Konstitutionsutskottets betänkande

KU 1977/78: 24

1977/78: 24

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser stöd till
dagspressen, organisationstidskrifter samt tidningar och tidskrifter
på annat språk än svenska m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1977/78: 100 bilaga 11 (budgetdepartementet) föreslår
regeringen riksdagen att

till Presstödsnämnden för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 1 591 000 kr. (punkten B 10, s. 42),

godkänna de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för
statligt stöd till dagstidningar,

till Stöd till dagspressen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 276 800 000 kr. (punkten E 5, s. 110—115),

till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 40 000 000 kr. (punkten E 6, s. 115—116),

till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1978/
79 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr. (punkten E 7, s. 116—118),
till Pressens lånefond för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr. (punkten V: 4, s. 142).

Motionerna

I motionen 1977/78: 863 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs
”att riksdagen 1. godkänner de i motionen föreslagna ändringarna i
stödet till organisationstidskrifter, 2. godkänner de i motionen föreslagna
ändringarna i stödet till tidningar på andra språk än svenska, 3. till
Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1978/79 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 44 000 000 kr., 4. till Stöd till tidningar på andra språk än
svenska för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 350 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 3 850 000 kr.”.

I motionen 1977/78: 918 av Per-Axel Nilsson (s) och Torsten Gustavsson
(c) hemställs ”att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts gällande tidningsdistributionen i glesbygd”.

I motionen 1977/78: 1420 av Arne Magnusson m. fl. (c) hemställs
”att riksdagen hos regeringen anhåller att motionen överlämnas till den
1 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 24

KU 1977/78: 24

nya pressutredningen som har till uppgift att göra en översyn angående
presstödet”.

I motionen 1977/78:1423 av Ivan Svanström (c) hemställs ”att riksdagen
beträffande det fortsatta presstödet beslutar uttala 1. att en nedtrappningsregel
för flerdagarstidningar med upplaga under 10 000 införes
varvid bidraget helt upphör vid en upplaga på 12 000 exemplar,
2. att då utgivningsorten (kommunen) har mindre än 20 000 invånare
antalet hushåll inom A-regionen skall ligga till grund för produktionsbidrag”.

Stöd till dagspressen

Olika stödformer

Det statliga stödet till dagstidningarna utgår i form av produktionsbidrag,
etableringsstöd, utvecklingsbidrag, samverkansbidrag, samdistributionsrabatt
och lån ur pressens lånefond. Med dagstidning avses allmän
nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt utkommer med
ett nummer per vecka, vars text i huvudsak är skriven på svenska och
som har sin huvudsakliga spridning inom landet. Stödet har byggts ut
i flera omgångar under senare år. Riksdagen har senast under innevarande
riksmöte (prop. 1977/78: 58, KU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 76)
beslutat om vissa förändringar i stödreglema. Dessa, som i tillämpliga
delar trädde i kraft den 1 januari 1978, innebar ökade produktionsbidrag,
höjd samdistributionsrabatt och ökade bidrag för samverkan
mellan tidningsföretag. I budgetpropositionen (1977/78: 100 bil. 11 s.
110—115) lämnas en utförlig redovisning av stödets utformning, belopp
osv. till vilken hänvisas.

Distributionsfrågor

Enligt gällande regler för samdistributionsrabatten utgår sådan för
varje abonnerat exemplar av dagstidning som distribueras av distributionsföretag
eller av postverkets lantbrevbäringsturer eller särskilda tidningsutdelningsturer
under förutsättning att minst två tidningsföretag
deltar i samdistributionen. Samdistributionsrabatt utgår med 8 öre för
de första 10 000 000 exemplaren, med 6 öre för exemplaren mellan
10 000 000 och 21000 000 och med 5 öre för exemplaren över
21 000 000. Rabatt utgår endast om tidningsföretaget förbinder sig dels
att avstå från egen distribution inom alla de områden där det finns
rabatterad samdistribution, dels att överlämna hela sin distribution till
postverket eller distributionsföretaget inom dessa områden.

I motionen 1977/78: 1420 av Arne Magnusson m. fl. (c) hemställs att
”riksdagen hos regeringen anhåller att motionen överlämnas till den
nya pressutredningen som har till uppgift att göra en översyn angående
presstödet”. Motionärerna anför att reglerna för distributionsrabatten

KU 1977/78: 24

utformats så att många tidningar med mindre upplagor spridda på ett
relativt stort område får distributionsrabatt för endast mellan 40 och
50 % av sin upplaga under det att de större tidningarna inom ett län
får distributionsrabatt på nästan hela sin upplaga. Orsaken till detta förhållande
är att distributionsrabatt inte utgår till de tidningar som distribueras
genom postverkets ordinarie utdelningsturer. Denna ordning leder
också till att postverket drabbas av ett inte obetydligt volymbortfaU
som dessutom är koncentrerat till områden som är gynnsamma från
distributionssynpunkt. Enligt motionärerna kan denna utveckling om
den fortsätter leda till att genomsnittskostnaden ökar för exemplar som
postverket distribuerar. Om detta tillåts slå igenom i taxesättningen får
de ekonomiskt svaga tidningarna ännu större distributionskostnader.
Enligt motionärerna är enda möjligheten att stoppa denna utveckling
att införa distributionsrabatt även till de tidningsexemplar som distribueras
genom postverkets ordinarie utdelningsturer.

Frågan om tidningsdistributionen tas upp även i motionen 1977/78:
918 av Per-Axel Nilsson (s) och Torsten Gustavsson (c). I motionen
anförs att distributionen av tidningar i många glesbygder fungerar på
ett otillfredsställande sätt. De abonnenter som får sin dagstidning via
lantbrevbärare erhåller den långt senare än när distributionen sker via
tidningsföretagen, vilket enligt motionärerna många gånger upplevs som
en orättvisa och skapar klara nackdelar vid t. ex. bevakning av tidningarnas
annonser. Tidningsföretagen kan i nuläget p. g. a. alltför stora
kostnader inte anordna nya distributionslinjer för att därigenom lösa
problemen. Det bör enligt motionen vara en angelägen uppgift för den
nya pressutredningen att ta upp problemet med distribution av dagstidningar
i glesbygd och söka åstadkomma en bättre lösning än den
nuvarande.

Produktionsbidragen

Produktionsbidrag till lågtäckningstidningar utgår f. n. med fullt belopp
— 13 500 kr. per ton papper beräknad på den genomsnittliga årliga
pappersförbrukningen de tre senaste kalenderåren minskad med
annonsandelen — för tidningar som på utgivningsorten har en täckning
bland hushållen på högst 40 %. För tidningar som har en täckning på
mellan 41 och 50 % utgår reducerat bidrag. Tidningar som har en upplaga
på mindre än 10 000 exemplar får fullt produktionsbidrag upp till
en hushållstäckning på 50 % och reducerat bidrag vid en täckning på
mellan 51 och 60 %. Som utgivningsort räknas enligt presstödsförordningen
den kommun där huvudredaktionen är belägen. Om det råder tvekan
om vilken kommun som enligt huvudregeln skall betraktas som utgivningsort
kan presstödsnämnden dock fastställa denna med stöd av
tidningens innehåll och spridning och då eventuellt beräkna täckningstalet
för annan ort än den där huvudredaktionen är belägen.

KU 1977/78: 24

2. att då utgivningsorten (kommunen) har mindre än 20 000 invånare
antalet hushåll inom A-regionen skall ligga till grund för produktionsbidrag”.

Enligt motionären leder nuvarande bestämmelser till att en tidning
med under 10 000 ex. i upplaga erhåller reducerat produktionsbidrag
om hushållstäckningen är mellan 51 och 60 %. Om tidningen uppnår
en upplaga på över 10 000 exemplar upphör bidraget helt. I motionen
föreslås att i dessa fall införs en avtrappningsregel innebärande att tidningar
med mellan 10 000 och 12 000 exemplar i upplaga erhåller ett
successivt mindre produktionsbidrag.

Enligt motionären uppstår vidare en orättvisa mellan tidningar som
utkommer i olika stora kommuner. En flerdagarstidning som kommer
ut i en mindre kommun får enligt motionären ett högre täckningstal än
om utgivningsorten ligger i en stor kommun. I de fall utgivningskommunen
har mindre än 20 000 invånare bör med hänsyn härtill antalet
hushåll inom A-regionen anses vara underlag för presstödet.

I budgetpropositionen föreslås att grunderna för fördelningen av produktionsbidrag
ändras i två avseenden. Presstödsnämnden har på regeringens
uppdrag utrett tidningarna Sverige-Nytts och Haparandabladets
förhållanden. Sverige-Nytt distribueras i huvudsak till abonnerande
svenskar utomlands. Haparandabladet har en betydande spridning bland
den finskspråkiga befolkningen i Tornedalen. Båda tidningarna behöver
enligt propositionen presstöd för att kunna fortsätta sina speciella och
väsentliga informationsuppgifter. I propositionen föreslås därför att det
skall vara möjligt för presstödsnämnden att bevilja produktionsbidrag
dels till fådagarstidning på svenska som huvudsakligen distribueras till
svenskar bosatta utomlands, dels till fådagarstidning på svenska som i
betydande omfattning även har redaktionellt innehåll på annat språk
än svenska.

Produktionssamverkan

Enligt gällande regler kan samverkansbidrag beviljas inom produktion,
annonsförsäljning eller till större branschprojekt. Som villkor gäller
att bidrag endast utgår om minst en — eller för samverkan inom
större branschprojekt minst en tredjedel — av de samverkande tidningarna
uppbär produktions- eller utvecklingsbidrag. Bidrag för produktionssamverkan
utgår endast till total samverkan mellan två eller
flera tidningsföretag inom tryckning och/eller sättning. Om samverkan
sker endast beträffande tryckning eller sättning kan reducerat bidrag
utgå. Bidrag för produktionssamverkan utgör lägst 250 000 kr. och
högst 500 000 kr. per tidning och år under högst fem år.

KU 1977/78: 24

I motionen 1977/78: 1419 av Stig Josefson (c) och Alfred Håkansson
(c) hemställs ”att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring
i reglerna för presstöd så att bidrag även kan utgå till produktionssamverkan
som omfattar delar av sättning eller delar av tryckning”.
Motionärerna anför att tidningsföretagen av olika skäl kan finna det
lämpligt att under en prövotid ha samverkan endast inom vissa delar
av produktionen. Kravet på total produktionssamverkan kan i ett inledningsskede
vara omöjligt att uppfylla av exempelvis tekniska och organisatoriska
skäl. En förändring av reglerna i detta avseende skulle underlätta
utvecklingen mot en ökad produktionssamverkan mellan skilda
tidningsföretag.

Stöd till organisationstidskrifter

Under riksmötet 1976/77 (prop. 1976/77: 99, KU 1976/77: 42, rskr
1976/77: 260) beslöt riksdagen att stöd skall utgå till vissa organisationstidskrifter.
Avgränsningen av kretsen stödberättigade tidskrifter ansluter
i allt väsentligt till den gränsdragning som gjorts i fråga om befrielse
från mervärdeskatt.

Statligt stöd kan utgå till organisationstidskrift som i huvudsak ges
ut i Sverige. Med organisationstidskrift förstås dels tidskrift som utges
av organisation för dess medlemmar (medlemstidskrift), dels tidskrift
som är organ för organisation med huvudsakligt syfte att verka för
religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller
försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade
eller för organisation som har idémässig anknytning till politisk
organisation. Stödet utgår med ett fast bidrag per år på 2 500 kr. per
tidskrift. Därutöver utgår för de första 300 000 årsexemplaren 30 öre,
27 öre för exemplaren mellan 300 000 och 1 000 000, 21 öre för exemplaren
mellan 1 000 000 och 3 000 000, 16 öre för exemplaren mellan
3 000 000 och 10 000 000 samt 12 öre för exemplaren över 10 000 000.
Därutöver höjs bidraget med 10 % vid en periodicitet på mellan 10 och
15 utgivningar per år och med 20 % vid 16 utgivningar eller fler. Stödet
gäller i princip endast exemplar som har distribuerats som utgivarkorsband.

Det nya stödet till organisationstidskrifter betalas ut första gången
under år 1978. De stödberättigade tidskrifterna skall komma in till pressstödsnämnden
med slutlig ansökan om bidrag senast den 28 februari
1978. I budgetpropositionen beräknas behovet av anslagsmedel till
40 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.

I motionen 1977/78: 863 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs
”att riksdagen 1. godkänner de i motionen föreslagna ändringarna i
stödet till organisationstidskrifter, 3. till Stöd till organisa tionstidskrifter

för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till rege -

KU 1977/78: 24

ringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 44 000 000
kr.”.

I motionen anförs att stödet till organisationstidskrifterna inte berördes
av förstärkningen av presstödet i december. Inte heller i budgetpropositionen
föreslås några förbättringar av detta stöd. Enligt motionärerna
har organisationstidskrifterna sedan riksdagsbeslutet under våren
1977 fått vidkännas betydande kostnadsstegringar. Under 1978
kommer dessutom avgifterna i postverkets tidningsrörelse att höjas med
i genomsnitt 24 %. Stödet till tidskrifterna kommer därmed att urholkas

1 betydande utsträckning. För att undvika att stödet redan från början
blir mindre än avsett och otillräckligt för att garantera en fortsatt utgivning
av ett stort antal tidskrifter är det enligt motionen nödvändigt att
redan fr. o. m. 1978 kompensera tidningarna för en del av de oväntat
stora kostnadsökningar som inträffat sedan stödbeloppen fastställdes.
Motionärerna föreslår med hänsyn härtill att bidragsbeloppen genomgående
räknas upp med 10 %. Uppräkningen avser såväl det fasta
grundbeloppet som bidragen per exemplar.

Stöd till tidningar på andra språk än svenska

Fr. o. m. kalenderåret 1977 utgår ett särskilt presstöd till tidningar
och tidskrifter på andra språk än svenska (prop. 1976/77: 99, KU 1976/
77:42, rskr 1976/77:260). Stöd lämnas i form av produktionsbidrag
och etableringsstöd. Produktionsbidrag till allmänna nyhetstidningar utgår
med 300 000 kr. om tidningen utkommer med minst 24 nummer
per år. Utkommer tidningen med fler nummer ökas bidraget med 7 000
kr. per nummer fr. o. m. nummer 25 t. o. m. nummer 52 och med

2 000 kr. per nummer fr. o. m. nummer 53.

Produktionsbidrag till medlemstidskrifter utgår med ett fast belopp
om 2 500 kr. per medlemstidskrift. Härutöver utgår 90 öre för varje
bidragsberättigat exemplar som har distribuerats som utgivarkorsband.
Produktionsbidraget höjs med 10 % för tidskrift som utkommer med
mellan 10 och 15 nummer per år, med 20 % för tidskrift som utkommer
med mellan 16 och 23 nummer per år. Produktionsbidrag för en
tidskrift utgår för högst 23 nummer per kalenderår och med högst
225 000 kr.

Tidningar och tidskrifter som ej uppfyller villkoren för produktionsbidrag
till allmän nyhetstidning eller riksorganisations medlemstidskrifter
kan beviljas ett behovsprövat produktionsbidrag. Stödet administreras
av statens invandrarverk. I budgetpropositionen är anslaget beräknat
till 3 500 000 kr.

I motionen 1977/78: 863 av Hilding Johansson m. fl. (s) föreslås med
samma motivering som rörande stödet till organisationstidskrifterna att
bidragen till invandrar- och minoritetstidningarna genomgående räknas

KU 1977/78: 24

upp med 10 %. Därvid bör även maximibeloppet för produktionsbidrag
för medlemstidskrift höjas till 250 000 kr.

Ny pressutredning

I propositionen 1977/78: 58 om ökat stöd till dagspressen m. m. som
behandlades av riksdagen i december 1977 anförde föredragande statsrådet
att en särskild utredning borde tillsättas för att utvärdera effekterna
av det hittillsvarande presstödet. Konstitutionsutskottet (KU 1977/
78: 16) anslöt sig till denna uppfattning och uttalade beträffande utredningens
arbete bl. a.

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen och motionerna
om behovet av en ny översyn angående presstödet. Utskottet anser
i likhet med vad som uttalas i motionen 118 att utredningsarbetet
bör ske under medverkan av företrädare för de politiska partierna. Beträffande
inriktningen av utredningens arbete vill utskottet erinra om
sina uttalanden under förra riksmötet i samband med behandlingen av
presstödsfrågor. Utskottet framhöll därvid bl. a. (KU 1976/77: 42 s. 25)
att presstödet även fortsättningsvis måste vara konstruerat så att huvuddelen
av medlen går till de lågtäckningstidningar som bl. a. på grund av
underläge på annonsmarknaden inte kan täcka sina utgifter genom inkomster
från tidningsrörelsen och som därför är beroende av produktionsbidragen
för sin fortsatta existens. Den fortsatta utbyggnaden av
presstödet bör sålunda främst inriktas på ett selektivt stöd. Detta utesluter
inte att vissa generella åtgärder som hittills är befogade. Uppmärksammas
bör de svårigheter som vissa flerdagarstidningar med särskilt
låg hushållstäckning har. Utskottet ansluter sig vidare till vad som
uttalas i propositionen om behovet av att utforma bidragsreglerna så att
de stimulerar till ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar
genom samverkan. I detta sammanhang bör också annonsbladens
inverkan på dagstidningarnas ekonomiska situation uppmärksammas.
Till utredningens uppgifter bör enligt utskottet även höra att se över
stödsystemets effekter för de tidningar som inte erhåller bidrag, främst
de större storstadstidningarna vilka under senare tid upplevt ökade svårigheter.

Sammanfattningsvis anser utskottet sålunda att en utredning om
presstödets framtida utformning bör komma till stånd och att en parlamentarisk
utredning tillkallas för ändamålet. Det är angeläget att utredningsarbetet
bedrivs skyndsamt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen
till känna.

Den nya pressutredningen tillkallades i januari 1978. I utredningens
direktiv anförs att en allmän utgångspunkt för kommitténs arbete bör
vara strävan att stärka massmediernas frihet samt främja en mångfald
på tidningsmarknaden som ger läsarna valfrihet och skapar möjligheter
för en allsidig debatt och opinionsbildning. I övrigt hänvisas till vad
riksdagen uttalat angående arbetets inriktning. Kommittén bör enligt

KU 1977/78: 24

direktiven utgå från att de eventuella förändringar i presstödet som kan
bli resultatet av översynsarbetet skall rymmas inom ramen för begränsade
utgiftsökningar i förhållande till vad som f. n. anvisas för stöd till
dagspressen över statsbudgeten. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt
och förslag bör så långt möjligt föreligga senast den 1 augusti
1978.

Utskottet

Stöd till dagspressen

Det statliga stödet till dagspressen har byggts ut successivt under
1970-talet. De senaste förstärkningarna av produktionsbidrag och samdistributionsrabatt
beslöts av riksdagen under december 1977 (prop.
1977/78: 58, KU 1977/78: 16). I samband därmed höjdes också anslaget
till produktionssamverkan. De förslag till anslag rörande presstödjande
åtgärder som föreslås i budgetpropositionen är beräknade med
utgångspunkt i riksdagsbeslutet i december. Till stöd till dagspressen
föreslås för budgetåret 1978/79 ett förslagsanslag på 276 800 000 kr.
Till presstödsnämnden, som administrerar såväl stödet till dagspressen
som till organisationstidskrifterna, föreslås ett förslagsanslag av
1 591 000 kr. Till Pressens lånefond, ur vilken lån beviljas till tidningarna
för i första hand åtgärder som syftar till kostnadsbesparingar genom
samverkan mellan olika tidningsföretag, föreslås endast ett formellt belopp
av 1 000 kr. Anledningen till detta är att det under innevarande
budgetår finns en odisponerad reservation på anslaget om 24,5 milj. kr.

Det statliga stödet till dagspressen utgår i form av produktionsbidrag,
etableringsstöd, utvecklingsbidrag, samverkansbidrag, samdistributionsrabatt
samt lån ur Pressens lånefond. I samband med de senast beslutade
höjningarna av stödbeloppen anförde departementschefen att en
översyn av presstödets effekter var önskvärd. Även riksdagen anslöt sig
till denna uppfattning (KU 1977/78: 16) och ansåg att en sådan översyn
borde komma till stånd och ske med största skyndsamhet. En sådan
utredning har nu tillsatts och skall enligt direktiven arbeta så att förslag
till de ändringar i reglerna som är nödvändiga så långt möjligt kan
föreligga senast den 1 augusti 1978. Utredningen, i vilken de politiska
partierna är representerade, skall i enlighet med riksdagens uttalanden
från i höstas uppmärksamma de svårigheter som vissa flerdagarstidningar
med särskilt låg hushållstäckning har.

Vidare bör utredningen särskilt belysa vilka möjligheter det finns att
utforma bidragsreglerna så att de stimulerar till ökad produktionssamverkan
och andra kostnadsbesparingar genom samverkan. Enligt direktiven
skall utredningen också se över stödsystemets effekter för de tidningar
som inte får bidrag, främst de större storstadstidningarna, vilka

KU 1977/78: 24

under senare tid haft ökade svårigheter. Departementschefen framhåller
i direktiven särskilt att kommittén bör belysa möjligheterna att inom
ramen för begränsade utgiftsökningar utforma bidragsreglerna så att de
stimulerar till ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar
genom samverkan samt även i övrigt befrämjar god hushållning.

Under den allmänna motionstiden har väckts flera motioner som tar
upp frågor med direkt anknytning till den nya utredningens uppdrag.
I motionerna 918 av Per-Axel Nilsson (s) och Torsten Gustavsson (c)
och 1420 av Arne Magnusson m. fl. (c) tas upp frågan om distributionsstödet
främst till tidningar som distribueras av postverket och inom
glesbygdsområden. I motionen 1423 av Ivan Svanström (c) behandlas
frågan om produktionsbidrag till tidningar med upplaga mellan 10 000
och 12 000 exemplar och en hushållstäckning mellan 51 och 60 % av
hushållen. Vidare föreslås att hushållstäckningen i vissa fall skall beräknas
med utgångspunkt i spridningen i den A-region inom vilken tidningen
ges ut i stället för som f. n. i den kommun där utgivningsorten
är belägen. Slutligen aktualiseras i motionen 1419 av Stig Josefson (c)
och Alfred Håkansson (c) reglerna för stöd till produktionssamverkan.
Enligt gällande regler kan bidrag endast utgå till tidningar som genomför
en total samverkan i vad avser sättning och/eller tryckning. Enligt
motionärerna skulle möjligheterna att främja en samverkan inom dessa
områden förbättras om tidningarna kunde erhålla stöd även till en begränsad
samverkan inom dessa delar av produktionen.

Som framgått är frågor rörande stöd till samverkan inom distribution
och produktion en viktig del av den nya utredningens uppdrag. Det kan
därför enligt utskottets mening förutsättas att de frågor som behandlas
i motionerna blir föremål för överväganden inom utredningens arbete
även utan något särskilt initiativ från riksdagens sida. Motionerna 918,
1419, 1420 och 1423 bör med hänsyn härtill anses besvarade med vad
utskottet anfört i denna del.

I två avseenden föreslås i propositionen redan nu en förändring av
reglerna för produktionsbidragen. Presstödsnämnden har på regeringens
uppdrag utrett tidningarna Sverige-Nytts och Haparandabladets förhållanden.
Sverige-Nytt distribueras i huvudsak till abonnerande svenskar
utomlands. Haparandabladet har en betydande spridning bland den
finskspråkiga befolkningen i Tornedalen. Båda tidningarna behöver
presstöd för att kunna fortsätta sina speciella och väsentliga informationsuppgifter.
Enligt departementschefen bör det därför vara möjligt
för presstödsnämnden att bevilja produktionsbidrag dels till fådagarstidning
på svenska som huvudsakligen distribueras till svenskar bosatta
utomlands, dels till fådagarstidning på svenska som i betydande omfattning
även har redaktionellt innehåll på annat språk än svenska.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändring av reglerna
för produktionsbidragen i denna del samt i övrigt de föreslagna ansia -

KU 1977/78: 24

gen till stöd till dagspressen, presstödsnämnden samt till Pressens lånefond.

Stöd till organisationstidskrifter samt till tidningar på andra språk än
svenska

Under riksmötet 1976/77 (prop. 1976/77: 99, KU 1976/77: 42) beslöts
att stöd skall utgå till vissa organisationstidskrifter. Avgränsningen
av kretsen stödberättigade tidskrifter ansluter i allt väsentligt till den
gränsdragning som gjorts i fråga om befrielse från mervärdeskatt.

Organisationstidskriftema har en betydelsefull roll för folkstyret. De
utgör språkrör i den allmänna debatten för de organisationer som de
företräder, men de är också av stor betydelse för den interna debatten
och informationsutbytet inom olika folkrörelser och intresseorganisationer.
En nedläggning av ett stort antal tidskrifter av detta slag skulle
få allvarliga konsekvenser för det fria åsiktsutbytet och därmed vara
till skada från demokratiska synpunkter. Mot denna bakgrund måste
kostnadsutvecklingen för tidskriftsutgivningen betraktas som allvarlig.
Enligt tidskriftsutredningen som presenterade sitt förslag under hösten
1976 var ett statligt stöd till organisationstidskriftema nödvändigt för
att trygga en fortsatt utgivning av dessa. De möjligheter till kostnadsbesparingar
som funnits genom formatnedskärningar, minskad periodicitet
och andra åtgärder var enligt utredningen uttömda. Vid 1975/76
års riksmöte beslöt riksdagen dessutom att den subvention till tidningsutgivning
som postverkets underskott i tidningsrörelsen inneburit skall
avvecklas. Det kunde alltså när riksdagen under våren 1977 hade att
ta ställning till frågan om stöd till organisationstidskriftema förutsättas
fortsatta betydande ökningar av distributionskostnaderna.

Med hänsyn härtill utformades stödet till organisationstidskriftema
i allt väsentligt som ett distributionsstöd. Detta kommer att utbetalas
första gången under år 1978. Anslagsbehovet beräknades till 40 milj.
kr. per år fr. o. m. 1978. Presstödsnämnden har att under våren 1978
bedöma de ansökningar om bidrag som då inkommit från organisationerna.
I budgetpropositionen föreslås att anslaget för budgetåret 1978/
79 i enlighet med det tidigare riksdagsbeslutet skall beräknas till 40
milj. kr.

I motionen 863 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs att bidragsbeloppen
i vad gäller stödet till organisationstidskriftema skall räknas
upp med 10 %. Detta innebär att anslaget totalt bör beräknas till 44
milj. kr. Motionärerna motiverar sitt förslag med de kostnadsökningar
som inträffat sedan riksdagsbeslutet angående stödets utformning under
våren 1977.

Utskottet kan inte biträda motionärernas förslag i denna del. När
beslutet om stödets införande och utformning fattades skedde detta mot
bakgrund av väntade ytterligare kostnadsökningar, bl. a. för postdistri -

KU 1977/78: 24

butionen. De nya reglerna har ännu inte tillämpats, och det är därför
inte nu möjligt att göra någon annan bedömning av stödbehovet än den
som gjordes vid föregående riksmöte. Enligt utskottets mening bör utfallet
av presstödsnämndens fördelning av medlen avvaktas innan ytterligare
insatser övervägs på detta område. Utskottet avstyrker sålunda
ifrågavarande motionsyrkanden och tillstyrker propositionens förslag
i denna del.

Motsvarande bedömning bör enligt utskottet göras beträffande stödet
till tidningar på andra språk än svenska. Även detta stöd infördes under
våren 1977 och innebar betydande förbättringar av olika invandrar- och
minoritetsgruppers möjligheter att ge ut tidningar och tidskrifter. I budgetpropositionen
föreslås att anslaget till dessa stödåtgärder skall beräknas
till 3,5 milj. kr., vilket motsvarar den bedömning som gjordes när
stödet infördes. I motionen 863 föreslås att även dessa bidragsbelopp
skall räknas upp med 10 %. Motiveringen är densamma som gäller för
organisationstidskrifterna. Att ändra bidragsreglerna redan innan de
hunnit tillämpas i full omfattning är enligt utskottets mening inte heller
på detta område motiverat. Utskottet avstyrker sålunda även detta motionsyrkande
och tillstyrker propositionens förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Presstödsnämnden för budgetåret 1978/79 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 591 000 kr.,

2. till Stöd till dagspressen för budgetåret 1978/79 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 276 800 000 kr.,

3. till Stöd till organisationstidskrifter med bifall till propositionen
och med avslag på motionen 1977/78: 863 yrkandena 1
och 3 för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

4. till Stöd till tidningar på andra språk än svenska med bifall till
propositionen och med avslag på motionen 1977/78: 863 yrkandena
2 och 4 för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.,

5. till Pressens lånefond för budgetåret 1978/79 under fonden för
låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

6. a) beträffande grunderna för statligt stöd till dagstidningar
bifaller de i propositionen föreslagna ändringarna,

b) förklarar motionerna 1977/78: 918, 1977/78: 1419, 1977/
78: 1420 och 1977/78:1423 besvarade med vad utskottet anfört.

KU 1977/78: 24

Stockholm den 16 februari 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Holger Mossberg
(s), Bertil Fiskesjö (c), Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin* (c), Ove
Karlsson (s), Hans Gustafsson* (s), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist
(s), Britta Hammarbacken (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage
(m), Daniel Tarschys (fp) och Per Unckel* (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Holger Mossberg, Ove Karlsson,
Hans Gustafsson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist (alla s) vilka

dels ansett att utskottets yttrande s. 10—11 beträffande stöd till organisationstidskrifter
och till tidningar på andra språk än svenska bort ha
följande lydelse:

Organisationstidskrifterna har en betydelsefull roll för folkstyret. De
utgör språkrör i den allmänna debattten för de organisationer som de
företräder, men de är också av stor betydelse för den interna debatten
och informationsutbytet inom olika organisationer. En nedläggning av
ett stort antal tidskrifter av detta slag skulle få allvarliga konsekvenser
för det fria åsiktsutbytet och därmed för folkstyrelsen som sådan. Mot
denna bakgrund måste kostnadsutvecklingen för tidskriftsutgivningen
betraktas som allvarlig. Enligt tidskriftsutredningen som presenterade sitt
förslag under hösten 1976 var ett statligt stöd till organisationstidskrifterna
nödvändigt för att trygga en fortsatt utgivning av dessa. De möjligheter
till kostnadsbesparingar som funnits genom formatnedskärningar,
minskad periodicitet och andra åtgärder var enligt utredningen uttömda.
Vid 1975/76 års riksmöte beslöt riksdagen dessutom att den subvention
till tidningsutgivning som postverkets underskott i tidningsrörelsen inneburit
skulle avvecklas, något som kommer att medföra en ytterligare belastning
på dessa tidningars ekonomi.

Det var mot denna allvarliga bakgrund som tidskriftsstödet infördes.
Bidragen beräknades så att det totala anslagsbehovet skulle uppgå till
40 milj. kr. under 1978. Efter riksdagsbeslutet har emellertid kostnaderna
för organisationstidskrifterna fortsatt att stiga i en takt som inte
kunde förutses under våren 1977. Till detta kommer att posttaxorna

KU 1977/78: 24

under 1978 kommer att höjas betydligt mer än vad som kunde antas
när stödet infördes. De nu beslutade höjningarna är i genomsnitt 24 %.
Redan när presstödet i övrigt förstärktes under december 1977 framhölls
från socialdemokratiskt håll att en uppräkning av organisationstidskriftsstödet
med hänsyn till kostnadsutvecklingen var nödvändig redan
under det kommande året.

I motionen 863 av Hilding Johansson m. fl. (s) begärs nu att stödbeloppen
skall uppräknas med 10 %. I annat fall kommer stödet till
tidskrifterna att urholkas i betydande utsträckning redan innan de nya
reglerna börjar tillämpas. Utskottet delar motionärernas bedömning i
denna del. För att undvika att stödet redan från början blir mindre än
avsett och otillräckligt för att garantera en fortsatt utgivning av ett
stort antal tidskrifter är det nödvändigt att redan fr. o. m. 1978 kompensera
tidningarna för en del av de oväntat stora kostnadsökningar
som inträffat sedan stödbeloppen fastställdes. Utskottet tillstyrker med
hänsyn härtill förslaget i motionen 863 att bidragen till organisationstidskrifterna
genomgående räknas upp med 10 % och att anslaget beräknas
till 44 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

I motionen 863 framhålls vidare att en motsvarande uppräkning bör
göras av bidragen till invandrar- och minoritetstidningarna. Även i
denna del tillstyrker utskottet motionens förslag. Det är uppenbart att
även dessa tidningar och tidskrifter drabbas av de stora kostnadsökningarna,
inte minst beträffande posttaxorna. Utskottet föreslår sålunda
att bidragsbeloppen till tidningar på andra språk än svenska uppräknas
med 10 % och att anslaget beräknas till 3 850 000 kr. för budgetåret
1978/79.

dels ansett att utskottets hemställan punkterna 3 och 4 bort ha följande
lydelse:

att riksdagen

3. beträffande stöd till organisationstidskrifter med bifall till
motionen 1977/78: 863 yrkandena 1 och 3 och med anledning
av propositionen godkänner de i motionen föreslagna ändringarna
i stödet till organisationstidskrifter och till Stöd till
organisationstidskrifter för budgetåret 1978/79 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.,

4. beträffande stöd till tidningar på andra språk än svenska med
bifall till motionen 1977/78: 863 yrkandena 2 och 4 och med
anledning av propositionen godkänner de i motionen föreslagna
ändringarna i stödet till tidningar på andra språk än svenska
och till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret
1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 3 850 000 kr.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780049

- j ' • <• . .. ‘ -. ■ '.' •’ '■> - ■ T: .

i ■ ' ' :

, I- r

\ , • i ■ - ■. ; ,

' 1 V „ ' ' ■ ' ' ' i-'

. . ... . . , j : V ■ <:i -y. '

■

• i v

’

frii : • ... .T .

.... ..

... I • < 1

■ ■

, :

■ -