Konstitutionsutskottets betänkande

1977/78:36

med anledning av propositionen 1977/78:71 om kvinnlig tronföljd jämte motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1977/78:71 samt motionerna 1977/78:213, 215, 228 och 925.

Propositionen

I propositionen 1977/78:71 föreslår regeringen att riksdagen antar de i propositionen intagna förslagen till

1. lag om ändring i successionsordningen,

2. lag om ändring i regeringsformen.

Förslagen sammanfattas i propositionen på följande sätt:

Arvsrätt lill tronen tillkommer f. n. bara manliga medlemmar av kungafamiljen. I proposilionen föreslås att arvsrätten till tronen utsträcks till alt omfatta också kvinnliga avkomlingar till konung Carl XVI Gustaf. I en syskonkrets skall alltid den som är äldst stå närmast till tronen. De särskilda regler som i successionsordningen galleri, ex. när en prins vill ingå äktenskap skall tillämpas för tronarvingar oberoende av kön. Samtycke till tronarvinges äktenskap skall lämnas av regeringen på hemställan av konungen. Det nuvarande förbudet för prins att ingå äktenskap med enskild svensk mans dotter upphävs,

Belräffande lagförslagen och den närmare motiveringen hänvisas till propositionen.

Motionerna

I motionen 1977/78:213 av Hans Lindblad (fp) yrkas att på varken prinsar eller prinsessor må ställas kravet att de förlorar all successionsrätt i de fall de ej tror på den oförändrade Augsburgiska bekännelsen,

I motionen 1977/78:215 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) yrkas att riksdagen som vilande antar grundlagsändring av innebörd att 1810 års successionsordning skall upphöra att gälla den 31 december 1979,

I motiveringen sägs att verklig likställighet mellan könen när det gäller slatschefsämbetet endast kan uppnås om statschefen väljs och alla röstberättigade medborgare är valbara. Enligt motionärerna är det därför nödvändigt att upphäva successionsordningen. Efter utgången av den nuvarande statschefens ämbetstid skulle medborgarna få möjlighet alt antingen bibehålla monarkin eller övergå till republikansk statsform.

Riksdagen 1977/78. 4 saml. Nr 36

KU 1977/78:36

5 kap. Statschefen

Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt tjugofem år. Han llr icke samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes.

Är konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad alt fullgöra sina uppgifter, inträder«;% gällande tron föl/d medlem av konungahuset, som ej är hindrad, föratt såsom tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter.

Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare. Hon eller han får icke samtidigt vara statsråd.

Statschefen skall samråda med statsministern, innan hon eller han reser utrikes.

Är riksdagens talman av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad alt fullgöra sina uppgifter som statschef, inträder den av riksdagens vice talmän, som är närmast i rang och ejärförhindiad, för alt såsom w'///Ö/-ordnad statschef f\i\\%öras\.alsc\\efens uppgifter.

KU 1977/78:36 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Detsamma gäller, om konungen dör eller avgåroch tronföljaren ännu ej har fyllt tjugofem år.

5§ Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad att fullgöra sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra dem skall regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen bestämmer om konungen skall anses ha avgått.

Riksdagen kan utse någon att efter Därest ingen av riksdagens talmän

regeringens förordnande tjänstgöra är i stånd att tjänstgöra, tjänstgör den

som tillfällig riksföreståndare när ing- av riksdagens ledamöter som längst tid

en med behörighet enligt 3 och 4 >!>>'> har varit ledamot av riksdagen intill

kan tjänstgöra. dess alt talman eller vice talman åter

Talmannen eller, vid förfäll for är i stånd att tjänstgöra eller intill dess

honom, vice ledman tjänstgör efter att val av ny talman och nya vice

regeringens förordnande som tillfällig talmän verkställs,
riksföreståndare, när ingen annan
behörig kan tjänstgöra.

7S Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej åtalas för sina gärningar som statschef

3. att såsom vilande anta förslaget - i överensstämmelse med ovan föreslagen ändring i regeringsformen 1 kap. 2 S - att successionsordningen (SFS 1974:307) skall upphöra alt gälla vid utgången av år 1979,

4. alt i övrigt hos regeringen hemställa om förslag till följdändringar i lagtext och reglering av andra förhållanden som kan föranledas av ett beslut enligt 2 ovan.

I motiveringen sägs atl vänsterpartiet kommunisterna avvisar förslaget om kvinnlig tronföljd utifrån den principiella uppfattningen atl monarkin är oförenlig med demokratin. Motionärerna upprepar partiets tidigare krav om monarkins avskaffande och övergång lill republik.

I motionen 1977/78:925 av Hans Wachtmeister(m) hemställs att riksdagen bifaller propositionen nr 71 med de ändringarna

KU 1977/78:36 4

a) atl kognatisk tronföljd införs, vilket innebär alt manlig ironberättigads rätt enligt 1810 års avtal kvarstår,

b) att den kvinnliga tronföljden kommer atl avse även de medlemmar av konungahuset som är födda Sveriges prinsessa och vid grundlagsändringarnas ikraftträdande alltjämt har kvar denna ställning.

I motiveringen sägs att bl. a. följande erinringar kan göras mol propositionens förslag:

1. Fullt kognatisk tronföljd är stridande mot det år 1810 ingångna avtalet
mellan huset Bernadottes stamfader och ständerna (riksdagen).

De slalsrätlsliga akter som låg till grund för ulseendel av huset Bernadottes stamfader till tronföljare - valakten, successionsordningen, kronprins Carl Johans försäkran och ständernas tro- och huldhelsed lill honom - innehåller ömsesidiga förpliktelser och elt klart avial om tronföljden, vilket ej ensidigt lorde kunna brytas, så länge det finns någon manlig medlem av huset Bernadotte i tronberältigad ställning. Om det ej längre fanns någon manlig tronberältigad, hade ständerna enligt successionsordningen att utköra ett nytt konungahus. Därigenom skulle ett införande nu av kognatisk tronföljd ej kränka den rätt som avtalet mellan kronprins Carl Johan och ständerna tillförsäkrar hans manliga efterkommande i tronberältigad ställning. Införandel av fullt kognatisk tronföljd, då en äldre syster går före en yngre broder i tronföljden, kränker däremot den rält som avtalet tillförsäkrar de manliga tronberältigade efterkommande lill huset Bernadottes stamfader. Riksmar-skalksämbelet förordar också införande av kvinnlig tronföljd i form av kognatisk tronföljd.

2. Retroaktiv grundlagstiftning är helt främmande för vårt samhälles
rättsprinciper.

1 propositionen föreslås att den fullt kognatiska tronföljdsordningen skall få retroaktiv tillämpning på konung Carl XVI Gustafs efterkommande. Retroaktiv lagstiftning är främmande för vårt samhälles rättsprinciper men har det oaktat förekommit exempelvis inom skattelagstiftningen. Retroaktiv grundlagstiftning är helt okänd i vårt land och torde endast möjligen ha förekommit i diktaturstater. Ifall konungaparet före grundlagsändringens ikraftträdande får en son, så blir han enligt gällande lag tronföljare - kronprins - men skall sedan enligt propositionens förslag avsällas såsom sådan den I januari 1980. En dylik ordning är stötande för rättskänslan och strider mol svenska rällsprinciper. Såväl riksmarskalksämbelet som justitiekanslern har också uttalat sig mot retroaktiv grundlagstiftning.

3. Jämställdhet kan ej åberopas i fråga om en ärftlig monarki med
först födslorält.

Man har åberopat jämställdhet mellan könen som skäl för införandet av fullt kognatisk tronföljd. Del är oriktigt att tala om Jämställdhet i fråga om en ärftlig monarki, där det förstfödda barnet har företräde lill tronen före kanske lämpligare yngre syskon. Vidare bryter man mol Jämställdheten, då de kvinnliga medlemmar av konungahuset som är födda Sveriges prinsessa och

KU 1977/78:36 5

alltjämt har kvar denna ställning vid lagändringens ikraftträdande utesluts från den kvinnliga tronföljden. Självfallet skall kvinnlig tronföljd även avse dessa prinsessor.

4. Fullt kognatisk tronföljd kan 11 orimliga konsekvenser.

I fall en äldre syster enligt propositionens förslag skall fä gå före en yngre broder i tronföljden och vid trontillträdet är gift eller gifter sig därefter, inträder hon i en annan släkt eller ätt enligt de genealogiska regler som gäller inom den västerländska kulturväriden. Med henne kommer en annan släkt på tronen, och är då även hennes äldsta barn en dotter, så kommer genom dennas giftermål ytteriigare en annan släkt alt intaga tronen. Den föreslagna ordningen som ej förekommer i någon monarki kan få orimliga konsekvenser genom att i strid med ingånget och alltjämt gällande avtal avlägsna huset Bernadotte från den svenska tronen och urholka den historiska tradition som monarkin utgör i vårt land.

Utskottet

Genom 1974 års regeringsform (RF) bekräftades monarkin som Sveriges statsform. Någon ändring i detta hänseende är i dag inte aktuell. Utskottet avstyrker därför de i motionen 1977/78:228 (vpk) under 2-4 framställda yrkandena om övergång till elt republikanskt statsskick.

Det i motionen 1977/78:215 (apk) framställda yrkandet alt riksdagen som vilande antar grundlagsändring av innebörd atl 1810 års successionsordning (SO) skall upphöra att gälla den 31 december 1979 är inte förenligt med de i RF givna bestämmelserna om monarkin. Utskottet avstyrker motionen.

Arvsrätt till tronen tillkommer f. n. bara manliga medlemmar av kungafamiljen. I propositionen 1977/78:71 föreslås införande av kvinnlig tronföljd. Enligt proposilionen skall arvsrätten lill tronen utsträckas till att omfatta också kvinnliga avkomlingar lill den nuvarande monarken, konung Carl XVI Gustaf. I en syskonkrets skall alltid den som är äldst stå närmast lill tronen, oberoende av kön. Fidlsländig Jämställdhet mellan könen skall alltså råda. I detta syfte föreslås dels ändringar i SO, dels en ändring i RF. De föreslagna ändringarna i SO innebär inte en genomgripande saklig översyn av SO. Endast på en punkt föreslås en ändring som inte kan ses enbart som en följdändring. Den innebär alt det nuvarande förbudet för prins atl ingå äktenskap med enskild svensk mans dotter upphävs.

I dagens svenska samhälle är strävandena att uppnå Jämställdhet mellan man och kvinna en självklarhet inom alla poliliska meningsriklningar. Som framhålls i proposilionen är ell av många uttryck för detta den nyligen antagna föreskriften i I kap, 2 § RF att del allmänna skall lillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter.

Propositionens förslag innebär alt Jämställdhet skall införas också i fråga om arvsrätt till tronen. Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att en sådan reform i nuläget är följdriktig och naturiig. Då utskottet även i

KU 1977/78:36 6

övrigt kan ansluta sig till vad som anförs i proposilionen, tillstyrker utskottet - med avstyrkande av det i motionen 1977/78:228 under 1 framställda avslagsyrkandet och de i motionen 1977/78:925 framställda ändringsyrkandena - propositionens förslag,

I motionen 1977/78:213 yrkas att på varken prinsar eller prinsessor må ställas kravet att de förlorar all successionsräit i de fall de ej tror på den oförändrade augsburgska bekännelsen.

Enligt punkten 9 i övergångsbestämmelserna till 1974 års RF gäller fortfarande enligt § 2 i 1809 års RF att konungen "alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen samt Uppsala mötes beslut av år 1593 antagen och förklarad är". I uttrycklig anslutning till delta stadgande föreskrivs i § 4 SO i dess nu gällande lydelse att prinsar av det kungl, huset skall "uppfödas i samma lära och inom riket". Vidare stadgas att den av kungl. familjen "som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsräit utesluten". Enligt propositionen föreslås bestämmelsen omfatta även prinsessor av det kungl. huset. Mol denna bakgrund framställs det i motionen upptagna yrkandet.

Formuleringarna i § 2 1809 års RF och § 4 1810 års SO är präglade av den lid under vilken de tillkom. Enligt propositionen bör emellertid nu i princip endast göras sådana ändringar i SO som uppenbariigen är nödvändiga med anledning av alt kvinnlig tronföljd införs. De frågeställningar som behandlas i motionen 1977/78:213 har inte berörts i den översyn av SO som nu ägt rum. Med hänsyn härtill är inte utskottet berett att i detta ärende föreslå någon saklig ändring av innehållet i S 4 SO utöver den i propositionen föreslagna följdändringen med anledning av införandet av kvinnlig tronföljd.

Ulskotlet hemställer att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:228, yrkandena 2-4,

2. avslår motionen 1977/78:215,

3. med avslag på motionen 1977/78:228, yrkandet 1, i motsvarande del och motionen 1977/78:213 som vilande antar den ändrade lydelse av § 4 SO som föreslås i propositionens förslag till lag om ändring i successionsordningen,

4. med avslag på motionen 1977/78:228, yrkandet 1 i vad det inte behandlats under 3, och motionen 1977/78:925 som vilande antar propositionens förslag till

a) lag om ändring i successionsordningen i övrigt,

b) lag om ändring i regeringsformen.

Stockholm den 13 april 1978

På konslitulionsutskottets vägnar KARL BOO

KU 1977/78:36 7

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson** (s), Anders Björck (m), Olle Svensson** (s), Ove Karisson** (s), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist** (s), Britta Hammarbacken (c), Björn Eliasson (c), Wivi-Anne Cederqvist** (s), Kerstin Nilsson** (s), Marianne Stålberg** (s), Stig Josefson* (c) och Esse Petersson (fp).

**Ej deltagit i beslutet.

*Ej närvarande vid justeringen.

Särskih yttrande

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Ove Karlsson, Yngve Nyquist, Vivi-Anne Cederqvist, Kerstin Nilsson och Marianne Stålberg (alla s):

Vi har ej deltagit i beslutet med hänvisning till den deklaration som den socialdemokratiska riksdagsgruppen gjorde, när proposilionen om kvinnlig tronföljd lades fram. I deklarationen anförs: "Vi kommer från socialdemokratiskt håll inte alt motsätta oss att förslaget genomförs. Vi avser därför att i riksdagen lägga ner våra röster vid behandlingen av propositionen både vid det första beslutet under denna valperiod och under ett andra beslut under nästa period. I den nya författningen har statschefen inte längre några funktioner av politisk betydelse. Uppgifterna är numera enbart av representativ karaktär. Visseriigen ingick enligt vår uppfattning i överenskommelsen om den nya grundlagen alt några förändringar inle skiille göras i successionsordningen, men vi anser alt det politiska intresset bör koncentreras på för vårt folks välfärd och trygghet avgörande frågor."