TU 1977/78:18

Trafikutskottets betänkande
1977/78:18

med anledning av motioner angående den statliga trafikpolitiken,
m. m.

Behandlas i
utskottets

Motionerna yttr. s. hemst. p.

I motionen 1977/78:245 av Åke Gustavsson m. fl. (s) hemställs att 23 15

riksdagen hos regeringen begäran på bansträckan Nässjö-Hultsfred-Oskarshamn
prioritering sker för trafik med de nya motorvagnar som levereras år
1979.

1 motionen 1977/78:247 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) hemställs
1. att riksdagen som sin mening uttalar vikten av att SJ använder järnvägen	20	11
vid transport av styckegods,
2. att riksdagen som sin mening uttalar att vagnslasttrafiken bibehålls vid	23	14
Vallsta järnvägsstation i Bollnäs kommun,
3. att riksdagen som sin mening uttalar att vagnslasttrafiken bibehålls på	23	14
Hudiksvall-Ljusdalslinjen.
1 motionen 1977/78:300 av Ulla Tillander (c) hemställs att riksdagen begär	30	25

ett regeringens initiativ att inom ramen för det nordiska samarbetet lösa
frågan om trafiken över Öresund i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1 motionen 1977/78:380 av Alf Lövenborg (apk) föreslås att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen skyndsamt begära förslag om upprustning av 25 17

malmbanan, främst av delen Malmberget-Luleå,

2. att hos regeringen begära snar översyn av formerna för malmfrakt och 25 17

fraktavtal samt förslag som gynnar malmtransport per järnväg.

I motionen 1977/78:399 av Eva Winther (fp) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för ombyggnad av malmba- 25 17

nans sträckning Kiruna-Boden,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts i vad gäller 15 3

taxesättningen hos SJ och flygbolagen.

I motionen 1977/78:467 av Martin Segerstedt m. fl. (s) föreslås att 23 15

riksdagen hos regeringen begär att det planerade dubbelspåret mellan Ånge
och Bräcke snarast byggs ut.

1 Riksdagen 1977/78. 15 sam!. Nr 18

TU 1977/78:18

I motionen 1977/78:468 av Rune Torwald m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om åtgärder för att förbättra samarbetet mellan de
statliga verken på sätt som angivits i motionen.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

15 4

I motionen 1977/78:575 av Anders Björck och Erik Hovhammar (båda m)
hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande järnvägslinjen Nässjö-Nybro.

1 motionen 1977/78:576 av Sture Ericson och Kerstin Andersson i Kumla 23 15

(båda s) hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen om att den
prövar möjligheten av ett överförande av Laxå-Röfors Järnväg till statens
järnvägar.

I motionen 1977/78:580 av Margot Håkansson och Rolf Sellgren (båda fp)
hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra 26 18

kollektivtrafiken handikappanpassad,

2. att riksdagen uttalar att alla de 1£0 nya järnvägsvagnarna som byggs på 26 18

Kalmar Verkstad skall i största möjliga utsträckning göras handikappanpas sade.

I motionen 1977/78:583 av Olle Wästberg i Stockholm m. fl. (fp) yrkas att 26 20

riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som ger kommunerna
möjligheter att införa s. k. trängselavgifter för biltrafiken.

I motionen 1977/78:634 av Nils Hörberg (fp) hemställs att riksdagen enligt
vad som föreslagits i motionen 1977/78:631 - såsom ett led i Sveriges strävan
att medverka till en ny ekonomisk världsordning - hos regeringen begär
förslag syftande till minskad oljeförbrukning inom Sveriges samfärdsel med
mellan en tredjedel och hälften och omfattande bl. a.

1. stöd åt kanal-, insjö- och kustsjöfart via skattemedel och åt kanal- och 15 5

insjöfarten särskilt genom utjämning av avgifter mellan sådana transportsträckor
och kustsjöfartens,

2. begränsning av hastigheten vid landsvägskörning till 70 km/tim. med 15 5

höjning till 90 km/tim. främst på vissa vägar i Norrland.

3. sänkning av biljettpriset med en tredjedel på 2:a klass järnvägsresor 15 5

(bussresor där järnväg ej finns).

I motionen 1977/78:641 av Börje Stensson och Margareta Andrén (båda fp) 15 5

hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för intensivare
information för att öka utnyttjandet av kollektiva trafikmedel.

TU 1977/78:18

I motionen 1977/78:762 av Ingrid Andersson (m) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande en enkel skyltning av
stationer på rälsbussar.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

18 9

I motionen 1977/78:765 av Lennart Bladh m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller

1. att proposition innehållande förslag om en ny och mera samhällseko- 14 1

nomiskt inriktad trafikpolitik snarast föreläggs riksdagen,

2. att i avvaktan på ett nytt trafikpolitiskt beslut SJ inte tillåts vidta några 20 11

mera övergripande förändringar eller omorganisationer som i nämnvärd
omfattning försämrar servicen inom SJ:s verksamhetsområde,

3. att SJ:s instruktion ändras så att inga organisationsförändringar som 20 12

berör kommunernas verksamhet får vidtas utan kommunernas hörande.

I motionen 1977/78:767 av Margot Håkansson och Elver Jonsson (båda fp)
hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 15
anförts om vikten av en större satsning på samarbetet mellan de statliga
verken i kommunikationshänseende,

2. att riksdagen uttalar att en ökad del av SJ:s styckegodstrafik bör överföras 20
till spårbunden trafik,

3. att riksdagen hos regeringen begär att SJ:s prispolitik utformas så att den 20
stimulerar styckegodsbefordran på SJ.

I motionen 1977/78:770 av Torkel Lindahl och Hans Petersson i Röstånga
(båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och
förslag rörande koncession på flygtrafiklinjer i enlighet med vad som anförts i
motionen.

I motionen 1977/78:771 av Arne Magnusson m. fl. (c, s,m, fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att överläggningar upptages med SJ beträffande
nödvändigheten av att återinföra sovvagn på sträckan Stockholm-Jönköping.

I motionen 1977/78:773 av Eric Rejdnell (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att SJ i avvaktan på en samlad trafikpolitisk proposition icke
vidtar några indragningar av trafiken i Kalmar län.

I motionen 1977/78:774 av Torsten Sandberg (c) hemställs att riksdagen i
skrivelse till regeringen begär sådana författningsmässiga ändringar att
kommun kan utta färdavgifter inom områden och för ändamål som angivits i
motionen.

TU 1977/78:18

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1977/78:775 av Margit Sandéhn m. fl. (s) hemställs att 18 8

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i avvaktan på den
trafikpolitiska propositionen ingen försämring av servicen för de resande eller
godstransporten vidtas i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 motionen 1977/78:778 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) hemställs att 20 11

riksdagen, i avvaktan på ett nytt trafikpolitiskt beslut, uttalar att SJ inte
medges vidta några övergripande förändringar £v styckegodshanteringen
som försämrar servicen inom SJ:s verksamhetsområde.

I motionen 1977/78:779 av Rune Torwald och Olle Eriksson (båda c) 27 21

hemställs att riksdagen måtte begära att regeringen snarast utreder konsekvenserna
av ett godkännande av ABC-charter.

I motionen 1977/78:782 av Rolf Örjes och Rolf Rämgård (båda c) hemställs 23 15

att riksdagen hos regeringen begär en ingående prövning av möjligheten att
återupprätta järnvägstrafiken på sträckan Malungsfors-Sälen samt att erforderliga
arbeten därvid kan ske som beredskapsarbete.

1 motionen 1977/78:887 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag på grundval av 26 18

HAKO-utredningen (SOU 1975:68) snarast föreläggs riksdagen,

2. att riksdagen uttalar att detta förslag bör ihnehålla dels förslag om 26 18

åtgärder som omedelbart kan företas, dels ett femårsprogram för handikappanpassning
av kollektivtrafiken.

1 motionen 1977/78:1200 av Gösta Andersson m. fl. (c, m) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 18 8

anförts om statens järnvägars aviserade ändringar avseende vagnslasttrafiken

och persontrafiken i Kalmar län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SJ genom 18 8

aktiva marknadsföringsåtgärder skall söka bibehålla och öka sin andel av
persontrafiken och godstransporterna i landet.

I motionen 1977/78:1202 av Bengt Bengtsson och Georg Pettersson (båda
c) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att i enlighet med HAKO- 26 18

utredningens förslag en trafikplaneringsnämnd eller motsvarande organ
omgående inrättas med uppgift att under medverkan från handikapporganisationerna
utveckla anvisningar för och stödja forskning om handikappanpassad
kollektivtrafik,

TU 1977/78:18

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att den ger SJ direktiv om att de 26 18

beställda personvagnarna utformas i enlighet med de anvisningar som
lämnas i handikappinstitutets yttrande över inredningsförslag till vagnarna.

I motionen 1977/78:1204 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) hemställs att 17 7

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande nedläggning
av s. k. olönsamma bandelar av statens järnvägars trafiknät.

I motionen 1977/78:1205 av Georg Danell (m) hemställs att riksdagen hos 27 21

regeringen anhåller om åtgärder för att dels öka antalet resmål i gällande
charterbestämmelser, dels tillåta s. k. weekend-trafik för charter på de
europeiska huvudstäderna.

1 motionen 1977/78:1207 av Olle Eriksson (c) och Rune Johansson i Åmål 29 24

(s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär prövning av möjligheterna till
statliga insatser för att säkra Dalslands kanals framtida verksamhet.

I motionen 1977/78:1212 av Nils Hjorth m. fl. (s) hemställs att riksdagen 28 22

hos regeringen begär en utredning om inrikesflygets organisation och
linjenät.

1 motionen 1977/78:1215 av Bertil Johansson m. fl. (c,s, m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär

1. att länsflygplatsen i Växjö överförs till statlig primärflygplats, 27 21

2. att under övergångstiden motsvarande ekonomisk ersättning utgår, i 27 21

enlighet med i motionen framlagt förslag.

I motionen 1977/78:1216 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos 18 9

regeringen begär en översyn av servicen inom SJ.

I motionen 1977/78:1218 av Gösta Karlsson och Tage Sundkvist (båda c) 20 11

hemställs att riksdagen uttalar att inför den fortsatta trafikplaneringen inga
sådana åtgärder initieras eller företas från SJ.s sida som förhindrar eller
försvårar en harmonisering av trafikpolitiken med andra angelägna samhällsuppgifter.

I motionen 1977/78:1219 av Ove Karlsson m. fl. (s) föreslås att riksdagen 23 15

hemställer hos regeringen att uppdra åt SJ att skyndsamt utreda möjligheterna
för en upprustning av Västerdalsbanan i enlighet med vad som i
motionen anförts.

TU 1977/78:18

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1977/78:1220 av Helge Klöver m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen anhåller om erforderliga åtgärder för att eliminera de 20 11

negativa lokaliseringspolitiska effekterna av SJ:s nya styckegodstaxa.

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att proposition om ny trafikpolitik	14	1
snarast framläggs.
1 motionen 1977/78:1221 av Sven Lindberg m. fl. (s) hemställs att	20	11
riksdagen beslutar uttala att planerade indragningar av statens järnvägars
person- och godstrafik uppskjuts i avvaktan på ett regeringsförslag om den
framtida trafikpolitiken.
I motionen 1977/78:1222 av Eivor Marklund m. fl. (vpk) föreslås
1. att riksdagen uttalar sig för snara förändringar av SJ:s taxepolitik som en	25	17
del i en bättre samordning mellan verksamheten i de statliga företagen,
2. att riksdagen uttalar sig emot att transport av tungt gods sker på	20	11
landsväg,
3. att riksdagen uttalar sig för en upprustning av malmbanans hela	25	17
sträckning, även dess södra del,
4. att riksdagen uttalar sig för bibehålllande och utvidgning av verksam-	25	17
heten vid Luleå hamn.
I motionen 1977/78:1223 av Kjell Mattsson m. fl. (c, m, fp) hemställs att	23	15
riksdagen uttalar att SJ inom ramen för sitt anslag till det ersättningsberät-
tigade bannätet upprustar Lysekilsbanan så att person- och godstrafik kan
fortgå utan de inskränkningar som nu måst vidtagas.
I motionen 1977/78:1229 av Börje Nilsson (s) hemställs
1. att riksdagen anmodar regeringen att snarast möjligt förelägga riksdagen	26	18
proposition på grundval av HAKO-utredningens förslag,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en trafikplaneringsnämnd inrättas	26	18
i enlighet med HAKO-utredningens förslag,
3. att riksdagen begär att regeringen ger anvisningar om att de nybeställda	26	18
150 järnvägsvagnarna i största möjliga utsträckning görs tillgängliga för
handikappade resenärer.
I motionen 1977/78:1232 av Elvy Nilsson och Rune Johansson i Åmål
(båda s) hemställs
1. att riksdagen måtte besluta hos regeringen anhålla att en parlamentarisk	14	2

utredning tillsätts med uppgift att pröva möjligheterna till en attraktivare och
lättillgängligare regional kollektivtrafik som ett komplement till långtidstrafiken,
i enlighet med vad som anförts i motionen,

TU 1977/78:18

2. att riksdagen måtte besluta hos regeringen anhålla att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att undersöka möjligheten av att inom landet
tillverka erforderligt antal motorvagnar för SJ:s behov.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1977/78:1233 av Elvy Nilsson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen måtte besluta att anmoda regeringen att snarast möjligt 14
förelägga riksdagen proposition innehållande förslag till en ny och mera
samhällsekonomiskt inriktad trafikpolitik,

2. att, i avvaktan på ett nytt trafikpolitiskt beslut, riksdagen beslutar uttala 20
att SJ inte må tillåtas vidta några mera övergripande förändringar eller
omorganisationer som i nämnvärd omfattning försämrar servicen inom SJ:s
verksamhetsområde,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att SJ:s instruktion ändras 20
så att inga organisationsförändringar eller rationaliseringar, som kan komma

att påverka kommunernas utveckling, får vidtas utan kommunernas
hörande.

1 motionen 1977/78:1234 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en utredningen om upprustning av bandelen
Boden-Haparanda.

I motionen 1977/78:1235 av Lennart Nilsson m. fl. (s) föreslås att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära

1. att möjligheterna till upprustning av järnvägsnätet på Bohusbanan 23 15

genom arbetsmarknadspolitiska insatser utreds,

2. att frågan om en järnvägsbro mellan Norge och Sverige över Svinesund 23 15

utreds,

3. att inga inskränkningar vidtages på Bohusbanan innan riksdagen fattat 23 15

beslut om den framtida trafikpolitiken.

1 motionen 1977/78:1238 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen som sin mening uttalar vikten av att SJ i största 20 11

utsträckning använder järnvägen vid transport av styckegods,

2. att riksdagen uttalar att någon nedläggning av bandelar icke får ske i 17 7

avvaktan på förslag till en ny trafikpolitik,

3. att riksdagen som sin mening uttalar att Värmland och Dalsland 23 14

prioriteras när det gäller trafik med de nya motorvagnarna,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller att SJ får i uppdrag att utreda 18 9

möjligheterna att förse tågen med radioanläggningar för internkommunikation
och avlyssning av ljudradio.

TU 1977/78:18

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1977/78:1242 av Birger Rosqvist m. fl. (s) föreslås att riksdagen
uttalar att övergripande förändringar i SJ:s service på godssidan inte medför
en avvaktan på behandling av nytt angeläget trafikpolitiskt regeringsförslag.

I motionen 1977/78:1246 av Roland Sundgren m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen beslutar anmoda regeringen att snarast möjligt förelägga 14
riksdagen ett förslag om en ny och mera samhällsekonomiskt inriktad
trafikpolitik,

2. att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar åt SJ att utarbeta en mer 20
decentraliserad organisation för godstransporterna,

3. att, i avvaktan på ett nytt trafikpolitiskt beslut, riksdagen uttalar att en 20
omorganisation av mer övergripande slag av godshanteringen vid SJ icke
genomförs.

I motionen 1977/78:1247 av Ulla Tillander och Bertil Fiskesjö (båda c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag angående
upprustning av västkustbanan mellan Malmö och Göteborg.

1 motionen 1977/78:1248 av Ulla Tillander m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning angående möjligheterna att snarast utvidga
statsbidragsbestämmelsema till att även omfatta sådan fast anläggning som
erfordras för elektrisk bussdrift.

1 motionen 1977/78:1251 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen framförts beträffande
tågförbindelsema mellan Malmö och Göteborg.

I motionen 1977/78:1252 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande
statens järnvägars trafikutbud.

I motionen 1977/78:1255 av David Wirmark och Hans Petersson i
Röstånga (båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
tillsättande av en sådan fristående kommission eller utredning för prövning
av charterfrågor som anges i motionen.

1 motionen 1977/78:1256 av Olle Östrand m. fl. (s) hemställs att riksdagen i
avvaktan på ett nytt trafikpolitiskt beslut uttalar att SJ inte medges vidta
några övergripande förändringar av styckegodshanteringen som försämrar
servicen inom SJ:s verksamhetsområde.

TU 1977/78:18

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1977/78:1406 av Karl-Erik Häll m. fl. (s) föreslås att riksdagen i 25 17

enlighet med vad som sägs i motionen 1977/78:1405 hos regeringen
hemställer att åtgärder snarast vidtas för en upprustning av järnvägen mellan
Gällivare och Luleå.

I motionen 1977/78:1569 av Arne Fransson (c) och Catarina Rönnung (s) 23 14

hemställs att riksdagen utalar att några indragningar av turer från SJ:s sida
inte får förekomma på bandelen Nässjö-Nybro i avvaktan på den framtida
trafikpolitikens utformning.

1 motionen 1977/78:1576 av Lilly Hansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen 20 11

beslutar uttala att den planerade omorganisationen av styckegodstrafiken och
en förändring av taxesystemet uppskjuts i avvaktan på ett regeringsförslag
om den framtida trafikpolitiken.

I motionen 1977/78:1577 av Alfred Håkansson och Stig Josefson (båda c) 23 15

hemställs att riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas så att SJ:s
persontrafik med järnväg i Malmöhus län tills vidare bibehålls i nuvarande
omfattning.

I motionen 1977/78:1579 av Torkel Lindahl (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller

1. att regeringen låter utreda SJ:s organisation och kalkylmetoder, 17 7

2. att i avvaktan härpå inga inskränkningar företas av SJ:s persontrafik med 17
tåg utan riksdagens hörande.

I motionen 1977/78:1580 av Hans Lindblad och Rolf Sellgren (båda fp) 29 23

hemställs att riksdagen uttalar sig för en flygförbindelse Trondheim-Östersund-Sundsvall-Vasa
med särskilt beaktande av möjligheterna att därmed
också stimulera Åreprojektet.

I motionen 1977/78:1582 av Sven Mellqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är
i fråga (yrkandena 1-3, 5-8),

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om 14 1

den trafikpolitiska målsättningen och utgångspunkterna för den framtida
trafikpolitiken,

2. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av erfarenheterna av 22 13

den regionala trafikplaneringen samt riktlinjer för det fortsatta regionala
trafikplaneringsarbetet,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts 22 13

angående hamn- och flygplatsplanering,

1* Riksdagen 1977/78. 15 sami. Nr 18

TU 1977/78:18

5. att riksdagen hos regeringen begär att ågärder vidtas för att utveckla den
kollektiva trafiken samt skapa förutsättningar för regionala trafikrabatter och
ett nytt bussbidragssystem,

6. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts angående
handikappanpassning av kollektivtrafiken,

7. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om en
sammanhållen syn på statens ansvar för väg- resp. järnvägstrafik,

8. att riksdagen hos regeringen begär att omedelbara åtgärder vidtas för att
utveckla en effektiv och förbättrad godstrafikförsörjning, syftande till en
förstärkning av järnvägens konkurrenskraft och en riktig avvägning mellan
landsvägstrafik järnvägstrafik och sjöfart.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

14 2

I motionen 1977/78:1583 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen uttalar att SJ:s förslag till centralisering av styckegodshanteringen
bör anstå tills den samlade trafikpolitiska propositionen föreläggs riksdagen
för sakbehandling samt ger regeringen denna mening till känna.

1 motionen 1977/78:1586 av Johan Olsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för att öka
möjligheterna att resa med kollektiva transportmedel.

I motionen 1977/78:1587 av Karl Erik Olsson (c) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om SJ:s trafikbegränsningar.

1 motionen 1977/78:1593 av Per Petersson (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag i motionens syfte för att ge norra Sverige lägre
kommunikationskostnader.

1 motionen 1977/78:1594 av Per Petersson m. fl (m) hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen efter snabbutredning framlägger förslag som medför
att malmbanan utnyttjas bättre.

I motionen 1977/78:1597 av Torsten Sandberg (c) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om person- och
godstrafiken på järnvägssträckan Södertälje-Nyköping.

I motionen 1977/78:1600 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) hemställs att
riksdagen! avvaktan på ett nytt trafikpolitiskt beslut uttalar att SJ inte medges
vidtaga några övergripande förändringar av styckegodshanteringen som
försämrar servicen inom SJ:s verksamhetsområde.

TU 1977/78:18

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1977/78:1602 av Ivan Svanström (c) hemställs att riksdagen ger 18 8

regeringen till känna att de av SJ aviserade försämringarna av järnvägstrafiken
i Kalmar län ej bör genomföras.

I motionen 1977/78:1603 av Ivan Svanström (c) hemställs att riksdagen 18 8

beslutar uttala som önskvärt att överläggningar genomförs mellan skolmyndigheter
och SJ för att åstadkomma största möjliga användning av tåg för
skolelevers transporter.

I motionen 1977/78:1607 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för en trafikpolitik som utgår från samhälls- 14 1

ekonomiska beräkningar och som innebär en utveckling av kollektiva
transportmedel, järnvägarna, de inre vattenvägarna och kustsjöfarten,

2. att riksdagen uttalar sig för en trafikorganisation med ett statligt 14 1

trafikföretag med regionala styrelser bestående av lekmän från resp. regioner,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om en samlad trafikpolitisk 14 1

utredning enligt punkterna 1 och 2 och med beaktande av vad som i övrigt

anförs i motionen.

I motionen 1977/78:1610 av Eva Winther (fp) hemställs att riksdagen 20 11

uttalar att det tunga, långväga transportarbetet i princip skall ske på
järnväg.

I motionen 1977/78:1705 av Torsten Sandberg m. fl. (c) hemställs att 26 19

riksdagen i enlighet med vad som sägs i motionen 1977/78:1704 ger
regeringen till känna vad som anförts om vikten av att förslag snarast
framläggs som ökar kommuns möjligheter att gynna kollektivtrafik och
investeringar i infartsparkeringar m. m.

I motionen 1977/78:1714 av Stig Josefson och Alfred Håkansson (båda c)
hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 4), att riksdagen i enlighet med
vad som sägs i motionen 1977/78:1713 beslutar att hos regeringen anhålla
om

2. att några ytterligare järnvägsnedläggelser ej får ske och att statens 24 16

järnvägar får i uppdrag att överväga hur järnvägen Eslöv-Tomelilla kan
utnyttjas för den ökande Polentrafiken,

4. att det i fråga om fasta förbindelser över Öresund ges prioritet åt en 30 25

förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

TU 1977/78:18

Utskottet

Den trafikpolitiska målsättningen m. m.

Vid sin behandling av motionerom den statliga trafikpolitiken vid 1976/77
års riksmöte erinrade utskottet (TU 1976/77:18) om riksdagens tidigare
gjorda uttalanden om att en grundlig omprövning av trafikpolitiken snarast
måste komma till stånd - i syfte att ge medborgarna och näringslivet i landets
olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader. En effektivare och mera långtgående samordning än
f. n. med regional- och lokaliseringspolitiken - och med hänsynstaganden
jämväl till arbetsmarknads-, energi- och miljöpolitiska synpunkter - måste
därvid ske.

En grundläggande kollektiv person- och godstransportförsörjning skall
enligt dessa uttalanden garanteras hela landet. Transportsystemet bör bygga
på samverkan mellan olika trafikslag och trafikutövare där varje trafikgrens
särskilda förutsättningar och fördelar utnyttjas.

Den kollektiva persontrafiken skall vara tillgänglig och attraktiv. En väl
utbyggd kollektivtrafik är angelägen för att ge tillgänglighet till arbete och
service m. m. En god persontrafikförsörjning måste inom ramen för den
kollektiva trafiken garanteras av samhället.

Järnvägarna måste även i framtiden spela en betydande roll för både
person- och godstransporterna. En ökad samordning mellan järnvägs- och
landsvägstrafik måste komma till stånd. Detta förutsätter bl. a. att SJ ges
investeringsresurser så att järnvägen framgångsrikt kan hävda sig inom
ramen för ett samordnat tansportsystem. Fjärrtransporter av tungt gods bör i
så stor utsträckning som möjligt gå på järnväg. En ökad samordning av
terminalverksamheten måste komma till stånd och utvecklingen av systemtransporter
och rationella transportlösningar fortsätta så att transporttiderna
förkortas och godsets hantering underlättas.

Principerna för statens kostnadsansvar bör anges av riksdagen. Utifrån
dessa principer skall planeringen ske av trafiken på riksnivå och regional nivå.

I vad avser taxeberäkningen bör så långt möjligt enhetlig taxa komma till
användning oavsett om olika trafikmedel och tafikföretag ombesörjer resa
eller frakt för en viss sträcka.

Detta torde i sin tur innebära att det strikta företagsekonomiska kostnadsansvaret
i större utsträckning måste ersättas med ett kostnadsansvar som
baseras på sociala och samhällsekonomiska avvägningar. Samhället måste
som följd härav i sin planering beräkna tillräckliga resurser eller ramar för att
en tillfredsställande transportförsörjning skall kunna uppnås. Inom dessa bör
deolika trafikutövarna ges möjligheter att i marknadsmässiga former göra sig
gällande efter sina förutsättningar. Frågan om de olika trafikslagens kostnadsstruktur
och kostnadsansvar blir därvid av central betydelse för trafikpolitikens
utformning och resultat.

Den integrerade trafikpolitik som sålunda bör eftersträvas kan från

TU 1977/78:18

regionalpolitiska och andra utgångspunkter fungera väl endast om den
utformas så att snärjande detaljregleringar undviks. Effektiviteten i transportapparaten
och kvaliteten på transporttjänsterna främjas bäst genom en
med tillbörligt beaktande av dessa aspekter i möjligaste mån fri och lika
konkurrens mellan trafikmedel och trafikföretag.

De av föredragande departementschefen i budgetpropositionen gjorda
uttalandena i berörda frågor överensstämmer i allt väsentligt med de sålunda
angivna riktlinjerna. I anslutning härtill konstateras i propositionen att
utrymmet för reformer inom transportsektorn måste avvägas mot behovet av
samhällsinsatser på andra områden. Med hänsyn härtill kommer det
trafikpolitiska reformarbetet - i avvaktan på en sammanhållen trafikpolitisk
proposition - att ske i form av successivt framlagda förslag till trafikpolitiska
reformer. Genom att den sammanhållna trafikpolitiska propositionen
uppskjutits ges möjlighet att vid utformningen av den framtida trafikpolitiken
även beakta den väsentliga frågan om kostnadsansvaret samt att
ytterligare fördjupa och bredda det utredningsmaterial som avsågs ingå i den
proposition som enligt tidigare planer skulle ha förelagts riksdagen hösten
1977.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att den trafikpolitiska
utredningen numera slutfört sitt arbete och inom kort förväntas lägga fram
förslag berörande bl. a. frågorna om det s. k. kostnadsansvaret samt SJ:s
verksamhet och taxor m. m.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen, med hänsyn till angelägenheten
av att förbättra betingelserna för den kollektiva trafiken, numera
förelagt riksdagen förslag (prop. 1977/78:92) om ett nytt och förstärkt
bussbidragssystem. I samband härmed föreslås åtgärder i syfte att få till stånd
ett samordnat huvudmannaskap för den lokala och regionala trafiken.

Förslag till ändringar i yrkestrafikförordningen har också lagts fram (prop.
1977/78:137). Förslagen, som rör både gods- och persontrafiken på landsväg,
syftar till förenklingar för såväl trafikutövarna som tillståndsmyndigheterna
samt till ett effektivare utnyttjande av transportapparaten. Vidare behandlas
kommuns möjlighet att inneha tillstånd till yrkesmässig trafik för regelbunden
befordran av passagerare samt frågan om tillståndsgivningen beträffande
SJ:s och postverkets linjetrafik.

De aktuella problemen förden svenska sjöfarten har föranlett såväl stöd till
näringen ekonomiskt som tillsättande av en sjöfarlspolitisk utredning
(K 1977:05) med uppgift att ur olika aspekter belysa den svenska sjöfartens
förutsättningar och lämna förslag till åtgärder.

I anslutning härtill må erinras om att riksdagen nyligen godkänt regeringens
förslag att ett nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna skall
införas och att de statliga passageavgifterna i Trollhätte kanal och Södertälje
kanal i samband därmed skall reduceras. Systemet införs successivt efter den
1 januari 1978. Det nya avgiftssystemet innebär bl. a. fördelar förden mindre
skeppsfarten.

TU 1977/78:18

Före årets slut kommer vidare enligt vad kommunikationsministern
nyligen meddelat proposition att framläggas om slopande av kanalavgifterna
fr. o. m. år 1979 i syfte att göra insjöhamnarna avgiftsmässigt fullt jämställda
med kusthamnarna.

I förevarande sammanhang må slutligen framhållas att en proposition om
den statliga trafikpolitiken enligt uttalande av kommunikationsministern
kan förväntas bli förelagd riksdagen i början av år 1979. Utskottet finner det i
hög grad angeläget att så sker.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på den sålunda aviserade
propositionen avstyrker utskottet motionen 1977/78:1582 (punkterna 1 och 7)
i vad den avser särskild framställning till regeringen beträffande den
trafikpolitiska målsättningen m. m. och en sammanhållen syn på statens
ansvar för väg- resp. järnvägstrafik - allt enligt de synpunkter härpå som
anförts i motionen.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1977/78:765
(punkten 1), 1977/78:1233 (punkten 1) och 1977/78:1246 (punkten Dom
särskild skrivelse till regeringen med begäran om förslag om en ny mera
samhällsekonomiskt inriktad trafikpolitik samt motionen 1977/78:1220
(punkten 2) också om en ny trafikpolitik.

Under hänvisning till det förut anförda avstyrker utskottet vidare
motionen 1977/78:1607 (punkterna 1-3) om att riksdagen uttalar sig för en
trafikpolitik och en trafikorganisation enligt motionärernas önskemål om en
radikal förändring härav samt hos regeringen hemställer om en samlad
trafikpolitisk utredning i enlighet med motionärernas synpunkter.

Beträffande det i motionen 1977/78:1582 (punkten 5) framställda yrkandet
om skrivelse till regeringen med begäran att åtgärder vidtas för att utveckla
den kollektiva trafiken samt skapa förutsättningar för regionala trafikrabatter
och ett nytt bussbidragssystem vill utskottet erinra om de förut nämnda förslag
i ämnet som numera förelagts riksdagen. Under hänvisning härtill finner
utskottet motionen i denna del inte påkalla någon riksdagens åtgärd.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1977/78:1232 (punkten 1) att
riksdagen hos regeringen anhåller att en parlamentarisk utredning tillsätts
med uppgift att pröva möjligheterna till en mera attraktiv och lättillgänglig
regional kollektivtrafik som ett komplement till långtidstrafiken.

I motionen 1977/78:1593 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i
motionens syfte för att ge norra Sverige lägre kommunikationskostnader.

Utskottet har emellertid redan tidigare (TU 1975/76:18) förutsatt att frågor
av detta slag tas upp i pågående beredningsarbete av olika utredningsförslag.
Under hänvisning härtill och i avvaktan på förslag i ämnet synes motionen
inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

TU 1977/78:18

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1977/78:399 (punkten 2) att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
taxesätrningen hos SJ och flygbolagen.

I motionen 1977/78:468 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
om åtgärder för att förbättra samarbetet mellan de statliga verken på det sätt
som närmare angetts i motionen. Även i motionen 1977/78:767 (punkten 1)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i denna
motion anförts om vikten av en större satsning på samarbetet mellan de
statliga verken i kommunikationshänseende.

Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet erinra om att redan 1975
års riksdag framhöll att det bör ankomma på regeringen att närmare överväga
och lägga fram förslag rörande formerna för den samordning mellan olika
trafikgrenar och deras planering m. m. som erfordras. I samband härmed
borde närmare prövas hur en bättre och mera effektiv samverkan - i samråd
med bl. a. fackliga organisationer - mellan de olika statliga affärsverken i vad
avser planering, pris- och taxesättning samt verksamheten i övrigt på såväl
central som regional och lokal nivå lämpligen skulle kunna åstadkommas.

Utskottet anser alltjämt att en bättre sådan samordning bör eftersträvas.
Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av nämnda överväganden
finner utskottet motionsyrkandena i fråga inte påkalla någon åtgärd
från riksdagens sida.

I motionen 1977/78:634 (punkterna 1-3) hemställs att riksdagen - såsom
ett led i Sveriges strävan att medverka till en ny ekonomisk världsordning -hos regeringen begär förslag syftande till minskad oljeförbrukning inom
Sveriges samfärdsel med mellan en tredjedel och hälften och omfattande
bl. a. stöd åt kanal-, insjö-och kustsjöfart via skattemedel m. m., begränsning
av hastigheten vid landsvägskörning samt sänkning av biljettpriset för
järnvägsresor och i vissa fall bussresor. Vidare hemställs i motionen 1977/
78:641 att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för intensivare information
för att öka utnyttjandet av kollektiva trafikmedel - i syfte att härmed få till
stånd ett minskat oljeberoende.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden erinra om de förut nämnda
förslagen i prop. 1977/78:92 om åtgärder för att förbättra lokal och regional
kollektiv persontrafik och den inverkan förslagens genomförande kan få i
berörda hänseenden. 1 budgetpropositionen framhålls också att åtgärder
måste vidtas för att åstadkomma en ökad handlingsberedskap på transportområdet
vad gäller val av lämpliga metoder för energihushållningen och en
minskning av transportsektorns stora oljeberoende. I rapporten(Ds 1 1977:12)
Energibesparingar inom transportsektorn har olika möjligheter till energibesparingar
och användningen av alternativa drivmedel och drivkällor studerats.
Rapporten har utarbetats på uppdrag av energikommissionen.

I avvaktan på resultatet av fortsatta överväganden på området och då
utskottet inte nu funnit sig berett att biträda motionärernas yrkanden
avstyrks motionerna i fråga.

TU 1977/78:18

Vissa järnvägs- och taxefrågor m. m.

Såsom utskottet tidigare framhållit (TU 1976/77:18) måste järn vägen också
i framtiden spela en betydande roll för gods- och persontransporter. Även
miljöhänsyn och trafiksäkerhetsskäl liksom önskvärdheten av en mera
energisnål trafik gör det nödvändigt att den rälsbundna trafiken stimuleras.
Taxepolitiken måste bedrivas med tanke härpå och SJ måste vidare över
huvud taget försöka göra sin del av den kollektiva trafiken mera attraktiv och
bättre anpassad till trafikanternas önskemål.

En förutsättning för att järnvägarna skall kunna hävda sig i konkurrensen
är att det görs en ordentlig omprövning från samhällsekonomiska utgångspunkter
av principerna för SJ:s verksamhet och att även den hittillsvarande
beräkningsmetodiken beträffande de olönsamma bandelarna omprövas.
Detsamma gäller frågorna om SJ:s kostnadsstruktur och lönsamhetsberäkningar
m. m.

Uppkommande frågor om nedläggningar av järnvägar och indragningar av
stationer måste vidare ses i ett mera långsiktigt perspektiv. I enlighet med
riksdagens tidigare gjorda uttalanden bör någon nedläggning av järn vägar och
järnvägsstationer - mot berörda kommuners vilja - inte få ske under
pågående utrednings- och planeringsarbete. Frågor om utbyggnad av järnvägsnätet
resp. nedläggning av vissa sträckor bör tas upp när detta arbete är
färdigt.

Utskottet har vidare framhållit att - för att nå en önskvärd utveckling av
framför allt transporterna över längre avstånd - SJ:s konkurrenskraft måste
förstärkas.

Betydande ansträngningar måste sålunda göras för att successivt anpassa
SJ:s verksamhet till de ökade kraven på person- och godstrafiken. En fortsatt
upprustning av bannätet bör ske och försöksverksamheten med sänkta priser
- i avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet - fortsättas samt
en även i övriga avseenden förbättrad service för de resande och dem som
utnyttjar SJ för godstransporter komma till stånd.

I detta sammanhang må f. ö. erinras om att den trafikpolitiska utredningen
enligt meddelade direktiv haft att vid utformningen av ett nytt taxesystem
beakta SJ:s kostnadsstruktur, marknadsförhållanden och servicemöjligheter.
Enligt ett tidigare uttalande av utskottet förutsattes f. ö. utredningen också
erhålla härför erforderligt grundmaterial.

Slutligen har utskottet framhållit som angeläget att SJ med utgångspunkt i
ett samhällsekonomiskt synsätt visar en större öppenhet vid exempelvis
förhandlingar med kommuner och landsting om alternativa lösningar av
kollektivtrafiken.

Utskottet är i nu berörda delar alltjämt av samma uppfattning.

I anslutning härtill må erinras om att SJ genom sina trafikdistrikt har
lämnat information till länsstyrelser, kommuner m. fl. om planerade förändringar
i tidtabellerna för persontrafik från den 28 maj 1978. SJ:s planer

TU 1977/78:18

innefattar i viss utsträckning begränsningar i fråga om antalet personförande
tåg, i forsta hand på det trafiksvaga bannätet. Planerna innefattar vidare en
fortsatt systematisering och förbättring av tidtabellerna på huvudlinjerna.

I anslutning till den lämnade informationen har länsstyrelser, kommuner
m. fl. i skrivelser till regeringen eller på annat sätt motsatt sig de planerade
tågindragningarna och hemställt att regeringen vidtar åtgärder för att
förhindra att planerna genomförs. Man har därvid hävdat bl. a. att de
planerade tågindragningarna motverkar de regionalpolitiska strävandena och
att speciella svårigheter kan uppstå vid indragning av tåg som regelmässigt
används för resor till och från skola.

Regeringen har med anledning härav och i avvaktan på kommande
trafikpolitiska ställningstaganden föreskrivit att SJ skall iaktta återhållsamhet
när det gäller att minska antalet personförande tåg eller att i övrigt företa
ändringar i tidtabellerna för sådana tåg så att inte regionalpolitiska strävanden
motverkas och så att trafikförsörjningen inte påtagligt försämras för skolelever
och andra trafikanter. Hinder föreligger emellertid inte mot sådana
ändringar som är oundgängligen nödvändiga för en anpassning direkt eller
indirekt till en systematisering av tidtabellerna på huvudlinjerna eller som
motiveras av ett mycket stort trafikbortfall under senare år. Samråd bör enligt
beslutet ske med berörda länsstyrelser och kommuner.

Så snart tidtabellen för tidtabellsåret från den 28 maj 1978 fastställts, skall
SJ för regeringen redovisa dels vilka tåg som kommer att dras in, dels vilka
planerade indragningar och förändringar som i anledning av beslutet inte
kommer att genomföras och dels vilka konsekvenser det senare medför med
avseende på SJ:s driftekonomi. Förändringar av såväl kostnader som intäkter
skall belysas. Affärsbanenätet och det ersättningsberättigade bannätet skall
redovisas var för sig.

Regeringen kommer enligt beslutet att förelägga riksdagen förslag om den
driftersättning till SJ som härav kan föranledas.

Under hänvisning till det förut anförda och i avvaktan på resultatet av
utredningsarbetet på området samt den aviserade propositionen om den
framtida trafikpolitiken avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1977/
78:1582 (punkten 8) att riksdagen hos regeringen nu begär omedelbara
åtgärder för utvecklande av en effektiv och förbättrad gods/rqfikforsörjning
m. m.

Utskottet avstyrker vidare yrkandena i motionen 1977/78:1579 (punkterna
1 och 2) att riksdagen hos regeringen begär utredning av SJ:s organisation och
kalkylmetoder och att i avvaktan härpå inga inskränkningar företas av SJ:s
persontrafik utan riksdagens hörande, motionen 1977/78:1204 att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande nedläggning av
olönsamma bandelar och motionen 1977/78:1238 (punkten 2) om skrivelse
till regeringen att någon nedläggning av bandelar inte får ske i avvaktan på
förslag till ny trafikpolitik.

1 ** Riksdagen 1977/78. 15 sami. Nr 18

TU 1977/78:18

Av samma skäl bör vidare lämnas utan åtgärd motionerna 1977/78:773,
1977/78:1200(punkterna 1 och 2)och 1977/78:1602 om SJ-trafiken i Kalmar
län m. /?/., 1977/78:775 om SJ:s service i södra och sydöstra Skåne, 1977/
78:1252 om SJ:s trafikutbud, 1977/78:1603 om användning av tåg för resor till
och från skolan, 1977/78:1586 om åtgärder för ökat kollektivresande och 1977/
78:1587 om SJ:s trafikbegränsningar.

Som förut nämnts har utskottet redan tidigare framhållit som angeläget att
en förbättrad service i olika avseenden förde resande och dem som utnyttjar
SJ för godstransporter kommer till stånd. Den trafikpolitiska utredningen har
också haft att vid prövningen av taxefrågorna behandla SJ:s kostnadsstruktur,
marknadsförhållanden och servicemöjligheter. Under hänvisning härtill
och i avvaktan på förslag i ämnet synes någon åtgärd från riksdagens sida ej
f. n. påkallad med anledning av yrkandena i motionerna 1977/78:1216 om
begäran om en översyn av servicen inom SJ, 1977/78:762 om särskild
skrivelse till regeringen om skyltning på vissa rälsbussar rörande linjesträckningen,
1977/78:1238 (punkten 4) om begäran hos regeringen att SJ utreder
möjligheterna att förse tågen med radioanläggningar för internkommunikation
och avlyssning av ljudradio.

1 motionen 1977/78:1232 (punkten 2) yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att undersöka
möjligheten att inom landet tillverka erforderligt antal motorvagnar för SJ:s
behov.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att regeringen år 1977
medgav en höjning av SJ:s investeringsram för att ge utrymme åt de första
delbetalningarna avseende en beställning av 100 nya motorvagnar. På
regeringens uppdrag och i enlighet med vissa uttalanden av trafikutskottet
(TU 1976/77:12, p. 4) träffade SJ en överenskommelse med huvudleverantören
Fiat, som innebär att Fiat garanterar tillverkning i Sverige i en
omfattning motsvarande minst 20 % av motorvagnarnas leveransvärde.

Huruvida tillverkningen av motorvagnar framdeles i sin helhet skall kunna
ske inom landet torde bl. a. få prövas i samband med SJ:s anbudsprövning
m. m. i anslutning till beställning av sådana vagnar. Att från riksdagens sida
begära att en särskild parlamentarisk utredning i angivet syfte tillsätts är
utskottet inte berett att tillstyrka och avstyrker därför motionen i denna
del.

Med anledning av de av SJ tillkännagivna planerna på en ändring av
organisationen för SJ:s styckegodstrafik har en rad motionsyrkanden framförts.
Motionärerna hardärvid uttryckt stor oro för främst de regionalpolitiska
konsekvenserna härav. Ett genomförande av planerna anses motverka de av
statsmakterna uppställda trafik- och regionalpolitiska målen samt på ett
olämpligt sätt föregripa kommande ställningstaganden till utformningen av
den framtida trafikpolitiken. Planerna kommer således enligt motionärerna
att påverka näringsliv och sysselsättning i berörda områden negativt. Särskilt

TU 1977/78:18

påtagliga anses konsekvenserna bli i sysselsättningssvaga regioner, där
samhället engagerat sig med regionalpolitisk stöd och näringspolitiska
insatser för att få i gång verksamhet av olika slag. Härtill kommer en
försämring av villkoren och förutsättningarna för den spårbundna trafiken
över huvud taget samt de ogynnsamma verkningar som blir följden härav ur
energi- och miljösynpunkter samt inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att några slutgiltiga beslut av
den vittomfattande karaktär motionärerna befarat ännu ej fattats. De
aktualiserade frågorna är emellertid även enligt utskottets uppfattning av stor
betydelse, och utskottet har därför inför sitt ställningstagande till desamma
funnit anledning höra representanter för SJ och de närmast berörda
personalorganisationerna.

Anledningen till de planerade åtgärderna är, såsom därvid erinrats om, att
styckegodshanteringen i sin nuvarande form visat bristande lönsamhet.
Inom SJ företagna undersökningar har sålunda givit vid handen att
inkomstbortfallet kan beräknas uppgå till minst 250 milj. kr. per år. Ändringar
i transportplaneringen har mot bakgrund härav framstått som ofrånkomliga.
Lämpliga förutsättningar härför har av företaget ansetts vara en minskning av
antalet järnvägsterminaler från förutvarande 34 till 32, bibehållande av de
nuvarande 550 stationerna och överföring i viss utsträckning till landsvägstransporter
av vissa delar av det nu järnvägstransporterade godset.

Efter ytterligare överväganden och samråd med företrädare för personalorganisationerna
har direktiv utfärdats för den fortsatta handläggningen av
frågan. Dessa direktiv innebär att planeringen skall ske med utgångspunkt i
förut nämnda antal järnvägsterminaler och stationer. Vagnplanen skall
vidare minskas i viss utsträckning liksom omlastningen, innebärande en
koncentrering av transporterna till ett färre antal turer. Lokala MBLförhandlingar
skall vidare upptas beträffande ändringar av distributionen från
järnvägsterminalerna till kunderna på stationsorterna. Med godstransportörerna
skall slutas nya avtal som ger transportekonomiskt fördelaktigaste
kostnad. Åtgärderna skall vidtas efter kontakt med berörda kommuner.

Utskottet finner det i och för sig och i likhet med motionärerna önskvärt att
mera genomgripande förändringar av SJ:s organisation och trafikuppgifter
anstår i avvaktan på de aviserade förslagen om den framtida trafikpolitiken
och förutsätter också att så sker. Såsom av det tidigare anförda framgår kan
dock redan nu vissa förändringar i syfte att motverka en alltför ogynnsam
företagsekonomisk utveckling för SJ:s del vara påkallade. Utskottet anser sig
inte heller kunna helt motsätta sig att sådana sker men förutsätter därvid att
desamma inte ges en sådan utformning eller får sådana konsekvenser att de
regionalpolitiska strävandena motverkas. Uttalanden av sådan innebörd har
också vid flera tillfällen gjorts av kommunikationsministern. Denne har
vidare framhållit att om förändringarna skulle strida mot sysselsättningsmål
eller andra mål för regionalpolitiken och samhällsekonomin kommer regeringen
att överväga åtgärder för att mildra de negativa effekterna. Eftersom

TU 1977/78:18

en minskning av SJ:s underskott innebär en besparing för staten får
regeringen då överväga i vilken mån staten har råd att avstå från en sådan
besparing för att uppnå andra effekter som är önskvärda för samhällsekonomin.
I sammanhanget får också bedömas om samma önskvärda effekter
kan uppnås billigare på annat sätt än genom att inskränka SJ:s möjligheter att
genomföra företagsekonomiskt motiverade rationaliseringar.

Utskottet vill för sin del kraftigt understryka de sålunda gjorda uttalandena.
Ett primärt mål för styckegodshanteringens organisation måste enligt
utskottets uppfattning vara att tillgodose kundernas rimliga krav på service.
En utgångspunkt för ett genomförande av de nu planerade förändringarna
bör vidare vara att systemet med rälsbundna transporter i möjligaste mån
bibehålls. Utskottet förutsätter också att i det föregående anförda regionaloch
trafikpolitiska synpunkter m. m. i all möjlig utsträckning beaktas av SJ
samt att regeringen med största uppmärksamhet följer utvecklingen på
området och vidtar med anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder.

Under hänvisning till vad nu anförts finner utskottet några åtgärder från
riksdagens sida med anledning av yrkanden om SJ:s styckegodstrafik m. m. i
motionerna 1977/78:247 (punkten 1), 1977/78:767 (punkterna 2 och 3), 1977/
78:778, 1977/78:1220 (punkten 1), 1977/78:1222 (punkten 2), 1977/78:1238
(punkten 1), 1977/78:1242, 1977/78:1246 (punkterna 2 och 3), 1977/78:1256,
1977/78:1576, 1977/78:1583, 1977/78:1600 och 1977/78:1610 ej nu erforderliga.

Detsamma gäller yrkandena i motionerna 1977/78:765 (punkten 2) och
1977/78:1233 (punkten 2) om att SJ i avvaktan på ett nytt trafikpolitiskt beslut
inte tillåts vidta några mer genomgripande föränd ringar eller omorganisationer
som i nämnvärd omfattning försämrar servicen inom SJ:s verksamhetsområde,
1977/78:1218 att inga åtgärder får företas från SJ:s sida som försvårar en
harmonisering av trafikpolitiken med andra angelägna samhällsuppgifter och
1977/78:1221 att riksdagen beslutar uttala att planerade indragningar av SJ:s
person- och godstrafik uppskjuts i avvaktan på ett regeringsförslag om den
framtida trafikpolitiken.

Yrkandena i motionerna 1977/78:765 (punkten 3) och 1977/78:1233
(punkten 3) - att SJ:s instruktion ändras i sådan riktning att inga organisationsförändringar
eller rationaliseringar som berör kommunernas verksamhet
får vidtas utan kommunernas hörande - har utskottet ej funnit sig
berett tillstyrka.

Regionala och inte/regionala planeringsfrågor m. m.

1 budgetpropositionen erinras om den sektorövergripande trafikplanering
som under åren 1972-1974 genomfördes i varje län i enlighet med anvisningar
utfärdade av chefen för kommunikationsdepartementet på förslag av trafikplaneringsutredningen(K
1970:41). Länsstyrelserna redovisade under hösten

TU 1977/78:18

1974-efter remiss till bl. a. kommuner, landstingskommuner, trafikföretag,
fackliga och andra intresseorganisationer - sina slutliga förslag till regionala
trafikplaner. En sammanställning av länens planer har redovisats i rapporten
(SOU 1976:8) Regionala trafikplaner.

Syftet med den regionala trafikplaneringen var bl. a. att ge underlag för en
samlad bedömning av hur väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransportsystemen bör
vara utformade på kortare och på längre sikt för att på ett tillfredsställande sätt
och till lägsta samhällsekonomiska kostnad tillgodose invånarnas och
näringslivets res- och transportbehov i resp. län. Ett annat syfte var att ge ett
förbättrat underlag för den prioritering som är nödvändig av samhällets
investeringar och andra insatser inom trafiksektorn. Ett tredje syfte var att ge
trafikpolitiken en regional förankring och förbättra samordningen mellan
trafikplaneringen och övrig samhällsplanering.

Avsikten med den regionala trafikplaneringen var vidare att ge kommunerna
bättre utgångspunkter för planeringen av den lokala trafikförsörjningen
och att ge trafikföretagen och näringslivet i övrigt bättre underlag för
deras transportplanering.

De angivna syftena har enligt propositionen i stor utsträckning också
uppnåtts, främst när det gäller persontrafikförsörjningen. De av länsstyrelserna
i samråd med bl. a. kommunerna utformade målen och riktlinjerna för
den kollektiva trafikförsörjningen och de på grundval härav utarbetade
förslagen till regionala stomlinjenät har således blivit vägledande för
utvecklingen av kollektivtrafikförsörjningen i länen. Länsstyrelsernas förslag
till stomlinjenät har vidare lagts till grund för den vidgade statliga bidragsgivningen
till olönsam busstrafik. De har också fått betydelse som ledning för
kommunernas arbete med upprättande av lokala trafikförsörjningsplaner,
exempelvis för samordningen med den regionala trafiken. Genom att de
regionala trafikförsörjningsplanerna årligen revideras av länsstyrelserna sker
redan en löpande uppföljning av den regionala persontrafikplaneringen.

När det gäller godstransportförsörjningen och transportanläggningarna har
vidare enligt propositionen länsstyrelsernas förslag till åtgärder m. m. - vilka i
enlighet med anvisningarna haft en övervägande principiell och långsiktig
inriktning - hittills haft en mer begränsad effekt på olika verks, företags och
kommuners planering. En anledning härtill sägs vara att länsstyrelsernas
planeringsarbete i denna del i hög grad haft försökskaraktär. I en del fall har
emellertid förslagen redan resulterat i konkreta åtgärder. På grundval av vad
som framkommit vid den regionala trafikplaneringen har vidare utarbetats
två departementspromemorior (Ds K 1975:9) Planering av de svenska
hamnarna och (Ds K 1975:10) Planering av de svenska flygplatserna med
förslag till perspektivplan och planeringssystem för hamnar resp. flygplatser.
Promemoriorna har remissbehandlats.

Länsstyrelserna har också gjort en genomgång av alternativa transportmöjligheter
för trafik som bedrivs på trafiksvaga järnvägslinjer.

Enligt propositionen har länsstyrelserna allmänt framhållit att de erfaren -

TU 1977/78:18

heter och vidgade kunskaper som erhållits genom arbetet med den regionala
trafikplaneringen varit av stort värde, bl. a. vid handläggningen av tillstånds-,
väg- och bidragsärenden m. m. på trafikområdet. Länsstyrelserna har även
framhållit betydelsen av en fortsatt övergripande regional trafikplanering för
att underlätta samordningen mellan trafikplaneringen och bl. a. den regionala
utvecklingsplaneringen och fysiska planeringen.

Med utgångspunkt i erfarenheterna från den hittills genomförda trafikplaneringsomgången
kommer enligt propositionen en vidareutveckling och
komplettering av denna att initieras under år 1978. Detta arbete anses böra få
en delvis annan uppläggning och inriktning än den hittills genomförda
regionala trafikplaneringen. Således bör inventerings- och prognosarbetet
kunna begränsas, bl. a. genom att det planeringsunderlag som framkommer i
länsplaneringen utnyttjas.

Arbetet anses främst böra inriktas på att dels konkretisera målen för den
regionala person- och godstransportförsörjningen, dels försöka finna
lösningar på de transportproblem - exempelvis arbetsresorna inom vissa
regioner-som anses som mest akuta inom resp. län, dels upprätta förslag till
långsiktig inriktning och prioritering av det allmännas investeringar i olika
slag av trafikanläggningar inom länet. Det gäller bl. a. trafikleder samt
hamnar, flygplatser och andra slag av terminaler. En utgångspunkt för
planeringen skall vara att länens förslag till inriktning och prioritering av de
framtida trafikinvesteringarna, tillsammans med bedömningar på sektoriell
och central nivå, skall läggas till grund för utarbetande av samordnade
långsiktiga investeringsplaner- riksplaner- för olika trafiksektorer. Tidsmässigt
kommer arbetet med riksplanerna att samordnas med länsplaneringen,
den fysiska riksplaneringen och den ekonomiska långtidsplaneringen.

Vad sålunda anförts beträffande den regionala trafikplaneringen har inte
gett utskottet anledning till erinran. Utskottet finner det sålunda för sin del
lämpligt att det fortsatta arbetet på området bedrivs på det sätt som förordats i
propositionen. I anslutning härtill må även framhållas att utskottet ser det
som synnerligen viktigt att planerings- och verkställighetsansvaret samordnas.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandena i motionen 1977/
78:1582(punkterna 2 och 3), att riksdagen nu hos regeringen begären särskild
redovisning av erfarenheterna av den regionala trafikplaneringen m. m. samt
att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
hamn- och fiygplatsplanering. I sistnämnda hänseende må f. ö. erinras om det
nyligen aviserade beslutet av regeringen att tillsätta en utredning om
flygplatssystemets roll i en samordnad trafikpolitik. Bl. a. skall man därvid se
över lokaliseringen av de svenska flygplatserna för inrikesflyget samt
finansieringsfördelningen mellan stat och kommun, m. m.

Utskottet finner-under hänvisning jämväl till vad idet föregående anförts
rörande järnvägstrafiken m. m. - inte anledning föreligga att såsom i

TU 1977/78:18

motionen 1977/78:1597 begärts riksdagen ger regeringen till känna vad som i
motionen yrkats om person- och godstrafiken på järnvägssträckan Södertälje-Nyköping.
Detsamma gäller yrkandena i motionen 1977/78:247 (punkterna
2 och 3) att riksdagen som sin mening uttalar att vagnslasttrafiken bibehålls
vid Vallsta järnvägsstation i Bollnäs kommun och på Hudiksvall-Ljusdalslinjen,
motionen 1977/78:1238(punkten 3) att riksdagen begär att Värmland och
Dalsland prioriteras när det gäller trafik med de nya motorvagnarna samt
motionerna 1977/78:575 och 1977/78:1569 om trafiken på bandelen
Nässjö-Nybro.

Utskottet vill i förevarande sammanhang också erinra om att i de
ursprungliga anvisningarna till länsstyrelserna om regional trafikplanering
bl. a. togs upp frågan om interregional trafik. Sålunda framhölls att denna
borde beaktas i den regionala trafikplaneringen med hänsyn dels till behovet
att i lämplig utsträckning samordna de regionala transporterna med de mera
övergripande trafikströmmarna till och från övriga delar av landet, dels till de
återverkningar i fråga om dimensioneringen av den egna regionens transportnät
och trafikanläggningar som de övergripande trafikströmmarna kunde
ha. Vidare framhölls att den regionala trafikplaneringen skulle ske i nära
samverkan mellan länsstyrelserna och trafikplaneringsutredningen, mellan
länsstyrelserna inbördes och mellan länsstyrelserna och kommunerna inom
resp. län. I anslutning härtill konstaterades att länen - med hänsyn till
allmänhetens och näringslivets kontaktmönster - inte alltid utgör från
trafikplaneringssynpunkt funktionellt lämpligt avgränsande områden. En
regional trafikplanering för ett län måste därför i viss utsträckning på lämpligt
sätt avstämmas med motsvarande planering i ett eller flera angränsande
län.

Utskottet, som ånyo vill betona behovet av interregional trafiksamverkan,
finner med hänsyn till pågående utrednings- och beredningsarbete på det
trafikpolitiska området samt vederbörande verks fortlöpande planeringsarbete
m. m. någon anledning inte föreligga att från riksdagens sida begära
några åtgärder med anledning av yrkandena i motionerna 1977/78:245 om
trafiken med SJ:s motorvagnar, 1977/78:467 om viss förbättring av järnvägslinjen
Ånge-Bräcke, 1977/78:576 om överförande av Laxå-Röfors Järnväg
(LRJ) till SJ, 1977/78:1577 om SJ:s persontrafik i Malmöhus län, 1977/
78:782 om återupptagande av järnvägstrafiken på sträckan Malungsfors-Sälen,
1977/78:1219 om upprustning av Västerdalsbanan, 1977/78:1234 angående
upprustning av bandelen Boden-Haparanda, 1977/78:1247 angående
upprustning av västkustbanan mellan Malmö och Göteborg, 1977/78:1223 om
upprustning av Bolutsbanan och 1977/78:1235 (punkterna 1-3) likaledes om
upprustning av Bolutsbanan, m. m.

Vad beträffar det i sistnämnda motion framställda yrkandet (punkten 2) att
frågan om en järnvägsbro mellan Norge och Sverige över Svinesund skall
utredas må erinras om riksdagens tidigare uttalande (TU 1974:2, rskr 1974:72)

TU 1977/78:18

att frågor av detta slag bör aktualiseras inom ramen för Nordiska rådets
arbete. Så har också i detta fall tidigare skett, och en redogörelse härför har
lämnats i en till riksdagen den 15 april 1971 dagtecknad skrivelse från
Nordiska rådets svenska delegation.

Härav framgår att i ett medlemsförslag till rådet hade hemställts att
Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna i Norge och Sverige att
företa en undersökning huruvida den tunga trafikens problem över Svinesund
kunde lösas genom en fortsatt utbyggnad av Bohusbanan med
anknytning till det norska järnvägsnätet medelst en järnvägsförbindelse över
Svinesund. Förslagsställarna hänvisade bl. a. till att den ökade trafiken
medförde att bron måste förstärkas och att den växande gemensamma
nordiska varumarknaden ställde krav på förbättrade kommunikationer
länderna emellan. Enligt deras uppfattning borde en överflyttning av
lastbilstrafik till järnväg stimuleras. En ytterligare förstärkning av bron kunde
övervägas, men den bästa lösningen antogs vara nybyggnad av en kombinerad
järnvägs- och lastbilsbro över Svinesund.

Rådets trafikutskott hänvisade till att remissmaterialet utvisat att existerande
järnvägsförbindelse har tillräcklig kapacitet för att befordra den ökade
godsmängd som kunde förväntas inom en överskådlig framtid. Utskottet fann
det därför ej vara nödvändigt att företa en isolerad undersökning av
Svinesundstrafiken men väl vara ändamålsenligt att frågan togs upp som ett
led i det framtida transportsamarbetet i anslutning till arbetet med en nordisk
transportöverenskommelse. På förslag av utskottet beslöt rådet att ej företa
sig något i anledning av medlemsförslaget.

Vidare framgår av den svenska delegationens berättelse den 12 april 1973
(s. 33) att de nordiska regeringarna den 6 november 1972 undertecknat en
överenskommelse om samarbete på transport- och kommunikationsområdet.
Överenskommelsen trädde i kraft den 1 mars 1973. Utskottet anser sig i
likhet med Nordiska rådets trafikutskott kunna utgå från att frågan behandlas
i nu nämnd ordning.

Under hänvisning jämväl till förenämnda regionala och interregionala
trafikplanering och då utskottet förutsätter att dennas genomförande
kommer att innebära tillgodoseende av kraven på en tillfredsställande lösning
av trafikfrågorna inom berörda områden finner utskottet ej heller några
åtgärder från riksdagens sida påkallade med anledning av yrkandena i
motionerna 1977/78:771 om återinförande av sovvagn på järnvägslinjen
Stockholm-Jönköping. 1977/78:1251 om återinförande av sovvagnsförbindelse
på järnvägslinjen Malmö-Göteborg och 1977/78:1714 (punkten 2) om
trafikpolitiska åtgärder i Skåne. Vad beträffar den förstnämnda sovvagnsförbindelsen
må dock nämnas att enligt vad utskottet erfarit en undersökning
redan pågår i syfte att på försök inrätta en sådan förbindelse.

Likaledes under hänvisning till det förut anförda om vederbörande verks
fortlöpande planeringsarbete m. m. samt till nuvarande förhandlingsläge

TU 1977/78:18

beträffande malmbanan (jfr TU 1977/78:12, s. 15) anser utskottet något beslut
om upprustningen av banan eller om trafiken på densamma inte nu böra tas
av riksdagen.

Härav foijer att utskottet avstyrker de i motionerna 1977/78:380 (punkten

1), 1977/78:399 (punkten 1), 1977/78:1222 (punkten 3), 1977/78:1406 och
1977/78:1594 framställda yrkandena bl. a. härom.

Av förut nämnda skäl avstyrks även yrkandena i motionerna 1977/78:1222
(punkten 4) att riksdagen nu uttalar sig för bibehållande och utvidgning av
verksamheten vid Luleå hamn, 1977/78:380 (punkten 2) att riksdagen begär
snar översyn av formerna för malm/rakt och fraktavtal m. m. och 1977/
78:1222 (punkten 1) att riksdagen uttalar sig för snara förändringar av SJ:s
taxepolitik som en del i en bättre samordning mellan verksamheten i de
statliga företagen.

Vissa frågor rörande kollektivtrafiken m. m.

Kollektivtrafikutredningen (KOLT) har under sommaren 1975 redovisat
sina överväganden i betänkandet (SOU 1975:47) Kollektivtrafik i tätort, och
betänkandet har numera remissbehandlats. KOLT föreslåratt kommunerna
upprättar trafikförsörjningsplaner för kollektivtrafiken inom tätorterna samt
ger riktlinjer för denna trafikplanering och redovisar olika planeringshjälpmedel.
De förslag utredningen har fört fram avser att på olika sätt säkra att
kollektivtrafiken kommer med som en planeringsfaktor vid bebyggelse- och
trafikledsplaneringen. I övrigt föreslår utredningen olika åtgärder av organisatorisk,
teknisk och ekonomisk natur som syftar till att skapa en bättre miljö
och bättre kollektivtrafik i tätorterna.

Även det av utredningen rörande det allmänna kommunikationsväsendets
anpassning till de handikappades behov (HAKO-utredningen) framlagda
betänkandet (SOU 1975:68) Handikappanpassad kollektivtrafik har remissbehandlats.
Utredningen konstaterar i betänkandet att om samhällets
övergripande mål för handikappolitiken - som sammanfattas i begreppen
normalisering och integrering-skall kunna realiseras, är det av största vikt att
kommunikationsväsendet anpassas så att de handikappades rese- och
kontaktmöjligheter förbättras. Utredningen framlägger olika konkreta förslag
i detta syfte.

De i dessa betänkanden upptagna frågorna avses enligt vad som framhölls i
1977/78 års budgetproposition bli behandlade i den kommande propositionen
om den framtida trafikpolitiken. I årets budgetproposition framhålls också att
målet att integrera de handikappade i samhällslivet är en viktig utgångspunkt
vid utformningen av trafikpolitiken, vilket utskottet vill kraftigt understryka.
Redan i sitt betänkande 1975/76:18 framhöll utskottet också att arbetet med
beredningen av dessa frågor borde påskyndas och förslag i frågan föreläggas
riksdagen senast i samband med att nämnda proposition läggs fram.
Utskottet är alltjämt av samma uppfattning. I anslutning härtill må nämnas

TU 1977/78:18

att bl. a. handikappförbundet framhållit behovet av att - i avvaktan på mera
genomgripande åtgärder - provisoriska förbättringar i all möjlig utsträckning
genomfors. Utskottet finner för sin del angeläget att så sker.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på förslag i ämnet
avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1977/78:1582 (punkten 6) att
riksdagen nu i särskild framställning ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående handikappanpassning av kollektivtrafiken samt
1977/78:887 (punkterna 1 och 2) och 1977/78:1229 (punkterna 1 och 2) med
begäran om förslag på grundval av HAKO-utredningens betänkande, m. m.
Detsamma gäller yrkandena i motionerna 1977/78:580 (punkten ljoch 1977/
78:1202 (punkten 1) likaledes med begäran om åtgärder för handikappanpassad
kollektivtrafik. Vad beträffar de i motionerna 1977/78:580 (punkten

2), 1977/78:1202 (punkten 2) och 1977/78:1229 (punkten 3) framställda
yrkandena om handikappanpassad utformning av de av SJ nyligen beställda
personvagnarna vill utskottet erinra om att enligt ett av kommunikationsministern
i riksdagen nyligen avgivet svar på fråga i ämnet utformningen av
dessa personvagnar i olika avseenden innebär förbättringar för resenärerna i
allmänhet och inte minst för flertalet handikappade. Bl. a. har insteget givits
en utformning som gör det lättare för rörelsehindrade att stiga på och av
vagnarna. Insteget i de nya motorvagnarna har i stort sett samma huvuddimensioner
och är likadant utfört som i personvagnarna och har således
samma fördelar.

De nya vagnarna är däremot inte så utformade att rullstolsbundna
resenärer själva kan ta sig ombord och resa på egen hand sittande i rullstol.
Regeringen har dock, vilket även framgår av budgetpropositionen, gett SJ i
uppdrag att i samarbete med handikappinstitutet ta fram underlag för en typ
av järnvägsvagn som gör det möjligt för rullstolsbundna resenärer att resa
med rullstol med beaktande av de krav på säkerhet och bekvämlighet som bör
ställas. Arbetet skall bedrivas skyndsamt och resultatet av uppdraget
redovisas till chefen för kommunikationsdepartementet.

I avvaktan på beredningen av KOLT-utredningens förslag avstyrker
utskottet också yrkandet i motionen 1977/78:1248 att riksdagen hos regeringen
nu begär särskild utredning angående möjligheterna att snarast
utvidga statsbidragsbestämmelserna till att även omfatta sådan fast anläggning
som erfordras för elektrisk bussdrift. Detsamma gäller motionen 1977/
78:1705 om åtgärder för att öka kommunernas möjligheter att främja
kollektivtrafiken, m. m. Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om sitt
uttalande i TU 1977/78:11 (s. 10) att utskottet finner lösningen av de med
statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken förenade frågorna synnerligen
angelägen.

I motionen 1977/78:583 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om
förslag som ger kommunerna möjligheter att införa s. k. trängselavgifter för
biltrafiken. Även i motionen 1977/78:774 yrkas att riksdagen hos regeringen

TU 1977/78:18

begär sådana författningsmässiga ändringar att kommun - för att begränsa
privatbilismen i tätorter - skall kunna utta färdavgifter av det slag som
angivits i motionen.

I avvaktan på resultatet av den prövning av tidigare avgivet utredningsförslag
i ämnet (SOU 1973:32) Vägtrafiken - kostnader och avgifter som
förutsatts ske inom den trafikpolitiska utredningen avstyrker utskottet
motionerna i fråga.

Flygplats- och luft/ärtsfrägor

I sitt betänkande TU 1975/76:18 fann utskottet det lämpligt att aktualiserade
frågor rörande luftfartens roll inkl. allmänflygets förhållanden i den
framtida trafikpolitiken prövas av den trafikpolitiska utredningen eller i annat
lämpligt sammanhang. Visst underlag härför ansågs finnas i den utredning
rörande planeringen av de svenska flygplatserna som lagts fram.

I samband därmed eller vid den beredning som pågick av nämnda
utredning om flygplatsfrågorna syntes också en prövning böra ske av de
spörsmål som aktualiserats i vissa motionsyrkanden om flygplatserna i
Borlänge, Kristianstad och Växjö. Det erinrades i anslutning härtill om att de i
motionerna upptagna principfrågorna redan övervägts inom luftfartsverket,
som i skrivelse till regeringen den 17 december 1974 resp. den 13 januari 1975
framhållit att en översyn bör ske av gällande riktlinjer för lönsamhetsbedömningar
m. m. för inrättande av primärflygplatser. Utskottet fann det för sin
del angeläget att förslag härom snarast föreläggs riksdagen.

Utskottet, som alltjämt är av samma uppfattning, förutsätter att regeringen
snarast verkställer den tidigare begärda prövningen. I avvaktan härpå synes
någon framställning från riksdagens sida av det slag som begärs i motionen
1977/78:1215 (punkten 1) om flygplatsen i Växjö ej vara påkallad. Då
utskottet ej heller funnit sig berett att biträda motionärernas yrkande
(punkten 2) om särskild ersättning för flygplatsens driftkostnader avstyrks
motionen i dess helhet. I sammanhanget må dock erinras om det tidigare
nämnda, aviserade beslutet att tillsätta en utredning om flygplatssystemets
roll i en samordnad trafikpolitik, vartill utskottet återkommer i det
följande.

I motionen 1977/78:779 hemställs att riksdagen begär att regeringen
snarast utreder konsekvenserna av ett godkännande av ABC-charter
(advanced booking charter). I motionen 1977/78:1205 yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om åtgärder för att dels öka antalet resmål enligt gällande
charterbestämmelser, dels tillåta s. k. weekend-traftk för charter på de
europeiska huvudstäderna. 1 motionen 1977/78:1255 yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om tillsättande av en sådan helt fristående kommission
eller utredning rörande chartertrafiken som i motionen anges - i syfte att få till
stånd en mer generös charterpolitik än den nuvarande och omfattande bl. a.
frågorna om weekend-trafik, resor till långdistansmål och ABC-charter.

TU 1977/78:18

De av motionärerna härvid aktualiserade frågorna har i olika omgångar
utretts inom det skandinaviska departementala charterudvalg som tillsatts
för ändamålet och därefter varit föremål för överläggningar mellan de
skandinaviska kommunikationsministrarna. Dessa har överenskommit om
vissa liberaliseringar av charterreglerna men inte kunnat enas om förändringar
av den räckvidd som föreslås i motionerna.

Inte heller utskottet har funnit sig berett att nu biträda de förslag som av
motionärerna aktualiserats och avstyrker därför motionerna. Utskottet
förutsätter dock att arbetet inom charterudvalget intensifieras och att
ytterligare överväganden snarast sker i syfte att få till stånd för olika
intressegrupper mera tillfredsställande lösningar av här berörda frågor om
ändringar av charterpolitiken. Detta får dock inte leda till att möjligheterna
för den reguljära trafiken äventyras.

I motionen 1977/78:1212 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
utredning om linjeflygels organisation och linjenät.

Med anledning härav må erinras om att redan 1972 års riksdag gav Kungl.
Maj:t till känna (TU 1972:18, rskr 1972:283) att vissa skäl talade för att en
översyn av principfrågorna om organisationen av och tillståndsgivningen för
den inrikes flygtrafiken kommer till stånd - i syfte att klarlägga den från olika
synpunkter lämpligaste och effektivaste organisationen av inrikesflyget.
Under hänvisning bl. a. härtill har vidare luftfartsverket i skrivelse till
regeringen den 3 februari i år hemställt att regeringen ville låta se över
inrikesflygets struktur i syfte att stärka dess ekonomiska och trafikala
förutsättningar. Även Kommunförbundet har i skrivelse till regeringen den
24 februari i år hemställt att regeringen tar initiativ till en genomgripande
analys av inrikesflygets situation i dag och vilken roll det skall spela i
framtiden.

Som förut nämnts har från regeringens sida aviserats en utredning om
flygplatssystemets roll i en samordnad trafikpolitik. Bl. a. skall man se över
lokaliseringen av de svenska flygplatserna för inrikesflyget. Det inrikes
flyglinjenätet skall vidare studeras liksom frågan om finansieringsfördelningen
mellan stat och kommun. Förutsättningen skall därvid vara att det
statliga engagemanget även i fortsättningen skall ske inom ramen för
affarsverksprincipen samtidigt som trafikutövningen sker enligt företagsekonomiska
principer.

Utskottet finnér det för sin del tillfredsställande att en sådan utredning nu
kommer till stånd och förutsätter att därvid de i motionen upptagna frågorna
kommer att ingående prövas. En översyn av inrikesflygets organisation torde
som motionärerna framhållit och utskottet tidigare uttalat sig för vara
nödvändig för att främja en god utveckling inom denna viktiga del av vår
trafikförsörjning - bl. a. avseende möjligheterna till en längre gående
samordning mellan de olika flygföretagen. Vidare förutsätter utskottet att
utredningsarbetet bedrivs med skyndsamhet.

TU 1977/78:18

Under hänvisning till vad sålunda anförts och i avvaktan på resultatet av
utredningens arbete synes motionen inte påkalla någon åtgärd från riksdagens
sida.

Vad förut anförts gäller även motionen 1977/78:770 med begäran om
utredning och förslag beträffande koncession på flygtrafiklinjer.

I motionen 1977/78:1580 yrkas att riksdagen uttalar sig för en flygförbindelse
Trondheim-Östersund-Sundsvall-Vasa med särskilt beaktande av
möjligheterna att därmed också stimulera Åreprojektet.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att de frågor som sammanhänger
med en utbyggnad av flygförbindelserna på Nordkalotten och de
övriga inlandsområdena i norr på uppdrag av Nordiska ministerrådet
behandlats av en arbetsgrupp inom Nordiska ämbetsmannakommittén för
transportfrågor (NÄT). Som följd härav och i enlighet med NÄT:s rekommendation
pågår numera inom en särskild beredningsgrupp med representanter
för de norska, svenska och finska kommunikationsdepartementen
överläggningar i frågan. Syftet är därvid enligt vad utskottet erfarit att till
våren eller sommaren 1979 få till stånd en sådan förbindelse.

Utskottet vill med konstaterande härav framhålla att även frågan om ett
realiserande av den i motionen aktualiserade tvärförbindelsen framstår som
angelägen. Med anledning härav och under hänvisning till motiveringen för
motionärernas yrkande vill utskottet därför föreslå att regeringen i anslutning
till förenämnda beredningsgrupps arbete eller i annan lämplig ordning låter
undersöka möjligheterna att genomföra förslaget i fråga.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Övriga frågor

I motionen 1977/78:1207 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
prövning av möjligheterna till statliga insatser för att säkra Dalslands kanals
framtida verksamhet.

Motionärerna erinrar därvid om att statsmakterna har visat ett positivt
intresse för kanalfrågor genom sitt engagemang för Trollhätte kanal.
Södertälje kanal och Göta kanal.

Utöver de ovan nämnda kanalerna finns det enligt motionärerna viktiga
avsnitt av det svenska kanalnätet som också behöver ses över och upprustas.
Dit hör Dalslands kanal som har gått samma utveckling till mötes som flera
av landets övriga kanaler - den kommersiella godstrafiken har successivt
fallit bort. Kanalen anses dock ha ett stort värde från turist- och miljösynpunkt
och bl. a. därför vara av riksintresse. Driften av kanalen är emellertid
förknippad med stora ekonomiska problem bl. a. för berörda kommuner och
landsting. Sedan år 1969 har driftunderskottet uppgått till sammanlagt 2,37
milj. kr. Det ekonomiska ansvaret för kanalens fortbestånd bör enligt
motionen fördelas med hänsyn till förut angivna intressen. Berörda

TU 1977/78:18

kommuner och landsting har tagit sin del av ansvaret. Den ekonomiska
situationen för kommunerna är emellertid sådan att de ej utan statlig
medverkan klarar kanalens framtida verksamhet. Även staten anses därför
böra ta sin del i strävandena att bevara Dalslands kanal.

Utskottet finner med anledning härav och under hänvisning till det
anförda angeläget att regeringen prövar möjligheterna att säkra kanalens
framtida verksamhet.

Vad utskottet härom anfort bör av riksdagen ges regeringen till känna.

I motionen 1977/78:300 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
initiativ att inom ramen för det nordiska samarbetet lösa frågan om trafiken
över Öresund i enlighet med förslag i motionen, innebärande bättre och
tidsenligare båtförbindelser på Malmö-Köpenhamnsleden.

Redan i sitt betänkande TU 1976/77:18 erinrade utskottet om det uppdrag
som getts länsstyrelsen i Malmöhus län att i ett kortare tidsperspektiv
överväga trafikförutsättningarna i fråga om färje- och båttrafiken över södra
Öresund. Färjetrafikens förutsättningar på längre sikt ansågs helt naturligt
påverkas av de frågor som behandlas i samband med det danska utredningsarbetet
om fasta förbindelser över Öresund. En svensk och dansk delegation
har under året fortsatt sitt arbete med en förutsättningslös genomgång av
tänkbara förbindelsealternativ över Öresund. Delegationerna har genomfört
en rad olika utredningar för att klarlägga bl. a. en tunnels inverkan på
näringsliv, markanvändning, miljö m. m. Delegationernas arbete befinner sig
i ett avslutande skede, och ett betänkande beräknas bli framlagt under våren
1978. Materialet som delegationerna sammanställer är avsett att tjäna som
underlag för nya regeringsöverläggningar avseende Öresundsförbindelserna.

Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet
på området avstyrker utskottet motionen i fråga.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1977/78:1714 (punkten 4) att
riksdagen hos regeringen anhåller att det i fråga om fasta förbindelser över
Öresund ges prioritet åt en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.
Riksdagen har f. ö. redan tidigare (TU 1975/76:4, rskr 1975/76:38) förklarat
det vara angeläget att den s. k. HH-förbindelsen snarast kommer till stånd
samt att en separatlösning med avseende på denna därför bör övervägas.
Någon förnyad framställning i frågan synes därför inte nu påkallad.

TU 1977/78:18

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. avslår motionerna 1977/78:765, yrkandet 1, 1977/78:1220,
yrkandet 2, 1977/78:1233, yrkandet 1, 1977/78:1246, yrkandet
1, och 1977/78:1582, yrkandena 1 och 7,

b. avslår motionen 1977/78:1607,

2. att riksdagen

a. lämnar motionen 1977/78:1582, yrkandet 5, utan åtgärd,

b. lämnar motionen 1977/78:1232, yrkandet 1, utan åtgärd,

3. att riksdagen

a. lämnar motionen 1977/78:1593 utan åtgärd,

b. lämnar motionen 1977/78:399, yrkandet 2, utan åtgärd,

4. att riksdagen lämnar motionerna 1977/78:468 och 1977/78:767,
yrkandet 1, utan åtgärd,

5. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:634,

b. avslår motionen 1977/78:641,

6. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1582, yrkandet 8,

7. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:1579,

b. avslår motionen 1977/78:1204,

c. avslår motionen 1977/78:1238, yrkandet 2,

8. att riksdagen

a. lämnar motionerna 1977/78:773, 1977/78:1200 och 1977/
78:1602 utan åtgärd,

b. lämnar motionen 1977/78:775 utan åtgärd,

c. lämnar motionen 1977/78:1252 utan åtgärd,

d. lämnar motionen 1977/78:1603 utan åtgärd,

e. lämnar motionen 1977/78:1586 utan åtgärd,

f. lämnar motionen 1977/78:1587 utan åtgärd,

9. att riksdagen

a. lämnar motionen 1977/78:1216 utan åtgärd,

b. lämnar motionen 1977/78:762 utan åtgärd,

c. lämnar motionen 1977/78:1238, yrkandet 4, utan åtgärd,

10. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1232, yrkandet 2,

11. att riksdagen

a. lämnar motionerna 1977/78:247, yrkandet 1, 1977/78:767,
yrkandena 2 och 3, 1977/78:778, 1977/78:1220, yrkandet 1.
1977/78:1222, yrkandet 2, 1977/78:1238, yrkandet 1, 1977/
78:1242,1977/78:1246, yrkandena 2 och 3,1977/78:1256,1977/
78:1576, 1977/78:1583. 1977/78:1600 och 1977/78:1610 utan
åtgärd.

TU 1977/78:18

b. lämnar motionerna 1977/78:765, yrkandet 2, 1977/78:1218,
1977/78:1221 och 1977/78:1233, yrkandet 2, utan åtgärd,

12. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:765, yrkandet 3, och
1977/78:1233, yrkandet 3,

13. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1582, yrkandena 2 och
3,

14. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:1597,

b. avslår motionen 1977/78:247, yrkandena 2 och 3,

c. avslår motionen 1977/78:1238, yrkandet 3,

d. avslår motionerna 1977/78:575 och 1977/78:1569,

15. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:245, 1977/78:467,
1977/78:576, 1977/78:782, 1977/78:1219, 1977/78:1223, 1977/
78:1234, 1977/78:1235, 1977/78:1247 och 1977/78:1577,

16. att riksdagen

a. lämnar motionen 1977/78:771 utan åtgärd,

b. lämnar motionen 1977/78:1251 utan åtgärd,

c. lämnar motionen 1977/78:1714, yrkandet 2, utan åtgärd,

17. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:380, yrkandena 1 och
2,1977/78:399, yrkandet 1, 1977/78:1222, yrkandena 1,3 och 4,
1977/78:1406 och 1977/78:1594,

18. att riksdagen

a. avslår motionerna 1977/78:887, yrkandena 1 och 2, 1977/
78:1229 och 1977/78:1582, yrkandet 6,

b. avslår motionerna 1977/78:580, yrkandena 1 och 2, och
1977/78:1202,

19. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:1248 och 1977/
78:1705,

20. att riksdagen avslår motionerna 1977/78:583 och 1977/
78:774,

21. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:1215,

b. avslår motionen 1977/78:779,

c. avslår motionen 1977/78:1205,

d. avslår motionen 1977/78:1255,

22. att riksdagen

a. lämnar motionen 1977/78:1212 utan åtgärd,

b. lämnar motionen 1977/78:770 utan åtgärd,

23. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1580somsin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
den i motionen upptagna frågan om en tvärförbindelse
med flyg Trondheim-Östersund-Sundsvall-Vasa,

24. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1207 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträf -

TU 1977/78:18

fande den i motionen aktualiserade frågan om Dalslands kanals
framtida verksamhet,

25. att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:300,

b. avslår motionen 1977/78:1714, yrkandet 4.

Stockholm den 20 april 1978

På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: Sven Mellqvist (s), Carl-Wilhelm Lothigius (m). Arne Persson
(c), Essen Lindahl (s), Alfred Håkansson (c), Nils Hjorth (s), Rolf Sellgren (fp),
Kurt Hugosson (s). Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s). Bertil Zachrisson (s),
Per Stjernström (c). Olle Östrand (s), Wiggo Komstedt (m) och Gunnar
Johansson (m).

Reservationer

av Sven Mellqvist, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger
Rosqvist, Bertil Zachrisson och Olle Östrand (samtliga s)

1. beträffande den trafikpolitiska målsättningen m. m.

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Vid sin” och
på s. 14 slutar med "ny trafikpolitik” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Den framtida trafikpolitiken måste utgå från behovet av en god trafikmiljö i
landets olika delar. Trafikpolitiken måste utformas så, att den bidrar till att
utjämna skillnader i socialt och ekonomiskt hänseende mellan enskilda eller
grupper av människor såväl inom som mellan olika regioner.

En annan viktig utgångspunkt för den framtida trafikpolitiken bör vara att
trafikpolitiken skall vara ett verksamt medel för att uppnå mål inom andra
samhällsområden och samordnas med exempelvis regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken,
miljöpolitiken och energipolitiken.

För att uppnå dessa mål krävs ett vidgat samhällsekonomiskt synsätt.
En god trafikförsörjning har blivit en allt viktigare del av vår välfärdspolitik.
Samhällsutvecklingen har successivt lett till att såväl den enskilde som
näringslivet blivit alltmer beroende av ett väl fungerande transportsystem.
Kravet på insatser från det allmännas sida har ökat.

Urbanisering och ökad privatbilism skapar på olika sätt problem i tätorterna

TU 1977/78:18

i form av minskad framkomlighet och försämrad miljö. Den utvecklingen har
lett till att vi möter växande krav på en utbyggnad och standardmässig
förbättring av den kollektiva persontrafiken.

Förutsättningarna för den kollektiva trafikförsörjningen på landsbygden
har försämrats till följd av vikande befolkningsunderlag och växande
privatbilism.

Under den socialdemokratiska regeringen påbörjades ett intensivt utredningsarbete
för att ta fram underlag för en mera socialt betingad och
samhällsekonomiskt inriktad trafikpolitik. Trafikpolitiska utredningen,
trafikplaneringsutredningen, kollektivtrafikutredningen, kommittén för
långsiktig vägplanering, utredningen Handikappanpassad kollektivtrafik och
bilarbetstidsutredningen har alla lagt fram sina förslag. Härtill kommer
förslag om förbättrad hamn- och flygplatsplanering samt förslag om inrättandet
av ett samordnande organ för trafikplaneringsfrågor. Man bör också
nämna trafiksäkerhetsutredningen och trafikbullerutredningen.

Det omfattande material som dessa utredningar tagit fram var avsett att
bilda grundval för ett genomgripande trafikpolitiskt reformarbete. Från den
dåvarande borgerliga oppositionen restes ofta krav om en ny trafikpolitik.
Trots att den borgerliga regeringen vid sitt tillträde medgav att tillräckligt
underlag för en trafikreform förelåg och trots fyrfaldiga löften, bl. a. i
regeringsdeklarationen och i en rad uttalanden i riksdagen från kommunikationsministern,
om att reformarbetet skulle fullföljas har ännu ingen
trafikpolitisk proposition förelagts riksdagen. Detta får mycket negativa
konsekvenser på flera avsnitt av trafikpolitiken, inte minst när det gäller den
kollektiva trafiken på järnväg.

Utskottet ser allvarligt på att den utlovade trafikpolitiska propositionen
låter vänta på sig. Regeringen bör redovisa en plan för sitt trafikpolitiska
reformarbete där en helhetssyn på dessa frågor redovisas. Det är ur
demokratisk synpunkt betänkligt att riksdagen inte fåren sådan redovisning.
Regeringen har vid flera tillfallen under innevarande riksmöte lagt fram delar
av den utlovade trafikpolitiska propositionen. Således har regeringen till
vårriksdagen lagt förslag om bl. a. åtgärder för att förbättra lokal och regional
kollektiv persontrafik (prop. 1977/78:92) och om ändringar i yrkestrafikförordningen
(prop. 1977/78:137). Utskottet vill starkt understryka det olämpliga
i detta tillvägagångssätt. Riksdagen måste få möjlighet att sätta in
förslagen i ett mer övergripande trafikpolitiskt sammanhang.

Ett inrättande av ett enhetligt huvudmannaskap för den lokala och den
regionala trafiken enligt förslaget i prop. 1977/78:92 lägger grunden för en
mer genomtänkt ansvarsuppdelning i vad gäller trafikpolitikens olika delar.
Innebörden är att man på det regionala planet har ett ansvar för den kollektiva
persontrafiken inom regionen. Förden interregional trafiken däremot måste
staten ta det övergripande ansvaret.

En grundförutsättning för en väl fungerande trafikförsörjning på riksplanet
är att det finns ett väl fungerande och landsomfattande trafiknät. På vägsidan

TU 1977/78:18

kommer detta till uttryck genom systemet med riksvägar och länsvägar. Ett
motsvarande synsätt bör också kunna vara tillämpligt i fråga om järnvägstrafiken.
En betydande del av järnvägstrafiken är i dag vad gäller såväl godssom
persontrafik inriktad på transporter på långa avstånd mellan olika
regioner. Till en del fungerar järnvägsnätet emellertid huvudsakligen som ett
trafikmedel för att tillgodose regionala behov.

Om man får en klar ansvarsuppdelning mellan landsomfattande resp.
lokal- och regionaltrafik, skapas också förutsättningar för att bedöma
järnvägstrafiken utifrån detta perspektiv.

Ett sammanhållet synsätt på statens ansvar för ett landsomfattande
trafiknät aktualiserar frågan om en övergripande syn på sambandet mellan
landsvägs- och järnvägstrafik.

En förändrad syn på järnvägsnätet efter ovan angivna riktlinjer gör det
naturligt med en övergripande syn på investeringar i det allmänna vägnätet
och järnvägarna. Den splittrade ordning som nu gäller missgynnar järnvägen
och försvårar möjligheterna att förverkliga önskemål om överflyttning av
trafik från landsväg till järnväg.

I en förnyad trafikpolitik bör järnväg och landsväg ges mer likartade
förutsättningar genom en sammanhållen syn på investeringar, underhåll och
kostnader för säkerhetsanordningar m. m. På samma sätt bör mer likartade
förutsättningar gälla för ersättning för utnyttjande av väg och järnväg.
Härigenom skapas också förutsättningar för en ökad samverkan - centralt
och regionalt - mellan olika trafikgrenar, vilket från samhällsekonomisk
synpunkt är mycket angeläget.

Riksdagen bör därför enligt utskottets mening hos regeringen begära en
översyn av järnvägsnätet enligt de riktlinjer som ovan anförts. Den bör kunna
ersätta bandelsundersökningarav traditionell modell. En sammanhållen syn
på investeringar m. m. i järnvägar resp. landsvägar bör ingå i de förslag om en
förnyad trafikpolitik som efterlysts av riksdagen. Häri inbegrips också frågan
om ersättning för nyttjandet av de fasta anläggningarna för de båda
trafikslagen. Trafikpolitiska utredningen och den regionala trafikplaneringen
har gett förutsättningar för sådana ställningstaganden.

Med hänsyn till det omfattande utredningsmaterial som föreligger bordet
vara möjligt att redovisa resultatet av översynen för riksdagen.

Vad utskottet nu anfört med anledning av yrkandena i motionen 1977/
78:1582 (punkterna 1 och 7) om den trafikpolitiska målsättningen, utgångspunkterna
för den framtida trafikpolitiken och en sammanhållen syn på
statens ansvar förväg- resp. järnvägstrafik börav riksdagen ges regeringen till
känna.

Yrkandena i motionerna 1977/78:765 (punkten 1), 1977/78:1233 (punkten
1) och 1977/78:1246 (punkten l)om en särskild skrivelse till regeringen med
begäran om förslag om en ny mera samhällsekonomiskt inriktad trafikpolitik
samt motionen 1977/78:1220 (punkten 2) också om en ny trafikpolitik
påkallar därmed ingen åtgärd från riksdagens sida.

TU 1977/78:18

dels utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

1. (a) med avslag på motionerna 1977/78:765, yrkandet 1, 1977/
78:1220, yrkandet 2, 1977/78:1233, yrkandet 1, och 1977/
78:1246, yrkandet 1, samt med anledning av motionen 1977/
78:1582, yrkandena 1 och 7, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört beträffande den trafikpolitiska
målsättningen, utgångspunkterna för den framtida trafikpolitiken
och en sammanhållen syn på statens ansvar för väg- resp.
järnvägstrafik,

2. beträffande den kollektiva trafiken och trafikrabatter m. m.

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Beträffande
det” och slutar med ”till långtidstrafiken” bort ersättas med text av följande
lydelse:

En ny trafikpolitik kräver konkreta åtgärder, som syftar till att slå vakt om
och befrämja utvecklingen av den kollektiva trafiken.

1 fråga om persontrafiken gäller att inom ramen för de resurser som står till
förfogande möta människornas krav på ökad rörlighet och därigenom bättre
möjligheter att komma i åtnjutande av vad samhället kan- erbjuda av
arbetstillfällen, serviceutbud och fritidsaktiviteter. Dessa krav skall tillgodoses
med hänsyn till de skilda förutsättningar som gäller för människor på
landsbygd och i tätort och i olika delar av vårt land med varierande
befolknings- och bebyggelsemönster.

Den kollektiva trafikens fördelar accentueras också i de alltmer skärpta
kraven på en god miljö för arbete, boende och fritid. En successiv övergång till
miljövänliga transportmedel är nödvändig. Åtgärder måste vidtas mot buller
och avgaser.

Trafikolyckorna leder till stort mänskligt lidande, och de måste bekämpas
på olika sätt, inte minst med förebyggande åtgärder. Ett verksamt medel bör
vara ett ökat utnyttjande av kollektiva transportmedel.

En ökad satsning på kollektiv trafik kan också, som framgick av
erfarenheterna under energikrisen, vara ett väsentligt inslag i vårt arbete på
att spara energi. Bl. a. dessa skäl motiverar varför det är nödvändigt med en
utveckling av den kollektiva trafiken.

För att höja kollektivtrafikens attraktivitet är turtäthet och pris betydelsefulla
faktorer. Som ett fullföljande av det regionala trafikplaneringsarbetet
tillsattes utredningen om regionala trafikrabatter. Det har framstått som
angeläget att söka förbilliga inte bara det lokala utan även det regionala
resandet. Erfarenheterna från den regionala trafikplaneringen ger klart vid
handen att de regionala resorna är av väsentlig betydelse från såväl arbetssom
servicesynpunkt. Tillgängligt material visar att arbetspendling till stor
del sker över kommungräns. Även över de nya kommungränserna företas
omkring en halv miljon arbetsresor varje dag.

TU 1977/78:18

I propositionen 1977/78:92 om åtgärder för att förbättra lokal och regional
kollektiv persontrafik har föreslagits åtgärder som kan medverka till att
underlätta införande av samordnade taxesystem i länen i form av t. ex.
periodkort. Bl. a. har föreslagits ett nytt bussbidragssystem, som innebär ett
ökat statligt stöd till den lokala och regionala kollektivtrafiken.

Utskottet vill understryka att det är viktigt att skapa en kollektivtrafik som
är bekväm och rationell. Det är också viktigt att tillgodose de anställdas
trygghet. Enligt utskottets uppfattning skapas de bästa förutsättningarna
härför om de kollektiva trafikmedlen i ökad utsträckning förs över i
samhällets ägo.

Enligt utskottets mening bör riksdagen hos regeringen, i enlighet med
yrkande härom i motionen 1977/78:1582 (punkten 5), begära att åtgärder
vidtas för att utveckla den kollektiva trafiken. Vad gäller yrkandena i
motionen 1977/78:1232 (punkten 1) att riksdagen hos regeringen anhåller att
en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att pröva möjligheterna till
en mera attraktiv och lättillgänglig regional kollektivtrafik vill utskottet erinra
om de förut nämnda förslag i ämnet som numera förelagts riksdagen. Under
hänvisning härtill finner utskottet motionen i denna del inte påkalla någon
riksdagens åtgärd.

dels utskottets hemställan under 2 a bort ha följande lydelse:

2. (a) med anledning av motionen 1977/78:1582, yrkandet 5, hos
regeringen begär att åtgärder vidtas för att utveckla den
kollektiva trafiken,

3. beträffande godstrafikförsörjning m. m.

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Under
hänvisning” och slutar med "godstrafikförsörjning m. m." bort ersättas med
text av följande lydelse:

Ett väl fungerande godstransportsystem är en förutsättning för såväl
näringsliv som konsumenter.

Det finns således ett klart samband mellan tillväxt i industriproduktion och
ökat transportarbete. Prognoser visar på en stark tillväxt inom transportsektorn.
Härtill kommer att produktion och konsumtion i allt högre grad blir
inriktade på mer högförädlade varor och mer kvalificerade tjänster.
Dessutom ökar olika former av integrationslösningar inom näringslivet, bl. a.
genom en utbyggnad av underleverantörssystern. Denna integration förutsätter
ett väl fungerande transportsystem.

När det gäller att på sikt åstadkomma en samhällsekonomiskt riktig
godstransportförsörjning är det av största vikt att slå vakt om järnvägen.

Lastbilsnäringen har, förutom i områden som saknar järnväg, sin uppgift i
närtrafiken och därutöver i fråga om särskilda godsslag som med hänsyn till

TU 1977/78:18

speciella krav i hanterings- och marknadshänseende är mindre lämpade för
järnvägen. Utvecklingen har emellertid inneburit att lastbilsnäringen alltmer
utvecklats i fråga om långväga transporter med avseende på godsslag som
traditionellt varit att betrakta som järnvägsgods. Om inga åtgärder vidtas
kommer en allt större andel av det landtransporterade godset i framtiden att
sändas med lastbil. En fortsatt ökning av lastbilstransporterna kan inte
accepteras vare sig av samhällsekonomiska eller av trafiksäkerhets-, miljöoch
energimässiga skäl.

Järnvägens successivt minskade marknadsandel när det gäller den långväga
godstrafiken motiverar alltså insatser som kan medge en samhällsekonomiskt
riktigare arbetsfördelning mellan järnväg och landsväg.

Under hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen, i enlighet
med yrkande härom i motionen 1977/78:1582 (punkten 8), hos regeringen bör
begära att omedelbara åtgärder vidtas för att utveckla en effektiv och
förbättrad godstrafikförsörjning, syftande till en förstärkning av järnvägens
konkurrenskraft och en riktig avvägning mellan landsvägstrafik, järnvägstrafik
och sjöfart.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1582,
yrkandet 8, hos regeringen begär att omedelbara åtgärder vidtas
för att utveckla en effektiv och förbättrad godstrafikförsörjning,
syftande till en förstärkning av järnvägens konkurrenskraft och
en riktig avvägning mellan landsvägstrafik, järnvägstrafik och
sjöfart,

4. beträffande SJ:s siyckegodstrafik m. m.

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 20 slutar med ”framtida trafikpolitiken” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att mera genomgripande
förändringar av SJ:s organisation och trafikuppgifter skall anstå i avvaktan på
de aviserade förslagen om den framtida trafikpolitiken och förutsätter också
att så sker. Redan nu kan dock vissa förändringar i syfte att motverka en
alltför ogynnsam företagsekonomisk utveckling för SJ:s del vara påkallade.
Utskottet anser sig inte heller kunna helt motsätta sig att sådana sker men
förutsätter därvid att desamma inte ges en sådan utformning eller får sådana
konsekvenser att de regionalpolitiska strävandena motverkas. Uttalanden av
sådan innebörd har också vid flera tillfällen gjorts av kommunikationsministern.
Denne har vidare framhållit att om förändringarna skulle strida mot
sysselsättningsmål eller andra mål för regionalpolitiken och samhällseko -

TU 1977/78:18

notnin regeringen kommer att överväga åtgärder för att mildra de negativa
effekterna.

Utskottet vill i detta sammanhang återigen peka på nackdelarna med att
den utlovade trafikpolitiska propositionen ännu inte redovisats.

Den pågående diskussionen om organisationen av SJ:s styckegodshantering
har visat på svårigheter för järnvägen att konkurrera med lastbilsnäringen.
En sammanhållen politik för väg- och järnvägstrafik av det slag som
skisserats i motionen 1977/78:1582 bör kunna bidra till att förändra detta
förhållande.

Det gäller att göra insatser som ger SJ bättre möjligheter att konkurrera om
det långväga godset. Av stor vikt är att SJ erhåller investeringsmedel för att
bygga ut kapaciteten och förbättra serviceförhållandena. Det kan vidare gälla
att hos SJ skapa bättre förutsättningar för kombinerade transporter i
samverkan mellan SJ och lastbilsföretagen och då bl. a. genom att med
utbyggd enhetslastteknik och med lämplig taxeutformning ge andra transportföretag
bättre tillgång till SJ:s kapacitet.

Det torde vidare kunna bidra till större effektivitet i styckegodshanteringen
om SJ vidtar åtgärder för att så långt som möjligt delegera beslut och
ansvarstagande på detta område.

Vad utskottet i nu berörda delar anfört med anledning av yrkanden om SJ:s
styckegodstrafik m. m. i motionerna 1977/78:247 (punkten 1), 1977/78:767
(punkterna 2 och 3), 1977/78:778, 1977/78:1220 (punkten 1), 1977/78:1222
(punkten 2), 1977/78:1238 (punkten 1), 1977/78:1242, 1977/78:1246 (punkterna
2 och 3), 1977/78:1256,1977/78:1576,1977/78:1583,1977/78:1600 och
1977/78:1610 bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Detsamma gäller yrkandena i motionerna 1977/78:765 (punkten 2) och
1977/78:1233 (punkten 2)om att SJ i avvaktan på ett nytt trafikpolitiskt beslut
inte tillåts vidta några mer genomgripandeförändringar eller omorganisationer
som i nämnvärd omfattning försämrar servicen inom SJ:s verksamhetsområde,
1977/78:1218 att inga åtgärder får företas från SJ:s sida som försvårar en
hannonisering av trafikpolitiken med andra angelägna samhällsuppgifter och
1977/78:1221 att riksdagen beslutar uttala att planerade indragningar av SJ:s
person- och godstrafik uppskjuts i avvaktan på ett regeringsförslag om den
framtida trafikpolitiken.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med anledning av motionerna 1977/78:247,
yrkandet 1,1977/78:765, yrkandet 2,1977/78:767, yrkandena 2
och 3, 1977/78:778, 1977/78:1218, 1977/78:1220, yrkandet 1,
1977/78:1221,1977/78:1222, yrkandet 2, 1977/78:1233, yrkandet
2, 1977/78:1238, yrkandet 1, 1977/78:1242, 1977/78:1246,
yrkandena 2 och 3,1977/78:1256, 1977/78:1576, 1977/78:1583,
1977/78:1600 och 1977/78:1610 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört rörande SJ:s styckegodstrafik,
m. m..

TU 1977/78:18

5. beträffande den regionala trafikplaneringen m. m.

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Vad sålunda”
och slutar med ”kommun, m. m ” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Med hänsyn till de stora anspråk som ställs på utbyggnad av olika slag av
trafikanläggningar och till att resurserna är begränsade måste en prioritering
av samhällets insatser ske. Den kräver såväl övergripande som sektoriell
planering. Planeringen är också en förutsättning för att en samhällsekonomiskt
riktig arbetsfördelning mellan olika trafikgrenar kommer till stånd och
att förutsättningar för ökad samverkan mellan olika trafikgrenar skapas.

Grunden till en samhällelig övergripande trafikplanering har lagts med den
regionala trafikplanering som socialdemokraterna tog initiativ till.

Genom denna har ett omfattande underlag skapats, av värde för de
fortsatta trafikpolitiska ställningstagandena.

Regeringen framhåller i budgetpropositionen att en vidareutveckling och
komplettering av den tidigare omgången av regional trafikplanering kommer
att initieras under år 1978.1 och för sig är detta tillfredsställande. För att det
skall vara möjligt att gå vidare på det nu föreliggande mycket omfattande
materialet från den tidigare omgången av den regionala trafikplaneringen
torde behövas vissa översiktliga ställningstaganden till det föreliggande
materialet och riktlinjer för den framtida verksamheten. Endast härigenom
skapas den grund som är nödvändig för ett fortsatt arbete på det regionala
planet. Enligt utskottets mening är det angeläget att riksdagen får ta ställning
till regeringens slutsatser av den tidigare planeringen och de därpå grundade
riktlinjerna för en ny omgång av en regional trafikplanering. Dessa bör
sålunda underställas riksdagen för godkännande.

Det är angeläget att regeringen snarast ger riksdagen en samlad redovisning
över de regionala trafikplanerna och de transportmönster som växt fram i
anslutning till planeringsarbetet. Det är givetvis också av stor vikt att
regeringen föreslår de åtgärder som krävs för att samordna och styra
utvecklingen.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen, i enlighet med yrkande
härom i motionen 1977/78:1582 (punkten 2), hos regeringen begära en
redovisning av erfarenheterna av den regionala trafikplaneringen samt
riktlinjer för det fortsatta regionala trafikplaneringsarbetet.

Erfarenheterna, inte minst från den regionala trafikplaneringen, visar på att
behov även föreligger av en övergripande och långsiktig planering när det
gäller hamnar och flygplatser. Under senare år har omfattande hamn- och
flygplatsutbyggnader genomförts, och man kan förutse att ytterligare projekt
kommer att aktualiseras. Denna utveckling kan innebära risker för ett
orationellt hamn- och flygplatssystem med dåligt resursutnyttjande som
följd. Det föreligger risk för felinvesteringar. Hamn- och flygplatsinveste -

TU 1977/78:18

ringar är av den karaktären att de har verkningar utanför den egna
kommunen. Det är därför angeläget att inordna hamn-och flygplatsplanering
i samhällets mera övergripande planering.

Härigenom kan olika trafikinvesteringar samordnas sinsemellan och med
annan samhällsutbyggnad. Behovet av en sådan överordnad planering
understryks vidare av de allt större krav på hamn- och flygplatsväsendets
utformning som ställs utifrån miljö- och regionalpolitiska hänsyn. Det är
alltså en rad faktorer som talar för ett vidgat statligt engagemang.

Förslag som syftar till att möta kraven på samordning av hamn- och
flygplatsutbyggnader med andra befintliga och planerade anläggningar inom
såväl trafiksektorn som andra sektorer har redovisats i departementspromemoriorna
Ds K 1975:9 Planering av de svenska hamnarna och Ds K 1975:10
Planering av de svenska flygplatserna. De redovisade förslagen bör tillsammans
med de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen utgöra
en viktig del i en regional trafikplanering, och utskottet anser att sjöfartsverket
resp. luftfartsverket i anslutning härtill bör upprätta en mer långsiktig,
fördjupad och övergripande plan för landets hamnar och flygplatser. Arbetet
med denna bör ske fortlöpande och successivt kunna revideras.

För att säkerställa att hamn- och flygplatsutbyggnader sker med tillräckligt
beaktande av olika intressen bör objekt av en viss storleksordning bli föremål
för särskild prövning. Det kan då gälla hamn- och flygplatsutbyggnadernas
inverkan på andra redan gjorda investeringar. Det kan också gälla de krav på
statliga insatser i form av väg- och järnvägsinvesteringar som blir följden av
en hamn- resp. flygplatsutbyggnad. Det kan vidare gälla hamn- resp.
flygplatsutbyggnadernas mera allmänna regional- och miljöpolitiska konsekvenser.
Då de nu nämnda förslagen har remissbehandlats, är det angeläget
att förslag framläggs utan dröjsmål. Om behandlingen av dessa frågor skall -som uppenbarligen tycks vara regeringens avsikt - göras beroende av den nya
omgången av den regionala trafikplaneringen, uppstår otvivelaktigt ett
sådant dröjsmål.

Vad utskottet nu anfört om hamn- och flygplatsplanering bör av riksdagen,
i enlighet med yrkande härom i motionen 1977/78:1582 (punkten 3), ges
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1582, yrkandena
2 och 3, dels hos regeringen begär en redovisning av
erfarenheterna av den regionala trafikplaneringen samt riktlinjer
för det fortsatta regionala trafikplaneringsarbetet, dels ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om hamn- och
flygplatsplanering,

TU 1977/78:18

6. beträffande motiveringen för yrkandet under punkten 15 angående vissa
järnvägsfrågor m. m.

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar
med ”Utskottet, som” och slutar med ”Bohusbanan, m. m. ” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Utskottet vill återigen understryka att bristen på en ny, samlad trafikpolitik
får allvarliga konsekvenser, inte minst inom järnvägsområdet. Om vi nu hade
haft en sammanhållen politik med klara riktlinjer för verksamheten skulle de
förslag till upprustning och förbättringar på vissa järnvägssträckor, m. m.,
som redovisas i motionerna 1977/78:245, 1977/78:467, 1977/78:576, 1977/
78:1577, 1977/78:782, 1977/78:1219, 1977/78:1234, 1977/78:1247, 1977/
78:1223 och 1977/78:1235 (punkterna 1-3) ha kunnat ges en realistisk
behandling. Nu tvingas utskottet konstatera att denna brist på riktlinjer leder
till att riksdagen - i avvaktan på att en trafikpolitisk proposition föreläggs
riksdagen - inte kan begära några åtgärder med anledning av yrkandena i
nämnda motioner.

7. beträffande malmbanan, m. m.

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Likaledes
under” och på s. 25 slutar med ”statliga företagen” bort ersättas med text av
följande lydelse:

En upprustning av malmbanan är enligt utskottets uppfattning ett
angeläget önskemål, som det nu finns starka skäl att tillgodose av sysselsättningsskäl
samt därför att arbetena lättare kan utföras när trafiken är låg.
Utskottet vill peka på att bandelen mellan Gällivare och Luleå - det s. k.
"södra omloppet” - i dag är i sämre skick än banan mellan Kiruna och Narvik.
Med hänsyn till det naturliga sambandet mellan gruvan i Malmberget och
järnverket i Luleå samt malmexporten finner utskottet det angeläget att rusta
upp detta banavsnitt. Därmed skapas bättre förutsättningar att upprätthålla
en rationell och prismässigt konkurrenskraftig malmtransport på järnväg.

I detta sammanhang bör uppmärksammas att järnverket i Luleå under en
tid funnit det ekonomiskt fördelaktigt att frakta malm från malmfälten till
Luleå med landsvägstransporter. Såsom skäl har de höga järnvägsfrakterna
åberopats. Det kan inte accepteras att malmtransporterna styrs över till
landsväg. Ej heller får fraktförhållandena utformas så att malmtransporten i
ökad utsträckning sker över utländsk hamn. Det är angeläget att malmexporten
över Luleå kan bibehållas.

En väl fungerande järnvägstrafik är, inte minst med tanke på de stora
avstånden mellan olika centra inom regionen, av vital betydelse för att

TU 1977/78:18

utveckla Norrbottens näringsliv. Det gäller särskilt malmbanan men också
järnvägen mellan Boden och Haparanda som måste tillmätas stor vikt med
tanke på gränstrafiken.

Vad utskottet nu anfört - vilket innebär ett tillgodoseende av yrkandet i
motionen 1977/78:1406 om upprustning av malmbanan - bör av riksdagen
ges regeringen till känna.

Av samma skäl som förut angivits, nämligen bristen på riktlinjer för
utvecklingen inom järnvägsområdet, anser utskottet att riksdagen inte nu
kan begära några åtgärder med anledning av yrkandena i motionerna 1977/
78:380 (punkterna 1 och 2), 1977/78:399 (punkten 1), 1977/78:1222 (punkterna
1, 3 och 4) och 1977/78:1594.

dets utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen

a. med anledning av motionen 1977/78:1406 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande malmbanan,
m. m.,

b. avslår motionerna 1977/78:380, yrkandena 1 och 2, 1977/
78:399, yrkandet 1, 1977/78:1222, yrkandena 1, 3 och 4 och
1977/78:1594,

8. beträffande vissa frågor rörande kollektivtrafiken m. m.

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Under
hänvisning” och slutar med "synnerligen angelägen” bort ha följande
lydelse:

Ett speciellt problem utgör trafikförsörjningen i våra större tätorter.
Kollektivtralikutredningen, KOLT, har framlagt en rad förslag, bl. a. om hur
den kollektiva trafikens framkomlighet kan förbättras. Det är nödvändigt att
planeringen av den kollektiva trafiken på ett tidigt stadium samordnas med
bebyggelseplanering och trafikledsplanering. Det är vidare angeläget att
investeringar i spårtrafikanläggningar jämställs med investeringar i gator och
vägar och att bidrag kan utgå till ny- och ombyggnad av spårtrafikanläggning
för persontrafik av lokal karaktär enligt de principer som gäller för statsbidrag
till kommunala vägar och gator, även om anläggningen inte uppfyller
nuvarande krav på planskild korsning och egen banvall. Bidrag bör vidare
kunna utgå för anläggande av reserverade körfält för bussar, trafiksignaler
som prioriterar kollektivtrafik, busshållplatser samt vind- och regnskydd.

En ökad tillgänglighet till kollektiva trafikmedel förutsätter också åtgärder
som kan medverka till att väsentligt förbättra de handikappades trafiksituation.
Det finns i runt tal 250 000 personer i landet som i kommunikationssammanhang
är att betrakta som handikappade.

På kommunikationsområdet har kommunal färdtjänst och bidrag till

TU 1977/78:18

anskaffning av egen bil införts. Enligt utskottet bör emellertid samhällsmiljön
- så långt det är möjligt - anpassas så att den handikappade kan delta i
olika aktiviteter i samhället på samma villkor som andra medborgare.

Det finns åtskilliga brister i dagens trafikmedel, som vållar stort besvär för
de rörelsehindrade. En del brister bör kunna avhjälpas vid löpande underhåll.
Andra kräver mera omfattande förändringar och får genomföras i samband
med nyanskaffning. Det är angeläget att staten genom lämpligt organ
utfärdar normer och riktlinjer. Som underlag för dessa är det väsentligt att
man i forsknings- och utvecklingsarbetet på trafikområdet i ökad utsträckning
uppmärksammar de handikappades problem. Trafikföretagen bör
bereda de handikappades organisationer möjlighet att lämna synpunkter på
utformningen av de investeringar som görs.

Det är självfallet väsentligt att en handikappanpassning av det kollektiva
färdväsendet omfattar alla länkar i transportkedjan. Olämpligt utformade
gångvägar med många trappor, övergångsställen med stark trafik etc. utgör
ofta svåra hinder för exempelvis rörelsehindrade och synsvaga på väg till eller
från t. ex. busshållplats. Taxi utnyttjas ofta av äldre personer och av
kommunerna i färdtjänsten, varför en bättre handikappanpassning av
taxibilar framstår som väsentlig. Även i detta fall bör normer och riktlinjer
utfärdas.

Enligt utskottets mening är det viktigt att de förslag som HAKOutredningen
lagt fram så snart som möjligt kan bli föremål för statsmakternas
ställningstagande. Endast härigenom kan man få ett underlag för planering av
den framtida trafikens organisation och för beslut om olika typer av
investeringar i transportapparaten. Riksdagen bör därför uppmana regeringen
att snarast lägga fram förslag i frågan.

Vad utskottet sålunda med anledning av yrkandet i motionen 1977/
78:1582 (punkten 6) anfört om handikappanpassning av kollektivtrafiken bör
av riksdagen ges regeringen till känna.

I motionen 1977/78:1640 har bl. a. föreslagits att ett utvecklingsbolag med
uppgift att lägga ut beställningar av rationella och ekonomiska transportsystem
skall bildas. Här aktualiseras bl. a. system för kollektiv storstadstrafik
som skulle kunna sättas i praktisk tillämpning under mitten av 1980-talet.
Utskottet anser att intensifierad forsknings- och utvecklingsverksamhet på
detta område är angelägen. Med hänsyn härtill instämmer utskottet i
yrkandet i motionen 1977/78:1248 om en särskild utredning angående
möjligheterna att snarast utvidga statsbidragsbestämmelserna till att även
omfatta sådan fast anläggning som erfordras för elektrisk bussdrift. Riksdagen
bör därför hos regeringen begära att en sådan utredning kommer till
stånd.

Under hänvisning till vad sålunda anförts synes någon åtgärd inte nu
påkallad med anledning av motionerna 1977/78:887 (punkterna 1 och 2),
1977/78:1229 (punkterna 1-3), 1977/78:580 (punkterna 1 och 2), 1977/
78:1202 (punkterna 1 och 2) och 1977/78:1705. Utskottet vill dock i

TU 1977/78:18

sammanhanget erinra om sitt uttalande i TU 1977/78:11 (s. 10) att utskottet
finnér lösningen med de med kollektivtrafiken förenade frågorna synnerligen
angelägen.

dels utskottets hemställan under 18 och 19 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen

a. avslår motionerna 1977/78:887, yrkandena 1 och 2, 1977/
78:580, yrkandena 1 och 2, 1977/78:1202 och 1977/78:1229,

b. med anledning av motionen 1977/78:1582, yrkandet 6, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
handikappanpassning av kollektivtrafiken,

19. att riksdagen

a. med anledning av motionen 1977/78:1248 hos regeringen
begär att en särskild utredning angående möjligheterna att
snarast utvidga statsbidragsbestämmelserna till att även
omfatta sådan fast anläggning som erfordras för elektrisk
bussdrift,

b. avslår motionen 1977/78:1705,

Särskilt yttrande

beträffande upphandling av motorvagnar (s. 18) av Sven Mellqvist, Essen
Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Bertil Zachrisson och
Olle Östrand (samtliga s) som anfört:

Arbetsmarknadsläget är oroande inom svensk verkstadsindustri. Det är
därför angeläget - inte minst för företag av SJ :s typ - att medverka till att öka
sysselsättningen inom landet genom att investeringar i motorvagnar liksom i
person- och godsvagnar kommer svensk industri till godo. De stora
underskotten i vår bytesbalans leder till samma slutsats. Därtill kommer att
det är angeläget att behålla det tekniska kunnandet i att bygga olika typer av
järnvägsvagnar inom landet.

Regeringen bör genom särskilda beslut skapa förutsättningar för att SJ skall
kunna förlägga motorvagnsbeställningar vid svensk industri. En viktig
förutsättning för att detta skall kunna ske är att SJ:s beställningar görs efter en
långsiktig plan. Regeringen bör verka för att en sådan långsiktig planering
kommer till stånd.