UbU 1977/78:18

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78:18

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till
svensk undervisning i utlandet m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) har
regeringen under punkten C 12 (s. 244-265) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för statsunderstödd svensk undervisning i utlandet
som förordats i propositionen 1977/78:100,

2. bemyndiga regeringen att vidta åtgärder i syfte att anordna undervisning
för svenska elever vid Europaskolan i Munchen,

3. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 10009000 kr.

Motionerna

1977/78:760 av Bengt Wiklund (s) och Claes Elmstedt (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar ge regeringen till känna de i motionen anförda synpunkterna
om svenska elevers undervisning i internationella skolor,

1977/78:1149 av Lennart Bengtsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen vid
behandlingen av anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
för budgetåret 1978/79 ger regeringen till känna vad i motionen anförts i
fråga om regler för tilldelning av lärartjänster vid utlandsskolorna, lokalbidrag
och särskilt driftbidrag,

1977/78:1535 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen hemställer
hos regeringen om att författningen i vad gäller svenska lärares tjänstgöring
utomlands ändras, så att 6-årsregeln utgår,

1977/78:1542 av Bonnie Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar att
behörighetsreglerna för statsbidrag till svensk skola utomlands ändras i
enlighet med i motionen angivna förslag,

1977/78:1562 av Lars Schött (m) och Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om

1. att alla svenska barn ges rätt att gå i svensk utlandsskola,

2. att nuvarande behörighetsregler bibehålls för beräkning av statsbidraget,

3. att förhandlingar upptas med övriga nordiska länder om utvidgning av
tillträdet till utlandssvenska skolor så att det mot kostnadstäckning gäller
också barn från dessa länder.

Utskottet

Svensk undervisning anordnas i utlandet i fyra former, nämligen svensk
grundskola, korrespondensundervisning (grundskolans högstadium och
1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 18

UbU 1977/78:18

2

gymnasieskolan), kompletterande svensk undervisning och undervisning
vid internationell skola. Statsunderstödd svensk grundskola i utlandet
benämns utlandsskola.

Utlandsskoleutredningen har lagt fram betänkandet (SOU 1977:21)
Svensk undervisning i utlandet. I detta behandlas bl. a. former för svensk
undervisning i utlandet, huvudmannaskap för densamma, elevers behörighet
till statsunderstödd svensk undervisning, medgivande av statsbidrag
till utlandsskola första gången samt statsbidrag till lärarkrafter, lokaler och
övriga driftkostnader.

Utskottet biträder regeringens förslag att de nuvarande fyra formerna
för svensk undervisning i utlandet skall bibehållas och att ansvaret för
verksamhetens drift och ekonomi skall åligga den som är huvudman för
verksamheten.

Utskottet finnér i likhet med föredragande statsrådet att svenska staten
bör stödja undervisning som anordnas för barn till utlandssvenskar, vilkas
vistelse utomlands ligger i Sveriges intresse. Begreppet intresse bör därvid,
såsom också understryks i propositionen, inte ges en alltför snäv tolkning.

I fråga om elevers behörighet till statsunderstödd undervisning föreslår
utredningen, till vars förslag föredragande statsrådet ansluter sig, att statsbidrag
skall utgå endast för de elever för vilka gäller att åtminstone en av
föräldrarna är svensk medborgare och att åtminstone en av dem vistas i
utlandet på grund av tjänstgöring vid svensk myndighet eller organisation,
tjänstgöring vid internationell organisation, tjänstgöring i företag med nära
anknytning till Sverige, studier eller forskning för vilka studiemedel, stipendier
eller lön utgår, kulturarbete på vilket vederbörandes huvudsakliga
försöijning beror eller verksamhet i utlandet som i övrigt bedöms väsentlig
för det svenska samhället. Utredningsförslaget innehåller också kompletterande
tillämpningsregler.

Enligt motionen 1977/78:1542 bör också sådant barn äga behörighet till
statsunderstödd undervisning, som har svenskt medborgarskap eller förälder
med svenskt medborgarskap och som utomlands är omhändertaget för
vård av släkting och då även om denna släkting är utländsk medborgare.
Vidare anser motionären att de föreslagna behörighetsreglerna i vad gäller
föräldrars anställning i företag begränsar svenska medborgares möjlighet
att söka sådana anställningar på den internationella arbetsmarknaden som i
ett längre perspektiv kan vara av värde för Sverige.

I fråga om elev som ej står under föräldrars eller någon av föräldrarnas
vårdnad vill utskottet hänvisa till att föredragande statsrådet tillstyrkt de
av utredningen föreslagna behörighetsreglerna. Enligt utredningens förslag
(s. 120-129) skall med förälder jämställas den som är i förälders ställe. Om
synnerliga skäl föreligger, bör enligt utredningen på sociala grunder även
annan elev som vistas utrikes kunna vara behörig.

Vad sedan gäller motionärens förslag om ändring av kravet på tjänstgö -

UbU 1977/78:18

3

ring i företag med nära anknytning till Sverige anser utskottet det vara
klokt att som utredningen föreslagit något begränsa möjligheten till statsunderstödd
undervisning. Vid bedömningen av tveksamma behörighetsfall
anser utskottet i likhet med statsrådet att elevens behov bör vara avgörande.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till regler för
behörighet till statsbidragsgrundande svensk undervisning och föreslår att
motionen 1977/78:1542 avslås av riksdagen.

I motionen 1977/78:1562 (yrkandena 1 och 2) framförs uppfattningen att
alla barn med svensk anknytning bör — om de så önskar — ges möjlighet
att gå i svensk utlandsskola. Behörighetsreglerna bör enligt motionärerna
endast utgöra underlag för beräkning av statsbidraget till skolan, och en
differentiering av skolavgifterna bör ske med utgångspunkt i om eleven är
behörig eller ej.

De i propositionen föreslagna reglerna för att en elevplats skall vara
statsbidragsgrundande utestänger inte andra barn från möjlighet att delta i
undervisning vid utlandsskola. Skolan har rätt att ta in det antal inte
statsbidragsberättigade elever som den anser sig kunna ta emot. Beträffande
skolavgifterna ansluter sig utskottet till utredningens uppfattning att
frågan om dessa avgifters differentiering bör få avgöras av huvudmannen.
Svenska staten bestrider viss del av en skolas kostnader och överlämnar
därmed åt huvudmannen att stå för övriga kostnader och att bestämma
skolans standard genom fastställande av skolavgifter. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 1977/78:1562 yrkandena 1 och 2.

I samma motion (yrkandet 3) erinras om att skolöverstyrelsen (SÖ) i sitt
yttrande över utlandsskoleutredningens betänkande föreslagit att barn från
Danmark, Norge, Finland och Island skall vara behöriga till statsbidragsgrundande
elevplats på villkor motsvarande dem som gäller för svenska
barn samt att kostnadsersättning efter vederbörlig överläggning skall utgå
från respektive land, när det är ett intresse för landet i fråga att barnets
föräldrar vistas utrikes. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen
hemställer om att förhandlingar i frågan tas upp med övriga nordiska
länder.

Utskottet vill först erinra om vad som i det föregående anförts om
utlandsskolas rätt att ta in det antal elever som den anser sig kunna ta
emot. Vad sedan gäller frågan om en vidgning av behörighetsbegreppet till
att avse barn till föräldrar som är medborgare i något av länderna Danmark,
Norge, Finland och Island och vilkas vistelse i utlandet är ett
intresse för landet i fråga, bör föreslagen anordning kunna övervägas av de
nordiska regeringarna. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att motionen 1977/78:1562 yrkandet 3 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet tillstyrker att beslut om statsbidrag första gången till svensk
utlandsskola fattas av regeringen.

UbU 1977/78:18

4

Utlandsskola kan för närvarande erhålla statsbidrag till en lärartjänst
om elevantalet beräknas uppgå till minst sju. Utredningen gör när det
gäller minsta elevantal för bidrag till en lärartjänst skillnad mellan om
eleverna tillhör enbart lågstadium respektive enbart mellanstadium eller
om eleverna tillhör båda stadierna tillsammans och föreslår att minimitalet
skall vara minst tio på lågstadiet respektive mellanstadiet och minst tolv på
båda stadierna tillsammans för att statsbidrag skall utgå till skolan. Statsrådet
ansluter sig till förslaget, men undantag skall kunna medges av regeringen.

I motionen 1977/78:1149 framhålls att det kan framstå som mindre rättvist
att statsbidrag utgår till lärartjänst, om det finns tio behöriga elever
som kan hänföras till årskurserna 1-3 eller 4-6, och att bidrag inte
kommer i fråga om de tio behöriga eleverna fördelar sig exempelvis på
årskurserna 2-4. Motionärerna begär att de påtalade konsekvenserna
uppmärksammas av regeringen.

Utskottet utgår från att regeringen utan att riksdagen gör särskilt uttalande
uppmärksammar den i motionen aktualiserade frågan och vidtar erforderlig
åtgärd när ny utlandsskoleförordning utfärdas.

Statsbidrag till två lärartjänster bör enligt regeringens förslag utgå om
antalet elever uppgår till 15 på båda stadierna tillsammans. Ökar elevantalet
ytterligare på låg- och mellanstadierna skall enligt propositionen samma
regler för delning av klass som nu gäller i Sverige följas.

Enligt motionen 1977/78:1149 bör bestämmelser beträffande antal elever
för tilldelning av tre eller flera lärartjänster på låg- och mellanstadierna
föras in i utlandsskoleförordningen. Hänvisning bör inte ske till vad som
gäller i Sverige.

Om skolförordningens nuvarande bestämmelser för delning av klass på
låg- och mellanstadierna med anledning av förslag i propositionen 1977/
78:85 om nytt statsbidrag för grundskolan m. m. ändras på ett sådant sätt
att bestämmelserna inte längre kan ha motsvarande tillämpning på utlandsskola,
utgår utskottet från att bestämmelser om elevantal för inrättande av
tre eller flera lärartjänster på låg- och mellanstadierna förs in i den nya
utlandsskoleförordningen.

Med det anförda anser utskottet att motionen 1977/78:1149 i denna del
inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd och tillstyrker de i budgetpropositionen
föreslagna reglerna för statsbidrag till lärartjänster på lågoch
mellanstadierna.

Regeringen föreslår att antalet statsbidragsberättigade lärartjänster på
högstadiet blir två om elevantalet är mellan 14 och 25, tre om elevantalet är
mellan 20 och 40 och i vissa fall fyra om elevantalet överstiger 35. Utskottet
tillstyrker förslaget. Vidare tillstyrker utskottet att minimiantalet behöriga
elever vid anordnande av handledning vid korrespondensundervisning
skall vara tre och vid kompletterande svensk undervisning sex för att
statsbidrag skall kunna utgå. Utskottet har inte något att erinra mot att av

UbU 1977/78:18

5

SÖ under budgetåret 1977/78 tillämpade principer får användas även fortsättningsvis
när det gäller tilldelning av lärartimmar för handledning vid
korrespondensundervisning på högstadie- och gymnasieskolnivå och för
kompletterande svensk undervisning.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) har möjlighet att för sina
utlandsanställdas barn inrätta och upprätthålla skolor med lägre elevantal
än vad som gäller för utlandsskola. Utredningen föreslår att SIDA-skolorna
inordnas i utlandsskolesystemet men att SÖ i stället för regeringen skall
fatta beslut om statsbidraget första gången. Förslaget biträds inte i propositionen.
Då det finns ett dokumenterat behov att samordna den skolverksamhet
som SIDA bedriver med utlandsskoleverksamheten anser utskottet
att regeringen bör få bemyndigande att inrätta utlandsskola med SIDA
som huvudman vid lägre elevantal än tio, om det är fråga om barn till
SIDA-anställda och om driften av skolan bekostas med medel inom biståndsramen.
Av att SIDA-skola blir utlandsskola följer bl. a. att andra
barn än barn till SIDA-anställda får tillträde till skolan. När antalet behöriga
elever vid skolan blir tio eller fler bör medel i vanlig ordning utgå till
skolans drift från förevarande utlandsskoleanslag.

Enligt utredningen bör den som innehaft förordnande som utlandsskolelärare
under tre år få förordnas för ytterligare högst tre år. Sedan vederbörande
fullgjort viss tids tjänstgöring i Sverige skall det vara möjligt att ånyo
förordna honom eller henne på sådan tjänst. Utredningens förslag innebär
inte någon principiell avvikelse från nu gällande regel och motiveras med
att en svensk lärares anställning utomlands av pedagogiska skäl bör tidsbegränsas.
Utskottet ansluter sig härtill och föreslår att riksdagen avslår
motionen 1977/78:1535 om ett generellt slopande av gällande sexårsregel.
Möjlighet till dispens finns om särskilda skäl föreligger.

Med hänsyn till att förordnandet på utlandsskoletjänst är tidsbegränsat
finner utskottet det rimligt att regeringen ytterligare prövar utredningens
förslag om möjlighet för lärare med statligt reglerad anställning att få viss
tids tjänstledighet för uppehållande av utlandsskoletjänst i enlighet med
den praxis som tillämpas i fråga om annan utlandstjänstgöring (Kungl.
Maj:ts cirkulär (1970:388) om tjänstledighet med C-avdrag).

Frågan om ett sjukförsäkringssystem för dem som innehar lärartjänst vid
utlandsskola (jfr UbU 1974: 10) har inte fått sin lösning genom förslagen i
propositionen. Möjlighet finns emellertid, vilket framgår av utredningens
redovisning, för utlandsskolorna själva att genom t. ex. en kollektiv försäkring
i försäkringsföretag lösa sjukförsäkringsfrågorna.

Utredningen föreslår att det nuvarande stödet till utlandsskolorna i form
av hyresbidrag ersätts med ett lokalbidrag som utgör 50% av den verkliga
kostnaden. Till denna räknar utredningen förutom hyra för lokal och i
förekommande fall hyra för tomt även driftkostnader såsom kostnader för

UbU 1977/78:18

6

uppvärmning, belysning, städning m. m. samt i de fall huvudmannen äger
skolan räntekostnader för i fastigheten nedlagt kapital. Samtidigt föreslås
att den nuvarande möjligheten att erhålla statsbidrag till förvärv av lokaler
och elevhem utgår.

Föredragande statsrådet ansluter sig till förslaget om bidragets konstruktion,
men bidraget föreslås för nästa budgetår utgå med 25% av den
verkliga lokalkostnaden och då endast till de huvudmän som hyr lokaler.
Vidare föreslås i visst fall en särskild prövning av lokalbidragsfrågan.

Enligt motionen 1977/78:1149 bör det av riksdagens beslut klart framgå
att underlaget för beräkningen av lokalbidraget i förekommande fal; kan
avse elevhemslokaler.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att statsbidrag till förvärv av
skollokaler och elevhem skall upphöra att utgå. Härav följer, som utskottet
ser det, att underlaget för beräkningen av det föreslagna lokalbidraget bör
vara kostnader för lokaler för såväl skola som i förekommande fall elevhem.
Enligt utredningen är lokalbidraget en väsentlig basresurs för en
utlandsskola och ett nödvändigt stöd till alla skolor. Enligt utskottets
uppfattning bör därför alla utlandsskolor erhålla ett lokalbidrag som utgör
50% av den verkliga kostnaden och som utgår till alla skolor enligt de
principer som utredningen föreslagit. Utskottet anser att riksdagen med
anledning av motionen 1977/78:1149 i denna del som sin mening bör ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om lokalbidrag till utlandsskola.

Utredningen har vidare föreslagit ett särskilt driftbidrag som skall utgå
med 8% av dels lönekostnaden (inkl. vissa pensionskostnader), dels ett
utlandslönetillägg.

Genom det särskilda driftbidragets konstruktion skapas ett bidragssystem
som är enkelt och som gör det möjligt för skolorna att förutse
bidragets storlek. Eftersom avsikten är att den nuvarande anställningsformen
för lärarna skall vara oförändrad föreslår regeringen att utlandslönetillägg
inte skall ingå i beräkningsunderlaget för det särskilda driftbidraget.
Bidraget bör således utgå med 8 % av lönekostnaden (inkl. vissa pensionskostnader).
Med hänvisning till den fördel som ligger i ett enkelt administrativt
driftbidragssystem avstyrker utskottet motionen 1977/78:1149 i
vad den avser en sådan komplettering av driftbidraget som skulle göra det
möjligt att ta hänsyn till huvudmännens varierande utgifter i fråga om t. ex.
fraktkostnader. Erfarenheterna av det nya driftbidragssystemet bör enligt
utskottets mening avvaktas, innan nya stödformer övervägs.

Statsbidrag till korrespondensundervisning och till läroböcker m. m. vid
kompletterande svensk undervisning bör som regeringen föreslår utgå som
hittills.

Regeringen bör under i propositionen angivna förutsättningar få vidta
åtgärder i syfte att anordna undervisning för svenska elever vid Europaskolan
i Munchen.

UbU 1977/78:18

7

Statsbidrag till svensk undervisning vid internationell skola skall enligt
propositionen utgå efter prövning av regeringen.

Huvudmannen — som är Laméo J.V. Operating Company — för de två
internationella skolorna i Buchanan och Yekepa i Liberia erhåller inte
statsbidrag till undervisningen enligt de grunder som skulle ha gällt om
skolorna varit anordnade som utlandsskola trots att undervisningen där i
huvudsak uppfyller de krav som ställs på svensk utlandsskola. 1 motionen
1977/78:760 anförs att huvudmannen för dessa skolor bör erhålla bidrag
enligt de grunder som gäller för utlandsskola och skälet härtill är att
liberianska staten sedan en tid inte accepterar inrättandet av separata
nationella skolor inom landets gränser och därför tvingar huvudmannen att
i stället för utlandsskola inrätta skola med samundervisning av svenska
och liberianska barn samt barn med annan nationalitet. I de nämnda
internationella skolorna går för närvarande sammanlagt ca 200 svenska
barn.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1977/78:760,
nämligen att - om nationell myndighet inte tillåter att svenska elever
utomlands undervisas i svensk utlandsskola — statsbidraget till de svenska
elevernas undervisning i internationell skola bör utgå till huvudmannen
enligt de grunder som skulle ha gällt om undervisningen varit anordnad
som utlandsskola. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen
1977/78:760 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om statsbidrag till internationell skola.

Utskottet tillstyrker i övrigt de riktlinjer för statsunderstödd svensk
undervisning i utlandet som föreslås i propositionen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande viss behörighet till statsbidragsgrundande
elevplats avslår motionen 1977/78: 1542,

2. att riksdagen beträffande möjlighet att delta i undervisning vid
utlandsskola m.m. avslår motionen 1977/78:1562 yrkandena 1
och 2,

3. att riksdagen beträffande vissa förhandlingar om en vidgning av
behörighetsbegreppet m.m. avslår motionen 1977/78:1562 yrkandet
3,

4. att riksdagen beträffande regler för tilldelning av lärartjänster vid
utlandsskola avslår motionen 1977/78:1149 i denna del,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta utlandsskola med
styrelsen för internationell utveckling (SIDA) som huvudman vid
lägre elevantal än tio,

6. att riksdagen beträffande slopande av sexårsregeln för innehav
av utlandsskoletjänst avslår motionen 1977/78: 1535,

7. att riksdagen beträffande lokalbidrag till utlandsskola med anledning
av propositionen 1977/78:100 och motionen 1977/78:1149 i

UbU 1977/78:18

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. att riksdagen beträffande viss komplettering av det särskilda
driftbidraget avslår motionen 1977/78:1149 i denna del,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta åtgärder i syfte att
anordna undervisning för svenska elever vid Europaskolan i
Munchen,

10. att riksdagen beträffande svenska elevers undervisning i internationell
skola med bifall till motionen 1977/78: 760 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för statsunderstödd
svensk undervisning i utlandet som förordats i propositionen
1977/78: 100,

12. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1977/78:100 och motionerna 1977/78:760 och
1977/78: 1149 i denna del till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 10 827 000 kr.

Stockholm den 9 mars 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Ove Nordstrandh
(m), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c), Linnea Hörlén (fp),
Lars Gustafsson (s), Gösta Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof
Strindberg (m), Christina Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Jörgen Ullenhag
(fp), Lennart Bengtsson (c), Lennart Bladh (s) och Margit Sandéhn (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978