KU 1977/78:5

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:5

med anledning av motion om mångsyssleriet i politiken
Motionen

1 motionen 1976/77:997 av Bonnie Bernström (fp) och Olle Wästberg i
Stockholm (fp) yrkas att ”riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av
mångsyssleriets omfattning och verkningar i svensk politik”.

Enligt motionärerna skulle ett minskat mångsyssleri öka politikernas
möjligheter att sätta sig in i ärendena och styra byråkratin. Byråkratins
inflytande minskar enligt motionen inte genom att mångsysslande politiker
placeras i ständigt nya styrelser. Mångsysslaren bl ir ansvarig för allt fler beslut
men saknar verkliga förutsättningar för att bedöma verkningarna av dessa
beslut.

Enligt motionärerna har utredningen om den kommunala demokratin tagit
fram värdefullt material från kommunalpolitiken. Ytterligare undersökning
bör emellertid göras som omfattar även rikspolitiken. Enligt motionen bör en
sådan kartläggning av mångsyssleriet bl. a. omfatta följande frågeställningar: Hur

fördelar politiska förtroendemän sin tid mellan olika uppdrag i
kommun, landsting, riksdag, parti, organisationer i övrigt och andra engagemang? Hur

mycket hinner politiker följa med i den aktuella facklitteraturen och i
debatten om de frågor de själva skall vara med och besluta om?

Vad gör partierna för att fördela uppdragen på fler personer?

Vilket slag av uppdragskoncentration har ett positivt värde från samordningssynpunkt
och för ömsesidiga impulser?

Hur mycket tid har förtroendemännen för att hålla kontakt med de väljare
som de företräder?

Går utvecklingen mot mer eller mindre av mångsyssleri?

Hur upplever förtroendemännen sina möjligheter att förena det nuvarande
sättet att arbeta politiskt med normala mänskliga relationer, bl. a. familjeliv? Vilket

utrymme får politikerna för att förbereda sammanträden och aktivt
påverka besluten utifrån ett tillräckligt kunskapsunderlag?

Vissa undersökningar

I sitt betänkande våren 1976 redogjorde utskottet (KU 1975/76:40) i reciten
för vissa pågående och avslutade undersökningar. Denna redogörelse återges
i det följande i aktualiserat skick.

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 5

KU 1977/78:5

2

Undersökningar av förtroendevaldas arbetsförhållanden i kommuner,
landsting och riksdag har utförts från tid till annan. Flera av de frågeställningar
som nämns i motionen aktualiserades inom den statsvetenskapliga
kommunal/örskningsgruppens arbete. Detta är i dag i allt väsentligt avslutat. De
kommunala förtroendemännens arbetssituation har också belysts genom det
arbete som bedrivits inom utredningen om den kommunala demokratin (SOU
1974:41). Inom den s. k. representationsundersökningen vid statsvetenskapliga
institutionen vid Göteborgs universitet ägnas en särskild delundersökning åt
riksdagsledamöternas roll som representanter för lokala och kommunala
opinioner. I denna undersökning studeras bl. a. riksdagsmännens anknytning
till organisationer, grupper och intressen, t. ex. deras uppdrag i
organisationer och föreningar dels vid nomineringen, dels som aktiva
riksdagsmän. Även den kommunala representationen i riksdagen kommer
att kartläggas. Representationsundersökningen bygger i denna del främst på
en större intervjuundersökning av ledamöterna i andra kammaren 1969.

Utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer redovisade
i februari 1976 i betänkandet Riksdagsarbetets planering resultatet av en
motsvarande kartläggning av riksdagsledamöternas olika uppdrag inom och
utom riksdagen (Förs. 1975/76:15, bilaga 1, se särskilt s. 67-89). Undersökningen
genomfördes under 1974 och byggde bl. a. på en enkät med
riksdagsledamöterna. I enkäten insamlades uppgifter om ledamöternas
förtroendeuppdrag av olika slag samt deras yrkesverksamhet. Samtidigt
gjordes ett försök att via ”dagboksanteckningar” kartlägga riksdagsledamöternas
arbete under veckan 25/11-2/12 1974.1 enkäten fanns också frågor om
det antal sammanträden, föranledda av dessa uppdrag, som ledamöterna
deltagit i under 1974 fram till enkättillfället. Vidare innehöll formuläret en
fråga rörande tidsåtgången under undersökningsveckan för arbete i anslutning
till de olika uppdragen.

Frågan om politikernas arbetsvillkor i det moderna samhället har också
aktualiserats inom ramen för det arbete som bedrivits av sekretariatet för
framtidsstudier. Som exempel kan nämnas det symposium kring framtidsstudier
och planeringsmetoder i ett demokratiskt samhälle som arrangerades
på Biskops-Amö den 6-7 juni 1974. Överläggningarna från detta finns
dokumenterade i ”Långsiktig planering och folkstyre” (Ds Ju 1974:10).
Slutligen kan nämnas att samarbetskommittén för långsiktsmotiveradforskning
(Ju 1974:11) startat ett särskilt utredningsarbete kring frågan om ”Medborgarna,
politikerna och den offentliga sektorn”, inom vilket de förtroendevaldas
arbetsvillkor i olika sammanhang kommer att studeras. Den arbetsgrupp
som svarar för detta arbete räknar med att framlägga en rapport under
våren 1978.

KU 1977/78:5

3

Frågans tidigare behandling

Under åren 1970-1973 samt 1976 har årligen behandlats motioner med
motsvarande syfte som den förevarande. Vid samtliga tillfällen har konstitutionsutskottet
(1970: allmänna beredningsutskottet) avstyrkt motionen.
Reservation har avgetts av utskottets folkpartistiska ledamöter. Riksdagen
har i samtliga fall följt utskottets förslag till ställningstagande.

Vid 1971 års riksdag redogjorde utskottet i sitt betänkande (KU 1971:63) för
olika pågående vetenskapliga undersökningar med anknytning till den
aktuella frågeställningen. I sitt yttrande vid 1972 och 1973 års riksdagar (KU
1972:7, KU 1973:35) avstyrkte utskottet motionsyrkandet bl. a. med hänvisning
till dessa undersökningar. 1 reservation till dessa betänkanden
hemställdes om bifall till motionens förslag om kartläggning av mångsyssleriet.

I sitt betänkande våren 1976 (KU 1975/76:40) uttalade utskottet att de
frågor rörande de förtroendevaldas arbetsvillkor som aktualiserades i
motionen var av centralt intresse i en representativ demokrati. Utskottet fann
det därför naturligt att de fortlöpande uppmärksammades i det statsvetenskapliga
forskningsarbetet Två aktuella exempel på detta var de av Riksbankens
jubileumsfond finansierade kommunalforskningsprojektet och representationsundersökningen.
Utskottet pekade vidare på att frågor, med
anknytning till motionen tagits upp av flera aktuella utredningar såsom
utredningen om den kommunala demokratin, utredningen om en allmän
översyn av riksdagens arbetsformer och kommittén för långsiktsmotiverad
forskning.

Enligt utskottet borde frågan om uppdragsfördelningen mellan de förtroendevalda
ses som en praktisk avvägningsfråga där värdet av fackkunskaper,
mångsidig erfarenhet och samordning av politiken fick ställas mot risken för
en alltför stor splittring i den enskilde politikerns arbetsuppgifter samt
behovet att engagera en så stor del som möjligt av medborgarna i samhällsarbetet.
Det ankom enligt utskottet på de politiska partierna att utan någon
som helst statlig inblandning i samband med nomineringarna och eljest göra
de bedömningar som erfordrades i sammanhanget.

I reservationen (1 fp) framhölls att kampen mot det överdrivna mångsyssleriet
i första hand var en uppgift för de politiska partierna. En samlad
kartläggning av det slag som begärdes i motionen kunde enligt reservationen
bidra till en ökad medvetenhet både inom partierna och i den allmänna
debatten om mångsyssleriets problem.

Utskottet

I motionen 1976/77:997 begärs en kartläggning av mångsyssleriets omfattning
och verkningar i svensk politik.

Med anledning av en motion med samma syfte som den förevarande

KU 1977/78:5

4

uttalade utskottet våren 1976 i sitt av riksdagen godkända betänkande (KU
1975/76:40) bl. a. att de frågor rörande de förtroendevaldas arbetsvillkor som
aktualiserades i motionen var av centralt intresse i en representativ demokrati.
Utskottet hänvisade till att dessa frågor uppmärksammades i det
statsvetenskapliga forskningsarbetet och inom olika, aktuella utredningar
såsom utredningen om den kommunala demokratin, utredningen om en
allmän översyn av riksdagens arbetsformer och kommittén för långsiktsmotiverad
forskning. Utskottet underströk vidare att frågan om uppdragsfördelningen
mellan de förtroendevalda borde ses som en praktisk avvägningsfråga
där värdet av fackkunskaper, mångsidig erfarenhet och samordning av
politiken fick ställas mot risken för en alltför stor splittring i den enskilde
politikerns arbetsuppgifter samt behovet att engagera en så stor del som
möjligt av medborgarna i samhällsarbetet. Det ankom enligt utskottet på de
politiska partierna utan någon som helst statlig inblandning att i samband
med nomineringarna och eljest göra de bedömningar som erfordras i
sammanhanget.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå denna ståndpunkt och
avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:997.

Stockholm den 4 oktober 1977

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Bertil
Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s). Lars
Schött* (m). Bengt Kindbom* (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken
(c), Wivi-Anne Cederqvist (s). Kerstin Nilsson (s). Marianne Stålberg (s) och
Gusti Gustavsson (s).

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av Torkel Lindahl (fp) som ansett att utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:

I motionen 1976/77:997 tas upp en rad frågor med anknytning till de
förtroendevalda politikernas arbetsförhållanden. 1 motionen begärs att en
kartläggning skall göras av mångsyssleriets omfattning och verkningar i
svensk politik.

KU 1977/78:5

5

Utskottet delar motionärernas uppfattning att mångsyssleriet i politiken
måste begränsas. Därigenom får vi fler och bättre politiker. Politiker med tid
att sätta sig in i de alltmer komplicerade samhällsfrågorna. Politiker med en
reell möjlighet att hålla kontakt med olika väljargrupper. Politiker med tid
över för en tillvaro även utanför sammanträdesrummen. Det är viktigt för
demokratin att inte samhällsfrågorna överlämnas till en isolerad maktelit av
mångsysslande yrkespolitiker.

Att bekämpa det överdrivna mångsyssleriet är i första hand en uppgift för
de politiska partierna. Det är partierna som vid nomineringarna har att se till
att de olika förtroendeuppdragen sprids bland så många människor som
möjligt. En samlad kartläggning av det slag som begärs i motionen kan enligt
utskottets mening bidra till en ökad medvetenhet både inom partierna och i
den allmänna debatten om detta centrala demokratiska problem. De olika
pågående statsvetenskapliga forskningsprojekt som syftar till att belysa
politikens villkorskulle därigenom kunna kompletteras och sammanfattas på
ett värdefullt sätt. Det är därför viktigt att denna kartläggning kommer till
stånd och att de centrala frågor som tas upp i motionen därvid blir ordentligt
belysta.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen bifaller motionen 1976/77:997.

GOTAB 55: