecklingen. Det är enligt utskottets mening mycket angeläget
att berörda myndigheter vidtar åtgärder för att i grundskolan,
gymnasieskolan och högskolan genom information, studievägledning,
översyn av arbetsformer och läroplaner m. m. stimulera intresset för
naturvetenskapliga och tekniska studier.” Vidare borde enligt utskottets
mening lärarutbildare som friställts genom minskad intagningskapacitet
vid lärarhögskolorna kunna medverka vid stödundervisning
m. m. inom lärarutbildningens naturvetenskapliga ämnesområde. Utskottets
uppfattning i nämnda hänseenden gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna (rskr 1975/76: 248).

I sitt tidigare under riksmötet avlämnade betänkande UbU 1977/78: 6
har utskottet påpekat att det mot bakgrund av behovet av teknisk och

UbU 1977/78: 22

industriell utveckling i landet är av största vikt att den inom regeringskansliet
tillsatta arbetsgruppen med största möjliga skyndsamhet lägger
fram förslag till förbättring av möjligheterna till naturvetenskapliga och
tekniska studier på olika utbildningsnivåer. Utskottet utgår från att arbetsgruppen
utan särskilt påpekande från riksdagens sida prövar hur
andelen kvinnor och äldre bäst skall kunna ökas i naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar. Med hänsyn härtill och till att medel beräknats
för åtgärder syftande till att öka studieeffektiviteten anser utskottet
att motionen 1977/78: 885 yrkandet 15 i nu ifrågavarande del kan avslås
av riksdagen.

Som tidigare erinrats om finns det inom högskolan ett utbildningsområde,
det fria utbildningsområdet, med fritt tillträde. Det fria området
utgörs av den utbildning i högskolan som motsvarar den tidigare
mer allmänt inriktade utbildning vid de filosofiska fakulteterna som haft
fritt tillträde med automatisk tilldelning av resurser för lärarkrafter i
förhållande till antalet studerande. De fria allmänna utbildningslinjerna
inom högskolan är för närvarande ekonomlinjen, matematikerlinjen och
samhällsplanerarlinjen. Dessutom finns ett stort antal enstaka kurser
med fritt tillträde.

Enligt riksdagens beslut förra året skall högskoleenheterna kunna få
ett resurstillskott om tillströmningen av studerande till området med fritt
tillträde blir väsentligt större än planerat och alla lokala och regionala
reserver tagits i anspråk och alla möjligheter till omdispositioner m. m.
utnyttjats. Storleken av resurstillskotten, som endast skall avse lärarlöner,
skall prövas vid varje tillfälle. Genom riksdagens beslut med anledning
av propositionen 1977/78: 25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 har högskolan fått ett sådant resurstillskott
på något över 12 milj. kr. (UbU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 61).

Anslagsberäkningarna i propositionen 1976/77: 59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m. utgick från att det erforderliga antalet
årsstudieplatser innevarande budgetår uppgick till 25 300. I den nu förevarande
budgetpropositionen beräknas behovet till 30 200 nästa budgetår.

I den socialdemokratiska partimotionen 1976/77: 1407 med anledning
av propositionen 1976/77: 59 yrkades avslag på regeringens förslag om
ett utbildningsområde med fritt tillträde inom högskolan. I den nu med
anledning av budgetpropositionen väckta motionen 1977/78: 737 hänvisas
till vad som i motionen 1976/77: 1407 anförts mot förslaget om ett
fritt utbildningsområde. Motionärerna anför i motionen 1977/78: 737 att
olägenheterna av den beslutade ordningen framstår än klarare i ett kärvare
budgetläge som det vi nu upplever. Ju större andel av de totala
resurserna som måste tas i anspråk för att uppfylla riksdagens beslut om
det fria området, desto mindre blir, framhåller motionärerna, möjligheterna
att tillgodose andra behov inom högskolan och desto mindre
blir också den handlingsfrihet för de lokala högskolorna som är en hu -

UbU 1977/78: 22

vudpunkt i högskolereformen. Den beslutade ordningen ger inte ett klimat
som befrämjar målmedveten planering eller utveckling av utbildningens
kvalitet. Det är enligt motionärernas mening inte rimligt att
oklarhet långt in på läsåret skall råda om grundläggande förutsättningar
för såväl anställningsförhållanden för lärare och annan personal som
utbildningsutbudets omfattning och inriktning samt den pedagogiska uppläggningen
av utbildningen. Motionärerna menar också att det beslutade
systemet fört med sig stora praktiska svårigheter för högskoleenheterna
och redovisar vilka konsekvenserna enligt deras mening kan bli av att
extra medel kan komma i fråga endast för lärarlöner.

Liksom förra året vill utskottet först slå fast att det råder enighet om
att 1975 års riksdagsbeslut innebär att de totala resurserna för grundläggande
högskoleutbildning skall fastställas under största möjliga hänsyn
till tendenser i individernas samlade efterfrågan på högskoleutbildning.
Enligt utbildningsutskottets i betänkandet 1975: 17 gjorda, av riksdagen
godkända, uttalande (rskr 1975: 179) fanns det anledning räkna
med att resurser totalt sett skulle komma att anvisas i sådan utsträckning
att den som så önskar kan få utbildning inom de delar av högskolan
till vilket tillträdet tidigare varit fritt för behöriga sökande. Föredragande
statsrådet påpekade i propositionen 1975: 9 att svårigheter dock
kunde uppstå vid en oväntat stark tillströmning av studerande. ”Därest
förutsättningarna för riksdagens beslut år 1975 var riktiga måste det bedömas
endast undantagsvis bli aktuellt för regeringen att hos riksdagen
begära att medel anvisas på tilläggsstat” uttalade utskottet förra året
(UbU 1976/77: 20 s. 76).

Det kan nu konstateras att tillströmningen till det fria området underskattades
förra året. En förklaring till den starka och delvis oförutsedda
ökningen av antalet studerande kan vara den mycket intensiva informationskampanj
om den nya högskolan som fördes förra året. En annan
kan vara att de nya behörighets- och urvalsreglerna fick större genomslagskraft
än som förutsattes. Man får ej heller bortse från att den begränsade
tillgången på lediga platser på arbetsmarknaden kan ha ökat
rekryteringen till högskolan och då också till det fria området, dvs. i
stället för att gå arbetslös studerar vederbörande. Efter en något längre
tids erfarenhet är det givetvis lättare att bedöma tillströmningen till det
fria utbildningsområdet och vilka faktorer som är av särskild betydelse
för att riktigt kunna beräkna denna.

Genom att ett utbildningsområde med fri tillströmning till högskolan
bibehållits har det, som föredragande statsrådet påpekar, varit möjligt
att ge ett väl tilltaget utrymme för att tillgodose de studiesökandes önskemål.
Enstaka kurser, vilka många hör till det fria området, har visat
sig attraktiva för äldre studerande och studerande som genom de nya
behörighets- och urvalsreglerna fått tillträde till högskoleutbildning. Bl. a.
genom det fria utbildningsområdet har alltså den återkommande utbildningen
kunnat främjas.

2 Riksdagen 1977/78.14 sami. Nr 22

UbU 1977/78: 22

I motionen 1977/78: 737 påpekas att beslutet om ett fritt utbildningsområde
fört med sig praktiska svårigheter. Utskottets bedömning är att
de i varje fall delvis är av övergående natur. Utskottet, som strax kommer
in på anmälningssystemet, vill hävda att det fria området i huvudsak
fungerat i enlighet med intentionerna i 1977 års beslut. En fråga
som naturligtvis successivt måste uppmärksammas är det fria utbildningsområdets
avgränsning. Utskottet utgår från att UHÄ kommer att
framlägga de ändringsförslag som det fortsatta översynsarbetet kan ge
anledning till.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/78: 737.

Alla studerande skall anmäla sig till utbildning inom högskolan inom
viss tid innan utbildningen börjar. Detta generella anmälningsförfarande
avser alltså samtliga studerande. Genom anmälningarna skall de lokala
högskolemyndigheterna få underlag för sin planering och förutsättningar
att fördela tillgängliga resurser så att efterfrågan på utbildning
så långt möjligt kan tillgodoses.

I motionen 1977/78: 753 hävdas att det varken finns fördelningstekniska
eller planeringsmässiga skäl för en anmälningsskyldighet av nuvarande
slag till det fria området. Motionärerna anser därför att bestämmelserna
härom bör upphävas. Den av utskottet nyss behandlade motionen
1977/78: 737 uppehåller sig, utan att något yrkande i ämnet framställs,
även vid anmälningsförfarandet.

Mot bakgrund av erfarenheterna av och diskussionen kring den första
tillämpningen av det nya systemet för anmälan och antagning till grundläggande
högskoleutbildning tillkallade UHÄ i september 1977 en ledningsgrupp
för översyn av detta system. I skrivelse till regeringen den
13 januari 1978 ansluter sig UHÄ till ett av översynsgruppen framfört
förslag att en bestämmelse skall införas i högskoleförordningen av innebörd
att en enskild sökande vid ett och samma tillfälle av antagningsmyndighet
får antas till utbildningsprogram motsvarande högst 30 poäng
per termin eller högst 60 poäng per läsår, om inte särskilda skäl föreligger
för ett utbildningsprogram av större omfattning. Regeringen har
nyligen beslutat i enlighet med UHÄ:s förslag (SFS 1978: 96). Genom
den nya bestämmelsen kan överensstämmelsen mellan anmälningar och
faktiskt påbörjande av studier förväntas bli bättre.

Av UHÄ:s nyssnämnda framställning framgår att ämbetsverket — i
samverkan med berörda lokala myndigheter — på grundval av mera ingående
studier av anmälningarnas roll i den lokala planeringen och
med beaktande av erfarenheterna från anmälningarna inför höstterminen
1978 kommer att överväga om större förändringar i förfarandet bör
beslutas inför läsåret 1979/80.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/78: 753.

På grundval av förslag från högskolan i Luleå har UHÄ föreslagit

UbU 1977/78:22

en fyraårig formgivarutbildning med inriktning mot arbetsmiljödesign
och tung produktdesign. Enligt förslaget skall utbildningen omfatta 30
antagningsplatser och starta budgetåret 1979/80. Föredragande statsrådet,
som finner lokaliseringen till Luleå lämplig, anser att UHÄ:s förslag bör
omarbetas på vissa punkter. Utbildningen bör enligt föredragandens
mening i första hand avse planering och projektering av arbetsmiljön
som helhet.

I motionen 1977/78: 398 framhålls angelägenheten av att omarbetningen
sker snabbt så att utbildningen i Luleå kan komma i gång. Utskottet
delar denna uppfattning, men kan inte finna det erforderligt att
riksdagen gör särskilt påpekande härom eller särskilt begär förslag om
denna utbildning. Utskottet avstyrker alltså motionen 1977/78: 398.

I motionen 1977/78: 1408 yrkas med hänvisning till vad som anförs i
den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1977/78: 1407 att
riksdagen hos regeringen skall anhålla om utredning i syfte att öka utbudet
av praktisk och teoretisk utbildning på Gotland. Motionärerna
menar att det krävs en rad olika åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten
på Gotland och då bl. a. bättre utbildningsmöjligheter.

Enligt 30 § högskolelagen (1977: 218) skall regionstyrelsen för högskoleregionen
planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Det åligger
regionstyrelsen bl. a. att särskilt verka för att den grundläggande högskoleutbildningen
i regionen inom fastställda ramar blir så mångsidig
som möjligt samt för att resurserna för sådan utbildning fördelas så att
behov och önskemål i skilda delar av regionen tillgodoses. Med hänsyn
till de uppgifter som ålagts regionstyrelse anser sig utskottet inte böra
biträda utredningsförslaget i motionen 1977/78: 1408. Utskottet avstyrker
alltså denna motion.

I motionerna 1977/78: 378 och 1977/78: 878 framförs yrkanden beträffande
invandrarnas högskolestudier. Motionärerna anser att invandrarnas
möjligheter att studera bör förbättras. Ett motsvarande yrkande
behandlade riksdagen förra året (UbU 1976/77: 20 s. 71, rskr 1976/77:
246). Med erinran härom avstyrker utskottet de nu ifrågavarande yrkandena,
nämligen yrkandet 3 c i motionen 1977/78: 378 och yrkandet 2 i
motionen 1977/78: 878.

Allmänna frågor

Den av riksdagen år 1975 beslutade omläggningen av anslagssystemet
innebär att medel till högskolan innevarande budgetår anvisas under tre
grupper av anslag. Den första gruppen utgörs av anslagen till grundläggande
högskoleutbildning och den andra av anslagen till högskolans
forskning och forskarutbildning. I den tredje gruppen slutligen är sam -

UbU 1977/78: 22

manförda anslag för vissa gemensamma ändamål. I budgetpropositionen
förordas nu, i enlighet med principbeslut förra året, att medel för de
vetenskapliga biblioteken inom högskolan och för högskoleförvaltningarna
i sin helhet skall beräknas under anslagen för grundläggande utbildning
samt forskning och forskarutbildning. Utskottet kommer i det följande
att föreslå att medel anvisas i enlighet härmed.

Riksdagen bemyndigade förra året regeringen, eller den myndighet
regeringen i sin tur bemyndigade, att övergångsvis medge omföringar
såväl mellan högskolans anslag i statsbudgeten som mellan anslagsposter
vilka hade underställts riksdagen. Utskottet föreslår att regeringen
får motsvarande bemyndigande för budgetåret 1978/79.

I budgetpropositionen föreslås att ytterligare 800 000 kr. ställs till
UHÄ:s förfogande för utvärdering av högskolereformen.

Förslag om att utvärderingsarbetet bör anförtros en för ändamålet
särskilt tillkallad kommitté förs fram i motionen 1977/78: 1565. På kommittén
skall ankomma att noga följa effekterna på universitetens och
högskolornas arbete av de beslutade förändringarna. Speciell uppmärksamhet
skall ägnas det fria områdets möjligheter att erbjuda den avsedda
utbildningen liksom regionstyrelsemas roll i ledningen av högskolan.
I kommitténs uppdrag skall ej ingå endast utvärdering utan även
att framlägga förslag som syftar till att säkerställa kvaliteten i den högre
utbildningen. I kommittén skall ingå representanter för lärare, studerande
och de politiska partierna.

Även enligt motionen 1977/78: 881 bör granskningen av högskolereformen
anförtros åt ett fristående organ. Den föreslagna medelsanvisningen
på 800 000 kr. bör ställas till detta organs förfogande och arbetet
bör bedrivas under medverkan av framstående internationell universitetsexpertis.

På regeringens inbjudan kommer OECD:s utbildningskommitté att
granska både grundskolan och högskolan. Granskningen skall utmynna
i en rapport och avslutas med en utfrågning i OECD:s utbildningskommitté
hösten 1979.

Inom UHÄ:s reformuppföljningsprogram pågår för närvarande sex
projekt och ytterligare tre projekt är under planering. Därmed kommer
uppföljningen att vara i gång inom följande problemområden, nämligen
högskolans organisation, anslagssystemet och verksamhetsplanering, verksamhetsvärdering
i högskolan, utbildningens innehåll och former samt
slutligen högskolereformens sociala effekter, särskilt avseende tillträdesregler
och nya studerandekategorier samt jämställdhet mellan kvinnor
och män.

På basis av UHÄ:s reformuppföljningsprogram kan utskottet konstatera
att bl. a. ett tjugotal forskare och forskningsassistenter för närvarande
är verksamma inom projekten. Utskottet har för sin del inte

UbU 1977/78: 22

funnit anledning till någon erinran mot uppläggningen av utvärderingsarbetet
som sker i nära samverkan med anställda och studerande. Utskottet
har inte blivit övertygat om att syftet med arbetet på ett ändamålsenligare
och bättre sätt skulle uppnås om man för arbetets genomförande
valde någon av de former som motionärerna förordar.

Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1977/78: 1565 och yrkandet
1 i motionen 1977/78: 881. Sistnämnda yrkande avser även den
av regeringen föreslagna medelsanvisningen under reservationsanslaget
Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. Såvitt avser denna
del av yrkandet framställer utskottet sitt förslag till hemställan i det följande
under punkt 3. Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar
m. m.

I motionen 1977/78: 881 yrkas ändring i förordningen med bestämmelser
om ersättning till vissa ledamöter och suppleanter i regionstyrelse
för högskoleutbildning samt i styrelse, linjenämnd, antagningsnämnd
och fakultets- och sektionsnämnd vid högskoleenhet. Motionären anser
att inga statliga medel skall anslås för arvodering av företrädare för
politiska partier eller fackliga organisationer utan att motsvarande belopp
i stället bör disponeras för vissa andra högskoleändamål. Med hänvisning
till numera rådande praxis i vad gäller uppdragsersättning och
då enligt utskottets mening det inte kan vara motiverat att högskolans
organ särbehandlas avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1977/78:
881.

I förhållande till andra ledamöter och suppleanter har företrädare för
de studerande en begränsad rätt till ersättning för mistade avlöningsförmåner
samt resekostnadsersättning och traktamente påpekas i motionen
1977/78: 750. Enligt motionärernas mening bör de studerande ges samma
rätt till ersättning som andra ledamöter och suppleanter. Sedan motionen
väcktes har bestämmelserna ändrats så att företrädare för de studerande
numera är helt likställda med övriga ledamöter och suppleanter. Motionen
1977/78: 750 kan därför avslås av riksdagen.

Enligt högskoleförordningen 19 kap. 13 § gäller som befordringsgrund
vid tillsättning av tjänst som lärare graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk
och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till tjänstens
ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt. I fråga om ordinarie tjänst
som professor eller biträdande professor skall särskild vikt fästas vid
vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning samt genom
planering och ledning av forskning ävensom vid pedagogisk skicklighet
som har visats genom handledning av forskare, vetenskaplig undervisning
eller utarbetande av läromedel för sådan undervisning.

Dokumenterad erfarenhet av forskning beträffande jämställdhetsfrågor
samt kvinnans roll i samhällsutvecklingen bör enligt motionen 1977/
78: 1176 tillmätas särskild vikt vid tillsättning av tjänst inom humanis -

UbU 1977/78: 22

tiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Är det fråga om ordinarie
professur skall sökande med ”minst ett — givetvis kvalificerat —
arbete som rör kvinnornas roll i samhällsutvecklingen” ha företräde.

Utskottet är så till vida ense med motionärerna att utskottet anser åtgärder
som ökar jämställdheten mellan kvinnor och män angelägna.
UHÄ har i sina förslag till anslagsframställning redovisat ett handlingsprogram
för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet kommer
i det följande under reservationsanslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna
att tillstyrka att 300 000 kr. anvisas till jämställdhetsforskning.

Som framgår av de nyss återgivna bestämmelserna skall redan i dag
sökanden tillgodoräknas egen forskning etc. som är av betydelse med
hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt. Någon generell
prioritering av vissa meriter förekommer däremot inte. Utskottet
erinrar om att lärartjänstutredningen (U 1977: 04) skall överväga hur de
mångskiftande kraven på innehavarna av lärartjänster inom högskolan
bäst skall kunna beaktas vid meritvärderingen. ”Sorn utgångspunkt bör
självfallet gälla att reglerna skall utformas så att den för en viss tjänst
bäst lämpade också skall i första hand komma i fråga för tjänsten” framhåller
utbildningsministern i direktiven för kommittén.

Med det anförda föreslår utskottet att yrkandet i motionen 1977/78:
1176 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1977/78: 1537 behandlas frågan om tjänstledighet med Bavdrag
för lärare inom landstingskommunal högskoleutbildning som önskar
delta i forskningsarbete.

Lärartjänstutredningen skall enligt sina direktiv se över också den
kommunala högskolans tjänsteorganisation. Övervägandena skall avse
bl. a. tjänsteinnehavares möjlighet att delta i utvecklingsarbete och
forskning. Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen därmed
också in på frågor som gäller konstruktionen av statsbidraget till de
olika kommunala högskoleutbildningarna. Resultatet av utredningsarbetet
bör avvaktas. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 1537.

Forskningsfrågor

Forskningen inom högskolan skall syfta till att vinna ytterligare kunskaper
och till att finna vetenskaplig grund för utbildning och annan
verksamhet. Utvecklingsarbetet inom högskolan skall syfta till att främja
utvecklingen inom sådana områden, av konstnärlig eller annan karaktär,
som berörs av utbildningen och forskningen (högskolelagen 3 och 4 §§).

Ett viktigt inslag i högskolereformen är att all högskoleutbildning skall
ha forskningsanknytning. Forskarutbildningsutredningen (FUN) har bl. a.
haft till uppgift att pröva i vilken utsträckning åtgärder bör vidtas för
att inom den nya högskolan säkerställa att övergång blir möjlig till utbildning
över grundexamensnivå från utbildningslinje som i dag inte har

UbU 1977/78:22

någon naturlig sådan fortsättning. FUN behandlar dessa frågor i sitt
betänkande (SOU 1977: 63) Fortsatt högskoleutbildning. Betänkandet
remissbehandlas f. n.

Efter förslag i forskningsrådsutredningens (FRU:s) huvudbetänkande
(SOU 1975: 26) Forskningsråd har forskningsrådsorganisationen nyligen
reformerats. Den 1 juli 1977 trädde den nya forskningsrådsorganisationen
i funktion (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 368).
Den organisatoriska förändringen innebär att fem forskningsråd ersatts
av tre: ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd (F1SFR) som
ersatt statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning,
ett medicinskt forskningsråd (MFR) samt ett naturvetenskapligt
forskningsråd (NFR) som ersatt statens naturvetenskapliga forskningsråd
och statens råd för atomforskning. Vid sidan av de tre nya
forskningsråden har inrättats en forskningsrådsnämnd (FRN) vars främsta
uppgift är att vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör
initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna
från samhällets synpunkt.

I april 1975 fick FRU ett nytt uppdrag genom direktiv som bl. a. innefattade
uppgiften att undersöka och bedöma förutsättningarna för en
långsiktig forskningsplanering. FRU har redovisat sina förslag i betänkandet
(SOU 1977: 52) Forskningspolitik. Betänkandet remissbehandlas
f. n.

I motionen 1977/78: 1197 föreslås riksdagen uttala sig för en ny, demokratiskt
inriktad forskningspolitik enligt vissa i motionen angivna riktlinjer.
Motionärerna menar att riksdagen undanhållits varje egentligt inflytande
över forskningens inriktning och mål. En demokratisering av
beslutsformerna måste ske. Bl. a. måste riksdagen diskutera och besluta
om ramar och långsiktiga mål för en medveten forskningspolitik. Forskningens
innehåll och arbetsvillkor måste vidare ändras genom en rad
reformer hävdar motionärerna.

I sitt nyssnämnda betänkande har FRU i kapitel 5 ”Riksdagen och
FoU-frågorna” framfört följande sammanfattande synpunkter:

”Riksdagen har i och med författningsreformen organiserat sitt arbete
efter sektorsprincipen. Detta innebär att FoU-frågorna kommit att behandlas
i flera olika utskott och att möjligheterna till överblick minskat
och minskar ytterligare i takt med den sektorsanknutna FoU-politikens
utveckling.

Riksdagens roll i en parlamentarisk demokrati är att fatta beslut som
i det väsentligaste förbereds av en regering med stöd i riksdagen. Detta
gör det naturligt att rikta kraven på en förbättrad möjlighet till beredning
och överblick inte bara mot riksdagens egna organ utan även mot
regeringen och regeringskansliet.

Utskottens möjligheter att avstämma sina beslut för olika sektorer

UbU 1977/78: 22

mot en helhetsbild av FoU-politiken kan alltså inte ses isolerade från
regeringens arbete med FoU-frågorna. De enskilda riksdagsledamöternas
och oppositionens möjligheter att inom riksdagsarbetets ram få
FoU-politiska frågor belysta eller få tillgång till på aktuell forskning
baserad information i sakfrågor är i dag knappast tillfredsställande.”

Möjligheterna till långsiktig forskningsplanering på statsmaktsnivå tillvaratas
enligt utredningens uppfattning bäst genom att regeringen regelbundet
— vart tredje år — lägger fram princippropositioner för riksdagen
om den samlade FoU-politiken. I en sådan principproposition —
förslagsvis benämnd regeringens FoU-program — skulle regeringen samlat
redovisa sin syn på FoU-politiken inom olika områden och sektorer
och på sambanden mellan de olika frågorna.

Förslaget om en vart tredje år framlagd principproposition syftar bl. a.
till att åstadkomma en politisk debatt i riksdagen om de övergripande
forskningspolitiska frågorna och till att underlätta de sektorsvisa bedömningarna.

Remissbehandlingen av FRU:s betänkande pågår och utskottet är för
sin del inte berett föreslå att riksdagen nu fattar beslut i enlighet med
yrkandet i motionen 1977/78: 1197. Utskottet avstyrker därför detta
yrkande.

Även frågan om forskningsdepartement behandlas av FRU. Enligt utredningen
står det klart att man genom ett forskningsdepartement eller
en forskningsminister utan eget departement inte löser samordningsfrågorna
eller skapar större överblick. Utredningen har därför funnit
sig inte kunna rekommendera en sådan konstruktion. Motionen
1977/78: 917 behandlar denna fråga. Motionärerna yrkar att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna att ett forskningsdepartement
bör inrättas. Utskottet är inte heller i denna fråga berett föreslå
riksdagen att föregripa regeringens ställningstagande till FRU:s förslag.
Utskottet avstyrker alltså motionen 1977/78: 917.

En speciell fråga om prioritering behandlas i motionen 1977/78:
1696 vilken bereds av socialutskottet. Med hänvisning till vad som sägs
i denna motion yrkas i motionen 1977/78: 1697 att riksdagen hos regeringen
skall begära att forskningen om de reumatiska sjukdomarna
prioriteras vid fördelningen av forskningsresurser. Utskottet kommer
i det följande under reservationsanslaget till Medicinska fakulteterna
att ta ställning bl. a. till förslag om en ny professur för reumatologisk
forskning. Utskottet är emellertid inte berett föreslå riksdagen att tillmötesgå
motionärernas förslag om en generell prioritering av just denna
forskning. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1977/78:
1697.

Anslagsindelningen för högskolan som införts fr. o. m. innevarande

UbU 1977/78: 22

budgetår innebär att medel för den fasta forskningsorganisationen vid
högskolan anvisas under nio fakultetsanslag. För forskning och forskarutbildning
vid högskoleenheterna föreslås i budgetpropositionen en sammanlagd
medelsanvisning av 945 milj. kr.

Det ter sig inte osannolikt, anför föredragande statsrådet, att en del
av Sveriges ekonomiska svårigheter kan förklaras av otillräckliga satsningar
på forskning och utveckling under en lång följd av år. Vikande
konkurrenskraft inom viktiga industribranscher och sviktande tilltro till
vissa näringsgrenars utveckling gör det enligt statsrådets mening nödvändigt
att jämsides med kortsiktiga insatser för att lösa akuta problem också
skapa förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling. Det är därför
nödvändigt att på nytt bygga ut resurserna för den grundläggande
forskning som bedrivs inom högskoleorganisationen. Vidare framför föredragande
statsrådet meningen att de ökade satsningarna på forskning
måste omfatta vitt skilda forskningsområden men att särskild vikt bör
läggas på att förstärka den naturvetenskapliga och tekniska grundforskningen.

Under anslagen till fakulteterna begär regeringen bemyndigande att
inrätta professurer i litteratursociologi, rättsvetenskap, socialt arbete,
reumatologi, ekotoxikologi, kommunal anläggningsmetodik och industriell
ergonomi. Vidare har medel beräknats för två nya tjänster som
biträdande professor, nämligen i installationsteknik resp. installationsoch
klimatiseringslära. I motioner har förts fram förslag om ytterligare
professurer. Utskottet behandlar dessa förslag liksom regeringens förslag
under resp. fakultetsanslag.

Fakulteternas basresurser för forskning förstärks enligt budgetpropositionen
med 7,2 milj. kr.

I motionen 1977/78: 885 redovisas förslag om betydande förstärkningar
av resurserna för forskning bl. a. i vad gäller högskolans och
forskningsrådens resurser för forskning. Motionärerna är överens med
föredragande statsrådet om att den tekniska och naturvetenskapliga
forskningen liksom utvecklingsarbetet spelar en avgörande roll för näringslivets
och därmed hela samhällets utveckling. De påpekar att den
tekniska utvecklingen är önskvärd endast om den sker i former som är
socialt och kulturellt acceptabla. Parallellt med satsningen på naturvetenskap
och teknisk forskning måste därför ske en satsning på humaniora
och samhällsvetenskap.

Utskottet har redan tidigare i olika sammanhang framhållit forskningens
betydelse och uttalat angelägenheten av att successivt ökade resurser
anslås för forskning. Mot vad föredragande statsrådet och motionärerna
nu anför härom har utskottet därför inget att erinra.

I avvaktan på ställningstagandena till FUN:s och FRU:s förslag finns
det enligt motionärernas mening skäl att visa återhållsamhet när det
gäller att bygga ut den fasta forskningsorganisationen vid universiteten.

UbU 1977/78: 22

Nuvarande relation mellan den fasta organisationens omfattning och de
rörliga medel som tillförs högskolan beskriver emellertid, anför motionärerna,
ett system i obalans vilket motiverar att universitetsorganisationen
redan nu förstärks. I motionen 1977/78: 885 föreslås (yrkandena
5 och 6) därför att 5 milj. kr. skall anvisas utöver vad regeringen förordat.
Beloppet skall fördelas lika på matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna och tekniska fakulteterna.

Utskottet, som i det följande kommer att redovisa sina ställningstaganden
till förslag i motionen 1977/78: 885 om förstärkning av forskningsrådens
anslag med drygt 22 milj. kr., anser yrkandena i motionen
om ytterligare fakultetsmedel välmotiverade. Med hänsyn till det statsfinansiella
läget måste emellertid utskottet förorda att riksdagen avslår
yrkandena 5 och 6 i motionen 1977/78: 885. Hemställan härom gör utskottet
i det följande under punkt 17. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna resp. punkt 18. Tekniska fakulteterna.

I motionen 1977/78: 885 stryks under angelägenheten av att rekryteringen
till forskarutbildningen och då i första hand inom naturvetenskapliga
och tekniska ämnen förbättras. Förslag till åtgärder med sådant
syfte bör enligt motionärernas mening utarbetas i anslutning till behandlingen
av FUN:s förslag. Motionärerna yrkar att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna vad som i denna fråga anförts
i motionen.

I sitt förutnämnda betänkande har FUN ingående behandlat frågan
om rekrytering av studerande till forskarutbildning och framlagt förslag
som skall främja en vidgad rekrytering. Med hänsyn härtill anser utskottet
det inte erforderligt att riksdagen nu gör något uttalande om
forskarutbildningen. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen
1977/78: 885 yrkandet 15 i denna del.

I december 1975 tillkallades en särskild sakkunnig som fick i uppdrag
att utreda frågor om massmedieforskningens organisation. Massmedieforskningsutredningen
(MMFU) avlämnade sitt betänkande (SOU 1977:
11) Forskning om massmedier i april 1977. Kostnaderna det första året
för förslagen i betänkandet har MMFU angett — i 1976 års löneläge —
till 5 542000 kr.

I budgetpropositionen ansluter sig föredragande statsrådet till
MMFU:s uppfattning dels att massmedieforskningen bör förstärkas, dels
att följande fem mål bör gälla för denna forskning, nämligen mångfald
i forskningen måste garanteras, forskningens integritet måste säkerställas,
höga kvalitetskrav skall uppfyllas, kommunikation mellan forskarna
och mellan forskarna och avnämarna skall främjas, befintliga resurser
skall utnyttjas effektivt, dels att det inte bör upprättas ett särskilt massmedieforskningsinstitut
och dels att inom högskolan inte bör införas ett
särskilt forskningsområde. Däremot ansluter sig föredragande statsrådet

UbU 1977/78: 22

inte till MMFU:s förslag om att fyra tvärvetenskapliga seminarier, vart
och ett lett av en professor, skall inrättas inom högskolan liksom inte
heller till ett förslag om en särskild massmediedelegation.

Enligt budgetpropositionen bör humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) ha ett direkt ansvar för massmedieforskningen.
Medel för stöd till denna forskning har därför beräknats under HSFR:s
anslag. Med hänvisning till behovet av forskningsanknytning för journalistutbildningen
har vidare under reservationsanslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna föreslagits en medelsanvisning på 500 000 kr. för
massmedieforskning med anknytning till journalistutbildningen.

Det är uppenbart, framhålls i motionen 1977/78: 738, att det finns
ett mycket brett samhällsintresse för åtgärder i den riktning som MMFU
föreslagit. Med hänsyn härtill och då regeringens förslag enligt motionärernas
mening inte motsvarar kraven om upprustning av den svenska
massmedieforskningen anser motionärerna att regeringens nu framförda
förslag bör avvisas av riksdagen samtidigt med att begäran framställs
om ett nytt förslag om en massmedieforskningsorganisation i huvudsak
enligt den modell som MMFU föreslagit.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att MMFU:s
förslag om forskningsorganisation inom högskolan bör bedömas mot
bakgrund av ställningstagandena till FUN:s förslag i betänkandet (SOU
1977: 63) Fortsatt högskoleutbildning. Behovet av ökade resurser nästa
budgetår för massmedieforskning föreslår utskottet tillgodoses på sätt
regeringen föreslagit. Då utskottet inte heller i övrigt har något att erinra
mot regeringens förslag om massmedieforskning tillstyrker utskottet
detta och avstyrker alltså motionen 1977/78: 738. Hemställan med
anledning av yrkandet 1 i denna motion gör utskottet i det följande
under punkt 14. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Efter förslag i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen
har riksdagen beslutat att forskningsorganisationen vid universitetet
i Linköping skall vidgas (UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Våren
1975 fick universitetet i uppdrag att utreda frågan om en tvärvetenskapligt
och tematiskt orienterad forsknings- och forskarutbildningsorganisation
inom främst den filosofiska fakultetens område. En av universitetet
tillkallad utredningsgrupp redovisade sina förslag hösten 1976 i rapporten
Tema, Ny väg för forskning. På grundval av universitetets förslag
har UHÄ i sin anslagsframställning föreslagit att principbeslut skall
fattas om inrättande av en temaorienterad forskningsorganisation i Linköping
den 1 juli 1979. UHÄ:s förslag innebär att två teman — Teknik
och social förändring samt Vatten i natur och samhälle — skulle starta
budgetåret 1979/80 och två teman, nämligen Kommunikation — överföring
av information samt Hälso- och sjukvården i samhället, det därpå
följande budgetåret. Enligt förslaget skall två professurer budgetåret

UbU 1977/78: 22

1979/80 resp. budgetåret 1980/81 knytas till vart och ett av de två teman
som startar då.

Föredragande statsrådet anser att vissa frågor behöver studeras ytterligare,
bl. a. möjligheterna och formerna för en avveckling av ett
tema eller en övergång från ett tema till ett annat. Det bör emellertid
enligt statsrådets mening vara möjligt att slutföra detta arbete i sådan
tid att den temaorganiserade forskningen i Linköping kan börja byggas
upp med start budgetåret 1979/80. Statsrådet anför vidare (s. 388): ”Det
fortsatta planeringsarbetet bör utgå ifrån att i vart fall temat Teknik och
social förändring kan påbörjas den 1 juli 1979. För bl. a. förberedelsearbete
räknar jag i det följande medel under anslagen Samhällsvetenskapliga
fakulteterna, Tekniska fakulteterna och Vissa särskilda utgifter
inom högskolan. Jag utgår från att den temaorienterade forskningen under
budgetåret 1979/80 skall kunna påbörjas inom denna resursram.”

I motionen 1977/78: 1186 föreslås (yrkandet 1) riksdagen uttala att
temaforskningen i Linköping får starta med två teman den 1 juli 1979.
Även enligt motionen 1977/78: 885 måste denna forskning redan från
starten ges en viss bredd. I denna motion framhålls bl. a. att forskningsanknytningsfrågan
i regionen inte kan få en helt tillfredsställande
lösning med mindre än att den temaorienterade forskningen ges den omfattning
som föreslagits av universitetet och UHÄ. I motionen 1977/78:
885 föreslås riksdagen besluta att två teman skall starta den 1 juli 1979
och två teman den 1 juli 1980 i enlighet med UHÄ:s förslag (yrkandet 3).
Vidare föreslås att för förberedelsearbetet skall anvisas 500 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit (yrkandet 4).

Utskottet tillstyrker att principbeslut fattas om uppbyggnad med början
den 1 juli 1979 av en temaorienterad forskningsorganisation i Linköping.
Utskottet, som erinrar om att föredragande statsrådet utgår från
att i vart fall ett tema skall kunna påbörjas, har inhämtat att två teman
kan påbörjas den 1 juli 1979 inom den i budgetpropositionen angivna
resursramen och att kostnaderna nästa budgetår för det fortsatta utrednings-
och planeringsarbetet ryms inom den i budgetpropositionen beräknade
medelsramen. Utskottet utgår därför från att två teman kommer
att starta den 1 juli 1979. Med det anförda anser utskottet att yrkandet
1 i motionen 1977/78:1186 och motionen 1977/78:885 yrkandet
3 i motsvarande del samt yrkandet 4 i sistnämnda motion inte påkallar
någon riksdagens åtgärd. Hemställan med anledning av nyssnämnda
yrkande 4 gör utskottet i det följande under punkt 20. Vissa
särskilda utgifter inom högskolan.

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att redan i år fatta
principbeslut om den fortsatta utbyggnaden i Linköping. Utskottet avstyrker
därför motionen 1977/78: 885 yrkandet 3 i vad det avser start
av två teman den 1 juli 1980.

Föredragande statsrådet påpekar att ett av syftena med utrednings -

UbU 1977/78: 22

uppdraget angående forskningsorganisationen i Linköping var att finna
andra former för en uppbyggnad av forskningsverksamhet än inrättande
av fasta ämnesanknutna lärartjänster. Med erinran härom avvisas UHÄ:s
förslag om ordinarie tjänster som professor. Utskottet har för sin del
inget att erinra mot statsrådets ställningstagande i denna fråga och avstyrker
därför bifall till yrkandet 2 i motionen 1977/78: 1186.

Under reservationsanslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan har
beräknats 3 milj. kr. för en försöksverksamhet med näringslivskontakt
för forskare. Syftet med försöksverksamheten är att finna lämpliga former
för en forskarkontakt med medelstora och små företag samt myndigheter.
Avsikten är att forskare skall frigöras från sina arbetsuppgifter
inom högskolan under ett halvt till ett år för att kunna studera produktionsprocesser,
tänkbar utvecklingspotential, arbetsorganisation, företagsekonomiska
kalkyler, marknadsföring m. m. Utskottet har för sin del
inget att erinra mot att försöksverksamheten genomförs.

Genom beslut den 16 februari 1978 har tillkallats en kommitté (U
1978: 21) som fått i uppdrag att utreda högskolans forskningssamverkan
med forskningsråd, myndigheter, företag och organisationer. I kommitténs
uppdrag ingår att förbereda och — under förutsättning av riksdagens
bifall till förslaget om försöksverksamheten — ansvara för försöksverksamheten.
Till kommittén har under planeringen som experter knutits
ett antal företrädare bl. a. för löntagar- och näringslivsorganisationer
samt vissa berörda myndigheter. Utskottet har inhämtat att kommittén
avser att även fortsättningsvis vid ledning och utvärdering av verksamheten
nära samverka bl. a. med företrädare för löntagarorganisationerna.
Syftet med yrkandet 1 i motionen 1977/78: 885 kommer alltså att bli
tillgodosett, varför det kan avslås av riksdagen.

I utredningsdirektiven påpekas att försöksverksamheten har beröringspunkter
med lärartjänstutredningens (U 1977: 04) arbete såvitt avser lärarnas
yrkeslivsanknytning. Kommittén bör därför samverka med denna
utredning heter det i direktiven. Att en reell samverkan kommer till
stånd är enligt utskottets mening angeläget. Utskottet anser inte att riksdagen
bör begära att ledningen av försöksverksamheten flyttas från
den nyligen tillsatta kommittén till lärartjänstutredningen. Utskottet avstyrker
därför yrkandet 3 i motionen 1977/78: 569.

Det i samma motion framställda yrkandet 2 beträffande direktiv för
försöksverksamheten avstyrker utskottet med hänvisning till regeringens
förutnämnda beslut den 16 februari 1978.

I motionerna 1977/78: 747 och 1977/78: 1548 har framförts förslag om
högskolans forskningssamverkan med organ utanför högskolan. Då motionsyrkandena
synes ha blivit tillgodosedda genom de numera utfärdade
utredningsdirektiven kan de avslås av riksdagen.

I de båda tidigare nämnda motionerna 1977/78: 885 (yrkandet 2) och

UbU 1977/78:22

1977/78: 569 (yrkandet 1) framförs vissa synpunkter på hur för försöksverksamheten
anvisade medel bör disponeras.

Enligt motionen 1977/78: 885 är det rimligt att en del av de anvisade
medlen tillförs de fackliga organisationerna. De skulle då få möjlighet
att själva ombesörja information och utreda olika forskningsprojekt
samt redovisa uppslag och inriktning av forskning av stor angelägenhetsgrad
för de anställda.

Som framgår av vad utskottet nyss anfört avser kommittén att i sin
verksamhet nära samverka med företrädare för löntagarorganisationerna,
vilka därigenom får möjlighet att påverka dispositionen av medlen för
försöksverksamheten och i övrigt verka för att i motionen 1977/78: 885
framförda önskemål blir tillgodosedda. Yrkandet 2 i motionen 1977/78:
885 kan därför avslås av riksdagen.

Av budgetpropositionen framgår att företagen och myndigheterna inte
skall behöva bekosta forskarnas lön utan endast ge dem möjlighet att
vistas på arbetsplatsen för att studera verksamheten och delta i problemlösning
och planering på skilda områden. I motionen 1977/78: 569
framförs uppfattningen att reglerna för användningen av medlen för
försöksverksamheten bör utformas så att de medger att företag och förvaltningar
som deltar i denna bekostar en större eller mindre del av de
engagerade forskarnas löner. Utskottet delar motionärens uppfattning
att som villkor för deltagande i försöksverksamheten inte bör uppställas
kravet att staten helt skall stå för kostnaderna för forskarnas lön
utan att det bör finnas utrymme för en överenskommelse av innebörd
att företaget eller förvaltningen tar på sig en mindre eller större del av
forskarnas lönekostnad. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning
av motionen 1977/78: 569 yrkandet 1 som sin mening ger detta till
känna för regeringen.

Även om olika åtgärder kan och bör vidtas för att öka rörligheten
inom den fasta forskningsorganisationen vid högskoleenheterna är det
likväl forskningsråden, anför föredragande statsrådet, som måste ha huvudrollen
när det gäller att stimulera rörligheten inom forskningen och
att bryta upp nya forskningsfält. I budgetpropositionen föreslås, som
utskottet tidigare erinrat om, att till forskningsråden och forskningsrådsnämnden
skall anvisas 299 milj. kr., dvs. en ökning med 29 milj. kr. Regeringens
förslag innebär att medel beräknats för två nya extra ordinarie
tjänster som professor, nämligen i makrosociologi och paleobiologi.

Utskottet har i det föregående i korthet redovisat vad som i motionen
1977/78: 885 anförts om ökade resurser till stöd för forskning. Regeringens
förslag om medelsanvisningar till forskningsråden innebär, anför
motionärerna, mot bakgrund av det senaste årets prisökning en betydande
urholkning av rådens anslag. Ett förstahandsmål måste vara att tillförsäkra
forskningsråden oförändrade reella resurser. Detta bör enligt

UbU 1977/78: 22

deras mening uppnås genom ett generellt tillägg på 11,6 milj. kr. för de
tre forskningsråden. Därutöver föreslås att de tre rådsanslagen räknas
upp med 10,5 milj. kr. Medlen skall användas för forskning som kan
väntas få särskild betydelse för ekonomisk och social utveckling. Sammantagna
innebär sålunda motionärernas förslag (yrkandena 8—10) när
det gäller forskningsråden en uppräkning med 22,1 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag, varav faller på humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HFR) 3,4 milj. kr., på medicinska forskningsrådet
(MFR) 5,9 milj. kr. och på naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)
12,8 milj. kr.

I fråga om forskningsrådsnämndens anslag föreslås i motionen 1977/
78: 885 (yrkandet 7) att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 1,5 milj. kr. förhöjt anslag, varav 0,5 milj. kr. på
grund av prisutvecklingen och 1 milj. kr. för att FRN skall bättre
kunna initiera nya objekt.

Utskottet kan, som framgår av det föregående, i stora delar instämma
i vad motionärerna anfört till stöd för sina förslag om ökade forskningsresurser
till högskolan och till den rådsfinansierade forskningen.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget måste utskottet emellertid även
beträffande forskningsråden och FRN förorda att riksdagen avslår motionen
1977/78: 885. Utskottet kommer i det följande under respektive
anslagsrubrik (punkterna 21—24) att hemställa om avslag på yrkandena
7—10 i motionen 1977/78: 885.

Även den ökade forskningsresurs som i samma motion föreslås genom
ytterligare medelsanvisning till Vetenskapsakademien bör avslås av riksdagen.
Flemställan med anledning av yrkandet 11 i motionen 1977/78:
885 gör utskottet i det följande under punkt 28. Bidrag till Vetenskapsakademien.

I de två under allmänna motionstiden väckta motionerna 1977/78: 1543
och 1977/78: 1552 tas upp frågor som gäller forskning med hybrid-DNA.
I den sistnämnda motionen yrkas att en parlamentarisk utredning skall
få i uppgift att belysa de sociala, etiska och humanitära effekterna av
sådan forskning. Motionen 1977/78: 1543 gäller kommunernas gransknings-
och kontrollmöjligheter.

Regeringen har numera tillsatt en utredning (U 1978: 20) som fått i
uppdrag att utreda frågan om skyddslagstiftningen rörande forskning
med hybrid-DNA oberoende av om denna bedrivs vid högskolan eller
annorstädes (direktiv för utredningen se bil.). Utredningen skall lämna
förslag till de kompletteringar av gällande lag som kan behövas för kontroll
av att forskningen bedrivs under förhållanden som är riskfria för
allmänheten och de anställda vid laboratorier. Nödvändiga beståndsdelar
i ett regelsystem för en sådan kontroll torde enligt utredningsdirektiven
vara bestämmelser om skyldighet för den som avser att forska

UbU 1977/78: 22

med hybrid-DNA att göra anmälan om detta till ett kontrollorgan, om
krav på tillstånd för att få sätta i gång forskningsprojekt och att använda
laboratorier när forskningen avser försök med hybrid-DNA, om skyldighet
för den som bedriver forskning med hybrid-DNA att registrera
och för kontrollorganet hålla tillgängliga alla de uppgifter om experimenten
som kan vara av betydelse för att bedöma säkerhetsfrågor, om
skyldighet att underrätta kommuns hälsovårdsnämnd eller annat berört
organ om verksamheten samt om fortlöpande övervakning och kontroll
av forskning med hybrid-DNA. Utredningens förslag skall avlämnas i
sådan tid att ett eventuellt lagförslag kan lämnas till riksmötet 1978/79.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1543 är tillgodosett genom den tillkallade
utredningen, varför det kan avslås av riksdagen.

I direktiven för utredningen framhåller utbildningsministern bl. a. följande:
”Det material som utredaren får fram genom granskning av bl. a.
den svenska arbetarskydds- och miljöskyddslagstiftningen samt jämförelsen
med lagstiftningen i andra länder bör kunna utgöra ett gott underlag
för att bedöma behovet av att också se över de humanitära och
etiska villkor som bör gälla forskning rörande hybrid-DNA.” Till följd
av vad som sålunda anförs i utredningsdirektiven anser utskottet att riksdagen
inte nu bör ansluta sig till det i motionen 1977/78: 1552 framförda
utredningsönskemålet. Yrkandet bör alltså avslås av riksdagen. Utskottet
vill avslutningsvis erinra om att i Sverige finns en av forskningsråden
inrättad kommitté för frågor rörande forskning med hybrid-DNA. Kommittén,
i vilken ingår både forskare och lekmän, har till huvuduppgift
att främja svensk forskning om hybrid-DNA och att övervaka att forskningsarbetet
bedrivs under riskfria förhållanden. De riktlinjer för riskbedömning
som har utarbetats av nationella och internationella organ
inom området skall vara vägledande för kommitténs verksamhet. Forskningsråden
har bestämt att inte stödja något forskningsprojekt med
hybrid-DNA utan att kommittén har uttalat sig om säkerhetsåtgärderna
i varje enskilt fall. Kommittén har även ansett det nödvändigt att den
industriella forskningen med hybrid-DNA underställs kommitténs bedömning.

Övriga frågor

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad i budgetpropositionen
förordats i fråga om skyddet för frivilliga försökspersoner.

I propositionen under ifrågavarande avsnitt Vissa gemensamma frågor
redovisade rikilinjer för utbildning och forskning föranleder i den mån
de inte tidigare tagits upp av utskottet inte något särskilt uttalande.

Utskottets hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser
resp. avsnitt

UbU 1977/78: 22

högskolereformen

1. att riksdagen godkänner att i Stockholm fr. o. m. den 1 juli
1978 skall finnas de åtta högskoleenheter för konstnärlig utbildning
som förordats i propositionen 1977/78: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidtaga de åtgärder
som fordras för konstfackskolans inordnande i högskoleorganisationen
i Stockholm,

3. att riksdagen antar det genom propositionen 1977/78: 100 framlagda
förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977: 218),

4. att riksdagen antar det genom propositionen 1977/78: 100 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1977: 219) om obligatoriska
studerandesammanslutningar,

5. att riksdagen antar det genom propositionen 1977/78: 100 framlagda
förslaget till lag med bemyndigande att upphäva föreskrifter
om skyldighet att tillhöra särskild studerandesammanslutning,

6. att riksdagen beträffande utbildningens utformning och inriktning
avslår motionen 1977/78: 378 yrkandet 1,

7. att riksdagen beträffande obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar
avslår motionen 1977/78: 378 yrkandet
3 g,

8. att riksdagen beträffande lagen om elektorsförsamling avslår
motionen 1977/78: 378 yrkandet 3 f,

9. att riksdagen beträffande valkorporation avslår motionen 1977/
78: 378 yrkandet 3 e,

10. att riksdagen beträffande betygssystem avslår motionen 1977/
78: 378 yrkandet 3 d,

behörighet och urval

11. att riksdagen beträffande urvalsinstrument avslår motionen
1977/78: 378 yrkandet 3 b,

12. att riksdagen beträffande högskoleprovet avslår motionen 1977/
78: 378 yrkandet 4,

13. att riksdagen beträffande tjugoprocentsregeln avslår motionen
1977/78: 573 yrkandet 1,

14. att riksdagen beträffande sökande i kvotgrupp IV avslår motionen
1977/78: 573 yrkandet 2,

15. att riksdagen beträffande intagningsprov avslår motionen 1977/
78: 573 yrkandet 3,

16. att riksdagen beträffande förkunskapskrav avslår motionen
1977/78: 758 yrkandet 6,

17. att riksdagen beträffande föreningsmeriter avslår motionerna
1977/78: 756 och 1977/78: 1190,

18. att riksdagen beträffande behörighet att söka till talpedagogutbildning
avslår motionen 1977/78: 754,

3 Riksdagen 1977/78.14 sami. Nr 22

UbU 1977/78: 22

19. att riksdagen beträffande lärare för döva avslår motionen 1977/
78: 1146,

20. att riksdagen beträffande utländska studerande avslår motionen
1977/78: 1189,

grundläggande högskoleutbildning

21. att riksdagen beträffande grundläggande högskoleutbildning i
naturvetenskapliga och tekniska ämnen avslår motionen 1977/
78: 885 yrkandet 15 i denna del,

22. att riksdagen beträffande avskaffande av fria utbildningsområdet
avslår motionen 1977/78: 737,

23. att riksdagen beträffande anmälningsförfarandet avslår motionen
1977/78: 753,

24. att riksdagen beträffande formgivarutbildning avslår motionen
1977/78: 398,

25. att riksdagen beträffande utbildning på Gotland avslår motionen
1977/78: 1408,

26. att riksdagen beträffande invandrarnas högskolestudier avslår
motionen 1977/78: 378 yrkandet 3 c och motionen 1977/78:
878 yrkandet 2,

allmänna frågor

27. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omföringar
mellan anslagen för högskolan m. m. i enlighet med vad som
förordats i propositionen 1977/78: 100,

28. att riksdagen beträffande utvärdering av högskolereformen avslår
motionen 1977/78: 881 yrkandet 1 i denna del och motionen
1977/78: 1565,

29. att riksdagen beträffande bestämmelser om ersättning avslår
motionen 1977/78: 750 och motionen 1977/78: 881 yrkandet 2,

30. att riksdagen beträffande befordringsgrund avslår motionen
1977/78: 1176,

31. att riksdagen beträffande tjänstledighet med B-avdrag avslår
motionen 1977/78: 1537,

forskningsfrågor

32. att riksdagen beträffande uttalande om riktlinjer för forskningspolitiken
avslår motionen 1977/78: 1197,

33. att riksdagen beträffande uttalande om inrättande av ett forskningsdepartement
avslår motionen 1977/78: 917,

34. att riksdagen beträffande uttalande om prioritering vid fördelning
av forskningsresurser avslår motionen 1977/78: 1697,

35. att riksdagen beträffande fakultetsanslag med avslag på motionen
1977/78: 885 i denna del godkänner vad utskottet förordat,

UbU 1977/78:22

36. att riksdagen beträffande forskarutbildning avslår motionen
1977/78: 885 yrkandet 15 i denna del,

37. att riksdagen beträffande massmedieforskningens organisation
med avslag på motionen 1977/78: 738 yrkandet 2 godkänner
vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

38. att riksdagen beträffande temaorienterad forskningsorganisation
i Linköping

a) i fråga om principbeslut avseende den 1 juli 1979 med bifall
till propositionen 1977/78: 100 samt med avslag på motionen
1977/78: 885 yrkandet 3 i denna del och motionen 1977/78:
1186 yrkandet 1 godkänner vad som förordats i propositionen,

b) i fråga om principbeslut avseende den 1 juli 1980 avslår motionen
1977/78: 885 yrkandet 3 i denna del,

c) i fråga om fasta tjänster avslår motionen 1977/78: 1186 yrkandet
2,

39. att riksdagen beträffande bidrag till lönekostnad för forskare
som deltar i försöksverksamhet med näringslivskontakt för forskare
med anledning av propositionen 1977/78: 100 och motionen
1977/78: 569 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

40. att riksdagen beträffande under 39 nämnd försöksverksamhet

1 övrigt m. m. med avslag på motionen 1977/78: 569 yrkandena

2 och 3, motionen 1977/78: 747, motionen 1977/78: 885 yrkandena
1 och 2 samt motionen 1977/78: 1548 godkänner vad
som förordats i propositionen 1977/78: 100,

41. att riksdagen beträffande medel till forskningsråden och forskningsrådsnämnden
samt Vetenskapsakademien med avslag på
motionen 1977/78: 885 i denna del godkänner vad utskottet
förordat,

42. att riksdagen beträffande forskning med hybrid-DNA avslår
motionerna 1977/78: 1543 och 1977/78: 1552,

övriga frågor

43. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1977/78: 100
förordats om skydd för frivilliga försökspersoner,

44. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för utbildning och
forskning som förordats i propositionen 1977/78: 100 bilaga 12
s. 362—400.

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

2. Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 401—402) och hemställer -

UbU 1977/78: 22

att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
37 237 000 kr.

3. Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. Regeringen
har under punkten D 2 (s. 402—403) föreslagit riksdagen att till Universitets-
och högskoleämbetet: Utredningar m. m. för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 3 174 000 kr.

Motionen

1977/78: 881 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) i vad den avser medelsanvändningen
under reservationsanslaget till Universitets- och högskoleämbetet:
Utredningar m. m. (yrkandet 1).

U tskottet

Från detta anslag bestrids lönekostnader och expenskostnader m. m.
som hänger samman med utredningar inom universitets- och högskoleämbetets
(UHÄ) verksamhetsområde. För nästa budgetår beräknas ytterligare
800 000 kr. för utvärdering av högskolereformen, vilket belopp
skall ställas till UHÄ:s förfogande.

I motionen 1977/78: 881 (yrkandet 1) hemställs att medlen för uppföljning
av högskolereformen skall ställas till ett från UHÄ fristående
organs förfogande. Frågan om vem som skall göra utvärderingen av högskolereformen
behandlar utskottet under punkten 1 i detta betänkande.
Med erinran om vad utskottet där anfört med anledning av motionen
1977/78: 881 avstyrker utskottet såvitt nu är i fråga yrkandet 1 i denna
motion.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningen
under förevarande anslag, hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med
avslag på motionen 1977/78: 881 yrkandet 1 i vad avser medelsanvändningen
under ifrågavarande anslag till Universitetsoch
högskoleämbetet: Utredningar m. m. för budgetåret 1978/
79 anvisar ett reservationsanslag av 3 174 000 kr.

4. Regionstyrelserna för högskolan. Utrustningsnämnden för universitet
och högskolor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
D 3—D 4 (s. 403—405) och hemställer

1. att riksdagen till Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 8 843 000 kr.,

2. att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
5 947 000 kr.

UbU 1977/78: 22

Utbildning och forskning inom högskolan m. in.

5. Utbildning för tekniska yrken. Regeringen har under punkten D 5
(s. 406—412) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje benämnd fiskevårdslinjen
och omfattande 80 poäng,

2. fastställa planeringsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 376 392 000 kr.

Motionerna

1977/78: 297 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om en utbyggnad av den tekniska högskoleutbildningen
i Karlstad,

1977/78: 376 av Hilding Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att yrkesteknisk högskoleutbildning startar i
Trollhättan höstterminen 1979 med YTH-verkstad och YTH-elkraft för
industriell el- och underhållsteknik,

1977/78: 450 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet vid kommande
planering beaktar utbildningsresurserna i Kristanstad-Hässleholm,

1977/78: 454 av Sten Svensson m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av utvidgad yrkesteknisk högskoleutbildning,

1977/78: 568 av Karl-Eric Norrby (c) och Bertil Jonasson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening uttalar att yrkesteknisk högskoleutbildning
bör startas i Karlstad-Hagforsområdet med en stålteknisk inriktning
i enlighet med vad som anförts i motionen,

1977/78: 891 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s) såvitt
gäller yrkandet att riksdagen i enlighet med vad som anförts i den till
näringsutskottet remitterade motionen 1977/78: 890 skall besluta att försöksverksamheten
med yrkesteknisk högskola i Borås skall kompletteras
med verkstadsteknisk linje (yrkandet 1),

1977/78: 1154 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en undersökning av utbildningsbehovet och att vid ett
visat behov av ökad utbildning denna lokaliseras till södra Sverige,

1977/78: 1157 av Wilhelm Gustafsson m. fl. (fp, c, m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskola med polymerteknisk (textil-plast-gummi) inriktning startas i
Borås,

Kartong: S. 43, raderna 4 och 6 nedifrån Utgår: vid universitet

UbU 1977/78:22

1977/78:1175 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen

1. beslutar uttala att en linje inom den yrkestekniska högskolan med
inriktning på plastbearbetning lokaliseras till Kristianstad (yrkandet 3),

2. beslutar uttala att en linje inom den yrkestekniska högskolan med
inriktning på livsmedelsindustrin enligt vad som i motionen anförs lokaliseras
till Kristianstad (yrkandet 4),

3. hos regeringen begär att frågan om förläggning av yrkesteknisk högskoleutbildning
till Hässleholm utreds (yrkandet 5),

1977/78:1191 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att yrkesteknisk högskoleutbildning för träindustri förläggs till
Högsby.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för tekniska yrken vid
de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer
inom sektorn, dels för studier enligt äldre studieordning. Under
anslaget beräknas vidare medel för försöksverksamheten med yrkesteknisk
högskoleutbildning (YTH) med undantag av den mot handel
och distribution inriktade i Skövde bedrivna försöksverksamheten. Medel
för denna är beräknade under sektorsanslaget Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas
medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för
tekniska yrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensionering och
innehåll m. m. behandlas under förevarande sektorsanslag.

Sektorn för utbildning för tekniska yrken omfattar inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde innevarande budgetår 22 allmänna
utbildningslinjer. I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag
om en ny allmän utbildningslinje benämnd fiskevårdslinjen. Linjen, som
skall inrättas vid universitetet i Göteborg, skall vara tvåårig och omfatta
80 poäng. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för
sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat. För tekniska sektorn
räknar statsrådet med ett antagningstal av sammanlagt 5 300 (bil.
12 s. 375). Däri ingår 16 antagningsplatser vid fiskevårdslinjen i Göteborg.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att riksdagen
fastställer de förordade planeringsramarna.

Efter beslut våren 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179)
inleddes försöksverksamhet med YTH hösten 1975. Försöksverksamheten
bedrivs nu på 12 orter. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
framhåller i sin anslagsframställning att behovet av YTH inom andra

UbU 1977/78: 22

yrkesområden än de nu prövade är påtagligt. Någon ny utbildningslinje
bör emellertid enligt UHÄ:s mening inte starta hösten 1978. I budgetpropositionen
har medel beräknats för försöksverksamhet med YTH
i samma omfattning som innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om YTH och föreslår
att under ifrågavarande anslagsrubrik anvisas medel i enlighet med
förslaget i budgetpropositionen.

I ett antal motioner har förts fram förslag om utökning av YTHutbildningen
med vissa nya linjer och till vissa nya orter. Föredragande
statsrådet räknar med att UHÄ:s arbete med såväl utvärdering av YTHverksamheten
som planeringen av nya utbildningsinriktningar inom denna
skall bedrivas i en sådan takt att det skall vara möjligt att i budgetpropositionen
för budgetåret 1979/80 behandla frågan. Utskottet förutsätter
att denna tidplan kommer att hållas. Utskottet är därför inte berett
att nu förorda ytterligare försöksverksamhet. Utskottet föreslår alltså att
riksdagen avslår motionsyrkandena.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1977/78: 376, 1977/
78: 450 såvitt nu är i fråga, 1977/78: 454, 1977/78: 568, 1977/78: 891
yrkandet 1, 1977/78: 1157, 1977/78: 1175 yrkandena 3, 4 och 5 samt
1977/78: 1191.

I enlighet med beslut vid 1975/76 års riksmöte startade vårterminen
1977 hälso- och miljövårdslinjen som en treårig allmän utbildningslinje
vid universitetet i Umeå. Intagning sker två gånger om året. Antalet
antagningsplatser är enligt planeringsramen 60. Utskottet anser det för
tidigt att begära förnyad undersökning av utbildningsbehovet. Utskottet
avstyrker därför motionen 1977/78: 1154, i vilken begärs en
undersökning av utbildningsbehovet och att vid ett visat behov av ökad
utbildning denna lokaliseras till södra Sverige.

Utbildningen inom högskolan spelar en viktig roll för den regionala
utvecklingen påpekas i motionen 1977/78: 297. I motionen yrkas att
riksdagen skall begära en utredning om utbyggnad av den tekniska
högskoleutbildningen i Karlstad. Det ankommer i första hand på de
lokala högskolestyrelserna och regionstyrelsema att föreslå åtgärder för
en sådan utbyggnad av högskoleutbildningen att kapaciteten i möjligaste
mån svarar mot samhällets behov av utbildade och de studerandes
efterfrågan på utbildning. I vilken omfattning i motionen 1977/78:
297 angivna enstaka kurser och lokala linjer bör anordnas i Karlstad
bör kunna bedömas av högskolestyrelsen i Karlstad och regionstyrelsen.
Utskottet anser alltså att motionen 1977/78:297 bör avslås av riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i enlighet med vad som förordats i propositionen
1977/78: 100 beslutar om inrättande av en allmän utbildningslinje
benämnd fiskevårdslinjen och omfattande 80 poäng,

UbU 1977/78: 22

2. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning
för tekniska yrken i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1977/78: 100,

3. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 376 392 000 kr.,

4. att riksdagen beträffande framtida utbyggnaden av yrkesteknisk
högskoleutbildning avslår motionerna 1977/78: 376, 1977/
78: 450 i denna del, 1977/78: 454, 1977/78: 568, 1977/78: 891
yrkandet 1, 1977/78: 1157, 1977/78: 1175 yrkandena 3, 4 och
5 samt 1977/78:1191,

5. att riksdagen beträffande utredning om anordnande av hälsooch
miljövårdslinjen på ytterligare ort avslår motionen 1977/
78: 1154,

6. att riksdagen beträffande teknisk högskoleutbildning i Karlstad
avslår motionen 1977/78: 297.

6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Regeringen
har under punkten D 6 (s. 413—420) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje benämnd linjen
för kost och näringsekonomi och omfattande 100 poäng,

2. bemyndiga regeringen att besluta om lokalisering av linjen för
kost och näringsekonomi,

3. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

4. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 181 170 000 kr.

Motionen

1977/78:1566 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att utbildning av internatföreståndare inrättas vid universiteten
i Stockholm, Göteborg och Umeå.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas
medel dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinje, dels för
studier enligt äldre studieordning. Under anslaget beräknas vidare medel
för bidrag till Handelshögskolan i Stockholm och Svenska diakonsällskapets
sociala utbildningsverksamhet samt yrkesteknisk högskoleutbildning
i Skövde.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas
medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Frågor som rör denna

UbU 1977/78: 22

utbildnings dimensionering och innehåll m. m. behandlas under förevarande
sektorsanslag.

Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken omfattar inom utbildningsdepartementets område innevarande
budgetår 18 allmänna utbildningslinjer och en påbyggnadslinje. Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har efter särskild utredning i skrivelse
till regeringen i oktober 1977 redovisat förslag till en sammanhållen
studiegång för ekonomiföreståndare, internatföreståndare och
dietister. Den nya utbildningslinjen föreslås omfatta 100 poäng och få
benämningen linjen för kost och näringsekonomi. Dessutom föreslås två
påbyggnadslinjer om 20 poäng. UHÄ föreslår att utbildningen får statligt
huvudmannaskap och förläggs till universiteten i Uppsala, Göteborg
och Umeå samt att antagningskapaciteten för budgetåret 1978/79 blir
sammanlagt 152 platser. Ekonomiföreståndar- och internatförståndarlinjerna
föreslås bli avvecklade med början den 1 juli 1978.

Föredragande statsrådet tillstyrker UHÄ:s förslag i vad gäller linjens
uppbyggnad och dimensionering. I fråga om lokalisering anser statsrådet
att det bör utredas om utbildningen, inom ramen för det antagningstal
och de resurser som förordats, kan förläggas även till universitetet
i Stockholm.

Utskottet tillstyrker att en linje för kost och näringsekonomi med
föreslagen uppbyggnad inrättas den 1 juli 1978 och att utbildningen på
internatföreståndar- och ekonomiföreståndarlinjerna avvecklas med början
läsåret 1978/79. Därmed har utskottet även avstyrkt motionen
1977/78: 1566 om internatföreståndarutbildning på vissa orter.

Enligt UHÄ:s utredning innebär en uppdelning av 152 intagningsplatser
på fler än tre utbildningsorter en splittring av resurserna och
minskade möjligheter att tillgodose behovet av utvecklingsarbete och
forskningsanknytning inom ämnesområdet. Enligt vad utskottet erfarit
har UHÄ anmodat universitetet i Stockholm att bedöma om universitetet
läsåret 1978/79 kan anordna ifrågavarande utbildning med en antagning
av 12 studerande såväl höst- som vårtermin läsåret 1978/79.
Universitetets styrelse har den 6 april 1978 meddelat att den inte bedömer
detta vara möjligt. Styrelsen föreslår en utredning med uppdrag
att undersöka om linjen kan förläggas till universitetet i Stockholm läsåret
1979/80.

Utskottet har inte något att erinra mot att linjen för kost och näringsekonomi
anordnas i Stockholm om den totala intagningskapaciteten för
linjen budgetåret 1979/80 eller senare skall ökas och förutsättningar
i övrigt finns för lokalisering av ifrågavarande utbildning till ytterligare
en ort. Linjen för kost och näringsekonomi bör alltså enligt utskottets
uppfattning inrättas den 1 juli 1978 vid universiteten i Uppsala, Göteborg
och Umeå i enlighet med UHÄ:s förslag med en sammanlagd
antagningskapacitet av 152 platser.

UbU 1977/78: 22

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för
sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat. För administrativa,
ekonomiska och sociala sektorn räknar statsrådet med ett antagningstal
av sammanlagt 9 700 (bil. 12, s. 375). Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och föreslår att riksdagen fastställer de förordade planeringsramarna.

Regeringens förslag i övrigt under förevarande anslagsrubrik föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i enlighet med vad som förordats i propositionen
1977/78: 100 beslutar om inrättande av en allmän utbildningslinje
benämnd linjen för kost och näringsekonomi och
omfattande 100 poäng,

2. att riksdagen beträffande lokalisering av linjen för kost och
näringsekonomi med anledning av propositionen 1977/78: 100
godkänner vad utskottet förordat,

3. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken i enlighet
med vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

4. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 181 170 000 kr.,

5. att riksdagen beträffande internatföreståndarutbildning avslår
motionen 1977/78: 1566.

7. Utbildning för vårdyrken. Regeringen har under punkten D 7 (s.
420—430) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av utbildning i psykoterapi som en påbyggnadslinje
omfattande 90 poäng inom sektom för utbildning för vårdyrken,

2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

3. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 250 700 000 kr.

Motionerna

1977/78: 570 av Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en utredning
om fullständig läkarutbildning m. m. vid universitetet i Linköping,

1977/78: 1173 av Axel Kristiansson m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att
riksdagen uttalar sig för att grund- och påbyggnadsutbildning för sjuksköterskor
förläggs till Halmstad,

1977/78: 1397 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari — med hänvisning till

UbU 1977/78: 22

vad sorn anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1977/
78: 1396 — yrkas att riksdagen uttalar att den utlovade psykoterapiutbildningen
snarast kommer till stånd,

1977/78:1549 av Ella Johnsson m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala att grund- och påbyggnadsutbildning av sjuksköterskor
i enlighet med motionen förläggs till Halmstad,

1977/78: 1556 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
möjligheterna att tillskapa fler praktikplatser inom sjuksköterskeutbildningen,

1977/78: 1698 av Olle Eriksson (c) och Karl-Eric Norrby (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av hur behovet
av idrottsmedicinsk forskning och undervisning i idrottsmedicin
under läkarnas grund- och vidareutbildning bör tillgodoses.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för vårdyrken vid de
statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom sektorn, dels för studier enligt äldre
studieordning. Vidare beräknas medel för blandad medicinsk och farmaceutisk-kemisk
utbildning som ges i form av linjeanknuten kurs.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas
medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för
vårdyrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensionering och innehåll
m. m. behandlas under förevarande sektorsanslag.

Sektorn för utbildning för vårdyrken omfattar inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde innevarande budgetår 15 allmänna utbildningslinjer
och fyra påbyggnadslinjer. I budgetpropositionen lägger regeringen
fram förslag om en ny påbyggnadslinje benämnd utbildning
i psykoterapi. Psykoterapiutbildningen skall ske i två steg med mellanliggande
yrkesverksamhet. Det första steget skall omfatta 30 poäng och
det andra 60 poäng. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Yrkandet
i motionen 1977/78: 1397 om att psykoterapiutbildningen snarast skall
komma till stånd blir således tillgodosett och kan avslås av riksdagen.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för
sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat. För vårdsektorn
räknar statsrådet med ett antagningstal av sammanlagt 12 400 (bil. 12
s. 375). Däri ingår 24 platser i Stockholm för studerande på steg 1 i den
nya psykoterapiutbildningen och 24 platser sammanlagt i Umeå för steg
1 och steg 2. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att
riksdagen dels fastställer de förordade planeringsramarna, dels till Utbildning
för vårdyrken för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 250 700 000 kr.

UbU 1977/78: 22

Utbildningsutskottet behandlade våren 1976 (UbU 1975/76: 27, rskr
1975/76: 331) ett stort antal motioner om vårdyrkesutbildning. Dessa
berörde bl. a. en för vissa vårdyrkesutbildningar gemensam basutbildning,
möjligheten till utbildningar med etappavgång och återkommande
utbildning, vårdyrkesutbildningarnas forskningsanknytning samt den på
vissa områden besvärande praktiksituationen. Utskottet ansåg det betydelsefullt
att få dessa frågor belysta och övervägda. Med de förändringar
som sker inom socialvård, hälsovård och sjukvård följer enligt utskottets
uttalade mening också ett behov av motsvarande utveckling inom vårdutbildningen.

År 1977 tillkallades en särskild kommitté, som antog namnet VÅRD 77
(U 1977: 06). Den fick i uppdrag dels att föreslå kortsiktiga åtgärder
för att underlätta praktiksituationen inom den studieorganisation som
trädde i kraft den 1 juli 1977, dels att lägga fram mera långsiktiga förslag
om ny studieorganisation för vissa vårdutbildningar inom högskolan.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1978.

I sitt första betänkande (SOU 1977: 15) Praktikfrågor — åtgärder i ett
kort perspektiv lämnar VÅRD 77 förslag som kan genomföras snabbt
inom den nuvarande studieorganisationen och inom ramen för gällande
utbildningsmål. Kommittén räknar därutöver med att många av problemen
i utbildningsplaneringen kan lösas genom att viktiga beslut om
utbildningens uppläggning, bl. a. praktiken, numera kan fattas lokalt.
Kommittén föreslår bl. a. att de lokala organen skall få rätt att göra
sådana begränsade avsteg från utbildningsplanernas praktikkrav som
krävs för att utbildningen skall kunna genomföras och anpassas till de
sjukvårds- och socialvårdsresurser som står till buds. Vidare föreslås att
utbildningsplanerna skall få sådana tillägg att de lokala myndigheterna
kan förskjuta olika moment mellan kurser. Kommittén lämnar detaljerade
förslag till förändringar av enskilda utbildningsplaner och förslag
till viss utökning av redan påbörjad försöksverksamhet med förändrat
praktiskt utbildningsinnehåll i vissa vårdutbildningar. Kommittén föreslår
också en ändring av högskoleförordningen i syfte att vårdyrkesstuderande
i stället för praktik skall få tillgodoräkna sig yrkeserfarenhet
i vissa fall.

Regeringen har funnit att förslagen från VÅRD 77 kan tillgodoses
inom ramen för gällande bestämmelser. Den 16 mars 1978 uppdrog regeringen
åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och skolöverstyrelsen
(SÖ) att inom nuvarande kostnadsramar vidta åtgärder i allt väsentligt
enligt de förslag som lagts fram i utredningens betänkande.

I motionen 1977/78: 1556 tas upp problemet med att utbildningskapaciteten
inom sjuksköterskeutbildningen inte utnyttjas fullt ut, bl. a.
till följd av bristen på praktikplatser. Motionärerna föreslår att riksdagen
skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen i fråga om
möjligheter att tillskapa flera praktikplatser.

UbU 1977/78: 22

Utskottet delar motionärernas uppfattning att åtgärder måste vidtas
så att utbildningskapaciteten inom sjuksköterskeutbildningen blir bättre
utnyttjad. Så har också skett genom regeringens uppdrag till UHÄ och
SÖ att vidta åtgärder enligt VÅRD 77:s förslag. Något tillkännagivande
i frågan från riksdagens sida behövs alltså inte, varför motionen 1977/
78: 1556 bör avslås av riksdagen.

I syfte att bättre utnyttja utbildningskapaciteten inom sjuksköterskeutbildningen
ämnar regeringen enligt budgetpropositionen (bil. 12 s. 429)
bemyndiga SÖ att i samråd med UHÄ överlåta på regionstyrelserna att
i samverkan med SÖ och berörda landstingskommuner planera och genomföra
sjuksköterskeutbildningen. Utskottet motsätter sig inte att försök
med sådan verksamhet genomförs. Utskottet förutsätter att försöket
inte förhindrar eller fördröjer överförande av eventuellt outnyttjade
utbildningsplatser från en region till en annan.

I två motioner, 1977/78: 1173 och 1977/78: 1549, framförs yrkanden
om sjuksköterskeutbildning i Halmstad. Motionärerna erinrar om att
Hallands läns landsting och Kronobergs läns landsting gemensamt driver
sjuksköterskeutbildning vid Kronobergs-Hallands sjuksköterskeskola i
Växjö. De två landstingen har emellertid beslutat avveckla samarbetet
med början den 1 juli 1978. Som en följd härav önskar Hallands läns
landsting anordna egen sjuksköterskeutbildning.

Utskottet vill först erinra om att på riksdagen ankommer att fastställa
planeringsramar för högskoleutbildning. För den kommunala högskoleutbildningen
inom vårdsektorn föreslår regeringen två planeringsramar,
varav den ena avser sjuksköterskeutbildningen i sin helhet i landet.
I budgetpropositionen erinrar föredragande statsrådet om att i vad
gäller den kommunala högskoleutbildningen har SÖ ”att efter samråd
med UHÄ besluta om lokalisering och antagningskapacitet och har därvid
möjlighet att företa omdispositioner mellan kommuner i de fall förutsättningarna
för planeringsarbetet ändras. För att på bästa sätt utnyttja
befintliga resurser för sjuksköterskeutbildning bör man ta till vara
de möjligheter som finns att förlägga utbildningen inom en kommun
eller landstingskommun till mer än en skolenhet” (s. 374). Utskottet har
nyss förklarat sig inte ha något att erinra mot att på regionstyrelserna
överlåtes att planera och genomföra utbildningen i syfte att utbildningskapaciteten
skall bli bättre utnyttjad.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1977/
78: 1173 och 1977/78: 1549 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I sammanhanget kan nämnas att SÖ i skrivelse till regeringen den 31
mars 1978 begärt bemyndigande att få omfördela eventuellt övertaliga
platser inom vidareutbildningen av sjuksköterskor till sjuksköterskelinjen.
Inom en på detta vis ökad kapacitet för sjuksköterskelinjen
aktualiserar SÖ nylokalisering till Halmstad.

Universitetet i Linköping har föreslagit en utredning om fullständig

UbU 1977/78: 22

läkarutbildning i Linköping. I dag får de läkarstuderande gå de två prekliniska
åren i Uppsala. Med en fullständig läkarutbildning i Linköping
skulle man, anser universitetet, bl. a. nå den effekten att tillgången på
lärare i prekliniska ämnen ökade. Detta skulle i sin tur underlätta rekryteringen
av lärare till annan vårdutbildning på orten och vara till fördel
vid nyetablering av sjukgymnastlinjen och vårdlärarlinjen där.

UHÄ anför i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 att det
är angeläget med en översyn i vilken man tar ett samlat grepp på vårdyrkesutbildningarna
i Linköping. Syftet bör vara att bygga upp en
annorlunda bas för flera samverkande vårdutbildningar. UHÄ behandlar
också frågan om ett enhetligt huvudmannaskap och om möjligheten
att anknyta vårdutbildningarna till den kommande temaorienterade
forskningsorganisationen i Linköping.

Föredragande statsrådet finner förslagen från Linköping och UHÄ
intressanta men är inte nu beredd att aktualisera något utredningsuppdrag.
Ökad klarhet bör först bringas i vissa frågor, t. ex. frågan om
huvudmannaskapet samt de frågor som berörs av lärartjänstutredningen
(U 1977: 04) och VÅRD 77.

Enligt motionen 1977/78: 570 är de ännu olösta huvudmannaskapsfrågorna
och de pågående utredningarna inte något hinder för den av
universitetet och UHÄ begärda utredningen. Motionären hemställer att
riksdagen skall ge regeringen till känna att en sådan utredning snarast
bör sättas i gång och att utredningsarbetet bör ske i nära samråd med
universitetet i Linköping.

VÅRD 77 skall enligt sina direktiv överväga om, och i vilka delar,
det är möjligt och lämpligt att samordna studierna mellan korta och
långa vårdutbildningar. I detta sammanhang överväger utredningen, enligt
vad utskottet erfarit, att föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att
göra en översyn av vårdutbildningarna i Linköping i stort sett i enlighet
med UHÄ:s förslag. I avvaktan härpå och på det ytterligare underlag
som eventuellt kan behövas för ett ställningstagande till frågan om den
av universitetet i Linköping, UHÄ och motionären begärda utredningen
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78: 570.

En utredning om hur man bäst skall tillgodose behov av idrottsmedicinsk
forskning och idrottsmedicinsk undervisning i läkares grundoch
vidareutbildning begärs i motionen 1977/78: 1698.

Under innevarande riksmöte har riksdagen i enlighet med förslag av
socialutskottet avslagit ett motionsyrkande om idrottsmedicinsk specialitet
för läkare (mot. 1976/77: 1315, SoU 1977/78: 4). Socialutskottet
hänvisar till att UHÄ planerar en översyn av läkarutbildningen, i vilken
behovet av idrottsmedicinska moment i läkarutbildningen skall prövas,
samt till att frågan om inrättande av specialitet för läkare i idrottsmedicin
kan förutsättas komma att behandlas inom ramen för den översyn
av bestämmelserna om krav för allmän- och specialistkompetens som

UbU 1977/78: 22

pågår inom nämnden för läkares vidareutbildning (NLV). År 1977 avslog
riksdagen enligt utbildningsutskottets förslag ett motionsyrkande
om utredning om bl. a. idrottsmedicinsk forskning. Utskottet uttalade
att resurser för sådan forskning redan finns inom medicinsk fakultet
(UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Till detta kan läggas att medicinska
forskningsrådet fördelar medel till medicinsk forskning och därvid
har att prioritera mellan olika angelägna ändamål. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78:
1698.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i enlighet med vad som förordas i propositionen
1977/78: 100 beslutar om inrättande av utbildning i psykoterapi
som en påbyggnadslinje omfattande 90 poäng inom
sektorn för utbildning för vårdyrken,

2. att riksdagen beträffande uttalande om att psykoterapiutbildning
snarast bör komma till stånd avslår motionen 1977/
78: 1397,

3. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning
för vårdyrken i enlighet med vad som förordats i propositionen
1977/78: 100,

4. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 250 700 000 kr.,

5. att riksdagen beträffande praktikplatser för sjuksköterskeutbildningen
avslår motionen 1977/78: 1556,

6. att riksdagen beträffande uttalande om lokalisering av sjuksköterskeutbildning
till Halmstad avslår motionerna 1977/78:
1173 och 1977/78: 1549,

7. att riksdagen beträffande utredning om fullständig läkarutbildning
i Linköping avslår motionen 1977/78: 570,

8. att riksdagen beträffande utredning om idrottsmedicinsk forskning
och utbildning avslår motionen 1977/78: 1698.

8. Utbildning för undervisningsyrken. Regeringen har under punkten

D 8 (s. 431—456) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av en påbyggnadslinje benämnd lärarlinjen
för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel och omfattande 20 poäng,

2. bemyndiga regeringen att besluta om lokalisering av vårdlärarlinjen
enligt vad som förordats i propositionen,

3. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

4. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 426 165 000 kr.

Motionerna

1977/78:337 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

UbU 1977/78: 22

hos regeringen begär förslag om att vårdlärarutbildning snarast placeras
i Karlstad och anknyts till utbildningen vid högskolan där,

1977/78: 377 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen kommer med förslag om att vidareutbilda sjukgymnaster
som skall kunna överta en del av den undervisning som i dag bedrivs
av läkarlärare,

1977/78: 378 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att påtagligt förbättra
prognosinstrumenten för arbetskraftsbehovet i vad gäller utbildningsyrkena
inom högskoleområdet liksom resurserna för yrkesvägledning
(yrkandet 2),

1977/78: 755 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
bemyndigar regeringen att, inom ramen för anslagen Kostnader för viss
övertalig lärarpersonal vid högskolor och Utbildning för undervisningsyrken,
under läsåret 1978/79 efter ansökan medge sådan lärarutbildning
som helt eller huvudsakligen kan anordnas med utnyttjande av övertaliga
lärarutbildare,

1977/78: 758 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 100 i berörda avseenden
beslutar uttala

1. att under budgetåret 1978/79 bör 225 lärare för förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen utbildas, vartill medel anvisas efter framställning
från regeringen (yrkandet 1),

2. att anslaget under D 8 i bilaga 12 höjs med 9 000 000 kr. för att
bereda plats för ytterligare 1 000 studerande vid fritidspedagoglinjema
och förskollärarlinjerna (yrkandet 2),

3. att utbildningstiden för förskollärare och fritidspedagoger skall vara
fyra år, med varvad teori och praktik i enlighet med vad som anförs
i motionen (yrkandet 3),

4. att kommunerna bör vara skyldiga att tillse att personalen erhåller
möjlighet till årlig fortbildning på 30 timmar och att statsbidrag bör
utgå till denna verksamhet och hos regeringen hemställer om förslag
därom (yrkandet 4),

5. att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar
formell kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen och att
för denna kategori ersättning skall utgå motsvarande full lön under
utbildningstiden (yrkandet 5),

1977/78: 891 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s) såvitt gäl -

UbU 1977/78: 22

ler yrkandet att riksdagen i enlighet med vad som anförts i den till näringsutskottet
remitterade motionen 1977/78: 890 skall uttala att förskollärar-
och fritidspedagogutbildningen i Borås bör utökas (yrkandet 2),

1977/78: 1160 av Helge Hagberg m. fl. (s, c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna att den önskar att åtgärder snarast
vidtages för att bibehålla vårdlärarutbildningen i Örebro,

1977/78: 1161 av Evert Hedberg m. fl. (s, c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala att reguljär fritidspedagogutbildning bör förläggas
till Halmstad som ersättning för nuvarande bristyrkesutbildning,

1977/78: 1175 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen

1. beslutar uttala att intagningen till lågstadielärarutbildning vid högskolan
i Kristianstad återupptas (yrkandet 1),

2. beslutar uttala sig för förändringar avseende intagningen till förskollärarutbildning
och fritidspedagogutbildning i enlighet med vad som
i motionen anförs (yrkandet 2),

1977/78: 1179 av Christer Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
medge inrättande av vårdlärarutbildning i Linköping från höstterminen
1978,

1977/78: 1184 av Christina Rogestam m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att anvisa 100 000 kr. för att möjliggöra för universitetet
i Göteborg att till Karlstad och Skövde försöksvis lokalisera 24 av
utbildningsplatserna på vårdlärarlinjen vid universitetet,

1977/78: 1541 av Ylva Annerstedt (fp) och Karl-Erik Strömberg (fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lösning av problemen
med studie- och yrkesvägledning inom undervisningssektorn,

1977/78: 1721 av Hans Jönsson (s) och Margit Sandéhn (s) såvitt
gäller yrkandet att riksdagen beslutar att den fria resursen för forsknings-
och utvecklingsarbete i skolan under budgetåret 1978/79 bibehålls
med samma storlek som under innevarande budgetår (yrkandet 1).

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken
vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinje inom sektom, dels för vissa kurser
samt för studier enligt äldre studieordning.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas
medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning
för undervisningsyrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensionering
och innehåll m. m. behandlas under förevarande sektorsanslag.

4 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 22

UbU 1977/78: 22

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar innevarande
budgetår 20 allmänna utbildningslinjer och en påbyggnadslinje.

Frågor om dimensioneringen av lärarutbildningen skall enligt propositionen
behandlas av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), vissa
andra myndigheter och Svenska kommunförbundet. Utskottet, som tidigare
i betänkandena 1975: 10 och 1975/76: 26 behandlat olika dimensioneringsfrågor,
vill med anledning av det uppdrag som nu skall lämnas
till myndigheterna anföra följande.

Under de två senaste decennierna har fortlöpande utförts beräkningar
av behov av och tillgång på lärare i framtiden. Allteftersom det blivit
möjligt att bedöma utfallet av prognoserna har det regelmässigt visat
sig att lärarbehovet underskattats. Med utgångspunkt i statistiskt material
från år 1972 redovisade exempelvis skolöverstyrelsen (SÖ) i början
av 1970-talet (jfr prop. 1975: 1 bil. 10 s. 375) ett prognostiserat överskott
— vid en förutsatt intagning av 160 studerande på lågstadielärarlinje
och 540 studerande på mellanstadielärarlinje fr. o. m. läsåret 1975/76 —
för t. ex. läsåret 1977/78 motsvarande 4 700 lågstadielärartjänster och
för läsåret 1978/79 motsvarande 400—1 700 mellanstadielärartjänster.
Enligt uppgifter från arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) möter nu i stället
en ökande lärarbrist i vad gäller låg- och mellanstadielärare. När det
gäller tjänstgöring under minst hel termin tillsatte arbetsförmedlingarna
läsåret 1977/78 med icke behöriga lärare 13 % av lågstadielärarplatserna
och 16 % av mellanstadielärarplatserna. Enligt AMS finns därjämte
i hela landet stora svårigheter att tillgodose behovet av behöriga klasslärarvikarier
för kortare tid än en termin. Förklaringarna till att behovs-
och tillgångsberäkningarna inte stämmer med den verkliga utvecklingen
är flera.

Vid all bedömning av lärarutbildningsbehovet är det en huvudfråga
om man skall sträva efter en strikt överensstämmelse mellan arbetsmarknadsbehovet
inom skolan och utbildningskapaciteten eller om lärarutbildningslinjerna
skall vara dimensionerade för en bredare arbetsmarknad
än skolområdet. Erfarenhetsmässigt vet man att många med
lärarutbildning söker sig till andra samhällssektorer än skolan. Enligt
AMS analys av arbetskraftsundersökningen år 1977 har ca 18 800 lärarutbildade
personer tjänst inom yrken som gränsar till läraryrkena eller
som avser kulturområdet i övrigt.

Ett prognosarbete i vad gäller skolans behov bygger i vissa delar på
kända faktorer, t. ex. årskullarnas storlek och de i tjänst varande lärarnas
pensionsavgång, och i andra delar på faktorer som är mycket
komplicerade och svårare att bedöma. De bedömningar, varpå nuvarande
dimensioneringsbeslut vilar beträffande t. ex. klasslärare, bygger
på förutsättningen att 90% av de nyexaminerade klasslärarna går till
läraryrket. Andra svårbedömda faktorer är kvarvarofrekvens i yrket

UbU 1977/78: 22

hos olika grupper av lärare samt lärares benägenhet att utnyttja sin rätt
till partiell tjänstledighet. Alternativa beräkningar visar att redan mycket
små förändringar i antagandena ger betydande utslag i slutresultat.
En i sammanhanget inte oväsentlig faktor är vidare att examinationstalen
på t. ex. låg- och mellanstadielärarlinjerna ofta ligger avsevärt under
intagningstalen, vilket inte alltid beaktas i prognosarbetet.

Lärares s. k. lokala bundenhet stiger i takt med att antalet familjer
där båda makarna förvärvsarbetar ökar.

Enligt AMS föreligger på lärararbetsmarknaden allmänt sett en bristsituation
i dag. Således tillsatte arbetsförmedlingarna läsåret 1977/78 ca
9 500 lärarplatser avseende tjänstgöring under minst en termin med icke
behöriga lärare. Härtill kommer den nämnda svårigheten att erhålla
behöriga lärarvikarier för kortare tid än en termin. Bristsituationen
kännetecknas emellertid av regionala avvikelser. Tillgången på behöriga
lärare läsåret 1977/78 är enligt AMS exempelvis bäst i Västerbottens
län medan bristen på behöriga lärare i förhållande till lärararbetsmarknaden
är störst i Stockholms län.

I likhet med annan högskoleutbildning bör lärarutbildningen dimensioneras
utifrån principen att såväl individernas som arbetslivets behov
skall beaktas vid utbildningsplaneringen. Vid de kommande bedömningarna
av lärarutbildningsbehovet måste man i ökad utsträckning ta hänsyn
till lärarnas yrkesbenägenhet och beteende i övrigt på arbetsmarknaden.

I motionen 1977/78: 378 (yrkandet 2) begärs åtgärder för att förbättra
prognosinstrumenten för arbetskraftsbehovet inom utbildningsyrkena
m. m.

Regeringen har tillkallat en särskild utredning rörande studiedokumentation
och statistik för högskolan (STUDOK). De nya formerna för
den kvantitativa planeringen av högskolan medför behov av nya typer
av planeringsunderlag och nya former av samarbete mellan centrala och
lokala myndigheter för att producera dessa uppgifter. Utredningen har
år 1977 fått tilläggsdirektiv enligt vilka utredningen bör beakta även utbildningsmyndigheternas
behov av uppgifter om arbetslivets efterfrågan
på personer med olika slag av högskoleutbildning. Med utgångspunkt i
STUDOK:s arbete bör det vara möjligt att anpassa prognosverksamheten
till den nya högskoleorganisationens förutsättningar. När resultatet
av STUDOK :s arbete föreligger bör det enligt utskottets mening prövas
om ytterligare utredningsarbete är befogat för att förbättra prognosverksamheten.
Med det anförda föreslår utskottet att motionen 1977/78:
378 yrkandet 2 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I samband med den reformering av klass- och ämneslärarutbildningen
som inleddes år 1968 (prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143) tillkom
organisationen med skolenheter för försöks- och demonstrationsverk -

UbU 1977/78: 22

samhet (FoD-verksamhet). Efter förslag från en arbetsgrupp inom SÖ
beslöt riksdagen (prop. 1975: 1 bil. 10, UbU 1975: 10, rskr 1975: 104)
bl. a. att FoD-resursen, som då bestod enbart av fasta tjänster, skulle
delas upp i en fast och en fri del.

Regeringen har föreslagit att FoD-verksamheten i dess nuvarande
form skall upphöra. Utskottet har i betänkandet 1977/78: 21 (s. 32) tillstyrkt
förslag i propositionen 1977/78: 85 beträffande avveckling av de
särskilda tjänsterna för FoD-verksamheten. I propositionen 1977/78:
100 har föreslagits att den fria resursen för FoD-verksamhet om
2 750 000 kr., som innevarande budgetår finns upptagen under förevarande
anslag, inte längre skall anvisas.

I motionen 1977/78: 1721 (yrkandet 1) hävdas att det är nödvändigt
att behålla den fria resursen för FoD-verksamhet tills ställning tagits till
de förslag till nya former för organisation och finansiering av lärarutbildningens
försöksverksamhet som arbetsgruppen för utvärdering av
FoD-verksamheten (UTFOD) och lärarutbildningsutredningen förväntas
lägga fram. All lärarutbildning måste enligt motionärerna vara
forsknings- och försöksanknuten.

UTFOD har numera överlämnat sin slutrapport. Enligt UTFOD bör
forskningsanknytningen inom sektom för undervisningsyrken inriktas
mot tillämpad metodforskning, utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
inom skolans och barnomsorgens områden. UTFOD räknar med att
vissa kostnader för en så utbyggd forsknings- och försöksanknuten lärarutbildning
skall bestridas från anslaget Forskningsanknytning av
grundläggande högskoleutbildning och att högskola och skolstyrelse på
högskoleort skall avsätta vissa medel för en gemensamt bedriven försöksverksamhet.

Enligt riksdagens nyssnämnda beslut år 1967 är ett av huvudmålen
för lärarutbildningen att hos lärarna grundlägga vilja och förmåga till
ständig förbättring av skolans verksamhet samt att ge dem goda förutsättningar
att följa det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet.
Detta mål för lärarutbildningen ligger fast. Ingår inte kunskap om försöksverksamhet
och utvecklingsarbete i de blivande lärarnas grundutbildning
har de under sin yrkesverksamma tid betydligt mindre möjligheter
att på ett effektivt och riktigt sätt genomföra åtgärder i riktning
mot förnyelse och förbättring av arbetet i skolan. Högskolestyrelserna
har liksom hittills möjlighet att i sina anslagsframställningar begära medel
för pedagogiskt utvecklingsarbete. Därigenom skapas möjlighet för
högskolestyrelserna att avsätta medel för en försöksanknuten lärarutbildning.
Det nya anslagssystemet för högskolan medger en betydande
frihet att organisera utbildningen så att olika behov kan tillgodoses.

Med det anförda anser utskottet att motionen 1977/78: 1721 yrkandet
1 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

UbU 1977/78: 22

Frågor om utnyttjande av s. k. övertaliga lärarutbildare vid förutvarande
lärarhögskolor tas upp i motionerna 1977/78: 755 och 1977/78:
1541. Enligt den förstnämnda motionen bör de övertaliga lärarutbildarna
i stället för att tjänstgöra i skolväsendet användas för ökning av utbildningskapaciteten
på lärarutbildningslinjerna och enligt den sistnämnda
motionen bör de kunna utnyttjas som studie- och yrkesvägledare
inom sektorn för undervisningsyrken.

Enligt uppgift från UE1Ä sysselsätts redan nu vissa övertaliga lärarutbildare
sorn studie- och yrkesvägledare. Vad gäller förslaget om lärarutbildningsuppgifter
för övertaliga lärare har utskottet erfarit att
övertaligheten är ojämnt fördelad på orter och ämnen. Vid vissa högskolor
är den koncentrerad till matematik och naturvetenskapliga ämnen
och vid andra högskolor ligger den på helt andra ämnen. Övertaliga
lärarutbildare inom endast vissa ämnesområden kan inte ge underlag för
en ökning av antagningen på klasslärarlinjerna eftersom det för denna
utbildning krävs lärarkrafter inom alla på linjen förekommande ämnen.
När det gäller utbildning på ämneslärarlinjen i t. ex. matematik och naturvetenskapliga
ämnen är läget det att det f. n. är brist på sökande i
sådana ämnen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1977/78: 755.

Då sektorn för utbildning för undervisningsyrken ännu inte har samma
studie- och yrkesvägledningsresurser som övriga fyra utbildningssektorer,
utgår utskottet från att förslag till lösning av denna studie- och
yrkesvägledningsfråga läggs fram av UHÄ. Motionen 1977/78: 1541 bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

För budgetåret 1978/79 föreslås 4 776 antagningsplatser för förskollärarutbildning,
vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en
ökning med 72 platser på denna utbildningslinje. Eftersom det i storstadsregionerna
finns en besvärande brist på utbildad personal skall ökningen
tillfalla dessa regioner. Intagningsplatser för tvåspråkiga studerande
skall finnas vid utbildningsanstalterna i Stockholm, Lund och Göteborg.
Vidare är avsikten att det vid högskolan i Luleå skall anordnas
tvåspråkig förskollärarutbildning för sökande med samiska som modersmål
och sökande från den finskspråkiga minoriteten i Norrbotten (jfr
prop. 1976/77: 80, KrU 1976/77: 43, rskr 1976/77: 289, prop. 1976/77: 76,
UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77: 333).

För fritidspedagogutbildning planeras 990 antagningsplatser inom den
statliga högskolan och 442 antagningsplatser inom den kommunala högskolan.
Kurserna för fritidspedagogutbildning inom arbetsmarknadsutbildning
kommer enligt beslut av AMS att avvecklas med utgången av
innevarande budgetår.

Enligt propositionen visar kommunernas utbyggnadsplaner för barnomsorgen
att man i fråga om fritidshemmen ligger under den öknings -

UbU 1977/78: 22

takt som förutsattes i den överenskommelse som träffades mellan staten
och kommunerna under hösten 1975 om utbyggnad av fritidshemmen
under perioden fram t. o. m. utgången av år 1981. Enligt propositionen
skall socialstyrelsen efter samråd med Svenska kommunförbundet undersöka
personal- och utbildningsbehovet inom barnomsorgen. Mot denna
bakgrund och med hänvisning till vad föredragande statsrådet anfört
om ifrågavarande utbildningars dels lokalisering, dels dimensionering
under nästa budgetår, avstyrker utskottet motionen 1977/78: 891
yrkandet 2 om förskollärar- och fritidspedagogutbildning i Borås.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1175
yrkandet 2 om förskollärar- och fritidspedagogutbildning i Kristianstad.

Den enda reguljära statliga utbildningen i Halmstad är, påpekas i
motionen 1977/78: 1161, förskollärarutbildningen. När nu AMS:s bristyrkesutbildning
för fritidspedagoger upphör är det, menar motionärerna,
nödvändigt att ersätta denna med en reguljär fritidspedagogutbildning.

I propositionen 1976/77: 29 om utbildning av förskollärare och fritidspedagoger
m. m. förordades en successiv avveckling av den kommunala
fritidspedagogutbildningen. Enligt vad utskottet erfarit har skolstyrelsen
i Lund uttalat sig för en avveckling av den kommunala fritidspedagogutbildningen
där (ca 30 antagningsplatser) fr. o. m. läsåret 1978/
79 under förutsättning att berörd personals anställningstrygghet kan
garanteras.

Utskottet anser — på grund av de särskilda omständigheterna — att
nämnda ca 30 antagningsplatser inom den kommunala fritidspedagogutbildningen
i Lund bör ersättas av ett motsvarande antal nya platser
inom den statliga fritidspedagogutbildningen och att dessa bör förläggas
till Halmstad när så blir möjligt, allt under förutsättning av att överenskommelse
kan träffas om personalens i Lund anställningsförhållanden.
Riksdagen bör med anledning av motionen 1977/78: 1161 ge denna uppfattning
till känna för regeringen och samtidigt bemyndiga regeringen
att med belopp som erfordras för fritidspedagogutbildning i Halmstad
göra eventuellt erforderliga omföringar mellan anslagen för kommunal
högskoleutbildning och utbildning för undervisningsyrken.

Genom att fritidspedagogutbildningen inom arbetsmarknadsutbildningen
avvecklas kan inte uteslutas att ett antal utbildare av fritidspedagoger
blir övertaliga. Vidare finns övertaliga lärare inom klasslärarutbildningen,
som efter utbildningskomplettering avses medverka i utbildningen
av förskollärare och fritidspedagoger. Det finns därför för
tillfället inte anledning att utbilda ytterligare lärare för dessa utbildningslinjer,
varför motionen 1977/78: 758 yrkandet 1 avstyrks.

Vidare avstyrker utskottet motionen 1977/78: 758 yrkandet 2 om ökat
antal antagningsplatser på förskollärar- och fritidspedagoglinjerna. Det
finns skäl att avvakta resultatet av det uppdrag som givits åt UHÄ när
det gäller förslag om dimensionering av dessa utbildningslinjer.

UbU 1977/78: 22

Riksdagen fattade våren 1977 beslut om en reformering av förskollärar-
och fritidspedagogutbildningarna i huvudsak enligt de riktlinjer
som barnstugeutredningen förordat i betänkandet (SOU 1975: 67) Utbildning
i samspel. Utskottet kan inte anse att vad som anförts i motionen
1977/78: 758 motiverar någon ändring av detta beslut (prop. 1976/
77: 76, UbU 1976/77: 29, rskr 1976/77: 333), varför motionen 1977/78:
758 yrkandet 3 bör avslås.

Frågan om fortbildning av barnstugepersonal behandlade utskottet i
betänkandet 1976/77: 29 (s. 7—8). Med hänvisning till vad som där anförts
avstyrker utskottet motionen 1977/78: 758 yrkandet 4.

Förskolepersonalen är kommunalt anställd. Frågor om löneförmåner
m. m. vid genomgång av viss utbildning för personal hos kommun
avgörs inte av riksdagen, varför motionen 1977/78: 758 yrkandet 5 bör
avslås.

Fråga om klasslärarutbildning i Kristianstad tas upp i motionerna
1977/78: 450 och 1977/78: 1175. Med erinran om tidigare beslut i ärendet
(prop. 1975/76: 89, UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268, prop. 1976/
77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) avstyrker utskottet motionen
1977/78: 450 i denna del och motionen 1977/78: 1175 yrkandet 1.

Regeringen har lagt fram förslag om 456 antagningsplatser på vårdlärarlinjen.
Vid medelsberäkningen har beaktats den automatiska ökning
av utbildningskostnaderna som är en följd av att antalet platser
inför innevarande budgetår ökades med 72 samt förslaget om att den
extra lärarkursen i Örebro skall upphöra.

Enligt propositionen bör utredas om platser i 19-veckors utbildning
på vårdlärarlinjen i Stockholm kan föras över till vårdlärarlinjen i Umeå.
Regeringen begär bemyndigande att få besluta om lokalisering av vårdlärarlinjen.
Ett sådant bemyndigande behövs i det aktuella fallet inte.
Utskottet föreslår att riksdagen i stället bemyndigar regeringen att göra
eventuellt erforderliga omföringar mellan högskolan för lärarutbildning
i Stockholm och universitetet i Umeå i vad gäller antagningsplatser på
vårdlärarlinjen och medel för utbildningen.

Vårterminen 1977 startade en extra vårdlärarkurs om tre terminer i
örebro. Enligt regeringens och riksdagens beslut bör erfarenheterna av
denna decentraliserade vårdlärarutbildning avvaktas innan övervägande
sker om att förlägga vårdlärarutbildning till andra än nuvarande orter
(prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246).

Regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion har tillsatt en arbetsgrupp
för att undersöka möjligheterna att mera permanent förlägga vårdlärarutbildning
till regionen. Tre alternativa förslag har därvid förts fram,
nämligen permanent utbildning förlagd till Uppsala, permanent utbildning
förlagd till Örebro eller modifierad distansundervisning inom regionen
med Uppsala som ledningsort. Fortbildningsavdelningen i Upp -

UbU 1977/78: 22

sala, som intill utgången av juni 1977 var en del av lärarhögskolan, har
f. n. ett riksansvar för fortbildningen av yrkesverksamma lärare inom
vårdområdet och en särskild ämnesmetodisk kunskap inom detta område
har byggts upp i Uppsala. Enligt arbetsgruppen talar klara skäl för
att Uppsala blir ledningsort för en modifierad distansundervisning inom
regionen. Gruppen föreslår att en sådan undervisning tar sin början där
läsåret 1979/80.

Enligt motionen 1977/78: 1160 bör den extra vårdlärarkursen bibehållas
i Örebro.

Mot bakgrund av hittills vunna erfarenheter har utskottet inte något
att erinra mot att ännu en extra vårdlärarkurs anordnas i Örebro med
början höstterminen 1978. Ett beslut om ännu en kurs får dock inte uppfattas
som ett löfte om en framtida permanent utbildning. Utskottet föreslår
att anslaget Utbildning för undervisningsyrken räknas upp med
574 000 kr. för budgetåret 1978/79 och att riksdagen med anledning av
motionen 1977/78: 1160 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en extra vårdlärarkurs i Örebro.

I motionen 1977/78: 1184 föreslås att av de antagningsplatser på
vårdlärarlinjen som finns i Göteborg 12 skall få utnyttjas i Karlstad och
12 i Skövde. Utbildningsansvaret skall ligga kvar hos utbildningsledningen
för vårdlärarlinjen i Göteborg. Försöksverksamheten avses starta
vårterminen 1979 och uppges medföra en merkostnad för staten av
100 000 kr. under första terminen. För budgetåret 1979/80 förutsätts en
kostnad av 200 000 kr. Enligt motionärerna har landstingen i Värmlands
län och Skaraborgs län förklarat sig villiga att i övrigt svara för
uppkommande extra kostnader.

Utskottet tillstyrker förslaget om en försöksverksamhet med en kurs
om tre terminer på vardera orten under förutsättning att landstingen i
Värmlands län och Skaraborgs län svarar för samtliga merkostnader,
som följer av att utbildningen förläggs till Karlstad resp. Skövde, utöver
det belopp för båda orterna om sammanlagt 100 000 kr. per termin
som staten bör tillskjuta. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till motionen 1977/78: 1184 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört och att förevarande anslag räknas upp med
100 000 kr. för det nämnda ändamålet för budgetåret 1978/79.

Motionen 1977/78: 337 om en permanent vårdlärarutbildning i Karlstad
bör avslås med hänvisning till vad utskottet ovan anfört med anledning
av motionen 1977/78: 1184. Utskottet är inte heller berett förorda
att riksdagen nu fattar beslut om vårdlärarutbildning i Linköping.
Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78: 1179.

I motionen 1977/78: 377 begärs förslag om en kompletterande utbildning
för vissa lärare inom sjukgymnastutbildningen, nämligen för vård -

UbU 1977/78: 22

lärare i sådana utbildningsmoment där läkares specialutbildning inte är
oundgängligen nödvändig.

Utskottet har i betänkandet 1976/77: 20 (s. 109) behandlat denna fråga
och därvid hänvisat till dels den nya vårdlärarutbildning som påbörjats
läsåret 1977/78, dels arbetet inom utredningen (U 1977: 06) om vissa
vårdutbildningar inom högskolan (VÅRD 77). Utskottet, som anser
det angeläget att utredningen lägger fram förslag beträffande de lärarutbildningsfrågor
som återstår att lösa på sjukgymnastutbildningens
område, föreslår att motionen 1977/78: 377 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet tillstyrker att en lärarlinje för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel
inrättas som påbyggnadslinje.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för
sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat. För undervisningssektorn
räknar statsrådet med ett antagningstal av sammanlagt 11 400
(bil. 12 s. 375). Utskottet har nyss förordat att en extra vårdlärarkurs
skall anordnas i Örebro och föreslår som konsekvens härav att planeringsramen
för vårdlärarutbildning räknas upp med 24.

Regeringens förslag i övrigt under förevarande anslagsrubrik föranleder
ingen erinran från utskottet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande prognosinstrument m. m. avslår motionen
1977/78: 378 yrkandet 2,

2. att riksdagen beträffande försöks- och demonstrationsverksamhet
avslår motionen 1977/78: 1721 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande övertaliga lärarutbildare avslår motionen
1977/78: 755,

4. att riksdagen beträffande studie- och yrkesvägledning inom
undervisningssektorn avslår motionen 1977/78: 1541,

5. att riksdagen beträffande förskollärar- och fritidspedagogutbildning
i Borås avslår motionen 1977/78: 891 yrkandet 2,

6. att riksdagen beträffande förskollärar- och fritidspedagogutbildning
i Kristianstad avslår motionen 1977/78: 1175 yrkandet
2,

7. att riksdagen beträffande fritidspedagogutbildning i Halmstad
med anledning av motionen 1977/78: 1161 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt bemyndigar
regeringen att göra omföring mellan anslagen för kommunal
högskoleutbildning och utbildning för undervisningsyrken i
enlighet med vad utskottet förordat,

8. att riksdagen beträffande utbildning av vissa lärarutbildare avslår
motionen 1977/78: 758 yrkandet 1,

UbU 1977/78: 22

9. att riksdagen beträffande ökat antal antagningsplatser för förskollärar-
och fritidspedagogutbildningen avslår motionen 1977
/78: 758 yrkandet 2 i denna del,

10. att riksdagen beträffande förskollärar- och fritidspedagogutbildningens
utformning avslår motionen 1977/78: 758 yrkandet
3,

11. att riksdagen beträffande fortbildning av barnstugepersonal
avslår motionen 1977/78: 758 yrkandet 4,

12. att riksdagen beträffande löneförmåner m. m. avslår motionen
1977/78: 758 yrkandet 5,

13. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Kristianstad
avslår motionen 1977/78: 450 såvitt nu är i fråga och motionen
1977/78: 1175 yrkandet 1,

14. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 bemyndigar
regeringen att göra omföringar i vad gäller antagningsplatser
på vårdlärarlinjen m. m. mellan högskolan för lärarutbildning
i Stockholm och universitetet i Umeå i enlighet
med vad utskottet förordat,

15. att riksdagen beträffande en extra vårdlärarkurs i Örebro med
anledning av motionen 1977/78: 1160 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. att riksdagen beträffande viss vårdlärarutbildning i Karlstad
och Skövde med bifall till motionen 1977/78: 1184 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. att riksdagen beträffande vårdlärarlinje i Karlstad avslår motionen
1977/78: 337,

18. att riksdagen beträffande vårdlärarlinje i Linköping avslår
motionen 1977/78: 1179,

19. att riksdagen beträffande utbildning av vissa lärare inom sjukgymnastutbildningen
avslår motionen 1977/78: 377,

20. att riksdagen i enlighet med vad som förordats i propositionen
1977/78: 100 beslutar om inrättande av en påbyggnadslinje
benämnd lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel
och omfattande 20 poäng,

21. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning
för undervisningsyrken i enlighet med vad utskottet
förordat,

22. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning
av propositionen 1977/78: 100 och med anledning av motionen
1977/78: 1160 i denna del och med bifall till motionen 1977/
78: 1184 i denna del samt med avslag på motionen 1977/78:
758 yrkandet 2 i denna del till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
426 839 000 kr.

UbU 1977/78: 22

9. Utbildning för kultur- och informationsyrken. I propositionen 1977/
78: 100 bilaga 12 har regeringen under punkten D 9 (s. 456—466) föreslagit
riksdagen att

1. besluta om inrättande av de allmänna utbildningslinjer och den
påbyggnadslinje som föreslagits i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att göra omfördelningar mellan anslagen för
utbildning för undervisningsyrken och utbildning för kultur- och informationsyrken,

3. bemyndiga regeringen att slutligt fastställa dimensioneringen av
bibliotekarielinjen,

4. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

5. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 146 284 000 kr.

Sedermera har regeringen i propositionen 1977/78: 82 föreslagit riksdagen
att godkänna de riktlinjer för statsbidrag till de fria samfundens
teologiska seminarier som förordats i propositionen.

Motionen

1977/78: 1192 av Olle Svensson (s) och Gunnar Olsson (s) vari yrkas
att riksdagen

1. beslutar att de särskilda medel (500 000 kr.) som föreslås anvisade
till utbildning i ny teknik under FOJO:s (fortbildning av journalister)
ledning tillförs FOJO:s ordinarie anslag,

2. hos regeringen hemställer att FOJO ges i uppdrag att anordna utbildning
i ny teknik på samma villkor som övrig utbildning.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för kultur- och informationsyrken
vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för
allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn samt för
fortbildning av journalister m. fl., dels för studier enligt äldre studieordning.
Vidare beräknas medel för utbildning vid konstfackskolan i
Stockholm och för stöd till vissa fria samfunds teologiska seminarier.

Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken omfattar
innevarande budgetår nio allmänna utbildningslinjer och en påbyggnadslinje.
I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag om åtta nya
allmänna utbildningslinjer och en ny påbyggnadslinje. De föreslagna allmänna
utbildningslinjerna är en allmänpraktisk medielinje om 40 poäng,
en danslinje om 120 poäng, en designlinje om 160 poäng, en grafisk
linje om 80 poäng, en konsthantverkslinje om 160 poäng, en linje för
fri konst om 200 poäng, en medielinje för film/TV, radio och teater
om 80 poäng samt en reklam- och kommunikationslinje om 60 poäng.

UbU 1977/78: 22

Den nya påbyggnadslinjen föreslås bli benämnd konsthögskolans arkitekturskola
och omfatta 40 poäng. Alla dessa linjer motsvarar utbildning
som redan finns och som inordnats i högskolan fr. o. m. innevarande
budgetår eller kommer att inordnas fr. o. m. nästa budgetår. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om utbildningslinjer.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för
sektorn enligt vad föredragande statsrådet förordat. För kultur- och informationssektorn
räknar statsrådet med ett antagningstal av sammanlagt
2 400 (bil. 12 s. 375). I vad gäller bibliotekarielinjen begär regeringen
riksdagens bemyndigande att slutligt få fastställa dimensioneringen.
Detta motiveras med att arbetsmarknadsläget för bibliotekarier
alltjämt är osäkert och att resultat inom kort kan väntas av en utredning
som rör bl. a. det framtida behovet av bibliotekarier. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och föreslår att riksdagen dels bemyndigar
regeringen att slutligt fastställa dimensioneringen av bibliotekarielinjen,
dels fastställer de förordade planeringsramarna.

Regeringen hemställer om riksdagens bemyndigande att få göra omföringar
mellan anslagen för utbildning för undervisningsyrken och utbildning
för kultur- och informationsyrken. Det gäller en eventuell
omföring av medel avseende teckningslärarutbildningen vid konstfackskolan
i Stockholm. Medlen är beräknade under anslaget för undervisningssektorn.
Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det begärda
bemyndigandet.

Riksdagen begärde år 1976 en utredning om behovet av stöd från
samhällets sida till de fria samfundens teologiska seminarier (KrU 1975/
76: 30 p. 2, rskr 1975/76: 196). En kommitté (U 1976:06) tillkallades
samma år för att kartlägga den utbildning som bedrivs vid sådana seminarier
och framlägga förslag om eventuellt statligt stöd till dem. Stödet
skulle avse sådan konfessionslös utbildning inom seminarierna som på
något sätt kompletterar utbildningsutbudet inom högskolan. I tilläggsdirektiv
i december samma år framhölls att utredningen vid sina överväganden
särskilt skulle beakta att seminarierna även har betydelse för
samfunden såsom folkrörelser. Utredningen om statligt stöd till de fria
samfundens teologiska seminarier avgav sitt betänkande (Ds U 1977: 5)
i mars 1977.

Under anslaget till kultur- och informationssektorn beräknar regeringen
1 milj. kr. för stöd till de fria teologiska seminarierna. I propositionen
1977/78: 82 om stöd till de fria samfundens teologiska seminarier
drar regeringen upp riktlinjerna för stödet. Sju seminarier med
nära anknytning till resp. samfund föreslås få del av det nya statsbidraget
nämligen Betelseminariet (Svenska baptistsamfundet), Johannelunds
teologiska institut (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), Metodistkyrkans
teologiska seminarium, Missionsskolan Götabro (Missionssällskapet
Helgelseförbundet), Missionsskolan Kortebo (Svenska allians -

UbU 1977/78: 22

missionen), Svenska missionförbundets teologiska seminarium och örebro
missionsskola (Örebromissionen).

Det statliga stödet till de teologiska seminarierna föreslås utgå dels
som ett allmänt bidrag, dels som bidrag till kostnaderna för samarbete
mellan seminarierna och högskolan. Av de i budgetpropositionen för
nästa budgetår beräknade medlen föreslås i propositionen 1977/78: 82
att 825 000 kr. skall avse det allmänna bidraget och 175 000 kr. högskoleanknytningen.
Stödet skall administreras av universitets- och högskoleämbetet
som också skall ge de närmare föreskrifter som kan behövas.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för statsbidrag
till de fria samfundens teologiska seminarier som förordats i propositionen
1977/78: 82 och för ändamålet anvisar de i budgetpropositionen
beräknade medlen.

Vid högskolan i Kalmar ges fortbildning för journalister (FOJO).
Fortbildningskurserna är i första hand avsedda för journalister med
bristfällig grundutbildning. I samband med att riksdagen förra året behandlade
frågor om journalistutbildningen öppnades fortbildningen i
viss utsträckning även för dem som genomgått grundläggande journalistutbildning
(prop. 1976/77:59 s. 189, UbU 1976/77:20, rskr 1976/
77: 246).

Förslag om en annan typ av fortbildning läggs fram i årets budgetproposition.
Den föreslagna fortbildningen skall gälla sådan journalistisk
och grafisk personal som saknar adekvat utbildning för den nya
tidningsteknik, med bl. a. bildskärmsanvändning och fotosättning, som
införs vid allt flera tidningar. Fortbildningen föreslås ske i form av två
till tre veckor långa kurser. De skall enligt regeringens förslag förläggas
till journalisthögskolorna, som har aktuell utrustning, till berörda tidningar
och om det är möjligt till folkhögskolor. Fortbildningen i ny
teknik skall stå under samma ledning som den hittillsvarande FOJOutbildningen
för att man på så sätt skall kunna ta till vara den erfarenhet
av fortbildning som finns där. För denna nya tekniska fortbildning
beräknas 500 000 kr. för nästa budgetår.

Medlen till den föreslagna fortbildningen i ny tidningsteknik bör
enligt motionen 1977/78: 1192 föras samman med FOJO:s ordinarie
medel (yrkandet 1). Vidare bör utbildningen anordnas på samma villkor
som den hittillsvarande FOJO-utbildningen (yrkandet 2). Motionärerna
anser att samma rekryteringsgrunder skall gälla för denna nya fortbildning
som för den hittillsvarande endast för vissa journalister avsedda
fortbildningen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att fortbildning i ny tidningsteknik
skall gälla såväl journalistisk som grafisk personal vilken saknar
adekvat utbildning i denna teknik. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 1192 yrkandet 2 i vad det avser rekryteringsgrunderna
till den nya fortbildningen.

UbU 1977/78: 22

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att en del av
den nya tekniska fortbildningen med fördel kan förläggas till journalisthögskolorna.
Det kan också finnas skäl för förläggning till berörda tidningar,
bl. a. för att fortbildningen på så sätt kan spridas i landet. Förläggning
av en kurs till en tidning betyder enligt vad utskottet inhämtat
inte att kursen enbart skulle vara avsedd för denna tidnings personal.
I detta sammanhang vill utskottet peka på möjligheten att förlägga kurser
för grafisk personal till grafiska institutet och institutet för högre
kommunikations- och reklamutbildning. Utskottet kan således inte
dela den i motionen 1977/78: 1192 framförda uppfattningen att all
fortbildning i den nya tekniken bör förläggas till högskolan i Kalmar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den nya fortbildningen
skall sättas under samma administrativa ledning som den hittillsvarande
fortbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 1192 yrkandet 2 även i vad det gäller anordnande
och förläggning av fortbildningen.

Som en följd av utskottets ställningstaganden till principerna för fortbildningen
i ny tidningsteknik föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkandet 1 i motionen 1977/78: 1192 om att medlen för verksamheten
skall föras samman med FOJO:s ordinarie medel.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot regeringens medelsberäkningar
under anslaget till utbildning för kultur- och informationsyrken,
hemställer

1. att riksdagen beslutar om inrättande av de allmänna utbildningslinjer
och den påbyggnadslinje inom sektorn för utbildning
för kultur- och informationsyrken som föreslagits i propositionen
1977/78: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att slutligt fastställa dimensioneringen
av bibliotekarielinjen,

3. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning
för kultur- och informationsyrken i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1977/78: 100,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra omföringar mellan
anslagen för utbildning för undervisningsyrken och utbildning
för kultur- och informationsyrken,

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för statsbidrag till de fria
samfundens teologiska seminarier som förordats i propositionen
1977/78: 82,

6. att riksdagen beträffande rekryteringsgrunder för fortbildning
i ny tidningsteknik med avslag på motionen 1977/78: 1192
yrkandet 2 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen
1977/78: 100, ,

7. att riksdagen beträffande anordnande och förläggning av fort -

UbU 1977/78: 22

bildning i ny tidningsteknik med avslag på motionen 1977/
78: 1192 yrkandet 2 i denna del godkänner vad som förordats
i propositionen 1977/78: 100,

8. att riksdagen beträffande medel till fortbildning i ny tidningsteknik
med avslag på motionen 1977/78: 1192 yrkandet 1 godkänner
vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

9. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
146 284 000 kr.

10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Regeringen har
under punkten D 10 (s. 466—469) föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

2. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 208 954 000 kr.

Motionerna

1977/78: 378 av Lars Werner m. fl (vpk) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om åtgärder som syftar
till att bredda möjligheterna att delta i särskilda kurser inom högskoleområdet
(yrkandet 3 a),

1977/78: 1147 av Lennart Andersson (s) och Lars Gustafsson (s)
vari yrkas

1. att riksdagen under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka
kurser anvisar för Stockholmsregionen 700 000 kr. utöver vad
som föreslås i budgetpropositionen,

2. att medlen anvisas ur det anslag som föreslås bli ställt till regeringens
disposition.

Utskottet

Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer
samt enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbildning.
Från anslaget utgår även statsbidrag till socialpedagogiska
institutet i Stockholm.

Regeringen föreslår att riksdagen skall fastställa planeringsramar för
lokala och individuella linjer samt enstaka kurser enligt vad föredragande
statsrådet förordat. För lokala och individuella linjer räknar statsrådet
med ett antagningstal av sammanlagt 925 och för enstaka kurser
av sammanlagt 50 600. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår
att riksdagen fastställer de förordade planeringsramarna.

Under ifrågavarande anslagsrubrik föreslås en medelsanvisning av
208 954 000 kr. Enligt budgetpropositionen innebär förslaget att
50 731 000 kr. förs över från sektorsanslagen, att anslaget förstärks

UbU 1977/78: 22

med ca 7 440 000 kr. motsvarande vad som anvisats på tilläggsbudget
för innevarande budgetår samt därutöver ett tillskott på 9 400 000 kr.
Av det begärda anslagsbeloppet bör enligt propositionen 3 928 000 kr.
ställas till regeringens disposition för senare fördelning när de studerandes
efterfrågan på utbildning är närmare känd.

I fråga om fördelningen på högskoleregioner och anslagsposten Till regeringens
disposition av förutnämnda belopp på 9,4 milj. kr. framhåller
föredragande statsrådet att den gjorts enligt samma princip som förra
året tillämpades vid fördelningen av den då av riksdagen beslutade resursförstärkningen
på 18 milj. kr. Med hänsyn till att Stockholms högskoleregion
den 1 juli 1978 tillförs åtta högskoleenheter för konstnärlig
utbildning kan det inte, hävdas i motionen 1977/78: 1147, vara rimligt
att tillämpa samma fördelningsprincip. De åtta högskolorna bedriver,
framhåller motionärerna, en totalt sett omfattande verksamhet med
fortbildning och vidareutbildning genom kurser — ofta riksrekryterande
— som motsvarar enstaka kurser — och för vilka kostnaderna skall
bestridas med medel som anvisas under ifrågavarande anslag. I motionen
yrkas att 700 000 kr. skall överföras från anslagsposten Till regeringens
disposition till anslagsposten Stockholms högskoleregion.

Alla de sex regionstyrelserna har önskemål om att kunna öka utbudet
av lokala linjer och enstaka kurser. Utskottet har inte möjlighet
att bedöma om Stockholmsregionens medelsbehov blivit bättre eller
sämre tillgodosett än de andra regionernas. Med hänsyn härtill och till
att ett inte obetydligt belopp skall stå till regeringens disposition för fördelning
sedan de olika behoven bättre kan överblickas avstyrker utskottet
motionen 1977/78: 1147.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning för nästa
budgetår.

Som framgår av det föregående innebär regeringens förslag att utbudet
av enstaka kurser kan öka nästa budgetår. Yrkandet 3 a i motionen
1977/78: 378 om åtgärder som syftar till att bredda möjligheterna
att delta i kurser inom högskoleområdet kan därför avslås av riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen fastställer planeringsramar för lokala och individuella
linjer och enstaka kurser i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1977/78: 100,

2. att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka
kurser för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 208 954 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande dispositionen av anslaget med bifall
till propositionen 1977/78: 100 avslår motionen 1977/78:
1147,

4. att riksdagen beträffande åtgärder att öka kursutbudet avslår
motionen 1977/78: 378 yrkandet 3 a.

UbU 1977/78: 22

11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna D 11—D 12 (s. 469—473) och hemställer 1.

att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
126 758 000 kr.,

2. att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 8 000 000 kr.

12. Humanistiska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 13
(s. 473—475) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 79 931 000 kr.

Motionerna

1977/78: 752 av Christina Rogestam m. fl. (c, s, m, fp, vpk) vari
yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att från den tidpunkt då
professor Carl-Axel Moberg avgår från sin personliga professur i arkeologi,
särskilt nordeuropeisk, vid universitetet i Göteborg inrätta en professur
i arkeologi,

1977/78: 1141 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen bemyndigar
regeringen att den 1 juli 1978 inrätta en tjänst som professor
i etnologi, särskilt nordeuropeisk, vid universitetet i Umeå.

Urskottet

1 anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 framhåller universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) att vårt lands internationella relationer
numera är mycket omfattande. En starkt differentierad invandring
till Sverige, ett starkt engagemang i andra länders förhållanden samt en
ökad benägenhet till internationell rörlighet har intensifierat våra kontakter
med andra länder. Språkforskning — i flertalet fall kombinerad
med studier av de berörda språkområdenas politiska, sociala och kulturella
liv — är enligt UHÄ en nödvändig bas och förutsättning för en
utbildning som i sin tur kan leda fram till ökade kunskaper om och
förståelse för andra kulturer och folk.

På grundval av förslag från UHÄ föreslår föredragande statsrådet att
en tjänst som professor i litteraturvetenskap, särskilt litteratursociologi,
skall inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1978. Utskottet tillstyrker
förslaget.

5 Riksdagen 1977/78.14 sami. Nr 22

UbU 1977/78: 22

I motionen 1977/78: 752 hemställs att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att inrätta en professur i arkeologi vid universitetet i Göteborg
från den tidpunkt då professor Carl-Axel Moberg avgår från sin
personliga professur i arkeologi. I motionen 1977/78: 1141 förs fram
förslag om en tjänst som professor i etnologi, särskilt nordeuropeisk,
vid universitetet i Umeå.

Utskottet, som erinrar om att UHÄ enligt vad som anförs i anslagsframställningen
i samarbete med bl.a. statens kulturråd och humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet skall utarbeta en långsiktig
plan för utbyggnaden av den humanistiska forskningen, är inte berett
tillstyrka motionen 1977/78: 752. Detsamma gäller motionen 1977/78:
1141.

Vad som i övrigt anförts under förevarande anslagsrubrik föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1977/78: 100,

2. att riksdagen beträffande en tjänst som professor i arkeologi
vid universitetet i Göteborg avslår motionen 1977/78: 752,

3. att riksdagen beträffande en tjänst som professor i etnologi
vid universitetet i Umeå avslår motionen 1977/78: 1141,

4. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 79 931 000 kr.

13. Teologiska fakulteterna. Juridiska fakulteterna. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna D 14—D 15 (s. 475—478) och hemställer 1.

att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1978/
79 anvisar ett reservationsanslag av 5 988 000 kr.,

2. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 7 946 000 kr.

14. Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har under punkten
D 16 (s. 478—483) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 95 830 000 kr.

Motionerna

1977/78: 738 av Stig Alemyr m. fl. (s) i vad den avser medelsanvis -

UbU 1977/78: 22

ningen under reservationsanslaget till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
(yrkandet 1),

1977/78: 1142 av Georg Andersson (s) och Marianne Stålberg (s) vari
yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående den fortsatta utbyggnaden av forskningsorganisationen
i socialt arbete med lokalisering till Umeå högskoleregion.

Utskottet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i sina förslag till anslagsframställning
begärt medel för forskning beträffande jämställdhetsfrågor.
UHÄ anser att verksamheten bör påbörjas vid några högskoleenheter,
vilka får bilda basen för den framtida forskningen kring frågor
om jämställdhet. Föredragande statsrådet har biträtt UHÄ:s förslag.
Utskottet tillstyrker att medel beräknas för ändamålet under detta anslag.

Riksdagen beslöt vid riksmötet 1976/77 att bemyndiga regeringen att
inrätta en tjänst som professor i socialt arbete i Göteborg (prop. 1976/
77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Genom professuren tillgodosågs
ett viktigt behov av forskning och forskarutbildning i anslutning
till utbildningen på sociala linjen. I den förevarande propositionen föreslås
nu att en tjänst som professor i socialt arbete inrättas vid universitetet
i Stockholm den 1 juli 1978.

Utskottet tillstyrker att föreslagen tjänst som professor i socialt arbete
inrättas vid angiven tidpunkt vid universitetet i Stockholm.

I motionen 1977/78: 1142 föreslås en fortsatt utbyggnad av forskningsorganisationen
i socialt arbete i Umeå högskoleregion, t. ex. genom
inrättande av en professur. Organisationen bör knytas till de sociala
utbildningarna vid universitetet i Umeå och högskolan i Östersund.

Utskottet, som erinrar om att medel till den grundläggande högskoleutbildningens
forskningsanknytning fr. o. m. budgetåret 1978/79 anvisas
från ett särskilt anslag på riksstaten, är inte berett tillstyrka motionen
1977/78: 1142.

Utskottet tillstyrker att föreslagen tjänst som professor i rättsvetenskap
vid universitetet i Umeå inrättas den 1 juli 1978.

Utskottet tillstyrker föreslagen ändring av ämnesinnehållet i vad gäller
professur i kulturgeografi med ekonomisk geografi vid universitetet
i Göteborg (kulturgeografi, särskilt ekonomisk geografi) och professur
i nationalekonomi och socialpolitik vid universitetet i Stockholm (nationalekonomi,
särskilt ekonomisk politik).

Förslaget att verksamheten vid databasen i Haparanda skall permanentas
tillstyrks.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vis -

UbU 1977/78: 22

sa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 1 i
motionen 1977/78: 738 föreslår utskottet att riksdagen till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag
av 95 830 000 kr.

Vad som i övrigt anförts under förevarande anslagsrubrik föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1977/78: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1977/78: 100,

3. att riksdagen beträffande forskningsorganisationen i socialt
arbete med lokalisering till Umeå högskoleregion avslår motionen
1977/78: 1142,

4. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till
propositionen 1977/78: 100 och med avslag på motionen 1977/
78: 738 yrkandet 1 till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 95 830 000
kr.

15. Medicinska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 17 (s. 483
—486) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänst som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 232 862 000 kr.

Motionerna

1977/78: 264 av Christer Nilsson m. fl. (s, c, m, fp, vpk) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till 1978/79 års riksmöte om
att en professur i onkologi inrättas vid universitetet i Linköping,

1977/78: 449 av Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning om inrättande av institution för tvärvetenskaplig
gerontologisk forskning och undervisning, med anknytning till
något av landets universitet,

1977/78: 742 av Bengt Bengtsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär prövning och förslag om inrättande av en professur
i virologi vid Göteborgs universitet,

1977/78: 1163 av Doris Håvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

UbU 1977/78: 22

regeringen begär att en professur i anestesiologi vid Göteborgs universitet
inrättas och att man därvid kan ta i beaktande möjligheterna till
omfördelning av nuvarande akademiska resurser,

1977/78:1185 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om att skyndsamt låta utreda förutsättningarna
för inrättandet av en professur i långtidsvård med speciell
inriktning på geriatrik vid Lunds universitet förenad med tjänst som
överläkare vid Malmö allmänna sjukhus,

1977/78: 1198 av Rune Ångström m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att den i budgetpropositionen föreslagna professuren i reumatologi
lokaliseras till regionsjukhuset i Umeå,

1977/78: 1555 av Arne Nygren (s) och Lilly Hansson (s) vari yrkas
att riksdagen uttalar att den i propositionen 1977/78: 100, bil. 12, föreslagna
tjänsten som professor i reumatologi skall inrättas vid universitet
i Umeå.

Utskottet

Vid riksmötet 1975/76 uttalade utbildningsutskottet att den reumatologiska
forskningen borde förstärkas och att detta i en första etapp
kunde ske genom en ny tjänst som professor i reumatologi. Utskottet
förväntade sig att regeringen skulle lägga fram förslag om en sådan
professur. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet
anfört (UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245). Förra året fattade
riksdagen beslut om en tjänst vid universitetet i Umeå den 1 juli
1977 som professor i immunologi med reumatologisk forskningsinriktning.
Utskottet förutsatte i det sammanhanget att av regeringen redovisade
problem med anknytning av en professur i reumatologi till någon
av de medicinska läroanstalterna skulle lösas snarast (prop. 1976/77: 59,
UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246).

I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 har universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) med hänvisning till att i Göteborg finns
en god basorganisation för reumatologisk forskning förordat att en
tjänst som professor i reumatologi skall placeras där. Enligt UHÄ finns
i Göteborg goda möjligheter att snabbt få fram forskningsresultat och
utnyttja dessa i vård och utbildning.

Föredragande statsrådet föreslår i enlighet med UHÄ:s förslag att en
tjänst som professor i reumatologi skall inrättas den 1 juli 1978 och
placeras i Göteborg.

I två motioner, 1977/78: 1198 och 1977/78: 1555, yrkas att den föreslagna
professuren i reumatologi skall placeras i Umeå i stället för i
Göteborg. Motionärerna hävdar att förutsättningarna för professuren
är minst lika goda i Umeå som i Göteborg. De hänvisar bl. a. till att

UbU 1977/78: 22

nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) i sitt yttrande
över UHÄ:s förslag om placering i Göteborg bedömt att goda
lokalmässiga förutsättningar för reumatologisk sjukvård och patientbunden
forskning även finns vid universitetet i Umeå. Motionärerna
redovisar exempel på pågående forskning och forskningsarbete inom
reumatologin i Umeå. Vidare hänvisar de till att sjukvårdshuvudmannen
önskar etablera ett centrum i Umeå för kvalificerad vård och medicinskt
utvecklingsarbete inom reumatologin.

Det är med tillfredsställelse utskottet nu tillstyrker att den av riksdagen
tidigare begärda tjänsten som professor i reumatologi inrättas den
1 juli 1978. Utskottet tillstyrker även att tjänsten placeras i Göteborg
i enlighet med UHÄ:s och regeringens förslag. Som utskottet underströk
vid riksmötet 1975/76 kan denna tjänst ses som en första etapp i en
förstärkning av den reumatologiska forskningens resurser. Vid den fortsatta
utbyggnaden bör en förstärkning av reumatologin i Umeå prövas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1977/78: 1198 och 1977/78: 1555.

I årets budgetproposition framhåller föredragande statsrådet att forskning
inom nya områden vid ett universitet i huvudsak måste åstadkommas
inom ramen för givna resurser med hänsyn till att resurserna
är knappa (bil. 12 s. 366). Detta kan ske på olika sätt. Ett är att mera
noggrant än hittills pröva ledigblivna professurers inriktning innan de
på nytt tillsätts. En sådan prövning bör inte begränsas till att enbart
gälla inriktningen inom det ämne den ledigblivna professuren omfattar.
Möjligheten att låta professuren omfatta ett annat ämne bör i större
utsträckning än hittills tas med vid prövningen.

En tjänst vid universitetet i Göteborg som professor i anestesiologi
begärs i motionen 1977/78: 1163. Motionärerna noterar att professurer
i anestesiologi numera finns i Stockholm, Lund, Uppsala och Linköping
men inte i Göteborg trots att förhållandena där är jämförbara med
förhållandena på de övriga orterna. Om det för dagen av ekonomiska
skäl inte är möjligt att inrätta någon ny tjänst bör enligt motionärernas
mening prövas om det är möjligt att inom ramen för nuvarande resurser
göra en omprioritering till anestesiologins förmån.

Medicinska fakulteten i Göteborg har utan att samtidigt föreslå indragning
av annan tjänst föreslagit att en tjänst som professor i anestesiologi
skall inrättas i Göteborg. Denna tjänst har emellertid inte prioriterats
högst bland föreslagna tjänster och inte heller förts fram av UHÄ.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 1163.

I motionen 1977/78: 742 yrkas att riksdagen skall begära förslag om
inrättande av en tjänst vid universitetet i Göteborg som professor i
klinisk virologi.

Riksdagen avslog samma yrkande förra året med hänvisning till på -

UbU 1977/78: 22

gående prövning av omvandling av en tjänst som biträdande professor
i klinisk bakteriologi till motsvarande tjänst i klinisk virologi (UbU
1976/77: 20, p. 5.13). I skrivelse till universitetet i Göteborg den 26
januari i år har UHÄ anhållit att medicinska fakultetsnämnden i petita
skall belysa frågan om inriktningen av vissa tjänster, bl. a. den biträdande
professuren i klinisk bakteriologi, i relation till de övriga förslag
som kan komma att föras fram. Då frågan om omprövning av en tjänst
till att avse klinisk virologi ännu inte avgjorts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 742.

Riksdagen bör enligt motionen 1977/78: 264 begära förslag till riksmötet
1978/79 om en professur i onkologi vid universitetet i Linköping.
Motionärerna påpekar att en professur i onkologi eller radioterapi
finns vid samtliga övriga fem medicinska fakulteter. Frånvaron av denna
professur i Linköping medför enligt deras mening påtagliga problem vid
läkarrekryteringen till ämnesområdet och för forskarutbildningen.

Motionärerna anser att för ämnet finns tillräckliga lokaler och att
också antalet vårdplatser vid regionsjukhuset i Linköping är tillräckligt.
Medicinska fakulteten i Linköping har prioriterat tjänsten som professor
i onkologi högst av de i anslagsframställningen för budgetåret 1978/79
begärda tjänsterna.

Utskottet delar uppfattningen att universitetet i Linköping bör tillföras
en tjänst som professor i onkologi. Tjänsten är av betydelse såväl
för grundutbildningen, forskarutbildningen och forskningen vid universitetet
som för den onkologiska vården i regionen. Utskottet, som inte
funnit någon anledning till erinran mot den prioritering av professurer
som föredragande statsrådet gjort i fråga om nästa budgetår, anser det
angeläget att en professur i onkologi inrättas vid universitetet i Linköping
så snart förutsättningar härför bedöms föreligga. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 264 som
sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen har tidigare år strukit under önskvärdheten av ökade
forskningsresurser inom såväl det geriatriska som det gerontologiska
ämnesområdet. Vid riksmötet 1975/76 tillstyrkte utskottet inrättande
av en tjänst vid universitetet i Göteborg som professor i långvårdsmedicin,
särskilt geriatrik. Därvid uttalade utskottet att det betraktade
denna tjänst som en första utbyggnadsetapp och ansåg att ytterligare
insatser var motiverade (UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245).

Utredningen om vissa frågor rörande sjukvården för äldre (S 1977:05)
har i betänkandet (Ds S 1978: 01) De äldre och hälso- och sjukvården
föreslagit att samtliga medicinska fakulteter inom tre till fem år skall
tillföras en forsknings-, utvecklings- och utbildningsenhet inom specialiteten
långvårdsmedicin under ledning av en professor inom ämnesområdet.
Vid en sådan utbyggnad bör i första hand prövas möjligheterna
att omdisponera befintliga forskningsresurser. Resp. universitets -

UbU 1977/78: 22

organ bör få i uppdrag att föreslå hur de redovisade behoven skall tillgodoses.
Regeringen har den 10 april 1978 överlämnat betänkandet till
UHÄ för beaktande i de delar som rör forskning och utveckling inom
ämbetets område. UHÄ har begärt att universiteten och karolinska
institutet skall lämna sina synpunkter i frågan senast den 25 maj i år.

Då de i nämnda betänkande framförda utredningsförslagen nu är
under prövning och då varken universitetet i Lund eller UHÄ för nästa
budgetår föreslagit någon tjänst i Lund som professor i långvårdsmedicin
med speciell inriktning mot geriatrik avstyrker utskottet motionen
1977/78: 1185, i vilken yrkas en sådan tjänst.

Beträffande den särskilda frågan om ett institut för gerontologisk
forskning hänvisar utskottet till riksdagens ställningstagande år 1975
(UbU 1975:9 s. 19, rskr 1975: 92) och avstyrker motionen 1977/78:
449.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning och hemställer Latt

riksdagen med avslag på motionerna 1977/78:1198 och
1977/78: 1555 bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst
som professor i reumatologi i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1977/78: 100,

2. att riksdagen beträffande professur i anestesiologi avslår motionen
1977/78: 1163,

3. att riksdagen beträffande professur i klinisk virologi avslår
motionen 1977/78: 742,

4. att riksdagen beträffande professur i onkologi med anledning
av motionen 1977/78: 264 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen beträffande professur i långvårdsmedicin med
speciell inriktning mot geriatrik avslår motionen 1977/78:
1185,

6. att riksdagen beträffande gerontologisk institution avslår motionen
1977/78:449,

7. att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 232 862 000 kr.

16. Odontologiska fakulteterna. Farmaceutiska fakulteten. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna D 18—D 19 (s. 487—489)
och hemställer

1.att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 38 006 000 kr.,

2. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 8 778 000 kr.

UbU 1977/78: 22

17. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har under
punkten D 20 (s. 490—492) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 185 232 000 kr.

Motionerna

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen
under reservationsanslaget till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
(yrkandet 5),

1977/78: 1165 av Thure Jadestig (s) och Per Olof Håkansson (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av den toxikologiska
forskningen och utbildningen.

Utskottet

Vid riksmötet 1975/76 beslöt riksdagen anvisa medel till en extra
ordinarie tjänst som professor i toxikologisk genetik vid naturvetenskapliga
forskningsrådet. Utskottet konstaterade vid behandlingen av denna
fråga att toxikologin är ett kunskaps- och forskningsområde vars betydelse
snabbt ökar och att toxikologiska aspekter spelar en väsentlig roll
inom ett stort antal områden. Utskottet erinrade också om att det i
olika sammanhang påpekats att behovet av forskarutbildade toxikologer
kommer att växa snabbt liksom behovet av ökat kunnande i toxikologi
hos många yrkesutövare. I enlighet med utskottets förslag uttalade riksdagen
att det i Uppsala finns unika möjligheter till samarbete för ekologiskt
inriktad toxikologi mellan universitetet, lantbruksuniversitetet,
statens livsmedelsverk och statens veterinärmedicinska anstalt och att
detta borde beaktas särskilt vid bedömningen av framtida förslag om
ökade resurser för toxikologisk forskning (UbU 1975/76: 20, rskr 1975/
76: 245).

I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 har universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) föreslagit att en tjänst som professor i
ekotoxikologi skall inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1978.
I en särskild skrivelse den 10 oktober 1977 har UHÄ till regeringen
överlämnat en promemoria om den befintliga ekotoxikologiskt inriktade
utbildningen och forskningen i Uppsala och om de möjligheter till
samverkan som finns. I promemorian har också lämnats närmare motiveringar
för inrättande av den föreslagna professuren.

Regeringen biträder UHÄ:s förslag och utskottet föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att inrätta tjänsten i enlighet med vad som
förordats i propositionen 1977/78: 100.

I motionen 1977/78: 1165 begärs en utredning om den toxikologiska

UbU 1977/78: 22

forskningen och utbildningen, dess dimensionering och inriktning m. m.
Enligt motionärerna måste det toxikologiska kunnandet i samhället byggas
upp i minst samma takt som den i vilken hanteringen av gifter ökar.

Mot bakgrund av riksdagens uttalande år 1976 och då UHÄ just
utrett den ekotoxikologiska forskningen och utbildningen i Uppsala,
vilket lett till förslaget i år om en professur i ämnet, kan utskottet
inte anse det påkallat att en ny utredning görs redan nu. Riksdagen
bör alltså avslå motionen 1977/78: 1165.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1.
Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 5
i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag
av 185 232 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1977/78: 100,

2. att riksdagen beträffande utredning om den toxikologiska forskningen
och utbildningen avslår motionen 1977/78: 1165,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och
med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 5 till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 185 232 000 kr.

18. Tekniska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 21 (s. 493—
496) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av en tjänst som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 193 735 000 kr. varav 3 052 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Motionerna

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen
under reservationsanslaget till Tekniska fakulteterna (yrkandet 6),

1977/78: 1143 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om dispositionen
av medel för träteknisk forskning och den framtida forskningsorganisationen
på detta område,

1977/78: 1162 av Erik Hovhammar m. fl. (m) vari yrkas att riks -

UbU 1977/78: 22

dagen hos regeringen anhåller om inrättande av en biträdande professur
i polymerteknologi vid Tekniska högskolan,

1977/78: 1546 av Olle Eriksson (c) och Birger Rosqvist (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär prövning om inrättande av en
professur i skeppsergonomi.

Utskottet

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta
en tjänst vid universitetet i Linköping som professor i industriell ergonomi
med inriktning bl. a. mot verkstadsindustrins problem. Utskottet
tillstyrker förslaget.

Enligt beslut vid riksmötet 1975/76 anordnas fr. o. m. höstterminen
1977 utbildning med inriktning på samhällsteknik vid högskolan i Luleå
(prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246). Föredragande
statsrådet anför under anslaget till utbildning för tekniska yrken
att det är angeläget att stödja den fortsatta utbyggnaden av denna
utbildning i Luleå (bil. 12 s. 412). Under förevarande anslagsrubrik
föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att inrätta en professur
i kommunal anläggningsmetodik i Luleå den 1 juli 1978. Utskottet
tillstyrker även detta förslag.

Utskottet tillstyrker också att riksdagen bemyndigar regeringen att
ändra benämningen av en professur i matematik vid tekniska högskolan
i Stockholm (KTH) till professur i matematisk analys.

Under avsnittet Vissa gemensamma frågor (bil. 12 s. 364) anför
föredragande statsrådet att de medel som anslås under anslaget till
tekniska fakulteterna bör komma bl. a. sådana vetenskapsområden till
del som kan leda till resultat av betydelse för vissa industrigrenar. Här
nämns bl. a. trä- och cellulosateknik. Under förevarande anslag beräknar
statsrådet 500 000 kr. för att stimulera träforskning. Medlen skall
enligt förslaget disponeras av KTH.

Det är enligt motionen 1977/78: 1143 utomordentligt angeläget att
man vid beslut om inriktning av den framtida träforskningen beaktar
kraven på forskningsresurser kopplade till den tvååriga trätekniska utbildning
som planeras som en lokal linje i Skellefteå. Högskolan i Luleå,
som enligt planerna skall ansvara för denna utbildning, måste därför få
del av de medel för stimulans av träforskning som föreslås skall få
disponeras av KTH. Det är enligt motionärerna av utomordentlig vikt
att såväl den arbetsgrupp som regionstyrelsen tillsatt för att förbereda
utbildningen i Skellefteå som högskolan i Luleå får delta i arbetet med
att precisera inriktningen av den framtida träforskningen.

Utskottet anser att de medel som nu föreslås bli anvisade för stimulans
av träforskning skall disponeras av KTH så som regeringen föreslagit.
Utskottet vill erinra om att riksdagen i enlighet med utskottets
förslag år 1975 avslog motioner om civilingenjörsutbildning i Skellefteå

UbU 1977/78: 22

bl. a. av den anledningen att ”redan befintliga resurser måste utnyttjas
effektivt, att investeringar som gjorts för utbildning och forskning inte
får äventyras samt att de permanenta forskningsresurserna skall vara
koncentrerade till nuvarande sju orter” (UbU 1975: 17 s. 73). Vad
därefter gäller frågan om forskningsanknytning för grundläggande högskoleutbildning
på högskoleorter utan fast forskningsorganisation vill
utskottet erinra om att riksdagen för detta ändamål anvisat 6 milj. kr.
för innevarande budgetår och att 8 milj. kr. föreslås bli anvisade för
nästa budgetår (punkt 11 i detta betänkande). Dessa medel disponeras av
regionstyrelserna. I sitt betänkande (SOU 1977: 63) Fortsatt högskoleutbildning
har forskarutbildningsutredningen (U 1974:06) behandlat
frågor om samspelet mellan forskning och grundutbildning. Betänkandet
remissbehandlas f. n.

Då det gäller frågan om inriktningen av den framtida träforskningen
föreligger det såvitt utskottet kan se inget hinder för högskolan i Luleå
eller den arbetsgrupp som förbereder den trätekniska utbildningen i
Skellefteå att — eventuellt i samverkan med andra intresserade — till
KTH framföra sina synpunkter.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som här anförts att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 1143.

I motionen 1977/78: 1162 hemställs om förslag om inrättande av
en biträdande professur i polymerteknologi vid tekniska högskolan i
Stockholm. Motionärerna anför att det är viktigt att man satsar på
industrigrenar med goda framtidsutsikter. Till dessa hör enligt deras
mening polymerområdet. Motionärerna jämför antalet tjänster vid KTH
inom de metallinriktade områdena, där det finns flera, och inom polymerområdet,
där det bara finns en. Denna enda tjänst behöver enligt
motionen kompletteras med en materialinriktad tjänst. En sådan tjänst
har med högsta prioritet föreslagits av KTH sedan flera år påpekar
motionärerna.

Polymerområdet har uppmärksammats i årets budgetproposition (bil.
12 s. 364). Polymervetenskapen är ett av de områden som föredragande
statsrådet framhåller som betydelsefulla för utvecklingen av vissa industriområden.
Varken regeringen eller universitets- och högskoleämbetet
har emellertid fört fram några förslag om högre tjänster inom området
nästa budgetår. Utskottet kan mot denna bakgrund inte tillstyrka
motionen 1977/78: 1162. Önskemålen om en sådan tjänst får prövas i
vanlig ordning i det ordinarie budgetarbetet och vägas mot andra framförda
önskemål om satsningar på olika forskningsområden.

Förra året avslog riksdagen ett motionsyrkande om en professur i
skeppsergonomi med hänvisning till att inrättandet av en dylik tjänst
bör prövas i det ordinarie budgetarbetet och därvid vägas mot andra
krav som förts fram. Då något krav om en sådan tjänst inte heller i år
förts fram av berörda instanser föreslår utskottet att riksdagen avslår

UbU 1977/78: 22

motionen 1977/78: 1546 i vilken förts fram ett yrkande beträffande
inrättandet av en professur i skeppsergonomi. I detta sammanhang vill
utskottet erinra om den utbyggnad som skett vid universitet och högskolor
de senaste åren av det arbetsvetenskapliga området.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa
gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 6 i
motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Tekniska
fakulteterna för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av
193 735 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som

professor i enlighet med vad som förordats i propositionen

1977/78: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen

av en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats

i propositionen 1977/78: 100,

3. att riksdagen beträffande träteknisk forskning med avslag på
motionen 1977/78: 1143 godkänner vad som förordats i propositionen
1977/78: 100,

4. att riksdagen beträffande biträdande professur i polymerteknologi
avslår motionen 1977/78: 1162,

5. att riksdagen beträffande professur i skeppsergonomi avslår
motionen 1977/78: 1546,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och
med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 6 till Tekniska
fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 193 735 000 kr. varav 3 052 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

19. Vissa kurser för utländska studerande m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna D 22—D 31 (s. 497—516)
och hemställer

1. att riksdagen till Vissa kurser för utländska studerande för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 465 000 kr.,

2. att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 56 508 000 kr.,

3. att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 12 941 000 kr.,

4. att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
11 712 000 kr.,

5. att riksdagen till Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
487 099 000 kr.,

UbU 1977/78: 22

6. att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

7. att riksdagen till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
2 100 000 kr.,

8. att riksdagen till Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 4 650 000 kr.,

9. att riksdagen till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 53 856 000 kr.,

10. att riksdagen till Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning
m.m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 17 635 000 kr.

20. Vissa särskilda utgifter inom högskolan. Regeringen har under punkten
D 32 (s. 516—518) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster för forskning om alkohol
i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Vissa särskilda utgifter inom högskolan för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 12 037 000 kr.

Motionen

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen
under reservationsanslaget till Vissa särskilda utgifter inom högskolan
(yrkandet 4).

Utskottet

Under anslagsrubriken Extra utgifter vid universiteten m. m. har för
innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 4 725 000 kr.
I budgetpropositionen föreslås att anslagsrubriken ändras till Vissa särskilda
utgifter inom högskolan och att under detta nya reservationsanslag
anvisas 12 037 000 kr.

Reservation på anslaget Extra utgifter vid universiteten m. m. vid utgången
av budgetåret 1977/78 bör föras till förevarande anslag.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 1 anfört
med anledning av motionen 1977/78: 885 avstyrker utskottet yrkandet
4 i denna motion och tillstyrker den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen.

Under anslagsposten Till regeringens disposition har liksom för innevarande
budgetår beräknats medel för vissa forskartjänster avseende
forskning om alkoholfrågor (jfr prop. 1976/77: 108, UbU 1976/77: 24,
rskr 1976/77:292). Förslag om tjänsternas närmare inriktning och
placering har numera förelagts riksdagen i propositionen 1977/78: 182

UbU 1977/78: 22

varför det under förevarande anslagsrubrik begärda bemyndigandet
inte längre behövs.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen avslår propositionen 1977/78:100 såvitt gäller
bemyndigande att inrätta tjänster för forskning om alkohol,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och
med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 4 till Vissa
särskilda utgifter inom högskolan för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 12 037 000 kr.

Vissa forskningsändamål

21. Forskningsrådsnämnden. Regeringen har under punkten D 33 (s. 520
—522) föreslagit riksdagen att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret
1978—79 anvisa ett reservationsanslag av 14 912 000 kr.

Motionerna

1977/78: 567 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att forskningsrådsnämnden bör få
i uppdrag att framlägga förslag om forskning beträffande den psykiska
omvårdnaden av barn på sjukhus,

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen
under reservationsanslaget till Forskningsrådsnämnden (yrkandet 7).

Utskottet

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall som främsta uppgift ha att, vid
sidan av de insatser som de enskilda forskningsråden gör, ta initiativ
till och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från
samhällets synpunkt. FRN skall härvid beakta behovet av tvär- och
mångvetenskaplig forskning. I FRN skall finnas representanter för dels
forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling, dels de s. k. allmänintressena
(prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76: 32, rskr 1975/76:
368).

Vid riksmötet 1976/77 framhöll utskottet med anledning av vissa
forskningsmotioner att möjligheterna för riksdagen att bedöma ett visst
forskningsprojekts angelägenhet i förhållande till andra projekt inom
samma ämnesområde eller andra ämnesområden på grund av avsaknaden
av den totala överblicken är och kommer att vara starkt begränsade.
I allmänhet får riksdagen — i varje fall i vad avser utbildningsutskottets
område — begränsa sig till att göra uttalanden om och prioriteringar
mellan större forskningsområden och i övrigt överlåta åt
forskningsrådsnämnden och forskningsråden att göra erforderliga avvägningar
(UbU 1976/77: 15 s. 4). Riksdagen bör således inte gå in i

UbU 1977/78: 22

detaljer i forskningsrådsnämndens forskningsstödjande verksamhet, i all
synnerhet som riksdagen är representerad bland nämndens allmänföreträdare.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
yrkandet i motionen 1977/78: 567 om ett uppdrag till forskningsrådsnämnden
rörande forskning om den psykiska omvårdnaden av barn
på sjukhus. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) tagit upp frågan om omvårdnadsforskning
i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 (tryckta petitan
s. 18). UHÄ framhåller att omvårdnadsforskning är ett område av stor
samhällelig betydelse. Där finns emellertid problem med anknytningen
mellan vårdutbildningarna och forskning eftersom inte alla grundutbildade
är behöriga till forskarutbildning. Det är enligt UHÄ angeläget
att dessa problem uppmärksammas vid kommande ställningstaganden
till forskarutbildningsutredningens (U 1974: 06) förslag.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1.
Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 7
i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Forskningsrådsnämnden
anvisar ett reservationsanslag av 14 912 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande uppdrag till forskningsrådsnämnden
avslår motionen 1977/78: 567,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och
med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 7 till Forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 14 912 000 kr.

22. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen har
under punkten D 34 (s. 522—525) föreslagit riksdagen att till humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 42 615 000 kr.

Motionen

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen
under reservationsanslaget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(yrkandet 8).

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört
om inrättande av dels en professur i numismatik med placering vid
myntkabinettet, dels en professur i makro-sociologi personlig för professorn
Gösta Carlsson.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa

UbU 1977/78: 22

gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 8 i motionen
1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 42 615 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med
avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 8 till Humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 42 615 000 kr.

23. Medicinska forskningsrådet. Regeringen har under punkten D 35
(s. 525—528) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att sluta avtal om svenskt medlemskap i
International Agency for Research on Cancer,

2. till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 86 730 000 kr.

Motionerna

1977/78: 744 av Karl Hallgren m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hemställer hos regeringen om att åtgärder vidtas för att snarast möjligt
få till stånd en arbetsmedicinsk forskning beträffande truckförares och
andra arbetsmaskinförares arbetsmiljö och hälsorisker,

1977/78: 883 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen 1.

beslutar att under anslaget Medicinska forskningsrådet uppta ytterligare
5 milj. kr. avsedda att utgå för preventivmedelsforskning,

2. hemställer hos regeringen om en utredning angående samordningen
av den medicinska forskningen,

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen
under reservationsanslaget till Medicinska forskningsrådet (yrkandet 9),

1977/78: 902 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen
1977/78: 901 — yrkas att riksdagen uttalar att en professur i cancerepidemiologi
bör inrättas,

1977/78: 1174 av Erik Larsson m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att bemyndiga regeringen att inrätta en extra ordinarie professur
i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, i linje med Tjänstemännens
centralorganisations hemställan och i överensstämmelse med
medicinska forskningsrådets av universitets- och högskoleämbetet tillstyrkta
förslag,

6 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 22

UbU 1977/78: 22

2. att till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag som höjs med 20 000 kr. i förhållande till budgetpropositionens
förslag till totalt 86 750 000 kr.,

1977/78: 1183 av Gunde Raneskog (c) och Sture Korpås (c) vari
yrkas att riksdagen för sin del understryker nödvändigheten av en prioritering
av cancerforskningen genom att hos regeringen begära förslag
om inrättande av en professur i cancerepidemiologisk forskning,

1977/78: 1538 av Georg Andersson (s) och Bertil Zachrisson (s)
vari yrkas att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att inrätta
en extra ordinarie professur i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin,
i överensstämmelse med medicinska forskningsrådets förslag.

U tskottet

Medicinska forskningsrådet gjorde år 1976 en inventering av behovet
av nya extra ordinarie tjänster som professor eller motsvarande vid
rådet genom att tentativt ledigförklara professurer att eventuellt medtas
i rådets kommande anslagsframställning. Vid ansökningstidens utgång
hade 27 sökande anmält sig. De inkomna ansökningarna granskades av
en kommitté som bestod av ordförandena i de prioriteringskommittéer
till vilka de sökandes forskningsverksamhet var att hänföra. Efter ytterligare
sakkunniggranskning i vissa fall beslöt rådet att i anslagsframställningen
för budgetåret 1978/79 begära tre extra ordinarie tjänster
som professor, varav en i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin,
personlig för docenten Lennart Levi och med placering vid karolinska
institutet.

En framställning den 10 maj 1976 från Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) om en permanentning av verksamheten vid laboratoriet
för klinisk stressforskning vid karolinska institutet och inrättande av
en tjänst som professor i psykosocial miljömedicin har remissbehandlats
av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Remissinstanserna
har ställt sig positiva till förslaget och framhållit vikten av att den för
arbetsmiljöforskningen betydelsefulla verksamheten vid laboratoriet får
en fastare form. UHÄ uttalar i sin anslagsframställning (den tryckta
petitan s. 90) att ämbetet delar remissinstansernas uppfattning och därför
med kraft vill stödja medicinska forskningsrådets förslag om professur
för Levi.

Medicinska forskningsrådets förslag om medel till nya professurer
nästa budgetår tillstyrks inte i årets budgetproposition. Föredragande
statsrådet anför att han inte är beredd att ta ställning till professuren
i psykosocial miljömedicin då en utredning pågår om inrättande av ett
miljömedicinskt laboratorium under socialstyrelsen. Enligt vad statsrådet
anför skall förslag härom föreläggas riksdagen senast i budgetpropositionen
1978/79. I det pågående arbetet övervägs frågan om en tjänst

UbU 1977/78: 22

som professor med i huvudsak den inriktning som rådet har föreslagit.

Riksdagen bör enligt motionen 1977/78:1174 yrkandet 1 och motionen
1977/78: 1538 bemyndiga regeringen att inrätta en extra ordinarie
tjänst som professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin,
i enlighet med medicinska forskningsrådets förslag. Motionärerna
betonar att enigheten är stor om behovet av denna tjänst och att
UHÄ mycket starkt tillstyrkt att den inrättas nästa budgetår. Motionärerna
anser att det inte är nödvändigt att vänta på resultatet av den pågående
utredningen om ett miljömedicinskt laboratorium då denna utredning
mera rör organisatoriska frågor. Merkostnaden för den föreslagna
tjänsten begränsar sig enligt motionärerna till 20 000 kr. då Levi
redan nu innehar en rådstjänst.

Utskottet anser att ställningstagandet till frågan om inrättande av en
professur i psykosocial miljömedicin inte får fördröjas av den pågående
utredningen om ett miljömedicinskt laboratorium. Utskottet anser således,
i likhet med medicinska forskningsrådet, UHÄ och motionärerna,
att en extra ordinarie tjänst som professor i psykosocial miljömedicin,
särskilt arbetsmedicin, personlig för docenten Lennart Levi, bör inrättas
vid rådet den 1 juli 1978. Detta bör riksdagen med anledning av motionen
1977/78: 1174 yrkandet 1 och motionen 1977/78: 1538 som sin
mening ge regeringen till känna. Som en konsekvens härav ökas medelsbehovet
under förevarande anslag.

Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen att sluta
avtal om svenskt medlemskap i International Agency for Research on
Cancer (IARC). Denna internationella cancerunion är en organisation
inom världshälsoorganisationen. IARC bedriver forskning inom framför
allt de cancerepidemiologiska och carcinogenetiska områdena, dvs.
forskning som endast i begränsad omfattning sker i Sverige. Föredragande
statsrådet anser att den forskning om arbetsmiljön som bedrivs
inom IARC är av särskilt intresse för Sverige. Utskottet föreslår att riksdagen
ger regeringen det begärda bemyndigandet.

Som utskottet nyss anfört under anslaget till forskningsrådsnämnden
(punkt 21 i detta betänkande) anser utskottet att riksdagen endast i undantagsfall
bör ta ställning i prioriteringsfrågor som rör delar av ett forskningsråds
ämnesområde. Särskilt gäller detta i de fall råden själva inte
gjort någon bedömning eller framställning.

Med hänvisning till detta principiella ställningstagande föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1977/78:902 och 1977/78:
1183. I den förra motionen begärs en professur i cancerepidemiologi. I
den senare hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära förslag
om en sådan tjänst. Utskottet vill i sammanhanget stryka under att en
satsning nu görs på internationell anknytning till cancerepidemiologisk
forskning inom den internationella cancerunionen och att berörda instanser
inte fört fram något förslag om en professur i cancerepidemiologi.

UbU 1977/78: 22

Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motionen 1977/78: 744
i vilken yrkas forskning om truckförares arbetsmiljö och hälsorisker.
Utskottet erinrar om den uppbyggnad av det arbetsvetenskapliga området
som pågår vid universitet och högskolor och om att medicinska
forskningsrådet stöder bl. a. arbetsmedicinsk forskning.

I motionen 1977/78: 883 yrkas (yrkandet 2) att riksdagen hos regeringen
skall hemställa om en utredning angående samordning av den
medicinska forskningen. Av motionen framgår att den samordning som
avses torde gälla svensk och internationell preventivmedelsforskning.
Det saknas emellertid uppgifter i motionen om vad en sådan utredning
bör leda till och vilken avsikten med den skall vara. Riksdagen bör
avslå yrkandet 2 i motionen 1977/78: 883.

I samma motion hemställs (yrkandet 1) att riksdagen skall anslå 5
milj. kr. till medicinska forskningsrådet utöver vad som föreslås i budgetpropositionen.
Dessa medel skall användas för preventivmedelsforskning.

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig för en prioritering
av det speciella ämnet preventivmedelsforskning framför andra ämnesområden.
Utskottet anser vidare att medel till ett forskningsråd endast
i undantagsfall bör anvisas till särskilda ändamål, såsom internationella
åtaganden o. d. Utskottet kan således inte tillstyrka att anslaget till medicinska
forskningsrådet skall räknas upp med 5 milj. kr. avsedda för
preventivmedelsforskning. Riksdagen bör avslå yrkandet 1 i motionen
1977/78: 883.

Professuren i psykosocial miljömedicin medför ett ökat medelsbehov
under förevarande anslag med 20 000 kr. Med erinran om att utskottet
i det föregående under punkten 1. Vissa gemensamma frågor förordat
att riksdagen skall avslå yrkandet 9 i motionen 1977/78: 885 föreslår
utskottet att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
samt med bifall till motionen 1977/78: 1174 yrkandet 2 och med anledning
av motionen 1977/78: 1538 såvitt gäller medelsanvisningen
under förevarande anslag ävensom med avslag på motionen 1977/78:
883 yrkandet 1 och motionen 1977/78: 885 yrkandet 9 till Medicinska
forskningsrådet för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av
86 750 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande professur i psykosocial miljömedicin
med anledning av motionen 1977/78: 1174 yrkandet 1 och
motionen 1977/78: 1538 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta avtal om svenskt
medlemskap i International Agency for Research on Cancer,

3. att riksdagen beträffande professur i cancerepidemiologi avslår
motionerna 1977/78:902 och 1977/78:1183,

4. att riksdagen beträffande arbetsmedicinsk forskning avslår motionen
1977/78:744,

UbU 1977/78: 22

5. att riksdagen beträffande utredning om samordning av medicinsk
forskning avslår motionen 1977/78: 883 yrkandet 2,

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
samt med bifall till motionen 1977/78: 1174 yrkandet 2 och
med anledning av motionen 1977/78: 1538 såvitt gäller medelsanvisningen
under förevarande anslag ävensom med avslag
på motionen 1977/78: 883 yrkandet 1 och motionen 1977/
78: 885 yrkandet 9 till Medicinska forskningsrådet för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 86 750 000 kr.

24. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Regeringen har under
punkten D 36 (s. 528—532) föreslagit riksdagen att till Naturvetenskapliga
forskningsrådet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 155 005 000 kr.

Motionerna

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen
under reservationsanslaget till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.
(yrkandet 10),

1977/78: 1196 av Hans Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att naturvetenskapliga forskningsrådet får i uppdrag
att överväga frågan om inrättandet av en heltidstjänst för det i motionen
angivna ändamålet.

Utskottet

Vad utskottet tidigare i detta betänkande (jfr punkt 21) anfört om riksdagens
begränsade möjligheter att göra bedömningar i enskildheter
inom ett forskningsråds ämnesområde gäller även den i motionen
1977/78: 1196 aktualiserade frågan om ett uppdrag till naturvetenskapliga
forskningsrådet att överväga om en heltidstjänst vid rådet bör inrättas
för att göra det möjligt att utarbeta en modern svensk kärlväxtflora.
Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motionens yrkande.
Enligt vad utskottet inhämtat har rådet vid några tillfällen lämnat
bidrag till kostnader för publicering av floror av mindre omfattning.
Rådet har hittills inte haft att ta ställning till frågan om stöd till både
utarbetande och framställning av ett så omfattande verk som en modern
svensk kärlväxtflora.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa
gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 10 i
motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Naturvetenskapliga
forskningsrådet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 155 005 000 kr.

7 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 22

UbU 1977/78: 22

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande uppdrag till naturvetenskapliga forskningsrådet
avslår motionen 1977/78: 1196,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och
med avslag på motionen 1977/78: 885 yrkandet 10 till Naturvetenskapliga
forskningsrådet m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 155 005 000 kr.

25. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 37—D 40 (s. 532—536)
och hemställer

1. att riksdagen godkänner regeringens förslag till finansiering
av det svenska bidraget till CERN första halvåret 1979,

2. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 38 690 000
kr.,

3. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 20 114 000
kr.,

4. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 6 302 000 kr.,

5. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 1 549 000 kr.

26. Kiruna geofysiska institut. Regeringen har under punkten D 41 (s.
536—537) föreslagit riksdagen att till Kiruna geofysiska institut för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 5 062 000 kr.

Utskottet

Regeringen har föreslagit att riksdagen till Kiruna geofysiska institut
skall anvisa ett reservationsanslag av 5 062 000 kr. för budgetåret
1978/79.

Sedermera har i skrivelse från utbildningsdepartementet hemställts att
utskottet vid sin behandling av förevarande anslag skall föreslå riksdagen
att anvisa ytterligare 80 000 kr. Det ökade medelsbehovet avser kostnader
för en personlig tjänst vid Uppsala jonosfärlaboratorium för en synskadad
tekniker som efter omskolning skall beredas ny sysselsättning vid
laboratoriet.

Utskottet föreslår att anslaget till Kiruna geofysiska institut ökas
med 80 000 kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen och
hemställer

UbU 1977/78: 22

att riksdagen till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 5 142 000 kr.

27. Institutet för social forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna D 42—D 45 (s. 538—542) och hemställer 1.

att riksdagen till Institutet för social forskning för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 288 000 kr.,

2. att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 716 000 kr.,

3. att riksdagen till Framtidsstudier för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 3 672 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet
i Stockholm för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag
av 600 000 kr.

28. Bidrag till Vetenskapsakademien. Regeringen har under punkten
D 46 (s. 542—544) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna det mellan statens förhandlingsnämnd
och Vetenskapsakademien träffade avtalet om inordnande
av akademiens bibliotek i biblioteket vid universitetet i Stockholm,

2. till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 4 715 000 kr.

Motionen

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) i vad avser medelsanvisningen
under reservationsanslaget till Bidrag till Vetenskapsakademien (yrkandet
11).

Utskottet

Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen att godkänna
ett mellan statens förhandlingsnämnd och Vetenskapsakademien
träffat avtal om inordnande av akademiens bibliotek i biblioteket vid
universitetet i Stockholm. Föredragande statsrådet anser det värdefullt
att akademiens bibliotek, som på det naturvetenskapliga området är ett
av de största i Norden, kan inordnas i universitetsbiblioteket och där
fullt utnyttjas för utbildning och forskning. Kostnaderna för biblioteket
har beräknats under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkten 1. Vissa
gemensamma frågor förordat att riksdagen skall avslå yrkandet 11 i

UbU 1977/78: 22

motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Bidrag till
Vetenskapsakademien för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag
av 4 715 000 kr.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det mellan
statens förhandlingsnämnd och Vetenskapsakademien träffade
avtalet om inordnande av akademiens bibliotek i biblioteket
vid universitetet i Stockholm,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och
med avslag på motionen 1977/78:885 yrkandet 11 till Bidrag
till Vetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 4 715 000 kr.

29. Bidrag till Riksföreningen mot cancer. Bidrag till EISCAT Scientific
Association. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
D 47—D 48 (s. 544—545) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000
kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till EISCAT Scientific Association för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

30. Lånefonden för studentkårlokaler. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten IV: 6 (s. 658—660) och hemställer

1.att riksdagen medger att under budgetåret 1978/79 lån får
beviljas från lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt
belopp av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 9 maj 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Bengt Wiklund (s), Linnea
Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof
Strindberg (m), Roland Sundgren (s), Helge Hagberg (s), Jörgen Ullenhag
(fp), Lennart Bengtsson (c), Gunnar Richardson (fp) och Margit
Sandéhn (s).

UbU 1977/78: 22

Reservationer

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor)

1. beträffande fria utbildningsområdet av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge Hagberg
och Margit Sandéhn (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Liksom
förra” och på s. 18 slutar ”motionen 1977/78: 737” bort ha följande
lydelse:

Högskolemyndigheternas och statsmakternas planering och budgetering
skall bygga på en strävan att så långt som möjligt tillgodose bl. a. individernas
efterfrågan på utbildning. Det fria området innebär dock att
de enskildas efterfrågan på utbildning inom ett visst område under alla
förhållanden skall tillgodoses medan antagningen är begränsad inom
övriga delar av högskolan. Oberoende av såväl efterfrågan på utbildning
inom andra områden av högskoleutbildningen som vilka angelägna
behov och reformönskemål som i övrigt finns inom högskolan skall resurser
för det fria området finnas. Utskottet finner en sådan absolut
prioritering av ett visst ändamål inom högskoleutbildningen principiellt
otillfredsställande. Enligt utskottets mening ökar i ett stramt ekonomiskt
läge behovet av att förutsättningslöst väga olika ändamål inom
högskolan mot varandra. I likhet med annan högskoleutbildning bör
det fria området därför infogas i det planeringssystem som i övrigt gäller
för högskolan.

Mot bakgrund av nu anförda synpunkter anser utskottet att riksdagen
bör ompröva 1977 års beslut i denna fråga. Enligt utskottets mening
bör riksdagen besluta att hos regeringen hemställa att regeringen hösten
1978 återkommer till riksdagen med förslag till ett system för planering
och resursfördelning inom högskolan som bygger på 1975 års riksdagsbeslut
och på de synpunkter som framförs i motionen 1977/78: 737.
Regeringens förslag bör vara utformat så att det kan börja tillämpas
i planeringen inför budgetåret 1979/80.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen beträffande avskaffande av fria utbildningsområdet
med bifall till motionen 1977/78: 737 begär att regeringen
hösten 1978 förelägger riksdagen förslag härom i enlighet
med vad som förordats av utskottet,

2. beträffande fakultetsanslag av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars
Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge Hagberg och
Margit Sandéhn (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”Tekniska fakulteterna” bort ha följande lydelse:

UbU 1977/78: 22

Utskottet, som i det följande kommer att redovisa sina ställningstaganden
till förslag i motionen 1977/78: 885 om förstärkning av forskningsrådens
anslag med drygt 22 milj. kr., anser yrkandena om ytterligare
fakultetsmedel välmotiverade. Regeringens förslag om en förstärkning
av fakulteternas basresurser med 7,2 milj. kr. bedömer utskottet
nämligen som otillräckligt. I likhet med motionärerna anser utskottet
därför att ett ytterligare medelstillskott om 5 milj. kr. bör anvisas,
varav 2,5 milj. kr. till matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
och 2,5 milj. kr. till tekniska fakulteterna. Utskottet förordar således att
riksdagen bifaller yrkandena 5 och 6 i motionen 1977/78: 885. Hemställan
med anledning av dessa yrkanden gör utskottet i det följande under
punkt 17. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna resp. punkt 18.
Tekniska fakulteterna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. att riksdagen beträffande fakultetsanslag med bifall till motionen
1977/78: 885 i denna del godkänner vad utskottet förordat,

3. beträffande massmedieforskningens organisation av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren,
Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”Samhällsvetenskapliga fakulteterna” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om hur massmedieforskningen
bör organiseras. Riksdagen bör därför med bifall till motionen
1977/78: 738 inte godkänna regeringens förslag utan hemställa om nytt
förslag i huvudsak enligt den modell MMFU föreslagit. Hemställan
med anledning av yrkandet 1 i denna motion gör utskottet i det följande
under punkt 14. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. att riksdagen beträffande massmedieforskningens organisation
med bifall till motionen 1977/78: 738 yrkandet 2 inte godkänner
förslaget i propositionen 1977/78: 100 utan hemställer om
nytt förslag i enlighet med vad utskottet förordat,

4. beträffande temaorienterad forskningsorganisation i Linköping av
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén,
Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”juli 1980” bort ha följande lydelse:

UbU 1977/78: 22

Utskottet anser det dessutom, av bl. a. planeringsskäl, angeläget att
riksdagen redan nu fattar principbeslut om fortsatt uppbyggnad av den
temaorienterade forskningsorganisationen i Linköping. Utskottet tillstyrker
därför motionen 1977/78: 885 yrkandet 3 i vad det avser start
av två teman den 1 juli 1980.

dels att utskottets hemställan under 38 b) bort ha följande lydelse:

b) i fråga om principbeslut avseende den 1 juli 1980 bifaller motionen
1977/78: 885 yrkandet 3 i denna del,

5. beträffande medel till forskningsråden och forskningsrådsnämnden
samt Vetenskapsakademien av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson,
Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge Hagberg och
Margit Sandéhn (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”till Vetenskapsakademien” bort ha följande lydelse: Utskottet,

som instämmer i vad motionärerna anfört om behovet av
ökade forskningsresurser till högskolan och till den rådsfinansierade
forskningen, förordar att riksdagen bifaller förslagen i motionen 1977/
78: 885 beträffande forskningsråden och FRN. Utskottet kommer i det
följande under respektive anslagsrubrik (punkterna 21—24) att hemställa
om bifall till yrkandena 7—10 i motionen 1977/78: 885.

Även den ökade forskningsresurs som i samma motion föreslås genom
ytterligare medelsanvisning till Vetenskapsakademien bör bifallas
av riksdagen. Hemställan med anledning av yrkandet 11 i motionen
1977/78: 885 gör utskottet i det följande under punkt 28. Bidrag till
Vetenskapsakademien.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande medel till forskningsråden och
forskningsrådsnämnden samt Vetenskapsakademien med bifall
till motionen 1977/78: 885 i denna del godkänner vad utskottet
förordat,

6. vid punkten 10 (Lokala och individuella linjer och enstaka kurser)
av Lars Gustafsson (s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar ”Alla
de” och slutar ”motionen 1977/78: 1147” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad som anförts dels i propositionen 1976/77: 59
om utbildning och forskning inom högskolan m. m., dels i årets budgetproposition
(bil. 12), dels ock i motionen 1977/78: 1147 anser utskottet
det styrkt att — till följd av de åtta konstnärliga skolornas inlemmande
i högskoleorganisationen — Stockholmsregionens ökade me -

UbU 1977/78: 22

delsbehov inte blivit rimligt tillgodosett genom regeringens förslag om
hur medlen skall fördelas mellan högskoleregionerna. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i motionen 1977/78: 1147 att 700 000 kr. skall
överföras från anslagsposten Till regeringens disposition till anslagsposten
Stockholms högskoleregion.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande dispositionen av anslaget med anledning
av propositionen 1977/78: 100 och med bifall till motionen
1977/78: 1147 beslutar i enlighet med vad utskottet
förordat,

7. vid punkten 14 (Samhällsvetenskapliga fakulteterna) av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland
Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som — vid
bifall till reservationen 3 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar ”Med
erinran” och på s. 68 slutar ”av 95 830 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkt 1.
Vissa gemensamma frågor föreslagit beträffande massmedieforskningens
organisation tillstyrker utskottet motionen 1977/78: 738 yrkandet
1 i vad gäller minskning av förevarande anslag med 500 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning
av propositionen 1977/78: 100 och med bifall till motionen
1977/78: 738 yrkandet 1 till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 95 330 000 kr.

8. vid punkten 17 (Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna) av
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén,
Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s)
som — vid bifall till reservationen 2 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar ”Med
erinran” och slutar ”av 185 232 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1.
Vissa gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet
5 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag
av 187 732 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100

UbU 1977/78: 22

och med bifall till motionen 1977/78:885 yrkandet 5 till
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 187 732 000 kr.

9. vid punkten 18 (Tekniska fakulteterna) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge
Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som — vid bifall till reservationen
2 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar ”Med
erinran” och slutar ”av 193 735 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa
gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 6 i
motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Tekniska
fakulteterna för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av
196 235 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
och med bifall till motionen 1977/78: 885 yrkandet 6 till Tekniska
fakulteterna för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 196 235 000 kr. varav 3 052 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

10. vid punkten 21 (Forskningsrådsnämnden) av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge
Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som — vid bifall till reservationen
5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar ”Med
erinran” och slutar ”av 14 912 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa
gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 7 i
motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Forskningsrådsnämnden
för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag av
16 412 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 -bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
och med bifall till motionen 1977/78: 885 yrkandet 7 till
Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 16 412 000 kr.

11. vid punkten 22 (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet)
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena HjelmWallén,
Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga
s) som — vid bifall till reservationen 5 — anser

UbU 1977/78: 22

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar ”Med
erinran” och på s. 81 slutar ”av 42 615 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa
gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 8 i
motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet för nästa budgetår anvisar ett
reservationsanslag av 46 015 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 och
med bifall till motionen 1977/78: 885 yrkandet 8 till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 46 015 000 kr.

12. vid punkten 23 (Medicinska forskningsrådet) av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge
Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som — vid bifall till reservationen
5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 84 som börjar ”Professuren
i” och slutar ”av 86 750 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Professuren i psykosocial miljömedicin medför ett ökat medelsbehov
under förevarande anslag med 20 000 kr. Med erinran om att utskottet
i det föregående under punkt 1. Vissa gemensamma frågor förordat att
riksdagen skall bifalla yrkandet 9 i motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet
att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 samt
med bifall till nämnda yrkande och motionen 1977/78: 1174 yrkandet 2
och med anledning av motionen 1977/78: 1538 såvitt gäller medelsanvisningen
under förevarande anslag ävensom med avslag på motionen 1977/
78: 883 yrkandet 1 till Medicinska forskningsrådet för nästa budgetår anvisar
ett reservationsanslag av 92 650 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
samt med bifall till motionen 1977/78: 885 yrkandet 9 och motionen
1977/78: 1174 yrkandet 2 och med anledning av motionen
1977/78: 1538 såvitt gäller medelsanvisningen under
förevarande anslag ävensom med avslag på motionen 1977/78:
883 yrkandet 1 till Medicinska forskningsrådet för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 92 650 000 kr.

13. vid punkten 24 (Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.) av Stig
Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland
Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som —
vid bifall till reservationen 5 — anser

UbU 1977/78: 22

dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar ”Med
erinran” och slutar ”av 155 005 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa
gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 10 i
motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Naturvetenskapliga
forskningsrådet m. m. för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag
av 167 805 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
och med bifall till motionen 1977/78: 885 yrkandet 10 till
Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 167 805 000 kr.

14. vid punkten 28 (Bidrag till Vetenskapsakademien) av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren,
Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som — vid bifall
till reservationen 5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar ”Med
erinran” och på s. 88 slutar ”av 4 715 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med erinran om att utskottet i det föregående under punkt 1. Vissa
gemensamma frågor förordat att riksdagen skall bifalla yrkandet 11 i
motionen 1977/78: 885 föreslår utskottet att riksdagen till Bidrag till
Vetenskapsakademien för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag
av 4 915 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
och med bifall till motionen 1977/78: 885 yrkandet 11 till
Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 4 915 000 kr.

Särskilt yttrande

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) beträffande behörighet och
urval av Ove Nordstrandh (m) och Per-Olof Strindberg (m):

De nya regler som gäller för behörighet och urval till grundläggande
högskoleutbildning har redan visat sig medföra betydande olägenheter.
Bl. a. har den s. k. tjugoprocentsregeln för kvotgrupperna I och II inneburit
att elever med enbart betygsmeriter missgynnats. Det har för dem
inte varit tillräckligt ens med medelbetyget 5. Dessa elever har inte kunnat
tänka sig att de genom tilläggsmeritering — exempelvis arbetslivserfarenhet
eller föreningsarbete — skulle behöva ytterligare kvalificera
sig för antagning.

UbU 1977/78: 22

För direktsökande med toppbetyg efter tre års studier i gymnasieskolan
måste det te sig orimligt att eventuellt genom förlorad lottdragning
bli utslagna i konkurrensen om en plats i högskolan. Ett sådant
antagningssystem kan inte vara studiemotiverande utan bör snarast ändras
så att det bättre tillgodoser välmeriterade direktsökande.

Det är tillfredsställande att utbildningsministern nu uttalat att föreningsarbete
som merit vid antagning till högskolan kommer att avskaffas
om tillgodoräkningen av föreningsmeriter visar sig missgynna
kvinnliga sökande även vid antagningen våren 1978. Vi utgår från att
pågående utvärderingsarbete skall resultera i positiva förändringar så
att även de av oss påpekade missförhållandena för direktsökande rättas
till.

UbU 1977/78: 22

Bilaga

Utredning om skyddslagstiftning rörande forskning om hybrid*
DNA (deoxyribonukleinsyra)

Dir. 1978: 20

Beslut vid regeringssammanträde 1978-02-16

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

Under senare år har inom molekylärbiologin utvecklats tekniker som
gör det möjligt att biokemiskt förena gener från helt olika organismer.
Härigenom skapas en hybrid-DNA med nya kombinationer av gener,
som kan införas i levande celler och där förökas.

Forskningen med hybrid-DNA kan väntas leda till en ökad insikt
om orsaken till vissa sjukdomar hos människor, djur och växter. Den
teknologi som kan komma att utvecklas som en följd av forskningen
kan få mycket stor praktisk betydelse inom medicin, växtförädling och
områden av tillämpad mikrobiologi. Forskningen med hybrid-DNA
kan emellertid också innebära risker för människan och miljön. En
sådan potentiell risk är att organismer av nytt slag sprids utanför laboratorierna
och ger upphov till sjukdomar eller förorsakar ekologiska
rubbningar.

En omfattande debatt, initierad av forskarna själva, har uppstått
kring forskningen med hybrid-DNA. Denna debatt har berört såväl
de potentiella risker som är förenade med själva forskningsarbetet
som de etiska och humanitära konsekvenser som kan följa av forskningens
resultat och dess tillämpningar. Debatten har främst förts i
USA och Storbritannien. Den har i dessa länder bl. a. lett fram till att
skyddsåtgärder har vidtagits mot potentiella risker för laboratorieanställda
och allmänhet vid experimentell forskning med hybrid-DNA.
I den amerikanska kongressen har framförts förslag till en lagstiftning
och i Storbritannien kommer den gällande arbetarskyddslagen att förses
med tillämpningsföreskrifter i syfte att kontrollera forskningen.
Även i Frankrike, förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna
pågår arbete med att åstadkomma samhällskontroll över forskningen
med hybrid-DNA. Frågan har även varit föremål för omfattande diskussioner
i europeiska organisationer såsom Europeiska Gemenskapen
(EG) och European Science Foundation (ESF). ESF har inrättat en
särskild kommitté för hybrid-DNA-forskning.

I Sverige finns en av forskningsråden inrättad kommitté för frågor
rörande forskning med hybrid-DNA. Kommittén, i vilken ingår både
forskare och lekmän, har till huvuduppgift att främja svensk forskning
om hybrid-DNA och samtidigt övervaka att forskningsarbetet bedrivs
under riskfria förhållanden. De riktlinjer för riskbedömning som har
utarbetats av nationella och internationella organ inom området skall
vara vägledande för kommitténs verksamhet. Forskningsråden har bestämt
att inte stödja något forskningsprojekt med hybrid-DNA utan att
kommittén har uttalat sig om säkerhetsåtgärderna i varje enskilt fall.
Kommittén har även ansett det nödvändigt att den industriella forskningen
med hybrid-DNA underställs kommitténs bedömning. Beträffande
det sist nämnda området är emellertid kommitténs kontroll -

UbU 1977/78: 22

möjligheter helt beroende av frivillig medverkan av forskarna och berörda
företag.

Som tidigare har nämnts, utreds i flera stora industriländer alltjämt
möjligheterna att kontrollera de potentiella riskerna med forskningen
med hybrid-DNA. Några motsvarande åtgärder har hittills inte vidtagits
i Sverige. Den senaste tidens utveckling har emellertid givit ökad
aktualitet åt frågan hur forskningen med hybrid-DNA i Sverige kan
och bör kontrolleras.

Ett önskemål, som har framförts av forskningsrådens kommitté för
frågor rörande forskning med hybrid-DNA, är att få undersökt om
man med nuvarande lagstiftning kan åstadkomma offentlig kontroll av
experiment med hybrid-DNA eller om detta fordrar en komplettering
av denna. De regler som bör finnas för att tillgodose rimliga krav på
övervakning och kontroll har varit föremål för diskussion bl. a. i ESF:s
kommitté för hybrid-DNA-forskning.

Enligt denna kommitté bör en reglering syfta till att forskning med
hybrid-DNA inte skall kunna bedrivas utan att ha blivit föremål för
granskning och godkännande och att experimenten fortlöpande granskas
och övervakas.

Jag anser att det är angeläget att också i Sverige utreda säkerhetsfrågorna
kring forskningen rörande hybrid-DNA. Arbetet bör i en
första etapp utföras av en särskilt tillkallad utredare. Utgångspunkten
för arbetet bör vara att ett tillfredsställande skydd skall finnas mot
hygieniska och ekologiska risker som kan uppstå i samband med forskning
rörande hybrid-DNA. Utredaren bör mot denna bakgrund pröva
om nuvarande lagstiftning om främst miljö- och hälsoskydd utgör en
tillräcklig grund för att åstadkomma en från säkerhetssynpunkt tillfredsställande
kontroll av forskningen med hybrid-DNA eller om särskilda
lagbestämmelser krävs. Nöndvändiga beståndsdelar i ett regelsystem
för en sådan kontroll torde vara bestämmelser om

1 skyldighet för den som avser att forska med hybrid-DNA att göra
anmälan om detta till ett kontrollorgan,

2 krav på tillstånd för att få sätta igång forskningsprojekt och att
använda laboratorier när forskningen avser försök med hybrid-DNA,

3 skyldighet för den som bedriver forskning med hybrid-DNA att
registrera och för kontrollorganet hålla tillgängliga alla de uppgifter
om experimenten som kan vara av betydelse för att bedöma säkerhetsfrågor,

4 skyldighet att underrätta kommunens hälsovårdsnämnd eller annat
berört organ om verksamheten,

5 fortlöpande övervakning och kontroll av forskning med hybridDNA.

Enligt min mening skall sådana bestämmelser bygga på att alla frågor
om tillstånd och kontroll skall bedömas enbart från säkerhetssynpunkt.
Någon prövning av ett forskningsprojekt eller experiment från andra
synpunkter skall för kontrollorganets del inte komma i fråga. Syftet
med kontrollen bör således endast vara att forskningen skall bedrivas
under förhållanden som är riskfria för allmänheten och de anställda
vid laboratorierna.

Utredaren bör lämna förslag om de kompletteringar av gällande lag
som kan behövas samt i övrigt ange erforderliga föreskrifter. Utredaren
bör lämna förslag om hur och av vilken myndighet den angivna
kontrollen skall utövas. I detta sammanhang bör också prövas vilken

UbU 1977/78: 22

roll forskningsrådens kommitté för frågor rörande forskning med
hybrid-DNA bör ha.

Utredaren bör om möjligt vid utarbetandet av sina förslag beakta
och göra jämförelser med de åtgärder som redan har vidtagits i andra
länder, framför allt i USA och Storbritannien.

Det material som utredaren får fram genom granskning av bl. a.
den svenska arbetarskydds- och miljöskyddslagstiftningen samt jämförelsen
med lagstiftningen i andra länder bör kunna utgöra ett gott underlag
för att bedöma behovet av att utreda de humanitära och etiska
villkor som bör gälla forskning rörande hybrid-DNA.

Utredaren bör hålla kontakt med kommittén för frågor om forskning
med hybrid-DNA samt berörda myndigheter, forskningsinstitutioner
och personalorganisationer. Vidare bör utredaren i vanlig ordning
erhålla experthjälp.

Utredningsuppdraget bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör avlämnas
i sådan tid att eventuella lagförslag kan föreläggas riksdagen vid 1978/
79 års riksmöte.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda om i vad
mån nuvarande lagstiftning är en tillräcklig grund för att kontrollera
forskning med hybrid-DNA,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

att ersättning till utredare, sakkunnig, expert och sekreterare skall
utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946: 394) om
ej annat föreskrives,

att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780054