Lagutskottets betänkande 1977/78:10

med anledning av propositionen 1977/78:1 om ändring i patentlagen (1967: 837), m. m. jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1977/78: 1 har regeringen (justitiedepartementet) — efter hörande av lagrådet — föreslagit riksdagen att dels anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i patentiagen (1967: 837),

2. lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på patenträttens område m. m.,

3. lag om ändring i lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,

4. lag om ändring i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar,

5. lagom ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,

dels godkänna

1. den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete med därtill hörande tillämpningsföreskrifter,

2. den i MUnchen den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) med därtill hörande tillämpningsföreskrifter och protokoll,

dels förnya sitt godkännande av den i Strasbourg den 27 november 1963 avslutade konventionen om förenhetligande av vissa delar av patenträtten.

1 propositionen har regeringen (handelsdepartementet) vidare föreslagit riksdagen att anvisa medel för lån till den europeiska patentorganisationen. I denna del har propositionen hänvisats till näringsutskottet, som behandlar anslagsfrågan i betänkandet NU 1977/78: 35.

I ärendet behandlar utskottet vidare dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1977/78:29 och 30, dels den vid föregående riksmöte väckta fristående motionen 1976/77: 656, dels de vid innevarande riksmöte väckta fristående motionerna 1977/78:524 och 525. Motionsyrkandena redovisas nedan på s. 38.

Konstitutionsutskottet har till lagutskottet inkommit med yttrande med anledning av propositionen. Yttrandet har fogats till detta betänkande som bilaga 1.

I ärendet har företrädare för justitiedepartementet. Svenska föreningen   för   industriellt   rättsskydd.   Svenska  patentombudsföreningen   och Svenska uppfinnareföreningen framfört synpunkter på de föreliggande förslagen. 1    Riksdagen 1977178. 8 saml. Nr 10

LU 1977/78:10

LU 1977/78:10 2

Som ett led i behandlingen av ärendet har utskottet besökt patentverket och Aktiebolaget Astra i Södertälje.

Skrivelser har till utskottet inkommit från Patentverkets ingenjörsförening, Statstjänstemannaförbundets avd 415 (ST-Patent), Svenska föreningen för industriellt rättsskydd. Svenska patentombudsföreningen och Svenska uppfinnareföreningen.

Protokoll den 14 april och 3 oktober 1977 från förhandlingar i ärendet enhgt 11 § lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) mellan statens förhandlingsråd (arbetsgivarsidan) samt SACO/ SR, SF och TCO-S (arbetstagarsidan) har överlämnats till utskottet. Protokollen redovisas nedan (s. 41 ).

LU 1977/78:10 Lagförslagen

1    Förslag till

Lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrives i fråga om patentlagen (1967: 837)'

dels att nuvarande 7 § skall upphöra att gälla, att nuvarande 8 och 9 §§ skall betecknas 7 och 8 §§ och erhålla nedan angivna lydelse, att rubriken närmast före nuvarande 8 § skall sättas närmast före nya 7 § samt att en ny paragraf, betecknad 9 §, av nedan angivna lydelse skall införas,

dels att 28-38 §§ och rubriken närmast före 28 S skall upphöra atl gälla samt att i stället skall införas elva nya paragrafer, betecknade 28-38 S§. och en ny rubrik närmast före nya 28 §. av nedan angivna lydelse.

dels att nuvarande 72-76 §§ skall betecknas 75-79 SS, att nya 75 och 77 SS skall erhålla nedan angivna lydelse samt att tre nya paragrafer, betecknade 72-74 §S, av nedan angivna lydelse skall införas,

dels att 1-3, 6, 13, 15, 19-22, 24, 40.41,51-53. 55, 60 och 65 SS skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas fjorton nya paragrafer, betecknade 80-93 S§, och en rubrik närmast före 80 S, av nedan angivna lydelse,

dels att punkt I andra meningen i lagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelser skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått äger efter ansökan erhålla patent på uppfinningen och därigenom förvärva ensamrätt alt yrkesmässigt utnyttja uppfinningen enligt denna lag.

1   S

Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått äger att, enligt I—10 kap. denna lag, efter ansökan erhålla patent på uppfinningen här I riket och därigenom förvärva ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Om europeiskt patent stadgas i II kap.

Såsom uppfinning anses aldrig vad som utgör enbart

1) en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,

2) en konstnärlig skapelse,

3) en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram,

4) ett framläggande av information .

' Senaste lydelse av 28 § 1977:700 38 S 1977:700 73 § 1977:700 75 § 1977:700

LU 1977/78:10

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Såsom uppfinning anses ej heller sådant förfarande för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnostisering som skall utövas på människor eller djur. Vad nu sagts utgör ej hinder för att patent meddelas på alster, däribland ämnen och blandningar av ämnen, jör användning vid förfarande av detta slag.

Patent meddelas icke på

1) uppfinning vars utnyttjande skulle strida mot goda seder eller allmän
ordning,

2) växtsorler eller djurraser eller väsentligen biologiskt förfarande för
framställning av växter eller djur; patent må dock meddelas på mikrobiolo
giskt förfarande och alster av sådant förfarande.

Patent meddelas endast på uppfinning som väsentligen skiljer sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökningen.

Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt. om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 S.

§

Patent meddelas endast på uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökningen och tillika väsentligen skiljer sig därifrån.

Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligl 22 §. Villkoret i första stycket att uppfinningen väsentligen skall skilja sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökningen gäller dock icke i förhållande till innehållet i sådan ansökan.

Bestämmelser om att, vid till-lämpning av andra stycket, ansökan som avses 13 eller II kap. i vissa fall äger samma verkan som en här i riket gjord patentansökan finnas i 29, 38 och 87 §§.

Villkoret i första stycket att iipp-jlnningen skall vara ny utgör ej hinder för att patent meddelas på känt ämne eller känd blandning av ämnen jör användning vid förfarande som avses i I # tredje stycket, om

LU 1977/78:10

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Patent må dock meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex månader innan patentansökningen gjordes blivit allmänt tillgänglig

1) till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt eller

2) genom att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på officiell eller officiellt erkänd internationell utställning.

användningen av ämnet eller blandningen icke är känd vid förfarande av delta slag.

Patent må meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex månader innan patentansökningen gjordes blivit allmänt tillgänglig

1) till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt eller

2) genom alt sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen pä sådan officiell eller officiellt erkänd internationell utställning icwi avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om internationella utställningar.

3 S

Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär att, med de undantag som anges nedan, annan än patenthavaren ej må utan dennes lov utnyttja uppfinningen yrkesmässigt genom att använda patentskyddat förfarande, genom att tillverka, införa, använda eller till jörsäljning, uthyrning eller utlåning utbjuda patentskyddat alster eller på annat sätt.

A vser uppfinningen förfarande för tillverkning av alster, omfattar ensamrätten även alster som tillverkats enligt förfarandet.

Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär att, med de undantag som anges nedan, annan än patenthavaren ej må utan dennes lov utnyttja uppfinningen genom att

1) tillverka,   utbjuda,   bringa omsättning eller använda patentskyddat alster eller införa eller inneha   sådant   alster för  ändamål som nu sagts.

2) använda patentskyddat förfarande eller, om han vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet ej får användas utan patenthavarens lov, utbjuda del för användning här i riket,

3) utbjuda, bringa i omsättning eller använda alster som tillverkats enligt patentskyddat förfarande eller införa eller inneha alstret för ändamål som nu sagts.

Ensamrätten innebär även att annan än patenthavaren ej må utan dennes lov utnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tUlhanda-hålla någon som ej är berättigad att utnyttja uppfinningen sådant medel för att utöva den här i riket

LU 1977/78:10

Nuvarande Ivdelse

Ensamrätten omfattar icke utnyttjande av alster, som sålts här i riket i butik eller på därmed jämförligt sätt i strid mot ensamrätten, om köparen vid köpet icke ägde eller bort äga kännedom om att ensamrätten kränktes.

Föreslagen lydelse

som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen, om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att medlet är lämpat och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en i handeln allmänt förekommande vara, gäller vad nu sagts dock endast om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet söker påverka mottagaren till handling sorn avses i första stycket. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta stycke skall såsom berättigad att utnyttja uppfinningen icke anses den som utnyttjar uppfinningen på sätt som sägs i tredje stycket 1, 3 eller 4.

Från ensamrätten undantagas

1) utnyttjande som ej sker yrkesmässigt,

2) utnyttjande av patentskyddat alster som bringats i omsättning här i riket av patenthavaren eller med dennes samtycke,

3) utnyttjande av uppfinning för experiment, som avser själva uppfinningen,

4) beredning på apotek av läkemedel enligl läkares förskrivning i enskilt fall eller åtgärd med sålunda berett läkemedel.

Regeringen äger förordna, att ansökan om patent pä uppfinning, vilken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid till-lämpning av 2 S första och andra styckena samt 4 S anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket om sökanden yrkar det.

6 §2

Ansökan om patent på uppfinning, vilken inom tolv månader före ansökningsdagen angivits i ansökan avseende patent här i riket eller patent, uppjinnarcertifikat eller skydd som nyttighetsmodell i främmande stat som är ansluten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 . för skydd av den industriella äganderätten, skall vid tillämpning av 2 S första, andra ochfiärde styckena samt 4 S anses gjord samtidigt med den tidigare ansökningen, om

 Senaste lydelse 1977: 700

LU 1977/78:10

Nuvarande lydelse

I förordnande skola anges de närmare villkor, under vilka sådan konventionsprioritet må åtnjutas.

8 §

Patentmyndighet jör Sverige är patent- och registreringsverket.

9 §

Ansökan om patent göres skriftli gen hos patentmyndigheten.

Ansökningen skall innehålla beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar om sådana behövas, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom patentet (patentkrav). Beskrivningen skall vara så tydlig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen.

Föreslagen lydelse

sökanden yrkar det. Sådan prioritet må åtnjutas även från ansökan om skydd som icke avser stat som är ansluten till konventionen, om motsvarande prioritet från svensk patentansökan medges där den tidigare ansökningen gjorts och om där gällande lagstiftning i huvudsak överensstämmer med konventionen.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, patentmyndigheten föreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka handlingar som skola inges till stöd jör yrkandet. Iakttages ej vad sålunda föreskrivits, må prioritet icke åtnjutas.

7  §

Med patentmyndigheten avses i denna lag patentmyndigheten här i riket, om ej annat sägs. Palentmyn-dighel här i riket är patent- och registreringsverket.

8  §

Ansökan om patent göres skriftligen hos patentmyndigheten eller, i fall som avses i 3 kap., hos patentmyndighet i främmande stat eller hos internationell organisation.

Ansökningen skall innehålla beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar om sådana behövas, samt bestämd uppgifi om vad som sökes skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten att uppfinningen avser kemisk förening medför icke att bestämd användning måste anges i patentkravet. Beskrivningen skall vara så tydlig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. Avser uppfinning mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande och skall mikroorganism som icke är allmänt tillgängUg användas vid utövande av uppfinningen, anses uppfinningen icke   tillräckligt   tydligt   angiven.

LU 1977/78:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Sökes patent av annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.

med mindre en kultur av denna mikroorganism lämnas i Jörvar enligt föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bestämmande, patentmyndigheten meddelar.

Ansökningen skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivning och patentkrav. Sam-luandragei skall tjäna enbart som teknisk informalion och må icke tillmätas hetvdelse i annat avseende.

I ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Sökes pateni av annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.

Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgifi.

Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift.

9 S

Om sökanden begär det och er-lägger särskild avgift, skall patent-myndigheten på de villkor regeringen bestämmer låta ansökningen bli föremål Jör sådan nyhetsgranskning vid internationell nyhets-granskningsmyndighet som avses i artikel 15.5 i den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om putentsamarhete.

13 S

Ansökan om patent må icke ändras så. att patent sökes på något som ej framgick av ansökningshandlingarna när ansökningen gjordes eller enligt 14 S skall anses gjord.

Ansökan om patent må icke ändras så. att patent sökes på något som ej framgick av ansökningen när den gjordes eller enligt 14 S skall anses gjord.

15 S

Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan eller finner patentmyndigheten annat hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall sökanden föreläggas atl inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse.

Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan eller finner patentmyndigheten annat hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse. / sammandraget må patentmyndigheten dock, utan att höra sökanden, göra de ändringar som den finner nödvändiga.

LU 1977/78:10

Nuvarande l\delsi-

Föreslagen lydelse

Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande eller vidtaga åtgärd för alt avhjälpa anmärkt brist, skall ansökningen avskrivas. Underrättelse därom skall inlagas i föreläggandet.

Avskriven ansökan äterupptages, om sökanden inom fyra månader efter utgången av förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtager åtgärd för atl avhjälpa brist och inom samma tid erlägger fastställd återupplagnings-avgifi.

19 S

Äro ansökningshandungarna full-

.ständiga och finnes ej hinder för

patent föreligga, skall ansökningen

godkännas   för   utläggning   enligt

21 S.

Sedan ansökningen godkänts för utläggning, må paientkraven icke invid gas eller yrkande enligt 14 J framslällas.

Är ansökningen fullständig och finni's ej hinder för patent föreligga, skall ansökningen godkännas för utläggning enligt 21 S-

Sedan ansökningen godkänts för utläggning, må yrkande enligt 14 § ej framslällas eller paientkraven ändras så atl patentskyddets oiii-faiining utvidgas.

20

Inom tvä månader efter det ansökningen godkänts för utläggning skall sökanden erlägga fastställd iryckningsavgifl. Sker det ej. skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupptages. om sökanden inom fyra månader efter utgången av sagda tid erlägger iryck-ningsavgifien jämte fastställd åter-upptagningsavgift.

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse från irycknings-avgifien inom två månader efter det att ansökningen godkänts för utläggning, må patentmyndigheten medge honom sådan befrielse, om han har avsevärd svårighet att erlägga avgiften. Avslås framställningen, skall avgift som erlägges inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.

Inom två månader efter det ansökningen godkänts för utläggning skall sökanden erlägga fastställd iii-läggningsavgift. Sker det ej, skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupptages. om sökanden inom fyra månader efter utgången av sagda tid erlägger utläggningsavgiften jämte fastställd återupptagningsavgift.

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse från iillägg-ningsavgiften inom två månader efter det att ansökningen godkänts för utläggning, må patentmyndighe-len medge honom sådan befrielse, om han har avsevärd svårighet alt erlägga avgiften. Avslås framställningen, skall avgift som erlägges inom två månader därefter anses erlagd i rätt lid.

21  S

Sedan Iryckningsavgifl enligt 20 S eriagls eller befrielse från iryckningsavgiften medgivits, skall patentmyndigheten utlägga ansökningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invändning mot ansökningen. Utläggningen skall kungöras.

Sedan uiläggningsavgift enligt 20 S eriagls eller befrielse från utläggningsavgiften medgivits, skall patentmyndigheten utlägga ansökningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invändning mot ansökningen. Utläggningen skall kungöras.

LU 1977/78:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydcIsL

10

Invändning göres skriftligen hos patenlmyndigheten inom tre månader från kungörelsedagen.

Frän och med den dag då ansökningen utlägges skola tryckta exemplar av beskrivning och pa-tenlkrav. med uppgift om sökanden och uppfinnaren, tlnnas alt tillgå hos patentmyndigheten.

Från och med den dag dä ansökningen utlägges skola tryckta exemplar av beskrivning, patentkrav och .sammandrag, med uppgift om sökanden och uppfinnaren, finnas att tillgå hos patentmyndigheten.

22 S Från och med den dag då ansökningen utlägges skola handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för envar.

När aderton månader förfiutit från den dag då patentansökningen gjordes, eller, om konventionsprio-riiei yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres, skola handlingarna hållas tillgängliga för envar, även om ansökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag, skola handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär alt ansökningen återupptages eller anför besvär.

När aderton månader förfiutit från den dag då patenlansökningen gjordes, eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres. skola handlingarna hållas tillgängliga för envar, även om ansökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag, skola handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökningen återupptages. anför besvär eUer gör framställning enligt 72 eller 73 §.

Pä framställning av sökanden skola handlingarna hållas tillgängliga tidigare än som följer av första och andra styckena.

När handlingarna bli tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, skall kungörelse därom utfärdas.

Innehåller handling företagshemlighet och rör den icke uppfinning vara patent sökes. äger patentmyndigheten, om särskilda skäl föreligga, pä yrkande förordna att handlingen icke mä utlämnas. Har sädant yrkande framställts, må handlingen icke utlämnas förrän yrkandet ogillats genom beslut som vunnit laga kraft.

Kultur av mikroorganism som lämnas i förvar enligl 8 S andra stycket skall, sedan handlingarna I ärendet blivit tillgängliga för envar, hållas tillgänglig för den som gör skriftlig framställning därom och Jörbinder sig atl iakttaga vad regeringen föreskriver till förebyggande av missbruk av sådan kultur.

LU 1977/78:10 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 S

Talan mot slutligt beslut av patentmyndigheten på patenlavdelningen i ärende angående ansökan om patent må föras av sökanden, om del gått honom emot. Mot beslut, varigenom ansökan bifallits oaktat invändning framställts i behörig ordning, må talan föras av den som gjort invändningen. Återkallar invändaren sin talan, må denna likväl prövas, om särskilda skäl föreligga.

Mot beslut, varigenom begäran om äterupplagning enligt 15 S tredje stycket eller 20 S första styckei avslagils eller yrkande om överföring enligt 18 S bifallits, må talan föras av sökanden. Mot beslut, varigenom yrkande om överföring enligt 18 S avslagils. må talan föras av den som framställt yrkandet.

Mot beslut, varigenom yrkande om förordnande enligt 22 S femte stycket avslagils. mä talan föras av sökanden eller den som eljest framställt yrkandet.

Om talan mot beslut enligl 72 eller 73 S .föreskrives i 75 §.

3 KAP. Internationell patentansökan

28 S

/V/ft/ intenialionell patentansökan avses ansökan som göres enligt den I Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om putenisamarbete.

Iniernailonell patentansökan inges lill paienlmyndighel eller intemalionell organisation som enligt konventionen om patentsamar-heie och tillämpningsföreskrifterna till denna är behörig au moliaga sådan ansökan (mottagande myndighet). Den svenska patenlmyndigheten är mottagande myndighet i enlighet med vad regeringen jöreskriver. För internationell patent-ansökan, som inges till den svenska paientmyndigheten, skall sökanden erlägga fastställd avgift.

Bestämmelserna i 29-38 §§ gälla internationell patentansökan som omfattar Sverige. Sökes genom sådan ansökan europeiskt patent för Sverige, gäller dock II kap.

LU 1977/78:10

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

12

29 §

Internationell patentansökan, för vilken den mottagande myndigheten fastställt internationell ingiv-ningsdag, skall här i riket ha samma verkan som svensk patentansökan som gjorts nämnda dag. Vad i 2 § andra stycket andra punkten sägs skall dock gälla endast om ansökningen fullföljt.s enligt 31 §.

30 §

Internationell patentansökan skall anses återkallad .såvitt avser Sverige i de fall som avses i artikel 24.1 .i och ii i konventionen om patentsamarbete.

31

Vill sökanden fullfölja intemalionell patentansökan såvitt avser Sverige, skall han inom tjugo månader från den internationella in-givningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres till paientmyndigheten inge avskrift av den internationella patentansökningen och, i den omfattning regeringen förordnar, översättning av denna till svenska samt erlägga fastställd avgift.

Har internationell nyhetsgransk-ningsmyndighet beslutat att internationell nyhetsgranskningsrap-port ej skall upprättas, skall sökanden fullgöra vad i första stycket sägs inom två månader från del myndigheten avsände underrättelse till honom om beslutet.

Har sökanden begärt att den internationella ansökningen skall underkastas internationell förberedande palenterharheisprövning och har han inom nitton månader från den i första stycket angivna dagen i överensstämmelse med konventionen om patentsamarhete och tiUämpningsföreskrifterna till denna avgivit förklaring att han avser att använda resultatet av denna prövning vid ansökan om patent för

LU 1977/78:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13

Sverige, skall han fullgöra vad i första stycket sägs inom tjugofem månader från nämnda dag.

Fullgör sökanden ej vad som åligger honom enligt första, andra eller tredje stycket, skall ansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige.

32 S

Återkallar sökanden begäran om internationell förberedande paten-lerbarhetsprövning eller förklaring att han avser att använda resultatet av sådan prövning vid ansökan om patent för Sverige, skall den internationella patentansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige, om ej återkallelsen göres före utgången av frist som gäller enligt 31 S första eller andra stycket och sökanden dessutom före fristens utgång fullgör vad som åligger honom enligl 31 § första stycket.

33 S

Har internationell patentansökan fullföljts enligt 31 §, gäller i fråga om ansökningen och dess handläggning 2 kap., om ej annat sägs i denna paragraf eller 34-37 §§. Ansökningen må endast på framställning av sökanden upptagas till prövning före utgången av frist som gäller enligt 31 fi.

Skyldighet enligl 12 !) att ha ett här bosatt ombud inträder först då ansökningen må upptagas lill prövning.

Bestämmelserna i 22 § andra och tredje styckena bli tillämpliga så snart sökanden fullgjort sin skyldighet enligt 31 (j att inge översättning av ansökningen.

I fråga om internationell patentansökan skall vid tillämpning av 48, 56 och 60 H vad där sägs om att handlingarna i ansökningsärendet blivit lillgängliga enligl 22 § i stället avse att handlingarna blivit

LU 1977/78:10 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillgängliga enligt 22 S med iakttagande av tredje stycket.

Uppfyller patentansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om puienlsamarbeie och tillämpningsföreskrifterna till denna, skull den godltigas I dessa avseenden.

34 S

Intemalionell patentansökan må ej godkännas jör utläggning eller avslås innan fyra månader förjlutil från ingången av frist som gäller enligl 31 § första eller andra stvc-ker

Har sökanden inom nitton månader från den internationella ingiv-ningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres avgivit sådan förklaring som avses 131 § tredje stycket, må ansökningen ej godkännas för utläggning eller avslås före utgången av den frist om ljugofem månader som anges i nämnda lagrum.

Ansökan må dock godkännas för utläggning eller avslås före utgången av fris I som gäller enligl första eller andra stycket, om sökanden samtycker lill titt ansökningen av-, g/ires des.\förinnan.

35 S

Internationell patentansökan må ej ulan sökandens samtycke utläggas eller offentliggöras av patent-myndigheten i tryckt skrift eller på annat liknande sätt, förrän den publicerats av världst>rganisatio-nens jör den intellektuella äganderätten inierntitit>nella byrå eller tjugo månader förjhitit från den internationella ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres.

36 S

Har del av iniernationeU patentansökan icke varit föremål för in-lernatit>nell nyhetsgranskning eller

LU 1977/78:10 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

iniernationeU jörbcredtiiulc palen-terbarhetsprövning på grund av att ansökningen bedömts omfalia av varandra obert>ende uppfinningar och atl sökanden ej inom jörc-skriven lid erlagi lillåggsavgifi enligl konvenlit)nen om paienlsanuir-bete, skall palenimyndlghelen prii-va, om bedömningen var riklig. Finnes detta vara fallet, skall den del av ansökningen som icke varit föremål för sådan granskning eller prövning anses återkallad hos pti-lentmyndigheten, om ej sökanden erlägger föreskriven avgift till myndigheten inom två månader från det myndigheten avsände underrättelse till honom om sitt ställningstagande. Finner patenlmyndigheten att bedömningen ej var riklig, skall myndigheten fortsätta handläggningen av ansökningen i dess helhet.

Talan mot beslut enligl första stycket, varigenom palenimyndlghelen funnit, all patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinningar, må föras av sökanden. Bestämmelserna i 25 § JÖrsta t)ch andra siyckenti äga motsvarande tillämpning.

Finner rätten palenimyndighc-lens hesliil rikligt, räkntis frislen för att erlägga sådtin tivgij) som avses i förslå slyckcl andra punkten från det patenlmyndigheten tiv-sände underråltelse lill sökanden om rättens lagakraflviinna hesliil.

37  S

Htir del «r inlerniilionell ptilenl-ansökan icke varit föremål för intemalionell jorhe red and c palenler-harhetsprövnlng på grund av all sökanden inskränkt paientkraven efter anmodan av myndighet för sådtin prövning all antingen inskränka krtiven eller betala llll-läggsavgifler. skall den icke prövade delen tn' ansökningen anses återkallad hos patenlmyndigheten. om ej sökanden erlägger föreskri-

LU 1977/78:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ven avgift till myndigheten inom två måntider från det myndigheten avsände underrättelse lill honimi om vad sålunda gäller.

38 S

Har mottagande myndighet vägrat titt fastställa internationell in-givningsdag för intemalionell pa-leniansökan eller förklarat, att ansökningen sktill anses återkallad eller att yrkande om att ansökningen skall omfalia Sverige skall anses återkallat, skall patenlmyndigheten på begäran av sökanden pröva om delta beslut var riktigt. Det-samma skall gälla i fråga om beslut av inierntiiionella byrån alt ansökningen skall anses återkallad.

Begäran om prövning enligt första stycket skall framslällas till internationella byrån inom två månader från det underrättelse om den mollagande myndighetens eller internationella byråns beslut avsändes till sökanden. Sökanden skall inom stimma tid till patent-myndigheten inge översättning av anstikningen i den omfattning regeringen jönn-dnar samt erlägga fastställd ansökningstivgijt.

Finner patenlmyndigheten atl den mottagande myndighetens eller internationella byråns beslut ej var rikligt, skall patentmyndigheten handlägga ansökningen enligt 2 kap. Har internationell ingivnings-dag ej fastställts av mottagande myndighet, skall ansökningen anses gjord den dag som patentmyndigheten finner borde ha fastställts såsom internationell ingivnings-dag. Uppfyller ansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om paienisamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna, skall den godtagas i dessti avseenden.

Bestämmelsen i 2 § andra stycket andra punkten äger tillämpning på   ansökan   som    upptagits   till

LU 1977/78:10 17

Niivtu-iuide lydelse Föreslagen lydelse

handläggning enligt tredje stycket, om ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 H.

40 S

Meddelat patent kan uppriillhäl- Meddelat palenl kan upprätthål
las intill dess.sjiiiit)!! år förfiutit från las intill dess tjugo år förflutit från
den dag då patentansökningen gjor- den dag d des, des.

Om iipprällliållande in' tilläggs-paienl sttidgas i 7 §.

41 S

För patent, som icke är tilläggs- För patent skall för varje år räk-

paieni, skall för varje år räknat från     nat från den dag patentansökningen den dag patentansökningen gjordes     gjordes   (patentår)   erläggas   fasl-(patentår) eriäggas fastställd årsav-     ställd årsavgift, om annat icke be-gifi. om annat icke bestämts med     stämts med stöd av 76 .$. stöd av 73 §.

Har lilläggspaient övergått till självsläiuUgl patent enligt bestämmelserna i 7 Ä' tredje stycket, skall från och med närmast följande patentår erläggas årsavgift med belopp, som skulle ha utgått för huvudpatentet t)m det alltjämt varit gällande.

51  S Erlägges icke årsavgift enligt föreskrifterna i 41 och 42 SS, är patentet förfallet från och med ingången av det patentår för vilket avgiften icke erlagts.

Pateni, som förfallit enligt första stycket, må åleriipprältas av patenlmyndigheten, om patenthavaren har godtagbar ursäkt jör sin underlåtenhet. An.sökan om återupprättande skall göras skriftligen hos patenlmyndigheten senast sex månader från den dag, då avgiften senast skolat erläggas. Inom samma tid skall årsavgiften med den förhöjning, som må vara bestämd, och fasisiälld åieriipprätiningsav-gift erläggas. Behörigen gjord ansökan skall kungöras.

Den som efter det att patent jör-fallil men innan ansökan om återupprättande kungjorts börjat utnyttja   uppfinningen   yrkesmässigt

2   Riksdagen 1977178. 8 saml. Nr 10

LU 1977/78:10 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

här i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder därför äger den räll som anges i 4 H, om patentet åtenipp-rätltis.

52  S

Har patent meddeltiis i strid m På talan därom skall rätten för-

/ eller 2 §, skall rätten förklara pa-     klara patent ogiltigt, om del
temet ogiltigt, om talan föres där- I) meddelats oaktat villkoren i t

om.   Patent  må dtnk  ej förklaras     och 2 §§ icke äro uppfyllda,
ogiltigt pä den grund alt den som 2j meddelats oaktat uppjinning-

erhållit patentet varit berättigad till en icke är så tydligt angiven att en
blott viss andel däri. fackman med ledning därav kan ut-

öva den.

3)                                                    omfattar något som ej fram
gick av ansökningen när den gjor
des, eller

4)                                                    meddelats oaktat patentskyd
dets omfattning utvidgats efter det
ansökningen godkänts för utlägg
ning.

Patent må ej förklaras ogiltigt på
den grund atl den som erhållit pa
tentet varit berättigad till blott viss
andel däri.
Utom  i fall  som avses i tretlje Utom i fall  som avses i fjärde

stycket må talan föras av envar stycket må talan föras av envar
som lider förfång av patentet och. som lider förfång av patentet och.
om det finnes påkallat ur allmän om det finnes påkallat ur allmän
synpunkt, av myndighet som rege- synpunkt, av myndighet som rege
ringen bestämmer. ringen bestämmer.

Talan, som grundas pä att patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 S. må föras endast av den som påstår sig berättigad lill patentet. Talan skall väckas inom ett är efter erhållen kännedom om patentets meddelande och de övriga omständigheter pä vilka talan grundas. Var patenthavaren i god tro när patentet meddelades eller när del övergick på honom, må talan ej väckas senare än tre år efter patentets meddelande.

53 S

Har patent meddelats annan än Har patent meddelats annan än
den som är berättigad till patentet den som är berättigad till patentet
enligt 1 S. skall rätlen pä talan av enligt I S, skall rätten på talan av
den berättigade överföra patentet den berättigade överföra patentet
pä honom. I fråga om den tid inom pä honom. I fråga om den tid inom
vilken talan skall väckas äga be- vilken talan skall väckas äga be
stämmelserna i 52 S tredje stycket stämmelserna i 52  jjärde stycket
tillämpning. tillämpning.

 Senaste lydelse 1977:700

LU 1977/78: 10

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har den som frånkännes patentet i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder därför, äger han mot skäligt vederlag och pä skäliga villkor i övrigt fortsätta det påbörjade eller igångsätta del tillämnade utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. Sådan rätt tillkommer under motsvarande förutsättningar även innehavare av licens som är antecknad i patentregistret.

Rätt enligt andra stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den utnyttjas eller utnyttjandet avsetts skola ske.

55 S

Har patent förfallit eller förklarats upphört eller har genom laga-kraftvunnen dom patent förklarats ogiltigt eller blivit överfört, skall paientmyndigheten utfärda kungörelse därom. Kungörelse skall även iitfärdtis, när ansökan om återupprättande blivit prövad genom lagti-kraftvunnei heslut.

Har patent förfallit eller förklarats upphört eller har genom laga-kraftvunnen dom patent förklarats ogiltigt eller blivit överton, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom.

60 S

Utnyttjar någon yrkesmässigt patentsökt uppfinning efter det handlingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligl 22 S. äger vad som sägs om patentintrång motsvarande tillämpning i den män ansökningen leder till patent. Till straff må dock ej dömas och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan utläggning av patentansökningen kungjorts enligl 21 § må bestämmas endast enligt 58 S andra stycket.

Utnyttjar någon yrkesmässigt patentsökt uppfinning efter det handlingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligl 22 S. äger vad som sägs om patentintrång motsvarande lillämpning i den mån ansökningen leder till patent. För tiden innan utläggningen tiv paienliin-sökningen kungjorts enligt 21 § oni-fattar palentskytldet dt>ck endasl vad som framgår såväl tiv ptileiit-krtiven i deras lydelse när ansökningen blev allmänt tillgänglig som av paientkraven enligt patentet. Till straff mä ej dömas och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan utläggningen av patentansökningen kungjorts må bestämmas endast enligt 58 S andra stycket.

Bestämmelserna i 58 S tredje stycket äga ej tillämpning, om ersälinings-lalan väckes senast ett år efter patentets meddelande.

65 §

Stockholms tingsrätt är rätt domstol i mål som gäller

Stockholms tingsrätt är rätt domstol i mål som gäller

Senaste lydelse 1977:700

LU 1977/78:10

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. bättre rätt till patentsökt upp
finning,

2. patents ogiltighet eller överföring av patent,

3. meddelande av tvångslicens, fastställande av nya villkor för eller upphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § andra stycket,

4. patentintrång,

5. fastställelse enligt 63 § eller

6. bestämmande av ersättning enligt 75 S.

1. bättre rätt till patentsökt uppfinning,

2. patents ogiltighet eller överföring av patent,

3. meddelande av tvångslicens, fastställande av nya villkor för eller upphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § andra stycket,

4. patentintrång,

5. fastställelse enligt 63 § eller

6. bestämmande av ersättning enligt 78 §.

72 §

Har patentsökande lidit rättsförlust på grund av att han ej vidtagit åtgärd hos patentmyndigheten inom tid som jöreskrives i denna lag eller med stöd därav, men har han gfort allt vad som skäligen kunde krävas av honom för att iakttaga fristen, och vidtager han åtgärden inom två månader från det förfallet upphörde, dock senast inom ett år från fristens utgång, skall patent-myndigheten Jörklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid. Vill patentsökanden vinna sådan förklaring, skall han inom tid som nu föreskrivits för åtgärden hos patentmyndigheten göra skriftlig framställning därom och erlägga fastställd avgift.

Har patenthavare icke erlagi årsavgift inom frist som Jöreskrives i 42 a tredje stycket, skola bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning, dock att årsavgiften skall vara erlagd och framställningen gjord senast inom sex månader från fristens utgång.

Första stycket gäller ej frist som avses 16 § första stycket.

73 S

Har. i fall som avses i 31 §, handling eller avgift som avsänts med posten icke inkommit lill paientmyndigheten inom föreskriven

LU 1977/78:10 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tid men blir den med försändelsen avsedda åtgärden vidtagen inom två månader från det sökanden insåg eller bort inse all fristen överskridits, dock senast inom ett år från frislens utgång, skall patenlmyndigheten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid, om

1) avbrott i postförbindelserna jörekommit under någon av de tio dagarna närmast före frislens utgång på grund av krig. revolutitm, upplopp, strejk, naturkatastrof eller annan liknande omständighet på den ort där avsändaren vistas eller har sin rörelse, samt handlingen eller avgiften avsänts tiU patentmyndigheten inom fem dagar från det postförbindelsernu återupptagits, eller

2) handlingen eller avgiften av-.sänts till patentmyndigheten i rekommenderad försändelse senast fem dagar före fristens utgång, dock endast om försändelsen sänts med flygpost där så varit möjligt eller avsändaren haft anledning antaga att försändelsen vid ylledes befordran skulle ha anlänt till patentmyndigheten inom två dagar från avsändningsdagen.

ViU patentsökanden vinna förklaring eldigt första stycket, skall han göra skriftlig framställning därom hos patentmyndigheten inom tid st)in där föreskrivits för åtgärden.

74 §

Har franislällning enligt 72 eller 73 § bifallits och skall tillföljd därav patentansökan, som avskrivits eller avslagits efter det den blivit tiUgängUg enligt 22 §, företagas till fortsatt handläggning eller patent, som jörfallit, anses upprätthållet, skall kungörelse därom utfärdas.

Har någon, efter det tiden för återupptagande av den avskrivna ansökningen utgått eller beslutet om avslag vunnit laga kraft eller

LU 1977/78: 10

22

Nuvarande Ivdclsi'

iiireslageii lydelse

palentel förfallit men innan kungörelsen utfärdades, i god tro börjat ill ny t tja iippjinningen yrkesmässigt här i riket, må han utan hinder av patentet forlsälta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. Sådan räll lill utnyttjande tillkommer under motsvarande Joriilsält-ningtir även den som vidtagit väsentliga åtgärder för alt utnyttja Iippjinningen yrkesmässigt här i riket.

Räll enligl andra stycket må övergå lill annan endasl tillsammans med rörelse, vari den iipp-kominil eller iilnylljandel avsetts skola ske.

72 i)''

I alaii mot annat slutligt beslut av patcntmyndighelen enligt denna lag än som avses i 24 S. föres genom besvär hos patcntbesvärsrätten inom två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall erlägga fastställd besvärsav-gifl inom samma lid vid påföljd all besvären icke upplagas lill prciv-ning.

Mot paienibesvärsrällens slutliga beslut föres talan hos regerings-rätlen genom besvär inom två månader frän beslutets dag.

74 §<>

Niirmarc besUimmelser angående ansökan om palenl. kungörelser i paleniärciule. iiyckning av ansökningshandlingarna, paienlregisirel och dess förande saml patenlmyndigheten utfärdas av regeringen eller i den omfallning regeringen bestämmer av paientmyndigheten. Diarier hos paientmyndigheten skola vara lillgängliga för allmänheten i den utsträckning regeringen bestämmer.

75 S

Talan mot annal slutligt beslut av paientmyndigheten enligt denna lag än som avses i 24 S samt talan mot hesliil enligl 72 eller 73 § föres genom besvär hos palenibesvärsräl-ten inom två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall erlägga fastställd besvärsavgift inom samma tid vid påföljd atl besvären icke upptagas till prövning.

Mot patentbesvärsrättens slutliga beslut föres talan hos regeringsrätten genom besvär inom två månader frän beslutets dag.

77 §

Närmare bestämmelser angående ansökan om patent, kungörelser i palenlärende. tryckning av ansökningshandlingarna, patentregistret och dess förande samt patentmyndigheten utfärdas av regeringen eller i den omfattning regeringen bestämmer av patentmyndigheten. Diarier hos patentmyndigheten skola vara tillgängliga för allmänheten i den utsträckning regeringen ■ bestämmer.

Senaste lydelse 1977:730 Senaste lydelse 1977:700

LU 1977/78:10

23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyihJsc

Regeringen äger förordna, atl handlingar i ärenden angående ansökan om patent må utlämnas till myndighet i annan stat.

Regeringen äger även förordna att granskning av ansökningar om patent, efter framställning av paientmyndigheten. må äga rum hos myndighet i annan stat eller hos intemalionell institution samt att den som söker patent på uppfinning, vara han tidigare sökt patent i annan stat, skall vara skyldig att redovisa vad patentmyndigheten i den staten delgivit honom rörande prövningen av uppfinningens patenterbarhet.

Regeringen äger förordna, att handlingar i ärenden angående ansökan om patent må utlämnas till myndighet i annan stat.

Regeringen äger även förordna att granskning av ansökningar om patent, efter framställning av patenlmyndigheten, mä äga rum hos myndighet i annan stal eller hos internationell institution saml att den som söker patent på uppfinning, vara han sökt patent i annan stat. skall vara skyldig an redovisa vad patenlmyndigheten i den staten delgivit honom rörande prövningen av uppfinningens palenterbarhet. Förordnande om sådan redovisningsskyldighet må iU)ck ej ges i jråga om patentansökan som avses i 3 kap., om den varit föremål lör internationell jÖrberedande ptitenter-barhetsprövning och rapport rörande denna prövning ingivits lill patenlmyndigheten.

11 KAP.

Europeiskt patent

80

Med europeiskt pateni avses palenl som meddelas av det europeiska palenlverkel enligt den i Mun-chen den 5 oktober 1973 avslutade europeiska patentkonventionen. Med europeisk patentansökan avses patentansökan som göres enligl nämnda konvention.

Ansökan om europeiskt patent göres hos det europeiska patent-verket. Sådan ansökan må inges även till patentmyndigheten för att av denna vidtirebejordrtis till det europeiska palenlverkel. Ansökan som tivses i artikel 76 i nämnda konvention (europeisk avdelad ansökan) skall dock alltid inges till del europeiska patentverket.

LU 1977/78: 10

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

24

Bestämmelserna i 81 —93 §§ gälla eurt>peiskt patent för Sverige och europeisk patentansökan som omfattar Sverige.

81 S

Europeiskt patent är meddelat, när det europeiska patentverket kungjtrt sitt beslut att bifalla pa-lentonsökningen. Det europeiska patentet har samma rättsverkan som patent meddelat här i riket och följer även i övrigt stimma bestämmelser som sådant patent, om ej annat sägs i detta kapitel.

82 S

Europeiskt patent har verkan här i riket endast om sökanden inom tid som regeringen bestämmer till patenlmyndigheten ingivit översättning till svenska av den text rned vilken patentet enligt underrättelse till sökanden från del europeiska patentverket är avsett att meddelas och han inom samma tid eriagt fastställd avgift för tryckning av översäiiningen. Beslutar det europeiska patentverket att eurt>peiskt pateni skall upprälthållas i ändrad avfattning, gäller vad nu .sagts även i fråga om den ändrade texten.

Översättning skall hållas tillgänglig jör envar. Har den europeiska patentansökningen icke publicerats av det europeiska patentverket när översättningen inkommer, skall dock översättningen ej hållas tillgänglig förrän sådan publicering sker.

Har översättning ingivits tych avgift erlagts inom föreskriven tid och har det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patentansökningen eller beslutat atl det europeiska patentet skall upprätthållas i ändrad avfattning, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom. Så snart ske kan skola tryckta exemplar av översättningen

LU 1977/78:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25

finnas att tillgå hos patentmyndigheten.

83 S

Har patenthavare icke inom föreskriven tid vidtagit åtgärd som tivses i 82 § första stycket, skall vad i 72 § första stycket sägs om patentsökande äga motsvarande till-lämpning. Förklaras med stöd av 72 § att sådan åtgärd skall anses vidtagen i rätt tid, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom.

Har någon, efter det tiden jör att vidtaga åtgärd eiiUgt 82 § första stycket utgått men innan kungörelsen utjärdades. i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder därför, äger han den räll som anges i 74 § andra och tredje styckena.

84                                               §

/ fråga om europeiskt pateni skall vid tillämpning av 52 § vad i jörsta stycket 4 sägs om utvidgning av patentskyddets omfattning efter del ansökningen godkänts för utläggning avse utvidgning som skett efter det patentet meddelats.

85                                               S

Har det europeiska patentverket helt eller delvis upphävt europeiskt patent, skall detta ha samma verkan sam om patentet här i riket förklarats i motsvarande mån ogiltigt. Patentmyndigheten skall utfärda kungörelse om upphävandet.

86 §

För europeiskt patent skall årsavgift erläggas till patentmyndigheten för varje patentår efter det under vilket det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patentansökningen.

Erlägges icke årsavgift för europeiskt patent  enligt  vad i första

LU 1977/78:10 ' 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

styckei och i 42 § sägs, äger 51 § motsvarande tillämpning.

87 S

Europeisk patentansökan, för vilken del eurtjpeiska patentverket jastställt ingivningsdag, skall här i riket ha samma verkan stim svensk patentansökan som gjorts nämnda dag. Åtnjuter ansökningen enligt den europeiska patenlkonventio-nen prioritet från tidigare dag än ingivningsdagen. skall sådan prioritet beaktas.

Vid tillämpning tiv 2 § andra stycket andra punkten skall publicering av europeisk patentansökan som sker enligt artikel 93 i den europeiska patentkonventionen jämställas med alt ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Vad nu sagts gäller även publicering som avses i artikel 158.1 i konventionen, om denna publicering av del europeiska patentverket jämställes med publicering som sker enligt artikel 93.

88 S

Har eurtypeisk patentansökan publicerats enligt den europeiskti patentkonventionen och har översättning till svenska av patentkraven i den lydelse de publicerades ingivits till paientmyndigheten. skall patenlmyndigheten utfärda kungörelse därom och hålla översättningen tillgänglig för envar.

Utnyttjar någon yrkesmässigt uppfinning som sökes skyddad i europeisk patentansökan efter det att kungörelse utfärdats enligt jörsta stycket, äger vad som sägs om patentintrång motsvarande tillämpning om ansökningen leder till patent för Sverige. I sådant fall omfattar patentskyddet dock endasl vad som framgår såväl av patentkraven i den lydelse de publicerades som av patentkraven enligt patentet. Till strtiff må ej dömas och

LU 1977/78:10

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

27

ersättning för skada må bestämmas endast enligt 58 § andra stycket.

Bestämmelserna i 58 § tredje stycket äga ej tillämpning, om ersättningstalan väckes senast etl år efter det tiden för invändning mot det europeiska patentet utgått eller, om invändning gjorts, senast ett år efter det att det europeiska patentverket beslutat att patentet skall upprälthållas.

89 S

Har europeisk patentansökan eller yrkande all sådan ansökan skall omfatta Sverige återkallats eller skall enligt den europeiska patent-konventionen sådan återkallelse anses ha skett och har ansökningen icke återupptagits enligt artikel 121 i konventionen, skall detta ha samma verkan som återkallelse av patentansökan hos patentmyndigheten.

Har europeisk patentansökan avslagits. skall detta ha samma verkan st)m avslag på patentansökan här i riket.

90 S

Överensstämmer icke översättning av handling som avses i 82 eller 88 i) med handlingens lydelse på det språk som varit handläggnings-språk vid det europeiska patentverket, omfattar patentskyddet endast vad som framgår av båda lydelserna.

I mål om ogiltighet äger lydelsen på handläggningsspråket ensam vitsord.

91  S

Inkommer sökanden eller patenthavaren till patentmyndigheten med rättelse av översättning som avses i 82 § och erlägger han fastställd avgift för tryckning av den rättade översättningen, gäller denna i stället för den tidigare. Rättad

LU 1977/78:10 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

översättning skall hållas tillgänglig för envar, om den ursprungliga översättningen hålles tillgänglig. Har rättelse inkommit och avgift erlagts och är den ursprungliga översättningen tillgänglig för envar, skall myndigheten utfärda kungörelse även om rättelsen. Så snart ske kan skola tryckta exemplar tiv den rättade översättningen finnas att tillgå hos patentmyndigheten.

Inkommer sökanden med rättelse av översättning som avses i 88 §. skall paientmyndigheten utfärda kungörelse därom t)ch hålla den rättade översättningen tillgänglig jör envar. Sedan kungörelsen utfärdats, gäller den rättade översättningen i stället förden tidigare.

Har någon, innan rättad översättning blev gällande, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket på sätt som enUgt tidigare översättning icke utgjorde intrång i sökandens eller pti-tenthavarens rätt eller vidtagit väsentliga åtgärder därför, äger han den rätt som anges i 74 § andra och tredje styckena.

92 S

Har det europeiska patentverket beslutat att helt eller delvis upphäva europeiskt patent eller har beträffande eurt)peisk patentansökan inträtt sådant förhållande som avses i 89 §, men förklarar det europeiska patentverket enligt den europeiska patentkonventionen patenthavaren eller sökanden återinsatt i tidigare rättigheter, gäller detta även här i riket.

Har någon, efter det beslutet meddelades eller förhållandet inträdde men innan det europeiska patentverket utfärdat kungörelse om förklaring som avses i första stycket, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åtgår-

LU 1977/78:10 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

der därför, äger han den rätt som anges i 74 § andra och tretlje styckena.

93 S

Ar europeisk patentansökan, som Ingivits lill nationell patent-myndighet, att anse .som återkallad därjör att den icke inkommit till del eiirtipeiska patentverket inom (öre-skriven lid, skall paientmyndigheten på jramställning av sökanden upptaga den som omvandlad till ansökan om svenskt patent under förutsättning

1) att jramställningen inges lill den nationella myndighet som mottog patentansökningen inom tre månader från det sökanden underrättades tm\ att ansökningen ansågs återkallad och dessutom inkommer till patentmyndigheten inom tjugo månader från den dag då ansökningen ingavs eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioritet begäres. samt

2) att sökanden inom tid som regeringen bestämmer erlägger fastställd ansökningsavgift och inger översättning till svenska av patentansökningen.

Uppfyller patentansökningen de krav rörande ansökans form som föreskrivas i den europeiska patentkonventionen t>ch tillämpnings-jöreskrijierna till tlenna, skall den godtagas i detta avseende.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Patentansökan, som har godkänts för utläggning före ikraftträdandet, och ansökan om tilläggspatent, som har inkommit före ikraftträdandet, skall behandlas och avgöras enligt lagen i dess äldre lydelse.

3. I fråga om annan före ikraftträdandet gjord patentansökan än sådan som sägs under 2 skall gälla följande.

9 § i sin äldre lydelse skall tillämpas i stället för 8 S i dess nya lydelse. 20 S skall tillämpas i sin äldre lydelse.

Avser uppfinningen livs- eller läkemedel, får patent icke meddelas på själva alstret.

LU 1977/78:10 30

4. De nya bestämmelserna skall tillämpas även på patent, som har med
delats före ikraftträdandet eller meddelas på gmnd av ansökan som har
gjorts dessförinnan, i den mån ej annal följer av vad som föreskrives ne
dan.

Giltighetstiden för patent, som har meddelats på gmnd av ansökan som har gjorts mer än tolv år före ikraftträdandet, skall bestämmas enligt 40 § i dess äldre lydelse.

Har före ikraftträdandet pateni förfallit enligt 51 S första stycket, skall 51 S andra och tredje styckena samt 55 S andra punkten fortfarande tillämpas.

Beträffande patent, som har meddelats på grund av patentansökan som har gjorts före ikraftträdandet, skall 60 § tillämpas i sin äldre lydelse.

Äldre bestämmelser om tilläggspatent skall alltjämt gälla i fråga om till-läggspatent, som har meddelats före ikraftträdandet eller meddelas enligt punkt 2.

Fråga om ogiltigförklaring av patent, som har meddelats eller meddelas enligt lagen i dess äldre lydelse, skall bedömas enligt lagen i den lydelsen.

5. Är europeisk patentansökan, som omfattar Sverige, enligt artikel 162.4 i den europeiska paientkonveniionen alt anse som återkallad, skall paientmyndigheten på framställning av sökanden upplaga den som omvandlad till ansökan om svenskt patent under fömtsättning dels alt framställningen inges till det europeiska patentverket inom tre månader från det sökanden underrättades om att patentansökningen ansågs återkallad, dels att sökanden inom tid som regeringen bestämmer erlägger fastställd ansökningsavgift och inger översättning till svenska av ansökningen i dess urspmngliga lydelse samt av de ändringar som gjorts under handläggningen vid det europeiska patent verket och som sökanden önskar åberopa. Beträffande patentansökningens form skall vad i 93 S andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning.

6. Har patentansökan, som begärts omvandlad enligt punkt 5, blivit publicerad enligt artikel 93 i den europeiska paientkonveniionen och förklaras med tillämpning av 72 S att översättning eller avgift, som har inkommit för sent, skall anses inkommen i rätt tid. skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom. Detsamma gällerom patentansökan, som begärts omvandlad, har blivit publicerad enligt artikel 21 i konventionen om patentsamarbete, om denna publicering av det europeiska patentverket jämställes med publicering som sker enligt artikel 93.

Har någon, efter det att frislen för att inkomma med översättning och erlägga avgift har utgått men innan kungörelsen utfärdades, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder därför, äger han den rätt som anges i 74 S andra och tredje styckena.

2    Förslag till

Lag om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens område m.m.

Härigenom föreskrives följande.

1 §    Beträffande mål vari talan föres mot sökande av europeiskt patent om bättre rätt till den patentsökta uppfinningen såvitt avser Sverige eller an-

LU 1977/78:10 31

nan stat. som är bunden av del lill den europeiska paientkonveniionen den 5 oktober 1973 hörande erkännandeprotokollet, gäller bestämmelsema i 2-6 SS. Med fördragsslutande stat avses därvid stat. som är bunden av nämnda protokoll.

2 §   Mål som avses i I § får upptagas av svensk domstol

1.    om svaranden har hemvist i Sverige,

2. om käranden har hemvist i Sverige och svaranden ej har hemvist i fördragsslutande stat.

3. om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig bekräftelse, att talan skall väckas vid svensk domstol.

3 S Rör mål som avses i 1 § uppfinning gjord av arbetstagare och är fråga om tvist mellan arbetstagaren och dennes arbetsgivare, gäller i stället för 2 § att målet får upptagas av svensk domstol

1. om arbetslagaren när uppfinningen gjordes huvudsakligen var sys-satt i Sverige eller, om det ej kan avgöras var han huvudsakligen var sysselsatt, arbetsgivaren hade driftställe i Sverige till vilket arbetstagaren var knuten.

2. om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig bekräftelse, att talan som nu avses skall väckas vid svensk domstol och sådant avtal är tillåtet enligt den stals lag som är tillämplig på anställningsavtalet.

Är svensk lag tillämplig på anställningsavtalet, är avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare om att talan som nu avses skall väckas vid utländsk domstol utan verkan.

4 S    I mål som enligt 3 S första stycket I upptages av svensk domstol skall svensk lag tillämpas.

Upptager svensk domstol mål med stöd av 3 § första stycket 2, skall tvisten avgöras enligt lagen i den stal där arbetstagaren huvudsakligen var sysselsatt när uppfinningen gjordes, eller, om det ej kan avgöras var han huvudsakligen var sysselsatt, där det driftställe var beläget till vilket arbetstagaren var knuten.

5 § Mål som avses i 1 § får icke upptagas till prövning av svensk domstol, om rörande samma sak redan är rättegång mellan samma parter vid domstol i annan fördragsslutande stat. Har vid den utländska domstolen gjorts invändning mot dess behörighet, skall dock den svenska domstolen förklara målet vilande, lill dess frågan om den utländska domstolens behörighet har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft.

6 § Lagakraftvunnet avgörande, som i annan fördragsslutande stat har meddelats i mål som avses i I §, gäller även här i riket. Avgörandet gäller dock icke

I. om det har meddelats mot patentsökande, som ej har ingått i svaromål, och den handling varigenom talan väcktes ej hade delgivits honom i föreskriven ordning eller han icke fått tillräcklig lid att svara i saken.

LU 1977/78:10 32

2. om det är oförenligt med annat avgörande, som i ett tidigare anhäng-iggjort mäl mellan samma parter har meddelats i fördragsslulande stat.

7 § Talan mot den europeiska patentorganisationen om fullgörande av avtal eller om skadestånd i avtalsförhållande får upptagas av svensk domstol endast om sådan talan enligt föreskrift i avtalet skall prövas av svensk domstol.

Talan mot den europeiska patentorganisalionen om skadestånd i annat fall än som avses i första stycket får upptagas av svensk domstol endast om mälel gällei' skada orsakad av verksamhet vid det europeiska patent-verkels kontor i Sverige eller av arbetstagare vid sådant kontor.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk

domstol

Härigenom föreskrives atl 1 och 3-5 SS lagen (1946: 816) om bevisupptagning ål utländsk domstol skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyilelse Föreslagen lydelse

I  §'

Har i visst mål eller ärende utländsk domstol gjort framställning hos domstol här i riket om vidtagande av någon till rättegången hörande åtgärd, såsom upplagande av ed. anställande av förhör med part eller upplagande av bevis genom vittne, sakkunnig eller syn eller av skriftligt bevis, och varder framställningen genom utrikesdepartementet överiämnad till den svenska domstolen, skall den äskade åtgärden vidtagas efter vad i denna lag sägs. Vad sålunda stadgats äge dock ej tillämpning, där fråga är om ansvar för gärning som icke är i svensk lag belagd med straff EJ heller må i mål om ansvar för brottslig gärning part höras på ed eller under sanningsförsäkran.

Avser framställning enligt första stycket fråga om ansvar för gärning, som har karaktär av politiskt brott, äger denna lag lillämpning endast om framställningen har gjorts av domstol i stal som har tillträtt den europeiska konventionen den 27 januari 1977 om bekämpande av terrorism och gärningen utgör brott som avses i denna konvention.

Lika med utländsk domstol anses Lika med utländsk domstol anses

i denna lag annan utländsk Judiciell     i denna lag annan utländsk Judiciell
myndighet. myndighet och det europeiska pa-

tentverket.

Senaste lydelse 1977:435

LU 1977/78:10 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Prövar rätten att begärd åtgärd ej kan vidtagas, meddele rätten den utländska domstolen underrättelse därom med uppgift om skälen för beslutet.

Finner rätten att det Jämlikt 2 S andra stycket tillkommer annan räll an vidtaga åtgärd varom fråga är, skall framställningen översändas till den rätten och meddelande därom tillställas den utländska domstolen.

Har åtgärden begärts av del europeiska palenlverkel och finner rätten att åtgärden icke kan vidla-gas eller att den ankommer på annan domstol, skall i stället jÖr vad som sägs i jörsta och tindra styckena gälla följande. Rällen skall underrätta ulrikesdeparlemenlel om sitt beslut och till deparlemenlel återställa handlingarna i ärendet. Deparlemenlel skall, om annan svensk domstol är behörig, överlämna jraniställningen lill denna och i annat fall iinderrälla del europeiska palenlverkel om rättens beslut.

4§ Möter ej för äskad åtgärd laga hinder, utsatte rätten dag för ärendets företagande.

Avser mål däri åtgärd äskats an- Avser mål däri åtgärd äskats an-

svar för brottslig gärning, give rät- svar för brottslig gärning, give rät
ten i god tid den utländska domsto- len i god tid den utländska domsto
len underrättelse vilken dag aren- len underrättelse vilken dag ären
det skall förekomma. Sådan under- det skall förekomma. Sådan under
rättelse skall ock eljest lämnas, om rättelse skall ock eljest lämnas, om
den utländska domstolen framställt den utländska domstolen framställt
begäran därom. begäran    därom.    Har    åtgärden

äskats av det eiirtipeiska palenlverkel, skall underrättelse städse lämnas dit.

5§ I fråga om ärendets behandling vid rätten skall, där ej annal föranledes av föreskrifterna i denna lag, lända till efterrättelse vad om rättegäng vid svensk domstol finnes stadgat. Ärendet skall anses såsom bevisupptagning utom huvudförhandling; dock vare ej nödigt att part kallas, där han ej själv skall höras eller fullgöra något.

' Senaste lydelse 1974:755

3   Riksdagen 1977178. 8 saml. Nr 10

LU 1977/78:10

34

Nuvarande lydelse

Domare vid den utländska domstolen äger rätt alt närvara vid bevisupptagning eller annan i I § avsedd åtgärd.

Fö res I a g en lydelse

Domare vid den utländska domstolen äger räll att närvara vid bevisupptagning eller annan i I § avsedd åtgärd. Har åtgärden begärts av del europeiska patentverket, äger företrädare för detta samma rätt. Företrädare jör del europeiska patentverket må ställa frågor till part. vittne eller sakkunnig som höres.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppflnningar

Härigenom föreskrives att 5. 7. 10. 12. 15 och 18 SS lagen om försvarsuppfinningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ansökan om patent pä svensk försvarsuppfinning skall av patent-myndigheten underställas granskningsnämnden för prövning, humvida uppfinningen skall hållas hemlig. Den som vill alt svensk försvarsuppfinning, vara patent icke sökts, skall få offentliggöras eller på annat sätt yppas, skall hos granskningsnämnden ansöka om .sådan prövning.

5 S

Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning, som inges lill patenlmyndigheten, skall av denna underställas granskningsnämnden för prövning, humvida uppfinningen skall hållas hemlig.

Den som vill att svensk försvarsuppfinning, vara patent icke sökts, skall fä offentliggöras eller på annat sätt yppas skall hos granskningsnämnden ansöka om sådan prövning som avses i första stycket. Detsamma gäller den som vill söka patent på svensk försvarsuppfinning genom att till annan mottagare än paientmyndigheten inge internationell patentansökan som avses 13 kap. patentlagen (1967:837) eller europeisk patentansökan som avses i II kap. samina lag.

Har i ärende, som patentmyndigheten underställt gransknings-nämnden, förordnande enligt 6 § ej meddelats inom tre månader efter den dag då beskrivning över upp-jinningen  med tillhörande ritning

1 S

Har i ärende, som patentmyndigheten underställt granskningsnämnden, förordnande enligt 6 § ej meddelats inom tid som jöreskrives i andra styckei, upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag.

LU 1977/78: 10

35

Nuvarande Ivdtlse

Föreslagen lydelse

och patentkrav på svenska inkommit till patenlmyndigheten,upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag.

Den i första stycket nämnda tiden utgör

1. om ärendet avser iniernationeU patentansökan, tre månader från den internationella ingivningsdagen, dock, i fall då prioritet har yrkats, högst tolv månader tio dagar från den dag från vilken prioriteten begärts.

2. om ärendet avser europeisk patentansökan, tre månader från det ansökan inkom till paientmyndigheten, dock. i fall då prioritet liar yrkats, högst tretton månader jrån den dag från vilken prioriteten begärts,

3. om ärendet avser svensk patentansökan, tre månader jrån den dag då beskrivning över uppfinningen med tillhörande ritningar och patenikrav på svenska inkommit till patent myndigheten.

Har ärende tinhängiggjorts hos granskningsnämnden enligl 5 § andra stycket, upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag, om förordnande enligt 6 § ej meddelats inom tre månader från den dag då ansökan om nämndens prövning och för prövningen erforderliga handlingar inkommit till nämnden.

10

Ansökan om patent eller annan skyddsrätt på svensk försvarsuppfinning, som skall hållas hemlig,/oa" ej göras i främmande stat, om ej regeringen medger det. Sådant medgivande får lämnas endast under fömtsättning att uppfinningen hem-lighålles även i den främmande staten.

Ansökan om patent eller annan skyddsrätt avseende främmande stat på svensk försvarsuppfinning, som skall hållas hemlig, får göras endast om regeringen medger det. Sådant medgivande får lämnas endast under förutsättning att uppfinningen hemlighålles även i den främmande staten.

' Senaste lydelse 1975:734

LU 1977/78:10 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 S Har ansökan om pateni på uppfinning som avses med förordnande enligt 6 S godkänts för utläggning, skall ansökningen förklaras vilande i avbidan på att förordnandet upphör att gälla. Så länge förordnandet består skall 20-22 SS patentlagen (1967:837) ej tillämpas på ansökningen. Vid tillämpning därefter av dessa paragrafer skall i 20 S angivna tider räknas från den dag förordnandet upphörde alt gälla och fär patenlmyndigheten icke hålla handlingarna i ärendet tillgängliga förrän tre månader förflutit från nämnda dag. om ej sökanden begär det.

Har förordnande enligl 6 § meddelats beträffande internationell eller europeisk patentansökan. Jår ansökningen icke vidarebefordras för fortsatt handläggning som internationell eller europeisk patentansökan.

15 S
Sökes pateni i Sverige pä annan Sökes patent i Sverige på annan

försvarsuppfinning än sådan som försvarsuppfinning än sådan som avses i 4 S (utländsk försvarsupp- avses i 4 S (utländsk försvarsuppfinning), skall patentmyndigheten finning), skall patentmyndigheten underställa granskningsnämnden underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning, humvi- ansökningen för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.      da uppfinningen skall hållas hemlig.

Vad nu sagts gäller dcick ej internationell patentansökan eller europeisk patentansökan.

18 S
Bestämmelserna i 12-14 §i> äger Bestämmelserna   i   12 §   första

motsvarande tillämpning i fråga om stycket samt 13 tx'h 14 §§ äger
utländsk försvarsuppfinning. motsvarande tillämpning i fråga om

utländsk försvarsuppfinning.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Bestämmelsen i 7 S tredje stycket skall dock ej gälla ärende, som före ikraftträdandet an-hängiggjorls hos granskningsnämnden enligt 5 S andra punkten i lagens nuvarande lydelse.

LU 1977/78:10

37

5    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall

Härigenom föreskrives att bilagan' till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier gäller för följande

Tillämplig iniernationeU överenskommelse

Internationella organ Fysiska personer

28 Europeiska patent-organisationen

Medlemmarnas representanter i organisationens förvaltningsråd och sådana representanters makar samt personer med tjänst hos det europeiska patentverket och dessa personers familjer ävensom personer med uppdrag av organisationen

Protokoll angående den europeiska patentorganisationens privilegier och immunitet, vilket utgör del av den europeiska patentkonventionen den 5 oktober 1973

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Senaste lydelse 1977:343

LU 1977/78:10 38

[Motionsyrkanden

Utskottet har i samband med propositionen behandlat följande motioner

De med anledning av propositionen väckta motionerna

A.  1977178:29 av Hans AIsén m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande ändring
ar i patentlagen m.m.

B.  1977/78: 30 av Inger Lindquist (m) och Håkan Winberg (m) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om
att de nuvarande straffbestämmelserna i patentlagen ersätts med be
stämmelser om vite.

Den vid 1976/77 års riksmöte väckta fristående motionen

C.  1976177:656 av Marianne Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till åtgärder som förstärker upphovsman
narätten och innovatörernas möjlighet till finansiering och utkomst vid
förverkligande av idéprojekt, utan att för den skull frånhändas sina
verk.

De vid 1977178 års riksmöte väckta fristående motionerna

D 1977/78:524 av Marianne Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär alt åtalsbestämmelserna i 57 S patentlagen överses.

E. 1977/78:525 av Marianne Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om skärpt skadeståndsplikt vid patentintrång.

LU 1977/78:10 39

Utskottet

Inledning

År 1883 slöts i Paris en konvention till skydd för industriell äganderätt, den s. k. Pariskonventionen. Sverige tillträdde konventionen år 1885. Den I mars 1977 hade 87 stater anslutit sig till konventionen. De anslutna länderna bildar en union. Parisunionen, och är förpliktade atl i den omfattning som anges i konventionen bereda industriellt rättsskydd, bl. a. palenl-rätlsligt skydd, ål medborgare och företag i andra unionsländer. Konventionen har sedan tillkomsten reviderats åtskilliga gånger, senast vid en revisionskonferens i Stockholm är 1967.

Konventionen vilar framför allt pä två principer, nämligen principerna om nationell behandling och unionsskydd. Den förra innebär atl utländska medborgare skall ges samma ställning när det gäller omfattningen av det industriella rättsskyddet som landets egna medborgare. Den senare principen innebär att i varje unionsland ett visst minimiskydd alllid skall tillkomma dem som är berättigade enligt konventionen, även om de egna medborgarna inte har motsvarande rättigheter. Häri ligger också atl det står etl land fritt alt bevilja ett längre gående skydd än vad konventionen föreskriver.

Syftet med Pariskonventionen var att minska skillnaderna mellan unionsländernas nationella lagstiftning. Djupgående olikheter beträffande utformningen av patenträtten förekommer dock fortfarande i unionens olika länder. Möjligheterna att inom konventionens ram få till stånd en harmonisering av den materiella patenträtten har visat sig vara små, bl. a. beroende på att antalet unionsstater är mycket stort och atl unionsstaterna sinsemellan slår på mycket olika utvecklingsnivå.

Efter det andra världskriget har ett omfattande arbete på det palenträlls-liga området ägt rum inom Europarådet. Detta arbete har lett till avslutandet av två europeiska konventioner, 1953 'irsjörmalitetskonvention, som reglerar vilka formella krav som får uppställas beträffande ansökningshandlingarnas beskaffenhet, samt 1954 års klassificeringskonvention, sedermera omvandlad till ett fördrag. Strasbourgöverenskommelsen 1971 om internationell pafentklassificering. Sverige har tillträtt konventionerna och överenskommelsen. Inom Europarådet har också utarbetats en europeisk konvention om förenhetligande av vissa delar av patenträtten, den s.k. lagkonventionen av år 1963. Den innehåller vissa regler om patenterbarhet, nyhetshinder, uppfinningshöjd och patentkrav. Konventionen har inte trätt i kraft. Riksdagen har år 1967 godkänt lagkonvenlionen (prop. 1966:40, ILU 1967:53, rskr 1967: 325), som dock ännu inte har ratificerats av Sverige. Anledningen härtill återkommer utskottet till i ett senare avsnitt (s.52).

Vid den ovannämnda stockholmskonferensen avslutades också en ny konvention om upprättande av en världsorganisation för den intellektuella

LU 1977/78:10 40

äganderätten, WIPO (World Inlellectual Properly Organization). Den 1 mars 1977 hade WIPO 76 medlemsstater, däribland Sverige. WIPO har till syfte att genom samarbete länderna emellan och med andra internationella organisationer främja skyddet av den intellektuella äganderätten i alla länder.

Under 1960-talet uppkom i flertalet europeiska patentverk samt i de amerikanska och Japanska patentverken besvärande stora balanser av icke prövade patenlärenden. Som exempel kan nämnas, att antalet icke avgjorda ansökningar i det japanska patentverket vid utgången av år 1970 var 810000. Dessa förhållanden ledde till ett intensifierat patenträttsligt reformarbete som bl. a. så småningom resulterade i en i Washington år 1970 avslutad konvention, den s.k. samarbetskonventionen (Patent Coopera-tion Treaty, PCT). Den har undertecknats av 36 stater, däribland Sverige, och har trätt i kraft den 24 Januari 1978. Syftet med konventionen är i första hand att minska det dubbelarbete som uppstår vid granskning av patentansökningar vilka lämnas in i olika länder och avser samma uppfinning. Genom konventionen öppnas möjlighet att till vissa patentverk i världen, däribland Sveriges, ge in en s. k. internationell patentansökan för central nyhetsgranskning och central förberedande patenterbarhetsprövning. Granskningen är inte bindande för de enskilda staternas patentmyndigheter.

Palentsamarbetel inom Europa har under 1970-talet lett fram till avslutandet av två konventioner, 1973 års europeiska patentkonvention (Euro-pean Patent Convention, EPC) och marknadspatentkonventionen av år 1975. Genom den förstnämnda konventionen bildar de fördragsslutande staterna en europeisk patentorganisation med ett gemensamt patentverk, som skall kunna meddela s.k. europeiskt patent för en eller flera av de europeiska staterna. Konventionen reglerar fullständigt förutsättningarna för att europeiskt patent skall erhållas. Ett europeiskt patent skall i varje stat för vilket del meddelats ha samma rättsverkan som ett nationellt patent i den staten. Konventionen inskränker inte de fördragsslulande staternas rätt att ha egna patentverk som meddelar nationella patent för vederbörande stat. Konventionen har undertecknats av bl. a. Sverige och är i kraft sedan den 7 oktober 1977.

Enligt marknadspatentkonventionen, som i första hand är avsedd för EG-staterna, skall europeiskt patent i princip meddelas endast för samtliga EG-stater gemensamt i form av ett s. k. marknadspatent. 1 konventionen regleras utförligt den rättsverkan som ett marknadspatent skall medföra. Konventionen har ännu ej trätt i kraft.

Frågan om Sveriges tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska paientkonveniionen har utretts av patentpolicykommittén. 1 betänkandena Internationellt paienisamarbete 1 1970 års konvention om patentsamarbete (SOU 1974:63) och Internationelh patentsamarbete II 1973 års europeiska patentkonvention (SOU 1976:24-25) har kommittén förordat

LU 1977/78:10 41

att Sverige tillträder konventionerna. En stor majoritet av remissinstanserna har anslutit sig till kommitténs förslag.

I propositionen (s. 552) föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna samarbetskonventionen med därtill hörande tillämpningsföreskrifter och den europeiska paientkonveniionen med därtill hörande tillämpningsföreskrifter och protokoll samt dessutom förnya sitt godkännande av lagkonventionen.

Etl svenskt tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen fömtsätter att vissa ändringar och tillägg görs i den svenska patentlagen. Propositionen innehåller förslag lill den lagstiftning som erfordras för att konventionerna skall kunna tillträdas. Lagförslagen innefattar därutöver viss anpassning av svensk patentlagstiftning till vad som kommer att gälla i övriga västeuropeiska industriländer.

En redogörelse för huvuddragen av gällande svensk patenträtt har lämnats i propositionen, ss. 51-58.

Lagförslagen innebär bl. a. följande. Viss kodifiering föreslås av gällande rätt beträffande vad som kan patenteras. Vidare föreslås vissa ändringar av patentlagens bestämmelser rörande innehållet i den ensamrätt som ett patent ger. Institutet tilläggspatent upphävs. Giltighetstiden för patent föreslås förlängd från 17 lill 20 år. Vissa nya grunder för ogiltigförklaring av patent införs i patentlagen.

Lagförslagen har utarbetats i nordiskt samarbete.

I propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att bestämma när den nya lagstiftningen skall träda i kraft.

Enligt protokollen från de MBL-förhandlingar som ägde rum i anslutning till att lagrådsremissen skrevs (protokoll den 4 april 1977) och propositionen framlades (protokoll den 3 oktober 1977) har, på initiativ av arbetstagarsidan, vissa ändringar av formuleringarna skett i kap. 10.2.3 (verkningar för patentverket av ett tillträde till den europeiska patentkonventionen). Arbetstagarsidan har härefter förklarat sig inte ha haft något att invända mot att regeringen meddelar beslut i fråga om propositionen.

Utskottets betänkande kommer i fortsättningen att disponeras på följande vis. Efter en redogörelse för det huvudsakliga innehållet i samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen följer utskottets överväganden i tillirädesfrågorna. Därpå behandlas, i anslutning till ett motionsyrkande, frågan om Sverige bör avge reservation mot den europeiska patentkonventionens bestämmelser såvitt avser produktpatent på livs-och läkemedel. Vidare upptas det därmed förknippade spörsmålet om Sverige bör förnya sitt godkännande av 1963 års lagkonvention. Utskottet kommer sedan alt lämna vissa synpunkter på de i propositionen framlagda förslagen till ändringar i patentlagen. 1 samband härmed behandlas tre motionsyrkanden angående ändring av nu gällande sanktionsregler i patentlagen. Till sist tar utskottet upp till behandling en vid föregående riksmöte väckt motion angående förbättring av uppfinnarens ställning i

LU 1977/78:10 42

rättsligt och ekonomiskt hänseende. Avslutningsvis anför utskottet vissa synpunkter på enligt vilken ordning riksdagen skall fatta beslut om tillträdande av konventionerna.

Samarbetskonventlönens innehåll

Genom samarbetskonventionen bildar de fördragsslutande staterna en union för samarbete i fråga om handläggning av patenlansökningar. Konventionen syftar till en centralisering av prövningsförfarandet och ställer upp regler för ansökningens form och innehåll. Den nödvändiggör däremot inte några ändringar i den materiella patenträtten i de fördragsslutande staterna.

Enligt konventionen kan den som är medborgare i eller har hemvist i fördragsslutande stat söka pateni genom ingivande av en s.k. internationell patentansökan. Ansökningen blir föremål för nyhetsgranskning hos en internationell nyhetsgranskningsmyndighet (PCT-myndighet). Till sådan myndighet kan utses nationell patentmyndighet eller internationell organisation, som har minst 100 heltidsanställda granskare, kompetenta att utföra nyhetsgranskning. Den måste vidare förfoga över viss minimidokumen-tation. Enligl vad som anförs i propositionen torde man kunna räkna med att unionens generalförsamling i första hand kommer alt utse patentmyn-dighelerna i Japan, Sovjetunionen, Sverige och USA saml det europeiska patentverket till internationella nyhetsgranskningsmyndigheter. När nyhetsgranskningen är klar skall resultatet redovisas i en rapport, som tillställs sökanden och WlPO:s internationella byrå. Genom byråns försorg skall ansökningen jämte nyhetsgranskningsrapporten publiceras.

Konventionen ger även möjlighet lill förberedande patenterbarhels-prövning av internationella patenlansökningar. Syftet med denna prövning, som är frivillig, är atl ge sökanden etl preliminärt, icke bindande utlåtande om huruvida den uppfinning som patentsöks är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt. En stat kan genom att avge reservation undgå att bli bunden av konventionens bestämmelser om internationell förberedande patenterbarhetsprövning.

Sökanden kan med anledning av innehållet i nyhetsgranskningsrapporten och utlåtandet över patenterbarhetsprövningen ta ställning till om han vill återkalla sin ansökan eller fullfölja den och få den prövad i någon eller några av de stater som ansökningen omfattar. 1 sistnämnda fall kan han om han så vill företa ändringar i paientkraven. Den internationella ansökningen handläggs i varje stat på samma sätt som nationella ansökningar i den staten, dock måste konventionens regler om ansökningens form och innehåll följas. Vederbörande patentmyndighet är inte bunden av resultatet av den internationella nyhetsgranskningen eller av den förberedande patenterbarhetsprövningen, om sådan har utförts. Det centraliserade gransknings- och prövningsförfarandet syftar främst till att underlätta de nationella patentmyndighetemas fortsatta handläggning av ansökningen.

LU 1977/78:10 43

Sökanden skall erlägga avgifter lill WlPO:s internationella byrå, till den myndighet som tar emot ansökningen och till den myndighet som utför internationell nyhetsgranskning eller internationell förberedande patenterbarhetsprövning. Därjämte skall avgift erläggas lill den nationella patentmyndigheten i varje fördragsslutande stat i vilken ansökningen fullföljs.

Konventionen innehåller också vissa bestämmelser som har till syfte att främja den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna. Bl. a. får WlPO:s internationella byrå bedriva viss teknisk informationsverksamhet, så upplagd atl den underlättar för utvecklingsländerna att få tillgång lill modern teknologi.

Konventionen har, som nämnts, trätt i kraft den 24Januari 1978. Bestämmelserna om internationell förberedande patenterbarhetsprövning träder dock ej i kraft förrän den 29 mars 1978. Hitintills har 16 stater tillträtt konventionen.

Den europeiska ptitentkonventionens innehåll

Den europeiska patentkonventionen innehåller regler om ett mera långtgående paienisamarbete än samarbetskonventionen. Genom den europeiska patentkonventionen bildas en europeisk patentorganisation. Organisationen består av etl europeiskt patentverk under ledning av ett förvaltningsråd. Organisationens uppgifter är att i enlighet med konventionens bestämmelser meddela pateni för de stater som tillträtt konventionen. Konventionen inskränker dock inte de fördragsslutande staternas rätt att ha egna patentverk som meddelar patent för vederbörande stat.

Del europeiska palenlverkel skall ha sitt säte i MiJnchen. Genom det s.k. centraliseringsprotokollet införiivas del internationella patentinstitutet i Haag med det europeiska palenlverkel och kommer att utgöra filial Ull delta. En mindre filial för nyhetsgranskning upprättas i Väst-Berlin.

Den europeiska patentorganisationens verksamhet skall finansieras genom de avgifter som tas ut av sökande och andra parter samt genom att det europeiska patentverket erhåller andel i de årsavgifter som i de fördragsslulande staterna tas ut för europeiska patent. Vid behov kan förvaltningsrådet dock besluta att de fördragsslutande staterna skall betala särskilda bidrag till organisationen. Sådana bidrag skall återbetalas så snart detta är möjligt. Beträffande frågan om bidrag till del europeiska patentverket hänvisar utskottet vidare till näringsulskottets betänkande (NU 1977/78:35).

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förutsättningarna för alt få europeiskt patent. Denna reglering är fristående från de fördragsslutande staternas nationella patentlagstiftning. Vidare regleras i konventionen handläggningsordningen vid det europeiska patentverket. Konventionen innehåller också bestämmelser om rättsverkan av europeiskt patent och europeisk patentansökan.

Europeisk patentansökan får ges in direkt till det europeiska patentver-

LU 1977/78:10 44

kel eller lill nationell paienlmyndighel i fördragsslutande stat, om denna myndighet har åtagit sig att förmedla sådana ansökningar till det europeiska patentverket. Rätt att söka europeiskt patent tillkommer uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare. Sökanden behöver inte vara medborgare i eller ha hemvist i fördragsslutande stat.

Konventionens patenterbarhetsvillkor överensstämmer i huvudsak med vad som gäller enligl svensk rätt. För att europeiskt patent skall meddelas krävs sålunda att uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt. Det patenterbara området har i konventionen avgränsats på ett sätt som också i huvudsak överensstämmer med vad som anses gälla i svensk rätt. Vad angår livs- och läkemedel är dock att märka att enligt konventionen patent får meddelas på själva alstret (s.k. produktpatent) medan enligt övergångsbestämmelserna till patentlagen patent inte får meddelas på sådant alster förrän regeringen förordnar annal. Fördragsslutande stat, vars nationella lag inte medger produklpalent på livs- eller läkemedel, ges dock rätt att genom reservation upprätthålla förbud mot sådana produktpatent även såvitt avser europeiska patent under en övergångstid på tio eller, under vissa förutsättningar, femton år från konventionens ikraftträdande.

Europeisk patentansökan skall granskas såväl från formell synpunkt som i nyhetshänseende. Resultatet av nyhetsgranskningen framläggs i en rapport. Om patentansökningen ej återkallats eller avslagits, publiceras den av det europeiska patentverket när 18 månader förflutit från ingivningsdagen. Även nyhetsgranskningsrapporten skall publiceras.

En eventuell framställning om patenterbarhetsprövning skall göras inom sex månader från det att nyhetsgranskningsrapporten kungjorts i den europeiska patenttidningen, som utges av det europeiska patentverket. Finner patentverket att ansökningen fyller de materiella kraven för patenterbarhet, skall den meddela europeiskt patent för de designerade staterna. Beslutet kungörs i den europeiska patenttidningen och gäller från dagen för kungörandet.

Beslut av det europiska patentverkets olika avdelningar kan överklagas till särskilda besvärskamrar i organisationen. Frågor av särskild vikt kan av dessa kamrar hänskjutas till en särskild prejudikatsinstans, den stora besvärskammaren.

Ett europeiskt pateni skall i princip, i stat som patentet avser, ha samma rättsverkan som ett nationellt patent. Motsvarande gäller i fråga om rättsverkan av europeisk patentansökan. Giltighetstiden för ett europeiskt patent är 20 år från ansökningens ingivningsdag.

Frågan om vilken stats domstolar som skall pröva talan om intrång i eller Ogiltighet av europeiskt patent regleras inte i konventionen. Sådana mål kommer därför att handläggas av de nationella domstolarna. I konventionen begränsas de olika ogiltighetsgrunder som i nationell lag får medges beträffande europeiskt patent. En ogiltighetsgrund som medges är att det

LU 1977/78:10 45

finns ett nationellt patent eller en nationell patentansökan med äldre rätt än det europeiska patentet.

Förhållandet till 1970 års samarbetskonvention regleras dels i konven-tionslexten, dels i del s.k. centraliseringsprotokollel. Internationella patentansökningar som görs enligl samarbetskonventionen får handläggas vid det europeiska patentverket, som förutsätts bli internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning enligt denna konvention. Handläggningen skall ske enligt samarbetskonvenlionens bestämmelser kompletterade med bestämmelserna i den europeiska patentkonventionen.

De stater som tillträder den europeiska patentkonventionen förbinder sig att lill förmån för det europeiska patentverket avstå från alt låta sina nationella patentmyndigheter utföra nyhetsgranskning och förberedande patenterbarhetsprövning enligt samarbetskonventionen. Patentmyndighet i stat, vars officiella språk inte är engelska, franska eller tyska, får emellertid utföra sådan prövning om ansökningen görs av någon som är medborgare i eller har hemvist i den staten eller i angränsande stat som har tillträtt den europiska paientkonveniionen. Bestämmelsen gör det möjligt för det svenska patentverket att även efter ett tillträde till den europeiska patentkonventionen ulföra både nyhetsgranskning och förberedande patenterbarhetsprövning enligt samarbetskonventionen av patentansökan från den som är medborgare i eller har hemvist i något av de nordiska länderna. Tills vidare gäller detta även om dessa länder ej tillträtt den europeiska patentkonventionen (prop. s. 526).

Har en internationell ansökan varit föremål för nyhetsgranskning enligt samarbetskonventionen skall kompletterande nyhetsgranskning företas vid det europeiska patentverket, om ansökningen fullföljs dit. För sådan ansökan skall sökanden betala vanlig nyhetsgranskningsavgift. Förvaltningsrådet kan emellertid bestämma att verket skall helt eller delvis avstå från kompletterande nyhetsgranskning och endast ta ut reducerad nyhetsgranskningsavgift. Det kan förväntas att så blir fallet beträffande ansökningar som nyhetsgranskats av det svenska patentverket i dess egenskap av PCT-myndighet (prop. s. 526).

För att underlätta de nationella patentmyndigheternas anpassning till den minskade arbetsbelastning som blir en följd av det europeiska patent-verkets verksamhet, får det europeiska patentverket under en övergångstid låta nationella patentmyndigheter utföra viss granskning av europeiska patentansökningar.

Konventionen har trätt i kraft den 7 oktober 1977. Hittills har sju stater tillträtt konventionen. Det europeiska patentverket kommer att inleda sin verksamhet den 1 juni 1978.

LU 1977/78:10 46

Tillträde lill konventionerna

En stark drivljäder bakom senare års internationella samarbete på det palenträttsliga området har varit önskemålet alt reducera de stora balanser av patenlansökningsärenden som uppstått i de nationella europeiska patentverken. Ett annat mål för detta samarbete har varit att skapa en patenträttslig ordning, där kostnaderna för atl uppnå patentskydd för en uppfinning i flera stater är väsentligt lägre än vad som nu är fallet. Konventionsarbetet har främst inriktats på atl åstadkomma en förenkling av den internationella patentadminislrationen, bl. a. genom eliminering av det dubbelarbete som nu utförs när patent söks för samma uppfinning i flera stater.

När det gäller att ta ställning i tillträdesfrågan är del enligl utskottets uppfattning framför allt tre faktorer som är av betydelse, nämligen verkningarna för svenskt näringsliv och svenska uppfinnare av ett svenskt tillträde, verkningarna för del svenska palenlveket samt konventionernas innehåll frän patenträltslig synpunkt. Beträffande den europeiska patentkonventionen tillkommer dessutom vissa överväganden om konventionens inverkan pä Sveriges möjligheter att ge bistånd till utvecklingsländema.

Vad först gäller samarbetskonventionen har företrädare för de myndigheter och organisationer som kommit till tals under utskottsbehandlingen i princip uttalat sig för en svensk anslutning till konventionen. Endasl Svenska uppfinnareföreningen har förordat att ett ställningstagande i tillträdesfrågan bör uppskjutas i väntan på ylterligare utredning.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att konventionen ger lättnader för patentsökandena genom atl patenteringsförfarandel blir både enklare och billigare än f.n. i de fall patent önskas i flera länder. Utskottet vill också peka på att en patentsökande enligt konventionen kan avvakta resultatet av den internationella nyhetsgranskningen respektive den internationella förberedande patenterbarhetsprövningen, innan han måste ta ställning lill om och i vilken utsträckning han skall föra ansökningen vidare. Detta innebär en betydande fördel för sökanden, inte minst genom atl kostnaderna för ombud och översättning kan väsentligt nedbringas. Ytterligare fördelar för svenskt vidkommande står, som framhålls av departementschefen, att vinna om det svenska patentverket utses till internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning, bl.a. därigenom att internationella ansökningar kommer att kunna avfattas och handläggas på svenska. Sammanfattningsvis anser utskottet det vara av väsentligt intresse att svenska uppfinnare och svenskt näringsliv får åtnjuta de fördelar ett tillträde till konventionen sålunda ger.

Vad härefter angår frågan om verkningarna för det svenska palentver-kets ställning anser utskottet atl de överväganden som måste göras i detta hänseende framför allt bör inriktas på frågan om hur ett tillträde påverkar det framtida arbetskraftsbehovet i verket. Enligt utskottets mening är det

LU 1977/78:10 47

nämligen angelägel alt arbetsvolymen och därmed personalbehovet inte går ned så myckel alt möjligheterna till service i olika hänseenden till uppfinnare och näringsliv försämras. Härmed sammanhänger också frågan om patentverkets möjlighet alt i framliden fungera som PCT-myndighet. Enligt utskottets uppfattning skulle en svensk anslutning till samarbetskonventionen dock innebära fördelar för patentverket i de hänseenden som här berörts. Det bör emellertid betonas att de berörda spörsmålen inte kan bedömas enbart med utgångspunkt i samarbetskonventionen. Såsom kommer att framgå av det följande är nämligen förutsäiiningarna för del svenska patentverket i förevarande hänseende även beroende av vilken ställning Sverige intar till den europeiska patentkonventionen. I själva Verket kommer enligt utskottets uppfattning det värde för det svenska patentverket som ligger i alt fungera som PCT-myndighet enligl samarbetskonventionen att starkt reduceras, om Sverige inte tillträder även den europeiska patentkonventionen.

Vad slutligen gäller frågan om konventionsinnehållet frän patenträltslig synpunkt erinrar utskottet om att den svenska materiella patenträtten inte påverkas av etl svenskt tillträde lill konventionen. De tvingande föreskrifter angående en ansökans form och innehåll som finns i konventionen strider inte mot gällande svensk rätt på området. Uppfinnareföreningen har hävdat alt konventionen försämrar uppfinnarnas ställning när det gäller rätten att få sitt namn nämnt från början i en internationell patentansökan. Utskottet kan medge alt ett tillträde till konventionen kan medföra nackdelar för uppfinnaren i detta hänseende. Utskottet anser dock inte att denna omständighet är så tungt vägande att den, mot bakgrund av de fördelar ett konventionstillträde skulle medföra i andra avseenden, bör föranleda att ett tillträde till konventionen uppskjuts.

1 enlighet med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner samarbetskonventionen. Vid tillträdet till konventionen bör såsom förordas i propositionen reservation avges mot konventionens bestämmelser angående internationell förberedande patenterbarhetsprövning såvitt avser tidpunkten för nationell publicering av internationella ansökningar (art. 64.2a.ii).

Utskottet tar härefter upp frågan om Sverige bör tillträda även den europeiska patentkonventionen. Utskottet vill inledningsvis framhålla att konventionen torde vara ett av de hittills mest avancerade exemplen på rättsligt samarbete över gränserna i Europa. Det får enligt utskottets uppfattning anses som en stor framgång att man på bred västeuropeisk basis och över de handelspolitiska blockgränsema lyckats åstadkomma en samlad lösning i riktning mot ett effektivare patentväsende. Sverige har tagit en mycket aktiv del i utarbetandet av konventionen, vars bestämmelser i materiellt hänseende i hög grad kommit att överensstämma med innehållet i gällande nordisk rätt på området. Jämfört med övriga europeiska staters nationella patentorgan har det svenska patentverket fått en

LU 1977/78:10 48

förmånlig ställning i ett par väsentliga hänseenden. Utskottet syftar här främst på att Sverige genom centraliseringsprotokollet tillförsäkrats möjlighet alt även efter en anslutning till den europeiska patentkonventionen få, i egenskap av PCT-myndighet, utföra internationell nyhetsgranskning och internationell förberedande patenterbarhetsprövning om ansökan görs av medborgare i Sverige eller i något av de övriga nordiska länderna. Ulskoitet vill också peka på den uppgörelse som träffats med den europeiska patenlorganisationens interimskommitté och som ger Sverige möjlighet att, utan hinder av den europeiska paientkonveniionen, på vissa villkor fungera som PCT-myndighet i förhållande till utvecklingsländerna samt på det i propositionen omnämnda förslaget lill samarbetsavtal mellan det svenska patentverket och del europeiska patentverket, vilket avtal öppnar vägen för en reducering av ansökningskosinaderna för sådana internationella ansökningar som nyhelsgranskals vid det svenska patentverket och sedermera fullföljs till det europeiska patentverket. Utskottet finner del även myckel tillfredsställande att interimskommittén enhälligt uttalat atl centraliseringsprotokollel inte torde hindra att det svenska patentverket i egenskap av PCT-myndighet tar emot och handlägger ansökningar från övriga nordiska länder, även om alla dessa stater ännu inte har tillträtt den europeiska patentkonventionen. Mot den bakgrund som här tecknats är det enligt utskottets uppfattning i och för sig naturligt atl Sverige genom att nu tillträda konventionen fullföljer sina insatser för europeisk samverkan på det patenträttsliga området. Avgörande för om Sverige skall tillträda konventionen måsle dock vara alt detta gynnar näringslivet och uppfinnarna och att det inte innebär att svårigheter uppkommer för det svenska patentverket.

Enligt en i stort sett enhällig remissopinion skulle ett svenskt tillträde till både samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen innebära övervägande fördelar för vårt patentväsen, åtminstone om en svensk patentmyndighet med tillräckliga resurser består. I propositionen har departementschefen utförligt redovisat de fördelar i framför allt kostnadshänseende som ett svenskt tillträde till konventionen skulle medföra för svenskt näringsliv och svenska uppfinnare. Vad departementschefen härvid anfört kan utskottet i huvudsak ansluta sig till. Självfallet måste prognoserna angående tillströmningen av patentansökningar till patentverket och det europeiska patentverket betecknas som osäkra. 1 viss mån gäller detta också vad som anförts angående kostnadsutvecklingen vid det europeiska patentverket. Utskottet har därför svårt att bedöma riktigheten av antagandet all en europeisk patentansökan är ekonomiskt motiverad, om patent önskas i fler än tre fördragsslutande stater. Svenska patentombudsföreningen har också hävdat att en europeisk patentansökan lönar sig först om patent önskas i betydligt flera stater. Även om det blir lönsamt först när en ansökan görs för fler än tre stater måste dock de ekonomiska fördelarna för näringsliv och uppfinnare - enligt utskottets mening -

LU 1977/78:10 49

totalt sett bedömas vara betydande om Sverige tillhör den europeiska patentorganisationen.

Såväl patentpolicykommittén och remissinstanserna som departementschefen har ägnat stort intresse åt frågan om det svenska patentverkets framtid inom ramen för den europeiska patentorganisationen. Även under utskottsbehandlingen har denna fråga tilldragit sig stor uppmärksamhet. De farhågor som kommit till uttryck har gällt huruvida patentverkets arbetsvolym och därigenom efter hand antalet granskare som en följd av ett tillträde kommer att nedgå så mycket, att verkels möjligheter att ge önskvärd service ät företag och uppfinnare allvarligt försämras. Det har också diskuterats om patentverkels ställning som PCT-myndighet på längre sikt skulle komma att äventyras. Farhågor av denna natur har bl. a. framförts till utskottet av vissa företrädare för Patentverkets ingenjörsförening i samband med det besök utskottet gjort på patentverket under behandlingen av ärendet samt av TCO:s avd. 415 i skrivelse till utskottet. 1 skrivelsen anförs därutöver bl. a. att de förhoppningar man från fackligt håll haft om garantier och villkor för kvarvarande personal vid patentverket och statsmakternas åtaganden gentemot dem som anställs vid det europeiska patentverket inte infriats.

Såsom framgår av vad ulskoitet ovan anfört måste alla beräkningar angående patentverkels framtida personalbehov efter ett tillträde lill den europeiska patentkonventionen betecknas som osäkra eftersom de har grundals på flera med nödvändighet ovissa antaganden. Departementschefen anser emellertid, med stöd av de i propositionen gjorda beräkningarna, alt det knappast är troligt att verkets arbetsbelastning skulle gä ned så mycket att den väsentligt skulle understiga vad som motsvarar arbetskapaciteten hos 100 heltidsanställda granskare. Företrädare för departementet har inför utskottet redovisat nya beräkningar av patentverket angående den förväntade sysselsättningen vid det svenska patentverket under förutsättning atl Sverige under våren 1978 tillträder både samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen. Enligt dessa beräkningar skulle verkels arbetskraftsbehov minska långt mindre än vad tidigare antaganden ger vid handen. Sålunda skulle patentverket år 1985 ha behov av drygt 150 och är 1995 av drygt 100 granskare. Eftersom den befintliga arbetskraften med hänsyn till naturlig avgång och viss avflyttning till det europeiska patentverket i Miinchen och Haag skulle vara betydligt mindre, borde det enligt beräkningarna finnas ett icke oväsentligt behov av att nyrekrytera arbetskraft.

Mot bakgrund av dessa nya uppgifter angående den beräknade omfattningen av patentverkets framtida verksamhet finner utskottet ingen anledning alt på nuvarande stadium ifrågasätta riktigheten av del av departementschefen gjorda antagandet att nedgången av antalet granskare inte blir sä stor atl omställningssvårigheter behöver uppkomma för den berörda personalen. Del finns heller ingen grundad anledning anta atl patentver-

4   Riksdagen 1977/78. 8 saml. Nr 10

LU 1977/78:10 50

kels möjlighet att tjänstgöra som ett effektivt serviceorgan åt svensk industri och svenska uppfinnare eller som PCT-myndighet kommer att äventyras inom överskådlig lid. Utskottet vill också peka på den omständigheten att den genomsnittliga handläggningstiden av ett patentärende f. n. är fyra år och att mer än 50000 ärenden ännu ej prövats av verket. Det är enligt utskottets mening angelägel att handläggningstiderna nedbringas, vilket i sin tur förutsätter atl balansen av ärenden minskar. Enbart arbetet härmed torde ge underiag för ett stort antal paientingenjörer i åtskilliga år.

Skulle det likväl efter ett tillträde så småningom visa sig att patentverkels arbetsvolym minskar mer än som antagils måste åtgärder ovillkorligen vidtagas som är ägnade att motverka dessa negativa följder av en anslutningtill konventionen. Patentverket kan i dag, utöver den verksamhet som ligger i själva patenteringsförfarandel, erbjuda en god service i form av lättillgänglig patentdokumentation, nyhetsgranskning utan samband med patentansökan och andra utredningar på patenlområdet. Vidare erbjuds näringsliv och uppfinnare information och utbildning på det industriella rättsskyddets område. Enligt utskottets mening är det ett vitalt svenskt samhällsintresse att verket kan upprätthålla en god standard på dessa områden och alt verket också framdeles har möjlighet att ta nya initiativ för att tillgodose näringslivets och uppfinnarnas behov. Ett tänkbart och i propositionen berört sätt att öka underlaget för patentverkets verksamhet är att underiälta för i första hand svenska förelag och uppfinnare att utnyttja patentverkels tjänster inom ramen för patentverkets uppdragsverksamhet. Det är också möjligt att patentverket kan få vissa nya arbetsuppgifter. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och gör de ingripanden som kan bli erforderliga. Med hänsyn till vad som anförts i propositionen finner sig utskottet vidare kunna utgå från att om -mot förmodan - svårigheter skulle uppstå för patentverkels personal åtgärder kommer att vidtas för atl undanröja dessa.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att ett tillträde till den europeiska paientkonveniionen kommer atl bli till betydande fördel för det svenska näringslivet och vara av värde för de enskilda uppfinnama. Särskilt sett i ett längre perspektiv torde de positiva effekterna av en anslutning till det europeiska patentsamarbetet bli avsevärda för det svenska pateni väsendet. Utskottet är medvetet om alt under en övergångsperiod vissa svårigheter kan uppstå för de svenska patentombuden till följd av att deras arbetsuppgifter i Sverige minskar. Man kan dock räkna med att dessa nackdelar på lång sikt kommer atl kompenseras av de fördelar det innebär att patentombuden får möjlighet att verka som ombud vid det europeiska patentverket.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner den europeiska patentkonventionen.

LU 1977/78:10 51

Produktpatent på livs- och läkemedel. Förnyat godkännande tiv lagkonventionen

Enligl patentlagen kan såväl alster som förfaranden patenteras. Avser uppfinningen förfarande för tillverkning av alster, omfattar den ensamrätt som patentet ger även alster som tillverkats enligt förfarandet, s. k. indirekt produktskydd.

En begränsning av del patenterbara området har gjorts i punkt I i övergångsbestämelserna till patentlagen. Enligt 1884 års patentförordning, som år 1967 ersattes med patentlagen, gällde i fråga om livs- och läkemedel att patent inte fick meddelas på själva alstret ulan endast på särskilt förfarande för framställning av detta. Genom patentlagen upphävdes i princip förbudet mot produklpalent på livs- och läkemedel. 1 den nämnda övergångsbestämmelsen föreskrivs dock atl sådant produktpatent inte får meddelas förrän regeringen förordnal annat. Något sådant förordnande har inte meddelats (prop. s. 169). Ett motsvarande förbud mot produktpatent på livs- och läkemedel finns i de danska och norska patentlagarna.

Ett livs- eller läkemedel kan således inte patenteras i och för sig. Er-hålles förfarandepatent omfattar emellertid patentskyddet enligt de redan berörda reglerna om s. k. indirekt produktskydd även de livs- och läkemedel som tillverkats enligl förfarandet. 1 själva verket har man därigenom kommit mycket nära ett rent produklskydd även på dessa områden. Det sedan länge gällande förbudet mot produktpatent på läkemedel har i praktiken inte heller hindrat en omfattande patentering på läkemedelsområdet (prop. 1966:40 med förslag till patentlag m. m., s. 70).

Enligt den europeiska paientkonveniionen får produktpatent meddelas på bl. a. livs- och läkemedel. Konventionen ger dock fördragsslutande stat, vars nationella lag inte medger patent på livs- och läkemedel, möjlighet atl genom reservation få rätt att upprätthålla förbudet mot sådana palenl under en övergångstid av högst tio år från det atl konventionen har trätt i kraft (art. 167.2 a och 167.3). Stat som avgivit en sådan reservation är förpliktad att återta den så snart omständigheterna medger det. Om särskilda skäl föreligger kan stat medges rätt att upprätthålla förbudet i ytteriigare högst fem år.

1 propositionen föreslås alt del nuvarande förbudet mot produktpatent på livs- och läkemedel upphävs och att Sverige därför inte bör utnyttja reservationsrätten i förevarande hänseende.

Frågan om förbud mot produklpalent på livs- och läkemedel har vid riksdagsbehandlingen aktualiserats genom motionen 1977/78:29. Motionärerna erinrar om att Kooperativa förbundet i sitt remissvar framfört starka betänkligheter av social natur mot möjligheten att patentera livs- och läkemedelsprodukter. Det är enligt motionärerna med hänsyn till allmänna samhällsintressen angeläget att Sverige redan vid etl tillträde till konventionen utnyttjar sin reservationsrätt i denna fråga och även t. v. avstår från att upphäva gällande förbud mot ifrågavarande typ av patent i den natio-

LU 1977/78:10 52

nella lagstiftningen. Ett sådant handlingssätt skulle, hävdas det i motionen, dessutom ge större möjlighet lill ett nordiskt ställningstagande längre fram i frågan samtidigt som ytteriigare erfarenheter vinns. Motionärerna yrkar atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad de anfört i ärendet.

Utskottet vill för sin del erinra om atl del vid tillkomsten av patentlagen uttalades (prop. 1966:40) att det frän samhällelig synpunkt inte fanns något hållbart skäl för förbudet mot produktpatent men att del borde behållas under en övergångstid till dess motsvarande förbud avvecklades i andra industristalers patenllagstiftning. Som anförs i förevarande proposition talar även nu samhälleliga skäl för alt förbudet upphävs. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det, liksom när det gäller andra patent, finns bestämmelser som ger möjligheter till ingripande om produktpatent på livs- eller läkemedel skulle missbrukas, t. ex. patentlagens regler om tvångslicens. Vidare kan omfattningen av den ensamrätt som en patenthavare har inskränkas genom konkurrensbegränsningslagstiftningen. Flertalet remissinstanser som yttrat sig i denna fråga har också tillstyrkt förslaget. Inför utskottet har företrädare för AB Astra uttalat att förbudet inneburit nackdelar för läkemedelsindustrin genom att stora resurser i personal och pengar har måst offras för atl genom förfarandepalenl kringgå förbudet när patentskydd bedömts som nödvändigt.

Vad särskilt gäller del ovan redovisade skälet för att förbudet hitintills vidmakthållits vill utskottet peka på att marknadspatentkonventionen inte medger någon reservationsrätt mot den europeiska patentkonventionen i fråga om produklpalent pä livs- och läkemedel. I enlighet härmed har i det förslag till ändrad patentlagstiftning som lagts fram i Danmark förordats atl det där gällande förbudet mot produklpalent skall upphävas.

På grund av det anförda delar utskottet departementschefens uppfattning att förbudet nu bör upphävas. Sverige bör följaktligen inte heller utnyttja sin möjlighet att avge reservation mot den europeiska patentkonventionen i denna fråga. Utskottets ställningstagande innebär alt utskottet avstyrker bifall till motionen 1977/78:29.

I delta sammanhang bör även beröras frågan om Sveriges inställning till den s. k. lagkonventionen av år 1963.

Av vad utskottet anfört i inledningskapitlet till delta belänkande (s. 39) framgår att konventionen, som har utarbetats inom Europarådet och innehåller vissa regler om palenterbarhet, nyhetshinder, uppfinningshöjd och patentkrav, år 1967 har godkänts av riksdagen men ej ratificerats av Sverige. Lagkonventionen ålägger de fördragsslutande staterna att efter en övergångstid av tio år tillåta produktpatent på livs- och läkemedel. Danmark och Norge har hitintills ansett sig med hänsyn härtill inte kunna tillträda konventionen. 1 den nordiska rättslikhetens intresse har Sverige i denna situation avstått från att ratificera konventionen.

I propositionen föreslås alt riksdagen skall förnya sitt godkännande av

LU 1977/78:10 53

lagkonventionen. Förslaget motiveras med att frågan om ett tillträde till konventionen äter aktualiseras, om förbudet mot produktpatent slopas och atl riksdagen ånyo bör fä ta ställning i lilllrädesfrågan, eftersom merän 10 är förflutit sedan godkännandet lämnades.

Enligt utskottets ställningstagande ovan bör förbudet mot produklpalent på livs- och läkemedel upphävas. Bifalles utskotiets förslag föreligger inte längre hinder mot atl lagkonventionen ratificeras. Med hänsyn härtill och då utskottet inte har något att erinra mot att Sverige tillträder konventionen föreslår utskottet att riksdagen förnyar sitt godkännande.

Uppfinnarens ställning

Såväl samarbetskonventionen som den europeiska patentkonventionen innehåller utförliga bestämmelser om internationell resp. europeisk patentansökans form och innehåll. I fråga om internationella patentansökningar gäller bl. a. att fördragsslutande stat inte får ställa upp krav beträffande form och innehåll som skiljer sig från eller går utöver samarbetskonvenlionens bestämmelser. I den mån fördragsslutande stat i dessa hänseenden uppställer lägre krav pä nationella patenlansökningar än vad konventionen föreskriver i fråga om internationella ansökningar, får emellertid den för sökanden förmånligare regleringen lillämpas även på de senare. Den europeiska patentkonventionens regler om form och innehåll har tillkommit under hänsynstagande till motsvarande bestämmelser i samarbetskonventionen. De båda konventionerna är i dessa hänseenden helt förenliga med varandra. Den europeiska patentkonventionen innehåller dock vissa bestämmelser som saknar motsvarighet i samarbetskonventionen.

Frågan om vilka krav som bör uppställas på en patentansökans form och innehåll har vid utskottsbehandlingen akutaliserats främst av Svenska UF>pfinnareföreningen. Föreningen har inför utskottet hävdat att bestämmelserna om angivande av uppfinnarens namn i en patentansökan fått en otillfredsställande lösning i samarbetskonventionen och i regeringens förslag till utformning av patentiagen. Som framgår av vad utskottet anfört i tillträdesfrägan har utskottet inte kunnat biträda föreningens yrkanden om alt riksdagen skall uppskjuta ställningstagandet beträffande ett tillträde till samarbetskonventionen i avvaktan på atl frågan om uppfinnarens ställning i delta hänseende utretts ylterligare. Föreningen har emellertid även föreslagit att vissa tillägg görs till 8S fjärde stycket patentlagen och till 5S patentkungörelsen (1967:838).

Enligt 8S tredje stycket patentlagen gäller f. n. i svensk rätt att uppfinnarens namn skall anges i ansökningen. Söks patent av annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen. Brister ansökningen i detta hänseende skall sökanden enligt 15 S föreläggas atl inom viss av myndigheten bestämd frist inkomma med uppgift om uppfinnaren och i förekommande fall styrka sin rätt till uppfinningen. Underlåter han detta avskrivs ansökningen.

LU 1977/78:10 54

Enligt artikel 4 i samarbetskonventionen skall internationell patentansökan innehälla uppgifi om uppfinnaren såvida lagen i åtminstone någon av de stater som ansökningen omfattar kräver att dessa uppgifter lämnas när ansökningen ges in. Om uppgiften saknas när ansökningen inkommer till den internationella granskningsmyndigheten kommer ansökningen dock inte atl avvisas eller anses som återkallad. I fråga om stat, vars lag kräver att dylika uppgifter lämnas men tillåter att detta görs senare än när en nationell ansökan ges in, får uppgifterna lämnas senare till den statens patentmyndighet. Enligt samarbetskonventionen kan sökanden vänta i högst 20 (om internationell förberedande patenterbarhetsprövning begärts högst 25) månader från den internationella ingivningsdagen med atl fullföl-Ja ansökningen till nationell patentmyndighet. Det kan därför dröja mer än två år frän det ansökan gjorts innan uppgift om uppfinnaren lämnas.

Den europeiska paientkonveniionen föreskriver att uppfinnarens namn skall anges i ansökningen. Söks patent av annan än uppfinnaren skall sökanden redogöra för hur han förvärvat rätten till uppfinningen. Redogörelsen skall av det europeiska patentverket delges den uppgivne uppfinnaren. Godtar inte uppfinnaren sökandens uppgifter, har han möjlighet atl vid domstol eller annan behörig myndighet föra talan om bättre rätt till uppfinningen. Saknas uppgifi om uppfinnaren eller om hur sökanden förvärvat rätten till uppfinningen, skall det europeiska patentverket underrätta sökanden om delta. Avhjälps inte bristen inom 16 månader från ingivningsdagen eller, i förekommande fall, från prioritetsdagen, anses ansökningen återkallad. Den kan då, till skillnad mot vad som gäller i svensk rätt för motsvarande fall. sedermera inte återupptas.

Patentpolicykommittén ansåg inte alt ett tillträde till samarbetskonventionen skulle behöva medföra några ändringar i den svenska patentlagen i fråga om regleringen av uppfinnarens ställning vid en patentansökan. Kommittén fann även den europeiska patentkonventionen från svensk synpunkt helt tillfredsställande i patenträttsligt hänseende, däri inbegripet reglerna om uppfinnarens ställning. Vad särskilt beträffar den situationen att pateni söks av annan än uppfinnaren ansåg kommittén atl svensk rätt var förmånligare än den europeiska paientkonveniionen och alt den nuvarande bestämmelsen om skyldighet alt styrka rätten till uppfinningen skulle behållas för nationella svenska patentansökningar. Kommittén fann också den svenska rättens regler om möjlighet att förelägga sökanden att inom viss frist ange uppfinnarens namn eller styrka sin rätt till uppfinningen mer flexibla än motsvarande regler i den europeiska patentkonventionen. Inte heller på denna punkt förordade kommittén någon ändring av patentlagen.

Under remissbehandlingen riktades viss kritik mot kommitténs förslag i nu berörda hänseenden från framför allt styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Svenska uppfinnareföreningen. Dessa instanser ansåg bl. a. att svensk rätt borde ändras så att nationell och internationell patentansökan

LU 1977/78:10 55

blir giltig först från den dag den innehåller uppfinnarens namn.

Departementschefen finner sig i propositionen delvis kunna instämma i denna kritik då det gäller de följder i fråga om uppfinnarens ställning som ett svenskt tillträde lill samarbetskonventionen skulle föra med sig. På närmare anförda skäl (s. 219) föreslår han dock inte några ändringar i patentlagen pä denna punkt.

Företrädare för Svenska uppfinnareföreningen har inför utskottet anfört bl. a. följande. Det är från uppfinnarsynpunkt ytterst betänkligt att en svensk uppfinnare som en följd av samarbetskonventionen ofta under tvä år eller ännu längre tid kan få vara ovetande om att någon annan, i regel hans arbetsgivare, har ingivit en internationell patentansökan avseende hans uppfinning. Denna konsekvens av samarbetskonventionen strider mot principen om uppfinnarens principiella upphovsrätt, sådan den uttalats i artikel 15 i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Situationen kan enligl föreningens mening få mycket allvarliga konsekvenser för uppfinnarens möjligheter att uppnå ekonomiskt utbyte av sin uppfinning. Patentansökningen kan t. o. m. hinna bli offentliggjord - enligt samarbetskonventionen sker detta efter 18 månader - innan uppfinnaren själv ens blir medveten om atl uppfinningen är patentsökt. Föreningen medger alt det i och för sig är rikligt att det ibland kan vara svårt att vid tidpunkten för en paientansökans ingivande avgöra vem som är uppfinnare. Delta förhållande beror emellertid på olämpliga rutiner inom företagen. Argumentet atl det ibland kan vara ofördelaktigt för uppfinnaren att kräva att uppfinnarens namn framgår redan av ansökningen för att denna skall bli giltig är enligt föreningens uppfattning vilseledande, eftersom uppfinnaren själv bäst kan avgöra när en uppfinning bör bli föremål för patentansökan. USA har tillträtt konventionen och eftersom den amerikanska patentlagen innehåller en bestämmelse med den av föreningen föreslagna innebörden kan bestämmelsen inte anses oförenlig med samarbetskonventionen. Oavsett vilken ställning riksdagen tar i lilllrädesfrågan är det föreningens uppfattning alt ett tillägg bör göras till 8 S fjärde stycket patentlagen av innebörd att om en patentsökande inte kan styrka sin rätt till uppfinningen vid ansökningens inlämnande skall han inge en förklaring om på vilket underlag han baserar sitt anspråk på uppfinningen. Underlåtenhet atl lämna en sådan förklaring skall medföra alt ansökningen anses som icke ingiven. Det förstnämnda tillägget skulle medföra, atl uppfinnaren ej behöver underteckna en slutlig överiålelsehandling innan villkoren för överlåtelsen är utformade. Genom ett av föreningen likaledes förordat tillägg till patentkungörelsen av innebörd att patentverket omgående skall sända förklaringen till uppfinnaren vinns alt en patentansökan kan göras snabbt utan att uppfinnarens rätt träds för nära.

Det är enligt utskotiets mening i och för sig obestridligt att uppfinnarens rätt atl få sitt namn angivet något försvagas i det speciella fall som här avses i Jämförelse med den rätt han har enligt den svenska patentlagen. Det

LU 1977/78:10 56

kan alltså tänkas fall då en internationell patentansökan blir föremål för internationell nyhetsgranskning och, i förekommande fall, internationell förberedande patenterbarhetsprövning vid en PCT-myndighet trots att uppfinnarens namn ej framgår av ansökningshandlingarna. Risken för atl så skall bli fallet är dock enligt utskottets mening begränsad. Det bör observeras alt även samarbetskonventionen i princip kräver alt uppfinnarens namn skall nämnas från början, om någon av de designerade staterna kräver sådan uppgift på det nationella planet. Flertalet industristater, även utanför Europa, kräver att uppfinnarens namn uppges i ansökningen. Man kan alltså utgå från alt ansökningen normalt kommer alt uppta uppfinnarens namn även om det i de flesta stater inte är obligatoriskt att uppgiften finns redan dä ansökningen ges in. Om namnuppgift saknas kan utelämnandet, som fiamhålls i propositionen, framstå som ursäktligt. Det kan emellertid inte uteslutas alt nägon, t. ex. en arbetsgivare, lämnar in en internationell patentansökan utan att ange uppfinnarens namn och alt uppfinnaren härigenom får kännedom om ansökningen så sent att han får svårt alt bevaka sin rätt.

Utskottet finner sig dock inte kunna tillstyrka att det av Svenska uppfinnareföreningen förordade tillägget till patentlagen kommer till stånd. En konsekvens av tillägget skulle bli att ingivningsdagen i fråga om svensk nationell patentansökan förskjuts om förklaringen inte lämnats i lid. Detta kan, som departementschefen konstaterar, komma att leda till att rättsförlust uppstår för sökanden. Det är dessutom tveksamt om en bestämmelse med den föreslagna innebörden är förenlig med samarbetskonventionen, eftersom den internationella ingivningsdagen skall anses som faktisk ingivningsdag i varje designationsstal. Vad beträffar föreningens uppgift att en liknande regel finns i palentlagstiftningen i USA, som har tillträtt samarbetskonventionen, vill utskottet påpeka bl. a. att man i USA vid prövningen av om nyhetshinder föreligger i allmänhet inte utgår från ansökningsdagen ulan från den påstådda uppfinningsdagen saml att den som avser att söka patent har ett år på sig från sistnämnda dag alt inge en fullständig ansökan upptagande bl. a. uppfinnarens namn. Del amerikanska systemet är således inte helt jämförbart med det svenska.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla, atl om samarbetskonvenlionens regler i aktuellt hänseende visar sig få allvariiga konsekvenser för svenska uppfinnare bör frågan om hur uppfinnarskyddel skall utformas i den svenska patentlagen tas upp till ny bedömning.

Sanktionssystemet i patenträtten

1 tre motioner har tagits upp frågor som berör utformningen av sank-lionssystemet i patentlagen. I samtliga fall åsyftar motionärerna atl stärka uppfinnarnas ställning gentemot dem som begår s. k. patentintrång. 1 motionen 1977/78:30 yrkas att riksdagen begär utredning och förslag om att de nuvarande straffbestämmelserna i patentlagen ersätts med bestämmelser

LU 1977/78:10 57

om vite. 1 motionen 1977/78:524 begär motionären en översyn av åtalsbestämmelserna i 57 S patentlagen. Samma motionär hemställer i motionen 1977/78:525 all riksdagen hos regeringen begär utredning om skärpt ska-deständsplikt vid patentintrång.

Patenträtlsliga regler om ansvar och ersättningsskyldighet återfinns i 9 kap. patentlagen. Del centrala momentet i patenträtten utgörs av den ensamrätt atl utnyttja en uppfinning som patentinnehavaren är tillförsäkrad enligt 3S patentlagen. Ett olovligt utnyttjande av annans ensamrätt, patentintrång, kan om intrånget är uppsåtligt medföra böter eller fängelse för den skyldige enligl 57 S. Brottet får åtalas av allmän åklagare endast om målsägande anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finns påkallat ur allmän synpunkt. Vill åklagaren inte åtala kan målsäganden själv väcka ansvarstalan. Ouppsåtligt patentinträng medför inte straffansvar. Även patenthavaren kan bli ådömd bötesstraff vid vissa fall av Underlätelse att lämna uppgifi om patent eller patentansökan.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet begär patentintrång skall utge skälig ersättning för utnyttjandet av uppfinningen samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört (58 S). Är oaktsamheten ringa kan ersättningen Jämkas. Skälig ersättning för utnyttjandet torde enligt gällande rätt minst motsvara den licensavgift som uppskattningsvis skulle ha utgått vid frivillig licens. Skadestånd kan även utgå om patentintrång skett i god tro. I sådant fall skall ersättning utgå föi' utnyttjandet av uppfinningen i den mån så befinns skäligt. Vid intrång i god tro utgår således inte ersättning för ytterligare skada. Del skadeståndsrättsliga skyddet mot patentintrång inträder i princip redan då handlingarna i ärendet blivit allmänt tillgängliga enligt 22 S, i den mån ansökningen leder till pateni (60 S). En begränsning av skyddet har dock gjorts därigenom atl skadestånd kan utdömas endast för skada som patenthavaren lidit under de fem senaste åren innan talan väcktes (58 S tredje stycket). Domstolen kan vidare förordna alt patentskyddat alster, som tillverkats olovligen, eller föremål, vars användande skulle innebära patentinträng, skall ändras pä visst satt, sättas i förvar under återstoden av palenttiden eller mot lösen utlämnas till patenthavaren. Egendomen kan även tas i beslag om uppsåtligt patentintrång skäligen kan antas föreligga.

Förs talan rörande patentintrång och invänds därvid att patentet är ogiltigt skall rätten på yrkande av den som gjort invändningen förklara intrångsmålet vilande tills giltighetsfrågan slutligt prövats. Stockholms tingsrätt är första instans i alla mål om bättre rätt till patentsökt uppfinning, patents ogiltighet och patentintrång.

De huvudsakliga sanktionsformerna enligt patentlagen är således straff och skadestånd. Frågan om sanklionssystemets utformning i den nationella patentlagstiftningen berörs inte i samarbetskonventionen eller i den europeiska patentkonventionen. Patentpolicykommittén fann inte att ett svenskt tillträde till konventionerna borde föranleda någon ändring av

LU 1977/78:10 58

gällande regler om straff och skadestånd i patentlagen. Tre remissinstanser - Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Föreningen för industriellt rättsskydd och Sveriges advokatsamfund — aktualiserade frågan om att i svensk patenträtt införa vitesförbud som sanktion mot patentintrång. De framhöll därvid atl denna sanktion förekommer i många andra europeiska länder och att den är ändamålsenlig. Juridiska fakulteten påpekade atl straffsanktionen sällan kommer till användning på patentområdet och att skadeståndssanktionens effektivitet i hög grad minskas av de stora svårigheter som föreligger alt bevisa ett patentintrångs skadeverkningar. Detta leder enligl fakulteten ofta till påfallande låga skadestånd. Fakulteten erinrade om att regler om förbud vid vite redan förekommer i svensk rätt, nämligen i marknadsföringslagen och firmalagen.

Departementschefen anför i propositionen (s. 160) att frågan om alt införa vitesförbud som sanktion inom patenträtten förtjänar alt övervägas. Han är emellertid inte beredd att ta slutlig ställning i frågan förrän den utretts närmare. Departementschefen framhåller att de problem Juridiska fakulteten pekat pä har intresse också på andra områden av immaterialrät-ten, bl. a. inom varumärkesrätten, och att det kan finnas anledning att överväga frågan om ändringar i patentlagens sanktionsregler i ett vidare sammanhang.

I motionen 1977/78:30 erinras inledningsvis om vad de tre remissinstanserna och departementschefen anfört i frågan om vite. Motionärerna anför vidare att moderata samlingspartiet vid upprepade tillfällen har framhållit vikten av att inte onödigtvis belasta civil lagstiftning med straffbelagda förbud. De påpekar vissa fördelar med vitessanktionen, nämligen alt den kan tillämpas vare sig intrång skett av uppsåt eller av oaktsamhet, att den kan riktas även mot juridiska personer saml att vitesbeloppet kan sättas så högt att effekten blir större än ett bötesstraff. Motionärerna anser inte att det finns skäl att avvakta utvecklingen av denna fråga pä andra områden inom immalerialrälten.

Liknande synpunkter har i skrivelser till utskottet framförts av Svenska föreningen för industriellt rättsskydd och Svenska patentombudsföreningen. Förstnämnda förening erinrar om atl vitesförbud tidigare avvisats såsom allmän sanktion inom immalerialrälten med den rättsteoretiska motiveringen att sådan sanktion inte kan förekomma, när ett förfarande är straffbelagt men att denna doktrinära inställning har frångåtts genom tillkomsten av marknadsföringslagen och firmalagen. Konfliktsituationen har där lösts genom siadganden att man inte i samma konkreta fall får bäde utdöma vite och ådöma straff. 1 skrivelsen påpekas vidare bl. a. att straffsanktionen visserligen är mycket sällan använd men att den inte bör avskaffas med hänsyn till sin allmänprevenliva effekt och lill att straff kan te sig behövligt i grava fall av patentintrång. Föreningen framhåller alt vitesförbud utomlands på mänga håll är den i praktiken centrala sanktionen mot patentintrång, bl. a. i Storbritannien, Västtyskland och USA.

LU 1977/78:10 59

Enligl föreningen bör man också pröva möjligheten atl tillåta interimistiskt vitesförbud.

Svenska patentombudsföreningen har uppmärksammat utskottet på att föreningen i skrivelse till handelsdepartementet i april 1977 hemställt att frflgorna om införande av möjlighet till vitesförbud och interimistiska förbud i patentmål skulle utredas inom ramen fördel pågående reformarbetet med palentlagstiftningen. I skrivelsen erinrade föreningen bl. a. om atl dansk och norsk patenllagstiftning ger möjlighet till interimistiska förbud i patentmål.

Vad härefter angår ålalsreglerna hävdas i motionen 1977/78:524 att det är otillfredsställande alt åtal rörande patentintrång skall få väckas först om åklagaren finner atl "åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt". Delta vilkor bör därför utmönstras ur 57 S andra styckei patentlagen. Enligt motionären har erfarenheten visat att i stort sett de enda patentprocesser som förekommit varit civilprocesser mellan stora företag. En förfrågan i branschen har enligt motionären gett vid handen atl småföretagare och privata uppfinnare av allt atl döma är lika utsatta för patentintrång som större företag. De saknar emellertid ekonomiska möjligheter att beivra intrånget. Motionären menar atl i en intrångsprocess en ekonomiskt mäktig svarandepart har ett stort försprång framför sin motpart därigenom att han har möjlighet atl förhala rättegången genom att invända att patentet är ogiltigt. Mot ett stort företag är den "lille" uppfinnaren i stort sett rättslös, hävdar motionären, som ställer denna situation i motsats lill vad som gäller inom upphovsrätten. 1 upphovsrältslagen uppställs inget villkor av ifrågavarande slag för att åtal skall få väckas. Det är enligt motionären ej acceptabelt att "små" räitssökande skall vara sä blottställda på det patenträttsliga området, att de nästan saklöst kan bli berövade något som ofta är frukten av många års arbete och studium.

Samma motionär lar i motionen 1977/78:525 upp en annan aspekt av uppfinnarskyddel, nämligen uppfinnarens rätt till skadestånd vid patentintrång. Rättspraxis visar enligt motionären att de skadestånd som i dag utdöms för patentintrång är förhållandevis obetydliga. Detta i kombination med att intrång eller skada ofta inte går att styrka i en inträngsprocess gör alt patentintrång inte sällan framstår som en god affär för mindre nogräknade personer. Detta kan i sin tur få allvarliga ekonomiska följder för "små" uppfinnare, särskilt om de har anställda. Det är därför enligt motionären angeläget alt skadeståndsreglerna snarast blir föremål för översyn.

Utskottet fär i fråga om patentlagens sanktionssyslem anföra följande.

Antalet mål om patfntinträng är förhållandevis litet. I den mån sådana mål förekommer rör det sig vanligen om civilprocesser. Endast undantagsvis torde åtal väckas i fråga om patentintrång. Det är emellertid etl känt faktum alt patentintrång förekommer i betydligt större omfattning än vad antalet intrångsmål ger vid handen. I en del av dessa fall torde uppgörelse

LU 1977/78:10 60

träffas utom rätta och i andra fall torde patenthavaren - såsom framgår av det föregående — sakna reella möjligheter att beivra patentintrånget.

Före 1968 kunde åtal väckas endasl av målsägande. I syfte att öka patenthavarens skydd lades patentinträng i den nya patentlagen under allmänt åtal, dock med den begränsningen att åtal fick väckas av åklagaren endast om han av särskilda skäl fann åtal påkallat ur allmän synpunkt. Alt brottmål förekommer så sällan kan bl. a. ha sin grund i denna begränsning av åklagarens åtalsrätt. Del torde också vara så alt patenthavaren som regel är mer intresserad av att få ersättning för liden skada än alt få den som gjort sig skyldig till patentintrång fälld till ansvar. Såsom framhålls i motionen 524 kan det dock vara av värde för patenthavaren att få ansvarsfrågan prövad. Särskilt enskilda patenthavare med små resurser kan ha intresse av att få lill stånd en förundersökning. Genom en sådan undersökning kan klarläggas omfattningen av patentintrånget och de skador som patenthavaren åsamkats genom intrånget.

Skadeståndsmålen är oftast av komplicerad natur och kräver omfattande teknisk bevisning. Till följd härav är processen som regel tidsödande och ofta stiger rättegångskostnaderna till avsevärda belopp. Härtill kommer alt ett skadeståndsanspråk på grund av patentintrång kan bemötas med pftstå-enden om patentets ogiltighet, något som kan leda lill atl målet om patentintrång förklaras vilande i avbidan på att frågan om patentets giltighet prövas. Bevissvårigheler kan vidare leda till att utdömda skadestånd inte är tillräckliga för att kompensera patenthavaren. Särskilt uppenbara är bevissvårigheterna när det gäller att styrka marknadsstörningar som t. ex. kan bero på alt köparna har förlorat förtroendet för en patenterad produkt därför att samma produkt med sämre kvalitet har utbjudits till lägre pris. Mot bakgrund av det anförda är det inte förvånande att paienthavarna drar sig för att väcka talan om skadestånd på grund av patentintrång. Risk föreligger också för att en patenthavare som har små ekonomiska resurser inför hotet om en långvarig och kostsam process tvingas träffa ett ofördelaktigt licensavtal med det företag som gjort sig skyldigt till patentintrång. Från uppfinnarhåll har hävdats att sådana fall inte är ovanliga.

Utskottet vill stryka under att det är angeläget att patentlagens regler är så utformade att patenthavarens ensamrätt till patentet inte blir illusorisk utan att han har möjlighet att effektivt beivra ett patentintrång och att kompensera sig för liden skada. Vad utskottet ovan anfört visar att de nuvarande reglema om patentprocessen och sanktionerna inte är tillfredsställande. De bör därför bli föremål för översyn.

Vid en sådan översyn bör frågan om att införa vitesförbud som sanktion inom patenträtten prövas. I tidigare lagstiftningsärenden har förslag om införandel av sådana förbud avvisats med motiveringen alt det inte fanns något utrymme för vitesregler eftersom patentintrång redan var straffbelagt. En ny syn på förbudssanktionen kan dock sägas ha kommit till uttryck på senare år, först i marknadsföringslagen och senare i firmalagen.

LU 1977/78:10 61

där förbud införts som generell sanktion vid sidan av straff. I direktiven till den nu pågående varumärkesutredningen (Ju 1974:10) ingår atl utredningen också skall överväga införandet av en förbudssanktion.

En förbudsregel kan såsom framhålls i motionen 30 och i skrivelserna från Föreningen för industriellt rättsskydd och Patentombudsföreningen i många fall te sig lämpligare än en straff- eller skadeståndssanktion. Från effektivitetssynpunkt har förbudsregeln den uppenbara fördelen att förbudet kan förenas med ett vite som är tillräckligt högt för att avhålla från överträdelser även i sammanhang där starka ekonomiska intressen gör sig gällande och därför risken för att dömas till ett måttligt bötesstraff skulle kunna kalkyleras in som en godtagbar driftskostnad. En annan fördel med en förbudsregel är att den kan tillämpas oberoende av om intrånget beror på uppsåt eller oaktsamhet. Vidare kan framhållas alt den som begår ett patentintrång myckel ofta torde vara en juridisk person. Ett förbud kan då riktas direkt mot den Juridiska personen medan straffansvar kan utkrävas endast i fråga om fysiska personer. Härtill kommer att vitesförbud synes vara en utomlands i stor utsträckning begagnad sanktion vid patentintrång. Det bör enligt utskottets uppfattning i och för sig finnas ett intresse av all harmonisera lagstiftningen även på denna punkt. Enligt utskottels mening är också frågan om interimistiska förbud förtjänt av atl närmare övervägas. Handläggningstiden för patentmål är som utskottet påpekat i det föregående f n. mycket lång. Del kan därför finnas skäl för atl möjlighet ges patenthavare att stoppa en konkurrerande produktion under målets handläggning, i vart fall om del är fråga om ett uppenbart patentintrång. Utskottet vill emellertid inte underläta att peka på att det kan finnas omständigheter som gör ett vitesförbud mindre effektivt från uppfinnarens synpunkt. Med hänsyn lill de allvarliga följder i ekonomiskt hänseende som ett förbud kan medföra för den som drabbas av förbudet är det enligt utskottets mening rimligt att anta, att den utredning som måste föregå etl beslut om vitesförbud inte kommer alt ta mycket kortare tid och detta även om beslutet endast är interimistiskt. Ett förbud som meddelas lång tid efter patentintrångets början kan även framstå som relativt ointressant för patenthavaren, vars intresse i den situationen främst torde gå ut på atl få ersättning för den skada han lidit genom intrånget. Enligl utskottets mening framstår det, dessa invändningar till trots, som angeläget att frågan om etl införande av vitesförbudssanktionen i patenträtten nu närmare utreds.

Vad utskottet med anledning av motionerna 30, 524 och 525 anfört om en översyn av patentprocessen och av sanktionssystemet inom patenträtten bör ges regeringen till känna.

Övrig lagstiftning

Ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska paientkonveniionen förutsätter, som utskottet inledningsvis anfört i detta

LU 1977/78:10 62

betänkande, att vissa ändringar och tillägg görs i den svenska patentlagen. Lagstiftningsförslagen i detta hänseende innebär bl. a. att del nuvarande 3 kap. patentlagen om nordisk patentansökan upphävs och ersätts med ett nytt 3 kap. om internationell patentansökan. Reglerna om europeiskt patent och europeisk patentansökan har sammanförts i etl kapitel vilket placerats sist i patentlagen som 11 kap. I de nämnda kapitlen regleras bl. a. vilken rättsverkan som här i landet tillkommer en patentansökan enligt samarbetskonventionen resp. ett patent och en patentansökan enligt den europeiska paientkonveniionen.

Utskottet anser alt stora fördelar från praktisk och systematisk synpunkt har vunnits genom att placera bestämmelserna om internationell patentansökan resp. europeiskt pateni i särskilda kapitel. Utskottet har inte heller i övrigt något att invända mot de framlagda lagförslagen. Visserligen innebär förslaget att bestämmelserna om nordisk patentansökan försvinner ur patentlagen men del torde, som påpekas i propositionen, inte vara realistiskt atl räkna med alt systemet med nordiska patentansökningar kommer alt förverkligas. Detta innebär dock inte att den nordiska rättslikheten i fråga om den nationella patenllagstiflningens utformning kan sägas ha upphört. Som utskottet redan påpekat har nämligen den pågående revisionen av de nordiska patentlagarna skett i intimt nordiskt samarbete.

Finansiering av uppfinnarverksamhet

Den under föregående riksmöte väckta fristående motionen 1976/77:656 lar upp en fråga som inte direkt har samband med Sveriges tillträde lill samarbetskonventionen eller den europeiska patentkonventionen. 1 motionen yrkas alt riksdagen hos regeringen begär förslag lill åtgärder som förstärker upphovsmannarätten och innovatörernas möjlighet lill finansiering och utkomst vid förverkligande av idéprojekt, utan att uppfinnarna för den skull frånhänds sina verk. Alt investera i uppfinnarverksamhet är enligt motionären en av de mest riskfyllda placeringar som finns. Härtill har bidragit bl. a. ett högt ränteläge, ogynnsam beskattning och drastiskt stegrade lönekostnader. Motionären gör gällande atl det inte går att låna pengar för produktutveckling till gängse marknadsränta, eftersom en långivare måste bedöma föriuslrisken som hög. Av alla uppfinningar som patenteras är det endasl omkring fem procent som når ekonomisk framgång. Att skydda sig mot följderna av patentintrång o.d. genom en patentprocess kan också vara förenat med stora kostnader för uppfinnaren. Skadestånden är av kutym låga. En följd av att uppfinnarna inte kan lösa finansieringen av sin verksamhet här är enligt motionären att Sverige årligen förlorar mångmiljonvärden, eftersom uppfinnarna tvingas atl lämna landet med sina många gånger geniala arbeten. Motionärens slutsals är att det gäller att förstärka uppfinnarnas rättsliga situation, så atl de ej lämnar Sverige för atl få arbeta i etl gynnsanrimare klimat.

Utskottet hyser stor förståelse för alt vissa kategorier av uppfinnare, särskilt sådana med egen verksamhet, kan anse sig ha problem med finan-

LU 1977/78:10 63

sieringen av sin verksamhet på de grunder motionären anfört. Ulskoitet vill å andra sidan erinra om alt statsmakterna pä flera sätt underlätlat för uppfinnarna atl nedbringa kostnaderna i verksamheten. Enligt 20 S andra styckei patentlagen kan uppfinnaren erhålla befrielse från tryckningsavgiften, om han har avsevärda svårigheter att erlägga denna. Av 42 S andra styckei framgår att uppfinnaren kan få upp till tre års anstånd från patentets meddelande med att erlägga årsavgiften. I samband med handläggningen av varje enskilt ärende informeras uppfinnarna regelmässigt om dessa möjligheter till avgiftslättnader. Enligt vad utskottet har inhämtat utnyttjas möjligheterna att begära befrielse resp. anstånd dock endasl i ringa utsträckning. Utskottet vill vidare framhålla atl del inom STU finns en särskild enhet för rådgivnings- och förmedlingsverksamhet, som kostnadsfritt kan ge uppfinnare såväl råd i uppfinnarfrågor som bidrag till kostnaderna för patentansökan. Anslag kan även beviljas för projektets exploatering. Enskilda uppfinnare saml mindre och medelstora företag har genom STU på delta sätt för budgetåret 1976/77 erhållit totalt ca 34 milj. kr. i bidrag (prop. 1977/78: 100, Bil. 14, s. 79). Till detta vill utskoltel lägga att etl svenskt tillträde till de båda nu aktuella konventionerna i allmänhet kommer att medföra kostnadsmässiga fördelar för alla svenska uppfinnare i den mån dessa önskar en uppfinning skyddad i flera stater. Del bör vidare observeras att just hänsynen till uppfinnarnas rättsliga och ekonomiska ställning har föranlett utskoltel att nu föreslå riksdagen alt begära en utredning om sanktionssystemet i patenträtten. Att i denna situation föranstalta om ytterligare lagstiftningsåtgärder lill stöd för uppfinnarnas ekonomiska intressen finner utskottet ej erforderligt. På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1976/77:656.

Ordningen för riksdagens behandling av förslagen i propositionen

I delta avsnitt tar utskottet upp frågan huruvida den särkilda beslutsordning som är föreskriven i 10 kap. 5 S regeringsformen (RF) skall lillämpas vid riksdagens godkännande av samarbetskonventionen och den europeiska paientkonveniionen.

I fråga om vilken beslutsordning som bör gälla vid riksdagens godkännande av den europeiska patentkonventionen har lagutskottet inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet (bilaga 1).

1 yttrande framhålls att konstitutionsutskottet ansluter sig lill departementschefens överväganden på denna punkt (s. 148-152) och uttalas att riksdagens beslut i frågan om ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen bör fattas med tillämpning av den ordning som anges i 10 kap. 5 § första styckei RF. Enligt konstitutionsutskottets uppfattning bör vidare den i lagrummet angivna beslutsordningen tillämpas även vid antagandel av den lagstiftning som har direkt samband med konventionen, dvs. det föreslagna nya 11 kap. patentlagen. Enligl konstitutionsutskottet ankommer del på lagutskottet atl bedöma om beslutet om tillträde och lagändringar med lagens ord "ej kan avvaktas" och om beslutet följaktligen skall fattas med i lagrummet angiven kvalificerad majoritet i stället för

LU 1977/78:10 64

att las i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag.

Lagutskottet delar konstitutionsutskollets uppfattning att, på de grunder som närmare anförts i yttrandet, den beslutsordning som anges i 10 kap. 5 S första stycket RF skall tillämpas vid såväl godkännandet av konventionen som antagandet av de föreslagna bestämmelserna i 11 kap. patentlagen.

Vad härefter angår spörsmålet om ärendet är av sä brådskande natur att riksdagens beslut inte bör fattas i enlighet med den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag vill utskottet anföra följande. Genom att pä ett tidigt stadium gå med i det europeiska patentsamarbelet kan Sverige fä ett inflytande på utvecklingen inom den europeiska patentorganisationen under den viktiga uppbyggnadsperioden. Vidare underlättas en anpassning till det nya läget för svensk industri och svenska palentombud. Även i övrigt bör del innebära fördelar om samarbetet mellan det svenska patentverket och det europeiska patentverket inleds så snart som möjligt. Bl. a. ökas möjligheterna för att internationella nyhetsgranskningsrap-porter, som upprättats av det svenska patentverket, kommer att godtas utan kompletterande granskning vid del europeiska patentverket. Utskottet vill också peka på de nackdelar som kan bli följden av att Sverige inte frän början deltar i den europeiska patentorganisalionen. Det kan sålunda antas alt i en sådan situation de för Sveriges del förmånliga överenskommelser som träffals angående dels Sveriges möjlighet alt inom ramen för den europeiska paientkonveniionen tjänstgöra som PCT-myndighet för utvecklingsländer, dels möjligheten till reducering av det europeiska patentverkels nyhetsgranskningsavgift för ansökningar som passerat det svenska patentverket i dess egenskap av PCT-myndighet ej kommer alt gälla.

På grund av det anförda anser utskottet atl riksdagens beslut i tillträdesfrågan inte lämpligen bör fattas i enlighet med ordningen för stiftande av grundlag. Frågan bör i stället avgöras genom ett enda beslut.

Beträffande godkännande av samarbetskonventionen anser ulskoitet i likhet med departementschefen atl den ordning som anges i 10 kap. 5 S andra stycket RF bör lillämpas. Som framhålls i propositionen står det nämligen klart att ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen innebär överlåtelse lill icke svenska organ av vissa förvaltningsuppgifter. Enligt utskottets uppfattning bör vidare, av samma skäl som anförts beträffande lagreglerna om europeiskt patent, även de ändringar i patentlagen som direkt avser internationella patenlansökningar, dvs. det nya 3 kap. patentlagen, antas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 5 S andra stycket RF. Som utskottet tidigare uttalat är ärendet brådskande. Inte heller när det gäller ett godkännande av samarbetskonventionen och de därav föranledda lagändringarna kan ett beslut i den ordning som gäller för stiftande av grundlag avvaktas.

Vad slutligen angår frågan om ett godkännande av lagkonventionen saml om antagande av förslagen till lagändringar i övrigt torde besluten kunna fattas i den ordning som gäller för stiftande av annan lag än grundlag.

LU 1977/78:10 65

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer att riksdagen

1. beträffande produktpatent på livs- och läkemedel avslår motionen 1977/78: 29,

2. beträffande den i Miinchen den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen)

dels antar 11 kap. i det genom propositionen 1977/78: 1 framlagda förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967: 837), dels  godkänner  konventionen   med   därtill  hörande  tillämpningsföreskrifter och protokoll,

3. beträffande den  i  Washington  den   19 juni   1970  avslutade konventionen om patentsamarbete (samarbetskonventionen) dels antar 3 kap. förslaget till lag om ändring i patentlagen, dels godkänner   konventionen  med  därtill  hörande  tillämpningsföreskrifter i enlighet med vad utskottet förordat,

4. beträffande sanktionssystemet med anledning av motionerna 1977/78: 30, 1977/78: 524 och 1977/78: 525 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten,

5. antar de genom propositionen framlagda lagförslagen i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan ovan under 2 och 3,

6. beträffande uppfinnarstöd avslår motionen 1976/77: 656,

7. förnyar sitt godkännande av den i Strasbourg den 27 november 1963 avslutade konventionen om förenhetligande av vissa delar av patenträtten (lagkonventionen).

Stockholm den 7 februari 1978

På lagutskottets vägnar IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: Ivan Svanström (c), Lennart Andersson (s), Inger Lindquist (m), Martin Olsson (c). Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Sonja Fredgardh (c), Bo Siegbahn (m), Ingemar Konradsson (s), Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Stina Andersson (c), Bengt Silfverstrand (s). Hagar Normark (s) och Margot Håkansson (fp).

5    Riksdagen 1977/78. 8 saml. Nr 10

LU 1977/78: 10 66

Bilaga  I

Konstitutionsutskottets yttrande

1977/78:1 y

beträffande tillämpningen av 10 kap. 5 § regeringsformen vid riksdagens behandling av i propositionen 1977/78:1 om ändring i patentlagen m. m. framlagda förslag såvitt avser godkännande av 1973 års europeiska patentkonvention

Till lagutskottet

I  propositionen  1977/78: 1   om  ändring  i patentiagen  (1967: 837), m. m. föreslår regeringen att riksdagen dels antar förslag till

1. lag om ändring i patentiagen (1967: 837),

2. lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på patenträttens område m. m.,

3. lag om ändring i lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,

4. lag om ändring i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar,

5. lag om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i vissa fall,

dels godkänner

1. den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete med därtill hörande tillämpningsföreskrifter,

2. den i Miinchen den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) med därtill hörande tillämpningsföreskrifter och protokoll,

dels förnyar sitt godkännande av den i Strasbourg den 27 november 1963 avslutade konventionen om förenhetligande av vissa delar av patenträtten.

Enligt den europeiska patentkonventionen skall ett europeiskt patentverk upprättas. Detta skall ha sitt säte i Miinchen. Det europeiska patentverket skall handlägga och pröva ansökningar som görs enligt konventionen och meddela patent för en eller flera av de fördrags-slutande staterna.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förutsättningarna för att europeiskt patent skall kunna meddelas. Europeiskt patent skall i princip, i stat som patentet avser, ha samma rättsverkan som ett nationellt patent. Motsvarande gäller i fråga om rättsverkan av europeisk patentansökan. Konventionen inskränker inte de fördragsslutande sta-

LU 1977/78:10 67

temas rätt att ha egna patentverk som meddelar nationella patent för vederbörande stat.

Propositionen innehåller förslag till den lagstiftning som behövs för att Sverige skall kunna tillträda konventionen om patentsamarbete och den europeiska patentkonventionen. I sistnämnda hänseende föreslås ett nytt kapitel — 11 kap. — i patentlagen med rubriken Europeiskt patent.

Lagutskottet har hemställt att konstitutionsutskottet yttrar sig "beträffande tillämpningen av 10 kap. 5 § regeringsformen vid riksdagens behandling av de i propositionen framlagda förslagen såvitt avser godkännande av 1973 års europeiska patentkonvention".

Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen (RF) ingås överenskommelse med annan stat av regeringen. Enligt 10 kap. 2 § första stycket RF får regeringen dock inte ingå för Sverige bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas. Sverige kan inte tillträda den europeiska patentkonventionen utan att ändringar genomförs i bl. a. patentlagen. Tillträde till konventionen kräver sålunda riksdagens godkännande. Därvid uppkommer frågan huruvida ett svenskt tillträde till konventionen innebär sådan överlåtelse av svenska offentliga organs uppgifter till internationell organisation eller överstatiig myndighet att beslut härom enligt gällande grundlag måste fattas i särskild ordning. Bestämmelser om sådan överlåtelse finns i 10 kap. 5 § RF.

Enligt paragrafens första stycke kan beslutanderätt, som enligt RF tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och inte avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. RF, i begränsad omfattning överlåtas till mellan-folklig organisation för fredligt samarbete, till vilken Sverige är eller skall bli anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Den beslutanderätt som åsyftas är sådan beslutanderätt som i avsaknad av denna bestämmelse inte skulle kunna fråntas de nämnda organen utan ändring av RF. I första hand är det de befogenheter som RF tillägger riksdagen och regeringen. Hit hör också den högsta domsmakten, dvs. de befogenheter som tillkommer högsta domstolen och regeringsrätten. Riksdagen beslutar om överlåtelse av sådan befogenhet i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag eller, om beslut i sådan ordning inte kan avvaktas, genom ett beslut varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig.

I 10 kap. 5 § andra stycket RF behandlas överförande av rättskipnings- och förvaltningsuppgifter till icke svenska organ i annat fall än som avses i första stycket. Där föreskrivs att rättskipnings- eller förvaltningsuppgift,  som ej  enligt RF  tillkommer riksdagen,  regeringen

LU 1977/78:10 68

eller annat i RF angivet organ, kan överlåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Sådan överlåtelse förutsätter förordnande av riksdagen genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig, eller genom beslut i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.

Det ankommer på riksdagen att avgöra enligt vilket lagrum i RF beslut skall fattas om tillträde till den europeiska patentkonventionen.

I propositionen behandlas denna fråga utförligt i ett särskilt avsnitt, 10.4., med rubriken Konstitutionella frågor (s. 148—152 i propositionen).

Föredragande statsråd finner för sin del att riksdagens beslut att godkänna den europeiska patentkonventionen bör fattas i den ordning som är föreskriven i 10 kap. 5 § första stycket RF. I sitt resonemang i denna del finner föredraganden att ett svenskt tillträde till den ifrågavarande patentkonventionen inte innebär någon inskränkning i regeringens eller riksdagens befogenheter. Enligt föredraganden berörs inte heller högsta domstolens befogenheter av ett svenskt tillträde till konventionen. Däremot anser föredraganden, med hänvisning till de i 11 kap. 11 § RF givna bestämmelserna om regeringsrättens befogenheter med avseende på resning och återställande av försutten tid, att ett sådant tillträde fordrar beslut i den ordning som är angiven i 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen.

Föredraganden erinrar i denna del om grundlagberedningens uttalande att ett överförande av tillämpningen av svensk lag till utiändska eller intemationella organ som är undandragna den kontroll som ligger i resningsinstitutet innebär en begränsning av de högsta domstolarnas grundlagsenliga uppgifter. Ett sådant överförande skulle därför enligt grundlagberedningen kräva beslut enligt 10 kap. 5 § första stycket RF (SOU 1972: 15 s. 185; jfr prop. 1973: 90 s. 363 och 364). Frågan blir då om ett tillträde till den europeiska patentkonventionen kan anses innebära att tillämpningen av svensk lag undandras den kontroll som ligger i resningsinstitutet. När det gäller beslut enligt patentlagen ankommer resningsbefogenheterna på regeringsrätten.

Föredraganden anser det visserligen klart att 10 kap. 5 § första stycket RF inte blir tillämplig enbart därför att ett avgörande av utländskt eller internationellt organ tillerkänns materiell rättsverkan här i landet. Så till vida godtar föredraganden grundlagberedningens åsikt att det måste vara fråga om överförande av tillämpningen av svensk lag för att beslut enligt 10 kap. 5 § första stycket RF skall krävas. Frågan om tillämpningen av denna bestämmelse är däremot enligt föredraganden tveksam när det — såsom det här är fallet — gäller att ge materiell rättsverkan här i landet åt beslut som fattas av ett internationellt organ på grundval av konventionsbestämmelser som är helt

LU 1977/78:10 69

fristående från de fördragsslutande staternas nationella lagstiftning. I grundlagberedningens uttalande berörs inte denna fråga närmare. Den europeiska patentkonventionens bestämmelser om meddelande av europeiskt patent är — säger föredraganden — avsedda att komplettera eller träda i stället för de fördragsslutande staternas nationella patentlagstiftning. Enligt föredragandens mening föreligger det därför goda skäl att i det hänseende som det nu är fråga om jämställa konventionsregleringen med svensk nationell lagstiftning.

Föredraganden konstaterar att RF:s bestämmelser om resning och återställande av försutten tid inte blir tillämpliga på beslut av det europeiska patentverket. Med hänsyn härtill och till vad han tidigare anfört i frågan finner föredraganden att riksdagens beslut att godkänna den europeiska patentkonventionen bör fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 5 § första stycket RF.

I sitt yttrande ansluter sig lagrådet på de av föredraganden anförda skälen till uppfattningen att regeringsformens bestämmelser om resning och återställande av försutten tid bör föranleda att riksdagens beslut om godkännande av svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen fattas enligt den ordning som anges i 10 kap. 5 § första stycket RF.

Utskottet har vid sin prövning av den nu aktuella frågan funnit sig böra dela den av föredragande statsrådet och lagrådet hävdade uppfattningen att riksdagens beslut i frågan om ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen bör fattas med tillämpning av den ordning som anges i 10 kap. 5 § första stycket RF. Utskottet kan ansluta sig till de överväganden av föredraganden i denna del som återgetts i det föregående. Därutöver vill utskottet tillägga följande.

Beslutanderätt, som enligt RF tillkommer i RF angivet organ, får överföras till mellanfolklig organisation eller domstol endast i begränsad omfattning. Enligt utskottets mening är detta villkor för tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket RF klart uppfyllt i förevarande fall. Frågan om ett svenskt tillträde till en konvention av sådan innebörd som den europeiska patentkonventionen är att anse som ett exempel på sådana fall som i första hand avsetts med bestämmelserna i 10 kap. 5 § första stycket RF. Detta lagrum motiverades i första hand med vårt deltagande i det allt närmare internationella samarbetet och det därav följande behovet av en möjlighet att överlåta viss beslutanderätt till internationella organ.

Enligt 10 kap. 5 § första stycket RF skall beslut om sådan överlåtelse av beslutanderätt som avses med stadgandet i första hand fattas i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag. Om beslut i sådan ordning ej kan avvaktas, får dock sådan överlåtelse beslutas genom ett beslut varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig.

LU 1977/78:10 70

Prövningen av frågan, om beslut i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag ej kan avvaktas, bör enligt utskottets mening bli beroende av en bedömning av tyngden av de skäl som talar för ett snabbt beslut i frågan. Om den tidsutdräkt som följer med ett avgörande i grundlagsstiftningsordning t. ex. leder till väsentlig nackdel för landet, bör frågan enligt utskottets mening i första hand avgöras genom ett beslut med föreskriven majoritet. Om sådana eller liknande skäl föreligger i nu förevarande fall får i första hand prövas av det utskott som har att sakbehandla propositionen, dvs. lagutskottet. Konstitutionsutskottet avstår för sin del från att göra någon bedömning i denna del.

10 kap. 2 § första stycket RF uppställer, som angetts i det föregående, krav på riksdagens godkännande av intenationell överenskommelse i vissa angivna fall. I andra stycket i samma paragraf stadgas att, om i fall som avses i första stycket särskild ordning är föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsätts, samma ordning skall iakttas vid godkännande av överenskommelsen. Med hänsyn till angivna bestämmelser och vad som stadgas i 10 kap. 5 § första stycket RF bör enligt utskottets mening den i sistnämnda lagrum angivna beslutsordningen tillämpas på riksdagens beslut såväl att godkänna den europeiska patentkonventionen som att anta den lagstiftning som har direkt samband därmed, dvs. det föreslagna nya 11 kap. i patentlagen.

Stockholm den 31 januari 1978

På konstitutionsutskottets vägnar KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (e), Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött (m), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c), Kerstin Nilsson (s), Per Unckel (m), Gusti Gustavsson (s), Stig Josefson (c) och Ake Wictorsson (s).

LU 1977/78:10 71

Innehållsförteckning

Ärendet   ............................................................................      1

Lagförslagen   ....................................................................      3

Lag om ändring i patentlagen (1967: 837)   ......................      3

Lag om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens

område m. m.......................................................................   30

Lag om ändring i lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt ut
ländsk domstol   ..............................................................   32

Lag om ändring i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar . .  34 Lag om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier

i vissa fall  ................................................................. ö.......   37

Motionsyrkanden    .............................................................    38

Utskottet.............................................................................   39

Inledning     ........................................................................   39

Samarbetskonvenlionens innehåll.......................................   42

Den europeiska patentkonventionens innehåll  .................   43

Tillträde till konventionerna.................................................   46

Produktpatent på livs- och läkemedel. Förnyat godkännande av

lagkonventionen..................................................................   51

Uppfinnarens ställning ........................................................   53

Sanktionssystemet i patenträtten ......................................   56

Övrig lagstiftning   ..............................................................   61

Finansiering av uppfinnarverksamhet..................................   62

Ordningen för riksdagens behandling av förslagen i proposilionen 63

Hemställan..........................................................................   65

Bilaga

Konstitutionsutskottets yttrande 1977/78: 1 y    ...............   66

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM  1978 780048