KU 1977/78:30

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:30

med anledning av förslag från utredningen angående en allmän
översyn av riksdagens arbetsformer om ändrad mandatperiod för
riksdagens utskott (Förslag 1977/78:17)

Ärendet

I detta betänkande behandlas ett av talmanskonferensen överlämnat
förslag av utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer
om ändrad mandatperiod för riksdagens utskott (förs. 1977/78:17)
jämte den med anledning av förslaget väckta motionen 1977/78:1759 av Lars
Werner m. fl. (vpk) samt den under den allmänna motionstiden väckta
motionen 1977/78:251 av Erik Adamsson (s).

Förslaget

I den överlämnade skrivelsen från utredningen angående en allmän
översyn av riksdagens arbetsformer föreslås att utskottens mandatperiod
ändras till att omfatta riksdagens valperiod. Enligt gällande bestämmelser
tillsätts utskotten vid början av varje lagtima riksmöte, och valet gäller för
tiden till dess nästa lagtima riksmöte börjar. Till skrivelsen är fogat förslag till
ändring av riksdagsordningen.

Motionerna

I motionen 1977/78:1759 av Lars Werner hemställs att riksdagen i
avvaktan på en lösning av frågan om utskottens sammansättning avslår
förslaget om ändrad mandatperiod för riksdagens utskott.

Motionärerna anser det vara oriktigt att ta ställning till en underordnad
fråga som att ändra mandatperioderna innan regler för riksdagsutskottens
sammansättning fastställts. Man påpekar att om den föreslagna ordningen
varit gällande under innevarande mandatperiod skulle detta inneburit att
vpk:s utskottsrepresentation inte kunnat lösas under perioden även om regler
härför utarbetats.

I motionen 1977/78:251 hemställs att riksdagen uppdrar åt utredningen
angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer att lägga fram förslag
till sådan ändring av bestämmelserna i riksdagsordningen att val av
riksdagens utskott skall avse riksdagens valperiod. Motionärerna framhåller
att det såväl med hänsyn till önskvärdheten av stabilitet i utskottsorganisationen
som från den enskilde riksdagsledamotens synpunkt är att föredra att
utskottsvalen omfattar hela valperioden.

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami Nr 30

KU 1977/78:30

Angående motiveringarna i övrigt i motionerna hänvisas till de tryckta
texterna.

Grundlagberedningen

I betänkandet Ny utskottsorganisation (SOU 1969:62) diskuterade grundlagberedningen
frågan om utskottens mandatperiod. Man konstaterade
därvid inledningsvis att författningsutredningen föreslagit att utskottsval
skulle avse tid motsvarande riksdagens valperiod. Beredningen anförde
därefter följande:

Om emellertid fördelningen av uppgifter mellan utskotten och utskottens
benämningar till största delen flyttas över till riksdagsstadgan eller annan
arbetsordning och alltså skall kunna ändras genom enkelt beslut av
riksdagen, är det, lagtekniskt sett, knappast möjligt att låta valperioden för
utskotten löpa över längre tid än en riksdag. En kort valperiod för utskotten
kan, även från mera materiell synpunkt, ses som ett viktigt moment i
strävandena att ernå en elastisk organisation. Det kan nämligen finnas behov
av att förändra utskottens personsammansättning under löpande mandatperiod
efter förskjutningar av ärendegrupper mellan utskotten eller andra
organisationsändringar. Även vid stabilitet i organisationen kan det någon
gång finnas anledning att vid en riksdag välja in en viss riksdagsledamot i ett
utskott som han inte eljest har tillhört.

Utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer

I sitt den 11 februari 1976 framlagda betänkande Riksdagsarbetets
planering diskuterade arbetsformsutredningen bl. a. utskottsorganisationen
och i anslutning härtill ärendefördelningen mellan utskotten. Utredningen
konstaterade att den nuvarande ordningen med 16 fackutskott i allt väsentligt
fungerat tillfredsställande. Enligt utredningen var det inte påkallat att ändra
utskottsorganisationen i stort, t. ex. genom att öka antalet utskott eller slå
samman befintliga sådana.

Avseende ärendefördelningen mellan utskotten hade utredningens
översyn gett vid handen att uppkommande gränsdragningsfrågor i allmänhet
kunnat lösas i samförstånd med de berörda utskotten. Utredningen fann inte
anledning föreslå ändring av utskottens ämnesområden utom på ett par
punkter av detalj karaktär.

När det gällde den framtida utvecklingen framhöll utredningen att man
självfallet får räkna med att behov kan uppkomma att tid efter annan se över
både utskottsorganisationen i stort och ärendefördelningen mellan utskotten
med hänsyn till ändrad departementsindelning eller andra förhållanden.

Utredningens förslag angående utskottsorganisationen godkändes av
riksdagen (KU 1975/76:45).

KU 1977/78:30

Utskottet

Utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer har
lagt fram förslag till ändring i riksdagsordningen (RO) avseende utskottens
mandatperiod. Nu gällande ordning innebär att utskotten väljs för varje
riksmöte. Utredningen har prövat möjligheten att utse utskotten för hela
valperioden och funnit att en sådan omläggning kan ske utan nackdel.
Samma ståndpunkt som utredningen har intagits i den under allmänna
motionstiden väckta motionen 251 av Erik Adamsson (s). I motionen 1759 av
Lars Wemer m. fl. (vpk), vilken motion väckts med anledning av det
framlagda förslaget, hävdas att det är oriktigt att nu ta ställning till en enligt
motionen underordnad fråga som att ändra riksdagsutskottens mandattid
innan regler för utskottens sammansättning fastställs. I motionen yrkas
därför att förslaget avslås.

Utskottet vill erinra om att författningsutredningen på sin tid föreslog att
utskottsvalen skulle avse riksdagens valperiod. Grundlagberedningen
däremot anförde vissa lagtekniska betänkligheter mot en sådan ordning samt
framhöll att även från materiell synpunkt kunde en kort valperiod för
utskotten ses som ett viktigt moment i strävandena att uppnå en elastisk
utskottsorganisation. Det kunde enligt beredningen finnas behov av att
förändra utskottens personsammansättning under löpande mandattid efter
förskjutningar av ärendegrupper mellan utskotten eller andra organisationsändringar.

Enligt utskottet innebär den föreslagna omläggningen av utskottens
mandattid en fördel i förhållande till nuvarande ordning genom att utskottsarbetet
kan komma i gång omedelbart efter det att riksmötet har inletts.
Vidare förbättras möjligheterna för utskotten att arbeta effektivt även under
tid då riksdagen inte är samlad. Utskottsorganisationens elasticitet och
flexibilitet torde enligt utskottets uppfattning inte komma att påverkas av att
mandatperioden förlängs. Som numera gäller enligt RO kan antalet suppleantplatser
ökas när som helst under löpande mandatperiod. Suppleantval
skall då förrättas så snart det kan ske. Vidare föreskrivs att om någon lämnar
sin utskottsplats i förtid skall partigruppen till talmanskonferensen anmäla en
efterträdare vilken av talmannen därefter förklaras vald. Ersättare för
riksdagsledamot som har kallats till tjänstgöring utses med samma förfarande
till suppleant i det utskott som den ledige ledamoten tillhör.

Det torde enligt utskottet kunna förutsättas att frågor om personförändringar
i utskotten som hittills löses internt inom resp. partigrupp. De
personförändringar i utskotten som partigrupperna anser böra komma till
stånd under löpande mandatperiod kan enligt utskottet utan svårighet
genomföras.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet det framlagda förslaget
om förlängning av utskottens mandattid till att avse riksdagens valperiod.
Dock bör den ändringen i förslaget göras att tiden inom vilken utskottsvalen

KL) 1977/78:30

skall förrättas förlängs. F. n. gäller enligt 4.2.1 RO att utskotten skall tillsättas
inom en vecka från början av lagtima riksmöte. Då det har visat sig svårt att
genomföra valen inom denna tid anser utskottet att tiden bör förlängas och
valen senast ske på åttonde dagen efter den dag lagtima riksmöte inletts.
Utskottet föreslår slutligen att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1978.
Val av utskott skall ske även vid 1978/79 års riksmöte.

Utskottets ställningstagande till förslaget innebär att syftet med motionen
251 tillgodosetts. Utskottet avstyrker motionen 1759.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med anledning av förslaget 1977/78:17 och med avslag på
motionen 1977/78:1759

a) antar den i bilaga till detta betänkande föreslagna lydelsen av
4 kap. 2 § riksdagsordningen,

b) antar den i bilaga till detta betänkande föreslagna lydelsen av
tilläggsbestämmelsen 4.2.1 till riksdagsordningen,

c) antar det i bilaga till detta betänkande intagna lagförslaget i
övrigt,

2. förklarar motionen 1977/78:251 besvarad med ställningstagandet
under 1.

Stockholm den 9 mars 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger
Mossberg (s). Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), SvenErik
Nordin (c), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta
Hammarbacken (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kerstin Nilsson (s) och
Marianne Stålberg (s).

KU !977/78:30

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2§ och tilläggsbestämmelsen 4.2.1
riksdagsordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4 kap.

2 §

Riksdagen skall vid början av varje
lagtima riksmöte inom sig tillsätta ett
konstitutionsutskott, ett finansutskott,
ett skatteutskott och minst
tolv andra utskott. Valet gäller för
tiden till dess nästa lagtima riksmöte
börjar.

Riksdagen kan under riksmöte
tillsätta ytterligare utskott för längst
den tid som har angivits i första
stycket.

4.2.1

Riksdagen skall inom en vecka frän
början av lagtima riksmöte tillsätta
följande sexton utskott:

1.	ett	konstitutionsutskott
(KU),
2.	ett	finansutskott (FiU),
3.	ett	skatteutskott (SkU),
4.	ett	justitieutskott (JuU),
5.	ett	lagutskott (LU),
6.	ett	utrikesutskott (UU),
7.	ett	försvarsutskott (FöU),
8.	ett	socialförsäkringsutskott
(SfU),
9.	ett	socialutskott (SoU),
10.	ett	kulturutskott (KrU),
11.	ett	utbildningsutskott (UbU),
12.	ett	trafikutskott (TU),
13.	ett	jordbruksutskott (JoU),

Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §

Riksdagen tillsätter inom sig för
varje valperiod ett konstitutionsutskott,
ett finansutskott, ett skatteutskott
och minst tolv andra utskott.

Riksdagen kan under riksmöte
tillsätta ytterligare utskott för längst
den tid som har angivits i första
stycket.

4.2.1

Riksdagen skall senast på åttonde
dagen efter dagen för första sammanträdet
med kammaren under riksdagens
valperiod tillsätta följande sexton
utskott:

1. ett konstitutionsutskott
(KU),

2. ett finansutskott (FiU),

3. ett skatteutskott (SkU),

4. ett justitieutskott (JuU),

5. ett lagutskott (LU),

6. ett utrikesutskott (UU),

7. ett försvarsutskott (FöU),

8. ett socialförsäkringsutskott
(SfU),

9. ett socialutskott (SoU),

10. ett kulturutskott (KrU),

11. ett utbildningsutskott (UbU),

12. ett trafikutskott (TU),

13. ett jordbruksutskott (JoU),

KU 1977/78:30

Nuvarande lydelse

14. ett näringsutskott (NU),

15. ett arbetsmarknadsutskott
(AU) och

16. ett civilutskott (CU).
Utskotten väljs i den ordning de

har tagits upp ovan.

Föreslagen lydelse

14. ett näringsutskott (NU),

15. ett arbetsmarknadsutskott
(AU) och

16. ett civilutskott (CU).
Utskotten väljs i den ordning de

har tagits upp ovan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978. Äldre bestämmelser i fråga om
utskottsval gäller dock under 1978/79 års riksmöte.

GOTAB 57743 Stockholm 1978