KrU 1977/78:7
Kulturutskottets betänkande
1977/78:7
med anledning av motion om kulturpolitiken
Motionen
I motionen 1976/77:1129 av Yvonne Hedvall m. fl. (m), vars behandling på
förslag av kulturutskottet i betänkandet 1976/77:45 uppskjutitstill riksmötet
1977/78, yrkas
1. att riksdagen hos regeringen anhåller om
a. att en kartläggning av kulturutbudet liksom av faktisk och potentiell
efterfrågan härav i olika befolkningsgrupper genomförs i enlighet med
motionens syfte,
b. att en utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag till en
utbyggnad av den kulturella verksamheten för barn och ungdom varvid den
kommunala musikskolan bör vara mönsterbildande,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande
utbildning av och arbetstillfällen för de professionella kulturskaparna,
kommunernas behov av samordning och överblick samt massmedias roll.
Motionärerna berör i korthet en rad kulturpolitiska frågor såsom människors
delaktighet i kulturlivet, kulturskaparnas utbildning och sysselsättningsmöjligheter,
kulturell verksamhet bland barn och ungdom, kommunernas
kulturpolitiska insatser samt Sveriges Radios kulturpolitiska roll.
Syftet med motionen är att genom kartläggnings- och utredningsarbete
m. m. öka människornas kulturella aktivitet.
Utskottet
Under den period som gått sedan statsmakterna år 1974 (prop. 1974:28,
KrU 1974:15, rskr 1974:248) fattade de grundläggande principbesluten om
den statliga kulturpolitiken har riktlinjer för statens insatser på kulturområdet
fastställts sektor för sektor. Reformbesluten inom kulturområdet har
föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. Det övergripande arbetet har
utförts framför allt av utredningen statens kulturråd. Därtill har kommit ett
rikt utredningsmaterial inom olika delområden.
Statens kulturråd, som inrättades 1974, har enligt sin instruktion att främja
förverkligandet av målen för den statliga kulturpolitiken samt att verka för en
utveckling av denna politik.
Kulturrådet framhåller i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79
att det nu gäller att följa upp reformbesluten för att se om samhällsinsatserna
på kulturområdet svarar mot de krav som ligger i besluten.
1 1975 års kulturproposition uttalades att en av kulturrådets viktigaste
1 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 7
KrU 1977/78:7
2
uppgifter är att planera för framtiden. Rådet begär mot denna bakgrund ökade
resurser för utredande verksamhet och redogör för en rad projekt, både
sådana av allmän kul turpol i tis k karaktär och utredningsprojekt inom olika
sektorer av kulturområdet. Samtidigt understryker rådet behovet av medel
för forsknings- och utvecklingsarbete som kan stödja reformarbetet inom
kultursektorn. Vidare kan nämnas att kulturrådet betonar betydelsen av
långsiktig planering i systematiserade former och avser att redan under
innevarande budgetår inleda en studie om i vilka former en sådan planering
bör ske. Rådet framhåller också betydelsen av en utveckling av kulturstatistiken
i Sverige. Med nuvarande metoder kan enligt rådet effekterna av
hittills gjorda kulturpolitiska insatser inte analyseras med tillräcklig stringens.
Vad utskottet nu redogjort för visar enligt utskottets mening att en särskild
kartläggning av kulturutbudet och kulturefterfrågan som begärs i motionen
1976/77:1129 (yrkande 1 a) inte är påkallad. För egen del fäster utskottet stor
vikt vid att kulturstatistiken utvecklas i den riktning statens kulturråd
önskar, så att underlag skapas för analyser av människornas kulturella villkor
och behov. Med det sagda avstyrker utskottet ifrågavarande yrkande i
motionen.
Beträffande de frågor i övrigt som tagits upp i motionen och gett anledning
till yrkandena 1 b och 2 får utskottet anföra följande.
Så sent som 1976 antog statsmakterna principer för samhällsåtgärder som
syftar till att förbättra konstnärernas arbets- och försörjningsmöjligheter
(prop. 1975/76:135, KrU 1975/76:35, rskr 1975/76:355). Besluten fattades på
grundval av ett omfattande utredningsmaterial.
Flertalet utbildningar inom kulturområdet har antingen utretts under
senare år eller utreds f. n. Arbetsmarknadsbedömningar och behovsanalyser
innefattas i utredningsarbetet.
Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat frågor om barnkulturen
samt om den kommunala musikskolan. 1 detta sammanhang begränsar sig
utskottet till att erinra om den särskilda bamkulturgruppen som arbetar inom
utbildningsdepartementet och som enligt vad utskottet erfarit kommer att
avlämna en rapport under senhösten. Det bör också nämnas att det i den
kommunala musikskolan blivit allt vanligare med olika inslag vid sidan av
musiken, exempelvis dans och dramatik. Sådana inslag förekommer nu i
ungefär tio procent av kommunerna.
I den kartläggning av barns och ungdomars val av fritidsaktiviteter som
statens ungdomsråd nyligen påbörjat utgör frågor om kulturaktiviteter
viktiga inslag.
Bidragsgivningen till den kulturella amatörverksamheten har belysts i
kulturrådets rapport (1977:3) Stödet till amatörorganisationer. 1 rapporten
betonas att bidragsgivningens framtida former är avhängiga av resultatet av
folkbildningsutredningens pågående arbete.
Vad slutligen gäller etermediernas roll som kulturförmedlare förutsätter
KrU 1977/78:7
3
utskottet att denna fråga kommer att behandlas ingående i den proposition
om rundradions framtid som är att vänta våren 1978.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet förslaget om utredning av
barns och ungdoms kulturella verksamhet (yrkande 1 b) och anser inte heller
att det finns anledning för riksdagen att göra det i yrkande 2 föreslagna
tillkännagivandet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1129.
Stockholm den 8 november 1977
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke Green (s), Ingegärd
Fraenkel (fp), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen
(m), Hans Alsén (s). Kerstin Göthberg (c), Lennart Bladh (s), Gunnar
Richardson (fp), Lars Ahlmark (m) och Lena Öhrsvik (s).
GOTAB 55951 Slockholm 1!