UbU 1977/78:16
Utbildningsutskottets betänkande
1977/78:16
med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag
till skolväsendets centrala och regionala myndigheter m. m. jämte
motioner
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning
av statsrådet Mogård — i propositionen 1977/78: 100 bilaga
12 (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet Skolväsendet,
rubriken Vissa gemensamma frågor, samt under punkterna
C 1—C 10 jämte yrkanden i motionerna 1977/78: 455, 456, 740, 757,
1152, 1158, 1170, 1560, 1561 och 1711.
Vissa gemensamma frågor
1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under avsnittet Skolväsendet,
rubriken Vissa gemensamma frågor (s. 179—204) behandlat
skolfrågor av allmän karaktär samt föreslagit riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för försöksverksamheten med den förberedande
dansundervisningen i grundskolan som förordats i propositionen
1977/78: 100,
2. godkänna de grunder för statsbidrag till försöksverksamheten som
förordats i propositionen 1977/78: 100.
Motionerna
1977/78: 456 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
att betygen på alla nivåer i skolsystemet skall avskaffas,
1977/78: 757 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för en ny demokratisk inriktning av grundskola och gymnasium
i enlighet med det fempunktsprogram som anförs i motionen,
1977/78: 1561 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att tystnadspliktsföreskrifter för personal anställd
vid sjukhus även skall omfatta lärare anställda av skolstyrelse,
1977/78: 1711 av Yvonne Hedvall m. fl. (m) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1977/78: 1710 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
skolöverstyrelsen ges i uppdrag att vid några skolor under en försöksperiod
pröva en organisation av den praktiska yrkesorienteringen som
möjliggör att eleverna under viss del av denna får praktisera inom yrkesområden
som anses typiska för det motsatta könet.
1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 16
UbU 1977/78:16
2
Utskottet
Riksdagens principbeslut våren 1976 (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/
76: 30, rskr 1975/76: 367) om skolans inre arbete (SIA) innebär en ökad
frihet för den enskilda skolan att besluta om skolarbetets utformning.
Förslag till nytt statsbidrag till grundskolan m. m. grundat på nämnda
principbeslut har lagts fram för riksdagen i propositionen 1977/78: 85.
Avsikten är att det nya statsbidragssystemet skall tillämpas från och
med budgetåret 1978/79. Utskottet kommer senare att avge betänkande
med anledning av denna proposition.
Det är enligt propositionen 1977/78: 100 sannolikt att man i de flesta
kommuner läsåret 1978/79 kommer att börja med begränsade förändringar
i skolan, och att de främst koncentreras kring nya planeringsoch
samarbetsformer, andra undervisningsgrupperingar och ett stegvis
införande av icke timplanebundna fria aktiviteter. Erfarenheterna, liksom
tillgången på resurser lokalt, får sedan visa i vilken takt man kan
gå vidare i förnyelsearbetet. Det nära samarbete mellan alla berörda
parter, som är en huvudtanke i SIA-reformen, kommer också att kräva
tid innan det hunnit utvecklas.
En utbyggnad av fritidsverksamheten före och efter den samlade skoldagen,
s. k. allmän fritidsverksamhet, ställer både ekonomiska och organisatoriska
krav på kommunerna. Föredragande statsrådet erinrar om
att det i propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete förordades
beträffande allmän fritidsverksamhet att de resurser, som ställs till kommunens
förfogande genom driftbidraget för fritidshem, efter kommunens
bedömande även borde kunna utnyttjas för verksamhet utanför
fritidshemmet. Därigenom skulle förutsättningar skapas för en önskad
samverkan mellan fritidshem och fritidsverksamhet i föreningsregi. Det
är enligt statsrådet angeläget att kommunerna utnyttjar denna möjlighet.
I budgetpropositionen föreslås att statens driftbidrag till förskolor
och fritidshem budgetåret 1978/79 skall uppgå till 2 100 milj. kr., av
vilket belopp ca 350 milj. kr. avser fritidshem.
En ny läroplan för grundskolan, som skolöverstyrelsen (SÖ) avser
lämna förslag om senare i år, är tänkt att börja tillämpas först från och
med läsåret 1981/82.
För att förbättra den praktiska yrkesorienteringen i skolan bör enligt
propositionen kontakterna mellan skola och arbetsliv förstärkas. Det
anmäls att regeringen den 12 maj 1977 medgivit att vissa kommuner
anordnar försöksverksamhet under läsåren 1977/78, 1978/79 och 1979/
80 med yrkesorientering där den praktiska arbetslivsorienteringen är
förstärkt. Avsikten med ifrågavarande arbetslivsorientering är bl. a. att
den skall söka motverka sådana begränsningar i studie- och yrkesvalet,
som beror på traditionellt könsrollstänkande.
UbU 1977/78:16
3
I motionen 1977/78: 1711 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
att SÖ ges i uppdrag att vid några skolor under en försöksperiod pröva
en organisation av den praktiska yrkesorienteringen som möjliggör att
eleverna under viss del av denna praktiserar inom yrkesområden som
anses typiska för det motsatta könet.
Såvitt utskottet kunnat finna rymmer den redan medgivna försöksverksamheten
sådan praktisk yrkesorientering, som avses i motionen
1977/78: 1711. Motionen bör därför avslås av riksdagen.
Frågor om elevutvecklingen i ungdomsskolan och om lärarutbildningens
dimensionering kommer utskottet att ta upp bl. a. under anslagen
C 17 Bidrag till driften av gymnasieskolor och D 8 Utbildning
för undervisningsyrken.
I motionen 1977/78: 456 yrkas att betygen på alla nivåer avskaffas.
Ett enhälligt utbildningsutskott uttalade våren 1976 att riksdagens
ställningstagande i betygsfrågan måste anstå till dess 1973 års betygsutredning
lagt fram sina förslag och remissbehandling av desamma ägt
rum (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367). Med
erinran härom avstyrker utskottet motionen 1977/78: 456.
Enligt motionen 1977/78: 757 bör riksdagen uttala sig för en ny
demokratisk inriktning av grundskolan och gymnasieskolan i enlighet
med ett i motionen framlagt program.
En inom utbildningsdepartementet utarbetad promemoria (Ds U
1977: 20) Medinflytande i skolan innehåller förslag om att skolnämnder
sammansatta av elever och personal och i vissa fall också föräldrar
skall inrättas i varje rektorsområde/skolenhet. Vidare tar promemorian
upp frågan om elevernas medinflytande i skolans olika konferenser
för planering av läsårets verksamhet. Förslaget remissbehandlas för
närvarande.
I SÖ:s aviserade förslag om ny läroplan för grundskolan behandlas
bl. a. frågor om elevers olika behov när det gäller arbetssätt i skolan
och undervisningens innehåll.
Utredningen om den gymnasiala utbildningen (U 1976: 10) skall enligt
sina direktiv lägga fram förslag som avser möjlighet till varvad utbildning
inom gymnasieskolan. Frågor om studiestöd behandlas av
studiestödsutredningen (U 1975: 16). Delbetänkandet ”Studiestöd —
Alternativa utvecklingslinjer” (SOU 1977: 31) har remissbehandlats och
bereds f. n. inom utbildningsdepartementet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 757.
Motionen 1977/78: 1561 framför yrkande om tystnadsplikt för lärare.
Frågor om handlingssekretess och tystnadsplikt i samhällslivet bereds
f. n. i justitiedepartementet efter remiss av en särskild departementspromemoria
i ärendet (Ds Ju 1977: 11). Promemorian tar upp även
Kartong: S. 13, rad 29 Står: förvaltningen
Rättat till: arbetsförmedlingen
UbU 1977/78:16
4
frågan om lärares tystnadsplikt (jfr del 1 s. 43, del 2 s. 423). Utskottet,
som finner det angeläget att en författningsreglering av sekretessfrågorna
på skolområdet kommer till stånd, anser att regeringens proposition
i ärendet bör avvaktas och föreslår att motionen 1977/78: 1561 avslås
av riksdagen.
I budgetpropositionen läggs fram förslag om utbildning av yrkesdansare.
Dansarutredningen (U 1973: 09) har i sitt betänkande (Ds U 1976: 8)
Utbildning av yrkesdansare i enlighet med sina direktiv föreslagit dels
förberedande dansundervisning i grundskolan, dels yrkesinriktad dansarutbildning
i gymnasieskolan. Den förberedande dansundervisningen
i grundskolan föreslås få påbörjas fr. o. m. årskurs 4 och omfatta årskurserna
4 till 9. Utredningen förutsätter vidare att dansundervisningen
huvudsakligen sker i sammanhållna dansklasser. Den av utredningen
förordade modellen för modifierad grundskoleutbildning innebär att
grundskoleundervisningen i vissa ämnen, bl. a. musik och gymnastik
samt tillvalsämne på högstadiet, ersätts av dansundervisning. Den återstående
delen av dansundervisningen sker på elevens fritid eller inom
ramen för en samlad skoldag.
För försöksverksamhet med förberedande dansundervisning skall enligt
propositionen den av utredningen föreslagna timplanen i huvudsak
gälla. Vidare förordas att försöksverksamhet får inledas vid grundskolan
i Stockholm, Göteborg och Malmö fr. o. m. höstterminen 1978 med en
klass i varje kommun i vardera årskurserna 4 och 7. Det föreslås slutligen
att statsbidrag får utgå till den förberedande dansundervisningen.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i denna del.
Enligt propositionen bör två klasser av en tvåårig specialkurs för
yrkesutbildning av dansare få komma till stånd enligt utredningens förslag
inom gymnasieskolorganisationen i Stockholm. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag även i denna del.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande viss praktisk yrkesorientering avslår
motionen 1977/78: 1711,
2. att riksdagen beträffande betyg avslår motionen 1977/78: 456,
3. att riksdagen beträffande viss demokratisk inriktning av grundskolan
och gymnasieskolan avslår motionen 1977/78: 757,
4. att riksdagen beträffande tystnadsplikt för lärare avslår motionen
1977/78:1561,
5. att riksdagen godkänner i propositionen 1977/78:100 förordade
riktlinjer för försöksverksamheten med förberedande
dansundervisning i grundskolan,
6. att riksdagen godkänner i propositionen 1977/78:100 förordade
grunder för statsbidrag till försöksverksamheten med
dansundervisning.
UbU 1977/78:16
5
Centrala och regionala myndigheter m. m.
2. Skolöverstyrelsen. Regeringen har under punkten Cl (s. 205—211)
föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 101 186 000 kr.
Motionen
1977/78: 455 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
1.
att hemställa hos regeringen om åtgärder för förstatligande av
läromedelsproduktionen, i första hand Esselte Studium,
2. att hemställa hos regeringen att tillsätta en utredning om formerna
för att öka användarnas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande
och användande,
3. att hemställa hos regeringen att vid granskningen av objektiviteten
i läromedlen också skall beaktas tendenser i innehållet som förstärker
och bevarar ett traditionellt könsrollsmönster.
Utskottet
Riksdagen beslöt år 1964 att censorsinstitutionen skulle ersättas med
en gymnasieinspektion (prop. 1964: 171, SäU 1964: 1, rskr 1964: 407).
Sedan gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan fr. o. m. 1971/72 ersatts
med gymnasieskolan utvidgades gymnasieinspektionens arbetsområde
fr. o. m. budgetåret 1972/73 till att avse hela den nya gymnasieskolan
(prop. 1972: 1 bil. 10 D 14). Gymnasieinspektionen omfattar f. n. 35
tjänster, varav 13 ordinarie tjänster som gymnasieinspektör, på vilka
förordnande sker för högst sex år, och 22 extra ordinarie helårstjänster
som gymnasieinspektör, på vilka förordnanden sker för ett år, sex månader
eller en termin. Av de sistnämnda 22 tjänsterna har ca tio tjänster
omvandlats till arvodestjänster som disponeras för mera tillfälliga förordnanden,
vanligen om ca tre veckor, för företrädare för arbetsmarknad,
förvaltning och universitet, s. k. avnämarrepresentanter.
I årets budgetproposition föreslås att tre av de extra ordinarie tjänsterna
skall dras in den 1 juli 1978. Enligt propositionen skall vidare vid
förordnandetidens utgång för ordinarie tjänst som gymnasieinspektör
prövas om tjänsten bör dras in eller omvandlas till extra ordinarie tjänst.
Föredragande statsrådet erinrar samtidigt om riksdagens uttalande år
1972 att de s. k. avnämarrepresentanterna bör bibehållas i ungefär samma
omfattning som förutsattes vid inspektionens tillkomst, dvs. motsvarande
omkring tio heltidstjänster (UbU 1972: 24, rskr 1972: 174).
Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten att gymnasieinspektionen
skall reduceras med totalt tre tjänster och att denna reduktion på sikt
skall gälla ordinarie tjänster och verkställas så snart tiden för nuvarande
innehavares förordnande utgår. Under mellantiden skall ett motsva
-
UbU 1977/78:16
6
rande antal extra ordinarie helårstjänster hållas obesatta. Med detta
förtydligande har utskottet inte något att invända mot regeringens förslag.
Utskottet förutsätter därvid att ett oförändrat antal tjänster kommer
att disponeras för de s. k. avnämarrepresentanterna.
Utskottet har inte någon erinran mot regeringens medelsberäkning
och föreslår att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar 101 186 000
kr.
I motionen 1977/78: 455 yrkas (yrkandet 1) åtgärder för förstatligande
av läromedelsproduktionen, i första hand Esselte Studium. Riksdagen
har redan tidigare år haft att ta ställning till ett liknande yrkande och
därvid avslagit detta (senast UbU 1975/76: 21 p. 3, res. 7 samt UbU
1976/77: 13 p. 1). Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att
frångå sitt tidigare ställningstagande, särskilt som förhållandena inom
läromedelsmarknaden kartläggs av en utredningsman (U 1976: 04). Utredningsarbetet
beräknas pågå under hela år 1978. Riksdagen bör alltså
avslå motionen 1977/78: 455 yrkandet 1.
I budgetpropositionen (bil. 12 Skolväsendet, Vissa gemensamma frågor,
s. 185) anmäler föredragande statsrådet att ett arbete inletts inom
utbildningsdepartementet i syfte att anpassa läromedelsbegreppet till den
grundläggande uppfattning om arbetssättet i skolan som bl. a. kommit
till uttryck i propositionen om skolans inre arbete och SÖ:s arbete med
en reviderad läroplan för grundskolan. Statsrådet avser att återkomma
till riksdagen i denna fråga i samband med att ett förslag till reviderad
läroplan för grundskolan föreläggs riksdagen. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78: 455
i vad den gäller yrkandet 2 om en utredning om ökat användarinflytande
över läromedlens tillblivelse, anskaffande och användande.
Genom att det nyligen påbörjade arbetet inom utbildningsdepartementet
med läromedelsfrågor bl. a. berör frågor om ett ändrat läromedelsbegrepp
får det också konsekvenser för utformningen av objektivitetsgranskningen
i SÖ:s läromedelsnämnd. Statsrådet avser att återkomma
till riksdagen även i denna fråga. Med hänvisning härtill och
till att objektivitetsgranskningen självklart sker i överensstämmelse med
avsnitten Mål och riktlinjer i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan
avstyrker utskottet yrkandet 3 i motionen 1977/78: 455.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 101 186 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande förstatligande av läromedelsproduktionen
avslår motionen 1977/78: 455 yrkandet 1,
3. att riksdagen beträffande användarnas inflytande över läromedlens
tillblivelse m. m. avslår motionen 1977/78: 455 yrkandet
2,
4. att riksdagen beträffande objektivitetsgranskningen av läromedel
avslår motionen 1977/78: 455 yrkandet 3.
UbU 1977/78:16
7
3. Länsskolnämnderna. Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet
m. m. Regeringen har under punkten C 2 (s. 211—213) föreslagit riksdagen
att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 44 703 000 kr.
Motionerna
1977/78: 1152 av förste vice talmannen Torsten Bengtson (c) och
Alvar Andersson (c) vari yrkas att riksdagen i enlighet med skolöverstyrelsens
framställning beviljar 240 000 kr. för budgetåret 1978/79 till
länsskolnämnderna för fortsatt arbete genom ANT-kontaktpersonerna
(ANT = Alkohol, Narkotika, Tobak),
1977/78: 1170 av Elver Jonsson (fp) och Börje Stensson (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att säkra och
utveckla den resurs som ANT-kontaktpersonerna (ANT = Alkohol,
Narkotika, Tobak) inom länsskolnämnderna utgör.
Utskottet
Skolöverstyrelsen (SÖ) begärde i sina anslagsäskanden för budgetåret
1977/78 att medlen till expertis vid länsskolnämnderna skulle ökas med
240 000 kr. Beloppet skulle användas till att understödja och utvidga
ANT-verksamheten vid nämnderna (ANT = Alkohol, Narkotika, Tobak).
SÖ angav som exempel på angelägna arbetsuppgifter för ANTkontaktpersonerna
att inom länet samordna skolans ANT-aktiviteter,
att följa utvecklingen av ungdomens vanor och föreslå erforderliga åtgärder
samt att stimulera till försöksverksamhet.
I propositionen 1976/77: 108 om alkoholpolitiken föreslogs att de av
SÖ begärda medlen till ANT-kontaktverksamheten skulle anvisas, vilket
förslag riksdagen biföll (UbU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 292).
I årets budgetproposition beräknas inga särskilda medel för ANTkontaktpersonerna
vid länsskolnämnderna. Föredragande statsrådet erinrar
om att när reformen om skolans inre arbete (SIA) successivt förverkligas
fr. o. m. höstterminen 1978 får de lokala föreningarna på eget
ansvar medverka i olika aktiviteter i skolan. Därigenom finns enligt
statsrådets mening goda förutsättningar för att sätta in informationen om
alkohol- och andra missbruk i sitt rätta sammanhang och ge eleverna en
vidgad syn på dessa frågor. Statsrådet hänvisar vidare till att fortbildning
om alkohol och narkotika pågår för skolans personal. Deltagarna
i denna fortbildning skall i sin tur medverka som studieledare i fortbildning
inom den egna kommunen (prop. 1976/77: 108, UbU 1976/77: 24,
rskr 1976/77: 292).
Två motioner väckta under den allmänna motionstiden tar upp frågan
om resurser till länsskolnämndernas ANT-kontaktpersoner. I motionen
1977/78: 1152 begärs att riksdagen skall anvisa 240 000 kr. för
detta ändamål även för nästa budgetår. Motionärerna anser att den
kommande lokala verksamheten inom SIA-skolan inte kan ersätta de
UbU 1977/78:16
8
förmedlande uppgifterna inom ett län som länsskolnämndernas ANTkontaktpersoner
ansvarar för. I motionen 1977/78: 1170 begärs åtgärder
för att säkra och utveckla den resurs som ANT-kontaktpersonerna
inom länsskolnämnderna utgör.
Utskottet anser att riksdagen i nuvarande ekonomiska läge bör godta
förslaget i budgetpropositionen att inga särskilda medel skall anvisas
för länsskolnämndernas ANT-kontaktverksamhet. Utskottet förutsätter
att länsskolnämnderna kan fortsätta att bedriva ANT-verksamhet.
Nämnderna bör som skedde före innevarande budgetår kunna betala
ANT-verksamhet med medel från sina expertanslag utan att någon
särskild summa avsätts just för detta ändamål. Utskottet är medvetet
om att detta anslag är begränsat och skall användas för många olika
ändamål. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringens ledningsgrupp
för narkotikafrågor i sin rapport (Ds S 1978: 2) Åtgärder
mot narkotikamissbruk betonat att det inom skolan finns särskilda förutsättningar
för förebyggande arbete. Gruppen har därför föreslagit en
försöksverksamhet under två år för att utveckla metoder att stödja
elever med särskilda problem. En proposition grundad på gruppens
rapport har aviserats till den 10 mars 1978.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1977/
78: 1152 och 1977/78: 1170.
Föredragande statsrådet föreslår att en resurs om sammanlagt 750 000
kr. försöksvis skall ställas till fem länsskolnämnders förfogande för
lokalt utvecklingsarbete samt för samverkan mellan forsknings- och utvecklingsarbete
och fortbildning. Bidraget skall enligt föredragande
statsrådet användas till konkreta projekt och inte till administrativa
förstärkningar på lokal och regional nivå.
Utskottet tillstyrker förslaget om försöksverksamhet med lokalt utvecklingsarbete
m. m. Utskottet föreslår emellertid att medel till försöksverksamheten
anvisas under ett nytt reservationsvis betecknat anslag
med rubriken Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m.
Detta nya anslag bör för nästa budgetår föras upp med 750 000 kr.
Som en konsekvens av att medel till det lokala utvecklingsarbetet
m. m. föreslås bli anvisade under ett nytt särskilt anslag bör det av regeringen
föreslagna och förslagsvis betecknade anslaget Länsskolnämnderna
minskas med motsvarande belopp. Utskottet föreslår således att
anslaget till länsskolnämnderna förs upp med 43 953 000 kr.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
samt med avslag på motionerna 1977/78: 1152 och 1977/78:
1170 till Länsskolnämnderna för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 43 953 000 kr.,
2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100
till Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 750 000 kr.
UbU 1977/78:16
9
4. Statens institut för läromedelsinformation m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna C 3—C 6 (s. 213—223) och
hemställer
1. att riksdagen till Statens institut för läromedelsinformation för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 023 000 kr.,
2. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till
stöd för produktion av läromedel får lämnas enligt vad som
förordats i propositionen 1977/78: 100,
3. att riksdagen till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 2 585 000 kr.,
4. att riksdagen till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel
för handikappade för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 4 586 000 kr.,
5. att riksdagen till Bidrag till vissa organisationer för budgetåret
1978/79 anvisar ett anslag av 800 000 kr.
För skolväsendet gemensamma frågor
5. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Regeringen har
under punkten C 7 (s. 224—227) föreslagit riksdagen att till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 35 932 000 kr.
Utskottet
Föredragande statsrådet anmäler för riksdagen att hon avser att se
över inriktning och organisation samt erfarenheterna av forsknings- och
utvecklingsarbetet. Med hänvisning härtill är hon inte beredd att tillstyrka
någon ökning av anslaget till det pedagogiska utvecklingsarbetet
inom skolväsendet.
Utskottet kan med hänsyn till vad statsrådet anfört tillstyrka regeringens
förslag om medelsanvisning m. m. men vill samtidigt starkt
understryka vikten av att det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
ges sådana resurser att det kan bidra till att en bättre skola utvecklas.
Utskottet hemställer
att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
35 932 000 kr.
6. Fortbildning m. m. Regeringen har under punkten C 8 (s. 228—238)
föreslagit riksdagen att
UbU 1977/78:16
10
1. godkänna vad som förordats i propositionen 1977/78: 100 i fråga
om språkassistentorganisationen,
2. till Fortbildning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 64 788 000 kr.
Motionen
1977/78: 1560 av Birgitta Rydle m. fl. (m) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att förbättra lärarfortbildningen
inom naturvetenskapliga ämnen (yrkandet 2).
Utskottet
En förutsättning för att skolan skall kunna förbättras är att skolans
olika mål diskuteras inte bara centralt utan också på det lokala
planet. Kunskaper om och information om de villkor av t. ex. resursmässig
och organisatorisk art som den enskilda skolan arbetar under
är en annan förutsättning. Utskottet har uppfattningen att fortbildningen
i ökad utsträckning måste ta sin utgångspunkt i skolans vardag. Med anledning
av riksdagens beslut om en reformering av skolans inre arbete
(prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367) pågår en särskild
fortbildning av skolledare och personallag. Det är angeläget att
möjligheterna till regionalt och lokalt inflytande över dessa fortbildningar
tas till vara.
Alla former av fortbildning spelar en väsentlig roll när det gäller att
ge det stöd och den stimulans som behövs för en givande måldiskussion
och ett lokalt utvecklingsarbete. Utskottet har i det föregående tillstyrkt
att särskilda medel ställs till ett antal länsskolnämnders förfogande för
det lokala utvecklingsarbetet och för samverkan mellan forsknings- och
utvecklingsarbete och fortbildning.
1974 års lärarutbildningsutredning skall pröva fortbildningens mål,
innehåll och organisation i det längre tidsperspektivet. Enligt vad utskottet
erfarit förväntas utredningen lägga fram sina förslag vid årsskiftet
1978-1979.
I motionen 1977/1978: 1560 (yrkandet 2) föreslås att lärarfortbildningen
inom naturvetenskapliga ämnen för grundskolans lärare skall
förbättras, bl. a. genom korta kurser av fortbildningskaraktär inom ramen
för den nya högskolans utbildningsprogram.
Fr. o. m. nästa budgetår kommer, som framgår av budgetpropositionen,
fortbildning i naturorienterande ämnen att anordnas för grundskolans
lärare med medel från förevarande anslag. Det bör vidare uppmärksammas
att det inom högskolan, t. ex. vid universitetet i Lund, anordnas
en grundkurs i naturvetenskaplig orientering om 10 poäng, som
även tillgodoser fortbildningsbehov hos lärare på grundskolans högstadium
och mellanstadium. Avsikten är att denna grundkurs i naturveten
-
UbU 1977/78:16
11
skaplig orientering skall kunna studeras även i etapper under en längre
tidsperiod.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1977/78:
1560 yrkandet 2 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Föredragande statsrådet har funnit att språkassistentorganisationen
inte är ändamålsenlig och förordar därför att befintliga språkassistenttjänster
inte skall återbesättas då de blir vakanta.
Enligt vad utskottet erfarit har de enskilda språkassistenterna gjort
och gör fortfarande betydelsefulla insatser inom sitt verksamhetsområde.
De är alltså en viktig fortbildningsresurs i moderna språk. Utskottet har
ansett sig böra göra detta konstaterande mot bakgrund av att uttalandet i
propositionen kan missuppfattas. Mot förslaget att språkassistenttjänsterna
skall dras in vid uppkommande vakans har utskottet inte någon
erinran.
Propositionens förslag i övrigt under förevarande anslagsrubrik tillstyrks
av utskottet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande lärarfortbildning i naturvetenskapliga
ämnen avslår motionen 1977/78: 1560 yrkandet 2,
2. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
1977/78: 100 i fråga om språkassistentorganisationen,
3. att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 64 788 000 kr.
7. Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. Regeringen har under
punkten C 9 (s. 238—242) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de grunder för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
i viss kommunal utbildning m. m. som förordats i propositionen
1977/78: 100,
2. godkänna vad som förordats i propositionen 1977/78: 100 i fråga
om statsbidrag till kommunerna för att möjliggöra en bättre samordning
mellan skola och företag beträffande inbyggd utbildning och för
att följa utbildningen i företagsskola,
3. till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 77 473 000 kr.
Motionerna
1977/78: 740 av Stig Alemyr m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om förverkligandet av tidigare riksdagsbeslut om regionala
planeringsråd i varje län (yrkandet 5),
UbU 1977/78:16
12
1977/78: 1158 av Kerstin Göthberg m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla att bestämmelser och anvisningar
för de lokala och regionala planeringsråden blir föremål för
översyn och omarbetning i överensstämmelse med vad som anförts i
motionen.
Kompletterande framställning
Statsbidrag till kommuns och landstingskommuns kostnader för studie-
och yrkesorientering m. m. utgår enligt förordningen (SFS 1974:
390, senast ändrad 1977:491) om statsbidrag till kostnader för studieoch
yrkesorientering i viss kommunal utbildning m. m. Statsbidraget
beräknas med utgångspunkt i ett grundbelopp och ett jämförelsetal.
Jämförelsetalet beräknas utifrån antalet elever. Skolöverstyrelsen (SÖ)
skall varje år jämka grundbeloppet i förhållande till viss ändring av den
statligt lönereglerade personalens lönenivå.
Den 3 februari 1978 beslöt SÖ, med ändring av sitt tidigare beslut
den 22 december 1977, att grundbeloppet för statsbidrag till studie- och
yrkesorientering för redovisningsåret 1977/78 skall vara 95 670 kr.
Statssekreteraren för skolfrågor inom utbildningsdepartementet har,
med överlämnande av SÖ:s beslut, i skrivelse den 16 februari 1978 anhållit
att utbildningsutskottet vid sin prövning av frågan om anslag till
Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret 1978/79
måtte beakta de ändrade förutsättningarna för anslagsgivningen som
SÖ:s nämnda beslut om grundbeloppets storlek innebär. Med hänsyn
till de ändrade förutsättningarna bör riksdagen enligt skrivelsen till
Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 77 196 000 kr.
Utskottet
Sedan budgetpropositionen avlämnats har statssekreteraren för skolfrågor
inom utbildningsdepartementet den 20 februari 1978 inkommit
till utbildningsutskottet med en anhållan (UbU dnr 77/78: 32) att utskottet
vid sin prövning av frågan om anslag till studie- och yrkesorientering
m. m. måtte beakta att det av skolöverstyrelsen (SÖ) tidigare
fastställda grundbeloppet för beräkning av statsbidraget ändrats genom
nytt beslut av SÖ den 3 februari 1978. Enligt skrivelsen från statssekreteraren
skall grundbeloppet utgöra 95 670 kr. mot det i budgetpropositionen
uppgivna beloppet 96 020 kr., vilket medför ett minskat medelsbehov
för budgetåret 1978/79. Anslaget föreslås bli uppfört med
totalt 77 196 000 kr. i stället för det belopp som angetts i budgetpropositionen.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den sålunda reviderade
anslagsberäkningen.
UbU 1977/78:16
13
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet
förordat om statsbidrag till kommunerna för att möjliggöra en
bättre samordning mellan skola och företag beträffande inbyggd utbildning
och för att följa utbildningen i företagsskola.
Riksdagen bör således till Bidrag till studie- och yrkesorientering
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 77 196 000 kr.
Riksdagen godkände år 1976 riktlinjer för kontakten mellan skola
och arbetsliv m. m., vilka innebar att lokala och regionala planeringsråd
skulle inrättas fr. o. m. budgetåret 1977/78 (prop. 1975/76: 39, UbU
1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Förra året anvisade riksdagen medel
under förevarande anslagsrubrik till bidrag till kommunerna för lokala
planeringsråd. Vidare anvisades medel för försöksverksamhet med regionala
planeringsråd i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna.
Denna försöksverksamhet borde enligt utbildningsutskottet ge ökade
erfarenheter av regional samordning. Samtidigt förutsatte utskottet att
organisationen med regionala planeringsråd snarast skulle byggas ut
(prop. 1976/77: 100 bil. 12 D 8, UbU 1976/77: 13 p. 5, rskr 1976/77:
134).
Regionala planeringsråd bör enligt motionen 1977/78: 740 (yrkandet
5) finnas i varje län. Motionärerna anser att riksdagen bör uppmana
regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om förverkligande
av riksdagens beslut år 1976 om regionala planeringsråd.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet 5 i motionen 1977/78:
740 då försöksverksamheten med regionala planeringsråd i de tre storstadsområdena
inte börjat förrän under innevarande budgetår. Enligt
utskottets mening har försöken pågått så kort tid att tillräckliga erfarenheter
att bygga vidare på ännu inte har kunnat vinnas.
Enligt skollagens 16 a § skall arbetsgivare, arbetstagare och den offentliga
arbetsförmedlingen vara företrädda i planeringsråd. Företrädare
för arbetsgivarsidan utses enligt SÖ:s anvisningar (Aktuellt från skolöverstyrelsen
1976/77: 52) efter förslag ”från den avtalsslutande arbetsgivarparten
för den privata sektorn (SAF), för kooperationen, kommunen,
landstinget och staten. Hur många arbetsgivarföreträdarna skall vara
och vilka arbetsgivarparter som skall representeras, bör avgöras med
ledning av den struktur kommunens arbetsliv har.”
Bestämmelserna och anvisningarna för de lokala och regionala planeringsråden
bör enligt motionen 1977/78: 1158 ses över och omarbetas.
Motionärerna anser att ordet ”arbetslivet” inte bör uttolkas enbart som
avseende ”fackliga representanter och arbetsgivare” så som skett i Sö:s
anvisningar om de lokala planeringsråden. Vidare bör enligt motionärerna
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) inte ha ensamrätt att föreslå
representanter för näringslivet. Bestämmelserna bör få en sådan utformning
att även representanter för lantbruksnäringen (jordbruk, skogsbruk
och lantbrukskooperation) blir företrädda i planeringsråden. Begreppet
UbU 1977/78:16
14
”arbetsgivare” bör ersättas med uttrycken ”företagare och näringsidkare”.
Frågan om lantbruksnäringens representation i planeringsråden tas
upp i en skrivelse den 7 december 1977 från Lantbrukarnas riksförbund
till utbildningsdepartementet. Frågan är således redan under prövning
inom departementet. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa
denna prövning och föreslår att riksdagen avslår motionen 1977/78:
1158. Utskottet utgår därvid från att prövningen inte enbart gäller lantbruksnäringens
representation utan även frågan om hur näringslivet i
sin helhet bäst får en så allsidig representation som möjligt i dessa råd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner de grunder för statsbidrag till studieoch
yrkesorientering i viss kommunal utbildning m. m. som
utskottet förordat,
2. att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen
1977/78: 100 i fråga om statsbidrag till kommunerna för att
möjliggöra en bättre samordning mellan skola och företag beträffande
inbyggd utbildning och för att följa utbildningen i
företagsskola,
3. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 100 till
Bidrag lill studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 77 196 000 kr.,
4. att riksdagen beträffande utbyggnad av de regionala planeringsråden
avslår motionen 1977/78: 740 yrkandet 5,
5. att riksdagen beträffande planeringsrådens sammansättning
avslår motionen 1977/78:1158.
8. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 10
(s. 243) och hemställer
att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 1 325 000 kr.
Stockholm den 2 mars 1978
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c),
Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta
Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Roland
Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Margit Sandéhn (s) och Elver
Jonsson (fp).
UbU 1977/78:16
15
Reservation
vid punkten 7 (Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m.) beträffande
regionala planeringsråd av Stig Alemyr, Hans Jönsson, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren och
Margit Sandéhn (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”kunnat vinnas” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att riksdagens beslut år
1976 om skolans inre arbete bör fullföljas även då det gäller de regionala
planeringsråden. Utskottet uttalade redan förra året att denna
organisation snarast borde byggas ut. Då något sådant förslag inte
lämnats i årets budgetproposition trots den besvärande ungdomsarbetslösheten
anser utskottet att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:
740 yrkandet 5 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om en snar utbyggnad av de regionala planeringsråden i
samtliga län.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen beträffande utbyggnad av de regionala planeringsråden
med bifall till motionen 1977/78: 740 yrkandet 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
vid punkten 6 (Fortbildning m. m.) av Hans Jönsson (s) och Bengt Wiklund
(s):
I betänkandet 1976/77: 25 såvitt gäller anslag till fortbildning m. m.
anslöt sig utskottet till den av föredragande statsrådet uttalade uppfattningen
att fortbildningen i ökad utsträckning måste ta sin utgångspunkt
i skolans vardag och i en vidgad lärarroll. Den då uttalade uppfattningen
om fortbildningens inriktning kommer ånyo till markerat uttryck
i årets budgetproposition. Under anslagsrubriken C 2. Länsskolnämnderna
i budgetpropositionen (s. 213) anför sålunda föredraganden, att
utvecklingsarbetet bör inriktas på lokala problem och bedrivas på initiativ
av skolstyrelse eller länsskolnämnd. Under anslagsrubriken C 8.
Fortbildning m. m. i samma proposition (s. 234) finner föredraganden
det angeläget att fortbildningsverksamheten och forsknings- och utvecklingsarbetet
dels närmas till skolan, dels närmar sig varandra. I syfte att
nå detta mål har särskilda medel (750 000 kr.) beräknats under anslaget
till länsskolnämnderna. Vidare konstaterar föredraganden att det är
genom den särskilda s. k. SIA-fortbildningen i form av utbildning av
skolledare och personallag som det lokala utvecklingsarbetet skall initieras.
UbU 1977/78:16
16
Länsskolnämnden som det regionala organ som står verksamheten
närmast bör ges den roll i fortbildningssammanhang som föredragande
statsrådet framfört. När det gäller utbildningen av personallag anmäler
föredraganden att bl. a. riktlinjer för sammansättningen av personallag
varit föremål för förhandlingar mellan personalorganisationerna och
SÖ och att dessa förhandlingar slutförts. Det sätt på vilket dessa förhandlingar
förts och det avtal som de lett till aktualiserar frågan om
fortbildningsavdelningarnas ställning i förhållande till SÖ och länsskolnämnderna.
Riksdagen biföll den i proposition 1976/77: 100 föreslagna anordningen
att fortbildningsavdelningarna vid de större lärarhögskolorna
skulle skiljas från respektive högskola och från den 1 juli 1977 tills
vidare vara anknutna till vederbörande länsskolnämnd. Förslaget innebar
att personalen vid avdelningarna skulle vara anställd vid länsskolnämnden
i berört län. Men när det gällde själva fortbildningsverksamheten
skulle avdelningarna stå direkt under SÖ:s ledning. Utskottet
anförde om förslaget (UbU 1976/77:25): ”1 avvaktan på förslag från
LUT bör enligt utskottets mening fortbildningsavdelningarnas personal
tills vidare vara anställd vid länsskolnämnd och avdelningarnas verksamhet
stå under SÖ:s direkta ledning.” Vi avgav då ett särskilt yttrande
där vi ifrågasatte den föreslagna uppdelningen i en formell del under
länsskolnämndens ansvar och en saklig del under SÖ:s ansvar. Vi
befarade att i denna uppdelning kunde ligga en konfliktskapande dualism.
Vi ansåg även att uppdelningen inte kunde stå i överensstämmelse
med de allmänna strävandena på arbetsrättens område. Tillkomsten av
det avtal som blev följden av riksdagens beslut som reglerar personallagsutbildningen
har visat att vår tveksamhet var berättigad. Avtalet har
kommit till stånd utan att länsskolnämnderna beretts tillfälle att avge
några synpunkter. Detta oaktat att man i personallagsutbildningen avtalat
om medverkan av länsskolnämndernas fortbildningsledare.
Genom det sätt på vilket avtalet tillkommit har länsskolnämnderna
undandragits ett reellt inflytande på personallagsutbildningen när det
gäller såväl planering och uttagning av deltagare som genomförandet.
Fortbildningsledarnas ianspråktagande för utbildningen griper också in i
länsskolnämndernas verksamhetsplanering på ett oförutsett sätt. Nämnderna
måste kunna utgå ifrån att de självständigt förfogar över den personal
som tilldelats dem. Vi menar att vad som skett visar hur angeläget
det är att den dualism som ligger i verksamhetens uppdelning i en
formell del och en saklig del snarast bringas att upphöra.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780054