KrU 1977/78:9

Kulturutskottets betänkande
1977/78:9

med anledning av motion om kommersialismens verkningar på
kulturområdet, m. m.

Motionen

I motionen 1976/77:965 av Lars Werner m. fl. (vpk), vars behandling på
förslag av kulturutskottet i betänkandet 1976/77:45 uppskjutits till riksmötet
1977/78, yrkas att riksdagen beslutar

1. att hemställa hos regeringen om en parlamentariskt förankrad utredning
om kommersialismens verkningar på kulturområdet med beaktande av
de i motionen anförda synpunkterna,

2. att hemställa hos regeringen om en utredning om en kulturlag som
garanterar en jämn kulturell standard och förbättrade betingelser för en
kraftfull utveckling av kulturlivet i kommunerna.

Vänsterpartiet kommunisterna redovisar i denna motion grundvalarna för
partiets kulturpolitiska arbete. I anslutning till en principiell analys av bl. a.
kommersialiseringen på kulturområdet redovisas de krav inom olika delar av
kulturlivet - radio och TV, press, film, teater, musik, bildkonst och
miljögestaltning, musei- och utställningsverksamhet, bibliotek, litteratur -som vpk arbetar för att förverkliga. Kulturarbetarnas villkor diskuteras
liksom ansvaret för stat och kommun. I anslutning till denna redovisning
ställs krav på dels en parlamentariskt förankrad utredning om kommersialismens
verkningar på kulturområdet, dels en utredning om en kulturlag som
garanterar en jämn kulturell standard och förbättrade betingelser för en
kraftfull utveckling av kulturlivet i kommunerna. Förslag om överförande av
AB Pressbyrån i samhällelig ägo läggs fram i följdmotionen 1976/77:966, som
behandlats av näringsutskottet i betänkandet NU 1977/78:6.

Vad beträffar en utredning om kommersialismens verkningar på kulturområdet
konstaterar motionärerna att flera statliga utredningar på olika sätt
tagit upp delar av denna fråga. Det uppdrag som givits statens kulturråd att
analysera den kommersiella kulturens verkningar nämns liksom statens
ungdomsråds nyligen påbörjade studie angående ungdomens fritidsförhållanden
m. m. Motionärerna anser emellertid att problemen inte analyseras
tillräckligt djupgående och sammanhängande. De efterlyseren samlad bild av
hela den kommersiella kulturen, dess historiska utveckling,expansion, språk
och metoder, dess beroende av ägandeförhållandena och dess effekter på
människorna.

Förslaget om en kulturlag grundas på förhållandet att kommunerna svarar
för den övervägande delen av samhällets insatser på kulturområdet, men att
både deras vilja och förutsättningar härvidlag skiljer sig avsevärt. Kulturlagen

1 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 9

KrU 1977/78:9

2

skulle garantera en minimistandard inom alla delar av kulturlivet för samtliga
kommuner. Införande av en sådan lag förutsätter enligt motionen en högst
väsentlig höjning av statsbidragen till kommunerna.

Utskottet

Det framgår av motionen 1976/77:965 dels att kommersialismens verkningar
inom olika kulturområden tagits upp av flera statliga utredningar, dels
att både statens kulturråd och statens ungdomsråd givits utredningsuppdrag
som gäller kulturkommersialismen. Vad motionärerna önskar är att en
djupgående och övergripande analys görs av problemen i en parlamentariskt
förankrad utredning.

Kulturutskottet har i betänkandet 1977/78:8 lämnat uppgifter om den
kartläggning av ungdomens fritidsaktiviteter som statens ungdomsråd
nyligen påbörjat samt om uppläggningen av det utredningsarbete som år 1974
anförtroddes statens kulturråd. Med anledning av den i motionen 1976/
77:965 väckta frågan om utredning får utskottet först konstatera att riksdagen
inte hade någon erinran mot att kulturrådet skulle ges i uppgift att följa
utvecklingen i fråga om det kommersiella kulturutbudet (prop. 1974:28, KrU
1974:15, rskr 1974:248). Det bör framhållas att kulturrådet givit uttryck för
den uppfattningen att rådets utredningsarbete i fråga om kulturkommersialismen
intar en särställning bland rådets utredningsprojekt. Utskottet har sig
bekant att planläggningen av utredningsverksamheten i fråga föregåtts av
ingående överväganden om hur arbetet lämpligen skulle läggas upp.

Statens kulturråd har genom sin styrelse, sina nämnder och referensgrupper
och sitt kansli god kännedom om förhållandena inom hela kulturområdet
och tillgång till ett brett och ingående faktamaterial. I kulturrådets
uppdrag ingår att göra ett övergripande utredningsarbete avseende kulturkommersialismen.
Utskottet kan inte finna det erforderligt eller meningsfullt
att tillsätta en utredning av det slag som föreslås i motionen 1976/77:965. En
sådan åtgärd skulle ytterligare komplicera kulturrådets svårbemästrade
utredningsuppgift och därtill innebära onödigt dubbelarbete. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet yrkande 1 i motionen 1976/77:965.

Med anledning av förslaget om utredning rörande en kulturlag (yrkande 2)
vill utskottet först erinra om att vissa principer för ansvarsfördelningen
mellan stat, kommun och organisationsliv avseende insatserna för kulturändamål
behandlades i 1974 års kulturproposition. I denna proposition
avvisades också tanken på att staten genom lagstiftning reglerar den
kommunala verksamheten inom kulturområdet. Riksdagen hade inga
erinringar mot propositionen i nämnda hänseenden. Vidare kan nämnas att
frågan om bibliotekslagstiftning flera gånger prövats av riksdagen, som på
kulturutskottets förslag avslagit motionsvis framförda yrkanden om sådan
lagstiftning. Även andra förslag som syftat till att ålägga kommunerna att
svara för viss minimistandard, nämligen i fråga om bokhandelssortiment och

KrU 1977/78:9

3

de handikappades kulturella verksamhet, har tillbakavisats av utskottet och
därefter avslagits av riksdagen.

Utskottet har inte funnit att vad som anförts i nu förevarande motion bör
föranleda en omprövning av riksdagens tidigare intagna ståndpunkt i fråga
om kulturlagstiftning. På angivna grunder avstyrker utskottet yrkande 2 i
motionen 1976/77:965.

Under åberopande äv det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1976/77:965.

Stockholm den 8 november 1977

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke Green (s), Ingegärd
Fraenkel (fp), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen
(m), Hans Alsén (s), Kerstin Göthberg (c). Lennart Bladh (s), Gunnar
Richardson (fp), Lars Ahlmark (m) och Lena Öhrsvik (s).

GOTAB, Slockholm 1977