TU 1977/78:5

Trafikutskottets betänkande
1977/78:5

med anledning av propositionen 1977/78:5 om flygvädertjänstens
system och organisation m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78:5 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
föreslagit riksdagen att godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för
flygvädertjänstens system och organisation m. m.

I propositionen föreslås, som ett led i en allmän effektivisering av
flygvädertjänsten,ett antal åtgärder av huvudsakligen rationaliseringskaraktär.
Viss funktionsintegrering föreslås ske mellan civil och militär vädertjänst
på central nivå. Huvuddelen av den civila flygvädertjänsten kommer enligt
förslaget att bedrivas i fyra regioncentraler på Arlanda, Göteborg-Landvetter,
Sturups och Sundsvall/Härnösands flygplatser. Vidare föreslås bl. a. fortsatt
övergång till automatisk kartritning samt inrättande av integrerade organ för
delgivning av väderinformation och annan information för luftfarten. På
lokal nivå föreslås observationstjänsten på vissa flygplatser fortsättningsvis
utföras av flygtrafikledningspersonalen.

1 propositionen behandlas också vissa personal-, utbildnings- och ekonomifrågor.
I 1974 års prisläge och omfattning av verksamheten innebär
förslaget en besparing med ca 25 % av totalkostnaden för den civila
flygvädertjänsten. I nuvarande prisläge motsvarar detta en besparing på ca
fem milj. kr. Det nya systemet föreslås, med hänsyn bl. a. till de personalförändringar
som följer av systemomläggningen, blir genomfört successivt.

Motionerna

I motionen 1977/78:4 av Torsten Stridsman och Filip Johansson (båda c)
hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en regional vädertjänstcentral i Luleå.

I motionen 1977/78:5 av Frida Berglund m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om att försöksverksamhet med integrerad militär och
civil vädertjänst påbörjas i Luleå.

Utskottet

På grundval av ett av flygtrafikledningskommittén avgivet betänkande
beslöt 1973 års riksdag (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973:160) att de civila
och militära flygtrafikledningsorganisationerna skulle sammanföras i en
gemensam organisation. Denna skulle i sin tur inordnas i luftfartsverket.

1 Riksdagen 1977/78. 15 sami. Nr 5

TU 1977/78:5

Riksdagen beslöt också att den fortsatta utvecklingen av flygtrafikledningssystemet
skulle inriktas på övergång till s. k. yttäckande flygkontroll.
Luftrummet organiseras enligt beslutet som ett över en viss flyghöjd
yttäckande flygkontrollområde, dvs. allt luftrum över en viss flyghöjd blir
kontrollerat luftrum. Landet indelas på sikt i två flyginformationsregioner,en
för landets södra och en för landets norra delar med områdeskontroller i
Sturup och Luleå. Enligt riksdagens beslut har dessutom en central skola för
gemensam utbildning av civila och militära flygtrafikledare inrättats i
Sturup.

1975 års riksdag beslöt om ny organisation för luftfartsverket, varvid bl. a.
de organisatoriska konsekvenserna av den integrerade flygtrafikledningsorganisationen
beaktades.

Mot denna allmänna bakgrund har flygtrafikledningskommittén behandlat
fiygvädertjänstens system- och organisationsfrågor. Kommittén har
därvid funnit det motiverat att föreslå vissa ändringar i gällande system och
organisatoriska former för utförande av flygvädertjänsten.

De i propositionen på grundval härav framlagda förslagen innebär att ett
antal åtgärder av huvudsakligen rationaliseringskaraktär - mot bakgrund av
önskemålen om fortsatt hög eller förbättrad flygsäkerhet -skall vidtas i syfte
att effektivisera den totala flygvädertjänsten. Produktion av översiktligt
meteorologiskt bakgrundsmaterial skall ske centralt vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut (SMHI), gemensamt för all vädertjänst.
Huvuddelen av den civila flygvädertjänsten skall bedrivas i regioncentraler
på Arlanda, Göteborg-Landvetter, Sturups och Sundsvall/Härnösands flygplatser.
Integrerade organ (AIS/MET) för delgivning av väderinformation
och annan information för luftfarten inrättas dels i anslutning till de fyra
regioncentralerna, dels successivt vid flygplatserna i Luleå, Kiruna och Visby.
Den manuella ritningen av observationer vid de nuvarande flygvädertjänsterna
ersätts av central automatisk framställning. Detta innebär i princip att
den av SMHI påbörjade automatiseringen skall fortsätta. På lokal nivå
föreslås observationstjänsten vid vissa flygplatser fortsättningsvis skola
utföras av flygtrafikledningspersonalen.

Mot de sålunda framlagda förslagen har motionsledes vissa erinringar
gjorts. I motionen 1977/78:4 hemställs - under åberopande av bl. a. ett av
statskontoret i dess yttrande över utredningsförslaget gjort uttalande - att
riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en regional vädertjänstcentral i Luleå. Vidare yrkas i motionen
1977/78:5 - likaledes under hänvisning till statskontorets remissyttrande -att riksdagen hos regeringen anhåller om att försöksverksamhet med
integrerad militär och civil vädertjänst påbörjas i Luleå.

De i motionerna upptagna frågorna synes emellertid till väsentliga delar
falla utanför ramen för de i propositionen behandlade förslagen. Dessa syftar
nämligen, som förut nämnts, i främsta rummet till att effektivisera den civila
och militära flygvädertjänsten. Ett genomförande av förslagen i deras helhet

TU 1977/78:5

torde vidare innebära betydande förbättringar av den totala vädertjänsten för
såväl Luleås del som landet i övrigt. Även statskontoret har f. ö. ställt sig
bakom kommitténs enhälliga förslag om flygvädertjänstens organisation.

Utskottet vill också framhålla att det föreslagna systemet enligt propositionen
är att betrakta som ett principförslag. Luftfartsverket och SMHI skall
få i uppdrag av regeringen att i samråd med chefen för flygvapnet och med
utgångspunkt i förslaget närmare utforma system, metoder och medel för
flygvädertjänsten. Härvid skall enligt föredragande departementschefen
beaktas grundläggande säkerhetsbedömningar, utvecklingens krav, teknologins
möjligheter, försvarsmaktens speciella problem, successivt vunna
erfarenheter och tillgängliga ekonomiska resurser.

Vad gäller frågan om fortsatt integrering mellan civil och militär vädertjänst
framhåller föredraganden att förutsättningarna för en sådan integrering
- som följd bl. a. av teknologins utveckling och eventuellt förändrade
användarkrav - fortlöpande bör prövas. Detta arbete skall formaliseras och
ske inom en samarbetsgrupp med företrädare för berörda myndigheter.
Utskottet vill för sin del understryka det angelägna i att en sådan prövning
kommer till stånd och att som följd härav en mera långtgående integrering
kan uppnås. Gruppen synes särskilt böra uppmärksamma förhållandena i
norra Sverige och därvid pröva behovet av utökad service för Luleås del.

Arbetsgruppen skall enligt propositionen även kunna behandla andra
gemensamma utvecklingsfrågor. Dess förslag avses skola beaktas inom
ramen för myndigheternas planeringsarbete och årligen rapporteras till
regeringen i lämpligt sammanhang.

I anslutning härtill må också erinras om den utredning som f. n. pågår
rörande Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts verksamhet och
organisation m. m. Enligt utfärdade direktiv har den särskilt förordnade
utredningsmannen bl. a. att beakta de ändringar i SMHLs verksamhet och
organisation som statsmakternas beslut i anledning av flygtrafikledningskommitténs
förslag kan medföra. Utskottet utgår från att därvid även
spörsmål av det slag som tagits upp i motionerna kommer att aktualiseras.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit sig kunna godta
regeringens förslag i nu berörda delar och tillstyrker därför desamma. Under
hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av det fortsatta organisationsoch
utredningsarbetet anser utskottet de båda motionerna inte böra föranleda
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Kommitténs förslag om inrättande av organ (AIS/MET) för delgivning av
väderinformation och annan information för luftfarten har i princip biträtts av
bl. a. SMHI, luftfartsverket, chefen för luftfartsinspektionen och pilotföreningen.
SMHI har dock ställt sig tveksam till kommitténs uppfattning
angående självbetjäningsprincipen beträffande väderdelgivning. Institutet
förutsätter därför att bemanningen av AIS/MET-organen anpassas med
hänsyn till vunna erfarenheter så att en tillfredsställande meteorologdelgiv -

TU 1977/78:5

ning kan lämnas även under besvärliga väderförhållanden. Även statskontoret
frågar sig om brister i det föreslagna systemet kan innebära sänkt
flygsäkerhet.

Enligt föredragandens mening är fördelarna med systemet framför allt att
en samlad AIS/MET-delgivning kan tillhandahållas regionalt för alla
flygplatser, inkl. de som inte har trafiklednings- och vädertjänstorgan, i en
viss region. Genomförandet anses dock böra ske successivt med beaktande
framför allt av allmänflygets behov av väderbriefing och grundläggande
flygsäkerhetskrav. Utskottet vill för sin del understryka den stora vikten av
att dessa säkerhetskrav tillgodoses och att bemanningsfrågorna samt lokaloch
utrustningsproblemen uppmärksammas vid övergången till det nya
systemet.

Kommittén har beräknat att driftkostnaderna för den civila flygvädertjansten
kommer att minska väsentligt som följd av det föreslagna systemet. För år
1974 beräknades kostnaderna minska med ca 4,2 milj. kr. från ca 17 milj. kr.
till ca 12,8 milj. kr. motsvarande ca 25 96. Vad beträffar kostnaderna för att
genomföra förslagen har kommittén beräknat det samlade investeringsbehovet
till ca 17 milj. kr. i 1974 års prisläge. Föredraganden anser inte
anledning finnas att i detta sammanhang ta ställning till dessa beräkningar.
Uppbyggnaden av systemet anses nämligen böra anpassas till de ekonomiska
ramar som kan komma i fråga i den årliga budgetprövningen, varvid bl. a. den
faktiska trafikutvecklingen, förändringar i efterfrågan på flygvädertjänst samt
flygsäkerhetens krav m. m. får vägas in i sedvanlig ordning. Även utskottet
anser en sådan ordning lämplig.

Förslagen bör enligt propositionen genomföras successivt även för att
underlätta de personalförändringar som följer av omläggningen. Härigenom
anses också förutsättningarna för att uppnå optimala systemlösningar kunna
förbättras. Utskottet som finner det vara angeläget att så sker vill i
sammanhanget också understryka föredragandens uttalande att förslagen bör
genomföras i nära samarbete med personalorganisationerna på såväl lokal,
regional som central nivå samt att effekterna av vidtagna åtgärder fortlöpande
bör följas upp och i lämpligt sammanhang redovisas.

Ett av kommittén framlagt förslag om meteorologutbildning bör enligt
propositionen ytterligare övervägas innan slutlig ställning kan tas. Vad
föredraganden härom anfört har inte gett utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer

a. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
i propositionen 1977/78:5 förordade riktlinjerna för
flygvädertjänstens system och organisation m. m.,

TU 1977/78:5

b. att motionerna 1977/78:4 och 1977/78:5 inte föranleder någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

Stockholm den 27 oktober 1977

På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Näi-varande: Sven Mellqvist (s), Arne Persson (c), Essen Lindahl (s), Alfred
Håkansson (c), Nils Hjorth (s), Rune Torwald (c), Rolf Clarkson (m), Bertil
Zachrisson (s), Per Stjernström (c), Wiggo Komstedt (m), Rune Johansson i
Åmål (s), Margit Sandéhn (s), Eric Rejdnell (fp), Rolf Dahlberg (m) och StenOve
Sundström (s).

GOT AB 55660 Stockholm 1977