Trafikutskottets betänkande

TU 1977/78: 20

1977/78: 20

med anledning av propositionen 1977/78: 81 om vissa kommunala
trafik- och trafiksäkerhetsfrågor m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78: 81 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
föreslagit riksdagen att antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1975: 88) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,

2. lag om trafiknämnd,

3. lag om ändring i lagen (1957: 259) om rätt för kommun att uttaga
avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m. m.,

4. lag om ändring i lagen (1964: 321) om kommunal trafikövervakning,

5. lag om ändring i förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig
automobiltrafik m. m.,

6. lag om ändring i lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och
andra författningar.

I anslutning till trafiknämndsutredningens betänkande (SOU 1976: 18)
Lokala trafikföreskrifter m. m. föreslås att de nuvarande trafiknämndema
avvecklas och att deras uppgifter förs över till andra samhällsorgan.
Mot bakgrund av bl. a. kommunernas ökande ansvar för trafikmiljön
bör lokala trafikföreskrifter i princip meddelas av kommunerna.
Trafiknämndernas uppgifter i fråga om taxitrafiken tillförs länsstyrelserna.
Reformen aktualiserar också det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet
och stor vikt läggs vid att detta organisatoriskt och ekonomiskt ges goda
utvecklingsmöjligheter på det regionala och lokala planet.

På grundval av förslagen i trafiknämndsutredningens promemoria (Ds
K 1976: 6) Huvudmannaskapet för kommunala trafikövervakare förordas
att kommunerna får ett odelat ansvar för den kommunala trafikövervakningen.
Samråd skall dock ske med polismyndigheten i vissa fall.
F. n. gäller som förutsättning för anordnande av kommunal trafikövervakning
att avgiftsbelagd parkering förekommer i kommunen. Denna
begränsning slopas och ersätts med en allmän bedömning av kommunens
behov av särskild personal för parkeringsövervakning.

Rörelsehindrades parkeringsmöjligheter förbättras genom att kommunen
föreslås få rätt att befria dem från skyldighet att betala avgift på
allmän parkeringsplats.

Förslag läggs också fram om några betydelsefulla förenklingar i vissa
administrativa rutiner.

1 Riksdagen 1977/78.15 sami. Nr 20

TU 1977/78: 20

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 88) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1975: 88) med bemyndigande
att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 S1

Regeringen bemyndigas att meddela
föreskrifter som avses i 8 kap.
3 § regeringsformen, om föreskrifterna
gäller

Regeringen bemyndigas att meddela
föreskrifter som avses i 8 kap.
3 eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna
gäller

1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,

2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till
komplettering av eller som ersättning för järn vägsbefordran som avses
under 1,

3. säkerheten i spårbunden trafik eller ordningens upprätthållande i
samband med sådan trafik,

4. postbefordran eller telekommunikationer,

5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt
fartyg,

6. trafikregler eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken inom Sveriges
sjöterritorium eller för sjötrafiken med svenska fartyg, sjöflygplan
och svävare utanför Sveriges sjöterritorium,

7. skeppsmätning.

Regeringen bemyndigas att meddela
föreskrifter om avgifter för
granskning eller kontroll enligt bestämmelse
som avses i första stycket
3. Regeringen bemyndigas också
att besluta föreskrifter om fyravgifter
och farledsvaruavgifter
samt om avgifter för skeppsmätning.

2 §

Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet
att meddela
föreskrifter som avses i 1 §.

7. skeppsmätning,

8. trafik på väg eller i terräng,

9. fordons beskaffenhet och utrustning,

10. registrering eller annan kontroll
av fordon.

Regeringen bemyndigas att meddela
föreskrifter om avgifter för
granskning eller kontroll enligt bestämmelse
som avses i första stycket
3, 9 eller 10. Regeringen bemyndigas
också att besluta föreskrifter
om fyravgifter och farledsvaruavgifter
samt om avgifter
för skeppsmätning.

Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet
att meddela
föreskrifter som avses i 1 §. Regeringen
får vidare överlåta åt kommun
att meddela föreskrifter som
avses i 1 § första stycket 8.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1977:1121.

TU 1977/78: 20

2 Förslag till
Lag om trafiknämnd

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I den utsträckning som regeringen med stöd av 2 § lagen (1975:
88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter
och kommunikationer har överlåtit åt kommun att meddela föreskrifter
som avses i 1 § första stycket 8 nämnda lag, skall denna uppgift inom
kommunen handhavas av en trafiknämnd.

I den omfattning som regeringen har bemyndigat kommun att pröva
frågor om undantag från föreskrift som avses i första stycket skall även
denna uppgift handhavas av trafiknämnden.

2 § Kommun får tillsätta särskild trafiknämnd eller uppdraga åt annan
nämnd att vara trafiknämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen
trafiknämnd.

3 § I fråga om särskild trafiknämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap.
2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första
stycket och 10—12 §§ kommunallagen (1977: 179) på motsvarande sätt.
I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna
i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971: 290) äger 4 och 5 §§
nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild trafiknämnd.

4 § Talan mot trafiknämnds beslut i fråga som avses i 1 § förs hos
länsstyrelsen genom besvär.

Talan mot länsstyrelsens beslut förs hos regeringen genom besvär.
Statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk och polismyndighet får
föra talan mot trafiknämnds eller länsstyrelses beslut i fråga som avses

i 1 §•

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När lagen
träder i kraft skall lagen (1964: 371) om trafiknämnder upphöra att
gälla. Före ikraftträdandet får kommunfullmäktige utan hinder av 3 §
denna lag och 3 kap. 5 § kommunallagen (1977: 179) välja ledamöter
och suppleanter i särskild trafiknämnd för återstoden av valperioden
1977—1979. Regeringen får meddela de ytterligare övergångsbestämmelser
som behövs.

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957: 259) om rätt för kommun att
uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957: 259) om rätt för kommun
att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m. m.1
dels att i 5 § ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

För rätt att under begränsad tid För rätt att under begränsad tid

begagna av kommun för allmän begagna av kommun för allmän

1 Lagen omtryckt 1972: 102.

It Riksdagen 1977/7S. 15 sami. Nr 20

TU 1977/78: 20

Nuvarande lydelse

parkering upplåten plats å gata,
torg eller annan allmän plats må
kommunen, där så finnes påkallat
för trafikens ordnande, uttaga avgift
med det belopp, som erfordras
för att tillgodose sagda ändamål.
Grunder för beräkning av sådan
avgift beslutas av kommunfullmäktige.

Föreslagen lydelse

För upplåtelse på allmän plats av särskild uppställningsplats för fordon,
som brukas i yrkesmässig trafik för personbefordran, må kommunen
uttaga avgift med belopp, som erfordras för att täcka kommunens
kostnader med anledning av upplåtelsen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964: 321) om kommunal
trafikövervakning

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1964: 321) om kommunal
trafikövervakning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Uttager kommun avgift för begagnande
av allmän parkeringsplats,
må länsstyrelsen förordna,
att kommunen skall ombesörja
övervakning av efterlevnaden av
föreskrifter rörande parkering och
annan uppställning samt stannande
av fordon.

Övervakning enligt 1 § skall fullgöras
med personal, som erhållit
härför lämpad utbildning. Närmare
föreskrifter om sådan utbildning
meddelas av rikspolisstyrelsen.

1 Senaste lydelse 1967: 61.

2 Ändringen innebär bl. a. att tredje

Föreslagen lydelse

Länsstyrelsen må efter ansökan
av kommun besluta att kommunen
skall ombesörja övervakning
av efterlevnaden av sådana föreskrifter
rörande parkering eller
stannande av fordon som omfattas
av förordnande enligt lagen (1976:
206) om felparkeringsavgift.

Beslut enligt första stycket må
meddelas endast om det krävs särskild
personal för övervakningen.

§2

Övervakning enligt 1 § skall fullgöras
med personal, som erhållit
härför lämpad utbildning.

stycket upphävs.

TU 1977/78: 20

Nuvarande lydelse

Förordnande för personalen att
fullgöra trafikövervakning meddelas
av polischefen. Personalen står
i sin tjänstgöring under polischefens
ledning.

Föreskrifter om tjänstedräkt eller
annat kännetecken för personal,
som avses i denna paragraf,
meddelas av Konungen.

Föreslagen lydelse

Kommunen skall samråda med
polismyndigheten angående omfattningen
och den allmänna inriktningen
av verksamheten. Särskilt
samråd skall ske om polismyndigheten
påkallar det med anledning
av händelse som beräknas
kräva särskilda insatser i fråga om
övervakning som avses i 1 §.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När lagen
träder i kraft upphör förordnande som har meddelats med stöd av 2 §
andra stycket i dess äldre lydelse att gälla.

5 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig
automobiltrafik m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1940: 910) angående
yrkesmässig automobiltrafik m. m.1

dels att 9 § 3 mom. och 25 § 7 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5, 15 och 20 §§, 32 § 1—3 morn., 34 § 2 morn., 41 § och
44 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

Yrkesmässig trafik må bedrivas endast efter vederbörligt tillstånd
(trafiktillstånd).

Trafiktillstånd skall, såvitt ej angår linjetrafik för personbefordran,
innefatta föreskrift om det antal automobiler och släpfordon, varmed
trafiken må bedrivas, samt om den största last eller det högsta antal personer,
som må med varje automobil eller släpfordon befordras. Släpfordon,
som icke är inrättat för person- eller godsbefordran, må brukas i
yrkesmässig trafik utan särskilt tillstånd.

Ansökan om trafiktillstånd eller medgivande till överlåtelse av sådant
tillstånd skall göras av den som avser att driva trafik med stöd av
tillståndet. Kan antagas att trafikförsörjningen inom viss kommun främjas,
om beställningstrafiken för personbefordran med personautomobil
utövas av juridisk person, får kommunen göra ansökan om tillstånd för
den juridiske personen eller om överlåtelse av tillstånd på denne.

1 Senaste lydelse av
9 § 3 mom. 1964: 733

25 § 7 mom. 1957: 474.

2 Senaste lydelse 1977: 251.

TU 1977/78: 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Fråga om tillstånd att bedriva linjetrafik å vägsträcka, som är belägen
i mer än ett län, eller mellan orter inom skilda län eller om medgivande
till överlåtelse av tillstånd till sådan trafik prövas av länsstyrelsen i det
län, där längsta delen av vägsträckan är belägen.

Fråga om tillstånd att bedriva turisttrafik eller om medgivande till
överlåtelse av sådant tillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där upptagning
av passagerare först skall äga rum.

Fråga om tillstånd att med personautomobil
bedriva beställningstrafik
för personbefordran eller om
medgivande till överlåtelse av sådant
tillstånd prövas av den trafiknämnd,
inom vars verksamhetsområde
stationsorten skall förläggas.
I fall som avses i tredje stycket
andra punkten prövas dock
frågan av regeringen.

I övriga fall prövas fråga om trafiktillstånd eller om medgivande till
överlåtelse av tillstånd av länsstyrelsen i det län, varest linjetrafik skall
äga rum eller stationsort för beställningstrafik skall förläggas.

Fråga om tillstånd att med personautomobil
bedriva beställningstrafik
för personbefordran eller om
medgivande till överlåtelse av sådant
tillstånd prövas i fall som avses
i tredje stycket andra punkten
av regeringen.

I fråga om tillstånd som meddelats
av regeringen enligt sjätte stycket
anses den trafiknämnd inom
vars verksamhetsområde stationsorten
är förlagd som tillståndsgivande
myndighet vid tillämpningen
av denna förordning.

I fråga om tillstånd som meddelats
av regeringen enligt sjätte
stycket anses länsstyrelsen i det län
där stationsorten är förlagd som
tillståndsgivande myndighet vid
tillämpningen av denna förordning.

15 §3

Har transportnämnden bestämt särskilt lokalområde, skall underrättelse
därom tillställas länsstyrelse som beslutet angår.

Har länsstyrelse meddelat tillstånd till linjetrafik eller turisttrafik,
skall avskrift av beslutet sändas till polismyndighet som länsstyrelsen
finner böra underrättas om tillståndet samt, om trafiken berör även annat
län, länsstyrelsen i det länet.

Avskrift av beslut, varigenom länsstyrelse meddelat tillstånd till beställningstrafik,
skall sändas till polismyndigheten å stationsorten, och,
om det för trafiken angivna lokalområdet är beläget även i annat län,
länsstyrelsen i det länet.

Har trafiknämnd meddelat be- Avskrift av beslut som regeringslut
om trafiktillstånd, skall av- en meddelat enligt 5 § sjätte styc skrift

av beslutet sändas till läns- ket tillstädes vederbörande läns styrelsen.

Avskrift av beslut som styrelse.

3 Senaste lydelse 1977: 705.

TU 1977/78: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

regeringen meddelat enligt 5 § sjätte
stycket tillställes vederbörande
länsstyrelse och trafiknämnd.

Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
beslut om ändring i trafiktillstånd.

Om kungörande av beslut, varom i denna paragraf sägs, stadgas i 44 §.

20 §4

Tillstånd till utövande av yrkesmässig trafik för personbefordran innebär,
på sätt den tillståndsbeviljande myndigheten äger närmare bestämma,
rätt till befordran även av gods, som medföres av passagerare.

Tillstånd till beställningstrafik
för personbefordran med personautomobil
innebär även rätt till befordran
av mindre gods med automobilen
eller till denna kopplad
släpvagn, vars totalvikt ej överstiger
750 kilogram. Trafiknämnden
bestämmer på vilket sätt och i vilken
omfattning godsbefordran får
ske. Därest icke annorledes föreskrives
av trafiknämnden, innebär
tillstånd att med personautomobil
bedriva beställningstrafik för personbefordran
jämväl rätt att med
automobilen befordra uteslutande
tidningar, dock icke till större
myckenhet än som motsvarar sammanlagda
vikten av det största antal
passagerare, som må i yrkesmässig
trafik befordras med automobilen,
varje passagerares vikt
därvid beräknad till sjuttio kilogram.

Tillstånd till beställningstrafik
för personbefordran med personautomobil
innebär även rätt till befordran
av mindre gods med automobilen
eller till denna kopplad
släpvagn, vars totalvikt ej överstiger
750 kilogram. Länsstyrelsen
bestämmer på vilket sätt och i vilken
omfattning godsbefordran får
ske. Därest icke annorledes föreskrives
av länsstyrelsen, innebär
tillstånd att med personautomobil
bedriva beställningstrafik för personbefordran
jämväl rätt att med
automobilen befordra uteslutande
tidningar, dock icke till större
myckenhet än som motsvarar sammanlagda
vikten av det största antal
passagerare, som må i yrkesmässig
trafik befordras med automobilen,
varje passagerares vikt
därvid beräknad till sjuttio kilogram.

I linjetrafik för personbefordran må jämväl, därest och i den omfattning
samma myndighet må finna skäl sådant medgiva, medföras gods
för annan än passagerare.

Utan särskilt tillstånd må, efter anmälan till den tillståndsgivande
myndigheten, i linjetrafik för personbefordran medföras gods för postverkets
räkning.

32 §

1 m o m.5 Yrkesmässig uthyr -

ning av automobil utan att förare

1 mom. Yrkesmässig uthyrning
av automobil utan att förare

4 Senaste lydelse 1972: 437.

5 Senaste lydelse 1964:103.

TU 1977/78: 20

Föreslagen lydelse

ställes till förfogande (uthyrningsrörelse)
må ske endast
efter vederbörligt tillstånd.

Fråga om tillstånd till uthyrningsrörelse
prövas av länsstyrelsen
i det län där sökandens kyrkobokföringsort
är belägen eller, i
fråga om juridisk person, där företagets
ledning finnes.

Ansökan om sådant tillstånd skall innehålla uppgift om ort, å vilken
rörelsen skall drivas, ävensom om antalet av de automobiler, som äro
avsedda att användas i rörelsen; och skola i övrigt föreskrifterna i 7 §
1 mom. i tillämpliga delar gälla. Skyldighet att uppgiva antalet automobiler
skall dock ej föreligga i fall som sägs i 3 mom. andra stycket.

2 m o m.6 Över ansökan skall
länsstyrelsen infordra yttranden
på sätt i 9 § 1 mom. närmare angives,
dock att infordrande av yttranden
må inskränkas eller underlåtas
i fall som sägs i 3 mom.
andra stycket.

3 m o m.7 Tillstånd må meddelas
allenast om rörelsen finnes behövlig
och i övrigt lämplig samt
sökanden skickad att handhava
densamma. Kan det antagas att
rörelsen kommer att beröra annat
län än det där rörelsen skall bedrivas
och kan länsstyrelsen med
hänsyn härtill icke tillfredsställande
bedöma behovet och lämpligheten
av rörelsen, skall länsstyrelsen
överlämna ärendet till regeringen
för avgörande.

Prövning av rörelsens behövlighet skall ej ske, då ansökan avser tillstånd
till uthyrning av personautomobil eller av lastautomobil, vars totalvikt
ej överstiger 3 500 kilogram.

Vad i 12 § fjärde stycket samt 16 §, 17 § och 18 § 1 mom. är stadgat
skall i tillämpliga delar gälla i fråga om uthymingsrörelse.

Tillstånd kan, när anledning därtill förekommer, av länsstyrelsen åter 6

Senaste lydelse 1964:103.

7 Senaste lydelse 1977: 251.

2 mom. Över ansökan skall
länsstyrelsen infordra yttranden på
sätt i 9 § 1 mom. närmare angives,
dock att infordrande av yttranden
må inskränkas eller underlåtas i
fall som sägs i 3 mom. andra stycket.
Avser ansökan tillstånd till uthyrning
av personautomobil eller
av lastautomobil, vars totalvikt
överstiger 3 500 kilogram, skall
länsstyrelsen inhämta yttrande från
länsstyrelsen i annat län som herö
res av uthyrningsrörelsen.

3 mom. Tillstånd må meddelas
allenast om rörelsen finnes behövlig
och i övrigt lämplig samt
sökanden skickad att handhava
densamma.

Nuvarande lydelse

ställes till förfogande (uthyrningsrörelse)
må ske endast
efter tillstånd av länsstyrelsen i det
län, varest rörelsen skall drivas.

TU 1977/78: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kallas eller för viss tid indragas. Har tillståndshavaren gjort sig skyldig
till förfarande eller försummelse, som kan föranleda återkallelse eller
indragning av tillståndet, och kan det antagas, att han skall låta sig rätta
utan sådan åtgärd, må varning i stället meddelas. Sådan varning må ej
överklagas.

Innefattar beslut meddelande av tillstånd eller ändring i eller indragning
på viss tid eller återkallelse av förut meddelat tillstånd, skall avskrift
av beslutet genom länsstyrelsens försorg sändas till vederbörande
polismyndighet.

Beslut om återkallelse eller indragning av tillstånd eller om varning
skall genom den beslutande myndighetens försorg delgivas den, som
avses med beslutet.

34 §

2 m o m.8 Bryter någon mot 2 mom. Uraktlåter någon,
föreskrifterna i 25 § 7 morn., som innehar tillstånd till yrkesmäs eller

uraktlåter någon, som in- sig trafik, att fullgöra skyldighet,

nehar tillstånd till yrkesmässig tra- som enligt 23 § 1 mom. åligger

fik, att fullgöra skyldighet, som honom,

enligt 23 § 1 mom. åligger honom,

eller åsidosätter någon honom jämlikt 31 § eller 32 § 7 mom. åliggande
skyldighet,

eller åsidosättes fastställd turlista utan att möjligheten att iakttaga
densamma kan anses utesluten till följd av förhållande, som vederbörande
cj föranlett eller förmått avvärja,

eller fordras vid yrkesmässig trafik betalning i strid mot fastställd
taxa,

eller åsidosättas i övrigt av vederbörande myndighet vid meddelande
av trafiktillstånd eller tillstånd till bedrivande av uthyrningsrörelse eller
transportförmedling eller eljest enligt denna förordning lämnade föreskrifter,

straffes den felande med dagsböter.

41 §•

Uttrycken väg, automobil, personautomobil, omnibus, lastautomobil,
traktor, släpfordon, maximilast och totalvikt användas i denna förordning
i samma bemärkelse som motsvarande beteckningar i fordonskungörelsen
(1972: 595).

Med traktortåg avses i denna förordning traktor med tillkopplat släpfordon.

Att ärende, som enligt denna
förordning ankommer på trafiknämnd,
i vissa fall avgöres av
länsstyrelse framgår av lagen om
trafiknämnder. Sådant beslut av
länsstyrelse skall vid förordningens
tillämpning anses meddelat av
trafiknämnd.

8 Senaste lydelse 1972: 437.

9 Senaste lydelse 1972: 593. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.

TU 1977/78: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

44 §

1 m o m.10 Talan mot beslut av
trafiknämnd enligt denna förordning
föres hos länsstyrelsen genom
besvär.

Talan mot beslut av länsstyrelse
med stöd av förordningen föres
hos regeringen genom besvär. 1
samma ordning föres talan mot
transportnämndens beslut med
stöd av förordningen och mot
länsstyrelses beslut i ärende angående
yrkesmässig trafik, vilket från
trafiknämnd hänskjutits till länsstyrelse.

1 mom. Talan mot beslut av
länsstyrelse eller transportnämnden
enligt denna förordning föres
hos regeringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Förordnande
om ikraftträdande får begränsas till vissa av de nya bestämmelserna.
Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och
andra författningar

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1976: 633) om kungörande av
lagar och andra författningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Författning som beslutas av
länsstyrelse eller av annan regional
eller lokal statlig myndighet
som är underordnad regeringen
och ej tillhör försvarsmakten skall
kungöras i författningssamlingen
för det län inom vilket myndigheten
har sitt säte. Detsamma skall
gälla beträffande författning som
beslutas av skogsvårdsstyrelse eller
trafiknämnd. Länets författningssamling
utges genom länsstyrelsens
försorg.

Föreslagen lydelse

Författning som beslutas av
länsstyrelse eller av annan regional
eller lokal statlig myndighet
som är underordnad regeringen
och ej tillhör försvarsmakten skall
kungöras i författningssamlingen
för det län inom vilket myndigheten
har sitt säte. Detsamma skall
gälla beträffande författning som
beslutas av skogsvårdsstyrelse. Länets
författningssamling utges genom
länsstyrelsens försorg.

Gör utomordentliga förhållanden det påkallat kan regeringen medge
att författning som avses i första stycket kungöres på annat sätt än i
länets författningssamling.

10 Senaste lydelse 1977: 251. Ändringen innebär bl. a. att första stycket upphävs.

TU 1977/78: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om kungörande av författning som beslutas av regional eller lokal
myndighet som tillhör försvarsmakten beslutar regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden 1977

I motionen 1976/77: 201 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag angående kommunala
trafiknämnder i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner väckta med anledning av propositionen 1977/78: 81

I motionen 1977/78: 1756 av Karin Ahrland och Daniel Tarschys
(båda fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna de synpunkter
som anförts i motionen beträffande frågan om revision av 1940 års
förordning om yrkesmässig automobiltrafik m. m.

I motionen 1977/78: 1757 av Ove Karlsson (s) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande förande av
liggare över lokala trafikföreskrifter.

I motionen 1977/78: 1758 av Birger Rosqvist (s) och Wiggo Komstedt
(m) hemställs att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att
sådan ändring sker i vägtrafikkungörelsen (1972: 603, ändrad senast
1977: 875) (VTK) att lokala trafikföreskrifter som tillkännages genom
vägmärken inte därutöver skall behöva kungöras i länets författningssamling.

Utskottet

Arbetet på trafiksaneringar och andra åtgärder i den befintliga miljön
har lett till att de lokala trafikföreskrifterna — som kompletterar
eller ersätter vissa av de av statsmakterna beslutade trafikreglerna —
har fått en väsentligt större betydelse än tidigare. Möjligheten att meddela
lokala trafikföreskrifter finns reglerad i VTK och terrängtrafikkungörelsen
(1972: 594, ändrad senast 1977: 876) (TTK). F. n. meddelas lokala
trafikföreskrifter av länsstyrelserna och trafiknämnderna. Trafiknämnden
— som inte är ett kommunalt organ — består av polismästaren
i polisdistriktet och två kommunalt utsedda ledamöter. Den växande trafiken
på våra gator och vägar ställer allt högre krav på de statliga och

TU 1977/78: 20

kommunala myndigheter som har att se till att trafiken kan ledas fram på
ett smidigt och säkert sätt. I takt med denna utveckling har det enligt
propositionen vuxit fram ett behov av en fastare kommunal förankring
av besluten om lokala trafikföreskrifter. Mot bl. a. denna bakgrund tillkallades
år 1974 en sakkunnig för att överväga vissa kommunala trafikoch
trafiksäkerhetsfrågor (trafiknämndsutredningen — K 1974: 03). Utredningen
avgav i februari 1976 betänkandet (SOU 1976: 18) Lokala
trafikföreskrifter m. m. I betänkandet föreslås att de nuvarande trafiknämnderna
avskaffas och att deras uppgifter skall föras över till kommunerna
och polismyndigheterna. Vissa frågor som berör trafiknämndernas
befattning med den yrkesmässiga trafiken skall därvid enligt förslaget
handläggas av kommunerna.

Trafiknämndsutredningen har också haft att behandla frågan om det
frivilliga trafiksäkerhetsarbetets lokala och regionala organisation. Utredningens
förslag innebär i denna del att frivilligkrafterna — i den
mån de inte kan beredas plats i de kommunala nämnder (trafiksäkerhetsnämnder)
som har förutsatts handlägga trafiksäkerhetsfrågor —
skall verka genom ett kontakt- och referensorgan till de kommunala
nämnderna.

I promemorian (Ds K 1976: 6) Huvudmannaskapet för kommunala
trafikövervakare har trafiknämndsutredningen vidare lagt fram förslag
till ett odelat kommunalt huvudmannaskap för trafikövervakarna. I propositionen
har i detta sammanhang frågan om villkoren för att kommun
skall få anordna kommunal trafikövervakning tagits upp.

Trafiknämndsutredningens förslag har också aktualiserat dels frågor
som rör dispenser för rörelsehindrade från lokala trafikföreskrifter om
parkering, dels fråga om bemyndigande för regeringen att besluta om
föreskrifter som rör vägtrafiken.

Utskottet behandlar i fortsättningen regeringens förslag i nu berörda
delar i anslutning till föredragande departementschefens framställning
härom under olika avsnitt. Därutöver upptas till behandling vissa frågor
som rör kungörandet av beslut om lokala trafikföreskrifter.

Lokala trafikföreskrifter

Föredraganden biträder utredningens grunduppfattning om behovet
av en starkare kommunal förankring av besluten om lokala trafikföreskrifter
och förordar därför att trafiknämnderna avvecklas och att deras
uppgifter när det gäller lokala trafikföreskrifter förs över till kommunerna.
Det framhålls emellertid som viktigt att förfarandet hos kommunerna
ordnas så rationellt som möjligt. Handläggningen kan enligt propositionen
med fördel ses i två skeden. Det första av dem rör kommunernas
övergripande principbeslut; medan det andra rör beslut om konkreta
lokala trafikföreskrifter.

TU 1977/78: 20

Det anses naturligt att grunderna för den kommunala trafikregleringspolitiken
beslutas av kommunfullmäktige. Detta sägs innebära att
kommunfullmäktige bestämmer principerna för kommunens trafik- och
trafiksäkerhetspolitik genom handlingsprogram samt planer för bebyggelse
och trafiksaneringar. I fråga om föreskrifter av övervägande teknisk
art framstår det för föredraganden som lämpligt att sådana frågor
handläggs i en kommunal nämnd. I linje med bl. a. strävan att minska
den statliga regleringen av kommunernas verksamhet bör kommunen
enligt propositionen ha frihet att själv bestämma vilken nämnd —■ befintlig
eller nyinrättad — som skall handlägga frågor om lokala trafikföreskrifter.
Även om rätten att besluta om lokala trafikföreskrifter sålunda
i princip bör tillkomma kommunerna behövs emellertid tillfälliga
föreskrifter som det bör ankomma på polismyndigheten att besluta om.
När det gäller gränsdragningen mellan kommunens och polismyndighetens
behörighet i detta avseende anses beslutssituationen väsentlig.
När det inte går att tillräckligt snabbt meddela ett kommunalt beslut och
sådant inte kan avvaktas utan olägenhet är det enligt föredraganden av
värde att polismyndigheten har möjlighet att besluta. Det torde då också
främst bli fråga om situationer som aktualiserar föreskrifter av jämförelsevis
kort varaktighet. Den nödvändiga samordningen anses kunna
lösas så att polismyndigheten underrättar kommunen om sålunda fattade
beslut.

I fråga om befogenheten att meddela undantag bör — liksom f. n.
— som grundprincip gälla att den myndighet som har meddelat föreskrifterna
också är den som kan dipensera från dem. Polismyndigheten
skall vidare kunna meddela dispens från en föreskrift som kommunen
har meddelat, om saken är brådskande och beslut från kommunen inte
utan olägenhet kan avvaktas. Det ligger emellertid i sakens natur att det
i fråga om dispenser oftare kommer att krävas snabba beslut, vilket anses
medföra att sådana i något större utsträckning får meddelas av polismyndigheten.

Beträffande frågan om klagan över kommunalt beslut och lokal trafikföreskrift
skiljer föredraganden mellan två olika typer av beslut, nämligen
dels de s. k. ”tunga”, övergripande principbesluten och dels de beslut
varigenom principerna omsätts i lokala trafikföreskrifter. Beträffande de
förra föreslås att klagan får ske i form av kommunalbesvär medan överprövningen
beträffande de senare föreslås ske i form av förvaltningsbesvär.

Även utskottet vill framhålla behovet av en starkare kommunal förankring
av besluten om lokala trafikföreskrifter. Kommunerna får ett
alltmer ökande ansvar för trafikmiljön. I fråga om befintlig bebyggelse
aktualiserar ansvaret åtgärder som har avseende på trafikregleringen och
därmed de lokala trafikföreskrifterna. Vid planering av nya områden
hänger trafikregleringen av naturliga skäl nära samman med kommu -

TU 1977/78: 20

nens byggnads-, plan- och miljöpolitik. Slutligen kommer självfallet också
den lokala kollektivtrafikens behov in i bilden. Mot denna bakgrund
måste trafikreglering även enligt utskottets uppfattning anses vara en i
hög grad kommunal angelägenhet.

Vad föredraganden anfört under ifrågavarande avsnitt beträffande lokala
trafikföreskrifter föranleder därför ej någon erinran från utskottets
sida. Utskottet tillstyrker också att lagen om rätt för kommun att uttaga
avgift för vissa upplåtelser på allmän plats, m. m. ändras på sådant sätt
att kommunen vid fastställelse av parkeringsavgifter får möjlighet att
medge rörelsehindrade befrielse från sådana avgifter.

Vissa yrkestrafikfrågor

I propositionen förordas som nämnts att trafiknämnderna avvecklas
och att deras åligganden när det gäller lokala trafikföreskrifter i princip
förs över till kommunerna. Det är därför nödvändigt att låta annat
organ ta över de uppgifter rörande yrkestrafiken som i dag ankommer
på trafiknämnderna. I sammanhanget har frågan om tillståndsgivningen
för taxitrafiken aktualiserats. Slutlig ställning till spörsmålet om vilken
myndighet som i framtiden skall ha hand om denna tillståndsgivning bör
dock enligt föredraganden inte tas f. n., utan frågan anses böra avgöras
i ett större sammanhang då man behandlar taxifrågan i hela dess vidd.
I avvaktan härpå sägs en lämplig lösning vara att de uppgifter rörande
taxitrafiken som trafiknämnderna har f. n. förs över till länsstyrelserna,
vilka i dag handhar tillståndsgivningen i fråga om all annan yrkesmässig
trafik. Föredraganden förutsätter att länsstyrelserna regelmässigt remitterar
ärendena till den eller de kommuner som berörs.

Förslaget beträffande trafiknämndernas avskaffande och ytterligare
några i propositionen närmare berörda frågor aktualiserar ändringar i
förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.

I den föreslagna lagen om ändring i YTF har till följd av misskrivning
bestämmelsen i 32 § 2 mom. fått en utformning som ej varit avsedd. På
grund härav föreslår utskottet en redaktionell ändring i nämnda bestämmelse.

I motionen 1977/78: 1756 påpekas att YTF borde bli föremål för en
fullständig revision i syfte att förenkla författningstexten och göra den
mer lättfattlig. Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning
om behovet av en översyn av rättsreglerna på området i det av motionärerna
angivna syftet. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen har
sin uppmärksamhet riktad på problemet och finner med hänsyn härtill
någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida ej nu vara påkallad.

Även i övrigt tillstyrks propositionen i förevarande del.

Det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet

Det svenska trafiksäkerhetsarbetet har enligt propositionen sedan länge
byggt på samverkan mellan myndigheter och en väl utvecklad frivillig -

TU 1977/78: 20

organisation. På riksplanet fungerar Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande (NTF) som centralt organ för det frivilliga arbetet. Det
regionala trafiksäkerhetsarbetet drivs främst i de 24 länsförbunden och
trafiksäkerhetsföreningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. På det
lokala planet har — efter initiativ av NTF — i nästan alla kommuner
bildats trafiksäkerhetskommittéer. Dessa har med tiden fått en allt fastare
anknytning till kommunerna och har anpassats till den kommunala
förvaltningsorganisationen. Enligt propositionen bör det i varje kommun
finnas en trafiksäkerhetsnämnd som dock inte bör vara obligatorisk
utan fakultativ. De nuvarande trafiksäkerhetskommittéerna bör vidare i
fortsättningen benämnas trafiksäkerhetsnämnder. För att ta till vara frivilligkrafterna
föreslås att det inrättas ett särskilt referens- eller kontaktorgan,
förslagsvis benämnt trafiksäkerhetsråd, med anknytning till trafiksäkerhetsnämnden.

I likhet med föredraganden finner utskottet det vara värdefullt om
varje kommun får en trafiksäkerhetsnämnd som kan ta ett mera samlat
ansvar för trafiksäkerhetsfrågorna på lokal nivå. Även utskottet vill
framhålla det angelägna i att man inom kommunerna så långt det är
möjligt söker knyta företrädare för frivilligarbetet direkt till den kommunala
nämnden. Härigenom och genom att frivilligkrafterna vid sidan av
nämnden får ett kontakt- och referensorgan (trafiksäkerhetsråd) ges som
föredraganden framhåller goda möjligheter att föra vidare och vidareutveckla
det angelägna frivilligarbetet. Det är också av stor vikt att kommunerna
på allt sätt stöder det lokala frivilligarbetet. Utskottet delar
även uppfattningen om behovet av ett ökat stöd till det regionala frivilligarbetet.

Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i denna del.

Genomförandet av förslaget synes innebära att syftet med den under
allmänna motionstiden 1977 väckta motionen 1976/77: 201 beträffande
förslag angående kommunala trafiknämnder i allt väsentligt kommer att
tillgodoses. Motionen bör därför ej föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

Kommunal trafikövervakning

Enligt lagen (1964: 321) om kommunal trafikövervakning (LKT) kan
länsstyrelsen i fråga om kommun som tar ut avgift för begagnande av
allmän parkeringsplats förordna att kommunen skall ombesörja övervakningen
av efterlevnaden av föreskrifter om parkering och stannande
av fordon. Övervakningen skall fullgöras med personal som har fått
lämplig utbildning. Personalen står i sin tjänstgöring under polischefens
ledning och polischefen meddelar förordnande för personalen att fullgöra
trafikövervakning. Huvudmannaskapet för trafikövervakama är
således delat. Kommunerna har det allmänna arbetsgivaransvaret för de

TU 1977/78: 20

anställda, medan den operativa ledningen av arbetet tillkommer polismyndigheten.
Frågan om huvudmannaskapet för de kommunala trafikövervakarna
har diskuterats vid flera tillfällen efter LKT:s tillkomst.
I propositionen föreslås att kommunerna får ett odelat huvudmannaskap
för trafikövervakarna. Med hänsyn till att trafikövervakning i
grunden är en polisiär verksamhet anses dock att polismyndigheten
måste beredas ett tillräckligt inflytande, varför vissa regler för samråd
föreslås tillkomma kommunen. Föredraganden förordar vidare en
ändring i LKT av innebörd att kommun kan få ombesörja trafikövervakning
om behov föreligger av särskild personal för parkeringsövervakning.
Den nu gällande förutsättningen härför att avgiftsbelagd parkering
skall förekomma inom kommunen skulle därmed slopas.

Regeringens förslag i denna del föranleder ej någon erinran eller
särskilt uttalande från utskottets sida.

Vägtrafiklagstiftningen och regeringsformens regler om normgivningsmakten Den

nya regeringsformens (RF) regler om normgivningsmakten innebär
att riksdagen numera ensam stiftar lag och att den beslutar lag i
vilket ämne som helst. I vissa fall är lagformen föreskriven i RF. Det
gäller bl. a. föreskrifter av privaträttslig natur och ingrepp i enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden. När det gäller vissa andra
typer av föreskrifter — bl. a. sådana som rör trafik — får regeringen
meddela föreskrifter efter bemyndigande i lag. Slutligen får regeringen
utan särskilt bemyndigande meddela vissa typer av föreskrifter som inte
kräver lagform.

I prop. 1975: 8 om följdlagstiftning med anledning av den nya regeringsformens
bestämmelser om normgivning togs frågan upp om en anpassning
av den äldre lagstiftningen till RF. Med anledning av propositionen
beslöt riksdagen (KU 1975: 10, rskr 1975: 62) bl. a. lagen (1975:
88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter
och kommunikationer (ändrad 1977: 1121) (bemyndigandelagen).

Vissa författningar som rör vägtrafiken har tillkommit utan riksdagens
medverkan. Bakgrunden till detta förhållande är det bemyndigande
som riksdagen har lämnat regeringen att besluta om vägtrafiklagstiftningens
utformning utan riksdagens medverkan i varje särskilt fall
(prop. 1970: 171, 3LU 1970: 88, rskr 1970: 398). Enligt övergångsbestämmelserna
till RF får bemyndigandet utnyttjas även efter RF:s
ikraftträdande tills riksdagen bestämmer annorlunda.

Enligt föredragandens mening har den ordning för handläggningen
av vägtrafiklagstiftningsfrågorna som beslöts 1970 fungerat väl. Trafiknämndsutredningens
förslag och föredragandens överväganden i fråga
om lokala trafikföreskrifter anses emellertid föranleda vissa justeringar
i bemyndigandet. Mot denna bakgrund anser föredraganden tiden nu

TU 1977/78: 20

vara mogen för en formell anpassning av handläggningsreglerna till
RF:s reglering av normgivningsmakten.

Utskottet har inget att erinra mot propositionen, såvitt nu är i fråga.
Som föredraganden framhåller bör självfallet också i fortsättningen reformer
av större principiell betydelse underställas riksdagen även om
riksdagen därvid inte behöver ta ställning till den mera detaljerade författningsutformningen.

Ikraftträdande m. m.

Beträffande lokala trafikföreskrifter och i fråga om den kommunala
trafikövervakningen förordas i propositionen att regeringen bemyndigas
att bestämma om ikraftträdande av lagstiftningen i dessa delar. De delar
i YTF som berör taxitrafiken bör enligt föredragandens mening träda
i kraft samtidigt med reglerna om lokala trafikföreskrifter. När det
gäller andra delar av yrkestrafiklagstiftningen anses det emellertid vara
möjligt att förordna om ikraftträdande oberoende av när trafiknämnderna
upplöses. Regeringen bör därför ges möjlighet att sätta ändringarna
av yrkestrafiklagstiftningen i kraft vid skilda tidpunkter. En riktpunkt
för arbetet på genomförande av förslagen när det gäller lokala
trafikföreskrifter m. m. anges emellertid vara att lagstiftningen skall
kunna träda i kraft vid årsskiftet 1978-1979. Ikraftträdandet av förslaget
till lag om ändring i lagen (1975: 88) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer bör enligt
propositionen kunna bestämmas till två veckor efter den dag då lagen
kom ut av trycket i Svensk författningssamling.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående ikraftträdandet.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 633) om kungörande av lagar
och andra författningar

Förslaget om avveckling av trafiknämnderna föranleder en redaktionell
jämkning i 9 § lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och
andra författningar.

I anslutning härtill tar föredraganden upp frågan om kommunens
skyldighet att kungöra beslut om lokal trafikföreskrift. I linje med vad
som uttalades i prop. 1975/76: 112 om kungörande av lagar och andra
författningar (s. 79—80) anses regleringen av kommunens skyldighet i
detta avseende böra inflyta i VTK.

I detta sammanhang har motionsledes framställts vissa yrkanden som
berör kungörelseförfarandet. I motionen 1977/78: 1758 hemställs sålunda
att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att sådan ändring
sker i VTK att lokala trafikföreskrifter som tillkännages genom vägmärken
inte därutöver skall behöva kungöras i länets författningssamling.

Enligt propositionen 1975/76: 112 borde författningssamling ses som

TU 1977/78: 20

den primära kungörandeformen i fråga om författningar. Med hänsyn
härtill borde samtliga av trafiknämnderna beslutade trafikföreskrifter
— även sådana som skall tillkännages genom vägmärke — införas inte
bara som då var fallet i särskild liggare utan också i länets författningssamling.
Motsvarande princip ansågs böra gälla beträffande trafikföreskrifter
som länsstyrelsen beslutar. Ansvarsbestämmelsen i 167 § VTK
har anpassats i enlighet med det anförda. Bestämmelsen trädde i kraft
den 1 januari 1977.

För riksdagens information har föredraganden i den nu aktuella
propositionen nämnt att det i flera sammanhang — bl. a. genom framställning
från länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) och Föreningen
Sveriges polismästare (numera Föreningen Sveriges polischefer) —
framförts önskemål om att framför allt lokal trafikföreskrift som tillkännages
genom vägmärke inte skall behöva kungöras i länets författningssamling.

LON har enligt ovannämnda framställning genom enkät till samtliga
länsstyrelser kartlagt utgivningen av länets författningssamlingar under
första halvåret 1977. Resultatet av undersökningen sägs visa att i medeltal
ca 86 % av innehållet i länets författningssamling under den aktuella
tiden utgjordes av lokala trafikföreskrifter. Av dessa avsåg mer än
hälften föreskrifter med begränsad giltighet. Det framgick också att
det med några få undantag var ett mycket litet antal personer inom
länen som prenumerar på länets författningssamling. Denna synes enligt
LON fylla varken behovet av att hålla besluten om lokala trafikföreskrifter
lätt tillgängliga eller behovet av spridning av kännedomen
om sådana beslut. Enligt organisationsnämndens mening medför nu
tillämpade regler om tillkännagivande av lokala trafikföreskrifter i länets
författningssamling endast en onödig byråkratisering och en väsentlig
kostnad för statsverket.

Som LON framhåller finns för att beslut om lokala trafikföreskrifter
skall vara lätt tillgängliga den nämnda särskilda liggaren. Vidare skall
länsstyrelsen varje år utfärda en samlingskungörelse om vägar och lokala
trafikföreskrifter i länet. Enligt bestämmelserna i VTK skall vidare
alltid utmärkning på platsen av lokal trafikföreskrift ske genom vägmärke
eller också annonsering därom äga rum i ortspressen.

Mot bakgrund av det anförda torde kungörelseförfarandet genom
länets författningssamling av lokala trafikföreskrifter, som tillkännages
genom vägmärke, starkt kunna ifrågasättas. Bestämmelserna på området
har visserligen varit i kraft under endast förhållandevis kort tid.
Stor vikt måste emellertid enligt utskottets mening vid bedömningen av
frågan tillmätas framställningen från LON, som har tillkommit efter
samråd mellan länsråden hos samtliga länsstyrelsers planeringsavdelningar.
Enligt utskottets mening synes bl. a. med hänsyn härtill den
i förevarande motion aktualiserade ändringen i VTK böra komma till

TU 1977/78: 20

stånd. Det anförda torde i motsvarande mån gälla kungörande av lokala
trafikföreskrifter enligt terrängtrafikkungörelsen (1972: 594, ändrad
senast 1977: 876). (TTK). Ett genomförande av dessa ändringar kräver
att riksdagen antar en ändring i 2 § lagen (1976: 633) om kungörande
av lagar och andra författningar. Det torde vidare ankomma på regeringen
att göra de ytterligare bedömningar som kan erfordras i sammanhanget
och att vidta därav betingade ändringar i VTK och TTK.
I samband därmed bör även den i motionen 1977/78: 1757 väckta
frågan beträffande förande av liggare över lokala trafikföreskrifter
genom polismyndigheten av regeringen upptas till prövning.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 81

a. antager förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter
och kommunikationer,

b. antager förslaget till lag om trafiknämnd,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 201,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 81

a. antager förslaget till lag om ändring i lagen (1957: 259) om
rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän
plats, m. m.,

b. antager förslaget till lag om ändring i lagen (1964: 321) om
kommunal trafikövervakning,

4. att riksdagen

a. med anledning av propositionen 1977/78: 81 antager förslaget
till lag om ändring i förordningen (1940: 910) angående
yrkesmässig automobiltrafik m. m. med den ändringen att 32
§ 2 mom. erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 m o m.1 Över ansökan skall 2 m o m.1 Över ansökan skall
länsstyrelsen infordra yttranden länsstyrelsen infordra yttranden

på sätt i 9 § 1 mom. närmare an- på sätt i 9 § 1 mom. närmare an gives,

dock att infordrande av ytt- gives, dock att infordrande av yttranden
må inskränkas eller under- randen må inskränkas eller underlåtas
i fall som sägs i 3 mom. låtas i fall som sägs i 3 mom.

andra stycket. Avser ansökan till- andra stycket. Avser ansökan tillstånd
till uthyrning av personauto- stånd till uthyrning av omnibus

mobil eller av lastautomobil, vars eller av lastautomobil, vars total totalvikt

överstiger 3 500 kilo- vikt överstiger 3 500 kilogram,

1 Senaste lydelse 1964:103.

TU 1977/78: 20

gram, skall länsstyrelsen inhämta skall länsstyrelsen inhämta yttran yttrande

från länsstyrelsen i annat de från länsstyrelsen i annat län

län som beröres av uthymingsrö- som beröres av uthyrningsrörel relsen.

, sen.,

b. att motionen 1977/78:1756 ej föranleder någon särskild
åtgärd från riksdagens sida,

5. att riksdagen

a. med anledning av propositionen 1977/78: 81 och motionen
1977/78: 1758 antager förslaget till lag om ändring i lagen
(1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar
med dels det tillägget att 2 § lagen (1976: 633) om kungörande
av lagar och författningar erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 §

I fråga om annan författning än lag gäller att 4—9 §§ ej äger tillämpning
på författning

1. som på grund av lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar ej får lämnas ut till envar eller

2. som endast reglerar statlig myndighets inre förhållanden eller förhållandet
mellan statliga myndigheter inbördes, förutsatt att författningen
ej innehåller något som kan vara av väsentligt intresse för utomstående
eller för berörda arbetstagares eller uppdragstagares rättsställning.

Regeringen får föreskriva att lokal
trafikföreskrift ej behöver kungöras
på sätt sorn sägs i 9 §.,

dels att härav betingad ändring vidtas i ingressen till det
nämnda lagförslaget.,

b. med anledning av propositionen 1977/78: 81 samt motionerna
1977/78:1757 och 1977/78: 1758 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om kungörande av
lokal trafikföreskrift och om förande av liggare över sådana
föreskrifter.

Stockholm den 30 mars 1978

På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: Sven Mellqvist (s), Carl-Wilhelm Lothigius (m), Arne
Persson (c), Essen Lindahl (s), Alfred Håkansson (c), Nils Hjorth (s),
Rolf Sellgren (fp), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist
(s), Olle Östrand (s), Wiggo Komstedt (m), Erik Johansson i Hållsta
(c) och Rune Johansson i Amål (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7800SS