Trafikutskottets betänkande
1911P: 20
med anledning av propositionen 1977/78: 81 om vissa kommunala trafik- och trafiksäkerhetsfrågor m. m. jämte motioner
TU 1977/78: 20
Propositionen
I propositionen 1977/78: 81 har regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslagit riksdagen att antaga förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1975: 88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,
2. lag om trafiknämnd,
3. lag om ändring i lagen (1957: 259) om rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m. m.,
4. lag om ändring i lagen (1964: 321) om kommunal trafikövervakning,
5. lag om ändring i förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.,
6. lag om ändring i lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar.
I anslutning till trafiknämndsutredningens betänkande (SOU 1976: 18) Lokala trafikföreskrifter m. m. föreslås att de nuvarande trafiknämn-dema avvecklas och att deras uppgifter förs över till andra samhällsorgan. Mot bakgrand av bl. a. kommunemas ökande ansvar för trafikmiljön bör lokala trafikföreskrifter i princip meddelas av kommunerna. Trafiknämnderaas uppgifter i fråga om taxitrafiken tillförs länsstyrelserna. Reformen aktualiserar också det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet och stor vikt läggs vid att detta organisatoriskt och ekonomiskt ges goda utvecklingsmöjligheter på det regionala och lokala planet.
På grundval av förslagen i trafiknämndsutredningens promemoria (Ds K 1976: 6) Huvudmannaskapet för kommunala trafLkövervakare förordas att kommunerna får ett odelat ansvar för den kommunala trafikövervakningen. Samråd skall dock ske med polismyndigheten i vissa fall. F. n. gäller som förutsättning för anordnande av kommunal trafikövervakning att avgiftsbelagd parkering förekommer i kommunen. Derma begränsning slopas och ersätts med en allmän bedömning av kommunens behov av särskild personal för parkeringsövervakning.
Rörelsehindrades parkeringsmöjligheter förbättras genom att kommunen föreslås få rätt att befria dem frän skyldighet att betala avgift på allmän parkeringsplats.
Förslag läggs också fram om några betydelsefulla förenklingar i vissa administrativa ratiner.
1 Riksdagen 1977/78. 15 saml. Nr 20
TU 1977/78: 20 2
Lagförslagen
De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse. 1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975: 88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1975: 88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
1
§1
Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att med-
dela föreskrifter som
avses i 8 kap. dela föreskrifter som avses i 8 kap.
3 § regeringsformen, om föreskrif- 3 eller 5 § regeringsformen, om fö-
terna gäller reskriftema gäller
1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,
2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till komplettering av eller söm ersättning för jämvägsbefordran som avses under 1,
3. säkerheten i spårbunden trafik eller ordningens upprätthällande i samband med sådan trafik,
4. postbefordran eller telekommunikationer,
5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt fartyg,
6. trafikregler eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken inom Sveriges sjöterritorium eller för sjötrafiken med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför Sveriges sjöterritorium,
7. skeppsmätning. 7. skeppsmätning,
8. trafik på väg eller i terräng,
9. fordons beskaffenhet och utrustning,
10. registrering
eller annan kon
troll av fordon.
Regeringen
bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att med
dela föreskrifter om avgifter för dela föreskrifter om avgifter för
granskning eller kontroll enligt be- granskning eller kontroll enligt be
stämmelse som avses i första styc- stämmelse som avses i första styc
ket 3. Regeringen bemyndigas ock- ket 3, 9 eller 10. Regeringen be
så att besluta föreskrifter om fyr- myndigas också att besluta före
avgifter och fariedsvaruavgifter skrifter om fyravgifter och far-
samt om avgifter för skeppsmät- ledsvaraavgifter samt om avgifter
ning. för skeppsmätning.
2 §
Regeringen får överlåta ät för- Regeringen får överlåta åt för-
valtningsmyndighet att
meddela valtningsmyndighet att meddela
föreskrifter som avses i 1 §. föreskrifter som avses i 1 §. Rege-
ringen får vidare överlåta åt kommun att meddela föreskrifter som avses i 1 § första stycket 8.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. 1 Senaste lydelse 1977:1121.
TU 1977/78: 20 3
2 Förslag till Lag om trafiknämnd
Härigenom föreskrivs följande.
1 §
I den utsträckning som regeringen med stöd av 2 § lagen (1975:
88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter
och kommunikationer har överlåtit åt kommun att meddela föreskrifter
som avses i 1 § första stycket 8 nämnda lag, skall denna uppgift inom
kommunen handhavas av en trafiknämnd.
I den omfattning som regeringen har bemyndigat kommun att pröva frågor om undantag från föreskrift som avses i första stycket skall även denna uppgift handhavas av trafiknämnden,
2 § Kommun får tillsätta särskild trafiknämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara trafiknämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen trafiknämnd.
3 § I fråga om särskild trafiknämnd tillämpas bestammelsema i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10—12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.
Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971: 290) äger 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild trafiknämnd.
4 §
Talan mot trafiknämnds beslut i fråga som avses i 1 § förs hos
länsstyrelsen genom besvär.
Talan mot länsstyrelsens beslut förs hos regeringen genom besvär.
Statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk och polisrhyndighet får föra talan mot trafiknämnds eller länsstyrelses beslut i fråga som avses il§.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När lagen träder i kraft skall lagen (1964: 371) om trafiknämnder upphöra att gälla. Före ikraftträdandet får kommunfullmäktige utan hinder av 3 § denna lag och 3 kap. 5 § kommunallagen (1977: 179) välja ledamöter och suppleanter i särskild trafiknämnd för återstoden av valperioden 1977—1979. Regeringen får meddela de ytterligare övergångsbestämmelser som behövs.
3 Förslag fiU
Lag om ändring i lagen (1957: 259) om rätt för kommun att
uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m. m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957; 259) om rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m. m.i dels att i 5 § ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regermgen", dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§ För rätt att under begränsad tid För rätt att under begränsad tid begagna av kommun för allmän begagna av kommim för allmän
1 Lagen omtryckt 1972:102. It Riksdagen 1977/78.15 saml. Nr 20
TU 1977/78: 20
Nuvarande lydelse
parkering upplåten plats å gata, torg eller annan allmän plats må kommunen, där så finnes påkallat för trafikens ordnande, uttaga avgift med det belopp, som erfordras för att tillgodose sagda ändamål. Grunder för beräkning av sådan avgift beslutas av kommunfullmäktige.
Föreslagen lydelse
parkering upplåten plats ä gata, torg eller annan allmän plats må kommunen, där så finnes påkallat för trafikens ordnande, uttaga avgift med det belopp, som erfordras för att tillgodose sagda ändamål. Grunder för beräkning av sådan avgift beslutas av kommunfullmäktige. Därvid får föreskrivas att rörelsehindrad skall vara befriad från skyldighet att erlägga avgift.
För upplåtelse på allmän plats av särskild uppställningsplats för fordon, som brakas i yrkesmässig trafik för personbefordran, må kommunen uttaga avgift med belopp, som erfordras för att täcka kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1964: 321) om kommunal trafikövervakning
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1964: 321) om kommunal trafikövervakning skall ha nedan angivna lydelse.
1 §1 |
Nuvarande lydelse
Uttager kommun avgift för begagnande av allmän parkeringsplats, må länsstyrelsen förordna, att kommunen skall ombesörja övervakning av efterlevnaden av föreskrifter rörande parkering och annan uppställning samt stannande av fordon.
Föreslagen lydelse
Länsstyrelsen må efter ansökan av kommun besluta att kommunen skall ombesörja övervakning av efterlevnaden av sådana föreskrifter rörande parkering eller stannande av fordon som omfattas av förordnande enligt lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift.
Beslut enligt första stycket må meddelas endast om det krävs särskild personal för övervakningen.
.2 §2
Övervakning enligt 1 § skall fullgöras med personal, som erhållit härför lämpad utbildning. Närmare föreskrifter om sådan utbildning meddelas av rikspolisstyrelsen.
Övervakning enligt 1 § skall fullgöras med personal, som erhållit härför lämpad utbildning.
1 Senaste lydelse 1967: 61.
- Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.
TU 1977/78: 20 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Förordnande
för personalen att Kommunen skall samråda med
fullgöra trafikövervakning medde- polismyndigheten angående om-
las av polischefen. Personalen står fattningen och den allmänna in-
i sin tjänstgöring under polische- riktningen av verksamheten. Sär-
fens ledning. skilt samråd skall ske om polis-
Föreskrifter om tjänstedräkt el- myndigheten påkallar det med an-
ler annat kännetecken för perso- ledning av händelse som beräknas
nal, som avses i denna paragraf, kräva särskilda insatser i fråga om
meddelas av Konungen. övervakning som avses i 1 §.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När lagen träder i kraft upphör förordnande som har meddelats med stöd av 2 § andra stycket i dess äldre lydelse att gälla.
5 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1940: 910) angående
yrkesmässig automobiltrafik m. m.i
dels att 9 § 3 mom. och 25 § 7 mom. skall upphöra att gälla,
dels att 5, 15 och 20 §§, 32 § 1—3 mom., 34 § 2 mom., 41 § och
44 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §2
Yrkesmässig trafik må bedrivas endast efter vederbörligt tillstånd, (trafiktillstånd).
Trafiktillstånd skall, såvitt ej angår linjetrafik för personbefordran, innefatta föreskrift om det antal automobiler och släpfordon, varmed trafiken må bedrivas, samt om den största last eller det högsta antal personer, som må med varje automobil eller släpfordon befordras. Släpfordon, som icke är inrättat för person- eller godsbefordran, må brakas i yrkesmässig trafik utan särskilt tillstånd.
Ansökan om trafiktillstånd eller medgivande till överlåtelse av sådant tillstånd skall göras av den som avser att driva trafik med stöd av tillståndet. Kan antagas att trafikförsörjningen inom viss kommun främjas, om beställningstrafikén för personbefordran med personautomobil utövas av juridisk person, får kommunen göra ansökan om tillstånd för den juridiske personen eller om överlåtelse av tillstånd på denne.
1 Senaste lydelse av
9 § 3 mom. 1964: 733
25 § 7 mom. 1957: 474.
2 Senaste lydelse 1977: 251.
TU 1977/78: 20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Fråga om tillstånd att bedriva Imjetrafik å vägsträcka, som är belägen i mer än ett län, eller mellan orter inom skilda län eller om medgivande till överlåtelse av tillstånd till sådan trafik prövas av länsstyrelsen i det län, där längsta delen av vägsträckan är belägen.
Fråga om tillstånd att bedriva .turisttrafik eller om medgivande till överlåtelse av sådant tillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där upptagning av passagerare först skall äga ram.
Fråga om tillstånd att med personautomobil bedriva beställningstrafik för personbefordran eller om medgivande till överlåtelse av sådant tillstånd prövas av den trafiknämnd, inom vars verksamhetsområde stationsorten skall förläggas. I fall som avses i tredje stycket andra punkten prövas dock frågan av regeringen.
Fråga om tillstånd att med personautomobil bedriva beställningstrafik för personbefordran eller om medgivande till överlåtelse av sådant tillstånd prövas i fall som avses i tredje stycket andra punkten av regeringen.
I övriga fall prövas fråga om trafiktillstånd eller om medgivande till överlåtelse av tillstånd av länsstyrelsen i det län, varest linjetrafik skall äga rum eller stationsort för beställningstrafik skall förläggas.
I fråga om tillstånd som meddelats av regeringen enligt sjätte stycket anses den trafiknämnd inom vars verksamhetsområde stationsorten är förlagd som tillständsgi-vande myndighet vid tillämpningen av denna förordning.
I fråga om tillstånd som meddelats av regeringen enligt sjätte stycket anses länsstyrelsen i det län där stationsorten är förlagd som tillständsgivande myndighet vid tillämpningen av denna förordning.
15 §3
Har transportnämnden bestämt särskilt lokalområde, skall underrättelse därom tillställas länsstyrelse som beslutet angår.
Har länsstyrelse meddelat tillstånd till linjetrafik eller turisttrafik, skall avskrift av beslutet sändas till polismyndighet som länsstyrelsen finner böra underrättas om tillståndet samt, om trafiken berör även annat län, länsstyrelsen i det länet.
Avskrift av beslut, varigenom länsstyrelse meddelat tillstånd till beställningstrafik, skall sändas till polismyndigheten å stationsorten, och, om det för trafiken angivna lokalområdet är beläget även i annat län, länsstyrelsen i det länet.
Har trafiknämnd meddelat beslut om trafiktillstånd, skall avskrift av beslutet sändas till länsstyrelsen. Avskrift av beslut som
Avskrift av beslut som regeringen meddelat enligt 5 § sjätte stycket tillställes vederbörande läns-'styrelse.
3 Senaste lydelse 1977: 705.
TU 1977/78: 20 7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
regeringen meddelat enligt 5 § sjätte stycket tillställes vederbörande länsstyrelse och trafiknämnd.
Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om beslut om ändrmg i trafiktillstånd.
Om kungörande av beslut, varom i denna paragraf sägs, stadgas i 44 §.
20 §4
Tillstånd till utövande av yrkesmässig trafik för personbefordran innebär, på sätt den tillståndsbeviljande myndigheten äger närmare bestämma, rätt till befordran även av gods, som medföres av passagerare.
Tillstånd till beställningstrafik för personbefordran med personautomobil innebär även rätt till befordran av mindre gods med auto-mobilen eller till denna kopplad släpvagn, vars totaJvikt ej överstiger 750 kilogram. Trafiknämnden bestämmer på vilket sätt och i vilken omfattnmg godsbefordran får ske. Därest icke annorledes föreskrives av trafiknämnden, innebär tillstånd att med personautomobil bedriva beställningstrafik för personbefordran jämväl rätt att med automobilen befordra uteslutande tidningar, dock icke till större myckenhet än som motsvarar sammanlagda vikten av det största antal passagerare, som må i yrkesmässig trafik befordras med automobilen, varje passagerares vikt därvid beräknad till sjuttio kilogram.
Tillstånd till beställnmgstrafik för personbefordran med personautomobil innebär även rätt till befordran av mindre gods med automobilen eller till denna kopplad släpvagn, vars totalvikt ej överstiger 750 kilogram. Länsstyrelsen bestämmer på vilket sätt och i vilken omfattning godsbefordran får ske. Därest icke annorledes föreskrives av länsstyrelsen, mnebär tillstånd att med personautomobil bedriva beställningstrafik för personbefordran jämväl rätt att med automobilen befordra uteslutande tidningar, dock icke till större myckenhet än som motsvarar sammanlagda vikten av det största antal passagerare, som må i yrkesmässig trafik befordras med automobilen, varje passagerares vikt därvid beräknad till sjuttio kilogram.
I linjetrafik för personbefordran må jämväl, därest och i den omfattning samma myndighet må finna skäl sådant medgiva, medföras gods för annan än passagerare.
Utan särskilt tillstånd må, efter anmälan till den tillständsgivande myndigheten, i linjetrafik för personbefordran medföras gods för postverkets räkning.
32 §
1 mom. Yrkesmässig uthyrning av automobil utan att förare |
1 mom.'' Yrkesmässig uthyrning av automobil utan att förare
4 Senaste lydelse 1972: 437.
5 Senaste lydelse 1964:103.
TU 1977/78: 20
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse
ställes till förfogande (uthyrningsrörelse) må ske endast efter tillstånd av länsstyrelsen i det län, varest rörelsen skall drivas. |
ställes till förfogande (uthyrningsrörelse) må ske endast efter vederbörligt tillstånd.
Fråga om tillstånd till uthyrningsrörelse prövas av länsstyrelsen i det län där sökandens kyrkobokföringsort är belägen eller, i fråga om juridisk person, där företagets ledning finnes.
Ansökan om sådant tillstånd skall innehålla uppgift om ort, å vilken rörelsen skall drivas, ävensom om antalet av de automobiler, som äro avsedda att användas i rörelsen; och skola i övrigt föreskrifterna i 7 § 1 mom. i tillämpliga delar gälla. Skyldighet att uppgiva antalet automobiler skall dock ej föreligga i fall som sägs i 3 mom. andra stycket.
2 m o m.8 över ansökan skall länsstyrelsen infordra yttranden på sätt i 9 § 1 mom. närmare angives, dock att infordrande av yttranden må inskränkas eller underlåtas i fall som sägs i 3 mom. andra stycket. |
2 mom. över ansökan skall
länsstyrelsen infordra yttranden på
sätt i 9 § 1 mom. närmare angives,
dock att infordrande av yttranden
må inskränkas eller underlåtas i
fall som sägs i 3 mom. andra styc
ket. A vser ansökan tillstånd till ut
hyrning av personautomobil eller
av lastautomobil, vars totalvikt
överstiger 3 500 kilogram, skall
länsstyrelsen inhämta yttrande från
länsstyrelsen i annat län som be-
röres av uthyrningsrörelsen.
3 m o m. Tillstånd må medde- 3
mom. Tillstånd må medde-
las allenast om rörelsen finnes be- las allenast om rörelsen finnes behövlig och i övrigt lämplig samt hövlig och i övrigt lämplig samt sökanden skickad att handhava sökanden skickad att handhava densamma. Kan det antagas att densamma. rörelsen kommer att beröra annat län än det där rörelsen skall bedrivas och kan länsstyrelsen med hänsyn härtill icke tillfredsställande bedöma behovet och lämpligheten av rörelsen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till regeringen för avgörande.
Prövning av rörelsens behövlighet skall ej ske, då ansökan avser tillstånd till uthyrning av personautomobil eller av lastautomobil, vars totalvikt ej överstiger 3 500 kilogram.
Vad i 12 § fjärde stycket samt 16 §, 17 § och 18 § 1 mom. är stadgat skall i tillämpliga delar gälla i fråga om uthymingsrörelse.
Tillstånd kan, när anledning därtill förekommer, av länsstyrelsen åter-
« Senaste lydelse 1964:103. " Senaste lydelse 1977: 251.
TU 1977/78: 20 9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
kallas eller för viss tid indragas. Har tillståndshavaren gjort sig skyldig till förfarande eller försummelse, som kan föranleda återkallelse eller indragning av tillståndet, och kan det antagas, att han skall låta sig rätta utan sådan åtgärd, må varning i stället meddelas. Sådan varning må ej överklagas.
Innefattar beslut meddelande av tillstånd eller ändring i eller indragning pä viss tid eller återkallelse av förat meddelat tUIständ, skall avskrift av beslutet genom länsstyrelsens försorg sändas till vederbörande polismyndighet.
Beshit om återkallelse eller indragning av tillstånd eller om varning skall genom den beslutande myndighetens försorg delgivas den, som avses med beslutet.
34 §
2 m o m. Bryter någon mot 2 mom. Uraktlåter någon,
föreskrifterna i 25 § 7 mom., som innehar tillstånd till yrkesmäs-
eller uraktlåter någon, som in- sig trafik, att fullgöra skyldighet,
nehar tillstånd till yrkesmässig tra- som enligt 23 § 1, mom. åligger
fik, att
fullgöra skyldighet, som honom,
enligt 23 § 1 mom. åligger honom,
eller åsidosätter någon honom jämlikt 31 § eller 32 § 7 mom. åliggande skyldighet,
eller åsidosattes fastställd turlista utan att möjligheten att iakttaga densamma kan anses utesluten till följd av förhällande, som vederbörande ej föranlett eller förmått avvärja,
eller fordras vid yrkesmässig trafik betalning i strid mot fastställd taxa,
eller åsidosättas i övrigt av vederbörande myndighet vid meddelande av trafiktillstånd eller tillstånd till bedrivande av uthyrningsrörelse eller transportförmedling eller eljest enligt denna förordning lämnade föreskrifter,
straffes den felande med dagsböter.
41 §9
Uttrycken väg, automobil, personautomobil, omnibus, lastautomobil, traktor, släpfordon, maximilast och totalvikt användas i denna förordning i samma bemärkelse som motsvarande beteckningar i fordons-kungörelsen (1972: 595).
Med traktortåg avses i denna förordning traktor med tillkopplat släpfordon.
Att ärende, som enligt denna förordning ankommer på trafiknämnd, i vissa fall avgöres av länsstyrelse framgår av lagen om trafiknämnder. Sådant beslut av länsstyrelse skall vid förordningens tillämpning anses meddelat av trafiknämnd.
8 Senaste lydelse 1972:437.
9 Senaste lydelse 1972: 593. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.
TU 1977/78: 20
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
44 § 1 m om.i" Talan mot beslut.av trafiknämnd enligt denna förord ning föres hos länsstyrelsen genom besvär.
1 mom. Talan rhot beslut av länsstyrelse eller transportnämnden enligt denna förordning föres hos regeringen genom besvär. |
Talan mot beslut av länsstyrelse med stöd av förordningen föres hos regeringen genom besvär. / samma ordning föres talan mot transportnämndens beslut med stöd av förordningen och mot länsstyrelses beslut i ärende angående yrkesmässig trafik, vilket från trafiknämnd hänskjutits till länsstyrelse.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Förordnande om ikraftträdande får begränsas till vissa av de nya bestämmelserna. Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som behövs.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse
9 §
Författning som beslutas av länsstyrelse eller av annan regional eller lokal statlig myndighet som är underordnad regeringen och ej tillhör försvarsmakterl skall kungöras i författningssamlingen för det län inom vilket myndigheten har sitt säte. Detsamma skall gälla beträffande författning som beslutas av skogsvårdsstyrelse eller trafiknämnd. Länets författningssamling utges genom länsstyrelsens försorg.
Föreslagen lydelse
Författning som beslutas av länsstyrelse eller av annan regional eller lokal statlig myndighet som är underordnad regeringen och ej tillhör försvarsniakten skall kungöras i författningssamlingen för det län inom vilket myndigheten har sitt säte. Detsamma skall gälla beträffande författning som beslutas av skogsvårdsstyrelse. Länets författningssamling utges genom länsstyrelsens försorg.
Gör utomordentliga förhållanden det påkallat kan regeringen medge att författning som avses i första stycket kungöres på annat sätt än i länets författningssamling.
10 Senaste lydelse 1977: 251. Ändringen innebär bl. a. att första stycket upphävs.
TU 1977/78: 20 11
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om kungörande av författning som beslutas av regional eller lokal myndighet som tillhör försvarsmakten beslutar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Motionema
Motion väckt under allmänna motionstiden 1977
I motionen 1976/77:201 av Per Olof Håkansson m.fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag angående kommunala trafiknämnder i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner väckta med anledning av propositionen 1977/78: 81
I motionen 1977/78: 1756 av Karin Ahrland och Daniel Tarschys (båda fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna de synpunkter som anförts i motionen beträffande frågan om revision av 1940 års förordning om yrkesmässig automobiltrafik m. m.
I motionen 1977/78: 1757 av Ove Karlsson (s)
hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande förande av
liggare över lokala trafikföreskrifter. . ,
I motionen 1977/78: 1758 av Birger Rosqvist (s) och Wiggo Komstedt (m) hemställs att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att sådan ändring sker i vägtrafikkungörelsen (1972: 603, ändrad senast 1977: 875) (VTK) att lokala trafikföreskrifter som tillkännages genom vägmärken inte därutöver skall behöva kungöras i länets författningssamling.
Utskottet
Arbetet på trafiksaneringar och andra åtgärder i den befintliga miljön har lett till att de lokala trafikföreskrifterna — som kompletterar eller ersätter vissa av de av statsmaktema beslutade trafikreglerna — har fått en väsentligt större betydelse än tidigare. Möjligheten att meddela lokala trafikföreskrifter finns reglerad i VTK och terrängtrafikkun-görelsen (1972: 594, ändrad senast 1977: 876) (TTK). F. n. meddelas lokala trafikföreskrifter av länsstyrelserna och trafiknämnderna. Trafiknämnden — som inte är ett kommunalt organ — består ay polismästaren, i polisdistriktet och två kommunalt utsedda ledamöter. Den växande trafiken på våra gator och vägar ställer allt högre krav på de statliga och
TU 1977/78: 20 12
kommunala myndigheter som har att se till att trafiken kan ledas fram pä ett smidigt och säkert sätt. I takt med denna utveckling har det enligt propositionen vuxit fram ett behov av en fastare kommunal förankring av besluten om lokala trafikföreskrifter. Mot bl. a. deima bakgrund tillkallades år 1974 en sakkunnig för att överväga vissa kommunala trafik-och trafiksäkerhetsfrågor (trafiknämndsutredningen — K 1974: 03). Utredningen avgav i februari 1976 betänkandet (SOU 1976: 18) Lokala trafikföreskrifter m. m. I betänkandet föresläs att de nuvarande trafiknämnderna avskaffas och att deras uppgifter skall föras över till kommunerna och polismyndigheterna. Vissa frågor som berör trafiknämnderaas befattning med den yrkesmässiga trafiken skall därvid enligt förslaget handläggas av kommunerna.
Trafiknämndsutredningen har också haft att behandla frågan om det frivilliga trafiksäkerhetsarbetets lokala och regionala organisation. Utredningens förslag innebär i denna del att frivilligkrafterna — i den mån de inte kan beredas plats i de kommunala nämnder (trafiksäkerhetsnämnder) som har förutsatts handlägga trafiksäkerhetsfrågor — skall verka genom ett kontakt- och referensorgan till de kommunala nämnderna.
I promemorian (Ds K 1976: 6) Huvudmannaskapet för kommunala trafikövervakare har trafiknämndsutredningen vidare lagt fram förslag till ett odelat kommunalt huvudmannaskap för trafikövervakarna. I propositionen har i detta sammanhang frågan om villkoren för att kommun skall få anordna kommunal trafikövervakning tagits upp.
Trafiknämndsutredningens förslag har också aktualiserat dels frågor som rör dispenser för rörelsehindrade från lokala trafikföreskrifter om parkering, dels fråga om bemyndigande för regeringen att besluta om föreskrifter som rör vägtrafiken.
Utskottet behandlar i fortsättningen regeringens förslag i nu berörda delar i anslutning till föredragande departementschefens framställning härom under olika avsnitt. Därutöver upptas till behandling vissa frågor som rör kungörandet av beslut om lokala trafikföreskrifter.
Lokala trafikföreskrifter
Föredraganden biträder utredningens grunduppfattning om behovet av en starkare kommunal förankring av besluten om lokala trafikföreskrifter och förordar därför att trafiknämnderna avvecklas och att deras uppgifter när det gäller lokala trafikföreskrifter förs över till kommunerna. Det framhålls emellertid som' viktigt att förfarandet hos kommunerna ordnas sä rationellt som möjligt. Handläggningen kan enligt propositionen med fördel ses i två skeden. Det första av dem rör kommunernas övergripande principbeslut; medan det andra rör beslut om konkreta lokala trafikföreskrifter.
TU 1977/78: 20 13
Det anses naturligt att grunderna för den kommunala trafikiregle-xingspolitiken beslutas av kommunfullmäktige. Detta sägs innebära att kommunfullmäktige bestämmer principerna för kommunens trafik- och trafiksäkerhetspolitik genom handlingsprogram samt planer för bebyggelse och trafiksaneringar. I fråga om föreskrifter av övervägande teknisk art framstår det för föredraganden som lämpligt att sådana frågor handläggs i en kommunal nämnd. I linje med bl. a. strävan att minska den statliga regleringen av kommunernas verksamhet bör kommunen enligt propositionen ha frihet att själv bestämma vilken nämnd — befintlig eller nyinrättad — som skall handlägga frågor om lokala trafikföreskrifter. Även om rätten att besluta om lokala trafikföreskrifter sålunda i princip bör tillkomma kommunerna behövs emellertid tillfälliga föreskrifter som det bör ankomma pä poUsmyndigheten att besluta om. När det gäller gränsdragningen mellan kommunens och polismyndighetens behörighet i detta avseende anses beslutssituationen väsentlig. När det inte går att tillräckligt snabbt meddela ett kommunalt beslut och sådant inte kan avvaktas utan olägenhet är det enligt föredraganden av värde att polismyndigheten har möjlighet att besluta. Det torde då ocksä främst bli fråga om situationer som aktualiserar föreskrifter av jämförelsevis kort varaktighet. Den nödvändiga samordningen anses kunna lösas så att polismyndigheten underrättar kommunen om sålunda fattade beslut.
I fråga om befogenheten att meddela undantag bör — liksom f. n. — som grundprincip gälla att den myndighet som har meddelat föreskrifterna också är den som kan dipensera från dem. Polismyndigheten skall vidare kunna meddela dispens frän en föreskrift som kommunen har meddelat, om saken är brådskande och beslut frän kommunen inte utan olägenhet kan avvaktas. Det ligger emellertid i sakens natur att det i fråga om dispenser oftare kommer att krävas snabba beslut, vilket anses medföra att sädana i något större utsträckning får meddelas av polismyndigheten.
Beträffande frågan om klagan över kommunalt beslut och lokal trafikföreskrift skiljer föredraganden mellan två olika typer av beslut, nämligen dels de s. k. "tunga", övergripande principbesluten och dels de beslut varigenom principerna omsätts i lokala trafikföreskrifter. Beträffande de förra föreslås att klagan får ske i form av kommunalbesvär medan överprövningen beträffande de senare föreslås ske i form av förvaltningsbesvär.
Även utskottet vill framhålla behovet av en starkare kommunal förankring av besluten om lokala trafikföreskrifter. Kommunerna får ett alltmer ökande ansvar för trafikmiljön. I fråga om befintlig bebyggelse aktualiserar ansvaret åtgärder som har avseende på trafikregleringen och därmed de lokala trafikföreskrifterna. Vid planering av nya områden hänger trafikregleringen av naturliga skäl nära samman med kommu-
TU 1977/78: 20 14
nens byggnads-, plan- och miljöpolitik. Slutligen kommer självfallet också den lokala kollektivtrafikens behov in i bilden. Mot denna bakgrund måste trafikreglering även enligt utskottets uppfattning anses vara en i hög grad kommunal angelägenhet.
Vad föredraganden anfört under ifrågavarande avsnitt beträffande lokala trafikföreskrifter föranleder därför ej.någon erinran frän utskottets sida. Utskottet tillstyrker ocksä att lagen om rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upplåtelser på allmän plats m. m. ändras på sådant sätt att kommunen vid fastställelse av parkeringsavgifter får möjlighet att medge rörelsehindrade befrielse från sådana avgifter.
Vissa yrkestrafikfrågor
I propositionen förordas som nämnts att trafiknämnderna avvecklas och att deras åligganden när det gäller lokala trafikföreskrifter i princip förs över till kommunerna. Det är därför nödvändigt att låta annat organ ta över de uppgifter rörande yrkestrafiken som i dag ankommer pä trafiknämnderna. I sammanhanget har frägaii om tillståndsgivningen för taxitrafiken aktualiserats. Slutlig ställning till spörsmålet om vilken myndighet som i framtiden skall ha hand om denna tillståndsgiyning bör dock enligt föredraganden inte tas f. n., utan frågan anses böra avgöras i ett större sammanhang då man behandlar taxifrägan i hela dess vidd. I avvaktan härpå sägs en lämplig lösning vara att de uppgifter rörande taxitrafiken som trafiknämnderna har f. n. förs över till länsstyrelserna, vilka i dag handhar tillståndsgivningen i fråga om all annan yrkesmässig trafik. Föredraganden förutsätter att länsstyrelserna regelmässigt remitterar ärendena till den eller de kommuner som berörs.
Förslaget beträffande trafiknämndernas avskaffande och ytterligare. några i propositionen närmare berörda frågor aktualiserar ändringar i förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.
I
den föreslagna lagen om ändring i YTF har till följd av misskrivning
bestämmelsen i 32 § 2 mom. fått en utformning som ej varit avsedd. På
grund härav föreslår utskottet en redaktionell ändring i nämnda bestäm
melse. . ,
I motionen 1977/78: 1756 påpekas att YTF borde bli föremål för en fullständig revision i syfte att förenkla författningstexten och göra den mer lättfattlig. Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning om behovet av en översyn av rättsreglerna pä området i. det av motionärerna angivna syftet. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på problemet och finner med hänsyn härtill någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida ej nu vara påkallad.
Även i övrigt tillstyrks propositionen i förevarande del.
Det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet
Det svenska trafiksäkerhetsarbetet har enligt propositionen sedan länge byggt på samverkan mellan myndigheter och en väl utvecklad frivillig-
TU 1977/78:20 15
organisation. På riksplanet fungerar Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) som centralt organ för det frivilliga arbetet. Det regionala trafiksäkerhetsarbetet drivs främst i de 24 länsförbunden och trafiksäkerhetsföreningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Pä det lokala planet har — efter initiativ av NTF — i nästan alla kommuner bildats trafiksäkerhetskommittéer. Dessa har med tiden fått en allt fastare anknytning till kommunerna och har anpassats till den kommunala förvaltningsorganisationen. Enligt propositionen bör det i varje kommun finnas en trafiksäkerhetsnämnd som dock inte bör vara obligatorisk utan fakultativ. De nuvarande trafiksäkerhetskommittéerna bör vidare i fortsättningen benämnas trafiksäkerhetsnämnder. För att ta till vara frivilligkrafterna föreslås att det inrättas ett särskilt referens- eller kontaktorgan, förslagsvis benämnt trafiksäkerhetsräd, med anknytning till trafiksäkerhetsnämnden.
I likhet med föredraganden finner utskottet det vara värdefullt om varje kommun får en trafiksäkerhetsnämnd som kan ta ett mera samlat ansvar för trafiksäkerhetsfrågorna på lokal nivå. Även utskottet vill framhålla det angelägna i att man inom kommunerna så långt det är möjligt söker knyta företrädare för frivilligarbetet direkt till den kommunala nämnden. Härigenom och genom att frivilligkrafterna vid sidan av nämnden får ett kontakt~ och referensorgan (trafiksäkerhetsräd) ges som föredraganden framhåller goda möjligheter att föra vidare och vidareutveckla det angelägna frivilligarbetet. Det är ocksä av stor vikt att kommunerna pä allt sätt stöder det lokala frivilligarbetet. Utskottet delar även uppfattningen om behovet av ett ökat stöd till det regionala frivilligarbetet.
Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i denna del.
Genomförandet av förslaget synes innebära att syftet med den under allmänna motionstiden 1977 väckta motionen 1976/77: 201 beträffande förslag angående kommunala trafiknämnder i allt väsentligt kommer att tillgodoses. Motionen bör därför ej föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Kommunal trafikövervakning
Enligt lagen (1964: 321) om kommunal trafikövervakning (LKT) kan länsstyrelsen i fråga om kommun som tar ut avgift för begagnande av allmän parkeringsplats förordna att kommunen skall ombesörja övervakningen av efterlevnaden av föreskrifter om parkering och stannande av fordon. Övervakningen skall fullgöras med personal som har fått lämplig utbildning. Personalen står i sin tjänstgöring under polischefens ledning och polischefen meddelar förordnande för personalen att fullgöra trafikövervakning. Huvudmannaskapet för trafikövervakama är således delat. Kommunerna har det allmänna arbetsgivaransvaret för de
TU 1977/78: 20 16
anställda, medan den operativa ledningen av arbetet tillkommer polismyndigheten. Frågan om huvudmannaskapet för de kommunala trafikövervakarna har diskuterats vid flera tillfällen efter LKT:s tillkomst. I propositionen föreslås att kommunerna får ett odelat huvudmannaskap för trafikövervakarna. Med hänsyn till att trafikövervakning i grunden är en polisiär verksamhet anses dock att polismyndigheten måste beredas ett tillräckligt inflytande, varför vissa regler för samråd föreslås tillkomma kommunen. Föredraganden förordar vidare en ändring i LKT av innebörd att kommun kan få ombesörja trafikövervakning om behov föreligger av särskild personal för parkeringsövervakning. Den nu gällande förutsättningen härför att avgiftsbelagd parkering skall förekomma inom kommunen skulle därmed slopas.
Regeringens förslag i denna del föranleder ej någon erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida.
Vägtrafiklagstiftningen och regeringsformens regler om normgivnings-makten
Den nya regeringsformens (RF) regler om normgivningsmakten innebär att riksdagen numera ensam stiftar lag och att den beslutar lag i vilket ämne som helst. I vissa fall är lagformen föreskriven i RF. Det gäller bl. a. föreskrifter av privaträttslig natur och ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. När det gäller vissa andra typer av föreskrifter — bl. a. sådana som rör trafik — får regeringen meddela föreskrifter efter bemyndigande i lag. Slutligen får regeringen utan särskilt bemyndigande meddela vissa typer av föreskrifter som inte kräver lagform.
I prop. 1975: 8 om följdlagstiftning med anledning av den nya regeringsformens bestämmelser om normgivning togs frågan upp om en anpassning av den äldre lagstiftningen till RF. Med anledning av propositionen beslöt riksdagen (KU 1975: 10, rskr 1975: 62) bl. a. lagen (1975: 88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (ändrad 1977: 1121) (bemyndigandelagen).
Vissa författningar som rör vägtrafiken har tillkommit utan riksdagens medverkan. Bakgrunden till detta förhållande är det bemyndigande som riksdagen har lämnat regeringen att besluta om vägtrafiklagstiftningens utformning utan riksdagens medverkan i varje särskilt fall (prop. 1970: 171, 3LU 1970: 88, rskr 1970: 398). Enligt övergångsbestämmelserna till RF får bemyndigandet utnyttjas även efter RF:s ikraftträdande tills riksdagen bestämmer annorlunda.
Enligt föredragandens mening har.den ordning för handläggningen av vägtrafiklagstiftningsfrågorna som beslöts 1970 fungerat väl. Trafiknämndsutredningens förslag och föredragandens överväganden i fråga om lokala trafikföreskrifter anses emellertid föranleda vissa justeringar i bemyndigandet. Mot denna bakgrund anser föredraganden tiden nu
TU 1977/78: 20 17
vara mogen för en formell anpassning av handläggningsreglerna till RF:s reglering av normgivningsmakten.
Utskottet har inget att erinra mot propositionen, såvitt nu är i fråga. Som föredraganden framhåller bör självfallet också i fortsättningen reformer av större principiell betydelse underställas riksdagen även om riksdagen därvid inte behöver ta ställning till den mera detaljerade författningsutformningen.
Ikraftträdande m. m.
Beträffande lokala trafikföreskrifter och i fråga om den kommunala trafikövervakningen förordas i propositionen att regeringen bemyndigas att bestämma om ikraftträdande av lagstiftningen i dessa delar. De delar i YTF som berör taxitrafiken bör enligt föredragandens mening träda i kraft samtidigt med reglerna om lokala trafikföreskrifter. När det gäller andra delar av yrkestrafiklagstiftningen anses det emellertid vara möjligt att förordna om ikraftträdande oberoende av när trafiknämnderna upplöses. Regeringen bör därför ges möjlighet att sätta ändringarna av yrkestrafiklagstiftningen i kraft vid skilda tidpunkter. En riktpunkt för arbetet pä genomförande av förslagen när det gäller lokala trafikföreskrifter m. m, anges emellertid vara att lagstiftningen skall kunna träda i kraft vid årsskiftet 1978-1979. Ikraftträdandet av förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer bör enligt propositionen kunna bestämmas till tvä veckor efter den dag då lagen kom ut av trycket i Svensk författningssamling.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående ikraftträdandet.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar
Förslaget om avveckling av trafiknämnderna föranleder en redaktionell jämkning i 9 § lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar.
I anslutning härtill tar föredraganden upp frågan om kommunens skyldighet att kungöra beslut om lokal trafikföreskrift. I linje med vad som uttalades i prop. 1975/76: 112 om kungörande av lagar och andra författningar (s. 79—80) anses regleringen av kommunens skyldighet i detta avseende böra inflyta i VTK.
I detta sammanhang har motionsledes framställts vissa yrkanden som berör kungörelseförfarandet. I motionen 1977/78: 1758 hemställs sålunda att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att sådan ändring sker i VTK att lokala trafikföreskrifter som tillkännages genom vägmärken inte därutöver skall behöva kungöras i länets författningssamling.
Enligt propositionen 1975/76: 112 borde författningssamling ses som
TU 1977/78: 20 18
den primära kungörandeformen i fråga oih författningar. Med hänsyn härtill borde samtliga av trafiknämnderna beslutade trafikföreskrifter — även sådana som skall tillkännages genom vägmärke - införas inte bara som dä var fallet i särskild liggare utan också i länets författningssamling. Motsvarande princip ansågs böra gälla beträffande trafikföreskrifter som länsstyrelsen beslutar. Ansvarsbestämmelsen i 167 § VTK har anpassats i enlighet med det anförda. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1977.
För riksdagens information har föredraganden i den nu aktuella propositionen nämnt att det i flera sammanhang — bl. a. genom framställning från länsstyrelsemas organisationsnämnd (LON) och Föreningen Sveriges polismästare (numera Föreningen Sveriges polischefer) — framförts önskemål om att framför allt lokal trafikföreskrift som tillkännages genom vägmärke inte skall behöva kungöras i länets författningssamling.
LON har enligt ovannämnda framställning genom enkät till samtliga' länsstyrelser kartlagt utgivningen av länets författningssamlingar under första halvåret 1977. Resultatet av undersökningen sägs visa att i medeltal ca 86 % av innehållet i länets författningssamling under den aktuella tiden utgjordes av lokala trafikföreskrifter. Äv dessa avsåg mer än hälften föreskrifter med begränsad giltighet. Det framgick också att det med några fä undantag var ett mycket litet antal personer inom länen som prenumerar på länets författningssamling. Deima synes enligt LON fylla varken behovet av att hålla besluten om lokala trafikföreskrifter lätt tillgängliga eller behovet av spridning av kännedomen om sådana beslut. Enligt organisationsnämndens mening medför nu tillämpade regler om tillkännagivande av lokala trafikföreskrifter i lä-, nets författningssamling endast en onödig byråkratisering och en väsentlig kostnad för statsverket.
Som LON framhåller finns för att beslut om lokala trafikföreskrifter skall vara lätt tillgängliga den nämnda särskilda liggaren. Vidare skall länsstyrelsen varje år utfärda en samlingskungörelse om vägar och lokala trafikföreskrifter i länet.. Enligt bestämmelserna i VTK skall vidare alltid utmärkning på platsen av lokal trafikföreskrift ske genom vägmärke eller också annonsering därom äga ram i ortspressen.
Mot bakgrund av det anförda torde kungörelseförfarandet genom länets författningssamling av lokala trafikföreskrifter, som tillkännages genom vägmärke, starkt kunna ifrågasättas. Bestämmelserna på området har visserligen varit i kraft.under endast förhållandevis kort tid. Stor vikt måste emellertid enligt utskottets mening vid bedömningen av frågan tillmätas framställningen från LON, som Bar tillkommit efter samråd mellan länsråden hos samtliga länsstyrelsers planeringsavdelningar. Enligt utskottets mening synes bl. a. med hänsyn härtill den i förevarande motion aktualiserade ändringen i VTK böra komma till
TU 1977/78: 20 19
stånd. Det anförda torde i motsvarande mån gälla kungörande av lokala trafikföreskrifter enligt terrängtrafikkungörelsen (1972: 594, ändrad senast 1977: 876). (TTK). Ett genomförande av dessa ändringar kräver att riksdagen antar en ändring i 2 § lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar. Det torde vidare ankomma pä regeringen att göra de ytterligare bedömningar som kan erfordras i sammanhanget och att vidta därav betingade ändringar i VTK och TTK. I samband därmed bör även den i motionen 1977/78: 1757 väckta frågan beträffande förande av liggare över lokala trafikföreskrifter genom polismyndigheten av regeringen upptas tiU prövning. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 81
a. antager
förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter
och kommunikationer,
b. antager förslaget till lag om trafiknämnd,
2. att liksdagen avslår motionen 1976/77: 201,
3. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 81
a. antager
förslaget till lag om ändring i lagen (1957: 259) om
rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upplåtelser å all
män plats, m. m.,
b. antager
förslaget till lag om ändring i lagen (1964: 321) om
kommunal trafikövervakning,
4. att riksdagen
a. med anledning av propositionen 1977/78: 81 antager förslaget till lag om ändring i förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. med den ändringen att 32 § 2 mom. erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 m o m.i Över ansökan skall 2 m o m.i
över ansökan skall
länsstyrelsen infordra yttranden länsstyrelsen infordra yttranden
pä sätt i 9 § 1 mom. närmare an- på sätt i 9 § 1 mom. närmare an
gives, dock att infordrande av ytt- gives, dock att infordrande av ytt
randen må inskränkas eller under- randen må inskränkas eller under
låtas i fall som sägs i 3 mom. låtas i fall som sägs i 3 mom.
andra stycket. Avser ansökan till- andra stycket. Avser ansökan till
stånd till uthyrning av personauto- stånd till uthyming av omnibus
mobil eller av lastautomobil, vars eller av lastautomobil, vars total-
totalvikt överstiger 3 500 kilo- vikt överstiger 3 500 kilogram,
1 Senaste lydelse 1964: 103.
TU 1977/78: 20 20
gram, skall länsstyrelsen inhämta skall länsstyrelsen inhämta yttran-
yttrande frän länsstyrelsen i annat de frän länsstyrelsen i annat län
län som beröres av uthymingsrö- som beröres av uthyrningsrörel-
relsen., sen.,
b. att motionen 1977/78: 1756 ej föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida, 5. att riksdagen
a. med anledning
av propositionen 1977/78: 81 och motionen
1977/78: 1758 antager förslaget tiU lag om ändring i lagen
(1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar
med dels det tillägget att 2 § lagen (1976: 633) om kungörande
av lagar och författningar erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
2 § I fråga om annan författning än lag gäller att 4—9 §§ ej äger till-lämpning pä författning
1, som på grtmd av lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar ej får lämnas ut till envar eller
2, som endast reglerar statlig myndighets inre förhållanden eller förhållandet mellan statliga myndigheter inbördes, föratsatt att författningen ej innehåller något som kan vara av väsentligt intresse för utomstående eller för berörda arbetstagares eller uppdragstagares rättsställning.
Regeringen får föreskriva att lokal trafikföreskrift ej behöver kungöras på sätt som sägs i 9 §.,
dels att härav betingad ändring vidtas i ingressen till det nämnda lagförslaget.,
b. med
anledning av propositionen 1977/78: 81 samt motio
nerna 1977/78: 1757 och 1977/78:1758 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om kungörande av
lokal trafikföreskrift och om förande av liggare över sådana
föreskrifter.
Stockholm den 30 mars 1978
Pä trafikutskottets vägnar SVEN MELLQVIST
Närvarande: Sven Mellqvist (s), Carl-Wilhekn Lothigius (m), Arne Persson (c), Essen Lindahl (s), Alfred Håkansson (c), Nils Hjorth (s), Rolf Sellgren (fp), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Wiggo Komstedt (m), Erik Johansson i Hållsta (c) och Rune Johansson i Ämål (s).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780055.