KU 1977/78:36

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:36

med anledning av propositionen 1977/78:71 om kvinnlig tronföljd
jämte motioner

1 detta betänkande behandlas propositionen 1977/78:71 samt motionerna
1977/78:213, 215, 228 och 925.

Propositionen

1 propositionen 1977/78:71 föreslår regeringen att riksdagen antar de i
propositionen intagna förslagen till

1. lag om ändring i successionsordningen,

2. lag om ändring i regeringsformen.

Förslagen sammanfattas i propositionen på följande sätt:

Arvsrätt till tronen tillkommer f. n. bara manliga medlemmar av kungafamiljen.
I propositionen föreslås att arvsrätten till tronen utsträcks till att
omfatta också kvinnliga avkomlingar till konung Carl XVI Gustaf. 1 en
syskonkrets skall alltid den som är äldst stå närmast till tronen. De särskilda
regler som i successionsordningen gällert, ex. närén prins vill ingå äktenskap
skall tillämpas för tronarvingar oberoende av kön. Samtycke till tronarvinges
äktenskap skall lämnas av regeringen på hemställan av konungen. Det
nuvarande förbudet för prins att ingå äktenskap med enskild svensk mans
dotter upphävs.

Beträffande lagförslagen och den närmare motiveringen hänvisas till
propositionen.

Motionerna

I motionen 1977/78:213 av Hans Lindblad (fp) yrkas att på varken prinsar
eller prinsessor må ställas kravet att de förlorar all successionsrätt i de fall de ej
tror på den oförändrade Augsburgiska bekännelsen.

1 motionen 1977/78:215 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) yrkas
att riksdagen som vilande antar grundlagsändring av innebörd att 1810 års
successionsordning skall upphöra att gälla den 31 december 1979.

1 motiveringen sägs att verklig likställighet mellan könen när det gäller
statschefsämbetet endast kan uppnås om statschefen väljs och alla röstberättigade
medborgare är valbara. Enligt motionärerna är det därför nödvändigt
att upphäva successionsordningen. Efter utgången av den nuvarande
statschefens ämbetstid skulle medborgarna få möjlighet att antingen bibehålla
monarkin eller övergå till republikansk statsform.

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 36

KU 1977/78:36

2

I motionen 1977/78:228 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås riksdagen
besluta

Latt avslå regeringens proposition 1977/78:71 om kvinnlig tronföljd,

2. att såsom vilande anta följande förslag till ändring i regeringsformen att
träda i kraft den 1 januari 1980:

Nuvarande lydelse

Motionärernas förslag

1 kap. Statsskickets grunder

2 §

Regeringsformen, successionsord- Regeringsformen och tryckfriningen
och tryckfrihetsförordningen hetsförordningen är rikets grundlaär
rikets grundlagar. gar.

4§

Konungen är rikets statschef.

Riksdagens talman är rikets statschef.

5 kap. Statschefen
2 §

Som statschef får endast den
tjänstgöra som är svensk medborgare
och har fyllt tjugofem år. Han får
icke samtidigt vara statsråd eller
utöva uppdrag såsom talman eller
riksdagsledamot.

Statschefen skall samråda med
statsministern, innan han reser utrikes.

Är konungen av sjukdom, utrikes
resa eller annan orsak hindrad att
fullgöra sina uppgifter, inträder enligt
gällande tronföljd medlem av konungahuset,
som ej är hindrad, för att
såsom tillfällig riksföreståndare fullgöra
statschefens uppgifter.

Som statschef får endast den
tjänstgöra som är svensk medborgare.
Hon eller han får icke samtidigt
vara statsråd.

Statschefen skall samråda med
statsministern, innan hon eller han
reser utrikes.

Är riksdagens talman av sjukdom,
utrikes resa eller annan orsak hindrad
att fullgöra sina uppgifter som
statschef, inträder den av riksdagens
vice talmän, som är närmast i rang och
ej är förhindrad, för att såsom tillförordnad
statschejf uWgörå statschefens
uppgifter.

4 5

Utslocknar konungahuset, utser
riksdagen en riksföreståndare att fullgöra
statschefens uppgifter tills vidare.
Riksdagen utser samtidigt en vice riksföreståndare.

Avlider riksdagens talman full göres
statschefsfunktionen av den av riksdagens
vice talmän som är närmast i rang
och ej är förhindrad, till dess nyval av
talman företagits.

KU 1977/78:36

3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Detsamma gäller, om konungen dör
eller avgår och tronföljaren ännu ej har
fyllt tjugofem år.

5 §

Har konungen under sex månader
utan avbrott varit hindrad att fullgöra
sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra
dem skall regeringen anmäla det
till riksdagen. Riksdagen bestämmer
om konungen skall anses ha avgått.

6 §

Riksdagen kan utse någon att efter
regeringens förordnande tjänstgöra
som tillfällig riksföreståndare när ingen
med behörighet enligt 3 och 4 M
kan tjänstgöra.

Talmannen eller, vid förfall för
honom, vice talman tjänstgör efter
regeringens förordnande som tillfällig
riksföreståndare, när ingen annan
behörig kan tjänstgöra.

7 §

Konungen kan ej åtalas för sina
gärningar. Riksföreståndare kan ej
åtalas för sina gärningar som statschef 3.

att såsom vilande anta förslaget - i överensstämmelse med ovan
föreslagen ändring i regeringsformen 1 kap. 2 § - att successionsordningen
(SFS 1974:307) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1979,

4. att i övrigt hos regeringen hemställa om förslag till följdändringar i
lagtext och reglering av andra förhållanden som kan föranledas av ett beslut
enligt 2 ovan.

I motiveringen sägs att vänsterpartiet kommunisterna avvisar förslaget om
kvinnlig tronföljd utifrån den principiella uppfattningen att monarkin är
oförenlig med demokratin. Motionärerna upprepar partiets tidigare krav om
monarkins avskaffande och övergång till republik.

I motionen 1977/78:925 av Hans Wachtmeister(m) hemställs att riksdagen
bifaller propositionen nr 71 med de ändringarna

Därest ingen av riksdagens talmän
är i stånd att tjänstgöra, tjänstgör den
av riksdagens ledamöter som längst tid
har varit ledamot av riksdagen intill
dess att talman eller vice talman åter
är i stånd att tjänstgöra eller intill dess
att val av ny talman och nya vice
talmän verkställs.

KU 1977/78:36

4

a) att kognatisk tronföljd införs, vilket innebär att manlig tronberättigads
rätt enligt 1810 års avtal kvarstår,

b) att den kvinnliga tronföljden kommer att avse även de medlemmar av
konungahuset som är födda Sveriges prinsessa och vid grundlagsändringarnas
ikraftträdande alltjämt har kvar denna ställning.

I motiveringen sägs att bl. a. följande erinringar kan göras mot propositionens
förslag:

1. Fullt kognatisk tronföljd är stridande mot det år 1810 ingångna avtalet
mellan huset Bernadottes stamfader och ständerna (riksdagen).

De statsrättsliga akter som låg till grund för utseendet av huset Bernadottes
stamfader till tronföljare - valakten, successionsordningen, kronprins Carl
Johans försäkran och ständernas tro- och huldhetsed till honom - innehåller
ömsesidiga förpliktelser och ett klart avtal om tronföljden, vilket ej ensidigt
torde kunna brytas, så länge det finns någon manlig medlem av huset
Bernadotte i tronberättigad ställning. Om det ej längre fanns någon manlig
tronberättigad, hade ständerna enligt successionsordningen att utkora ett
nytt konungahus. Därigenom skulle ett införande nu av kognatisk tronföljd
ej kränka den rätt som avtalet mellan kronprins Carl Johan och ständerna
tillförsäkrar hans manliga efterkommande i tronberättigad ställning. Införandet
av fullt kognatisk tronföljd, då en äldre syster går före en yngre broder i
tronföljden, kränker däremot den rätt som avtalet tillförsäkrar de manliga
tronberättigade efterkommande till huset Bernadottes stamfader. Riksmarskalksämbetet
förordar också införande av kvinnlig tronföljd i form av
kognatisk tronföljd.

2. Retroaktiv grundlagstiftning är helt främmande för vårt samhälles
rättsprinciper.

I propositionen föreslås att den fullt kognatiska tron följdsordningen skall få
retroaktiv tillämpning på konung Carl XVI Gustafs efterkommande. Retroaktiv
lagstiftning är främmande för vårt samhälles rättsprinciper men har det
oaktat förekommit exempelvis inom skattelagstiftningen. Retroaktiv grundlagstiftning
är helt okänd i vårt land och torde endast möjligen ha förekommit
i diktaturstater. Ifall konungaparet före grundlagsändringens ikraftträdande
får en son, så blir han enligt gällande lag tronföljare - kronprins - men skall
sedan enligt propositionens förslag avsättas såsom sådan den 1 januari 1980.
En dylik ordning är stötande för rättskänslan och strider mot svenska
rättsprinciper. Såväl riksmarskalksämbetet som justitiekanslern har också
uttalat sig mot retroaktiv grundlagstiftning.

3. Jämställdhet kan ej åberopas i fråga om en ärftlig monarki med
först födslorätt.

Man har åberopat jämställdhet mellan könen som skäl för införandet av
fullt kognatisk tronföljd. Det är oriktigt att tala om jämställdhet i fråga om en
ärftlig monarki, där det förstfödda barnet har företräde till tronen före kanske
lämpligare yngre syskon. Vidare bryter man mot jämställdheten, då de
kvinnliga medlemmar av konungahuset som är födda Sveriges prinsessa och

KU 1977/78:36

5

alltjämt har kvar denna ställning vid lagändringens ikraftträdande utesluts
från den kvinnliga tronföljden. Självfallet skall kvinnlig tronföljd även avse
dessa prinsessor.

4. Fullt kognatisk tronföljd kan få orimliga konsekvenser.

1 fall en äldre syster enligt propositionens förslag skall få gå före en yngre
broder i tronföljden och vid trontillträdet är gift eller gifter sig därefter,
inträder hon i en annan släkt eller ätt enligt de genealogiska regler som gäller
inom den västerländska kulturvärlden. Med henne kommer en annan släkt
på tronen, och är då även hennes äldsta barn en dotter, så kommer genom
dennas giftermål ytterligare en annan släkt att intaga tronen. Den föreslagna
ordningen som ej förekommer i någon monarki kan få orimliga konsekvenser
genom att i strid med ingånget och alltjämt gällande avtal avlägsna huset
Bernadotte från den svenska tronen och urholka den historiska tradition som
monarkin utgör i vårt land.

Utskottet

Genom 1974 års regeringsform (RF) bekräftades monarkin som Sveriges
statsform. Någon ändring i detta hänseende är i dag inte aktuell. Utskottet
avstyrker därför de i motionen 1977/78:228 (vpk) under 2-4 framställda
yrkandena om övergång till ett republikanskt statsskick.

Det i motionen 1977/78:215 (apk) framställda yrkandet att riksdagen som
vilande antar grundlagsändring av innebörd att 1810 års successionsordning
(SO) skall upphöra att gälla den 31 december 1979 är inte förenligt med de i RF
givna bestämmelserna om monarkin. Utskottet avstyrker motionen.

Arvsrätt till tronen tillkommer f. n. bara manliga medlemmar av kungafamiljen.
I propositionen 1977/78:71 föreslås införande av kvinnlig tronföljd.
Enligt propositionen skall arvsrätten till tronen utsträckas till att omfatta
också kvinnligaavkomlingar tillden nuvarande monarken, konungCarl XVI
Gustaf. 1 en syskonkrets skall alltid den som är äldst stå närmast till tronen,
oberoende av kön. Fullständig jämställdhet mellan könen skall alltså råda. I
detta syfte föreslås dels ändringar i SO, dels en ändring i RF. De föreslagna
ändringarna i SO innebär inte en genomgripande saklig översyn av SO.
Endast på en punkt föreslås en ändring som inte kan ses enbart som en
följdändring. Den innebär att det nuvarande förbudet för prins att ingå
äktenskap med enskild svensk mans dotter upphävs.

I dagens svenska samhälle är strävandena att uppnå jämställdhet mellan
man och kvinna en självklarhet inom alla politiska meningsriktningar. Som
framhålls i propositionen är ett av många uttryck för detta den nyligen
antagna föreskriften i 1 kap. 2 § RF att det allmänna skall tillförsäkra män och
kvinnor lika rättigheter.

Propositionens förslag innebär att jämställdhet skall införas också i fråga
om arvsrätt till tronen. Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet
att en sådan reform i nuläget är följdriktig och naturlig. Då utskottet även i

KU 1977/78:36

6

övrigt kan ansluta sig till vad som anförs i propositionen, tillstyrker utskottet
- med avstyrkande av det i motionen 1977/78:228 under 1 framställda
avslagsyrkandet och de i motionen 1977/78:925 framställda ändringsyrkandena
- propositionens förslag.

I motionen 1977/78:213 yrkas att på varken prinsar eller prinsessor må
ställas kravet att de förlorar all successionsrätt i de fall de ej tror på den
oförändrade augsburgska bekännelsen.

Enligt punkten 9 i övergångsbestämmelserna till 1974 års RF gäller
fortfarande enligt § 2 i 1809 års RF att konungen ”alltid skall vara av den rena
evangeliska läran, sådan som den uti den oförändrade Augsburgiska
bekännelsen samt Uppsala mötes beslut av år 1593 antagen och förklarad är”.
I uttrycklig anslutning till detta stadgande föreskrivs i § 4 SO i dess nu
gällande lydelse att prinsar av det kungl, huset skall ”uppfödas i samma lära
och inom riket”. Vidare stadgas att den av kungl, familjen ”sorn ej sig till
samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten”. Enligt
propositionen föreslås bestämmelsen omfatta även prinsessor av det kungl,
huset. Mot denna bakgrund framställs det i motionen upptagna yrkandet.

Formuleringarna i § 2 1809 års RF och § 4 1810 års SO är präglade av den tid
under vilken de tillkom. Enligt propositionen bör emellertid nu i princip
endast göras sådana ändringar i SO som uppenbarligen är nödvändiga med
anledning av att kvinnlig tronföljd införs. De frågeställningar som behandlas i
motionen 1977/78:213 har inte berörts i den översyn av SO som nu ägt rum.
Med hänsyn härtill är inte utskottet berett att i detta ärende föreslå någon
saklig ändring av innehållet i § 4 SO utöver den i propositionen föreslagna
följdändringen med anledning av införandet av kvinnlig tronföljd.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:228, yrkandena 2-4,

2. avslår motionen 1977/78:215,

3. med avslag på motionen 1977/78:228, yrkandet 1, i motsvarande
del och motionen 1977/78:213 som vilande antar den
ändrade lydelse av § 4 SO som föreslås i propositionens förslag
till lag om ändring i successionsordningen,

4. med avslag på motionen 1977/78:228, yrkandet 1 i vad det inte
behandlats under 3, och motionen 1977/78:925 som vilande
antar propositionens förslag till

a) lag om ändring i successionsordningen i övrigt,

b) lag om ändring i regeringsformen.

Stockholm den 13 april 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

KU 1977/78:36

7

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson** (s), Anders Björck (m), Olle
Svensson** (s), Ove Karlsson** (s), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c),
Yngve Nyquist** (s), Britta Hammarbacken (c), Björn Eliasson (c), WiviAnne
Cederqvist** (s), Kerstin Nilsson** (s), Marianne Stålberg** (s), Stig
Josefson* (c) och Esse Petersson (fp).

**Ej deltagit i beslutet.

*Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Ove Karlsson, Yngve Nyquist, ViviAnne
Cederqvist, Kerstin Nilsson och Marianne Stålberg (alla s):

Vi har ej deltagit i beslutet med hänvisning till den deklaration som den
socialdemokratiska riksdagsgruppen gjorde, när propositionen om kvinnlig
tronföljd lades fram. I deklarationen anförs: ”Vi kommer från socialdemokratiskt
håll inte att motsätta oss att förslaget genomförs. Vi avser därför att i
riksdagen lägga ner våra röster vid behandlingen av propositionen både vid
det första beslutet under denna valperiod och under ett andra beslut under
nästa period. I den nya författningen har statschefen inte längre några
funktioner av politisk betydelse. Uppgifterna är numera enbart av representativ
karaktär. Visserligen ingick enligt vår uppfattning i överenskommelsen
om den nya grundlagen att några förändringar inte skulle göras i successionsordningen,
men vi anser att det politiska intresset bör koncentreras på för vårt
folks välfärd och trygghet avgörande frågor.”