KU 1977/78:29

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:29

med anledning av motioner om riksdagens arbetsformer m. m.

I detta betänkande behandlas motionerna 1977/78:216 av Daniel Tarschys
(fp), 1977/78:315 av Lars Werner m. fl. (vpk), 1977/78:647 av Gunnar
Richardson (fp) och Jörgen Ullenhag (fp), 1977/78:915 av Torkel Lindahl
m. fl. (fp) samt 1977/78:1425 av Olle Svensson m. fl. (s, c, m och fp).

Ärendebehandlingen i kammaren

Motionen

I motionen 216 yrkas, att riksdagsordningen (RO) kompletteras med
bestämmelser som ger möjlighet att sammanföra flera ärenden till samtidigt
avgörande.

Motionären erinrar om att en stor del av riksdagens ledamöter under
plenitid ägnar sig åt aktiviteter utanför kammaren i form av sammanträden,
förberedelsearbete och kontaktverksamhet. Sådan verksamhet avbryts vid
voteringar. Det skulle enligt motionären vara en fördel om avgörandena i
flera sådana ärenden kunde sammanföras till en och samma tidpunkt.
Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionen.

Nuvarande ordning

Regler för ärendenas avgörande i kammaren finns i 5 kap. RO. Enligt 3 § får
ärende, i vilket överläggning äger rum, inte upptas till avgörande förrän
kammaren på talmannens förslag har funnit överläggningen avslutad. Vidare
föreskrivs att ärenden avgörs med acklamation eller, om ledamot yrkar det,
genom omröstning. Avgörandet av ärenden skall, om det behövs, delas upp
på skilda beslut.

Beträffande tillämpningen av dessa bestämmelser om beslutsordningen i
kammaren och hur praxis härvidlag utvecklat sig kan nämnas följande.

Ärenden avgörs i den ordning som de är upptagna på föredragningslistan.
Talmannen föredrar ärendet och ger därefter ordet till de talare som önskar
yttra sig i ärendet. När överläggningen är avslutad ställer talmannen
proposition på de yrkanden som framställts under överläggningen eller om
intet yrkande framställts på bifall till utskottets hemställan. Om ingen talare
anmält sig ställer talmannen proposition på bifall till utskottets hemställan
omedelbart efter det att han föredragit ärendet från föredragningslistan.
Föredraget ärende företas i regel till avgörande innan nästa ärende upptas till
behandling.

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 29

KU 1977/78:29

Normalt utgör varje utskottsbetänkande ett ärende. I punktvis uppdelade
utskottsbetänkanden med särskild hemställan vid varje punkt anses emellertid
varje punkt utgöra ett ärende. Även om sålunda ingen debatt
förekommer vid avgörande av punktindelat utskottsbetänkande i kammaren,
säger talmannen efter det att han föredragit betänkandet från föredragningslistan:
”Punkterna 1 till 8. Bifalles utskottets hemställan? Svaret ärja.”
Han markerar härigenom att det är fråga om 8 separata ärenden som
emellertid gemensamt företas till avgörande genom ett beslut. Det anförda är
således tillika ett exempel på att flera formellt skilda ärenden avgörs först
sedan det sista föredragits.

Att flera ärenden sammanförs för gemensamt avgörande är emellertid
vanligt när debatt väntas i ärendena. Ofta har en proposition delats mellan
flera utskott som efter beredning bordlägger sina betänkanden samtidigt i
kammaren just för att ge tillfälle till gemensam debatt och avgörande i ett
sammanhang. I sådana fall tillkännager talmannen först att ärendena
kommer att debatteras gemensamt och avgöras i ett sammanhang. Därefter
föredrar han från föredragningslistan alla de ärenden som omfattas av den
gemensamma debatten. Sedan överläggningen i ärendena är avslutad företas
ärendena till avgöranden i den ordning som de är upptagna på föredragningslistan.
Ett annat exempel på gemensamt avgörande i kammaren av flera olika
ärenden i ett utskottsbetänkande utgör det s. k. dechargebetänkande! från
konstitutionsutskottet.

När det gäller punktindelade utskottsbetänkanden har under senare år
skett en fortgående förskjutning mot gemensam debatt och gemensamt
avgörande av samtliga punkter i betänkandet. Många gånger är debatten på
de skilda avsnitten ganska kort med någon enstaka reservation. Tidigare höll
man tämligen väl isär debatterna rörande de ofta helt skilda frågor som togs
upp i de olika punkterna i punktindelade betänkanden. Olägenheterna för
ledamöterna med de täta voteringarna har emellertid lett till att gemensamma
debatter anordnas även i åtskilliga sådana fall.

Sammanfattningsvis kan alltså fastslås att i den mån man gör avkall på
principen att ett ärende skall avgöras innan nästa föredras så har det föranletts
av gemensam debatt i flera ärenden.

Riksdagsutskottens sammansättning

Motionen

I motionen 315 yrkas, att riksdagen beslutar att utredningen om översyn av
riksdagens arbetsformer ges i uppdrag att snarast framlägga förslag till
ändringar eller tillägg i riksdagsordningen med innebörden att alla i riksdagen
representerade partier skall ha rätt att delta i utskottsarbetet.

Motionärerna erinrar om att konstitutionsutskottet i sitt av riksdagen förra
året godkända betänkande i ämnet (KU 1976/77:36) uttalade att det självfallet

KU 1977/78:29

är av stort intresse för alla de i riksdagen representerade partierna att delta i
utskottsarbetet och att det även från allmän synpunkt får anses mindre
tillfredsställande att den nuvarande ordningen för val till utskott kan leda till
att ett parti helt ställs utanför utskottsarbetet. Utskottet ansåg att utredningen
om riksdagens arbetsformer var oförhindrad att överväga frågan. I motionen
erinras om att så skett men att utredningen ännu inte kunnat få till stånd en
tillfredsställande lösning av problemet. Enligt motionen bör utredningen ges
förnyat uppdrag att framlägga förslag till lösning i enlighet med de nämnda
riksdagsuttalandena. Angående motiveringen i övrigt hänvisas till motionen.

Frågans läge m. m.

Bestämmelser om val inom riksdagen återfinns i 7 kap. riksdagsordningen
(RO). 12 § stadgas att val bereds av en inom riksdagen utsedd valberedning. I
denna skall varje partigrupp som motsvarar parti som vid riksdagsvalet har
fått fyra procent eller mera av rösterna i hela riket besätta minst en plats. De
närmare bestämmelserna om valsättet finns i 3 och 4 §§. Enligt dessa regler
kan val till t. ex. utskott förrättas genom att riksdagens kammare föreläggs en
lista upptagande de namn valet avser. Listan skall ha godtagits av valberedningen
med sådan majoritet att alla ledamöterna utom en måste ha varit ense.
Framläggs gemensam lista kan emellertid en minoritet begära val med slutna
sedlar. Bestämmelserna har närmare kommenterats av grundlagberedningen
(se prop. 1973:90 s. 569-570).

Det har sedan länge även före enkammarreformen varit brukligt att val till
utskott företas med gemensam lista. Partierna har mot bakgrund av
ledamotsantalet fördelat platserna med tillämpning av i princip proportionell
fördelning. Inför valen av utskott till de senaste två riksdagarna kunde inte
uppgörelser träffas mellan partierna om utskottsrepresentation för vänsterpartiet
kommunisterna. Under hösten 1977 utökades emellertid antalet
suppleantplatser i 12 utskott med en plats i vardera utskottet. Dessa platser
har enligt överenskommelse mellan partierna tilldelats vänsterpartiet
kommunisterna.

Med anledning av motionen 1976/77:591 av Lars Werner m. fl. (vpk) om
sammansättningen av riksdagens utskott anförde konstitutionsutskottet
(KU 1976/77:36) bl. a. följande:

Erfarenheterna av arbetet i riksdagsutskotten efter enkammarreformen
visar att den beredning i utskott som riksdagsärendena underkastas har
utomordentligt stor betydelse inte minst ur informationssynpunkt för de
enskilda riksdagsledamöterna. Utskotten har till sitt förfogande kvalificerad
sekreterarpersonal som biträder utskotten med utredningar och föredragningar
av ärendena. I ökad omfattning förekommer att upplysningar
inhämtas utifrån genom remiss till myndigheter, organisationer etc. eller

1* Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 29

KU 1977/78:29

genom s. k. hearings inför utskotten. Genom de studiebesök utskotten
företar både inom landet och utomlands får utskotten värdefull information
som har stor betydelse för riksdagsarbetet.

Mot angiven bakgrund är det självfallet av stort intresse för alla de i
riksdagen representerade partierna att delta i utskottsarbetet. Även från
allmän synpunkt får det anses mindre tillfredsställande att den nuvarande
ordningen för val till utskott kan leda till att parti helt ställs utanför
utskottsarbetet. Det bör emellertid erinras om att det tidigare i praktiken
förekommit uppgörelser som gett alla riksdagspartier utskottsrepresentation i
förhållande till partiernas styrka. Ett sådant resultat har kunnat uppnås inom
ramen för gällande regler.

Enligt utskottet torde utredningen om riksdagens arbetsformer vara
oförhindrad att ta upp frågor om bl. a. utskottens sammansättning till
övervägande. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Den nämnda utredningen tog under våren 1977 upp frågan om utskottens
sammansättning. I skrivelse den 5 september 1977 till riksdagens partigrupper,
vilken även delgavs talmanskonferensen, anförde utredningen bl. a.
följande beträffande i första hand vänsterpartiet kommunisternas krav på
utskottsrepresentation. ”Utredningen prövar för närvarande olika metoder
för hur utskottsrepresentationen skulle kunna vidgas för att tillmötesgå de
ställda kraven. Arbetet har emellertid inte avancerat så långt att man nu är
beredd att ta ställning till frågan. Någon lösning som fordrar ändringar i
riksdagsordningen går dessutom inte att genomföra före de utskottsval som
skall hållas omedelbart vid riksmötets början i höst. Den enda möjlighet som
sålunda står till buds om man under nästa riksmöte vill uppnå en breddad
representation i utskotten är därför att en överenskommelse träffas mellan
partierna.”

Som tidigare nämnts träffades inte någon uppgörelse mellan partierna om
en sådan representation. Sedermera erhöll som framgått vänsterpartiet
kommunisterna suppleantplatser i 12 utskott.

Utskottet har från utredningen inhämtat att frågan om utskottens
sammansättning i enlighet med vad som anfördes i skrivelsen till partigrupperna
kommer att bli föremål för fortsatta överväganden.

Offentliga utskottsutfrågningar

Motionerna

I motionen 647 yrkas

1. att riksdagen beslutar att utskott som inhämtat upplysningar genom
utfrågning eller vid uppvaktning inför utskottet redogör för detta i ifrågavarande
betänkande,

2. att riksdagen beslutar att utfrågning inför utskott skall kunna vara
offentlig.

KU 1977/78:29

Motionärerna anser att det f. n. finns risker att den muntliga information
som lämnas till utskotten vid utfrågningar kan vara ensidig och vilseledande,
eftersom utskottens ledamöter och kansli inte alltid kan veta om det råder
delade meningar i en fråga. För att minska dessa risker bör i utskottsbetänkandenas
recitavsnitt lämnas en redogörelse för den information som
inhämtats i samband med utfrågningar och uppvaktningar. Vidare bör
möjlighet finnas att föranstalta om offentliga utskottsutfrågningar. Som
ytterligare skäl för detta anförs att det kan föreligga intresse från de
riksdagsledamöter som inte tillhör utskott att följa sådana utfrågningar.

I motionen 915 yrkas att riksdagen antar följande lydelse av 4 kap. 12 §
RO:

12 § Utskott skall är närvarande. Sammanträde för inhämtande av

upplysningar eller yttranden som sägs i 10 § skall dock vara offentligt, därest
detta begäres av minst en tredjedel av ledamöterna i utskottet.

Motionärerna erinrar om att utskott ofta samlar in ny och värdefull
information, bl. a. genom utfrågningar av experter, statsråd, företrädare för
organisationer och andra, och menar att denna information ofta är av sådan
karaktär och kvalitet att den borde vara tillgänglig för allmänheten. Enligt
motionärerna skulle allmänhetens intresse för riksdag och politik öka, om
viktiga utfrågningar i riksdagen kunde ske offentligt.

Angående motiveringarna i övrigt i de två motionerna hänvisas till de
tryckta texterna.

Frågans läge

Enligt 4 kap. 12 § RO skall utskott sammanträda inom stängda dörrar. Om
särskilda skäl föreligger kan utskott medge att även annan än ledamot,
suppleant och tjänsteman i utskottet är närvarande.

Förslag att göra det möjligt för utskotten att anordna offentliga utskottsutfrågningar
har behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen. Senast skedde
detta vid föregående riksmöte med anledning av motionen 1976/77:579
(fp).

1 sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1976/77:36) hänvisade
utskottet till att den av riksdagen tillkallade utredningen angående en allmän
översyn av riksdagens arbetsformer under sitt arbete kunde komma att
överväga frågan. Motionsyrkandet avstyrktes.

Riksdagens arbetsvillkor

Motionen

I motionen 1425 yrkas att riksdagen beslutar tillsätta en särskild utredning i
enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.

Motionärerna anför att det finns ett dilemma inbyggt i den representativa

KU 1977/78:29

demokratins princip. De förtroendevaldas roll som beslutsfattare kräver att
ledamöterna har goda kunskaper i de ärenden som de skall behandla. Rollen
som representant för övriga medborgare förutsätter å andra sidan att mycket
tid och intresse ägnas åt kontakter med samhället utanför riksdagen, åt arbete
inom partier och organisationer m. m. Dessa anspråk kan råka i konflikt med
varandra, och det gäller då att finna en lämplig avvägning.

Den växande arbetsbelastningen har lett till att riksdagsledamöterna har en
arbetstid som i genomsnitt närmar sig 60 timmar under en normal
riksdagsvecka. Motionärerna anför att detta delvis är ett resultat av att
riksdagens organisation och arbetsformer endast delvis kunnat anpassas till
de krav som ställs på ett modernt parlament. Sedan demokratiseringen och
tillkomsten av riksomfattande politiska partier har riksdagsledamöternas
arbete i allt större utsträckning kommit att knytas till partigrupperna och till
olika organ inom resp. partier. Därtill har de i växande utsträckning
engagerats som ledamöter i offentliga utredningar, förtroendemannastyrelser
m. m.

Enligt motionärerna motiverar denna breddning av det politiska arbetet en
grundlig översyn inte bara av riksdagens arbetsformer utan också av dess
organisation och resurser. Partigrupper och enskilda ledamöter måste få den
hjälp som är nödvändig för att de skall kunna fylla sina uppgifter på ett
tillfredsställande sätt. Motionärerna anför att det inför det förestående
beslutet om riksdagens hus är av särskilt stor betydelse att se framåt så att en
nödvändig utveckling av riksdagsarbetet inte hindras av bristande framsynthet
i lokalplaneringen. Det gäller enligt motionärerna bl. a. att överväga
hur ledamöternas egna resurser i form av skrivhjälp, utredningsbistånd m. m.
skall kunna förstärkas och hur riksdagsgruppernas gemensamma behov skall
kunna tillgodoses. Det bör vidare enligt motionen vara en viktig uppgift för
den föreslagna utredningen att skapa lokalmässiga och ekonomiska förutsättningar
för oppositionens arbete. Angående motiveringen i övrigt hänvisas
till motionen.

kVssa stödåtgärder m. m.

Beträffande nuvarande förhållanden skall erinras om att förutom det
statliga partistödet utgår ett särskilt ekonomiskt stöd till partigruppernas
verksamhet i riksdagen. Detta partigruppsstöd utgår dels som ett grundbidrag
(75 000 kr. per parti), dels som ett mandatbidrag. Mandatbidraget är 500 kr./
mandat för parti som är företrätt i regeringen och 1 500 kr./mandat för övriga
partier. Till partigrupperna utgår därutöver ett särskilt anslag till kontorshjälp
till riksdagsledamöterna. Detta anslag är beräknat så att det skall medge
anställning av ett biträde på var åttonde ledamot i gruppen. Partigruppsstödet
tillkom efter förslag av riksdagens informationsutredning 1975. Denna
framlade också vissa förslag som genomförts om utökad kontorshjälp till
ledamöterna och förstärkning av upplysningstjänstens resurser.

KU 1977/78:29

Det skall nämnas att utredningen angående en allmän översyn av
riksdagens arbetsformer genomfört vissa undersökningar om riksdagsledamöternas
arbetssituation, vilka redovisats för riksdagen våren 1976 i
betänkandet ”Riksdagsarbetets planering” (Förs. 1975/76:15). I betänkandet
föreslogs bl. a. vissa ändringar i riksdagens tidsplanering samt i debattreglerna.
Dessa förslag antogs av riksdagen (KU 1975/76:45), och de nya reglerna
tillämpas fr. o. m. 1976/77års riksmöte. Utredningen härunder hösten 1977
påbörjat en uppföljning av de tidigare undersökningarna om ledamöternas
arbetssituation.

Utskottet

1 motionerna behandlas en rad frågor som på olika sätt rör riksdagens
arbetsformer.

Vad först gäller motionen 216 av Daniel Tarschys (fp) om att ökade
möjligheter att företa flera ärenden till samtidigi avgörande i kammaren bör
införas vill utskottet erinra om att utvecklingen gått i den riktningen att det
blivit allt vanligare att flera ärenden sammanförs för gemensam debatt och
därefter avgörs i ett sammanhang. Inom utskottets eget ämnesområde kan
t. ex. nämnas att de många skilda frågor som det s. k. dechargebetänkande!
brukar innehålla tas upp till avgörande i kammaren i ett sammanhang först
när alla frågor slutdebatterats. Även när det gäller s. k. punktindelade
utskottsbetänkanden har under senare år skett en fortgående förskjutning
mot gemensam debatt och gemensamt avgörande av samtliga punkter i
betänkandet.

Utskottet vill erinra om att en utredning inom riksdagen f. n. arbetar med
frågor om riksdagens arbetsformer. Denna utredning torde vara oförhindrad
att om den finner påkallat pröva de förslag till ytterligare åtgärder i angivet
hänseende som tagits upp i motionen. Utskottet föreslår med hänvisning
härtill att motionen 216 förklaras besvarad med vad utskottet anfört.

I motionen 315 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen uppdrar åt
den nyss nämnda utredningen om riksdagens arbetsformer att snarast
framlägga förslag till ändringar i riksdagsordningen med innebörd att alla i
riksdagen representerade partier skall ha rätt att delta i utskottsarbetet. Enligt
vad utskottet erfarit har utredningen redan tagit upp utskottens sammansättning
till övervägande men ännu inte färdigbehandlat frågan. Med hänsyn
härtill och med hänvisning till vad utskottet anförde i frågan förra året anser
utskottet något ytterligare initiativ med anledning av förevarande motion
inte erforderligt. Motionsyrkandet avstyrks.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen tidigare under åren behandlat frågan
om möjlighet bör införas för utskotten att anordna offentliga utskottsutfrågningar.
Frågan har tagits upp även i år dels i motionen 647 av Gunnar
Richardson (fp) och Jörgen Ullenhag (fp), dels i motionen 915 av Torkel
Lindahl m. fl. (fp). Utskottet anförde med anledning av en motion i ämnet vid

KU 1977/78:29

förra riksmötet att utredningen om riksdagens arbetsformer undersitt arbete
kunde komma att överväga även detta spörsmål. Utskottet hänvisar till dessa
uttalanden och avstyrker motionsyrkandena.

I motionen 647 tas upp även ett annat spörsmål som också har att göra med
inhämtande av upplysningar genom utskottsutfrågningar. Det föreslås i
motionen att utskotten skall åläggas att i sina betänkanden alltid redovisa vad
som framkommit genom utfrågning eller uppvaktning inför utskottet. Enligt
motionen finns det f. n. risker att den muntliga information som på sådant
sätt lämnas till utskotten kan vara ensidig eller vilseledande, eftersom
utskottens ledamöter och kanslipersonal inte alltid vet om det råder delade
meningar i en fråga.

Det är numera vanligt att utskotten i sina betänkanden lämnar fylliga
redovisningar av vad som inhämtats genom utskottsutfrågningar. Utskottet
är inte berett att förorda ett system som skulle innebära skyldighet för
utskotten att på det sätt motionen anvisar alltid redovisa sådant material.
Utskotten bör alltså som hittills ha full frihet att välja om och i förekommande
fall hur sådan information skall redovisas. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motionsyrkandet.

Riksdagsledamöternas arbetssituation tas upp i motionen 1425 av Olle
Svensson m. fl. (s, c, m och fp). Bl. a. pekas på de ökade svårigheter
arbetsbelastningen medför när det gäller att hålla de nödvändiga kontakterna
med samhället utanför riksdagen. Motionärerna anför att detta dilemma
delvis är ett resultat av att riksdagens organisation och arbetsformer endast
delvis kunnat anpassas till de krav som ställs på ett modernt parlament. Enligt
motionen bör mot bakgrund härav en översyn komma till stånd inte bara av
riksdagens arbetsformer utan också av dess organisation och resurser. Det bör
t. ex. undersökas om inte ytterligare åtgärder kan vidtas för att förstärka
ledamöternas resurser i form av skrivhjälp, utredningsbistånd m. m. Även
lokalfrågorna bör beaktas i sammanhanget.

Som utskottet tidigare erinrat om arbetar f. n. en inom riksdagen tillkallad
utredning om riksdagens arbetsformer. Denna utredning bör kunna överväga
även de frågor som tagits upp i den förevarande motionen. Utskottet föreslår
därför att motionen förklaras besvarad med vad utskottet anfört.

Med hänvisning till vad som anförs hemställer utskottet

att riksdagen

1. beträffande ärendebehandlingen i kammaren förklarar motionen
1977/78:216 besvarad med vad utskottet anfört,

2. beträffande sammansättningen av riksdagens utskott avslår
motionen 1977/78:315,

3. beträffande offentliga utskottsutfrågningar avslår motionerna
1977/78:647 punkt 2 och 1977/78:915,

4. beträffande redovisning av materiaI som inhämtats vid utskottsutfrågningar
m. m. avslår motionen 1977/78:647 punkt 1,

KU 1977/78:29

5. beträffande åtgärder att förbättra riksdagsledamöternas arbetsvillkor
förklarar motionen 1977/78:1425 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 7 mars 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger
Mossberg* (s), Bertil Fiskesjö (c), Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove
Karlsson (c), Lars Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta
Hammarbacken (c), Kerstin Nilsson (s), Marianne Stålberg (s) och Daniel
Tarschys* (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av Anders Björck (m) och Daniel Tarschys (fp) som beträffande offentliga
utskottsutfrågningar

dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med orden
”1 motionen 647” och slutar med orden ”avstyrks motionerna” bort ha
följande lydelse:

I motionen 647, yrkandet 2, och motionen 915 föreslås att utskotten skall
ges möjlighet att anordna offentliga utskottsutfrågningar. Erfarenheterna av
de utskottsutfrågningar som i ökad omfattning förekommit sedan enkammarreformen
visar att utskotten på detta sätt får tillgång till mycket värdefull
information. Enligt utskottets uppfattning skulle det vara av värde för den
allmänna debatten i olika angelägna samhällsfrågor om dessa utfrågningar på
samma sätt som i många andra länder kunde ges offentlighet. Inte minst
viktigt är att detta skulle öka intresset för riksdagsarbetet bland allmänheten
och sannolikt bidra till att även kammardebattema i vissa frågor gavs större
uppmärksamhet. Det lagförslag som finns utarbetat i motionen 915 bör
sålunda antas av riksdagen. Utskottet tillstyrker alltså bifall till motionerna.

dels att utskottets hemställan under punkten 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande offentliga utskottsutfrågningar med bifall till motionerna
1977/78:647, yrkandet 2, och 1977/78:915 antar följande
förslag till lag om ändring i riksdagsordningen.

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § riksdagsordningen skall ha nedan
angivna lydelse:

KU 1977/78:29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

12 §

Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl
föreligger, kan utskottet medgiva att även annan än ledamot, suppleant och
tjänsteman i utskottet är närvarande.

Sammanträde för inhämtande av
upplysningar eller yttranden som sägs i
10 ,\V skall dock vara offentligt, därest
detta begärs av minst en tredjedel av
ledamöterna i utskottet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.