Trafikutskottets betänkande

TU 1977/78: 12

1977/78:12

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser utgifterna
på kapitalbudgeten för budgetåret 1978/79 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. Regeringen lämnar
i propositionen 1977/78: 100, bilaga 9 (kommunikationsdepartementet,
 s. 172—176) en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens
investeringar under budgetåren 1976/77—1978/79 avseende
postverkets, televerkets (exkl. rundradio), statens järnvägars och luftfartsverkets
fonder samt statens vägverks förrådsfond, sjöfartsverkets
fond och fonden för Södertälje kanalverk. I samband därmed redovisas
även investeringarna i övrigt såvitt avser kommunikationsdepartementets
del av kapitalbudgeten.

Omfattningen av den för budgetåret 1978/79 förordade investeringsverksamheten
framgår av följande sammanställning. Som jämförelse
har i denna även upptagits beloppen för den hösten 1977 beräknade
förbrukningen under innevarande budgetår.

Av sammanställningen framgår också storleken av de för investeringarnas
genomförande erforderliga anslagen. Dessa har beräknats så
att de jämte behållningarna från budgetåret 1977/78 täcker den förutsatta
medelsförbrukningen och därutöver ger en marginal om ca 10 %

1977/78

1977/78

1978/79

1978/79

1978/79

Hösten

Beräk-

Verkens

Föredra-

För-

1977

nad be-

investe-

gandens be-

ordade

beräk-

hållning

rings-

räkning av

anslag

nad för-

1978-

förslag

investe-

brukning

07-01

ringarna

Postverket

111,8

33,0

137,6

129,1

109,0

Televerket exkl.

rundradio

'879,5

59,4

1 071,5

970,3

1 007,9

Statens järnvägar

>654,6

34,9

1 080,0

735,2

773,8

Luftfartsverket

>209,2

63,1

141,6

138,1

88,8

Statens vägverk

>124,4

12,6

159,0

110,0

108,4

Sjöfartsverket

>60,4

6,5

79,9

37,0

34,2

Södertälje kanal-

verk

0,2

—

—

4

—

Summa

2 040,1

209,5

2 669,6

2 119,7

2 122,1

1 Preliminärt belopp. Härav skall 17,2 milj. kr. avräknas mot finansfullmakten.
■ Preliminärt belopp.

3 Härav skall 9,3 milj. kr. avräknas mot finansfullmakten.

4 Fonden för Södertälje kanalverk uppgår fr. o. m. den 1 juli 1978 i sjöfartsverkets
fond.

1 Riksdagen 1977/78.15 sami. Nr 12

TU 1977/78:12

2

för att möjliggöra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av
konjunkturmässiga eller andra skäl. Siffrorna anges i milj. kr.

De förordade anslagen för nästa budgetår uppgår till 2 122,1 milj.
kr. Medräknas även övriga anslag under kommunikationsdepartementets
del av kapitalbudgeten, dvs. anslagen under statens utlåningsfonder
och fonden för låneunderstöd blir totalsumman för budgetåret
1978/79 enligt propositionen 2 152 101 000 kr. att jämföras med i statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 för motsvarande ändamål upptagna
2 103 801 000 kr.

Utskottet

Enligt den i propositionen 1976/77: 100 framlagda planen för investeringarna
inom kommunikationsverkens fonder beräknades den totala
medelsförbrukningen — exkl. anslaget till rundradioanläggningar under
televerkets fond — under innevarande budgetår uppgå till 1 981,5 milj.
kr. Av en i propositionen lämnad redogörelse framgår att regering och
riksdag under det gångna året beslutat att i vissa fall i besparingssyfte
sänka de ursprungligen föreslagna ramarna. I betydligt högre utsträckning
har dock i sysselsättningsfrämjande syfte — och med stöd även av
finansfullmakten — höjningar av ramarna vidtagits. Som resultat härav
beräknas numera den totala investeringsomslutningen för samtliga fonder
under budgetåret 1977/78 uppgå till 2 040,1 milj. kr.

Vad i propositionen i här berörda del anförts har inte gett utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande. Någon ytterligare medelsanvisning
från riksdagens sida för att den förutsatta medelsförbrukningen
skall kunna uppnås är med hänsyn till befintliga medelsreservationer
— och sedan riksdagen numera på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för innevarande budgetår till Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner
m. m. anvisat ytterligare 12,1 milj. kr. — i nu förevarande
sammanhang ej erforderlig.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 2 669,6 milj. kr.
Föredragande departementschefen har emellertid funnit densamma böra
begränsas till 2 119,7 milj. kr. Detta innebär dock en ökning med 138,2
milj. kr. jämfört med beräkningarna i 1977 års budgetproposition av
medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.

Anslagsbeloppen för de olika fonderna har, som förut nämnts, beräknats
så att de jämte förutsatta behållningar från innevarande budgetår
skall täcka den förordade medelsförbrukningen och därutöver ge en
marginal om ca 10 % för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller
andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen. Den sålunda beräknade
anslagsreserven uppgår till ca 212 milj. kr.

TU 1977/78:12

3

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har föredraganden
i den inledande översikt som återfinns i budgetpropositionen i denna del
lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehoven inom de
olika verken och i korthet berört investeringarnas inriktning för nästa
budgetår.

Till frågorna om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda
verken under nästa budgetår och storleken av de anslag som erfordras
för investeringarnas genomförande återkommer utskottet under resp.
punkter i det följande. I samband härmed kommer utskottet även att
redovisa sina ställningstaganden till vissa motionsledes framställda förslag
eller yrkanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om investeringsplan för kommunikationsverken
m. m.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 177—187) föreslagit
riksdagen att till Posthus m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 109 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 582 av Ivan Svanström m. fl. (c) hemställs att
riksdagen uttalar

1. att inga namnändringar av postanstalter vidtas vid organisationsförändringar,

2. att återgång till tidigare namn på ändrad poststation skall kunna
ske efter framställning från lokal nivå och kommun.

I motionen 1977/78: 781 av Rune Ängström och Eva Winther (båda
fp) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer att postverket får i
uppdrag att framlägga förslag till förbättrad postservice i glesbygder där
daglig postbefordran skall vara målsättningen.

I motionen 1977/78: 1585 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
postadresser.

Utskottet

Ramen för postverkets investeringar under innevarande budgetår beräknades
ursprungligen till 115,8 milj. kr. Genom beslut av regeringen
i maj 1977 sänktes denna ram med 2 milj. kr. till 113,8 milj. kr. i enlighet
med förslag i kompletteringspropositionen. Sist angivna belopp be -

TU 1977/78:12

4

räknas numera underskridas med 2 milj. kr. till följd av att ombyggnaden
av posthuset i Trelleborg utgått ur investeringsplanen.

Den av postverket för nästa budgetår förutsatta investeringsramen om

137,6 milj. kr. har av föredraganden ansetts böra begränsas till 129,1
milj. kr.

Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de
i propositionen i övrigt angivna förutsättningarna krävs för investeringarnas
genomförande en medelsanvisning om 109 milj. kr.

De föreslagna investeringarna avser främst arbeten för postgirohuset
i Stockholm och postterminalen Göteborg Ban. De omfattar vidare arbeten
med terminalerna i Handen, Hässleholm, Trollhättan och Örebro
samt posthusen i Ludvika och Vetlanda. I ramen inryms dessutom kostnader
för inköp av tomter avseende nybyggnad av en postterminal i
Nässjö och ett posthus i Uddevalla. Slutligen ingår bl. a. vissa medel för
diligensrörelsen, varigenom bl. a. möjliggörs en fortsatt anskaffning av
bussar som ersätter äldre fordon och sådana fordon som är byggda för
vänstertrafik.

I propositionen erinras vidare om att verkets personalkostnader stigit
kraftigt under år 1977. Personalkostnadsnivån har sålunda varit ca 21 %
högre i juli 1977 än i december 1976. Som i propositionen understryks
får detta stora ekonomiska konsekvenser för verket och dess kunder,
då drygt 80 % av verkets kostnader utgörs av personalkostnader. För
att balansera kostnadsökningarna har regeringen den 10 november 1977
beslutat medge höjning av portoavgifterna med ca 17 % från den
1 februari 1978.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen
för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna
fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål liksom anslagsberäkningen
tillstyrks också.

Vad föredraganden under förevarande punkt i övrigt anfört har ej
gett utskottet anledning till erinran.

I motionen 1977/78: 781 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer
att postverket får i uppdrag att framlägga förslag till förbättrad postservice
i glesbygder och att därvid daglig postbefordran skall vara målsättningen.

Utskottet har under en rad av år haft att ta ställning till frågor av det
slag som aktualiserats i motionen. Såsom därvid senast i TU 1976/77: 12
framhållits har sedan länge en omfattande verksamhet pågått inom postverket
i syfte att, enligt de av statsmakterna godtagna riktlinjerna för
verkets verksamhet, förbättra och rationalisera dess service gentemot
allmänheten. Bl. a. har en successiv utveckling och motorisering av lantbrevbäringen
skett. Inte minst för skärgårdarnas och glesbygdernas befolkning
har åtgärder i förut angivna syfte vidtagits. De försök med ut -

TU 1977/78:12

5

ökad service genom lantbrevbärare som tidigare påbörjats har också
ytterligare utvidgats, och verket har sålunda med ett stort antal kommuner
tecknat avtal om social service genom lantbrevbärare. Servicen
omfattar bl. a. hembesök hos äldre personer och distribution av varor
samt boklåneförmedling.

Avsevärda förbättringar av den s. k. postväskservicen har också enligt
vad utskottet erfarit nyligen beslutats av postverket.

Enligt anvisningarna för den regionala trafikplaneringen, som i första
hand avser resor och transporter mellan olika kommuner i ett län, skall
vidare i samband med att stomlinjenätet för persontrafiken utformas,
samordning ske med bl. a. regionala posttransporter. Så torde också ha
skett i de regionala trafikplaner som länsstyrelserna utarbetat. Detta
gäller inte minst Norrbottens län. Vissa fortsatta förbättringar i de av
motionärerna angivna förhållandena synes härigenom kunna uppnås.

Såsom utskottet tidigare framhållit måste skälig hänsyn i förekommande
fall tas till lokala önskemål om postverksamhetens organisation.
Utskottet finner det vidare nu såsom tidigare vara i hög grad angeläget
att förbättringar i postverkets service inom landsbygds- och glesbygdsområdena
i den riktning motionärerna angivit kommer till stånd även
om detta medför kostnadsökningar för verkets del. I enlighet härmed
förutsätter utskottet också att verket, bl. a. i samband med den fortlöpande
översynen av organisations- och servicefrågor m. m. med avseende
på den regionala och lokala verksamheten, än mera beaktar behovet
härav samt vidtar erforderliga åtgärder i angivet syfte. Vid handläggningen
bör största möjliga hänsyn tas till synpunkter från vederbörande
regionala och lokala myndigheter och andra intressenter.

Några särskilda åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionärernas
yrkanden finner utskottet under hänvisning till det anförda
ej erforderliga.

I motionen 1977/78: 582 hemställs om ett uttalande från riksdagens
sida om att dels inga namnändringar av postanstalter vidtas vid organisationsändringar,
 dels att återgång till tidigare namn på ändrad poststation
skall kunna ske efter framställning från lokal nivå och kommun.
I motionen 1977/78: 1585 hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna vad i motionen anförts beträffande postadresser. Yrkandet innebär
att varje ort med indraget postkontor skall få behålla sitt namn som
postadress i kombination med gällande postnummer för det för orten
aktuella postkontoret.

Med anledning av motionärernas därvid framförda synpunkter vill
utskottet framhålla att postverket numera tillämpar en praxis enligt vilken
en namnändring av postanstalt inte kommer att ske då vederbörande
kommun motsätter sig detta eller en stark opinion från allmänhetens
sida konstateras föreligga. Angivna förhållande synes innebära att syftet

TU 1977/78:12

6

med motionerna i denna del i rimlig omfattning kommer att kunna tillgodoses.
 I områden där det inte förekommer gatunamn och husnummer
används vidare enligt postverket gårdsnamn, bynamn, sockennamn eller
liknande utdelningsadress — vid behov kompletterat med postlådenummer.
 Något hinder föreligger inte heller att till egen utdelningsadress
foga sockennamn eller annan områdesbeteckning.

Inom verket pågår vidare en fortlöpande översyn av adresseringssystemet
för bl. a. landsbygdens del. I samband därmed har inom vissa områden
och i samråd med vederbörande kommunala myndigheter och
organ samt representanter för hembygdsvården m. fl. en begränsad försöksverksamhet
igångsatts i syfte att nå fram till rationella eller eljest
lämpliga lösningar av hithörande frågor. Avsikten har angetts vara att i
samma ordning en utvärdering av försöksverksamheten skall ske. Utskottet
förutsätter alltjämt att såväl härvid som vid den fortsatta översynen
hänsyn i all den utsträckning som befinnes praktiskt möjlig tas
till kulturhistoriska synpunkter av det slag som aktualiserats i motionerna.

Ett generellt uttalande från riksdagens sida att inga namnändringar
får vidtas vid organisationsförändringar är utskottet däremot inte berett
att tillstyrka. Ej heller synes möjligheter böra öppnas att på det sätt
motionärerna föreslagit behålla eller återgå till tidigare namn på indragen
poststation i kombination med gällande postnummer. Ett sådant
förfarande skulle nämligen enligt vad utskottet erfarit i hög grad
komplicera det nuvarande postnummersystemet och det effektiviserade
och rationaliserade sorteringssystem som därmed främst åsyftats.

Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionerna
i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar
ett investeringsanslag av 109 000 000 kr.,

2. att motionen 1977/78: 781 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

3. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 582 och 1977/78:
1585.

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 188—208) föreslagit
riksdagen att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa
ett investeringsanslag av 1 007 900 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 458 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo -

TU 1977/78:12

7

tionen anförts rörande angelägenheten av att s. k. överhörning av telenätet
skall undvikas.

I motionen 1977/78: 1201 av Stina Andersson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna att indrivningen av uteblivna TVlicensavgifter
bör effektiviseras.

I motionen 1977/78: 1230 av Börje Nilsson (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag som innebär att abonnemangs- och samtalsavgifter
för biltelefoner i handikappfordon icke uttages.

I motionen 1977/78: 1590 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen till Teleanläggningar m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar i förhållande till regeringens förslag med
65 milj. kr. förhöjt investeringsanslag av 1 072 900 000 kr.

Utskottet

Ramen för televerkets investeringar under innevarande budgetår beräknades
ursprungligen till 840 milj. kr. Höjningar av densamma med

3,6 och 0,2 milj. kr. har sedermera skett genom beslut av regeringen under
maj resp. juni 1977. Genom regeringsbeslut i oktober och december
har vidare investeringsramen i sysselsättningsfrämjande syfte höjts med
ytterligare 18,5 milj. kr. resp. 17,2 milj. kr. och uppgår därmed till

879,5 milj. kr.

Av propositionen framgår att televerkets resultat försämrades under
budgetåret 1976/77. Detta jämte en beräknad ytterligare nedgång
under budgetåret 1977/78 har nödvändiggjort ett regeringsbeslut
om höjning av samtalsmarkeringsavgiften och abonnemangsavgifterna
den 1 december 1977 resp. den 1 januari 1978. Utan dessa höjningar
skulle enligt propositionen televerket komma att redovisa underskott för
budgetåret 1977/78.

För nästa budgetår har televerket i sin anslagsframställning föreslagit
en medelsförbrukning av 1 071,5 milj. kr. Föredraganden har dock funnit
densamma böra begränsas till 970,3 milj. kr. Med ianspråktagande av
tillgängliga reservationsmedel samt under de i propositionen i övrigt angivna
förutsättningarna krävs för investeringarnas genomförande en medelsanvisning
av 1 007,9 milj. kr. Till följd av avskrivningsmedlens storlek
beräknas härför inte nu något kapitaltillskott från statsbudgeten bli
erforderligt.

Mot bakgrund av den betydelse väl fungerande telekommunikationer
av skilda slag har för samhället i dess helhet har föredraganden funnit
skäl tala för en medelstilldelning till televerkets olika rörelsegrenar som
i stort överensstämmer med vad verket föreslagit. Vid sin bedömning
av investeringsbehovet har föredraganden bl. a. utgått från att verket
måste tilldelas medel som möjliggör fortsatta investeringar i rationalise -

TU 1977/78:12

8

ringssyfte. Dessa krävs enligt propositionen för att så långt möjligt möta
de ökande driftkostnaderna. Åtgärder som nämns är moderniseringen av
såväl telefon- som telexnäten genom införande av ny elektronisk teknik
och datorstyrning. Den nya tekniken medger att abonnenterna kan erbjudas
en rad nya funktioner och tjänster. I fråga om telefonnätet har
sålunda medel inräknats för tidigareläggning av anskaffningsplanerna
för viss stations- och transmissionsutrustning baserade på ny teknik. För
telexnätets del framhålls att investeringsramen medger att landets andra
helelektroniska telexstation kan installeras under år 1979. Medel har
vidare beräknats för en successiv uppbyggnad av det allmänna datanät
som riksdagen år 1976 beslutat om. De medel som beräknats för rörelsegrenen
kommersiell radio beräknas medge en fortsatt modernisering av
kustradiostationen i Göteborg och en utökning av antalet kanaler för
den manuella mobiltelefontjänsten (MTD).

För investeringar i fastigheter och byggnader har televerket begärt
nära 200 milj. kr. Föredraganden har förordat att dessa insatser till viss
del fördelas även på kommande år. Medel beräknas dock för fortsättande
och avslutande under nästa budgetår av byggnadsarbetena för teleskolan
och datacentral m. m. i Kalmar. Vidare beräknas vissa medel för
investeringar i försvarsberedskap.

Avsedda investeringar för utlandssändningar innebär bl. a. att ett
nytt effektivt s. k. gardinantennsystem kan uppföras vid Hörbystationen.
Åtgärderna beräknas medföra förbättrad mottagning av Sveriges Radios
utlandsprogram främst i svårnådda mottagningsområden som Nordamerika
och östra Asien.

Med anledning av regeringens förslag beträffande medelsförbrukningen
yrkas i motionen 1977/78: 1590 — under hänvisning till motiveringen
härför i motionen 1977/78: 1640 om näringspolitiken — en höjning
av anslaget med 65 milj. kr. I sistnämnda motion framhålls bl. a.
att en ytterligare satsning på televerkets investeringar är väl motiverad.
Det gäller främst investeringar i arbetscentraler, förråd, verkstäder och
andra byggnader. Motionärerna finner den senareläggning av vissa sådana
byggnadsobjekt som regeringens förslag innebär helt felaktig.
Dessa arbeten anses i stället böra komma till stånd snarast möjligt.
Vissa investeringar i ny materiel förutsätts också kunna rymmas inom
den medelsram på ytterligare 65 milj. kr. som motionärerna förordar.

Utskottet vill med anledning härav erinra om den förut nämnda utökningen
av investeringsramen för innevarande budgetår, varigenom angelägna
investeringar kunnat tidigareläggas. Även för nästa budgetår innebär
regeringens förslag en väsentlig höjning av verkets medelsförbrukning.
 Dessutom kommer enligt vad utskottet erfarit televerket att redan
under innevarande budgetår i sysselsättningsfrämjande syfte få tidigarelägga
ett antal byggnadsobjekt för nära 18 milj. kr. Halva beloppet avser

TU 1977/78:12

9

ett nytt telehus i Östersund. Resten rör sig om arbetscentraler och telehus
samt en del andra objekt.

Mot bakgrund härav och med hänsyn jämväl till det ekonomiska läget
har utskottet vid sin prövning av dessa frågor funnit sig kunna godta
att på det sätt föredraganden föreslagit vissa insatser för investeringar
i fastigheter och byggnader fördelas även på kommande år samt att som
följd härav den ordinarie medelsförbrukningen begränsas till angivna
970,3 milj. kr. Utskottet, som således avstyrker motionärernas yrkande,
har ej heller funnit anledning till erinran mot den förutsedda fördelningen
på skilda investeringsändamål och anslagsberäkningen i övrigt.

I motionen 1977/78: 458 hemställs att riksdagen sorn sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande angelägenheten
av att åtgärder vidtas mot s. k. överhörning på telenätet.

Även utskottet finner det angeläget att de i motionen omnämnda
olägenheterna undanröjs. Såsom emellertid tidigare nämnts ingår bland
de planerade investeringarna inom verket för nästa budgetår modernisering
av bl. a. telenätet genom införande av ny elektronisk teknik och
datorstyrning. I fråga om telefonnätet har således inräknats medel för
den tidigareläggning av anskaffningsplanerna. för viss stations- och
transmissionsutrustning varom regeringen fattat beslut redan den 26 maj
1977.

Genom den utbyggnad och modernisering av telenätet som sålunda
påbörjats kommer enligt vad utskottet erfarit olägenheter av den art
motionärerna omnämnt att effektivt motverkas eller undanröjas. Även
under den fleråriga utbyggnadsperioden kan i de fall där så erfordras
åtgärder härför vidtas med långt effektivare tekniska metoder än tidigare.
 Utskottet förutsätter också att så sker.

Under hänvisning härtill synes motionen inte böra påkalla någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1977/78: 1201 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
åtgärder för en effektivisering av indrivningen av uteblivna TVlicensav
gifter.

Med anledning härav vill utskottet erinra om den anmälningsplikt
som numera föreligger för TV-handlare beträffande försålda eller uthyrda
apparater. Upplysnings- och informationsverksamheten i massmedia
om skyldigheten att lösa erforderlig licens har också intensifierats.
 Beslut har vidare fattats inom televerket om en förstärkning
under innevarande och nästa budgetår av personella resurser m. m. för
licenskontrollen, som numera integrerats med uppbörden av teleavgiften.
Slutligen må nämnas att frågan om kontrollverksamhetens utformning
och effektivisering enligt vad utskottet erfarit kommer att aktualiseras
i anslutning till den höjning av licensavgifterna varom förslag förväntas
i den aviserade propositionen om rundradioverksamhetens organisation
och verksamhet m. m.

It Riksdagen 1977/78.15 sami. Nr 12

TU 1977/78:12

10

Såsom av det nu anförda framgår har såväl vederbörande departement
som televerket redan sin uppmärksamhet riktad på den av motionärerna
aktualiserade frågan. Under hänvisning härtill synes någon särskild
åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen ej erforderlig.

I motionen 1977/78: 1230 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
förslag som innebär att abonnemangs- och samtalsavgifter för biltelefoner
i handikappfordon inte uttas. Kostnader av sådant slag varom
här är fråga bör emellertid enligt tidigare uttalanden av riksdagen inte
bestridas genom reduktion av vederbörande affärsverks taxor. Under
hänvisning härtill och då utskottet härvidlag inte finner skäl föreligga
för ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida avstyrks motionen
i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78: 1590, yrkandet 2, till Teleanläggningar
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 1 007 900 000 kr.,

2. att motionen 1977/78: 458 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

3. att motionen 1977/78: 1201 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

4. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1230.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Regeringen har (s. 209—230) föreslagit
riksdagen att

1. statens järnvägar inom ramen 10 000 000 kr. får träffa hyresköpsavtal
med EUROFIMA.

2. till Järnvägar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 773 800 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 298 av Stig Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SJ:s verksamhet
i Bollnäs.

I motionen 1977/78: 299 av Pär Granstedt (c) föreslås att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen hemställa om att SJ föreläggs en tidsplan enligt
vilken SJ skall införa slutna toalettsystem i sin vagnpark,

2. att hos regeringen hemställa om att förbud införs mot att använda
öppna tågtoaletter inom i första hand storstädernas förortsområden.

I motionen 1977/78: 379 av Lennart Andersson (s) föreslås att riksdagen
måtte besluta att hemställa hos regeringen om åtgärder för att

TU 1977/78:12

11

projektera en genomgripande ombyggnad och upprustning av järnvägsstationen
Södertälje Södra.

I motionen 1977/78: 457 av Stig Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationsradio
på SJ-loken.

I motionen 1977/78: 1203 av Nils Berndtson m. fl. (vpk) föreslås
att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande en upprustning av
järnvägsstationerna i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1977/78: 1217 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att trygga verksamheten
vid SJ-verkstaden i Bollnäs.

I motionen 1977/78: 1228 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen till Järnvägar m. m. beviljar ett förhöjt
anslag med 22 milj. kr. till 33 milj. kr. för upprustning av inlandsbanan.

I motionen 1977/78:1236 av Ivar Nordberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen för budgetåret 1978/79 beviljar SJ 27,5 milj. kr. för projektering
av ett tredje och fjärde spår på sträckan Älvsjö—Flemingsberg.

I motionen 1977/78: 1572 av Erik Glimnér (c) hemställs att riksdagen
beslutar att ge regeringen till känna vad som har anförts i motionen
angående fria parkeringsplatser vid statens järnvägars stationer.

I motionen 1977/78: 1590 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen till Järnvägar m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 175
milj. kr. förhöjt investeringsanslag av 948 800 000 kr.

I motionen 1977/78: 1608 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen till Järnvägar m. m., rullande materiel, uttalar att innan leverans
av motorvagnen Y 1 och personvagnen R 8 sker bör sådana åtgärder
vidtas beträffande dispositionen av vagnarna, att en bättre utrymmesstandard
åstadkommes, bl. a. så att plats bereds för rullstol.

Utskottet

Investeringarna för statens järnvägar under innevarande budgetår beräknades
i fjolårets budgetproposition till 640 milj. kr. Genom beslut av
riksdagen har investeringsramen därefter höjts med 600 000 kr. för investeringar
i försvarsberedskap. Vidare har investeringsramen under
budgetåret sänkts med 4 milj. kr. i besparingssyfte i enlighet med förslag
i kompletteringspropositionen samt höjts med sammanlagt 18 milj. kr. i
sysselsättningsstödjande syfte. Den nu gällande investeringsramen för
budgetåret 1977/78 uppgår därmed till 654,6 milj. kr.

Utöver ordinarie ramar har SJ under budgetåren 1975/76—1977/78
kunnat tidigarelägga industribeställningar med medel från AMS. Genom

TU 1977/78:12

12

regeringsbeslut under budgetåren 1975/76 och 1976/77 har SJ sålunda
kunnat tidigarelägga beställningar av bl. a. rullande materiel, bussar och
arbetsmaskiner för totalt 216,6 milj. kr. Genom regeringens beslut den
13 oktober 1977 har ytterligare ca 65 milj. kr. ställts till SJ:s förfogande
på motsvarande sätt för beställningar av bl. a. rullande materiel och arbetsmaskiner.

För budgetåret 1978/79 har föredraganden beräknat en medelsförbrukning
om 735,2 milj. kr. mot av SJ föreslagna 1 080 milj. kr. I förhållande
till den investeringsram som föreslogs i fjolårets budgetproposition
anges den totala ramökningen för nästa budgetår bli 95,2 milj. kr.
Härtill kommer enligt vad som framgår av propositionen tidigarelagda
industribeställningar och anläggningsarbeten hösten 1977 om totalt ca
113 milj. kr., av vilka en stor del av SJ hade planerats ske under budgetåret
1978/79. Den av föredraganden för nästa budgetår förordade ramen
anses mot bakgrund av det anförda ge SJ utrymme för rationalisering
och modernisering av verksamheten samt en angelägen förstärkning
av kapaciteten, inte minst beträffande persontrafiken. Med ianspråktagande
av tillgängliga reservationsmedel samt under de i protokollet
över regeringsärenden i övrigt angivna förutsättningarna erfordras för
nästa budgetår en medelsanvisning av 773,8 milj. kr.

Budgetåret 1978/79 föreslås för SJ:s del enligt propositionen belastas
med bl. a. betalningar för tre typer av objekt, som är nytillkomna i den
bemärkelsen att de tidigare inte belastat den ordinarie investeringsramen
i nämnvärd utsträckning. Härvid avses utbyggnaden för automatiskt
tågstopp (ATC) samt beställningarna av nya person- och motorvagnar.

Utbyggnaden för ATC påbörjas sålunda under nästa budgetår inom
Stockholmsområdet, där systemet beräknas kunna tas i drift under år
1979. På övriga huvudlinjer beräknas utbyggnaden vara klar under budgetåret
1982/83. Under föregående budgetår kunde SJ beställa 150 nya
personvagnar och 100 nya motorvagnar. Av propositionen framgår att
SJ på uppdrag av regeringen träffat en överenskommelse med Fiat såsom
huvudleverantör av 100 nya motorvagnar. Överenskommelsen innebär
att Fiat garanterar tillverkning i Sverige i en omfattning motsvarande
minst 20 % av motorvagnarnas leveransvärde. Leverans av vagnarna
beräknas ske under åren 1979—1981.

Den av föredraganden förordade investeringsramen ger också utrymme
för förnyelse av lok- och godsvagnsparken.

Den föreslagna investeringsnivån för fasta anläggningar beräknas ge
utrymme för bl. a. fortsatt utbyggnad av bangårds- och terminalkapaciteten,
 fortsatt upprustning av huvudlinjernas spårstandard, fortsatt kapacitetsutbyggnad
samt modernisering av tele- och eldriftsanläggningarna.
 Investeringsnivån innefattar också medel för fortsatt upprustning av
inlandsbanan.

TU 1977/78:12

13

I avvaktan på en redovisning av SJ:s uppdrag att projektera ett nytt
dubbelspår på sträckan Älvsjö—Flemingsberg har föredraganden ej
funnit sig beredd att tillstyrka någon medelsförbrukning för projektet.

På sträckan Uppsala—Gävle planerar SJ en viss omläggning av linjen
och upprustning av spåret, vilket i förening med andra planerade åtgärder
anses möjliggöra en minskning av restiderna för bl. a. expresståg
på sträckan Stockholm—Sundsvall med upp till 40 minuter. Även
härför har medel beräknats. I detta sammanhang erinrar föredraganden
om att det f. n. pågår relativt stora linjearbeten som finansieras utanför
anslaget Järnvägar m. m. I propositionen nämns därvid elektrifieringen
av sträckan Borlänge—Mora och breddningen av sträckan Berga—
Sandbäckshult, arbeten som beräknas bli färdiga i slutet av innevarande
resp. nästa budgetår. Föredraganden erinrar också om de betydande
belopp som AMS bidrar med till omfattande linjeomläggningsarbeten på
sträckan Älvsbyn—Boden.

Av propositionen framgår vidare att regeringen med anledning av
riksdagens beslut (TU 1976/77: 18, rskr 1976/77: 208) uppdragit åt SJ
att efter samråd med berörda länsstyrelser och kommuner bl. a. undersöka
de åtgärder som kan vidtas för att förbättra järnvägskommunikationerna
mellan Karlskrona och Kristianstad.

Inom medelsramen för fasta anläggningar har utrymme beräknats
för en rad personalbesparande investeringar såsom fortsatt utbyggnad
av fjärrblockering, modernisering av ställverk och utbyggnad av rangerbromsanläggningar.

I det förordade investeringsprogrammet ingår också investeringar i
järnvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade bannätet samt vissa
medel för försvarsberedskap och för utbyggnad av SJ:s utbildningskapacitet.

Med anledning av regeringens förslag beträffande medelsförbrukningen
yrkas i motionen 1977/78: 1590 — under hänvisning till motiveringen
härför i motionen 1977/78: 1640 om näringspolitiken — en höjning av
medelsanvisningen under förevarande anslag med 175 milj. kr. Medlen
bör enligt sistnämnda motion användas för att effektivisera och modernisera
verksamheten. En förstärkning av kapaciteten bör också kunna
uppnås — främst för persontrafiken. Bl. a. anses arbetena med ett dubbelspår
på sträckan Älvsjö—Flemingsberg böra sättas i gång. Även projekteringen
av dubbelspårets fortsättning till Järna är enligt motionärerna
angelägen liksom förbättringar av spårkapaciteten i Göteborgs- och
Malmöområdena. En upprustning av malmbanan anses vidare vara ett
angeläget önskemål som det nu finns starka skäl att tillgodose av bl. a.
sysselsättningsskäl. Inom den angivna medelsramen anses också — i
syfte att stimulera produktionen inom verkstadsindustrin — böra rymmas
rullande materiel och arbetsmaskiner.

TU 1977/78:12

14

Även i motionen 1977/78: 1236 yrkas en höjning av anslaget — med

27,5 milj. kr., som av SJ med omedelbar avskrivning begärts för projektering
av ett tredje och fjärde spår på sträckan Älvsjö—Flemingsberg.
Motionärerna har därvid bl. a. hänvisat till att pendeltågstrafiken är den
del av det lokala och regionala trafiknätet i Stockholmsregionen som är
hårdast belastat och mest underdimensionerat för sin uppgift. Inrättandet
av en station vid Flemingsberg anges också vara en viktig del i en
förbättrad kollektivtrafik. Resultatet av förseningar av utbyggnaden mellan
Älvsjö och Flemingsberg blir enligt motionärerna att hela pendeltågsproblematiken
i Stockholmsområdet får fortsätta att vänta på sin lösning.

Beträffande sistnämnda frågor framgår av propositionen (s. 214) att
på bandelarna Älvsjö—Järna och Stockholm—Märsta ökat antal fjärrtåg,
 högre hastigheter, styv tidtabell för intercitytrafiken etc. medför att
det i framtiden inte går att köra insatståg i lokaltrafiken i nuvarande omfattning.
 Lokaltrafikens stomtåg kan enligt SJ inte heller köras med nuvarande
regelbundna tider och tidsintervaller. Om nuvarande spårkapacitet
inte utökas måste en del av lokaltågen göra längre uppehåll vid stationerna
för att släppa förbi fj ärrtågen.

Mot denna bakgrund har ett nytt dubbelspår skisserats mellan Älvsjö
och Järna. För sträckan Älvsjö—Flemingsberg pågår på regeringens uppdrag
projektering av ett tredje och fjärde spår intill det redan befintliga
dubbelspåret. En redovisning av sistnämnda projekt beräknas kunna ske
sommaren 1978. Därefter återstår en omfattande detaljprojektering, som
dock kan utföras parallellt med byggandet. För utbyggnaden, inkl. stationsanläggning,
 beräknas en tid av tre till fyra år. Ungefär motsvarande
tid behövs för projektering och utbyggnad av ett nytt dubbelspår mellan
Flemingsberg och Järna i ny sträckning över Grödinge. Detta arbete
skulle dock delvis kunna bedrivas samtidigt med delen Älvsjö—Flemingsberg,
 varför hela det nya dubbelspåret Älvsjö—Järna skulle kunna
vara färdigt för trafik omkring sex år efter beslut.

Den totala kostnaden för sträckan Älvsjö—Järna beräknas till storleksordningen
900 milj. kr. i 1978/79 års prisnivå. SJ:s andel av den totala
kostnaden kan för närvarande ej preciseras. Av totalkostnaden beräknas
enligt SJ endast en marginell del, som för närvarande ligger inom osäkerhetsmarginalen
för beräkningarna, komma att medföra fördelar för fj ärrtrafiken
sett ur företagsekonomisk synvinkel.

I avvaktan på ställningstaganden till SJ:s planer för sträckan Älvsjö—Järna
har planering av nytt dubbelspår mellan Stockholm C och
Märsta ännu ej påbörjats. Av propositionen framgår vidare, som förut
nämnts, att föredraganden —- i avvaktan på en redovisning av SJ:s uppdrag
att projektera ett nytt dubbelspår på sträckan Älvsjö—Flemingsberg
— inte funnit sig beredd att tillstyrka någon medelsförbrukning
för projektet.

TU 1977/78:12

15

I samband med sin behandling av motionerna har utskottet bl. a.
hört representanter för de parter som gemensamt har att svara för
pendeltågstrafikens utformning och omfattning m. m. i Stockholmsområdet.
 Utskottet har vid sin prövning av yrkandena och med beaktande
av de i det föregående relaterade omständigheterna samt i avvaktan
på resultatet av pågående förhandlingar m. m. inte funnit sig
berett att biträda motionärernas yrkanden i denna del. Utskottet vill
dock kraftigt understryka det angelägna i att berörda frågor snarast
får en tillfredsställande lösning.

Ej heller anser utskottet beslut — i nuvarande förhandlingsläge m. m.
— böra fattas om upprustning av malmbanan. Vad slutligen angår motionärernas
yrkande beträffande investeringar i rullande materiel vill utskottet
erinra om dels att stora beställningar härav nyligen gjorts, dels
att redan regeringens förslag för nästa budgetår omfattar ytterligare sådana
beställningar. Enligt vad utskottet erfarit kommer SJ dessutom att
under innevarande budgetår i sysselsättningsstödjande syfte bl. a. få
tidigarelägga industribeställningar för sammanlagt 39,5 milj. kr. Beställningarna
avser bl. a. ombyggnad av rullande materiel, anskaffning av
bussar, containrar och personalvagnar m. m.

Under hänvisning till det anförda har utskottet funnit sig kunna godta
att den ordinarie medelsförbrukningen för nästa budgetår fastställts
till det av regeringen föreslagna beloppet om 735,2 milj. kr. Härav följer
att utskottet avstyrker motionerna i fråga.

Utskottet avstyrker jämväl yrkandet i motionen 1977/78: 1228 om en
höjning av anslaget med 22 milj. kr. avseende arbeten för inlandsbanan.
I sistnämnda fall förutsätts i propositionen en medelsförbrukning av 11
milj. kr. mot av SJ föreslagna 33 milj. kr.

Den i propositionen föreslagna fördelningen av medelsförbrukningen
på olika investeringsändamål har ej gett utskottet anledning till erinran
liksom ej heller anslagsberäkningen i övrigt.

Utskottet tillstyrker vidare att SJ i enlighet med föredragandens förslag
bemyndigas att inom en ram om 10 milj. kr. träffa avtal om hyresköp
av rullande materiel med det av de europeiska järnvägsförvaltningarna
samägda bolaget EUROFIMA.

I motionen 1977/78: 298 yrkas att riksdagen ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om SJ:s verksamhet i Bollnäs, innebärande
främst att ett bättre utnyttjande av verkstadens personal och materielresurser,
 m. m. skall komma till stånd. Vidare har i motionen 1977/78:
1217 hemställts att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att
trygga verksamheten vid SJ-verkstaden i Bollnäs.

Med anledning härav vill utskottet erinra om den av 1972 års höstriksdag
(prop. 1972: 133, TU 1972: 22, rskr 1972: 332) beslutade änd -

TU 1977/78:12

16

ringen av SJ:s regionala organisation. Som en väsentlig del häri ingick
att de tidigare till driftdistrikten knutna driftverkstäderna — med deras
på serviceunderhåll inriktade verksamhet — skulle sammanföras med
de under chefen för maskinavdelningen sorterande industriellt arbetande
huvudverkstäderna med tillhörande lokala enheter. Omorganisationen
beräknades på några års sikt möjliggöra betydande rationaliseringsoch
effektivitetsvinster, bl. a. i form av minskning av personalbehovet
avseende såväl administrativ personal som verkstadspersonal.

Den successiva moderniseringen av SJ:s lok- och vagnpark har också
medfört att behovet av underhåll minskat samtidigt som verksamheten
rationaliserats. Viss överkapacitet har till följd härav uppkommit i verkstäderna,
 vilket i sin tur lett till viss omfördelning av arbetena mellan
de olika verkstäderna samt — genom naturlig avgång — successiv
minskning av arbetsstyrkan. Vid den anpassning av verkstadsrörelsens
omfattning till SJ:s verksamhet i stort som visat sig nödvändig kan av
skilda skäl hänsyn inte enbart tas till en verkstad utan bedömningarna
måste avse samtliga verkstäder. Utskottet förutsätter dock att härvid
även arbetsmarknads- och regionalpolitiska synpunkter i vederbörlig
mån beaktas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har ej utskottet funnit sig
berett tillstyrka att med anledning av motionerna en särskild framställning
i ämnet till regeringen nu görs från riksdagens sida.

I motionen 1977/78: 379 begärs att riksdagen hos regeringen hemställer
om åtgärder för att projektera en genomgripande ombyggnad
och upprustning av järnvägsstationen Södertälje Södra. Motionären har
därvid bl. a. erinrat om den stora omfattningen av såväl pendeltågstrafiken
som fj ärrtrafiken därstädes.

Av ett av kommunikationsministern nyligen avgivet svar i riksdagen
på framställd fråga i ämnet framgår att samarbetet mellan SJ och Stockholms
läns landsting i fråga om trafikering och utbyggnad av pendeltågstrafiken
i Storstockholmsområdet regleras i det s. k. pendeltågsavtalet
från år 1966. Det ankommer således i första hand på de bägge avtalsparterna
att komma överens om hur pendeltågsstationerna i området
skall byggas ut och utformas.

Vad gäller stationen Södertälje Södra skedde enligt kommunikationsministern
en viss förbättring när pendeltågstrafiken startade. Någon
ytterligare utbyggnad och upprustning av stationen för lokaltrafikens
vidkommande har därefter inte aktualiserats av parterna. Detta torde,
alltjämt enligt kommunikationsministern, främst ha sin förklaring i att
det finns en lång rad andra och mer angelägna objekt som bör utföras
först. Detsamma gäller anordningarna vid denna station för SJ:s fjärrpersontrafik.

Frågan om behovet av upprustning och utbyggnad av den aktuella

TU 1977/78:12

17

stationen måste även enligt utskottets uppfattning i första hand prövas
av SJ i samband med den fortlöpande inventeringsplanering som sker
inom verket. Då utskottet förutsätter att så sker och att vid prioriteringen
olika investeringsobjekt emellan även synpunkter av det slag motionären
anfört vederbörligen beaktas finner utskottet någon särskild
åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen ej påkallad.
Densamma avstyrks därför.

I motionen 1977/78: 1203 begärs att riksdagen hos regeringen begär
förslag rörande en upprustning av järnvägsstationerna i enlighet med
vad som anförts i motionen. I densamma påtalas att järnvägsstationernas
underhåll allvarligt eftersatts. Stationerna anses sålunda behöva rustas
upp. Ljusare färger, trivsammare möblering och konstverk i väntsalarna
efterlyses. Skötrum för resande med småbarn anses böra finnas
på större stationer. Åtgärder som underlättar för handikappade anses
också behövas. Även arbetslokalerna för SJ:s anställda behöver enligt
motionen rustas upp.

Såsom motionärerna erinrat om framhöll utskottet (TU 1974: 8)
med anledning av en motion i samma syfte till 1974 års riksdag att utskottet
i och för sig fann det önskvärt att järnvägsstationerna upprustas
och får en tidsenligare gestaltning. Utskottet förutsatte dock att SJ i sin
fortlöpande investeringsplanering och sina årliga anslagsframställningar
beaktar behovet därav. Då utskottet alltjämt är av samma uppfattning
avstyrks under hänvisning till det anförda även den nu aktuella motionen.

I motionen 1977/78: 457 hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kommunikationsradio på SJ:s lok.

Av budgetpropositionen framgår att radiotekniken alltmer anlitas vid
transportledning och rangeringsarbeten. Tågorderradio för kommunikation
mellan lok och trafikledning finns nu på sträckan Riksgränsen—
Luleå samt inom Stockholmsområdet. Utbyggnad planeras. Personal
som arbetar utmed spåret kan kommunicera med tågledningen med
hjälp av driftradio. Likaså används kommunikationsradio vid växlingsarbete.
 Såsom förut nämnts medger också den beräknade investeringsramen
för nästa budgetår bl. a. fortsatt utbyggnad av tele- och eldriftanläggningar.
 Utskottet finner det dock av såväl säkerhetsskäl som med
hänsyn till arbetsmiljön angeläget att utbyggnaden av kommunikationsradion
i möjligaste mån påskyndas och förutsätter också att så sker.
Någon särskild framställning i ämnet till regeringen från riksdagens
sida anser utskottet under hänvisning till det anförda ej erforderlig.

I motionen 1977/78: 299 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer
dels att SJ föreläggs en tidsplan enligt vilken SJ skall införa slutna
toalettsystem i sin vagnpark, dels att förbud införs mot att använda
öppna tågtoaletter inom i första hand storstädernas förortsområden.

TU 1977/78:12

18

SJ har enligt uppgift i budgetpropositionen sedan år 1969 provat olika
slutna toalettsystem i personvagnar för att öka bekvämligheten för de
resande och få en mer miljövänlig konstruktion. Vakuumtoaletten har
visat sig mest lämplig. Sådana toaletter har nu installerats i ca 50 vagnar
och ytterligare installationer pågår. Nyanskaffad persontrafikmateriel
kommer att utrustas med slutet toalettsystem. Enligt vad utskottet erfarit
sker f. n. en kontinuerlig ombyggnad i samband med större moderniseringsarbeten
av vagnparken. Med hänsyn inte minst till de stora kostnaderna
härför och prioriteringen av de begränsade investeringsresurserna
har en ombyggnad av vagnparken i dess helhet i detta hänseende ej
befunnits möjlig.

Av samma skäl anser sig inte heller utskottet kunna tillstyrka motionärens
yrkande härom. Såväl praktiska som andra skäl talar också
mot ett förbud av det slag motionären tänkt sig. Utskottet avstyrker därför
motionen även i denna del.

I motionen 1977/78: 1608 begärs att riksdagen i anslutning till sin behandling
av anslagen till rullande materiel uttalar att innan leverans av
motorvagnen Y 1 och personvagnen R 8 sker sådana åtgärder bör vidtas
beträffande dispositionen av vagnarna att en bättre utrymmesstandard
åstadkommes, bl. a. så att plats bereds för rullstol.

Som förut nämnts har möjligheter beretts SJ att redan under budgetåret
1976/77 beställa de 150 personvagnar och 100 nya motorvagnar
som motionärerna avser. Vagnarna kommer att levereras under åren
1979—1984. Såsom framgår av ett av kommunikationsministern i riksdagen
nyligen avgivet svar på fråga i ämnet innebär utformningen av
dessa personvagnar i olika avseenden förbättringar för resenärerna i
allmänhet och inte minst för flertalet handikappade. Bl. a. har insteget
givits en utformning som gör det lättare för rörelsehindrade att stiga
på och av vagnarna. Insteget i de nya motorvagnarna har i stort sett
samma huvuddimensioner och är likadant utfört som i personvagnarna
och har således samma fördelar.

De nya vagnarna är däremot inte så utformade att rullstolsbundna
resenärer själva kan ta sig ombord och resa på egen hand sittande i rullstol.
 Regeringen har dock, vilket även framgår av budgetpropositionen,
gett SJ i uppdrag att i samarbete med handikappinstitutet ta fram underlag
för en typ av järnvägsvagn som gör det möjligt för rullstolsbundna
resenärer att resa med rullstol med beaktande av de krav på säkerhet
och bekvämlighet som bör ställas. Arbetet skall bedrivas skyndsamt och
resultatet av uppdraget redovisas till chefen för kommunikationsdepartementet.

Utskottet finner under hänvisning till det anförda motionen inte böra
föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida och avstyrker följaktligen
densamma.

I motionen 1977/78: 1572 begärs att riksdagen ger regeringen till

TU 1977/78:12

19

känna vad som i motionen anförts angående fria parkeringsplatser vid
statens järnvägars stationer. Sådana platser bör enligt motionären ställas
till förfogande för att bredda SJ:s resandeunderlag och för att tidigare
service inte skall försämras.

Enligt vad utskottet erfarit infördes fr. o. m. den 1 november 1977 —
för att få erfarenhet av hur kunderna reagerar och hur rutinerna fungerar
— avgifter för långtidsparkering för tågresenärer på orterna Lund,
Malmö och Uppsala. Då erfarenheterna av verksamheten av SJ bedömts
som goda har en utökning av densamma numera beslutats att omfatta
bl. a. Linköping och Norrköping.

Då för parkeringen utnyttjas SJ tillhörig mark och företaget även
haft vissa kostnader för platsernas iordningställande m. m. kan utskottet
för sin del i princip inte finna anledning till invändningar mot den avgiftsbeläggning
varom här är fråga. Även om motionen sålunda inte
synes böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida förutsätter
dock utskottet att vid den fortsatta prövningen av avgiftsfrågan
även synpunkter av de slag motionären anfört vederbörligen beaktas.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att statens järnvägar inom ramen
10 000 000 kr. får träffa hyresköpsavtal med EUROFIMA,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1977/78: 1228, såvitt nu är i fråga, 1977/78:
1236 och 1977/78: 1590, yrkandet 1, till Järnvägar m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av
773 800 000 kr.,

3. att motionerna 1977/78: 298 och 1977/78: 1217 inte föranleder
någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

4. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 379,

5. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1203,

6. att motionen 1977/78: 457 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

7. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 299,

8. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1608,

9. att motionen 1977/78: 1572 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 231—246) föreslagit
riksdagen att till Flygplatser m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa
ett investeringsanslag av 88 800 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 219 av Gusti Gustafsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär utredning om rekrytering och utbildning
av piloter till trafikflyget.

TU 1977/78: 12

20

I motionen 1977/78: 339 av John Johnsson och Eric Jönsson (båda s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att ytterligare åtgärder vidtas
för att förbättra konkurrensvillkoren för Sturups flygplats i enlighet
med vad som anförts i motionen.

I motionen 1977/78: 574 av Frida Berglund m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar anhålla om att regeringen ger luftfartsverket i uppdrag
att omgående starta projektering och byggande av ett nytt stationsområde
med därtill hörande stationsbyggnad i Kallax samt att detta
sker inom ramen för anslaget till ”övriga flygplatser”.

I motionen 1977/78: 581 av Hans Petersson i Röstånga och Eric
Hägelmark (båda fp) hemställs att riksdagen uttalar att den civila flygförarutbildningen
i framtiden samordnas med flygvapnets och förläggs
till Krigsflygskolan i Ljungbyhed.

I motionen 1977/78: 1588 av Karl Erik Olsson och Ulla Ekelund
(båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att direktiven för
en utredning om den civila flygförarutbildningen tar hänsyn till vad
som i motionen anförts.

I motionen 1977/78: 1591 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen
under B I 4 Statens affärsverksfonder: Luftfartsverket för budgetåret
1978/79 beräknar i förhållande till regeringens förslag med 1 milj.
kr. förhöjda inkomster av 25 000 000 kr.

I motionen 1977/78: 1714 av Stig Josefson och Alfred Håkansson
(båda c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 3), att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om att i samband med införande av
en charterskatt för flyg bör beaktas vilka konsekvenser detta kan få för
konkurrensförhållandena mellan bl. a. Sturups flygplats och Kastrup
i Köpenhamn.

Utskottet

I motionen 1977/78: 1591 hemställs att riksdagen under punkten B
14. Statens affärsverks fonder och Luftfartsverket för budgetåret
1978/79 beräknar i förhållande till regeringens förslag med 1 milj. kr.
förhöjda inkomster. Som motiv härför har motionärerna anfört att det
av luftfartsverket meddelade uppdraget att utarbeta en detaljerad dispositions-
och utbyggnadsplan för Bromma som inrikesflygplats inte
bör verkställas.

Enligt regeringens förslag i propositionen 1977/78: 29 skulle emellertid
luftfartsverket få i uppdrag att snarast utarbeta en detaljerad dispositions-
och utbyggnadsplan för flygplatsen i syfte att möjliggöra att
önskemål från LIN om en snabb återflyttning till denna skall kunna tillgodoses.
 Riksdagen ansåg det vara angeläget och välmotiverat att ett
sådant uppdrag gavs och biträdde förslaget (TU 1977/78: 9, rskr 1977/

TU 1977/78:12

21

78: 101). Regeringen har också sedermera uppdragit åt luftfartsverket
att snarast utarbeta ifrågavarande dispositions- och utbyggnadsplan.
Under hänvisning härtill avstyrks motionen i fråga.

I motionen 1977/78: 219 yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning
om rekrytering och utbildning av piloter till trafikflyget. Ett
yrkande med samma syfte finns i motionen 1977/78: 1588. Vidare hemställs
i motionen 1977/78: 581 att den civila flygförarutbildningen i
framtiden samordnas med flygvapnets och förläggs till krigsflygskolan i
Ljungbyhed.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att enligt årets budgetproposition
bilaga 7, försvarsdepartementet, förtidsavgången av flygförare
från flygvapnet blivit ett alltmer akut problem. Flygbolagen, SAS
och Linjeflyg, har vidare presenterat så stora rekryteringsbehov att
krigsdivisionernas beredskap, krigsduglighet och tjänstbarhet enligt chefen
för flygvapnet blir helt oacceptabla om rekryteringen även i fortsättningen
huvudsakligen sker från flygvapnet. Den nyligen inrättade reservofficersutbildningen
av flygförare, som också är anpassad till civila
ändamål, kan minska förtidsavgången bland aktiva flygförare. Chefen
för flygvapnet anser att de civila flygbolagens pilotbehov är en fråga
som kräver snabb behandling inom den civila sektorn av samhället. De
redovisade konsekvenserna av förtidsavgången är även enligt försvarsministern
oroande.

Enligt ett av kommunikationsministern nyligen avgivet interpellationssvar
övervägs frågan om rekrytering av flygförare f. n. inom flygbolagen.
För SAS del anses rekryteringsfrågan naturligen vara en skandinavisk
fråga. Av svaret framgår vidare att den nyligen påbörjade reservofficersutbildningen
av flygförare endast till mycket liten del kan tillgodose
flygbolagens pilotbehov. Mot denna bakgrund övervägs inom försvarsoch
kommunikationsdepartementen hur både flygvapnets och flygbolagens
behov av flygförare skall kunna tillgodoses.

Slutligen må erinras om att SAS helt nyligen till regeringen inkommit
med en begäran om utredning beträffande den framtida civila
grundutbildningen av piloter. Enligt vad utskottet erfarit kommer också
departementschefen att inom kort föranstalta om en utredning i ämnet.

Även utskottet vill framhålla betydelsen av att den sålunda aktualiserade
frågan får en snar lösning. I avvaktan på resultatet av nämnda utredningsarbete
synes emellertid någon särskild åtgärd från riksdagens
sida med anledning av ifrågavarande motioner ej erforderlig.

I motionen 1977/78: 339 hemställs om ytterligare åtgärder för att
förbättra konkurrensvillkoren för Sturups flygplats i enlighet med vad
som anförts i motionen. Motionärerna pekar på att konkurrensförhållandena
för Sturups del snabbt kan ändras genom den charterskatt med 100
kr. per charterresande — varom förslag numera framlagts i propositio -

TU 1977/78:12

22

nen 1977/78: 98 med förslag till skatt på vissa resor, m. m. Mot bakgrund
härav anser motionärerna att det bör uppdras åt luftfartsverket
att vidta sådana åtgärder att den gynnsamma utvecklingen på Sturup
ytterligare främjas och att kostnadsrelationen gentemot Kastrup ej försämras.
 Ett yrkande med samma syfte finns i motionen 1977/78: 1714.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att luftfartsverket under
år 1975 undersökt chartermarknaden i Sydsverige med särskild inriktning
på allmänhetens attityder beträffande avreseplats för semesterresor.
Som en följd av undersökningens resultat har luftfartsverket utformat ett
program för åtgärder för att bl. a. stimulera chartertrafiken på Sturup.
Verket avser att bibehålla dessa stimulansåtgärder under en femårsperiod.
 Skulle under perioden väsentliga förändringar inträda i kostnadsrelationen
mellan Sturup och Kastrup avser verket att vidta ytterligare
åtgärder.

Chefen för kommunikationsdepartementet har i ett svar på en fråga
i riksdagen nyligen uppgivit att de stimulansåtgärder som vidtagits under
de senaste åren i syfte att öka trafiken på Sturup hittills medfört betydande
trafikökningar.

Utskottet vill starkt betona vikten av att konkurrensförhållandena för
Sturups flygplats ej försämras och att frågan härom följs med största
uppmärksamhet. Det synes därvid angeläget att med anledning av charterskattens
införande sådana åtgärder vidtas att en snedvridning av konkurrensläget
för Sturup ej blir följden.

Under hänvisning härtill finner utskottet förevarande yrkanden i vart
fall f. n. ej böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Med anledning av yrkandet i motionen 1977/78: 574 beträffande omgående
start av projektering och byggande av ett nytt stationsområde
med därtill hörande stationsbyggnad i Kallax får utskottet framhålla
följande. Enligt luftfartsverkets anslagsframställning påbörjas under innevarande
budgetår programarbetet för en ny gemensam räddningsstation
för civil och militär flygtrafik samt om- och tillbyggnad av stationsbyggnaden.
 Flygstationsområdet anses på sikt böra flyttas med
hänsyn till flygflottiljens behov samt på grund av att nuvarande område
saknar expansionsmöjligheter för den civila luftfarten. Med anledning
härav uppges att en dispositionsplan kommer att upprättas under innevarande
budgetår. Det torde få ankomma på luftfartsverket att med
hänsyn till trafikbehov, flygsäkerhetskrav på platsen m. m. bedöma i
vilken takt utbyggnaden i fråga bör ske.

I anslutning till det anförda må dock nämnas att Norrbottendelegationen
till regeringen hemställt om en permanent utbyggnad av flygplatsen.
 Om ett tidigareläggande av en ny stationsbyggnad på Kallax
flygplats av arbetsmarknadspolitiska skäl anses lämpligt har givetvis
inte trafikutskottet något att erinra häremot. Under hänvisning till det

TU 1977/78:12

23

anförda finner utskottet att motionen ej böra föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Flygplatser m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar
ett investeringsanslag av 88 800 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1591,

3. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 219, 1977/78: 581 och
1977/78: 1588,

4. att motionerna 1977/78: 339 och 1977/78: 1714, yrkandet 3,
inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

5. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 574.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 247—248) och hemställer

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1977/78. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 249) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1977/78 för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 30 000 000 kr.

DIVERSE KAPITALFONDER
Statens vägverks förrådsfond

8. Vägmaskiner m. m. Regeringen har (s. 250—258) föreslagit riksdagen
att

1. medge att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som i propositionen förordats,

2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 108 400 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1224 av Sven Mellqvist m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar

1. att tillgångsgrupperna maskincentralförråd och lagertillgångar
(grustag m. m. och materielförråd) den 1 juli 1978 avförs från förrådsfonden,
 varvid anskaffning av hithörande tillgångar fortsättningsvis får

TU 1977/78:12

24

ske med utgångspunkt i tillgängliga medel för väghållning, utan fastställande
av särskild utbetalningsram,

2. att förrådsfonden därvid bör omvandlas till en fastighetsfond, där
endast driftanläggningar ingår,

3. att de under kapitalbudgeten upptagna medlen omfördelas till
resp. ändamål i enlighet med vad i motionen anförs.

Utskottet

Såsom utskottet under punkten 1 i det föregående erinrat har riksdagen
numera (prop. 1977/78: 101, TU 1977/78: 13, rskr 1977/78: 118),
på tilläggsbudget II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat 12,1
milj. kr. till Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m.

Föredraganden har för nästa budgetår tillstyrkt en medelsanvisning
av 110 milj. kr. mot av verket föreslagna 159 milj. kr. Därvid erinras om
att den i budgetpropositionen förordade medelsanvisningen tillsammans
med vissa tidigareläggningar av investeringar innebär en investeringsnivå
som överstiger vad verket hemställt om. Denna investeringsnivå innebär
enligt propositionen tillsammans med de möjligheter som numera finns
att långtidsförhyra fordon och maskiner att verket i princip kan genomföra
sina investeringsplaner på samma sätt som verket skulle ha gjort
om förrådsfonden hade avvecklats och verket inte varit bundet av restriktioner
i fråga om medelstilldelningen. Mot denna bakgrund har
enligt föredragandens mening frågan om en avveckling av förrådsfonden
inte längre samma aktualitet.

I motionen 1977/78: 1224 hemställs att riksdagen vid behandlingen av
budgetpropositionens förslag angående vägverkets förrådsfond måtte besluta
att tillgångsgrupperna maskincentralförråd och lagertillgångar
(grustag m. m. och materielförråd) 1 juli 1978 avförs från förrådsfonden,
 varvid anskaffning av hithörande tillgångar fortsättningsvis får ske
med utgångspunkt från tillgängliga medel för väghållning, utan fastställande
av särskild utbetalningsram, att förrådsfonden därvid bör omvandlas
till en fastighetsfond där endast driftanläggningar ingår samt att
de under kapitalbudgeten upptagna medlen omfördelas till respektive ändamål
i enlighet med det ovan anförda.

I slutet på år 1977 beslöt emellertid regeringen att tidigarelägga industribeställningar
för 44 milj. kr. och anläggningsarbeten för 21,4 milj. kr.
Vägverket har således totalt tillförts över 65 milj. kr. Enligt vad utskottet
erfarit innebär beslutet bl. a. att beställning av två färjor samt omeller
nybyggnad av nio vägstationer kunnat tidigareläggas. Med hänsyn
härtill torde förslaget i budgetpropositionen täcka de behov som verket
framfört i sina äskanden.

Som vidare framgår av budgetpropositionen har riksdagen numera tagit
ställning till propositionen 1976/77: 130 med förslag till riktlinjer för

TU 1977/78:12

25

modernisering av det statliga budgetsystemet. Enligt riksdagens beslut
(FiU 1977/78: 1) med anledning härav avses kapitalbudgeten komma att
upphöra, och redovisningen av tillgångar på kapitalfonder kan ersättas
med ett system med balansräkningar för berörda myndigheter. Frågan
om avveckling av förrådsfonden kommer därmed att lösas i samband
med att förslagen i nyssnämnda proposition genomförs.

Regeringen har slutligen den 16 februari i år beslutat om ytterligare
åtgärder för att stimulera sysselsättningen. Vägverket tillförs därvid medel
för att tidigarelägga industribeställningar för 19,7 milj. kr., vari bl. a.
ingår en färja till leden Öresund—Gräsö.

Under hänvisning till det anförda har utskottet funnit sig kunna godta
föredragandens förslag och avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som
i propositionen förordats,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78: 1224 till Vägmaskiner m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 108 400 000 kr.

Sjöfartsverkets fond

9. Sjöfartsmateriel m. m. Regeringen har (s. 259—265) föreslagit riksdagen
att

1. medge att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande gällande
leveranser av sjöfartsmateriel som i propositionen förordats,

2. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 34 200 000 kr.

Utskottet

För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår föredraganden för
budgetåret 1978/79 en ram om 37 milj. kr. mot av verket förordade
79,9 milj. kr.

Det av föredraganden förordade anslagsbeloppet inkluderar investeringar
uppgående till 200 000 kr. i Södertälje kanal medan verkets
förslag upptar 230 000 kr. för detta ändamål utöver den ovan av verket
föreslagna ramen. I budgetpropositionen erinras i sammanhanget om att
Fonden för Södertälje kanal fr. o. m. den 1 juli 1978 kommer att uppgå
i Sjöfartsverkets fond (prop. 1977/78: 13, TU 1977/78: 8, rskr 1977/78:
102).

Av den angivna medelsförbrukningen i övrigt avser 19,3 milj. kr.
objektgruppen Sjösäkerhet och 14,8 milj. kr. utrustning för Sjökartläggning.
 Av sistnämnda belopp avser 13 milj. kr. kostnader under budgetåret
för det nya sjömätningsfartyget, för vilket den totala kostnaden

TU 1977/78:12

26

enligt budgetpropositionen beräknats till ca 35 milj. kr. i 1977 års prisläge.
 Under objektgruppen Isbrytarfartyg tas upp ett belopp av 2,4 milj.
kr. I övrigt ingår medel för Farleder med 200 000 kr. och för utrustning
för Sjöfartsinspektionen med 100 000 kr.

Utskottet tillstyrker den förordade ramen om 37 milj. kr. samt anslagsberäkningen.

Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller det beställningsbemyndigande
avseende leveranser av sjöfartsmateriel som departementschefen
i budgetpropositionen förordat.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande
gällande leveranser av sjöfartsmateriel
som i propositionen förordats,

2. att riksdagen till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett investeringsanslag av 34 200 000 kr.

Stockholm den 28 februari 1978

På trafikutskottets vägnar
ESSEN LINDAHL

Närvarande: Arne Persson (c), Essen Lindahl (s), Nils Hjorth (s), Rolf
Sellgren (fp), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s),
Rolf Clarkson (m), Per Stjernström (c), Olle Östrand (s), Gunnar Johansson
(m), Margit Sandéhn (s), Bertil Jonasson (c), Rolf Dahlberg
(m) och Sten-Ove Sundström (s).

Reservationer

1. vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov) beträffande medelsförbrukningen
av Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist,
Olle Östrand, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (samtliga s) som
anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 9 slutar med ”i övrigt” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar helt motionärernas uppfattning härvidlag. Såsom i
motionen anförts är det i en period då de privata investeringarna viker
av stor betydelse att utnyttja resursutrymmet för att tidigarelägga statliga
investeringar. Det innebär dels att investeringsutrymme längre fram
kan frigöras, dels att ett välkommet tillskott till efterfrågan av investeringsvaror
erhålles. I sammanhanget må erinras om att enligt den preliminära
nationalbudgeten de statliga affärsverkens investeringar skulle
komma att minska med 4 % under år 1978. Detta måste som utskottet
ser det vara i hög grad otillfredsställande. Mot denna bakgrund bör

TU 1977/78:12

27

därför ytterligare åtgärder sättas in för att tidigarelägga produktiva investeringar
i de statliga affärsverken. Utskottet tillstyrker därför den av
motionärerna begärda höjningen av medelsanvisningen.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionen 1977/78: 1590, yrkandet 2, till Teleanläggningar
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 1 072 900 000 kr.,

2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande medelsförbrukningen
av Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger
Rosqvist, Olle Östrand, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (samtliga
s) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”1
samband” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

I samband med sin behandling av motionerna har utskottet bl. a. hört
representanter för de parter som gemensamt har att svara för pendeltågstrafikens
utformning och omfattning m. m. i Stockholmsområdet.
Därvid lämnades bl. a. från representanter för SJ vissa uppgifter om
den beräknade sysselsättningseffekten av arbetena med ett dubbelspår
på sträckan Älvsjö—Flemingsberg. Under en femårsperiod skulle nämligen
denna utbyggnad ge arbete åt ca 600 personer per år. Det konstaterades
också att en mycket stor del av dessa arbeten är lämpliga att
utföra som beredskapsarbeten, lågt räknat ca 300 per år.

För att på kort sikt öka arbetskraftsefterfrågan samtidigt som vi långsiktigt
förstärker vår produktionskapacitet och därmed våra sysselsättningsmöjligheter
föreslår socialdemokraterna i sin motion 1977/78: 654
om den ekonomiska politiken m. m. att investeringarna skall ökas på
bred front. Den investeringssatsning som föreslås och som omfattar
industriinvesteringar, bostadsbyggande, investeringar i statliga företag
och påslag på de statliga investeringarna bör leda till en ökning i efterfrågan
på arbetskraft — främst inom byggnads- och anläggningsområdet,
 men även inom industrin i övrigt.

Förslaget om ökade offentliga investeringar har koncentrerats främst
till kommunikationssektorn, där de snabbt kan påverka landets samlade
produktionsmöjligheter. Mot denna bakgrund och särskilt med hänsyn
till den betydande sysselsättningsökning som arbetena med dubbelspåret
på sträckan Älvsjö—Flemingsberg kommer att leda till har utskottet
funnit det angeläget att de snarast sätts i gång. Utskottet tillstyrker därför
i denna del förslaget i motionen 1977/78: 1640.

Också den i motionen 1977/78: 1640 föreslagna upprustningen av
malmbanan är enligt utskottets uppfattning ett angeläget önskemål, som
det nu finns starka skäl att tillgodose av sysselsättningsskäl samt därför

TU 1977/78:12

28

att arbetena lättare kan utföras när trafiken är låg. Även de i motionen
i övrigt förordade investeringarna måste enligt utskottets uppfattning
bedömas som i hög grad angelägna och bör därför — med hänsyn inte
minst till arbetsmarknadsläget — nu komma till stånd.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1977/78: 1236, med bifall till motionen 1977/78: 1590,
yrkandet 1, och med avslag på motionen 1977/78: 1228, nämnda
motion såvitt nu är i fråga, till Järnvägar m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 948 800 000 kr.,

3. vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov) beträffande frågan
om dispositions- och utbyggnadsplan för Bromma flygplats av Essen
Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand,
Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (samtliga s) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Enligt
regeringens” och på s. 21 slutar med ”i fråga” bort ha följande
lydelse:

Som riksdagen (TU 1977/78: 9, rskr 1977/78: 101) tidigare framhållit
förutsätter en återflyttning av inrikeslinjetrafiken från Arlanda till
Bromma att överenskommelse härom förhandlingsvägen kan uppnås
mellan parterna, dvs. i första hand luftfartsverket och berörda kommunala
myndigheter. Sådana överläggningar skulle i så fall också innefatta
en noggrann och förutsättningslös prövning av samtliga på frågans bedömning
i övrigt inverkande omständigheter. Det bör emellertid erinras
om att Stockholms läns landsting anfört att man inte anser att flygbullret
kan nedbringas till acceptabel nivå och att Bromma såsom ett centralt
område på sikt bör användas för andra ändamål än flyg.

Det torde emellertid komma att dröja avsevärd tid innan det är realistiskt
att få ett fast underlag för en bedömning av de nämnda och
andra avgörande frågor. Lägger man därtill den uppfattning som redovisas
från de kommunala myndigheterna i Stockholmsområdet synes det
helt uppenbart att det inte är realistiskt att vänta att överläggningarna
skall kunna resultera i en snabb enighet om återflyttning av inrikestrafiken
till Bromma.

Enligt utskottets uppfattning bör de aviserade överläggningarna med
de kommunala instanserna i Stockholmsområdet avse de konsekvenser
för Bromma flygplats som uppstår i samband med att linjeflygstrafiken
definitivt utlokaliseras till Arlanda. Återstående flyg på Bromma, allmänflyget,
 är en primärkommunal angelägenhet.

Mot denna bakgrund bör riksdagen uttala att något uppdrag åt luftfartsverket
att snarast utarbeta en detaljerad dispositions- och utbygg -

TU 1977/78:12

29

nadsplan för Bromma som inrikesflygplats inte är behövligt. Därmed kan
luftfartsverkets projekteringskostnader minska med ca 1 milj. kr., vilket
bör leda till en ökning av luftfartsverkets överskott med motsvarande
belopp.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 1591 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
dispositions- och utbyggnadsplan för Bromma flygplats,

4. vid punkten 8 (Vägmaskiner m. m.) av Essen Lindahl, Nils Hjorth,
Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Margit Sandéhn och
Sten-Ove Sundström (samtliga s) som anser att utskottet bort tillstyrka
motionen 1977/78: 1224 samt att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”1
slutet” och på s. 25 slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande
lydelse:

Det förhållande som råder, med å ena sidan en verksamhet finansierad
över driftbudgeten och å andra anskaffning av hjälpmedel i form
av främst fordon och maskiner över kapitalbudgeten, är inte rationellt.
 Vägverkets möjligheter att anskaffa erforderliga hjälpmedel begränsas
eller försvåras med negativa återverkningar på möjligheterna att
bedriva en rationell produktion. Nu rådande förhållanden ökar också
onödigtvis väghållningskostnaderna. Dessutom gäller olika budgetperioder,
 kalenderår resp. budgetår.

Totalt upptas vägväsendets anslag till över 3 800 milj. kr. för 1979.
Om endast anslagen till drift och byggande av statsvägar beaktas, framgår
att dessa upptas till nära 3 000 milj. kr. Jämfört med dessa belopp
är investeringsmedlen till maskincentralförråd och lagertillgångar mycket
små (95 milj. kr. 1978/79).

Inom ramen för drift- och byggnadsanslagen har vägverket således
möjligheter att fritt göra avvägningar av olika slag till belopp som är
väsentligt mycket större än i fråga om beloppen till dessa investeringar.

Frågan om en avveckling av vägverkets förrådsfond var uppe till behandling
i trafikutskottet så sent som vid behandlingen av innevarande
års budget med anledning av motionen 1976/77: 384 om vägverkets förrådsfonds
avveckling. Utskottet vidhöll sin tidigare deklarerade uppfattning
i frågan och förutsatte att ett förslag till omläggning skulle
läggas fram i innevarande års budgetproposition. Detta har emellertid
icke skett.

Enligt riksdagens beslut (FiU 1977/78: 1, rskr 1977/78: 19) med anledning
av propositionen 1976/77: 130 med förslag till riktlinjer för modernisering
av det statliga budgetsystemet avses kapitalbudgeten komma

TU 1977/78:12

30

att upphöra och redovisningen av tillgångar på kapitalfonder kan då ersättas
av ett system med balansräkningar för berörda myndigheter. Frågan
om avveckling av förrådsfonden torde i och för sig komma att lösas
i samband med att förslaget genomförs. Enligt nyssnämnda proposition
kan en omläggning av budgetsystemet emellertid förutsättas ske tidigast
inför budgetåret 1979/80. Med hänsyn till de redovisade skälen för en
omläggning finner utskottet det därför vara angeläget att en förändring
beträffande förrådsfonden genomförs redan fr. o. m. nästa budgetår.
Utskottet föreslår därför att de på kapitalbudgeten upptagna medlen för
förrådsfonden, tillgångsgrupperna maskincentralförråd (motorfordon
och maskiner, färjor m. m.) och lagertillgångar, får av vägverket användas
under samma förutsättningar och för samma ändamål som gäller
för anslaget Drift av statliga vägar.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionen 1977/78: 1224 beslutar att

a. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett
investeringsanslag av 108 400 000 kr.,

b. tillgångsgrupperna maskincentralförråd och lagertillgångar
(grustag m. m. och materielförråd) den 1 juli 1978 avförs från
förrådsfonden, varvid anskaffning av hithörande tillgångar
fortsättningsvis får ske med utgångspunkt i tillgängliga medel
för väghållning, utan fastställande av särskild utbetalningsram,

c. förrådsfonden därvid bör omvandlas till en fastighetsfond
där endast driftsanläggningar ingår,

d. de under kapitalbudgeten upptagna medlen omfördelas till
respektive ändamål i enlighet med vad som anförts i motionen.

Särskilda yttranden

vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov)

1. beträffande motionen 1977/78: 298 om SJ:s verksamhet i Bollnäs
av Olle Östrand (s) som anför:

SJ:s verkstäder i Bollnäs innefattar för närvarande avdelningar för
mekanisk verkstad, truckverkstad, plåtslageri och smedja samt fjäderverkstad.
 Där sker underhåll och nytillverkning av fjädrar, underhåll
och reparation av Ba-maskiner, truckar och spårbundna fordon av typ
motordressiner och maskinell utrustning till banavdelningen, snöröjningsmaskiner
osv.

SJ:s senaste rationaliseringsutredning och förslag om samordning av
kapaciteten vid SJ:s trettiotal järn vägs verkstäder i landet synes tills vidare
inte innebära några förändrade förutsättningar för Bollnäs. En rad
faktorer påverkar emellertid utvecklingen vid Bollnäsverkstaden, vilket

TU 1977/78:12

31

innebär att de anställda och deras fackliga organisationer har anledning
att känna oro inför framtiden.

En sådan orsak är det anställningsstopp som under lång tid varit rådande
och som inneburit att de anställda reducerats till ca 130, vilket är
en tredjedel mot vad som en gång varit. Risk för ytterligare avveckling
föreligger. Detta är olyckligt inte bara för de anställda utan för hela
kommunen som är i stort behov av fler arbetstillfällen, särskilt på verkstadssidan,
 eftersom kommunen sedan tidigare är dåligt industriellt utvecklad.

Ett hävande av anställningsstoppet skulle gynnsamt påverka verkstadens
möjligheter att göra sig gällande på den öppna marknaden.

Verksamheten vid verkstaden borde emellertid kunna effektiviseras
genom att sammanföra lämpliga arbetsuppgifter till Bollnäsverkstaden
utan att detta innebär negativa verkningar för andra orter. Olika former
av produktutveckling, eventuellt i samarbete med övriga statsverk, borde
kunna prövas och utgöra alternativ för att trygga jobben i Bollnäs.

Det finns emellertid en rad positiva fakta att anföra när det gäller
SJ:s verkstäder i Bollnäs. Sådana är tillgångarna till en yrkesskicklig arbetarkår
och en kunnig arbetsledning, ett centralt läge med god kommunal
service och lokaler som får anses som goda vad beträffar disponibla
utrymmen. Efter övertagandet av driftverkstaden har stora nyreparerade
lokaler ställts till förfogande, vilka borde kunna utnyttjas på ett
vettigare sätt med lämpliga arbetsuppgifter och inte som nu, tomma
lagerlokaler.

Det vore därför angeläget och önskvärt att berörda parter och representanter
för regering och riksdag vid överläggningar med statliga verk
och SJ:s centrala ledning överväger de förslag och synpunkter som i
motionen 1977/78: 298 anförts.

2. beträffande motionen 1977/78: 379 om ombyggnad och upprustning
av järnvägsstationen Södertälje Södra av Essen Lindahl (s) som anför:

Som i motionen 1977/78: 379 framhållits finns i dag inom Stockholms
län — med undantag av Stockholms central — endast en fjärrtågsstation,
 Södertälje Södra. Stationen togs i bruk 1927 och är i dag huvudstation
inom kommunen med express- och snälltågstrafik på linjerna
Stockholm—Göteborg och Stockholm—Malmö, med regional tågtrafik
Stockholm/Södertälje—Strängnäs/Eskilstuna, med pendeltågstrafik Södertälje
S—Stockholm—Märsta och med lokaltågstrafik Södertälje S—
Gnesta och Södertälje S—Södertälje C. Därutöver förekommer en relativt
omfattande godsvagnsväxling vid stationen.

Tågtrafiken är, som framgår av detta, omfattande och varierande.
Trafiken har vidare ökat och ändrat karaktär betydligt under 1960- och
1970-talen. Den största förändringen skedde då den tidigare lokaltågs -

TU 1977/78:12

32

trafiken Stockholm—Södertälje C ersattes av pendeltågen våren 1968.
Trafiken drivs av statens järnvägar på uppdrag av AB Storstockholms
Lokaltrafik enligt ett särskilt avtal, det s. k. pendeltågsavtalet, som upprättades
i mars 1966 och undertecknades av KSL och SJ. Omläggningen
till pendeltågstrafik har medfört en avsevärd ökning av antalet tåg och
antalet resenärer.

Trots dessa stora förändringar och den stora ökningen av antalet trafikanter
är stationen och spårområdet i stort sett oförändrade. Inga genomgripande
ombyggnader eller upprustningar har skett sedan stationen
togs i bruk för över femtio år sedan. Detta har medfört att stationen
såväl trafikmässigt som från allmänhetens synpunkt mycket dåligt motsvarar
de krav som kan och bör ställas år 1978. Problemen är såsom av
motionen framgår många och av skiftande karaktär.

De är också helt oacceptabla vid en station med en så omfattande
trafik och ett sådant strategiskt läge i Storstockholmsregionen som Södertälje
Södra. Genomgripande ombyggnader och upprustningar måste
betecknas som nödvändiga för såväl pendeltågstrafiken som fj ärrtrafiken.
 Det bör därför ankomma på statsmakterna att snarast vidta härför
erforderliga åtgärder.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 78005S