Trafikutskottets betänkande

TU 1977/78:19

1977/78:19

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser anslaget
till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78: 100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet)
har regeringen under punkten F 1 (s. 160—166) föreslagit riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 715 000 000
kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 246 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (båda apk)
föreslås att riksdagen under Ersättning till SJ för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m., beslutar anvisa ytterligare 166 milj. kr.

I motionen 1977/78: 266 av Kerstin Andersson i Hjärtum och Kerstin
Göthberg (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
förslag om utformning av regler för rörelsehindrade att få utnyttja
förstaklassvagnar på järnväg utan extra tillägg.

I motionen 1977/78: 268 av Alf Lövenborg (apk) hemställs att riksdagen
uttalar sig för försöksverksamhet med kraftigt nedsatta taxor och
förbättrad service på de i motionen nämnda bandelarna och att medel
för verksamheten tas ur anslaget Ersättning till statens järnvägar för
drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

I motionen 1977/78: 340 av Gunnar Olsson m. fl. (s) hemställs att
regeringen som sin mening uttalar att änkor, som uppnått 60 år, alternativt
uppburit hustrutillägg, skall ges möjlighet få pensionärsrabatt på
statens järnvägar.

I motionen 1977/78: 464 av Sven Johansson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om sådan ändring i SJ:s författningar
(SJF 850 p. 32.2 samt SJF 851 artikel 13 om SJ:s busslinjer) att studerande
äger rätt att lösa även enkelbiljett i 2:a klass med 50 % rabatt.

I motionen 1977/78: 580 av Margot Håkansson och Rolf Sellgren
(båda fp) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 3), att riksdagen hos
regeringen begär att rullstolsbundna handikappade får utnyttja 1 klass
för 2 klass biljettpris.

1 Riksdagen 1977/78.15 sami. Nr 19

TU 1977/78:19

I motionen 1977/78: 1228 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar för
drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. beviljar ett förhöjt anslag
med 135 milj. kr. till 850 milj. kr.

I motionen 1977/78: 1570 av Märta Fredrikson m. fl. (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning beträffande möjligheterna
att vårdare som biträder handikappad person vid resa erhåller nedsättning
av biljettpriset på samma villkor som den handikappade.

I motionen 1977/78: 1571 av Per Gahrton och Elver Jonsson (båda
fp) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
SJ:s pensionärsrabatt skall gälla för resa under hela året.

I motionen 1977/78: 1605 av Lars-Ingvar Sörenson och Olle Göransson
(båda s) hemställs att riksdagen anhåller att regeringen medger omdisponering
av kostnadsansvar enligt i motionen angivna specifikation
för SJ, varigenom företaget blir i stånd att åstadkomma en i förhållande
till gällande trafikpolitiska beslut riktigare resultatredovisning.

Utskottet

Enligt de år 1963 meddelade riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken
(prop. 1963: 191, S3LU 1963: 1, rskr 1963: 424) skall SJ ersättas för
driftunderskott på sådana icke lönsamma järnvägslinjer, vilkas trafikering
utgör en ekonomisk belastning för SJ men på vilka trafiken bör
bibehållas t. v. av samhälleliga skäl. Ersättningens storlek skall grundas
på en vart tredje år förnyad bandelsundersökning. Resultatet av den senaste
undersökningen, som genomfördes år 1975, redovisades i prop.
1975/76: 100 (bil. 8, s. 199).

För budgetåret 1978/79 har SJ begärt ersättning för underskottet på
det ersättningsberättigade bannätet med 873,6 milj. kr. Beräkningen av
ersättningens storlek bygger på SJ:s bedömning av hur bl. a. löne- och
sakkostnader kan väntas utveckla sig intill budgetårets utgång. På intäktssidan
har räknats med taxeläget den 1 september 1977. Intäkterna
har vidare normaliserats med hänsyn till att de under separatredovisningens
basår 1974 var särskilt höga p. g. a. högkonjunkturen. SJ har
baserat beräkningarna på antagandet att det ersättningsberättigade bannätet
inte förändras under tiden fram till utgången av budgetåret 1978/
79. Vidare har SJ räknat med effekten av nedläggningen av linjen Uppsala—Hallstavik,
som efter medgivande av regeringen lagts ned den 1
juli 1977. Linjen ingår i en grupp av åtta särskilt trafiksvaga bandelar,
beträffande vilka nedläggningsprövning får äga rum enligt riksdagens
beslut (prop. 1975/76: 100 bil. 8, TU 1975/76: 19, rskr 1975/76: 209).

TU 1977/78:19

Enligt SJ minskar ersättningsbehovet om regeringen beslutar om ytterligare
nedläggningar på dessa bandelar. Regeringen har den 24 november
1977 gett SJ tillstånd att lägga ned trafiken på linjen Fågelsta—Vadstena.

Vid sin bedömning av de olika faktorer, som påverkar behovet av ersättning,
säger sig föredragande departementschefen i första hand ha beaktat
effekten av reduktionen av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m.
den 1 januari 1978. Genom denna minskar anslagsbehovet. I beräkningarna
av ersättningsbeloppet ingår bl. a. det s. k. matarvärdet, varmed
avses värdet för affärsbanenätet av den vagnslasttrafik som skulle
falla bort vid den i separatredovisningssammanhang tänkta nedläggningen
av det ersättningsberättigade bannätet. SJ har för matarvärdet använt
i princip samma framräkningsmetodik som för det ersättningsberättigade
bannätet, vilket för budgetåret 1978/79 lett till ett negativt matarvärde.
Med hänsyn till att matarvärdet helt speglar förhållandena på
affärsbanenätet kan en sådan beräkningsmetodik enligt föredraganden
ifrågasättas. Man bör enligt honom i stället i princip räkna med att basårets
matarvärde bibehålls oförändrat fram till dess resultatet av nästa
separatredovisning skall tillämpas. Även härigenom minskar anslagsbehovet.

De korrigeringar föredraganden därmed gjort i beräkningarna vad
gäller arbetsgivaravgift, framräkning av matarvärde, nedläggningseffekt
m. m. reducerar ersättningsbehovet med sammanlagt ca 75 milj. kr.

Anslagsbehovet i övrigt påverkas av bedömningen av den kommande
utvecklingen vad gäller taxeläge, trafikmängder och kostnader. Den taxehöjning
med 7 % som SJ begärt att få genomföra den 1 februari 1978
innebär en intäktsförstärkning för det ersättningsberättigade bannätet
med ca 20 milj. kr. De förväntade trafikmängderna är i första hand beroende
av bedömningarna av konjunkturförändringarna, deras inverkan
på SJ:s trafik i allmänhet och genomslaget på det ersättningsberättigade
bannätet. Förutsättningarna för dessa bedömningar anses i år i flera avseenden
vara mer osäkra än någonsin. Ersättningsbeloppet påverkas vidare
väsentligt av relativt obetydliga procentuella förändringar vid framräkningen
av löne- och sakkostnader och vid beräkningen av de trafikmängder
som ligger till grund för intäktsberäkningarna.

Mot angivna bakgrund förklarar sig föredraganden inte beredd att
förorda större höjning av ersättningen för det egentliga driftunderskottet
än ca 63 milj. kr. Sådan ersättning föreslås sålunda utgå med 707,7 milj.
kr. under budgetåret 1978/79.

SJ anses vidare — liksom under senare år — böra få ersättning för
de övergångsvisa taxenedsättningar som förekommer i samtrafik mellan
järnvägsnätet och vissa platser vid nedlagda järnvägslinjer. De särskilda
nedsättningarna, som hittills gällt enbart styckegodstrafiken, kan i fortsättningen
bli aktuella även i vissa andra fall. SJ har för ändamålet be -

TU 1977/78:19

gärt 2,8 milj. kr. i ersättning under budgetåret 1978/79, vilket tillstyrks
av föredraganden.

Som ersättning för bibehållande av viss trafik m. m. vid olönsamma
stationer beräknas ett belopp om 2,5 milj. kr. mot av SJ begärda 5,5
milj. kr.

SJ har vidare för budgetåret 1978/79 begärt ersättning för vissa andra
verksamheter med bristande företagsekonomisk lönsamhet som regeringen
ålagt verket och för vissa belastningar som SJ menar saknar motsvarighet
hos konkurrerande transportföretag. Sammanlagt uppgår enligt
SJ:s beräkningar ersättningsbehovet för dessa verksamheter och belastningar
till 103,1 milj. kr. Föredraganden framhåller med anledning
härav att i flertalet fall därvid berörda frågor tidigare behandlats i budgetsammanhang.
Riksdagen har då tagit ställning i ersättningsfrågan
och härvid vägt in även andra faktorer än dem SJ kan anses ha att utgå
från, varför SJ:s ersättningsanspråk endast delvis tillgodosetts. Riksdagen
har sålunda tidigare ställt sig bakom uppfattningen att någon ersättning
inte bör lämnas SJ för driftvärn, medverkan i planeringen av
det ekonomiska försvaret eller för avskaffandet av snittaxan i vissa relationer.

Föredraganden förklarar sig beträffande övriga begärda ersättningar
inte beredd att förorda något ersättningsbelopp utöver vad som följer av
tidigare beslut om utvidgning av rabatten till förtidspensionärer m. fl.
Som ersättning härför förordas ett belopp om oförändrat 2 milj. kr.

Det totala medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1978/79 beräknas därmed
uppgå till (707,7+2,8 + 2,5+2,0) 715 milj. kr.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om regeringens beslut den 26
januari 1978 att SJ skall iaktta återhållsamhet när det gäller att minska
antalet personförande tåg eller att i övrigt företa ändringar i tidtabellerna
för sådana tåg så att inte regionalpolitiska strävanden motverkas och
så att inte trafikförsörjningen påtagligt försämras för skolelever och
andra trafikanter. Hinder skall emellertid inte föreligga mot sådana
ändringar som är oundgängligen nödvändiga för en anpassning direkt
eller indirekt till en systematisering av tidtabellerna på huvudlinjerna
eller som motiveras av ett mycket stort trafikbortfall under senare år.
Samråd skall ske med berörda länsstyrelser och kommuner.

Så snart tidtabellen för tidtabellsåret från den 28 maj 1978 fastställts
skall enligt beslutet SJ för regeringen redovisa dels vilka tåg som kommer
att dras in, dels vilka planerade indragningar och förändringar
som i anledning av detta beslut inte kommer att genomföras och dels
vilka konsekvenser det senare medför med avseende på SJ:s driftekonomi.
Förändringar av såväl kostnader som intäkter skall belysas. Affärsbanenätet
och det ersättningsberättigade bannätet skall redovisas var
för sig. Regeringen skall sedermera förelägga riksdagen förslag om den
driftersättning till SJ som kan föranledas av beslutet i fråga.

TU 1977/78:19

Utskottet har för sin del och med beaktande av det anförda funnit
sig kunna godta regeringens nu föreliggande förslag i anslagsfrågan. I
sammanhanget vill utskottet erinra om att bl. a. frågorna om den framtida
metodiken med avseende på underskottets beräkning, m. m. behandlats
av den trafikpolitiska utredningen, vars delbetänkande (SOU
1975: 66) Trafikpolitik — behov och möjligheter f. n. bereds inom regeringens
kansli samt att enligt budgetpropositionen förslag härom till
riksdagen är att förvänta. Härvid torde kunna förutsättas att även de
ytterligare förslag från den trafikpolitiska utredningen — rörande bl. a.
SJ:s verksamhet samt frågorna om det s. k. kostnadsansvaret — som
inom kort förväntas kommer att närmare prövas.

Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer att utskottet avstyrker
yrkandena i motionen 1977/78: 246 om ytterligare ökning av ifrågavarande
anslag med 166 milj. kr., motionen 1977/78: 268 om bekostande
med medel från det sålunda höjda anslaget av försöksverksamhet
med kraftigt nedsatta taxor och förbättrad service på linjerna
övertorneå—Karungi och Gällivare—Arvidsjaur samt motionen 1977/
78: 1228 om ett med 135 milj. kr. förhöjt anslag. Likaledes avstyrks
yrkandet i motionen 1977/78: 1605 att riksdagen hos regeringen anhåller
att SJ medges omdisponering av kostnadsansvar enligt motionärernas
förslag, varigenom SJ skulle bli i stånd att åstadkomma en i förhållande
till gällande trafikpolitiska beslut riktigare resultatredovisning. Även
detta yrkande torde nämligen i realiteten förutsätta en höjning av medelsanvisningen
för ändamålet.

I motionen 1977/78: 340 begärs att riksdagen uttalar sig för att änkor
som uppnått 60 år, alternativt som uppburit hustrutillägg, skall få pensionärsrabatt
på statens järnvägar.

Vid 1975 års riksmöte behandlade utskottet (TU 1975: 9) ingående
olika frågor rörande pensionärsbiljetternas giltighet m. m. Utskottet
framhöll därvid bl. a. att förslag i frågor rörande utvidgning av rabattförmånerna
på olika områden vore att förvänta i anslutning till arbetet
inom den trafikpolitiska utredningen. Beträffande yrkanden av samma
innebörd som det nu aktuella fann sig utskottet — med hänsyn inte
minst till de gränsdragningsproblem gentemot andra grupper som ett
bifall till dem skulle medföra — inte kunna tillstyrka desamma. I sitt
betänkande 1976/77: 20 fann utskottet inte heller anledning föreligga
till ändring häri.

I avvaktan på resultatet av den trafikpolitiska utredningens principiella
överväganden i taxe- och avgiftsfrågorna har utskottet inte nu
funnit sig berett att biträda motionärernas yrkande och avstyrker därför
motionen i fråga.

Av samma skäl anser sig utskottet ej heller kunna tillstyrka det i
motionen 1977/78: 1570 framställda yrkandet att riksdagen hos rege -

TU 1977/78:19

ringen begär utredning beträffande möjligheterna för vårdare, som biträder
handikappad person vid resa, att erhålla nedsättning av biljettpriset
på samma villkor som den handikappade. Frågan härom synes
f. ö. böra lösas inom ramen för samhällets åtaganden i övrigt på det
sociala området.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1977/78: 266 att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till sådan utformning av regler för rörelsehindrade
att dessa får utnyttja förstaklassvagnar på järnväg utan
extra tillägg och yrkandet i motionen 1977/78: 580 att riksdagen hos
regeringen begär att rullstolsbundna handikappade får utnyttja 1 klass
järnväg för 2 klass biljettpris. Utskottet förutsätter dock att HAKOutredningens
förslag om hur de handikappade bättre skall kunna utnyttja
järnvägen kommer att behandlas i den kommande propositionen om
den statliga trafikpolitiken. Vidare vill utskottet i sammanhanget erinra
om det uppdrag regeringen nyligen gett SJ att i samarbete med handikappinstitutet
ta fram underlag för en typ av järnvägsvagn som gör det
möjligt för rullstolsbundna resenärer att resa med rullstol med beaktande
av de krav på säkerhet och bekvämlighet som bör ställas. Arbetet
skall bedrivas skyndsamt och resultatet av uppdraget redovisas till chefen
för kommunikationsdepartementet.

Ej heller har utskottet funnit sig berett tillstyrka yrkandet i motionen
1977/78: 1571 att SJ:s pensionärsrabatt skall gälla för resor hela året.
I anslutning härtill må framhållas att de inskränkningar beträffande
resdagar som nu gäller måste bedömas som relativt ringa och torde få
ses mot bakgrund av de kommersiellt betingade överväganden som legat
till grund för rabattens införande.

I motionen 1977/78: 464 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
om sådan ändring i SJ:s författningar att studerande får rätt att
lösa även enkelbiljett i 2 klass med 50 % rabatt.

Utskottet anser för sin del, nu såsom tidigare, att här berörda spörsmål
är av sådan art att det närmast bör prövas i samband med den
kontinuerliga översyn av rabattfrågoma som pågår inom SJ. Då utskottet
också förutsätter att så sker synes någon åtgärd i ämnet från
riksdagens sida ej påkallad. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1977/78: 246, 1977/78: 268, 1977/78: 1228,
såvitt nu är i fråga, och 1977/78: 1605 till Ersättning till statens
järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 715 000 000 kr.,

TU 1977/78:19

2. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78: 340,

b. avslår motionen 1977/78: 1570,

c. avslår motionerna 1977/78: 266 och 1977/78: 580, yrkandet
3,

d. avslår motionen 1977/78: 1571,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 464. ■

Stockholm den 14 mars 1978

På .trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: Sven Mellqvist (s), Carl-Wilhelm Lothigius (m), Arne
Persson (c), Essen Lindahl (s), Alfred Håkansson (c), Nils Hjorth (s),
Rolf Sellgren (fp), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist
(s), Rolf Clarkson (m), Bertil Zachrisson (s), Olle östrand (s), Erik
Johansson i Hållsta (c) och Rolf Dahlberg (m).

Reservation

beträffande motiveringen för utskottets yrkande under 1 av Sven Mellqvist,
Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Bertil
Zachrisson och Olle östrand (samtliga s) som anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 4 börjar med ”1 anslutning” och på s. 5 slutar
med ”närmare prövas” bort ersättas med text av följande lydelse:

I enlighet med statsmaktens beslut åvilar det SJ att i konkurrens med
andra transportföretag och på lika villkor bedriva yrkesmässig trafik
som s. k. affärsdrivande verk. Det innebär att SJ som andra företag enligt
affärsmässiga principer skall balansera sin verksamhet samt leverera
eventuellt överskott till ägarna, vilket i detta fall är liktydigt med en
resultatredovisning till statsmakten, eller till svenska folket om man så
vill.

Av sociala eller andra än transportekonomiska skäl har dock statsmakten
beslutat att transportplikt åvilar SJ vid vissa trafiksvaga bandelar.
Enligt regeringens förevarande förslag skall således ersättning härför
utgå med 707,7 milj. kr., vilket enligt regeringens bedömning anses
återställa redovisningsmässig konkurrensbalans mellan SJ och andra
transportföretag utan den transportplikt som åvilar SJ.

Så synes dock fullt ut inte vara fallet. Utöver de i budgetpropositionen
upptagna ersättningsobjekten förekommer nämligen också andra av
statsmakten ålagda ekonomiska belastningar, som drabbar SJ ojämnt i

TU 1977/78:19

förhållande till andra transportföretag, vilket sätter den trafikpolitiska
målsättningen om ”lika villkor” ur spel.

Utskottet vill i förevarande sammanhang också erinra om att en betydande
del av järnvägstrafiken i dag vad gäller såväl gods- som persontrafik
är inriktad på transporter på långa avstånd mellan olika regioner.
Till en del fungerar järnvägsnätet emellertid huvudsakligen som ett trafikmedel
för att tillgodose regionala behov.

Om man får en klar ansvarsuppdelning mellan landsomfattande resp.
lokal- och regionaltrafik, skapas också förutsättningar för att bedöma
järnvägstrafiken utifrån detta perspektiv.

Ett sammanhållet synsätt på statens ansvar för ett landsomfattande
trafiknät aktualiserar frågan om en övergripande syn på sambandet mellan
landsvägs- och järnvägstrafik.

En förändrad syn på järnvägsnätet efter ovan angivna riktlinjer gör
det naturligt med en övergripande syn på investeringar i det allmänna
vägnätet och järnvägarna. Den splittrade ordning som nu gäller missgynnar
järnvägen och försvårar möjligheterna att förverkliga önskemål
om överflyttning av trafik från landsväg till järnväg.

I en förnyad trafikpolitik bör järnväg och landsväg ges mer likartade
förutsättningar genom en sammanhållen syn på investeringar, underhåll
och kostnader för säkerhetsanordningar m. m. På samma sätt bör mer
likartade förutsättningar gälla för ersättning för utnyttjande av väg och
järnväg, varigenom ett mer rättvist kostnadsansvar bör kunna uppnås.
Härigenom skapas också förutsättningar för en ökad samverkan —
centralt och regionalt — mellan olika trafikgrenar, vilket från samhällsekonomisk
synpunkt är mycket angeläget.

En översyn av järnvägsnätet enligt de riktlinjer som ovan anförts bör
därför enligt utskottets uppfattning komma till stånd. Den bör kunna
ersätta bandelsundersökningar av traditionell modell. En sammanhållen
syn på investeringar m. m. i järnvägar resp. landsvägar bör därför ingå i
de förslag om en förnyad trafikpolitik som av regeringen aviserats. Häri
bör också inbegripas frågan om ersättning för nyttjandet av de fasta anläggningarna
för de båda trafikslagen. Trafikpolitiska utredningen och
den regionala trafikplaneringen har gett förutsättningar för sådana ställningstaganden.

Med hänsyn till det omfattande utredningsmaterial som där föreligger
samt ytterligare tillkommer genom det utredningsförslag som inom kort
förväntas från den trafikpolitiska utredningen bör det vara möjligt att
redan under innevarande år redovisa resultatet av översynen för riksdagen.
Utskottet förutsätter också att så ovillkorligen sker.

I avvaktan härpå har utskottet funnit sig kunna godta regeringens förslag
under förevarande punkt.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780055