KU 1977/78:41

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:41

med anledning av motioner om rösträtt till riksdagsval m. m. för
invandrare som ej är svenska medborgare

Motionerna

1 motionen 1977/78:648 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en ny utredning med direktiv att skyndsamt pröva
frågan om rösträtt för invandrare i riksdagsval.

I motionen 1977/78:907 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
hemställs att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i syfte att
möjliggöra såväl rösträtt som valbarhet för invandrare vid val till riksdagen i
princip efter samma regler som nu gäller vid val till landsting och kommunala
församlingar.

Imotionen 1977/78:921 avOlofPalmem. fl. (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en parlamentariskt sammansatt kommitté tillsätts för att
studera invandrarnas deltagande i 1976 års kommunalval samt utreda frågän
om rösträtt vid riksdagsval för invandrare utan svenskt medborgarskap och
andra åtgärder för att underlätta deras deltagande i de politiska beslutsprocesserna.

1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion framhålls att erfarenheterna
från 1976 års val, då invandrare för första gången hade rösträtt vid de
kommunala valen, är enbart positiva. Det finns enligt motionen inte längre
några motiv mot en fullständig rösträtt för invandrare. Invandrarnas
kommunala rösträtt medförde en ökad politisk aktivitet bland invandrarna.
Enligt motionen skulle rösträtt till riksdagsvalen säkerligen ytterligare
stimulera den politiska verksamheten hos invandrargrupperna. Det skulle
också tvinga de politiska partierna och andra i samhället verksamma
organisationer att mer ingående sätta sig in i invandrarnas kulturella
särdrag.

I Rolf Hagels och Alf Löv en borgs motion hävdas att lika starka skäl som
talade för att ge invandrarna rösträtt till de kommunala valen talar för att ge
dem rösträtt till riksdagsvalen.

I den socialdemokratiska partimotionen framhålls att utvecklingen gått
mot allt större likställighet mellan invandrare och svenska medborgare,
varvid införandet av rösträtt för invandrare i de kommunala valen var ett
viktigt steg. Erfarenheterna från 1976 års val är enligt motionen av stor
betydelse för bedömningen av vilka ytterligare åtgärder som krävs för att ge
invandrarna större inflytande i den politiska beslutsprocessen. Mot bakgrund
av att olika undersökningar gjorts beträffande invandrarnas deltagande i 1976
års val framhålls det i motionen som angeläget att resultaten av dessa studier
sammanförs och kompletteras av en offentlig utredning med parlamentarisk
1 Riksdagen 1977/78. 4 samI. Nr 41

KU 1977/78:41

2

sammansättning. Denna bör ges i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning
invandrarna deltagit i 1976 års val och vilka ytterligare åtgärder rörande
t. ex. information från samhällets sida som bör vidtas för att underlätta för
invandrarna att utnyttja sin rösträtt. En viktig uppgift för utredningen bör
vidare vara att studera om rösträtten kan utvidgas ytterligare och även
omfatta riksdagsvalet. En kartläggning av förhållandena på området i andra
länder bör därvid enligt motionen omfattas av utredningens arbete.

Frågans tidigare behandling

De i motionerna upptagna frågorna har ingående behandlats av utskottet
tidigare under innevarande riksmöte (KU 1977/78:9). Beträffande gällande
regler, undersökningar beträffande 1976 års val, internationella förhållanden
och tidigare riksdagsbehandlingar hänvisas till detta betänkande. Utskottet
avstyrkte motionsyrkandena med följande motivering:

Rösträtt vid riksdagsval tillkommer enligt regeringsformen svenska
medborgare. Vid val till kommunfullmäktige, landsting och kyrkofullmäktige
har sedan 1975 också invandrare utan svenskt medborgarskap rösträtt
under förutsättning att invandraren varit bosatt i Sverige den 1 november de
närmaste tre åren före valåret. De nya reglerna för kommunal rösträtt
tillämpades för första gången vid 1976 års kommunalval.

I partimotionerna 1975/76:256 (vpk), 1976/77:47 (vpk)och 1976/77:586 (s)
begärs att frågan om rösträtt för invandrare även i riksdagsval utreds. I
motionen 586 föreslås att denna utredning också skall få i uppgift att studera
invandrarnas deltagande i 1976 års kommunalval.

I så gott som alla länder är medborgarskap en grundläggande förutsättning
för rösträtt vid val på den nationella nivån. Detta samband har motiverats
med att rösträtt inte bör tillkomma den som inte känner sådan samhörighet
med landet att han vill förvärva medborgarskap. Man har också menat att ett
brytande av sambandet mellan rösträtt och medborgarskap skulle leda till att
innehållet i medborgarskapet tunnas ut i alltför hög grad.

Närden kommunala rösträtten för invandrare infördes genom beslut av en
enig riksdag förekom liknande argument i diskussionen, men betydelsen av
att ge invandrarna lokalt politiskt inflytande ansågs väga tyngre. När det
gäller riksdagsvalen är emellertid enligt utskottet sambandet mellan medborgarskap
och rösträtt av grundläggande betydelse. Inte minst rösträttsfrågans
internationella betydelse leder till denna slutsats. Utskottet kan därför inte
tillstyrka motionernas krav på utredning av frågan om rösträtt till riksdagen
för invandrare utan svenskt medborgarskap.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att reglerna för erhållande av
svenskt medborgarskap reformerades så sent som 1976. Kvalifikationstiden
för medborgarskapsförvärv avkortades då från tre till två år för medborgare
från de nordiska länderna och från sju till fem år för andra utländska
medborgare. Härigenom fick invandrare möjlighet att snabbare än förut
erhålla de politiska rättigheter som är förenade med medborgarskapet, bl. a.
rösträtt vid val till riksdagen. Enligt utskottet är det bl. a. genom sådana
reformer som invandrarnas politiska rättigheter bör förbättras.

Den utredning som föreslås i motionen 586 skulle också få i uppgift att
sammanfatta och komplettera pågående undersökningar om invandrarnas

KU 1977/78:41

3

deltagande i 1976 års kommunalval och undersöka behovet av eventuellt
ytterligare åtgärder rörande t. ex. information från samhällets sida. En sådan
utredning utan sammankoppling med frågan om rösträtt till riksdagen för
utländska medborgare skulle enligt utskottets mening i och för sig ha visst
intresse. Utskottet vill erinra om att ett forskningsprojekt om invandrarnas
deltagande i 1976 års kommunalval redan genomfors med stöd av bl. a.
riksbankens jubileumsfond. Något initiativ från riksdagens sida kan därför
f. n. inte anse behövligt.

I en reservation till betänkandet yrkades bifall till den socialdemokratiska
motionen med följande motivering:

Som framhålls i motionen 1976/77:586 haren grundläggande målsättning
för den svenska invandrarpolitiken varit att de utländska medborgare som
flyttat till vårt land och varaktigt bosätter sig här så långt möjligt skall ha
samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Utvecklingen
har också gått mot allt större likställighet mellan invandrare och svenska
medborgare. Ett väsentligt steg i utvecklingen mot fullständiga demokratiska
rättigheter togs genom riksdagsbeslutet 1975 att infora kommunal rösträtt för
invandrare.

Erfarenheterna från 1976 års val är av stor betydelse vid bedömningen av
vilka ytterligare åtgärder som krävs för att ge invandrarna större inflytande i
den politiska beslutsprocessen. Olika berörda myndigheter har undersökt
bl. a. informationen till invandrarna inför 1976 års val och deltagandet i valet.
Inom ramen för ett statsvetenskapligt forskningsprojekt om invandrarnas
deltagande i det politiska livet har en särskild undersökning gjorts av 1976 års
val. Enligt utskottet är det angeläget att resultaten av dessa studier
sammanförs och kompletteras av en offentlig utredning med parlamentarisk
sammansättning. Utredningen bör ges i uppgift att undersöka i vilken
utsträckning invandrarna deltagit i valet och vilka ytterligare åtgärder t. ex.
rörande information från samhällets sida som bör vidtas för att underlätta för
invandrarna att utnyttja sin rösträtt.

En viktig uppgift för utredningen skall också vara att närmare studera
frågan om rösträtten kan utvidgas ytterligare och även omfatta riksdagsvalet.
Denna fråga aktualiserar, som framgått av tidigare utredningar, också andra
problem än dem som är förbundna med den kommunala rösträtten. Som
exempel kan nämnas att vissa invandrare kan få rösträtt både till den svenska
riksdagen och hemlandets parlament. Det kan också uppstå en dubbel
valbarhet genom att de kan väljas till ledamöter av både den svenska
riksdagen och hemlandets parlament. Frågor av detta slag kräver ytterligare
överväganden innan beslut kan fattas om rösträtt för invandrarna även i
riksdagsval. Inom utredningen bör en kartläggning göras av förhållandena i
dessa avseenden i andra länder.

Av det anförda framgår att utskottet vill förorda att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att överväga olika åtgärder för att underlätta
invandrarnas deltagande i den politiska beslutsprocessen.

Utskottet

Utskottet vidhåller den uppfattning som utskottet tidigare under innevarande
riksmöte intagit till frågan om rösträtt vid val till riksdagen för

KU 1977/78:41

4

invandrare som inte är svenska medborgare och avstyrker således motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1977/78:648,

2. motionen 1977/78:907,

3. motionen 1977/78:921.

Stockholm den 2 maj 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c). Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s), Bertil
Fiskesjö (c), Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson* (s), Lars
Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kerstin Nilsson (s) och Daniel
Tarschys (fp).

Reservation

av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karlsson,
Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist och Kerstin Nilsson (samtliga s),
vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

Motioner med samma syfte som de nu ifrågavarande har behandlats av
riksdagen tidigare under innevarande riksmöte. Utskottet ansluter sig till de
överväganden i frågan som framfördes i en reservation till betänkandet.
Utskottet förordar därför att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift
att - som föreslås i motionen 1977/78:921 - överväga olika åtgärder för att
underlätta invandrarnas deltagande i de parlamentariska beslutsprocesserna.
Utskottet tillstyrker således motionen 1977/78:921. Med det anförda får
motionerna 1977/78:648 och 1977/78:907 anses besvarade.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. bifaller motionen 1977/78:921,

2. förklarar motionerna 1977/78:648 och 1977/78:907 besvarade
med ställningstagandet under 1.

GOTAB 58118 Stockholm 1978