UbU 1977/78:15
Utbildningsutskottets betänkande
1977/78:15
med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till
vuxenutbildning jämte motioner
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen - efter föredragning
av statsrådet Wikström - i propositionen 1977/78:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
förelagt riksdagen under avsnittet Vuxenutbildning
(punkterna E 2—E 13) samt avsnittet Statens utlåningsfonder (punkten
IV: 7) jämte yrkanden i motionerna 1977/78:743, 745, 749, 759, 876,
878, 1140, 1150, 1151, 1156, 1164, 1169, 1171, 1181, 1182, 1187, 1389, 1550,
1551, 1554 och 1563.
Driftbudgeten
1. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E2-E4 (s. 554-557) och
hemställer
1. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 8 105000 kr.,
2. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
4 840000 kr.,
3. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel
m.m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
340000 kr.
2. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. Regeringen har under
punkten E 5 (s. 557-566) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunal
vuxenutbildning m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
364 500000 kr.
Motionerna
1977/78:759 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar sig för en inriktning av den kommunala vuxenutbildningen
som innebär
a) att elevernas rätt till en bra ekonomi garanteras och studielön införs
från 16 år,
b) att nya demokratiska mål för undervisningen formuleras, varvid man
utgår från de vuxenstuderandes behov,
c) att uppsökande verksamhet i samarbete med de fackliga organisationerna
påböijas,
1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 15
UbU 1977/78:15
2
d) att studiesociala åtgärder i form av fria läromedel och fri kost införs
och hälso- och sjukvården för de vuxenstuderande förbättras,
e) att rätten till en bra barnstugeplats för alla barn garanteras,
f) att de vuxenstuderande ges beslutanderätt över sin egen miljö genom
införandet av bl. a. skolråd och klassråd,
g) att betygen avskaffas,
h) att studierådgivningen förbättras och timantalet ökas,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag i enlighet med
denna inriktning.
1977/78: 1156 av Åke Gillström m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
beslutar uttala att poäng för s. k. grundläggande undervisning för
vuxna (grundundervisning/alfabetiseringsundervisning) inräknas i skolenhetens
poängunderlag (yrkandet 2),
1977/78:1169 av Tyra Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen anhåller
hos regeringen om att undervisning av vuxna analfabeter poängberäknas
efter samma grunder som övrig undervisning vid tillsättandet av
tjänster inom skolväsendet,
1977/78:1182 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gällande bestämmelser
för kommunal vuxenutbildning när det gäller undervisning i engelska
iakttas (yrkandet 2),
1977/78:1554 av Ove Nordstrandh (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att arvodestjänster som institutionsföreståndare inrättas
vid de särskilda skolenheterna för kommunal vuxenutbildning.
Utskottet
Kommunal vuxenutbildning fick under budgetåret 1976/77 anordnas i
alla rikets primärkommuner utom två. Dessutom anordnades kommunal
vuxenutbildning av 12 landstingskommuner. Budgetåret 1976/77 var antalet
deltagare i den kommunala vuxenutbildningen 242 000. Det är en ökning
med ca 24 000 i förhållande till föregående budgetår.
Regeringen föreslår att förevarande anslag räknas upp med 73,5 milj. kr.
till 364,5 milj. kr. Härvid har beräknats medel för ett oförändrat antal
undervisningstimmar i gymnasieskolekurser och kurser för särskild yrkesinriktad
utbildning men en ökning av antalet undervisningstimmar i
grundskolekurser. Vidare baserar sig beräkningarna på ett förslag om att
nu utgående statsbidrag till kostnader för intagning av elever till kommunal
vuxenutbildning och därmed sammanhängande åtgärder samt till kostnader
för bidrag som kommun finner skäl bevilja studieförbund för uppsökande
verksamhet skall upphöra med utgången av innevarande budgetår.
UbU 1977/78:15
3
Utskottet har funnit sig böra acceptera regeringens anslagsberäkning i nu
berörda avseenden.
I den av riksdagen under hösten 1977 behandlade propositionen 1977/
78: 36 om kommunal vuxenutbildning (UbU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 60)
togs upp frågan om förstärkning av skolledarresurserna inom kommunal
vuxenutbildning. Föredragande statsrådet förklarade sig ha för avsikt att
återkomma till frågan i budgetpropositionen. Enligt denna bör skolöverstyrelsen
(SÖ) bemyndigas att medge att nedsättning - under budgetåret
1978/79 med totalt högst 174 veckotimmar - av undervisningsskyldigheten
för studierektor får göras med flera veckotimmar än vad som annars är
möjligt enligt nu gällande bestämmelser. Kostnaden för budgetåret 1978/79
beräknas till ca 1 milj. kr. Utskottet tillstyrker förslaget.
På grundval av förslag från SÖ beslöt riksdagen vid riksmötet 1976/77 att
grundutbildning för vuxna (alfabetiseringsundervisning) från och med budgetåret
1977/78 skall bekostas från anslaget till kommunal vuxenutbildning.
1 sin anslagsframställning för nästa budgetår har SÖ ånyo föreslagit
att samma poängsättning för beräkning av skolledarresurser skall gälla för
denna grundutbildning som gäller för övrig kommunal vuxenutbildning.
SÖ beräknar att den därav följande nedsättningen av undervisningsskyldigheten
för studierektor m. m. kommer att kosta ca 2 milj. kr.
Föredragande statsrådet, som inte biträtt SÖ:s förslag, påpekar att till
grund för SÖ:s kostnadsberäkningar för budgetåret 1978/79 avseende denna
nystartade verksamhet endast ligger en ungefärlig uppskattning av
vilken omfattning verksamheten kan tänkas få. En säkrare grund för kostnadsberäkningarna
bör eftersträvas till ett kommande år. SÖ bör då redogöra
för vilken omfattning denna grundutbildning haft under budgetåret
1977/78 i fråga om antal deltagare och antal undervisningstimmar.
1 motionerna 1977/78: 1156 (yrkandet 2) och 1977/78: 1169 framförs yrkanden
om att SÖ: s förslag skall genomföras.
Utskottet är ense med SÖ och motionärerna om att grundutbildningen
för vuxna är angelägen. Med hänsyn till vad föredragande statsrådet anfört
och det rådande ekonomiska läget är utskottet emellertid inte berett förorda
att SÖ:s och motionärernas förslag genomfors från och med budgetåret
1978/79. Utskottet avstyrker alltså motionen 1977/78:1156 yrkandet 2 och
motionen 1977/78: 1169.
Det finns, anförs i motionen 1977/78:1554, inga motiv för att behandla
en skolform som den kommunala vuxenutbildningen med dess omfattning
och samhällsbetydelse i pedagogiskt och organisatoriskt avseende annorlunda
än ungdomsskolan. Motionären anser därför att arvodestjänster som
institutionsföreståndare bör inrättas vid de särskilda skolenheterna för
kommunal vuxenutbildning.
Motionärens förslag överensstämmer med ett av SÖ framlagt förslag.
Kostnaderna för dess genomförande beräknas såvitt gäller nu ifrågavarande
anslag till ca 1,3 milj. kr. Regeringen har inte biträtt förslaget och
UbU 1977/78:15
4
utskottet är inte heller berett förorda att förslaget genomförs från och med
budgetåret 1978/79. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78: 1554.
I motionen 1977/78:759 yrkas att riksdagen uttalar sig för i motionen
angiven inriktning av den kommunala vuxenutbildningen samt hos regeringen
hemställer om förslag i enlighet med denna inriktning.
Utskottet vill först erinra om den år 1975 tillsatta folkbildningsutredningen
(U 1975:19). I budgetpropositionen påpekar föredraganden att den
översyn av folkbildningsarbetets villkor som folkbildningsutredningen gör
kommer att vara av stor betydelse för utformningen av den framtida
vuxenutbildningen. Av propositionen framgår vidare att den översyn av
kommunal vuxenutbildning, som aviserades i propositionen 1977/78:36
om kommunal vuxenutbildning, skall göras skyndsamt så att en samordnad
beredning av de båda utredningarnas slutbetänkanden skall kunna ske.
Med anledning av motionen vill utskottet vidare framhålla följande.
Nya demokratiska mål för vuxenutbildningen utgående från de vuxenstuderandes
behov krävs i motionen. Utskottet vill erinra om att kommittén
för studiestöd åt vuxna (SVUX) föreslagit att den kommunala vuxenutbildningen
i större utsträckning bör anpassas till de vuxnas skiftande
erfarenheter och behov. Till denna uppfattning har riksdagen redan tidigare
anslutit sig. Det är således inte nödvändigt att vuxna skall behöva läsa
alla ämnen eller alla delar av kursen i ett ämne enligt läroplanerna för
ungdomsskolan. I stället bör de vuxnas erfarenheter tas till vara och
kompletteras. Ställning till den kommunala vuxenutbildningens organisation,
omfattning och närmare utformning i framtiden bör tas först då
resultat föreligger från folkbildningsutredningen och den aviserade utredningen
om den kommunala vuxenutbildningen samt gymnasieutredningen.
De studerande bör enligt motionen få möjlighet att påverka sin utbildning.
I syfte att uppnå en ökad studiedemokrati föreslår motionärerna att
den vuxenstuderande ges beslutanderätt över sin egen miljö genom införande
av bl. a. skolråd och ”klassråd” - varmed torde menas kursråd.
1 gymnasieutredningens direktiv sägs att ”demokratiseringsprocessen
på arbetsmarknaden understryker betydelsen av att utbildningen stimulerar
de studerande till medbestämmande och gemensamt ansvarstagande
både under utbildningstiden och i arbetslivet och samhället. Kommittén
bör i sina överväganden beakta den pågående utvecklingen och föreslå de
förändringar som behövs för gymnasieskolans del”. Utskottet anser att
detta självklart gäller även en fortgående reformering av vuxenutbildningen.
Något särskilt uttalande från riksdagens sida för att detta önskemål
skall bli beaktat i den nya utredningen om den kommunala vuxenutbildningen
är enligt utskottets mening inte nödvändigt.
Utskottet utgår från att frågan om förbättrad studierådgivning inom den
kommunala vuxenutbildningen kommer att behandlas av den nya utredningen
om kommunal vuxenutbildning.
I motionen 1977/78:759 föreslås vidare att i riktlinjerna för vuxenutbild -
UbU 1977/78:15
5
ningen skall intas uppsökande verksamhet i de fackliga organisationernas
regi. Riksdagen beslöt år 1975 att bidrag skall utgå till de fackliga organisationerna
för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och för utbildning av
studieorganisatörer (prop. 1975:23, UbU 1975: 16, rskr 1975: 177). Innevarande
budgetår har 10 milj. kr. avsatts för den uppsökande verksamheten.
För nästa budgetår föreslår regeringen en ökning av medlen för den uppsökande
verksamheten till 19 milj. kr. (prop. 1977/78: 100, bil. 12, F 9).
Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att ett enhälligt
utbildningsutskott våren 1976 uttalade att riksdagens ställningstaganden i
betygsfrågan måste anstå till dess 1973 års betygsutredning lagt fram sina
förslag och remissbehandlingen av desamma ägt rum (prop. 1975/76:39,
UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:367).
Det utbyggnadsprogram för barnomsorgen som riksdagen anslöt sig till
våren 1976 innebär att det under femårsperioden 1976—1980 skall börja
byggas 100000 nya platser i daghem och 50000 nya platser i fritidshem.
Härutöver beräknas en ökning av platstillgången i familjedaghem. I fråga
om samhällets barnomsorg, vilken fråga också behandlas i motionen 1977/
78:759, får utskottet i övrigt hänvisa till riksdagens ställningstaganden till
motionsyrkanden i denna fråga, vilka behandlas av socialutskottet.
Studiestödsutredningen har i juni 1977 till regeringen överlämnat ett
principbetänkande (SOU 1977:31) Studiestöd - Alternativa utvecklingslinjer.
1 betänkandet diskuteras olika alternativa utvecklingslinjer för studiehjälps-
och studiemedelssystemen.' Av budgetpropositionen framgår att
betänkandet remissbehandlats och att utbildningsministern avser föreslå
regeringen att i tilläggsdirektiv ge utredningen fortsatt uppdrag att framlägga
konkreta förslag till förändringar av det studiesociala stödet.
Frågan om hälso- och sjukvård för de vuxenstuderande tas upp i propositionen
1977/78:85 om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. Utskottet
behandlar därför denna fråga i detta senare sammanhang.
Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen
1977/78: 759 avstyrker utskottet densamma.
I motionen 1977/78:1182 (yrkandet 2) framhålls att den kommunala
vuxenutbildningen i växande omfattning anordnar verksamhet som ligger
utanför det område den tilldelats av riksdag och regering. I åtskilliga fall
rör det sig om verksamhet som enligt motionärernas mening otvetydigt
borde höra hemma inom folkbildningsområdet. Motionärerna, som erinrar
om att frågan om gränsdragningen och arbetsfördelningen mellan studieförbundens
verksamhet och den kommunala vuxenutbildningen utreds av
folkbildningsutredningen, understryker det angelägna i att gällande bestämmelser
iakttas och önskar ett uttalande av riksdagen beträffande inom
kommunal vuxenutbildning anordnad undervisning i engelska. Utskottet
vill i anledning av motionen i denna del anföra följande.
I skrivelse den 12 januari 1970 hemställde SÖ med anledning av en
ansökan från skolstyrelsen i Värnamo om bemyndigande dels att medge
lt Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr !5
UbU 1977/78:15
6
skolstyrelsen i Värnamo rätt att läsåret 1969/70 inom den kommunala
gymnasiala vuxenutbildningen anordna ämneskurs i engelska enligt av SÖ
föreslagen normaltimplan, dels att även på annan därom gjord ansökan
medge rätt att anordna sådan ämneskurs i kommun, där SÖ bedömde
behov föreligga av nybörjarundervisning i engelska och där av handlingarna
framgick att detta behov inte kunde täckas av inom kommunen verksamma
lokalavdelningar av studieförbund.
Genom beslut den 3 april 1970 förklarade Kungl. Maj:t hinder icke möta
att inom kommunal gymnasial vuxenutbildning anordna nybörjarundervisning
i engelska inom ramen för det antal timmar som får anslås till
studiehandledning samt studie- och yrkesorientering m. m.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslog SÖ att ca 100
nybörjarkurser i engelska om vardera högst 120 undervisningstimmar skulle
få anordnas inom kommunal vuxenutbildning. I propositionen 1974:1
bilaga 10 anmäldes förslaget. Regeringen biträdde ej förslaget och riksdagen
beslöt i enlighet härmed. I propositionen kommenterade föredragande
statsrådet användningen av schablontillägget för studie- och yrkesorientering
m. m. och anförde bl. a.: ”Genom beslut den 3 april 1970 angående
undervisning för nybörjare i engelska förklarade Kungl. Maj:t att schablontillägget
kan användas för nybörjarundervisning i engelska.”
Folkbildningsutredningen publicerade i juni förra året en diskussionspromemoria
Folkbildningen i framtiden (SOU 1977: 38). I denna redovisas
att utredningen kartlagt vuxenutbildningen i ett antal kommuner. Det har
därvid framkommit ”att det råder en uttalad irritation inom studieförbunden
över vad man lokalt upplever som en fortgående förändring av den
kommunala vuxenutbildningen”. De gränsdragningsfrågor som vid utredningens
lokala studier hösten 1976 befunnits aktuella hör hemma inom två
ämnesområden. Det ena är yrkesinriktade kurser i hemtekniska ämnen.
”Det andra ämnesområdet som uppmärksammats är främmande språk,
där kurser i engelska för nybörjare uppfattas som ett problem av gränsdragningskaraktär.
Rätten att ge stödundervisning till den som saknar
förkunskaper att tillgodogöra sig undervisning i engelska på högstadienivå
har enligt vad som framkommit i kommunundersökningarna tolkats så, att
kurser för nybörjare tagits upp i informationen om utbud i enstaka ämnen.
Från studieförbundshåll hävdar man att denna målgrupp hör hemma i
studiecirkeln. Det framgår vidare av flera rapporter, att många som läser
engelska inom kommunal vuxenutbildning gör det av andra motiv än att
förvärva en formell kompetens.” (SOU 1977:38 s. 55.)
Folkbildningsutredningen, som alltså har att lägga fram förslag beträffande
arbetsfördelningen mellan folkbildningen genom dess studiecirkelverksamhet
och övrig vuxenutbildning, avser att lämna ett slutbetänkande
under år 1979. Utskottet är naturligtvis ense med motionärerna om att för
vuxenutbildningen meddelade bestämmelser skall efterlevas, men kan inte
finna det erforderligt att riksdagen nu gör särskilt uttalande härom. Bl. a.
UbU 1977/78:15
7
genom folkbildningsutredningens debattskrift bör SÖ ha fått sin uppmärksamhet
fast på problemet och utskottet utgår från att SÖ utfärdar de
tilläggsanvisningar beträffande nybörjarundervisningen i engelska som bedöms
erforderliga. Sålunda kan tydligare behöva framgå att nybörjarundervisningen
i engelska är avsedd som inledning för den som behöver
kunskaper i engelska för sina studier i ämnet inom kommunal vuxenutbildning
eller som under sina första vuxenstudier i engelska finner att han eller
hon saknar nödvändiga förkunskaper för att fortsätta sina vuxenstudier.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande skolledarresurs för grundutbildning för
vuxna avslår motionen 1977/78: 1156 yrkandet 2 och motionen
1977/78:1169,
2. att riksdagen beträffande institutionsföreståndare avslår motionen
1977/78:1554,
3. att riksdagen beträffande inriktningen av den kommunala vuxenutbildningen
avslår motionen 1977/78:759,
4. att riksdagen beträffande nybörjarundervisning i engelska avslår
motionen 1977/78:1182 yrkandet 2,
5. att riksdagen till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 364 500000 kr.
3. Bidrag till studiecirkelverksamhet. Regeringen har under punkten E 6 (s.
566-569) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att 106 500000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från det
beskattade vuxenstudiestödet för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Bidrag
till studiecirkelverksamhet,
2. till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 588 500 000 kr.
Motionerna
1977/78:749 av Eric Marcusson (s) och Thure Jadestig (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar att statsbidragsbestämmelserna för studiecirklar
ändras, så att hälften av deltagarna får vara under 14 år enligt
samma bestämmelser som gäller för musikcirklar,
1977/78:876 av Eva Hjelmström m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1977/
78:875 — yrkas att riksdagen beslutar att avslå den föreslagna begränsningen
av studiecirkelverksamheten och uttala ett bestämt avståndstagande
såväl från denna som eventuella framtida folkbildningsfientliga åtgärder,
1977/78:1140 av Arne Andersson i Ljung (m) vari yrkas att riksdagen i
det fall en begränsning av den totala studiecirkelverksamheten 1978/79
kommer att genomföras beslutar uttala
UbU 1977/78:15
8
1. att samtliga studieförbund vid fördelning av antalet studietimmar för
budgetåret 1978/79 skall tillförsäkras minst samma antal studietimmar som
det som uppnås under budgetåret 1977/78,
2. att fördelningen av ökningen av antalet studietimmar för budgetåret
1978/79 sker i enlighet med utbildningsministerns förslag i budgetpropositionen,
1977/78: 1182 av Olof Palme m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
avslår regeringens förslag under Bidrag till studiecirkelverksamhet om att
det totala antalet studietimmar under budgetåret 1978/79 får öka med högst
två procent jämfört med innevarande budgetår (yrkandet 1),
1977/78:1389 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen i enlighet med förslaget i den till kulturutskottet remitterade
motionen 1977/78: 1388 beslutar att under Bidrag till studiecirkelverksamhet
uttala att någon gräns ej får sättas för antalet statsbidragsberättigade
studietimmar, att förslagsanslaget uppräknas i enlighet med skolöverstyrelsens
beräkningar och att skolöverstyrelsens förslag om förändringar av
statsbidraget tillstyrks i den mån ej så skett,
1977/78: 1551 av Elver Jonsson (fp) och Christina Rogestam (c) vari
yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om fördelningen av anslagen för studiecirkelverksamhet 1978/79.
Utskottet
I budgetpropositionen konstateras att antalet studietimmar har ökat
kraftigt under senare år. Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar med ca 10% ökning
nästa budgetår. Med hänsyn till det rådande ekonomiska läget föreslår
föredragande statsrådet en temporär begränsning av ökningen av den
statsbidragsberättigade studiecirkelverksamheten. Det totala antalet studietimmar
budgetåret 1978/79 föreslås få öka med högst 2% jämfört med
det faktiska antalet studietimmar under innevarande budgetår.
1 motionen 1977/78: 1182 (yrkandet 1) hemställs att riksdagen skall avslå
förslaget om en begränsning av ökningen av statsbidraget till studiecirkelverksamheten.
Motionärerna anför att studieförbundens studiecirkelverksamhet
är den form av vuxenutbildning som utan jämförelse når det största
antalet vuxna med kort och bristfällig utbildning. De anser att en begränsning
av ökningen skulle få allvarliga konsekvenser för folkbildningen och
fördelningspolitiken. Den skulle även medföra att studieförbunden tilldelas
en myndighetsfunktion vid fördelningen av begränsade medel. Enligt motionärernas
mening skulle en begränsning av studiecirkelverksamhetens
omfattning inte bara leda till att folkbildningsarbetet institutionaliseras och
byråkratiseras utan också till att studiecirkelverksamheten blir låst i nuvarande
former.
Avslag på förslaget om en begränsning av studiecirkelverksamhetens
UbU 1977/78:15
9
ökning yrkas även i motionerna 1977/78:876 och 1977/78:1389. Motiveringen
till det sistnämnda yrkandet återfinns i motionen 1977/78:1388,
vilken remitterats till kulturutskottet. I denna sägs att en begränsning av
ökningen är oförsvarlig då detta i stor utsträckning skulle drabba människor
som vid vuxen ålder vill inhämta kunskaper och bildning som de
tidigare av bl. a. ekonomiska skäl blivit förvägrade.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det i rådande
ekonomiska läge är nödvändigt med någon form av begränsning även då
det gäller studiecirkelverksamheten. Utskottet har emellertid vid sin prövning
funnit att regeringens förslag är förenat med administrativa och andra
komplikationer. Andra alternativ för begränsning av statens kostnader för
studiecirkelverksamheten nästa budgetår har därför prövats. Samtidigt
med förslaget om en temporär begränsning av ökningen av den statsbidragsberättigade
studiecirkelverksamheten har regeringen lagt fram förslag
om att bidraget till kostnaderna för ledare och studiemateriel i allmänna
studiecirklar skall höjas från högst 46 kr. till högst 50 kr., dvs. med 4
kr. Enligt utskottets mening bör ur studieförbundens synvinkel en begränsning
av denna höjning vara ett bättre besparingsalternativ. Utskottet föreslår
därför att höjningen av detta bidrag begränsas till 1 kr. per studietimme
samt att riksdagen samtidigt beslutar avslå regeringens förslag om begränsning
av antalet studietimmar nästa budgetår. Utskottet föreslår alltså att
riksdagen bifaller yrkandet 1 i motionen 1977/78: 1182 samt motionerna
1977/78:876 och 1977/78: 1389 i motsvarande del. Vid detta ställningstagande
påkallar motionerna 1977/78:1140 och 1977/78:1551 inte någon
riksdagens åtgärd. Utskottet instämmer i föredragande statsrådets uttalande
om att skärpt uppmärksamhet bör ägnas kontrollen av att cirkelverksamheten
genomförs i överensstämmelse med gällande bestämmelser. I
detta sammanhang vill utskottet även betona vikten av att studieförbunden
utvecklar ett lokalt samarbete.
Vad utskottet nu föreslagit innebär ett ökat medelsbehov. Utskottet
uppskattar att anslaget till studiecirkelverksamheten måste räknas upp
med 5 milj. kr. Med avstyrkan av motionen 1977/78: 1389 i vad den avser
medelsanvisningen föreslår utskottet, som inte har någon erinran mot
regeringens övriga beräkningar, att riksdagen anvisar 593 500000 kr. under
förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet samt godkänner att
106500000 kr. tillförs anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften m. m.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen 1977/78:876 vad gäller
visst uttalande.
En ändring av statsbidragsreglerna begärs i motionen 1977/78:749. Syftet
är att hälften av deltagarna i alla studiecirklar skall få vara under 14 år.
En sådan regel gäller nu endast musikcirklar.
Utskottet avstyrkte (UbU 1976/77: 19 p. 2) förra året ett motionsyrkande
om åldersgränsen med hänvisning till att folkbildningsutredningen (U
UbU 1977/78:15
10
1975: 19) har i uppdrag att bl. a. pröva om motiven för den nuvarande
konstruktionen av statsbidraget till studiecirklar fortfarande är giltiga. Den
skall även särskilt uppmärksamma frågan om åldersgränsen i statsbidragsberättigade
studiecirklar. I sin debattskrift (SOU 1977: 38) Folkbildningen i
framtiden har utredningen anfört att det finns skäl överväga om inte de
bestämmelser som gäller för musikcirklar, dvs. att hälften av deltagarna får
vara under 14 år, bör gälla för alla cirklar. Med hänvisning till att frågan är
under utredning avstyrker utskottet motionen 1977/78:749.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande antalet statsbidragsberättigade studietimmar
budgetåret 1978/79 med bifall till motionen 1977/78:876 i
denna del, motionen 1977/78:1182 yrkandet 1 och motionen
1977/78:1389 i denna del samt med avslag på motionerna 1977/
78:1140 och 1977/78: 1551 avslår propositionen 1977/78:100,
2. att riksdagen beträffande höjning av statsbidraget per studietimme
med anledning av propositionen 1977/78:100 godkänner
vad utskottet förordat,
3. att riksdagen godkänner att 106500000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna
skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för
budgetåret 1978/79 tillförs förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet,
4. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1977/78:100 och med avslag på motionen 1977/
78: 1389 i denna del till Bidrag till studiecirkelverksamhet för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 593 500000 kr.,
5. att riksdagen beträffande visst uttalande avslår motionen 1977/
78: 876 i denna del,
6. att riksdagen beträffande åldersgränsen i studiecirklar avslår motionen
1977/78:749.
4. Bidrag till studieförbund. Regeringen har under punkten E 7 (s. 569-572) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att 13 400000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Bidrag
till studieförbund,
2. till Bidrag till studieförbund anvisa ett anslag av 19723 000 kr.
Motionen
1977/78:1181 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ej anvisa medel till skolöverstyrelsen för fortsatt försöksverksamhet
med uppsökande verksamhet i bostadsområden.
UbU 1977/78:15
11
Utskottet
Till de av skolöverstyrelsen (SÖ) godkända studieförbunden utgår bidrag
till organisationskostnader och kostnader för pedagogisk verksamhet.
Under förevarande anslag har sedan budgetåret 1975/76 även anvisats
medel för försök under en treårsperiod med uppsökande verksamhet i
bostadsområden. Försöken genomförs av studieförbunden. SÖ har i uppdrag
att utvärdera verksamheten och redovisa resultatet före den 1 september
1978.
Föredragande statsrådet anser att den uppsökande verksamheten i bostadsområden
är angelägen och att den därför inte bör avbrytas med
utgången av nuvarande försöksperiod. Därför beräknas oförändrat 2
milj. kr. för att försöksverksamheten skall kunna fortsätta under budgetåret
1978/79.
I motionen 1977/78:1181 hemställs att riksdagen inte skall anvisa några
medel för fortsatta försök med uppsökande verksamhet i bostadsområden.
Enligt motionärernas mening måste SÖ:s utvärdering vara klar innan riksdagen
eventuellt beslutar om fortsatt verksamhet.
Utbildningsutskottet anser att försöken med uppsökande verksamhet i
bostadsomsråden bör få fortsätta även under nästa budgetår. Riksdagen
bör därför avslå motionen 1977/78: 1181.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen m. m. och hemställer
1.
att riksdagen godkänner att 13 400 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna
skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för
budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Bidrag till studieförbund,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 100 och med
avslag på motionen 1977/78: 1181 till Bidrag till studieförbund för
budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 19723 000 kr.
5. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under punkten
E 8 (s. 572-587) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 271 557 000
kr.
Motionerna
1977/78:743 av Karl Hallgren m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hemställer
hos regeringen om att åtgärder vidtas för att inrätta en finskspråkig
folkhögskola i västra Sverige,
1977/78:745 av Mats Hellström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att filialen till S:t Eriks folkhögskola i Tallkrogen ombildas till en
självständig folkhögskola,
UbU 1977/78:15
12
1977/78:878 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1977/78:877 —
bl. a. yrkas att riksdagen uttalar sig för de i motionen 1977/78: 877 angivna
riktlinjerna innebärande att åtgärder bör vidtas för att inrätta särskilda
kortare kurser för invandrare vid landets folkhögskolor, främst i ämnena
svenska och samhällskunskap, med sikte på en successiv utvidgning av
ämnesområdena (yrkandet 1),
1977/78:1150 av Lennart Bengtsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att den framtida arbetsmarknadssituationen för fritidsledare
skyndsamt utreds,
1977/78: 1151 av förste vice talmannen Torsten Bengtson (c) vari yrkas
att riksdagen för sin del uttalar angelägenheten av att övergångsbidragets
reala värde upprätthålls,
1977/78: 1171 av Gösta Karlsson m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening uttalar att filialfolkhögskolan i Eskilstuna - inom
ramen för budgetpropositionen — erhåller ställning som självständig folkhögskola
fr. o. m. den 1 juli 1978,
1977/78:1550 av Elver Jonsson (fp) och Hans Lindblad (fp) vari yrkas att
riksdagen uttalar att det övergångsvisa anslaget för byggnadsarbeten vid
folkhögskolorna successivt bör anpassas så att de ursprungliga intentionerna
uppnås,
1977/78: 1563 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. beslutar hos regeringen anhålla att den nuvarande utbildningen av
fritidsledare med statligt huvudmannaskap och utbildningen av ungdomssamt
idrotts- och friluftsledare jämte fritidspedagoger med kommunalt
huvudmannaskap även efter den 1 juli 1977 skall bedrivas vid högskolan i
Östersund,
2. beslutar hos regeringen anhålla att de ovan angivna utbildningarna
jämte fritidspedagogutbildningen ges ett statligt huvudmannaskap.
Utskottet
Riksdagen fattade år 1977 beslut om ett nytt statsbidragssystem för
folkhögskolan, vilket tillämpas fr. o. m. innevarande budgetår. Med anledning
av regeringens förslag i propositionen 1976/77:55 om folkhögskolan
(UbU 1976/77:30, rskr 1976/77: 318) beslöts också en inte obetydlig resursförstärkning.
Genom beslutet har folkhögskolan fått en ökad frihet att
utforma sin verksamhet som den finnér bäst. Beslutet innebär också att
folkhögskolan garanteras rätten till profilering.
Föreskrifterna i 1977 års folkhögskoleförordning gäller sådan folkhögskola
som regeringen förklarat berättigad till statsbidrag. För närvarande
är det 110 folkhögskolor som är bidragsberättigade. Med hänsyn till huvud
-
UbU 1977/78:15
13
mannaskap brukar folkhögskolorna indelas i tre grupper: landstingsskolor,
stödföreningsskolor och rörelseskolor.
Några av de nämnda 110 folkhögskolorna driver en del av sin verksamhet
i form av filialfolkhögskola. I den nyssnämnda propositionen framförde
föredragande statsrådet uppfattningen att existerande filialfolkhögskolor
borde upphöra och antingen bli självständiga folkhögskolor eller drivas
som externa kurser. Riksdagen anslöt sig härtill och biföll regeringens
förslag att folkhögskoleverksamheten i Göteborg och i Mariannelund skulle
få statsbidrag som självständiga folkhögskolor fr. o. m. den 1 juli 1977.
Enligt propositionen skulle skolöverstyrelsen (SÖ) få i uppdrag att lägga
fram förslag om vilka övriga filialfolkhögskolor som bör kunna bli självständiga
och vilka som bör drivas som externa kurser.
SÖ har i skrivelse den 19 oktober 1977 föreslagit att Bosöns folkhögskola,
Eskilstuna folkhögskola, den del av S:t Eriks folkhögskola som
bedriver fritidsledarutbildning och Västanviks folkhögskola skall få ställning
som självständiga skolor fr. o. m. budgetåret 1978/79. För övriga
skolor som är aktuella för självständighet redan nu beräknar SÖ lämna sina
ställningstaganden inklusive förslag till tidsordning före innevarande budgetårs
slut.
Regeringen ansluter sig så till vida till SÖ:s förslag att i budgetpropositionen
föreslås att två filialfolkhögskolor - Västanvik och Boson - skall få
statsbidrag som självständiga folkhögskolor fr. o. m. budgetåret 1978/79.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om nämnda två filialfolkhögskolor.
I motionerna 1977/78: 1171 och 1977/78:745 framförs yrkanden om att
även de två andra i SÖ:s skrivelse medtagna filialfolkhögskolorna - Eskilstuna
och S:t Eriks fritidsledarutbildning - skall få ställning som självständiga
folkhögskolor.
Utskottet erinrar om att riksdagen förra året anslöt sig till föredragandens
uppfattning i propositionen 1976/77:55 att existerande filialfolkhögskolor
skall upphöra och antingen bli självständiga folkhögskolor eller
drivas som externa kurser. Utskottet, som anser att Eskilstuna folkhögskola
och S:t Eriks fritidsledarutbildning bör bli självständiga, kan av
ekonomiska skäl inte tillstyrka att ändringen genomförs redan fr. o. m.
budgetåret 1978/79. Utskottet avstyrker därför förevarande två motionsyrkanden.
I Sverige finns för närvarande en finskspråkig folkhögskola, nämligen
finska folkhögskolan i Haparanda. I motionen 1977/78:743 föreslås att
riksdagen hos regeringen hemställer om att åtgärder vidtas för att inrätta
en finskspråkig folkhögskola i västra Sverige.
Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet först erinra om att det
hitintills inte förekommit att staten startat och drivit någon folkhögskola.
Folkhögskolan är en skolform som förutsätter att kommun står som huvudman
eller att huvudman är folkrörelse, organisation etc. Till SÖ eller
regeringen har såvitt kunnat utrönas hitintills inte inkommit någon fram
-
UbU 1977/78:15
14
ställning om statsbidrag till någon ny finskspråkig folkhögskola. Då riksdagens
ställningstagande till den i motionen föreslagna folkhögskolan inte
kan göras förrän framställning i ärendet inkommit från kommun, organisation
eller annan som vill driva skolan föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkandet i motionen 1977/78:743.
Som utskottet nyss erinrat om innebär förra årets beslut att folkhögskolorna
fått ökad frihet att utforma sin verksamhet som de finner bäst. Såvitt
utskottet kunnat finna erfordras ingen ändring av gällande bestämmelser
för att folkhögskola skall kunna anordna i motionen 1977/78:878 efterlysta
kurser. Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet 1 i motionen 1977/
78:878.
Genom riksdagens beslut förra året med anledning av folkhögskolepropositionen
1976/77: 55 inrättades en lånefond för byggnadsarbeten vid folkhögskolor.
Enligt gällande förordning kan lån från fonden utgå för byggnadsarbeten
vid sådan folkhögskola som regeringen har förklarat berättigad
till statsbidrag enligt folkhögskoleförordningen. Samtidigt fattades beslut
om en övergångsbestämmelse av innebörd att för byggnadsobjekt som
överstiger 700000 kr. skall byggnadsbidrag utgå enligt före den 1 juli 1977
gällande bestämmelser, om ansökan om bidrag inkommit före den 1 oktober
1976. 1 propositionen 1976/77:55 räknade föredraganden med en övergångsperiod
på åtta år och kostnaden för forsta året, dvs. budgetåret 1977/
78, beräknades till 3 milj. kr. På grund av kostnadsutvecklingen har SÖ i
sin anslagsframställning föreslagit att 3 335 000 kr. anvisas för budgetåret
1978/79. I budgetpropositionen föreslås en oförändrad medelsanvisning av
3 milj. kr.
1 motionen 1977/78:1151 hemställs att riksdagen uttalar angelägenheten
av att övergångsbidragets reala värde upprätthålls. I motionen 1977/
78: 1550 önskas uttalande om att byggnadsanslaget anpassas så att de
ursprungliga intentionerna uppnås. Med anledning av motionsyrkandena
bör erinras om att i propositionen 1976/77:55 inte föreslogs någon totalram
inom vilken övergångsbidragen skulle rymmas. Byggnadsbidrag enligt
äldre bestämmelser utgår till byggnadsobjekt beträffande vilka ansökan
inkommit före den 1 oktober 1976 och för vilka kostnaden överstiger
700000 kr. Utskottet anser det inte erforderligt att riksdagen gör uttalanden
i enlighet med vad som yrkas i motionerna, men vill framhålla att
utskottet härvid förutsatt att den framtida medelsanvisningen kommer att
avvägas så att övergångstiden åtta år inte behöver förlängas. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1977/78: 1151 och 1977/78:1550.
För sammanlagt 1 000 studerandeplatser vid fritidsledarlinje vid folkhögskola
utgår för närvarande särskilt bidrag för praktik med 840 kr. per
studerande och år. Regeringen föreslår att bidrag budgetåret 1978/79 skall
utgå till ytterligare 200 platser. Utskottet tillstyrker förslaget.
I motionen 1977/78:1150 förs fram förslag om en skyndsam utredning
om den framtida arbetsmarknadssituationen för fritidsledare. Motionärer
-
UbU 1977/78:15
15
na anför att den framtida efterfrågan på utbildade fritidsledare enligt vissa
bedömningar kommer att understiga antalet utbildade samt att samtidigt
från andra håll hävdas att behovet kommer att öka starkt och att det
kommer att råda en bristsituation.
Redan år 1974 fick SÖ i uppdrag att noga följa utvecklingen av behovet
av fritidsledare och att bistå folkhögskolorna med råd i fråga om dimensioneringen.
Även arbetsmarknadsstyrelsen studerar frågan och har i november
månad 1977, på samma sätt som under tidigare år, gjort en stickprovsundersökning
— riktad till 29 folkhögskolor — för att få en uppfattning om
fritidsledarnas arbetsmarknad. Utskottet finner sig därför inte böra tillstyrka
utredningsyrkandet i motionen 1977/78: 1150. Riksdagen behöver emellertid
en säkrare och fylligare information om arbetsmarknadsläget för
fritidsledare. Utskottet anser därför att regeringen i budgetpropositionen
för budgetåret 1979/80 eller i annat lämpligt sammanhang under våren 1979
bör redogöra för det uppskattade fortsatta behovet av fritidsledare och
lämna en på denna uppskattning grundad bedömning av den erforderliga
utbildningsvolymen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
motionen 1977/78:1150 som sin mening ger denna uppfattning till känna för
regeringen.
I budgetpropositionen redovisas de frågor som folkhögskoleutredningen
tagit upp i sitt slutbetänkande (SOU 1977:8) Folkhögskolan 2. Regeringen
ansluter sig till folkhögskoleutredningens förslag att den utbildning av
fritidsledare som nu bedrivs inom statlig högskola samt den utbildning av
ungdoms- samt idrotts- och friluftsledare som nu bedrivs inom kommunal
högskola överförs till folkhögskolor som fritidsledarlinje. Såväl den lokala
och de regionala högskoleorganen som de folkhögskolor som kan tänkas
överta nämnda utbildningar behöver emellertid, framhåller föredraganden,
ytterligare tid på sig för att förbereda övergången. Den bör därför enligt
propositionen, under förutsättning av att överenskommelse kan träffas
mellan berörda huvudmän och av att förberedelsearbetet i övrigt kan
slutföras, ske den 1 juli 1979.
I detta sammanhang har utskottet funnit sig böra behandla motionen
1977/78:1563. I denna motion yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen
anhålla, dels att den nuvarande utbildningen av fritidsledare med statligt
huvudmannaskap samt utbildningen av ungdomsledare, idrotts- och friluftsledare
samt fritidspedagoger med kommunalt huvudmannaskap även
efter den 1 juli 1977 skall bedrivas vid högskolan i Östersund, dels att de
nämnda utbildningarna och fritidspedagogutbildningen ges ett statligt huvudmannaskap.
Motionärerna anför att genom beslutet att uppta fritidsoch
ungdomsledarutbildningarna som allmänna utbildningslinjer inom högskolan
har riksdagen också tagit ställning för att dessa linjer motsvarar de
krav på varaktighet, utbildningskvalitet, yrkesinriktning m.m. som ställs
på sådan utbildning. Regeringens förslag får till konsekvens att en utbildning
som nu är allmän utbildningslinje inom högskolan inte kommer att få
UbU 1977/78:15
16
anordnas inom högskolans ram, dvs. vid statlig eller kommunal högskoleenhet.
Folkhögskolan bör inte ges monopol på en utbildning som nu hör
till högskoleområdet.
Utskottet erinrar om att det i betänkandet 1976/77:20 med anledning av
propositionen 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan
m. m. behandlade frågan om ett enhetligt huvudmannaskap för högskoleutbildningen.
Regeringen borde enligt utskottets uppfattning följa utvecklingen
inom den kommunala högskolan i vad gäller verksamhet, resurssamband
m. m. och därvid parallellt ta del av pågående utredningsarbeten
med anknytning till huvudmannaskapsfrågor. I anslutning härtill borde,
anförde utskottet vidare, initiativ tas till en förutsättningslös utredning av
frågan om ett enhetligt huvudmannaskap för högskolan. Riksdagen gav
som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr 1976/
77: 246). Med anledning härav anser utskottet att motionen 1977/78:1563 i
vad den gäller statligt huvudmannaskap inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Med anledning av motionen i övrigt bör påpekas att i budgetpropositionen
föreslås att ifrågavarande utbildningar av fritidsledare och ungdomsledare
samt idrotts- och friluftsledare skall - under vissa förutsättningar
- överföras till folkhögskolor per den 1 juli 1979. Det finns därför
ingen anledning för riksdagen att med anledning av detta förslag göra något
uttalande beträffande dessa utbildningars anordnande i Östersund under
tid dessförinnan. Utskottet tillstyrker för sin del att regeringens förslag
genomförs och då även såvitt gäller utbildningarna i Östersund. Utskottet
kan alltså inte tillstyrka att utbildningarna där särbehandlas, varför utskottet
avstyrker motionen 1977/78:1563 även i denna del.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande nya självständiga folkhögskolor bifaller
propositionen 1977/78: 100 samt avslår motionerna 1977/78: 745
och 1977/78:1171,
2. att riksdagen beträffande en finskspråkig folkhögskola i västra
Sverige avslår motionen 1977/78:743,
3. att riksdagen beträffande vissa kurser för invandrare avslår motionen
1977/78:878 yrkandet 1,
4. att riksdagen beträffande uttalande om byggnad sbidrag till vissa
folkhögskolor avslår motionerna 1977/78:1151 och 1977/78:1550,
5. att riksdagen beträffande kapaciteten för utbildning av fritidsledare
med anledning av motionen 1977/78:1150 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:100 och med
avslag på motionen 1977/78:1563 godkänner vad som i propositionen
förordats i fråga om fritidsledarlinje vid folkhögskola,
7. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 271 557 000 kr.
UbU 1977/78:15
17
6. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten E 9 (s. 588-589) och
hemställer
att riksdagen till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala
kursverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 24 253 000 kr.
7. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Regeringen har
under punkten E 10 (s. 589-595) föreslagit riksdagen att till Undervisning
för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 83 616000 kr.
Motionerna
1977/78:1164 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om svenskundervisning
för invandrare,
1977/78:1187 av Karl-Erik Strömberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att invandrare som blivit svensk medborgare skall få delta
i folkhögskolekurser för invandrare i svenska och samhällsorientering.
Utskottet
Undervisningen av invandrare har nu nått en betydande omfattning,
särskilt undervisningen i svenska språket med samhällsorientering.
Invandringen har under senare år ändrat struktur då arbetskraftsinvandringen
inte längre dominerar. Detta har påverkat såväl omfattning som
inriktning av invandrarundervisningen. Undervisningen bedrivs fortfarande
försöksvis. Den 24 mars 1977 gav emellertid regeringen skolöverstyrelsen
(SÖ) i uppdrag att göra en mera genomgripande utvärdering av försöksverksamheten.
Utvärderingen skall bl. a. gälla resurs- och målfrågor.
SÖ skall även lämna sådana förslag att verksamheten kan permanentas.
Vid utvärderingen skall SÖ bl. a. beakta vad utbildningsutskottet anförde i
sitt betänkande 1975/76:23 (s. 17-18).
Undervisningen av invandrare i svenska språket med samhällsorientering
får innevarande budgetår enligt riksdagens beslut omfatta högst
650000 studietimmar (prop. 1976/77: 100 bil. 12 F 12, UbU 1976/77:19 p. 5,
rskr 1976/77: 176). Enligt riksdagens bemyndigande har regeringen den 10
november 1977 beslutat att ytterligare 200000 timmar får disponeras. Innevarande
budgetår disponeras således totalt 850000 studietimmar för undervisning
i svenska språket med samhällsorientering. I budgetpropositionen
beräknas det totala behovet nästa budgetår till 850000 studietimmar.
Utskottet har inget att erinra mot beräkningen av det totala antalet
UbU 1977/78:15
18
studietimmar för undervisning i svenska m. m. nästa budgetår. Det bör fä
ankomma på regeringen att inom denna ram fördela timmar mellan den
undervisning som ges enligt 1972 års lag om undervisning av anställda
invandrare och den undervisning som avser icke anställda invandrare.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning för nästa
budgetår.
Undervisning av icke anställda invandrare tas upp i motionen 1977/
78: 1164. Motionären anför att hemarbetande invandrare som är bosatta i
mindre samhällen kan ha svårt att få undervisning i svenska m. m. på grund
av att de är för få för att bilda en statsbidragsberättigad studiecirkel. De
kan också av olika skäl, bl. a. problem med barnpassning och lång resväg,
ha svårt att resa till närmaste ort där undervisning finns. Motionären anser
därför att hemkommunen skall vara skyldig att anordna svenskundervisning.
Utskottet vill först erinra om att försöksverksamheten med invandrarundervisning
hittills skett i studieförbundens regi och att yrkanden om kommunalt
huvudmannaskap tidigare avslagits av riksdagen som därvid utgått
från att huvudmannaskapsfrågan kommer att prövas förutsättningslöst i
samband med den fortsatta beredningen av frågan om ytterligare engagemang
från samhällets sida vid anordnande av undervisning för invandrare
(InU 1972:27, UbU 1973:24). Vidare prövas för närvarande frågan om
gränsdragningen mellan kommunal vuxenutbildning och studieförbundens
verksamhet av folkbildningsutredningen (U 1975:19).
Vuxna invandrare kan emellertid få utbildning inom den kommunala
vuxenutbildningen om de är berättigade att delta i grundutbildning för
vuxna. Enligt förordningen om grundutbildning för vuxna (SFS 1977: 537)
har icke svensktalande rätt att antas tidigast under det kalenderår han eller
hon fyller 16 år och om han eller hon inte kan läsa eller skriva på sitt
hemspråk eller har kortare grundutbildning än vad som motsvarar omkring
fyra års heltidsstudier i Sverige eller saknar motsvarande kunskaper i
matematik eller i läsning och skrivning på sitt hemspråk. Undervisningen
sker i grupper. Om antalet studerande överstiger sju får gruppen delas. Om
den studerande av särskilda skäl har behov av enskild undervisning eller
undervisning i mindre grupp, får gruppen delas även om antalet studerande
är sju eller lägre.
Vid undervisning av invandrare i studiecirkel bekostad från förevarande
anslag gäller att cirkel inte får starta med färre deltagare än tio. Om
särskilda skäl föreligger kan studierektor bevilja dispens att starta studiecirkel
med lägst åtta deltagare. Därutöver kan studieförbunden ansöka om
särskild dispens hos SÖ att få starta med ännu färre deltagare. Detta
beviljas dock enligt uppgift endast i undantagsfall. Det särskilda bidraget
till försöksverksamhet med uppsökande verksamhet bland hemarbetande
invandrare får även användas till barntillsyn i samband med cirklar i
svenska eller s.k. särskilda studiecirklar i bl. a. sömnad och matlagning.
UbU 1977/78:15
19
Vid sådana cirklar för hemarbetande invandrare där studieförbundet ansvarar
för barntillsyn får deltagarantalet vara lägst fem.
Med hänvisning till det anförda och till att försöksverksamheten med
invandrarundervisning m. m. utvärderas av SÖ avstyrker utskottet motionen
1977/78: 1164.
Inom försöksverksamheten med svenskundervisning för invandrare anordnas
särskilda sommarkurser vid folkhögskolor. Kostnaderna för undervisningen
bestrids från folkhögskoleanslaget. Från anslaget till invandrarundervisning
betalas vissa kostnader för barntillsyn, studiematerial, kost,
logi m. m.
Enligt motionen 1977/78:1187 bör även de invandrare som fått svenskt
medborgarskap få rätt att delta i sådana folkhögskolekurser. Detta skall
enligt motionären ske inom ramen för de särskilda folkhögskolekurserna
och inte förorsaka några merkostnader.
I svaret på en fråga om svenska medborgares rätt att delta i särskilda
folkhögskolekurser i svenska för invandrare uttalade statsrådet Wikström
(prot. 1976/77:148, s. 207 - 209) att det är angeläget att på nytt pröva denna
fråga. Enligt statsrådets mening måste emellertid SÖ:s utvärdering av
invandrarundervisningen avvaktas innan man kan bedöma vilken omfattning
dessa problem har och hur de eventuellt skall lösas. Utskottet ansluter
sig till statsrådets uppfattning och föreslår att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1187. Samtidigt vill utskottet påpeka att det står folkhögskolorna
fritt att, utan det särskilda stödet som utgår från förevarande anslag,
anordna andra kortare eller längre kurser som vänder sig till invandrare.
Enligt riksdagens beslut förra året utgår dessutom ett extra stöd till folkhögskolorna
för undervisning av språkligt handikappade (UbU 1976/77: 30,
rskr 1976/77:318).
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
83 616000 kr.,
2. att riksdagen beträffande undervisning av icke anställda invandrare
avslår motionen 1977/78: 1164,
3. att riksdagen beträffande deltagare i särskilda folkhögskolekurser
för invandrare avslår motionen 1977/78: 1187.
8. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder. Bidrag till vissa organisationers
centrala kursverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna E 11 -E 12 (s. 595-597) och hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 353 000
kr.,
2. att riksdagen till Bidrag till vissa organisationers centrala kurs -
UbU 1977/78:15
20
verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
830000 kr.
9. Bidrag till kontakttolkutbildning. Regeringen har under punkten E 13 (s.
597-600) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kontakttolkutbildning för
budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3015000 kr.
Motionen
1977/78:878 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1977/78:877 -bl. a. yrkas att riksdagen uttalar sig för de i motionen 1977/78:877 angivna
riktlinjerna innebärande att åtgärder bör vidtas för en avsevärd ökning av
tillgången till tolkar med specialkunskaper, främst inom sjukvården, rättsväsendet
och den sociala servicen (yrkandet 3).
Utskottet
När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska
språket får myndigheten enligt förvaltningslagens 9 § vid behov anlita tolk.
Sådana kontakttolkar anlitas bl. a. av polisen och inom rättsväsendet samt
av kommunala myndigheter och inrättningar. 1 allmänhet förmedlas kontakttolkar
till de kommunala myndigheterna av kommunernas invandrarbyråer.
Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknade år 1975 det totala antalet kontakttolkar
i landet till ca 7200. De flesta kontakttolkarna är inte heltidsengagerade
utan har annan yrkesverksamhet eller hemarbete som sin huvudsakliga
sysselsättning.
Arbetsgruppen för invandrarfrågor inom dåvarande inrikesdepartementet
inledde år 1968 en försöksverksamhet med fortbildning av redan verksamma
kontakttolkar. Verksamheten övertogs år 1969 av statens invandrarverk
och överfördes år 1974 till SÖ. Försöksverksamheten bedrevs i
form av intensivkurser på internat och i studiecirklar.
På Kungl. Maj:ts uppdrag presenterade SÖ år 1976 en plan för grundutbildning
och fortbildning av kontakttolkar. Denna plan lades till grund för
regeringens förslag om utformning och uppläggning av kontakttolkutbildningen.
Riksdagen godkände regeringens förslag (prop. 1976/77: 100 bil. 12
F16, UbU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 176). Med hänsyn bl. a. till behoven
av handledarutbildning, materialframställning, information och rekrytering
bedömde SÖ att utbildningsinsatserna för de totalt omkring 7 200 kontakttolkarna
måste fördelas på minst fyra år. För budgetåret 1977/78 anvisade
riksdagen medel för utbildning av 1 800 kontakttolkar.
Utbildningen omfattar dels grundutbildning för de kontakttolkar som
ägnat sig åt tolkuppdrag under en kortare tid, dels fortbildning för dem som
ägnat sig åt tolkuppdrag under en längre tid eller som deltagit i någon kurs
UbU 1977/78:15
21
inom försöksverksamheten. Varje kontakttolk skall i genomsnitt få utbildning
inom två av de fem huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning,
arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning. Utbildningen
omfattar 90 timmar per huvudområde. Vaije tolk skall alltså
normalt få 2x90 timmars utbildning. Utbildningen kan anordnas i form av
studiecirkel, kortare ämneskurs vid folkhögskola, en kombination av studiecirkel
och folkhögskolekurs eller som del av allmän folkhögskolekurs.
Statsbidrag till kontakttolkutbildning utgår från tre olika anslag, nämligen
Bidrag till studiecirkelverksamhet, Bidrag till driften av folkhögskolor
och Bidrag till kontakttolkutbildning. Från det sistnämnda anslaget utgår
medel till undervisning i studiecirkel med 51 kr. och 50 öre per studietimme
utöver det statsbidrag som utgår för allmänna studiecirklar utan tilläggsbidrag.
För undervisning i folkhögskolekurs utgår från anslaget till kontakttolkutbildning
ett särskilt statsbidrag med högst 1,1 lärartimmar för elev
och kursvecka utöver det ordinarie statsbidraget till folkhögskolekurs.
Från anslaget till kontakttolkutbildning utgår även bidrag till utbildning av
handledare och lärare i kontakttolkutbildning samt till framtagning av
studiematerial, vissa merkostnader för utbildningsanordnarna, information
och central administration.
I årets budgetproposition föreslår föredragande statsrådet att medel
skall anvisas för utbildning av oförändrat 1 800 kontakttolkar nästa budgetår.
Vidare beräknas oförändrat 440000 kr. för handledarutbildning. En viss
ökning av medelsbehovet för framtagning av studiematerial samt vissa
merkostnader för utbildningsanordnarna, information och central administration
beräknas. Totalt föreslås ett anslag på 3015 000 kr.
I motionen 1977/78:878 (yrkandet 3) begärs åtgärder för att tillgången på
tolkar med specialkunskaper främst inom sjukvården, rättsväsendet och
den sociala servicen avsevärt skall öka.
Utskottet vill först framhålla att riksdagens beslut förra året innebar en
avsevärd ökning av resurserna för kontakttolkutbildning. Enligt vad utskottet
erfarit kommer emellertid inte alla utbildningsplatser att bli utnyttjade
under innevarande budgetår. Detta förklaras delvis med att de
studiesociala frågorna för deltagare i kontakttolkutbildningen ännu inte fått
en tillfredsställande lösning. SÖ har uppmärksammat problemen i skrivelser
till utbildningsdepartementet, senast den 18 januari 1978. Frågan är
således under prövning inom departementet. Utskottet föreslår att riksdagen
anvisar de begärda medlen för utbildning av ytterligare 1 800 kontakttolkar
nästa budgetår i enlighet med den förra året presenterade fyraårsplanen
för kontakttolkutbildningen. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionen 1977/78: 878 yrkandet 3.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 3015 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande utbyggnad av kontakttolkutbildningen
avslår motionen 1977/78: 878 yrkandet 3.
UbU 1977/78:15
22
Statens utlåningsfonder
10. Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten IV: 7 (s. 660) och hemställer
att riksdagen till Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor
för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av
12000000 kr.
Stockholm den 2 mars 1978
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c), Bengt
Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta Karlsson (c),
Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Roland Sundgren (s),
Christina Rogestam (c), Margit Sandéhn (s) och Elver Jonsson (fp).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978