UbU 1977/78:20

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78: 20

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag
till gymnasiala skolor m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning
av statsrådet Mogård — i propositionen 1977/78: 100 bilaga 12
(utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet Skolväsendet
punkterna C 17—C 30 jämte yrkanden i motionerna 1977/78: 335,
382, 451, 452, 476, 572, 740, 885, 1144, 1159, 1193, 1391, 1540, 1544,
1547, 1553 och 1700.

1. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Regeringen har under punkten
C 17 (s. 279—299) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att meddela bestämmelser om statsbidrag
för skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad som förordats i
propositionen 1977/78: 100,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
möjliggöra en fortsatt avveckling av Ingemundskolan,

3. godkänna de grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom
industri och hantverk eller handel som förordats i propositionen 1977/
78: 100,

4. godkänna de ändringar för statsbidrag som behövs med anledning
av den höjda socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen och som
förordats i propositionen 1977/78: 100,

5. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 2 269 500 000 kr.

Motionerna

1977/78: 335 av Bernt Ekinge (fp) och Margot Håkansson (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana ändringar i anvisningarna
till förordningen om grundskolans kompetensvärde att enhetliga
principer för värderingen av arbets- och föreningslivserfarenhet uppnås
i enlighet med vad i motionen anförts,

1977/78: 382 av Ivan Svanström (c) och Bengt Bengtsson (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna
att anordna en för eleverna kostnadsfri körkortsutbildning i det
allmänna skolväsendets regi,

1977/78: 451 av Eric Jönsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om undersökning av möjligheterna att förlägga ett

1 Riksdagen 1977/78.14 sami. Nr 20

UbU 1977/78: 20

idrottsgymnasium till Malmö med den specialisering som angivits i motionen,

1977/78: 452 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en högre musikutbildning i Malmö,

1977/78: 572 av Gudrun Sundström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs,
så att utbildning och läroplan för utbildning och vidareutbildning av
tandsköterskor snarast kommer till stånd,

1977/78: 740 av Stig Alemyr m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att skolöverstyrelsen
ges i uppdrag att planera korta, yrkesinriktade och påbyggbara
kurser i gymnasieskolan från höstterminen 1978, i första hand motsvarande
2 000 årselevplatser, i enlighet med vad som anförs i motionen
(yrkandet 1),

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att skolöverstyrelsen
ges i uppdrag att införa s. k. modifierad intagning till gymnasieskolan
i hela landet fr. o. m. läsåret 1979/80 i enlighet med vad som
anförs i motionen (yrkandet 4),

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att regeringen
meddelar föreskrifter så att gymnasieskolans organisation fr. o. m.
läsåret 1979/80 i största möjliga utsträckning avgörs av länsskolnämndema
inom de ramar som fastställts av regering och riksdag (yrkandet
6),

1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att den treåriga naturvetenskapliga linjen
och den fyraåriga naturvetenskapliga linjen snabbt revideras samt att
de i motionen nämnda åtgärderna därvid skall beaktas (yrkandet 13),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om att de i motionen anförda synpunkterna på betygssystemet
i gymnasieskolan beaktas vid den förestående betygsreformen
(yrkandet 14),

1977/78:1144 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar hos regeringen anhålla om att den förberedande musikutbildningen
byggs ut genom att antalet elevplatser utökas med 90 vid musiklinje
och 60 vid högre specialkurs,

1977/78:1159 av Helge Hagberg (s) och Ingemar Konradsson (s)
vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att frågan om
de gravt hörselskadades gymnasiesituation blir föremål för en genomgripande
utredning,

UbU 1977/78: 20

1977/78: 1391 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari
yrkas att riksdagen i enlighet med vad som föreslagits i den till kulturutskottet
remitterade motionen 1977/78: 1390 beslutar hemställa hos
regeringen om en ytterligare utbyggnad av idrottsgymnasier och att en
liknande verksamhet på försök startas på universitetsnivå,

1977/78: 1540 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att förenklade rapportrutiner för landets gymnasieskolor
utarbetas,

1977/78: 1547 av Sven Johansson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning om införande av trafikutbildning som leder
fram till körkort för bil, dels på skolschemat i gymnasiet, dels i form
av kostnadsfria kurser i samhällets regi,

1977/78:1553 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hemställer hos regeringen att förslag om reservvikarier inom gymnasieskolan
snarast föreläggs riksdagen.

Utskottet

Bedömningen av antalet elever i gymnasieskolan grundar sig på det
framräknade antalet 16-åringar. Antalet 16-åringar är i dag ca 106 000.
Av budgetpropositionens redovisning av elevutvecklingen i gymnasieskolan
framgår att detta antal fram till år 1982 växer med ca 18 000,
då ett maximum nås med ca 124 000 16-åringar. Därefter sker en successiv
minskning till drygt 108 000 år 1985. Under de följande åren blir
det ånyo en ökning till drygt 114 000 år 1987. Sedan sjunker antalet 16-åringar på nytt.

Utskottet instämmer i föredragande statsrådets uppfattning att planeringen
av gymnasieskolan bör inriktas på att anordna utbildningsplatser
motsvarande 97 % av en årskull 16-åringar. Gymnasieskolan behöver
sålunda tillfälligt under den närmaste tioårsperioden ha en högre utbildningskapacitet
än hittills. Om trenden mot en ökad efterfrågan på yrkesinriktad
utbildning fortsätter, måste särskilt den yrkesinriktade utbildningen
både inom och utom gymnasieskolan byggas ut. För att stimulera
till ett ökat utnyttjande av inbyggd utbildning, företagsskola och lärlingsutbildning
föreslås i årets budgetproposition höjningar av statsbidragen
till sådan verksamhet. En till näringslivet förlagd yrkesutbildning
innebär en ökad verklighetsförankring av yrkesutbildningen.

Utskottet tillstyrker den under förevarande anslagsrubrik föreslagna
uppräkningen av statsbidraget till särskilda kostnader för inbyggd utbildning
med ca 35 %. Frågan om statsbidrag till företagsskola och lärlingsutbildning
behandlar utskottet i det följande under punkterna 5
och 6.

Regeringen beräknar för budgetåret 1978/79 medel för 105 380 helårsplatser
i intagningsklasser inom gymnasieskolans grundskoleanknutna

UbU 1977/78: 20

del. Jämfört med dimensioneringsförslaget i föregående års budgetproposition
om 102 680 platser innebär detta en ökning av antalet intagningsplatser
på tre- och fyraåriga linjer med ca 2 300 platser, en minskning
av antalet intagningsplatser på tvååriga teoretiska linjer med 2 600
platser och en ökning av antalet intagningsplatser på de direkt yrkesinriktade
studievägarna med ca 3 000 platser. Utskottet tillstyrker regeringens
dimensioneringsförslag i vad gäller gymnasieskolans grundskoleanknutna
del (den s. k. stora ramen).

När det gäller specialkurser som är kortare än ett år eller vilka förutsätter
tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder (den s. k. Iilla ramen)
beräknar regeringen medel för 26 330 årselevplatser, en ökning med ca
800 platser jämfört med föregående års budgetproposition.

Regeringen föreslår att skolöverstyrelsen (SÖ), om det visar sig nödvändigt,
skall få göra viss omfördelning av elevplatser dels mellan studievägar
inom varje ram, dels mellan ramarna. Vidare föreslås att i den
mån starka skäl — t. ex. arbetsmarknadsskäl — talar för en ökning av
det totala antalet elevplatser i gymnasieskolan skall regeringen ha rätt
att besluta härom.

I motionen 1977/78: 740 (yrkandet 1) yrkas att fr. o. m. läsåret 1978/
79 skall, antingen inom nyssnämnda ramar för gymnasieskolan eller genom
en utökning av det totala antalet elevplatser, avsättas 2 000 årselevplatser
för yrkesinriktade kerta kurser, vilka skall vara påbyggbara.

Genom skilda beslut har regeringen under läsåret 1977/78, med utnyttjande
av det särskilda bemyndigande som riksdagen lämnat, utökat
det totala antalet elevplatser i gymnasieskolan med 3 700 årselevplatser
för yrkesinriktade korta kurser. Enligt budgetpropositionen ankommer
det på SÖ att ingående följa verksamheten med ifrågavarande kurser
och återkomma till regeringen med förslag till sådan verksamhet även
under budgetåret 1978/79 om så visar sig erforderligt. Denna verksamhet
och antalet utbildningsplatser och därmed förenade extra åtgärder bör
prövas särskilt varje år med hänsyn till arbetsmarknadssituationen för
ungdomar, anför föredragande statsrådet.

Det är viktigt att göra åtskillnad mellan de korta specialkurser av
skilda slag, som anordnas inom gymnasieskolans s. k. lilla ram enligt
de regler som gäller för reguljär gymnasieskolutbildning, och de korta
yrkesinriktade kurser, som enligt särskilt beslut anordnas i första hand
för arbetslös ungdom eller ungdom som avstått från reguljär utbildning
i gymnasieskolan. För de korta yrkesinriktade kurserna för arbetslös
ungdom m. fl. gäller särskilda bestämmelser. För dessa kurser fastställs
således endast ramtim- och ramkursplaner centralt medan det närmare
innehållet bestäms lokalt. Särskilda bestämmelser gäller för fördelningen
av kurserna på kommuner. Kommunerna får vidare särskild ekonomisk
ersättning för kostnader i samband med dessa kurser, och eleverna får
utbildningsbidrag under högst 10 veckor på samma villkor som gäller

UbU 1977/78: 20

för ungdom som genomgår viss arbetsmarknadsutbildning. Inom ramen
för ifrågavarande kursverksamhet för arbetslös ungdom m. fl. är det
vidare möjligt att anordna en undervisningsverksamhet som med eller
utan mellanliggande praktik omfattar längre perioder än tio veckor och
som resulterar i viss yrkesutbildning.

Med hänvisning till vad som anförts i budgetpropositionen om anordnande
av yrkesinriktade korta kurser även under budgetåret 1978/79
avstyrker utskottet motionen 1977/78: 740 yrkandet 1.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande årsele vplatser för
specialkurser som är kortare än ett år eller vilka förutsätter tidigare
gymnasial utbildning eller viss ålder (den s. k. lilla ramen) samt att regeringen
får rätt att under i propositionen angiven förutsättning öka det
totala antalet elevplatser i gymnasieskolan. I propositionen föreslagen
omfördelning av elevplatser mellan studievägar och ramar bör också
kunna ske.

Enligt motionen 1977/78: 1144 är den förberedande musikutbildningen
på gymnasial nivå underdimensionerad. Motionärerna föreslår ytterligare
90 elevplatser vid musiklinjen och ytterligare 60 elevplatser vid
högre specialkurs i musik. Platserna bör enligt motionärernas mening
kunna inrymmas i den totala intagningskapaciteten för gymnasieskolan
i utbyte mot annan utbildning eller tillkomma genom att icke ianspråktagna
elevplatser utnyttjas. I motionen 1977/78: 452 begärs att en högre
specialkurs i musik förläggs till Malmö.

Utskottet har även för sin del noterat skillnaden mellan antalet utbildningsplatser
i förberedande musikutbildning på gymnasial nivå och
antalet utbildningsplatser inom den högre musikutbildningen. Staten har
ett ansvar för att det i erforderlig utsträckning anordnas sådan förberedande
utbildning som krävs för tillträde till den högre utbildningen på
musikområdet. En ökning av den förberedande musikutbildningen inom
gymnasieskolan måste därför ske så snart som möjligt. Utskottet förutsätter
att förslag om en sådan förstärkning kommer att läggas fram för
riksdagen utan särskilt påpekande för regeringen om behovet av en
kapacitetsökning. Med hänvisning till vad utskottet uttalat i ärendet
föreslår utskottet att motionerna 1977/78: 452 och 1977/78: 1144 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.

Innevarande budgetår har en försöksverksamhet med kombination av
gymnasieskolstudier och elitidrott startat i 13 kommuner med högst 148
elever totalt. Yrkandet i motionen 1977/78: 451 om en utbyggnad av
denna försöksverksamhet och motionen 1977/78: 1391 i motsvarande del
bör avslås av riksdagen med hänvisning till att försöksverksamheten bör
utvärderas i vanlig ordning innan den ytterligare byggs ut.

Frågan om kombination av högskolestudier och elitidrott har utskottet
behandlat i betänkandet UbU 1975/76: 13 (s. 2 och 3). Med hänvis1
f Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 20

UbU 1977/78: 20

ning till vad där anförs bör motionen 1977/78:1391 avslås även i denna
del.

De gymnasiala studievägarnas organisation på det lokala planet bestäms
av tillgången på utrustning, lokaler och behöriga lärare samt
elevernas förstahandsval och lärarnas krav på anställningstrygghet. Härtill
kommer att SÖ i enlighet med uttalanden från regering och riksdag
genom särskilda åtgärder söker styra den totala dimensioneringen i
riket av de olika linjerna. SÖ fördelar därjämte med hänsynstagande
till olika behov medel från ett på riksstaten upptaget anslag som avser
nyanskaffning och komplettering av undervisningsmateriel för gymnasieskolans
studievägar.

I motionen 1977/78: 740 (yrkandet 6) föreslås föreskrifter av innebörd
att gymnasieskolans organisation fr. o. m. läsåret 1979/80 i största
möjliga utsträckning skall avgöras av länsskolnämnderna inom av regering
och riksdag fastställda ramar.

Avsikten är att utredningen om skolan, staten och kommunerna
(SSK) till hösten skall lägga fram ett principbetänkande med förslag om
bl. a. vilka uppgifter som kan decentraliseras från den centrala myndigheten
på skolans område till regionala och lokala organ. Det bör ankomma
på regeringen att pröva i vilken utsträckning det är möjligt att
redan nu finna former för en sådan försöksverksamhet som motionärerna
föreslår. I detta sammanhang vill utskottet erinra om gymnasieutredningen
och dess uppdrag.

Med det anförda anser utskottet att motionen 1977/78: 740 yrkandet
6 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt motionen 1977/78: 740 (yrkandet 4) bör SÖ ges i uppdrag att
införa s. k. modifierad intagning till gymnasieskolan i hela landet
fr. o. m. läsåret 1979/80. En sådan intagning innebär bl. a. att eleverna
söker till gymnasieskolan på betyg från nionde årets hösttermin och
erhåller ett preliminärt intagningsbesked som kompletteras med studieoch
yrkesorientering. Definitivt intagningsbesked lämnas 1 juli efter
komplettering av ansökan med vårterminsbetyg.

I Sö:s rapport ”Uppsökande syo — modifierad intagning” (Dnr S77:
lill) redovisas erfarenheter av och problem med det modifierade intagningssystemet.
Enligt vad utskottet erfarit har det inte bedömts
lämpligt att generellt föreskriva att skolans huvudmän skall använda
detta intagningssystem, bl. a. därför att det för att fungera väl förutsätter
särskilda personalresurser och därmed blir kostnadskrävande för
huvudmännen. Flertalet kommuner tillämpar emellertid redan i dag helt
eller delvis systemet med modifierad intagning. Utskottet vill erinra om
att 1973 års betygsutredning behandlar frågor om intagning till gymnasieskolan
i sitt betänkande (SOU 1977: 9). Utskottet anser att riksdagens
ställningstagande till intagningssystem m. m. för gymnasieskolan bör anstå
tills remissbehandlingen av utredningens förslag avslutats och en

UbU 1977/78: 20

samlad lösning på intagningsfrågoma lagts fram för riksdagen.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att yrkandet 4 i motionen
1977/78: 740 inte bör bifallas av riksdagen.

I förordningen om grundskolans kompetensvärde (1966: 24) regleras
hur man skall förfara när sökande med olika skolunderbyggnad söker
till utbildning beträffande vilken är föreskrivet att inträdeskravet är slutbetyg
från årskurs 9 av grundskolan. Före den 1 juli 1977 fick sökande
till utbildning inom grundskolans kompetensområde som tillhörde huvudgrupperna
3 och 4 (sökande med två- eller treårig gymnasial utbildning)
inte tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet som merit, medan sådan
rätt tillkom huvudgrupp 2 (sökande med grundskolekompetens och
minst sex månaders praktik). Sedan den 1 juli 1977 får sökande som
tillhör huvudgrupperna 3 och 4 tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet
som merit vid ansökan till såväl gymnasial utbildning som högskoleutbildning
och då enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.

I motionen 1977/78: 335 föreslås enhetliga regler för värdering av
arbetslivserfarenhet m. m. för sökande inom grundskolans kompetensområde
(huvudgrupperna 2, 3 och 4).

Sökande från huvudgrupperna 3 och 4 är behöriga till såväl gymnasial
utbildning som högskoleutbildning. I fråga om rätten att tillgodoräkna
arbetslivserfarenhet m. m. utgår de gällande bestämmelserna från att det
från den enskilde sökandens synpunkt är rimligast att meritvärderingen
av arbetslivserfarenhet m. m. sker på samma sätt antingen han eller hon
söker till en gymnasial studieväg eller en högskolelinje.

Med hänvisning till vad utskottet anfört och till att ytterligare erfarenheter
bör avvaktas innan en samlad bedömning görs av de nuvarande
meritvärderingsbestämmelserna föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 335. Den framtida meritvärderingen av åtminstone
sökande från huvudgrupperna 1 och 2 vid ansökan till gymnasial
utbildning och övergångsvis till viss högskoleutbildning (jfr prop.
1977/78: 100 s. 380) hänger samman med hur man löser de frågor som
betygsutredningen aktualiserat.

Enligt motionen 1977/78: 885 (yrkandena 13 och 14) är undervisningen
på naturvetenskaplig linje (N-linje) alltför kompakt som följd
av att linjen rymmer inte bara naturvetenskapliga ämnen utan även
språk och andra humanistiska ämnen. Detta anges vara ett viktigt skäl
till det stora antalet studieavbrott på linjen. Läroplanen bör enligt motionärernas
mening snabbt revideras. Vid den kommande förändringen
av betygssystemet bör vidare beaktas det nuvarande relativa systemets
konsekvenser för såväl elevernas val av naturvetenskaplig eller teknisk
linje (T-linje) som deras fullföljande av studierna på sådan linje.

Sedan läsåret 1974/75 har i Stockholms kommun pågått försöksverksamhet
med samordning av N- och T-linjerna i årskurserna 1 och 2 och
fr. o. m. läsåret 1977/78 i Västerås kommun. Teknologi och skolpraktik

UbU 1977/78: 20

är vid denna samordning obligatoriska ämnen även på N-linjen. Vidare
har fr. o. m. läsåret 1977/78 försöksverksamhet påbörjats med miljöteknisk
variant, datateknisk variant och kommunikationsvariant av Nlinjen
i tre kommuner. När det gäller läroplansrevideringar inom Nlinjen
har SÖ år 1976 fastställt ett alternativt läroplanssupplement för
ämnet biologi. Reviderade läroplanssupplement avses vidare bli fastställda
för ämnena fysik och kemi att gälla fr. o. m. läsåret 1978/79 för
N- och T-linjerna. Samtliga dessa åtgärder måste ses som steg i läroplansrevisionen.

SÖ beslöt våren 1976 att fr. o. m. läsåret 1975/76 tills vidare höja
betygsmedelvärdena i matematik, fysik och kemi på N- och T-linjerna
samt i biologi på N-linjen från 3,0 till 3,3. Syftet härmed var bl. a. att
utjämna sådana skillnader i sänkning av betygen för elever på de 3-och 4-åriga linjerna som följer av det relativa betygssystemet, så att
betygsmedelvärdena i avgångsbetyg från dessa linjer skulle bli jämförbara
i största möjliga utsträckning. Enligt uppgift från SÖ visar
gjorda undersökningar för år 1976 och år 1977 att betygsmedelvärdeshöjningarna
haft avsedd verkan.

Utskottet anser att det vikande intresset för studier på gymnasieskolans
naturvetenskapliga linje sedan en följd av år utgör ett allvarligt problem.
Det finns enligt vad utskottet erfarit också starka skäl att anta att
ungdomarnas förstahandsval till gymnasieskolan höstterminen 1978
kommer att visa på en försämring av rekryteringen till linjen i förhållande
till föregående år. Härigenom minskar underlaget för naturvetenskapliga
studier på högskolenivå ytterligare.

Utskottet anförde beträffande rekryteringen till N-linjen i sitt betänkande
1975/76: 21 (s. 6) bl. a. följande: ”Från samhällets synpunkt
är ett otillräckligt antal naturvetare på sikt ett allvarligt problem. Ett
solitt tekniskt kunnande krävs såväl för att lösa viktiga samhällsproblem
som för att samhällsmedlemmarna skall vara väl orienterade i fråga om
teknik och naturvetenskap. Mindre goda insikter på detta område leder
lätt till ett främlingskap inför samhällsutvecklingen. Det är enligt utskottets
mening mycket angeläget att berörda myndigheter vidtar åtgärder
för att i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan genom information,
studievägledning, översyn av arbetsformer och läroplaner m. m.
stimulera intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier.” Utskottets
uppfattning gav riksdagen som sin mening regeringen till känna
(rskr 1975/76: 248).

För att öka tillströmningen till naturvetenskaplig och teknisk utbildning
pågår ett omfattande arbete inom SÖ och UHÄ, inom kommittéer
som gymnasieutredningen och på fältet inom högskolor och skolor. Vidare
har inom utbildningsdepartementet tillsatts en arbetsgrupp för naturvetenskaplig
och teknisk utbildning. Den skall ta initiativ till kortsiktiga
åtgärder på alla utbildningsnivåer och följa pågående arbete inom
bl. a. myndigheter.

UbU 1977/78: 20

Utskottet har tidigare under detta riksmöte (UbU 1977/78: 6) behandlat
frågor som gäller naturvetenskaplig utbildning. Därvid uttalade
utskottet: ”Mot bakgrund av behovet av teknisk och industriell utveckling
i landet är det av största vikt att nämnda arbetsgrupp med största
möjliga skyndsamhet lägger fram förslag till förbättring av möjligheterna
till naturvetenskapliga och tekniska studier på olika utbildningsnivåer.
”

Med hänsyn till att riksdagen redan tidigare givit regeringen till känna
sin uppfattning i denna fråga samt att visst översynsarbete redan pågår
anser utskottet att motionen 1977/78: 885 yrkandet 13 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Med hänvisning till de erfarenheter som SÖ redovisat beträffande betygsmedelvärdeshöjningarna
för bl. a. N-linjen och betygsutredningens
förslag avstyrker utskottet yrkandet 14 i motionen 1977/78: 885.

Inom gymnasieskolan finns en specialkurs för utbildning av tandsköterskor.
Kursen omfattar 23 veckor fördelade på 10 veckor teori och 13
veckor praktik. Utbildning av tandsköterskor bedrivs även vid statliga
tandsköterskeskolor i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. Denna
utbildning omfattar 4 månaders förberedande kurs vid tandläkarhögskola,
5 månaders skolkurs samt 9 månaders praktikanttjänstgöring. För
inträde till utbildningarna krävs bl. a. att vederbörande fyllt 18 år och
har 4 månaders elevpraktik.

Tandsköterskeutbildningen har utretts under mer än tio år. År 1966
uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ att i samråd med dåvarande medicinalstyrelsen
och universitetskanslersämbetet (UKÄ) företa översyn av läroplanen
för tandsköterskeutbildningen och år 1971 överlämnade SÖ till
Kungl. Maj:t förslag till tim- och kursplaner för tvåårig utbildning till
tandsköterska. År 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ att i samråd med
UKÄ och socialstyrelsen företa en förnyad översyn av läroplanen för
tandsköterskeutbildningen och härvid beakta vad som anförts i propositionen
1970: 122 angående utbyggnad av organisationen för läkar- och
tandläkarutbildning i Stockholm m. m. och i propositionen 1974: 1
(bilaga 10 s. 176). Är 1975 överlämnade SÖ till regeringen ett nytt förslag
till tvåårig utbildning till tandsköterska inom gymnasieskolan. I den
förevarande budgetpropositionen förklarar sig statsrådet inte vara beredd
att ta ställning till förslaget.

I motionen 1977/78: 572 hemställs nu att en ny utbildning för tandsköterskor
snarast kommer till stånd.

SÖ:s förslag till utbildning av tandsköterskor innebär en ökning av
utbildningstiden från 23 veckor till två år. Denna ökning av undervisningstiden
jämte övriga förändringar som föreslås innebär väsentligt
ökade kostnader för både stat och kommun. Utbildningen av tandsköterskor
sker, som förut nämnts, även vid statliga tandsköterskeskolor,
där praktiken förläggs till de odontologiska klinikerna. Skulle den nu -

UbU 1977/78: 20

varande utbildningen vid statens tandsköterskeskolor ersättas med den
föreslagna tvååriga specialkursen i gymnasieskolan bortfaller den arbetsinsats
som f. n. görs av elever och praktikanter vid tandvårdspraktik
vid de odontologiska klinikerna. På ett eller annat sätt måste detta bortfall
kompenseras. De kostnadsmässiga konsekvenserna av det föreliggande
utbildningsförslaget blir därför i flera avseenden omfattande.

Utskottet anser att en förändring av tandsköterskeutbildningen är angelägen.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget kan emellertid f. n. inte
de studerandes egna arbetsinsatser kompenseras. Mot denna bakgrund
bör SÖ söka utarbeta ett förslag till tandsköterskeutbildning som är
mindre kostnadskrävande men som ändå får en kvalitetshöjande effekt.
Riksdagen bör med anledning av motionen 1977/78: 572 som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört om ny läroplan för tandsköterskeutbildningen.

Frågan om utredning av de gravt hörselskadades gymnasiesituation
berörs i den förevarande propositionen (s. 293). Vidare anmäls att avsikten
är att tillkalla en kommitté med uppgift att kartlägga och föreslå
åtgärder för den fortsatta integrationen av handikappade elever i det
allmänna skolväsendet (s. 197). Med hänvisning härtill anser utskottet
att motionen 1977/78:1159 om en genomgripande utredning inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

Örebro kommun har enligt vad utskottet erfarit sagt upp nu gällande
avtal mellan staten och Örebro kommun avseende verksamheten för
gravt hörselskadade elever vid Örebro kommuns gymnasieskola. Regeringen
bör få riksdagens bemyndigande att sluta nytt avtal med Örebro
kommun beträffande gymnasial utbildning för gravt hörselskadade i
Örebro kommuns gymnasieskola, räknat fr. o. m. den 1 juli 1978.

Regeringen bör få begärt bemyndigande att vidta de åtgärder som
behövs för att möjliggöra en fortsatt avveckling av Ingemundskolan.

I motionen 1977/78: 1553 hemställs om förslag beträffande s. k. reservvikarier
i gymnasieskolan.

I propositionen 1976/77: 100 förutsattes att en arbetsgrupp inom SÖ
skulle ytterligare utreda frågan om beräkningsunderlag för inrättande av
statsbidragsberättigade tjänster som lärarvikarie. Vid behandling av
nämnda proposition i denna del (UbU 1976/77: 16 s. 5) uttalade utskottet
bl. a. följande: ”1 gymnasieskolan inrättas statsbidragsberättigade
icke-ordinarie tjänster som lärare i den omfattning som fordras för att
uppehålla undervisningen. Av intresse för gymnasieskolans del är nu
hur den aviserade arbetsgruppen löser frågan om samordning av gymnasieskolans
statsbidragsberättigade reservlärartjänster med organisationen
för lärarvikarier. Utskottet utgår från att arbetsgruppen bör komma
med förslag även i denna fråga. Därvid bör kunna övervägas om kommun
i fortsättningen — utan annan rätt till statsbidrag till vikariats -

UbU 1977/78: 20

tjänstgöringen än den som följer av gällande bidragskungörelse — skall
kunna inrätta extra ordinarie eller extra tjänst som lärarvikarie.”

Enligt vad utskottet erfarit skall SÖ inkomma med förslag i lärarvikariefrågan
senast den 1 september 1978. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1553.

Trafiksäkerhetsutredningen skall överväga hur den framtida förarutbildningen
bör organiseras. En särskild arbetsgrupp för förarutbildningsfrågor
har enligt vad utskottet erfarit nyligen tillsatts inom utredningen.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att motionerna 1977/78: 382
och 1977/78: 1547 avslås av riksdagen.

I skolförordningen 8 kap. 22 § finns föreskrifter om preliminär och
slutgiltig plan över antalet elever, klasser och grupper i gymnasieskolan.
Tillämpningen av dessa bestämmelser behandlas i motionen 1977/78:
1540. Frågan om hur den organisationsplan skall vara utformad som
skall utgöra underlag för kommuns statsbidragsrekvisition m. m. är en
angelägenhet för SÖ, varför motionen bör avslås.

Regeringen bör få begärt bemyndigande att för nästa budgetår meddela
bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande bestämmelser.

Utskottet har inte något att erinra mot i propositionen förordade
grunder för statsbidrag till sjukförsäkringsavgift vid statsunderstödd
verksamhet.

Regeringens förslag i övrigt under förevarande anslagsrubrik har inte
givit utskottet anledning till några särskilda uttalanden.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de grunder för statsbidrag till inbyggd
utbildning inom industri och hantverk eller handel som förordats
i propositionen 1977/78: 100,

2. att riksdagen beträffande yrkesinriktade korta kurser avslår
motionen 1977/78: 740 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande högre specialkurs i musik i Malmö
avslår motionen 1977/78: 452,

4. att riksdagen beträffande ökat antal elevplatser inom den förberedande
musikutbildningen avslår motionen 1977/78: 1144,

5. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med idrottsgymnasium
i Malmö avslår motionen 1977/78: 451,

6. att riksdagen beträffande utbyggd försöksverksamhet med kombination
av gymnasieskolstudier och elitidrott avslår motionen
1977/78:1391 i denna del,

7. att riksdagen beträffande kombination av högskolestudier och
elitidrott avslår motionen 1977/78: 1391 i denna del,

UbU 1977/78: 20

8. att riksdagen beträffande studievägarnas organisation avslår
motionen 1977/78: 740 yrkandet 6,

9. att riksdagen beträffande modifierad intagning avslår motionen
1977/78: 740 yrkandet 4,

10. att riksdagen beträffande tillgodoräkning av arbetslivserfarenhet
m. m. för utbildning inom grundskolans kompetensområde
avslår motionen 1977/78: 335,

11. att riksdagen beträffande läroplan för naturvetenskaplig linje
m. m. avslår motionen 1977/78: 885 yrkandet 13,

12. att riksdagen beträffande betygssystem för naturvetenskaplig
linje m. m. avslår motionen 1977/78: 885 yrkandet 14,

13. att riksdagen beträffande ny läroplan för tandsköterskeutbildningen
med anledning av motionen 1977/78: 572 sorn sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. att riksdagen beträffande utredning om de gravt hörselskadades
gymnasiesituation avslår motionen 1977/78: 1159,

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med
Örebro kommun om gymnasial utbildning för gravt hörselskadade
inom Örebro kommuns gymnasieskola,

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som
behövs för att möjliggöra en fortsatt avveckling av Ingemundsskolan,

17. att riksdagen beträffande s. k. reservvikarier avslår motionen
1977/78: 1553,

18. att riksdagen beträffande förarutbildning avslår motionerna
1977/78: 382 och 1977/78: 1547,

19. att riksdagen beträffande viss organisationsplan avslår motionen
1977/78: 1540,

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela bestämmelser
om statsbidrag för skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med
vad som förordats i propositionen 1977/78: 100,

21. att riksdagen godkänner de ändringar för statsbidrag som behövs
med anledning av den höjda socialförsäkringsavgiften till
sjukförsäkringen och som förordats i propositionen 1977/78:
100,

22. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 269 500 000 kr.

2. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 18—C 20 (s.
299—304) och hemställer

1. att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta erforderliga åt -

UbU 1977/78: 20

gärder för att möjliggöra att Jönköpings kommun övertar huvudmannaskapet
för riksinternatskolan Grännaskolan,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Jönköpings
kommun om verksamheten vid Grännaskolan,

4. att riksdagen godkänner att nu gällande avtal mellan staten och
huvudmannen för Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk förlängs
ett år på i huvudsak oförändrade villkor,

5. att riksdagen till Bidrag till driften av riksinternatskolor för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 9 870 000 kr.,

6. att riksdagen till Sjöbefälsskolorna för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 17 684 000 kr.

3. Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Statens
skogsinstitut: Driftkostnader. Regeringen har under punkterna C 21—
C 22 (s. 304—307) föreslagit riksdagen att

1. till Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 755 000 kr.,

2. till Statens skogsinstitut: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 1 058 000 kr.

Motionen

1977/78: 1544 av Stina Eliasson m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att intagningen till skogsteknikerutbildningen
över en tvåårsperiod bör vara lika stor vid skogsinstituten
i Bispgården och Värnamo.

Utskottet

Utbildningen av skogstekniker samt vidareutbildning och fortbildning
för skogstekniker sker vid två statliga skogsinstitut. Det ena är förlagt till
Värnamo. Det andra skall enligt riksdagens beslut år 1969 lokaliseras
till Sollefteå. Det är tills vidare förlagt till Bispgården i Ragunda kommun.
Hösten 1976 beslöt riksdagen att frågan om lokaliseringen av det
norra skogsinstitutet skulle prövas på nytt. I avvaktan på denna prövning
skulle den vidare projekteringen av lokaler i Sollefteå anstå. Prövningen
av lokaliseringsfrågan borde enligt riksdagens mening ske först
när resultat förelåg av skolöverstyrelsens (Sö:s) då pågående utredning
om den framtida skogsteknikerutbildningen m. m. (UbU 1976/77: 4, rskr
1976/77: 17).

SÖ:s utredning om skogsinstitutens framtida verksamhet redovisades
i skrivelse till regeringen den 2 november 1977. SÖ föreslår att skogsinstituten
skall föras över till lantbruksuniversitetet den 1 juli 1979,
varvid skogsteknikerutbildningen bör få ställning som allmän utbildningslinje.
Förslaget remissbehandlas för närvarande. Remisstiden går
ut den 1 april 1978.

UbU 1977/78: 20

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1978/79 framhåller SÖ att
skogsinstitutet i Bispgården har behov av lokalupprustning och nyanskaffning
av inventarier. I avvaktan på ställningstaganden i fråga om
skogsinstitutens framtida verksamhet och det norra institutets lokalisering
begränsar emellertid SÖ sina yrkanden beträffande institutens driftkostnader
till att i stort sett avse pris- och löneomräkning.

Innevarande läsår kommer omkring 60 skogstekniker att examineras
och nästa omkring 90. För att få en examination av i medeltal 90 elever
per läsår föreslår SÖ att sammanlagt 120 elever skall tas in nästa budgetår
med fördelningen 90 i Värnamo och 30 i Bispgården. I budgetpropositionen
tillstyrker regeringen SÖ:s förslag.

Intagningen till skogsteknikerutbildningen bör enligt motionen 1977/
78: 1544 vara lika stor vid skogsinstituten i Värnamo och Bispgården
sett över en tvåårsperiod. Motionärerna framhåller dock att en förutsättning
härför är att Bispgården tillförsäkras nödvändig resursförstärkning.

Utskottet anser att motionens förslag om fördelning av elever mellan
det södra och det norra skogsinstitutet bör avslås av riksdagen. Ett bifall
till motionsförslaget skulle nämligen innebära behov av resursförstärkning
nu för upprustning av lokaler och inventarier i Bispgården. Eventuellt
skulle även vissa nya lokaler behöva anskaffas. Ställning till dessa
resursfrågor kan inte tas förrän frågan om lokaliseringen av det norra
skogsinstitutet lösts. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att förelägga
riksdagen förslag vid nästa riksmöte om skogsinstitutens framtid
och om lokaliseringen av det norra institutet.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsberäkning under de
två anslagen till skogsinstituten och föreslår

1. att riksdagen beträffande intagningen till skogsinstituten avslår
motionen 1977/78: 1544,

2. att riksdagen till Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
2 755 000 kr.,

3. att riksdagen till Statens skogsinstitut: Driftkostnader för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 058 000 kr.

4. Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 23—C 26 (s.
307—313) och hemställer

1. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
1 862 000 kr.,

2. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
152 000 kr.,

UbU 1977/78:20

3. att riksdagen till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 890 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till driften av vissa privatskolor för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 17 521 000 kr.

5. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Regeringen har under
punkten C 27 (s. 314—317) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de grunder för statsbidrag till företagsskolor som förordats
i propositionen 1977/78: 100,

2. till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 28 378 000 kr.

Motionen

1977/78: 476 av Anna Eliasson m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att statsbidraget till hemslöjdens riksomfattande kursverksamhet
skall vara högst 50 kr. per lektion under budgetåret 1978/79 och
anvisar medel för detta under förevarande anslag.

Utskottet

Statsbidrag till enskilda yrkesskolor utgår enligt bestämmelserna i
förordningen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor (ändrad senast 1977:
473). I statsbidragshänseende indelas de enskilda yrkesskolorna i två
kategorier, nämligen A-skolor och B-skolor.

I propositionen föreslås att statsbidrag för varje klass av heltidskurs
vid B-skola vilken anordnas som företagsskola skall utgå med högst
19 500 kr. för varje helt läsår eller, om företaget ej svarar för undervisningen
i fackteori, med högst 17 500 kr. Utskottet tillstyrker de ändrade
grunderna för statsbidrag till företagsskola.

Regeringen har förklarat Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund
berättigat att såsom huvudman för riksomfattande kursverksamhet åtnjuta
statsbidrag såsom enskild yrkesskola. Enligt propositionen skall
till den riksomfattande kursverksamheten utgå statsbidrag för 4 800
lektioner och bidraget vara högst 42 kr. per lektion.

I motionen 1977/78: 476 hemställs att riksdagen beslutar att statsbidraget
till hemslöjdens riksomfattande kursverksamhet skall vara
högst 50 kr. per lektion.

Enligt utskottets uppfattning är det skäligt att statsbidraget per lektion
till lärarlöner för Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds
riksomfattande kursverksamhet utgår med samma belopp som statsbidraget
till studieförbund för allmän studiecirkel utan tilläggsbidrag,
vilket för budgetåret 1978/79 innebär ett belopp av högst 47 kr. per
lektion (jfr UbU 1977/78: 15, rskr 1977/78: 180). Enligt vad utskottet
erfarit ryms merkostnaden härför inom ramen för förevarande anslag

UbU 1977/78: 20

eftersom viss reservation beräknas uppkomma under detsamma. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 476
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
statsbidrag till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds riksomfattande
kursverksamhet.

I övrigt tillstyrker utskottet propositionens förslag under förevarande
anslagsrubrik och hemställer

1. att riksdagen godkänner de grunder för statsbidrag till företagsskolor
som förordats i propositionen 1977/78: 100,

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbunds riksomfattande kursverksamhet
med anledning av propositionen 1977/78: 100 och motionen
1977/78: 476 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
28 378 000 kr.

6. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Regeringen
har under punkten C 28 (s. 317—318) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de grunder för statsbidrag till lärlingsutbildning som
förordats i propositionen 1977/78: 100,

2. till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 138 000 kr.

Motionerna

1977/78: 740 av Stig Alemyr m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. avslår förslaget om en ökning av antalet bidragsrum för främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. från 900 till
1 100 (yrkandet 2),

2. till Bidrag till främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 600 000 kr. minskat förslagsanslag av 2 538 000 kr.
(yrkandet 3),

1977/78: 1193 av Sten Svensson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bidrag till lärlingsutbildning,

1977/78: 1700 av Johan Olsson m. fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att skolöverstyrelsen — utöver uppdraget
att utreda i vilka former staten kan stödja ”färdigutbildning” i småföretag
— erhåller i uppdrag att i samband med anslagsäskandena för bud -

UbU 1977/78: 20

getåret 1979/80 redovisa dels behovet av lärlingsutbildning i nuvarande
form, dels möjligheterna att täcka detta.

Utskottet

Statsbidraget till lärlingsutbildningen har varit oförändrat sedan år
1960. I propositionen föreslås att nu utgående bidrag räknas upp med
35 % fr. o. m. nästa budgetår.

I motionen 1977/78: 1193 yrkas att lärlingsbidragets storlek ställs
i paritet med det bidrag som utgår vid enskilt beredskapsarbete för
ungdom och att bidrag till lärlingsutbildning skall kunna utgå även på
gymnasieort.

Enskilt beredskapsarbete för ungdom är en arbetsmarknadspolitisk
åtgärd, genom vilken företagare ges möjlighet att anställa ungdom i
praktiksyfte. Det är inte möjligt att utan vidare jämföra de båda bidragsformerna.
Med det anförda tillstyrker utskottet föreslagen uppräkning
av statsbidraget och avstyrker motionen 1977/78: 1193 i denna
del.

I situationer då behovet av kvalificerad arbetskraft inom ett yrke
inte täcks genom förefintliga utbildningsplatser i gymnasieskolan eller
då samtliga elevplatser inom viss yrkesutbildning på en gymnasieort är
besatta kan det vara lämpligt att staten söker stimulera till ytterligare
utbildning t. ex. genom bidrag till lärlingsutbildningen. Det förhållandet
att en lärling är bosatt på en gymnasieort är inget hinder för statsbidrag
till hans eller hennes lärlingsutbildning. Utskottet anser därför att motionen
1977/78: 1193 i denna del inte behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motionen 1977/78: 740 (yrkandena 2 och 3) föreslås att antalet
bidragsrum för lärlingsutbildning skall vara oförändrat 900 och alltså
inte räknas upp till 1 100 som föreslås i propositionen.

Utskottet, som erfarit att efterfrågan på bidragsrum varit ca 1 100
per år sedan gymnasieskolans start läsåret 1971/72 fram t. o. m. läsåret
1975/76 men att denna efterfrågan läsåret 1976/77 ökat till 1 550,
tillstyrker förslaget om en ökning av antalet bidragsrum till 1 100 under
nästa budgetår. Därmed har utskottet avstyrkt motionen 1977/78: 740
yrkandena 2 och 3.

Utskottet har intet att erinra mot att skolöverstyrelsen (SÖ) får i uppdrag
att utreda olika frågor som hänger samman med en avslutande
yrkesutbildningsetapp utanför gymnasieskolan, i propositionen benämnd
färdigutbildning.

Behovet av bidragsrum under de närmaste budgetåren efter budgetåret
1978/79 samt möjligheterna att täcka detta utbildningsbehov med
elevplatser i företag m. m. bör enligt motionen 1977/78: 1700 redovisas
av SÖ.

Utskottet anser att SÖ, mot bakgrund av dagens arbetsmarknad och

UbU 1977/78: 20

den gällande gymnasieskolorganisationen, i anslutning till sin anslagsframställning
för budgetåret 1979/80 bör redovisa resultatet av ett kartläggningsarbete
av i motionen nämnt slag eller delar därav. Utvecklingen
på området bör för följande budgetår successivt redovisas i anslagsframställningarna.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning
av motionen 1977/78:1700 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om visst kartläggningsarbete m. m. beträffande lärlingsutbildningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och
med avslag på motionen 1977/78: 1193 i denna del godkänner
de grunder för statsbidrag till lärlingsutbildning som förordats
i propositionen,

2. att riksdagen beträffande lärlingsutbildning på gymnasieort avslår
motionen 1977/78: 1193 i denna del,

3. att riksdagen beträffande antalet bidragsrum för lärlingsutbildning
med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med avslag
på motionen 1977/78: 740 yrkandet 2 godkänner de riktlinjer
som förordats i propositionen,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och
med avslag på motionen 1977/78: 740 yrkandet 3 till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 3 138 000 kr.,

5. att riksdagen beträffande visst kartläggningsarbete m. m. beträffande
lärlingsutbildningen med anledning av motionen
1977/78: 1700 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

7. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Vissa
kurser för ingenjörer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna C 29—C 30 (s. 319—320) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av
45 000 kr.,

2. att riksdagen till Vissa kurser för ingenjörer m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 720 000 kr.

Stockholm den 30 mars 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Ove Nordstrandh
(m), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c), Bengt Wiklund (s),

UbU 1977/78:20

Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta Karlsson (c), Lena
Hjelm-Wallén (s), Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Helge
Hagberg (s), Jörgen Ullenhag (fp), Lennart Bengtsson (c) och Hans Nyhage
(m).

Reservationer

vid punkten 1 (Bidrag till driften av gymnasieskolor)

1. beträffande planeringen av gymnasieskolan av Stig Alemyr, Hans
Jönsson, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland
Sundgren och Helge Hagberg (samtliga s) som anser att den del av utskottets
yttrande på s. 3 som börjar ”Utskottet instämmer” och slutar
”av yrkesutbildningen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del instämma i föredragande statsrådets uppfattning
att planeringen av gymnasieskolan bör inriktas på att anordna utbildningsplatser
motsvarande 97 % av en årskull 16-åringar. Gymnasieskolan
behöver sålunda under den närmaste tioårsperioden ha en högre
utbildningskapacitet än hittills. Detta ställer stora krav på ytterligare resurser
i fråga om både skolbyggnader och utrustning, eftersom det ökade
behovet av elevplatser i första hand bör tillgodoses inom gymnasieskolan.
Utskottet kan tillstyrka en ökad inbyggd utbildning under förutsättning
att de lokala skolmyndigheterna och arbetsmarknadens parter får god
insyn i denna utbildningsform. Självfallet måste samma mål gälla för
den inbyggda utbildningen som för annan motsvarande utbildning inom
gymnasieskolan.

2. beträffande yrkesinriktade korta kurser av Stig Alemyr, Hans Jönsson,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren
och Helge Hagberg (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Genom
skilda” och på s. 5 slutar ”kunna ske” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1977/78: 740 att SÖ bör få i
uppdrag att planera för i första hand ytterligare 2 000 årselevplatser för
korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser inom gymnasieskolan. Härigenom
skapas en permanent kursverksamhet under hela läsåret 1978/79
för sådana elever som lämnar grundskolan utan att gå vidare till gymnasieskolans
längre utbildningar. Genom att kurserna blir permanenta
får länsskolnämnder och länsarbetsnämnder samt lokala skolstyrelser
möjligheter att långsiktigt planera en sådan kursverksamhet. En strävan
bör vara att bygga samman korta kurser till en mer sammanhållen yrkesutbildning.
Utskottet ser således kurserna inte enbart som ett arbetsmarknadspolitisk!
instrument utan som en metod att skapa ett mer va -

UbU 1977/78: 20

rierat utbildningsutbud och därmed förebygga kommande sysselsättningssvårigheter
för en del ungdomar. Detta innebär att över 10 000 elever
kommer i åtnjutande av denna utbildning. Dessa elevplatser bör kunna
rymmas inom de föreslagna ramarna för gymnasieskolans intagningskapacitet.
I den mån omfördelning av elevplatser mellan olika studievägar
inte skulle vara möjlig fullt ut bör det totala antalet elevplatser för
gymnasieskolan ökas redan fr. o. m. höstterminen 1978. I övrigt tillstyrks
propositionens förslag i vad gäller gymnasieskolans dimensionering.
Riksdagen bör med bifall till motionen 1977/78: 740 yrkandet 1
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande yrkesinriktade korta kurser med bifall
till motionen 1977/78: 740 yrkandet 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande modifierad intagning till gymnasieskolan av Stig Alemyr,
Hans Jönsson, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén,
Roland Sundgren och Helge Hagberg (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 SÖ:s”
och på s. 7 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att detta intagningssystem införs reguljärt
i hela landet inför intagningen 1979/80. Elevernas studie- och yrkesval
måste ses som en process där skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna
bör lämna all tänkbar hjälp. Informationen om gymnasieskolan måste
ges redan under höstterminen i årskurs 9 för att underlätta det tidigarelagda
valet till gymnasieskolan. Under vårterminen kan studie- och yrkesorienteringspersonalen
ägna sig särskilt åt de elever som behöver ytterligare
studie- och yrkesorientering för att därefter göra kompletterande
val.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 740
yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna att SÖ bör få i
uppdrag att införa modifierad intagning till gymnasieskolan i hela landet
fr. o. m. läsåret 1979/80.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande modifierad intagning med bifall till
motionen 1977/78: 740 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande läroplan för naturvetenskaplig linje av Stig Alemyr, Hans
Jönsson, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland
Sundgren och Helge Hagberg (samtliga s) som anser

UbU 1977/78: 20

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 9 slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en snabb översyn av den naturvetenskapliga
linjen komma till stånd i syfte att öka intresset för linjen och minska
antalet studieavbrott. Utskottet kan därför instämma i de synpunkter på
en snabb revidering av linjen som framförs i motionen 1977/78: 885. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 885
yrkandet 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om revidering av gymnasieskolans naturvetenskapliga linje.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande läroplan för naturvetenskaplig linje
med bifall till motionen 1977/78: 885 yrkandet 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. vid punkten 6 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m.) av Stig Alemyr, Hans Jönsson, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson,
Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren och Helge Hagberg (samtliga
s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”yrkandena 2 och 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionen 1977/78: 740 att antalet bidragsrum
för lärlingsutbildning inte bör öka från 900 till 1100. Utskottet
tillstyrker alltså yrkandena 2 och 3 i motionen och föreslår därför att
under förevarande anslagsrubrik anvisas 2 538 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande antalet bidragsrum för lärlingsutbildning
med anledning av propositionen 1977/78: 100 och med bifall
till motionen 1977/78: 740 yrkandet 2 som sin mening ger
regeringen till känna att antalet bidragsrum bör vara 900,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
och med bifall till motionen 1977/78:740 yrkandet 3 till
Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 538 000
kr.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7800S4