Utbildningsutskottets betänkande

UbU 1977/78:11

1977/78:11

med anledning av propositionen 1977/78: 25 med förslag om tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt gäller
vissa anslag inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
jämte motion

1. Utbildning för kultur- och informationsyrken. Utskottet tillstyrker
regeringens i propositionen 1977/78: 25 bilaga 7 (utbildningsdepartementet)
under punkten 4 (s. 39) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisar ett reservationsanslag av 5 670 000 kr.

2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 5 (s. 40—43)
och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av viss inredning och utrustning av lokaler vid universiteten
m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen
1977/78: 25,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1977/78: 25
förordats angående bestridande av utgifterna för viss inredning
och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.

3. Vissa kostnader för utbildning och forskning inom högskolan. Regeringen
har under punkten 6 (s. 43—45) föreslagit riksdagen att till Vissa
kostnader för utbildning och forskning inom högskolan på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 18 098 000 kr.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under skilda anslagsrubriker
anvisats ändamålsinriktade reservationsanslag till grundläggande
utbildning och till forskning och forskarutbildning vid statliga högskoleenheter.
Det finns ett anslag till varje yrkesutbildningssektor, ett anslag
till lokala och individuella linjer och enstaka kurser samt ett anslag till
varje fakultet. Dessa anslag skapades genom en anslagsomläggning som
innebar att i första hand de förutvarande anslagen till lärarlöner, driftkostnader,
datamaskintid och extra utgifter delades upp mellan nya
anslag. Såvitt gäller de förutvarande förslagsanslag som helt eller delvis
avsåg lärarlöner kan de belopp som lades in i utgångsvärdet för de nya

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 11

UbU 1977/78:11

anslagen, dvs. basbeloppen, betraktas som en prognos över utgifterna för
budgetåret 1976/77.

I riksdagens beslut med anledning av prop. 1976/77: 59 om utbildning
och forskning inom högskolan m. m. framhölls följande:

”De basbelopp som beräknats för de nya reservationsanslagen till
skilda sektorer och fakulteter samt till lokala och individuella utbildningslinjer
och enstaka kurser avses motsvara kostnaderna för en oförändrad
organisation efter det att hänsyn tagits till automatiska kostnadsförändringar.
För de delar av basbeloppen som motsvarar nuvarande
förslagsanslag till lärarlöner innehåller beräkningarna ett mått av osäkerhet,
eftersom de måste grundas på schabloner och kostnadsprognoser.
Det kan därför inte uteslutas att en justering av basbeloppen kan behöva
göras när uppgifter om de faktiska kostnaderna för verksamheten under
innevarande budgetår föreligger. Utskottet förutsätter att regeringen i
sådant fall återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare medelsanvisning
på tilläggsbudget under hösten 1977.” (UbU 1976/77:20 s.
82, rskr 1976/77: 246.)

I förevarande proposition 1977/78: 25 föreslås nu att medel anvisas
för justering av basbeloppen för respektive universitet och högskolor
med följande belopp.

Universitetet i Stockholm 507 000 kr.

Karolinska institutet 3 055 000 ”

Universitetet i Uppsala 5 237 000 ”

Högskolan i Örebro 89 000 ”

Högskolan i Falun/Borlänge 412 000 ”

Universitetet i Linköping 214 000 ”

Universitetet i Lund 2 242 000 ”

Högskolan i Växjö 515 000”

Universitetet i Göteborg 3 422 000 ”

Högskolan i Karlstad 412 000 ”

Universitetet i Umeå 1 179 000 ”

Högskolan i Luleå 198 000 ”

S:a kr. 17 482 000
Därutöver föreslås att för vissa ändamål anvisas 616 000 kr.

Motionen

1977/78: 123 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående anslagsberäkningen
till Karolinska institutet.

Utskottet

Beträffande i propositionen 1976/77: 59 om utbildning och forskning
inom högskolan m. m. föreslagna ändamålsinriktade reservationsan -

UbU 1977/78:11

slag till grundläggande utbildning och till forskning och forskarutbildning
påpekade utskottet i sitt betänkande UbU 1976/77: 20 att beräkningarna
på vilka regeringens förslag om medelsanvisningar grundade
sig var osäkra. Utskottet fortsatte: ”Det kan därför inte uteslutas att
en justering av basbeloppen kan behöva göras när uppgifter om de
faktiska kostnaderna för verksamheten under innevarande budgetår
föreligger. Utskottet förutsätter att regeringen i sådant fall återkommer
till riksdagen med förslag om ytterligare medelsanvisning på tilläggsbudget
under hösten 1977.”

I förevarande tilläggsbudget föreslås nu att medel anvisas för justering
av basbeloppen. Enligt propositionen uppgår justeringen i relation
till de totala basbeloppen till ca 1 procent.

I motionen 1977/78: 123 påpekas att den för Karolinska institutet
beräknade justeringen, 3 055 000 kr., är otillräcklig. Motionären framhåller
att institutet i framställning till universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) begärde att UHÄ skulle lägga fram förslag om 6 437 000
kr. för institutets räkning. UHÄ:s förslag till regeringen upptar 2 500 000
kr. Motionären menar nu att för Karolinska institutets räkning bör på
tilläggsbudget anvisas 5 653 000 kr. Motionären anser att liknande avvikelser
kan tänkas föreligga i fråga om andra högskoleenheter. Enligt
hans mening är det uppenbart att fullständig klarhet om medelstilldelningens
tillräcklighet för vårterminens verksamhet snarast måste åstadkommas.
I motionen yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
vad i denna anförts angående anslagsberäkningen till Karolinska institutet.

Utskottet är inte berett tillstyrka motionsyrkandet, men är så till vida
ense med motionären att utskottet inte blivit övertygat om att de som
underlag för regeringens anslagsframställning gjorda beräkningarna till
alla delar är helt invändningsfria. Utskottet har noterat att det råder
stora skillnader mellan högskoleenheternas och UHÄ:s beräkningar
samt att skillnaderna mellan UHÄ:s och regeringens beräkningar i
fråga om vissa högskoleenheter är betydande. I propositionen anförs att
ifrågavarande del av anslagsomläggningen är avslutad om riksdagen
fattar beslut i enlighet med regeringens förslag. Med anledning härav
vill utskottet för sin del uttrycka den uppfattningen att det måste vara
möjligt för en högskoleenhet att få en felräkning rättad som ostridigt
kan dokumenteras.

Vid en sådan eventuell prövning skall, i enlighet med regeringens beräkningsgrunder
som utgår från utskottets uttalande våren 1977, den
faktiska kostnaden för budgetåret 1976/77 vara utgångspunkten för beräkningarna.
Utskottet avser att ytterligare penetrera anslagsomläggningen
vid behandlingen av budgetpropositionen för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning och hemställer -

UbO 1977/78:11

1. att riksdagen till Vissa kostnader för utbildning och forskning
inom högskolan på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 18 098 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 123.

4. Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid högskolor. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten 7 (s. 46—47) och hemställer att

riksdagen till Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid
högskolor på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisar ett anslag av 9 994 000 kr.

5. Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan.

Regeringen har under punkten 8 (s. 47—52) föreslagit riksdagen att till
Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 12 324 000 kr.

Utskottet

Enligt riksdagens beslut (prop. 1916/11: 59, UbU 1976/77: 20, rskr
1976/77: 246) skall högskoleenheterna kunna få ett resurstillskott om
tillströmningen av studerande till området med fritt tillträde blir väsentligt
större än planerat och alla lokala och regionala reserver och möjligheter
till omdispositioner m. m. tagits i anspråk. Storleken av resurstillskotten,
som endast skall avse lärarlöner, skall prövas vid varje tillfälle.

I propositionen konstaterar föredragande statsrådet att åtgärder vidtagits
för att utnyttja befintliga resurser men att tillströmningen inför
hösten 1977 varit så stark att resurstillskott fordras för att utbildningen
skall kunna bedrivas på avsett vis.

Utskottet, som delar föredragande statsrådets mening att det är nödvändigt
att åtgärder vidtas för att i framtiden få ett bättre och mer likformigt
underlag för prövningen av behovet av tillskottsmedel, tillstyrker
den föreslagna medelsanvisningen på 12 324 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Extra resurser för utbildningsområdet med fritt
tillträde i högskolan på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 12 324 000
kr.

UbU 1977/78:11

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under
punkten 9 (s. 52—53) föreslagit att riksdagen bemyndigar regeringen
att till Riksförbundet finska föreningar i Sverige utan vederlag överlåta
staten tillhöriga fastigheterna Minerva 4 och Fältjägaren 1 i Haparanda.

Finska folkhögskolan i Sverige startade sin verksamhet i Haparanda
den 1 juli 1973. Folkhögskolans lokalbehov tillgodosågs på det sättet
att staten genom avtal den 16 januari 1973 till skolans huvudman, Riksförbundet
finska föreningar i Sverige, upplät nyttjanderätten till fastigheterna
Minerva 4 och Fältjägaren 1 i Haparanda. En av de upplåtna
byggnaderna var tidigare elevhem vid det dåvarande folkskoleseminariet.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 25 januari 1935 är elevhemmet upptaget
i förteckningen över byggnadsminnesmärken.

Finska folkhögskolan behöver nu utöka sina lokaler. Riksförbundet
finska föreningar i Sverige har därför hos regeringen ansökt om tillstånd
att få uppföra byggnader på de båda fastigheterna. I propositionen
föreslås i stället att fastigheterna på vissa villkor utan vederlag skall
överlåtas till Riksförbundet.

Utskottet

Regeringen begär i propositionen bemyndigande att utan vederlag
överlåta till Riksförbundet finska föreningar i Sverige följande fastigheter
i Haparanda kommun, nämligen dels tomten nr 1 i kvarteret Fältjägaren,
på vilken Kungl. Maj:t och kronan erhållit lagfart år 1939,
dels tomten nr 4 i kvarteret Minerva, på vilken Kungl. Maj:t och kronan
erhållit lagfart år 1947. Tomtarealen uppges vara för Fältjägaren 1
1 983 m2 och för Minerva 4 3 968 m2.

Genom avtal den 16 januari 1973 har staten med nyttjanderätt upplåtit
fastigheterna till Riksförbundet finska föreningar i Sverige under
villkor att de på tomterna uppförda byggnaderna skall användas av
Finska folkhögskolan i Sverige. Avtalet gäller tills vidare med en uppsägningstid
av två år. Uppsägning får dock ske tidigast per den 30 juni
1986. Avgift för nyttjanderätten utgår inte.

Utskottet vill inte motsätta sig att ifrågavarande fastigheter överlämnas
till Riksförbundet på de villkor som anges i propositionen. Äganderätten
till fastigheterna skall alltså återgå till staten om Finska folkhögskolan
i Sverige inte längre behöver nyttja byggnaderna för folkhögskoleverksamheten.
Utskottet förutsätter att några särskilda villkor om statliga
bidrag till underhåll av byggnaderna inte kommer att tas in i överlåtelsehandlingen
eller eljest överenskommas.

Utskottet hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att på i propositionen 1977/
78: 25 angivna villkor och under iakttagande av den förutsätt -

UbU 1977/78:11

ning som angivits av utskottet till Riksförbundet finska föreningar
i Sverige utan vederlag överlåta staten tillhöriga fastigheterna
Minerva 4 och Fältjägaren 1 i Haparanda kommun.

7. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten 10 (s. 53—55) och hemställer

att riksdagen till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett
anslag av 1 638 000 kr.

8. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 12 (s. 56—
58) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
inom de kostnadsramar som förordats i propositionen
1977/78: 25,

2. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
1977/78: 25 angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Stockholm den 1 december 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Hans Jönsson (s), Sven Johansson (c), Bengt
Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta Karlsson
(c), Lena Hjelm-Wallén (s), Roland Sundgren (s), Helge Hagberg (s),
Jörgen Ullenhag (fp), Lennart Bengtsson (c) och Gunnar Biörck i
Värmdö (m).

Särskilda yttranden

1. vid punkten 3 (Vissa kostnader för utbildning och forskning inom
högskolan) av Gunnar Biörck i Värmdö (m):

Den anmärkningsvärda skillnaden mellan centrala myndighetens anslagsberäkningar
evad avser utbildning och forskning inom högskolan
och vad som framkommit för Karolinska institutets del — liksom enligt

UbU 1977/78:11

uppgift även i fråga om andra högskolor — innebär att man nu inom
lärosätena vid budgetårets mitt tvingas att brådstörtat ompröva utbildnings-
och forskningsprogrammen samt därvid eventuellt säga upp anställd
personal respektive underlåta att förordna behövliga vikarier eller
att utannonsera ledigblivna tjänster.

Det hade enligt min mening varit önskvärt att utskottet kunnat höra
företrädare för Karolinska institutets och eventuellt även andra högskolors
förvaltningar tillsammans med företrädare för utbildningsdepartementet
för att på så sätt möjliggöra för riksdagen att avgöra vilken
uppfattning som är den riktiga. Det har emellertid av tidsskäl inte ansetts
möjligt att göra detta.

Under förhandenvarande omständigheter torde det bli ofrånkomligt
för högskolemyndigheterna att planera för vårterminen 1978 på premissen
att inga andra medel kommer att stå till buds än de som nu anvisats
i tilläggsbudgetpropositionen. Detta kommer av allt att döma att
innebära en reduktion av pågående program inom bl. a. läkar- och tandläkarutbildningen.
Jag anser det angeläget att riksdagen är medveten
om att ett sådant förhållande blir en ofrånkomlig konsekvens av en
medelstilldelning som inte motsvarar de förutsedda behoven.

2. vid punkten 5 (Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde
i högskolan) av Stig Alemyr, Hans Jönsson, Bengt Wiklund, Lars
Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren och Helge Hagberg
(samtliga s):

Vid behandlingen av propositionen 1976/77: 59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m. motsatte vi socialdemokrater oss bl. a.
beslutet om ett s. k. fritt område, men vann då inget gehör hos den borgerliga
majoriteten. Riksdagen föreslås nu anvisa medel till detta s. k.
fria område. En betydande osäkerhet tycks för övrigt vidlåda både behovsbedömningarna
och beräkningarna, vilket inte minst framgår av att
högskoleenheterna begärt ca 26,5 milj. kr., att regionstyrelserna tillstyrkt
ca 21 milj. kr., att universitets- och högskoleämbetet tillstyrkt ca 18 milj.
kr. och att regeringen nu föreslår drygt 14 milj. kr. När vi nu från socialdemokratiskt
håll ändå accepterar propositionens förslag i berört avseende,
innebär detta emellertid inte att vi ändrat mening beträffande
det s. k. fria området.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054