KU 1977/78:38
Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:38
med anledning av motion angående den statliga förvaltningens
organisation m. m.
Motionen
I motionen 1977/78:1414 av Karl Boo (c) hemställs ”att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om en allmän översyn av principerna för den
statliga förvaltningens ställning, organisation och verksamhetsformer i
enlighet med vad som anförts i motionen”.
I motionen anförs att frågan om den statliga förvaltningens organisation
inte ägnades någon större uppmärksamhet under arbetet med 1974 års
regeringsform. Grundlagberedningen utgick från att systemet med självständiga
förvaltningsmyndigheter skulle bestå. Riksdagen har under senare år
haft anledning att ägna uppmärksamhet åt många olika detaljproblem som
gäller den statliga förvaltningens organisation. De grundläggande principerna
för organisationen har emellertid därvid knappast tagits upp.
Motionären anför att en central fråga när det gäller förvaltningens
organisation är kravet att förvaltningen skall vara ägnad att genomföra de
beslut som fattas av de ledande statsorganen, riksdagen och regeringen. Det
är också av största intresse att riksdagens och regeringens intentioner vägs in i
den löpande förvaltningen.
Enligt motionen är tiden nu mogen för att se över de allmänna principerna
för den statliga förvaltningens organisation främst mot bakgrund av det
ovannämnda kravet men också med hänsyn till andra intressen, t. ex.
rättssäkerhetsintresset. En översyn av principerna för den statliga förvaltningens
organisation och verksamhetsformer bör enligt motionen inledningsvis
omfatta ett kartläggande av nu rådande rättsliga och faktiska
förhållanden på området och den utveckling som lett fram härtill. I det vidare
arbetet bör prövas om rådande förhållanden är ägnade att på bästa sätt
förverkliga de krav som i dagens samhälle måste kunna ställas på en statlig
förvaltningsorganisation.
Utredningar med anknytning till den offentliga förvaltningens organisation
Motionen spänner över de principiella frågorna rörande förvaltningens
organisation och relationen mellan politik och förvaltning. 1 motionen berörs
också frågor som närmast är av internt förvaltningsadministrativ karaktär.
Det är uppenbart att frågor med anknytning till dessa problemställningar kan
komma att aktualiseras i en mängd olika utredningar som primärt är
orienterade mot praktiska problem inom olika samhällsområden.
1 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 38
KU 1977/78:38
2
En heltäckande genomgång av alla utredningar som på detta sätt indirekt
kan komma in på frågor med anknytning till de spörsmål som berörs i
motionen är inte möjlig. Vissa utredningar som är mer direkt inriktade på
förvaltningen och olika frågor med anknytning till arbetsformer och organisation
inom olika myndigheter kan dock nämnas. Förvaltningsutredningen
arbetar med frågan om bättre metoder för planering och hushållning i
statsförvaltningen och kommer därvid in på frågor angående utvärdering av
offentlig verksamhet, flexibilitet inom förvaltningsorganisationen osv.
Inom samarbetskommittén för långtidsmotiverad forskning finns ett
särskilt delprojekt (MEPOS) kring frågeställningen Medborgarna, politikerna
och den offentliga sektorn. Inom detta arbete tas upp frågor med anknytning
till de förtroendevaldas möjligheter att styra inriktningen av förvaltningens
arbete, lekmannastyrelsernas roll samt allmänt betydelsen av en allt större
offentlig sektor för medborgarinflytande och kontroll. Även sekretariatet för
framtidsstudier har i ett av sina delprojekt varit inne på förvaltningsstrukturens
betydelse för samhällsutvecklingen. Inom expertgruppen för regional
utredningsverksamhet (ERU) bedrivs arbete kring ett projekt rörande den
offentliga sektorns omfattning och utveckling.
Förutom dessa utredningar bör nämnas arbetet inom decentraliseringsutredningen,
utredningen om organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar
och administrativa enheter samt länsdemokratikommittén. Inom
byråkratiutredningen utreds kontakterna mellan medborgarna och samhällsorganen.
Slutligen kan nämnas statskontrollkommittén som har till uppgift
att undersöka möjligheterna att minska statskontrollen över kommunerna.
Pågående forskning vid universiteten
Inom de statsvetenskapliga institutionerna vid universiteten bedrivs viss
forskning med anknytning till de frågeställningar som tas upp i motionen.
Vid Stockholms universitet studeras t. ex. lekmannastyrelsernas sammansättning,
arbetsformer och funktion inom beslutsprocessen i myndigheterna.
Även relationen mellan regeringen och departementen och de centrala
ämbetsverken tas upp i denna forskning. I Lund bedrivs sedan flera år tillbaka
ett omfattande studium av den regionala statliga förvaltningen. Här tas också
upp relationerna mellan länsstyrelsen och primärkommunerna. I en särskild
delundersökning koncentreras intresset på bostadspolitiken på regional och
kommunal nivå. Vid Umeå universitet bedrivs arbetet i samarbete med ERU
och gäller främst sådana frågor som anknyter till regionalpolitiken. Även
insynen från medborgarna i den offentliga förvaltningen är ett centralt
studieområde inom den forskning på detta område som bedrivs i Umeå. I
Göteborg har intresset koncentrerats till utredningsväsendets roll i planerings-
och förvaltningsarbetet.
Vid Uppsala universitet studeras inom ett större forskningsprogram bl. a.
KU 1977/78:38
3
frågan om omlokalisering av den statliga förvaltningen samt medbestämmandelagens
konsekvenser för arbetet inom verkstyrelserna. Till statsvetenskapliga
institutionen i Uppsala har också nyligen knutits en särskild
forskartjänst med inriktning på forskning kring den svenska förvaltningen.
Utskottet
I motionen 1977/78:1414 föreslås att riksdagen skall begära en allmän
översyn av principerna för den statliga förvaltningens ställning, organisation
och verksamhetsformer.
Motionären anför att de principer som styr den statliga förvaltningens
uppbyggnad har en lång historisk tradition. Samtidigt har utvecklingen
inneburit många förändringar på detta område. Nya förvaltningsuppgifter har
uppdragits åt myndigheter med annan uppbyggnad än de traditionella
ämbetsverken. Tillkomsten av förtroendemannastyreiser i verken har
förändrat deras inre arbete. Chefsposterna tillsätts numera i regel genom
visstidsförordnanden i stället för som tidigare som ordinarie tjänster utan
tidsbegränsning. Dessa och andra förändringar har i många fall varit en följd
av förvaltningsorganisationens utbyggnad. Denna har varit nödvändig som
en följd av det allmännas ökade ansvarstagande på olika områden av
samhällslivet. Enligt motionären är tiden nu mogen för en översyn av de
allmänna principerna för den statliga förvaltningens organisation.
Frågor med anknytning till den offentliga förvaltningens organisation
aktualiseras från olika utgångspunkter i flera utredningars arbete. Som
exempel kan nämnas förvaltningsutredningen, expertgruppen för regional
utredningsverksamhet samt decentraliseringsutredningen. En sådan allmän
överblick och kartläggning som begärs i motionen av konsekvenserna av de
successivt genomförda förändringarna av förvaltningsorganisationen såsom
tillkomsten av förtroendemannastyrelserna och konsekvenserna därav för
relationerna mellan regeringen, riksdagen och förvaltningsmyndigheterna
saknas emellertid i dag. En förutsättningslös kartläggning av nu rådande
rättsliga och faktiska förhållanden och av den utveckling som lett fram härtill
skulle vara av värde för framtida överväganden rörande dessa spörsmål.
Eftersom detta är ett omfattande frågekomplex bör en sådan utredning i
första hand begränsas till en beskrivning och analys av rådande förhållanden.
Några förändringar av de principer som tillämpas på detta område är utskottet
i avvaktan på en sådan översyn inte berett att förorda.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
KU 1977/78:38
4
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1414 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 18 april 1978
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
Närvarande: Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger Mossberg (s).
Bertil Fiskesjö (c), Sven-Erik Nordin (c), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c).
Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c), Wivi-Anne Cederqvist (s),
Kerstin Nilsson (s), Marianne Stålberg (s), Daniel Tarschys (fp) och Gusti
Gustavsson (s).
GOTAB 5*023 Slockholm 1978