KU 1977/78:32

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:32

med anledning av motion om rätt för kommun att anslå medel till
viss utbildningsverksamhet

Motionen

I motionen 1977/78:910 av Paul Jansson m. fl. (s) hemställs ”att riksdagen
beslutar hemställa hos regeringen att denna snarast lägger fram lagförslag
som gör det möjligt för landstingskommuner och kommuner att lämna
anslag till utbildningsverksamhet som bedrivs av politiska partier vilka är
representerade i landstinget resp. kommunfullmäktige”.

Motionärerna erinrar bl. a. om vissa uttalanden i förarbetena till den nya
kommunallagen och framhåller att stor enighet råder om att de förtroendevalda
i kommuner och landstingskommuner skall beredas möjlighet till
utbildning och att arvode och annan ersättning skall utgå i samband härmed.
Motionärerna anser att det i och för sig är en förbättring att ersättning numera
kan utgå till förtroendevalda för deltagande i utbildning som anordnas av de
politiska partierna men att den i kommunallagen valda konstruktionen
hindrar administrativt enkla lösningar. Motionärerna hänvisar till uttalanden
i propositionen (1975/76:187) om kommunal demokrati, ny kommunallag
m. m. enligt vilka det förutsätts att deltagandet i sådan utbildning skall prövas
av kommunen resp. landstingskommunen. Detta medför enligt motionärerna
en sådan administrativ belastning - såsom krav på beslut om
deltagande, behandling av arvodes- och reseräkningar, kontroller, attester
och många utbetalningar - för de kommunala förvaltningarna att man på
många håll diskuterat möjligheten att införa ett enklare system. Därvid har
emellertid kommunallagen och partistödslagen ansetts lägga hinder i
vägen.

En smidig ordning är enligt motionärerna att kommunfullmäktige resp.
landstinget anslår ett belopp till varje politiskt parti som är representerat i den
beslutande församlingen för att användas till utbildningsinsatser. Utbildningsstödet
skulle därvid kunna utgå med ett visst belopp per mandat, dvs.
som det kommunala partistödet. Enligt motionärernas mening bör dock varje
kommun och landstingskommun få bestämma om utbildningsstödets
konstruktion. Motionärerna anser att den förordade lösningen kan åstadkommas
på skilda vägar, antingen genom ändring av lagen om kommunalt
partistöd eller genom nya bestämmelser i kommunallagen eller genom en
särskild lag om kommunalt utbildningsstöd till politiska partier. Motionärerna
anser sammanfattningsvis att regeringen snarast bör lägga fram
lagförslag som gör det möjligt för kommuner och landstingskommuner att
lämna anslag till politiska partier för utbildningsverksamhet i partiernas regi,

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami Nr 32

KU 1977/78:32

2

varigenom kommunaldemokratiutredningens rekommendation beträffande
stöd till partiernas utbildningsverksamhet skulle kunna genomföras.

Beträffande den närmare motiveringen hänvisas till motionen.

Nuvarande ordning

Enligt den nya kommunallagen (1977:179), som trätt i kraft den 1 juli 1977,
har kommunerna och landstingskommunerna möjlighet att inom ramen för
ersättningsbestämmelserna i 2 kap. 29 §, 3 kap. 16 § och 5 kap. 1 § sista
stycket ge förtroendevalda arvode för deltagande i utbildning i kommunala
frågor, vilken anordnas av politiskt parti, och ersättning för kostnader i
samband härmed, dit även kostnader för kursavgifter bör kunna räknas. I
förarbetena har det förutsatts att kommunerna resp. landstingskommunerna
i förväg blir underrättade och därigenom får möjlighet att pröva frågan,
varigenom planering och beräkning av verksamhetens omfattning kan
underlättas (prop. 1975/76:187 s. 234-235 och 425). Kommunallagens
nyssnämnda bestämmelser är utformade så att beslut om ersättning kan avse
”resekostnader och andra utgifter som föranledes av uppdraget samt arvode,
pension och andra ekonomiska förmåner”. För alla former av ersättning
gäller även ett krav på skälighet, vilket sålunda utesluter t. ex. arvoden eller
ersättningar som inte kan sägas ha ett direkt samband med förtroendeuppdraget
(se prop. 1975/76:187 s. 425).

Enligt bestämmelserna i lagen (1969:596) om kommunalt partistöd får
kommunerna resp. landstingskommunerna lämna ekonomiska bidrag till
politiskt parti som är representerat i kommunfullmäktige resp. landstinget
under den tid beslutet om bidrag avser. Beslutet skall innehålla att bidrag
utgår till varje sådant parti med samma belopp för varje plats som partiet
under nämnda tid har i kommunfullmäktige resp. landstinget.

Såsom framhålls i propositionen 1975/76:187 gör bestämmelserna om
kommunalt partistöd inte det möjligt för kommunerna eller landstingskommunerna
att föreskriva att stödet eller viss del av detta skall användas till
utbildningsverksamhet som partierna driver (prop. 1975/76:187 s. 235). I
rättspraxis har också slagits fast att den allmänna kompetensbestämmelsen
(numera 1 kap. 4 §) i kommunallagen inte lämnar något utrymme för
kommun resp. landstingskommun att utge peningbidrag till de politiska
partierna i den beslutande församlingen. Däremot har genom speciallagar -såsom lagen om kommunalt partistöd och 3 § barnavårdslagen - vilka kan
betraktas som undantagsregler från 1 kap. 4 § kommunallagen, kommunerna
resp. landstingskommunerna efter hand fått vissa befogenheter att ge sådant
stöd. Detta måste dock lämnas enligt objektiva grunder och sålunda inte
ensidigt gynna exempelvis en viss politisk riktning (se t. ex. prop. 1965:69 s.
9).

Sammanfattningsvis kan sägas att den nya kommunallagens ersättningsbestämmelser
inte tillåter att kommunerna resp. landstingskommunerna

KU 1977/78:32

3

beslutar om utbildningsbidrag till de politiska partierna i den formen att dessa
beviljas anslag att användas för utbildnings- eller kursverksamhet i kommunala
frågor för de egna förtroendemännen. Detta kräver särskild lagstiftning,
som exempelvis kan ske genom ändring i lagen om kommunalt partistöd.
Däremot kan kommunerna resp. landstingskommunerna med stöd av de
ovannämnda bestämmelserna i kommunallagen föreskriva att ersättning
skall utgå till kommunala förtroendevalda, som deltar i sådan vidareutbildning
eller kursverksamhet som anordnas av politiskt parti.

Utskottet

1 sitt betänkande om den nya kommunallagen framhöll konstitutionsutskottet
att en viktig förutsättning för att de förtroendevalda skall kunna
fullgöra sina uppdrag är att de har möjlighet att delta i den vidareutbildning i
kommunala frågor som anordnas av bl. a. de politiska partierna (KU 1976/
77:25 s. 12). Den nya kommunallagen innebär att kommunerna och
landstingskommunerna har fått vidgad rätt att medge förtroendevalda
arvode och viss ersättning för kostnader som uppkommer i samband med
kommunala resp. landstingskommunala förtroendeuppdrag.

Inom ramen för kommunallagens bestämmelser, som innebär att ifrågavarande
ersättningar skall vara skäliga och sålunda ha ett direkt samband
med förtroendeuppdraget, finns det nu möjlighet att ge kommunala förtroendevalda
arvode för deltagande i utbildning i kommunala frågor, vilken
anordnas av politiskt parti, och även ersättning för kostnader i samband
därmed. Till sådana ersättningsgilla kostnader hör bl. a. kursavgifter. Det har
i förarbetena till kommunallagen förutsatts att kommunerna resp. landstingskommunerna
i förväg blir underrättade om sådan kursverksamhet och
därigenom får möjlighet att pröva frågan för kommunernas beräkning av
verksamhetens omfattning (se prop. 1975/76:187 s. 234-235 och 425).

Såsom framhålls i motionen 1977/78:910 knyts de kommunala ersättningsmöjligheterna
sålunda direkt till innehavet av kommunalt förtroendeuppdrag.
Den som inte har något sådant uppdrag kah därför inte enligt
kommunallagens bestämmelser få ersättning för deltagande i utbildning av
ifrågavarande slag. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om det
kommunala partistödet som utgår till partierna. Bestämmelserna om
kommunalt partistöd innebär att kommunerna resp. landstingskommunerna
inte kan avgöra hur stödet skall användas av de politiska partierna. Vid beslut
om partistödets storlek bör, enligt utskottets mening, liksom hittills beaktas
också önskvärdheten att underlätta partiernas möjligheter att utbilda icke
förtroendevalda i kommunala frågor.

KU 1977/78:32

4

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1977/78:910.

Stockholm den 14 mars 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m). Bertil
Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove
Karlsson (s), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s). Britta
Hammarbacken (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kerstin Nilsson (s) och
Marianne Stålberg (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTAB 57741 Stockholm 1978