KrU 1977/78:1
Kulturutskottets betänkande
1977/78:1
med anledning av motioner i vissa rundradiofrågor
Motionerna
I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner, vilkas behandling
på förslag av kulturutskottet i betänkandet 1976/77:45 uppskjutits till
riksmötet 1977/78, nämligen
1976/77:748 av Gördis Hörnlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att Boråsområdet i enlighet med 1969 års radioutrednings förslag
skall utgöra ett eget lokalradioområde,
1976/77:962 av Georg Andersson m. fl. (s) vari,såvitt nu är i fråga, yrkas att
riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående vikten av att Sveriges Radios arkiv av barnfilm görs tillgängligt för
distribution som 16 mm film och videokassetter (yrkande 7 c),
1976/77:1122 av Georg Andersson (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av tjänster
utanför lokalradions huvudorter för att ge förutsättningar för en god lokal
bevakning,
1976/77:1133 av Hans Nyhage m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
måtte besluta att Boråsområdet i enlighet med 1969 års radioutrednings
förslag skall utgöra ett eget lokalradioområde, Radio Borås,
1976/77:1135 av Magnus Persson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att televerket gör en översyn av lokalradions sändarnät i
syfte att nå en total täckning av respektive område för lokalradion i den takt
som utbyggnad av lokalradionätet sker.
Till stöd för det i motionerna 1976/77:748 och 1976/77:1133 framförda
yrkandet att Boråsområdet skall utgöra ett eget lokalradioområde anförs bl. a.
att Göteborgs lokalradioområde, i vilket Boråsområdet ingår, är för stort. Det
har betydligt över 700 000 invånare. Boråsområdet har ett befolkningsunderlag
på drygt 220 000 människor, vilket är helt tillräckligt för ett lokalradioområde
och mer än flera av de nuvarande områdena har. Det finns inom
Boråsområdet ett näringsgeografiskt samband med specifika utvecklingsdrag,
och området fungerar i arbetsmarknads-, bostads- och kultursammanhang
som ett från Göteborg skilt, självständigt område. Det finns inte heller
några tekniska hinder för att Boråsområdet görs till ett fristående lokalradioområde.
1 motionen 1976/77:1122 uttalas att lokalradions personalresurser inte är
1 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Ar /
KrU 1977/78:1
2
tillräckliga fören god lokal bevakning. Detta förhållande är särskilt påtagligt i
Norrlandslänen. Som exempel anförs att av 15 tjänster vid lokalradion i
Västerbottens län 14 blir placerade i Umeå och en i Skellefteå. Övriga delar av
länet får ingen fast bevakning från lokalradioredaktionen. Detta innebär en
helt otillfredsställande situation. Förhållandet torde vara likartat i flera län.
Om inte tilldelat antal tjänster kan fördelas på ett bättre sätt inom respektive
områden måste ökade resurser ställas till förfogande.
Det i motionen 1976/77:1135 framförda yrkandet om en översyn av
lokalradions sändarnät motiveras på i huvudsak följande sätt.
Televerkets sändarnät är från början inte uppbyggt med tanke på
länstäckning utan på totaltäckning av hela landet. Detta medför att det i
många län finns lyssnargrupper som har mycket stora svårigheter att kunna
lyssna till den ”egna” lokalradion. På vissa håll kan det anses helt omöjligt.
Detta beror på att sändare utanför länet har större styrka än länets egna.
Skall lyssnare i sådana områden ha några som helst möjligheter att lyssna
på ”eget” program tvingas de vidta extraordinära åtgärder-1, ex. uppsättande
av takantenn. Med tanke på att större delen av radiolyssnandet i dag sker på
transistorapparater eller bilradio kan sådana åtgärder anses som orealistiska.
Det är högst väsentligt att den nya lokalradion kan avlyssnas av samtliga
länsinnevånare, varför televerket måste ges utökade resurser till utbyggnad
av sändarnätet.
Vad slutligen gäller motionen 1976/77:962 pekas i denna på alla de goda
barnprogram som finns i Sveriges Radios arkiv och som av upphovsrättsliga
skäl inte kan distribueras som filmkopior eller videokassett. TRU:s program
är däremot friköpta och därför tillgängliga för distribution på annat sätt än via
etern. Detta problem uppmärksammades i direktiven till den nu arbetande
radioutredningen, som skall pröva olika möjligheter att inom ramen för nu
gällande lagstiftning lösa de upphovsrättsliga och ekonomiska problem som
följer av att eterproducerade program distribueras i nya former. Det är
angeläget att denna fråga kan föras framåt, när det om något år blir aktuellt för
riksdagen att ta ställning till radioutredningens förslag om Sveriges Radios
framtid. Målet bör vara att finna en lösning så att tidigare sända program - när
det gäller barnprogram - kan användas i form av 16 mm filmkopior eller
kassett och användas t. ex. i barnstugor, i föreningar och på bibliotek.
Remissyttranden
1. Ang. motionerna 1976/77:748 och 1976/77:1133 om lokalradion i
Boråsområdet
Chefen för lokalradion har anfört följande.
Enligt proposition 1975:13 bör försöksverksamhet anordnas med lokalradiosändningar
över Borås- och Södertälje-områdena. Försökssändningarna
har startat över Södertälje-området och kommer att börja över Borås-området
KrU 1977/78:1
3
1977-10-31. Ännu föreligger alltså inga erfarenheter av hur lokalradiosändningarna
kommer att fungera, men den bedömning som f. n. görs inom
lokalradion är att Borås-området är ett ur intresse- och näringsgeografisk
synpunkt väl avpassat område för lokalradiosändningar. Frågan om sändningstidens
omfattning måste bedömas med hänsyn till de resurser som
finns. Om Borås-regionen skall utgöra ett eget lokalradioområde bör bedömas
på grundval av de erfarenheter som görs av försökssändningarna.
Den indelning i lokalradioområden som skett i denna del av Väst-Sverige
medför jämfört med andra områden speciella problem, då länsindelningen ej
överensstämmer med lokalradioområdena.
Det finns anledning att särskilt följa utvecklingen av verksamheten och
pröva den nuvarande organisatoriska indelningen. Därvidlag är det möjligt
att ett alternativ med indelning i mindre lokalradioområden kan visa sig vara
en lösning. Ett avgörande beslut bör dock fattas först sedan erfarenheter
vunnits och resursuppbyggnaden av lokalradion kommit längre.
2. Ang. motionen 1976/77:1122 om lokalradions behov av
personal utanför huvudorten
I denna fråga har chefen för lokalradion anfört följande.
Den nuvarande omfattningen av lokalradions resurser har inneburit att
personalen i huvudsak har placerats på respektive lokalradioområdes huvudort.
Anledningen till detta är främst att gällande arbetstidsbestämmelser bl. a.
vad gäller vaktlistor måste tillgodoses. Bevakningen av länen i övrigt har
därför skett utifrån huvudorten, ett förhållande som begränsat lokalradions
möjligheter till en mer kontinuerlig bevakning utanför huvudorten.
För att kunna åstadkomma detta krävs tillskott av personal, teknik,
programmedel m. m. Detta behov känns angeläget för lokalradions vidare
utveckling för att bättre tillgodose den målsättning som angivits i proposition
1975:13 och riksdagens beslut i anledning därav.
För budgetåret 1978/79 avser lokalradion att begära medel för denna
utbyggnad.
Med nuvarande beslutade medelstilldelning för budgetåret 1977/78 finns
emellertid inga möjligheter till att förändra situationen. Sveriges Lokalradio
AB är medveten om denna brist och vill understryka det angelägna i att
resurser ges för en förbättrad lokal bevakning utanför huvudorterna.
3. Ang. motionen 1976/77:1135 om en översyn av lokalradions
sändarnät
Chefen för televerkets radiodivision anför följande.
De problem som tas upp i motionen av herr Persson i Karlstad m. fl., dvs.
svårigheter att i vissa fall ta emot rätt lokalradioprogram, kommer att finnas i
större eller mindre omfattning inom praktiskt taget samtliga 24 radioområden.
Svårigheterna består till övervägande delen i att man för att få in rätt
lokalradioprogram måste ta emot en annan sändare än den som ger den allra
bästa mottagningen. Den kvalitetsmässiga skillnaden i mottagningen torde i
de flesta av dessa fall ändå vara mindre påtaglig men kan i vissa mottagningssituationer,
främst vid bilradiomottagning, bli mera märkbar. I vissa fall
kan dock mottagningsförhållandena göra det nödvändigt att FM-mottagare
för stationärt bruk kompletteras med en särskild antenn. Normalt räcker det i
så fall med en enkel bandkabelantenn som man kan tillverka själv och endast
i en mindre del av fallen behöver mera påkostade antenner anskaffas.
Dessa mottagningsproblem behandlas utförligt i 1969 års radioutrednings
1* Riksdagen 1977/78. 13 samt. Nr l
KrU 1977/78:1
4
betänkande (SOU 1973:8 s. 163) och i regeringens proposition (1975:13 bil. 2)
om lokalradio. Av propositionen s. 64 framgår bl. a. att lokalradioreformen
har ansetts så angelägen att man inte var beredd att vänta med denna reform
tillsett lokalradioanpassat sändningsnät byggts ut, speciellt som tidskrävande
internationella förhandlingar måste avvaktas innan nya sändningsfrekvenser
skulle kunna ställas till Sveriges förfogande. Den nuvarande lösningen där
lokalradion distribueras över ett nät som byggts ut enbart för rikstäckning -där stationerna av naturliga skäl inte kunnat placeras med hänsyn till
indelningen i lokalradioområden - får därför ses som en övergångsföreteelse
till dess ett nytt permanent fjärde FM-nät för lokalradion etableras. Ett sådant
nät beräknas kunna realiseras under mitten av 1980-talet.
I avvaktan på en sådan permanent lösning kommer viss kompletterande
utbyggnad att ske i den mån ytterligare frekvensresurser kan utverkas för
Sveriges del. Redan nu pågår undersökningar angående vissa sådana
kompletteringar. Sedan lokalradion kommit i gång inom samtliga områden
kommer ytterligare sådana undersökningar att göras baserade på de reaktioner
som fås från lyssnarna. Strävan härvidlag är att inom ramen för rimliga
ekonomiska satsningar och tillgängliga frekvensresurser åstadkomma en så
god täckning av varje lokalradioområde som möjligt. Televerket kommer i
sedvanlig ordning att begära de medel som behövs för erforderliga kompletteringar
av sändarnätet.
Slutligen kan nämnas att televerket inför starten av lokalradio i varje
område lämnar allmänheten utförlig information, i bl. a. en speciell folder,
om de eventuella svårigheter som kan uppstå vid lokalradiomottagning och
de möjligheter som finns att komma till rätta med problemen.
Chefen för Sveriges Lokalradio har avgivit ett remissyttrande av följande
lydelse.
Frågorna om sändartäckningen inom lokalradioområdena har ägnats
uppmärksamhet inom Sveriges Lokalradio AB. Problemen rör dels i vissa
områden relationerna mellan starkare och svagare sändare och dels områden
med mottagningssvårigheter.
Vad gäller relationen starkare och svagare sändare har från Lokalradions
sida lagts ned ansträngningar på att informera om vilken våglängd
programmen sänds på samt även på att genom karaktäristiska signaler och
anrop ange varifrån programmen kommer. Dessa ansträngningar kommer att
fortsätta.
Vad gäller områden som har svårigheter att ta emot det egna lokalradioområdets
program diskuteras dessa problem kontinuerligt med Televerket.
Det är Sveriges Lokalradio AB:s uppfattning att Televerket här gjort
värdefulla insatser för att bemästra problemen.
Dessa kan vara endera ekonomiska eller beroende på internationella
frekvensöverenskommelser som begränsar de praktiska möjligheterna.
Vad gäller sändarutbyggnaden stöder Sveriges Lokalradio AB uppfattningen
att Televerket bör ges erforderliga resurser där detta är möjligt.
I de fall där frekvenstilldelningen utgör hinder för godtagbar sändartäckning
har Sveriges Lokalradio AB förståelse för att svårigheter uppstår, men
anser att de strävanden som Televerket gör att genom internationella
överenskommelser lösa problemen bör fortgå som hittills.
Sveriges Lokalradio AB vill dock understryka att först genom inrättandet
av ett fjärde sändarnät kan ett till lokalradioverksamheten bättre anpassat nät
erhållas. För en framtida utveckling av lokalradioverksamheten är därför det
fjärde sändarnätet av stor betydelse.
KrU 1977/78:1
5
4. Ang. motionen 1976/77:962, yrkande 7c, om distribution av
barnfilm ur Sveriges Radios arkiv
Sveriges Radio har i ett remissyttrande, som gäller även yrkanden i
motionen som utskottet inte behandlar i detta sammanhang, noterat att
motionärerna observerat att arbete pågår för att lösa de upphovsrättsliga
problem som hindrar ett vidare utnyttjande av i Sveriges Radio sända
program. I övrigt har Sveriges Radio inte gjort något uttalande i denna
fråga.
Utredning av frågor med anknytning till motionen 1976/77:962, yrkande
7 c
I betänkandet (SOU 1977:19) Radio och tv 1978-1985 har radioutredningen
gjort följande uttalande rörande distribution av radio- och tv-program på
annat sätt än via etern.
De olika avtal Sveriges Radio har ingått på det upphovsrättsliga området tar
främst sikte på den egna programverksamheten. De gäller alltså etersändningar
av upphovsmännens verk och prestationer i Sverige men också i andra
länder. Det finns därför stora olösta problem när det gäller att sprida
programmen i andra former än etersändning.
Det finns f. n. endast ett område där utnyttjandet av Sveriges Radios
program i andra former än etersändning är reglerat i avtal, nämligen för
användning på handelsflottans fartyg. Detta är otillfredsställande eftersom
angelägna behov finns också på andra områden, exempelvis inom folkbildningen.
Önskemål om att få utnyttja Sveriges Radios program i den egna
verksamheten har rests från flera håll, exempelvis från folkrörelser (särskilt
från studieförbundens företrädare) och från myndigheter och organisationer
som företräder olika kulturområden.
Det är - som framgått av den här lämnade redogörelsen - förknippat med
stora svårigheter att förvärva rätt att spela in och i andra former än
etersändning sprida radio- och tv-program. Härför krävs förhandlingar med
ett stort antal parter. Att träffa avtal om generella ersättningsnormer på olika
områden mellan brukare och rättsinnehavare är för närvarande svårt på
grund av osäkerheten då det gäller att bedöma programmens framtida
nyttjandevärde. Här torde bland annat tveksamheten om en kommande
utveckling på videogramområdet spela en betydande roll.
Enligt vad vi erfar ska den särskilda videogramutredning som statsmakterna
beslutat tillsätta behandla hithörande problem.
I direktiven till videogramutredningen heter det (under rubriken 2.4
Televisionen och videogrammen) bl. a. följande.
Produktionen av svenska program som framställs enbart för videogram
kommer under de närmaste åren sannolikt inte att få någon större omfattning.
Däremot har en användning av Sveriges Radios program också i
videogramform omedelbar aktualitet. De tillkommande kostnaderna för
kopior, distribution, ersättning till medverkande och produktionspersonal
bör kunna bli relativt låga, när det gäller program som redan har sänts i etern.
KrU 1977/78:1
6
Ett stort antal av de utbildningsprogram, filmer, teaterpjäser, konserter,
barnprogram och underhållningsprogram som har producerats för television
kan utan större tekniska svårigheter utnyttjas i form av videogram. Om TVprogrammen
kan tillföras videomarknaden får man redan från början ett
konkurrenskraftigt utbud av videogram som har god kvalitet.
Det finns också som jag redan har berört ett från många håll uttalat intresse
för ett friare utnyttjande av Sveriges Radios programmaterial. Inom Sveriges
Radio pågår sedan en tid ett utredningsarbete i syfte att klargöra företagets roll
för den nya situation som har uppstått. För att TV-programmen skall kunna
marknadsföras som videogram fordras särskilda överenskommelser med
dem som har upphovsrätt till programmen.
Videogramfrågan berörs också av utredningen om upphovsrätt. Som jag
tidigare har nämnt är ett av motiven för den översyn av lagstiftningen som
utredningen skall göra en strävan efter att förenkla förhandlings- och
ersättningsformerna. Det gäller här komplicerade uppgörelser bl. a. på grund
av det i regel stora antalet upphovsmän vid TV-produktioner.
Arbetet inom utredningen om upphovsrätt bör komma att underlätta
utnyttjandet av TV-program för distribution som videogram. De problem
som uppstår rörande upphovsmäns och andra medverkandes rättigheter i
samband med videogramproduktion ankommer det i första hand på denna
utredning att lösa. Kommittén bör dock eftersträva ett nära samarbete med
utredningen om upphovsrätt.
För att undvika onödigt dröjsmål bör det vara möjligt för Sveriges Radio att
söka få till stånd överläggningar med upphovsmannaorganisationerna beträffande
rättigheterna innan utredningsarbetet beträffande videogramfrågorna
är avslutat. Det är min förhoppning att Sveriges Radio - med hänsyn till den
betydelse som förhandlingsresultatet kan få förden framtida utvecklingen -genomför sådana förhandlingar i nära kontakt med utredningarna om
upphovsrätt respektive videogram.
Det är emellertid inte bara de upphovsrättsliga problemen som ur Sveriges
Radios synvinkel gör videogramfrågan komplicerad. Det blir också fråga om
principiella avvägningar när det gäller att bestämma om programmen
undantagslöst skall kunna distribueras som videogram, till vilket pris
programmen skall saluföras och hur marknadsföring och distribution skall
ske.
Beslut i dessa avseenden kan inte fattas enbart utifrån företagsekonomiska
synpunkter. Man måste också ta i vid mening kulturpolitiska och utbildningspolitiska
hänsyn. De principiella frågor som aktualiseras när videogramtekniken
används i en större skala bör därför tas upp till debatt också utanför
programföretaget. Det är därför naturligt att kommittén diskuterar Sveriges
Radios roll på videogramområdet.
Jag vill erinra om att radioutredningen i sitt yttrande till kulturutskottet
över motioner i videogramfrågan har uttryckt stor tveksamhet inför tanken
att Sveriges Radio själv skulle använda de etersända programmen för att
producera och distribuera videogram i större skala i kommersiellt syfte.
Företaget skulle därigenom med speciella konkurrensmässiga förutsättningar
utvidga sin verksamhet till ett nytt medieområde. Detta skulle enligt
utredningen innebära problem för den ordinarie programverksamhetens
integritet. Utredningen anser att mycket talar för att ett organ vid sidan av
Sveriges Radio får hand om distribution i kommersiellt syfte av videogram
och fonogram.
KrU 1977/78:1
7
Med hänsyn till den delvis internationella karaktär som videogrammarknaden
har diskuterar man sedan någon tid inom ramen för olika internationella
organisationer skilda rättighetsfrågor i anknytning till videogram. Syftet
härmed är bl. a. att om möjligt nå fram till en enhetlig internaionell
uppfattning framför allt i sådana frågor som har betydelse för distribution och
användning av videogram. Kommittén bör därför noga följa den internationella
diskussionen på detta område.
Frågan om användande av Sveriges Radios program på annat sätt än i form
av radio- och tv-sändningar behandlas slutligen också av en arbetsgrupp
inom radioföretaget.
Utskottet
Såväl vid 1975 års riksdag som vid riksmötet 1976/77 behandlade
kulturutskottet motionsvis framförda yrkanden om att Borås med omkringliggande
kommuner skulle brytas ut ur Göteborgs lokalradioområde för att
utgöra ett eget sådant område. Kulturutskottet avstyrkte i sitt betänkande
1975:6 det yrkande i denna fråga som då förelåg men uttalade samtidigt att
utskottet utgick ifrån att lokalradioföretaget framgent, om det visade sig
påkallat, skulle föreslå åtgärder för justeringar i fråga om indelningen i
lokalradioområden. Motionsyrkandet avslogs av riksdagen. Även den
motion om Boråsområdet som behandlades vid riksmötet 1976/77 avstyrktes
av utskottet (KrU 1976/77:7) och avslogs av riksdagen.
Chefen för Sveriges Lokalradio har i remissyttrande över de nu föreliggande
motionerna angående Boråsområdet (1976/77:748 och 1976/77:1133)
som sin uppfattning uttalat att det finns anledning att särskilt följa
utvecklingen av verksamheten och pröva den nuvarande organisatoriska
indelningen i Västsverige. Ett avgörande beslut bör dock fattas först sedan
erfarenheter vunnits och resursuppbyggnaden av lokalradion kommit längre.
Uttalandet ligger väl i linje med vad kulturutskottet anförde i frågan vid 1975
års riksdag.
Enligt 1975 års riksdagsbeslut angående lokalradion skall särskilda försökssändningar
med lokala program ordnas i Boråsområdet. Dessa sändningar
kommer att börja den 31 oktober 1977. Verksamheten inom Göteborgs
lokalradioområde har alltså ännu inte börjat i hela den omfattning som
förutsattes i 1975 års beslut. Med hänsyn härtill anser utskottet att det inte
finns underlag för en omprövning redan nu av detta beslut i den del som nu är
i fråga. Utskottet avstyrker därför motionerna 1976/77:748 och 1976/77:1133.
Vid en eventuell framtida omprövning i fråga om lokalradioområdena i
Västsverige torde även andra förslag till lösningar än motionärernas kunna
diskuteras, exempelvis att även här följa länsprincipen.
I det remissyttrande över motionen 1976/77:1122 om lokalradions behov
av personal utanför huvudorten som avgivits av chefen för lokalradion
framhålls att det främst är gällande arbetstidsbestämmelser som föranlett att
KrU 1977/78:1
8
lokalradions personal i huvudsak placerats på respektive lokalradioområdes
huvudort. Med nuvarande medelstilldelning finns det enligt lokalradiochefen
inte någon möjlighet att förändra situationen i detta hänseende. Han
understryker det angelägna i att lokalradion får resurser för en förbättrad lokal
bevakning utanför huvudorterna.
Utskottet vill erinra om att utskottet, då beslut fattades om införande av
lokalradio, uttalade att det vid kommande beräkningar av medelsbehovet
kunde komma att visa sig nödvändigt att utgå från en genomsnittlig större
tilldelning än som förutsatts i propositionen 1975:13 om inrättande av
lokalradion. Den situation i fråga om personalfördelningen som påtalats i
motionen 1976/77:1122 ger en förnyad och förstärkt aktualitet åt detta
uttalande av utskottet. Utskottet anser det nödvändigt att problemet
övervägs i samband med beräkningen av lokalradions medelsebehov under
budgetåret 1978/79 och utgår från att så blir fallet även utan någon särskild
hänvändelse från riksdagen till regeringen. Utskottet avstyrker därför
motionen 1976/77:1122.
Av remissyttranden med anledning av motionen 1976/77:1135 om en
utbyggnad av lokalradions sändarnät framgår att man såväl inom televerket
som inom Sveriges Lokalradio är väl medveten om de problem i fråga om
mottagningen av lokalradioprogrammen som påtalats i motionen. Det
framgår också att man målmedvetet arbetar på att komma till rätta med
problemen. Utskottet vill betona värdet av ett fortsatt arbete på att steg för
steg förbättra lokalradions mottagningsförhållanden men anser, med hänsyn
till vad som anförts i remissyttrandena, inte att det finns något behov av att
riksdagen gör någon hänvändelse till regeringen i denna fråga. Utskottet
avstyrker därför motionen 1976/77:1135.
Utskottet delar den i motionen 1976/77:962 uttalade uppfattningen att det
skulle vara mycket värdefullt om barnprogram som finns i Sveriges Radios
arkiv kunde göras allmänt tillgängliga i form av 16 mm film och/eller
videokassetter. Samtidigt är utskottet medvetet om att frågan om utnyttjande
av rundradioprogram för distribution på annat sätt än via etern är förknippad
med besvärliga problem. Såväl inom Sveriges Radio som i särskilda
utredningar - videogramutredningen och utredningen om upphovsrätt -pågår det ett arbete på att lösa dessa problem. Det är enligt utskottets mening
synnerligen önskvärt att detta arbete snabbt ger ett positivt resultat.
Med hänsyn till det nu anförda avstyrker utskottet motionen 1976/77:962,
yrkande 7 c.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna 1976/77:748 och 1976/77:1133
om lokalradion i Boråsområdet,
2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1122 om lokalradions
behov av personal utanför huvudorten,
3. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1135 om en översyn av
lokalradions sändarnät,
KrU 1977/78:1
9
4. att riksdagen avslår motionen 1976/77:962, yrkande 7 c, om
Sveriges Radios arkiv av barnfilm.
Stockholm den 18 oktober 1977
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Ingemar Leander (s), Åke Green (s), Ingegärd Fraenkel (fp), Tyra
Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen
(m), Lennart Bladh (s), Lars Ahlmark (m), Lena Öhrsvik (s), Börje Stensson
(fp), Anna Eliasson (c) och Anne-Marie Gustafsson (c).
GOTA B 55805 Stockholm 1977