KU 1977/78:42

Ko nst it ut iöns utskottets bet änkande
1977/78:42

med anledning av motion om avskaffande av spärregler vid val till
riksdag och landsting, m. m.

Motionen

1 motionen 1977/78:403 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar hos regeringen hemställa om en utredning rörande slopande av
gällande system med spärrar vid val till riksdag och landsting och översyn av
valsystemet i enlighet med vad som i motionen anförts.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

Nuvarande ordning m. m.

I 3 kap. 7 tj regeringsformen stadgas att endast parti som har fått minst fyra
procent av rösterna i hela riket är berättigat att delta i fördelningen av
mandaten i riksdagen. Parti som har fått färre röster deltar i fördelningen av
de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet har fått minst tolv procent av
rösterna. Bestämmelserna tillkom som ett led i den partiella grundlagsreformen
1969.

Vid behandlingen av propositionen beträffande den partiella grundlagsreformen
fann konstitutionsutskottet (KU 1968:20) det föreslagna nya valsystemet
vad avsåg såväl riksproportionalitet som spärreffekter mot småpartier
innebära en väsentligt mera rättvis och därmed från principiellt demokratiska
synpunkter mer tillfredsställande ordning än den dittillsvarande. Utskottet
tillstyrkte sålunda propositionen i denna del. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets förslag.

Frågan har därefter behandlats i riksdagen med anledning av motioner,
bl. a. i samband med att förslaget till den nuvarande grundlagen antogs som
vilande (KU 1973:26 s. 21)och senastav 1976/77 års riksdag (KU 1976/77:23)
utan att riksdagen funnit anledning till ändrat ställningstagande.

Genom ändring i vallagen (1975:474) har införts ett system med utjämningsmandat
och en treprocentig spärregel också vid landstingsvalen (prop.
1975:101 och KU 1975:19).

Även beträffande kommunfullmäktigevalen har frågan om införande av
någon spärregel och om förbättring av proportionaliteten genom utjämningsmandat
diskuterats. Sålunda föreslog kommunalvalskommittén att i princip
samma valsystem som vid riksdagsval och landstingsval skulle införas för
kommunfullmäktigevalen. 1 nyssnämnda proposition (1975:101) ansåg emellertid
departementschefen att valsystemet beträffande kommunfullmäktigevalen
redan uppfyllde de krav på proportionalitet som rimligen kunde ställas.

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami Nr 42

KU 1977/78:42

2

Han begränsade sig därför till att föreslå att minimiantalet mandat för valkrets
ökades från tio till femton, vilket skulle ge en ännu starkare garanti för
proportionaliteten. Riksdagen anslöt sig till denna bedömning.

Frågans behandling vid förra riksmötet

i förenämnda av riksdagen godkända betänkande KU 1976/77:31 anförde
utskottet bl. a. följande.

Frågor som rör valsystemet har mot bakgrund av deras betydelse i ett
representativt parlamentariskt styrelseskick som det svenska fortlöpande
varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. I fråga om riksdagsvalen
har det rått bred politisk enighet om att ett riksproportionellt valsystem är
väsentligt mera rättvist och därmed från principiellt demokratiska
synpunkter mer tillfredsställande än den valmetod som dessförinnan tillämpades.
Småpartispärren har ansetts nödvändig för att förhindra en för det
parlamentariska arbetet besvärande partisplittring. De erfarenheter som
hittills vunnits har enligt utskottet ytterligare befäst fördelarna med denna
valmetod, som nu tillämpats i tre val. Utskottet finner det därför inte påkallat
att-som yrkas i motionerna 1975/76:341 och 1976/77:49-ta upp frågan om
slopande av spärregeln vid riksdagsval till nya överväganden.

Med riksdagsvalen som förebild infördes 1975 ett valsystem med utjämningsmandat
och småpartispärr också för landstingsvalen. Syftet var självfallet
att även på detta område genom en förbättrad proportional itet förstärka
den representativa styrelseformen.

Kommunalvalskommittén hade för landstingsvalen föreslagit en fyraprocentig
spärregel i förening med en tolvprocentig valkretsspärr. Efter överenskommelse
mellan de fyra största riksdagspartierna föreslogs i propositionen
om nytt valsystem för landsting m. m. (1975:101) att spärren skulle sättas till
tre procent och att någon valkretsspärr inte skulle införas. Detta blev också
riksdagens beslut.

Erfarenheterna av den nya ordningen är hittills begränsade till ett val.
Såvitt utskottet kunnat finna har syftet med de ändrade reglerna främjats.
Utskottet anser det därför inte motiverat att - som föreslås i motionen 1975/
76:341 samt motionerna 1976/77:49 och 576 - ånyo utreda frågan om
spärregel vid landstingsvalen.

Kommunalvalsutredningens förslag att införa ett system med utjämningsmandat
och småpartispärr även för kommunfullmäktigevalens vidkommande
ledde inte till lagstiftning. Departementschefen ansåg i nyssnämnda
proposition, att valsystemet i dessa val redan fyllde högt ställda krav på
proportionalitet. Som en ytterligare förstärkning av proportionaliteten föreslog
han att minimiantalet mandat per valkrets ökades från tio till femton.
Dessa ståndpunktstaganden innefattades i den tidigare nämnda partiöverenskommelsen.
I riksdagen antogs följaktligen propositionen i dessa delar
med stor majoritet.

Riksdagen har så sent som 1975 ställt sig bakom den ordning som nu gäller
för valen till kommunfullmäktige. Den bättre garanti för proportionaliteten
som därigenom tillskapats är ägnad att ytterligare förstärka det representativa
systemet i kommunerna. Med endast ett vals erfarenhet anser utskottet det
vara för tidigt att på nytt utreda frågorna om utjämningsmandat och
småpartispärr vid kommunfullmäktigevalen.

KU 1977/78:42

3

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning att nu frångå den ståndpunkt till de i
motionen berörda frågorna som utskottet tidigare intagit. Motionsyrkandet
avstyrks följaktligen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:403.

Stockholm den 27 april 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s), Bertil
Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin* (c), Ove
Karlsson (s), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta
Hammarbacken (c), Wivi-Anne Cederqvist (s). Kerstin Nilsson (s) och Per
Unckel* (m).

* Ej närvarande vid justeringen.