UbU 1977/78: 21

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78: 21

med anledning av propositionen 1977/78: 85 om nytt statsbidrag
till grundskolan m. m. jämte motioner

1 Propositionen

Sedan regeringen i propositionen 1977/78: 100 bilaga 12 under punkten
C 11 (s. 244) beräknat medel för nedannämnda ändamål har regeringen
i propositionen 1977/78: 85 (utbildningsdepartementet) — efter
föredragning av statsrådet Mogård — föreslagit riksdagen att

1. godkänna de principer för statsbidrag till grundskolan som förordats
i propositionen,

2. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i skollagen (1962: 319),

3. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1976: 381) om barnomsorg,

4. godkänna de riktlinjer för skolhälsovårdens mål, innehåll och organisation
som förordats i propositionen,

5. godkänna de grunder för statsbidrag för hemspråksundervisning vid
vissa privatskolor och enskilda statsunderstödda skolor som förordats i
propositionen,

6. godkänna vad som förordats i propositionen i fråga om försöksoch
demonstrationsverksamheten inom lärarutbildningen,

7. godkänna de riktlinjer i fråga om inrättande och placering av tjänster
som biträdande skolledare i grundskolan som förordats i propositionen,

8. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 7 760 000 000 kr.

1.1 Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett nytt statsbidrag för grundskolan. Vidare
behandlas vissa skolhälsovårdsfrågor.

Förslaget till nytt statsbidrag utgår från riksdagens principbeslut våren
1976 om skolans inre arbete m. m. (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30,
rskr 1975/76: 367) och en på grundval därav inom utbildningsdepartementet
utarbetad promemoria (Ds U 1977: 8) Förslag till nytt statsbidragssystem
för det allmänna skolväsendet.

En ny konstruktion av statsbidraget föreslås. Statsbidraget består av
basresurser och en förstärkningsresurs. Dessutom tillkommer garanti 1

Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 21

UbU 1977/78: 21

timmar (glesbygdsgaranti), tilläggsbidrag för lärarvikarier, vissa uppdragstillägg
och vissa övriga anordningar samt särskilda bidrag för speciella
ändamål (bl. a. avlöning av skolledare, särskild undervisning m. m.).

En basresurs utgår i normalfallet för varje påbörjat 25-tal elever i var
och en av årskurserna 1—3 och för varje påbörjat 30-tal elever i var och
en av årskurserna 4—9 vid varje skolenhet.

Antalet basresurser skall således beräknas enligt samma metod som
antalet klasser i grundskolan i dag. Någon ändring av nuvarande delningstal
föreslås inte.

Basresursernas storlek fastställs med utgångspunkt i antalet elevveckotimmar
för resp. årskurs. Vissa påslag görs för slöjd, hemkunskap
samt altemativkurs- och tillvalsämnen. På högstadiet varierar veckotimmarna
med antalet paralleller, dvs. antalet basresurser per årskurs.
Härigenom har hänsyn kunnat tas till en- och tvåparallelliga högstadiers
behov av ett högre antal veckotimmar per basresurs. Länsskolnämnderna
skall inte längre pröva högstadiets grupporganisation.

Om samtliga basresurser på låg- eller mellanstadiet vid en skolenhet
utgår för två eller flera årskurser gemensamt, föreslås att antalet veckotimmar
som beräknas för basresurserna ökas med 8 %. Eftersom detta
resurstillskott kommer att utgå även i områden som inte kan betecknas
som glesbygd föreslås att ordet glesbygdsgaranti ersätts med benämningen
garantitimmar.

Förstärkningsresursen ersätter en rad specialdestinerade bidrag. Huvuddelen
går direkt till kommunerna och fördelas av skolstyrelsen på
rektorsområdena. Resterande del går till länsskolnämnderna, som skall
fördela resurserna enligt de principer som nu gäller för fördelningen av
medel för särskilda åtgärder på skolområdet. Hela länsskolnämndsresursen
skall fördelas på kommunerna.

Statsbidraget till basresurserna beräknas med veckotimpris per lärarveckotimme
för varje stadium. I propositionen föreslås att veckotimpriset
för resp. stadium delas in i fem grupper med utgångspunkt i ett
riksgenomsnittligt timpris per stadium. Kommunerna grupperas sedan
efter den faktiska avvikelsen från riksgenomsnittet. Detta förslag ger
balans mellan kommunernas verkliga lärariönekostnader och statsbidraget.
Rekvisitions- och utbetalningsförfarandet för statsbidraget kan förenklas.

Statsbidraget till förstärkningsresursen fastställs med hjälp av ett enhetligt
schablonbelopp.

Tilläggsbidraget utgår med viss procent av statsbidraget för bas- och
förstärkningsresurser. Bidraget utgår för kostnader för vikarier, arvodestjänster
samt nedsättningstimmar.

De nya statsbidragsbestämmelserna skall tillämpas fr. o. m. redovisningsåret
1978/79.

UbU 1977/78: 21

Enligt riksdagens principbeslut skall ett särskilt bidrag utgå för den
samlade skoldagen. Kommunen beslutar om införande av samlad skoldag.
Sådant beslut kan avse viss skolenhet, alternativt visst stadium eller
viss årskurs i skolenhet. Den minimitid per vecka som bör gälla för att
kommun skall få rätt till det särskilda statsbidraget för samlad skoldag
bör motsvara den sammanlagda tiden för undervisning, raster, lunchuppehåll
och andra uppehåll i undervisningen samt för högstadiets del,
härutöver, den tid som nu är avsatt för fritt valt arbete. Kommunen måste
kunna visa att verksamhet pågår för eleverna under de delar av skoldagen
då undervisning inte pågår. Denna verksamhet skall bedrivas i enlighet
med de mål och riktlinjer för skoldagen som regeringen senare skall fastställa.

Lärare som under den samlade skoldagen deltar i annan verksamhet
än undervisning får inräkna dessa uppgifter i sin tjänst. Musiklärare i
grundskolan kommer att i sin tjänst kunna få inräkna tjänstgöring i den
kommunala musikskolan.

Nya bestämmelser kommer att reglera antalet ordinarie speciallärartjänster.
Enligt dessa bestämmelser inrättas ordinarie tjänst som speciallärare
för undervisning i särskild undervisningsgrupp. Dessutom får en
ordinarie tjänst inrättas för varje påbörjat 100-tal elever i kommunens
grundskola.

I propositionen behandlas också de förslag rörande skolhälsovården
som 1974 års skolhälsovårdsutredning (U 1974: 48) lagt fram i betänkandet
(SOU 1976: 46) Skolhälsovård. Ansvaret för skolhälsovården föreslås
liksom f. n. ligga hos kommunerna. Dessa får emellertid möjlighet att
efter avtal med resp. landsting överlåta uppgifter inom skolhälsovården
åt landstinget. Skolöverstyrelsen föreslås liksom nu ha det centrala tillsynsansvaret
för verksamheten. Vidare föreslås att inga centralt utfärdade
föreskrifter rörande personaltäthet inom skolhälsovården skall finnas;
beslut i sådana frågor skall fattas av resp. huvudman efter samråd med
personalorganisationerna. Liksom för övriga kommunalt reglerade anställningar
föreslås kommunerna få rätt att besluta att annan nämnd
än skolstyrelsen skall handlägga frågor som rör anställning av skolläkare
och skolsköterskor. Vidare bör rätten att anföra förvaltningsbesvär över
beslut om tillsättning av sådana tjänster avskaffas.

UbU 1977/78: 21

1.2 Lagförslagen

1.2.1 Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrives att 24, 25 a, 32, 38 och 39 §§ skollagen (19b2:
319)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade 1—9 och fördelade
på lågstadium, mellanstadium och högstadium, vart och ett om tre årskurser.

Inom grundskolan anordnas dels
olika studievägar, avpassade efter
barnens studieinriktning, dels ock
specialundervisning för sådana
barn, vilka ha svårt att följa den
vanliga undervisningen eller anpassa
sig till verksamheten i skolan.

För barn, som på grund av lyte,
långvarig sjukdom eller liknande
omständighet ej kunna deltaga i
vanligt skolarbete, anordnas särskild
för dem lämpad undervisning.

Inom grundskolan anordnas dels
olika studievägar, avpassade efter
barnens studieinriktning, dels ock
specialundervisning för sådana
barn, vilka ha svårt att följa den
vanliga undervisningen.

För barn, som på grund av handikapp,
långvarig sjukdom eller
sjukdom som tvingar till upprepad
kortare frånvaro ej kunna deltaga
i vanligt skolarbete, anordnas särskild
för dem lämpad undervisning.

25 a §’

Grundskolan omfattar skolhälsovård.

Skolhälsovården har till ändamål
att bevara elevernas själsliga
och kroppsliga hälsa och verka för
sunda levnadsvanor hos dem. Den
skall främst vara av förebyggande
natur och ej avse egentlig sjukvård.

Ny inskriven elev i grundskolan
skall läkarundersökas i början av
läsåret och därefter fram till och
med årskurs 8 minst två gånger.
Om ej särskilda förhållanden föranleda
undantag, skall elev läkarundersökas
även i årskurs 9.

Utöver vad som följer av tredje
stycket skall sådan elev i grundskolan
som är klen, sjuk eller sjukdomshotad
läkarundersökas så ofta
skslläkaren finner det behövligt.
Undersökning skall även ske av
elev som skolledare, lärare, skol 1

Lagen omtryckt 1970:1026.

2 Senaste lydelse 1975:159.

Skolhälsovården har till ändamål
att följa elevernas utveckling,
bevara och förbättra deras själsliga
och kroppsliga hälsa och verka
för sunda levnadsvanor hos
dem. Den skall främst vara av förebyggande
natur.

Nyinskriven elev i grundskolan
skall läkarundersökas i början av
läsåret och därefter fram till och
med årskurs 8 minst två gånger.

Utöver vad som följer av tredje
stycket skall sådan elev i grundskolan
som företer brister i hälsotillståndet
läkarundersökas så ofta
skolläkaren finner det behövligt.
Undersökning skall även ske av
elev som personal vid grundskolan

LbU 1977/78: 21

Nuvarande lydelse

sköterska eller föräldrarna särskilt
hänvisat till skolläkaren eller som
denne på annan grund finner vara
i behov av undersökning.

Föreslagen lydelse

eller föräldrarna särskilt hänvisat
till skolläkaren.

Det åligger elev i grundskolan att låta sig undersökas i fall som avses
i tredje och fjärde styckena.

Elev i grundskolan har rätt att
kostnadsfritt anlita skolhälsovården.

Elev i grundskolan har rätt att
bli läkarundersökt, om han begär
det hos skolläkare eller skolsköterska.
Elev har även i övrigt rätt
att anlita skolhälsovården. All
skolhälsovård skall vara kostnadsfri
för eleven.

Kommun får besluta att uppgifter
som enligt denna paragraf ankomma
på kommunen i stället
skola fullgöras av landstingskommun.
Detta får dock ske, endast
om landstingskommunen har åtagit
sig att fullgöra uppgifterna.

32 §s

Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern men som finnes ha för skolgång
erforderlig mognad, må tillåtas att börja skolgång i grundskolan höstterminen
det kalenderår, då barnet fyller sex år.

Har skolpliktigt barn ej nått den Har skolpliktigt barn ej nått den
mognad som fordras för att del- mognad som fordras för att deltaga
i undervisningen i grundsko- taga i undervisningen i grundskolan,
må dess skolgång med föräld- lan, må dess skolgång med föräldrarnas
medgivande uppskjutas ett ramas medgivande uppskjutas ett

år. år. Barn vars skolgång uppskjutits

skall deltaga i förskola. Skyldigheten
att deltaga i förskola skall
omfatta högst 525 timmar.

Om intagning i vissa fall vartannat år av elever i grundskolan gäller
vad regeringen därom förordnar.

38 §

Föräldrar till skolpliktigt barn
skola övervaka, att barnet fullgör
sin skolgång.

Föräldrar till skolpliktigt barn
skola övervaka, att barnet fullgör
sin skolgång eller deltager i förskola.

39 §

Fullgör skolpliktig elev i grundskolan
ej sin skolgång och beror
underlåtenheten på tredska av föräldrarna,
äger länsskolnämnden

3 Senaste lydelse 1975:159.

Fullgör skolpliktig elev i grundskolan
ej sin skolgång eller deltager
skolpliktigt barn, vars skolgång
uppskjutits, ej i förskola och beror

UbU 1977/78: 21

Nuvarande lydelse

vid vite förelägga föräldrarna att
hålla eleven i skolan. Beslut härom
går i verkställighet utan hinder av
besvär. Följes ej föreläggandet, må
nämnden utdöma vitet. Detta må
ej förvandlas till frihetsstraff.

Har åtgärd enligt första stycket
ej åsyftad verkan eller äro eljest
synnerliga skäl därtill, äger länsskolnämnden
förordna, att eleven
skall hämtas till skolan med biträde
av polismyndighet. Beslut härom
går i verkställighet utan hinder av
besvär.

Föreslagen lydelse

underlåtenheten på tredska av föräldrarna,
äger länsskolnämnden
vid vite förelägga föräldrarna att
hålla barnet i skolan eller förskolan.
Beslut härom går i verkställighet
utan hinder av besvär. Följes
ej föreläggandet, må nämnden utdöma
vitet. Detta må ej förvandlas
till frihetsstraff.

Har åtgärd enligt första stycket
ej åsyftad verkan eller äro eljest
synnerliga skäl därtill, äger länsskolnämnden
förordna, att elev i
grundskolan skall hämtas till skolan
med biträde av polismyndighet.
Beslut härom går i verkställighet
utan hinder av besvär.

Vad i denna paragraf sägs skall ej äga tillämpning beträffande deltagande
i undervisning, som avses i 24 § tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

1.2.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives att 5 § lagen (1976: 381) om barnomsorg skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§

Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år
då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar
om året.

Barn vars skolgång har uppskjutits
enligt 32 § andra stycket skollagen
(1962:319) skall beredas
möjlighet att fortsätta i förskolan
ytterligare ett år. Kan förskola på
grund av barnens restider eller av
andra skäl icke bedrivas i den omfattning
som anges i första stycket,
får kommunen dela upp förskolan
på två år. Barn som beröres av sådan
uppdelning skall anvisas plats
i förskolan från och med höstterminen
det år då barnet fyller fem
år. Sådan förskola skall omfatta
sammanlagt minst 700 timmar.

Barn vars skolgång har uppskjutits
enligt 32 § andra stycket skollagen
(1962:319) skall anvisas plats
i förskola. Kan förskola på grund
av barnens restider eller av andra
skäl icke bedrivas i den omfattning
som anges i första stycket, får
kommunen dela upp förskolan på
två år. Barn som beröres av sådan
uppdelning skall anvisas plats i förskolan
från och med höstterminen
det år då barnet fyller fem år. Sådan
förskola skall omfatta sammanlagt
minst 700 timmar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

UbU 1977/78: 21

2 Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1977/78

1977/78: 220 av John Johnsson (s) och Hans Jönsson (s) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen sagts om behovet av
läkarkontroll i samband med ungdomars val av studieväg,

1977/78: 453 av Ingrid Sundberg (m) och Tore Nilsson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utformningen av förordningen om statsbidrag till grundskolan
i vad gäller lärares partiella tjänstebefrielse för arbetsvärd,

1977/78: 741 av Bengt Bengtsson (c) och Georg Pettersson (c) vari yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
förebyggande hälsovård i skolan,

1977/78: 1167 av Sven Johansson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär utredning om möjligheterna att, i enlighet
med vad som anförts i motionen, ge eleverna i det allmänna skolväsendet
tillgång till andlig vård och vägledning inom skolans ram,

1977/78: 1188 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om att skolöverstyrelsen i sin information till kommunerna
informerar om att skolans undervisning kan organiseras på sätt
som nämnts i motionen,

1977/78: 1557 av Joakim Ollén (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer att skolförordningen ändras så att
kommun skall vara skyldig att tillhandahålla elever i privata skolor läromedel
i samma omfattning som elever i kommunens egna skolor.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1977/78: 1721 av Hans Jönsson (s) och Margit Sandéhn (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen

1. beslutar uttala att samtliga sex särskilda studierektorstjänster bibehålls
under budgetåret 1978/79 (yrkandet 2),

2. beslutar uttala att regeringen bör ge universitets och högskoleämbetet
samt skolöverstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till provisoriska
anvisningar för användningen av de kvarstående särskilda ordinarie lärartjänsterna
under 1978/79 (yrkandet 3),

1977/78: 1723 av Lennart Bladh (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts om speciell
hänsyn när det gäller den friare fördelningen av statsbidraget till grundskolan
till ämnena slöjd, hemkunskap, maskinskrivning och teckning.

1977/78: 1724 av Åke Gillström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala

UbU 1977/78: 21

1. att regeringen snarast framlägger förslag om vuxenutbildningens
inlemmande i den kommunala skolhälsovården,

2. att regeringen låter utfärda rekommendationer för en bättre synvärd
inom skolhälsovården genom vidgat samarbete mellan ögonläkare,
speciallärare och optiker i enlighet med vad som sägs i motionen,

1977/78: 1725 av Ingemar Hallenius (c) och Stina Eliasson (c) vari yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
att använda länsskolnämndens del av förstärkningsresursen till kommuner
med behov av särskilda insatser i skolan för fosterbarn,

1977/78: 1726 av Margot Håkansson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
anhålla om

1. att regeringen utfärdar en rekommendation angående ett maximalt
antal elever per heltidsanställd skolsköterska till 800,

2. att huvudmannaskap i vad avser skolsköterskorna får åvila primärkommunerna,

1977/78: 1727 av Rolf Rämgård m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger till känna att statsbidrag till fria aktiviteter och
samlad skoldag även får användas för den frivilliga verksamheten i anslutning
till skoldagen,

1977/78: 1729 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om

a. fördelningen av förstärkningsresursen i vad avser de svagare elevernas
behov, baskunskaper och basfärdigheter samt kontakt med samhälle
och arbetsliv,

b. anpassad studiegång,

c. samarbetet mellan skolan och hemmen,

d. införande av klassråd,

e. länsskolnämndemas fördelning av förstärkningsresursen,

f. behov av resurser för utvärdering och utveckling hos den regionala
skolmyndigheten,

2. att riksdagen beslutar att 0,090 veckotimmar per elev, i stället för av
regeringen föreslagna 0,084, skall utgå till annan verksamhet än undervisning
av den totala förstärkningsresursen på 0,579 veckotimmar per
elev,

1977/78: 1730 av Lennart Andersson (s) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär att medel till de förstärkningsåtgärder i gymnasieskolan
som föreslås i denna motion för budgetåret 1978/79 bestrids
av kvarstående reservation ur anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att medel för fortsatta förstärkningsåtgärder inom gymnasieskolan anvisas
i budgetpropositionen för 1979/80,

UbU 1977/78: 21

1977/78: 1731 av Karl-Erik Häll (s) och Frida Berglund (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar att öka länsskolnämndsresursen i Norrbottens län
från i propositionen föreslagna 0,02 till 0,025 veckotimmar per elev,

1977/78: 1732 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. uttalar att de kommuner som på grund av beslutet om nytt statsbidragssystem
drabbas av bidragsminskning bör erhålla full kompensation
för denna,

2. uttalar att det nya statsbidragssystemet skall vara ett provisorium,

3. hos regeringen hemställer om förslag till statsbidrag till grundskolan,
varvid de allmänna riktlinjer som anförs i motionen beaktas,

4. beslutar att för budgetåret 1978/79 anslå 50 milj. kr. avsett som statsbidrag
till den kommunala musikskolan och att hos regeringen hemställa
om förslag till bestämmelser för fördelningen av detta statsbidrag.

3 Utskottet

3.1 Nytt statsbidrag till grundskolan

3.1.1 Utgångspunkter för ett nytt statsbidrag

Driftbidragen till primärkommunerna i vad gäller skolväsendet reformerades
för jämnt 20 år sedan. Till grund för statsbidragsreformen den
1 juli 1958 låg allmänna statsbidragsutredningens betänkande om förenklad
statsbidragsgivning (SOU 1956: 8). En grundläggande princip för
förslaget var att kommunerna med utgångspunkt i vad som kunde betraktas
som statliga och kommunala angelägenheter skulle erhålla ett totalt
statsstöd av i stort sett samma storlek som enligt det bidragssystem som
gällde före reformen. Riksdagens beslut år 1957 (prop. 1957: 112, SU
1957:91, rskr 1957:239) fick som resultat bl. a. gällande förordning
(1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet.

Med anledning av ett antal motioner i skolfrågor föreslog statsutskottet
år 1970 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening skulle
ge till känna att skolans arbetsmiljöproblem borde noggrant analyseras
och att det borde utarbetas förslag om åtgärder för att komma till rätta
med dem. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets förslag (SU
1970: 49, rskr 1970: 145). Samma år tillkallades särskilda sakkunniga för
att fullgöra det av riksdagen till Kungl. Maj:t lämnade uppdraget. De
sakkunniga antog namnet utredningen om skolans inre arbete (SIA).

SIA lade år 1974 fram sitt huvudbetänkande Skolans arbetsmiljö (SOU
1974: 53). Utredningen behandlade därvid inte bara arbetsmiljöfrågor
utan även frågor om resursfördelning och resursanvändning i grundskolan.
Beträffande statens bidrag till grundskolan framhåller utredningen
(s. 601) att det är ett statligt intresse att kunna beräkna och bestämma
storleken av den resurs som genom statsbidrag ställs till kommunernas

UbU 1977/78: 21

förfogande och att genom olika behörighetsbestämmelser påverka vilka
personalgrupper som skall arbeta i skolan med statsbidragsresursen som
tjänsteunderlag. Däremot är det inte, säger utredningen, ett statligt intresse
att i detalj ange hur denna personella resurs skall användas inom
varje enskild skolenhet. Skolenheterna borde därför enligt utredningen
få en ökad frihet att inom vissa ramar besluta om skolarbetets organisation.

Riksdagen fattade år 1976 principbeslut om en reformering av skolans
inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:
367). Reformen omfattar enligt beslutet tre delar, nämligen dels nya
arbetsformer inom ramen för skolans timplanebundna undervisning, dels
samlad skoldag, dels allmän fritidsverksamhet före och efter skoldagen.

Den del av reformen som avser nya arbetsformer med ökad lokal frihet
att ordna den timplanebundna undervisningen är den från skolans
synpunkt viktigaste förändringen. Den skall enligt principbeslutet träda i
kraft i hela landet den 1 juli 1978. Skoldagen omfattar i detta steg timplanebunden
undervisning och sådan verksamhet som skall förekomma
enligt skolförordningen (inkl. fritt valt arbete på högstadiet).

Den samlade skoldagen, som är en annan del av SIA-reformen, utgörs
av nyssnämnda skoldag med tillägg av fria aktiviteter av viss minimiomfattning,
nämligen aktiviteter under raster, lunchuppehåll och andra uppehåll
i undervisningen. Syftet med den samlade skoldagen är att åstadkomma
en bättre omvårdnad om eleverna under tid då de befinner sig i
skolan och är enligt riksdagsbeslutet år 1976 frivillig för kommunen men
obligatorisk för eleven om kommunen beslutar anordna samlad skoldag.

Den tredje komponenten i SIA-reformen är fritidsaktiviteter före och
efter den samlade skoldagen. Denna allmänna fritidsverksamhet är frivillig
för kommun och för den enskilde. Sådan fritidsverksamhet kan
även förekomma före och efter en skoldag, som omfattar enbart timplanebunden
undervisning och sådan verksamhet som skall förekomma
enligt skolförordningen.

I propositionen 1977/78: 85 har förslag om nytt statsbidrag till grundskolan
m. m. lagts fram för riksdagen. Förslaget syftar till en förenkling
av nuvarande statsbidragssystem samt till en anpassning av bidragssystemet
till den reformering av skolans inre arbete som riksdagen beslöt år
1976. En inom ubildningsdepartementet utarbetad promemoria (DsU
1977: 8) Förslag till nytt statsbidragssystem för det allmänna skolväsendet
utgör grund för regeringens förslag.

Kostnaderna för grundskolan delas f. n. mellan stat och kommun. Statens
bidrag till driften av grundskolor uppgick enligt propositionen för
budgetåret 1976/77 till 6 745 milj. kr. Enligt kommunalekonomiska utredningen
(SOU 1977: 78 s. 388) var kalenderåret 1976 kommunernas
egna kostnader för grundskolan ca 5 500 milj. kr. Som kommunala an -

UbU 1977/78: 21

gelägenheter på skolans område räknas bl. a. kostnader för läromedel,
skolmåltider, skolskjutsar, vaktmästar- och kanslipersonal, personal för
fritidsverksamhet samt skolpsykolog- och kuratorsverksamhet (jfr prop.
1962: 54 s. 441—445). Det nya statsbidragssystemet får enligt propositionen
inte leda till förskjutningar när det gäller kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning.
Det nya statsbidragssystemet bör under denna förutsättning i likhet med
det nuvarande bidragssystemet kunna bidra till att upprätthålla en likvärdig
utbildningsstandard i riket.

Resurstilldelningen till kommunerna skall enligt propositionen i första
hand ske i form av basresurs, förstärkningsresurs och tilläggsbidrag. Basresursernas
antal skall grundas på elevantalet inom resp. årskurs (årskurser)
vid varje skolenhet i grundskolan. Talen 25 för lågstadiet resp.
30 för mellan- och högstadierna är delningstal för basresurserna. Förstärkningsresursen
skall beräknas per elev i grundskolan. Tilläggsbidraget
är slutligen ett schablonbidrag för kommunens kostnader för bl. a. lärarvikarier.

I motionen 1977/78: 1732 (yrkandena 2 och 3) begärs att riksdagen
dels uttalar att det nya statsbidragssystemet skall vara ett provisorium,
dels hos regeringen hemställer om nytt förslag till ett statsbidragssystem
innebärande förslag om sänkt delningstal samt resurstillskott i övrigt som
möjliggör bl. a. undervisning i små grupper.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) skall inom
kort lägga fram sitt slutbetänkande. Detta skall enligt vad utskottet erfarit
innehålla bl. a. principer för en tänkbar utveckling av statens bidragsgivning
på skolans område. Vidare har kommunalekonomiska utredningen
(SOU 1977: 48 och 78) behandlat frågor om statsbidrag till kommunerna
för bl. a. skoländamål. Denna utrednings förslag bereds f. n. inom regeringens
kansli.

Redan med utnyttjande av nuvarande statsbidragsresurser är det i viss
utsträckning möjligt att anordna undervisning i små klasser eller grupper.
SIA (SOU 1974: 53 s. 547—566) har gjort en ingående undersökning
av undervisningsgruppernas storlek i grundskolan utifrån förhållandena
i skolväsendet läsåret 1972/73 (låg- och mellanstadierna) och läsåret
1973/74 (högstadiet). Enligt SIA bedrevs under resp. läsår undervisningen
på lågstadiet till ca 60 % i klasser eller grupper om 20 elever
eller färre, undervisningen på mellanstadiet till ungefär 33 % och undervisningen
på högstadiet till mer än 50 % i sådana klasser eller grupper,
specialundervisningsresursen på samtliga stadier ej inräknad.

I propositionen (s. 49) anförs att elevutvecklingen i grundskolan som
en följd av de minskande årskullarna på sikt ger förutsättningar för en
prövning av en sänkning av delningstalen på mellan- och högstadierna
utan den kostnadsökning som f. n. omöjliggör en reform av detta slag och
att denna fråga skall studeras ytterligare i regeringskansliet.

UbU 1977/78: 21

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå
motionen 1977/78: 1732 yrkandena 2 och 3.

Enligt propositionen är en viss omfördelning av nuvarande resurser
mellan kommunerna det pris som får betalas för att dels möjliggöra ett
ökat kommunalt och lokalt ansvar och inflytande, dels ge möjlighet till
lokal medbestämmanderätt vid resursanvändningen, dels uppnå ett för
kommunerna administrativt enkelt system.

Enligt motionen 1977/78: 1732 (yrkandet 1) bör riksdagen uttala att
de kommuner som på grund av det nya statsbidragssystemet får bidragsminskning
bör få full kompensation för denna. Enligt motionärerna finns
det inget logiskt samband mellan å ena sidan minskat statsbidrag och å
andra sidan lokalt ansvar och inflytande vid resursanvändningen.

Utgångspunkten för det föreliggande statsbidragsförslaget har varit
att man inom i stort sett oförändrad kostnadsram för staten skall öka det
lokala inflytandet på användningen av statsbidraget. Det är en omöjlig
uppgift att konstruera ett schabloniserat bidragssystem som tar hänsyn
till alla de faktorer som i dag påverkar bidraget. Föredragande statsrådet
är medveten om detta. Beträffande tilläggsbidraget (prop. s. 71) uttalas
således att kommunernas kostnader för sådana verksamheter vartill detta
bidrag utgår måste analyseras med jämna mellanrum. SÖ skall därför få
i uppdrag att som underlag för beräkningen av tilläggsbidragets storlek
årligen genomföra undersökningar angående ledighetsfrekvenser och vikariebehov
i grundskolan. Skulle framdeles skillnaderna mellan kommunerna
öka, heter det i propositionen, bör en förnyad prövning göras av
principerna för tilläggsbidraget.

Slutligen bör erinras om att SÖ enligt propositionen skall studera det
nya statsbidragets ekonomiska effekter totalt för kommunerna. Utskottet
utgår från att denna utvärdering och uppföljning påbörjas så snart systemet
börjat tillämpas. Bl. a. vissa kommuner har uppgivit att det nya
statsbidragssystemet kommer att leda till minskade statsbidragsbelopp.
Utskottet har inte haft möjlighet att granska underlaget för uppgifterna.
Utskottet utgår från att regeringen, om SÖ:s studium av det nya statsbidragets
ekonomiska effekter ger anledning till det, vid nästa riksmöte
lägger fram erforderliga ändringsförslag.

Hur långt förenklingen av ett statsbidragssystem bör drivas kan givetvis
vara föremål för delade meningar. Enligt utskottets uppfattning synes
regeringsförslaget vara väl ägnat att läggas till grund för en reform på
området. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1732
yrkandet 1.

3.1.2 Bas- och förstärkningsresurser

Tre fjärdedelar av statens driftbidrag till grundskolan skall utgå i form
av basresurs. Den är alltså grundgarantin för undervisningen inom en
skolenhet. En basresurs skall i normalfallet utgå för varje påbörjat 25-tal

UbU 1977/78: 21

elever i var och en av årskurserna 1—3 och för varje 30-tal elever i var
och en av årskurserna 4—9. Enligt regeringens förslag skall basresursens
storlek fastställas med utgångspunkt i antalet elevveckotimmar — om 40
minuter — för respektive årskurs. Vissa påslag av lärarveckotimmar skall
göras för slöjd, hemkunskap samt alternativkurs- och tillvalsämnen.
Vidare skall på högstadiet påslaget av lärarveckotimmar variera med antalet
paralleller. Antalet veckotimmar per basresurs framgår av bilaga 1
till detta betänkande. Eftersom staten bär kostnaderna för dessa resurser
skall det ankomma på länsskolnämnd att fastställa basresursernas antal.
Fördelningen av elever på skolenheter och tilldelningen av basresurser
skall i stort sett följa de principer som f. n. gäller vid länsskolnämnds beslut
om klassantal vid grundskolan. Vid mycket låga elevantal per årskurs
skall en basresurs utgå gemensamt för två eller flera årskurser enligt de
regler som nu gäller för anordnande av b/B-klass.

Utskottet utgår från att det nya bidragssystemet inte får som konsekvens
att kommun läsåret 1978/79 tilldelas ett färre antal basresurser än det
klassantal som vid motsvarande elevantal skulle ha medgetts enligt det
gamla bidragssystemet. Vad som anförs i propositionen beträffande basresursernas
antal föranleder därför ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförs beträffande
skolenhetsbegreppet. Utskottet ansluter sig till uppfattningen att skolenheternas
upptagningsområde så långt detta är möjligt bör läggas fast
för en längre tid.

Om vid en skolenhet samtliga basresurser på ett och samma stadium
avser undervisning i b/B-form, skall enligt propositionen antalet lärarveckotimmar
i basresurserna ökas med åtta procent. Dessa tilläggstimmar kallas
garantitimmar. Utskottet, som tillstyrker detta förslag, vill i sammanhanget
uttala att det bör vara möjligt för länsskolnämnd, om särskilda
skäl föreligger, att besluta om garantitimmar även när en eller flera basresurser
avseende två eller flera årskurser utgår jämsides med basresurser
avseende endast en årskurs. T. ex. skall garantitimmar kunna utgå för
klass av b/B-typ även om det på stadiet i fråga finns klass av a/A-typ.

Utskottet vill i sammanhanget särskilt stryka under att för högstadiet
föreslaget basresurssystem inte får medföra att elevernas möjlighet att
fritt välja alternativkurs och tillvalsämne inskränks.

Skolstyrelsen fördelar förstärkningsresursen på rektorsområden. Förstärkningsresursens
storlek skall beräknas schablonmässigt på elevantalet
vid grundskolan och uttrycks i veckotimmar om 40 minuter per elev. Den
totala förstärkningsresursen bör enligt propositionen utgå med 0,579
veckotimmar per elev. Förstärkningsresursens uppbyggnad och innehåll
framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Huvuddelen av förstärkningsresursen — 0,553 veckotimmar per elev
— skall enligt propositionen utgå direkt till kommunerna och återstoden

UbU 1977/78: 21

— 0,026 veckotimmar per elev — till länsskolnämnderna för fördelning
på kommunerna efter deras särskilda behov. Länsskolnämnden i Stockholms
län erhåller 0,040 veckotimmar per elev, länsskolnämnderna i Göteborgs
och Bohus län resp. i Malmöhus län vardera 0,035 veckotimmar
per elev och övriga länsskolnämnder 0.020 veckotimmar per elev.

Av den förstärkningsresurs som utgår direkt till kommun föreslås
0,469 veckotimmar per elev avse undervisningsinsatser och 0,084 veckotimmar
per elev andra insatser under skoldagen. De senare insatserna
avser aktiviteter under skoldagen som leds av lärare eller annan personal.

SIA föreslog beträffande den del av förstärkningsresursen som avsågs
utgå direkt till kommun att 0,450 veckotimmar skulle utgå för undervisningsinsatser
och 0,090 veckotimmar för andra förstärkningsanordningar.
I det nu föreliggande regeringsförslaget har slöjdämnesresurser (0,021
veckotimmar per elev, prop. s. 58) förts över från basresursen till den del
av förstärkningsresursen som avser undervisningsinsatser. Denna del bör,
som nyss nämnts, enligt regeringens förslag föras upp med 0,469 veckotimmar.
Resurserna för andra insatser under skoldagen beräknas i propositionen
till 0,084 veckotimmar.

Med hänvisning till SIA:s förslag beträffande förstärkningsresursen begärs
i motionen 1977/78: 1729 (yrkandet 2) att den del som avser andra
insatser under skoldagen än undervisning skall räknas upp till 0,090 veckotimmar
med motsvarande minskning till 0,463 veckotimmar för undervisningsdelen.

Utskottet anser att det är möjligt att föra över 0,003 veckotimmar per
elev från resursen för undervisningsinsatser till resursen för andra insatser
under skoldagen. Resursens olika delar bör alltså bli 0,466 veckotimmar
per elev för undervisningsinsatser och 0,087 veckotimmar per
elev för andra insatser under skoldagen. Utskottet föreslår att riksdagen
med anledning av motionen 1977/78: 1729 yrkandet 2 godkänner vad
utskottet anfört om förstärkningsresursens olika delar.

Utskottet, som erinrar om att det förslagna statsbidragssystemet är
uppbyggt så att speciella behov kan tillgodoses, anser att riksdagen bör
avslå motionen 1977/78: 1731 om att länsskolnämndsresursen i Norrbottens
län bör ökas från 0,020 till 0,025 veckotimmar per elev.

I motionen 1977/78: 1732 (yrkandet 4) begärs ett särskilt statsbidrag om
50 milj. kr. till den kommunala musikskolan. Statsbidraget skall fördelas
på kommunerna enligt särskilda regler.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget är utskottet i likhet med föredragande
statsrådet inte berett förorda att särskilda statliga medel anvisas
som stöd till den kommunala musikskolan. Frågan om kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun behandlas av kommunalekonomiska utredningen.
Som tidigare nämnts bereds utredningens förslag f. n. inom
regeringens kansli. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionen
1977/78: 1732 yrkandet 4 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

UbU 1977/78: 21

3.1.3 Fördelning och användning av bas- och förstärkningsresurser m.m.

Basresursen är en ekonomisk enhet, som tillsammans med förstärkningsresursen
och övriga statsbidrag ger det ekonomiska utrymmet för
skolverksamheten. Antalet basresurser vid skolenhet fastställs av länsskolnämnden.
Förstärkningsresursen och övriga bidrag som kommer
i fråga skall fördelas av skolstyrelsen på rektorsområdena, vilket innebär
frihet att disponera tilldelade lärarveckotimmar för indelning av eleverna
i arbetsenheter, klasser och andra undervisningsgrupper. Därmed ges
större möjlighet att bygga upp en efter behoven anpassad undervisningsorganisation.

När det gäller centralt utfärdade anvisningar beträffande undervisningens
organisation uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
1975/76: 30 om skolans inre arbete (s. 47) att det är angeläget att de
regionala och lokala skolmyndigheterna, skolledarna, lärarna och andra
med arbetsuppgifter på skolans område tilläggs både friheten och ansvaret
att i den praktiska tillämpningen ute på fältet utan bundenhet vid anvisningar
i alla detaljer handla med utrymme för sunt förnuft och fritt val.
I det sammanhanget anförde utskottet med anledning av propositionen
1975/76: 39 och vissa motioner bl. a.: ”Det finns enligt utskottets mening
inte några självklara, allmänna lösningar på hur eleverna skall grupperas
eller hur förstärkningsresursen skall användas. Med anledning av de
nu aktuella motionsyrkandena samt skrivningarna i propositionen vill utskottet
uttala att det bör vara möjligt att använda en del av en skolenhets
eller ett rektorsområdes samlade förstärkningsresurser för att under ett
läsår generellt minska klassernas och undervisningsgruppernas storlek,
om det finns skäl för en sådan undervisningsanordning. Den återstående
delen av skolenhetens förstärkningsresurser måste självfallet vara så stor
att det blir möjligt att tillgodose de olika behov av insatser som elever
med särskilda skolsvårigheter har. En viktig uppgift för den enskilda skolenheten
eller det enskilda rektorsområdet blir att inom en samlad resursram
planera verksamheten på det sätt som bäst svarar mot elevernas
behov. Undervisningsorganisationen bör kontinuerligt utvärderas.”

I betänkandet 1977/78: 4 (s. 5) har utskottet behandlat frågan om
vertikala arbetsenheter och stadieklass inom ramen för ett nytt statsbidragssystem.

Spörsmål som gäller fördelning och användning av den del av förstärkningsresursen
som utgår direkt till kommun aktualiseras på nytt i
tre motioner, nämligen motionerna 1977/78: 1188, 1977/78: 1723 och
1977/78: 1729 (yrkandena 1 a, 1 b, 1 c och 1 d).

Enligt motionen 1977/78: 1188 bör jämlikhetssträvandena på utbildningsområdet
syfta till att hålla intresset för fortsatta studier vid liv hos
alla ungdomar. Studieintresset kan enligt motionären i många fall vidmakthållas
genom en flexibel elevgruppering, genom vilken man kan tillgodose
olika individualiseringsbehov t. ex. visst arbetssätt eller vissa för -

UbU 1977/78: 21

djupningsuppgifter. Som förutsättning för en sådan undervisningsanordning
anges att möjligheter skall finnas till omgrupperingar eller byte av
grupp åtminstone en gång per termin. Det bör enligt motionären lämnas
information till kommunerna om att undervisning kan organiseras på i
motionen angivet sätt.

Utskottet konstaterade i betänkandet 1975/76: 30 att gruppering efter
färdighetsnivå kan vara motiverad för att ge tillfälle till systematisk träning
i därför lämpade delar av olika ämnen. Samtidigt underströks vikten
av att en sådan gruppering blir kortvarig och i vart fall inte överstiger en
termin. Med det anförda anser utskottet att motionen 1977/78: 1188 inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1977/78: 1723 begärs dels att i den nya skolförordningen
skapas garantier för att grupperna i slöjd och hemkunskap kommer att
innehålla högst 16 elever, dels att riksdagen uttalar att eleverna även i
fortsättningen skall ha möjlighet att välja ämnet maskinskrivning i minst
samma omfattning som i dag, dels att riksdagen uttalar att det bör skapas
mindre undervisningsgrupper i ämnet teckning vid fördelning av förstärkningsresursen.

Beträffande ställningen för ämnet maskinskrivning efter den 1 juli
1978 har utskottet inhämtat att bestämmelserna i skolförordningen om
maskinskrivning som frivilligt ämne kommer att kvarstå oförändrade och
att timplanen kommer att kompletteras med uppgift om att eleverna har
rätt att få undervisning i maskinskrivning.

När det gäller ämnena slöjd och hemkunskap hänvisar utskottet till
vad utskottet anfört år 1976 om dessa ämnen i betänkandet 1975/76: 30
(s. 50) samt till de generella uttalandena i propositionen (s. 63) om beaktande
av undervisningslokalers storlek och hänsynstagande till arbetsmiljö-
och arbetarskyddsskäl vid resursfördelningen. Med hänvisning i
övrigt till att prövning av klass- och gruppstorlekar för all undervisning
i skolan måste överlämnas till skolstyrelse, skolledare och lärare avstyrker
utskottet motionen 1977/78: 1723.

I motionen 1977/78: 1729 (yrkandena la, 1 b, 1 c och 1 d) tas upp
vissa frågor som gäller resursanvändningen, t. ex. stöd åt elever med
skolsvårigheter, baskunskaper och basfärdigheter, skolans kontakt med
samhälle och arbetsliv, handledare vid anpassad studiegång och kontakt
mellan hem och skola samt frågan om inrättande av klassråd.

Utskottet anslöt sig år 1976 vid behandlingen av propositionen 1975/76:
39 till uppfattningen att skolans förstärkningsanordningar i huvudsak bör
användas för insatser för att hjälpa elever med skolsvårigheter. På förslag
av utskottet gav riksdagen vidare som sin mening regeringen till känna
att elever med uttalade skolsvårigheter, t. ex. intellektuell utvecklingshämning,
borde kunna få undervisning i särskild undervisningsgrupp
(prop. 1975/76: 39 s. 239, UbU 1975/76: 30 s. 25).

Även frågan om baskunskaper och basfärdigheter har behandlats av

UbU 1977/78: 21

utskottet år 1976 (prop. 1975/76: 39 s. 229, UbU 1975/76: 30 s. 62). I
den nu föreliggande propositionen uppehåller sig föredragande statsrådet
vid denna fråga med bl. a. följande ord (s. 62): ”Jag vill särskilt
betona vikten av en resursfördelning som medför att basfärdigheterna
grundläggs och befästs så tidigt som möjligt, bl. a. för att ge den beredskap
och den motivation för fortsatt arbete i skolan som behövs för såväl
kunskapsinhämtande och färdighetsträning som för social träning. Eftersom
brister i basfärdigheter förstärker skolsvårighetema på högre stadier
kan sådana insatser av förebyggande karaktär på sikt minska antalet
elever med skolsvårigheter”. Vidare anförs (s. 74): ”Den samlade skoldagen
med en värvning av undervisning och annan verksamhet bör ses
som ett praktiskt förverkligande av skolans ansvar för elevernas hela
personlighetsutveckling. Man bör därför ge begreppen kunskaper och
färdigheter en vidare innebörd än vad vi traditionellt gör. All verksamhet
under skoldagen, vare sig det är undervisning eller fria aktiviteter,
måste sättas in i ett pedagogiskt sammanhang”.

Beträffande anpassad studiegång och handledare vid densamma anslöt
sig utskottet år 1976 till föredragande statsrådets uppfattning att det är
angeläget att garantera medel för en handledare på arbetsplatsen åt eleven
(prop. 1975/76: 39 s. 239, UbU 1975/76: 30 s. 27).

Behovet av medel för kontakter mellan skolan och hemmen skall enligt
riksdagsbeslutet våren 1976 beaktas vid fördelningen av förstärkningsresursen
(prop. 1975/76: 39 s. 245, UbU 1975/76: 30 s. 30).

Likaledes hänvisar utskottet till tidigare beslut beträffande frågan om
skolans kontakt med samhälle och arbetsliv (prop. 1975/76: 39 s. 258 f.
och s. 278 f., UbU 1975/76: 30 s. 35 f. och s. 42 f.). Som framgått av
det föregående föreslås 0,087 veckotimmar per elev utgå för andra insatser
under skoldagen än undervisning.

Enligt riksdagens beslut skall vid reformeringen av skolans inre arbete
inrättas klassråd (prop. 1975/76: 39 s. 326, UbU 1975/76: 30). Enligt vad
utskottet erfarit finns i enlighet med detta beslut föreskrifter om klassråd
intagna i det förslag till ändringar i skolförordningen som nu är
under beredning i regeringens kansli.

En inom utbildningsdepartementet utarbetad promemoria (Ds U 1977:
20) Medinflytande i skolan innehåller förslag om att skolnämnder sammansatta
av elever och personal och i vissa fall också föräldrar skall inrättas
i varje rektorsområde/skolenhet. Vidare tar promemorian upp frågan
om elevernas medinflytande i skolans olika konferenser för planering
av läsårets verksamhet. Förslaget remissbehandlas för närvarande.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/
78: 1729 yrkandena 1 a, 1 b, 1 c och 1 d.

Yrkanden som avser utnyttjandet av den del av förstärkningsresursen
som fördelas av länsskolnämnd på kommunerna i länet förs fram i två

2 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 21

UbU 1977/78: 21

motioner, nämligen motionerna 1977/78: 1729 (yrkandet 1 e) och 1977/
78: 1725.

I propositionen stryks under att länsskolnämndsresursen inte bör låsas
i en permanent organisation utan främst användas för tillfälliga och särskilda
behov. Det kan enligt utskottets mening vara lämpligt att ca två
tredjedelar av resursen används för undervisning och ca en tredjedel till
andra insatser. Någon exakt gräns bör dock inte sättas upp. Med det anförda
anser utskottet att motionen 1977/78: 1729 yrkandet 1 e beträffande
länsskolnämndsresursens fördelning på ändamål inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Länsskolnämndsresursen bör enligt motionen 1977/78: 1725 kunna användas
för att bestrida de extra kostnader för särskilda insatser för fosterbarn
som kan uppstå för kommun i vissa fall.

Utskottet har erfarit att Svenska kommunförbundet och utbildningsdepartementet
har påbörjat överläggningar beträffande komplettering av
bestämmelserna rörande interkommunal ersättning för fosterbarn. Frågan
gäller bl. a. sådana barn som kyrkobokförts i vistelsekommunen.

Den i motionen aktualiserade frågan bör i första hand lösas genom
ändring av bestämmelserna rörande interkommunal ersättning, så att
skälig ersättning kommer att utgå till kommun som tar emot fosterbarn
på i det föregående angivet sätt.

Med hänvisning till det anförda och då länsskolnämnd kan använda
länskolnämndsresursen för i motionen nämnda ändamål påkallar inte
motionen 1977/78: 1725 någon riksdagens åtgärd. Utskottet förutsätter
därvid att Svenska kommunförbundet och utbildningsdepartementet fortsätter
sina redan påbörjade överläggningar beträffande komplettering av
bestämmelserna rörande interkommunal ersättning.

3.1.4 Tidpunkt för fastställande av bas- och förstärkningsresurs. Veckotimpris Riktpunkten

bör enligt propositionen vara att antalet basresurser fastställs
av länsskolnämnd före den 1 april och att en ändring av Iänsskolnämndens
beslut skall kunna ske efter anmälan den 15 augusti och då
komma i fråga endast om elevutvecklingen medför behov av ett ökat
antal basresurser. Elevantalet den 15 september avses utgöra grund för
beslut om förstärkningsresursens storlek. Om antalet elever ökar under
höstterminen skall ytterligare basresurser kunna utgå för vårterminen om
villkoren härför är uppfyllda och länsskolnämnden medger det. Utgår
ytterligare basresurs för vårterminen bör länsskolnämnd få besluta att
hälften av den förstärkningsresurs, som skulle utgå för helt år, får utgå
för den ökning av det totala elevantalet i kommunen som skett efter den
15 september.

Statsbidraget till basresurserna skall enligt propositionen beräknas i ett

UbU 1977/78: 21

veckotimpris för varje stadium. Veckotimpriset skall vara årskostnaden
för en veckotimme i basresursen och fastställas årligen med utgångspunkt
i den lönestatistik som upprättas av statens avtalsverk (SAV). Veckotimpriset
för resp. stadium skall vidare indelas i flera avvikelsegrupper med
utgångspunkt i ett genomsnittligt timpris per stadium och kommunerna
skall grupperas efter den faktiska avvikelsen från det riksgenomsnittliga
timpriset. Gruppindelningen skall fastställas med utgångspunkt i SAV:s
lönestatistik och de fem grupperna fastställas enligt följande.

Grupp 1: intervall —3,1 % eller större negativ avvikelse

Grupp 2: intervall —3,0 % till —1,1 %

Grupp 3: intervall —1 % till +1 %

Grupp 4: intervall +1,1 % till 3,0 %

Grupp 5: intervall +3,1 % eller större positiv avvikelse.

En och samma kommun kan tillhöra flera olika grupper beroende på
hur stor löneavvikelsen är för de olika lärargrupperna på resp. stadium.

Veckotimpriset för förstärkningsresursens 0,579 veckotimme skall vara
ett genomsnitt av det veckotimpris som gäller för låg-, mellan- och högstadierna.

Utskottet har ingen erinran mot vad statsrådet anfört beträffande veckotimpriset
för basresurser och förstärkningsresurs.

3.1.5 Andra bidrag för undervisningsinsatser m. m.

För driften av grundskolan skall kommun utöver basresursen och förstärkningsresursen
få vissa statsbidrag, bl. a. s. k. tilläggsbidrag, bidrag till
kostnader för rektor och studierektor samt bidrag till kostnader för särskild
undervisning, stödundervisning i svenska och undervisning i hemspråk.
Härtill kommer bidrag till kostnader för avlöning av skoldirektör
och biträdande skoldirektör samt för praktisk lärarutbildning vid grundskola.
Särskilt bidrag skall utgå för vissa arbetsgivaravgifter, till vilken
fråga utskottet återkommer i det följande.

Tilläggsbidraget är ett schablonbidrag för kommunens kostnader för
lärarvikarier och uppdragstillägg samt vissa övriga anordningar. Tillläggsbidraget
har i propositionen preliminärt beräknats till 7,3 % på
summan av statsbidrag för bas- och förstärkningsresurser. Enligt vad utskottet
erfarit skall SÖ i samarbete med Svenska kommunförbundet i juni
månad i år genomföra en omfattande undersökning i samtliga kommuner,
innan slutlig procentsats för tilläggsbidraget fastställs för budgetåret
1978/79.

I motionen 1977/78: 453 aktualiseras spörsmål om partiell tjänstebefrielse
för arbetsvärd för grundskolans lärare. Motionärerna önskar ett
statsbidragssystem som är kostnadsneutralt ur kommunens synvinkel när
kommunen skall ta ställning till frågan om sjukskrivning eller partiell
tjänstebefrielse för arbetsvärd. Enligt motionärerna bör klarläggas om

UbU 1977/78: 21

vikariekostnader vid partiell tjänstebefrielse för arbetsvärd får bestridas
från tilläggsbidraget.

Först bör påpekas att primärkommunen i sin egenskap av huvudman
för grundskolan har samma arbetsgivaransvar beträffande sina anställda
lärare som beträffande övriga arbetstagare i kommunens tjänst (jfr UbU
1975/76: 30 s. 53).

Det föreslagna statsbidragssystemet ger genom sin flexibilitet bättre
möjligheter till arbetsvärd av lärare än det tidigare statsbidragssystemet.
Principen med ett tilläggsbidrag för olika slag av vikariekostnader gör det
möjligt för kommun att inom tilläggsbidragets medelsram få en vikariekostnad
täckt antingen det är fråga om vikariekostnad vid sjukskrivning
eller vid partiell tjänstebefrielse för arbetsvärd. Staten bekostar f. n. vissa
omplaceringar från anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering
under sjunde huvudtiteln. I sitt yttrande över förslaget till nytt
statsbidragssystem för det allmänna skolväsendet har statens personalnämnd
framfört uppfattningen att ett rationellt system för lärares och
skolledares omplacering bör tillskapas och att kostnaderna för flertalet
arbetsvårdsåtgärder och omplaceringar som företas bör täckas inom det
nya bidragssystemets ram. Enligt vad utskottet inhämtat torde principiellt
inget hindra att dessa kostnader täcks av staten över tilläggsbidraget. Detta
förutsätter dock att bidragsschablonen höjs samtidigt som möjligheten
att utnyttja det särskilda löneanslaget under sjunde huvudtiteln begränsas
i motsvarande mån. Härför krävs överläggningar mellan staten och
Svenska kommunförbundet. Det är ur skolans synvinkel angeläget att
sådana kommer till stånd.

Med det anförda anser utskottet att motionen 1977/78: 453 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Regeringens förslag om ifrågavarande bidrag för undervisningsinsatser
m. m. tillstyrker utskottet.

3.1.6 Samlad skoldag m. m.

Regeringen skall fastställa mål och riktlinjer för den samlade skoldagen.

Till kommun, i vilken samlad skoldag helt eller delvis är införd, skall
utgå statsbidrag beräknat efter 0,025 veckotimmar för varje elev som omfattas
av den samlade skoldagen. Skolstyrelse skall vara huvudman för
den samlade skoldagen.

Den samlade skoldagen skall omfatta minst den tid som behövs för
timplanebunden undervisning i ämnen samt för lunchuppehåll, raster och
andra uppehåll i undervisningen. I fråga om högstadiet skall därtill läggas
80 minuter räknat per hel vecka. Den samlade skoldagen får inte överstiga
fem timmar och 20 minuter för årskurserna 1—2 och skall omfatta
minst sex och högst åtta timmar för årskurserna 3—9.

Om samlad skoldag skall införas avgörs helt av kommunerna själva

UbU 1977/78: 21

utifrån elevernas behov och kommunernas ekonomiska resurser samt tillgång
på personal och lokaler. Den samlade skoldagen kan, som också
framgår av riksdagens principbeslut år 1976, införas successivt, t. ex. på
ett stadium i taget eller bara i vissa skolor i kommunen. Behovet av samlad
skoldag vid de olika skolanläggningarna avgör vilken omfattning den
samlade skoldagen skall ha, och det finns självfallet möjlighet att ompröva
behoven varje år. Om samlad skoldag införs är det enligt propositionen
önskvärt att samma tidpunkt för den samlade skoldagens början
resp. slut under skolveckans dagar finns för en årskurs, ett stadium eller
för hela skolenheten. Samordnade tider bör emellertid inte, anför föredragande
statsrådet, ställas som ett krav vid fastställandet av den samlade
skoldagens längd. Särskilt för bestämmandet av skoldagens början
och slut kan det finnas skäl att ta hänsyn till t. ex. skolskjutsförhållanden.
Utskottet anser att samma tidpunkt för den samlade skoldagens början
resp. slut under skolveckans dagar har ett särskilt värde i de lägre årskurserna
och att man endast undantagsvis bör göra avsteg härifrån såvitt
gäller årskurserna 1—2.

Införandet av samlad skoldag måste vara väl förberett om intentionerna
med densamma skall kunna förverkligas. Elevernas egen medverkan vid
planeringen och genomförandet av den samlade skoldagen är av stort
värde. Utskottet erinrar om vad som anförs om elevmedverkan i skolarbetet
i propositionen 1977/78: 100 bil. 12 (s. 180): ”En huvudpunkt i
SIA-reformen är den aktiva elevmedverkan i undervisningen och i gestaltningen
av skolans inre miljö över huvud taget. Eleverna måste
successivt vänjas vid att ta ansvar för olika delar av verksamheten i skolan.
Många av skolans aktuella problem har utan tvivel sin grund i att eleverna
betraktas som föremål för undervisning och omsorg, i stället för att ses
som medarbetare i skolsamhället, med rätt och skyldighet att aktivt
delta i skolarbetets olika delar. SIA-skolan skall inte vara en serviceskola,
där olika personalgrupper avdelas för att betjäna eleverna, utan en arbetsplats
där ansvaret för verksamheten delas mellan alla berörda.”

I motionen 1977/78: 741 redovisas ett projekt med s. k. friskvård som
drivits vid grundskolan i Göteborg. Projektets syfte är att genom information
till eleverna om kost och hygien m. m. samt genom fysisk träning
skapa motståndskraft mot missbruk av skilda slag och i övrigt aktivera
eleverna, så att stress, psykiska problem och psykosomatiska sjukdomar
kan minska. Avsikten är också att ge ökad stimulans till fritidsaktiviteter
utanför skolan. Enligt motionärernas mening bör sådana initiativ tas att
hälso- och friskvård kan bedrivas även vid andra skolor i landet.

En samlad skoldag kan ge utrymme för aktiviteter av det slag som
nämns i motionen 1977/78: 741. Kommunerna är oförhindrade att bedriva
sådan verksamhet om de så önskar. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen.

Enligt motionen 1977/78:1167 bör utredas hur elever i det allmänna

UbU 1977/78: 21

skolväsendet skall kunna få tillgång till andlig vård och vägledning inom
skolans ram.

Skolan skall uppmuntra elevernas intresse för de stora och gemensamma
grundfrågor som gäller livsåskådning och samhällsuppfattning. Beträffande
de kristna kyrkornas och föreningarnas verksamhet under den
samlade skoldagen uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
1975/76: 30 (s. 36) bl. a. följande: ”Vilka verksamheter under
den icke timplanebundna delen av skoldagen som skall anordnas beror
bl. a. på elevernas intressen. Det ankommer på den lokala skolledningen
att tillse att en så allsidig medverkan från föreningar m. fl. som möjligt
äger rum. När kristna kyrkor och föreningar medverkar bör deras medverkan
självfallet vara bestämd av deras trosuppfattning.”

I en situation då möjlighet finns för kristna kyrkor och föreningar att
verka i skolan behövs enligt utskottets uppfattning inte den i motionen
1977/78: 1167 begärda utredningen, varför motionen bör avslås av riksdagen.

Av uttalandena i propositionen (s. 75) om de ekonomiska förutsättningarna
för den samlade skoldagen kan man få uppfattningen att viss
del av länsskolnämndsresursen endast utgår om samlad skoldag införts.
Så är icke fallet. Såväl den del av förstärkningsresursen som utgår direkt
till kommun och avser andra insatser under skoldagen än undervisning
som hela länsskolnämndsresursen får användas av skolstyrelsen utan att
krav på införande av samlad skoldag ställs.

I propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete och propositionen
1975/76: 92 om utbyggnaden av barnomsorgen behandlades frågan om
dels fritidshemmens samverkan med skola och allmän fritidsverksamhet,
dels det utvidgade fritidshemmet.

Det utvidgade fritidshemmet förutsätter en väl utbyggd föreningsverksamhet.
Föredragande statsråd anförde i sammanhanget (prop. 1975/
76: 39 s. 263): ”För att skapa förutsättningar för en önskad samverkan
mellan fritidshem och fritidsverksamhet i föreningarnas regi bör enligt
kommunens bedömande de resurser som ställs till kommunernas förfogande
genom driftbidraget för fritidshem även kunna utnyttjas för verksamhet
utanför fritidshemmet. Det bör ankomma på kommunerna att
besluta om formerna för och finansieringen av denna samverkan. Jag
har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartemenet.”

Enligt motionen 1977/78: 1727 bör en del av förstärkningsresursen
samt den särskilda resursen till samlad skoldag få användas till allmän
fritidsverksamhet före och efter den samlade skoldagen. Härvid åberopas
vissa förslag från SIA-utredningen.

Utskottet vill först erinra om att den av regeringen föreslagna förstärkningsresursen
inte längre har den uppbyggnad som SIA-utredningen
en gång föreslog. Den del av förstärkningsresursen som utgår till

UbU 1977/78: 21

en kommun motsvarar således i regeringens förslag resurser som hitintills
använts för timplanebunden undervisning och andra insatser under
skoldagen. Vad sedan gäller den särskilda resursen för samlad skoldag
vill utskottet erinra om att de ca 12 milj. kr., som för ändamålet beräknas
under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. för nästa
budgetår, motsvarar den på staten fallande kostnaden för samlad skoldag
under det första året av en förutsatt femårig genomförandeperiod.

Det är inte möjligt att genomföra av motionärerna föreslagen ändring
i statsbidragens utnyttjande utan att andra verksamheter i skolan måste
begränsas. När det gäller de i motionen aktualiserade frivilliga aktiviteterna
före och efter skoldagen får utskottet hänvisa till vad som i det
föregående redovisats om att statsbidraget till fritidshem får användas av
kommunerna till bl. a. fritidsverksamhet i föreningarnas regi. Statens
driftbidrag till förskolor och fritidshem för budgetåret 1978/79 har beräknats
till 2 100 milj. kr. (prop. 1977/78: 100 bil. 8, SoU 1977/78: 25,
rskr 1977/78: 188). Av detta belopp avser ca 350 milj. kr. driftbidrag till
fritidshem. Ökningen av bidraget till fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet
är enligt uppgift från socialdepartementet 138 milj. kr.
för budgetåret 1978/79. Därtill kommer att vid riksdagens bifall till förslagen
i propositionen 1977/78: 100 bil. 12 ökar de statliga bidragen till
ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet med 23 milj.
kr. till 120 milj. kr. för nästa budgetår.

I den mån man i kommun bibehåller nuvarande skoldagssystem även
fortsättningsvis kan man självfallet använda en del av förstärkningsresursen
för aktiviteter under undervisningsuppehåll utan att ett deltagandetvång
därvid föreligger.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 1727.

3.1.7 Andra frågor

Genom det nu föreslagna statsbidragssystemet påtar sig staten också
fortsättningsvis det direkta driftansvaret för större delen av den pedagogiska
verksamheten i skolan. Statens ansvar och intresse är att, utifrån
nuvarande fördelning av driftansvaret mellan staten och kommunerna,
kunna beräkna och bestämma storleken av statsbidragen samt att ange
vissa regler och ramar för resursanvändningen genom bl. a. olika bestämmelser
för personalsammansättningen i skolan. Avsikten med den föreslagna
statsbidragsreformen är således inte att staten skall överta kostnaderna
för ändamål, vilkas finansiering i normalfallet hitintills varit en
kommunal angelägenhet. Däremot skall den lokala friheten öka när det
gäller att inom vissa ramar utnyttja statsbidraget till sådana skoländamål
beträffande vilka staten har ett kostnadsansvar.

Basresursen och den del av förstärkningsresursen som är avsedd för
timplanebunden undervisning skall även i fortsättningen i huvudsak an -

UbU 1977/78: 21

vändas för anställning av arbetstagare vilkas anställningsförmåner regleras
av staten. Den del av förstärkningsresursen som utgår direkt till
kommun och som är avsedd för andra insatser under skoldagen än
undervisning samt motsvarande del av förstärkningsresursen som fördelas
av länsskolnämnd på kommunerna bör enligt utskottets uppfattning
användas på ett flexibelt sätt med utgångspunkt i de särskilda
behoven vid skolenheterna. Dessa delar av förstärkningsresursen bör i
vissa fall kunna utnyttjas som en särskild projektresurs. Enligt utskottets
mening är det alltså viktigt att skolstyrelse inte låser ifrågavarande resurser
t. ex. genom inrättande av nya tjänster. Utskottet utgår från att regeringen
vid utfärdande av nya bestämmelser om statsbidrag till driftkostnader
för grundskolan eller i annan ordning beaktar vad utskottet här
anfört om utnyttjandet av vissa delar av förstärkningsresursen.

Till skolhuvudman skall för budgetåret 1978/79 utgå bidrag till kostnader
för ATP-avgifter och vissa andra arbetsgivaravgifter med sammanlagt
högst 23,7 % av lönekostnaden (se bilaga 3 till detta betänkande).
Belopp motsvarande lönekostnadspålägget, som i propositionen beräknats
till 11 % av lönekostnaden, skall omföringsvis krediteras den i statsbudgeten
uppförda inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. och tillförs inte skolhuvudmännen.
Beloppet täcker statens pensionskostnader för innehavare
av statligt reglerade tjänster. Det statsbidragsbelopp, på vilket
lönekostnadspålägg beräknats, är den maximala lönesumma som får utgöra
underlag för inrättande av statligt reglerade tjänster.

Nuvarande regler för utbetalning m. m. av statsbidrag skall fortsättningsvis
tillämpas med vissa ändringar av teknisk natur som syftar till
att förkorta tiderna mellan rekvisition och utbetalning. Länsskolnämnd
skall granska statsbidragsrekvisitionema. Kontrollen av att statsmedlen
kommer till användning på avsett sätt åligger länsskolnämnd som har
regional tillsyn över skolverksamheten.

Det nya statsbidragssystemet bör träda i kraft den 1 juli 1978.

Enligt propositionen avses bestämmelser bli utfärdade som närmare
reglerar antalet ordinarie tjänster som lärare 3 och 4 (speciallärare). Förslaget
innebär en ökad möjlighet att inrätta ordinarie tjänster jämfört med
nu gällande regler. Utskottet vill därför uttala att den i propositionen angivna
ramen för tjänsters inrättande skall ses som ett maximimått. Enligt
utskottets uppfattning bör det vara möjligt att underskrida denna ram i
de fall skolstyrelsen finner att ett fullt utnyttjande av regelns möjligheter
innebär att en alltför stor del av förstärkningsresursen binds i ordinarie
tjänster.

Enligt propositionen 1977/78: 100 bil. 12 (s. 227) skall inriktningen
och organisationen av det pedagogiska utvecklingsarbetet inom skolväsendet
ses över. Riksdagen har beslutat att sammanlagt 750 000 kr.

UbU 1977/78: 21

för budgetåret 1977/78 skall ställas till fem länsskolnämnders förfogande
för lokalt utvecklingsarbete samt för samverkan mellan forsknings- och
utvecklingsarbete och fortbildning (prop. 1977/78: 100 bil. 12, UbU
1977/78: 16, rskr 1977/78: 181).

Enligt riksdagens beslut skall skolans verksamhet utvärderas på tre
nivåer, nämligen lokal, regional och central (prop. 1975/76: 39, UbU
1975/76: 30 s. 59, rskr 1975/76: 367). Huvudsyftet med utvärderingen
är att ge skolan underlag för att förbättra sin undervisning i vad gäller
både arbetsform, arbetssätt, undervisningsmaterial och arbetsmiljö samt
att ge skolan underlag till att fördela sina resurser på bästa möjliga sätt.

Utskottet utgår från att den arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet
som skall se över former m. m. för det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
också uppmärksammar det samlade behovet av regionala
och lokala utvecklingsresurser. Med det anförda anser utskottet att motionen
1977/78: 1729 yrkandet 1 f om resurser för utvärdering m. m. till
samtliga regionala skolmyndigheter bör avslås av riksdagen.

Regeringens förslag i övrigt under rubriken Nytt statsbidrag till grundskolan
har inte givit utskottet anledning till några särskilda uttalanden.

3.2 Vissa skolhäisovårdsfrågor m. m.

Sakkunniga med uppgift att utreda skolhälsovårdens innehåll, organisation
och huvudmannaskap tillkallades år 1974 (U 1974: 01). De sakkunniga,
som antog namnet 1974 års skolhälsovårdsutredning, avgav år
1976 sitt huvudbetänkande (SOU 1976: 46) Skolhälsovård. På grundval
av utredningsförslagen och remissyttrandena över dessa föreslår regeringen
att riksdagen skall godkänna i propositionen förordade riktlinjer
för skolhälsovårdens mål, innehåll och organisation samt besluta om därav
föranledda ändringar i skollagen. Dessutom föreslår regeringen att
riksdagen skall anta förslag till vissa ändringar i skollagen och lagen om
barnomsorg vilka föranleds av riksdagens beslut år 1976 om skolans inre
arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367).

Skolhälsovårdsutredningens uppdrag omfattade skolhälsovården i
grundskolan och gymnasieskolan. Enligt sina direktiv var utredningen
dock oförhindrad att även ta upp frågan om behovet av skolhälsovård på
folkhögskolor och inom kommunal vuxenutbildning. Utredningen valde
att avgränsa sitt uppdrag till att avse skolhälsovården i grundskolan och
i gymnasieskolan samt i folkhögskolan. Utredningen ansåg att eleverna i
den kommunala vuxenutbildningen har behov av sådana hälso- och sjukvårdsinsatser
som bör tillgodoses utanför skolan. Utredningen gjorde således
inte några beräkningar av hur omfattande en skolhälsovård för
vuxenstuderande skulle bli och vad den skulle kosta.

I förevarande proposition behandlas i huvudsak grundskolans och gym -

UbU 1977/78: 21

nasieskolans skolhälsovård. Skolhälsovårdens omfattning i folkhögskolan
behandlade riksdagen vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77: 55, UbU
1976/77: 30, rskr 1976/77: 318). Omfattningen av den kommunala vuxenutbildningen
varierar mycket mellan olika kommuner. Därför bör enligt
föredragande statsrådets mening frågan om eventuell skolhälsovård för
studerande inom vuxenutbildningen lösas av respektive skolhuvudman
med hänsyn till lokala behov och förutsättningar.

Det är enligt motionen 1977/78: 1724 (yrkandet 1) svårt att förstå på
vad uppfattningen grundar sig att vuxna elever inom gymnasieskolan och
folkhögskolan skulle ha större behov av skolhälsovård än andra vuxenstuderande.
Motionärerna anser att regeringen snarast bör lägga fram
förslag om den kommunala vuxenutbildningens inlemmande i den kommunala
skolhälsovården. Om vuxenutbildningen lämnas utanför betyder
det enligt motionärernas mening att den än en gång särbehandlas.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att kommunerna
inte bör åläggas skyldighet att tillhandahålla skolhälsovård för studerande
inom den kommunala vuxenutbildningen. Frågan om och i vilken
utsträckning skolhälsovård skall ges också till studerande inom denna
utbildning bör alltså, såsom framhålls i propositionen, få lösas av resp.
skolhuvudman med hänsyn till lokala behov och förutsättningar. Utskottet
avstyrker således yrkandet 1 i motionen 1977/78: 1724.

Enligt regeringens förslag skall skolhälsovårdens innehåll till vissa delar
förändras. Bl. a. skall ökad omsorg ägnas åt intensifierad medicinsk studierådgivning.

I den under allmänna motionstiden i år väckta motionen 1977/78: 220
tas upp behovet av läkarkontroll i samband med ungdomars val av studieväg
i gymnasieskolan. Motionärerna vill genom sådan kontroll förhindra
att elever av hälsoskäl skall tvingas avbryta sina studier eller avstå från
det yrke de utbildat sig för.

Motionen behöver enligt utskottets mening inte föranleda något uttalande
från riksdagens sida, då dess syfte tillgodoses genom förslaget i
förevarande proposition om skolhälsovårdens inriktning mot bl. a. en
intensifierad medicinsk studierådgivning. Vidare har, sedan motionen
väcktes, SÖ:s nya föreskrifter och anvisningar för skolhälsovårdens medverkan
i skolans studie- och yrkesorientering utkommit från trycket den
1 februari 1978. I dessa föreskrifter och anvisningar betonas att den
medicinska delen av skolans studie- och yrkesorientering inte enbart skall
vara bunden till valsituationer utan även innebära en successiv påverkan i
elevernas studie- och yrkesvalprocess. Den medicinska rådgivningen bör
dessutom fördjupas vid vissa angivna tillfällen, t. ex. vid övergången till
gymnasieskolan. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 220.

En särskild del av skolhälsovården tas upp i motionen 1977/78: 1724
(yrkandet 2). Enligt motionärernas mening bör alla elever med läs- och

UbU 1977/78: 21

skrivsvårigheter genomgå s. k. binokulär undersökning. Därigenom skall
de elever vars svårigheter beror på samsynsrubbningar kunna spåras och
få hjälp. Motionärerna hänvisar till att sådan verksamhet redan förekommer
i några kommuner. Motionen utmynnar i att riksdagen hos regeringen
skall begära att rekommendationer utfärdas om en bättre synvård
inom skolhälsovården i vad gäller samsynsrubbningar. Detta kan enligt
motionärernas mening uppnås genom vidgat samarbete mellan ögonläkare,
optiker och speciallärare.

I svar på en interpellation om bl. a. en säkrare synvård i skolorna uttalade
statsrådet Mogård att ”det givetvis vore till stor fördel för eleverna
i våra skolor om företrädare för ögonspecialiteten sinsemellan och dessa
och företrädare för pedagogisk forskning kunde komma överens om ett
gemensamt synsätt” när det gäller anvisningar för synkontroll (prot.
1977/78: 63 s. 27—35).

Till detta vill utskottet lägga att det givetvis är av största intresse att de
åtgärder som kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter vidtas
både i undervisningen och i skolhälsovården. Den centrala tillsynen över
båda åvilar SÖ. Det behövs enligt utskottets mening inga särskilda rekommendationer
från regeringen för att SÖ med socialstyrelsens hjälp kontinuerligt
skall pröva om nya metoder bör införas i skolans synvärd. Utskottet
anser att det bör ankomma på SÖ att på eget initiativ lösa sådana
frågor. Utskottet förutsätter därvid att SÖ tillvaratar de erfarenheter
som görs vid olika försök i skolorna. Utskottet anser således att det inte
behövs något uttalande från riksdagens sida varför yrkandet 2 i motionen
1977/78: 1724 bör avslås av riksdagen.

Enligt skolförordningen (4 kap. 3 §) bör heltidsanställd skolsköterska
i grundskolan inte ha ansvar för mera än 1 500 elever och i gymnasieskolan
1 000—1 200 elever. Skolhälsovårdsutredningen föreslog en minskning
till ca 800 elever per heltidsanställd skolsköterska. Detta motiverades
bl. a. med de ökade kraven på skolsköterskornas insatser för grupper
med särskilda behov. Denna ökade personaltäthet skulle innebära ett
behov av ca 400 nya tjänster.

Regeringen föreslår nu att de centrala föreskrifterna om personaltäthet
inom skolhälsovården skall slopas. Beslut i sådana frågor bör fattas av
respektive huvudman efter samråd med personalorganisationerna. Föredragande
statsrådet påpekar att personalbehovet beror på fler faktorer än
antalet elever, bl. a. de elevvårdande resurserna i övrigt, antalet skolenheter
och avstånden mellan dessa, elevernas fördelning på stadier och
studievägar, antalet elever med handikapp samt den sociala strukturen i
skolans elevområde.

Även om det inte anses lämpligt att ålägga kommunerna en viss personaltäthet
för skolsköterskor bör dock riksdagen enligt motionen 1977/78:
1726 (yrkandet 1) begära att regeringen utfärdar en rekommendation om
högst 800 elever per heltidsanställd skolsköterska. Den personaltäthet som

UbU 1977/78: 21

finns i dag är enligt motionärens mening för låg för att skolhälsovården
skall få den kvalitet som propositionens mål och riktlinjer syftar till.

Utskottet är medvetet om de svårigheter motionären påtalar men anser
dock att propositionens förslag är i linje med strävandena att ge de enskilda
kommunerna ökat ansvar på skolans område. Kommunerna bör
således själva bedöma skolhälsovårdens behov och avväga vilka resurser
den skall ha. Riksdag och regering bör därför varken föreskriva eller
rekommendera vilken personaltätheten skall vara inom skolhälsovården.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med avslag på
yrkandet 1 i motionen 1977/78: 1726 godkänner regeringens förslag om
att inga centrala föreskrifter skall utfärdas om personaltäthet inom
skolhälsovården. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen den
30 mars 1978 bemyndigat statsrådet Mogård att tillkalla en särskild utredning
om den psykosociala delen av elevvården.

I avvaktan på hälso- och sjukvårdsutredningens (S 1975: 04) kommande
förslag om skolhälsovården föreslår regeringen att kommunerna tills vidare
skall ha ansvaret för att skolhälsovård anordnas. Kommunerna föreslås
få möjlighet att avtala med landstingskommun att denna skall fullgöra
uppgifterna.

Enligt motionen 1977/78: 1726 (yrkandet 2) skall riksdagen uttala att
huvudmannaskapet för skolsköterskorna bör åvila primärkommunerna.
Motionären anser att landstingen redan har så stora uppgifter inom hälso-
och sjukvården att de har små förutsättningar att klara ännu ett
arbetsområde.

Enligt utskottets mening bör resultatet av hälso- och sjukvårdsutredningens
arbete avvaktas innan slutlig ställning tas till huvudmannaskapsfrågan.
Riksdagen bör därför med avslag på yrkandet 2 i motionen
1977/78: 1726 godkänna propositionens förslag att huvudmannaskapet
för skolhälsovården tills vidare skall åvila kommunerna.

Utskottet föreslår att riksdagen även i övrigt godkänner de i propositionen
förordade riktlinjerna för skolhälsovårdens mål, innehåll och organisation.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen antar de till propositionen
1977/78: 85 fogade lagförslagen rörande skolhälsovården, m. m.

3.3 Vissa övriga frågor

Statsbidrag till verksamheten i grundskolan utbetalas f. n. från två
anslag. Från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. utgår allmänt
driftbidrag till kommunernas kostnader för grundskolan och från
anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet utgår bidrag för förstärkning
av insatserna på de områden inom skolan där olika problem gör sig
gällande.

Med utgångspunkt i antalet basresurser och det beräknade elevantalet
för budgetåret 1978/79 beräknas i propositionen antalet veckotimmar i

UbU 1977/78: 21

bas- och förstärkningsresurser för nästa budgetår till ca 2 097 000 efter
avdrag av skolledarnas undervisningsskyldighet. Den totala kostnaden för
dessa veckotimmar beräknas till 5 066 milj. kr. vid ett genomsnittligt
veckotimpris om 2 423 kr. (löneläget den 1 juli 1977). För tilläggsbidraget
beräknas 345,5 milj. kr. Vidare beräknas för stödundervisning i svenska
samt hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk för
nästa budgetår 206,5 milj. kr.

Statsrådet räknar med en femårig genomförandeperiod för den samlade
skoldagen och beräknar 12 milj. kr. under budgetåret som bidrag
till densamma.

Regeringen har den 16 mars 1978 gett SÖ i uppdrag att göra en förnyad
beräkning av kostnaderna för reglering av statsbidraget till grundskolan
enligt t. o. m. budgetåret 1977/78 gällande bestämmelser. SÖ har
den 10 april 1978 redovisat sitt uppdrag. Utskottet kommer senare under
våren att framföra förslag om riksdagens beslut med anledning av regeringens
hemställan i propositionen 1977/78: 85 att till Bidrag till driften
av grundskolor m. m. för budgetåret 1978/79 skall anvisas ett förslagsanslag
av 7 760 000 000 kr.

Fr. o. m. innevarande budgetår utgår statsbidrag till de estniska skolorna
i Stockholm och Göteborg, Kristofferskolan samt Hillelskolan enligt
nya bestämmelser som regeringen har meddelat den 9 juni 1977. Statsbidrag
utgår med 99 % av ett bidragsunderlag som består av 100 % av
lärarlönekostnaden samt bidrag till allmän arbetsgivaravgift, socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen och folkpensioneringen samt ATPavgift.

Sådana enskilda statsunderstödda skolor till vilka bidrag utgår ur
grundskoleanslaget samt privatskolor, för vilka privatskolförordningen
(1967:270) gäller, saknar f. n. möjligheter till statsbidrag för hemspråksundervisning
av invandrarbarn. Kommun bör enligt propositionen
vara skyldig att i den utsträckning önskemål härom framförs och efter
överenskommelse med enskild statsunderstödd skola eller sådan privatskola
som avses i privatskolförordningen anordna undervisning i hemspråk
och studiehandledning på hemspråket för elever vid sådan skola
och följaktligen få inräkna dessa elever vid beräkningen av bidraget till
hemspråksundervisning.

Utskottet har inte något att erinra mot detta förslag.

Enligt 2 kap. 27 § skolförordningen skall elev vid grundskolan i skälig
omfattning tillhandahållas läromedel och annan materiel som fordras för
en tidsenlig undervisning.

I motionen 1977/78: 1557 hemställs att skolförordningen ändras så att
kommun skall vara skyldig att tillhandahålla elever i privata skolor läromedel
i samma omfattning som elever i kommunens egna skolor.

Gällande bestämmelser tolkas så att de inte medför skyldighet för kom -

UbU 1977/78: 21

munen att tillhandahålla läromedel och annan undervisningsmateriel åt
elever som fullgör sin skolplikt i annan skola än grundskolan. Kommun
kan emellertid genom särskilt beslut frivilligt åta sig sådant tillhandahållande
(regeringsrättens årsbok 1970: 64).

Enligt vad utskottet erfarit erhåller t. ex. i Stockholms kommun, efter ett
principbeslut av stadsfullmäktige år 1964, barn vid enskild skola, som
godkänts enligt skollagens föreskrifter, alltid läromedel på samma sätt
som barn vid kommunens skolor. Praxis växlar emellertid från kommun
till kommun. Då det kan förutsättas att den motionsledes aktualiserade
frågan kommer att tas upp vid den i propositionen 1977/78: 100
bil. 12 nämnda översynen av enskilda skolors ställning i skolväsendet
anser utskottet att motionen 1977/78: 1557 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I motionen 1977/78: 1730 anförs att SÖ tilldelat även gymnasieskolor
medel från anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet bl. a. för att möjliggöra
förbättrad undervisning för invandrarelever och delning av klass
i svenska på tvååriga yrkesinriktade linjer. Genom den föreslagna anslagsomläggningen
upphör, heter det i motionen, möjligheten till fortsatta
insatser av detta slag. Motionärerna föreslår att reservation som
uppkommer under anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet vid utgången
av juni 1978 får användas under budgetåret 1978/79 för stödinsatser
i gymnasieskolan och att medel för fortsatta förstärkningsåtgärder
i gymnasieskolan anvisas i budgetpropositionen för budgetåret 1979/
80.

Utskottet har erfarit att SÖ i skrivelse den 15 februari 1978 till regeringen
hemställt att den reservation som beräknas uppkomma under det
nämnda anslaget får disponeras för särskilda åtgärder för elever i gymnasieskolor.
Utskottet har för egen del inget att erinra mot att så sker.
Reservationen bör alltså inte tillföras budgetutjämningsfonden. Med
hänsyn till att SÖ:s skrivelse prövas i regeringens kansli bör motionen i
denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet anser vidare
det inte lämpligt att riksdagen gör något uttalande beträffande budgetåret
1979/80. Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå
motionen 1977/78: 1730.

Enligt propositionen bör kommun förfoga över en samlad resurs om
visst antal skolledartjänster för grundskolans pedagogiska och organisatoriska
ledning. Rektors- och studierektorstjänster föreslås fr. o. m. den 1
juli 1979 — inte som nu beroende på poängtal för rektorsområde — få
inrättas med utgångspunkt i den totala omfattningspoängen för grundskolan
i kommunen. Frågan om inrättande av studierektorstjänst skall
inte längre vara avhängig av storleken på rektors arbetsområde. Enligt
propositionen skall den regeln gälla att högst hälften av det totala antalet
tjänster får vara rektorstjänster.

UbU 1977/78: 21

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget beträffande inrättande
och placering av tjänster som biträdande skolledare i grundskolan.

I samband med den reformering av klass- och ämneslärarutbildningen
som inleddes 1968 (prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143) tillkom
organisationen med skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet
(FoD-verksamhet). Särskilda studierektorstjänster med främst
samordnande uppgifter inom FoD-verksamheten skulle inrättas liksom
särskilda ordinarie lärartjänster, s. k. Up-tjänster. Efter förslag från en
arbetsgrupp inom SÖ beslöt riksdagen (prop. 1975: 1 bil. 10, UbU
1975: 10, rskr 1975: 104) bl. a. att FoD-resursen, som då bestod enbart
av fasta tjänster, skulle delas upp i en fast och en fri del. Den senare
resursen skulle utnyttjas för alla slag av utbildningar inom lärarhögskolan.

I propositionen 1977/78: 100 bil. 12 (s. 441) föreslås att FoD-verksamheten
i dess nuvarande form skall upphöra. Den fria resursen för
FoD-verksamhet om 2 750 000 kr., som f. n. finns upptagen under anslaget
Utbildning för undervisningsyrken, föreslås inte längre bli anvisad.
Samtidigt erinras om att det nya anslagssystemet för högskolan
medger en betydande frihet att organisera utbildningen så att olika behov
kan tillgodoses.

I propositionen 1977/78: 85 om nytt statsbidrag för grundskolan m. m.
erinras om förslagen i nämnda budgetproposition och förordas att vakanta
särskilda ordinarie lärartjänster inrättade för FoD-verksamhet inte skall
återbesättas fr. o. m. den 1 juli 1978. Vidare bör, heter det, de sex särskilda
studierektorstjänsterna inom FoD-verksamheten avvecklas
fr. o. m. den 1 juli 1978.

I motionen 1977/78: 1721 hävdas att det är nödvändigt att behålla
vissa delar — den fria resursen och de särskilda studierektorstjänsterna
— av den hittillsvarande FoD-verksamheten under ytterligare ett budgetår
för att ge alla berörda möjlighet till olika anpassningsåtgärder,
bl. a. till de förslag till nya former för organisation och finansiering av
lärarutbildningens försöksverksamhet som arbetsgruppen för utvärdering
av FoD-verksamheten (UTFOD) och lärarutbildningsutredningen
förväntas lägga fram.

Den i motionen aktualiserade frågan om medel för en försöksanknuten
lärarutbildning (yrkandet 1) avser utskottet ta upp vid behandlingen av
anslaget D 8. Utbildning för undervisningsyrken.

UTFOD har numera överlämnat sin slutrapport. Arbetsgruppen erinrar
om att det på varje högskoleort finns vissa resurser för pedagogiskt
FoU-arbete dels inom högskolan, dels inom det kommunala skolväsendet.
Inom högskolan har dessa resurser huvudsakligen bestått av metodik- och
pedagogiklärare, den pedagogiska institutionen samt FoD-verksamheten.
Kommunerna satsar på FoU-arbete men deras satsning varierar beroende
på deras tolkning av 9 § i skollagen enligt vilken skolstyrelse skall
främja pedagogiska försök. UTFOD räknar med att skolstyrelse på hög -

UbU 1977/78: 21

skoleort och högskola avsätter vissa medel för försöksverksamhet i fortsättningen
och att skolstyrelsen och högskolan bedriver sådan verksamhet
gemensamt. Enligt UTFOD:s mening bör även i fortsättningen finnas
en fri resurs för försök inom lärarutbildningslinjemas verksamhetsområde
och en samordnande pedagogisk-administrativ ledning för verksamheten.

Utskottet, som erinrar om att högskolorna har en betydande frihet
att inom ramen för tillgängliga medel organisera lärarutbildningen så
att olika behov kan tillgodoses, avstyrker motionen 1977/78: 1721 yrkandet
2 om bibehållande av vissa studierektorstjänster under ett år.
Det bör vara möjligt att finna lokala lösningar på frågan om en samordnande
pedagogisk-administrativ ledning för ifrågavarande pedagogiska
försöksverksamhet.

Med hänvisning till att universitets- och högskoleämbetet i samråd med
SÖ enligt propositionen 1977/78: 100 bil. 12 (s. 441) skall komma in
med förslag till bestämmelser beträffande framtida uppgifter för innehavare
av de särskilda ordinarie lärartjänsterna föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 1721 yrkandet 3.

3.4 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser
resp. huvuddelar av betänkandet

nytt statsbidrag till grundskolan

1. att riksdagen beträffande uttalande om att det nya statsbidragssystemet
skall vara ett provisorium avslår motionen 1977/78:
1732 yrkandet 2,

2. att riksdagen beträffande yrkande om nytt förslag till statsbidragssystem
avslår motionen 1977/78: 1732 yrkandet 3,

3. att riksdagen beträffande kompensation för bidragsminskning
avslår motionen 1977/78: 1732 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande basresursen godkänner vad som förordats
i propositionen 1977/78: 85,

5. att riksdagen beträffande förstärkningsresursen med anledning
av propositionen 1977/78: 85 och motionen 1977/78: 1729 yrkandet
2 godkänner vad utskottet förordat,

6. att riksdagen beträffande länsskolnämndsresursen i Norrbottens
län avslår motionen 1977/78: 1731,

7. att riksdagen beträffande ett särskilt statsbidrag till den kommunala
musikskolan avslår motionen 1977/78: 1732 yrkandet 4,

8. att riksdagen beträffande information till kommunerna om
flexibel elevgruppering avslår motionen 1977/78: 1188,

9. att riksdagen beträffande undervisningen i slöjd, hemkunskap,
maskinskrivning och teckning avslår motionen 1977/78: 1723,

UbU 1977/78: 21

10. att riksdagen beträffande dels fördelningen av förstärkningsresursen
i vad avser de svagare elevernas behov, baskunskaper
och basfärdigheter samt kontakt med samhälle och arbetsliv,
dels anpassad studiegång, samarbetet mellan skolan och hemmen
samt införande av klassråd avslår motionen 1977/78: 1729
yrkandena 1 a, 1 b, 1 c och 1 d,

11. att riksdagen beträffande länsskolnämndsresursens fördelning på
ändamål avslår motionen 1977/78: 1729 yrkandet 1 e,

12. att riksdagen beträffande länsskolnämndsresursens användning
till insatser för fosterbarn avslår motionen 1977/78: 1725,

13. att riksdagen beträffande partiell tjänstebefrielse för arbetsvärd
avslår motionen 1977/78: 453,

14. att riksdagen beträffande friskvård i skolan avslår motionen
1977/78: 741,

15. att riksdagen beträffande andlig vård och vägledning inom skolans
ram avslår motionen 1977/78: 1167,

16. att riksdagen beträffande användningen av förstärkningsresursen
och resursen för samlad skoldag till allmän fritidsverksamhet avslår
motionen 1977/78: 1727,

17. att riksdagen beträffande regionala utvärderings- och utvecklingsresurser
avslår motionen 1977/78:1729 yrkandet 1 f,

18. att riksdagen i övrigt godkänner de principer för statsbidrag till
grundskolan som förordats i propositionen 1977/78: 85,

vissa skolhälsovårdsfrågor m. m.

19. att riksdagen beträffande skolhälsovård för deltagare i den kommunala
vuxenutbildningen med avslag på motionen 1977/78:
1724 yrkandet 1 godkänner vad som förordats i propositionen
1977/78: 85,

20. att riksdagen beträffande läkarkontroll vid val av studieväg avslår
motionen 1977/78: 220,

21. att riksdagen beträffande viss synvärd avslår motionen 1977/78:
1724 yrkandet 2,

22. att riksdagen beträffande personaltäthet inom skolhälsovården
med avslag på motionen 1977/78: 1726 yrkandet 1 godkänner
vad som förordats i propositionen 1977/78: 85,

23. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för skolhälsovården
med avslag på motionen 1977/78:1726 yrkandet 2 godkänner
vad som förordats i propositionen 1977/78: 85,

24. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för skolhälsovårdens
mål, innehåll och organisation som förordats i propositionen
1977/78: 85,

25. att riksdagen antar det genom propositionen 1977/78: 85 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen (1962: 319),

3 Riksdagen 1977/78.14 sami. Nr 21

UbU 1977/78: 21

26. att riksdagen antar det genom propositionen 1977/78: 85 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 381) om barnomsorg,

vissa övriga frågor

27. att riksdagen godkänner de grunder för statsbidrag för hemspråksundervisning
vid vissa privatskolor och enskilda statsunderstödda
skolor som förordats i propositionen 1977/78: 85,

28. att riksdagen beträffande tillhandahållande av vissa läromedel
avslår motionen 1977/78: 1557,

29. att riksdagen beträffande vissa förstärkningsåtgärder i gymnasieskolan
avslår motionen 1977/78: 1730,

30. att riksdagen godkänner de riktlinjer i fråga om inrättande och
placering av tjänster som biträdande skolledare i grundskolan
som förordats i propositionen 1977/78: 85,

31. att riksdagen beträffande tjänster för försöks- och demonstrationsverksamheten
inom lärarutbildningen med avslag på motionen
1977/78: 1721 yrkandena 2 och 3 godkänner vad som
förordats i propositionen 1977/78: 85.

Stockholm den 18 april 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Bengt Wiklund (s),
Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta Karlsson (c), Lena
Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Roland Sundgren (s), Christina
Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Jörgen Ullenhag (fp) och Margit
Sandéhn (s).

Reservation

av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén,
Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet
anslöt” och på s. 17 slutar ”och 1 d” bort ha följande lydelse:

UbU 1977/78: 21

I många kommuner och skolor finns det f. n. en stor osäkerhet bl. a.
om det ekonomiska utfallet inför den förestående statsbidragsomläggningen.
Eftersom generella lösningar vid förstärkningsresursens fördelning
då kan ligga nära till hands finns det enligt utskottets mening anledning
för riksdagen att uttala att förstärkningsresursen främst är avsedd
för elever som har särskilda svårigheter i skolarbetet. Inte minst gäller
det att garantera att alla elever har tillräckliga baskunskaper och basfärdigheter
när de lämnar skolan.

Beträffande innebörden i baskunskaper och basfärdigheter anser utskottet
att dessa inte enbart utgör en grund för fortsatt arbete i skolan,
vilket att döma av propositionen är föredragandens uppfattning. Enligt
utskottets mening bör det framhållas att till grundläggande kunskaper
och färdigheter bör förutom färdigheter i att läsa, skriva och räkna sådant
räknas som är av betydelse för elevernas personliga utveckling och
för deras möjlighet att påverka och leva i dagens och morgondagens
samhälle och där fungera som yrkesutövare och samhällsmedlem. Ett
sådant synsätt kräver ett utökat samspel mellan skolan och samhället.
Detta måste beaktas i den lokala resursfördelningen.

En högstadieelevs skolgång kan under en tid helt eller delvis förläggas
till en arbetsplats utanför skolan genom s. k. anpassad studiegång. I
propositionen 1975/76: 39 betonades att åtgärden bör användas restriktivt.

Eftersom den anpassade studiegången är en faktisk utbildning måste
det enligt utskottets mening alltid finnas en handledare på arbetsplatsen.
I de försök med anpassad studiegång som regeringen medgivit 1977/78
har inte frågan om handledare, kontinuerlig kontakt med och uppföljning
av eleven beaktats. Eftersom detta inte heller nämns i den nu aktuella
propositionen bör riksdagen uttala att handledare bör utses samt
att kostnaderna för dessa liksom för kontakt- och uppföljningsarbetet
bör tas ur förstärkningsresursen.

Samarbetet mellan skolan och hemmen är ytterst väsentligt. Den öppnare
skola som SIA-reformen bör innebära måste bygga på aktiv föräldramedverkan.
Riksdagen bör därför uttala att skolstyrelserna vid sin
fördelning av förstärkningsresursen beaktar behovet av medel för kontakter
mellan skolan och hemmen.

Enligt utskottets mening är det mycket betydelsefullt att skoldemokratin
på ett naturligt sätt kommer till uttryck i den vanliga undervisningssituationen
genom att eleverna stimuleras att ta ansvar för sitt och
kamratgruppens skolarbete och sin arbetsmiljö. I propositionen 1975/76:
39 framhölls att ett klassråd såsom en organiserad form för planering
och beslut inom klassen bör inrättas. Eftersom nuvarande regering inte
gjort några insatser för att få till stånd ökat elevinflytande och ett elevansvar
i klassrumssituationen bör riksdagen uttala att klassråd skall inrättas
redan 1978/79.

UbU 1977/78: 21

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande dels fördelningen av förstärkningsresursen
i vad avser de svagare elevernas behov, baskunskaper
och basfärdigheter samt kontakt med samhälle och arbetsliv,
dels anpassad studiegång, samarbetet mellan skolan och hemmen
samt införande av klassråd bifaller motionen 1977/78:
1729 yrkandena 1 a, 1 b, 1 c och 1 d,

Särskilda yttranden

1. beträffande de religiösa samfundens medverkan i skolans arbete av
Sven Johansson (c):

Samhällets främsta resurser i en demokratisk fostrans- och inlärningsprocess
är dess människor. I det samhälle som barn nu växer upp i behöver
de känna engagemang och intressegemenskap från de vuxnas sida.
Innehållet i sådana relationer har avgörande betydelse för barns framtida
relationer till företeelser och personer, för deras kulturella ideal
samt för deras framväxande attityder till olika livsuppgifter, till arbete,
problemlösning och kunskapssökande.

Man behöver inte personligen vara kristet engagerad för att vid en
genomläsning av läroplan för grundskolan förstå att skolans ”övergripande
mål” i mycket handlar om ett kristet livsmönster, beteendet mot
nästan.

Vi lever i ett samhälle som omfattar skiftande uppfattningar i religiösa
och moraliska frågor liksom i sociala och politiska frågor. Undervisningen
i skolan skall vara allsidig. I olika tros- och livsåskådningsfrågor
förutsätts skolan endast förmedla sakliga kunskaper. Det är därför viktigt
att eleverna också får träffa människor för vilka en personlig kristen
tro betyder något. Den delen av skolverksamheten klarar skolan inte utan
kyrkornas och samfundens hjälp.

SIA-verksamheterna kommer att utvecklas i kommunerna i nära samarbete
mellan skolstyrelse, social centralnämnd, kulturnämnd och fritidsnämnd
samt bl. a. föreningslivet, och målet är att utforma ett samlat
program för barn- och ungdomsverksamheten. Det är angeläget att församlingarna
som inte är organiserade enligt föreningsprinciper kommer
med i överläggningarna om samlad skoldag och allmän fritidsverksamhet.
Beträffande de praktiska frågorna hänvisar jag till den handledning
om skolans inre arbete som Sveriges kristna ungdomsråd gett ut.

Trots allt som görs kämpar många skolungdomar med svåra problem
i dagens samhälle. Det gäller för dem att lösa livsfrågorna, att finna
livets mening. Detta är en av de största och djupaste frågorna för ungdomar
i tonåren. Mot denna bakgrund vill jag framföra tanken att det
vid de enskilda skolenheterna under vissa tider varje vecka skall finnas

UbU 1977/78: 21

skolpräst/skolpastor med t. ex. kurativa uppgifter. Han eller hon kan ge
eleverna hjälp och vägledning i situationer då andra insatser inte räcker
till. Skolan bör låta eleverna möta vuxna som har tid att diskutera och
att lyssna när det gäller livsfrågor.

2. beträffande statsbidrag till allmän fritidsverksamhet av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren,
Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s):

Trots att en lovande fritidsverksamhet har kommit i gång i föreningslivets
regi under innevarande år har regeringen i budgetpropositionen
föreslagit att statsbidraget till allmän fritidsverksamhet skall slopas. Införandet
av detta bidrag var en integrerad del av reformen om skolans
inre arbete.

Föreningslivet har med stöd av detta bidrag på många håll kunnat utveckla
stimulerande fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar i åldern
7—16 år. Betydelsen av ett rikt fritidsutbud har betonats av både barnstugeutredningen
och utredningen om skolans inre arbete. Riksdagen
fattade 1976 ett enigt beslut om att införa detta stöd som ett led i SIAreformen.
Därmed fick SIA-beslutet inte bara karaktären av skolreform
utan en vidare barn- och ungdomspolitisk innebörd, som präglades av en
samsyn mellan skola och fritid.

Genom förslaget att statsbidraget till allmän fritidsverksamhet dräs in
urholkas SIA-reformen och därmed tilltron till regeringens vilja att genomföra
denna.

Då kulturutskottets betänkande om den allmänna fritidsverksamheten
behandlas kommer socialdemokraterna att rösta för att bidraget även
fortsättningsvis skall finnas kvar.

3. beträffande tillhandahållande av läromedel åt elever i enskild skola
av Ove Nordstrandh (m) och Per-Olof Strindberg (m):

Enligt skollagen får skolplikt fullgöras i enskild skola om skolstyrelsen
godkänt skolan för ändamålet. När det gäller frågan om tillhandahållande
av läromedel åt elever vid sådan skola har vi, i avvaktan på pågående
översynsarbete beträffande de enskilda skolornas ställning, kunnat
biträda utskottets uppfattning och vill endast lägga till följande synpunkt.

Har skolstyrelse godkänt skola i enlighet med skollagens föreskrifter
så att barn i kommunen har rätt att fullgöra sin skolplikt där, så följer
därav enligt vår mening som en logisk och självklar konsekvens att barnen
vid sådan skola får del av de förmåner som kommunen beshitar om
beträffande skolpliktiga barn. Eljest skulle barn till vissa kommuninvånare
särbehandlas, dvs. kommunala myndigheter skulle göra åtskillnad
i behandlingen av sina egna medborgare.

4 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 21

UbU 1977/78: 21

4. beträffande försöks- och demonstrationsverksamheten inom lärarutbildningen
av Margit Sandéhn (s):

I propositionen om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. (1977/78:
85) föreslås med hänvisning till den motivering som lämnas i budgetpropositionen
(prop. 1977/78: 100 bil. 12 s. 439—444) att försöks- och
demonstrationsverksamheten (FoD) skall upphöra med utgången av budgetåret
1977/78.

Sedan februari 1978 föreligger en slutrapport från en central utvärdering
av FoD-verksamheten innehållande förslag om hur denna verksamhet
skulle kunna anpassas till de förändringar som skett inom högskolan
och skolväsendet den senaste tiden. Vidare har forskarutbildningsutredningen
nyligen framlagt förslag till vidgade insatser för grundutbildningens
forskningsanknytning, och lärarutbildningssakkunniga beräknas
under år 1978 framlägga förslag till en reformerad lärarutbildning,
som behandlar också frågor om forsknings- och utvecklingsarbete
inom lärarutbildningen. Dessutom diskuteras i flera olika sammanhang
hur forskning, försök och fortbildning inom skolväsendet skall närmare
kunna knytas till varandra.

De särskilda studierektortjänsterna för FoD-verksamhet och den fria
FoD-resursen har allmänt uppfattats sorn ett värdefullt och flexibelt
instrument för att tillgodose de syften som FoD-organisationen avsetts
tjäna, och den kan lätt vidgas att omfatta också de linjer och institutioner
inom högskolans sektor för utbildningsyrken som hittills inte kunnat
få del av resursen.

Det måste därför anses förhastat att så drastiskt som föreslagits avveckla
den nuvarande FoD-organisationen, innan man kan överblicka de
olika förslag som föreligger och kommer att föreligga om hur man bör
utforma utvecklings- och förnyelsearbetet inom lärarutbildningen.

Enligt högskolelagen skall såväl lärarutbildningen sorn annan utbildning
inom högskolan bygga på vetenskaplig grund och verksamheten
anordnas så att samband mellan utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet
tryggas. Härtill kommer att kunskap inte kan basera sig enbart
på forskning. Den måste bygga på erfarenheter från vardagen, dvs.
bland annat på försöksverksamhet. Detta gäller i synnerhet lärarutbildningen.
Lärarutbildningen måste liksom tidigare vara försöksanknuten.

Eftersom det enligt budgetpropositionen är möjligt för de olika lärarutbildningslinjerna
att utnyttja tillgängliga resurser inom anslaget Utbildning
för undervisningsyrken för lärarutbildningsändamål som bedöms
angelägna och jag erfarit att man på olika håll bedömt det som
möjligt och nödvändigt att göra omprioriteringar inom anslagets ram
för att få till stånd en försöksanknuten lärarutbildning även efter den
1 juli 1978 har jag kunnat acceptera utskottets tillstyrkan av regeringens
förslag i våd gäller avveckling av vissa tjänster.

UbU 1977/78: 21

	Bilaga 1
Basresurserna
1. För lågstadium och mellanstadium utgår följande antal veckotimmar
per basresurs i de olika årskurserna.
Årskurs/er	Antal veckotimmar
1	20
2	24
3	31
4	36
5	37
6	37
1 och 2	24
2 och 3	27
1—3	27
3 och 4	33
5 och 6	36,5
4—6	35
2. För högstadium utgår följande antal veckotimmar per basresurs i de
olika årskurserna.
Om antalet basresurser	Antalet veckotimmar per basresurs i
per årskurs är	årskurserna
	7 8 9
1	54,0 55,0 54,5
2	42,0 45,0 43,0
3	39,5 42,0 41,0
4	39,5 42,0 40,5
5	39,5 42,0 40,0
6	38,5 42,0 39,0
7	38,5 42,0 39,0
8—	38,0 42,0 39,0

UbU 1977/78: 21

Bilaga 2

Förstärkningsresursens uppbyggnad och innehåll

(uttryckt i antal veckotimmar per elev)

	Undervis-	Andra
	nings- insatser	insatser
Den till kommunen direkt utgående delen av förstårkningsresursen innehåller:
1. Resurstimmar: fritt valt arbete 20 % av resurstimmarna på högstadiet maskinskrivning övriga resurstimmar 2. Slöjd 3. Specialundervisning 4. Musik (frivillig) 5. Stödundervisning 6. Kvarstannandevakt	0,1496 0,0210 0,3000	0,0505 0,0174 0,0075 0,0070 0,0008 0,0022
	0,4706	0,0854
Överföring till länsskol-nämndsresursen	-0,0020 0,4686	-0,0010 0,0844
avrundat	0,469	0,084
Överföring från undervisnings-
insatser till andra insatser	-0,003	+0,003
	0,466	0,087	0,553
Länsskolnämndsresursen innehåller:
1. Särskilda åtgärder på skolområdet 0,020 2. Överföring från kommun-resursen 0,003 3. Ökning genom prop. 1977/78: 85 0,003		0,026
	Sammanlagd förstärkningsresurs	0,579

UbU 1977/78: 21

Bilaga 3

Särskilda statsbidrag till kostnader för vissa arbetsgivaravgifter
beträffande grundskolan

1. Statsbidrag utgår till följande arbetsgivaravgifter.

	Inre stöd-området	Övriga riket
a) Socialförsäkringsavgift till sjuk-försäkringen (3,6 %) och folkpensione-ringen (8,3 %)	11,9 %	11,9 %
b) Allmän arbetsgivaravgift		2,0 %
	11,9 %	13,9 %

Anm. Allmän arbetsgivaravgift erläggs inte för lön som annan arbetsgivare
än staten utgivit till arbetstagare som utfört sitt arbete huvudsakligen inom det
inre stödområdet (2 § lagen 1977: 1055 om ändring i lagen 1968: 419 om allmän
arbetsgivaravgift). Inre stödområdet är definierat i 4 § förordningen (1976: 379)
om ändring i kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitisk! stöd.

2. Statsbidrag utgår till ATP-avgifter enligt föreskrifter sorn regeringen
meddelar särskilt (senaste förordning som avser redovisningsåret 1976/77
finns intagen i SÖ-FS 1977: 106). Bidraget utbetalas i efterskott.

3. Lönekostnadspålägget utgör 11 % av lönekostnaden (kungörelsen
(1969: 54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg). Detta
belopp skall omföringsvis krediteras den i statsbudgeten uppförda inkomsttiteln
Pensionsmedel m. m. och tillförs alltså inte huvudmännen.
Beloppet skall tacka statens pensionskostnader för lärare och skolledare.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7800S»