KU 1977/78:23

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:23

med anledning av förslaget 1977/78:5 från riksdagens förvaltningsstyrelse
om riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m. och
propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag till nytt riksdagshus
jämte motioner.

I detta betänkande behandlas dels förslaget 1977/78:5 från riksdagens
förvaltningsstyrelse, dels propositionen 1977/78:100, bilaga 20 punkten B 5.
Den inre riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus, dels motionerna 1976/
77:581,584,589 yrk. 2,592,1977/78:3,9,18-21 och 920. De fyra förstnämnda
motionerna väcktes under den allmänna motionstiden 1977. De sex därefter
avgivna motionerna är följdmotioner till förslaget. Den sistnämnda motionen
väcktes under den allmänna motionstiden 1978.

Bakgrund

Riksdagen beslöt den 28 maj 1975 (framst. 1974:20, KU 1975:13 reservationen,
rskr 1975:207) att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen.
I samband därmed uppdrog riksdagen åt förvaltningsstyrelsen att
föranstalta om fortsatt arbete med riksdagens lokalfrågor i första hand enligt
alternativ 2 i Riksdagshusutredningen 1974. Detta förslag innebar att
riksdagshuset på Helgeandsholmen behålls i det närmaste oförändrat.
Plenisalen inryms i gamla rikbankshuset som påbyggs. Alla ledamotsrum
läggs avskilt i kanslihuset och får förbindelse till bankhuset genom en
tvåvånings intäckt gångbro över Stallkanalen. Enligt riksdagsbeslutet skulle
förvaltningsstyrelsen återkomma till riksdagen med nytt förslag om förvaltningsstyrelsen
skulle finna att nya överväganden talar för andra lösningar
eller om andra förhållanden framkommer som motiverar detta.

Förvaltningsstyrelsen tillsatte den 2 september 1975 en byggnadskommitté
för det fortsatta arbetet med riksdagens lokalfrågor. Kommitténs sammansättning
anges på s. 3 i förslaget 1977/78:5. Kommittén uppdrog åt
byggnadsstyrelsen att svara för utredningsarbetet. Närmare detaljer härom
anges på s. 3-4 i förslaget. Här skall endast antecknas att förvaltningsstyrelsen
i skrivelse 1976-07-01 gav ett särskilt uppdrag åt byggnadskommittén att
översiktligt utreda villkoren för riksdagens fortsatta lokalisering till Sergels
Torg samt att upprätta en årskostnadsberäkning för ett sådant alternativ.

Förslaget

I förslaget 1977/78:5 redovisas förvaltningsstyrelsens överväganden och
hemställan på följande sätt.

1 Riksdagen 1977/78. 4 samt. Nr 23

KU 1977/78:23

Det av byggnadskommittén utförda arbetet har varit inriktat på dels ett
fortsatt och fördjupat studium av Helgeandsholmsprojektet främst i vad
avser funktion, expansion, stadsbild och kostnader, dels en utredning
avseende expansions- och kostnadsfrågor vid riksdagens kvarblivande vid
Sergels Torg.

Kommitténs arbete har resulterat i en utförlig och uttömmande redovisning
av de erhållna uppdragen. Förvaltningsstyrelsen delar i allt väsentligt
byggnadskommitténs slutsatser. Det resultat som kommittén nu redovisat
stärker styrelsen i dess tidigare uppfattning om att det föreslagna projektet bör
komma till utförande.

Med anledning härav får förvaltningsstyrelsen föreslå att arbetet med
Helgeandsholmsprojektet får fortsätta enligt de tid- och kostnadsplaner som
byggnadskommittén redovisar.

Hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer riksdagens
förvaltningsstyrelse att riksdagen

1. godkänner det redovisade ombyggnadsförslaget,

2. beslutar om projektering och genomförande av förslaget enligt
redovisningen och huvudtidplanen,

3. godkänner att förslaget genomförs inom kostnadsramen
260 000 000 kr. i prisläge 1977-04-01 i vad gäller byggnaderna
samt godkänner att inredning och utrustning genomförs inom
kostnadsramen 52 000 000 kr. i prisläge 1977-04-01,

4. till Den inre riksdagsförvaltningen: B7 ”Nytt Riksdagshus”
under XVII:e huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisar ett
reservationsanslag av 25 000 000 kr. samt för budgetåret 1978/
79 anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

Särskilda yttranden (s. 12-13 i förslaget) har avgetts av Gabriel Romanus
(fp) och personalrepresentanterna Ove Lindh (SACO/SR) och Jan Bjurström
(ST).

Byggnadskommittén har i sin redovisning till förvaltningsstyrelsen för det
av kommittén utförda arbetet uttalat att den finnér att riksdagens lokalfråga
på längre sikt får sin lämpligaste lösning genom återflyttningen till Helgeandsholmen.
Denna lösning innebär enligt kommittén
att riksdagen får väl fungerande lokaler,

att tidigare formulerade krav beträffande riksbyggnadernas yttre och inre
bevarande kan tillgodoses,
att säkerhetsfrågorna kan få en tillfredsställande lösning,
att expansionsmöjligheterna är goda,

att kostnaderna i fast penningvärde hålls på den nivå som redovisades till
riksdagen våren 1976.

Byggnadskommittén lämnar följande sammanfattning av sin utredning:

3.1 Helgeandsholmen
Utgångspunkten för den fortsatta utredningen har liksom i tidigare
utredningsfas varit att riksbyggnaderna på Helgeandsholmen samt kansli -

KU 1977/78:23

huset i kv. Mars och Vulcanus står till förfogande för tillgodoseende av
riksdagens lokalbehov vid återflyttningen till Helgeandsholmen.

Lokalprogrammet har bearbetats i samråd med riksdagens enheter och de
fackliga organisationernas representanter och redovisas i underbilaga 1 till
byggnadsstyrelsens utredning bil. 1. Det reviderade programmets krav
beträffande ytor, lokalutformning och samband har visat sig väl kunna
tillgodoses inom de disponibla byggnaderna, som efter ombyggnad får en
sammanlagd lägenhetsarea om ca 52 000 kvm. Trots de ökade lokalanspråken
kan de krav beträffande riksbyggnadernas yttre och inre bevarande som
framlades i 1974 års riksdagshusutredning uppfyllas.

Liksom vid tidigare redovisning av projektet disponeras byggnader och
mark på följande sätt:

I f. riksbanken ligger kammarens plenisal och sådana utrymmen som
kräver nära kontakt med denna, såsom talmansrum, kammarkansli, stenografrum,
klubblokaler, restaurang, utrymmen för teknisk och annan service
till kammaren samt lokaler för massmedia och för åhörare. Plenisalsbyggnaden
har sin huvudentré mot Riksgatan och åhörarentré i norra mynningen
av denna.

I riksdagshuset ligger utskottens lokaler, statsrådens rum, riksdagens
förvaltning och gemensamma serviceorgan. Byggnaden har entréer såväl mot
Riksgatan som Riksplan.

1 kanslihuset ligger ledamotsrum, talmannens bostad, partiernas gruppkanslier,
vissa klubblokaler jämte utrymmen för andakt och fysisk rekreation.
Huvudentrén nås från Mynttorget.

Under Riksplan ligger garage och lastplats och under Riksgatan tekniska
utrymmen.

Byggnaderna på Helgeandsholmen sammanbinds genom gallerier över
Riksgatans portaler. Ledamotsbyggnaden har intem kontakt med plenisalsbyggnaden
genom en gångförbindelse i anslutning till Stallbron.

Samtliga byggnader är dessutom sammanbundna av ett intemt kulvertsystem
med anslutning till lastplats i garageplanet. Riksgatan utformas som
gågata med möjlighet till viss framköming. Fordonstrafik når Helgeandsholmen
i övrigt via Norrbro.

De tekniska program som utarbetats anger en god standard, som i
tillämpliga delar motsvarar den som finns vid Sergels Torg. Hänsyn har
därvid tagits till de befintliga byggnadernas speciella egenskaper.

De fortsatta undersökningarna av grundförhållandena har klarlagt att
endast stabilisering av vissa lågt liggande murpartier erfordras.

Ett säkerhetsprogram har utarbetats med sikte på en hög grad av skydd för
riksdagens verksamhet. Det kan tillgodoses i projektet, och de tekniska och
ekonomiska konsekvenserna har bedömts. Ett slutligt val av säkerhetsnivå
bör träffas med beaktande av den öppenhet som bör prägla riksdagen och dess
arbete.

Det fortsatta samrådet med Stockholms kommun har väsentligen rört de
stadsbilds- och stadsplanefrågor som inte fick en slutlig lösning i föregående
utredningsskede. Det har bl. a. gällt utformning av påbyggnaden på riksbankshuset,
Riksplan och förbindelsen över Stallkanalen. Resultatet av
samrådet ligger till grund för det stadsplaneförslag som kommunens
stadsbyggnadskontor utarbetat. Planförslaget tillgodoser de krav som byggnadskommittén
anser var av vikt för riksdagen.

Byggnadskommittén har bedömt att riksdagens behov av lokaltillväxt fram
till år 2000 är ca 15 000 kvm lägenhetsarea. Kv. Cephalus, Mercurius och

KU 1977/78:23

Neptunus Större med en sammanlagd lägenhetsarea om ca 22 OOO kvm kan
successivt tas i anspråk för expansion. Lokalerna är närbelägna och väl
samlade och ingår i det statliga fastighetsbeståndet, vilket kommittén anser
vara en väsentlig fördel. Expansionsmöjligheterna är sålunda goda.

Byggnadskommittén har låtit utföra en ny kostnadsberäkning med
investeringsplan som redovisas närmare i byggnadsstyrelsens utredning.

Den kostnad som redovisades i förslag 1975/76:20 uppgick till 155 milj. kr. i
prisläge 1974-04-01. Den kostnadsberäkning som nu gjorts på ett bearbetat
och säkrare underlag visar en jämförbar kostnad på 220 milj. kr. i prisläge
1977-04-01. Skillnaden, 65 milj. kr., motsvarar differensen i prisläge vid
tidpunkterna för de båda beräkningarna. Kostnadsnivån är sålunda oförändrad.
Samtliga tidigare reservationer med undantag för antikvariska utgrävningar
har kunnat kostnadsberäknas. Förde antikvariska utgrävningarna har
2 milj. kr. budgeterats. Summan av samtliga reservationer har beräknats till
40 milj. kr. i prisläget 1977-04-01. Den totala investeringen för byggnadsarbeten
är således 260 milj. kr.

Kostnaden för i huvudsak nyanskaffning av inredning har beräknats till 29
milj. kr., och kostnaden för nyanskaffning av teleteknisk utrustning har
beräknats till 23 milj. kr., tillhopa sålunda 52 milj. kr.

3.2 Sergels Torg

Utredningen har i första hand belyst konsekvenserna beträffande expansionsmöjligheter
och årskostnader om riksdagen kvarligger vid Sergels
Torg.

Som underlag för utredningen ligger det upprättade lokalprogrammet samt
en förnyad offert 1977-06-14 från Stockholms kommun.

Riksdagen har i dag väl fungerande lokaler vid Sergels Torg. Utöver de i dag
förhyrda lokalerna krävs emellertid ytterligare ca 2 600 kvm lägenhetsarea för
att inrymma lokalprogrammet. Den erforderliga utökningen bör av funktionsskäl
i första hand ske i östra Kulturhusets två övre våningsplan.
Byggnadsstyrelsen har i sin utredning översiktligt redovisat hur dessa kan
disponeras. Kommunen har dock i sin offert meddelat att dessa lokaler endast
kan ställas till förfogande om godtagbara ersättningslokaler kan skaffas för
den verksamhet som i dag bedrivs där.

Byggnadskommittén anser att höga krav måste ställas på närhet och
samling av lokaler för det långsiktiga expansionsbehovet vid ett permanent
kvarliggande vid Sergels Torg.

En expansion som måste ske genom ett antal förhyrningar eller förvärv av
spridda lokaler kan inte långsiktigt anses tillfredsställande för riksdagen.

Expansionsmöjligheter redovisas till läge och omfattning närmare i fig. 2 i
byggnadsstyrelsens utredning.

Den långsiktiga expansionen sker bäst inom det gynnsamt belägna kv.
Hägern Större mitt emot riksdagshuset på andra sidan Drottninggatan.
Genom nybyggnad inom de av kommunen erbjudna fastigheterna nr 1, 2, 3
och 12 kan ca 5 000 kvm lägenhetsarea erhållas. På längre sikt krävs att även
fastigheterna 14 och 15 i samma kvarter kan disponeras, varigenom
sammantaget ca 13 000 kvm lägenhetsarea kan bli tillgänglig i kvarteret.
Kontakt med ägarna till dessa fastigheter, Lantbrukarnas Riksförbund och
Länssparbanken, har emellertid givit vid handen att ägarna själva synes ha
behov av dessa lokaler för egna ändamål.

Möjligheten att expandera till kvarteren Brunkhalsen och Brunkhuvudet
har diskuterats. Emellertid ligger kvarteren inte lika nära riksdagshuset som
kv. Hägern Större samtidigt som det är oklart om en förbindelseled kan

KU 1977/78:23

åstadkommas. Vidare är det inte klarlagt hur regeringen önskar disponera
dessa kvarter för sina ändamål.

Mot bakgrund av den oklarhet som föreligger beträffande åtkomstmöjligheter
för det långsiktiga expansionsbehovet i lämpligt läge bedömer byggnadskommittén
expansionsmöjligheterna vid Sergels Torg som mindre
goda.

Det säkerhetsprogram som utarbetats i samråd med rikspolisstyrelsen för
projektet på Helgeandsholmen kan inte till rimlig kostnad genomföras inom
Sergels Torg-fastigheten på grund av fastighetens utformning och förekomsten
av andra hyresgäster.

En lägre säkerhetsnivå än den som är möjlig på Helgandshomen måste
därför accepteras, speciellt i vad gäller s. k. skalskydd mot omgivningen och
mot lokaler som ej disponeras av riksdagen.

Ombyggnadskostnaden för att tillgodose lokalprogrammet, bl.. med
erforderliga lokaler i östra Kulturhusets två övre våningsplan, har uppskattats
till ca 9 milj. kr.

Byggnadskommittén sammanfattar sin bedömning av årskostnaderna för
olika alternativ på följande sätt:

4 Årskostnader

Byggnadskommittén har låtit utföra en årskostnadsberäkning som redovisar
årskostnaden för såväl Helgeandsholmen som Sergels Torg.

Årskostnaden för Sergels Torg har beräknats för köp av fastigheten resp.
alternativ långtidsförhyrning med utgångspunkt i en offert från Stockholms
kommun 1977-06-14.

Årskostnadsberäkningen redovisas närmare i underbilaga 2 till byggnadsstyrelsens
utredning.

Liksom i tidigare riksdagshusutredning har i Sergels Torg-alternativet
inräknats kostnader, 35 milj. kr., för sådan nödvändig renovering som krävs
för ett bevarande av riksbyggnaderna på Helgandsholmen utan att fastigheternas
avkastning därigenom ökar.

Kommittén har inte ansett sig böra pröva kommunens erbjudande att
överta riksbyggnaderna på Helgeandsholmen då riksdagen eller förvaltningsstyrelsen
inte uttryckt någon vilja att överlåta byggnaderna.

Kostnaden försäkerhetsanläggningen på Helgeandsholmen resp. komplettering
av densamma vid Sergels Torg har exkluderats, dels därför att dessa
kostnader vid Sergels Torg i nuvarande läge ej kan preciseras utan närmare
utredning, dels därför att säkerhetsnivån i bägge alternativen ytterligare bör
prövas.

Kostnaden för inredning och utrustning har ej inräknats i årskostnadsberäkningen,
då dessa kostnader normalt inte ingår i årskostnaden (hyran) för
lokaler. Kommittén har dock gjort bedömningen att dessa kostnader på
längre sikt blir i huvudsak desamma i de olika fallen. Inredningen och den
teletekniska utrustningen vid Sergels Torg kommer att ha en ålder av
närmare 15 år vid inflyttningen till Helgeandsholmen, och dess värde måste
erfarenhetsmässigt inom ytterligare en femårsperiod betraktas som avskrivet.

4.1 Helgeandsholmen

Årskostnaderna har beräknats enligt byggnadsstyrelsen gängse beräkningsprinciper
till 28,0 milj. kr. i hyresnivå 1977-04-01, vilket ger en kostnad
av 537 kr. per kvm lägenhetsarea. Vid denna beräkning har ej beaktats värdet

KU 1977/78:23

av kanslihuset före ombyggnad. Detta värde motsvarar en årskostnad av 2,7
milj. kr.

Den totala årskostnaden blir 28,0+2,7=30,7 milj. kr., vilket ger en kostnad
per kvm lägenhetsarea av 589 kr.

4.2 Sergels Torg: långtidsförhyrning

Årskostnaden har beräknats till 34,0 milj. kr., vilket motsvarar 736 kr. per
kvm lägenhetsarea i hyresnivå 1977-04-01. Vid denna beräkning har ej
beaktats kostnaden för renovering av riksbyggnadema på Helgeandsholmen.
Denna kostnad motsvarar en årskostnad av 3,4 milj. kr.

Den totala årskostnaden blir 34,0+3,4=37,4 milj. kr., vilket ger en kostnad
per kvm lägenhetsarea av 810 kr.

4.3 Sergels Torg: köp av fastigheten

Årskostnaden har beräknats till 34,2 milj. kr. i hyresnivå 1977-04-01, vilket
motsvarar 740 kr. per kvm lägenhetsarea. Till denna kostnad läggs enligt
ovan 3,4 milj. kr.

Den totala kostnaden blir 34,2+3,4=37,6 milj. kr., vilket ger en kostnad per
kvm lägenhetsarea av 814 kr.

I förhållande till tidigare bedömningar har ägandeformen vid Sergels Torg
blivit ekonomiskt gynnsammare än förhyrning, då kommunen i sin hyresoffert
nu kräver full täckning av den verkliga kostnaden för fastigheten
samtidigt som det offererade priset vid inköp reducerats.

4.4 Expansionskostnader

Kostnader för framtida expansion vid återflyttning till Helgeandsholmen
måste bedömas bli gynnsamma för riksdagen, då expansionen kan ske i
befintliga statsägda fastigheter. Vid Sergels Torg måste expansionen ske
genom nybyggnad och förhyrning. Kostnaderna kan förväntas bli högre och
anpassade till den i övrigt höga kostnadsnivån i området. Kostnadsnivån för
nybyggnader inom Sergels Torg-området ger enligt kommunens och byggnadsstyrelsens
erfarenhet årskostnader på 700-750 kr. per kvm lägenhetsarea
i prisläge 1977-04-01. Motsvarande kostnader efter ombyggnad för riksdagen
i de aktuella kvarteren i Gamla stan torde ligga ca 30 % lägre.

Årskostnaden för såväl aktuella lokaler som för expansionslokaler blir med
nuvarande förutsättningar sålunda högre vid Sergels Torg.

För närmare detaljer hänvisas till förslaget 1977/78:5.

Förslagets konkreta utformning belyses närmare i systemhandlingar, som
upprättats den 1 augusti 1977. Textdelarna i systemhandlingarna återges i
bilaga 2. I den fullständiga versionen av systemhandlingarna ingår ett stort
antal planritningar m. m. För att underlätta jämförelse med den fullständiga
versionen har i bilaga 2 inom parentes angetts sidangivelser som hänför sig till
denna version.

Budgetpropositionen

I propositionen 1977/78:100, bilaga 20 B 5. Den inre riksdagsförvaltningen:
Nytt riksdagshus hemställs

att till Den inre riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus för budgetåret 1978/
79 anvisas ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

KU 1977/78:23

I motiveringen hänvisar förvaltningsstyrelsen till förslaget 1977/78:5. Det i
budgetpropositionen för budgetåret 1978/79 begärda anslaget finns med
också i förslaget. Att det nu upprepas beror på budgettekniska skäl. Det är
således inte fråga om något ytterligare anslag utöver vad som begärts i
förslaget 1977/78:5.

Motionerna

I motionen 1976/77:581 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen

a. att utreda även frågan om en permanentning av riksdagslokalerna vid
Sergels torg i enlighet med vad som i motionen anförts,

b. att samtidigt framlägga alternativa förslag om riksdagens framtida
lokalfrågor m. m.,

2. att riksdagen beslutar att kostnaderna för utredning om alternativet
Sergels torg tills vidare får bestridas från förslagsanslaget B I Den inre
riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader.

Motionärerna uttalar att det fortsatta utredningsarbetet är helt inriktat på
en återflyttning till Helgeandsholmen. Enligt motionärerna har de krav på en
allsidigare utredning av riksdagens lokalfråga som konstitutionsutskottet
framförde inför riksdagsbehandlingen i maj 1975 fortfarande aktualitet. 1
betänkandet KU 1975:13 ansåg utskottet att frågan om riksdagens permanenta
lokaler borde ses i ett längre tidsperspektiv än fram till år 1985. Det
framfördes i sammanhanget en rad välgrundade skäl för att ytterligare bereda
ärendet, så att alternativen H - Helgeandsholmen - och S - Sergels torg -kunde bedömas i ett tidssammanhang och med likvärdiga förutsättningar.
Vad utskottet åsyftade var att skapa tillräckliga garantier för att de beslut som
riksdagen skulle fatta i lokalfrågan, och som kunde komma att medföra
betydande kostnader för samhället, skulle tillförsäkra riksdagen goda funktions-
och utvecklingsmöjligheter åtminstone en bit in på nästa sekel. Det
viktigaste var att man genom ordentliga utredningar fick klarlagt behovet av
lokaliteter för riksdagens arbete liksom kostnadsaspekterna. Den växling vid
makten som inträdde efter 1976 års val till riksdagen har, säger motionärerna,
på sitt sätt gett lokalbehovet nya dimensioner.

Motionärerna utvecklar sitt krav på en allsidig utredning på följande sätt.
Frågan om det framtida riksdagshuset, dess inplacering i stadsbilden och dess
funktionsduglighet är så betydelsefull att det bör vara en hederssak för
Sveriges riksdag att inför ett beslut av sådan räckvidd sträva efter att uppnå
största möjliga enighet. Genom det ensidiga inriktandet på utredning av
enbart Helgeandsholmen har visserligen värdefull tid gått förlorad. Men
riksdagens arbete kan under överskådlig tid fortsätta under nuvarande
förhållanden. En planerad återflyttning till Helgeandsholmen kommer att
kosta en betydande summa och får inte göras till ett hastverk. Ensidigheten i
utredningsförfarandet innehåller samtidigt ett risktagande inför beslutspro -

KU 1977/78:23

cessen som inte för bedömas som oviktigt. Det förslag om återflyttning till
Helgeandsholmen som förvaltningsstyrelsen avser att förelägga riksdagen
under senare delen av 1977 innehåller inga garantier för att det kommer att
godtas av riksmötet. I ett sådant läge återvänder frågan om riksdagens
framtida lokalfråga till utgångsstadiet. De hittillsvarande besluten i riksdagshusfrågan
har ingalunda den karaktären att riksdagen har avhänt sig sin
handlingsfrihet. Vad som i första hand ter sig angeläget är en utredning om
permanentning av riksdagens arbetslokaler vid Sergels torg. Få arbetsplatser i
detta land kan erbjuda en sådan trivsam arbetsmiljö som detta hus. De brister
som finns bör kunna rättas till. Förhandlingar med Stockholms kommun bör
upptas. Det är känt att man från kommunalt håll i Stockholm är intresserad av
att med riksdagen diskutera såväl en permanent placering av riksdagshuset
vid Sergels torg som olika lösningar av ytterligare lokalbehov i till riksdagshuset
angränsande fastigheter. Ett sådant utredningsförfarande bör självfallet
också omfatta årskostnaderna - dvs. kapital-, drift- och förvaltningskostnader-och
ge riksdagsledamöterna en reell möjlighet att bedöma vilket av de
båda alternativen som från riksdagsarbetets synpunkt är lämpligast. En
samlad bedömning av totalkostnaderna kommer självfallet att väga tungt
inför det beslut som riksdagen har att fatta om de framtida lokalfrågorna och
arbetsmiljön.

I molionen 1976/77:584 av Tore Nilsson (m) hemställs

att riksdagen beslutar att projektering och planering av riksdagshuset på
Helgeandsholmen skall ske med sikte på ett realiserande av alternativet
”Samspel”.

Motionären anser att det i arkitekttävlingen om riksdagens hus ingivna
förslaget ”Samspel” bör komma till utförande. Enligt motionären behöver
detta inte betyda någon försening av byggnadsprojektet. Förslaget sägs vara
ekonomiskt överlägset och ur miljösynpunkt riktigt. Det ger enligt motionären
riksdagen ett funktionellt hus med trivsel och goda arbetsvillkor för
såväl riksdagens ledamöter och tjänstemän som all personal i övrigt. För
överskådlig framtid löser det utrymmesfrågan för parlamentet. Motionären
framhåller att ett parlamentshus som är förlagt enbart till Helgeandsholmen
har mycket stora fördelar, bl. a. i säkerhetsavseende och med hänsyn till
gångavstånd till plenisal. Ett förslag till riksdagshus som inkluderar kanslihuset
och andra enheter utanför Helgeandsholmen äventyrar enligt motionären
riksdagens säkerhet och arbetsro. Förslaget Samspel är helt förlagt till
Helgeandsholmen i motsats till det förslag som antagits och vidareberetts.
Även i övrigt är, säger motionären, förslaget Samspel i många hänseenden
överlägset det senare förslaget.

1 motionen 1976/77:589 av Olle Svensson m. fl. (s) hemställs under 2

att riksdagen

2. uttalar att möjligheten prövas att riksdagen under avsevärd tid bibehåller
sin förläggning vid Sergels torg i avvaktan på en utredning om att i ett
hus inrymma de centrala riksdagsfunktionema.

KU 1977/78:23

Mot bakgrund av utvecklingen under senare år understryker motionärerna
det nödvändiga i att riksdagens lokalfråga får en lösning som inte bara
tillgodoser de nu eller på kort sikt aktuella behoven utan också ger tillräckliga
expansionsmöjligheter för de framtida behov som sannolikt uppkommer.
Lokalfrågan, som är av grundläggande betydelse för riksdagens möjligheter
att på bästa sätt fullgöra sin funktion, måste alltså ses i ett avsevärt längre
tidsperspektiv än en bit in på 1980-talet. Motionärerna konstaterar att detta
helt överensstämmer med vad ett enhälligt utskott anförde vid 1975 års
riksdagsbehandling av ärendet.

Inte minst med hänsyn till de mycket betydande investeringskostnader
som skulle uppkomma vid en återflyttning till ombyggda lokaler på
Helgeandsholmen är det för motionärerna självklart att ett sådant projekt inte
redan efter en relativt kort tid får framstå som ett bristfälligt provisorium.

Redan nu torde det enligt motionärerna - inte minst med hänsyn till det
ytterligare lokalbehov som har uppkommit efter riksdagens beslut och som
också har föranlett en betydande omarbetning och utökning av lokalprogrammet
- vara uppenbart att i det fortsatta utredningsarbetet större hänsyn
måste tas till de farhågor som utskottet hyste för att såväl ombyggnadsalternativen
på Helgeandsholmen som ett kvarstannande i de nuvarande
lokalerna vid Sergels torg inom några tiotal år framstår som otillräckliga från
funktionssynpunkt. Att det under sådana omständigheter är bättre för
riksdagen att t. v. stanna kvar i hyrda lokaler vid Sergels torg, som är direkt
anpassade till riksdagens behov, än att lägga ned hundratals miljoner kronor
på en ombyggnad av de gamla riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, liksom
av det nuvarande kanslihuset, framstår för motionärerna som helt självklart.

En konstruktiv lösning av riksdagens lokalfråga på längre sikt måste därför
enligt motionärerna syfta till att i ett hus inrymma de centrala riksdagsfunktionema
på ett effektivt och framsynt sätt. Mot bakgrunden av de mycket
stora problem som redan nu kan förutses vid ett utnyttjande av minst fyra
skilda byggnader är det, säger motionärerna, möjligt att en god lösning av
lokalfrågan bör sökas med utgångspunkt i en nybyggnad som redan från
början planeras helt för riksdagens behov. Detta skulle medge stor flexibilitet
i lokalanvändningen och leda till att hänsyn skulle kunna tas till framtida
krav från riksdagsledamöternas sida. Andra lösningar än dem som har
närmare diskuterats under de senaste åren bör därför enligt motionärerna åter
tas i beaktande.

I motionen 1976/77:592 av Olle Wästberg i Stockholm m. fl. (fp)
hemställs

att riksdagen beslutar avbryta arbetet på en flyttning till Helgeandsholmen
och upptar förhandlingar med Stockholms kommun om lämplig form för
riksdagens kvarstannande i det nuvarande, provisoriska riksdagshuset.

Motionärerna erinrar inledningsvis om att 1975 års principbeslut om
återflyttning till Helgeandsholmen fattades med 167 röster mot 149 och att

KU 1977/78:23

voteringssiffroma antyder de delade meningar som då rådde och ännu råder
om riksdagens framtida lokalisering.

Den minoritet som röstade mot principbeslutet ansåg att flera viktiga frågor
behövde en bättre belysning innan de avgjordes. Det gällde t. ex. det för
väntade expansionsbehovet på längre sikt och de viktiga stadsbildsfrågor som
uppkommer vid en återflyttning, berörande bl. a. Riksplan, Strömparterren
och Norrbro. De framtagna kostnadsberäkningarna sattes också under
utskottsbehandlingen starkt i fråga. Även de som stödde principbeslutet om
återflyttning och därvid utpekade det s. k. alt. H 2 som det mest lovande och
utvecklingsbara förutsatte uttryckligen att också andra Helgeandsholmsförslag
skulle kunna närmare övervägas. ”Återflyttama” var i betydande
omfattning påverkade av känslomässiga skäl, t. ex. ”traditionellt och representativt
läge”. Att dessa känslor var vanligare bland äldre än bland yngre
ledamöter är inte överraskande. Klart är emellertid, säger motionärerna, att
många och omfattande utredningar ytterligare måste till, innan eventuella
ombyggnader på Helgeandsholmen sätter i gång.

De tre viktigaste frågorna att beakta i sammanhanget är enligt motionärerna
a) funktionskraven, även på lång sikt, b) kostnaderna för olika alternativ
samt c) stadsbilds- och miljöfrågorna. I dessa delar anför motionärerna i
huvudsak följande.

Funktionsdugligheten. Beträffande funktionsdugligheten hos olika alternativ
är problemen kanske inte så stora på kort sikt. Det är svårare att avgöra
vad som kan krävas t. ex. vid år 2000 eller år 2025. Det är framför allt här som
bedömningarna skiljer sig. Att expansionsvolymen behöver fortsatt analys är
uppenbart. Eljest kan man komma att binda sig för lösningar som fungerar
dåligt och innebär oacceptabla arbetsförhållanden för såväl riksdagsledamöter
som personal.

Möjligheterna för riksdagen att expandera torde vara långt större kring
Sergels torg än kring Helgeandsholmen. Bl. a. finns möjligheter att hyra en
del av Kulturhuset av Stockholms kommun.

Kostnaderna. Kostnaderna för olika alternativ har bedömts mycket olika.
Alternativet Sergels torg fungerar i dag allmänt omvittnat bra och kräver på
kort sikt ingen dyrbarare expansion. På längre sikt finns inga analyser gjorda.
Eftersom på kortare sikt inga ombyggnader beräknats, står man beträffande
detta alternativ på relativt säker grund. Osäkerheten blir däremot betydande
när det gäller Helgeandsholmen och alt. H 2, dels därför att kanslihusfuntionerna
då på helt annat sätt dras med i sammanhanget, dels därför att
omfattande om- och tillbyggnader skall ske för både riksdagens och
kanslihusets behov till kostnader som är svårberäknade. De jämförelser som
finns redovisade i KU 1975:13 avseende 1968,1972 och 1974 års utredningar
är oroande och kan innebära att Helgeandsholmsalternativet ställer sig
avsevärt dyrare.

Kostnaderna för Sergels torg-alternativet är väl kända. Kostnaderna för
Helgeandsholmen stiger för varje ny utredning.

KU 1977/78:23

Stadsbilden. Vad resultatet blir för stadsbilden genom de planer som nu
bearbetats vet man inte mer än delvis. Den återflyttade riksdagens plenisal
skall läggas in i det tidigare riksbankshuset, vilket kräver en avsevärd
påbyggnad. Vidare skall det bli en klimatskyddad gångpassage från nuvarande
kanslihuset över till den nya plenisalen.

Riksdagen ligger enligt motionärerna praktiskt vid Sergels torg i ett
modernt kontorshus, nära till alla kommunikationer. 1 ett folkstyre av
svenskt slag är det, säger motionärerna, en fordel att riksdagen framträder
utan alltför stora arkitektoniska åthävor och ligger på en central plats, där inte
enbart samhällets vackraste sidor framträder. Den unga generationen
svenskar upplever riksdagshuset vid Sergels torg som den naturliga
hemvisten för Sveriges riksdag.

Slutsatsen av det anförda är enligt motionärerna att åtskilligt behöver en
grundligare analys. Det vore, säger de, olyckligt om en av riksdagsbeslutet
självpålagd tidtabell skulle förhindra en bredare och mera fördjupad bearbetning
av frågekomplexet. Mot den bakgrunden bör hela frågan om riksdagens
flyttning till Helgeandsholmen omprövas snarast.

I motionen 1977/78:3 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk)
hemställs

1. att arbetet med Helgeandsholms-projektet avbryts,

2. att fortsatt utredningsarbete utgår från att riksdagen skall ligga kvar vid
Sergels torg.

Enligt motionärerna råder det stor tveksamhet om de i förslaget framlagda
kostnadskalkylerna är riktiga. Från Stockholms kommuns sida har framförts
att kostnaden vid Sergels torg, 37 milj. kr., nog kan vara riktig, men att
årskostnaden vid Helgeandsholmen blir hela 66 milj. kr.

När det gäller expansionsmöjligheterna står det enligt motionärerna klart
att sådana finns i båda fallen, också i nära anslutning till Sergels torg. 1
sammanhanget vill motionärerna uttala att målsättningen bör vara att i
görligaste mån bekämpa byråkratins ansvällning och inte utgå från en
ohämmad expansion.

Motionärerna säger sig ha en bestämd uppfattning att en nödvändig
upprustning av det gamla rikdagshuset och nödvändiga om- och tillbyggnader
kommer att bli orimligt dyrt, långt utöver det siffermaterial som nu
lagts fram. Det gamla riksdagshuset kan enligt motionärerna även i framtiden
fylla en uppgift som kongresscentrum, användas för olika kulturella ändamål
och i viss omfattning stå till förfogande för utrednings- och kommittéväsende
och administrativa ändamål.

Den nuvarande byggnaden vid Sergels torg fyller, säger motionärerna,
mycket väl riksdagens behov. Det är moderna och väl fungerande lokaliteter i
hjärtat av Stockholm. Motionärerna har svårt att föreställa sig att det gamla
riksdagshuset, även efter moderniseringar, kan bli lika funktionsdugligt.
Motionärerna anser att nostalgiska och konservativa strömningar, som enligt

KU 1977/78:23

dem finns invävda i debatten om riksdagens återflyttning, inte kan få dirigera
beslutsfattandet i denna fråga. De anser att det kan vara till nytta för
riksdagens ledamöter att genom belägenheten vid Sergels torg få konfronteras
med de problem som, säger de, samhället självt har skapat.

I motionen 1977/78:9 av Tore Nilsson (m) hemställs

att riksdagen beslutar

1. att det hittills bedrivna projekteringsarbetet med H 2 avbryts,

2. att en arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att till den 1 maj 1978 utveckla
förslaget Samspel och redovisa detsamma som underlag för projektering på
samma stadium som H 2 nu föreligger,

3. att arbetsgruppen åläggs att utföra sitt uppdrag fullt öppet under
fortlöpande kontroll av såväl utfört arbete som förbrukade medel,

4. att 2,5 milj. kr. anvisas för detta fortsatta arbete.

Motionären vidhåller med hänvisning till vad han anfört i motionen 1976/
77:584 att förslaget Samspel bör komma till utförande i stället för det av
byggnadskommittén förordade, på Aron II grundade förslaget. Enligt
motionären är det under alla förhållanden omöjligt att erhålla ett funktionsdugligt
riksdagshus om kanslihuset skall tas i anspråk för riksdagsledamöternas
räkning. Det rådande statsfinansiella läget kan, enligt motionären,
väntas medföra att den permanenta lösningen av riksdagens lokalfrågor
uppskjuts. Motionären anser att tidsfristen bör utnyttjas till att få till stånd en
verklig jämförelse mellan utbyggnadsförslagen avseende Helgeandsholmen,
dvs. mellan H 2 och Samspel. För att en sådan jämförelse skall bli möjlig
måste Samspel vidareutvecklas till den nivå där H 2 nu befinner sig. Enligt
motionären bör en arbetsgrupp utses, som kan utforma och ställa fram
förslaget till jämförelse. Jämförelsen bör utgå från byggnadernas tekniska
skick och måste klargöra hur de båda projekten löst frågorna om yttre och inre
kommunikationer och samband, byggnads- och driftkostnader, personalbehov
och övriga uppgifter, som är nödvändiga för att också en jämförelse
med alternativ Sergels torg skall kunna ske.

Beträffande det av förvaltningsstyrelsen nu framlagda förslaget anser
motionären att en närmare granskning visar att detta är omöjligt som
underlag för det kommande arbetet för att ge riksdagen ett fungerande
hus.

Av det blivande riksdagshuset kan man enligt motionären begära stabilitet,
ekonomi, funktionsduglighet och respekt för stadsbilden. I dessa delar anför
motionären följande.

Stabilitet. Vare sig riksdagshuset ombyggs, restaureras eller konserveras
måste grunden förstärkas. Varje påstående att ”förstärkning ej behövs nu”
eller att ”man kan förstärka en mindre del” är oförsvarligt, eftersom detta
endast innebär framtida, ständigt ökande kostnader.

Uppgiften av byggnadsstyrelsen på s. 16 i det nu redovisade förslaget om
undergrunden är inte korrekt. Tanken att ”flytta trösklarna mellan Mälaren
och Saltsjön nedströms Helgeandsholmen” måste betecknas som orimlig.

KU 1977/78:23

Även om riksdagen stannar kvar vid Sergels torg undgår man inte
grundforstärkning och restaurering av riksbyggnaderna för ett okänt och
sannolikt oräntabelt ändamål.

Ekonomi. Lägsta totala byggnadskostnader erhålls om åtgärder begränsas
till den befintliga byggnadsvolymen på Helgeandsholmen.

Att utnyttja kanslihuset medför kostnader för ombyggnaden och för
ersättningslokaler på annat håll, för ombyggnad av Stallbron samtidigt som
man ej undgår en komplicerad grundförstärkning under riksdagshuset.

Koncentration inom Helgeandsholmen gynnar driftsekonomin. Kostnader
för värme, ventilation, underhåll, städning m. m. hålls tillbaka, liksom
utgifter för bevakning och personal.

Funktionsduglighet. För god funktion (= nedbringande av spilltid) fordras
en överskådlig planlösning med korta vägar för olika aktiviteter.

I det utställda förslaget H 2 är vägen mellan det längst bort belägna
ledamotsrummet och plenisalen ca 210-260 m (beroende på vilken ingångsdörr
till plenisalen man väljer). Detta är måttet i horisontalplanet; i höjdled
fordras två hissfärder, en ned till förbindelsegångens plan och en upp till
plenisalen. I Samspel är samma väg 132 m i plan och en hissfärd ned (aldrig
uppåt, eftersom ledamotsrummen ligger i plenisalens nivå och högre).

Vid votering och i andra brådskande fall kan hissarna vara hårt ansträngda
och ledamöterna hänvisas till trapporna. H 2 redovisar då flera trappor ned
och därefter flera trappor upp. Samspel erbjuder endast nedförtrappor på
vägen från ledamotsrum till plenisal.

Även statsrådens väg till plenisalen är avsevärt längre i H 2 än i
Samspel.

Koncentrerad och sluten anläggning samt korta förbindelser betyder även
ökad säkerhet för ledamöter och personal.

Stadsbild. H 2:s garagetillfarter med sina tvära kurvor angör Norrbro, vilket
torde vara svårt att acceptera vid vänstersväng (utfart norrut och tillfart
söderifrån). Anordningen omöjliggör för överskådlig framtid att Riksplan och
Strömparterren förenas.

Från stadsbildssynpunkt torde en förbindelsegång under Stallbron kunna
accepteras, dock först då kanslihuset verkligen behövs för riksdagens behov.
Detta torde inte inträffa under överskådlig tid.

Plenisalens uppbyggnad tyngs av ventilationsanläggningar, som sedda från
norr och väster bildar en oformlig skärm. Därmed är H 2 ingalunda så
skonsam mot stadsbilden som man velat göra gällande.

I motionen 1977/78:18 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar avslå förvaltningsstyrelsens hemställan om att återflytta riksdagen
till Helgeandsholmen.

I motiveringen anför motionärerna:

Såväl byggnadskommittén som förvaltningsstyrelsen fullföljer med
förslaget den handlingslinje som under hela utredningsperioden varit målet
för deras arbete.

KU 1977/78:23

Vid de tillfällen då riksdagens framtida lokalbehov diskuterats har besluten
om återflyttning präglats av en påfallande oenighet. Riksdagen har emellertid
valt att låta utredningsarbetet fortsätta och anvisat medel för det. Samtidigt
har krav ställts på en utredning om att stanna kvar vid Sergels torg. Resultatet
därav redovisas i skrivelsen från förvaltningsstyrelsen. Nämnas bör också att
Stockholms kommun anser sig kunna erbjuda riksdagen ett fullvärdigt
alternativ vid Sergels torg till de expansionsplaner som skisserats för
riksdagens arbete i ett mera långsiktigt perspektiv.

Det nya förslaget om återflyttning till Helgeandsholmen kommer i en tid
då det svenska samhället och huvudparten av dess medborgare upplever ett
svårt ekonomiskt tryck. När regeringen i början av april månad presenterade
sitt s. k. ekonomiska åtstramningspaket rekommenderades riksdagen att
senarelägga en eventuell återflyttning till Helgeandsholmen. Samma rekommendation
återkom senare i kompletteringspropositionen. Ett enhälligt
finansutskott gav regeringen till känna vad utskottet anfört i betänkandet
FiU 1976/77:30. Riksdagen följde utskottets hemställan.

Den fortsatta behandlingen av detta ärende i utskott och riksdag får visa
om det finns ekonomiskt utrymme för att fullfölja den eventuella återflyttningen.

De skäl som tidigare talat mot en återflyttning till Helgeandsholmen
kvarstår alltjämt. Arbetet i riksdagshuset vid Sergels torg fungerar tillfredsställande.
De brister - i funktion och utrymme - som efter hand har kommit
fram går att lösa på ett godtagbart sätt. I det öppna svenska samhället är det en
stor tillgång att riksdagen är centralt belägen: nära kommunikationer, affärer,
kulturbyggnader och storstadens folkliv. Detta har inte hindrat att riksdagen
haren god och avskild arbetsmiljö. Förden som har ärende till riksdagen eller
dess ledamöter är riksdagens placering vid Sergels torg idealisk.

Totalt sett - undantagandes enstaka enskildheter - presenteras inte heller
Helgeandsholmen som ett i funktionellt hänseende överlägset alternativ till
Sergels torg. Därtill kommer att riksdagen placeras i en miljö som försämrar
den öppenhet och närkontakt som är speciellt utmärkande vid Sergels
torg.

I motionen 1977/78:19 av Björn Molin m. fl. (fp) hemställs:

1. att riksdagen upphäver beslutet 1975 att flytta tillbaka till Helgeandsholmen,

2. att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens hemställan i förslaget 1977/
78:5,

3. att riksdagen beslutar uttala att det fortsatta arbetet med riksdagens
lokalfrågor på längre sikt inriktas på en grundlig prövning av alternativet att
riksdagen kvarstannar vid Sergels torg.

I motiveringen anför motionärerna följande.

Riksdagens framtida lokalproblem har nu utretts under hela 1970-talet. De
två alternativ som står mot varandra är:

KU 1977/78:23

a. Riksdagen blir kvar vid Sergels torg. Expansionsmöjligheter bereds då
väster och söder om riksdagen - i omedelbar anslutning till riksdagshuset.

b. Riksdagen flyttar till Helgeandsholmen och Gamla stan. Tyngdpunkten
av verksamheten läggs i f. d. riksbankshuset och kanslihusets nuvarande
huvudbyggnad. Expansionsmöjligheter bereds i olika fastigheter söderut i
Gamla stan.

1 konstitutionsutskottets betänkande 1975:13 förordades att det fortsatta
utredningsarbetet i fråga om riksdagens lokalfrågor skulle innefatta en
granskning av både alternativet flyttning till Helgeandsholmen och alternativet
kvarstannande vid Sergels torg. Riksdagen beslöt dock mot utskottet att
det fortsatta utredningsarbetet skulle inriktas på återflyttningsalternativet.
De båda huvudalternativen för riksdagens lokalisering har därför inte kunnat
ges en likvärdig behandling. Arbetet inom byggnadskommittén har haft att
utgå från riksdagens beslut 1975 att återflytta till ombyggda lokaler på
Helgeandsholmen/Gamla stan.

De tre viktigaste frågorna att beakta vid ett ställningstagande till riksdagens
lokalisering är funktionskraven, stadsbildsfrågorna och kostnaderna.

Funktionen. På kortare sikt innebär en flyttning till Gamla stan/
Helgeandsholmen knappast några förändringar när det gäller den effektiva
ytan för riksdagen. Byggnadskommittén föreslår t. ex. ingen expansion när
det gäller ledamöternas arbetsmöjligheter.

Det är därför väsentligt att se till expansionsmöjligheterna på längre sikt.
Här har hittills prognoserna visat sig slå fel. Belysande är att riksdagen redan
nu -1977 - tagit i anspråk lika mycket utrymme som en utredning 1968 ansåg
att riksdagen skulle behöva först omkring år 2000.

Byggnadskommittén anger riksdagens behov av ytterligare lokaler fram till
år 2000 till ca 15 000 m2. Detta expansionsutrymme - upp till 22 000 m2 - finns
enligt kommittén tillgängligt i Gamla stan. Dessa ytor finns i hus som redan i
dag disponeras av staten och används för olika departement. En expansion i
denna riktning innebär följaktligen ytterligare flyttning av departementslokaler
med åtföljande kostsamma nybyggen. Företrädare för folkpartiet har
vid upprepade tillfällen i särskilda yttranden pekat på att de kostnader för nya
lokaler för regeringskansliet som uppkommer som en följd av riksdagens
återflyttning till Helgeandsholmen måste inkluderas i den totala kostnadsberäkningen
för Helgeandsholmsprojektet.

Expansion i Gamla stan har dessutom nackdelen att de tillkommande
lokalerna är belägna i moderniserade äldre fastigheter med dåliga interna
kommunikationer och delvis begränsade möjligheter till naturligt samband
med de tämligen avlägsna byggnaderna på Helgeandsholmen. Tiden för
förflyttning till plenisalen kommer att öka märkbart jämfört med nuvarande
förhållanden. Utnyttjandet av de tillkommande ytorna kommer att bli
tämligen ineffektivt.

Stockholms stad har visat att expansionsutrymme ända upp till 50 000 m2
kontorsyta finns i omedelbar närhet av riksdagens lokaler vid Sergels torg.

KU 1977/78:23

Närmast till hands är nybyggnad i kv. Hägern Större på andra sidan
Drottninggatan mitt emot riksdagen. Här skulle en tillkommande våningsyta
på 10 500 m2 kunna erhållas - med kort tunnelförbindelse med nuvarande
riksdagshus.

Om man ser till expansionsmöjligheterna finns alltså goda skäl för att
riksdagen kvarstannar vid Sergels torg. Det för då förutsättas att kommunen
medverkar till att lösa riksdagens långsiktiga expansionsbehov.

Stadsmiljön. Riksbyggnadema på Helgeandsholmen har ett mycket stort
kulturhistoriskt värde. Riksdagen har ansvaret för att de inte vanställs genom
okänsliga på- och ombyggnader.

Oavsett vilken lösning riksdagen väljer när det gäller sina egna lokalfrågor
finns dess bättre förutsättningar för att riksbyggnadema tas i anspråk för
verksamhet som väl anknyter till deras kulturhistoriska värde. Det har
diskuterats att - i statlig eller kommunal regi - använda f. d. riksdagshuset
som konferenscenter, kompletterat med förvaltningslokaler. Inom Stockholms
kommun har utarbetats ett förslag till hur riksdagshuset på ett varsamt
sätt skulle kunna byggas om till teater.

Möjligheterna för riksdagen att själv äga sina lokaler är i princip desamma
oavsett om riksdagen kvarstannar vid Sergels torg eller flyttar till Gamla stan
och Helgeandsholmen.

Oavsett om riksbyggnadema förblir i statlig ägo eller förvärvas av
kommunen kan det förutsättas att de kommer att återanvändas på ett
pietetsfullt sätt.

Det föreliggande förslaget från byggnadskommittén inger däremot vissa
betänkligheter på den punkten.

Förslaget innehåller en - i vad gäller interiören - mycket god lösning när
det gäller själva plenisalen och till denna angränsande utrymmen. Denna
lösning har dock betingat ett mycket högt pris när det gäller riksbyggnadernas
exteriör. Den föreslagna placeringen av plenisalen förutsätter nämligen en
tämligen hög stilbrytande påbyggnad ovanpå f. d. riksbankshuset. Denna
skulle helt förändra riksbyggnadernas utseende då de betraktas västerifrån.

Också utformningen av Riksplan - med de stora garageinfarterna framför
gamla riksdagshuset - inger tvekan.

Till detta skall läggas att om riksdagen lokalisers till Helgeandsholmen och
Gamla stan och dessutom expanderar ytterligare söderut i Gamla stan medför
detta att departementen flyttar till södra Klara - och expanderar där.
Möjligheterna att skapa ett levande city i Stockholm minskas då ytterligare.

Kostnader. Självfallet får inte kostnaderna vara helt avgörande för den
långsiktiga lösningen på riksdagens lokalfrågor. När ett beslut tas bör dock de
reella kostnaderna vara redovisade. Så är inte fallet i byggnadskommitténs
förslag.

Byggnadskommitténs förslag bygger på att Sergels torg-alternativet - i 1977

KU 1977/78:23

års kostnadsläge - skulle medföra en årskostnad på 37,5 milj. kr., medan
årskostnaderna efter en flyttning till Gamla stan/Helgeandsholmen skulle
kunna begränsas till knappt 31 milj. kr. Dessa kostnadsuppgifter har utsatts
för en så långtgående kritik att de inte, i vart fall inte utan ny expertgranskning,
bör kunna ligga till grund för riksdagens beslut.

Stockholms kommuns fastighetskontor hävdar att årskostnaderna för
alternativet Gamla stan/Helgeandsholmen skulle bli så höga som 66 milj. kr.
Fastighetskontoret menar att de statliga beräkningarna skulle ha bortsett från
räntor under byggnadstiden, flyttningskostnader, kostnader för standardhöjande
åtgärder beträffande Riksplan, kostnader i samband med garagebyggnaden,
felbedömning av avskrivningskostnader och kapitalkostnader m. m.
Det måste klarläggas ifall dessa påståenden är korrekta.

Även byggnadskommitténs bedömning av grundförstärkningsproblemen
har ifrågasatts. Riksbyggnaderna är anlagda på träpålar. De stora ombyggnadsarbetena
- främst påbyggnaden av f. d. riksbankshuset och byggandet av
det underjordiska garaget - ökar risken för sättningsskador. De mycket stora
kostnader som har krävts har inte beaktats i byggnadskommitténs kalkyler.

Sammanfattning. Rent funktionellt är byggnadskommitténs förslag om att
riksdagen flyttar till Gamla stan/Helgeandsholmen tämligen likvärdigt med
att riksdagen stannar vid Sergels torg. Riksdagens möjligheter till expansion i
direkt anslutning till de centrala sammanträdeslokalerna är något större vid
Sergels torg.

Från stadsmiljösynpunkt talar starka skäl mot den förslagna påbyggnaden
på f. d. riksbanken. Vidare skulle en flyttning av riksdagen medföra
ytterligare krav på nybyggnader för statsförvaltningen i Södra Klara.

Riksdagen ligger f. n. praktiskt vid Sergels torg, i ett modernt kontorshus,
centralt och nära till alla kommunikationer. I ett folkstyre av svenskt slag är
det en fördel att riksdagen framträder utan alltför stora arkitektoniska åthävor
och inte ligger isolerat i stadsbilden. Den unga generationen svenskar
upplever riksdagshuset vid Sergels torg som den naturliga hemvisten för
Sveriges riksdag.

Ett bifall till förvaltningsstyrelsens hemställan innebär att det fortsatta
arbetet helt låses till Helgeandsholmsprojektet. Det hittills framlagda utredningsmaterialet
kan inte anses komplett. Följderna av en återflyttning till
Helgeandsholmen är i flera fall oklara. I kostnadsberäkningen har de
kostnader som uppstår till följd av att delar av kanslihuset måste flytta till
Södra Klara ej inkluderats. Grundförstärkningskostnaderna på grund av
ombyggnaden av gamla riksdags- och riksbankshusen och ordnandet av en
parkeringsanläggning under Riksplan är vidare kraftigt underskattade.

Det kan då inte vara rimligt att riksdagen nu binder sig för genomförande
av Helgeandsholmsprojektet och anvisar medel för dess genomförande. Ett
avslag på förvaltningsstyrelsens förslag innebär ett uppskov med det slutliga
ställningstagandet till riksdagens lokalfrågor. Frågan om riksdagens perma -

2 Riksdagen 1977/78. 4 samt. Nr 23

KU 1977/78:23

nenta placering blir en fråga för senare delen av 1980-talet. Med hänsyn till
den nuvarande byggnadens funktionsduglighet är detta dock en mindre
nackdel än att på nuvarande ofullständiga underlag forcera fram ett beslut
med gigantiska konsekvenser i fråga om stadsmiljö och kostnader. Det är en
god tradition för riksdagen att kräva ett fullgott underlag för beslut med
vidsträckta konsekvenser.

I motionen 1977/78:20 av Olle Svensson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens förslag 1977/78:5,

2. att riksdagen uttalar sig för att riksdagen under avsevärd tid behåller sin
förläggning vid Sergels torg så att möjligt rådrum vinns för övervägande av ett
nytt alternativ, som långsiktigt kan tillgodose önskemålet att i ett hus rymma
de centrala riksdagsfunktionema.

Motionärerna hänvisar till vad som anförts i KU 1975:13 och motionen
1976/77:589 och anför vidare följande.

De senaste årens utredningsarbete och debatter har belyst vilka problem
och svårigheter av skilda slag som skulle uppkomma om riksdagen flyttade
tillbaka till Helgeandsholmen och samtidigt behövde ta i anspråk inte bara det
nuvarande kanslihuset utan också vissa ytterligare fastigheter i Gamla stan.
Främst gäller det om det över huvud taget är möjligt att utan drastiska
förändringar i den mycket speciella och känsliga miljön i och kring de gamla
riksbyggnaderna på Helgeandsholmen skapa minst lika goda möjligheter för
riksdagen att fungera som i de nuvarande lokalerna vid Sergels torg. I det
längre tidsperspektiv som måste anläggas - i vart fall om det gäller att på 60 år
skriva av kapitalkostnader på hundratals miljoner kronor-framstår det som i
högsta grad tvivelaktigt om det nu diskuterade återflyttningsalternativet kan
komma att tillgodose de krav som framtida riksdagar kan komma att ställa.
Sådana krav berör såväl funktionsfrågor som expansionsmöjligheter och, inte
minst, rimliga samband mellan de fem-sex skilda byggnader som enligt
förslaget skulle användas för riksdagens behov.

Det var ett allvarligt misstag att, som skedde i slutet av 1960-talet, falla
undan för Stockholms kommuns krav att arkitektpristävlingen om ett nytt
riksdagshus skulle begränsas till ny- eller ombyggnad på själva Helgeandsholmen.
Därigenom omöjliggjordes en förutsättningslös prövning av möjligheterna
att bygga ett nytt riksdagshus på Nedre Norrmalm, dvs. på det
område som ligger närmast Gustaf Adolfs torg. I dagens situation framstår
det som närmast obegripligt att kommunens önskemål om ett nytt parkeringshus
och viss trafikföring i området kom att hindra utredningen av ett
sådant alternativ som kunde ha inneburit en konstruktiv lösning av
riksdagens lokalfråga på längre sikt. Som anförts i motionen 1976/77:589 bör
en lösning av riksdagshusfrågan på längre sikt ske genom att i ett hus placera
de centrala riksdagsfunktionema.

I motionen kommenteras särskilt vissa delar av förvaltningsstyrelsens
förslag. I dessa delar anför motionärerna följande.

KU 1977/78:23

I ett avseende innebär förvaltningsstyrelsens förslag en påtaglig försämring
från funktionssynpunkt. Sålunda har gångbron i två våningar över Stallkanalen
mellan kanslihuset och gamla riksbankshuset, vilken tidigare betraktades
som en viktig förutsättning för att ha ledamotsrummen i kanslihuset
och plenisalen i bankhuset, ersatts med en gångförbindelse i anslutning till
Stallbron. Detta innebäratt riksdagsledamöterna, som har sina rum fördelade
över sex våningsplan i kanslihusbyggnadema, efter en i vissa fall 90 meter
lång promenad först får transporteras med hiss till bottenplanet, därefter har
att ta sig över till gamla riksbankshuset via en ca 90-120 meter lång gång och
där åter förflytta sig med hiss eller via rulltrappor till plenisalen på femte
våningen.

Förvaltningsstyrelsen har för sin del inte direkt kommenterat denna,
såsom vi uppfattar den, väsentliga försämring av förslaget från funktionssynpunkt,
men i handlingarna redovisas ett uttalande av byggnadskommittén
om att ”planförslaget tillgodoser de krav, som byggnadskommittén
anser vara av vikt för riksdagen”. Byggnadstyrelsen beräknar för sin del att
lågbroförbindelsen tillgodoser kravet på en maximal tid av fyra minuter för
förflyttning från ledamotsrum till plenisal. Detta skulle innebära att den
tidigare föreslagna gångförbindelsen i två plan (4 och 5) mellan kanslihuset
och bankhuset direkt in i plenisalen endast skulle ha minskat den längsta
förflyttningstiden med en minut.

Mera rättvisande måste vara att jämföra alternativen utifrån sådana
faktorer som gångavstånd och kommunikationsleder. I nuvarande riksdagshus
är längsta förflyttningsavståndet 55 meter eller endast 1/3 av
motsvarande avstånd i de föreslagna byggnadskomplexen. Den ovan
beskrivna vertikalförflyttningen i hissar och rulltrappor - 17,5 meter
uppifrån-neråt i kanslihuset och 14 meter nerifrån-uppåt i riksbankshuset -tillkommer som en ytterligare negativ faktor för alternativet Helgeandsholmen.
Över huvud taget förefaller sambanden inom och mellan gamla
riksdagshuset, det nästan totalt ombyggda bankhuset och kanslihuset bli
lindrigt sagt mindre goda, vilket i lika mån drabbar både ledamöter och
personal. Även massmediernas arbetsförhållanden försämras på grund av de
bristande kontaktmöjligheterna i de fem-sex inom en väldig yta spridda
byggnader, som föreslås bli riksdagens nya arbetsplats.

En annan fråga som nu inte kan förbigås gäller kostnadsberäkningarna. I
förvaltningsstyrelsens första förslag (1974) beräknades investeringskostnaderna
för det nu aktuella återflyttningsalternativet till drygt 120 milj. kr. och
årskostnaderna till drygt 16 milj. kr. För Sergelstorgsalternativet beräknades
årskostnaden till knappt 20 milj. kr. inkl. ett belopp på 2,3 milj. kr. för
riksbyggnademas bevarande. Denna skillnad i årskostnad bedömdes av
riksdagshusutredningen som stor, och utredningen ansåg att alternativet
Helgeandsholmen med avseende på kostnad var överlägset alternativet
Sergels torg.

I det nu framlagda förslaget beräknas investeringskostnaderna för Helge -

KU 1977/78:23

andsholmsalternativet till 260 milj. kr. - vartill kommer inrednings kost nader
på 52 milj. kr. - och årskostnaderna till drygt 30 milj. kr. På tre år har sålunda
de beräknade kostnaderna för återflyttning till Helgeandsholmen ungefär
fördubblats. Även för alternativet långtidsförhyrning vid Sergels torg till år
2006 redovisas nu dramatiskt ökade kostnader. Kommunens nya offert har
av förvaltningsstyrelsen beräknats innebära årskostnader på sammanlagt
drygt 36 milj. kr. Förvaltningsstyrelsen har då dels inkluderat vissa kostnader
för Helgeandsholmsbyggnaderna, dels räknat med att vissa AP-fondslån kan
komma att konverteras till en högre räntesats än f. n. under åren 1980-1984.
Det har sålunda redan nu visat sig att 1974 års offert var fördelaktig för
riksdagen och borde ha godtagits. Det kan nämnas att de nuvarande
årskostnaderna för riksdagen vid Sergels torg uppgår till knappt 14 milj. kr.
(exkl. garagekostnader). Förvaltningsstyrelsen borde sålunda ha upptagit
direkta förhandlingar med kommunen med utgångspunkt i den tidigare
offerten och i de hyreskontrakt som nu gäller. Den jämförelse som rimligen
skall göras mellan de båda alternativen bör, som flera gånger tidigare anförts,
självfallet avse en tidpunkt då båda alternativen är kostnadsmässigt jämförbara,
dvs. då även Helgeandsholmsalternativet kan stå färdigt och då
framtida ökning av byggnadskostnadema kan tas med i bilden. Skillnaden för
statsverket blir ingalunda oväsentlig. Redan i nuvarande kostnadsläge skulle
en återflyttning till Helgeandsholmen medföra direkta investeringskostnader
på minst 300 milj. kr. och dessutom diverse svårberäknade följdkostnader,
som bl. a. hänger samman med den planerade departementsbyggnationen i
Södra Klarakvarteren. Så sent som i april anförde regeringen i sitt åtstramningspaket
att vissa byggnadsarbeten i Södra Klara m. m. inte borde utföras
med den forcering som den dittillsvarande planeringen innebär. Som ett led i
det s. k. stabiliseringsprogrammet ansåg regeringen det vidare önskvärt att
riksdagens återflyttning, då beräknad till år 1983, skulle senareläggas. Trots
detta synes förvaltningsstyrelsens förslag fortfarande innebära att riksdagen
nu skall fatta beslut som siktar till en återflyttning till Helgeandsholmen
under hösten 1983.

Det nu framlagda förslaget från förvaltningsstyrelsen visar att det är bättre
för riksdagen att tills vidare stanna kvar i hyrda lokaler vid Sergels torg, vilka
är direkt anpassade till riksdagen behov, än att lägga ned hundratals miljoner
kronor på en ombyggnad av de gamla riksbyggnaderna på Helgeandsholmen
liksom av det nuvarande kanslihuset.

Numera finns för övrigt konkreta förslag, som medger att inom ramen för
alternativet Sergels torg planera för en rationell expansion av kontorsfunktionerna
i direkt och nära anslutning till det nuvarande riksdagshuset.

I motionen 1977/78:21 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås riksdagen
besluta att

1. avslå riksdagens förvaltningsstyrelses förslag 1977/78:5 rörande riksdagens
lokalfrågor på längre sikt m. m.,

2. uttala att riksdagen bör kvarstanna vid Sergels torg,

KU 1977/78:23

3. uppdra åt förvaltningsstyrelsen att uppta erforderliga förhandlingar med
Stockholms kommun i frågan.

Motionärerna erinrar om att det redan vid behandlingen av riksdagens
lokalfrågor på längre sikt år 1975 anfördes starka betänkligheter mot en
återflyttning till Helgeandsholmen. Dessa betänkligheter har, säger motionärerna,
ökat allteftersom tiden gått, såväl från funktionssynpunkt som i
fråga om kostnadsberäkningar. Från vänsterpartiet kommunisterna har i
tidigare sammanhang anförts att utredningsarbetet måste omfatta även
alternativet kvarstannande vid Sergels torg och inte ensidigt bedrivas så, att
riksdagens handlingsfrihet begränsas inför det slutliga ställningstagandet.
Förslaget från förvaltningsstyrelsen innebär att Helgeandsholmsalternativet
genomförs och att erforderliga medel härför anslås. Den utredning som ligger
till grund för förvaltningsstyrelsens förslag har, säger motionärerna, redan
starkt ifrågasatts. Sålunda har Stockholms kommun på flera viktiga punkter
kommit till andra slutsatser än utredningen, i fråga om såväl de ekonomiska
beräkningarna som expansionsmöjligheterna i de båda alternativen. Enligt
motionärerna överdrivs uppenbarligen i utredningen svårigheterna att
expandera vid Sergels torg och förringas tekniska och ekonomiska problem
vid Helgeandsholmen.

Motionärerna kan inte finna att utredningen bevisat att en återflyttning till
Helgeandsholmen skulle vara det bästa alternativet, vare sig ur funktionssynpunkt
eller i fråga om kostnadsberäkningarna. Enligt motionärernas
mening talar tvärtom en rad skäl för att riksdagen bör stanna kvar vid Sergels
torg.

I motionen 1977/78:920 av Tore Nilsson (m) hemställs

att riksdagen beslutar uttala

1. att det pågående projekteringsarbetet beträffande H 2 avbryts,

2. att det av förvaltningsstyrelsen begärda anslaget på 40 milj. kr. ej
beviljas,

3. att min tidigare hemställan om 2,5 milj. kr. för det fortsatta arbetet för
redovisning av förslaget Samspel kvarstår.

I motiveringen hänvisas till vad som anförts i motionen 1977/78:9 av
samme motionär. Därjämte framläggs en kostnadsjämförelse i tablåform
mellan Silow-gruppens förslag H 2 och förslaget Samspel enligt kostnadsläget
1974-04-01. Enligt tablån blir summan av årskostnaderna för förslaget H 2
37 309 000 kr. och för förslaget Samspel 27 750 000 kr.

Enligt motionären redovisar det aktuella förslaget H 2 en ej funktionsduglig
byggnad. Bl. a. belastas det långa avståndet mellan längst bort belägna
arbetsrum och plenisalen av minst en färd med hiss och fyra färder med
rulltrappa, med risk för köbildning på dessa fem ställen.

Redovisningen av H 2 visar vidare enligt motionären att flera utrymmen
inte motsvarar ens tävlingsprogrammets krav och att förslaget ej ger någon
reservyta.

KU 1977/78:23

Beträffande förslaget Samspel anför motionären att endast detta har
tillgodosett riksdagens beställning våren 1969 att bl. a. förslaget 1 b skulle
prövas.

Samspel är enligt motionären en vidareutveckling av det i skriften
Riksdagens hus klart illustrerade förslaget 1 b. Genom bearbetningen har
förslaget nått högsta ekonomi. Bl. a. ger det en reserv- och överyta på 19 000
m2. Gångavståndet mellan arbetsrum och plenisal är mindre än en tredjedel
av det aktuella förslaget, och köbildning kan uppstå vid högst ett ställe.

Motionären framhåller särskilt att förslagen 1 b och Samspel ryms inom en
enda sluten anläggning och att det torde ta avsevärd tid innan utrymmesreserver
utanför Helgeandsholmen behöver tillgripas utöver vad dessa förslag
kan erbjuda.

För närmare detaljer hänvisas till motionens text.

Tidigare riksdagsbehandling

I utskottets betänkande 1975:13 lämnas på s. 17-22 en översiktlig
redogörelse över riksdagshusfrågans behandling under senare år. Redovisningen
avser tiden fram till 1973 års riksdagsbeslut i frågan. Utskottet
hänvisar utan upprepning här till den angivna redovisningen.

1 framställningen 1974:20 från riksdagens förvaltningsstyrelse redovisades
för riksdagen resultaten av det inom förvaltningsstyrelsen bedrivna utredningsarbetet
(riksdagshusutredningen 1974). Styrelsens förslag innebar att
riksdagen skulle besluta att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen
och uppdra åt styrelsen att föranstalta om fortsatt arbete med
riksdagens lokalfrågor i enlighet med de av styrelsen uppdragna riktlinjerna
och i princip enligt utredningens alternativ 2. Det av styrelsen förordade
alternativet (H 2) innebar att riksdagshuset behålls i det närmaste oförändrat,
medan plenisalen förläggs till riksbankshuset som påbyggs. Alla ledamotsrum
läggs avskilt i kanslihuset, vilket förbinds med riksbankshuset
genom en nybyggd gångbro över Stallkanalen. Vid expansion avses kanslihusannexet,
dvs. finansdepartementets nuvarande lokaler, kunna utnyttjas
för riksdagen behov. En lösning i enlighet med alternativet H 2 innebar enligt
förvaltningsstyrelsen att riksdagen får välfungerande, egna lokaler i centralt,
traditionellt och representativt läge. Riksbyggnaderna bevaras på ett
meningsfullt sätt. Ledamöterna får arbetsrum med bostadsmöjlighet i en väl
avskild ”hotelldel”, kanslihuset. Årskostnaden anges bli lägre än vid Sergels
torg.

Riksdagshusutredningen hade också närmare studerat ytterligare två
alternativ till ombyggnad på Helgeandsholmen, vilka representerade andra
principer för lösning av riksdagens lokalfrågor. I det första (H 1) behålls
riksdagshuset i det närmaste oförändrat, medan bankhuset rivs och ersätts
med en nybyggnad som tillgodoser huvuddelen av lokalbehovet, bl. a.

KU 1977/78:23

ledamotsrum och plenisal. Kanslihuset tas inte alls i anspråk i detta alternativ
men avses kunna utnyttjas vid framtida expansion. Det andra ombyggnadsalternativet
(H 3) innebär större förändringar av riksdagshusets inre men
ingen synlig förändring av det yttre. Alla ledamotsrum har inrymts i
riksdagshuset, där forsta kammarens plenisal ersätts med en ny, större
plenisal. Ombyggnaderna i bankhuset beskrivs som måttliga och berör inte
exteriören. Större delen av kanslihuset tas i anspråk för riksdagens aktuella
behov och resten avses kunna utnyttjas vid expansion. Förbindelsen mellan
riksbyggnaderna och kanslihuset är löst genom en gångtunnel under
Mynttorget och Stallbron.

Den av förvaltningsstyrelsen gjorda jämförelsen mellan de tre ombyggnadsalternativen
visade att man ansett att alla förslagen har stora förtjänster
och var från årskostnadssynpunkt likvärdiga. Alternativet H 2 ansågs
emellertid i flera avseenden besitta bättre egenskaper än de andra. Utredningen
beskrev detta i huvudsak sålunda: Med avseende på funktion bedöms
alternativet H 1 vara något bättre än alternativet H 2, vilka båda anses klart
bättre än alternativet H 3. Med avseende på inre miljö bedöms alternativet H 2
vara bäst, medan vad gäller stadsbild och yttre miljö, liksom även bevarande,
alternativen H 2 och H 3 anses nära nog likvärdiga och bättre än alternativet
H 1.

Beträffande Sergelstorgsalternativet framhöll förvaltningsstyrelsen att
detta hade granskats och värderats på samma sätt som Helgeandsholmsalternativen.
Lokalerna vid Sergels torg bedömdes vara behagliga och i stort sett
välfungerande samt anpassade till enkammarriksdagens arbetsformer.
Förhållandena vid expansion ansåg styrelsen emellertid mindre tillfredsställande
och den yttre gestaltningen framhölls vara, från riksdagens synpunkt,
närmast anonym. Vid ett kvarblivande i nuvarande lokaler ansåg styrelsen
den lämpligaste lösningen vara förhyrning på långtidskontrakt. Styrelsen
framhöll att en sådan förhyrning inte skulle innebära att riksdagen ägde helt
fritt förfoga över sina lokaler. Som underlag bl. a. för beräkningen av de
framtida årskostnaderna hade legat offerter, som lämnats av Stockholms
kommun.

Den jämförelse som utredningen gjort mellan de båda huvudalternativen
Sergels torg och Helgeandsholmen, representerat av alternativet H 2, visade
att man bedömt alternativet Helgeandsholmen vara bättre än alternativet
Sergels torg vad gäller såväl funktion och inre miljö som yttre miljö och
stadsbild, liksom beträffande bevarande och i viss mån även genomförande
(varmed främst avsågs fördelen med att riksdagen äger sina lokaler). Vad
beträffar kostnadsfrågorna ansåg utredningen att alternativet Helgeandsholmen
var överlägset alternativet Sergels torg. Skillnaden i årskostnader
angavs vara stor (ca 3,6 milj. kr. eller 20 96), vilket delvis förklaras av att mark
och byggnader på Helgeandsholmen inte ansetts böra åsättas något nuvärde.
Skillnaden i kvalitetsegenskaper bedömde utredningen vara så stor att även
om alternativen vore likställda beträffande kostnad och genomförande,

KU 1977/78:23

skulle utredningen anse alternativet Helgeandsholmen vara klart bättre än
alternativet Sergels torg.

Beträffande det fortsatta arbetet anförde utredningen att ett genomförande
av alternativet H 2 förutsatte ytterligare studier och överväganden, bl. a. när
det gällde utformningen av de nytillkomna yttre delarna - plenisalspåbyggnaden
och gångbron över Stallkanalen. I inledningsskedet avsåg man att
inrikta arbetet på upprättande av ett byggnadsprogram, innefattande en
precisering av lokalkraven och genomgång av de yttre förutsättningarna.
Stadsplanefrågan borde enligt utredningen tas upp med Stockholms kommun
på ett tidigt stadium. Utformningen av Riksplan, som inte behandlats av
utredningen, angavs ha ett intimt samband med kommunens planering för
Norrbro och Strömparterren. Ianspråktagandet av kanslihuset medförde
flyttning av de berörda departementen till Nedre Norrmalm, vilket förutsattes
bli handlagt av byggnadsstyrelsen i vanlig ordning. Sedan förslagshandlingar
projekterats och kostnadsberäknats skulle riksdagen få underlag
för anvisande av medel och beslut om byggande, varefter bygghandlingar
kunde upprättas. Om byggnadsarbetena påbörjades år 1978 kunde enligt
utredningen, vid någon forcering, inflyttning ske sommaren 1981, annars
sommaren 1982. Utredningen framhöll slutligen att den inte kunde se några
avgörande hinder för det fortsatta arbetet utan bedömde förutsättningarna för
ett lyckligt genomförande som goda.

I samband med framställningen behandlade konstitutionsutskottet fem
följdmotioner och två motioner från den allmänna motionstiden 1975. I
flertalet motioner uttalades att Sergelstorgsaltemativet var att föredra.
Yrkandena i anslutning därtill avsåg dels önskemål om att riksdagen skulle
nu besluta att kvarstanna vid Sergels torg, dels begäran om kompletterande
utredningar om såväl detta alternativ som Helgeandsholmsalternativet. I en
motion begärdes att det till arkitektpristävlingen ingivna förslaget Samspel
skulle närmare utredas.

Utskottet inhämtade ett stort antal remissyttranden över förvaltningsstyrelsens
framställning. För remissutfallet redogörs i betänkandet KU 1975:13
på s. 8-16.

1 sitt betänkande (KU 1975:13) uttalade utskottet enhälligt följande:

Ett ställningstagande till hur riksdagens lokalfrågor på lång sikt skall lösas
måste baseras på en helhetsbedömning av en rad viktiga faktorer, såsom
funktionella krav, stadsbilds- och miljöfrågor och kostnadsaspekter. Den
främsta förutsättningen för en god lösning av lokalfrågan är dock enligt
utskottets mening att riksdagen bereds möjlighet att på bästa sätt fylla sina
funktioner.

Bland de krav som måste ställas på ett väl fungerande riksdagshus är att alla
ledamöter har välbelägna, lämpligt utrustade arbetsrum, att utskotten har
tillräckliga lokaler (både sammanträdesrum och kanslilokaler), att kammarkansliet
och partigruppernas kanslier - inkl. erforderlig sekreterarehjälp -också har tillräckliga utrymmen, liksom att det inom riksdagen finns tillgång
till såväl upplysningstjänst som biblioteksservice. Flertalet riksdagsleda -

KU 1977/78:23

möter måste också få tillgång till lämpliga bostadsrum, som dock inte
nödvändigt torde behöva ligga i riksdagshuset. En rad andra centrala
förvaltnings- och servicefunktioner måste också kunna tillgodoses, exempelvis
för förvaltningskontor och tryckeriservice, och inte minst för massmedia
och allmänheten.

Till grund för riksdagshusutredningens arbete - liksom för tidigare
utredningar och den nordiska arkitekttävlingen - har legat särskilda s. k.
lokalprogram. Det senast upprättade programmet, som bl. a. bygger på
erfarenheterna av de nuvarande lokalerna vid Sergels torg och som avser
riksdagens beräknade lokalbehov år 1985, omfattar sammanlagt ca 26 000 m2
programyta. Det av riksdagshusutredningen beräknade lokalbehovet för
riksdagen år 1985 har ungefär samma storlek som angavs i 1971 års
tävlingsprogram1, men inom ramen för detta har en viss omfördelning skett. I
bilaga 17 till detta betänkande (s. B 137) redovisas närmare den beräknade
fördelningen på olika rumsgrupper dels i nämnda lokalprogram, dels ock i
nuvarande lokaler vid Sergels torg och i de av utredningen bearbetade tre
Helgeandsholmsalternativen. Av denna sammanställning framgår att den
väsentligaste ändringen gentemot tävlingsprogrammets förutsättningar
gäller ledamotsrummen, som tidigare angavs till 280 kontorsrum, men som
nu ökats till 300 rum av vilka minst 150 och helst 300 ansetts böra ha sådan
standard att de kan vara kombinerade arbets- och bostadsrum. Härigenom
har ytbehovet för ledamotsrum bedömts behöva ökas relativt kraftigt. Å
andra sidan har en relativt kraftig minskning gjorts beträffande utskottens
och partigruppernas lokalbehov.

Som framgår av bilaga 17 uppfyller alla de tre Helgeandsholmsalternativen
- med några smärre undantag - helt de i det reviderade lokalprogrammet
beräknade lokalbehoven. De nuvarande lokalerna vid Sergels torg tillgodoser
också, totalt sett, de i programmet angivna behoven. Här bör dock observeras
att de nuvarande lokalerna i vissa särskilda avseenden inte tillgodoser de
uppställda kraven. Sålunda saknar, trots att ytan för ledamotsrummen i sin
helhet avsevärt överstiger programytan, ca 140 ledamotsrum bostadsmöjlighet.
För vissa kontorsfunktioner har riksdagshusutredningen också angett att
ca 550 m2 f. n. saknas, medan å andra sidan stora s. k. överytor f. n. finns -förutom för nyssnämnda ledamotsrum - för sammanträdesrum, verkstäder
och parkering.

För bedömningen av riksdagens byggnadsfråga är självfallet den framtida
utvecklingen av riksdagens lokalbehov av stor betydelse. Trots de utomordentliga
svårigheter som är förenade med sådana bedömningar bör enligt
utskottets mening frågan ses i ett betydligt längre perspektiv än till mitten av
1980-talet. Det kan framhållas att de gamla riksbyggnadernas ”tekniska och
funktionella livslängd” i den tidigare utredningen (1968) har bedömts vara ca
sextio år. De av riksdagshusutredningen föreslagna investeringarna på och
vid Helgeandsholmen har också beräknats bli avskrivna under en tidrymd av
sextio år, dvs. inemot mitten av nästa århundrade. Siktet bör sålunda ställas
in på att de beslut som riksdagen nu fattar skall kunna möta den tänkbara
utvecklingen relativt långt in i framtiden. Av detta skäl måste göras vissa
antaganden om lokalbehovens förändring under en längre period än till år
1985.

'Om hänsyn tas till att utrymmen förcomposeranläggning och tryckeri/bokbinderi inte
inräknats i tävlingsprogrammet har det totala lokalbehovet minskat med drygt 1 000
m2 (drygt 5 %).

KU 1977/78:23

I 1968 års riksdagshusutredning (”Riksdagens hus”) redovisades att
riksdagens lokalbehov under tiden 1905-1967 ökade med nästan 100 96,
vilket motsvarade en årlig tillväxt av ca 1,5 96. Det då upprättade lokalprogrammet,
som i likhet med det nu aktuella programmet omfattade ca 26 000
m2, ansågs innehålla en utrymmesreserv på 17 96, vilket med dittillsvarande
utvecklingstakt skulle motsvara behoven fram till år 1985. För tiden fram till
år 2040 beräknade utredningen att en ytterligare ökning på ca 60 96 skulle ske.
Utredningen, som underströk osäkerheten i detta slag av prognoser, särskilt
för tidsperiodens senare del, förutsåg att en utflyttning i första hand skulle ske
av ”vissa serviceorgan med svaga krav på samband”, varigenom riksdagens
centrala funktioner skulle fä möjlighet att expandera inom byggnaden. Detta
underströk, enligt utredningen, ”betydelsen av att hela det nu aktuella
lokalbehovet tillgodoses i en och samma anläggning” och att riksdagshusets
”flexibilitet” måste tillmätas stor betydelse vid bedömningen av byggnadsfrågan
(utredningen s. 24).

Utskottet får mot denna bakgrund understryka vikten av att riksdagens
lokalfråga får en lösning som inte blott tillgodoser de beräknade behoven om
ca tio år utan också ger tillräckliga expansionsmöjligheter för de framtida
behov som sannolikt uppkommer. En bedömning från denna synpunkt av de
nu föreliggande tre Helgeandsholmsalternativen (alt. H 1, H 2 och H 3) samt
Sergelstorgsalternativet (alt. S) ger följande resultat.

Såsom ovan nämnts - och som närmare belyses i bilaga 17 - innehåller alla
de fyra nu aktuella alternativen s. k. överytor på mellan 3 000 och 6 000 m2.
Samtliga dessa ytor anses dock inte fullvärdiga och torde, såsom utredningen
framhållit, inte helt kunna utnyttjas för det slags framtida expansionsbehov
som utskottet avser. Särskilt gäller detta vissa av de nuvarande överytorna i
alternativet Sergels torg.

Beträffande alt. Hl, som från funktionssy npun kt har ansetts vara det bästa
av de tre Helgeandsholmsalternativen, har utredningen uppskattat överytorna
till ca 3 000 m2 fullvärdig rumsyta. Vid expansion torde i första hand
kunna utnyttjas kanslihuset (ca 11 000 m2) och därefter kanslihusannexet,
dvs. finansdepartementets nuvarande lokaler (ca 5 000 m2). En fördel med
detta alternativ - i varje fall på kortare sikt - är att riksdagens lokalbehov
tillgodoses i endast två byggnader, gamla riksdagshuset och nybyggnaden på
riksbankstomten.

Beträffande alt. H2, som också från funktionssynpunkt bedömts ha goda
kvaliteter och i detta avseende vara klart bättre än alt. H 3, har utredningen
uppskattat överytorna till ca 3 000 m2 fullvärdig rumsyta. Vid expansion
torde kunna utnyttjas kanslihusannexet (ca 5 000 m2). Hur ytterligare
expansionsbehov skall kunna tillgodoses är däremot oklart.

Beträffande alt. H 3, som från funktionssynpunkt bedömts ha vissa brister,
har utredningen uppskattat överytorna till ca 2 000 m2 fullvärdig rumsyta.
Vid expansion torde i första hand kunna utnyttjas återstående del, 1/3, av
kanslihuset (ca 4 000 m2) och därefter kanslihusannexet (ca 5 000 m2).

Beträffande alt. S, som från funktionssynpunkt bedömts ha såväl fördelar
som brister, har, såsom närmare utvecklats i det ovanstående, de nuvarande
överytorna (ca 4 000 m2) inte ansetts kunna helt tillgodose de i lokalprogrammet
uppställda kraven för vissa lokalgrupper. Vid expansion torde i och
för sig - med de tekniska olägenheter detta kan innebära - kunna utnyttjas ett
stort antal kringliggande fastigheter. Detta gäller dels en fastighet vid
Vattugatan (ca 2 000 m2), dels vissa fastigheter vid Drottninggatan (ca 5 000
m2 i kv. Hägern Större och ca 15 000 m2 i kv. Brunkhuvudet och

KU 1977/78:23

Brunkhalsen), dels lokaler i nya riksbankshuset och i femte höghuset samt
(ev.) i östra delen av kulturhuset. Till detta kan läggas vissa ”saneringsmogna”
statliga fastigheter som f. n. efter ny- eller ombyggnad beräknas bli
använda för statliga förvaltningsändamål. Främst kan här nämnas vissa
fastigheter vid Drottninggatan/Herkulesgatan (kv. Björnen, ca 14 000 m2).

Utskottets majoritet (7 s, 1 fp, 1 vpk) uttalade därefter följande:

Om man försöker beräkna riksdagens lokalbehov vid sekelskiftet med
utgångspunkt i den tillväxttakt som hittills varit, skulle omkring dr 2000
erfordras närmare 50 000 m2 fullvärdig rumsyta. Det kan inte uteslutas att de
då aktuella lokalbehoven blir avsevärt större, kanske mellan 55 000 och
60 000 m2. Det kan nämnas att riksdagen f. n. har lokaler som ungefär
motsvarar den totalyta som 1968 års utredning bedömde skulle komma att
erfordras kring sekelskiftet. Som framgår av den i det föregående gjorda
bedömningen torde inget av Helgeandsholmsalternativen tillgodose krav av
nämnda storleksordning, om inte en ytterligare expansion kan ske även på
Nedre Norrmalm eller i Gamla stan, vilket dock av uppenbara skäl torde vara
mindre önskvärt. Även om Sergelstorgsalternativet i och för sig torde kunna -efter förvärv eller förhyrning av ytterligare fastigheter - tillgodose dessa
ökade lokalbehov synes en lösning som innebär att riksdagens funktioner
fördelas på ett stort antal fastigheter vara mindre acceptabel på lång sikt.

Utskottet måste alltså ifrågasätta om det verkligen är möjligt att genom
någon av de nu närmare diskuterade lösningarna kunna helt tillgodose
riksdagens sannolika lokalbehov kring år 2000. Visserligen torde några av de
mindre sambandskrävande funktionerna kunna förläggas utanför de egentliga
riksdagsbyggnaderna, men att varje sådan lösning innebär försämringar
från funktionssynpunkt, som särskilt på lång sikt kan te sig mindre
önskvärda, torde vara obestridligt. Om inte det framtida lokalbehovet blir
avsevärt mindre än det som utskottet ansett sig ha anledning att räkna med,
torde sålunda kunna förutses att riksdagen redan före år 2000 finner
lokaltillgången så begränsad att nya lösningar åter börjar övervägas.

Under senare tid har också yrkanden framställts som - om de tillgodoses -innebär starkt ökade expansionsbehov. Till dessa hör krav på ökad sekreterarhjälp
för ledamöterna, krav på förstärkning av utskottens kanslier - inte
minst med hänsyn till de uppgifter som riksdagen ålagts enligt den nya
grundlagen - samt krav på en utbyggd informations- och biblioteksservice.
Det bör också observeras att utvecklingen ofta sker mycket ryckigt och att
vissa reformer direkt medför nya krav. Som exempel kan nämnas det ganska
nya systemet med ersättare för vissa riksdagsledamöter, vilket omedelbart
medförde ökade lokalbehov, som inte kunnat förutses i det då aktuella
lokalprogrammet.

Det bör starkt understrykas att alla beräkningar av detta slag självfallet
måste förses med betydande reservationer för osäkerheten i framtidsuppskattningarna.
Denna osäkerhet bör dock inte förhindra att sådana bedömningar
görs, eftersom man måste räkna med vissa marginaler för att möta ev.
nya framtida behov. Försiktigheten torde sålunda bjuda att inte investera för
mycket i projekt som kan komma att bli helt funktionsdugliga under endast
en relativt begränsad tid. Frågan om riksdagens sannolika lokalbehov i vart
fall fram till år 2000 bör sålunda, enligt utskottets mening, ytterligare
övervägas, innan beslut kan fattas om lokalfrågan på lång sikt.

Mot bakgrunden av de ytterligare överväganden som utskottet sålunda
anser bör ske beträffande samtliga de aktuella alternativen från funktions -

KU 1977/78:23

synpunkt bör dessutom närmare studeras vissa stadsplane- och miljöfrågor.
Det Helgeandsholmsalternativ som från funktionssynpunkt ansetts bäst (alt.
H 1) har från stadsbildssynpunkt bedömts vara klart sämre än de båda andra
Helgeandsholmsalternativen (alt. H 2 och H 3). Från många remissinstanser,
liksom från riksdagshusutredningen, har härvid anförts starka betänkligheter
mot förslaget att riva riksbankshuset och ersätta detta med en modern
nybyggnad av stor volym. Härigenom skulle, har det framhållits, stadsbilden
i detta känsliga område av Stockholm ”radikalt förändras”. Även beträffande
den höga uppbyggnaden över plenisalen liksom möjligheterna att arkitektoniskt
samordna den gamla riksbanksfasaden mot Riksgatan med nybyggnaden
har anförts viss tveksamhet.

Beträffande det av förvaitningsstyrelsen förordade förslaget, alt. H 2, har
riksdagshusutredningen, såsom ovan nämnts, ansett att även detta alternativ
från funktionssynpunkt har god kvaliteter och är klart bättre än alt. H 3. Som
en särskild förtjänst hos alt. H 2 har framhållits att lokalgrupperna fått en klar
och tydlig fördelning på de tre byggnaderna, riksdagshuset, riksbankshuset
och kanslihuset. För att den i alt. H 2 föreslagna lösningen skall fungera synes
dock en nödvändig förutsättning vara att en broförbindelse skapas mellan
kanslihuset (dit ledamotsrummen förlagts) och riksbankshuset (där plenisalen
inrymts). Den gångbro i två plan över Stallkanalen som utredningen
föreslagit har emellertid rönt kraftig kritik från flertalet remissinstanser.
Utskottet har erfarit att bron, som bör betraktas som ”en skiss”, är föremål för
närmare överväganden, såväl vad avser den arkitektoniska utformningen
som det geografiska läget. Riksdagshusutredningen har för sin del ansett att
bron i princip bör kunna accepteras och framhållit att det fortsatta projekteringsarbetet
bör bedrivas i samråd med berörda myndigheter, främst
Stockholms kommun, som har det övergripande ansvaret för stadsplanefrågoma.
Beträffande alt. H 2 har vidare från flera remissinstanser anförts
betänkligheter mot den föreslagna påbyggnaden på riksbankshuset och mot
ingreppen i riksbankshuset, föranledda främst av den nya plenisalen.

Det tredje Helgeandsholmsalternativet (alt. H 3), som från funktionssynpunkt
ansetts klart underlägset alt. H 1 och H 2, har av flertalet remissinstanser
som yttrat sig i frågan bedömts vara klart bäst från yttre miljösynpunkt
i och med att det inte medför några påtagliga förändringar i stadsbilden.
Däremot har anförts betänkligheter beträffande vissa föreslagna ingrepp i
riksdagshuset.

Vad så beträffar bedömningen av alt. S från den nu aktuella synpunkten
har anförts att byggnaderna till det yttre har en från riksdagens synpunkt
anonym gestaltning, som dock förklaras av att byggnaderna från början inte
avsetts som riksdagshus. Vilken vikt denna omständighet bör tillmätas vid
en helhetsbedömning av alternativen är dock inte klart. Det bör också
påpekas att alt. S för det fall att riksdagen beslutar om en mindre ombyggnad i
de gamla riksbyggnaderna, exempelvis för vissa regeringsfunktioner, inte
medför några motsvarande stadsbilds- eller miljöproblem på eller kring
Helgeandsholmen. Att alt. S, särskilt på längre sikt, kan komma att uppfattas
som en mera omstridd lösning från stadsbildssynpunkt är dock uppenbart.

Utskottet får i detta sammanhang också understryka de önskemål som från
flera remissinstansers sida framförts beträffande utredning av frågan om den
framtida utformningen av Riksplan, Strömparterren och Norrbro. Denna
fråga, som har ett när samband med bedömningen av riksdagens byggnadsfråga
från stadsbildssynpunkt och som också bör diskuteras med bl. a.

KU 1977/78:23

kommunens representanter, bör dock, enligt utskottets mening, inte fl
försena ett ställningstagande till frågan om riksdagens lokalisering på lång
sikt.

Den tredje frågan som bör närmare övervägas - mot bakgrunden av vad
utskottet i det föregående anfort om kraven på god funktion och miljö -gäller
kostnaderna. Riksdagshusutredningen har för sin del beräknat investeringskostnaderna
för de olika alternativen till ca 155 Mkr för alt. H 1,125 Mkr för
alt. H 2,135 Mkr för alt. H 3 och 25 Mkr för alt. S (avseende investeringar på
Helgeandsholmen), allt i 1974 års kostnadsläge. Med anledning av vad
byggnadsstyrelsen framhållit i sitt remissyttrande har riksdagshusutredningen
nu räknat upp kostnaderna dels med 10 % för alla alternativen, dels
ytterligare med 30 Mkr för alt. H 2 och 20 Mkr för alt. H 3. Om hänsyn även tas
till kostnadsutvecklingen under det senaste året skulle investeringskostnaderna
- i nuvarande kostnadsläge - kunna uppskattas till resp. ca 190 Mkr för
alt. H 1, 180 Mkr för alt. H 2, 185 Mkr för alt. H 3 och 30 Mkr för alt. S.

Med hänsyn till att bedömningen från kostnadssynpunkt av alt. S i allt
väsentligt måste grundas på den av kommunen lämnade offerten, medan
kostnaderna för Helgeandsholmsalternativen blir beroende av de framtida
byggnadskostnaderna, anser utskottet - i likhet med utredningen - att
jämförelserna bör utgå från årskostnaderna och inte från investeringskostnaderna.
Utredningen har för sin del gjort dessa jämförelser i kostnadsläget
våren 1974. Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om de skilda
förutsättningarna för de båda huvudförslagen, alt. H och alt. S, bör dock
jämförelserna avse en tidpunkt då båda alternativen är möjliga att använda.
Utskottet har därför försökt räkna fram årskostnaderna för de aktuella
alternativen till hösten 1982, då enligt nuvarande planer en återflyttning
tidigast kan ha skett. Dessa beräkningar visar på betydande skillnader i årliga
kostnader till alt. H:s nackdel. Storleken blir dock mycket beroende av hur
starkt byggnadskostnaderna kommer att öka under slutet av 1970-talet.
Några inom utskottets kansli gjorda kalkylexempel redovisas översiktligt i
bilaga 19 till detta betänkande (s. B 139).

Såsom framgår av det ovan anförda anser utskottet att frågan om hur
riksdagen på lång sikt skall lösa sin lokalfråga bör ytterligare övervägas. Enligt
utskottets mening måste frågan om riksdagens permanenta lokaler ses i ett
längre tidsperspektiv än fram till år 1985. Ett minimikrav bör härvid vara att
tillräckliga garantier skapas för att de beslut som riksdagen fattar i denna del
och som kan komma att medföra mycket betydande kostnader för samhället
tillförsäkrar riksdagen goda funktionsmöjligheter åtminstone en bit in på
nästa sekel. Frågan om riksdagens sannolika lokalbehov i vart fall fram till år
2000 och de olika nu aktuella lokaliseringsalternativen från denna synpunkt -med särskilt beaktande av expansionsmöjligheter och flexibilitet - bör
sålunda ytterligare övervägas.

Vidare bör- mot bakgrunden av de bedömningar som görs av alternativens
kapacitet från funktionssynpunkt - vissa stadsplane- och miljöfrågor ytterligare
studeras. Detta bör, enligt utskottets mening, ske i nära samarbete med
representanter för Stockholms kommun. Slutligen bör vissa i det föregående
angivna kostnadsfrågor närmare övervägas.

De kompletterande överväganden som utskottet sålunda förordar, innan
ett beslut i huvudfrågan kan fattas, synes inte kräva någon särskild teknisk
utredning utan bör kunna ske inom riksdagen. En lämplig lösning kan vara
att en särskild beredning för ärendet tillsätts av talmanskonferensen eller
förvaltningsstyrelsen. Eftersom val av utredningar eller beredningar normalt

KU 1977/78:23

sker av talmanskonferensen talar mycket för att denna för uppdraget att
tillsätta den föreslagna beredningen. Å andra sidan har förvaltningsstyrelsen
tidigare handlagt ärendet om riksdagshuset. Utskottet har av praktiska skäl
stannat för att förvaltningsstyrelsen bör utse den föreslagna beredningen.
Denna bör bestå av riksdagsledamöter. Till beredningen bör självfallet kunna
knytas erforderlig expertis.

I beredningens uppgifter bör ingå att förhandla med Stockholms kommun
om möjligheterna att genomföra olika lösningar.

Utskottet förutsätter att beredningens arbete kan ske skyndsamt. Med
hänsyn till den nuvarande användningen av riksbyggnaderna, vilken enligt
vad utskottet erfarit inte förorsakar någon kapitalförlust, och till att de
nuvarande lokalerna vid Sergels torg f. n. fungerar väl bör några särskilda
problem inte uppkomma för riksdagens del med anledning av beredningens
arbete.

Utskottet utgår vidare från att resultatet av beredningens arbete kommer
att redovisas i en sådan form att motionsrätt kommer att föreligga i anslutning
därtill. Det blir då möjligt att med beaktande av beredningens ställningstaganden
och det sakmaterial som beredningen redovisar ta upp alla frågor som
får aktualitet.

Med hänsyn till det anförda förordar utskottet att riksdagen nu avslår
samtliga i ärendet framställda yrkanden i den mån dessa inte kan anses
tillgodosedda genom tillsättandet av den av utskottet föreslagna beredningen.
Utskottets ställningstagande innebär att något särskilt anslag ej
erfordras i detta sammanhang. De kostnader som kan uppkomma med
anledning av beredningens arbete bör sålunda kunna bestridas av redan
anvisade medel, dels av reservationsanslaget till utredning av riksdagens
lokalfrågor, dels av förslagsanslaget till kommittéer m. m.

Utskottsmajoriteten hemställde
att riksdagen

1. med anledning av framställningen 1974:20 och motionerna
1974:1872 och 1879-1882 samt 1975:979 och 1013 uppdrar åt
förvaltningsstyrelsen att tillsätta en särskild beredning bestående
av riksdagsledamöter för att närmare överväga riksdagens
lokalfråga på lång sikt i enlighet med vad utskottet anfört,

2. avslår yrkandena i framställningen 1974:20 samt motionerna
1974:1872 och 1879-1882 ävensom 1975:979 och 1013 i vad
dessa inte tillgodosetts genom vad utskottet i det föregående
anfört och hemställt.

Sex utskottsledamöter (4 c, 2 m) ansåg i en reservation att utskottsmajoritetens
ovan på s. 27-30 återgivna yttrande borde ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet understryker vikten av att riksdagens lokalfråga får en bestående
lösning som tillgodoser tillräckliga expansionsmöjligheter för framtida
behov. Med den tillväxttakt som hittills varit skulle omkring år 2000 erfordras
närmare 50 000 m2 fullvärdig rumsyta. En sådan framräkning av riksdagens
lokalbehov ger emellertid inte enligt utskottets bedömning en realistisk bild
av de expansionsmöjligheter som kan behöva stå till buds under överblickbar

KU 1977/78:23

framtid. Behovet av utökade utrymmen torde bli av mindre omfattning och
inrymmas i samtliga de alternativ som angetts i förvaltningsstyrelsens
skrivelse. Som framgått av redovisningen ovan kan de överytor som står till
förfogande för utökade serviceutrymmen beräknas till ca 3 000 m2 fullvärdig
rumsyta i såväl alt. H 1 som alt. H 2 och till 2 000 m2 i alt. H 3. Utöver dessa
utrymmen visar riksdagshusutredningen att ytterligare lokaler kan tas i
anspråk om så skulle visa sig nödvändigt. Vissa icke kammamära verksamheter,
dvs. mindre sambandskrävande funktioner, torde också kunna
förläggas utanför de egentliga riksdagsbyggnaderna, exempelvis i det nuvarande
kanslihusannexet, om ett sådant arrangemang på lång sikt skulle bli
behövligt.

De utrymmeskrav som det finns rimlig anledning att ställa bör enligt
utskottets bedömning kunna tillgodoses i de alternativa lösningar som
redovisats i förvaltningsstyrelsens utredning. En ny utredning om det
framtida lokalbehovet är således enligt utskottet inte nödvändig. De
ytterligare överväganden om lokalernas användning från funktionssynpunkt
som kan visa sig behövliga bör inom ramen för de angivna alternativen kunna
ingå som ett naturligt led i det fortsatta utvecklings- och projekteringsarbetet.

I de remissyttranden som ingivits till utskottet har aktualiserats vissa
stadsplane- och miljömässiga frågor. Det gäller bl. a. utformningen av den
gångbro i två plan över Stallkanalen som skall förbinda kanslihuset med
riksbankshuset i det av förvaltningsstyrelsen förordade förslaget, alt. H 2.
Utskottet har erfarit att bron är föremål för närmare överväganden såväl vad
avser den arkitektoniska utformningen som det geografiska läget. Riksdagshusutredningen
har för sin del framhållit att det fortsatta projekteringsarbetet
bör bedrivas i nära samråd med berörda myndigheter, främst Stockholms
kommun, som har det övergripande ansvaret för stadsplanefrågorna.
Utskottet finner det angeläget att detta nära samråd kommer till stånd och att
lösningar eftersträvas som kan tillgodose skilda intressenters önskemål i olika
stadsplane- och miljöfrågor.

En tredje fråga som aktualiserats under utskottets behandling av riksdagshusärendet
gäller kostnaderna för en återflyttning till Helgeandsholmen.
Vissa remissyttranden och sammanställningar som gjorts av utskottet visar
att det är realistiskt att räkna med en viss kostnadsökning vid en återflyttning,
jämfört med de beräkningar som redovisats av riksdagshusutredningen.
Dessa kostnadsökningar kan dock inte anses var av den karaktären att de bör
påverka riksdagens ställningstagande i huvudfrågan, dvs. om en återflyttning
till Helgeandsholmen skall ske. Ingenting har framkommit som visar att ett
kvarstannande vid Sergels torg på längre sikt skulle vara en från ekonomisk
synpunkt fördelaktigare lösning. Statsverket kommer dessutom under alla
omständigheter att åsamkas betydande utgifter för de restaureringar och
ombyggnader som är nödvändiga för att hålla de gamla riksbyggnaderna i
stånd och för att möjliggöra en alternativ användning. Några goda förslag till
adekvat användning av riksbyggnaderna för det fall riksdagen stannar kvar
vid Sergels torg har inte heller förts fram.

Vad så gäller de i ärendet väckta motionerna bör de motioner -1974:1879
och 1975:979-vari yrkas att riksdagen skall besluta att stanna kvar vid Sergels
torg avslås. Även motionen 1974:1882, som kräver ytterligare utredningar
innan slutgiltigt beslut fattas om förläggningen av riksdagens hus, bör avslås.
Eftersom utskottet anser att principbeslut i huvudfrågan skall fattas nu, bör
också motionerna 1974:1881 och 1975:1013 - i vilka yrkas att andra i

KU 1977/78:23

arkitekttävlingen deltagande, ”utvecklingsbara” ombyggnadsförslag, däribland
forslaget ”Samspel”, skall beredas på motsvarande sätt som de av
riksdagshusutredningen bearbetade alt. H 1, H 2 och H 3 - avslås. Den
omständigheten att inte samtliga i pristävlingen deltagande arkitektgrupper
beretts möjlighet till en sådan vidarebearbetning med anledning främst av
kanslihusets intagande i programmet bör således inte få forsena ett principbeslut
i huvudfrågan. Självfallet bör detta inte hindra förvaltningsstyrelsen
från att, om den finner skäl därtill, i det fortsatta arbetet på nytt ta upp också
andra Helgeandsholmsförslag till närmare övervägande.

Motionen 1974:1872 - vari yrkas att behovet av rökfria lokaler skall beaktas
i det fortsatta planeringsarbetet - bör kunna förklaras besvarad med
hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört om ytterligare överväganden
av förvaltningsstyrelsen. Även motionen 1974:1880, i vad gäller
yrkandet om ytterligare lokaler för medhjälparpersonal till riksdagsledamöterna,
bör kunna förklaras besvarad med vad som ovan sagts, Yrkandena i
sistnämnda motion om att ytterligare utredningar skall göras av frågan om
expansionsmöjligheterna beträffande båda huvudalternativen och att detta
skall ske innan riksdagen fattar beslut i lokaliseringsfrågan bör däremot
avslås.

Utskottet anser det angeläget att principbeslut nu fattas om återflyttning till
ombyggda lokaler på Helgeandsholmen. Nuvarande lokaler vid Sergels torg
har avsetts endast som ett provisorium för riksdagen. Det material, som ligger
till grund för utskottets bedömning, visaratt alt. S. inte är en tillfredsställande
lösning på längre sikt. Utskottet tillstyrker att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen
att föranstalta om fortsatt arbete med riksdagens lokalfrågor i
första hand enligt alt. 2 i Riksdagshusutredningen 1974. En bestående lösning
bör nu kunna nås på det föreliggande utredningsmaterialet. Skulle styrelsen
vid sina fortsatta överväganden finna nya och andra lösningar erforderliga
från t. ex. funktions-, miljö- eller kostnadssynpunkter bör frågan självfallet
ånyo underställas riksdagen.

Sammanfattningsvis anser sålunda utskottet att riksdagen vid en återflyttning
till Helgeandsholmen och med utnyttjande av även kanslihuset och på
längre sikt även kanslihusannexet tillförsäkras goda arbetsmöjligheter i en
intressant och stimulerande miljö. Efter en ombyggnad av det slag som
föreslås kommer de gamla riksbyggnaderna att åter få en adekvat användning
och kunna utnyttjas på ett meningsfullt och rationellt sätt. Detta garanterar
också bäst ett fortsatt bevarande av det gamla riksdagshuset. Riksdagen
behöver vidare inte längre arbeta i lokaler som den inte äger eller kan fritt
förfoga över och som planerats och byggts för helt andra ändamål. Genom en
återflyttning till Helgeandsholmen vinns såväl principiella som praktiska
fördelar för riksdagen, som - såsom bl. a. förvaltningsstyrelsen framhållit -får ”välfungerande egna lokaler i centralt, traditionellt och representativt
läge”. Denna lösning bör sålunda även enligt utskottets mening genomföras.

Reservationens hemställan hade följande lydelse:
att riksdagen

1. med anledning av framställningen 1974:20 och med avslag på
motionerna 1974:1879, 1880 såvitt avser yrkandena 2 och 3,
1881, 1882 samt 1975:979 och 1013

a. beslutar att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen,

KU 1977/78:23

b. uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att föranstalta om fortsatt
arbete med riksdagens lokalfrågor i första hand enligt alternativ
2 i Riksdagshusutredningen 1974 och återkomma till riksdagen
med nytt förslag, om förvaltningsstyrelsen skulle finna att nya
överväganden talar för andra lösningar eller om andra förhållanden
framkommer som motiverar detta,

c. till Den inre riksdagsförvaltningen: Fortsatt utredning om
riksdagens hus m. m. för budgetåret 1975/76 under XVI:e
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kronor,

2. förklarar motionerna 1974:1872och 1880, den sistnämnda såvitt
avser yrkandet 1, besvarade med vad utskottet i det föregående
anfört och hemställt.

Riksdagen biföll vid ärendets behandling den 28 maj 1975 reservationen
med 167 röster mot 149 för utskottets hemställan.

I förslaget 1975/76:20 redovisade riksdagens förvaltningsstyrelse för
riksdagen det arbete som bedrivits på riksdagens lokalfrågor på längre sikt
efter riksdagsbeslutet i frågan 1975. Förslaget sammanfattas på följande sätt i
utskottets betänkande KU 1975/76:53:

Förvaltningsstyrelsen beslöt den 2 september 1975 att tillsätta en parlamentariskt
sammansatt byggnadskommitté med representanter även för
personalorganisationerna. Kommitténs hittills utförda arbete jämte dess
förslag till fortsatt arbete redovisas i bilaga till förvaltningsstyrelsens
förslag.

Det av byggnadskommittén bedrivna arbetet har i enlighet med riksdagsbeslutet
varit inriktat på att undersöka, bearbeta och klarlägga vissa frågor
som framstått som särskilt viktiga inför det fortsatta arbetet med riksdagens
återflyttning. Hit hör främst frågor om lokalbehov och expansionsmöjligheter,
stadsbilds- och miljöfrågor samt kostnadsfrågor.

En översyn har giorts av lokalprogrammet. Denna har föranlett en
bearbetning av förslaget som ansetts ge förbättrade samband mellan vissa
lokalgrupper och samtidigt möjliggöra att ett större antal rum kan rymmas
inom byggnaderna. Expansionsbehov härutöver kan i första hand tillgodoses
inom kanslihus-annexet i kvarteret Cephalus (dvs. finansdepartementets
nuvarande lokaler), som angetts stå till riksdagens förfogande från
tidpunkten för återflyttningen. Det sålunda tillgängliga lokalbeståndet har av
byggnadskommittén bedömts väl täcka behovet vid tidpunkten för återflyttningen
och avsevärd tid framöver.

Förvaltningsstyrelsen har anslutit sig till byggnadskommitténs bedömning.

Beträffande stadsbilds- och miljöfrågorna har förvaltningsstyrelsen
konstaterat, att överläggningar med Stockholms kommun har gett vid
handen, att kommunen anser den föreslagna högbron mellan kanslihuset och
riksbankshuset olämplig från stadsbildssynpunkt. Byggnadskommittén har
därför i stället föreslagit en lågbro, placerad intill Stallbron och i samma höjd
som denna. Detta alternativ som inte har avvisats av kommunen, innebär
från kommunikationssynpunkt en något sämre lösning än högbroaltemtivet.
Enligt förvaltningsstyrelsens uppfattning kan emellertid en lågbro med
angiven placering ge tillfredsställande kommunikationsmöjligheter mellan
riksbankshuset och kanslihuset.

På särskilt uppdrag har byggnadsstyrelsen gjort en förnyad beräkning av

3 Riksdagen 1977/78. 4 sami Nr 23

KU 1977/78:23

ombyggnadskostnaderna och därvid kommit fram till ett belopp av ca 155
milj. kr. i prisläge 1974-04-01, vilket motsvarar ca 186 milj. kr. i prisläge 1976-04-01.

Kostnaderna, som baserats på det reviderade programunderlaget, har av
förvaltningsstyrelsen bedömts som godtagbara.

Kostnadsbilden anger styrelsen har förändrats främst med anledning av att
ytterligare undersökningar av byggnadernas tekniska kvalitet har gett vid
handen, att befintliga VVS- och el-installationer bör helt bytas ut. En sådan
åtgärd kan synas kostnadskrävande, men bör enligt styrelsens mening vidtas
i ett förestående ombyggnadsskede och inte efter ett antal år, då samma arbete
skulle förorsaka nya ingrepp i byggnaderna, tillfälliga utflyttningar, driftavbrott
och andra störningar.

Sammanfattningsvis konstaterar förvaltningsstyrelsen att det av byggnadskommittén
bedrivna arbetet inte har gett anledning till att överväga
annat förslag än det i riksdagsbeslutet 1975 förordade alternativet 2. Arbetet
med detta alternativ bör därför enligt styrelsens uppfattning fortsätta enligt de
planer som byggnadskommittén har redovisat.

Förvaltningsstyrelsens hemställan innebär att riksdagen måtte anvisa ett
reservationsanslag av 6 milj. kr. till fortsatt utredning om riksdagens hus
m. m. för budgetåret 1976/77. Härav utgör 5 milj. kr. kostnader för
byggnadsstyrelsens projektering och 1 milj. kr. utrednings- och administrationskostnader.

I motioner framfördes yrkanden om avslag på förvaltningsstyrelsens
hemställan. I en motion (fp) yrkades upphävande av 1975 års beslut och beslut
om fortsatt utredning med sikte på kvarstannande i lokalerna vid Sergels torg.
I en annan motion (s) yrkades fortsatt utredning i syfte att ge möjlighet att
bättre bedöma Sergelstorgsalternativet i förhållande till Helgeandsholmsalternativet.
I en tredje motion (2 m, 2 c, 1 fp) yrkades beslut om förläggning
enbart till Helgeandsholmen i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget
”Samspel”.

Konstitutionsutskottet yttrade i sitt betänkande (KU 1975/76:53)
följande:

Riksdagens beslut den 28 maj 1975 om riksdagens lokalfrågor på längre sikt
innebar att återflyttning skall ske till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen.
Förvaltningsstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att fortsätta arbetet med
lokalfrågorna i första hand enligt det s. k. alternativ 2 och återkomma till
riksdagen med nytt förslag om nya överväganden skulle tala för andra
lösningar eller om andra förhållanden skulle komma fram som motiverade
detta.

Utskottet konstaterar att det hittills bedrivna arbetet har skett i enlighet
med riksdagsbeslutet och inriktats på att undersöka vissa frågor som har
framstått som särskilt viktiga. Hit hör främst de av utskottet i betänkandet
KU 1975:13 utförligt behandlade frågorna om funktionsduglighet (särskilt
lokalbehov och expansionsmöjligheter) samt stadsbilds-, miljö- och kostnadsfrågor.
Förvaltningsstyrelsen har inte funnit anledning till att överväga
annat förslag än det i riksdagsbeslutet förra året förordade alternativet 2 utan
föreslår att arbetet fortsätter enligt de redovisade planerna. Detta innebär dels
kompletterande programarbete, dels påbörjande av projekteringsarbetet. För
nämnda ändamål begärs ett anslag på sex miljoner kronor för budgetåret
1976/77.

KU 1977/78:23

Med hänvisning till 1975 års riksdagsbeslut tillstyrker utskottet att
förvaltningsstyrelsen beviljas begärda medel för sitt fortsatta arbete med
riksdagens lokalfrågor på längre sikt. Härigenom kan den nödvändiga
grunden skapas för riksdagens kommande prövning av ärendet, inte minst då
det gäller att ta ställning till närmare utarbetade och analyserade förslags
funktionsduglighet liksom till framtida kostnader och anslagsbehov.
Utskottet utgår från att det därvid blir möjligt att göra en fullständig
beräkning av kostnaderna för återflyttning till Helgeandsholmen. Med
åberopande av det nyss sagda får utskottet avstyrka bifall till de i ärendet
väckta motionerna, som alla, ehuru från skilda utgångspunkter, innebär att
riksdagens principbeslut från förra året nu skulle frånträdas.

Utskottet tillstyrkte förvaltningsstyrelsens förslag och avstyrkte samtliga i
ärendet väckta motioner.

I en reservation yrkade en utskottsledamot (vpk) att sista stycket i
utskottets yttrande skulle ha följande lydelse:

De betänkligheter mot en återflyttning till Helgeandsholmen som
framfördes vid förra årets riksdagsbehandling kvarstår och har enligt
utskottets mening i flera avseenden förstärks. Detta gäller såväl den från
funktionssynpunkt försämrade lösningen som de nya kostnadsberäkningarna.
Det är därför med största tveksamhet som utskottet tillstyrker begärda
medel. Genom att förvaltningsstyrelsen beviljas dessa medel kan dock den
nödvändiga grunden skapas för riksdagens kommande prövning av ärendet.
Frågan om en jämförande kostnadsberäkning mellan Sergelstorgs- respektive
Helgeandsholmsalternativet, som förordas i motion 1975/76:2536, bör enligt
utskottet åter tas upp vid den slutliga prövningen av riksdagens lokalfrågor på
längre sikt.

Tre utskottsledamöter (alla s) avgav ett särskilt yttrande av följande
lydelse:

I flera tidigare socialdemokratiska motioner - såväl 1973 som 1974 - har
framhållits att riksdagen måste få ett tillräckligt beslutsunderlag innan slutlig
ställning kan tas till riksdagens lokalfrågor på längre sikt.

Det kan här erinras om att motionen 1973:981 fick en mycket positiv
behandling av konstitutionsutskottet, som för sin del uttalade, att det var ”en
betydande fördel att det fortsatta utredningsarbetet kan bedrivas så förutsättningslöst
som möjligt inom de av förvaltningsstyrelsen angivna ramarna”
(KU 1973:51 s. 3). Utskottet underströk också vikten av att arbetet inriktades
på att ge riksdagen underlag för beslut om vilketdera av de båda huvudalternativen
- Sergels torg eller Helgeandsholmen - som borde genomföras.

Sedan förvaltningsstyrelsens utredning, Riksdagshusutredningen 1974,
hade lagts fram för riksdagen konstaterades i motionen 1974:1882 med
beklagande att något sådant underlag som förutsatts för beslut inte förelåg. 1
motionen underströks också att det nuvarande riksdagshuset, som ligger mitt
bland folket intill det livfulla Sergels torg och har överlägsna kommunikationer
till fördel för både väljare och valda, väl svarar mot en modern tids krav
på öppenhet i politiken. Ytterligare initiativ kunde också tas för att göra denna
byggnad till ett ”det öppna samhällets riksdagshus”.

Konstitutionsutskottet stannade - efter ett omfattande remitterings- och
utredningsarbete - för att frågan om hur riksdagen på lång sikt skall lösa sin
lokalfråga borde ytterligare övervägas. Mot bakgrunden av en fördjupad

KU 1977/78:23

prövning av samtliga de aktuella alternativen från funktionssynpunkt - och
med särskilt beaktande av expansionsmöjligheterna - borde sålunda, enligt
utskottets mening, vissa stadsplane- och miljöfrågor och i betänkandet
angivna kostnadsfrågor närmare övervägas inom riksdagen.

Riksdagens beslut blev emellertid att återflyttning skulle ske till ombyggda
lokaler på Helgeandsholmen och att förvaltningsstyrelsen skulle ”föranstalta
om fortsatt arbete med riksdagens lokalfrågor i första hand enligt alternativ 2 i
Riksdagshusutredningen 1974 och återkomma till riksdagen med nytt
förslag, om förvaltningsstyrelsen skulle finna att nya överväganden talar för
andra lösningar eller om andra förhållanden framkommer som motiverar
detta”.

Vi har i utskottet tagit konsekvenserna av riksdagens principbeslut och
motsätter oss därför inte att ytterligare 6 milj. kr. anslås till fortsatt
utredningsarbete. Vi har ingenting emot att återflyttningsalterantivet 2, som
under det senaste året har undergått väsentliga förändringar, särskilt till följd
av den föreslagna gångbrons från funktionssynpunkt starkt försämrade läge,
blir mera fullständigt belyst, både när det gäller tekniska frågor och
kostnader.

I utredningens ursprungliga förslag beskrevs kostnadsskillnaderna som
stora - till Helgeandsholmsaltemativets fördel. Enligt utredningen skulle
sålunda det förordade Helgeandsholmsalternativet 2 kosta endast drygt 16
milj. kr. om året mot för Sergels torg nästan 20 milj. kr. Nu räknar
förvaltningsstyrelsen med årliga kostnader (i 1976 års prisläge) på drygt 24
milj. kr. för Helgeandsholmsalternativet mot i stort sett oförändrade cirka 20
milj. kr. för alternativet Sergels torg. Denna dramatiska förändring av
kostnadsrelationerna-från cirka 20 % billigare till 20 % dyrare-synes likväl
inte ha föranlett någon ändrad inställning från styrelsens sida.

Det bör också observeras att investeringskostnaderna för återflyttningsalternativet,
sedan det förra förslaget lades fram för riksdagen, enligt byggnadsstyrelsens
beräkningar har ökat med nästan 60 %, eller från 122,5 till 195
milj. kr. i löpande priser. Härtill kommer ytterligare de betydande kostnader,
som byggnadsstyrelsen har angett, men som inte ingår i kalkylerna (se
byggnadsstyrelsens sammanställning i underbilagorna 1 och 2, som bifogats
förvaltningsstyrelsens förslag). Som exempel på sådana icke medräknade
kostnader kan nämnas räntor under byggnadstiden, vilka ingick i de tidigare
beräkningarna, flyttningskostnader samt kostnader för grundförstärkning,
skyddsrum och antikvarisk utgrävning. Vidare bör märkas att endast en
mindre del (9 milj. kr.) av kostnaderna för teleteknisk utrustning, markarbeten,
handikappåtgärder, säkerhetsåtgärder och inredning, vilka av byggnadsstyrelsen
har beräknats till totalt 38 milj. kr. i 1974 års prisläge, har tagits
med i kalkylerna. Kostnaderna för underhållsåtgärder (ca 8 milj. kr.) i
samband med ombyggnad av kanslihuset ingår inte heller.

Det sagda visar sålunda med all önskvärd tydlighet att konstitutionsutskottets
skepsis i 1975 års betänkande gentemot angivna kostnader har varit
berättigad. Det torde nu finnas anledning att befara att de verkliga
årskostnaderna för alternativet Helgeandsholmen kommer att bli cirka
dubbelt sd höga som förvaltningsstyrelsen tidigare har utgått från.

Utskottets ställningstagande för att utredningen fullföljs innebär inte att
riksdagen avhänder sig handlingsfrihet inför det slutliga ställningstagandet.
Att döma av i ärendet presenterade tidsplaner beräknas detta kunna ske
under hösten 1977. Mot denna bakgrund har vi inte haft skäl till att reservera
oss mot skrivningen i utskottets betänkande.

KU 1977/78:23

I budgetpropositionen 1976/77:100 föreslog riksdagens förvaltningsstyrelse
att för fortsatt utredning om riksdagens hus skulle för budgetåret 1977/78
anvisas ett reservationsanslag av 4 500 000 kr. I samband därmed anförde
förvaltningsstyrelsen bl. a. följande:

Riksdagens förvaltningsstyrelse kommer i oktober 1977 att för riksdagen
redovisa det fortsatta program- och projekteringsarbetet med sikte på ett
riksdagsbeslut i november-december 1977.

För att det kontinuerliga projekteringsarbetet inte skall avbrytas vid
utgången av budgetåret 1976/77 utan löpa vidare fram till dess riksdagsbeslutet
fattas, uppstår för tiden juli-december 1977 ett medelsbehov av
4 500 000 kr. Dessa medel utgör ett delvis ianspråktagande av de 25 000 000
kr. som i byggnadskommitténs redovisade investeringsplan i förslaget 1975/
76:20 upptagits som totalt medelsbehov för projektet under budgetåret 1977/
78.

Genom att de begärda 4 500 000 kr. ställs till förfogande kan dels den sista
fasen i den pågående utredningen fullföljas, dels behöver projekteringsarbetet
inte avbrytas i cirka sex månader, något som skulle innebära en motsvarande
förskjutning av den långsiktiga tidplanen för hela projektet.

I två motioner yrkades avslag på förvaltningsstyrelsens begäran om anslag.

I den ena (1976/77:234 av herr Werner m. fl. - vpk) anfördes betänkligheter
mot en återflyttning till Helgeandsholmen. Motionärerna ansåg att riksdagens
möjligheter att pröva även Sergelstorgsalternativet skulle minska om
anslaget beviljades. I den andra motionen (1976/77:589, yrkandet 1, av herr
Svensson i Eskilstuna m. fl. - s) framhölls att riksdagen måste bevara sin
handlingsfrihet inför det slutliga ställningstagandet under hösten 1977. Detta
borde inte föregripas eller sakligt påverkas genom att ytterligare medel
ställdes till förfogande för projektering av ett av de förslag som förelåg.

Under konstitutionsutskottets beredning av ärendet upplystes i en inom
byggnadsstyrelsen, efter samråd med förvaltningsstyrelsens byggnadskommitté,
upprättad PM följande:

Förvaltningsstyrelsens nu gjorda framställan om ett anslag på 4,5 milj. kr.
avser medel för projektering efter budgetårsskiftet 1976/77 fram till riksdagens
definitiva ställningstagande under november månad 1977.

Byggnadskommittén har inriktat arbetet efter den tidplan som redovisades
i framställningen 1975/76:20 med sikte på återflyttning hösten 1982 vilket
också varit en förutsättning för uppskattning av projektets kostnader.

Det pågående utredningsarbetet har visat att riksdagens program på ett
funktionellt sätt låter sig inordna på Helgeandsholmen och i Kanslihuset
samt att inga indikationer framkommit som tyder på någon väsentlig
förändring av projektets kostnad. En förutsättning för att riksdagen skall
kunna återflytta hösten 1982 är dock att projekteringsarbetet kan bedrivas
kontinuerligt direkt efter budgetårsskiftet 1976/77 när den nu pågående
utredningen färdigställts.

Det är angeläget att den projektgrupp med personal från byggnadsstyrelsen
och anlitade konsultföretag, sammanlagt ca 25 personer, som sedan förra
sommaren är engagerade i utredningsarbetet kan hållas samlad i arbete med
projektet tills riksdagens ställningstagande i höst. En upplösning av gruppen

KU 1977/78:23

skulle innebära att garantier ej kan ges för att de personer, som nu arbetar med
projektet, kan stå till förfogande vid ett återupptagande av arbetet direkt efter
riksdagens ställningstagande i höst.

Byggnadsstyrelsen genomför nu på regeringens uppdrag en omfattande
projektering för regeringskansliets överflyttning till ”Södra Klara”. Planeringen
av detta projekt har måst ta sikte på att den angivna återflyttningen till
Helgeandsholmen hösten 1982 kan ske vad beträffar evakuering av de
departement, som nu har lokaler i kanslihuset. Byggnadsstyrelsen har med
hänsyn till den snäva tidplan som måste läggas för Södra Klara-projektet
begärt att inflyttning i kanslihuset förskjutes till årsskiftet 1982/83 under
vilken tid riksdagsledamöterna sålunda får ha sina bostads- och arbetsrum
kvar vid Sergels torg. Byggnadskommittén har accepterat denna förskjutning
i inflyttningstid.

Södra Klara-projektet omfattar ett tiotal kvarter i Klaraområdet samt
ytterligare ett tiotal projekt som måste färdigställas för evakuering av
nuvarande verksamheter i Södra Klara. Planeringen kräver också en
omfattande insats från kommunens sida då det gäller gatu- och ledningsarbeten
med åtföljande trafikomläggningar, som måste samordnas med övrig
trafikreglering inom cityområdet. Tidplanen för projektet har hittills kunnat
följas och inga indikationer på försening föreligger i dag men tidplanen
innehåller mycket små marginaler för oförutsedda händelser.

Om riksdagen inte anser sig kunna bevilja den nu begärda summan 4,5
milj. kr. för projektering under hösten med sikte på återflyttning hösten 1982,
kan följande alternativa handlingslinje diskuteras.

Under hösten utföres endast erforderligt kompletterande utredningsarbete
inom en beräknad kostnadsram av 2,5 milj. kr. och med i huvudsak följande
innehåll:

o Slutligt klarläggande av stadsplaneförutsättningar och fastighetsbildning.

o Fördjupade studier av utformning av riksplan, plenisal, restaurang,
bibliotek, sammanträdeslokaler m. fl. samt mer ingående analys av servicefunktioner
såsom hantering av riksdagstryck, förrådsfunktioner, lokalvård,
säkerhetsfrågor etc.

O Samråd och justering av det bearbetade utredningsmaterialet för
slutgiltigt ställningstagande till utformning från riksdagens egna organ,
kommunen och övriga granskande myndigheter.

o Ytterligare behandling av Sergels Torgalternativet.

Genomförs ovanstående bearbetning säkerställes följande:

o Nyckelpersonerna i den nu arbetande projektgruppen behöver ej
frikopplas från projektet under hösten.

o Projektets förutsättningar och utformning har helt klarlagts så att
projektering av byggritningar kan starta direkt med sikte på en samlad
återflyttning 1983 om riksdagen så beslutar.

O Tidplanen för projektet får sådan marginal att forcering och risk för
ytterligare tidsförlängning undvikes, vilket även gäller ”Södra Klara”-projektet.

Om riksdagen däremot inte beviljar någon del av den nu begärda summan
inträffar följande situation:

o Den utredning som nu pågår kan i huvudsak fullföljas.

KU 1977/78:23

O De erforderliga kompletterande utredningsarbeten som nämnts ovan
vad gäller stadsplanearbete, fördjupade studier etc. kan således ej fullföljas.
Detta innebär avbrott i det pågående samrådet med kommunala organ och
övriga berörda myndigheter.

o Utredningen kring alternativet Sergels Torg blir summarisk och innefattar
endast uppräkningar av tidigare årskostnadsjämförelser med Helgeandsholmen.

o Den i utredningsarbetet engagerade projektgruppen upplöses och arbetet
för anlitade konsulter avbryts under sommaren 1977.

0 Planeringen för fortsatt arbete förrycks och en ny tidplanering upprättas
efter det att riksdagen i november 1977 beslutar om eventuell återflyttning till
Helgeandsholmen. Detta medför också att återflyttning ej kan ske hösten
1983.

Till utskottet ingav Stockholms kommun i samband med ärendets
handläggning följande uttalande av Stockholms kommuns planeringsberedning
från dess sammanträde 1977-03-03 kring frågan om ny cityplan och
trafikplan:

Planeringsberedningen har noterat att den statliga planeringen för statsdepartementen
inom Nedre Klaraområdet sker under stod tidspress. Detta kan
knappast undgå att dra med sig forceringskostnader och även i andra
avseenden mindre önskvärda konsekvenser såsom knappa tidsmarginaler för
nödvändigt utredningsarbete, för personalsamråd och för politiska beslut.

Tidsschemat styrs av nödvändigheten att i viss ordningsföljd iordningställa
nya lokaler för bl. a. de kanslihuslokaler som kommer att tas i anspråk vid en
återflyttning till Helgeandsholmen, varom riksdagen fattat principbeslut.
Planeringsberedningen vill framhålla att ur kommunens synpunkt knappast
några vägande skäl föreligger förden forcering som framtvingats. En lugnare
takt skulle även ur kommunens synpunkt vara till fördel.

1 utskottets betänkande (KU 1976/77:41) anförde utskottet följande:

Av den promemoria som byggnadsstyrelsen efter samråd med förvaltningsstyrelsens
byggnadskommitté har upprättat och överlämnat till
utskottet (se bilaga 1) framgår att, om riksdagen inte beviljar någon del av det
nu begärda anslaget, skulle den utredning som nu pågår i huvudsak kunna
fullföljas. Däremot skulle inte vissa erforderliga kompletterande utredningar
beträffande bl. a. stadsplanearbetet och fördjupade studier av utformningen
av Riksplan, riksdagens plenisal, restaurang, bibliotek och sammanträdeslokaler
samt av olika servicefunktioner kunna fullföljas nu. Det pågående
samrådet med kommunala organ och övriga berörda myndigheter skulle
också avbrytas och utredningen kring alternativet Sergels torg skulle bli
endast summarisk. Härtill kommer, enligt bedömningarna i promemorian,
att den i utredningsarbetet engagerade projektgruppen skulle upplösas och
arbetet för anlitade konsulter avbrytas under sommaren 1977, vilket skulle
göra att planeringen för fortsatt arbete förrycks och att en ny tidsplanering
måste upprättas efter ett riksdagsbeslut i november 1977.

Ett i promemorian redovisat alternativt förslag innebär att riksdagen nu
beviljar ett anslag på två och en halv miljoner kronor för erforderligt
kompletterande utredningsarbete inför riksdagens beslut i höst. Härigenom
skulle de nyssnämnda olägenheterna kunna undvikas. Detta gäller även
”Södra Klara-projektet”. Genom en sådan ytterligare bearbetning skulle,

KU 1977/78:23

enligt promemorian, projektets förutsättningar och utformning kunna helt
klarläggas så att projektering av byggritningar kan starta direkt med sikte på
en samlad återflyttning år 1983, om riksdagen så beslutar.

Utskottet anser att det i promemorian redovisade alternativa förslaget
tillgodoser de krav som bör ställas från riksdagens sida på att få fram bästa
möjliga beslutsunderlag inför fortsatt ställningstagande under hösten 1977 till
frågan om riksdagens hus. Utskottet tillstyrker sålunda - av de skäl som har
redovisats i promemorian - förslaget att riksdagen nu anvisar förvaltningsstyrelsen
ett anslag på två och en halv miljoner kronor för det fortsatta arbetet
med lokalfrågorna. Härigenom kan i enlighet med riksdagens tidigare beslut
den nödvändiga grunden skapas för riksdagens prövning av ärendet senare i
år samtidigt som en forcering av projekterings- och även evakueringsfrågorna
undviks.

I utskottets hemställan föreslog utskottet - med anledning av budgetpropositionen
i denna del och motionerna - att riksdagen skulle för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr. för fortsatt utredning
om riksdagens hus m. m.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Utskottets beredning av ärendet

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redovisningen har
förvaltningsstyrelsens utredningsarbete - i enlighet med de tidigare angivna
förutsättningarna - bedrivits med tanke på att riksdagen skulle kunna fatta
beslut i frågan om riksdagens lokalfrågor på längre sikt redan under hösten
1977. Förvaltningsstyrelsens förslag 1977/78:5 är dagtecknat den 28
september 1977 och anmäldes i kammaren den 4 oktober 1977. Den 11
oktober 1977 hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet. Motionstiden
utgick den 19 oktober 1977. I ärendet väcktes sex följdmotioner. Från
allmänna motionstiden 1977 kvarstod vidare fyra motioner om riksdagens
lokalfrågor. För motionsyrkandena har utskottet redogjort i det föregående.

Under tiden 25 oktober 1977-16 februari 1978 har utskottet ägnat ärendet
en omfattande beredning.

Ärendebehandlingen inleddes vid utskottets sammanträde den 25 oktober
1977 med en allmän föredragning av ärendet. Vid sammanträdet väcktes
frågan om inhämtande av yttrande från finansutskottet, vilken fråga
bordlädes. Den 8 november 1977 redogjorde representanter för förvaltningsstyrelsens
byggnadskommitté för förslaget och besvarade frågor i anslutning
därtill. Samma dag besåg utskottets ledamöter tillsammans med företrädare
för byggnadskommittén och professorn Sven Silow de gamla riksbyggnadema
på Helgeandsholmen och kanslihuset. I samband med synen lämnades
på platsen en översiktlig redogörelse för de planerade ombyggnaderna. Vid
sammanträdet den 8 november 1977 beslöt utskottet vidare bereda finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över förvaltningsstyrelsens förslag och de i

KU 1977/78:23

samband därmed behandlade motionerna såvitt gällde konsekvensen för
regeringskansliets lokalfrågor. Finansutskottets yttrande, som återges i bilaga
1, inkom till utskottet den 23 november 1977.

Under återstoden av hösten 1977 behandlades ärendet om riksdagens
lokalfrågor vid så gott som varje sammanträde med utskottet, varvid
fortlöpande framtogs kompletterande utredningsmaterial. Sedan borgarrådet
P. O. Hanson i Stockholms kommun i ett till utskottets ordförande ställt brev,
dagtecknat den 24 november 1977, förklarat att förtroendemän och tjänstemän
i kommunen står till utskottets förfogande för den information och
redovisning som utskottet kunde önska, beslöt utskottet inbjuda företrädare
för Stockholms kommun att i närvaro av företrädare för byggnadskommittén
komma till utskottet för utfrågning i ärendet. Denna ägde rum vid utskottets
sammanträde den 1 december 1977. Från Stockholms kommun deltog
borgarråden Ulf Adelsohn (m), Paul Grabo (c), P. O. Hanson (fp), John-Olle
Persson (s) och Lennart Lööf (s) samt redaktören Brit Rundberg (vpk)
ävensom stadsbyggnadsdirektören Torsten Westman, tekniske direktören
Stig Johnson och ingenjören Börje Kristiansson. Från byggnadskommittén
deltog riksdagsman Erik Wärnberg, förvaltningsdirektören Eric Lindström,
projektchefen Lennart Kolte och professorn Sven Silow samt avdelningsdirektören
Olle Etzén. Den stenografiska upptagningen av utfrågningen återges
i bilaga 15.

Efter juluppehållet återupptog utskottet behandlingen av ärendet. Därvid
hade tillkommit det i budgetpropositionen 1977/78:100, bilaga 20 under
punkten B 5 framställda anslagsyrkandet. Under den allmänna motionstiden
1978 väcktes motionen 1977/78:920. Sedan utskottet beslutat bereda riksdagens
partigruppskanslier tillfälle att yttra sig i ärendet, inkom yttranden från
socialdemokraternas, moderata samlingspartiets och vpk:s gruppkanslier
(bilaga 13). Vid sammanträdet den 19 januari 1978 belyste säkerhetschefen
vid riksdagens förvaltningskontor, avdelningsdirektören Olle Etzén, de i
ärendet aktuella säkerhetsfrågorna och besvarade frågor. Sedan ytterligare
kompletterande material framtagits genom kansliets försorg, fattade
utskottet beslut i ärendet den 10 februari 1978. Betänkandet i ärendet
justerades vid sammanträde den 16 februari 1978.

Under handläggningen har utskottet tagit del av ett stort antal skrifter med
synpunkter i ärendet, vilka inkommit till utskottet från olika personer.

Utskottets beredning har främst koncentrerats till frågor om det framlagda
förslagets kvaliteter från funktionssynpunkt - inte minst med beaktande av
riksdagens lokalbehov på längre sikt. Även kostnadsfrågorna och därmed
sammanhängande spörsmål har närmare belysts. Under ärendets beredning
har fortlöpande gjorts jämförelser med förhållandena i de nuvarande
provisoriska lokalerna vid Sergels torg.

I särskilda bilagor redovisar utskottet i relevanta delar det kompletterande
material som inkommit till utskottet under ärendets handläggning.

KU 1977/78:23

Utskottet

1 maj 1975 fattade riksdagen principbeslut att flytta tillbaka till ombyggda
lokaler på Helgeandsholmen. Beslutet hade föregåtts av ett långvarigt
utredningsarbete under vilket flera olika lösningar av riksdagens lokalfrågor
på längre sikt hade prövats.

Långt före enkammarreformen stod det mot bakgrunden av riksdagens
ökade arbetsuppgifter och ändrade arbetsformer klart att riksdagens lokalbehov
inte kunde tillgodoses i riksdagshuset på Helgeandsholmen. Frågan
om övergång från två- till enkammarsystem underströk än mer att riksdagens
lokalfrågor på längre sikt måste prövas i hela deras vidd. Beslut härom
fattades av 1967 års riksdag. Därefter har bedrivits ett fortlöpande och
intensivt arbete med dessa frågor.

Under våren 1968 beslöt riksdagen att anta ett erbjudande från de
kommunala myndigheterna i Stockholm om en provisorisk förläggning av
riksdagen till lokaler vid Sergels torg. Vid årsskiftet 1970-1971 flyttade
riksdagen in i dessa provisoriska lokaler.

Som ett led i utredningsarbetet med riksdagens lokalfrågor på längre sikt
genomfördes under åren 1971-1972 en nordisk arkitekttävling avseende
förslag till permanent riksdagshus genom om- eller nybyggnad på Helgeandsholmen.
Resultatet av tävlingen redovisades för riksdagen under hösten
1973. Riksdagen beslöt då att två huvudalternativ i husfrågan skulle närmare
utredas på grundval av riksdagens aktuella lokalbehov. Alternativen avsåg
dels kvarblivande vid Sergels torg, dels återflyttning till Helgeandsholmen
efter ombyggnad av det gamla riksdagshuset. Beslutet innebar bl. a. att två
tidigare diskuterade alternativ skulle avföras, nämligen dels nybyggnad på
Helgeandsholmen efter rivning av det gamla riksdagshuset, dels nybyggnad
på Nedre Norrmalm. Beträffande ombyggnadsalternativet framhölls att inget
av de vid arkitekttävlingen framkomna förslagen kunde komma till utförande
i oförändrat skick. Riksdagen underströk vikten av att det fortsatta
utredningsarbetet kunde bedrivas så förutsättningslöst som möjligt inom de
angivna ramarna.

Hösten 1974 redovisade riksdagens förvaltningsstyrelse för riksdagen
resultatet av det inom förvaltningsstyrelsen på grundval av 1973 års
riksdagsbeslut bedrivna utredningsarbetet (riksdagshusutredningen 1974).
Styrelsen föreslog att riksdagen skulle besluta att flytta tillbaka till ombyggda
lokaler på Helgeandsholmen och uppdra åt styrelsen att föranstalta om
fortsatt arbete med riksdagens lokalfrågor i enlighet med de av styrelsen
uppdragna riktlinjerna och i princip enligt utredningens alternativ 2. Det av
styrelsen förordade alternativet (H 2) innebar, att riksdagshuset skulle
behållas i det närmaste oförändrat, medan plenisalen skulle förläggas till
riksbankshuset efter påbyggnad. Ledamotsrummen skulle förläggas till
kanslihuset, som skulle förbindas med riksbankshuset genom en nybyggd
gångbro över Stallkanalen. Vid expansion skulle kanslihusannexet kunna
utnyttjas för riksdagens behov.

KU 1977/78:23

Riksdagshusutredningen hade också närmare studerat ytterligare två
alternativ till ombyggnad på Helgeandsholmen, vilka representerade andra
principer för lösning av riksdagens lokalfrågor. Båda dessa alternativ ansågs
emellertid vara vid en total bedömning underlägsna det föreslagna alternativet
H 2. Vidare hade Sergelstorgsalternativet granskats och värderats på
samma sätt som Helgeandsholmsalternativet. Vid den jämförelse som
utredningen gjort mellan de båda huvudalternativen Sergels torg och
Helgeandsholmen, representerat av alternativet H 2, hade utredningen
bedömt alternativet Helgeandsholmen som bättre än alternativet Sergels torg
vad gällde såväl funktion och inre miljö som yttermiljö och stadsbild, liksom
beträffande bevarande och i viss mån även genomförande. I sistnämnda
hänseende avsågs främst fördelen med att riksdagen äger sina lokaler. Även
vad beträffar kostnadsfrågorna ansåg utredningen att alternativet Helgeandsholmen
var överlägset alternativet Sergels torg. Skillnaden i kvalitetsegenskaper
bedömde utredningen vara så stor att även om alternativen vore
likställda beträffande kostnad och genomförande, skulle utredningen anse
alternativet Helgeandsholmen vara klart bättre än alternativet Sergels
torg.

Riksdagens beslut med anledning av förvaltningsstyrelsens förslag föregicks
av en omfattande beredning av konstitutionsutskottet. Som ett led i
denna inhämtades bl. a. ett stort antal remissyttranden över förslaget.

I sitt betänkande över förslaget (KU 1975:13) uttalade ett enhälligt
konstitutionsutskott att ett ställningstagande till hur riksdagens lokalfrågor
skall lösas på lång sikt måste baseras på en helhetsbedömning av en råd
viktiga faktorer, såsom funktionella krav, stadsbilds- och miljöfrågor och
kostnadsaspekter. Den främsta förutsättningen för en god lösning av
lokalfrågan var dock enligt utskottets mening att riksdagen bereddes
möjlighet att på bästa sätt fylla sina funktioner. Bland de krav som enligt
utskottet måste ställas på ett väl fungerande riksdagshus var att alla
ledamöter har välbelägna, lämpligt utrustade arbetsrum, att utskotten har
tillräckliga lokaler (både sammanträdesrum och kanslilokaler), att kammarkansliet
och partigruppernas kanslier - inkl. erforderlig sekreterarhjälp -också har tillräckliga utrymmen, liksom att det inom riksdagen finns tillgång
till såväl upplysningstjänst som biblioteksservice. Flertalet riksdagsledamöter
måste också få tillgång till lämpliga bostadsrum, som dock inte
nödvändigtvis torde behöva ligga i riksdagshuset. En rad andra centrala
förvaltnings- och servicefunktioner måste också kunna tillgodoses, exempelvis
för förvaltningskontor och tryckeriservice, och inte minst för massmedia
och allmänheten. Utskottet underströk vikten av att riksdagens
lokalfråga får en lösning som inte blott tillgodoser de beräknade behoven om
ca tio år utan också ger tillräckliga expansionsmöjligheter för de framtida
behov som sannolikt uppkommer. Vad utskottet i nu återgivna delar uttalat
godkändes av riksdagen.

Utskottets majoritet (9 ledamöter) förordade att frågan om hur riksdagen på

KU 1977/78:23

lång sikt skall lösa sin lokalfråga borde ytterligare övervägas och föreslog
därför att riksdagen för detta ändamål skulle uppdra åt förvaltningsstyrelsen
att tillsätta en särskild beredning bestående av riksdagsledamöter. I detta
kompletterande utredningsarbete - som förutsattes kunna ske skyndsamt -borde främst ytterligare övervägas frågan om riksdagens sannolika lokalbehov
i vart fall fram till år 2000. Vidare borde vissa stadsplane- och
miljöfrågor studeras närmare. Även kostnaderna borde ytterligare övervägas.

Riksdagens beslut i frågan i maj 1975 innebar bifall till en vid utskottets
betänkande fogad reservation av sex utskottsledamöter. Enligt denna var det
angeläget att principbeslut då skulle fattas om återflyttning till ombyggda
lokaler på Helgeandsholmen. Det underströks i reservationen att nuvarande
lokaler vid Sergels torg endast hade avsetts som ett provisorium för
riksdagen. Det material som hade legat till grund för utskottets bedömning
visade att alternativet Sergels torg inte var en tillfredsställande lösning på
längre sikt. I reservationen tillstyrktes att riksdagen skulle uppdra åt
förvaltningsstyrelsen att föranstalta om fortsatt arbete med riksdagens
lokalfrågor i första hand enligt alt. 2 i riksdagshusutredningen 1974. Det
uttalades att en bestående lösning borde kunna nås på det föreliggande
utredningsmaterialet. Skulle styrelsen vid sina fortsatta överväganden finna
nya och andra lösningar erforderliga från t. ex. funktions-, miljö- eller
kostnadssynpunkter borde frågan självfallet ånyo underställas riksdagen.
Sammanfattningsvis uttalades i reservationen, som sålunda blev riksdagens
beslut, att riksdagen vid en återflyttning till Helgeandsholmen och med
utnyttjande av kanslihuset och på längre sikt även kanslihusannexet skulle
tillförsäkras goda arbetsmöjligheter i en intressant och stimulerande miljö.
Efter en ombyggnad av det slag som föreslogs skulle de gamla riksbyggnaderna
åter få en adekvat användning och kunna utnyttjas på ett meningsfullt
och rationellt sätt. Detta garanterade också bäst ett fortsatt bevarande av det
gamla riksdagshuset. Riksdagen behövde vidare inte längre arbeta i lokaler
som den inte ägde eller kunde fritt förfoga över och som planerats och byggts
för helt andra ändamål. Genom en återflyttning till Helgeandsholmen skulle
vinnas såväl principiella som praktiska fördelar för riksdagen, som - såsom
bl. a. förvaltningsstyrelsen framhållit-skulle få ”välfungerande egna lokaler
i centralt, traditionellt och representativt läge”. Denna lösning borde sålunda
genomföras.

Riksdagsbeslutet 1975 innebar att riksdagen dels beslöt att flytta tillbaka till
ombyggda lokaler på Helgeandsholmen, dels uppdrog åt förvaltningsstyrelsen
att föranstalta om fortsatt arbete med riksdagens lokalfrågor i första
hand enligt alternativ 2 i riksdagshusutredningen 1974 och återkomma till
riksdagen med nytt förslag, om förvaltningsstyrelsen skulle finna att nya
överväganden talade för andra lösningar eller om andra förhållanden
framkom som motiverade detta. Vidare anslogs medel för den fortsatta
utredningen om riksdagens hus.

KU 1977/78:23

I förslaget 1977/78:5 redovisar nu förvaltningsstyrelsen resultatet av det
fortsatta utredningsarbetet med riksdagens lokalfrågor på längre sikt. Arbetet
har främst inriktats på en fortsatt utveckling av det förslag till ombyggnad av
riksbyggnaderna på Helgeandsholmen som riksdagen i första hand förordade
i sitt beslut 1975. Utredningsarbetet har bedrivits av en av förvaltningsstyrelsen
den 2 september 1975 tillsatt byggnadskommitté, i vilken ingått bl. a.
sju riksdagsledamöter och tre personalrepresentanter. Byggnadskommittén
uttalar att riksdagens lokalfråga på längre sikt får sin lämpligaste lösning
genom återflyttningen till Helgeandsholmen. Enligt kommittén innebär
denna lösning
att riksdagen får väl fungerande lokaler,

att kostnaderna i fast penningvärde hålls på den nivå som redovisades till
riksdagen våren 1976.

Förvaltningsstyrelsen förklarar i förslaget att den i allt väsentligt ansluter
sig till byggnadskommitténs slutsatser. Vidare uttalar styrelsen att det av
kommittén redovisade resultatet stärker styrelsen i dess tidigare uppfattning
att det föreslagna projektet bör komma till utförande. Styrelsen föreslår därför
att arbetet med Helgeandsholmsprojektet får fortsätta enligt de tid- och
kostnadsplaner som byggnadskommittén redovisar.

De resultat som utredningen har kommit fram till har i sina huvuddrag
återgetts i det föregående (s. 1-6).

Utskottet har i detta ärende också haft att behandla ett stort antal i motioner
framställda yrkanden. Utskottet hänvisar till den sammanställning över
motionerna som intagits i reciten (s. 7-22).

Det nu aktuella förslaget från förvaltningsstyrelsen bygger som redan
anförts på riksdagens principbeslut att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på
Helgeandsholmen. Flertalet motioner i frågan förutsätter-mer eller mindre
direkt uttalat - att riksdagen nu skall inta en annan hållning i denna
huvudfråga.

Som framgått av den föregående redogörelsen har ett intensivt arbete med
riksdagens lokalfrågor pågått oavbrutet under mer än tio år. Arbetet har styrts
av olika principiella avgöranden som riksdagen successivt fattat vid skilda
tidpunkter. En viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet har varit beslutet
1973 att bevara riksdagshuset på Helgeandsholmen.

1975 års principbeslut ligger helt i linje med beslutet att bevara det gamla
riksdagshuset. Som riksantikvarieämbetet framhöll i sitt remissyttrande 1974
säkerställs riksbyggnadernas vård bäst och blir beslutet om bevarande mest
meningsfullt genom ett utnyttjande av byggnaderna för det ursprungliga
ändamålet.

Genom 1975 års principbeslut klarlades att det fortsatta utredningsarbetet

KU 1977/78:23

rörande riksdagens lokalfrågor skulle koncentreras till frågan om det var
möjligt att få funktionsdugliga och i övrigt lämpliga lokaler för riksdagen med
utnyttjande av riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, Det är denna fråga
som nu i första hand skall prövas. Det kan däremot enligt utskottets mening
inte vara fråga om att nu på nytt i hela dess vidd pröva den fråga som 1975 stod
i centrum: Helgeandsholmen eller Sergels torg.

Endast i den mån det skulle visa sig att ett praktiskt förverkligande av
riksdagens principbeslut 1975 framstår som svåruppnått eller inte kan ske på
de förutsättningar som beslutet vilade på bör detta beslut nu kunna rubbas.
Ställningstagandet till de motionsyrkanden som avser att riksdagen skall
kvarbli vid Sergels torg bör därför ske mot bakgrund av en prövning av det nu
aktuella förslaget.

Som riksdagen uttalade 1975 är den främsta förutsättningen för en god
lösning av lokalfrågan att riksdagen bereds möjlighet att på bästa sätt fylla
sina funktioner. Bedömningen av om detta krav kan tillgodoses i ett konkret
förslag försvåras av att utvecklingen när det gäller riksdagens arbetsformer
och dess ledamöters uppgifter inte kan förutses i sina detaljer. Att förändringar
- och betydande sådana - torde vara att förutse står dock klart. Detta
förhållande talar enligt utskottets mening starkt för att ett förslag till lösning
av riksdagens lokalfrågor på längre sikt måste ge utrymme för en sådan
flexibilitet, att det utan större svårigheter kan anpassas till sådana ändrade
förhållanden som kan bli aktuella under lokalernas beräknade utnyttjningstid.
Här tecknar sig redan en rad tänkbara utvecklingslinjer.

Utskottet kan t. ex. erinra om de alltmera aktualiserade frågorna om
politikerrollens framtida innehåll, Särskilt aktuella är kanske kraven på
åtgärder för att möjliggöra för riksdagsledamöterna att vid sidan av arbetet i
riksdagen hålla kontakt med väljare och samhällslivet i övrigt. Ett ökat
tillgodoseende av dessa krav kan bl. a. komma att medföra att riksdagsledamöterna
i större utsträckning behöver kvalificerad sekreterarservice. En
annan omständighet som redan aktualiserats genom regeringsskiftet 1976 är
behovet av större resurser för partikanslierna för de riksdagsgrupper som
företräder oppositionen. Även om utvecklingen i mycket torde komma att
innebära ökade krav i framtiden på lokaler med gott samband med kammare
och ledamotsrum m. m., kan den också medföra förändringar som minskar
de sambandskrav som nu måste uppställas. Ändrade rutiner för kammarens
arbete skulle kunna fä en sådan effekt.

Enligt utskottets mening tillgodoser det nu av förvaltningsstyrelsen
framlagda förslaget i tillräcklig grad det krav på flexibilitet som enligt det
anförda måste kunna ställas. Av väsentlig betydelse i denna del är bl. a. att
expansionsmöjligheterna är goda och att det finns möjlighet att utan alltför
stora ingrepp i byggnaderna kunna omdisponera olika lokaler och lokalgrupper.
Båda dessa villkor får enligt utskottets mening anses vara uppfyllda. Mot
ett beräknat behov av lokaltillväxt fram till år 2000 om ca 15 000 kvm
lägenhetsarea står en sammanlagd lägenhetsarea om ca 22 000 kvm till

KU 1977/78:23

förfogande för successiv expansion i närbelägna, väl samlade lokaler, till vilka
åtkomsten är säkrad. Den planering av lokalerna i de olika byggnaderna som
det aktuella förslaget förutsätter synes vara sådan att omdisponeringar även
av större lokalgrupper lätt bör kunna företas utan omfattande ingrepp.
Utskottet förutsätter då att den närmare planläggningen och utformningen av
förslaget, som måste göras om detta till sina huvuddrag godkänns av
riksdagen, sker under beaktande av kravet på flexibilitet. Detta innebär att
den presentation av förslaget i dess detaljer, som finns i de systemhandlingar
som upprättats och som i huvudsak återgetts i bilaga 2, inte får betraktas som
slutgiltig. Ändringar måste sålunda kunna företas, om förhållanden
uppkommer som motiverar detta. Detta gäller självklart även under det
fortsatta projekteringsarbetet.

I flera av de motioner som nu är aktuella har förslaget kritiserats på grund
av att sambandet mellan ledamotsbyggnaden - kanslihuset - och plenisalen i
det påbyggda riksbankshuset ansetts vara otillräckligt. I denna del har särskilt
kommunikationsförhållandena vid voteringar fokuserats. Härvidlag innebär
förslaget en förändring i förhållande till den utformning av förslaget som var
aktuell 1975. Då avsågs en förbindelse mellan ledamotsbyggnaden och
plenisalsbyggnaden i form av en särskild täckt gångbro över Stallkanalen i
nivå med plenisalen. Med hänsyn främst till det motstånd mot förslaget i
denna del som riktats av bl. a. Stockholms kommun på grund av ogynnsamma
verkningar ur miljö- och stadsbildssynpunkt har förslaget om sådan
gångbro inte kunnat vidhållas. 1 stället föreslås nu en särskild gångförbindelse
i anslutning till den befintliga Stallbron. Denna omläggning medför ökade
förflyttningsavstånd såväl horisontalt som vertikalt. Enligt förslaget är det
dock tekniskt och praktiskt möjligt för ledamöter i de längst bort belägna
arbetsrummen att inom en tidsrymd av ca fyra minuter kunna förflytta sig
från sina rum i ledamotsbyggnaden till platserna i plenisalen. I förhållande till
de rådande förhållandena i det nuvarande riksdagshusprovisoriet vid Sergels
torg innebär detta att voteringsförberedelsetiden förlängs med ca en minut.
Enligt utskottets mening bör en sådan utformning av förslaget kunna
godtas.

Utskottet har redan i det föregående behandlat frågan om expansionsmöjligheterna
och beräknade framtida behov för riksdagen av ytterligare lokaler.
Enligt utskottets mening är de möjligheter till framtida expansion som enligt
förslaget står till förfogande tillräckliga och även i övrigt acceptabla. Utskottet
vill understryka att varje fortsatt expansion måste föregås av överväganden
av sambandskraven även för sådana funktioner som inte berörs av något
expansionsbehov. Det allmänna krav på flexibilitet, som utskottet i det
föregående uppställt för projektet i dess helhet, innebär att den funktion som
har minst sambandskrav vid en expansion får förläggas i lokaler som ligger
längst bort från de centrala riksdagsfunktionerna. Med beaktande härav
finnér utskottet förslaget innebära betryggande garantier för att i framtiden
eventuellt uppkommande expansionskrav, även av betydande storleksord -

KU 1977/78:23

ning, skal! kunna tillgodoses inom förslagets ram. Utskottet kan alltså
acceptera förslaget också utifrån de nu aktuella aspekterna.

Under utskottets beredning av ärendet har särskild uppmärksamhet ägnats
åt frågan om utrymmena enligt förslaget för sammanträdesrum och för
partigruppernas kanslier. För båda dessa lokalgrupper kan förutses snart
uppkommande anspråk på ökade lokalutrymmen. Enligt utskottets mening
bör det inte uppkomma några svårigheter att vid projektets fortsatta planering
tillgodose sådana anspråk. Behovet av sammanträdeslokaler är avhängigt av
frågan om vilka typer av sammanträden som bör förläggas till riksdagshuskomplexet.
Enligt utskottets mening bör riksdagens sammanträdeslokaler-i
vart fall när kammarplenum pågår - vara reserverade för sammanträden i
vilka riksdagsledamöter deltar.

Inte minst på grund av den internationella terrorismens utveckling under
senare tid har säkerhetsfrågorna fått en allt större betydelse. För att ett förslag
till långsiktig lokalisering av riksdagen skall kunna accepteras är det enligt
utskottets mening ett oundgängligt villkor att säkerhetsfrågorna kan få en
tillfredsställande lösning. Under ärendets beredning har hithörande frågor
särskilt belysts. I ett demokratiskt samhälle som det svenska är det naturligt
att eftersträva lättillgänglighet och öppenhet också för riksdagens del. Att
avskärma riksdagen och dess ledamöter från allmänheten genom spärrar och
kontroller är självfallet inte något eftersträvansvärt. Däremot måste möjligheter
föreligga att på ett betryggande sätt hindra obehörigt tillträde genom
t. ex. avspärrade men inbrottskänsliga öppningar mot angränsande bebyggelse.
Av utredningen i denna del framgår, att de nuvarande provisoriska
riksdagslokalerna vid Sergels torg genom sin utformning och belägenhet inte i
praktiken kan ges en betryggande säkerhetsnivå. I det föreslagna riksdagshuskomplexet
på Helgeandsholmen kan däremot säkerhetsfrågorna ges en
tillfredsställande lösning. Ur nu aktuella synpunkter är förslaget sålunda
enligt utskottets mening fullt godtagbart.

I flera av de i ärendet väckta motionerna har kritik framförts mot
kostnadsberäkningarna i förslaget, särskilt när det gäller kostnadsjämförelser
mellan det föreslagna projektet och alternativet Sergels torg. I denna del har
bl. a. anförts att kostnader inte har beräknats för sådana grundförstärkningsåtgärder
i fråga om riksbyggnaderna som torde bli nödvändiga.

I de av byggnadskommittén kalkylerade kostnaderna för projektet ingår
reservationer för grundmursförstärkningar. De utredningar som företagits
har klarlagt att ytterligare grundförstärkningsåtgärder inte nu erfordras.
Visserligen torde det därutöver komma att bli nödvändigt att före år 2000
utföra särskilda åtgärder bl. a. för att förhindra en sänkning av vattennivån
och att Helgeandsholmens stränder eroderar till följd av vattengenomströmningen.
Dessa åtgärder måste emellertid göras under alla förhållanden, om
riksbyggnaderna skall bevaras. Kostnaderna härför kommer inte att bli högre
om riksbyggnaderna utnyttjas för riksdagens behov efter en ombyggnad
enligt det nu aktuella förslaget. Utskottet kan därför ansluta sig till

KU 1977/78:23

byggnadskommitténs och (Örvaltningsstyrelsens uppfattning att ifrågavarande
framtida kostnader inte bör belasta det aktuella byggnadsprojektet.

Den kritik som i övrigt riktats mot byggnadskommitténs kostnadsberäkningar
avser främst jämförelsekostnaderna för ett Sergelstorgsalternativ. Här
har bl. a. Stockholms kommun invänt att förslagets kostnadsuppskattningar i
denna del ligger alltför högt. I detta instämmer åtskilliga motionärer.

Den omfattande utredning som förebragts i kostnadsfrågorna ger enligt
utskottets mening vid handen att kostnaderna för Helgeandsholmsprojektet i
förslaget uppskattats i enlighet med normalt tillämpade normer och beräkningssätt
för statlig byggnadsverksamhet. Kostnadsuppskattningar av detta
slag är självfallet alltid i sista hand resultatet av en rad bedömningar av
förhållanden som ännu inte kan med exakthet anges. Utskottet kan
emellertid inte finna fog för antagande att kostnaderna i denna del
uppskattats orealistiskt i förslaget eller att det eljest finns skäl att lägga en
annan kostnadsbedömning för Helgeandsholmsalternativet till grund för
ärendets prövning.

Vad gäller kostnaderna för ett eventuellt kvarblivande vid Sergels torg är
dessa enligt utskottets mening mycket svåra att med säkerhet beräkna. Som
framgått av det material som redovisas i bilagorna kan sådana kostnadsberäkningar
göras på flera olika sätt och med i hög grad varierande resultat. Vad
som förekommit i denna del ger enligt utskottet inte vid handen att
kostnaderna för ett eventuellt kvarblivande vid Sergels torg i det långa
perspektivet skulle bli lägre för riksdagen än vid en återflyttning till
Helgeandsholmen i enlighet med förslaget. Om man därtill förutsätter stora
förändringar av de nuvarande byggnaderna pekar allt på att kostnaderna vid
ett kvarblivande kan bli avsevärt högre. Därtill kvarstår kostnaderna för
riksbyggnadema på Helgeandsholmen. För bedömningen av riksdagens
lokalfrågor på längre sikt har utskottet dock inte funnit att skillnaderna i fråga
om kostnaderna bör tillmätas någon avgörande betydelse. Utskottet anser att
kostnaderna för det föreslagna ombyggnadsprojektet är godtagbara.

Beslut har fattats om att regeringskansliet successivt skall flyttas till nyeller
ombyggda lokaler i Södra Klara. Flyttningen har inget direkt samband
med frågan om riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen. Tidsmässigt
finns det dock ett visst samband genom att ombyggnadsplanerna för
riksdagens vidkommande - enligt den tidplan som nu föreligger i ärendet -förutsätter att kanslihuset kan utrymmas under slutet av år 1980.

Enligt utskottets mening är det självfallet önskvärt att de statliga
byggnationer som blir följden av ett genomförande av planerna på såväl
regeringskansliets flyttning till Södra Klara som riksdagens återflyttning till
Helgeandsholmen samordnas i den utsträckning som är möjlig och att
åtgärder vidtas för att förhindra ökade kostnader genom onödig forcering av
vissa byggnadsarbeten. Den tidplan som föreligger i ärendet och som innebär
att riksdagen sommaren/hösten 1983 flyttar tillbaka till Helgeandsholmen
bör enligt utskottets bedömning vara förenlig med dessa önskemål.

4 Riksdagen 1977/78. 4 sami Nr 23

KU 1977/78:23

Utskottet har i det föregående redogjort för en rad olika aspekter ur vilka
det nu aktuella förslaget har granskats. Vid en bedömning av förslaget, som
innefattar även de aspekter som inte särskilt behandlats, finner utskottet att
det framlagda förslaget utgör en ändamålsenlig lösning av riksdagens
lokalfrågor i överensstämmelse med det av riksdagen i maj 1975 fattade
principbeslutet om en återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen.

Mot denna bakgrund bör enligt utskottets mening de i ärendet väckta
motionerna bedömas.

Med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört finns det enligt
utskottets mening inte anledning att ompröva riksdagens principbeslut 1975
om en återflyttning till Helgeandsholmen. Utskottet anser det inte heller
erforderligt att efter 1975 års riksdagsbeslut och med det framlagda förslagets
ändamålsenlighet på nytt utreda Sergelstorgsaltemativet. Utskottets bedömning
av det framlagda ombyggnadsförslaget är positiv. Utskottet finner det
därför uteslutet att nu överväga ytterligare ombyggnadsplaner för Helgeandsholmen,
som begärts i motionerna 1976/77:58, 1977/78:9 och 1977/78:920.
På anförda skäl avstyrker utskottet samtliga i ärendet föreliggande motionsyrkanden.

Med de modifikationer som angetts i det föregående tillstyrker utskottet
förslaget 1977/78:5 och - i vad gäller anslag för budgetåret 1978/79 -propositionen 1977/78:100 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till förslaget 1977/78:5 yrkandet 1 och med avslag på
motionerna 1976/77:581,584,589 yrkandet 2,592,1977/78:3,9,
18-21 samt 920 yrkandena 1 och 3 godkänner det av förvaltningsstyrelsen
redovisade ombyggnadsförslaget,

2. med anledning av förslaget 1977/78:5 yrkandet 2 beslutar om
projektering och genomförande av ombyggnadsförslaget i
huvudsaklig överensstämmelse med i förslaget framlagd redovisning
och huvudtidplan,

3. med bifall till förslaget 1977/78:5 yrkandet 3 godkänner att
ombyggnadsförslaget genomförs inom kostnadsramen
260 000 000 kr. i prisläge 1977-04-01 i vad gäller byggnaderna
samt godkänner att inredning och utrustning genomförs inom
kostnadsramen 52 000 000 kr. i prisläge 1977-04-01,

4. med bifall till förslaget 1977/78:5 yrkandet 4 såvitt nu är i fråga
till Den inre riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under
sjuttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.,

5. med avslag på motionen 1977/78:920 yrkandet 2 och med bifall
till propositionen 1977/78:100 bilaga 20 punkten B 5 och

KU 1977/78:23

förslaget 1977/78:5 yrkandet 4 såvitt nu är i fråga till Den inre
riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus för budgetåret 1978/79
under sjuttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
40 000 000 kr.,

6. uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att vid det fortsatta arbetet med
ombyggnadsförslaget beakta vad utskottet i det föregående
anfört om förslagets detaljgenomförande.

Stockholm den 16 februari 1978

På konstitutionsutskottets vägnar

KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger
Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), SvenErik
Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött (m), Hans Gustafsson (s), Bengt
Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Björn Eliasson (c) och Wivi-Anne Cederqvist
(s).

Reservation

av Holger Mossberg (s), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Ove Karlsson
(s), Hans Gustafsson (s) och Wivi-Anne Cederqvist (s), vilka ansett att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Långt före enkammarreformen stod det mot bakgrunden av riksdagens
ökade arbetsuppgifter och ändrade arbetsformer klart att riksdagens lokalbehov
inte kunde tillgodoses i riksdagshuset på Helgeandsholmen. Vid
åtskilliga tillfällen fördes därför fram olika förslag beträffande om-, till- och
nybyggnader på Helgeandsholmen. Bl. a. diskuterades i samband med
författningsutredningens arbete under 1950- och 1960-talet ombyggnadsförslag
som förutsatte att riksdagen skulle ta i anspråk även det år 1906
färdigställda riksbankshuset, liksom olika förslag om tillbyggnad, exempelvis
av flygelbyggnader kring Riksplan. Sådana mera genomgripande förslag kom
som bekant ej att genomföras. I stället tillgodosågs riksdagens successivt
ökade lokalbehov mer eller mindre tillfälligt och provisoriskt. Detta kunde
ske dels genom utflyttning av vissa riksdagsorgan - justitieombudsmannaämbetet,
riksgäldskontoret, riksdagens revisorers kansli, nordiska rådets
kansli och sedermera även konstitutionsutskottet - dels genom mindre
tillbyggnader (de viktigaste under åren 1926, 1942 och 1967), dels genom
ianspråktagande av personalbostäder och anskaffande av lokaler utanför

KU 1977/78:23

Helgeandsholmen. Sedan frågan om övergång från två- till enkammarsystem
ytterligare hade accentuerat riksdagens lokalfrågor på längre sikt ansågs tiden
vara inne att pröva dessa frågor i hela deras vidd. Beslut härom fattades av
1967 års riksdag.

Under våren 1968 beslöt riksdagen vidare att anta ett erbjudande från de
kommunala myndigheterna i Stockholm om en provisorisk förläggning av
riksdagen till lokaler vid Sergels torg. Vid årsskiftet 1970/71 flyttade
riksdagen in i dessa lokaler. Den nya arbetsplatsen blev i fråga om utrymmen
vida överlägsen den gamla.

Som ett led i utredningsarbetet med riksdagens lokalfrågor på längre sikt
genomfördes under åren 1971-1972 en nordisk arkitekttävling avseende
förslag till permanent riksdagshus. Tävlingen begränsades dock till att avse
om- eller nybyggnad på Helgeandsholmen. De tävlande fick sålunda inte
möjlighet att föreslå en förläggning utanför Helgeandsholmen, exempelvis
vid Gustaf Adolfs torg, eller ta i anspråk byggnader eller mark i Gamla stan,
t. ex. kanslihuset eller andra departementsbyggnader. Resultatet av tävlingen
redovisades under hösten 1973 för riksdagen, som beslöt att två huvudalternativ
i husfrågan skulle närmare utredas, nämligen dels kvarblivande vid
Sergels torg, dels återflyttning till Helgeandsholmen efter ombyggnad av det
gamla riksdagshuset. Beslutet innebar bl. a. att två tidigare diskuterade
alternativ skulle avföras, nämligen dels nybyggnad på Helgeandsholmen
efter rivning av det gamla riksdagshuset, dels hela alternativet nybyggnad på
Nedre Norrmalm. Beträffande ombyggnadsalternativet framhölls att inget av
de vid arkitekttävlingen framkomna förslagen kunde komma till utförande i
oförändrat skick. Riksdagen underströk vikten av att det fortsatta utredningsarbetet
kunde bedrivas så förutsättningslöst som möjligt inom de angivna
ramarna.

Under hösten 1974 redovisade riksdagens förvaltningsstyrelse resultatet av
det inom styrelsen bedrivna utredningsarbetet (riksdagshusutredningen
1974). Förvaltningsstyrelsens förslag innebar att riksdagen skulle besluta att
flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen och uppdra åt
styrelsen att föranstalta om fortsatt arbete med lokalfrågorna i enlighet med
de av styrelsen uppdragna riktlinjerna och i princip enligt utredningens
alternativ 2. Enligt detta skulle riksdagshuset behållas i det närmaste
oförändrat, medan plenisalen skulle förläggas till ett påbyggt riksbankshus.
Ledamotsrummen skulle förläggas till kanslihuset, som sålunda för första
gången hade fått tas med i planeringen för riksdagens lokalbehov. Förbindelse
mellan kanslihuset och riksbankshuset skulle ordnas genom en
nybyggd tvåvånings gångbro över Stallkanalen. Vid fortsatt expansion skulle
det s. k. kanslihusannexet, dvs. dåvarande finansdepartementets lokaler i
Gamla stan, kunna utnyttjas för riksdagens behov.

I sitt betänkande (KU 1975:13) över förslaget uttalade ett enhälligt
konstitutionsutskott att ett ställningstagande till hur riksdagens lokalfrågor
skall lösas på lång sikt måste baseras på en helhetsbedömning av en rad

KU 1977/78:23

viktiga faktorer, såsom funktionella krav, stadsbilds- och miljöfrågor och
kostnadsaspekter. Den främsta förutsättningen för en god lösning av lokalfrågan
var dock enligt utskottets mening att riksdagen bereds möjlighet att på
bästa sätt fylla sina funktioner.

Bland de krav som enligt utskottet måste ställas på ett väl fungerande
riksdagshus var att alla ledamöter har välbelägna, lämpligt utrustade
arbetsrum, att utskotten har tillräckliga lokaler (både sammanträdesrum och
kanslilokaler), att kammarkansliet och partigruppernas kanslier - inkl.
erforderlig sekreterarehjälp - också har tillräckliga utrymmen, liksom att det
inom riksdagen finns tillgång till såväl upplysningstjänst som biblioteksservice.
Flertalet riksdagsledamöter måste också få tillgång till lämpliga
bostadsrum, som dock inte nödvändigt torde behöva ligga i riksdagshuset. En
rad andra centrala förvaltnings- och servicefunktioner måste också kunna
tillgodoses, exempelvis för förvaltningskontor och tryckeriservice, och inte
minst för massmedierna och allmänheten. Utskottet underströk vikten av att
riksdagens lokalfråga får en lösning som inte blott tillgodoser de beräknade
behoven om ca tio år utan också ger tillräckliga expansionsmöjligheter för de
framtida behov som sannolikt uppkommer.

Konstitutionsutskottets majoritet (7 s, 1 fp, 1 vpk) ansåg sammanfattningsvis
att frågan om hur riksdagen på lång sikt skulle lösa sin lokalfråga
borde ytterligare övervägas. Ett minimikrav borde enligt utskottet vara "att
tillräckliga garantier skapas för att de beslut som riksdagen fattar i denna del
och som kan komma att medföra mycket betydande kostnader för samhället,
tillförsäkrar riksdagen goda funktionsmöjligheter åtminstone en bit in på
nästa sekel” (s. 33). Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle uppdra åt
förvaltningsstyrelsen att tillsätta en särskild beredning bestående av riksdagsledamöter
för att närmare överväga riksdagens lokalfrågor på lång sikt i
enlighet med vad utskottet anfört.

Riksdagen beslutade emellertid med 167 röster mot 149 att avslå utskottets
hemställan och bifalla en till utskottets betänkande fogad reservation av sex
ledamöter (4 c, 2 m), i vilken yrkades bifall till förvaltningsstyrelsens förslag
om återflyttning till Helgeandsholmen. Förvaltningsstyrelsen fick sålunda i
uppdrag att fortsätta arbetet med riksdagens lokalfrågor i första hand enligt
alt. 2 i Riksdagshusutredningen 1974 och återkomma till riksdagen om
styrelsen skulle finna att nya överväganden talade för andra lösningar eller
om andra förhållanden motiverade detta. Vidare anslogs medel för den
fortsatta utredningen.

I det nu aktuella förslaget 1977/78:5 redovisar förvaltningsstyrelsen
resultatet av det fortsatta utredningsarbetet med riksdagens lokalfrågor på
längre sikt. Arbetet anges främst ha inriktats på en fortsatt utveckling av det
förslag till ombyggnad av riksbyggnaderna på Helgeandsholmen som
riksdagen i första hand förordade i sitt beslut år 1975. Utredningsarbetet har
bedrivits av en av förvaltningsstyrelsen tillsatt byggnadskommitté, i vilken
har ingått bl. a. riksdagsledamöter och personalrepresentanter. Byggnads -

KU 1977/78:23

kommittén anser för sin del att riksdagens lokalfråga på längre sikt får sin
lämpligaste lösning genom en återflyttning till Helgeandsholmen. Förvaltningssty
reisen ansluter sig i allt väsentligt till byggnadskommitténs slutsatser
och uttalar att det redovisade utredningsresultatet stärker styrelsen i
uppfattningen att det föreslagna projektet, alternativ H 2, bör komma till
utförande. Beträffande den närmare innebörden i och motiveringarna för
förslaget hänvisas till den i reciten intagna redovisningen (s. 1—6).

Utskottet har i detta ärende också haft att behandla ett stort antal i motioner
framställda yrkanden. Utskottet hänvisar till den sammanställning av
motionerna som också har intagits i reciten (s.7-22).

När riksdagen vid årsskiftet 1970/71 flyttade till Sergels torg var denna
förläggning avsedd för att användas under den tid som behövdes för
iordningställande av permanenta lokaler för riksdagens behov. Redan år 1968
när riksdagen beslöt att anta ett erbjudande från de kommunala myndigheterna
i Stockholm om en provisorisk förläggning av riksdagen till Sergels torg
väcktes tanken att pröva möjligheten av en permanent förläggning av
riksdagen till Sergels torg. Detta förslag avvisades utan närmare utredning
under hänvisning till att dessa lokaler ”inte från början planerats för
riksdagens räkning och därför inte kan bedömas på längre sikt vara så
funktionsdugliga som de lokaler bör bli vilka på grund av en omfattande
arkitekttävling speciellt utformats för riksdagens behov” (BaU 1968:48).
Förslaget återkom år 1969 i samband med att riksdagen skulle ta ställning till
hur den fortsatta utredningen av lokalfrågorna på längre sikt skulle beredas
liksom till programmet för den planerade arkitekttävlingen om riksdagshus.
Även denna gång avfördes förslaget och med samma motivering som år 1968.
Dessutom tilläde utskottet, vars betänkande godkändes av riksdagen, att
Stockholms stads erbjudande till riksdagen att disponera lokalerna vid Sergels
torg var begränsat till att avse den tidsperiod som erfordrades för iordningställande
av permanenta arbetslokaler för riksdagen. Någon egentlig sakbehandling
i denna del förekom sålunda inte (se BaU 1969:26 s. 4-5).

Först genom riksdagens beslut under hösten 1973 kom frågan om ett
kvarblivande vid Sergels torg på allvar in i bilden. Förvaltningsstyrelsen fick
då i uppdrag att som ett huvudalternativ vid sidan av alternativet Helgeandsholmen
utreda förutsättningarna och kostnaderna för permanenta
lokaler för riksdagen vid Sergels torg genom långtidskontrakt med Stockholms
kommun alternativt förvärv av berörda fastigheter (KU 1973:51, rskr
1973:353). Förvaltningsstyrelsens utredning redovisades i framställningen
1974:20 och avsåg i denna del främst de då aktuella förhållandena i
Sergelstorgslokalerna. Ingen närmare utredning hade verkställts beträffande
möjligheterna att i olika hänseenden göra lokalerna vid Sergels torg bättre
anpassade efter riksdagens behov och vilka kostnader som i så fall kunde
uppkomma. Under konstitutionsutskottets beredning av ärendet (KU

KU 1977/78:23

1975:13) kompletterades materialet i flera hänseenden. När det gällde
Sergelstorgsalternativet avsåg dock den kompletterande utredningen främst
kostnadsfrågorna med utgångspunkt i de då aktuella lokalförhållandena vid
Sergels torg. Frågan om eventuella funktionsförbättringar där kom knappast
alls in i bilden.

På detta material fattade riksdagen sedan i maj 1975 sitt principbeslut att
flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Flelgeandsholmen. Med detta
ställningstagande avfördes ånyo i stort sett Sergels torg från närmare
överväganden.

I det nu till behandling föreliggande förslaget från förvaltningsstyrelsen
ingår viss utredning om Sergelstorgsalternativet. Bakgrunden härtill är ett
särskilt uppdrag i skrivelse den 1 juli 1976 från riksdagens förvaltningskontor
till byggnadsstyrelsen att översiktligt utreda villkoren för riksdagens fortsatta
lokalisering till Sergels torg samt att upprätta en årskostnadsberäkning för ett
sådant alternativ. Utredning i detta hänseende har verkställts inom byggnadsstyrelsen,
varvid projektorganisationen varit densamma som för Helgeandsholmsprojektet.

Den del av utredningsuppdraget som avsåg en översiktlig utredning av
villkoren för riksdagens kvarstannande vid Sergels torg har redovisats i
underbilaga 3 till förslaget 1977/78:5. Beträffande arbetets uppläggning och
genomförande anges att det avsett att få fram en rättvisande jämförelse med
projektet på Helgeandsholmen. För detta syfte har utredningen inriktats på
att ”översiktligt studera konsekvenserna av att det överarbetade lokalprogrammet
1977 för riksdagen appliceras på Sergelstorgsfastigheten, att precisera
expansionsbehovet och erforderliga förändringar med hänsyn härtill
samt att undanröja vissa funktionsproblem som sammanhänger med
nuvarande lokaldisposition”. Vidare nämns i utredningen att ”en mycket
översiktlig dispositionsskiss har upprättats främst som underlag för uppskattning
av erforderliga ombyggnadskostnader”. De åtgärder som föreslås i
sistnämnda del får enligt vad som uttryckligen framhålls i utredningen
"endast ses som ett sätt att inplacera lokalprogrammet i den befintliga
byggnaden och ej som ett slutligt förslag till omdisposition”. I utredningen
görs vissa uttalanden om säkerhetsfrågor för Sergelstorgsfastigheten. I
anslutning därtill anges att en beräkning av kostnaderna för en komplettering
av säkerhetsanläggningen utifrån ett modifierat säkerhetsprogram kan göras
först då en mer bearbetad plandisposition föreligger. I utredningen anges att
några diskussioner med berörda enheter och med personalorganisationerna
inte har förekommit. Överläggningar eller annat samråd med Stockholms
kommun synes ej ha förekommit i samband med arbetet.

Arbetet såvitt avser Sergelstorgsalternativet anges i byggnadsstyrelsens
utredning ” Riksby ggnaderna”,dagtecknad den 1 september 1977, (bilaga till
förslaget 1977/78:5) ha i huvudsak avsett att utföra årskostnadsberäkning för
projektet Helgeandsholmen och Sergels torg samt att översiktligt utreda
riksdagens expansionsmöjligheter vid ett kvarstannande vid Sergels torg.

KU 1977/78:23

I byggnadskommitténs redogörelse till förvaltningsstyrelsen för sitt arbete
och förslag anges att verkställd utredning avseende Sergels torg ”i första
hand” har ”belyst konsekvenserna beträffande expansionsmöjligheter och
årskostnader om riksdagen kvarligger vid Sergels torg”. Förvaltningsstyrelsen
säger i sin skrivelse till riksdagen i förslaget 1977/78:5 att byggnadskommitténs
arbete i denna del ”varit inriktat på en utredning avseende

expansions- och kostnadsfrågor vid riksdagens kvarblivande vid Sergels
torg”.

1 det material som nu föreligger som underlag för riksdagens vidare beslut
om riksdagens lokalfrågor på längre sikt finns ett utförligt och i detalj
utarbetat förslag till återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen
och i Gamla stan. Förslaget innehåller i flera avseenden väsentliga förändringar
i förhållande till det förslag som låg till grund för riksdagens
principbeslut under våren 1975. Förändringarna innebär i vissa hänseenden -såsom sambandsproblemen mellan kanslihuset och riksbankshuset - allvarliga
försämringar från funktionssynpunkt.

Något motsvarande utredningsmaterial som nu ger tillräckliga möjligheter
att bedöma förutsättningarna för riksdagens förläggning på längre sikt till
Sergels torg finns däremot inte. Till detta kommer att de utredningar som
gjorts beträffande expansionsmöjligheter och kostnader för ett Sergelstorgsalternativ
i väsentliga delar bygger på ett redan föråldrat och ofullständigt
material. Anledningen härtill torde delvis vara att något egentligt samråd
med företrädare för Stockholms kommun uppenbarligen inte skett under
utredningsarbetets utförande.

Efter det att förvaltningsstyrelsen belyst sitt förslag för riksdagen i en
utställning i riksdagshusets entréhall har från kommunens sida presenterats
ett förslag som avser att visa möjligheterna för riksdagen att tillgodose sitt
expansionsbehov i direkt anslutning till det nuvarande riksdagshuset. Enligt
detta utställningsmaterial skulle riksdagen successivt kunna erhålla expansionsutrymmen
i fastigheter i kvarteret Hägern Större i omedelbar närhet av
riksdagshuset vid Sergels torg och med direkt, invändig förbindelse över
Drottninggatan. Expansionsutrymmena anges kunna omfatta ca 16 000 kvm
lägenhetsarea, vilket är något mer än vad förvaltningsstyrelsen beräknat kan
komma att erfordras fram till år 2000. Redan i första etappen, som avser
saneringsmogna fastigheter i detta kvarter, anges kunna inrymmas 360
kontorsrum (enligt förslaget avsedda för riksdagsbiblioteket, upplysningstjänsten,
förvaltningskontoret och vissa övriga kontorsenheter m. m.) samt
ytterligare ca 250 rum disponibla för uthyrning och framtida expansion.
Beträffande innebörden av detta förslag hänvisas till bilaga 7. I de i
förvaltningsstyrelsens framställning redovisade beräkningarna som utförts
av byggnadstyrelsen och grundats på äldre, skriftliga uppgifter från Stockholms
fastighetskontor har som expansionsmöjlighet inom kvarteret Hägern
Större däremot endast räknats med ca 5 500 kvm lägenhetsarea. Vid den
utfrågning med företrädare för Stockholms kommun som utskottet anordnat

KU 1977/78:23

i samband med ärendets beredning har expansionsmöjligheterna särskilt
belysts. Därvid har också framkommit att man från Stockholms kommuns
sida utgår från att det finns möjligheter att i detta angränsande kvarter
tillgodose riksdagens behov av expansion. Se närmare härom bilagorna 7 och
15 (s. 227-228, 231 o. 236-237).

De uppgifter som sålunda har framkommit under utskottets beredning av
ärendet visar än tydligare att det material som finns tillgängligt rörande
Sergels torg som eventuellt alternativ för riksdagens fortsatta lokalisering på
längre sikt är otillräckligt som beslutsunderlag för en prövning av denna
fråga.

Under det långvariga utredningsarbete som har bedrivits med avseende på
riksdagens lokalfrågor på längre sikt och vid de avgöranden som riksdagen
vid olika tidpunkter har fattat har det visat sig att alternativet Sergels torg
successivt kommit att för allt fler riksdagsledamöter framstå som en tänkbar
möjlighet. Ett kvarstannande vid Sergels torg har emellertid först på ett
relativt sent stadium i utredningsarbetet framförts som ett verkligt seriöst
alternativ. Detta förhållande torde ha medverkat till att frågan om ett
långsiktigt alternativ Sergels torg aldrig kommit att fullständigt belysas i
någon utredning.

Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att riksdagen på det
utredningsmaterial som nu föreligger skall fatta ett beslut med så vittgående
konsekvenser som förvaltningsstyrelsen föreslår. Som bl. a. framgår av
flertalet av de i ärendet föreliggande motionerna har önskemålen om att
riksdagen skall kvarstanna vid Sergels torg uppenbarligen en stark förankring
hos en betydande del av riksdagens ledamöter. Den starka opinion som i detta
hänseende har kommit till uttryck har enligt utskottets mening berättigade
anspråk på att få frågan om möjligheterna att stanna kvar vid Sergels torg
ordentligt utredd, så att en prövning av ett mera permanent kvarstannande
kan göras parallellt med återflyttningsalternativet H 2, vilket avses komma
att användas åtminstone intill mitten av nästa århundrade (med en beräknad
avskrivningstid på 60 år). Det bör också framhållas att åtgärder av den
omfattning, inte minst kostnadsmässigt, som det föreliggande återflyttningsalternativet
innebär, i praktiken kommer att under mycket lång tid minska
riksdagens framtida handlingsfrihet när det gäller de egna arbetsförhållandena.

Ett uppskov med ett definitivt beslut om riksdagens fortsatta lokalisering
under den tid som kan behövas för att komplettera beslutsunderlaget med en
fullständig undersökning rörande möjligheterna att låta riksdagen på längre
sikt kvarstanna vid Sergels torg är enligt utskottets mening tidsmässigt fullt
möjligt. Den planerade flyttningen av regeringskansliets lokaler till Södra
Klara är numera beslutad och torde komma att genomföras, oberoende av om
riksdagen beslutar sig för att återflytta till Helgeandsholmen eller ej. Någon
nackdel för riksdagen att en sådan återflyttning-om riksdagen vid sin slutliga
prövning skulle stanna härför - blir försenad kan inte anses föreligga.

KU 1977/78:23

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad finansutskottet anfört i sitt
yttrande (bilaga 1).

Med hänvisning till det anförda vill utskottet förorda att riksdagen nu -utan slutgiltigt ställningstagande i sak till något alternativ för riksdagens
framtida lokalisering på längre sikt - beslutar om fortsatt utredning av frågan
om riksdagens långsiktiga lokalbehov kan lösas genom kvarblivande vid
Sergels torg och genom expansion i nära anslutning till det nuvarande
riksdagshuset. Detta utredningsarbete skall särskilt avse frågorna om Sergelstorgsalternativet
kan förbättras i funktionshänseende i förhållande till
nuläget och vilka kostnader som åtgärder i detta hänseende kan medföra. I
dessa delar måste även frågan om eventuella ombyggnadsåtgärder i de
nuvarande lokalerna prövas. Utredningsarbetet bör redovisas som ett
utarbetat förslag på motsvarande sätt som det av förvaltningsstyrelsen i
ärendet redovisade återflyttningsförslaget enligt alternativet H 2.

Utredningsarbetet bör självfallet utgå från de grundläggande allmänna
målsättningar för riksdagens lokaler som riksdagen ställt sig bakom genom
sin anslutning till vad ett enhälligt konstitutionsutskott i denna del uttalat år
1975. Utskottet hänvisar till den redogörelse härför som lämnats ovan på s.
52-53. Särskilt betydelsefulla torde vara frågorna om expansionsmöjligheter
och möjligheterna att utan större svårigheter kunna nå anpassning till sådana
ändrade förhållanden som kan bli aktuella under lokalernas beräknade
utnyttjandetid. Här tecknar sig redan en rad tänkbara utvecklingslinjer.
Utskottet kan t. ex. erinra om de alltmera aktualiserade frågorna om
politikerrollens framtida innehåll. Önskemål som särskilt framhållits är bl. a.
olika åtgärder för att möjliggöra för riksdagsledamöterna att ägna sig åt den
viktiga del av deras uppgift som går ut på att hålla nödvändig kontakt med
väljare och samhällslivet i övrigt. Ett bättre tillgodoseende av dessa krav kan
bl. a. komma att medföra att riksdagsledamöterna, såsom begärts i flera
motioner under senare år, i större utsträckning får tillgång till kvalificerad
sekreterar- och annan biträdesservice. Ett annat önskemål, som redan har
aktualiserats genom regeringsskiftet efter 1976 års val, är behovet av bättre
resurser för partikanslierna för de riksdagsgrupper som företräder oppositionen
(se särskilt bilaga 13). Det ofta framförda kravet på ökad tillgång på
sammanträdeslokaler bör också prövas. Såsom framgår av förvaltningsstyrelsens
utredning om villkoren för riksdagens kvarstannande vid Sergels torg
är det vidare lämpligt att komplettera säkerhetsanläggningen i samband med
utarbetande av en detaljerad plandisposition.

Med hänsyn till den betydande sakkunskap som förvaltningsstyrelsen
besitter när det gäller utredningen av riksdagens lokalfrågor anser utskottet
att ansvaret även för det kompletterande utredningsarbetet beträffande
alternativet Sergels torg bör anförtros åt denna. Det förutsätts därvid
ankomma på styrelsen att närmare besluta om formerna för utredningsarbetets
bedrivande. På motsvarande sätt som hittills skett kan till arbetet, som
bör ske i nära samarbete med företrädare för Stockholms kommun, knytas

KU 1977/78:23

erforderlig expertis.

Mot bakgrunden av den välvilliga inställning från företrädare för samtliga
politiska partier i Stockholms kommunfullmäktige som kommit till uttryck
bl. a. i utfrågningen inför utskottet (se bilaga 15) bör särskilt belysas
möjligheterna för riksdagen att få fritt förfoga över - med eller utan
äganderätt - de aktuella lokalerna vid Sergels torg.

Förvaltningsstyrelsen bör sedan tillräckligt beslutsunderlag utarbetats
ånyo underställa riksdagen frågan hur riksdagens lokalfrågor på längre sikt
skall lösas. Förvaltningsstyrelsens förslag bör sålunda omfatta en redovisning
av på likartat sätt utformade och jämförbara förslag till såväl återflyttning till
Helgeandsholmen som kvarblivande vid Sergels torg. Förvaltningsstyrelsen
bör därvid även vara oförhindrad att göra de ändringar i det nu föreliggande
återflyttningsförslaget som styrelsen kan finna motiverade med hänsyn till
utvecklingen efter förslagets framläggande för riksdagen förra året och de
synpunkter som anförts bl. a. i motioner i detta ärende.

På grundval av detta utvidgade förslag, som bör kunna läggas fram för
riksdagen under år 1979, bör riksdagen kunna fatta definitivt beslut om sin
framtida lokalisering.

För det fortsatta utredningsarbetet på riksdagens lokalfrågor förordar
utskottet att riksdagen på tilläggsbudget II för budgetåret 1977/78 under
sjuttonde huvudtiteln till Den inre riksdagsförvaltningen: Fortsatt utredning
om riksdagens hus m. m. anvisar ett reservationsanslag om 1 000 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med anledning av förslaget 1977/78:5 samt motionerna 1976/
77:581,584,589 yrkandet 2, 592,1977/78:3,9,18,19, 20, 21 och
920 yrkandena 1 och 3 uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att i
enlighet med vad utskottet i det föregående anfört ytterligare
överväga riksdagens lokalfrågor på längre sikt,

2. för det fortsatta utredningsarbetet med riksdagens lokalfrågor
på längre sikt till Den inre riksdagsförvaltningen: Fortsatt utredning
om riksdagens hus m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 under sjuttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

3. avslår det i förslaget 1977/78:5 framställda yrkandet 4 om
anvisning på tilläggsbudget för budgetåret 1977/78 till Den inre
riksdagsförvaltningen: B 7 "Nytt riksdagshus” under sjuttonde
huvudtiteln om ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

4. med bifall till motionen 1977/78:920 yrkandet 2 avslår det i
propositionen 1977/78:100 bilaga 20 punkten B 5 Den inre
riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus och förslaget 1977/
78:5 yrkandet 4 framställda yrkandet om anvisning för budgetåret
1978/79 av ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

BILAGEDEL

KU 1977/78:23

Bilaga 1

Finansutskottets yttrande
1977/78:1 y

över förslag 1977/78:5 om riksdagens lokalfrågor på längre sikt
m. m. jämte motioner

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har genom beslut 1977-11-08 berett finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över förslag 1977/78:5 om riksdagens lokalfrågor på
längre sikt jämte motionerna 1976/77:581, 584, 589 yrkande 2 och 592 samt
1977/78:3, 9 och 18-21, såvitt gäller konsekvenser för regeringskansliets
lokalfrågor.

I förslaget hemställs att riksdagen

1. godkänner det redovisade ombyggnadsförslaget,

2. beslutar om projektering och genomförande av förslaget enligt redovisningen
och huvudtidplanen,

3. godkänner att förslaget genomförs inom kostnadsramen 260 000 000 kr.
i prisläge 1977-04-01 i vad gäller byggnaderna samt godkänner att inredning
och utrustning genomförs inom kostnadsramen 52 000 000 kr. i prisläge 1977-04-01,

4. till den inre riksdagsförvaltningen: B7 "Nytt Riksdagshus” under
XVII:e huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
25 000 000 kr. samt för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
40 000 000 kr.

1 motionen 1976/77:581 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen

a. att utreda även frågan om en permanentning av riksdagslokalerna vid
Sergels Torg i enlighet med vad som anförts i motionen,

b. att samtidigt framlägga alternativa förslag om riksdagens framtida
lokalfrågor m. m.,

2. att riksdagen beslutar att kostnaderna för utredning om alternativet
Sergels Torg tills vidare får bestridas från förslagsanslaget Bl Den inre
riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader.

1 motionen 1976/77:584 av Tore Nilsson (m) hemställs att riksdagen
beslutar att projektering och planering av riksdagshuset på Helgeandsholmen
skall ske med sikte på ett realiserande av alternativet ”Samspel”.

1 motionen 1976/77:589 av Olle Svensson m. fl. (s)hemställs i yrkande 2 att
riksdagen uttalar att möjligheten prövas att riksdagen under avsevärd tid

KU 1977/78:23

bibehåller sin förläggning vid Sergels Torg i avvaktan påen utredning om att i
ett hus inrymma de centrala riksdagsfunktionerna.

I motionen 1976/77:592 av Olle Wästberg m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
beslutar avbryta arbetet på en flyttning till Helgeandsholmen och upptar
förhandlingar med Stockholms kommun om lämplig form för riksdagens
kvarstannande i nuvarande, provisoriska riksdagshuset.

I motionen 1977/78:3 av Alf Lövenborg (-) och Rolf Hagel (-) hemställs att
riksdagen uttalar

1. att arbetet med Helgeandshoimsprojektet avbryts,

2. att fortsatt utredningsarbete utgår från att riksdagen skall ligga kvar vid
Sergels Torg.

I motionen 1977/78:9 av Tore Nilsson (m) hemställs att riksdagen
beslutar

1. att det hittills bedrivna projekteringsarbetet med H 2 avbryts,

2. att en arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att till den 1 maj 1978 utveckla
förslaget Samspel och redovisa detsamma som underlag för projektering på
samma stadium som H 2 nu föreligger,

3. att arbetsgruppen åläggs att utföra sitt uppdrag fullt öppet under
fortlöpande kontroll av såväl utfört arbete som förbrukade medel,

4. att 2,5 milj. kr. anvisas för detta fortsatta arbete.

I motionen 1977/78:18 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar avslå förvaltningsstyrelsens hemställan om att återflytta riksdagen
till Helgeandsholmen.

1 motionen 1977/78:19 av Björn Molin m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen upphäver beslutet 1975 att flytta tillbaka till Helgeandsholmen,

2. att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens hemställan i förslaget 1977/
78:5,

3. att riksdagen beslutar uttala att det fortsatta arbetet med riksdagens
lokalfrågor på längre sikt inriktas på en grundlig prövning av alternativet att
riksdagen kvarstannar vid Sergels Torg.

I motionen 1977/78:20 av Olle Svensson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens förslag 1977/78:5,

2. att riksdagen uttalar sig för att riksdagen under avsevärd tid behåller sin
förläggning vid Sergels Torg så att möjligt rådrum vinnes för övervägande av
ett nytt alternativ, som långsiktigt kan tillgodose önskemålet att i ett hus
rymma de centrala riksdagsfunktionerna.

I motionen 1977/78:21 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar att

1. avslå riksdagens förvaltningsstyrelses förslag 1977/78:5 rörande riksdagens
lokalfrågor på längre sikt m. m.,

KU 1977/78:23

2. uttala att riksdagen bör kvarstanna vid Sergels Torg,

3. uppdra åt förvaltningsstyrelsen att uppta erforderliga förhandlingar med
Stockholms kommun i frågan.

Utskottet

Utskottet har, med den beredningstid som stått till förfogande, inte haft
möjlighet att göra några ingående analyser av t. ex. vilka fördyringar som ev.
kan uppstå genom en förhållandevis kort byggnadstid för Södra Klaraprojektet.
Detsamma gäller den jämförande årskostnadskalkyl som presenteras
i förslaget.

Utskottet koncentrerar sig i yttrandet på en jämförelse mellan de nu
föreliggande alternativen, dvs. främst återflyttning till Helgeandsholmen
enligt föreliggande förslag och fortsatt förhyrning av lokaler vid Sergels Torg.
Utskottet vill emellertid inledningsvis anföra att det hade varit värdefullt om
det i förslaget 5 något belysts hur de bägge alternativen passar in i den samlade
lokalförsörjningsplanen för den statliga verksamheten i Stockholms-området.
Intressant hade också varit att kunna sätta in den nu aktuella frågan i
totalbilden vad gäller statens mellanhavanden med Stockholms kommun i
mark- och fastighetsfrågor. Denna bild innefattar ett flertal större frågor, t. ex.
den om den framtida dispositionen av marken vid Bromma flygplats.
Förhandlingarna med kommunen om Södra Klara är inte slutförda.

Utskottet gör beträffande regeringskansliets lokaler den bedömningen att
en successiv flyttning till Södra Klara under alla förhållanden hade blivit
nödvändig. Den nu planerade mera samlade flyttningen har emellertid ett
direkt samband med riksdagens beslut år 1975 om återflyttning till Helgeandsholmen.
Sannolikt kan nybyggnationen och flyttningen ske i långsammare
takt om riksdagen nu skulle välja att stanna vid Sergels Torg.

I motionen 1977/78:19 anförs bl. a. att de kostnader för nya lokaler för
regeringskansliet som uppkommer som en följd av riksdagens återflyttning
till Helgeandsholmen måste inkluderas i den totala kostnadsberäkningen för
Helgeandsholmsprojektet. Oavsett om regeringskansliets flyttning kommit
till stånd utan riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen eller ej, bör
enligt utskottets mening hänsyn endast tas till sådana kostnader som
påverkas av vilket beslut riksdagen fattar. Av detta skäl bör kostnaderna för
regeringskansliets nya lokaler inte belasta alternativet Helgeandsholmen i
annan mån än som kan motiveras av att kostnaderna blir högre med den
tidplan som gäller än om utbyggnaden av Södra Klara kan ske i lugnare
takt.

En kostnad som dock har ett direkt samband med regeringskansliets
lokaler och som enligt utskottets mening borde finnas med i kalkylen, men
inte gör det, är vad som kan betecknas som dubbelhyra för de delar av
regeringskansliet som nu återfinns i kanslihusbyggnaden och för den period
då denna måste stå tom för ombyggnad (1981-1983). Detsamma torde i viss

5 Riksdagen 1977/78. 4 samt. Nr 23

KU 1977/78:23

mån gälla andra verksamheter för den period då byggnaderna på Helgeandsholmen
måste stå tomma på grund av ombyggnad.

I anslutning till vad ovan anförts om bl. a. dubbelhyror vill utskottet mera
principiellt kommentera ett par punkter i den nämnda kalkylen. Den ena
punkten gäller det nuvarande värdet av riksbyggnaderna och marken på
Helgeandsholmen. I kalkylen är dessa, främst till följd av eftersatt underhåll,
upptagna till ett negativt värde, -35 milj. kr., en summa som därigenom
belastar Sergels Torgs-altemativet. Detta sker trots att kommunen erbjudit
sig att överta riksbyggnaderna. Utskottet har förståelse för att byggnadskommittén
inte ansett sig i sak böra pröva detta kommunens erbjudande. Av detta
följer dock inte självklart att den här diskuterade kalkylen skall upprättas på
det sätt som skett. Eftersom det föreligger ett anbud som ligger högre än de
-35 milj. kr. som byggnadskommittén anger värdet till, så innebär det att
byggnaderna och marken har ett alternativanvändningsvärde. I princip bördå
detta senare värde användas i kalkylen. Om riksdagen sedan väljer att behålla
riksbyggnaderna av andra skäl än för deras användning som riksdagshus bör
kostnader och intäkter som följer härav inte belasta något av de nu aktuella
riksdagshusalternativen.

Om riksdagen skulle välja att nu stanna kvar vid Sergels Torg med
långtidsförhyrning men vill behålla riksbyggnaderna för att hålla möjligheten
öppen att någon gång i framtiden utnyttja Helgeandsholmen för ett
riksdagshus kommer emellertid frågan i ett annat läge. Då är det riktigt att
som byggnadskommittén gör belasta Sergels Torgs-alternativet med kostnaderna
för en upprustning av riksbyggnaderna. Det kan emellertid ifrågasättas
om man inte då borde få några hyresintäkter från uthyrningen av riksbyggnaderna
- intäkter som i jämförelsen borde tillgodoföras alternativet Sergels
Torg.

Den kalkylmetod som används är av stor betydelse för utfallet av den
gjorda jämförelsen. 1 det sammanhanget kommer, förutom de 35 milj. kr.
som nu belastar alternativet Sergels Torg, även kostnader för grundförstärkning
in i bilden. Som en följd av förslagets synsätt, att riksdagen under alla
förhållanden kommer att behålla Helgeandsholmen, har hänsyn ej tagits till
kostnader för grundförstärkning. Sådana uppkommer nämligen oavsett
vilken den framtida användningen blir. Om man tillämpar det alternativa
synsättet, och i kalkylen beaktar kommunens offert i alla dess delar, måste
man ta hänsyn till att kostnader för grundförstärkning kommer att få
bestridas av den framtida ägaren, i detta fall kommunen. Med ett sådant
synsätt skall dessa kostnader belasta Helgeandsholmsprojektet i den gjorda
jämförelsen, eftersom det bara är i det alternativet staten drabbas av
kostnaderna.

Den andra punkt utskottet vill kommentera gäller vilken tidpunkt
jämförelsen mellan alternativen skall avse. I förslaget sker jämförelsen i
prisläge 1977-04-01. Härigenom behövs inga antaganden om framtida prisoch
kostnadsutveckling, vilket är en fördel. Detta är ett helt godtagbart

KU 1977/78:23

förfaringssätt förutsatt att utfallet för de båda alternativen påverkas i samma
grad av framtida prisutveckling. Om så inte är fallet blir jämförelsen
rättvisande endast om någon prisstegring inte sker framöver. Eftersom en
sådan utveckling erfarenhetsmässigt inte är särskilt sannolik kommer, i den
aktuella jämförelsen, alternativet Helgeandsholmen att gynnas av att
kalkylen sker i prisläge 1977-04-01.

Vid en pris- och kostnadsutveckling på ca 7 96 per år och med en ränta av
samma storleksordning blir de bägge alternativen kostnadsmässigt likvärdiga
vid flyttningstillfället 1983. Vid högre ökningstakt (vilket vi haft hittills under
1970-talet) blir alternativet Helgeandsholmen relativt sett dyrare. Utskottet
vill också påpeka att även om man räknar i prisläge 1977-04-01 så är
jämförelsen i förslaget inte helt rättvisande. Det är nämligen kostnaderna
1983 som måste jämföras, även om detta görs i 1977 års penningvärde. För att
nå jämförbarhet måste man därför räkna om den beräknade hyran 1983 i
Sergels Torgs-alternativet till nuvärde, 1977 års priser. Vissa delar av
årskostnaderna, bl. a. kostnaderna för drift, uppvärmning m. m. skall följa
prisutvecklingen. Övriga delar är fasta över tiden och skall diskonteras. Om
man antar att prisstegringstakten och räntenivån är lika stora och då använder
statens normalränta (vilken används i förslagets kalkyl för Helgeandsholmen)
för att diskontera den beräknade årshyran för Sergels Torg till nuvärde får
man till resultat att årskostnaden för Sergels Torgs-alternativet i 1977 års
priser blir ca 27,4 milj. kr. (24,0 milj. kr. om man undantar kapitalkostnad på
värdet av renovering av Helgeandsholmen).

Det är enligt utskottet svårt att göra någon säker bedömning av vilket
alternativ som gerde lägsta framtida utgifterna. Mot bakgrund av det hittills
anförda och av att vissa ytterligare punkter i den jämförande årskostnadskalkylen
kan diskuteras, gör utskottet den bedömningen att underlaget i
förslaget 5 inte ger tillräcklig grund för att hävda att återflyttning till
Helgeandsholmen skall väljas framför andra alternativ, därför att det blir
billigare.

Utskottet vill framhålla att den reala innebörden av utgifterna på ett
avgörande sätt skiljer sig åt i alternativen. 1 Sergels Torgs-alternativet
utnyttjas redan befintliga lokaler. Utgifterna består i huvudsak av hyresbetalningar
till kommunen. Helgeandsholms-projektet kräver däremot en
betydande investering - resurser som arbetskraft och byggnadsmaterial
måste tas i anspråk för att alternativet skall kunna genomföras.

Frågan om tidplanen för byggnadsarbetena i Södra Klara och tidpunkten
för riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen togs upp inom ramen för
det besparingsprogram som regeringen lade fram i kompletteringspropositionen
i maj 1977. Föredragande statsrådet anförde då bl. a. att det som ett led
i stabiliseringsprogrammet var önskvärt att även riksdagens återflyttning till
Helgeandsholmen senarelades. Föredraganden erinrade i sammanhanget om
att riksdagen (KU 1976/77:41) syntes ha ställt sig bakom tanken att den, om
den beslutade sig för att återflytta till Helgeandsholmen, skulle komma att

KU 1977/78:23

vara installerad där år 1983. Finansutskottet (FiU 1976/77:30 s. 58) anförde i
frågan bl. a. följande:

Vad utskottet nu beskrivit visar tydligt att om tidpunkten för riksdagens
återflyttning till Helgeandsholmen inte framflyttas uppkommer behov av en
stark forcering av delar av Södra Klara-projektet. Utskottet anser i likhet med
föredraganden att flera skäl talar mot en sådan forcering. Enligt utskottets
mening bör regeringen därför i fråga om hela Södra Klara-projektet kunna
arbeta med den förutsättningen att arbetena inte bör forceras, bl. a. med
hänsyn till risken för kostnadsfördyringar och till behovet av erforderligt
samråd med berörd personal. Detta innebär att riksdagens eventuella
återflyttning till Helgeandsholmen kommer att behöva senareläggas jämfört
med 1975 års beslut.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla att det statsfinansiella läget f. n. är
mycket ansträngt och kan förutses så förbli under flera budgetår framöver.
Alternativet Helgeandsholmen medför betydligt större budgetanspråk än
alternativet Sergels Torg under de närmaste åren. Utskottet har i och för sig
förståelse för behovet av att beslut i frågan fattas så snart som möjligt, bl. a. på
grund av utformningen av kommunens offert som innebär att besked bör
lämnas kommunen före årsskiftet. Det är dock enligt utskottets mening
olyckligt att riksdagen tvingas ta ställning till detta stora projekt utan att ha
möjlighet att sätta in det i det större budgetperspektiv som ges då
budgetförslaget för budgetåret 1978/79 föreligger.

Stockholm den 23 november 1977

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Axel Kristiansson (c), Knut
Wachtmeister (m), Knut Johansson (s). Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson
(s), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c), Arne Gadd (s), Sven-Olov Träff
(m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s) och Holger
Bergqvist (fp).

Avvikande meningar

1) av Knut Wachtmeister (m) och Sven-Olov Träff (m) som anför:

Riksdagen beslöt i maj 1974 i princip om en återflyttning till Helgeandsholmen.
Riksdagens förvaltningsstyrelse har 1977-09-28 enhälligt föreslagit
att arbetet med detta projekt fortsätts enligt de tids- och kostnadsplaner som
byggnadskommittén redovisat.

Finansutskottet som beretts tillfälle att yttra sig över förslaget och därav
föranledda motioner har inte haft den tid till förfogande som krävs för en

KU 1977/78:23

ingående jämförande analys av de olika alternativens ekonomiska konsekvenser.

Det kan också enligt vår mening starkt ifrågasättas om en prövning av
riksdagens lokalfrågor utifrån strikt finansiella kriterier är meningsfull.
Självfallet är det däremot angeläget att de totala samhällsekonomiska
konsekvenserna av ett fullföljande av beslutet om återflyttning till Helgeandsholmen
blir väl belysta. Underlaget synes oss i detta hänseende inte helt
komplett, men det material som nu föreligger ger oss inte anledning att
ifrågasätta förvaltningsstyrelsens förslag.

2) av Anton Fågelsbo (c) som anför:

Jag anser för min del att finansutskottet bort avge ett fullständigt yttrande
med direkt ställningstagande till det framlagda förslaget 1977/78:5 och att
utskottet då skulle ha tillstyrkt hemställan i förslaget i enlighet med det
principbeslut som riksdagen fattade 1975.

3) av Rolf Rämgård (c) som anför:

Med hänsyn till riksdagens tidigare fattade beslut vill jag framhålla
följande.

Tidpunkten för en eventuell återflyttning till Helgeandsholmen bör inte
ytterligare fördröjas. Med hänsyn till att förberedelser och projekteringar i vad
avser regeringskansliernas lokaler är långt framskridna och att riksdagens
återflyttning till Helgeandsholmen bör ske snarast möjligt är det angeläget att
den tidplan som riksdagen antagit och som byggnadsstyrelsen nu arbetar efter
följs.

KU 1977/78:23

Bilaga 2

Byggnadsstyrelsen 754 10 268 98

Kv. Norrbro Kv. Mars o. Vulcanus, Stockholm

RIKSBYGGNADERNA

Systemhandling 77-08-01

Allmän redovisning

Riksbankshuset

Riksdagshuset

Kanslihuset

Riksplan

Stockholm den 1 augusti 1977

Ahlgren Olsson Silow
Arkitektkontor AB

Göran Streijffert
Arkitekt SAR

KU 1977/78:23

Innehållsförteckning

1 Orienterande beskrivning 72

1.1 Bakgrund 72

1.2 Projektorganisation 72

1.3 Program och ytor 73

1.4 Yttre förutsättningar 74

1.5 Huvuddisposition 75

1.6 Lokalstandard 75

1.7 Teknisk standard 77

2 Lokalförteckning Lokalbeskrivning 79

2.1 Entréer 79

2.2 Riksdagens plenisal 80

2.3 Talmansrum 82

2.4 Kammarkansli 83

2.5 Stenografer/Composer 84

2.6 Statsrådsrum 85

2.7 Klubbrum 86

2.8 Ledamotsrum 87

2.9 Utskott 88

2.10 Vissa riksdagens organ 89

2.11 Partigrupper 89

2.12 Sammanträdesrum 90

2.13 Massmedia 92

2.14 Riksdagsförvaltningen 92

2.15 Riksdagsbibliotek 94

2.16 Restauranglokaler Serveringar 95

2.17 Motionslokaler 97

2.18 Gemensamma funktioner 98

2.19 Verkstäder Förråd Arkiv 100

2.20 Städrum Omklädningsrum 100

2.21 Parkering Inlastning 102

2.22 Tekniska utrymmen 103

3 Byggnadernas disposition 105

3.1 Plenisalsbyggnadens disposition 105

3.2 Riksdagshusets disposition 107

3.3 Ledamotsbyggnadens disposition 109

3.4 Riksplans disposition lil

KU 1977/78:23

1 Orienterande beskrivning (2)

1.1 Bakgrund (3)

I maj 1975 beslöt riksdagen att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på
Helgeandsholmen och att uppdra åt förvaltningsstyrelsen att föranstalta om
fortsatt arbete med riksdagens lokalfråga i första hand enligt alt. 2 i
riksdagshusutredningen 1974 och återkomma till riksdagen med nytt förslag
om styrelsen skulle finna att nya överväganden talar för andra lösningar eller
om andra förhållanden framkommer som motiverar detta. En byggnadskommitté
bildades i oktober 1975 och under dess ledning har planeringsarbetet
bedrivits så att riksdagen under hösten 1977 skall kunna ta slutlig ställning till
sin lokalfråga och en återflyttning kunna ske under 1983.

I juli 1976 uppdrog byggnadskommittén åt byggnadsstyrelsen att
medverka i planeringsarbetet. I uppdraget ingår jämväl att klarlägga de villkor
under vilka riksdagen kan stanna kvar vid Sergels torg och de konsekvenser
det skulle få för riksdagens lokalförhållanden på längre sikt.

Det material som redovisas i denna skrift berör endast ombyggnad av
lokalerna på Helgeandsholmen och ligger till grund för de kostnadsberäkningar
som ingår i redovisningen av utredningen.

1.2 Projektorganisation

Ansvarig för riksdagens lokalfråga är riksdagens förvaltningsstyrelse. För
projektet har förvaltningsstyrelsen tillsatt en byggnadskommitté. Byggnadskommittén
utgörs av riksdagsledamöterna Erik Wärnberg ordförande,
Margit Sandéhn, Arne Gadd, Thorsten Larsson, Claes Elmstedt, Astrid
Kristensson och Gabriel Romanus, förvaltningsdirektören Eric Lindström
verkställande ledamot samt i egenskap av personalrepresentanter expeditionsföreståndaren
Sigfrid Larsson (SF), avdelningsdirektören Lars Zanderin
(TCO) och kanslichefen Ove Lindh (SACO/SR). I kommitténs arbete har
även deltagit avdelningsdirektören vid riksdagens förvaltningskontor Olle
Etzén. Expert och utredningsman har varit professor Sven Silow.

Byggnadskommittén har bildat ett arbetsutskott vilket utgörs av Erik
Wärnberg, Thorsten Larsson och Eric Lindström samt som representant för
personalorganisationerna Sigfrid Larsson.

En samrådsgrupp från riksdagen har tillsatts bestående av arbetsplatsrepresentanter,
representanter för de fackliga personalorganisationerna,
huvudskyddsombudet och säkerhetschefen.

Byggnadsstyrelsens organisation för projektet är följande:

Projektchef Lennart Kolte

Projektledare Jan Elfvén

Byggnadsstyrelsens linjeorganisation

KU 1977/78:23

Konsultgruppen som har byggnadsstyrelsens uppdrag med projektet har
följande sammansättning:

Ombud för konsultgruppen arkitekt SAR Göran Streijffert

Projekteringsledning civ. ing. Olov Agri

Arkitekt:

Ahlgren Olsson Silow ansv. handl:

Arkitektkontor AB arkitekt SAR Göran Streijffert

Konstruktör:

AB Jacobsson & Widmar
VVS & VA:

Wahlings konstr. byrå AB
El- & transp.

G. Sjölander konsulterande
ingenjörsbyrå AB

1.3 Program och ytor (4)

Lokalgrupper	Programarea m2 ljus mörk	totalt
1.	Entréer		534	534
2.	Riksdagens plenisal	70	1 782	1 852
3.	Talmansrum	230	68	298
4.	Kammarkansli	350	75	425
5.	Stenografer, composeranläggning	510	87	597
6.	Statsrådsrum	601	81	682
7.	Klubbrum	400		400
8.	Ledamotsrum	6195	945	7 140
9.	Utskott	3 214	166	3 380
10.	Vissa riksdagens organ	15		15
11.	Partigrupper	1010	310	1 320
12.	Sammanträdesrum	255	1 398	1653
13.	Massmedia		582	582
14.	Riksdagsförvaltni ngen	1440	617	2 057
15.	Riksdagsbibliotek	460	723	1 183
16.	Restauranglokaler, serveringar	805	300	1 105
17.	Motionslokaler		381	381
18.	Gemensamma servicefunktioner	380	569	949
19.	Verkstäder, förråd, arkiv		810	810
20.	Städrum, omklädningsrum, m. m.		507	507
21.	Parkering, inlastning		3 719	3 719
	Summa	15 935 m2	13 654 m2	29 589 m2

ansv. handl:

ing. Sören Lundgren

ansv. handl:
ing. Åke Arnell

ansv. handl:
ing. Jarl Olson

Till dessa ytor kommer utrymmen för teknisk installation och kommunikationer.

KU 1977/78:23

Inre sambandskrav innebär bl. a. att plenisalen skall vara lätt tillgänglig för
kammaranknutna verksamheter, massmedia och åhörare samt att ledamöterna
skall kunna nå sina platser i plenisalen från sina arbetsrum inom max 4
min.

Lokalernas standard beträffande ytskikt, klimat och belysning motsvarar
förhållandena vid Sergels torg.

Beträffande inredning och utrustning har funktionsstudier och erfarenheter
från den nuvarande verksamheten inneburit ökade krav.

För att tillgodose behoven av god rumsakustik och ljudisolering har ett
akustiskt program utarbetats.

Säkerhetskraven har likaledes sammanställts i ett särskilt program.

Dessa programkrav har gett projektet en lägenhetsarea om 52 400 m2.

1.4 Yttre förutsättningar (5)

Till förfogande för att tillgodose riksdagens lokalbehov vid återflyttning
står kv. Norrbro med riksbyggnaderna samt kv. Mars och Vulcanus med
nuvarande kanslihuset. Norrbro och Strömparterren ingår inte i projektet.

Riksbyggnaderna uppfördes för riksdagen och riksbanken efter ritningar av
Aron Johansson och togs i bruk 1905. De skall i största möjliga omfattning
bevaras. Kanslihuset uppfördes 1922-1936 efter ritningar av Wolter Gahn
och Gustav Clason. Dess äldre portik mot Mynttorget, ritad av Carl Fredrik
Adelcrantz 1785, är byggnadsminnesmärke. Helgeandsholmen väster om
Norrbro ägs av riksdagen. Kv. Mars och Vulcanus ägs av staten.

För framtida expansion kommer nuvarande departementslokaler i kv.
Cephalus, Mercurius och Neptunus större att kunna disponeras. De blir
tillgängliga då departementen flyttat till Södra Klara.

Markanvändning och bebyggelse regleras av den stadsplan som upprättas
av Stockholms kommun. Den innebär endast större avvikelse från nuvarande
förhållanden i två avseenden. F. d. riksbanken får byggas på till viss
höjd och klimatskyddad förbindelse mellan Helgeandsholmen och nuvarande
kanslihuset får byggas i anslutning till Stallbron.

Anslutning till kommunala ledningssystem för fjärrvärme och vatten kan
göras i Norrbro och Myntgatan. Anslutning till avlopp kan göras i Stallbron
och Myntgränd.

Anslutning till starkströms- och telenät förutsättes kunna göras i Riksbron.

Trafiken kring och till fastigheterna regleras av kommunens trafikplan.
Riksgatan skall bli gågata och utgöra en länk i gångstråket Drottninggatan-Västerlånggatan.
Begränsad försörjningstrafik kan tillåtas över Riksbron
och Stallbron. Myntgatan, Slottskajen och Norrbro kommer att som nu ha
dubbelriktad trafik. Trafik till och från garage etc. på Helgeandsholmen skall
anslutas till Norrbro.

KU 1977/78:23

1.5 Huvuddisposition (6)

1 f. d. riksbanken, fortsättningsvis benämnd plenisalsbyggnaden, ligger
kammarens plenisal och sådana utrymmen som kräver nära kontakt med
denna såsom talmansrum, kammarkansli, stenografrum, klubblokaler,
restaurang, utrymmen för teknisk och annan service till kammaren samt
lokaler för massmedia och för åhörare. Plenisalsbyggnaden har sin huvudentré
mot Riksgatan och åhörarentré i norra mynningen av denna.

I riksdagshuset ligger utskottens lokaler, statsrådens rum jämte ett mindre
antal ledamotsrum, riksdagsförvaltningen med riksdagsbiblioteket, upplysningstjänsten,
riksdagstrycket och övriga gemensamma servicefunktioner
samt verkstäder, förråd och arkiv m. m. I byggnaden ligger en samlad grupp
av konferensrum. Byggnaden har entréer såväl mot Riksgatan som Riksplan.

1 nuvarande kanslihuset, fortsättningsvis kallat ledamotsbyggnaden,ligger
ledamotsrum, talmannens bostad, partigrupper, vissa klubblokaler jämte
utrymmen för fysisk rekreation och andakt. Huvudentrén nås från Mynttorget.
Genom byggnadens läge och entréförhållanden kan riksdagsmännens
kontakter med väljare, allmänhet och anhöriga fungera oberoende av det
interna riksdagsarbetet.

Under Riksplan läggs garage och lastplats och under Riksgatan tekniska
utrymmen. Garage och lastplats nås via ramper i Riksplan.

Riksdagshuset bevaras till det yttre och inre. Plenisalsbyggnadens yttre och
väsentliga delar av dess inre bevaras likaledes. Plenisalen med anknutna
utrymmen bildar en påbyggnad.

Ledamotsbyggnadens exteriör förblir orörd. I dess inre bibehålies uppläggningen
i stort medan rumsindelningen förändras.

Byggnaderna på Helgeandsholmen sammanbinds genom gallerier över
Riksgatans portaler. Ledamotsbyggnaden har intern kontakt med plenisalsbyggnaden
genom en klimatskyddad förbindelse i anslutning till Stallbron.

Samtliga byggnader är dessutom sammanbundna av ett internt kulvertsystem
med anslutning till lastplats i garageplanet. Riksgatan utformas som
gågata med möjlighet till framkörning för speciella ändamål över kantsten
från Mynttorget och Strömgatan. Fordonstrafik till Helgeandsholmen
anslutes i övrigt till Norrbro.

Ledamotsbyggnaden har möjlighet till separat försörjningstrafik.

1.6 Lokalstandard (7)

Utrymmesstandarden är delvis betingad av de befintliga byggnadernas
stommått och rumsindelning. Anpassningen till byggnaderna har genomsnittligt
medfört en något högre ytstandard än den begärda.

Lokalbeståndet fördelar sig ungefär lika mellan befintliga resp. ny- eller

KU 1977/78:23

ombyggda rum. Deri eftersträvade standarden beträffande ytskikt m. m. har i
befintliga rum i stor omfattning uppnåtts genom restaurering av äldre ytor
och fasta inrednings- och dekorationselement.

För de olika utrymmeskategorierna gäller i övrigt följande beträffande
ytskikt:

Nya entréutrymmen ges samma standard som befintliga entré- och
trapphallar med bl. a. golv av natursten.

I plenisal, sessionssalar, klubbrum, bibliotek, sammanträdesrum och
arbetsrum med anslutande foajéer och korridorer beläggs golven med
heltäckande textilmattor. I vissa av dessa utrymmen såsom plenisalen och
dess foajé ges väggarna särskilt hög ytstandard. I övrigt vävspännes och målas
väggarna. Förekommande undertak är i stor omfattning av specialutförande.
Undantag från denna ytstandard utgör rum som främst av monumentvårdsskäl
särbehandlas.

Verkstäder, ekonomiutrymmen, motionslokaler, personal- och hygienutrymmen
ges ytskikt enligt god standard för resp. lokaltyp. I vissa fall ger de
befintliga lokalerna anledning till speciella materialval.

Luftbehandlingen i byggnaderna utgörs av filtrering, värmning och
kylning. För lokalgrupper där befuktning av luften kan bli aktuell görs
förberedelser för installation av luftfuktare i resp. teknikutrymmen.

Vid projektering av belysningsanläggningarna har strävan varit att skapa
en lugn miljö med moderata belysningsstyrkor avpassade för resp. lokal samt
att kunna uppfylla de krav som ställs på god belysning. Plenisalens belysning
har utformats bl. a. med hänsyn till TV-sändningar. I vissa befintliga
utrymmen har såväl ljuskaraktär som armatur valts med hänsyn till
rummens miljöegenskaper. 1 begränsad omfattning har därvid befintliga
äldre armaturer utnyttjats.

Den akustiska behandlingen av lokalerna avser dels ljudisolering dels
rumsakustik. Rum med sekretesskrav eller risk för bullerstörningar ljudisoleras.
Rumsakustiska förhållanden regleras genom ljusabsorption i tak och
väggar. Speciell omsorg ägnas därvid plenisal och arbetsrum med ljudalstrande
maskiner och hantering.

Inredning och möblering motsvara de krav som formulerats med utgångspunkt
från erfarenheter av nuvarande förhållanden och särskilda funktionsstudier.

Inredningen i plenisal med foajé, expeditioner och vissa andra utrymmen
specialritas.

I klubbrum, restaurang och biblioteksrum kompletteras standardmöbler av
hög kvalitet med specialritade möbler och inredningselement.

Sammanträdesrum ges standardmöblering och standardutrustning för
bildvisning etc.

Rum för kontors- och skrivarbete ges en så långt möjligt enhetlig
standardmöblering kompletterad i förekommande fall med möbler för
samtal, mindre sammanträden, vila och övernattning.

KU 1977/78:23

I speciella arbetsutrymmen såsom tryckeriexpedition, reprocentral och
verkstäder är inredning och möblering anpassad till respektive verksamheters
funktions- och komfortkrav.

I restaurerade utrymmen såsom sammanbindningsbanan, ett stort antal
sessionssalar, konferensrum och hallar, kommer befintliga äldre möbler och
inredningselement av hög kvalitet att användas.

1.7 Teknisk standard (8)

Befintliga byggnader har en god byggnadsteknisk standard. Lokala stomoch
ytskiktsskador kräver dock åtgärder i samband med ombyggnadsarbetena.

Nya stomdelar utföres främst i platsgjuten betong med undantag av bl. a.
plenisalens takbalkar av stål och takkonstruktionen över plan 8 i riksdagshuset
som utföres av gasbetongelement på balkar och pelare av stål.

Värmeisoleringsförmågan hos ytterväggar och yttertak förbättras där nya
konstruktioner är aktuella.

Samtliga byggnadsdelar med ofullständigt brandskydd iordningställes till
normenliga krav eller till avsevärt förbättrad kvalitet.

Nya mellanväggar utgöres främst av två lag gipsskivor på stålreglar med
mineralullsfyllning mellan reglar.

Ledamotsbyggnadens fönster kompletteras med extra glas som bullerskydd
mot trafikerade gator.

För elinstallationer omfattande kraft-, belysnings-, teletekniska samt
transporttekniska anläggningar inom riksbyggnadema ställes höga krav på
flexibilitet och anpassning till de funktioner som skall inrymmas i byggnaderna.
(8)

Elkraftbehovet är beräknat till ca 5 MVA. Den erforderliga energin för
riksbyggnadema erhålles från Stockholms Energiverk i form av högspänning
10 kV som nedtransformeras till systemspänning 380/220 V, 50 p/s. Inom
byggnaderna installeras en transformatorstation i Riksgatan samt en understation
inom ledamotsbyggnaden. Stationerna är fördelade så att den i
Riksgatan består av tre transformatorer på 1500 kV A och i ledamotsbyggnaden
en transformator på 800 kVA. För belysning av utrymningsvägar samt
för drift av vissa andra viktiga funktioner installeras två reserv k raftaggregat.
På detta sätt säkerställes riksdagens arbete inom plenisalen och andra viktiga
funktioner även om strömavbrott inträffar.

All ledningsförläggning skall ske i huvudsak på kabelstegar, ledningsrännor,
vertikala schakt, rör och ledningskanaler i anslutning till fönsterbröstningar.

Elbelysningen är dimensionerad för god allmän belysning för arbetsplatser,
läsplatser etc. Den utgörs av såväl glödljus som ljusämnesrör.

Armaturtyper avsedda för glödljus alternativt lysrör har föreslagits för
rummens allmänbelysning kompletterade med platsbelysning i form av golv -

KU 1977/78:23

och bordslampor. Inom plenisalen och partilokalerna erfordras en hög
medelbelysningsstyrka på ca 1 000 lux för att möjliggöra färg-TV-sändning.
Inom dessa lokaler installeras ljusregulatorer med möjlighet att reglera
ljusstyrkan för olika aktiviteter.

För de tre byggnaderna projekteras ett antal nya hissar samt rulltrappor,
lyftbord och rörpostanläggning.

För VVS-anläggningar, hissar, ställverk och belysning m. m. projekteras
en styr- och övervakningsanläggning. Anläggningen beräknas anslutas till
framtida övervakningsanläggning i Gamla stan, gemensam för flera
objekt.

De teletekniska anläggningarna har jämfört med de inom riksdagshusprovisoriet
utvecklats på ett antal punkter från tidigare utförande. I denna
utveckling har nya rön och erfarenheter beaktats så att de anläggningar som
nu erfordras fyller dagens krav på driftsäkerhet och funktion. Möjlighet till
intern färg-TV-sändning inom plenisalen tillgodoses.

Riksdagshuset och plenisalsbyggnaden ansluts till kommunens fjärrvärmesystem.
Fjärrvärmeservis anordnas från kommunens ledningar vid
Norrbro. Ledamotsbyggnaden förses med värme från befintlig värmecentral i
kv. Cephalus.

Vattenservis anordnas från kommunens ledning vid Norrbro för riksbyggnaderna
och från kommunens ledning i Myntgatan för ledamotsbyggnaden.

Spillvatten leds till kommunens ledning vid Stallkanalen. Regnvatten leds
ut i Stallkanalen och Norrström.

1 princip utförs VVS-installationerna på likartat sätt inom de tre byggnaderna.
Varje rum förses med mekanisk till- och frånluftventilation. Plenisalen
tillförs konstant luftflöde. Sammanträdesrum utförs med variabelt
luftflöde. Luftbehandlingen utgörs av filtrering, värmning och kylning.
Förberedelse görs för installation av luftfuktare. Målsättningen för rumsklimatet
är att sommartid uppfylla kriterium P 26°.

Värmeåtervinning utföres.

Arbetsplatser för godsmottagning etc. invid lastgatan uppvärms med
strålningsvärmare. Ventilationsluftflödet till garage och lastgata styrs av COmätanläggning.
Ramper förses med uppvärmning.

KU 1977/78:23

2 Lokalförteckning, lokalbeskrivning (9)

2.1 Entréer, lokalförteckning (10)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb
pers	rum	ljus	mörk	pos
	Huvudentré
0101	Entréhall				300
0102	Kapprum	200			30
0103	Förråd		1		8
0104	Toalett		8		12
0105	Toalett, handikapp		1		3
	Allmänhetens entré
0106	Entréhall				100
0107	Vakt				15
0108	Telefonhytt
0109	Kapprum	400			60
0110	Toalett		2		3
Olli	Toalett, handikapp		1		3
				Totalt:	534

2.1 Entréer lokalbeskrivning

Byggnadernas huvudentréer bibehålls. Entréhallarna är samtliga utformade
med stor arkitektonisk omsorg och utförda i material av hög kvalitet
såsom marmor, kalksten och stucco lustro.

Plenisalsbyggnadens huvudentré

Denna entré utgörs av riksbankens gamla huvudentré mot Riksgatan. Den
yttre hallen utgör tillika vindfång. Den inre hallen, tidigare bankhallen, består
av en central öppen del, i vilken vakt och reception ligger, och sidoskepp som
disponeras för post och postfack, resebyrå, upplysningstjänstens terminal
samt väntrum och förvaringsboxar. Befintliga ytskikt och detaljer är i detta
rum av särskilt hög kvalitet. Delar av befintlig fast inredning bibehålies och
kompletterande inredning utförs i likartat material. Till inre hallen ansluter
korridorer med kapprum och toaletter.

Allmänhetens entré

Denna entré ligger i norra änden av Riksgatan. Den yttre hallen nås genom
såväl den befintliga ingången i norra fasaden som en ny handikappingång i
norra valvet. Den inrymmer trappa, hiss för rörelsehindrade och vaktrum.
Entréutrymmena utgörs för övrigt av dels en hall på plan 2, med anslutande
bevakad garderob och toaletter, dels en hall på plan 1, avsedd för skolklasser

KU 1977/78:23

och andra grupper, med egen låsbar garderob och egna toaletter och
anslutning till lektionssalen. Båda hallarna har direkt hissförbindelse med
läktarplanet, plan 8. Hisshallen på detta plan ansluter till allmänhetens läktare
med foajé.

Riksdagshusets entréer

De centrala entréerna mot Riksgatan och Riksplan, som bevaras i
ursprungligt skick, sammanbinds av stora trapphallen och en ny foajé för
sammanträdesrum under denna. Från entrén vid Riksgatan nås de nya
hissbatterier som sörjer för huvuddelen av vertikaltransporterna inom
byggnaden.

Ledamotsbyggnadens huvudentré

Denna entré ligger centralt i byggnadskomplexet på plan 3 och nås via
portiken mot Mynttorget och runda gården. Denna entré kan genom
byggnadens läge vara öppen vid andra tider än de egentliga riksdagslokalerna
på Helgeandsholmen. Entréhallens klimatskydd förbättras genom isolerglas i
de stora fönsterpartierna.

2.2 Riksdagens plenisal, lokalförteckning (11)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb
pers	rum	ljus	mörk	pos
0201	Plenisal	375			700
0202	Talmansbord	2
0203	Vice talmän	3
0204	Tjänstemän	2
0205	Expeditionsassistenter	2
0206	Talarstol
0207	Stenografer	4
0208	Åhörarplatser	20
0209	Regirum	1	1		15	0201
0210	Projektorrum		1		20	0201
0211	TV-kameraplatser		3		20	0201
0212	Stillbildsfotoplats		1		6	0201
0213	Läktare, allmänheten	350
0214	Läktare, diplomater	50			350
0215	Läktare, massmedia	60
					411
				Totalt:	411

KU 1977/78:23

2.2 Riksdagens plenisal, lokalförteckning (forts.) (12)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb pos
pers	rum	ljus	mörk
	Foajé för allmänheten
0216	Foajé				100
0217	Toalett		3		4,5
0218	Toalett, handikapp		1		3
	Foajé för riksdagsmän
0219	Foajé				450
0220	Justerings- och maskin-		1		25
	skrivningsrum
0221	Kvittningsrum		1		10
0222	Telefonhytt		15		15
0223	Vilrum		2		16
0224	Toalett		6		9
0225	Toalett, handikapp		2		6
	Teknisk service
0231	Ingenjör	1	1	15
0232	Bitr. ingenjör	1	1	15
0233	Tekniker	2	1	20
0234	Tekniker	3	1	20
0235	Fotolab		1		15
	Personalutrymmen
0236	Pausrum		1		6	0209
0237	Pausrum		1		6	0235
0238	Vilrum		1		4	0235
0239	Toalett		1		1,5	0238
				70	1 782
			Totalt:	1 852

2.2 Riksdagens plenisal, lokalbeskrivning

Plenisal

Kammaren är plenisalsbyggnadens centrala rum. Den ligger över stora
entréhallen på plan 5 i nivå med riksdagshusets huvudplan. Dess utformning
med stor bredd, litet djup och måttlig höjd avser att ge god sidokontakt mellan
ledamöterna, kort avstånd mellan dessa och podiet och en rumskäraktär som
lämpar sig för riksdagens dagliga arbete. Podiet ger möjlighet till samma
placering av talmän m. fl. som nu tillämpas. I vardera änden av detta finns via
dörrar och trappor kontakt med kammarkansli, talmansvåning och stenografvåning.
Utmed rummets kortsidor ligger i två våningar referent-, TV - och
kommentatorhytter samt regirum. Den västra omfattningsväggen har dörrar
mot foajén och är i sin övre del öppen mot åhörarläktaren. I dess mitt ligger
TV- och projektorrum. I plenisalens fondvägg är filmdukar, voteringstablåer
etc. samt kontaktgluggar till SR:s regi- och kommentatorutrymmen
infällda.

6 Riksdagen 1977178. 4 samt. Nr 23

KU 1977/78:23

Såväl väggar som inredning får ytskikt av björk eller annat ljust ädelträ.
Inredningen utformas så att riksdagens öppnande underlättas genom ändring
av podiet och utökning av antalet sittplatser.

Plenisalen har dagsljuskontakt. Elbelysning utformas bl. a. med tanke på
TV-sändningar.

Läktaren ligger på plan 7. Den ansluter i norr till allmänhetens foajé och i
väster till massmedias klubbrum och café. Vid anslutningarna till dessa
utrymmen finns vaktrum. Läktaren har dagsljus som kan skärmas med
reglerbara vertikala markiser.

Foajé för allmänheten

Allmänhetens foajé ligger mellan läktaren och norra hisshallen på plan 7.
Den har plats för utställningsmontrar. Intill foajén finns toaletter. Foajén har
dagsljus och utsikt mot norr och väster. Solavskärmning utgörs av reglerbara
vertikala markiser. Rummet är starkt ljuddämpat.

Foajé för riksdagsmän

Kammarfoajén omsluter plenisalen jämte intilliggande maskinskrivnings-,
kvittnings- och sorteringsrum. Den har kontakt med förbindelsegallerierna
till riksdagshuset samt med klubbrumsplanet via trappor och rulltrappor.
Vilrum för ledamöter ligger i klubbrumsplanet. I foajén finns telefonhytter,
ledamöternas fack för riksdagstrycket och utrymme för kammarservice.
Foajén är väl dagsljusbelyst och har utsikt mot norr, väster och söder.
Solavskärmning sker med reglerbara vertikala markiser.

Teknisk service

Rum för ingenjörer och tekniker ligger söder om plenisalen i nära kontakt
med regirum på plan 6. De har rikligt dagsljus och solavskärmning med
individuellt reglerbara vertikala markiser. Fotolaboch centrala utrymmen för
kammarens tekniska system ligger under södra delen av plenisalen i plan

2.3 Talmansrum, lokalbeskrivning

Talmansrummen ligger i plenisalsbyggnaden på plan 4 i den rumsfil utmed
Riksgatan som genom mått och utformning framstår som byggnadens
huvudvåning. I centrum ligger talmanskonferensens sessionssal i f. d.
riksbankens bibliotek, vars inredning och ytskikt bevaras. På vardera sidan
härom ligger dels talmannens rum jämte vänt- och sekreterarerum, dels vice
talmännens rum och rum för expeditionsvakter. I anslutning till varje
talmansrum finns vilrum jämte toalett- och duschrum. Inredningen i

KU 1977/78:23

talmännens rum utgörs delvis av äldre möbler och konstföremål. Korridoren
utanför sessionssalen är bred och tjänar som foajé till sessionssalen. Den
bevaras i befintligt skick med kryssvalv och golv av natursten. Den har visuell
kontakt med stora entréhallens övre del och ansluter till de trappor som
förbinder talmännens rum med podieplanet i plenisalen.

2.3 Talmansrum, lokalförteckning (13)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb
pers	rum	ljus	mörk	pos
0301	Talman	1	1	40
0302	Chefssekreterare	1	1	15
0303	Vice talmän	3		90
0304	Expeditionsassistent	1	1	15
0305	Sessionssal	30	1	70
0306	Väntplats				25	0305
0307	Vilrum		1		8	0301
0308	Toalett		1		2	0307
0309	Vilrum		3		24	0303
0310	Toalett		3		6	0309
0311	Toalett		2		3
				230	68
			Totalt:	298

2.4 Kammarkansli, lokalbeskrivning

Riksdagsdirektören och hans sekreterare samt en av de bitr kammarsekreterarna
har sina rum i anslutning till talmännens på plan 4 i plenisalsbyggnaden.
Riksdagsdirektören har vilrum med toalett och dusch i anslutning till
sitt tjänsterum. 1 övrigt ligger kammarkansliet på plan 5. Rum för två bitr
kammarsekreterare, kanslichef, inre kanslifunktionen, stomprotokollet och
riksdagens informationstjänst ligger jämte kammarservicens expedition,
föreståndarrum, förråd, arkiv och kafferum utmed Riksgatan omedelbart
bakom och i plan med plenisalens podium. Kammarservicens sorteringsrum
ligger intill plenisalens foajé och dess utrymme för det direkta kammararbetet
ligger i kammarfoajén. Personalutrymmen för kammarservicen ligger på plan
1 i anslutning till övriga centrala personalutrymmen inom byggnaden.

KU 1977/78:23

2.4 Kammarkansli, lokalförteckning (14)

		antal	m2 ra	Sämb
Pos	Utrymme, befattning
		pers rum	ljus	mörk pos
	Ledning
0401	Riksdagsdirektör	1 1	30
0402	Chefssekreterare	1 1	20
0403	Bitr kammarsekreterare	1 1	25
0404	Bitr kammarsekreterare	2 2	30
0405	Kanslichef	1 1	25
	Inre kanslifunktionen
0406	l:e byråsekreterare	1 1	15
0407	Byråassistent	2 2	30
0408	Kansli	2 1	45
	Stomprotokollet
0409	Protokollsekreterare	1 1	15
0410	Byråassistent	2 2	30
	Riksdagens inf tjänst
0411	Pressekreterare	1 1	15
0412	Byråassistent	1 1	15	0411
	Kammarservice
0415	Expeditionsföreståndare	1 1	10
0416	Kammarexpedition	5 1	30
0417	Kammarservice	1		20 0219
0418	Sorterings rum	1		20
0419	Arkiv	1		10
0420	Kafferum	1	15
0421	Viirum	1		8 0401
0422	Toalett	1		1,5 0421
0423	Klädrum	1		10
0424	Tvättrum	1		4
0425	Toalett	1		1,5
			350	75
		Totalt:	425

2.5 Stenografer/Composer, lokalbeskrivning

Slenografer

Stenografrummen jämte kollationeringsrum, expedition, handbibliotek,
bandinspelningsrum, viirum m. m. ligger på plan 6 i plenisalsbyggnaden.
Trappor leder direkt från enhetens korridor till kammaren på plan 5. Enheten
har rörpostforbindelse med composeranläggningen. De arbetsrum som vetter
mot Riksgatan har högt sittande fönster. I varje stenografrum finns vilplats.
Rummen har hög ljudabsorption för att dämpa ljudet från skrivmaskiner.

KU 1977/78:23

Composer

Composerenheten ligger i riksdagshuset på plan 3 under fd första
kammarens plenisal. Den har en sammanhängande arbetsyta för operatörer
som omsluter och har öppet samband med ett centralt liggande utrymme,
som kan utnyttjas som pausyta och vars mått tillåter generösa möbleringsoch
blomsterarrangemang etc. Utöver detta utrymme finns särskilt kapprum.
Enheten har rörpostkontakt med stenografavdelningen och ligger omedelbart
intill riksdagstryckets lokaler. Utrymmen har endast begränsat dagsljus via
gårdar.

2.5 Stenografer/Composer, lokalförteckning (15)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb
pers	rum	ljus	mörk	pos
	Stenografer
0501	1 :e stenografer	5	5	75
0502	Stenografer	17	17	170
0503	Kollationeringsrum		1		15
0504	Expedition	1	1	15
0505	Bandinspelningsrum	1	1	10
0506	Bandförråd		1		10	0505
0507	Expeditionsassistenter	2	1	15
0508	Handbibliotek		1		30
0509	Kopieringsrum		1		10
0510	Kafferum		1	15	(15)
0511	Vilrum		1		10
0512	Dusch		1		1,5	0511
0513	Toalett		1		1,5
0514	Klädrum		1		6
0515	Dusch		1		1,5	0514
0516	Toalett		1		1,5
	Composeranläggning
0521	Operatörer	12		200
0522	Kafferum		1	10	(10)
				510	87
			Totalt:	597

2.6 Statsrådsrum, lokalbeskrivning

Statsrådens rum ligger i riksdagshuset på plan 5, som är byggnadens
huvudvåning. Den står via klimatskyddade gallerier över portalerna i
Riksgatan i förbindelse med plenisalens foajé. Rummen är höga och delvis
rikt dekorerade. De bibehålls i allt väsentligt i ursprungligt skick.

Statsrådens rum ligger utmed norra, södra och delvis östra fasaderna.
Sessionssalen ligger mot öster i anslutning till statsministerns rum. Till detta
rum finns särskilt vilrum med toalett. De två kabinett som flankerar

KU 1977/78:23

sammanbindningsbanan utnyttjas sorn väntrum, resp. kombinerat arbetsoch
väntrum. De breda korridorerna i östra längan, som dessa kabinett har
öppet samband med, utnyttjas tillika som väntplatser. Rum för departementstjänstemän
ligger i anslutning till korridorer mot inre gårdar.

2.6 Statsrådsrum, lokalförteckning (16)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb
pers	rum	ljus	mörk	pos
0601	Statsminister	1	1	40
0602	Statsråd	20	20	400
0603	Departementstjänstemän	6	3	36
0604	Arbets- och väntrum	1	1	15
0605	Expeditionsassistenter	2	2	30	(30)
0606	Sessionssal	40	1	80
0607	Väntplats		1		20	0601
0608	Väntplats				45	0602
0609	Telefonhytt					0608
0610	Vilrum		1		8	0601
0611	Toalett		1		2	0610
0612	Toalett		4		6
				601	81
			Totalt:	682

2.7 Klubbrum, lokalförteckning (17)
Pos Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb
pers	rum	ljus	mörk	pos
0701 Klubbrum 0702 Handbibliotek		1	300 100	(300) (100)
		Totalt:	400 400

2.7 Klubbrum, lokalbeskrivning

Huvuddelen av klubbrummen ligger i plenisalsbyggnaden. Handbiblioteket
ligger på plan 2 med utsikt mot väster och norr. Det nås från stora
entréhallen och sträcker sig i en båge utmed fasaden. Genom rummets läge
och form får samtliga läsplatser gott dagsljus. De har givetvis också
individuell elbelysning.

På plan 4 i rundeln ligger två likadana rum med utsikt mot söder, väster och

KU 1977/78:23

norr. De disponeras som tidnings-, läs- och sällskapsrum. I anslutning till det
ena ligger två TV-rum samt två små rum för enskilda samtal eller individuell
läsning och avkoppling. Klubbrummen i detta plan har direkt trappförbindelse
såväl med kammarfoajén på plan 5 som med stora hallen på plan 2.

I ledamotsbyggnaden ligger på plan 2 ett sällskapsrum med automatcafé i
de utrymmen som f. n. disponeras som restaurang. Det har god kontakt med
motionslokalerna på plan 1. Det får dagsljus från gården och arkaden mot
Myntgatan.

2.8 Ledamotsrum, lokalförteckning (18)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb pos
pers	rum	ljus	mörk
0801	Ledamotsrum, gruppledare	7	7	175
0802	Duschrum		7		18	0801
0803	Ledamotsrum, kombirum	225	225	4 050
0804	Duschrum		225		563	0803
0805	Ledamotsrum, arbetsrum	91	91	1 365
0806	Toalett		91		164	0805
0807	Sammanträdesrum		5		150
0808	Sekreterare/kontorshjälp	66	33	495
0809	Kopieringsrum		1		12
0810	Kafferum		3	60
0811	Pentry		1		25
0812	Våningsvaktmästeri		5
	Talmansbostad
0821	Bostadsrum		2	50
0822	Pentry		1		5
0823	Kapprum		1		2,5
0824	Toalett		1		1,5
0825	Badrum		1		4
				6 195	945
			Totalt:	7 140

2.8 Ledamotsrum, lokalbeskrivning

Alla kombirum och 63 arbetsrum ligger i ledamotsbyggnaden fördelade på
samtliga plan inom byggnaden och med ett maximalt tidsavstånd till
plenisalen av 4 min. I riksdagshuset ligger 28 arbetsrum, lika fördelade på plan
5 och 6 utmed Riksgatan med kort avstånd till plenisalen.

Kombirummen har en genomsnittlig storlek av 20 m2 plus duschrum.
Arbetsrummen har en genomsnittlig storlek av 18 m2 plus toalettrum.
Rummens växlande storlek, planform och höjd beror på de befintliga
byggnadernas beskaffenhet. Samtliga rymmer den programmerade inredningen,
som i princip motsvarar standarden vid Sergels torg utökad med

KU 1977/78:23

ytterligare hyllor och underskåp. Rum med störningar från trafik har
ljudisolerande fönsterkonstruktioner.

På varje plan i ledamotsbyggnaden finns sammanträdesrum. Rum för
sekreterare/kontorshjälp med vardera två arbetsplatser är fördelade på olika
plan inom ledamotsbyggnaden. Fyra sekreterarrum ligger dessutom i
anslutning till ledamotsrum i riksdagshuset. Kopieringsrum ligger på plan 1.
Kafferum med pentry finns på samtliga plan.

Våningsvaktmästerier finns i plan 1-6 i ledamotsbyggnaden i nära
anslutning till de centrala hallar som sammanbinder ledamotsbyggnadens tre
huskroppar.

Talmansbostad

Talmansbostaden ligger på plan 5 i ledamotsbyggnaden innanför portiken
mot Mynttorget. Den har en entréhall, till vilken kapprum med toalett och
pentry är anslutna. På ena sidan om entréhallen ligger sovrum med badrum
och klädkammare. På andra sidan, med utsikt mot riksbyggnaderna och
Stallkanalen, ligger ett arbets- och mottagningsrum. Bostaden har speciellt
utformad fast och lös inredning av hög standard.

2.9 Utskott, lokalförteckning (20)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra	Sämb
pers	rum	ljus	mörk pos
0901	Ordförande	16	16	400
0902	Vice ordförande	16	16	320
0903	Kanslichef	16	16	400
0904	Föredragande	27	27	405
0905	Byrådir/byråsekr	3	3	45
0906	Byråassistent	16	16	240
0907	Kontorsassistent (exp)	6	6	72
0908	Kontorsassistent	8	8	120
	(skrivbitr)
0909	Reserv		6	72
0910	Sessionssal		16	1 040	(1 040)
0911	Bibliotek		3		90
0912	Arkiv		4		40
0913	Kopieringsrum		3		36
0914	Kafferum		5	100	(100)
0915	Väntplatser				0910
				3214	166
			Totalt:	3 380

KU 1977/78:23

2.9 Utskott, lokalbeskrivning

Utskottets lokaler ligger på planen 4, 7 och 8 i riksdagshuset. De utgörs på
de två förstnämnda planen av befintliga och på det sistnämnda planet av nya
lokaler.

På plan 4 finns fyra, på plan 7 sex sessionssalar. Flertalet av dem har även
tidigare använts som sessionssalar. Deras ursprungliga fasta inredning
återställs och äldre möbler återanvänds i stor utsträckning.

På plan 8 ligger fem sessionssalar. Till skillnad från övriga har de
överljus.

Utskottens ordförande, vice ordförande, föredragande, kanslichefer och
kanslipersonal disponerar 114 arbetsrum. Av dessa ligger 30 på plan 4, 36 på
plan 7 och 48 på plan 8. Arbetsrummen mot ytterfasader i plan 8 får dagsljus
dels genom fönster i vägg dels genom taklanterniner. Övriga arbetsrum, såväl
ursprungliga som nya, har fönster i fasad på vanligt sätt.

På varje utskottsplan finns bibliotek, kopieringsrum, arkivrum och
kafferum. Väntplatser är förlagda till hallar och korridorer.

2.10 Vissa riksdagens organ, lokalförteckning (22)

Pos	Utrymme, befattning	antal	m2 ra	Sämb
pers rum	ljus	mörk pos
1001	Kansli	1	15
			15
		Totalt:	15

2.10 Vissa riksdagens organ, lokalbeskrivning

Ett rum är reserverat för vissa riksdagens organ intill stora trapphallen på
plan 5 i riksdagshuset.

2.11 Partigrupper, lokalbeskrivning

Partigrupperna är belägna i ledamotsbyggnaden. Fyra ligger i den norra
flygeln med två kanslier på vardera plan 1 och 2 samlade kring respektive
fortroenderådsrum. Ett kansli ligger i den södra flygeln på plan 2. Genom
placeringen i byggnaderna kan varje partigruppkansli avgränsas från övriga
utrymmen. Kanslierna har 11 arbetsrum vardera inklusive rum för partiordförande
och för kanslichef.

KU 1977/78:23

2.11 Partigrupper, lokalförteckning

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb pos
pers	rum	ljus	mörk
1101	Partiordförande	5	5	150
1102	Gruppkanslichef	5	5	125
1103	Gruppkansli	45	45	675
1104	Förtroenderådsrum		5		250
1105	Vaktmästeri	5	5		60
1106	Kafferum		5	60	(60)
				1 010	310
			Totalt:	1 320

2.11	Sammanträdesrum, lokalförteckning (23)
Pos	Utrymme, befattning	antal	m2 ra		Sämb pos
pers rum	ljus	mörk
1201	Stora partilokalen	220 1		220
1202	Projektorrum	1		5
1203	Materielrum	1		5
1204	Lilla partilokalen	125 1		140
1205	Projektorrum	1		5
1206	Materielrum	1		5
1207	Lektionssal	80 1	90	(90)
1208	Projektorrum	1		5
1209	Materielrum	1		5
1210	Konferensrum 1	75 1		90
1211	Projektorrum	1		5
1212	Materielrum	1		5
1213	Konferensrum 2	60 1		75
1214	Konferensrum 3	20 1	45	(45)	0201
1215	Konferensrum 4	20 1	45	(45)	0201
1216	Konferensrum 5	15 1	35	(35)	0201
1217	Konferensrum 6-15	10		400
1221	Foajé, lektionssal	1		100	1207
1222	Kapprum	150 1		40
1223	Toalett			3
1224	Toalett, handikapp	1		3
1225	Foajé, sammanträdespool	1		150	1217
1226	Kapprum	1		50
1227	Toalett			6
1228	Toalett, handikapp			6
1231	Andaktsrum, gern andakt	50 1		60
1232	Andaktsrum, ensk andakt	1		15
1233	Rum för personalorg	2	40	(40)

Totalt:

255 1 398

1 653

KU 1977/78:23

2.12 Sammanträdesrum, lokalbeskrivning

Stora partilokalen är inrymd i fd andra kammarens plenisal, lilla partilokalen
i fd första kammarens plenisal. De kan nås från stora trapphallen och
från korridorer på plan 5. Kapprum och toaletter ligger på plan 4 intill stora
trapphallen. För att tillgodose sekretess- och säkerhetskrav kan vissa entréer
tillslutas och ljudisoleras. Befintlig fast inredning, konstnärlig utsmyckning
m. m. bibehålies.

Lektionssalen med foajé, kapprum och toaletter ligger i plenisalsbyggnaden
på plan 1 i anslutning till allmänhetens entré.

Konferensrummen är till antalet 15. Tre ligger i plenisalsbyggnaden, två i
ledamotsbyggnaden och tio i riksdagshuset. Konferensrum 1, som tillika är
partigruppsrum, ligger på plan 4 i ledamotsbyggnaden. Det har projektorrum
och materielförråd. Detta rum är ursprungligen statsrådsberedningens
sammanträdesrum. Den fasta inredningen och konstnärliga utsmyckningen
bibehålies.

Konferensrum 2, tillika partigruppsrum och sessionssal för särskilt utskott,
ligger på plan 5 i riksdagshuset. Rummet var tidigare handbibliotek. Dess
fasta inredning bibehålles. Konferensrum 3 och 4 ligger på plan 4 i
plenisalsbyggnaden. Nr 3 ligger mot väster med utsikt över omgivande vatten
och bebyggelse. Nr 4 har tidigare varit bankofullmäktiges sessionssal. Dess
fasta inredning och ytmaterial bibehålles. Konferensrum 5 ligger på plan 2 i
plenisalsbyggnaden i anslutning till entréhallen. Dess belägenhet möjliggör
att det vid behov kan användas som enskild matsal.

Konferensrum 6-14 ligger i riksdagshuset. Sex av dessa är samlade på plan
2 kring en gemensam foajé, som nås utifrån via entrén från Riksgatan i
samma plan. Foajén har genom trappor kontakt också med stora trapphallen
och entrén mot Riksplan på plan 3.1 anslutning till foajén finns automatcafé,
kapprum och toaletter. De fyra större konferensrummen har åstadkommits
genom överbyggnad av gårdar. De har dagsljus genom taklanterniner. De två
mindre konferensrummen saknar dagsljus. Två konferensrum ligger på plan
6 i riksdagshuset nära ledamotsrum på samma och underliggande plan. Ett
konferensrum ligger på plan 8. Konferensrum 15 ligger på plan 4 i
ledamotsbyggnaden. Det är beläget och utformat på samma sätt som de
sammanträdesrum som speciellt betjänar ledamöterna. Härigenom finns ett
sammanträdesrum tillgängligt i varje plan i ledamotsbyggnaden. Utöver de
programmerade konferensrummen finns i ledamotsbyggnaden plats för
ytterligare tre.

Andaktsrummen ligger på plan 1 i ledamotsbyggnadens södra flygel. De
saknar dagsljus. Nära dessa ligger två rum för personalorganisationer.

KU 1977/78:23

2.13 Massmedia, lokalförteckning (25)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb
pers	rum	ljus	mörk	pos
1301	Pressreferenter,	11	11		66
	tolkar och små
	tidn. redaktioner
1302	Stora tidn. redaktioner	22	5		125
1303	Skrivplatser
1304	Redaktion, TT	10	5		100
1305	TV, regirum		1		35
1306	TV-apparatrum		1		35	1305
1307	TV-studio		1		30
1308	Radiostudio		1		14
1309	Radiokontrollrum		1		22	1308
1310	Redaktionsrum, SR		3		45
1311	Kommentatorshytter		5		30
1312	Klubbrum		l		50
1313	Kaffe
1314	Expeditionsassistent	1			10
1315	Telex- och telfaxrum		1		20
					582
			Totalt:		582

2.13 Massmedia, lokalbeskrivning

Massmedias lokaler ligger på plan 7 och 8 i plenisalsbyggnaden. De nås via
hissar från entréplanet. De kan alternativt anslutas till riksdagens interna
vertikalkommunikationer eller till allmänhetens. Referent- och kommentatorrum
i anslutning till plenisalen har direkt samband med övriga massmedialokaler
via de cirkulära trapphusen.

Pressfoajén, rum för expeditionsassistenter och Sveriges Radios lokaler
ligger på plan 7. TV-studion har dubbel rumshöjd. Dess regirum liksom
ljudradions studio och anslutna kommentatorhytter har visuell kontakt med
plenisalen. Inga av SR:s arbetsrum har dagsljus. Press och TT har sina
redaktionslokaler på plan 8. De är dagsljusbelysta.

Massmedias café och klubbrum ligger i rundeln på plan 7 i visuell kontakt
med plenisal och läktare och med utblick mot söder och väster.

2.14 Riksdagsförvaltningen, lokalbeskrivning

Riksdagsförvaltningen ligger, med undantag för upplysningstjänstens
terminal samt rum för guider och informatörer, i riksdagshuset.

RFK ledning och intendentur ligger på plan 8.

KU 1977/78:23

Administrationen och ADB-verksamheten ligger på plan 9.

Även skoltjänsten och visningstjänsten har rum på plan 9 och dessutom
rum för informatörer och guider i anslutning till allmänhetens entré och
lektionssalen på plan 1 i plenisalsbyggnaden.

Riksdagens uppiysningstjänst

Upplysningstjänsten ligger i riksdagshuset med 4 rum på plan 3 och
huvuddelen av tjänsterummen på plan 4 utmed Riksgatan. Via hissbatterier
står lokalerna i förbindelse med entréplanet mot Riksgatan. Kontakt finns
också med stora trapphallen.

Upplysningstjänstens terminal ligger centralt belägen i plenisalsbyggnadens
plan 1.

Enheten för riksdagstryck

Kontorsrum och tryckeriexpedition med kafTerum och andra personalutrymmen
ligger på plan 3 i riksdagshusets norra del. Tryckeriexpeditionens
försäljningslokal har direkt ingång från Riksplan, utan att besökande behöver
passera husets säkerhetsgräns. Enheten har nära kontakt med composeravdelningen
som ligger på plan 3 under f. d. första kammarens plenisal.

Förråd för riksdagstryck med anknutna arbetsplatser ligger på plan 2
omedelbart under tryckeriexpeditionen. Varuhiss förbinder expedition och
förråd med godsterminal på plan 1.

2.14 Riksdagsförvaltningen, lokalförteckning (26)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra	Sämb
pers	rum	ljus	mörk pos
	RF K ledning
1401	Direktör	1	1	30
1402	Sekreterare	1	1	15
1403	Registrator	1	1	20
1404	Expeditionsassistenter	(2)	1	20
1405	Konferensrum		1	20
1406	Väntrum		1	15	(15)
	Administrativ enhet
1409	Byråchef	1	1	25
1410	Tjänstemän	13	13	195
	Intendenturenhet
1411	Avdelningsdirektör	1	1	20
1412	Tjänstemän	5	5	75
1413	Tjänstemän	'2	2	25

KU 1977/78:23

2.14 Riksdagsförvaltningen, lokalförteckning (27)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra	Sämb
pers	rum	ljus	mörk pos
	Skohjänst
1414	Avdelningsdirektör	1	1	20
1415	Tjänstemän	1	1	15
1416	Informatörer		(1)	15	(15)
	Visningstjänsten
1417	Byråassistent	1	1	15
1418	Guider		(1)	(15)
	ADB-verksamhet
1419	Tjänstemän	1	1	20
	Gemensamt
1420	Förrådsrum		1		20
1421	Arkiv		1		20
1422	Kopieringsrum		1		12
1423	Kafferum		1	30	(30)
	Riksdagens uppl tjänst
1431	Byråchef	1	1	25
1432	Tjänstemän	23	23	345
1433	Mottagning, terminal		1	30
1434	Expeditionsassistenter	3	1	20
1435	Bibliotek		1		50
1436	Väntplats
1437	Kafferum		1	25	(25)
1438	Kopieringsrum		1		15
	Enhet för riksdagstryck
1441	Avdelningsdirektör	1	1	25
1442	Tjänstemän	4	4	60
1443	Tjänstemän (korr.läsare)	10	5	75
1444	Expedition		1	20
1445	T ryckeriexpedition	11		180
1446	Föreståndare	1	1	20
1447	Kafferum			25	(25)
1448	Förråd för riksdagstryck				500
				1440	617
			Totalt:	2057

2.15 Riksdagsbiblioteket, lokalbeskrivning

Biblioteket ligger på plan 3 i riksdagshuset. Bokmagasinet ligger på plan 2.
Separat hiss för boktransporter sammanbinder magasin och låneexpedition.

Biblioteket nås av allmänheten genom direkt entré från Riksplan. Utmed
östra fasaden mot Riksplan ligger vaktmästeri och låneexpedition samt
förvärvsavdelning och utmed den södra flertalet arbetsrum för den inre
tjänsten. Enheten för arkiv och offentligt tryck ligger utmed Riksplan. I
våningens inre del finns uppställningsplats för bibliografier intill låneexpedi -

KU 1977/78:23

tionen samt kopieringsrum. Läsesalen och tidskriftsrum ligger på detta plan
under f. d. andra kammaren.

Trappa och hiss förbinder dessa lokaler med övriga plan.

2.15 Riksdagsbiblioteket, lokalförteckning (28)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra	Sämb
pers	rum	ljus	mörk pos
1501	Överbibliotekarie	1	1	25
1502	l:e bibliotekarie	2	2	40
	Inre tjänst
1503	Förvärv	2	1	30
1504	Katalogisering	2	1	25
1505	Katalogisering	3	3	45
1506	Int. org.	2	2	30
1507	Bindning	1	1	20
1508	Arkivarie	1	1	40
1509	Offentligt tryck	4	2	50
1510	Arkiv, offentligt tryck		1		25
1511	Terminal		1		25
	Vaktmästeri
1512	Exp.föreståndare	1	1	15
1513	Exp.ass.	7	1	60
1514	Kopieringsrum		1		25
	Låneexpedition
1515	Låneexpedition	4	1	60
1516	Bibliografi		1		30
1517	Läsesal, bocker		1		140
1518	Läsesal, tidskrifter		1		75
1519	Bokmagasin		i		375
1520	Kafferum		1	20	(20)
1521	Kapprum för allmänheten		1		25
1522	Toalett		2		3
				460	723
			Totalt:	1183

2.16 Restauranglokaler, serveringar, lokalbeskrivning

Serveringslokalerna ligger på plan 2 i plenisalsbyggnaden, med utsikt mot
söder och väster. Självserveringen upptar rundeln mot SV och i anslutande
rum i längan utmed Riksgatan. Utlämningsdisken är planerad för två köer.
Bordsserveringen upptar huvuddelen av det sydligaste rummet i längan mot
Riksgatan. Enskilda matsalar ligger i rundelns västra utbyggnad kring en
foajé som har öppet samband med stora entréhallen. De två mindre
gästmatsalarna skall alternativt kunna användas för självservering resp. som
konferensrum. Serveringslokalerna tillhör de allmänna utrymmen som ges
särskilt hög standard beträffande ytskikt, klimat och akustisk behandling.

KU 1977/78:23

Sammanbindningsbanan på plan 5 i riksdagshuset utnyttjas som representationslokal
för större mottagningar. Den återställs till ursprungligt skick
såväl med avseende på ytskikt som fast och lös inredning.

Restaurangens arbetslokaler ligger på plan 1 och 2 i plenisalsbyggnaden. De
kompletteras av ett pentry i anslutning till sammanbindningsbanan i
riksdagshuset. Personalentré och kontor ligger på plan 1 i rundelns NV del
och huvuddelen av arbetslokalerna i dess SV del.

På plan 2 ligger övriga köksutrymmen i anslutning till utlämningsdisk och
serveringslokaler. Lokalerna på plan 1 och 2 sammanbinds av intem trappa,
varuhiss och mathiss. Flertalet arbetsplatser har direkt dagsljus.

Förråd

Förråd för restaurangen ligger i huvudsak i rundelns mittparti i anslutning
till godsmottagningen på plan 1. Intill köket ligger sådana förråd som bör ligga
nära beredningen. I anslutning till in- och uttag för varor i rundelns västra
utbyggnad ligger förråd för returgods, sopor och avfall. Flertalet förrådsutrymmen
är kylda.

Personalutrymmen

Klädrum jämte tvättrum med toaletter och duschrum ligger i rundelns
mittdel dvs. nära såväl entré som arbetsställen. De är fördelade på två
enheter. Toaletter finns dessutom i anslutning till resp. arbetsplatser. Matrum
för personal ligger på plan 1 i rundeln med utsikt mot SV. Därintill ligger
vilrum med toalett.

2.16 Restauranglokaler, serveringar, lokalförteckning (29)

Pos	Utrymme, befattning	antal	m2 ra		Sämb
pers rum	ljus	mörk	pos
	Serveringslokaler
1601	Självservering	200	275
1602	Bordsservering	40 l	50
1603	Enskild matsal	25 1	50
1604	Enskild matsal	12 1	20
1605	Representationslokal	1	200	(200)
	Arbetslokaler
1611	Kontor	2 1	20
1612	Köksexpedition	1 1		10
1613	Varumottagning			15
1614	Rense ri	1	10	( 10)
1615	Beredning, kallskänk	1	100	(100)
1616	Grovdisk	1	10	( 10)
1617	Rangering			45
1618	Pentry	1		15	1605
1619	Diskrum	1	50	( 50)

KU 1977/78:23 97

2.16 Restauranglokaler, serveringar, lokalförteckning (30)

Pos	Utrymme, befattning	antal	m2 ra		Sämb pos
pers	rum ljus	mörk
	Förråd
	Kylda utrymmen
1621	Frysrum		1	15
1622	Kylrum			8
1623	Svalningsrum/upptining		2	2
1624	Kött och chark		1	8
1625	Konserver		1	8
1626	Mejerivaror		1	8
1627	Rotfrukter		1	8
1628	Frukt		1	8
1629	Drycker		1	15
1630	Torrförråd			15
1631	Restkyl		1	8
1632	Avfallskyl		1	8
	Övriga förråd
1633	Linneförråd		1	8
1634	Glas/porslin/tekn.art.		1	20
1635	Smutstvätt		1	3
1636	Returgods		1	10
1637	Torra sopor		1	8
	Personalutrymmen
1641	Klädrum	40		30
1642	Tvättrum		2	8
1643	Toalett		2	3
1644	Vilrum		1	8
1645	Toalett		1	1,5
1646	Matrum		1 20	(20)
1647	Toalett		3	4,5
			805	300
			Totalt: 1105

2.17 Motionslokaler, lokalbeskrivning

Motionslokalema ligger på plan 1 i ledamotsbyggnaden. Simhallen liggei
under den runda gården omgiven av omklädningsrum för herrar resp. damer
jämte till dem hörande tvagningsrum, bastu, svalningsrum och toaletter.
Gymnastik- och motionshallen jämte redskapsrum ligger söder därom. Den
kan uppdelas i två utrymmen genom vikvägg. Motionslokalema har nära
samband med klubbrum och dryckesautomater på plan 2.

7 Riksdagen 1977178. 4 sami Nr 23

KU 1977/78:23

2.17 Motionslokaler, lokalförteckning (31)

	antal		m2 ra	Sämb
Pos	Utrymme, befattning
	pers	rum	ljus	mörk pos
1701	Gymnastik- och motionshall	1		150
1702	Redskapsrum	1		10
1703	Simhall	1		85
	Omklädningsrum,
	herrar
1704	Omklädningsrum	1		30
1705	Tvagning	1		20
1706	Bastu	1		10
1707	Svalrum	1		10
1708	Toalett	2		3
	O m kläd n i ngs ru m ,
	damer
1709	Omklädningsrum	1		15
1710	Tvagning	1		20
1711	Bastu	1		10
1712	Svalrum	1		10
1713	Toalett	2		3
1714	Förråd	1		5
				381
		Totalt:		381

2.18 Gemensamma servicefunktioner, lokalbeskrivning

Utrymmen för gemensamma servicefunktioner återfinns i samtliga byggnader
men är i huvudsak förlagda till riksdagshus och plenisalsbyggnad.

Bevakningens huvudcentral ligger intill plenisalsbyggnadens huvudentré
på plan 2. Lokala bevakningsställen finns i anslutning till riksdagshusets
entréer mot Riksgatan och Riksplan på plan 2 resp. 3 samt i ledamotsbyggnaden
i anslutning till entréhallen på plan 3.

Bevakningens personalutrymmen ligger i anslutning till bevakningsställena.

Post och resebyrå ligger i plenisalsbyggnadens stora entréhall på plan 2.
Personalutrymmen till dessa ligger på plan 1 i samma byggnad i anslutning till
personalutrymmen för andra kategorier av anställda.

Skrivbyrån ligger i riksdagshuset på plan 8 med nära anslutning till
hissarna.

Distributions- och budcentral, reproduktionscentral och citografanläggning
jämte paus- och kafferum ligger i riksdagshuset på plan 2 och 3.

Expensförråd jämte expedition ligger i samma byggnad på plan 2 under f. d.
andra kammaren.

Pappersförråd ligger i utbyggnad under Riksplan på plan 1 i anslutning till
lastplatsen.

KU 1977/78:23

Telefonistcentral ligger i riksdagshuset på plan 2 mot Riksgatan.
Läkarmottagning ligger i plenisalsbyggnaden på plan 1 i anslutning till
byggnadens centrala personalutrymmen.

2.18 Gemensamma servicefunktioner, lokalförteckning (32)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb pos
pers	rum	ljus	mörk
1801	Reception, vaktmästeri		1		15	0101
1802	Huvudbevakningscentral		1		20	0101
1803	Lokalt bevakningsställe
1804	Matplats		1		10	1802
1805	Klädrum	15	1		10	1802
1806	Tvättrum		1		4	1805
1807	Toalett		1		1,5	1805
1811	Postexpedition		1		30	0101
1812	Sortering		1		15
1813	Postfack m. m.		1		15
1814	Resebyrå	2	1		25	0101
1815	Klädrum		1		10
1816	Tvättrum		1		4
1817	Toalett		1		1,5
1821	Skrivbyrå	10	10	120
1822	Distributions- och	5		60	(60)	2111
	budcentral
1823	Reproduktionscentral	6		100		1822
1824	Föreståndare	1	1	15		1823
1825	Pausrum		1		6	1823
1826	Citografanläggning	2	1	35		1823
1827	Kafferum		1	15	(15)
1828	Expensförråd				250
1829	Expedition					1828
1830	Pappersförråd				100	1823
	Telefonistcentral
1831	Telefonister	9		35
1832	Pentry		1		5
1833	Vilrum		1		5
1834	Toalett		1		1,5
	Läkarmottagning
1841	Undersökningsrum		1		20
1842	Väntrum		1		15
1843	Klädrum		1		2,5
1844	Toalett, handikapp		1		3
				380	569
				Totalt:	940

KU 1977/78:23

2.19 Verkstäder, förråd, arkiv, lokalförteckning (34)

100

Pos	Utrymme, befattning	antal m2 ra		Sämb
pers rum ljus	mörk	pos
1901	Fastighetsdrift Kontor	1	10
1902	VVS-verkstad	1	25
1903	El-förråd	1	5
1904	Klädrum	1	10
1905	Tvättrum	1	4
1906	Toalett	1	1,5
1907	Matrum	1	10
1908	Verkstäder Företståndare	1 1	15
1909	Snickeriverkstad	2 1	50
1910	Tapetserarverkstad	2 1	50
1911	Sprutbox	1	20
1912	Polerrum	1	8
1913	Klädrum	1	10
1914	Tvättrum	1	4
1915	Toalett	1	1,5
1916	Matrum	1	15
1917	Skrivmaskinsservice	1	25	0505
1918	Tekn. service vot. anlägg	1	15	2201
1919	ning Verkstad, tele/el	1	12
1921	Förråd Byggnadsmaterial	1	100	1909
1922	Möbler, mattor	1	100	1910
1923	Färgförråd	1	8	1911
1924	Teknisk materiel	1	50	1919
1925 1926	Lampförråd Driftvärn	1	50 35
1927	Driftvärn (spec krav)	1	15
1931	Arkiv Ritningsarkiv	1	40
1932	Modellarkiv	1	40
1933	Handlingsarkiv	1	60
1934	Sekret arkiv	1	15
1935	Ritningsarkiv	1	6	1919
		Totalt:	810 810

2.19 Verkstäder, förråd, arkiv, lokalbeskrivning

Fastighetsdrift

Kontorsrum och liten VVS-verkstad jämte förråd samt personalrum för
fastighetsdriftens personal ligger i riksdagshusets plan 2.

KU 1977/78:23

101

Verkstäder

Snickeri- och tapetserarverkstad samt tillhörande polerrum och sprutboxrum
är förlagda till plan 1 och 2 i utbyggnaden under Riksplan.
Personalutrymmen och rum för föreståndare har fönster mot den dagsljusbelysta
snickeriverkstaden.

Rum för teknisk service för voteringsanläggningen samt litet verkstadsrum
ligger under plenisalen på plan 4 i plenisalsbyggnaden.

Förråd

Byggmaterialförrådet är placerat intill lastgatan under Riksplan. Utrymme
för möbler och mattor ligger på plan 2 under Riksplan intill snickeri- och
tapetserarverkstaden.

Materielförråd för el och tele ingår i Riksgatans underbyggnad för teknisk
försöijning.

Lampförråd ligger liksom driftvärnets lokaler på plan 1 i riksdagshuset.
Arkiv

Handlingsarkiv och sekret arkiv har inplacerats på plan 2 i riksdagshuset.

Ritnings- och modellarkiv ligger i anslutning till RFK:s lokaler på plan 4 i
riksdagshuset.

Litet ritningsarkiv för el- och teleinstallationer har förlagts intill materielförrådet
under Riksgatan.

2.20 Städrum, omklädningsrum m. m., lokalbeskrivning

Lokalvårdsutrymmen

Städcentral och personalutrymmen till denna ligger i riksdagshusets plan

Närförråd för sänglinne m. m. för service av ledamöternas kombirum är
utplacerade i ledamotsbyggnadens samtliga plan. Centralförråd för linne
samt smutstvättförråd ligger i ledamotsbyggnadens plan 1.

Personalutrymmen, expeditionsassistenter m.fl.

Omklädnings-, tvätt- och matrum för expeditionsassistenter m. fl. är
fördelade på de tre byggnaderna.

I riksdagshuset är de förlagda på plan 2 och 3 på båda sidor om entrén vid
Riksgatan. Interntrappor förbinder planen. Utrymmena kan disponeras så att
de även kan nyttjas av bevaknings- och vaktpersonal.

KU 1977/78:23

102

I plenisalsbyggnaden är de centralt placerade på plan 1 i anslutning till
hallen invid förbindelsegången.

I ledamotsbyggnaden är personalutrymmena placerade invid den centrala
hallen på plan 3, 4 och 5.

2.20 Städrum, omklädningsrum m. m., lokalförteckning (36)

Pos	Utrymme, befattning	antal		m2 ra		Sämb
pers	rum	ljus	mörk	pos
	Lokalvårdsutrymmen
	Stödcentra1
2001	Lokalvårdsledare	1	1		12
2002	1 :e lokalvårdare	1	1		6
2003	StädvagnsfÖrråd		1		30
2004	KemikaliefÖrråd		1		15	2003
2005	PapperslÖrråd		1		20	2003
2006	Maskinförråd		1		12
	Städförråd, ldm-rum
2007	Centralförråd		1		10
2008	Närförråd		6		40
2009	Smutstvätt		1		6
010	Städrum		50		100
	Personalutrymmen
2011	Klädrum	50			35
2012	Tvättrum				6
2013	Toalett		4		6
	Personalutrymmen, exp.ass.
2021	Klädrum	30			20
2022	Tvättrum		2		8
2023	Toalett		2		3
2024	Matrum		1		15
	Övrigt
2031	Vilrum		6		148
2032	Toalett		6		9	2031
2033	Toalett				100
					507
			Totalt:		507

2.21 Parkering, inlastning, lokalbeskrivning

Samtliga vidstående lokaler är inrymda i Riksplans underbyggnad. Skyddsrumsytan
fördelas på fem mindre skyddsrum vilka fredsanvändes för
parkering.

KU 1977/78:23

2.21 Parkering, inlastning lokalförteckning (37)

103

Pos	Utrymme, befattning	antal	m2 ra	Sämb
pers rum	ljus	mörk pos
2101	Skyddsrum	700		625
2102	Parkering			2525
2103	Uppställningsplats			125
2104	Lastplatser			100
2105	Godsrangering			100
2106	Buffertlager			40
2107	Truckuppställning			20
2108	Returgods, -papper			100
2109	Soprum			40
2110	Containeruppst.			20
	Varumottagning
2111	Expedition	1		15
2112	Pentry	1		2
2113	Klädrum	1		4
2114	Dusch	1		1,5
2115	Toalett	1		1,5
				3719
		Totalt:		3719

2.22 Tekniska utrymmen, lokalbeskrivning

Tekniska utrymmen, plenisal

Rum för tekniska installationer rörande plenisalens voteringsutrustning,
protokoll- och resultattablåer etc. ligger samlade under plenisalen på plan 4.
Regirummets apparatrum ligger på plan 6 i nära anslutning till regirummet.

Tele/el

Stativrum och ställverk m. m. för tele resp. el är inrymda i Riksgatans
underbyggnad.

Apparatrum för huvudbevakningscentralens teleinstallationer ligger på
plan 2 i plenisalsbyggnaden i direkt anslutning till bevakningscentralen.

VVS

Undercentraler för fjärrvärme finns i riksdagshusets plan 1 utmed
Stallkanalen och i ledamotsbyggnadens plan 1 i södra flygeln.

Kylcentralen är inrymd i Riksgatans underbyggnad.

KU 1977/78:23

2.22 Tekniska utrymmen, lokalförteckning (38)

104

antal m2 ra Sämb

Pos Utrymme, befattning

pers rum ljus mörk pos

2201	Tekn. ulr. - plenisal Voteringsutrustning 1	16
2202	Protokolltablå 1	8
2203	Resultattablå 1	5
2204	Stativrum, ITV 1	5
2205	Batterirum 1	8
2206	Apparatrum, regirum 1	5
2211	Tele Stativrum, rikstele	175
2212	Stativrum, interntele	40
2213	Batterirum	15
2214	Övrigt, tele	35
2215	Kabelrum	15
2216	Apparatrum, HBC	6
2221	El Ställverk, högspänning	45
2222	Ställverk, lågspänning	80
2223	Reservkraft	40
2224	Elcentraler	250
2231	Hissmaskinrum
2241	VVS Fläktrum
2242	Undercentra], fjärrvärme	100
2243	Mätarrum	5
2244	Kylcentral	150

Totalt:

exkl. hissmaskinrum och fläktrum.

1003

KU 1977/78:23

105

3 Byggnadernas disposition (39)

3.1 Plenisalsbyggnadens disposition (40)

Byggnaden består av en länga utmed Riksgatan och en halvrundel mot
väster. Dess yttre bevaras helt. Dess inre bibehålies i väsentliga delar såsom
entré- och hallutrymmen samt karaktärsrum och allmän disposition i längan
och rundelns mittparti. I en påbyggnad inryms plenisalen med foajé och
läktare samt utrymmen för vissa kammarnära verksamheter.

Huvudentré är den befintliga ingången mot Riksgatan. Allmänhetens
entré och entré för rörelsehindrade ligger i norra delen av längan. Entréer för
riksdagsrestaurangens varutransporter och personal ligger i rundelns västra
del.

Två trapphus med anslutna hissbatterier i längan sammanbinder våningsplanen
på så sätt att allmänhetens vertikalkommunikationer är separerade
från övriga. Trappor och rulltrappor med anslutning till den centrala hallen
förbinder huvudplanen i rundeln.

Plenisalsbyggnaden plan 1 1:400 (41)

I längan mot Riksgatan innehåller detta plan två hallar. Den södra utgör en
del av förbindelsen mellan plenisalsbyggnaden och ledamotsbyggnaden. Den
norra bildar foajé till lektionssalen och ingår i allmänhetens entréutrymmen. I
rundeln ligger lektionssalen jämte rum för guider och informatörer, huvuddelen
av restaurangens ekonomiutrymmen samt en grupp omklädningsrum
m. m. för olika personalgrupper som arbetar i byggnaden. 1 anslutning härtill
finns sjuk- och läkarrum. Riksgatan är underbyggd mellan portalerna.
Utrymmena disponeras helt för tekniska servicefunktioner och har förbindelse
med servicekulvert mot söder och via transportkulvert med såväl
plenisalsbyggnad som riksdagshus.

Plenisalsbyggnaden plan 2 1:400 (42)

Den yttre entréhallen mot Riksgatan flankeras av bevakningscentral och
garderob. Centrum av byggnaden upptas av f. d. bankhallen med reception,
post, resebyrå, upplysningstjänstens terminal, väntplats m. m. Från hallen
nås över- och underliggande plan via rulltrappor. Söder om hallen ligger
restaurangen och norr därom handbiblioteket. Väster om hallen ligger
enskilda matsalar. De två mindre av dessa skall även kunna användas som
konferensrum resp. för självservering.

I längans norra del ligger allmänhetens entréutrymmen med direkt
vertikalförbindelse till såväl lektionssal i plan 1 som åhörarläktare i plan
7.

KU 1977/78:23

106

Plenisalsbyggnaden plan 4 1:400 (43)

Rumssviten utmed Riksgatan utgör i detta plan den gamla banklängans

huvudvåning. Den disponeras för talmännens rum och talmanskonferensens
sessionssal samt riksdagsdirektörens rum. Bankofullmäktiges gamla
sessionssal i detta våningsplan utnyttjas som konferensrum. Via trappor har
denna rumsgrupp förbindelse med plenisalens podium på plan 5. Stora
entréhallens övre del upptar centrum av detta plan. Rundeln upptas på
vardera sidan därom av klubbrum inklusive två TV-rum och utrymmen för
vila och avkoppling. Söder om entréhallens övre del ligger teknikutrymmen
för plenisalen i nära förbindelse med denna. Den västliga delen av byggnaden
disponeras som konferensrum.

Plenisalsbyggnaden plan 5 1:400 (44)

I rundeln, som i detta plan är nybyggd med undantag för de västligaste

delama, ligger kammarens plenisal med foajé och serviceutrymmen. I den
befintliga våningen i längan utmed Riksgatan ligger kammarkansliet. Detta
plan anslutes med klimatskyddade förbindelsegallerier till riksdagshusets
huvudvåning.

Plenisalsbyggnaden plan 6 1:400 (45)

Den befintliga längan utmed Riksgatan upptas av stenografrum med
serviceutrymmen. De har via trappor förbindelse med plenisalen på underliggande
plan. Anslutande delar av rundeln upptas i norr av ytterligare
stenografrum och i söder av rum förde ingenjörer och teknikersom svarar för
plenisalens tekniska funktioner. Huvuddelen av rundeln upptas av plenisalens
övre del med kommentator-, referent-, TV- och regihytter.

Plenisalsbyggnaden plan 7 1:400 (46)

Detta plan är i sin helhet nytt. I den centrala delen över den befintliga
längan ligger utrymmen för Sveriges Radio flankerade i söder av pressfoajé
och i norr av hisshall för allmänheten med separat vertikalförbindelse med
dess entréutrymmen. Dessa utrymmen ansluter via massmedias klubbrum,
respektive allmänhetens foajé, till åhörarläktaren, som upptar rundelns
västra omkrets.

Plenisalsbyggnaden plan 8 1:400 (47)

Liksom plan 7 är detta i sin helhet nytt. Utrymmena över den befintliga
längan utmed Riksgatan utnyttjas liksom underliggande våning av massmedia.
De utgörs av redaktionsrum för TT och press. I övrigt upptas detta
plan av tekniska utrymmen.

KU 1977/78:23

107

Plenisalsbyggnaden takplan 1:400 (48)

Plenisalsbyggnaden sektioner 1:400 (49)

Sektion A-A visar ett snitt genom rundeln. I mitten ligger f. d. bankhallen
som utgör byggnadens centrala entré- och kommunikationsutrymme. Dess
tidigare välvda tak har ersatts med ett plant. Däröver ligger plenisalen. Mot
fasaderna ligger nedifrån räknat ekonomiutrymmen, restaurang och handbibliotek,
klubbrum, kammarfoajé och överst läktarfoajé.

Sektion B-B visar ett snitt vinkelrätt mot Riksgatan. I längan utmed denna
ligger huvudentréen och däröver talmansrum, kammarkansli, stenografer
och i de två översta nya våningarna massmedia. Över stora hallen ligger
plenisalen med podiet mot längan och foajé och läktare mot Strömmen.

Plenisalsbyggnaden fasader 1:400(50-51)

3.2 Riksdagshuset, disposition (52)

Byggnaden bevaras till det yttre och inre. Vissa förändringar har dock gjorts
för att höja utnyttjandet och förbättra inre kommunikationer och klimat. De
berör få av byggnadens ursprungliga karaktärsutrymmen. Stora trapphallen
och sammanbindningsbanan är kvar, likaså kamrarna och många av de
ursprungliga sessionsalarna och allmänna utrymmen. Rumsindelningen har i
stor omfattning bibehållits.

Byggnaden har centrala entréer från Riksgatan och Riksplan. De sammanbinds
av trapphallen.

F. d. första och andra kammarens åhörarentréer mot Riksplan bibehålles
och används som entré till riksdagstryckets försäljningslokal resp. entré till
riksdagsbiblioteket.

Övriga befintliga entréer kan, beroende av behov och säkerhetsbedömningar,
utnyttjas eller tillslutas.

Byggnadens varuförsörjning sker via en godsterminal under Riksplan.
En varuhiss i anslutning till godscentralen betjänar samtliga plan.
Dessutom finns separata varuhissar till lager och verkstäder resp. bibliotek.

Personhissar bibehålls i befintliga lägen och kompletteras med två
hissbatterier i anslutning till västra korridoren.

Riksdagshuset plan 1 1:400 (53)

Detta plan ligger helt under mark och saknar dagsljus. Utrymmena mellan
grundmurarna är till stor del outgrävda. Ett korridorsystem för transporter
ansluter godsterminalen under Riksplan med varuhissar och de utrymmen i

KU 1977/78:23

108

planet som utnyttjas. De utgörs i södra delen av byggnaden dels av förråd för
driftsvärn och fastighetsdrift, dels fläktrum och värmeundercentral under
terrassen mot Stallkanalen. Undercentralen ansluter till distributionsnätet för
fjärrvärme i Norrbro och till övriga byggnader inom komplexet via ledningskulvertar.
I norra delen av detta plan ligger fläktrum.

Riksdagshuset plan 2 1:400 (54)

Utrymmena mot Riksgatan är dagsljusbelysta. De utgörs, förutom av
entréhall med flankerande utrymmen för vaktpersonal, av distributionsresp.
telefonistcentral. I byggnadens centrum ligger en foajé, som nås från
såväl Riksgatan som Riksplan och omges av sex konferensrum. Fyra av dessa
har åstadskommits genom överbyggnad av gårdar. Under f. d. andra
kammaren ligger expensförråd med expedition. Utrymmena under f. d.
första kammaren är disponibla. Mot Riksplan och delvis i lokaler under denna
ligger bokmagasin och tillhörande arkiv med direkt hissförbindelse med
biblioteket. Förråd för riksdagstryck har direkt förbindelse med tryckeriexpeditionen
i planet ovanpå och med lastgatan i planet under. Mot söder ligger
bl. a. centrala utrymmen för fastighetsvärd och drift. Mot norr ligger
fläktrum. Under Riksplan ligger på denna våning övre delen av snickeriverkstaden
och förråd för möbler, mattor m. m.

Riksdagshuset plan 3 1:400 (55)

Detta plan ligger helt över mark och samtliga yttre fasader har fönster.
Liksom i plan 2 upptas utrymmen i byggnadens centrum av den tidigare
nämnda foajén med kringliggande konferensrum i kontakt med entréerna
mot Riksgatan och Riksplan. Rumsfilerna mot fasad upptas av olika enheter
inom RFK: riksdagsbibliotek, riksdagstryck, tryckeriexpedition, reproavdelning
samt del av upplysningstjänsten. Under f. d. andra kammaren ligger
bibliotekets läsesal och tidskriftsrum. Under f. d. första kammaren composerenheten.

Riksdagshuset plan 4 1:400 (56)

Huvuddelen av detta plan disponeras av utskott. Rumsfiler utmed
Riksgatan inrymmer upplysningstjänstens lokaler.

Utrymmen under f. d. kamrarna består av pausutrymmen, vissa arkiv och
förråd samt disponibla utrymmen.

Riksdagshuset plan 5 1:400 (57)

Detta plan är riksdagshusets huvudvåning. Det har klimatskyddad kontakt
med kammarplanet i plenisalsbyggnaden. Rumsfilerna mot gavlarna och

KU 1977/78:23

109

Riksgatan innehåller statsrådens rum jämte sessionssal. Utmed Riksgatan
ligger arbetsrum för ledamöter.

De f. d. kamrarna används som stor resp. liten partisal. Det tidigare
handbiblioteket beläget mot Riksgatan utnyttjas som konferensrum och
sammanbindningsbanan mot Riksplan som representationslokal.

Riksdagshuset plan 6 1:400 (58)

Detta plan är en entresolerad del av plan 5 utmed Riksgatan. Det inrymmer

arbetsrum för ledamöter och deras biträden samt två konferensrum.

Riksdagshuset plan 7 1:400 (59)

Detta plan disponeras av utskott. Förändringarna i rumsindelning är
mycket få.

Riksdagshuset plan 8 1:400 (60)

De norra, södra och östra rumsfilerna är ombyggda och utvidgade. De
inrymmer utskott. Sessionssalarna ligger utmed fasaden mot Riksplan och
har överljus. Västra längan och mittpartiet är delvis ombyggda och inrymmer
lokaler för RFK:s ledning, intendentur och skrivbyrå.

Riksdagshuset plan 9/takplan 1:400 (61)

I detta ombyggda plan ligger RFK:s administration, skol- och visningstjänst
m. m. Entré sker från den stora hallen i väster, vilket ger kontakt med
RFK:s lokaler på plan 8.

Riksdagshuset sektioner 1:400(62)

Riksdagshuset fasader 1:400 (63-64)

3.3 Ledamotsbyggnadens disposition (65)

Byggnaden består av tre kroppar, sammanhållna av hallar i varje plan. Dess
exteriör bevaras oförändrad. Gården i södra flygeln byggs igen. Inre system av
korridorer och hallar behålles i princip, medan rumsindelningen till stor del
förändras. Den nuvarande huvudentrén bibehålles. Den nås från portiken
mot Mynttorget via den centrala runda gården. Varuentré för hotellverksamheten
och entré för rörelsehindrade ligger i Myntgränd. Befintlig entré till
södra flygeln i arkaden mot Myntgatan kan utnyttjas eller stängas av

KU 1977/78:23

110

beroende på behov och säkerhetsbedömningar.

Befintliga hissar och trappor i de olika byggnadskropparna och i anslutning
till de sammanbindande hallarna utnyttjas. De kompletteras av hissbatterier i
anläggningens östra del som sammanbinder samtliga plan med förbindelsegången
till plenisalsbyggnaden.

I varje våning finns sammanträdesrum för ledamöter intill runda gården
samt rum för expeditionsassistenter i anslutning till de centrala hallarna och
kommunikationerna.

Gångförbindelse över stallkanalen (66)

I anslutning till Stallbron sammanbinds plenisalsbyggnaden och ledamotsbyggnaden
av ett galleri. Dess takbjälklag ligger i höjd med Stallbrons övre
yta. Mot väster har det ett sammanhängande glasparti.

Ledamotsbyggnaden plan 1 1:400 (67)

I de dagsljusbelysta delarna ligger arbets- och kombirum för ledamöter,
rum för sekreterare/kontorshjälp samt i norra flygeln två partikanslier. I
huvudbyggnadens östra del ligger en hisshall. Den ansluter till den klimatskyddade
förbindelsegång som leder till plenisalsbyggnaden.

Förbindelsegången, vars takbjälklag ligger i nivå med Stallbron, har ett
sammanhängande fönsterparti mot väster.

Utrymmena utmed Myntgatan saknar dagsljus. I dessa ligger bl. a.
andaktsrum, rum för personalorganisationer, gymnastiksal med anslutning
till badet, som placerats under runda gården, samt centrala städutrymmen.

Ledamotsbyggnaden plan 2 1:400 (68)

På detta plan ligger huvudentrén till byggnaden. Utmed Myntgatans arkad
ligger i nuvarande kanslihusrestaurangen ett klubbrum med automatservering.

Södra och norra flygeln upptas av partikanslier.

1 övrigt disponeras planet av arbets- och kombirum för ledamöter och rum
för sekreterare/kontorshjälp.

Ledamotsbyggnaden plan 3 1:400 (69)

Den centrala hallen i detta plan utgör de tre byggnadskropparnas gemensamma
entréutrymme. Den inrymmer bevakningsplats och reception.

I övrigt disponeras planet av arbets- och kombirum för ledamöter och rum
för sekreterare/kontorshjälp.

KU 1977/78:23

lil

Ledamotsbyggnaden plan 4 1:400 (70)

Den ursprungligen för statsrådsberedningen byggda sessionssalen ovanför
östra portiken utnyttjas som konferensrum. I övrigt disponeras detta plan av
arbets- och kombirum för ledamöter och rum för sekreterare/kontorshjälp.

Ledamotsbyggnaden plan 5 1:400 (71)

Innanför östra portiken ligger talmannens våning. I övrigt disponeras detta
plan av arbets- och kombirum för ledamöter.

Ledamotsbyggnaden plan 6 1:400 (72)

Detta plan är byggnadens takvåning. Det innehåller ledamotsrum av
kombityp samt service- och teknikutrymmen.

Stallbron 1:600, sektioner A-A, B-B, C-C 1:400 (73)

Kanslihuset fasader 1:400 (74)

3.4 Riksplans disposition (75)

Under Riksplan byggs garage och lastterminal. Underbyggnaden är täckt
av ett jordlager som möjliggör vegetation. Större delen av marken täcks av en
grönyta med träd som sträcker sig från norr till söder. 1 NV hörnet av planen
ligger en granitklädd paviljong med hiss och trappa till garageplanet. Planens
södra och norra delar samt motsvarande murar mot Norrström och Stallkanalen
sänks. Delar av Norrbros västsida friläggs därvid.

Trafiken leds in genom befintliga öppningar i barriären mot Norrbro.
Yttrafiken förs fram till riksdagshusets huvudentré. Garagetrafiken förs till
och från ramper i norra och södra delen av planen. Med undantag för
temporära uppställningsplatser för besöksbussar skall inga P-platser finnas på
Riksplan.

Riksplan 1:400(76)

Bilramper i södra resp. norra änden av Riksplan leder till underliggande
garage och lastplats. I NV hörnet av planen uppförs en granitklädd paviljong
med trappa och hiss till garageplanet.

Yttrafiken till riksdagshuset förs från Norrbro genom befintliga öppningar i
barriären som begränsar Riksplan. Med undantag för uppställningsplatser för
skolbussar skall inga P-platser finnas på Riksplan.

KU 1977/78:23

112

Planens underbyggnad är täckt av ett jordlager som möjliggör trädvegetation.

Riksplan sektioner 1:400(77)

Riksplan fasader 1:400 (78)

Riksplans underbyggnad plan 1 1:400 (79)

Underbyggnaden är direkt ansluten i väster till riksdagshusets transportkorridorer
i plan 1 och har därmed intern förbindelse med samtliga
byggnader. Den inrymmer garage för 140 bilar. En del av garaget är tillika
skyddsrum. Väster om garaget ligger en lastgata med lastplats och intill
riksdagshuset en underbyggnad i två plan. Det nedre rymmer dels lastterminalens
serviceutrymmen inklusive rum för sopor, returgods och buffertuppställning,
dels förråd för byggmaterial och papper och därjämte en
snickeriverkstad som är dagsljusbelyst samt VVS-utrymmen.

KU 1977/78:23

113

Bilaga 3

STOCKHOLMS FASTIGHETSKONTOR
Saneringsavdelningen

Promemoria

1977-10-06

PM angående riksdagens förvaltningsstyreises utredning av riksdagens
lokalfrågor

Nedan redovisas en granskning av följande handlingar.

A Byggnadsstyrelsens skrivelse 1977-09-01 till riksdagens förvaltningsstyrelses
byggnadskommitté ang. Riksbyggnadema (koncept)

B Årskostnadsberäkning Helgeandsholmen och Sergels Torg (bilaga 2 till
ovanstående skrivelse)

C Utredning av villkoren för Riksdagens kvarliggande vid Sergels Torg
(bilaga 3 till ovanstående skrivelse)

D Byggnadskommitténs skrivelse 1977-09-22 till riksdagens förvaltningsstyrelse
ang. Byggnadskommitténs fortsatta arbete och förslag (koncept)

A BYGGNADSSTYRELSENS SKRIVELSE 1977-09-01

2. Lokalprogram, tekniska program m. m.

2.1 Lokalprogram

Utredningen anger att skyddsrum inte kan anordnas med rimliga tekniska
och ekonomiska konsekvenser inom Sergels Torgs- fastigheten. Det bör då
framhållas att fastigheten Hägern Större 14, som ingår bland de mest
närliggande expansionsobjekten för riksdagen vid Sergels Torg, inrymmer en
nedgång till det stora befolkningsskyddsrummet i Klara.

2.2 Tekniska program

Utredningen anger att oavsett den framtida användningen av Helgeandsholmsbyggnadema
måste trösklarna mellan Mälaren och Saltsjön flyttas
nedströms Helgeandsholmen till i höjd med Norrbro. Härigenom erhålles en
höjning av vattenståndet omkring pålverket i byggnadernas undergrund,
som beräknas skydda detta mot rötangrepp. Utredningen anger att flyttningen
av trösklarna bör genomföras före sekelskiftet.

Emellertid underskattar utredningen svårigheterna med en flyttning av
trösklarna. Med de två dammarna i Norrström och Stallkanalen regleras
vattenstånden i hela Mälaren i enlighet med gällande vattendomar. Vid en
flyttning av regleringsdammarna kan läckvattenflödena genom angränsande
landområdena komma att öka, varigenom ökade svårigheter att uppnå
föreskrivna vattenstånd kan förväntas. Mälarens vattenstånd är av betydelse
bl. a. för vattenförsörjning, båttrafik, fiske och jordbruk runt sjön. En höjning
av grundvattennivån i delar av Gamla Stan och Nedre Norrmalm genom
8 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 23

KU 1977/78:23

114

flyttning av regleringsdammarna kan dessutom medföra skador på en del
fastigheter i området. Det är således ett stort antal tekniska frågor som måste
utredas innan regleringsdammarna kan flyttas. Vattendomstolens tillstånd
måste också erhållas.

Vidare bör det framhållas att en lösning av Helgeandsholmsbyggnadens
grundläggningsproblem genom en flyttning av trösklarna mellan Mälaren
och Saltsjön till Norrbro får negativa estetiska konsekvenser genom att det
forsande vattnet mellan Riksbron och Norrbro ersätts av en lugn vattenspegel.

Även om det skulle visa sig möjligt att lösa de redovisade tekniska
svårigheterna är ändå en flyttning av regleringsdammarna förenad med
mycket stora kostnader som helt måste bäras av ägaren till Helgeandsholmsbyggnaderna.
Alternativet till en höjning av vattenståndet kring pålverket
torde vara en traditionell grundförstärkning, vilken torde vara förenad med
stora olägenheter i ett relativt nyligen ombyggt riksdagshus och med
riksdagen i full verksamhet.

Utredningen har i sin bedömning att grundförstärkningskostnaderna är
oberoende av framtida användningssätt för Helgeandsholmsbyggnaderna ej
beaktat kommunens erbjudande att förvärva dessa fastigheter. Vid en sådan
lösning skulle riksdagen helt slippa grundförstärkningskostnader för den
överlåtna egendomen, medan dessa kostnader helt skulle belasta alternativet
med en återflyttning av riksdagen.

Dessutom har utredningen ej tagit hänsyn till att de byggnadsarbeten som
erfordras på Helgeandsholmen vid en återflyttning av riksdagen medför
större risker för sättningsskador än alternativ med ombyggnader av måttlig
omfattning och jämfört med nuläget oförändrad byggnadsvolym på Helgeandsholmen.

3. Funktionskrav - Disposition - Expansion

3.1 Expansion

Utredningen anger att riksdagen vid en förläggning till Helgeandsholmen
får tillgång till expansionsmöjligheter i Gamla Stan om 22 300 kvm lägenhetsyta.
Det bör dock noteras att dessa lokaler redan disponeras av kronan,
varför något nettotillskott ej erhålles till kronans lokalförsörjning. Inte minst i
samband med diskussioner om överlåtelse till kronan av vissa kvarter i Södra
Klara har det framgått att kronan har behov av betydande nettotillskott ifråga
om lokaler. Huvuddelen av expansionsmöjligheterna vid Sergels Torg ger
nettotillskott till kronans lokalförsörjning.

Utredningen hävdar att tillgänglighet och kostnader för expansionsmöjligheterna
vid Sergels Torg ej är lika förmånliga som för projektet på
Helgeandsholmen. Det bör därför framhållas att expansionsmöjligheterna i
Gamla Stan utgörs av ålderdomliga småfastigheter, som har sammanbyggts i
samband med modernisering. Resultatet har blivit komplicerade inre

KU 1977/78:23

115

kommunikationer och härigenom mindre god tillgänglighet. Expansionsmöjligheterna
vid Sergels Torg är däremot moderna kontorshus med god
tillgänglighet, som i flera fall förbättras ytterligare med inbyggda gångförbindelser
ovan eller under gatuplanet.

Utredningens bedömning att kostnaderna för expansionsmöjligheterna vid
Sergels Torg är högre än för projektet på Helgeandsholmen synes inte vara
grundad på någon utredning och är troligen felaktig. Tills vidare torde
eventuellt årskostnaderna för de angivna lokalerna i Gamla Stan vara lägre än
kostnaderna för expansionsmöjligheterna på Nedre Norrmalm. Emellertid
måste de statliga verksamheter, som, när riksdagen är förlagd till Sergels
Torg, kan inrymmas i lokalerna i Gamla Stan, i stället förläggas till Nedre
Norrmalm, om riksdagen är förlagd till Helgeandsholmen. De förläggningsalternativ
som då föreligger torde ej ge lägre årskostnader än de expansionsmöjligheter
som kommunen ansett sig kunna ställa till riksdagens förfogande.
Statsverkets kostnader för expansionslokaler är således oberoende av
förläggningsalternativ för riksdagen eller snarast högre för alternativ Helgeandsholmen.

5. Kostnader och investeringsbehov

5.1 Byggnader

Utredningen framhåller att det utöver de beräknade investeringskostnaderna
för en återflyttning till Helgeandsholmen i förvaltningsstyrelsens
skrivelse 1975/76:20 angavs vissa reservationer för åtgärder som ej medtagits
i investeringsberäkningen. Man framhåller nu att sedan systemhandlingama
upprättats har samtliga reservationer med undantag för arkeologisk utgrävning
kostnadsberäknats. Detta synes dock ej korrekt eftersom sammanställningen
under punkt 5.2 ej redovisar några kostnader för följande reservationer
i förvaltningsstyrelsens skrivelse 1975/76:20: Räntor under byggnadstiden,
utvändig fasadbelysning, flyttningskostnader, grundförstärkning och
kostnader för standardhöjande åtgärder beträffande Riksplan.

5.2 Kostnadssammanställning

Utredningen anger kostnaderna för investering i byggnader till 260 Mkr.
Det bör påpekas att i detta belopp ingående del för ombyggnad av gamla
riksdagshuset (68.720 tkr i prisläge 1977-04-01) synes med hänsyn till den
allmänna 40-procentiga byggnadskostnadsstegringen anmärkningsvärt låg
både jämfört med förvaltningsstyrelsens skrivelse 1975/76:20 (63.330 tkr i
prisläge 1974-04-01) och jämfört med överslagsmässigt tillämpbara yt- och
volympriser.

Inklusive de redovisade kostnaderna för inredning och teleutrustning
erhålles investeringskostnaderna för en återflyttning till 312 Mkr. Som ovan

KU 1977/78:23

116

angivits finns några ytterligare reservationer som ej ingår i denna investeringskostnad.

Kostnaderna för räntor under byggnadstiden upptogs i Riksdagshusutredningen
1974 till 1596 av de direkta investeringarna, dvs. exklusive projektering
och administration. I detta fall erhålles därför kostnaderna för räntor
under byggnadstiden till 32 Mkr. (0,15 x (181.549+33.907) tkr).

Kostnaderna för utvändig fasadbelysning finns ej redovisade i någon av
riksdagens handlingar beträffande riksdagens lokalfråga.

Flyttningskostnaderna upptogs i Riksdagshusutredningen 1974 till 2 Mkr.

Kostnaderna för grundförstärkning, varmed avses flyttning av trösklarna
mellan Mälaren och Saltsjön till Norrbro eller motsvarande, finns ej
redovisade, men torde bli mycket höga.

Kostnaderna för standardhöjande åtgärder beträffande Riksplan anges i
förvaltningsstyrelsens skrivelse 1975/76:20 till 3 Mkr.

Inkluderas ovanstående kalkylerade poster erhålles investeringskostnaderna
för en återflyttning till 349 Mkr. I detta belopp ingår ej kostnader för
utvändig fasadbelysning eller grundförstärkning. I beräkningen har ej heller
beaktats värdet av kanslihuset före ombyggnad.

5.3 Inredning och utrustning

Utredningen anger att möjligheterna till ökad återanvändning av befintliga
inredningar och utrustning skall prövas i ett senare skede. Med hänsyn till att
montering av utrustning och inredning enligt den redovisade tidplanen i
huvudsak måste ske under första halvåret 1983, samtidigt som vårriksdagen
pågår vid Sergels Torg, synes det omöjligt att undvika dubbelinvesteringar.

5.4 Investeringsbehov

Utredningens redovisning av det årliga medelsbehovet avser en investering
om 260 Mkr. Såsom redovisas under punkt 5.2 är emellertid investeringen
ca 350 Mkr exklusive vissa tillkommande poster.

6. Årskostnader

Utredningen anger sig f. n. inte kunna beakta kommunens erbjudande att
förvärva byggnaderna på Helgeandsholmen då riksdagen och förvaltningssty
reisen inte uttryckt någon vilja till sådan överlåtelse. Det bör då framhållas
att riksdagen ej heller avvisat en sådan lösning. Det synes normalt att man i
en allsidig utredning prövar olika möjligheter att reducera kostnaderna för de
alternativa projekt som studeras. Jämfört med att lägga ner 35 Mkr för
upprustning av Helgeandsholmen samt dessutom framtida grundförstärkning,
utan att enligt utredningen få någon avkastning på dessa pengar, bordet

KU 1977/78:23

117

framstå som ett attraktivt alternativ att överlåta fastigheterna i befintligt skick
till kommunen. Mot bakgrund av att ett av alternativen beträffande Sergels
Torg avser överlåtelse av fastigheterna till riksdagen synes det vara ett
närliggande alternativ att de fastigheter som riksdagen ej längre behöver
överlåtes till kommunen.

6.1 Sammanfattning av årskostnadsberäkningar:

Beräkningarna redovisas i detalj under avsnitt B i denna promemoria

B ÅRSKOSTNADSBERÄKNING HELGEANDSHOLMEN OCH
SERGELS TORG

Allmänt

Utredningen anger att kostnader för inredning och teknisk utrustning har
särredovisats då de inte hänförs till investeringskostnader för en byggnad
eller normalt ingår i årskostnaden (hyran) för lokaler. Emellertid måste
utredningens syfte vara att ange årskostnaderna för de utrymmen som
riksdagen behöver för sin verksamhet i fullt funktionsdugligt skick. Det har
därvid ingen betydelse om kostnaden redovisas som årskostnad för lokaler,
inredning eller utrustning.

I utredningen anges att livslängden för inredning och teleteknisk utrustning
bör bedömas till 15-20 år med hänsyn till slitage, krav på modernisering
och den tekniska utvecklingen, det senare speciellt på det teletekniska
området. Utredningen anger att en mycket stor del av inredningen och
utrustningen vid Sergels Torg kommer att utbytas eller renoveras inom en
5-10-årsperiod från år 1983. Eftersom den teletekniska utrustningen vid
Sergels Torg använts som referensobjekt för Helgeandsholmen med endast
vissa modifieringar synes dock utredningens bedömning av livslängden för
utrustningen vid Sergels Torg felaktig. Även erfarenheterna från Helgeandsholmen,
innan riksdagen flyttade till Sergels Torg, torde tyda på en betydligt
längre livslängd hos inredning och utrustning än den av utredningen
förutsatta.

Sammanfattningsvis torde ej livslängden för inredning och teleteknisk
utrustning i någon större utsträckning skilja sig åt mellan Sergels Torg och
Helgeandsholms-altemativen. Det blir i huvudsak fråga om en dubbelinvestering
vid en återflyttning till Helgeandsholmen.

Utredningen har exkluderat flyttningskostnader vid en återflyttning till
Helgeandsholmen under motivering att dessa kostnader motsvaras av
kostnader för omflyttningar inom Sergels Torgsfastigheten. Det synes helt
orealistiskt att, som utredningen gör, jämställa dessa kostnader.

Kostnader för av förvaltningskontoret genomförda mindre ombyggnader
inom Sergel Torgsfastigheten sedan inflyttningen 1970 har exkluderats.

KU 1977/78:23

118

Givetvis skall så vara fallet, speciellt som utredningen anser sig kunna bortse
från hittills nedlagda kostnader för utredning och projektering av Helgeandsholmsalternativet.

Sergels Torg, allmänna förutsättningar för årskostnadsberäkning

Utredningen anger att man för att få en rättvisande jämförelse med
projektet på Helgeandsholmen har omräknat kapitalkostnadsdelen i
kommunens hyresoffert till kommunlåneräntans nivå 1977-04-01, 9,8596.
Skälet till att utredningen frångår de nu gällande räntesatserna för de
upptagna AP-fondslånen, 7,35 resp, 7,696, anges vara att man kan vänta sig
en konvertering av lånen till en högre räntesats under åren 1980-84.

I linje med utredningens åtgärd att här göra bedömningar av framtida
lånevillkor borde utredning ha försökt att uppskatta framtida förändringar av
de olika kostnadsposter som föreligger för de två förläggningsalternativen.
För förläggningsalternativen uppstår inga årskostnader före hösten 1983 med
hänsyn till att riksdagen under alla förhållanden kommer att kvarstanna vid
Sergels Torg till denna tidpunkt. Årskostnader som avser en tidigare
kalkyltidpunkt har därför endast teoretiskt intresse.

Alt Långtidsförhyrning vid Sergels Torg. Förutsättningar och sammanställning av
årskostnadsberäkning

Med utgångspunkt från ovanstående har följande förutsättningar tillämpats.

• Beräkningen avser kalkyltidpunkten 1983-10-01

• Drift och underhållskostnaderna samt konsumentprisindex antages öka
med 8 96 r/r (totalt 6596) baserat på konsumentprisindex’ ökning hittills
under 1970-talet (ca 8,596 r/r)

• Kapitalkostnader för upprustning av Helgeandsholmsbyggnaderna ingår ej
med hänsyn till kommunens erbjudande att förvärva dessa i befintligt
skick och eftersom upprustningskostnaderna ej är helt oräntabla.

Årskostnadsberäkning för långtidsförhyrning vid Sergels Torg
Kostnader

Drift, underhåll och uppvärmning 1,65 x 3 860 100	6 369 165 Kr
Avskrivning	585 658 Kr
Räntekostnad 9,85 96 x 200 000 000	19 700 000 Kr
Annuitet på underskott	7 636 749 Kr
Hyra för 2 600 kvm expansion 2 600 x 965	2 509 000 Kr

Summa årskostnad i 1983 års prisnivå

36 800 572 Kr

KU 1977/78:23

119

Ali köp av fastigheten vid Sergels Torg

Utredningens beräkningar tyder på att årskostnaderna för detta alternativ
blir mycket lika alternativet långtidsförhyrning varför någon framräkning ej
gjorts i detta fall.

Helgeandsholmen förutsättningar och sammanställning av årskostnader
Följande förutsättningar har tillämpats

• Beräkningen avser kalkyltidpunkten 1983-10-01.

• Drift- och underhållskostnaderna samt konsumentindex antages öka med
8 96 r/r (totalt 65 96) baserat på konsumentprisindex’ ökning hittills under
1970-talet (ca 8,596 r/r).

• Byggnadskostnaderna antages öka med 10 96 r/r (genomsnittligt 4,5 år dvs.
totalt 54 96) baserat på utvecklingen hos bygnadskonstnadsindex för
förvaltningsbyggnader hittills under 1970-talet (ca 10,5 96 r/r)

• Investeringen per 1977-04-01 antages uppgå till 349 Mkr minus kostnaden
för säkerhetsanläggningen 18,7 Mkr, dvs 330,3 Mkr.

• Kapitalkostnaderna har upptagits med 10,27 96 för att överensstämmelse
med Sergels Torgsalternativet skall erhållas.

• Drift- och underhållskostnaderna samt kostnader för värme och komfortkyla
upptas med ett belopp 100 kr/kvm lägenhetsyta. Skäl saknas att frångå
de praktiska erfarenheterna från Sergels Torg, speciellt som vissa underhållsarbeten,
t. ex. fasadrenoveringar torde vara mycket dyrbara på
Helgeandsholmen.

Skälet till att kapitalkostnaderna för alternativet Helgeandsholmen bör
upptas med 10,27 96 i stället för 9,92 96 är följande. Utredningen utgår ifrån
att AP-fondslånen som bidrar till finansieringen av Sergels Torg -fastigheterna
kommer att konverteras i början av 1980-talet. En sådan konvertering
kan bara förväntas om nuvarande höga ränteläge består. Om nuvarande
ränteläge består kan man dock även vänta sig en viss höjning av statens
normalränta (f. n. 8,25 96), som varit utgångspunkt för ränteberäkningen i
utredningen för alternativet Helgeandsholmen. Orsaken härtill är att statens
normalränta anger statens historiska upplåningskostnader. Normalräntan
har därför ej fullt ut anpassats till det höjda ränteläget under senare tid. Av
betydelse i sammanhanget är även att det verkliga avskrivningsbehovet
sannolikt är något större vid ombyggnadsprojekt än vid nya byggnader och i
övrigt jämförbara förhållanden. Sammantaget torde procentsatsen för kapitalkostnaderna
ej bli lägre för Helgeandsholmsalternativet än för alternativet
Sergels Torg.

Utredningen anger att värdet av kanslihuset före ombyggnad utgör 38,5
Mkr 1977-04-01. Härifrån skall enligt utredning avgå 11,2 Mkr, som utgör
eftersatt underhåll på fastigheten. Resterande värde 27,3 Mkr skall enligt

KU 1977/78:23

120

utredningen belasta alternativ Helgeandsholmen i årskostnadshänseende.
Emellertid uppgår kanslihusets avkastningsvärde efter en upprustning med

11,2 Mkr till minst 50 Mkr. Värdet före upprustningen utgör då ca 38,5 Mkr,
motsvarande en årskostnad av 3,95 Mkr. Värdet kan räknas upp till 1983 med
5 % r/r, totalt 37 96.

Årskostnadsberäkning för projektet på Helgeandsholmen
Kostnader

Drift, underhåll och uppvärmning

1,65 x 100x 52 120
Avskrivning, räntekostnad
10,27 % x 330 300 000 x 1,54
Kapitalkostnad på värde av kanslihuset
1,37x 3 950 000

Summa årskostnad i 1983 års prisnivå

8 599 800 Kr
52 240 000 Kr
5 411 500 Kr
66 251 300 Kr

C UTREDNING AV VILLKOREN FÖR RIKSDAGENS KVARLIGGANDE
VID SERGELS TORG

Utredningen föranleder ingen kommentar utöver vad som anförts under
tidigare avsnitt.

D BYGGNADSKOMMITTÉNS SKRIVELSE 1977-09-22

3.2 Sergels Torg

Utredningen anger att riksdagen vid en förläggning till Sergels Torg på
längre sikt måste kunna disponera fastigheterna Hägern Större 14 och 15.
Utredningens kontakt med ägarna till dessa tomträttsfastigheter, Lantbrukarnas
Riksförbund och Länssparbanken, har dock givit vid handen att detta
ej är möjligt då ägarna själva är i stort behov av expansion.

Utredningens slutsats av kontakterna med tomträttshavarna synes dock
felaktig. Om dessa själva är i stort behov av expansion bör de med
tillfredsställelse kunna godtaga markanvisningar till större projekt än de
nuvarande fastigheterna, belägna inom andra kvarter. Möjligheterna att
fastigheterna Hägern Större 14 ochl5 skall kunna friställas för riksdagens
behov synes således goda. Härigenom kan riksdagen tillgodose hela expansionsbehovet
inom kvarteret Hägern Större.

I övrigt föranleder byggnadskommitténs skrivelse ingen kommentar
utöver vad som anförts under tidigare avsnitt.

KU 1977/78:23

121

E SAMMANFATTNING

Riksdagens förvaltningsstyrelses byggnadskommitté har redovisat resultatet
av en fortsatt utredning av riksdagens lokalfrågor. En granskning har
gjorts av utredningsresultatet. Granskningen synes klarlägga att utredningen
felbedömt bl. a. expansionsmöjligheterna och kostnaderna för de två alternativen,
ett kvarliggande vid Sergels Torg och en återflyttning till Helgeandsholmen.

Utredningen hävdar att tillgänglighet och kostnader för expansionsmöjligheterna
vid Sergels Torg ej är lika förmånliga som för projektet på
Helgeandsholmen. Emellertid utgörs expansionsmöjligheterna i Gamla Stan
av ålderdomliga småfastigheter, som har sammanbyggts i samband med
modernisering. Resultatet harblivit komplicerade inre kommunikationer och
härigenom mindre god tillgänglighet. Expansionsmöjligheterna vid Sergels
Torg är däremot moderna kontorshus med god tillgänglighet. Eftersom
expansionsmöjligheterna i Gamla Stan ej ger nettotillskott till kronans
lokalförsörjning måste ersättningslokaler anskaffas på Nedre Norrmalm. De
förläggningsalternativ som då föreligger torde ej ge lägre årskostnader än de
expansionsmöjligheter som kommunen angivit.

Utredningen anger årskostnaden för en återflyttning till Helgeandsholmen
till 30,7 Mkr, medan ett kvarliggande vid Sergels Torg ger årskostnader om ca

37,5 Mkr. Beloppen avser kalkyltidpunkten 1977-04-01.

Emellertid uppstår inga årskostnader för förläggningsalternativen före
hösten 1983 med hänsyn till att riksdagen under alla förhållanden kommer att
kvarstanna vid Sergels Torg till denna tidpunkt. Det väsentliga är därför hur
årskostnaderna kan bedömas hösten 1983. Kalkyler redovisas enligt vilka
årskostnaderna för en återflyttning till Helgeandsholmen utgör ca 66 Mkr,
medan ett kvarliggande vid Sergels Torg ger årskostnader om ca 37 Mkr.
Beloppen avser nominella priser år 1983.

STIG JOHNSON

Åke Ekwall

KU 1977/78:23

122

Bilaga 4

BYGGNADSSTYRELSEN 1977-11-15

Riksdagsman Erik Wärnberg
Broder!

Överlämnar härmed våra kommentarer till vissa kritiska synpunkter på
riksdagshusutredningen som framförts.

Underbilaga 1 kommentarer till Stockholms fastighetskontors PM av
1977-10-06

Underbilaga 2 kommentarer till vissa sakuppgifter i motioner med anledning
av förvaltningsstyrelsens förslag 1977/78:5
Underbilaga 3 diagram visande index och ränteutveckling 1963-77, marknadshyrors
läge i cityområdet samt modell för beräkning av
ränta under byggtiden
Underbilaga 4 jämförande bedömning av inflyttningshyra 1983
Underbilaga 5 PM betr. nuvarande hyresgäster i riksbyggnaderna på Helgeandsholmen Underbilaga

6 PM betr. expansionsytor vid Sergels Torg resp. Helgeandsholmen Underbilaga

7 uppdrag till byggnadsstyrelsen 1976-11-18 avseende planeringsarbetet
i Södra Klara för regeringskansliet

* Med vänlig hälsning
Lennart Kolte

KU 1977/78:23

123

Underbilaga 1

BYGGNADSSTYRELSEN 1977-10-27

Kommentarer med anledning av Stockholms fastighetskontors PM
1977-10-06 angående riksdagens förvaltningsstyrelses utredning av riksdagens
lokalfrågor

I det följande redovisas punkt för punkt kommentarer till Stockholms
fastighetskontors PM.

2 Lokalprogram, tekniska program m m

2.1 Lokalprogram

Utredningen har endast redovisat möjligheterna för riksdagen att få eget
skyddsrum inom fastigheten, vilket sålunda ej kan anordnas till rimlig
kostnad.

2.2 Tekniska program

Då beslut tagits att bevara riksdagsbyggnaderna kommer kravet att på lång
sikt säkra den befintliga grundläggningen i form av plankrustsbäddar och
träpålar, som visat sig vara i mycket gott skick, oberoende av riksbyggnadernas
framtida användning. Ett tiotal pålar har i den genomförda grundundersökningen
frilagts och bärigheten har testats genom provtryckning, som
givit tillfredsställande värden. Förslaget att genom flyttning av trösklarna
mellan Mälaren och Saltsjön på lång sikt klara vattennivån omkring
rustbäddar och pålar har diskuterats med företrädare för Stockholms
stadsbyggnadskontoroch Stockholms Hamnförvaltning, den senare myndigheten
har inom kommunen ansvaret för regleringen av Mälarens vattenstånd.
Hamnförvaltningen har särskilt framhållit att kommunen enligt
vattendom har krav på sig att täta läckvattenflöden genom landområden vid
sidan om de nuvarande trösklarna. Detta skulle sannolikt säkrare kunna ske
genom en flyttning av trösklarna och Hamnförvaltningen anser att en längre
flyttning ned till i höjd med Strömbron bör diskuteras. Trösklarnas tekniska
funktion är i dag inte heller helt tillfredsställande enligt uppgift från
Hamnförvaltningen.

Enl. kommunens gatukontor krävs grundförstärkning av Norrbro inom en
10-15 års period. Det är naturligt att i detta sammanhang verkställa den
föreslagna flyttningen av trösklarna.

Förslaget att flytta trösklarna innebär att för framtiden bibehålla en
grundvattennivå och säkra en grundläggning som finns idag. Genom den

KU 1977/78:23

124

fortgående landhöjningen kan efter 30-50 år grundvattennivån komma att
sänkas så att risk för rötskador uppträder inte bara i riksbyggnadernas pålverk
utan också för träpålade kajer och byggnader i omgivningen.

Med hänsyn till de fördelar, även för kommunen, som en flyttning av
trösklarna kan innebära bör fördelning av kostnader mellan staten och
kommunen diskuteras.

Enligt utredningens uppfattning blir det inga negativa estetiska konsekvenser
av en tröskelflyttning. Vid vårflod och i övrigt när Mälarens nivå står
hög kommer vattnet att forsa mellan Riksbron och Norrbro som idag sker,
trösklarna kommer då att vara nedsänkta. Under tider då Saltsjön ligger nära
eller i nivå med Mälaren upplever man inte heller idag det forsande
vattnet.

1 utredningsarbetet har självfallet beaktats alla risker som kan föreligga vid
de omfattande ingrepp som görs i riksbanksbyggnaden och konstruktionerna
har utformats därefter.

Om kommunen av andra än tekniska sakskäl vill motsätta sig en flyttning
av trösklarna bör man ändå inte i framtiden sikta på en traditionell
grundförstärkning av byggnaderna utan via tätspåntning i samband med
byggandet bibehålla grundvattennivån. En sådan metod skulle dock inte
komma omgivningen till godo och har därför inte rekommenderats.

Utredningen har valt att inte behandla kommunens erbjudande att
förvärva riksbyggnaderna utan anser att riksdagen först bör pröva denna
fråga.

3 Funktionskrav - Disposition - Expansion

3.1 Expansion

Expansionslokalema i Gamla Stan, kv. Cephalus, Mercurius och Neptunus
nyttjas idag av regeringskansliet och måste både ur funktions- och miljösynpunkt
anses fylla högt ställda krav såsom ändamålsenliga kontorslokaler.

Viss modernisering och omdisponering bör självfallet genomföras före ett
övertagande för riksdagens bruk, vilket också blir beroende av vilka enheter
som kommer att överflyttas dit.

Utredningens bedömning att kostnaderna för riksdagens expansionslokaler
vid Sergels Torg är avsevärt högre än vid Helgeandsholmen är försiktig
och välgrundad och har som bakgrund faktiskt hyresuttag i de aktuella
kvarteren i Gamla Stan resp. marknadshyror vid Sergels Torg. 1 ett
examensarbete vid tekniska högskolan redovisat detta år har marknadsläget
för hyror i cityområdet inventerats, se bilaga 3:1.

Vidgar man bedömningen till frågan om statsverkets behov och kostnader
för lokaler inom cityområdet som helhet rubbas inte utredningens bedömning
för riksdagens del.

En expansion av riksdagen i Gamla Stan ställer inte i och för sig krav på

KU 1977/78:23

125

ersättningslokaler på Nedre Norrmalm för statlig lokalförsörjning. Samlingen
av regeringskansliet på Nedre Norrmalm bör ske oberoende av om riksdagen
flyttar tillbaka till Helgeandsholmen eller ej. Det tillskott av lokaler som
byggnadsstyrelsen idag förhandlar med kommunen om avser sålunda att
täcka regeringskansliets behov på lång sikt.

Det lokaltillskott som erfordras som ersättning för riksdagens expansion i
Gamla Stan behöver därför inte komma till i cityområdet med dess höga
kostnader.

Det synes också naturligt att kommunen i detta sammanhang lägger
samhällsekonomiska aspekter på erbjudandet att överta riksbyggnaderna på
Helgeandsholmen med avsikt att nyttja dessa som föreslagits till stadsteater.
Sergels Torgsfastigheten planerades ju ursprungligen för att till låg kostnad
kunna ställa om till stadsteater. En ombyggnad av riksbyggnaderna till teater
måste komma att ställa sig utomordentligt kostsam och det förefaller
tveksamt om det över huvud taget är tekniskt möjligt att där åstadkomma
funktionellt goda lokaler för en så krävande verksamhet som en modern
teater utgör.

5 Kostnader och investeringsbehov

5.1 Byggnader

Vissa reservationer som ovan påtalas har inte medtagits i uppställningen på
s. 21 i utredningen men kommenterats på annan plats i utredningen, se vidare
i det följande.

5.2 Kalkyl riksdagshuset

Bearbetningen av projektet har inneburit en avsevärd reducering av
ombyggnadsingreppen i riksdagshuset. Kostnadsberäkningen bygger nu på
ett säkrare underlag, vilket inte förelåg i den tidigare redovisningen. Kalkylen
har den grad av säkerhet som är möjlig att uppnå vid en ombyggnad.

Ränta under byggnadstiden

Vid beräkning av investeringskostnad för ett byggprojekt där kostnaderna
hänförs till viss prislägestidpunkt skall ränta under byggtiden inte beaktas.
Den framräknade investeringskostnaden för ett statligt byggnadsprojekt
budgeteras över kapitalbudgeten i vilken sådana räntor ej heller medtages.

Vid kalkylering av årskostnaden i ett bestämt prisläge, i detta fall
1977-04-01, används investeringskostnaden som en slutkostnad för projektet
vid denna tidpunkt. Ränta under byggtiden skall då inte tas med i
beräkningarna.

Vid beräkning av inflyttningshyra per 1977-04-01 skall däremot ränta

KU 1977/78:23

126

under byggtiden tas med i kalkylen. Tyngdpunkten för investeringen är lika
med prisläget för byggnadskostnaderna. Byggräntan räknas från denna
investeringstyngdpunkt fram till inflyttningen. Om räntesatsen efter vilken
byggräntan beräknas har samma storleksordning som byggnadskostnadsutvecklingen,
vilket har gällt under senare år, blir inflyttningshyran per
1977-04-01 praktiskt taget densamma som årskostnaden per samma datum
(beräknad på ovan beskrivet sätt). Se bilaga 3:2, 3 och 4.

Då projektet genomförs upprättas en slutlig hyreskalkyl med underlag av
den verkliga investeringskostnaden och med tillägg för ränta under byggtiden.

Den i kommunens PM 1977-10-06 tillämpade principen for beräkning av
ränta under byggtiden och ovan skisserade modell ger sålunda i huvudsak
samma utfall i årskostnaden med i övrigt lika förutsättningar, vid ett försök
att bedöma inflyttningshyra 1983.

Kostnad fasadbelysning

Någon ytterligare fasadbelysning utöver den befintliga på fasaden mot
Riksplan har inte ansetts önskvärd främst av energisparskäl.

Flyttningskostnader

Flyttningskostnaderna har exkluderats vilket anges under punkt 6.1 i
utredningen. Dessa kostnader kommer starkt att påverkas av i vilken
omfattning inredning och utrustning kommer att återanvändas på Helgeandsholmen
resp. avyttras till efterkommande hyresgäster vid Sergels Torg. I
årskostnadsberäkningen har dessa kostnader också exkluderats vilket anges i
underbilaga 2 då de kan förutses ha samma storleksordning som de
omflyttningskostnader, vilka drabbar Sergels Torgsfastigheten i samband
med erforderliga ombyggnader och omflyttningar som redovisas i underbilaga
3.

Kostnader grundförstärkning

Som påpekas i punkt 2.2 är detta en kostnad som oavsett om riksdagen
flyttar tillbaka eller ej kommer att drabba riksbyggnadema före sekelskiftet.
Utredningen har därför inte ansett att dessa kostnader bör belasta återflyttningsprojektet.
En uppskattning och fördelning av dessa kostnader kräver
också en detaljerad teknisk utredning som underlag i samverkan med
kommunen.

KU 1977/78:23

127

Standardhöjande åtgärder Riksplan

Den i systemhandlingen redovisade alternativa utformningen enligt 4.1 är
resultatet av den genomförda bearbetningen och innebär en förändrad
utformning av Riksplan. Kostnaden har inkalkylerats under markarbeten
enligt 5.2. Någon reservation för standardhöjande åtgärder är därför inte
längre aktuell.

5.3 Inredning och utrustning

Fast inredning och utrustning som kräver lång montage- och intrimningstid
kan återanvändas i begränsad omfattning. För hela den lösa
inredningen och utrustningen kan dock återanvändningsfrågan prövas utan
hinder för riksdagsarbetet då omflyttning kan ske juni-september under
riksdagens sommaruppehåll. Den fasta inredningen och utrustningen är
inkalkylerad i byggnadskalkylen enligt de regler som gäller för gränsdragning
mellan inredning och utrustning i statens byggnader.

5.4 Investeringskostnad

Mot bakgrund av tidigare lämnade kommentarer finns ingen anledning att
ompröva utredningens beräkning att den totala investeringen i byggnad är
260 milj. kr. och att kostnader, i huvudsak nyanskaffning av inredning och
utrustning, är högst 52 milj. kr.

6 Årskostnader

Utredningen har inte ansett sig kunna behandla kommunens erbjudande
att förvärva riksbyggnaderna och anser att riksdagen själv först bör pröva
denna fråga. Kommer riksdagen till beslutet att ändra sitt tidigare ställningstagande
för en återflyttning till Helgeandsholmen bör dock en allsidig
utredning genomföras, för att belysa möjlig användning av riksbyggnaderna
för annat statligt ändamål, innan en överlåtelse till kommunen aktualiseras.

Bedömningen av livslängden för inredning och utrustning bygger på ett
omfattande erfarenhetsunderlag. Utredningens slutsatser i frågan är väl
grundade.

Den teletekniska utrustningen vid Sergels Torg har använts som referensobjekt
vid planeringen på Helgeandsholmen vad beträffar omfattning och
funktion, vilket självfallet inte har med frågan om livslängd, behov av utbyte
på grund av slitage, teknisk modernisering etc. att göra. Inredning och
utrustning med längre brukstid än 20-25 år har förutsatts bli återanvänd på
Helgeandsholmen eller försäljas till efterkommande hyresgäst vid Sergels
Torg.

KU 1977/78:23

128

Det blir alltså inte i nämnvärd omfattning fråga om dubbelinvestering i
inredning och utrustning. Vår bedömning står fast att mot bakgrund av
erfarenhetsmässig avskrivningstid bör riksdagens kostnader för inredning
och teleteknisk utrustning på längre sikt bli i huvudsak desamma i båda
alternativen och bör exkluderas i en årskostnadsjämförelse dem emellan.

Hittills genomförda utredningar

Kostnaden för hittills genomförda utredningar drabbar självfallet riksdagen
oberoende av vilket placeringsaltemativ som väljs idag.

Kommunens offert tolkning

I linje med tidigare utredningar redovisade 1974:20 och 1975/76:20 har
kostnadsberäkningarna utförts i aktuellt prisläge dvs. i detta fall 1977-04-01.
En framräkning av kostnaderna till inflyttningstidpunkten 1983 är utomordentligt
vansklig och innebär en spekulation 6 år framåt i ränte- och
inflationsutveckling.

Då kommunen nu valt att räkna fram årskostnaderna till 1983, har vi funnit
anledning att granska offertens villkor mer i detalj betr. tidpunkter för
hyreskontraktets ikraftträdande etc.

Kommunens offert är så utformad att riksdagen före 1977-12-31 måste ha
tecknat ett nytt korttidskontrakt fram till 1985-12-31 för att långtidsofferten
skall gälla. Långtidskontraktet måste därefter senast 1980-12-31 vara tecknat
och löper på 25 år med optionsrätt till fortsatt förhyrning på samma villkor i
ytterligare 25 år. Om riksdagen flyttar till Helgeandsholmen 1983 återstår två
år av korttidskontraktet som löper till 1985-12-31. En förhandling med sikte
på anpassning av korttidskontraktets löptid till avflyttningstidpunkten bör
sålunda ske.

Om riksdagen beslutar sig för att kvarstanna vid Sergels Torg träder det nya
långtidskontraktet in fr. o. m. 1981-01-01. En rimlig tolkning av kommunens
offert innebär att Sergels Torgs-alternativet bör belastas med kapitalkostnad
för skillnad i hyra mellan långtids- och korttidskontraktet under 1981-1983
eller ca (26,5-18,3) 3 =ca 25 milj. kr.

Den hyresoffert kommunen lämnat är gynnsam då den inte förutsätter
någon förändring av hyran på grund av fastighetens värdestegring och
marknadslägets utveckling. Det kan emellertid starkt ifrågasättas om ett
sådant avtal mellan riksdagen och kommunen på sikt kan anses skäligt.
Skulle den genomsnittliga byggnadskostnadsindexökningen under åren
1963-77 ca 7 % per år fortsätta under de 50 år avtalet gäller kommer
kostnadshyrorna i området vid periodens slut att vara mer än 40 gånger
hyresnivån idag och efter 25 år skulle hyran vara ca 8 gånger dagens nivå.
Därvid bör också erinras om att skillnaden mellan kommunens offerter

KU 1977/78:23

129

1974-05-31 och 1977-06-14 i hyra vidden första 25-årsperiodens början är ca 8
milj. kr. per år.

Mot den här skisserade bakgrunden anser vi det ytterligt tveksamt att
försöka göra en framskrivning av årskostnadsjämförelsen till inflyttningstidpunkten
1983. En sådan framskrivning innebären spekulation i en helt oviss
inflationsutveckling och kan inte som kommunen hävdar läggas till grund för
en relevant jämförelse av årskostnader vid inflyttningstillfallet. Kommunens
årskostnadsberäkning framskriven till 1983 är dock i viktiga avseenden
missvisande utifrån de förutsättningar utredningen anser skall gälla. Se
bilaga 5

Köp av fastigheten vid Sergels Torg

Enligt kommunens offert gäller köpeskillingen 393 milj. kr. under
förutsättning av ett övertagande 1977-04-01. Vid ett övertagande 1983
tillkommer annuiteten på underskott å 7 636 749 under 6 år eller ca 46 milj. kr.
Köpet blir sålunda ogynnsammare jämfört med hyresalternativet vid framskrivning
till 1983.

Expansionen vid Sergels Torg

Kommitténs bedömning grundar sig på de kontakter som förevarit med
ägarna till fastigheterna Hägern Större nr 14 och 15 och måste anses vara
realistisk.

Sammanfattande kommentar

Utredningens bedömning av expansionsmöjligheterna i kv. Hägern Större
vid Sergels Torg bygger på uppgifter kommunen lämnade i sin offert 1977-06-14. Fastighetskontoret har i skisser 1977-10-10 redovisat en nybyggnad inom
kvarteret som rymmer ca 8 500 kvm lägenhetsarea istället för ca 5 500 kvm
som tidigare uppgivits. Samtidigt innebär förslaget att ca 2 600 kvm
lägenhetsarea som utredningen förutsatt kunna ta i anspråk i Östra kulturhusets
två övre våningsplan ej längre ställs till förfogande. Sammantaget
innebär detta dock endast en obetydlig utökning, ca 500 kvm, av tillgängligt
expansionsutrymme. Fastighetskontorets syn på möjligheten att förvärva
fastigheterna Hägern Större 14 och 15 har inte tillfört frågan några nya
fakta.

Expansionslokalerna i Gamla Stan, kv. Cephalus, Mercurius och Neptunus
nyttjas idag av regeringskansliet och måste både ur funktions- och miljösynpunkt
anses vara ändamålsenliga kontorslokaler. Samlingen av regeringskansliet
på Nedre Norrmalm bör ske oberoende av om riksdagen flyttar tillbaka
till Helgeandsholmen eller ej. Det tillskott av lokaler som byggnadsstyrelsen
idag förhandlar med kommunen om avser sålunda at täcka regeringskansliets

9 Riksdagen 1977178. 4 sami. Nr 23

KU 1977/78:23

130

behov på lång sikt på Nedre Norrmalm. Det lokaltillskott som erfordras som
ersättning för riksdagens expansion i Gamla Stan behöver därför inte komma
till i cityområdet med dess höga kostnader.

Utredningens bedömning att riksdagens lokalexpansion i Gamla Stan kan
ske till ca 30 % lägre kostnad än vid Sergels Torg står fast. Se bilaga 3.
Fastighetskontorets bedömning av årskostnaderna 1983 är med de förutsättningar
utredningen anser skall gälla missvisande. En framskrivning av
kostnader 6 år i tiden är alltför vanskligt för att kunna ses som annat än en
hypotes. Antages emellertid ca 7 96 årlig ökning av byggnadskostnadsindex
blir årskostnaden i stort densamma för bägge alternativen 1983.

Byggnadskostnadsindex steg genomsnittligt under perioden 1963-70 med
4,7 % och under perioden 1970-77 med 10,5 %. Under perioden 1963-1977
blir ökningen genomsnittligt drygt 7 96. Sammantaget finns på längre sikt
anledning att räkna med en likvärdig stegring av årskostnaderna för de bägge
projekten med hänsyn till inflationsutvecklingen.

Det nu av fastighetskontoret framförda förslaget att planera all expansion i
kv. Hägern Större kräver omgående en nybyggnad i detta kvarter. Kostnaden
kan bedömas till storleksordningen 60 milj. kr. Någon bedömning av
årskostnadskonsekvenserna av detta ingår inte i kommunens årskostnadsjämförelse
1983.

Utredningen visar att årskostnaden för det nu presenterade projektet på
Helgeandsholmen i dagens prisläge står i en avsevärt gynnsammare relation
till ett kvarstannande vid Sergels Torg än som var fallet vid redovisningen av
projektet till riksdagen 1975/76:20.

Kommunen kommer att för riksdagens lokaler från inflyttning fram till
1983 ha haft en hyresförlust på mer än 100 milj. kr. Detta innebär självfallet
att kommunen har ett starkt intresse av att ha riksdagen kvar som hyresgäst.
Försöker man emellertid lägga en samhällsekonomisk syn på frågan med
förutsättning att kommunen har behov att lösa även stadsteaterns lokalfråga,
framstår dock riksdagens kvarliggande vid Sergels Torg samtidigt som
stadsteatern föreslås bli placerad i gamla riksdagshuset som mycket tveksam
med hänsyn till de totala konsekvenserna för samhället. De ekonomiska
bedömningarna bör dock inte få undanskymma det förhållandet att byggnadskommitténs
och förvaltningsstyrelsens huvudmotiv för att föreslå
riksdagen en återflyttning till Helgeandsholmen är att den genomförda
utredningen visat att riksdagen där kan få ändamålsenliga lokaler, varigenom
de gamla riksbyggnaderna också får en meningsfull användning.

Lennart Kolte
Projektchef

Jan Elfvén
Projektledare

KU 1977/78:23

131

Underbilaga 2

PM avseende Riksbyggnaderna

Kommentarer till vissa motioner väckta med anledning av riksdagens
förvaltningsstyrelses förslag 1977/78:5

I kommentarerna - se bil. 1 - till Stockholms fastighetskontors PM betr.
förvaltningsstyrelsens förslag har flertalet av de invändningar som framförts i
motionerna bemötts. Synpunkter i övrigt framförda i motionerna kommenteras
nedan.

Motion 1977/78:18. O Lindqvist (s) m. fl.

”Med nu kända kostnader rör sig framställningen vid detta tillfälle om 377
milj. kr.”

Siffran 377 milj. kr. är omöjlig att härleda till förvaltningsstyrelsens förslag.
De framräknade kostnaderna för investering i byggnader är 260 milj. kr., för
inredning 29 milj. kr. och för utrustning 23 milj. kr. Även om dessa adderas

blir summan ej 377 milj. kr. utan 312 milj kr.

Motion 1977/78:19. B Molin (fp) m. fl.

”Det är därför väsentligt att se till expansionsmöjligheterna på längre sikt.
Här har hittills prognoserna visat sig slå fel. Belysande är att riksdagen redan
nu -1977 - tagit i anspråk lika mycket utrymme som en utredning 1968 ansåg
att riksdagen skulle behöva först omkring år 2000.”

Riksdagen förhyr idag vid Sergels Torg 38 601 kvm lägenhetsarea samt

1 000 kvm lägenhetsarea i investeringsbankens hus, summa 39 601 kvm
lägenhetsarea exklusive garage.

1 utredningen 1968 ”Riksdagens Hus” beräknades riksdagens lokalbehov
år 2030 till ca 39 000 kvm rumsarea. Motionären har troligen av misstag satt
likhetstecken mellan beräkningen 1968 av erforderlig rumsarea år 2030 av
39 000 kvm och dagens förhyrning av 39 601 kvm lägenhetsarea.

Det nu framtagna programmet stämmer sålunda väl med det lokalbehov
som var att förvänta 1983 utifrån 1968 års prognos.

”Dessa kostnadsuppgifter har utsatts för en så långtgående kritik att de inte
i vart fall utan ny expertgranskning bör kunna ligga till grund för riksdagens
beslut.”

Byggnadsstyrelsen som utfört kostnadsberäkningarna har gjort dessa på de
handlingar som nu föreligger och som i fackkretsar anses tillräckligt väl
bearbetat för att utgöra underlag för kostnadsberäkningar. Dessa är gjorda
med den noggrannhet som är möjlig i ett projekts planeringsstadium. Såvitt vi
vet har något expertorgan utanför byggnadsstyrelsen icke kunnat peka på
några delar i kostnadsberäkningen som är felaktig eller felbedömd. Någon
saklig kritik har alltså inte framförts.

KU 1977/78:23

132

Motion 1977/78:20. O Svensson (s) m. fl.

”Vi ställer oss skeptiska till sådana beräkningar i all synnerhet som man
också beräknat den nuvarande längsta förflyttningstiden från ledamotsrum
till plenisal vid Sergels Torg till nära fyra min.”

Beräkningarna av förflyttning mellan ledamotsrum och plenisal har i
huvudsak utförts av institutionen för trafikplanering vid Tekn. Högskolan.
Studier har också gjorts på platsen vid Sergels Torg. Ur beräkningarna har
nedanstående största avstånd uppmätts och tider angivits

- 74 års förslag högbrolösningen:

horisontell förflyttning 205 meter

vertikal förflyttning 7 meter

tidsåtgång ca 3 minuter

- 77 års förslag lågbrolösningen:

horisontell förflyttning 245 meter

vertikal förflyttning 30 meter

tidsåtgång ca 4 minuter

- Sergels Torg:

horisontell förflyttning 192 meter

vertikal förflyttning 15 meter

tidsåtgång ca 3 minuter

KU 1977/78:23

133

Underbilaga 3:1

Marknodsmdsstga hyresnivåer i kr/m2 ly.år for kontor områd esvis
Hyresnivå den 1 april 677 i modema fastigheter.

Denna figur Sr håatad från
ett exaaiensarbete 1 fastighetsekononi
vid sektionen för
lantmäteri vid Tekn högskolan
i Stockhol», utfört avs
Martin SklllbSck, Urban Svensson,
Jan Wejdnark och Sune Akesson »ed
prof Erik Carlegren soa handledare.

TECKOl FÖRKLARING
Kontor belägna i fastighet*
byggda.

tore 630

630-9

660 och senare

300

200

100

. 300

ÖVRT NORRMALM/
VASAMADtN

400

300

ttO

300

I0LHEN

OAMLA \ 2qq
SIAM f

/ 100

300

KU 1977/78:23

134

Underbilaga 3:2

H i»

KU 1977/78:23

135

Underbilaga 3:3

ca 15% av hyran vid Sargalt Torg utgör drift
och underhill a uppvärmning

1. y - 0.05*9,15 x 1.07

2. y “ 1.07"

3. y • 1.10"

Index

1 Indexklausul för hyra vid Sergeli Torg (konsumentprisindex stiger
med 7% per Ir) pi ca 15% av hyran, övrig 05% fast enligt kommu -

000

100

1027

2022

2017

2012

1007

1077

KU 1977/78:23

136

Underbilaga 3:4

KU 1977/78:23

137

Underbilaga 4

Jämförande beräkning av årskostnad vid inflyttning 1983

Beräkningen har gjorts med samma förutsättningar, som Stockholms
fastighetskontor angivit i PM 1977-10-06, betr. ökning av byggnadskostnadsindex
10 96 per år dvs 77 96 på 6 år och konsumentprisindex 8 % per år dvs
65 % på 6 år. Byggnadskostnadsindexökning per år och ränta under
byggnadstiden antages vara av samma storlek 10 96. Investeringskostnaden
skrives upp med 10 96 per år under hela 6-års-perioden, vilket i huvudsak ger
samma utfall för ränta under byggnadstiden som den beräkningsmodell
kommunen tillämpat.

För Sergels Torgs-alternativet bör sålunda gälla att:

• Hyreskostnaderna för garage skall ingå och skrives upp med konsumentprisindex
8 96 per år.

• Merkostnad förökad hyra under 1981-1983 medtages.

• Kapitalkostnaden (35 milj. kr.) för upprustning av Helgeandsholmsbyggnaderna
liksom kapitalkostnad för ökad hyra under åren 1981-1983
bör ingå.

Årskostnad för långtidsförhyrning vid Sergels Torg enl. vår bedömning i prisläge
1983

Drift, underhåll, uppvärmning

1,65 x 38 600 x 100

Avskrivning

Räntekostnad 9,85 x 200 000000
Annuitet på underskott
Hyra för garage 1,65 x 600 000
Hyra för expansion 2 600 x 965

Kapitalkostnad för ökad hyra under
1981-83, 25 000 000 x 9,92

Kapitalkostnad på värdet av renovering
Helgeandsholmen
35 000 000 x 1,77 x 9,92

=16 369 000 kr

= 585 658 kr
=19 700000 kr
= 7 636 749 kr
= 990 000 kr
= 2 509 000 kr

= 2 480 000 kr

40,3 milj kr

= 6,2

46,5 mi(j kr

KU 1977/78:23

138

Underbilaga 4:1

Årskostnadsberäkning för långtidsförhyrning vid Sergels Torg enl

kommunens bedömning

Kostnader

Drift, underhåll och uppvärmning

1,65 x 38 600 x 100 = 6 369 000 kr

Avskrivning = 585 658 kr

Räntekostnad

9,85 % x 200 000 000 =19 700 000 kr

Annuitet på underskott = 7 636 749 kr

Hyra för 2 600 kvm expansion

2 600 x 965 = 2 509 000 kr

Summa årskostnad i 1983 års

prisnivå 36 800 407 kr

För Helgeandsholmensprojektet bör gälla att:

O Investeringen per 1977-04-01 uppgår till 260-16,7 = 243,3 milj kr enligt
utredningens beräkning och tidigare kommentarer

O Kapitalkostnaden antages till 9,92 % enligt utredningens underbilaga 2.
En skillnad i kapitalkostnad på ca 0,35 % mellan statlig och kommunal
upplåning är ordinär

O Drift-och underhållskostnaderna samt kostnaderför värme och komfortkyla
upptas med ett belopp av 75 kr per kvm lägenhetsarea. Det är naturligt
att motsvarande kostnad vid Sergels Torg ligger högre (100 kr). I
Helgeandsholmenprojektet ingår dels ca 5 000 kvm mer lägenhetsarea av
sekundärt slag genom de gamla byggnadernas utformning samt garage ca
5 000 kvm, vilka borde påföras en betydligt lägre kostnad, dels är den av
kommunen angivna kostnaden vid Sergels Torg hög, vilket kan bero på
problem med fördelning av kostnader mellan riksdagen och övriga
hyresgäster. Kommunen uppgav i offert 1976-05-31 kostnaden för drift och
underhåll till 60 kr per kvm lägenhetsarea i prisläge 1974-04-01. Konsumentprisindex
steg mellan 1974 och 1977 med ca 37 %. Kommunen har i
offerten 1977-06-14 ökat drift- och underhållskostnader till 100 kr kvm
lägenhetsarea i prisläge 1977-04-01, vilket ger en ökning av ca 66 % under
motsvarande period.

O Kapitalkostnaden på kanslihusets värde bör sättas lika 1977 och 1983
liksom kommunen gör för Sergels Torgsfastigheten i sin offert.

KU 1977/78:23

139

Underbilaga 4:2

Årskostnad för projektet på Helgeandsholmen enl vår bedömning i prisläge
1983-04-01

Drift, underhåll, uppvärmning

1,65 x 75 x 52 120 = 6,5

Avskrivningar, räntekostnad

9,92 x 243 300 000 x 1,77 (6 år) =42,7

(Med kommunens sätt att räkna 49,2 milj kr

ränta under byggnadstiden skulle
kapitalkostnaden bli 42 milj kr)

Kapitalkostnad på värdet av

kanslihuset 2 708 000 = 2,7

51,9 milj kr

Årskostnadsberäkning för projektet på Helgeandsholmen enl kommunens
bedömning

Drift, underhåll och uppvärmning

1,65 x 100 x 52 120 = 8 599 800 kr

Avskrivning, räntekostnad

10,27% x 330 300 000 x 1,54 =52 240 000 kr

Kapitalkostnad på värde av kanslihuset

1,37 x 3 950 000 = 5 411 500 kr

Summa årskostnad i 1983 års prisnivå

66 251 300 kr

KU 1977/78:23

140

Underbilaga 5

PM beträffande nuvarande hyresgäster i riksbyggnaderna pä Helgeandsholmen Följande

hyresgäster finns i dag i byggnaderna:

G Riksbanken

Del av UHÄ 60 personer flyttar 78-05-01 till kv. Vega.

G Riksdagshuset

Nordiska Rådet ca 45 personer flyttar 78-05-01 till kv. Hammaren.

Del 1 av Industriverket 70 personer flyttar årsskiftet 78/79 till kv.
Rosteriet.

Högsta Domstolens kansli 65 personer planeras flytta efter genomförd
ombyggnad till kv. Atomena 1980-03-01.

Kommittéer ca 25 personer.

Samtliga hyresgäster ovan har temporärt placerats i byggnaderna i
avvaktan på en mer definitiv lösning av deras lokalfråga. Ett flertal andra
hyresgäster har under längre eller kortare tid bebott byggnaderna sedan
byggnadsstyrelsen övertog förvaltningen. Byggnaderna har sålunda använts
för att temporärt lösa lokalbehov. Skulle byggnaderna långsiktigt komma att
användas för annat statligt ändamål än för riksdagen måste en permanent
lokalisering av verksamheter dit ta sikte på ett effektivare utnyttjande av
byggnaderna för en större enhet.

Evakuering av nuvarande hyresgäster ingår i byggnadsstyrelsens lokalförsörjningsplanering
i stort och blir sålunda aktuell oberoende av om riksdagen
återflyttar eller ej.

Lennart Kolte
Projektchef

KU 1977/78:23

141

Underbilaga 6

PM beträffande expansionsytor vid Sergels Torg och Helgeandsholmen

Relationer mellan våningsarea (Va), lägenhetsarea (La) och rumsarea (Ra)
kan generellt i en nybyggnad uppskattas till Va:La:Ra = 1:0,80-0,85:0,60-0,65
vilket ger följande ytor.

	Rums-	Lägenhets-	Vånings-	Anmärkning
	area	area	area
Sergels Torg
Östra Kulturhuset	1 900	2 600	3 000
Hägern Större	4 500	5 500	7000
Beridarebanan 30	2 400	3 200	3 700
Investeringsbank	1 500	2 000	2 400
Beridarebanan 55 5:e höghuset	1 900	2 500	3 000
(Brunkarna	16 000	21 000	25 000)	Ingår i planeringen för regeringskansliet
	28 200	36 800	44 100
Helgeandsholmen
Kanslihusannexet	6 100	8 100	9 500
Mercurius	6 100	8 200	9 500
Neptunus Större	4 500	6 000	7000
	16 700	22 300	26 000

Kommunens summering anger att ca 50 000 kvm lägenhetsarea expansionslokaler
finns tillgänglig vid Sergels Torg, vilket innebär att man
summerat in all yta i 5:e höghuset och Beridarebanan 55. Utredningen har
endast medtagit den yta som uppges som tillgänglig nämligen 2 500 kvm resp.
2 000 kvm lägenhetsarea.

KU 1977/78:23

142

Underbilaga 7

FINANSDEPARTEMENTET

Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM

Departementens placering i Södra Klara-kvarteren i Stockholm

I beslut den 29 december 1975 och den 20 maj 1976 har regeringen
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera ny- och ombyggnader i
kvarteren Björnen, Loen, Tigern, Rosenbad och Johannes Större i Stockholm.
Planeringen skall - i syfte att åstadkomma en rationell lokallösning för
regeringskansliet - inriktas på att successivt samla departementen inom de
s. k. Södra Klara-kvarteren.

Chefen för finansdepartementet har efter regeringens bemyndigande den
18 december 1975 tillkallat en projektgrupp för medverkan vid planeringen av
regeringskansliets lokaler.

Program- och projekteringsarbetet har nu nått så långt att det är nödvnädigt
att ange samtliga departements placering i de olika kvarteren. Detta är också
en förutsättning för ett mer utvidgat s. k. brukarsamråd om lokalernas
utformning. När det har fastställts var departementen skall förläggas blir det
möjligt för särskilt utsedda departementsrepresentanter att delta i det samråd
som tar sikte på förhållandena i det kvarter dit resp. departement skall
förläggas.

Med beaktande av reviderade beräkningar av tillgängligt antal rum i de
aktuella kvarteren utökas den preliminära omflyttningsplanen till att omfatta
även kv. Brunkhuvudet.

Frågan om utbildningslokaler utreds i särskild ordning av statskontoret.
När detta utredningsarbete har avslutats avser regeringen ta ställning till var
dessa lokaler skall förläggas.

Regeringen - som i frågan har samrått med projektgruppen för medverkan
vid planeringen av regeringskansliets lokaler - beslutar att det fortsatta
planeringsarbetet skall bedrivas med utgångspunkt i att de nuvarande
departementen förläggs till angivna kvarter, nämligen

Departement/enhet Kvarter

Statsrådsberedningen Rosenbad

Justitiedepartementet Rosenbad

Utrikesdepartementet Lejonet

Johannes Större
Brunkhuvudet

KU 1977/78:23

143

Försvarsdepartementet	Vinstocken
Utbildningsdepartementet	Tigern
Handelsdepartementet	Tigern
Jordbruksdepartementet	Loen
Bostadsdepartementet	Loen
Finansdepartementet	Björnen
Arbetsmarknadsdepartementet	Björnen
Industridepartementet	Björnen
Socialdepartementet	Beridarebanan 39
Kommundepartementet	Beridarebanan 39
Departementens organisationsavdelning	Beridarebanan 39
Kommunikationsdepartementet	Beridarebanan 26

Möjligheten att placera ytterligare något departement i kv. Brunkhuvudet
skall utredas.

På regeringens vägnar
Ingemar Mundebo

/Agneta Modig Tham

KU 1977/78:23

144

Bilaga 5

lnst Trafikplanering

Kungl, tekniska högskolan

100 44 Stockholm

1976-12-01

Riksbyggnaderna

Kommunikationsutredning avseende riksdagsledamöternas förflyttning från

ledamotsrum till votering i plenisal

Bo Björkman Anders Hansson Janne Sandahl

Underbilaga 1 Observationer i nuvarande riksdagshus vid Sergels torg.

Underbilaga 2 Praktiskt experiment beträffande s. k. 24-personershiss. Inoch
utpasseringstid. Rymlighet.

Underbilaga 3 Praktiska försök samt litteraturstudier beträffande hissar,
rulltrappor, rullband och korridorer. (Bilagan har ännu ej
färdigställts. Det huvudsakliga materialet finns presenterat i
Björkman-Hansson-Landborn, Riksdagens återflyttning till
Helgeandsholmen, KTH 1976-02-13.)

Underbilaga 4 Beräkning av toppflöde.

KU 1977/78:23

145

Innehåll

1 Bakgrund 145

2 Problemställning och utredningens syfte 145

3 Arbetets uppläggning 147

4 Metod 147

5 Underlagsmaterial. Beräkningsförutsättningar 148

5.1 Allmänna förutsättningar 148

5.2 Planlösningar 148

5.3 Flöde från ledamotsbyggnad vid votering 149

5.4 Flödesfördelning på trappa och hiss i ledamotsbyggnader.... 149

5.5 Förflyttningshastigheter i korridorer o. dyl 150

5.6 Förflyttningshastigheter med rullband 150

5.7 Förflyttningshastigheter i trappor 150

5.8 Förflyttningshastigheter med rulltrappor 150

5.9 Förflyttningshastigheter med hissar 150

5.10 Kapacitet för korridorer o. dyl 151

5.11 Kapacitet för rullband 151

5.12 Kapacitet för trappor 152

5.13 Kapacitet för rulltrappor 152

5.14 Kapacitet för hissar 152

6 Tidsavstånd för ledamoten som har längst vid votering 153

7 Dimensionering och utformning av anläggningar. Trånga 154

passager

7.1 Hissar i ledamotsbyggnaden 154

7.2 Gångbro och korridorer mellan hissar i ledamotsbyggnaden och

rulltrappor i plenisalsbyggnaden 156

7.3 Rulltrappor i plenisalsbyggnaden 157

8 Hissar som alternativ till rulltrappor i plenisalsbyggnaden ... 158

9 Alternativ med rullband på gångbron 158

10 Summering av resultat 159

Slutsatser 159

10 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 23

KU 1977/78:23

146

1 Bakgrund

Föreliggande utredning bygger på förutsättningen att riksdagen skall
återflytta till Helgeandsholmen. Gamla riksbanksbyggnaden kommer att
inrymma plenisalen och kanslihuset vid Mynttorget kommer att upplåtas åt
riksdagsledamöterna. För enkelhetens skull infors benämningarna plenisalsbyggnad
resp. ledamotsbyggnad.

Uppdraget från Byggnadsstyrelsen är att göra en kommunikationsutredning
avseende riksdagsledamöternas forflyttning från ledamotsrum till
votering i plenisal. Arbetet innebär en uppföljning och fördjupning av det
arbete som tidigare utförts vid lnst Trafikplanering, KTH, och som redovisats

1 promemoriorna:

Riksdagshusutredningen 1974, Kapacitetsberäkning av anslutning mellan
kanslihuset och riksbanken. John Landborn, lnst Kommunikationsteknik
(numera Trafikplanering), KTH 1975-04-24.

Riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen, Alternativa förbindelser
mellan plenisalsbyggnad och ledamotsbyggnad. Bo Björkman, Anders
Hansson, John Landborn, lnst Kommunikationsteknik (numera Trafikplanering),
KTH 1976-02-13.

Sedan promemorian 1976-02-13 har riksdagen i maj 1976 tagit ett
principbeslut om återflyttning till Helgeandsholmen och valt ett alternativ
med låg gångbro intill Stallbron för förbindelsen mellan ledamots- och
plenisalsbyggnad.

2 Problemställning och utredningens syfte

När voteringsklockan börjar ringa befinner sig många riksdagsledamöter på
sina arbets- eller kombirum. För riksdagsarbetet är det väsentligt, att
voteringen utförs snarast efter det att debatten, som föranlett voteringen, har
avslutats. För närvarande - i riksdagshuset vid Sergels torg - är samlingstiden,
från det att votering begärs till det att voteringen skall utföras, bestämd
till 3 minuter. I programmet för riksbyggnaderna är motsvarande tid angiven
till 4 minuter.

Voteringen förekommer när riksdagen har arbetsplenum vilket vanligen
förekommer ca en dag per vecka. I slutet av varje session förekommer
arbetsplenum betydligt oftare. Den normala ordningen vid voteringar är
följande: (Tidsangivelser baseras på observationer utförda av lnst Trafikplanering,
KTH, dec 1975 och nov 1976, se bilaga 1).

1. Debatten med anledning av t. ex. ett utskottsbetänkande inleds av
ledamöter enligt en lista över förhandsanmälda talare. På talarlistan finns
även angivet beräknad tid för anförandet.

Den sammanlagda beräknade tiden har vid de tillfällen institutionen gjort
observationer varierat från 5 minuter till drygt 2 timmar.

KU 1977/78:23

147

2. Efter de förhandsanmälda anförandena foekommer i allmänhet genmälen.

Den sammanlagda tiden för genmälena är i allmänhet svår att förutsäga.
Vid de tillfällen institutionen gjort observationer har den varierat från 2
minuter till drygt 30 minuter.

3. När genmälena är slut förklarar talmannen att debatten är avslutad.
Talmannen ställer sedan beslutsförslag. Innan talmannen klubbar beslutet
har ledamöterna möjlighet att begära votering. Voteringsbegäran är trolig
om det finns reservation till utskottsbetänkandet. Genom att samtliga
riksdagspartier inte är representerade i utskotten sedan oktober 1976 är det
dock numera svårt att förutsäga när votering kommer att begäras.

Vid de observationer som utförts av institutionen har ca 30 sekunder
förflutit från det att debatten har avslutats till det att en votering har
begärts.

4. Om votering begärs signaleras detta i samtliga rum och korridorer i hela
riksdagshuset. Signaler förekommer även i ledamöternas arbets- och
kombirum.

Endast en mindre del av ledamöterna befinner sig i allmänhet i plenisalen
när votering begärs. Övriga ledamöter, som ej är frånvarande från
riksdagsarbetet, befinner sig på sina arbets- eller kombirum, i sammanträdesrum,
bibliotek, tidningsrum, matsal, foajé etc. Ledamöterna har
möjlighet att följa riksdagsdebatten genom radio- och TV-apparater som
finns utplacerade över hela riksdagshuset.

5. Ledamöterna skall sedan ta plats inom den stipulerade tiden, som f. n. är 3
minuter vid Sergels torg. Talmannen markerar med ett klubbslag att
voteringen skall inledas. Vid de observationer som utförts av institutionen
har mellan 185 och 195 sekunder förflutit sedan votering begärts.

6. Efter det att omröstningspropositionen godkänts inleds voteringen. Först
voteras genom uppresning och därefter - om talmannen finner tvekan om
resultatet eller om någon ledamot begär rösträkning - genom att
ledamöterna trycker på knappar.

Vid de observationer som utförts av institutionen förflöt mellan 35 och 45
sekunder från det att voteringsproceduren inleddes till det att rösträkningen
utfördes.

Enligt beräkningar presenterade i bilaga 1 kan det förekomma att upp till
70 % av ledamöterna befinner sig på sina resp. arbets- eller kombirum när
votering begärs. Eftersom arbets- eller kombirummen och plenisalen ligger i
skilda byggnader är utformningen av kommunikationsanläggningarna
mycket väsentlig.

Föreliggande utredning syftar
dels till att beräkna om föreslagna planlösningar för plenisals- och ledamotsbyggnad
inkl. föreslagen gångbro är tillräckliga för att ledamöterna skall
kunna nå sin bänk inom 4 minuter vid voteringar

KU 1977/78:23

148

dels till att göra kapacitetsberäkningar och ge förslag till utformning av
kommunikationsanläggningar så att ledamöternas förflyttning blir så
smidig som möjligt och utan tidsfördröjande stockningar.

3 Arbetets uppläggning

Utredningen har utförts av en arbetsgrupp vid Institutionen för Trafikplanering,
KTH, bestående av
Professor Bo Björkman, lnst Trafikplanering, KTH
Civ ing Anders Hansson, huvudansvarig, lnst Trafikplanering, KTH,
Tekn dr Janne Sandahl, lnst Trafikplanering, KTH, Nordplan AB
Under arbetet har kontinuerliga kontakter hållits med AOS-arkitektkontor
beträffande plandetaljer m. m. Dessutom har arbetsgruppen givit underhandsbesked
från kommunikationsutredningen till AOS och även gjort vissa
mindre detaljutredningar beträffande rullband, hissar m. m. Efter en inledande
metodbeskrivning i kapitel 4 redovisas underlagsmaterialet och
beräkningsförutsättningarna. Till grund för detta kapitel ligger fältobservationer,
praktiska försök och litteraturstudier vilka redovisas i bilaga 1-3.
Kontakter har även tagits med konstruktörer och planerare om olika
anläggningars prestanda.

I kapitel 6 och 7 redovisas sedan tidsavstånds- och kapacitetsberäkningarna
för huvudalternativet med hissar i ledamotsbyggnaden och rulltrappor i
plenisalsbyggnaden. Till grund för kapacitetsberäkningarna i kapitel 7 ligger
flödesberäkningar redovisade i bilaga 4.

I kapitel 8 och 9 behandlas alternativ med rullband på gångbron resp. enbart
hissar i plenisalsbyggnaden.

1 kapitel 10 summeras olika resultat och slutsatser dras om lämpliga
kommunikationsanläggningar för att uppnå programkravet på 4 minuters
samlingstid vid voteringar.

4 Metod

1 föreliggande utredning används samma metodik som låg till grund för
beräkningarna redovisade i promemorian 1976-02-13, "Alternativa förbindelser
mellan ledamots- och plenisalsbyggnad”.

I ett första skede (kapitel 6) sker alla tidsavståndsberäkningar under
förutsättning att det ej förekommer hastighetsnedsättningar och väntetider
på grund av kapacitetsbegränsningar.

I nästa skede av beräkningarna (kapitel 7 och bilaga 4) redovisas vilken
dimensionering som erfordras om hastighetsnedsättningej skall förekomma.
Slutligen (fortsättning på kapitel 7) tas hänsyn till fysiska förutsättningar i
byggnaderna och konsekvenser beskrivs för olika begränsningar beträffande
dimensioneringen.

KU 1977/78:23

149

I bilaga 1 och 4 redovisas metodiken för beräkningen av maximala
flöden.

Beräkningarna baseras på vissa värden vilka ej kan förutsägas med
exakthet. Detta gäller bl. a. gånghastigheter och sannolikhet att befinna sig på
eget rum när votering begärs. I promemorian 1976-02-13 utfördes därför en
känslighetsanalys vilken visade hur variationer i dessa antaganden påverkade
slutresultaten av beräkningarna. I princip gäller dessa beräkningar även för
föreliggande utredning varför en ny känslighetsanalys ej har utförts.

5 Underlagsmaterial. Beräkningsförutsättningar

Eftersom riksdagsvoteringama med därtill hörande förutsättningar är
unika händelser är det nödvändigt att göra fältobservationer och egna
praktiska försök som komplement till litteraturuppgifter för att erhålla ett
underlagsmaterial för beräkningarna.

Fältobservationer har utförts vid åtta voteringstillfällen i riksdagshuset vid
Sergels torg. Dessutom har fältobservationer gjorts vid rulltrappor och
rullband i anslutning till tunnelbanestationer.

Egna praktiska försök har utförts beträffande in- och utpasseringstider för
hissar, rymlighet i hissar, gånghastigheter i korridorer, på rullband, i
rulltrappor och i vanliga trappor.

I bilaga 1-3 redovisas fältobservationerna, de praktiska försöken samt
litteraturstudierna. Som komplement har även kontakter tagits med bl. a.
hiss-, rullbands- och rulltrappskonstruktörer om anläggningars prestanda
samt med brand- och planmyndigheter om kapaciteter vid trånga passager.

Nedan följer en sammanställning av de beräkningsförutsättningar som
använts.

5.1 Allmänna förutsättningar

En genomgående förutsättning är att riksdagsledamöterna är vana vid
förflyttningen samt att övriga sysselsatta i ledamotsbyggnad och plenisalsbyggnad
lämnar företräde för ledamöterna vid deras förflyttning till votering.

5.2 Planlösningar

I princip har programskiss 76-10-01 från AOS utgjort underlagsmaterial.
Enligt underhandskontakter med AOS har dock vissa justeringar företagits.
Beträffande rulltrappornas läge i plenisalsbyggnaden har en skiss 76-10-19
alternativ 2 använts och beträffande hissarna i ledamotsbyggnaden har en
skiss AOS 76-10-26 använts. Även vad gäller korridorens utformning på plan
1 i plenisalsbyggnaden har vissa mindre ändringar i jämförelse med

KU 1977/78:23

150

programskiss 76-10-01 förutsatts. Ovanstående förslag till förändringar enligt
skisserna har gjorts efter samråd mellan AOS och Institutionen. Planförutsättningarna
redovisas i figur 1-4.

5.3 Flöde från ledamotsbyggnad vid votering

Enligt beräkningar baserade på observationer vid det nuvarande riksdagshuset
vid Sergels torg befinner sig maximalt 70 % av riksdagsledamöterna på
sina arbets- eller kombirum eller i anslutning därtill när votering begärs (se
bilaga 1). I ledamotsbyggnaden finns 294 arbets- och kombirum,
q max =0,7 • 294 =206 ledamöter/votering'

Denna beräkning förutsätter att gruppsammanträden o. dyl. med deltagande
av många riksdagsledamöter ej förläggs till ledamotsbyggnaden under
arbetsplenum.

I bilaga 4 redovisas beräkningar om hur 4-minutersflödet varierar under 4-minutersperioden. Under den intensivaste delen av perioden har flödet
beräknats till 4,5 personer/sek.2

5.4 Flödesfördelning på trappa och hiss i ledamotsbyggnaden

Vid antagandet av fördelningen enligt nedanstående tabell har hänsyn
tagits till

dels observerad fördelning vid voteringar i riksdagshuset vid Sergels torg
(bilaga 1)

dels att benägenheten att välja hiss kommer att bli något högre vid
Mynttorget. Detta beror på att ”säker” hissplats garanteras genom att
resp. våningsplan tilldelas egen eller egna hissar vilka ej stannar på andra
våningsplan. Se vidare kapitel 7.

Plan	Antal rum	Maximalt antal ledamöter på rummet	Trappa		Hiss
		96	st	96	st	96	st
1	34	70	24	_	_	_
2	41	70	29	100	29	0	0
3	56	70	39	75	29	25	10
4	50	70	35	50	17	50	18
5	63	70	44	0	0	100	44
6	50	70	35	0	0	100	35
S:a	294		206		75		107

1 Benämnes ”maximala 4-minutersflödet”

2 Benämnes "toppflödet”

KU 1977/78:23

151

5.5 Förflyttningshastigheter i korridorer o. dyl.

Gånghastigheten har enligt litteraturuppgifter och egna praktiska försök
satts till 1,4-1,8 m/s vid ”ostörd” gång. Riksdagsledamöterna har förutsatts
fördelas jämnt på detta hastighetsintervall. Hastigheterna 1,4 och 1,8 m/s
betecknas i den fortsatta utredningstexten med ”relativ långsam gång” resp.
”relativ snabb gång”. Vid uträkningar av längsta tidsavstånd har 1,4 m/s
använts.

Vid ”störd” gång, dvs. när tätheten blir så stor att önskvärd steglängd ej
kan hållas, har gånghastigheten bedömts sjunka enligt ett diagram i bilaga

5.6 Förflyttningshastigheter med rullband

Rullbandens hastighet bör ej överstiga 0,75 m/sek. Högre hastigheter kan
medföra problem vid på- och avstigning. Normal gånghastighet kan förekomma
på bandet enligt praktiska försök av lnst Trafikplanering. Den
resulterande förfiyttningshastigheten har satts till 2,1 m/sek. vid relativ
långsam gång.

5.7 Förflyttningshastigheter i trappor

Gånghastigheten nedför har enligt litteraturuppgift och egna praktiska
försök satts till 0,20-0,35 m/s(vertikalhastigheten). Riksdagsledamöterna har
förutsatts fördelas jämnt på detta hastighetsintervall. För plan 3 och uppåt i
ledamotsbyggnaden har samtliga med låg gånghastighet förutsatts använda
hiss.

5.8 Förflyttningshastighet med rulltrappor

Steghastigheten i en s. k. tunnelbanerulltrappa är 0,75 m/sek.1 Vid
standardlutningen 30° blir vertikalhastigheten 0,5 • 0,75 m/sek. minus något
på grund av avfasningen i rulltrappans ändpunkter. Vid höjder på 5 m har
vertikalhastigheten beräknats till 0,35 m/sek.

Vid beräkningen av längsta tidsavstånd har ovanstående steghastighet
använts eftersom gång i rulltrappor är obekvämt på grund av trappstegshöjden.

Enligt praktiska försök av lnst Trafikplanering ökar vertikalhastigheten
uppför till 0,45 m/sek. och 0,65 m/sek. vid ”relativ långsam gång” resp.
”relativ snabb gång”.

5.9 Förflyttningshastigheter med hissar

Enligt litteraturuppgifter och egna praktiska försök av lnst Trafikplanering
har nedanstående formel konstruerats för att beräkna förflyttningshastig 1

För denna hastighet erfordras dispens

KU 1977/78:23

152

heten för ”dimensionerande (siste) person”. Observera att ”dimehsionerande
(siste) person” ej är densamma vid på- och avstigning.

ki + k2 + k3 • V v + - + k4 • v + k5 + k6 • p eller

7,5 + 1,3 v + - + 0,5p

’ v K

ki =0,5 Inpasseringstid för ”dimensionerande person”
k2 = 3,5 Dörrens stängning

k3 = 0,65 Koefficient för att hänsyn skall tas till att hissen ej når full hastighet
genast (accelerationen = 0,8 m/s2)

v Hissens maxhastighet i m/sek.

h Vertikalförflyttningen i meter

k4 = k3 =

0,65 Koefficient som tar hänsyn till retardationen

ks = k2 =

3,5 Dörrens öppnande

kg = 0,5 Utpasseringstiden per person
p Antal personer med hissen.

5.10 Kapacitet för korridorer o. dyl.

Enligt litteraturuppgifter erfordras effektiv gångbanebredd på 1,0 m per
flöde om 1 pers/sek. om flödet är enkelriktat och alla skall kunna hålla
önskvärd steglängd (= ”önskvärd gånghastighet”).

Sidohinder medför förluster i effektiv gångbanebredd, så att en zon på 0,45
m på vardera sidan av en gångbana måste räknas bort vid förekomst av väggar
i längdriktningen. Skyddszonen kan minskas till 0,30 m vid smärre sidohinder.

När bredden inte är tillräcklig för ”önskvärd hastighet” ökar tätheten och
hastigheten minskar. Korridorens kapacitet ökar emellertid vid lägre gånghastigheter
fram till en ”kritisk gräns” vid 0,8 m/s. Ökar tätheten så att
gånghastigheten blir lägre än 0,8 m/s minskar kapaciteten och köbildningar
uppstår. För att inte den ”kritiska gränsen” skall uppnås måste den effektiva
gångbanebredden vara 0,7 m per flöde om 1 pers/sek. om flödet är
enkelriktat.

5.11 Kapacitet för rullband

Kapaciteten för rullband begränsas av påstigningen. Eventuell gång på
bandet eller högre bandhastighet inverkar således föga på kapaciteten.

KU 1977/78:23

153

Kapaciteten för ett band, som är 1,0-1,2 m brett och har hastigheten 0,6 m/
sek., har satts till 2,2 pers/sek. (två led).

5.12 Kapacitet för trappor

Enligt motsvarande beskrivning som för korridorer o. dyl. (jämför kapitel
5.10) finns det två kapacitetsgränser. Om ”önskvärd gånghastighet” skall
kunna hållas erfordras vid gång nedför en trappa en effektiv bredd på 1,4 m
per flöde om 1 pers/sek. om flödet är enkelriktat. För att inte den ”kritiska
gränsen” skall uppnås (köbildning) måste den effektiva bredden vara 0,9 m
per flöde om 1 pers/sek.

5.13 Kapacitet för rulltrappor

Enligt litteraturuppgifter kompletterad med egna observationer kan kapacitetsgränserna
för detta speciella fall sättas till nedanstående värden. Det är
viktigt att beakta kapacitetsvärdena är högre än normalt beroende på att
strömmen är homogen samt att inget skrymmande handbagage förekommer.

Steg bredd (m)	Steg hastig-het (m/s)	Teoretisk kapacitet (pers/s)	Praktisk kapacitet (pers/s)
0,6	0,75	1,4	1,1
0,8	0,75	1,9	1,6
1,0	0,75	2,5	2,2
1,2	0,75	2,5	2,2

Även i detta fall (jämför kap. 5.11 kapacitet för rullband) begränsas den
praktiska kapaciteten av påstigningen. Gång i rulltrappan eller högre
steghastighet inverkar således föga på kapaciteten.

5.14 Kapacitet för hissar. Omloppstid

Enligt egna praktiska försök (se bilaga 2) rymmer en hiss med innermåtten

1,8 x 2,0 m2 24 personer. Rymligheten för passagerarna är vid denna
beläggning acceptabel.

Enligt en motsvarande beskrivning som i kapitel 5.9 kan omloppstiden för
en hiss beräknas enligt nedanstående formel. Formeln gäller för en enkelriktad
ström av trafikanter som enbart åker mellan två våningsplan.

k2 + k3 • v + - + k4 • v + k5 + kg • pi + k2 +

+ k3 • v + - + k4 • v + k5 + kj • P2 eller

14 + 2,6 • v + — + pi om pi = P2

P1 = antal trafikanter första turen.

KU 1977/78:23

154

P2 = antal trafikanter som skall åka med påföljande tur.

Se kapitel 5.9 beträffande övriga beteckningar.

I figur 5 har ett hissomlopp illustrerats.

6 Tidsavstånd för ledamoten som har längst vid votering

Beräkningarna i detta kapitel förutsätter att ledamoten, som har längst, ej
förlorar tid pga någon hastighetsnedsättande kapacitetsspärr. I kapitel 7 tas
hänsyn till kapaciteter.

Beräkningen görs för dimensionerande ledamot, vilken har det bortersta
rummet på plan 6 i norra flygelbyggnaden och som har sin bänk längst från
rulltrapporna i plenisalsbyggnaden.1

Aktivitet	Avstånd (m)	Tidsåtgång (sek)
Förberedelse	_	10
Gång från rum
till hiss	98	70
Förflyttning i hiss
med 16 personer	17,5	26
Gång från hiss till
rulltrappa	95	68
Förflyttning i 3
rulltrappor	13,4	38
Gång mellan rulltrappor	10	7
Gång från rulltrappa
till bänk	42	30
		249

Hissen förutsätts ha maxhastigheten 2,5 m/s. En maxhastighet på 1,6 m/s
ger ett tidstillägg på 3 sekunder. Rulltrappan förutsätts ha en steghastighet på
0,75 m/s.

1 figur 6 har förflyttningen för dimensionerande person illustrerats.

Förberedelsetiden är endast satt till 10 sekunder. Skulle längre förberedelsetid
behövas finns vissa ”spurt”-möjligheter. Gånghastigheten är endast
satt till 1,4 m/sek. Vid brådska kan man förutsätta en högre hastighet. En
hastighet på 1,8 m/sek. skulle inbespara 39 sekunder. Går man även i
rulltrapporna kan ytterligare 17 sekunder inbesparas.

Den sammanlagda tiden är något över de 4 minuter som angivits i
programmet för riksbyggnaderna. Genom att fördela antingen rummen eller
bänkarna enligt en plan skulle man dock kunna undvika att dimensionerande
person får längst i båda ändarna av förflyttningen.

En motsvarande beräkning av längsta tidsavstånd i riksdagshuset vid

1 Under hissfärden byts dimensionerande ledamot från den som kom sist till hissen till
den som går sist ur hissen.

KU 1977/78:23

155

Sergels Torg ger ca 3 minuter. Detta innebär att en flyttning till Helgeandsholmen
(med en 4-minutersgräns) ej ger en sämre standard beträffande
möjligheten att nå voteringen i tid.

7 Dimensionering och utformning av anläggningar. Trånga
passager

Enligt programskissen AOS 1976-10-19 föreslås ledamotsbyggnaden
utrustad med hissar och plenisalsbyggnaden med rulltrappor för ledamöternas
förflyttning till votering. Förutom dessa hissar och rulltrappor kommer
även korridorerna och gångbron mellan hissarna och rulltrappan att studeras i
detta kapitel. Överslagsmässiga beräkningar ger att föreslagna utrymmen
fram till hissarna i ledamotsbyggnaden samt utrymmena efter rulltrapporna i
plenisalsbyggnaden är tillräckliga. Även trapporna i kanslihuset är tillräckligt
breda för strömmen av ledamöter som ej åker hiss.

7.1 Hissar i ledamotsbyggnaden

I riksdagshuset vid Sergels torg motsvaras ledamotsbyggnaden av den s. k.
hotelldelen. I många avseenden finns liknande förhållanden i den befintliga
och i den föreslagna byggnaden. Båda byggnaderna har sex våningsplan med
ledamotsrum och i båda byggnaderna skall ledamöterna till nedersta
ledamotsplanet för fortsatt förflyttning till plenisalen. Beräkningarna och
förslagen i detta kapitel grundas därför i stor utsträckning på observationer
vid Sergels torg.

Vid voteringar i det befintliga riksdagshuset brukar vaktmästarna på de
högsta planen i hotelldelen ordna en hiss snarast. Sedan kvarhålls hissen tills
alla från våningen tagit plats. På detta sätt får hissarna ett högt utnyttjande
genom att de ej går halvbesatta. Dessutom undviks tidskrävande stopp vid
flera våningsplan för nya påstigande eller för att konstatera att hissen redan är
fullbesatt.

Enligt denna utrednings mening bör systemet vid Sergels torg utvecklas
ytterligare. Varje våningsplan bör tilldelas egen eller egna hissar och när
votering begärs sker en central dirigering av hissarna till respektive våningsplan.
Lämpliga fasta avgångstider för de olika hissarna bör bestämmas och
förslagsvis 15 sekunder innan våningshissen avgår ges särskilda signaler i
våningsplanets korridorer. Det måste givetvis vara möjligt för våningsvaktmästaren
eller någon ledamot att hålla kvar hissen om det är troligt att alla ej
hunnit fram. Hiss 1 och 3 (se nedan) eller trapporna får utgöra reservmöjligheter
för dem som trots allt inte kommer med våningshissen.

Enligt kapitel 5.4 kommer maximalt ca 107 stycken att välja hiss i
ledamotsbyggnaden vid voteringar.

Fördelningen på våningsplan beräknas bli följande:

KU 1977/78:23

156

Plan	Antal med hiss
3	10
4	18
5	44
6	35
S:a	107

Eftersom det ej finns större hissar än s. k. 24-personers, erfordras således
minst 6 hissar, (varav två vardera till plan 5 och 6) eftersom varje hiss endast
hinner göra en tur. Detta beror på att omloppstiden för exempelvis en
fullbelagd 20-personershiss mellan plan 5 och 1 är ca 57 sekunder. Om således
plan 5 tilldelades endast en hiss skulle den andra turen avgå 30 sekunder
senare än avgångstiden för sista hissen om två hissar finns tillgängliga. Den
dimensionerande samlingstiden vid voteringar enligt kapitel 6 skulle
därigenom öka från knappt 250 till ca 280 sekunder.

Hissarna enligt figur 5 bör fördelas enligt följande:

Plan	Hiss nr	Storlek	Beräknat max antal passagerare
3	6	12-personers	10
4	5	20-personers	18
5	4	20-personers 1
5 + res	3	20-personers I
6	2	16-personers 1
6 + res	1	20-personers )

Egentligen skulle en s. k. 24-personershiss erfordras i stället för en 20-personershiss för plan 5. Utrymmena är emellertid ej tillräckliga förden större
hissen. Enligt praktiska försök av lnst Trafikplanering rymmer hissar dock
något fler passagerare än nominella värdet om kravet på rymlighet är lågt och
om säkerhetskraven medger en uppklassificering av max antal passagerare.
Det beräknade maximala 4-minutersflödet på ca 206 personer kommer även
att inträffa mycket sällan, kanske bara några gånger per år. Dessutom har
vissa säkerhetsmarginaler lagts in vid beräkningen av 4-minutersflödet. Mot
denna bakgrund kan det knappast vara motiverat att göra kostsamma
lösningar utöver vad som föreslagits.

Hiss nr 1 och 3 föreslås utgöra reservhissar för den eller de ledamöter som
av någon anledning ej hunnit med våningshissen. Det är därför viktigt att
ledamöterna från plan 5 och 6 först fyller dessa hissar och snarast åker till plan
1 så att dessa så fort som möjligt kan utnyttjas som reservhissar. Om
reservhissarna utnyttjas kommer dessa kunna avgå ca 30 sekunder efter
ordinarie våningshiss. Vissa ”spurt”-möjligheter finns sedan att ta igen
denna tid. Det kan även anmärkas att rösträkning ej inträffar förrän drygt 30
sekunder efter det att voteringsproceduren inletts.

KU 1977/78:23

157

7.2 Gångbro och korridorer mellan hissar i ledamotsbyggnaden och rulltrappor
i plenisalsbyggnaden

I bilaga 4 redovisas beräkningar av hur 4-minutersflödet kommer att
variera i ett snitt alldeles intill rulltrapporna. Beräkningarna förutsätter att
inga trånga passager, som förändrat flödessituationen, förekommit tidigare.
Approximativt gäller den redovisade flödesvariationen för övriga aktuella
snitt utmed gångsträckan mellan hissarna och rulltrapporna.

Enligt beräkningarna kommer toppflödet att bli 4,5 personer per sekund.
Enligt kapitel 4.10 måste korridorer ha en minsta bredd på 5,4 meter om
önskvärd gånghastighet skall kunna hållas. Enstaka mindre hinder som gör
bredden till 5,1 meter inverkar ej. Om köbildning skall undvikas måste
bredden vara minst 3,7 meter. En bredd på mellan 3,7 och 5,1 meter innebär
dock en viss nedsättning av gånghastigheten.

Enligt de skisser som utgör underlagsmaterial för utredningen (se kap. 5.2)
har gångsystemet i stort sett dimensionerats så att önskvärd gånghastighet
kan hållas. Det kommer inte heller att uppstå någon köbildning. Följande
åtgärder möjliggör en ökning av gånghastigheten vid maxflöde:

1. Breddning av hisskorridoren på plan 1 helt eller delvis.

2. Avfasning av hörnet när man svänger ut från hisskorridoren på plan 1
till utrymmet under entréhallen.

3. Breddning till 5,4 meter av korridoren, som förbinder ledamotsbyggnaden
och gångbron.

4. Borttagning av pelarna i förbindelsegången mellan gångbron och rulltrapporna.

5. Borttagning av ”klackarna” utmed väggarna i ovannämnda förbindelsegång.

6. Avfasning av hörnet när man svänger från förbindelsegången till rulltrapporna.

7. Breddning av dörren från förbindelsegången till hisshallen (se kap. 7.3).

Åtgärderna är givetvis mer eller mindre lämpliga av byggnadstekniska eller
estetiska skäl. En avvägning måste göras med de tidsvinster som kan
erhållas.

Åtgärd 1 blir av betydelse om alla hissarna slumpvis anländer till plan 1
samtidigt. Genom en styrning av hissarna med fasta avgångstider enligt kap.

7.1 kan detta dock undvikas. En prövning av en delvis breddning av
korridoren bör dock göras.

Åtgärderna 2-5 blir endast av betydelse när maximalt 4-minutersflöde näst
intill maximalt 4-minutersflöde inträffar. Detta kommer troligen endast att
ske några gånger per år.

Åtgärderna 6 och 7 bör göras. Särskilt åtgärd 6 är viktig. Eventuellt kan
alternativa lösningar tänkas såsom exempelvis att lägga in en ny öppning från
förbindelsegången till hisshallen och använda norra delen av hisshallen för
passage till rulltrapporna.

KU 1977/78:23

158

Överslagsmässigt ger åtgärderna 1-7 följande tidsvinster för ledamöterna i
toppflödet (när det maximala 4-minutersflödet är som intensivast).

Åtgärd	Tidsvinst för personer i toppflödet
1	6
2	6
3	4
4	12
5	3
6	Köbildning kan uppstå om
	åtgärderna ej genomföres
7	Svårt att uppskatta
	effekten

Det är viktigt att notera att om någon eller några av åtgärderna inte
genomförs så gäller beräknade tidsfördröjningar ledamöterna som kommer i
toppflödet och inte för dimensionerande person. Om ingen av åtgärderna
genomföres kommer dock den dimensionerande personens tid att påverkas
(jämför kap. 6). Sammanlagt bör endast tidsfördröjningar på ca 20 sekunder
för personerna i toppflödet återstå om inte den dimensionerande tiden skall
påverkas. Detta skulle exempelvis vara fallet om åtgärderna 2, 3, 6 och 7
genomfördes.

7.3 Rulltrappor i plenisalsbyggnaden

Om rulltrapporna skulle dimensioneras för det beräknade toppflödet 4,5
pers/sek erfordras två rulltrappor med en minsta stegbredd på 1,0 meter.
Enligt underhandskontakter med AOS-arkitektkontor är det emellertid
endast möjligt av byggnadstekniska skäl att få plats med rulltrappor, som
vardera har stegbredden 0,8 meter. Eftersom dessa två rulltrappor endast har
en praktisk kapacitet för 3,2 pers/sek finns det risk för köbildning. Denna
köbildning kan dock undvikas om hissarna söder om rulltrapporna utnyttjas.
Det är då nödvändigt att hissarna ej börjar fyllas på förrän toppflödet
anländer.

Det är även nödvändigt att fria utrymmen finns mellan rulltrapporna och
hissarna så att ledamöterna kan se vilket transportmedel som är lämpligast att
välja för att köbildning ej skall uppstå.

I underlagsmaterialet för utredningen ingår en skiss AOS 76-10-19 vari två
alternativ för rulltrapporna presenteras. Alternativ 2 har utgjort underlag för
beräkningarna i kapitel 6 om längsta tidsavstånd. Alternativ 2 är bättre än
alternativ 1 i två avseenden. Dels blir gångavstånden kortare i alternativ 2,
dels ingår ingen lång rulltrappa eller någon rulltrappa som lutar mer än 30°, i
alternativ 2. Vid speciellt nedfärd kan långa rulltrappor och lutningar mer än
30° ge obehagskänslor. Det förutsätts därvid att det ena rulltrappsstråket

KU 1977/78:23

159

endast har uppåtgående riktning när votering begärs. En fjärrstyrning av
rulltrapporna i samband med att votering begärs är därför nödvändig.
Detsamma gäller för hissar i såväl ledamotsbyggnad som plenisalsbyggnad.

8 Hissar som alternativ till rulltrappor i plenisalsbyggnaden

Omloppstiden för fullbesatta 24-personershissar mellan plan 1 och 5 i
plenisalsbyggnaden är 60 sekunder. Genom att studera flödesvariationer
enligt bilaga 4 kommer ca 40 av de beräknade 206 ledamöterna vid maximalt
4-minutersflöde (kapitel 5.3) att anlända till hissarna 60 sekunder innan de
sista ledamöterna beräknas anlända. Detta innebär att 40 ledamöter kan
använda hissar som hinner runt ett varv. Antal hissar som erfordras blir:
206 - 40 _ _

Således erfordras 7 stycken hissar. Detta förutsätter dock att hissarna inte
får avgå innan de är fullbesatta.

Genom att hissar används går vertikalförflyttningen i plenisalsbyggnaden
•» ' ^
ca 7 sekunder snabbare för ledamoten som har längst till votering. Däremot

blir gångförflyttningen för dimensionerande person totalt 40 meter (ca 29

sekunder) längre om hissarna lokaliseras enligt skiss AOS 76-10-19 alternativ

3 förutom att den nordligaste hissen utgår. Totalt kommer således den

dimensionerande tiden att förlängas från knappt 250 till ca 270 sekunder.

9 Alternativ med rullband på gångbron

Rullband kan användas för att göra gångförflyttningar snabbare. På en
skiss AOS 76-11-20 har två parallella 60 meters rullband lagts in på gångbron
och i början av korridoren i plenisalsbyggnaden. Den sammanlagda kapaciteten
förde två rullbanden är 4,4 pers/sek, vilket är tillräckligt för det i bilaga 4
beräknade toppflödet.

Genom rullbanden kommer den beräknade tiden för riksdagsledamoten
som har längst till voteringen att reduceras från knappt 250 (kapitel 6) till ca
235 sekunder.

Den inbesparade tiden på ca 15 sekunder måste givetvis ställas i relation till
kostnaderna för rullbanden samt de byggnadstekniska ingrepp som anläggandet
innebär.

Den sammanlagda byggnadsbredden för rullbanden är 3,25 meter. 1
ändarna erfordras en ”grop” med djupet 1,15 m och däremellan är ”gropen”
0,55 m djup.

Om rullband installeras bör det normala vara att banden går åt var sitt håll.
När sedan votering begärs vänds riktningen på det ena bandet med hjälp av
fjärrstyrning enligt samma system som för rulltrapporna i plenisalsbyggnaden.

KU 1977/78:23

160

10 Summering av resultat. Slutsatser

Till grund för beräkningarna i föreliggande utredning ligger skisser som
tagits fram av AOS-arkitektkontor efter underhandskontakter med lnst
Trafikplanering. Enligt dessa skisser kommer den dimensionerande tiden för
ledamoten som har längst till votering att bli knappt 250 sekunder. Denna tid
skulle dock kunna nedbringas till ca 230 sekunder om man vid fördelningen
av ledamotsrummen eller bänkarna undvek att dimensionerande person har
sin bänk längst från rulltrapporna.

För vertikalförflyttningen i kanslihuset erfordras sex stycken hissar och för
vertikalförflyttningen i kanslihuset erfordras två rulltrappor och två hissar. I
kapitel 7 beskrivs ett system med fjärrstyrning. När votering begärs inställs
hissarna och rulltrapporna för att ta emot den enkelriktade strömmen av
ledamöter på väg till plenisalen.

Gångbro, korridorer, trånga passager o. d. är i allmänhet tillräckligt
dimensionerade. Några av de åtgärder som föreslås i kapitel 7.2 måste dock
genomföras om det ej skall vara risk att den dimensionerande tiden
förlängs.

Alternativ med hissar i stället för rulltrappor i plenisalsbyggnaden och
rullband på gångbron har studerats. Utredningen vill varken rekommendera
hissalternativet eller rullbandsalternativet. Hissalternativet medför förlängning
av den dimensionerande tiden och rullbandsalternativet geren för liten
tidsvinst i förhållande till de byggnadstekniska konsekvenser alternativet
medför.

Sammanfattningsvis kan anföras att anläggningarna enligt ritningsskisserna
i stort sett är tillräckliga för en 4-minutersgräns vid voteringar samt att
säkerhetsmarginalerna kommer att bli lika stora som vid 3-minutersgränsen i
det befintliga riksdagshuset vid Sergels torg. Marginalerna är emellertid
mycket små. Därför måste inskränkningar i förhållande till föreslagna
anläggningar prövas noggrant innan de genomföres. Beräkningarna baseras
även på vissa antaganden vilka ej kan förutsägas med exakthet, exempelvis
sannolikheten att befinna sig i ledamotsbyggnaden när votering begäres. I en
känslighetsanalys, PM 1976-02-13 ”Alternativa förbindelser mellan ledamots-
och plenisalsbyggnad”, har redovisats hur förändringar i antaganden
påverkar slutresultatet.

KU 1977/78:23

161

lnst Trafikplanering Underbilaga 1

KTH

Observationer vid voteringar i det nuvarande riksdagshuset vid
Sergels torg

Sammanställningen baseras på iakttagelser vid åtta voteringstillfällen (fler
än en votering vid varje tillfälle) i december 1975 samt november 1976.

1. 1975-12-09 kl. 12.50

2. 1975-12-09 kl. 16.25

3. 1975-12-11 kl. 14.10

4. 1975-12-12 kl. 11.10

5. 1975-12-12 kl. 15.05

6. 1976-11-17 kl. 11.00

7. 1976-11-17 kl. 12.00

8. 1976-11-17 kl. 12.30

Under den närmaste timmen före dessa voteringstillfällen - utom vid
votering nr 8 - förekom inga voteringar, vilket innebar att endast 30-100
riksdagsmän befann sig i plenisalen när voteringsklockan började ringa.
Övriga riksdagsmän, som inte var frånvarande eller utkvitterade, befann sig
på sina ledamotsrum, på sammanträden i riksdagshuset, i bibliotek, tidningsrum,
matsal, foajén etc.

Sammanställningen baseras även på intervjuer med vaktmästarna på plan
6-11 i riksdagshusets hotelldel.

I den följande texten införs beteckningarna:

R - Tidpunkt vid vilken voteringsklockan ringer

V - Tidpunkt vid vilken voteringsräkning utförs (tryckning på voteringsknappar) Syfte Syftet

med observationerna var att uppskatta ett maximivärde på antalet
riksdagsledamöter som förflyttar sig från sina ledamotsrum till plenisalen
mellan R och V.

Dessutom skulle observationer göras av den tidpunkt när ledamöterna
anländer till bänkarna i plenisalen efter R. I övrigt har vissa observationer
utförts beträffande tid som förflutit från R till det att ledamöterna lämnat
rummet samt val mellan hiss och trappa vid förflyttningen.

Metodik vid genomförandet av observationerna

En totalundersökning har ej kunnat utföras av praktiska skäl. Riksdagshuset
innehåller alltför många korridorer, hissar och trappor för att det skall gå
att finna några räkningspunkter (eller snitt), där det går att räkna samtliga

11 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 23

KU 1977/78:23

162

riksdagsmän som kommer från ledamotsrummen vid R. Dessutom finns det
sammanträdesrum "insprängda” bland ledamotsrummen.

Av ekonomiska skäl var det givetvis endast möjligt att göra observationer
vid några av riksdagens voteringar under ett år. Kompletteringar har dock
utförts genom intervjuer med vaktmästare på de olika våningsplanen i
riksdagshusets hotelldel.

Observationerna beträffande andel riksdagsmän som befinner sig på sina
ledamotsrum vid R har utförts genom att ett visst antal rum har bevakats.
Antalet ledamöter som kommer ut från dessa rum vid R har sedan
antecknats. Även antalet ledamöter som lämnar rummen från det att siste
talaren påbörjat sitt anförande har även antecknats.

Observationer om när ledamöterna anländer till bänkarna i plenisalen
mellan R och V har skett genom bevakning inne i plenisalen.

Antal riksdagsmän som förflyttar sig från ledamotsrum till plenisal när
voteringsklockan ringer (R)

Eftersom det endast var möjligt att utföra en urvalsundersökning är det
viktigt att studera variationsorsaker.

Antalet riksdagsmän som befinner sig på sina ledamotsrum vid R har
antagits variera med

a) Avstånd från plenisalen

b) Tid under dagen (t. ex. lunchtid, kvällstid)

c) Övriga aktiviteter i huset (t. ex. gruppsammanträden)

d) Tidpunkt efter närmaste föregående votering

e) Längd på siste föranmälde talares anförande i jämförelse med angiven tid
samt förekomst av repliker och deras längd. Några ledamöter kan antas
bege sig till plenisalen i god tid före den förväntade tidpunkten för
voteringen. Ledamöterna kan följa debatten per radio i sina resp. rum. Om
R inträffar tidigare än väntat kommer flera ledamöter att befinna sig på
sina rum än vid en debatt som följer tidsplanerna.

0 Om en votering förväntas bli jämn eller inte

g) Riksdagsdebattens allmänintresse

h) Antalet frånvarande och utkvitterade ledamöter

Genom utförda observationer samt genom kompletterande intervjuer har
konstaterats, att a, e och g inverkar på antalet ledamöter som befinner sig på
sina rum vid R. Även övriga faktorer kan dock förutsättas inverka, dock i
något mindre utsträckning.

Med stöd av observationerna om andel riksdagsmän som befann sig på
ledamotsrum vid R samt med beaktande av ovanstående variationsfaktorer
har följande beräknats:

Maximalt 70 % av ledamöterna kan förväntas befinna sig på sina
ledamotsrum vid R.

KU 1977/78:23

163

Tidpunkt när ledamöterna anländer till bänkarna i plenisalen efter det att
voteringsklockan har ringt

Inledningsvis kan konstateras att 10-30 % av riksdagsledamöterna befann
sig i sina bänkar under de debatter som förekom vid undersökningstillfällena.

Omedelbart efter det att debatterna avslutades men före R anlände genast
några av riksdagsledamöterna till sina bänkar. Dessa riksdagsledamöter
befann sig kring ingångarna eller längst bak i plenisalen.

Mellan 0:00 och 0:50 minuter efter R anlände endast några enstaka
ledamöter.

Mellan 0:50 och 2:45 minuter efter R anlände en kontinuerlig ström
ledamöter. Flödet ökade till ett maxvärde vid ungefär 1:55 efter R för att
sedan avta.

Mellan 2:45 och 3:00 minuter efter R anlände endast några enstaka
ledamöter.

Mellan 3:00 och 3:20 efter R anlände én enstaka ledamot vid fem
undersökningstillfällen.

V inträffade mellan 3:50 och 4:05 efter R vid undersökningstillfällena.

Avslutningsvis kan omnämnas att 7-10 % av riksdagsledamöterna var
frånvarande eller utkvitterade vid undersökningstillfällena.

Tid från det att voteringsklockan ringer (R) till det att ledamöterna lämnar
sina rum samt val mellan hiss och trappa vid förflyttningen

I korridor 11, dvs. korridoren på största tidsavstånd från plenisalen, hade
samtliga ledamöter vid undersökningstillfällena lämnat sina rum 5 sek. efter
R.

I korridor 6, dvs. korridoren på samma plan som plenisalen, var motsvarande
tid 1:30 min.

Enligt uppskattning valde nedanstående andelar ledamöter från varje
våningsplan hiss vid sin förflyttning till plenisalen efter R. Plenisalen ligger på
våningsplan 6.

Plan Andel med hiss

11 95-100 96

10 60- 80 96

9 40- 60 96

8 0- 20 96

7 0 96

KU 1977/78:23

164

Figur 7 Flödesvariation i det befintliga riksdagshuset

Anländande flöde
till bänkarna
(personer/sek)

D -Debatten avslutas
R -Voteringsklockan börjar ringa
T -Talmannens klubbslag
V-Votering med rösträkning

KU 1977/78:23

165

Underbilaga 2

Praktiskt experiment beträffande s. k. 24-personershiss. In- och
utpassering. Rymlighet

1. Matställe

Experimentet utfördes den 25.11.76 på institutionen för trafikplanering,
KTH. Ett utrymme med följande mått hade arrangerats (cm).

Detta utrymme stämmer väl med en s. k. 24-personers hiss med undantag
för den exakta formen på hissutrymmet (ytan är dock densamma).

2. Mätningar

Först kontrollerades om utrymmet rymmer 24 personer. Därefter mättes
tidsåtgången för in- och utpassage samt den därvid rådande rymlighetsstandarden.

Mätpersonal var 25 st teknologer och personal vid institutionen. Hälften
bär ytterkläder för att få större kroppsvolym, hälften bar bördor i form av
större och mindre portföljer och liknande.

Före inpassage stod mätpersonalen avvaktande just utanför hissdörren.
Mätning av tidsåtgång för in- och utpassage gjordes för följande fyra
typfall.

210

170

110

Snabb gång

(ca 1,5-2,0 m/sek)

Långsam gång
(ca 1 m/sek)

Full hiss (24 pers)1*
Knappt full hiss (20 pers)

Samtliga tider mättes exklusive dörrfunktionen.

O Mätningen utfördes två gånger med enbart 23 pers.

KU 1977/78:23

166

3. Resultat

3.1 Rymlighet

Det visade sig att minst 24 personer, sannolikt mellan 25 och 30, ryms i
hissen med acceptabel rymlighet. Vid 25 personer i hissen ansåg samtliga att
rymligheten var acceptabel samt att de ganska obehindrat kunde exempelvis
vända sig om och prata med personen bakom.

3.2 Tidsåtgång för inpassage
Råtabell

Mätning nr Antal personer GånghastighetTidsåtgång Andel mätpersoner som
i hissen sek ansåg att man kunnat

hålla sin egen takt

1	24 st	snabb	11,0»	40 %
2	24 st	snabb	9,6	50 %
3	23 st	långsam	15,8	100 %
4	23 st	långsam	17,0	100 %
5	20 st	snabb	7,0	50 %
6	20 st	snabb	7,1	30%
7	20 st	långsam	14,6	100 %
8	20 st	långsam	14,8	90 %

Den genomsnittliga tidsåtgången för inpassage (24 pers) kan alltså vid
snabb gång sättas till ca 10 sek och vid långsam gång ca 17 sek. Tidsåtgången
per person:

sek/pers

1ångsam

snabb

anta

» dålig start

KU 1977/78:23

167

En rimlig tidsåtgång bör ligga mellan de för här prövade snabb respektive
långsam gång. Förslagsvis 0,6 sek/pers vid fullsatt hiss och 0,5 sek/pers. vid
20 pers. beläggning.

3.3 Tidsåtgång för utpassage
Råtabell

Mätning nr Antal personer GånghastighetTidsåtgång Andel mätpersoner som
i hissen sek ansåg att man kunnat

hålla sin egen takt

1	24	snabb	10,8»	20 %
2	24	snabb	8,0	40 %
3	23	långsam	14,3	100%
4	23	långsam	14,8	100%
5	20	snabb	6,1	80 %
6	20	snabb	6,1	30 %
7	20	långsam	11,9	90%
8	20	långsam	12,0	100%

Den genomsnittliga tidsåtgången för utpassage (24 pers.) kan alltså vid
snabb gång sättas till ca 9 sek och vid långsam gång ca 15 sek, dvs. ca 10 %
snabbare än vid inpassage. Tidsåtgången per person:

snabb

anta

En rimlig tidsåtgång bör ligga mellan de för här prövade snabb respektive
långsam gång. Förslagsvis 0,55 sek/pers. vid fullsatt hiss och 0,45 sek/pers.
vid 20 pers. beläggning.

') dålig start

KU 1977/78:23

168

3.4 Kommentar

Det har för det första inte kunnat visas annat än att en s. k. 24-personers
hiss kan rymma 24 personer med acceptabel rymlighet.

För det andra borde tidsåtgången för in- och utpassage till en fullsatt hiss
kunna sättas till 0,60 sek/pers. resp. 0,55 sek/pers. eller totalt 15 sek resp. 13
sek. Härtill kommer tidsåtgång för dörrfunktionen.

Den konstaterade tidsåtgången kan kontrolleras genom att tidsåtgången
för passage genom den 65 cm långa och 110 cm breda korridoren (dörröppningen)
beräknas teoretiskt:

Effektiv bredd: 1,1 - 2 x 0,15 =0,8 bm

Gånghastighet: 1,2 m/sek (något närmare ”långsamt” än

Kapacitet:

Teoretisk tidsåtgång:

”snabb”)

1,1 pers/bm och sek

0,65

= 0,6 sek/pers

0,8 x 1,2 x 1,1

Överenskommelsen är alltså god om man förutsätter att den effektiva
bredden kan sättas till 0,8 bm, vilket också torde vara rimligt förden endast 65
cm långa korridoren.

KU 1977/78:23

169

Underbilaga 4

Beräkning av toppflödet

I denna bilaga redovisas beräkningar av hur 4-minutersflödet kommer att
variera i ett snitt alldeles intill rulltrapporna. Approximativt kommer den
beräknade flödesvariationen även att gälla för övriga aktuella snitt mellan
hissarna i ledamotsbyggnaden och rulltrapporna i plenisalsbyggnaden. Först
kommer en teoretisk beräkning att utföras där följande förutsätts:

- Samtliga ledamöter lämnar sina rum 10 sekunder efter det att voteringsklockan
börjar ringa

- Ledamöterna fördelas jämnt på gånghastighet mellan 1,4 och 1,8 m/s vid
korridorförflyttningar och vertikalhastigheter mellan 0,2 och 0,35 m/s vid
trappförflyttningar

- Ledamöter, som ej åker hiss i ledamotsbyggnaden, använder trapporna
intill hissarna. I verkligheten kommer även andra trappor att användas.
Förutsättningen görs för att förenkla beräkningarna. Förenklingen
inverkar ej på slutresultat

- Från ledamotsrummet och fram till rulltrapporna förekommer ej någon
hastighetsnedsättande trång passage.

1 övrigt gäller samma förutsättningar som redovisats i kapitel 5.

A - Förberedelsetid

B] - Tid från eget rum till hiss samt väntetid tills hissdörren stängs

B2 - Tid från eget rum till trappa (eller till jämnhöjd med trapporna för plan
1)

C] - Tid från att hissdörren stängs till att ledamoten går ur hissen
C2 - Tid för att gå nedför trapporna

D - Tid från hiss eller trappa till rulltrappa i plenisalsbyggnaden

E - Tid i rulltrappan inklusive gångtider mellan rulltrapporna

F - Tid från rulltrapporna fram till bänk

1 övrigt införes följande förkortningar i tabell 1:

RN (RL) - Ledamotsrum närmast (längst från) hiss

BN (BL) - Ledamotsbänk närmast (längst från) rulltrappa

SG (LG) - Relativ snabb (långsam) gång

T (H) - Väljer trappa (hiss) i ledamotsbyggnaden

FU (SU) - Först (sist) ur hiss

I figur 8 redovisas resultatet av den teoretiska beräkningen.

Genom observationer vid voteringar i det befintliga riksdagshuset vid
Sergels torg har konstaterats att ledamöterna i allmänhet anländer något
tidigare än vad en teoretisk beräkning med ovanstående förutsättningar

KU 1977/78:23

Tabell 1 Teoretisk beräkning

Plan	Rum	Bänk	Gång	Vert
1	RN	BN	SG
1	RN	BN	LG	-
1	RL	BL	SG	-
1	RL	BL	LG	-
2	RN	BN	SG	T
2	RN	BN	LG	T
2	RL	BL	SG	T
2	RL	BL	LG	T
3	RN	BN	SG	T
3	RN	BN	LG1	T
3	RL	BL	SG	T
3	RL	BL	LG1	T
3	FU	BN	SG*	H
3	FU	BN	LG	H
3	SU	BL	SG'	H
3	SU	BL	LG	H
4	RN	BN	SG	T
4	RN	BN	LG2	T
4	RL	BL	SG	T
4	RL	BL	LG'	T
4	FU	BN	SG2	H
4	FU	BN	LG	H
4	SU	BL	SG2	H
4	SU	BL	LG	H
5	FU	BN	SG	H
5	FU	BN	LG	H
5	SU	BL	SG	H
5	SU	BL	LG	H
6	FU	BN	SG	H
6	FU	BN	LG	H
6	SU	BL	SG	H
6	SU	BL	LG	H
1 1,5	m/s resp	. 0,24	m/s
21,6	m/s resp	. 0,28	m/s

flödesvariationer

A	B	C	D
10	6	-	53
10	7	-	68
10	54	-	53
10	70	-	68
10	6	9	53
10	7	16	68
10	54	9	53
10	70	16	68
10	6	19	53
10	7	27	63
10	54	19	53
10	65	27	63
10	70	16	63
10	70	16	68
10	70	20	63
10	70	20	68
10	6	29	53
10	6	36	59
10	54	29	53
10	61	36	59
10	70	18	59
10	70	18	68
10	70	26	59
10	70	26	68
10	55,70	21	53
10	55,70	21	68
10	55,70	31	53
10	55,70	31	68
10	55,70	23	53
10	55,70	23	68
10	55,70	31	53
10	55,70	31	68

E F Summa Antal

45	7	1211	I
45	9	139 1
45	23	185 \|	24
45	30	223 J	1
45	7	130]	\|
45	9	155 I
45	23	194 1	29
45	30	239 J	1
45	7	140]	1
45	9	161 \|
45	23	204 I	29
45	28	238 J	1
45	9	213]	1
45	9	218 \|
45	28	236 \|	10
45	30	243 J	I
45	7	150]	1
45	8	164 1
45	23	214 I	17
45	26	237 J	1
45	8	2101	1
45	9	220 1
45	26	236 1	18
45	30	249 >	1
45	7	191,206 1
45	9	208,223 1
45	23	217,232 [ 44
45	30	239,254 )
45	7	193,208 \
45	9	210,225 1
45	23	217,232 j 35
45	30	239,254 )

Summa 206

skulle ge (jämför figur 7 i bilaga 1). I stort sett skulle en ”teoretisk” kurva för
riksdagshuset vid Sergels torg se ut som i figur 8 eftersom gångavstånd, antal
våningar i ledamotsbyggnad m. m. i huvudsak är lika. Figurerna 7 och 8 kan
således jämföras. Det gäller således att omforma den teoretiska kurvan till en
kurva som beaktar erfarenheter från observationer beträffande riksdagsledamöternas
beteende vid voteringar i det befintliga riksdagshuset.

I figur 9 haren teoretisk och en ”empirisk” kurva inritats varefter kurva D,
vilken sedan utgör underlag för dimensioneringsberäkningar, har konstruerats.
Enligt kurvan blir toppflödet ca 4,5 pers/sek.

KU 1977/78:23

171

Bilaga 6

Stockholm den 14 juni 1977

Till

Sveriges Riksdag

Härmed översändes en av Stockholms fastighetskontor upprättad promemoria
angående Riksdagen vid Sergels torg utgörande Stockholms kommuns
offert avseende långtidsförhyrning eller förvärv av berörda fastigheter.

Ulf Adelsohn
Finansborgarråd

Per-Olof Hanson
Fastighetsborgarråd

KU 1977/78:23

172

PROMEMORIA 1977-06-14

Riksdagen vid Sergels torg, offert
Bakgrund

Stockholms kommun har på begäran av riksdagens förvaltningskontor i
promemoria 1974-05-31 och i offert 1974-10-01 lämnat riksdagen offerter
avseende bl. a. långtidsförhyrning och förvärv av riksdagens nuvarande
lokaler m. m. Riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse 1977-03-09
begärt besked om kommunens offerter fortfarande är aktuella och giltiga.
Med anledning härav har överenskommits att kommunen skall precisera sin
inställning i en ny promemoria.

Orientering om det aktuella objektet

Markyta

Utsträckningen i plan av fastigheterna Beridarebanan 34 och 35 framgår av
bilagda plankarta, bilaga 1. Fastigheten Beridarebanan 34 omfattar hotellbyggnaden
med anslutande delar av Drottninggatan och Vattugatan. Fastigheten
Beridarebanan 35 omfattar bl. a. teaterbyggnaden, hela Kulturhuset
samt anslutande delar av Beridarebansgatan, Drottninggatan, Sergels Torg
m. m. Enligt fastighetsregistret utgör markytan för

Beridarebanan 34 4 357,0 kvm

Beridarebanan 35 19 413,8 kvm

Summa 23 770,8 kvm

Lägenhetsyta

Den totala lägenhetsytan (uthyrningsbar yta i samtliga plan inklusive
Brunkebergsfaret) i projektet uppgår till 73 697 kvm. Härav upplåts f. n. till
riksdagen 38 601 kvm. Denna yta omfattar ej biluppställningsplatser.
Dessutom uthyrs till riksdagens servicebolag, Göteborgs Offsettryckeri AB,
2 187 kvm. Kulturlokalerna upptar en lägenhetsyta om 17 364 kvm inkl.
”Kilen” som lager. Ytor för kommersiella lokaler som butiker, lager och
restaurang uppgår till 2 765 kvm. Övriga ytor 12 780 kvm, utgörs av garage
under Sergelarkaden och i Beridarebanan 34, Brunkebergsfaret m. m.

Föreliggande hyresavtal

Sveriges riksdags förvaltningskontor förhyr av Stockholms fastighetsnämnd
lokaler med en lägenhetsyta av totalt 38 601 kvm exkl. biluppställningsplatser.
Förhyrningen är uppdelad i fyra avtal (se underbilaga 2).

KU 1977/78:23

173

Avtalen, som är dagtecknade vid olika tillfällen, löper tills vidare med 36
månaders uppsägningstid. Hyreskostnaderna inkluderar värmeavgift och
utgör per den 1 januari 1977 totalt 13 643 861 kr. (exkl. biluppställningsplatser).

Riksdagens servicebolag. Göteborgs Offsettryckeri AB, förhyr av fastighetsnämnden
lokaler med en lägenhetsyta av totalt 2 187 kvm. Förhyrningen
är uppdelad i fyra avtal (se underbilaga 3). Hyresvillkoren är samordnade med
villkoren för riksdagens förhyrningar. Hyreskostnaden för Göteborgs Offsettrycken
AB utgör per den 1 januari 1977 totalt 687 968 kr. exkl. värmeavgift.

Möjligheten att bilda särskild fastighet endast innehållande riksdagens
lokaler

Plankartan, bilaga 1, visar utsträckningen i plan av fastigheterna Beridarebanan
34 och 35. Av denna framgår att fastigheterna omfattar väsentligt
mer än endast byggnadsdelarna ovan ytgatunätet. Sålunda hör till fastigheten
Beridarebanan 34 förutom hotellbyggnaden även anslutande delar av Drottninggatan
och Vattugatan. På motsvarande sätt omfattar fastigheten Beridarebanan
35 teaterbyggnaden, hela Kulturhuset samt anslutande delar av
Beridarebanan, Drottninggatan, Sergels Torg m. m.

Ekonomisering av lokalutnyttjandet har medfört att riksdagens lokaler är
spridda i byggnaderna och blandade med lokaler för vitt skilda ändamål.
Även vid planeringen av drift, konstruktion och byggande har av ekonomiska
skäl de olika byggnadsvolymerna betraktats som en enhet, vilket
resulterat i ett långt gående samband mellan olika byggnadsdelar.

Brandfrågan alstrar specifika krav när det gäller åtskiljandet av olika
fastigheter. Här kan nämnas krav på brandmur och anslutande konstruktioners
uppläggning på denna samt utrymningsvägar. Med största sannolikhet
skulle enbart dessa krav, som är av byggnadsteknisk art och normalt måste
beaktas redan på projekteringsstadiet, omöjliggöra en annan fastighetsindelning.

Sammanfattningsvis pekar allt på att ett bibehållande av nuvarande
fastighetsindelning är det enda rimliga.

Expansionsmöjligheter för riksdagen

Kvartersnamn och fastighetsbeteckningar som förekommer i den följande
redogörelsen återfinnes med beteckningarna A-G på bilagda situationsplan,
bilaga 4. På situationsplanen har även markerats kronans och kommunens
nuvarande fastighetsinnehav. Fastigheter som ägs av kommunen men är
upplåtna med tomträtt till annan än kronan eller kommunen har dock ej
markerats.

1) Kvarteren Brunkhalsen och Brunkhuvudel (A resp. B) omfattar fastighe -

KU 1977/78:23

174

terna Brunkhalsen l,5,6och8samtBrunkhuvudet 1,2,3 och4. Kommunen
är numera ägare till samtliga fastigheter utom fastigheten Brunkhuvudet 1,
som ägs av Postverket.

Vad gäller det framtida användningssättet av dessa kvarter kan noteras att
regeringen i sitt beslut 1976-11-18 angående departementens placering i Södra
Klara-kvarteren i Stockholm angav att den preliminära omflyttningsplanen
skulle utökas till att även omfatta kvarteret Brunkhuvudet. Senare har
emellertid beslut fattats som medför viss oklarhet om tidplan och omfattning
av ombyggnaderna i Södra Klara.Enligt den senast gällande cityplanen City
67, bedömdes den nya våningsytan inom kvarteren Brunkhuvudet och
Brunkhalsen uppgå till ca 30 000 kvm, varav ca 25 000 kvm borde kunna
användas för kontorsändamål.

2) Fastigheten Beridarebanan 30 (f. d. kvarteret Wahrenberg, C) har
upplåtits med tomträtt till Fastighets AB Tornet. Tomträtten har under år
1976 överlåtits till Gwen Lundström, c/o Byggnads AB Folkhem. Byggnaden
uppfördes under åren 1972-73. Den innehåller en parkeringsdel med plats för
450 bilar och kontorsdelar mot Drottninggatan och Brunkebergstorg med
butiker i sedvanlig utsträckning i gatuplanet. Fastigheten har anslutning till
en lastplats i Brunkebergsfaret.

Genom överenskommelse med tomträttshavaren är kommunen förstahandshyresgäst
under en tioårsperiod i bl. a. kontorslokalerna. Lägenhetsytan
för dessa lokaler utgör ca 3 200 kvm. En av kommunens andrahandshyresgäster
är kronan som hyr 1 670 kvm.

Det bör noteras att tanke har väckts i ett tidigare skede att ordna en
förbindelse över Vattugatan vid Drottninggatan mellan fastigheterna Beri*
darebanan 34 och Beridarebanan 30. På motsvarande sätt skulle en förbindelse
över Herkulesgatan mellan fastigheten Beridarebanan 30 och framtida
nybebyggelse inom kvarteret Brunkhalsen kunna aktualiseras.

3) En tänkt nybyggnad av fastigheterna Hägern Större 2, 3, 4 Q(h 12 (D)
skulle om man förutsätter butiker i bottenvåningen innebära att ungefär 7 000
kvm vy kan disponeras för kontorsändamål. Kommunikationen mellan en
nybyggnad i kvarteret Hägern Större och Riksdagshuset torde gå att lösa på
ett tillfredsställande sätt genom en underbyggnad av Drottninggatan.

Ytterligare kontorslokaler inom kv. Hägern Större kan möjligen erhållas
om Länssparbanken finnér andra lokaler för sin verksamhet. Länssparbanken
är f. n. tomträttshavare till fastigheten Hägern Större 15 (Hörnet
Klarabergsgatan-Drottninggatan). Såvitt bekant föreligger långt framskridna
planer på ett samgående mellan Stockholms Sparbank och Länssparbanken, i
vilket fall den sammanslagna bankens administration kommer att förläggas
till kv. Spektern vid Hamngatan. Övriga lokaler i nuvarande fastighet i
kvarteret Hägern Större liksom grannfastigheten Hägern Större 14 disponeras
huvudsakligen av Svenska Lantbruksförbundet och närstående organisationer.
För att klarlägga möjligheterna att överta ledigblivna lokaler bör kontakt
tagas med Länssparbanken. De aktuella lokalerna beräknas inrymma ca 3 000
m2 vy kontor.

KU 1977/78:23

175

4) 5:e höghuset (E) innehåller drygt 11 000 kvm vy kontorslokaler. Hur
mycket av dessa lokaler som i en framtid kan komma att disponeras av
riksdagen är naturligtvis svårt att uppskatta. Det som förefaller ligga närmast
till hands är att evakuera de lokaler som i dag disponeras av kommun och
landsting. Härigenom skulle ca 3 000 kvm vy kontorslokaler friställas.
Ytterligare evakueringar kan naturligtvis genomföras om 5:e höghuset skulle
framstå som det främsta alternativet för en samlad lösning av riksdagens
expansionsbehov.

5) Fastigheten Beridarebanan 55 (F) inrymmer ca 9 500 kvm vy för
kontorsändamål. Den expansionsmöjlighet för riksdagen som förefaller ligga
närmast till hands när det gäller fastigheten Beridarebanan 55 är att ianspråkta
de lokaler som i dag disponeras av Investeringsbanken. Härigenom erhålles
ca 2 400 kvm vy. Övriga hyresgäster inom fastighetens kontorsdel är
Riksdagens Förvaltningskontor, Stockholms Teleområde och Åhlén &
Holm.

Under förutsättning att kommunen kan skapa godtagbara ersättningslokaler
för den verksamhet som i dag bedrives i de två översta planen i 6) östra
kulturhuset (G) kan riksdagen utnyttja dessa lokaler för expansion. Östra
kulturhuset innehåller totalt 8 881 kvm lägenhetsyta, därav de två översta
planen 2 600 kvm. Dessa två plan utnyttjas för kulturförvaltningens centrala
administration samt för konstutställningen (Liljevalchs).

Östra kulturhuset har utförts med stora våningshöjder och dimensionerats
för stora golvlaster. Lokalerna är främst lämpade för liknande användning
som lokalerna i västra kulturhuset. För kontorsändamål är lokalerna mindre
väl lämpade, dels av ekonomiska skäl och dels med hänsyn till att
våningsplanens inre delar blir mörka om cellkontor väljes.

Sammanfattningsvis kan konstateras att expansionsmöjligheterna för riksdagen
synes vara mycket goda inom området. Redan i dag finns i nära
anslutning nyproducerade lokaler och den fortsatta city utbyggnaden medger
en successiv expansion som, med gemensam planering riksdagen-kommunen,
skulle kunna anpassas väl till riksdagens kommande behov. Totalt
torde upp till 50 000 kvm lägenhetsyta successivt kunna tas i anspråk för
kontorsändamål. Av riksdagen anmält expansionsbehov uppgår till ca 15 000
kvm lägenhetsyta år 2000.

Alternativa upplåtelse- och förvaltningsformer

Principiellt är kommunen beredd att överväga följande upplåtelse- och
förvaltningsformer: långtidsförhyrning, försäljning, tomträttsupplåtelse,
bolag och bostadsrättsförening. Långtidsförhyrning innebär att hyrestiden
anges till högst 25 år. Kommunen kan lämna optionsrätt till fortsatt
förhyrning. Försäljning innebär att äganderätten till fastigheterna Beridarebanan
34 och 35 överlåtes, varvid samtidigt kommunen långtidsförhyr
kulturlokaler och vissa andra utrymmen. Tomträttsupplåtelse innebär

KU 1977/78:23

176

förutom upplåtelse av marken även samtidig överlåtelse av äganderätten till
byggnaderna. Också i detta fall långtidsförhyr kommunen kulturlokalerna.
Bolagsalternativet innebär att ett gemensamt bolag bildas som hyr ut
lokalerna till resp. riksdagen och kommunen. Vid bostadsrättsalternativet
uppdelas bebyggelsen i två lägenheter, som upplåtes med bostadsrätt till resp.
riksdagen och kommunen.

Utgångspunkter för kommunens offert 1977-04-01 - långtidsförhvrning

Vid sammanträffande mellan representanter för fastighetskontoret och
riksdagens förvaltningskontor har överenskommits att riksdagen skall
erhålla uppgift om kommunens krav för förhyrningsalternativet resp.
försäljningsalternativet. Beräkningen av hyror och köpeskilling skall anges
per 1977-04-01. Beträffande de ekonomiska konsekvenserna för kommunen
av hittills lämnade offerter bör följande framhållas.

Under tiden 1971-01-01-1981-01-01 har hyran för riksdagen bestämts
huvudsakligen av årskostnaderna vid en alternativ provisorisk förläggning av
riksdagen i kvarteret Garnisonen på Östermalm. Eftersom framför allt
markkostnaderna på Östermalm är avsevärt lägre än i city, har det ej varit
möjligt för kommunen att genom den erlagda hyran erhålla självkostnadstäckning
baserad på de verkliga räntekostnaderna.

Det är i och för sig vanligt förekommande vid nybebyggelse av kontorsbyggnader
att hyresintäkterna i början av bebyggelsens livslängd ej ger
självkostnadstäckning baserad på verkliga räntekostnader. Hyresintäkterna
förutsätts dock i sådana fall kunna höjas i takt med marknadshyrornas
utveckling så att tidiga underskott uppvägs av framtida överskott.

I kommunens offert 1974-10-01 har riksdagens hyra angivits till 16,4 Mkr
per år i prisnivå 1974-01-01. Ej heller denna hyra medger självkostnadstäckning
baserad på de verkliga räntekostnaderna.

Eftersom det är angeläget att kommunen erhåller självkostnadstäckning
under bebyggelsens beräknade livslängd, bör en avsevärd uppjustering av
hyran enligt offert 1974-10-01 komma till stånd för den 25-årsperiod som
börjar år 2006 och som riksdagen har optionsrätt till. Detta torde komma att
innebära att riksdagens hyra helt eller delvis anpassas till marknadshyresläget
vid denna tidpunkt.

De ovan redovisade förhållandena medför följande nackdelar:

1. För riksdagen försvåras en objektiv jämförelse med årskostnaderna för
alternativet att riksdagen återflyttar till Helgeandsholmen. Årskostnaderna
för detta alternativt kommer nämligen ej att undergå samma
språngvisa ökning år 2006.

2. För kommunen blir det nödvändigt att ligga ute med avsevärda kapitalbelopp
som är hänförliga till underskotten under de 35 första åren. Dessa
kapitalbelopp kan återbetalas först under de därpå följande 25 åren.

KU 1977/78:23

177

För att undvika dessa nackdelar bör följande ändringar göras av
kommunens offert 1974-10-01:

A. Riksdagens optionsrätt till fortsatt förhyrning under 25 år efter år 2005
ändras till att avse en optionsrätt till fortsatt förhyrning på samma villkor
och med samma beräkningsgrund för hyresbeloppet som för den första
25-årsperioden.

B. Den offererade hyran för perioden 1981-01-01-2005-12-31 uppjusteras så
att självkostnadstäckning erhålles under perioden.

C. Kapitalvärdet av underskotten under perioden 1971-01-01-1980-12-31
återbetalas under de därpå följande 50 åren i form av annuiteter som
lägges till den tidigare offererade hyran.

Det bör understrykas att ovanstående förändringar ej innebär någon
ändring i den totala hyresdebiteringen för riksdagens lokaler under 60-årsperioden jämfört med offert 1974-10-01 utan endast en omfördelning i
tiden i riktning mot en mer konsekvent tillämpning av självkostnadsprincipen.

I övrigt betingas ändringarna i nedanstående offert 1977-04-01, långtidsförhyrning,
jämfört med offert 1974-10-01 helt av att hyresbeloppet avser
prisnivå 1977-04-01 i stället för 1974-01-01.

En alternativ konstruktion av offert avseende långtidsförhyrning har även
upprättats. Enligt denna erhålles en förhållandevis lägre hyra i början av
perioden 1981-2031, medan hyran under perioden i övrigt mer kommer att
utvecklas i enlighet med det allmänna hyresläget. För perioden som helhet
erhålles samma ekonomiska utfall som enligt det tidigare alternativet.

Offert 1977-04-01 - långtidsförhyrning

Riksdagens lokaler, 38 601 kvm lägenhetsyta, upplåts förtiden 1981-01-01--2005-12-31 med optionsrätt till fortsatt förhyrning under 25 år på samma
villkor som för den första 25-årsperioden. Om riksdagen inte önskar utnyttja
denna rätt, skall uppsägning ske senast 2000-12-31. Det sammanlagda
hyresbeloppet uppgår i prisnivå 1977-04-01 till ca 26 500 000 kr. per år.
Beräkning av hyresbelopp samt övriga hyresvillkor redovisas i underbilaga
5.

Enligt den alternativa konstruktionen av offert avseende långtidsförhyrning
uppgår det sammanlagda hyresbeloppet i prisnivå 1977-04-01 till ca
18 300 000 kr. per år. Beräkning av hyresbelopp samt övriga hyresvillkor
redovisas i bilaga 6.

Dessa offerter avseende långtidsförhyrning är bindande för kommunen till
1977-12-31. Under förutsättning att riksdagens förvaltningskontor före 1977-12-31 tecknar korttidskontrakt enligt vad senare redovisas, är offerterna
bindande för kommunen till 1980-12-31.

12 Riksdagen 1977/78. 4 sam!. Nr 23

KU 1977/78:23

178

Utgångspunkter för kommunens offert 1977-04-01 - försäljning

Produktionskostnaden för nybebyggelsen inom fastigheterna Beridarebanan
34 och 35 beräknades hösten 1974 till 326,6 Mkr i prisnivå 1971-01-01.
Härefter har vissa investeringar tillkommit, varför produktionskostnaden för
dagens bebyggelse kan anges till 332,4 Mkr i samma prisnivå.

Av skäl som tidigare redovisats ger hyresinkomsterna från bebyggelsen
under den första 1 O-årsperioden ej självkostnadstäckning baserad på verkliga
räntekostnader. Om kommunen behåller fastigheterna kan dessa underskott
uppvägas av framtida överskott. Genom att försälja fastigheterna frånhänder
sig kommunen denna möjlighet. En köpeskilling bör således bestämmas så
att den motsvarar dels kommunens produktionskostnad, dels uppkomma
förvaltningsunderskott fram till tillträdesdagen samt dels ränta på dessa
underskott.

Vid en försäljning skall kommunen förhyra lokaler främst för kulturverksamhet
mot långtidskontrakt. Därvid skall hyresvillkoren såväl i fråga om
hyrans storlek som övriga avtalsvillkor så nära som möjligt överensstämma
med motsvarande för riksdagen vid alternativet att riksdagen tecknar
långtidskontrakt. Något belopp motsvarande uppkomna förvaltningsunderskott
skall dock ej förekomma.

Offert 1977-04-01 - försäljning

Fastigheterna Beridarebanan 34 och 35 överlåts med äganderätt till
riksdagen mot en köpeskilling om 393 000 000 kr. i prisnivå 1977-04-01.
Riksdagen uthyr lokaler om totalt 18 687 kvm lägenhetsyta enligt bifogade
förteckning (underbilaga 7) till kommunen fr. o. m. tillträdesdagen och 25 år
framåt med optionsrätt till fortsatt förhyrning under 25 år på samma villkor
som för den första 25-årsperioden. Om kommunen inte önskar utnyttja
denna rätt, skall uppsägning ske senast 5 år innan utgången av den första 25-årsperioden. Det sammanlagda hyresbeloppet uppgår i prisnivå 1977-04-01
till ca 13 250 000 kr. per år. Beräkning av hyresbelopp samt övriga hyresvillkor
redovisas i underbilaga 8.

Köpeskillingen i denna offert avser ett tänkt tillträde för riksdagen 1977-04-

01. Justering av köpeskillingen skall göras för förvaltningsunderskott mellan
1977-04-01 och den verkliga tillträdesdagen samt för ränta under samma tid
på samtliga underskott.

Utgångspunkter för kommunens offert 1977-04-01 - korttidsförhyrning

Även om riksdagen skulle besluta att permanent förlägga sig till annan
plats, kommer riksdagens vistelse i de nuvarande lokalerna att sträcka sig
över längre tid än som täcks av den nu gällande uppgörelsen. För denna nya
period bör en revidering av löpande hyresavtal komma till stånd. Uppsägning
skall därvid ske före 1978-01-01.

KU 1977/78:23

179

Kommunen bör medverka till att riksdagen kan fatta beslut om slutlig
förläggning samt genomföra ombyggnadsarbetena utan onödig forcering.
Den nya avtalsperioden synes därför böra uppgå till fem år. Efter 1985-12-31
blir riksdagens f. d. lokaler tillgängliga för uthyrning på marknadsmässiga
villkor. Till skillnad från vid långtidsförhyrning är det ej nödvändigt att
begära full självkostnadstäckning under perioden eller kompensation för
underskotten avseende den första tioårsperioden, eftersom marknadshyran
bedömes överstiga självkostnadshyran under bebyggelsens fortsatta livslängd.

Offert 1977-04-01 - korttidsförhyrning

Riksdagens lokaler, 38 601 kvm lägenhetsyta, upplåts förtiden 1981 -01-01--1985-12-31 med avstående av rätt till förlängning. Det sammanlagda
hyresbeloppet uppgår i prisnivå 1977-04-01 till ca 18 300 000 kr. per år.
Beräkning av hyresbelopp samt övriga hyresvillkor redovisas i underbilaga
9.

Denna offert avseende korttidsförhyrning är bindande för kommunen till
1977-12-31. Under förutsättning att riksdagens förvaltningskontor före 1977-12-31 tecknar korttidskontrakt, föreligger rätt för riksdagen att senast 1980-12-31 teckna långtidskontrakt enligt tidigare redovisad offert och därvid utan
kostnad annullera korttidskontraktet.

Alternativa offertmöjligheter

Kommunen är beredd att, om riksdagen så önskar, även lämna offerter
avseende ett gemensamt ägande av fastigheterna Beridarebanan 34 och 35,
där vardera parten förvärvar äganderätten eller nyttjanderätten till de lokaler
som denne disponerar.

Offert avseende överlåtelse av Helgeandsholmen

Riksdagens förvaltningskontor har begärt besked huruvida kommunen
önskar förvärva Helgeandsholmen, om riksdagen ej återflyttar dit. Med
anledning därav får konstateras att kommunens möjligheter att erhålla full
räntabilitet i fråga om investeringar på Helgeandsholmen ej torde avvika
nämnvärt från kronans möjligheter härvidlag. Byggnadsstyrelsen har i sin
jämförande årskostnadsberäkning avseende alternativen Helgeandsholmen
och Sergels Torg ej medtagit någon kostnad för de befintliga fastigheterna på
Helgeandsholmen, vilka tas i anspråk vid en återflyttning för riksdagen. I
stället belastas alternativet Sergels Torg med årskostnader för investeringar
om 25 Mkr avsende nödvändig upprustning av Helgeandsholmsbyggnaderna.
Detta innebär att fastigheterna på Helgeandsholmen bedöms ha ett
negativt värde om ./. 25 Mkr i nuvarande skick. Kommunen har i sitt

KU 1977/78:23

180

yttrande över Riksdagshusutredningen 1974 preliminärt angivit fastigheternas
värde till 14 Mkr i befintligt skick. En eventuell köpeskilling bör
således ligga mellan ./. 25 Mkr och + 14 Mkr.

Kommunen är beredd att övertaga fastigheterna på Helgeandsholmen i
befintligt skick, varför motiven för att belasta alternativet Sergels Torg med
upprustningskostnader för Helgeandsholmsbyggnaderna bortfaller.

Alternativa förläggningsmöjligheter för riksdagen

Kommunen är beredd att överväga även andra förläggningsmöjligheter för
riksdagen än Sergels Torg och Helgeandsholmen. Beträffande tänkbara
alternativ därvidlag kan bifogade karta (bilaga 4), som redovisar kommunens
och kronans markinnehav på Nedre Norrmalm, ge viss vägledning.

KU 1977/78:23

ORGELPIPA n

35 \

KRlDAREBANd

> KLARA

JNKE8ERGS

TORG

KTRka

q GALLERI'
TORGET

B Anan

brunk/

yiNSTOCKE

> klara

ktrka

181

Un der bi laga 1

plankarta ÖVER

FASTIGHETERNA BERIDAREBANAN 34 OCH 35

dare -

SKALA i'2000

/////A

TOMTGftÄN*

KU 1977/78:23

182

Un der bi laga 2

Hyresavtal med Sveriges riksdags förvaltningskontor

Kontrakt nr 1 7201 014

Arbetslokaler om 33 558 kvm inom hus K, T, H.

Hyreskostnad per den 1 januari 1977: 11 633 964 kr.

Enligt hyresavtalet är hyresgästen skyldig att utge särskild ersättning för
förbrukad elström. Av § 3 i avtalets särskilda bestämmelser framgår att därest
riksdagen alltjämt är hyresgäst den 1 januari 1981 på grund av att permanenta
arbetslokaler för riksdagen vid denna tidpunkt ännu ej kunnat iordningställas
skall hyra fr. o. m. denna dag utgå med det belopp, som blir en följd av att
kostnaden för provisoriska konstruktioner och dessas rivning i teaterhuset är
avskriven. Sker frånträdet tidigare erlägges återstående delen av detta belopp
när hyresförhållandet upphör.

Av § 4 framgår att hyran under hyrestiden skall omräknas med hänsyn till
förändringarna i statistiska centralbyråns konsumentprisindex (basår 1949),
såvitt avser drift- och underhållskostnaderna.

F. d. kontrakt 1 7201 015

Detta kontrakt är numera ersatt av ett kontrakt mellan entreprenören för
Brunkebergsfarets drift, AB Ekenparkering, och Sveriges riksdag.
Biluppställningsplatser 170 st.

Hyresavtalet avser upplåtelse av biluppställningsplatser:

A. Garage under Sergels Torg för 125 bilar.

B. Garage inom hus H för 45 bilar.

Hyra utgår per den 1 januari 1977 med ca 3 500 kr. per plats och år eller totalt
ca 600 000 kr. per år. 1 hyran ingår skötsel, drift och underhåll av
garageanläggningarna, med undantag av installationer, vilka bekostas av
riksdagen.

Kontrakt nr 1 7201 017

Arbetslokaler om 2 952 kvm inom hus H. Hyreskostnad per den 1 januari
1977: 1 088 117 kr.

Avtalsbestämmelser och hyreskostnader är baserade på samma förutsättningar
som huvudavtalet (kontr. nr 1 7201 014).

KU 1977/78:23

183

Kontrakt nr 1 7201 018

Arbetslokaler om 2 091 kvm inom hus H. Hyreskostnad per den 1 januari
1977: 921 780 kr.

Avtalet ansluter i princip till huvudavtalet. Dock finns i särskilda
bestämmelser § 9 en klausul, som ger riksdagen rätt att återlösa kommunens
investering om 1 156 000 kr.

KU 1977/78:23

184

Underbilaga 3

Hyresavtal med Göteborgs Offsettryckeri AB

Kontrakt nr 1 7201 008

F. d. butikslokal om 210 kvm inom hus T. Hyreskostnad per den 1 januari
1977: 84 000 kr. exkl. värmeavgift.

Kontrakt nr 1 7201 019

Tryckerilokalerom 1 622 kvm inom husH. Hyreskostnad per den 1 januari
1977: 495 872 kr. exkl. värmeavgift.

Kontrakt nr 1 7201 021

Lagerlokalerom 65 kvm inom hus H. Hyreskostnad per den 1 januari 1977:
15 000 kr. exkl. värmeavgift.

Kontrakt nr 1 7201 022

Tryckerilokaler om 290 kvm inom hus H. Hyreskostnad per den 1 januari
1977: 93 096 kr. exkl. värmeavgift.

KU 1977/78:23

185

Underbilaga 4

sy?

<UNH.EgAbOEI

io«£«Nbrt

nobVa

^»MUVUOE'

aARNWqSfiL LABEN*

OX|N $TÖBJ»E

.»»oso*;

TOBO

,amng»tan

KUNGL 7
, TB»OGiB(

»SENS*»

central.

STAT10NEI

.Ef*Nl

rsNkc^>*-r

SlKOS^

O Mark som kommunen oger
men som inte ar upplåten
med tomträtt till utomstående

□ Mark som disponeras av staten
med oganderatt eller tomträtt

KU 1977/78:23

186

Underbilaga 5

Offert 1977-04-01, långtidsförhyrning

/. Hyresberäkning

Förutsättningar: Kostnad för drift och underhåll 100 kr/kvm ly inkl.

kostnader för värme.

Kostnad för avskrivning beräknas efter en återstående
livslängd av 60 år och en räntesats av 4 96.

Kostnad för lånat kapital gällande räntesatser för lån från
AP-fonden.

Räntan på eget kapital gällande kommunlåneränta.

B. DeI av riksdagslokalernas produktionskostnad

som ej förräntas i offert 1974-10-01

Räntekostnader

A. Enligt offert 1974-10-01

Drift och underhåll
100 x 38 601

Avskrivningar
(60 år, 4 96)

Räntekostnader
Lånat kapital
AP-fonden 0,076 x 153 300 000
AP-fonden 0,0735 x 8 000 000
Eget kapital 0,0985 x 16 700 000

11 650 800 kr
588 000 kr
1 644 950 kr

3 860 100 kr

585 658 kr

Eget kapital 0,0985 x 5 000 000

492 500 kr

C. Annuitet på kapitalvärdet av underskotten
för perioden 1971-01-01-1980-12-31

Ränta och amortering (50 år, 9,85 96)
0,09941 x 76 820 734

7 636 749 kr

D. Summa

26 458 757 kr

Efterhand som utelöpande AP-fondsmedel (161,3 milj. kr. 1977-04-01)
amorteras kommer motsvarande belopp att tillföras det egna kapitalet.

KU 1977/78:23

187

II. Övriga hyresvillkor

1. Kommunens åtagande beträffande drift och underhåll regleras på sätt som
sker i nu gällande hyreskontrakt (nr 1 7201 014 av 1970-09-17).

2. Beräkning av kostnad för drift och underhåll sker med utgångspunkt från
kostnaden 1977-04-01 om 100 kr. per kvm lägenhetsyta och uppräknas
därefter årligen (kalenderår) enligt konsumentprisindex (totalindex); index
uppgick 1977-04-01 till 414 enheter. Per 1981-01-01 och därefter vart femte
år skall kontrolleras om den på detta sätt beräknade kostnaden överensstämmer
med de under näst föregående år uppkomna kostnaderna enligt
fastighetsnämndens bokslut. I de fall drift- och underhållskostnaderna
härvid väsentligen avviker från beräkningsgrunden, skall justering göras
för närmast kommande femårsperiod. Kontroll och justering av hyresbelopp
skall även utföras vid annan tidpunkt när part så önskar.

3. Hyran skall beräknas efter de faktiska kapitalkostnaderna. Erforderlig
justering avseende kostnad för lånat kapital görs efter konvertering. Ränta
på eget kapital beräknas efter gällande kommunlåneränta vid kontrolltidpunkt;
således 1981-01-01 och därefter vart femte år.

Justering skall på samma sätt göras efter gällande kommunlåneränta
beträffande annuitet på kapitalvärdet av underskotten för perioden
1971-01-01-1980-12-31.

4. Kapitalvärdet av underskotten för perioden 1971-01-01-1980-12-31 skall
justeras efter faktisk räntekostnad på lånat kapital efter konvertering samt
efter vid varje tidpunkt rådande kommunlåneränta på eget kapital. I övrigt
skall justering av beloppet ej göras.

5. I övrigt kvarstår samma villkor som gäller för närvarande enligt kontrakt
1 7201 014.

III. Ekonomiskt bakgrundsmaterial

Till grund för hyresberäkningen ligger resultaträkningar avseende riksdagens
förhyrning under perioden 1971-01-01-1980-12-31. Dessutom har
beräknats dels kapitalvärdet av underskotten och dels räntekostnader
ingående i resultaträkningarna. Allt sådant material finns samlat och
tillgängligt på fastighetskontoret.

KU 1977/78:23

188

Underbilaga 6

Offert 1977-04-01, långtidsförhyrning, alternativ konstruktion

I. Hyresberäkning

Drift och underhåll
100 x 38 601

3 860 100 kr

Avskrivningar

585 658 kr

(60 år, 4 96)

Räntekostnader
Lånat kapital

AP-fonden 0,076 x 153 300 000
AP-fonden 0,0735 x 8 000 000
Eget kapital 0,0985 x 16 700 000

11 650 800 kr
588 000 kr
1 644 950 kr

SUMMA

18 329 508 kr

II. Övriga hyresvillkor

1. Kommunens åtagande beträffande drift och underhåll regleras på sätt som
sker i nu gällande hyreskontrakt (kontrakt 1 7201 014 av 1970-09-17).

2. Hyresbeloppet indexregleras i enlighet med bifogade indexklausul för
långtidskontrakt.

Indexklausul för långtidskontrakt

Den i kontraktet angivna hyran - bashyran skall under hyrestiden
omräknas dels med hänsyn till förändringarna i statistiska centralbyråns
konsumentprisindex (totalindex) med 1949 som basår, dels ock med hänsyn
till ändringar av kommunlåneräntan. Dylika omräkningar får dock aldrig
medföra att bashyran underskrides.

Bashyran skall anses vara anpassad till indextalet för april månad 1977 och
kommunlåneräntan den 1 april 1977. Dessa tal - bastalen - är för konsumentprisindex
414 och för räntan 9,85 96.

Av bashyran skall 70 96 (kr 12 830 656) omräknas i förhållande till
konsumentprisindex enligt de grunder som nedan angives under 1, och 30 96
(kr 5 498 852) i förhållande till kommunlåneräntan enligt vad som anges
under II.

I . Skulle indextalet någon påföljande april månad ha stigit med minst 3
enheter i förhållande till bastalet för konsumentprisindex, skall 70 96 av
bashyran, dvs. 12 830 656 kr. ändras med samma procenttal varmed
indextalet ändrats i förhållande till bastalet. I fortsättningen skall beloppet
höjas eller sänkas i förhållande till indexändringarna, varvid förändringen

KU 1977/78:23

189

beräknas på basis av den procentuella förändringen mellan bastalet och
indextalet för resp. april månad. För att ändring skall ske, fordras att index
för någon april månad, i förhållande till det indextal som gällde vid det
senaste tillfället då beloppet ändrats enligt denna klausul, höjts eller
sänkts med minst 3 enheter. Vid beräkning av indexenheter skall endast
hela tal beaktas och omräkning av beloppet skall göras på basis av hela
procenttal, varvid höjning resp. sänkning göres till närmast hela tal.
Beloppet avrundas på samma sätt till heltal kronor. Ändringen sker alltid
fr. o. m. den 1 januari året efter det att aprilindex föranlett omräkning.

II. Skulle kommunlåneräntan den 1 april något år ha höjts eller sänkts med
minst en kvarts procent i förhållande till bastalet för räntan skall bashyran
fr. o. m. den 1 januari påföljande år höjas resp. sänkas med ett belopp
motsvarande 2,5 procent av 5 498 852 kr. (dvs. 30 % av bashyran) för varje
kvarts procent som kommunlåneräntan ändras. Beloppet avrundas till
närmast heltal kronor.

KU 1977/78:23

190

Underbilaga 7

STOCKHOLMS FASTIGHETSKONTOR

Saneringsavdelningen-JS/IGG

Dnr 68-209

Lokaler som kommunen hyr

Plan	Byggnadsdel	Användning	Ly
1	Kv	Taxientré	75
1	Kö	Förråd, verkstad	612
1	T	Teater, m. m.	2 332
2	Kv	Bibliotek	1 678
2	Kö	Utställning	1 442
2	T	Teaterfoajé	553
2	T	Scenpersonal	1 078
2	T	Lager	1 919
3	Kö	Utställning	674
3	T	Scenpersonal	507
4	Kö	Utställning (entresol)	263
4	T	Teaterkontor	341
6-10	Kö	Utställning + kontor	5 890
2	Kv	Servering	150
1	Serg.t.	Del av affärslokal	190
1 E	Serg.t.	Del av affärslokal	239
2	Serg.t.	Allmän toalett	200
2	Brunk.b.t.	Parkering	81
3	Malmskillnadsg.	Trafikövervakning	202
4	Brunk.b.t.	Parkering	261

18 687

KU 1977/78:23

191

Underbilaga 8

Offert 1977-04-01, Försäljning

/ Hyresberäkning för kommunens förhyrning

Drift och underhåll
100 x 18 687

Avskrivningar
(60 år, 4 96)

Räntekostnader
Eget kapital 0,0985 x 112 000 000

SUMMA

11 032 000 kronor

13 251 700 kronor

1 868 700 kronor

351 000 kronor

II Försäljnings- och hyresvillkor

1. Riksdagen skall lämna godtagbara garantier för att butikslokalerna inom
fastigheten används för butiksändamål, såvida inte kommunen och
riksdagen är ense om annan användning.

2. Riksdagen skall i erforderlig utsträckning upplåta vissa utrymmen för
allmänt nyttjande, samt medge kommunen tillträde till vissa allmänna
anordningar i likhet med vad som gäller för tomträttsfastigheter i
Stockholms city.

3. Riksdagens åtagande för kommunens förhyrning beträffande drift och
underhåll regleras på sätt som sker i nu gällande hyreskontrakt för
riksdagens förhyrning (kontrakt 1 7201 014 av 1970-09-17).

4. Beräkning av kostnad för drift och underhåll beträffande kommunens
förhyrning sker med utgångspunkt från kostnaden 1977-04-01 om 100 kr.
per kvm lägenhetsyta och uppräknas därefter årligen (kalenderår) enligt
konsumentprisindex (totalindex); index uppgick 1977-04-01 till 414 enheter.
Per tillträdesdagen och därefter vart femte år skall kontrolleras om den
på detta sätt beräknade kostnaden överensstämmer med de under näst
föregående år uppkomna kostnaderna enligt riksdagens bokslut. I de fall
drift- och underhållskostnaderna härvid väsentligen avviker från beräkningsgrunden,
skall justering göras för närmast kommande femårsperiod.
Kontroll och justering av hyresbelopp skall även göras vid annan tidpunkt
när part så önskar.

5. Hyran skall beräknas efter de faktiska kapitalkostnaderna. Ränta på eget
kapital beräknas efter gällande kommunlåneränta vid kontrolltidpunkt;
således per tillträdesdagen och därefter vart femte år.

6. I övrigt gäller motsvarande villkor som enligt kontrakt 1 7201 014.

KU 1977/78:23

192

/// Ekonomiskt bakgrundsmaterial till beräkning av köpeskilling

På följande sida redovisas kommunens investeringar i fastigheterna
Beridarebanan 34 och 35 per 1975-12-31. Dessutom har beräknats resultaträkningar
avseende åren 1971-77 och vidare kapitalvärdet av förvaltningsunderskotten
enligt resultaträkningarna. Slutligen har beräkning utförts av
räntekostnader ingående i resultaträkningarna. Här ej redovisat material
finns tillgängligt på fastighetskontoret.

Objekt Fast.förvärv Evak. o rivn. Byggn.kostn. Summa

m. m.

Kulturhus, västra delen 5 365 964 830 795 27 706 754 33 903 513

Teater 21 369 714 6 182 547 87 161 467 114 713 728

Hotell 11 780 000 6 098 260 72 269 119 90 147 379

Kulturhus, östra delen 4 663 784 351 077 46 576 483 51 591 344

Drottninggatans underbyggnad:

a. Lastgata - - 1 426 757 1 426 757

b. Allmän toalett - - 1 100 000 1 100 000

43 179 462 13 462 679 236 240 580 292 882 721

Värdejustering 12 877 039 4 424 515 - 17 301 554

56 056 501 17 887 194 236 240 580 310 184 275

Kostnad för administration samt
förutvarande gatumark 16 372 209

Totalvärde 1/1 -71 av

investeringar t. o. m. 1973-12-31 326 556 484

Tillkommande investeringar
1973-12-31-1975-12-31 5 890 810

SUMMA: 332 447 294

KU 1977/78:23

193

Offert 1977-04-01, korttidsförhyrning

I Hyresberäkning

Underbilaga 9

Drift och underhåll
100 x 38 601

Avskrivningar
(60 år, 4 96)

Räntekostnader
Lånat kapital

AP-fonden 0,076 x 153 300 000
AP-fonden 0,0735 x 8 000 000
Eget kapital 0,0985 x 16 700 000

3 860 100 kronor

585 658 kronor

11 650 800 kronor
588 000 kronor
1 644 950 kronor

SUMMA 18 329 508 kronor

Efterhand som utelöpande AP-fondsmedel (161,3 milj. kr. 1977-04-01)
amorteras kommer motsvarande belopp att tillföras det egna kapitalet.

II Övriga hyresvillkor

1. Kommunens åtagande beträffande drift och underhåll regleras på sätt som
sker i nu gällande hyreskontrakt (kontrakt 1 7201 014 av 1970-09-17).

4. 1 övrigt kvarstår samma villkor som gäller f. n. enligt kontrakt
1 7201 014.

13 Riksdagen 1977/78. 4 samt. Nr 23

RIKSDAGEN KVAR VID SERGELS TORG

ENL. STOCKHOLMS KOMMUNS OFFERT AV DEN 14.6.1977

KU 1977/78:23

194
Bilaga 7

I ouaH-WM—

H&H

vW •

rWMt -

f\\\ DROTTNINGGATAN

KU 1977/78:23

195

Riksdagen kvar vid Sergels Torg

Riksdagens expansionsbehov tillgodoses i direkt anslutning till riksdagshuset Förslaget

är en illustration av Stockholms kommuns offert av den
14.6.1977.

En ny kontorsbyggnad uppfors i kv. Hägern större med direkt, invändig
förbindelse med riksdagshuset. Gångavstånd mellan befintlig hisshall i
plenisalsbyggnaden och motsvarande i nya huset är 15 meter. Våningsyta
exkl. butiker och 2 källare är 10 500 m2. Antal kontorsrum är 360 st.

Till det nya kontorshuset flyttas:

1. Riksdagsbiblioteket. Direkt tillgängligt för allmänheten från Drottninggatan.
Invändig förbindelse för riksdagsmän.

2. Riksdagens upplysningstjänst.

3. Riksdagens förvaltningskontors ledning, administration, intendentur,
skoltjänst och ADB.

4. Övriga kontorsenheter, som ej har omedelbart sambandskrav med
huvudbyggnaden.

Dessutom finns plats för arkiv, förråd, ev. parkering, squashhallar med
bassäng m. m. och en personalrestaurang.

Därutöver finns ca 250 rum, disponibla för uthyrning och framtida
expansion.

I huvudbyggnaden, ”politiska huset”, görs vissa omdisponeringar:

1. Hotellbyggnaden blir ett renodlat ledamotshus med gruppkanslier,
kontorshjälp, konferensrum och talmansbostad.

2. 1 plenisalsbyggnaden flyttas statsråden av säkerhetsskäl till plan 7. Till
plan 6 flyttas i stället utskottslokaler från plan 7.

Riksdagsbiblioteket ersätts med två partilokaler och rum för ledamöternas
kontorshjälp.

Utskotten får fler kontorsrum.

Det nya kontorshuset i kv. Hägern större ansluter direkt till byggnaderna
för Länssparbanken och Lantbrukarnas riksförbund. Dessa bör ses som en
framtida, ytterligare expansionsmöjlighet. Sammanlagd våningsyta för
kontorsändamål är 8 200 m2.

KU 1977/78:23

196

Bilaga 8

Ahlgren Olsson Silow arkitektkontor AB

PM beträffande avstånd mellan ledamotsrum och plenisal m. m.

1. Fördelningskurvor (diagr. 1) för Sergels Torg och Helgeandsholmen har
upprättats, som visar den tid som åtgår från det voteringssignalen börjar
ljuda till dess ledamöterna tagit plats i bänkarna.

Kurvorna bygger på de utredningar och de studier av verkliga förhållanden
vid Sergels Torg som gjorts på uppdrag av byggnadskommittén. De visar
att det starkaste inflödet av ledamöter vid Sergels Torg inträffar efter 2
min. och att det kan beräknas inträffa efter drygt 3 min. på Helgeandsholmen.

2. En genomgång av kommunikationsutredningen har gjorts bl. a. beträffande
rulltrappshastighet.

Rulltrappshastigheten överensstämmer med den som förekommer vid
tunnelbanestationer och måste betraktas som tillämplig i detta sammanhang.

En viss säkerhetsmarginal är inbyggd i utredningens antaganden, exempelvis
att den ledamot som har det längst bort belägna rummet också har
den bortersta platsen i plenisalen och att gånghastigheten är låg. Möjligheten
att vid Helgeandsholmen installera ytterligare en hiss från förbindelsegången
till plenisalsplanet finns men har inte utnyttjats i beräkningarna.
Den skulle inte påverka maxtiden men väl fördelningskurvan.
Beträffande utredningen som helhet har konstaterats att den utförts
noggrant och med tillämpning av adekvata metoder.

KU 1977/78:23

197

A Anländande flöde
till bänkarna
(personer/sek)

Sannolikt flöde
vid Helgeandsholmen

Flödet idag
vid Sergels Torg

D R TV

D - Debatten avslutas
R - Voteringsklockan börjar ringa
T - Talmannens klubbslag
V - Votering med rösträkning

Fördelningskurvor visande flödesvariation vid Sergels Torg resp
Helgeandsholmen.

KU 1977/78:23

198

HELGEANDSHOLMEN Bilaga 9

Gångavstånd från ledaraotsrum till plenisal Stapeldiagram A

talmansrum

utskottsrum
ordf v ordf

edamotsrum

60 --

50 -

30 --

20 --

10 --

ovstond(m)

250

200

150

100

OOtol rum 5 1 « 13 15 * 9 2 15 lt 11 2J il 51 31 24

KU 1977/78:23

199

SERGELS TORG, befintliga förhållanden Bilaga 9

Gångavstånd från ledamotsrum till plenisal Stapeldiagram B

ontol rum

90 --

talmansrura

80 - -

utskottsrum
ordf v ordf

70 -

60 --

50 -

40 --

30 -

20 -

250 ovstond (m)

100

150

200

ontot rum

7 to J* t» st it it 3 •» 3 3 x

£ 36 f

KU 1977/78:23

200

Bilaga 9
textdel

Ahlgren Olsson Silow arkitektkontor AB

Kompletterande PM beträffande avstånd mellan ledamotsrum och
plenisal m. m.

På begäran av föredragande i KU har stapeldiagram gjorts som anger
gångsträckan - dvs. horisontalavståndet - mellan samtliga ledamotsrum och
plenisalens ingång vid Sergels Torg resp. Helgeandsholmen. Gångsträckan
har uppdelats i 10-meters intervall och antalet rum inom varje intervall har
angivits. Diagrammet ger dock endast partiellt besked om kommunikationssituationen
medan diagram 1 i PM beträffande avstånd mellan ledamotsrum
och plenisal m. m., dat. 77-11-27, ger en så vitt möjligt total bild.

KU 1977/78:23

201

Bilaga 10

BYGGNADSSTYRELSEN 1978-01-27

INST. TRAFIKPLANERING
KTH

Anders Hansson
Janne Sandahl

Riksbyggnaderna

Sammanfattning av kommunikationsutredning dat. 1976-12-01.

1. Kommunikationsutredningens syfte

Kommunikationsutredningen daterad 1976-12-01 syftar till:

dels att kontrollera att ledamöterna kan nå sina bänkar i plenisalen inom ca
4 minuter

dels att dimensionera hissar, trappor, korridorer och rulltrappor så att denna
förflyttning sker så smidigt som möjligt.

2. På väg till votering vid Sergels Torg

Studier vid Sergels Torg har visat att max. ca 70 96 av ledamöterna är på
sina rum när voteringsklockan ringer. Det är framfor allt dessa ledamöter som
dimensionerar gångvägar, tidsåtgång m. m.

Många av dessa ledamöter åker hiss ned till plenisalen på plan 6.

Ledamöter från plan Andel med hiss

11 nära 100 96

10 60-80 96

9 40-60 96

8 0-20 96

7 nära 0 96

För den stora andelen hissåkande från de övre planen hjälper våningsvaktmästarna
till med att ”hålla” hissarna. Normalt används 6 hissar för
förflyttningen från ledamotsrum till plenisalsplanet.

Ledamöterna har 3 minuter på sig från voteringssignal till dess talmannen
markerar med klubbslag att votering skall börja. Enligt observationer vid
Sergels Torg har ledamöterna anlänt till sina bänkar efter drygt 3 minuter (se
den heldragna linjen i fig. 1).

Med hjälp av den teoretiska kunskap som finns angående gångförflyttningar
inomhus har utarbetats en modell för voteringsförloppet. Modellen

KU 1977/78:23

202

har dessutom stämts av mot verkliga delförlopp vid voteringar vid Sergels
Torg (hur hissar väljs etc.). Denna modell har använts som underlag vid
studien avseende Helgeandsholmsprojektet.

Modellen, streckade linjen (se fig. 1) används här som kontroll på
voteringsforloppet vid Sergels Torg.

ANLÄNDANDE
FLÖDE TILL
BÄNKARNA
(PERS /SEK

/K A

DR TV

DEBATTEN AVSLUTAS
VOTERINGSKLOCKAN BÖRJAR RINGA
TALMANNENS KLUBBSLAG, VOTERINGEN INLEDS
VOTERING MED RÖSTRÄKNING

FLODE VID SERGELSTORG ENLIGT OBSERVATIONER
FLÖDE VID SERGELSTORG ENLIGT MODELL FÖR
VOTERINGSFORLOPPET

Fig. 1. Voteringsförlopp vid Sergels Torg.

3. På väg till votering i Helgeandsholmsprojektet

Med utgångspunkt i modellen visas det sannolika flödet vid voteringsforloppet
i Helgeandsholmsprojektet.

Det kommer alltså att ta ca 4 minuter för siste ledamoten att komma till sin
bänk i plenisalen.

För förflyttning disponeras i ledamotsbyggnaden 6 hissar (4 x 20, 1 x 16,
1x12 personers). I plenisalsdelen planeras 2 rulltrappor, vilka går uppåt inför
votering, samt 3, eventuellt 4 hissar för vardera 15 personer.

KU 1977/78:23

203

ANLÄNDANDE
FLODE TILL
BANKARNA
(PERS/SEK)

TID (MIN)

DR TV

DEBATTEN AVSLUTAS
VOTERINGSKLOCKAN BÖRJAR RINGA
TALMANNENS KLUBBSLAG VOTERINGEN INLEDS
VOTERING MED RÖSTRÄKNING
SANNOLIKT FLÖDE I HELGEANDSHOLMSPROJEKTET

Fig. 2. Voteringsförlopp i Helgeandsholmsprojektet.

Detta system gör att inga kapacitetsproblem uppstår.

Det förutsätts att hissarna i ledamotsbyggnaden dirigeras till bestämda
våningsplan i samband med votering. Detta sker automatiskt.

4. Summering

Kommunikationsutredningen visar således att den längst bort belägna
ledamoten (dimensionerande) når sin plats i plenisalen efter ca 4 min. Detta
åstadkommes genom den dimensionering av gångstråk, hissantal och
rulltrappor som redovisas i Helgeandsholmsprojektet.

Jämfört med förhållandet vid Sergels Torg innebär detta ca 1 min. längre tid
i voteringsförloppet.

5. Efter voteringen vid Sergels Torg och i Helgeandsholmsprojektet

Enligt observationer vid Sergels Torg sker utrymning av plenisalen där
under mycket längre tid än inrymning. Vid Sergels Torg nyttjas normalt 6
hissar vid exempelvis återgång till ledamotsrummen.

KU 1977/78:23

204

För förflyttningen åter mot ledamotsrummen i Helgeandsholmsprojektet

finns en nedåtgående rulltrappslinje samt 3, eventuellt 4 hissar tillgängliga.

Med denna höga kommunikationsstandard i plenisalsbyggnaden (rulltrappa

ca 100 pers./min.) jämte den relativt långa tid utrymning sker under, uppstår

inga kapacitetsproblem.

Vändning av en rulltrappslinje går till enl. följande:

1. Det normala är att den ena rulltrappslinjen går uppåt och den andra
nedåt.

2. Voteringsklockan ringer.

3. Mjuka plastbommar stänger rulltrapporna i den ena linjen uppifrån.
Blinkande skyltar ger anvisning.

4. Rulltrapporna rullar i ca 15 sekunder tills de är tomma.

5. Rulltrapporna stannas.

6. Rulltrapporna igångsättes uppåt senast 90 sekunder efter det voteringssignalen
börjat ljuda (OBS! rulltrapporna i den andra linjen går uppåt hela
tiden och det är först efter 90 sekunder som kapaciteten motiverar två
rulltrappslinjer).

7. När ledamöterna tagit plats i plenisalen vänds rulltrapporna enligt samma
procedur.

6. Andra väsentliga kommunikationer i Helgeandsholmsprojektet

1. Från plenisalsplanet kan i RH statsrådsrum och ett antal ledamotsrum nås
i samma plan via gångförbindelser över portalerna i Riksgatan. Från detta
plan 5 i RH nås sammanträdespoolen på plan 2 via 4 hissar.

2. I plenisalsbyggnaden belägna klubbrum plan 4, restaurang och entréhall
plan 2 nås från plenisalsplanet av dels fasta interntrappor, dels nedåtgående
rulltrappslinje samt 3, eventuellt 4 hissar.

Litteraturhänvisningar:

Björkman-Hansson-Landborn: Riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen
- Alternativa förbindelser mellan plenisalsbyggnad och ledamotsbyggnad,
KTH, Trafikplanering, februari 1976.

Björkman-Hansson-Sandahl: Riksbyggnaderna-Kommunikationsutredning
avseende riksdagsledamöternas förflyttning från ledamotsrum till
votering i plenisal, KTH, Trafikplanering, december 1976.

KU 1977/78:23

205

Bilaga 11

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR 1977-12-02

Intendenturenheten

Jämförelse mellan Sergels torg och Helgeandsholmen beträffande
lokalgruppen 12 ”Sammanträdesrum”

1. Rubricerade jämförelse framgår av bilagda förteckningar

2. Sammanträdesrum som inte redovisas här är

O Utskottens plenisalar
O Statsrådens sammanträdesrum
O Partigruppernas fortroenderådsrum

Dessa rum återfinns under lokalgrupperna ”Utskotten”, ”Statsrådsrum”
resp. ”Partigrupperna”.

Denna konsekvens förefinns inte beträffande talmanskonferensens
sammanträdesrum, vilket vid Sergels torg redovisas under gruppen ”Sammanträdesrum”
men i Helgeandsholmsprojektet intagits under gruppen
”Talmansrum”.

3. Beträffande Sergels torg kan framhållas att ett antal sammanträdesrum
sedan 1974 p. g. a. allmän lokalknapphet fått ianspråktas till annan verksamhet.

Sålunda har:

Rum	H	12-9	om 70 m1	ändrats till
Språklab	T	10	om 70 m'	ändrats till
Rum	T	10-322/323	om 50 m'	ändrats till
Rum	T	9-324	om 25 m*	ändrats till
Rum	T	6-226	om 20 m'	ändrats till
Summa			235 m'

3 tjänsterum
Biblioteksverksamhet
och
LIBRIS-anläggning ADB-verksamhet Telecentral Bevakningscentral -

KU 1977/78:23

206

De härigenom förlorade rummen har delvis ytmässigt men ej funktionsmässigt
kunnat återvinnas genom tillskott vid Malmskillnadsgatan (75 m’)
och på plan H 12 (75 m1).

Vissa av de nu nämnda förändringarna har inträffat under det närmast
förflutna året. Programmet för Sergels torg har därför inte kunnat rättas.
Rumsläget vid Sergels torg är f. n. sådant att all verksamhetsförändring som
innebär ökning av rumsantalet går ut över sammanträdesrummen.

4. Utnyttjandet av de rum vid Sergels torg som upplåts till kommittéer,
utredningar m. m. är stort.

Generellt kan sägas att dessa rum ianspråktas enligt följande:

O tisdagar: eftermiddagar
O onsdagar: hela dagen
O torsdagar: hela dagen
O fredagar: förmiddagar

Efterfrågan är betydligt större än tillgången. En grov bedömning är att
efterfrågan troligen är dubbelt så stor som tillgången. Onsdagar förmodligen
ännu större.

Vissa av utskottens plenisalar upplåts, efter medverkan av resp. utskott,
även till kommittéer och utredningar. Då sådan upplåtelse sker uppvisar
frekvensen i stort sett samma mönster som för sammanträdesrummen i
övrigt.

KU 1977/78:23

207

Sammanträdesrum (lokalgrupp 12) Sergels torg

Vånings- plan	Rumstyp	Total rumsarea (m1)	Rum som utnyttjas av utredn, kom m m	Anmärkning
H 5	1 Samlingssal 1 Konf-rum 4 Konf-rum 3 Konf-rum 1 Konf-rum	å 160 m' 160 å 130 m‘ 130 å 75 m‘ 300 å 70 m‘ 210 å 55 m‘ 55	1 1 4 3 1	Grupprum
H 11	1 Konf-rum	å 40 m1 40	1
H 12	1 Konf-rum 3 Konf-rum	å 96 m‘ 96 å 25 m' 75	1 3	Grupprum
T 5	1 Talmans-konf-rum 1 Rum gern. andakt 1 Rum ensk. andakt	ä 55 m1 55 å 100 m’ 100 å 37 m‘ 37		Redovisas i HH-projekt under grupp ”Talmans-rum”
T 6 T 9	1 Konf-rum 5 Konf-rum 1 Lektionssal	ä 38 m‘ 38 å 25 m‘ 125 ä 120 m' 120	1 3	Två rum omdisp. höst -76 och -77 (Bev C och besöksrum)
T 10	4 Konf-rum	ä 26 m' 104	1	Tre rum omdisp. vår-77 och höst-77 (ADB)
T 11	1 Stora parti 1 Lilla parti	å 215 m‘ 215 å 130 m‘ 130
B 10 (Malm-skilln g)	1 Konf-rum 1 Konf-rum 2 Konf-rum	å 30 m! 30 å 20 m' 20 å 12,5 m' 25		Främst förhand-lingar och riksdagens nämnder m. m.
Summa		2 065	20

KU 1977/78:23

208

AHLGREN OLSSON SILOW ARKITEKTKONTOR AB
NORRLANDSGATAN 18 118 43 STOCKHOLM
TEL 08-24 87 80

Sammanställning av rumsarea för lokalgrupp 12. Sammanträdesrum
Helgeandsholmen

Byggnad	Plan	Rumstyp	m' ra
PLENISALS-	4	Konferensrum 3	67
BYGGNADEN	4	Konferensrum 4	61
	2	Konferensrum 5	(29)1
	1	Lektionssal	92	220
RIKSDAGS-	5	Stora partilokalen	577
HUSET	5	Lilla partilokalen	488
	5	Konferensrum 2	66
	2	Konferensrum 6	63
	2	Konferensrum 7	72
	2	Konferensrum 8	38
	2	Konferensrum 9	29
	2	Konferensrum 10	29
	2	Konferensrum 11	51
	6	Konferensrum 12	42
	6	Konferensrum 13	42
	8	Konferensrum 14	42	1539
LEDAMOTS-	4	Konferensrum 1	112
BYGGNADEN	4	Konferensrum 15	42
	3	Konferensrum 16	48
	4	Konferensrum 17	48
	5	Konferensrum 18	48
	1	Rum för personalorg.	28
	1	Rum för personalorg.	25
	1	Rum gemensam andakt	48
	1	Rum enskild andakt	26	425

Proj.rum, mtrl.rum. m. m.

2 184
116

Summa 2 300

1 Dubbelanvänds som enskild matsal

KU 1977/78:23

209

Bilaga 12 A

Ahlgren Olsson Silow arkitektkontor
Ytsammanställnlng betr. ledamotsrum vid Sergels torg

Arbetsrum utan WC

13-15 m‘ 26 rum

16-18 m' 28 rum

20-22 m' 11 rum

24-26 m‘ 5 rum \ 73

30 m1 1 rum

36 m' 1 rum

42 m‘ 1 rum

Arbetsrum inkl. WC

18 m‘ lil rum

35 m‘ 3 rum (vice talm) } 115

66 m1 1 rum (talman)

Bostadsrum inkl. WC och bad
13 m‘ 1 rum

18 m‘ 9 rum } 163

21 m* 153 rum

Summa 351 rum

14 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 23

1977-11-21

KU 1977/78:23

210

Bilaga 12 B

Ahlgren Olsson Silow Arkitektkontor AB
Norrlandsgatan 18

111 43 Stockholm Tel. 08/24 87 80

Ytsammanställning betr. ledamotsrum i Helgeandsholmsprojektet

Arbetsrum utan WC (ordf. + v. ordf. i utskott)

40 m‘

19-23 m'
24-27,5 m'
28-30 m‘
33 m’

Arbetsrum inkl. WC
13,5 m'

16-18 m'

19.5-23,5 m‘

24.5-26,5 m’

3x44 m‘ + 1x68 m'
(talmän)

Bostadsrum inkl WC och dusch

17.5-21 m'

21.5-25 m1

25.5-28,5 m'
30-40 m‘

65 rum

16 rum

Summa

359 rum

KU 1977/78:23

211

Bilaga 13 A

SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPEN 1978.01.27.

Till konstitutionsutskottet

Yttrande över lokaldisposition vid återflyttning till gamla riksdagshuset.
Vid sammanträde med den socialdemokratiska riksdagsgruppens fackklubb
torsdagen den 26.1.1978 beslutades följande skrivning:

Bedömningen av det framtida behovet av lokaler

Den socialdemokratiska riksdagsgruppen disponerar för närvarande 12
rum inkl. gruppordförandens på plan 7. Det är det ursprungliga gruppkansliet.
På plan 12 disponerar vi 20 rum, dels för en utredningsavdelning, dels för
ledamöternas kontorsservice. Denna uppdelning av tre enheter är dock
missvisande, eftersom arbetsuppgifterna kräver en samverkan mellan samtliga
anställda inom gruppkansliet. Särskilt mellan alla kontorsanställda delas
arbetsuppgifterna efter behov.

Det förslag till lokaldisposition som nu diskuteras betyder att varje
gruppkansli erhåller 11 rum inkl. ett för gruppordföranden. Därutöver
föreslås att 33 rum för 66 anställda ska disponeras för sekreterar- och
kontorsservice för samtliga riksdagens ledamöter. De 11 rummen föreslås
hållas samman kring ett förtroenderådsrum (utan fönster!), medan de övriga
33 blir insprängda bland ledamöternas arbets- och bostadsrum. Det är svårt
att ha någon mening om det exakta behovet av kanslipersonal år 2000. Det
förefaller dock klart att det successivt kommer att bli en kraftig ökning av
antalet anställda, en ökning som dessutom kommer att variera starkt mellan
gruppkanslierna beroende på valutgång och regeringsskiftningar.

Fackklubben och övriga anställda som diskuterat frågan menar att man i en
framtid helt måste integrera gruppkansliet och kontorsservicen på så sätt att
kansliet och kontoristerna får sina arbetsrum åtminstone på samma plan i det
nuvarande kanslihuset. Ett mellan kanslierna varierande behov av utrymme
för utredningsavdelningar kan knappast lösas genom fasta till gruppkanslierna
lokalmässigt knutna och bundna avdelningar. Här måste det finnas en
flexibilitet när det gäller vilka partier som ska disponera lokalerna, men med
en fast angiven plats i något av de hus riksdagen förfogar över. Av förslaget
framgår det inte om något utrymme kan reserveras för detta ändamål.

När det gäller kontoristernas arbetslokaler utgår man uppenbarligen ifrån
att två kontorister skall dela på ett rum. Det är det system som gäller i dag.
Men vi tror att kraven på att få arbeta i lugn och ro därmed på ett rum per
kontorist i någon form av sammanhållen enhet kommer att bli allt starkare.

KU 1977/78:23

212

Inte minst med hänsyn till den breddning av arbetsuppgifter för kontorister
som pågår och de program som skilda fackförbund som organiserar
kontorister har för en ytterligare breddning.

Som tidigare påpekats disponerar gruppkansliet på plan 7 redan i dag 12
rum. Enligt förslaget i det nuvarande kanslihuset får vi bara 11. Den
expansionsmöjlighet som finns gäller ledamots- och kontoristlokaler i den
anslutande ledamotsbyggnaden med ingång från Mynltorget. Och vi anser att
såväl kontorsservicen som det ursprungliga gruppkansliet måste tillförsäkras
rum i denna del.

Vi vill också framhålla att det i gruppkanslidelen är nödvändigt med ett
större antal toaletter än enligt förslaget. Och vi ifrågasätter starkt om det är
möjligt att bereda plats för kanslipersonalen i det rum som anges som
kafferum.

Sammanfattningsvis vill vi framhålla:

att det är nödvändigt med en lokalmässig integrering av gruppkansli och
kontorsservice,

att delar av den till gruppkansliet anslutande ledamotskorridoren ska få
disponeras av kansliet,

att permanenta lokaler anvisas för partiernas utredningsavdelningar
samt

att antalet toaletter utökas i gruppkanslidelen och att större utrymme
anvisas för kansliets kafferum.

Carin Beckius
gruppsekr.

Ulla Olsson
fackklubbsordf.

KU 1977/78:23

213

Bilaga 13B

MODERATA SAMLINGSPARTIET

Riksdagskansliet

Stockholm den 27 januari 1978

Till

Konstitutionsutskottet

Angående yttrande över riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen Moderata

Samlingspartiets kansli, som inte har något att erinra mot en
återflyttning, vill framföra följande synpunkter.

1. Två sammanträdesrum bör disponeras per gruppkansli. De bör vara
belägna i anslutning till kanslilokalerna.

2. Ledamöternas kontorsservice bör vara placerad i anslutning till
kansliet.

3. Beträffande detaljplanering av kansliet förutsätter vi att kontakt hålles
mellan byggnadskommitté och resp. gruppkansli.

Stockholm dag som ovan
Tuve Lundgren
Kanslichef

KU 1977/78:23

214

Bilaga 13 C

VÄNSTERPARTIET KOMMUNISTERNA
Riksdagsgruppen

Stockholm den 30 jan. 1978

Till

Riksdagens konstitutionsutskott

i ■ .

Ang. återflyttning till Gamla riksdagshuset

Först vill vi konstatera att det är svårt för oss att överblicka andra anställdas
arbetsförhållanden och arbetsmiljö här i riksdagshuset. Våra bedömningar
sker därför utifrån våra egna erfarenheter.

Vi anser att det nuvarande riksdagshuset fyller även högt ställda krav på
ändamålsenlighet och tillgänglighet. Såvitt vi kan bedöma kommer inte de
föreslagna ombyggnaderna av Gamla riksdagshuset, trots att de kommer att
bli mycket omfattande och kostsamma, att ge en tillnärmelsevis så god
arbetsmiljö. Det finns också anledning att peka på att det nuvarande
riksdagshuset, även om det finns brister, är handikappvänligt. Detta är ett
problem som inte är löst i förslagen till ombyggnad av Gamla riksdagshuset.
Frågan är också om det över huvud taget är möjligt att lösa, om man bevarar
väsentliga delar av det hus som nu står på platsen.

Med utgångspunkt från ändamålsenlighet, tillgänglighet och krav på god
arbetsmiljö, anser således VPK-gruppens kansli att riksdagen bör stanna kvar
i det nuvarande huset och möjligheter till eventuell nödvändig expansion
undersökas i anslutning till detta.

Västerpartiet kommunisterna

Riksdagskansliet

Per-Olof Bengtsson

Sekr.

KU 1977/78:23

215

Bilaga 14

Inom utskottets kansli upprättad PM ang. riksdagens beräknade
lokalbehov på längre sikt

1 bilagorna 17 och 18 till konstitutionsutskottets betänkande KU 1975:13
redovisades en tabell över riksdagens beräknade lokalbehov år 1985 resp. ett
s. k. blockschema (ur programmet för arkitekttävlingen år 1971) över
lokalgruppers storlek och sambandsbehov.

Till ytterligare belysning av hur riksdagens framtida lokalbehov tidigare
har bedömts bifogas ett utdrag (underbilaga 1) ur byggnadsstyrelsens
utredning "Riksdagens hus” år 1968 (s. 23-24) jämte en i utredningen intagen
bild (Bild 5) över hur man beräknade lokalbehovsutvecklingen (underbilaga
2).

Av de redan nämnda handlingarna framgår bl. a. följande:

1. De lokalprogram som upprättades och presenterades för riksdagen vid
olika tillfällen under åren 1967-1974 avsåg alla det beräknade lokalbehovet år
1985. Den sammanlagda programytan var densamma (25 910 m’ i såväl 1968
års utredning som i arkitekttävlingsprogrammet år 1971 och 25 885 m' i 1974
års utredning), men inom ramen för programmet skedde inte oväsentliga
omfördelningar mellan lokalgrupperna. Som exempel kan nämnas att i 1971
års program inkluderades 4 000 m! för parkering, medan 1968 års program
inte innehöll någon yta för garage. Att slutsumman ändå blev lika stor
förklaras av betydande minskningarav andra lokalgrupper i 1971 års program
(med drygt 2 500 m‘ för riksdagsförvaltningen och med nästan lika mycket för
riksdagsbiblioteket). Även mellan 1974 års program och arkitekttävlingsprogrammet
fanns det stora skillnader beträffande vissa lokalgrupper. Som
exempel kan nämnas att i 1974 års program ledamotsrummen ökades med
drygt 1 200 m! och att tryckeri/bokbinderi samt composeranläggning för
första gången togs in i programmet (med sammanlagt drygt 1 300 m‘.
Samtidigt minskades parkeringsytan med hälften (nästan 2 000 m1), vilket
som sagt ledde till att slutsummorna i lokalprogrammen blev desamma.

Det lokalprogram som nu redovisas (se Förs. 1977/78:5 s. 25) omfattar
totalt 29 589 m‘ (vartill kommer drygt 1 000 m1 för vissa tekniska utrymmen).
Programmet har sålunda ökats med drygt 3 700 m‘(ca 15 96) i förhållande till
1974 års lokalprogram, som låg till grund för riksdagens principbeslut våren
1975. Det bör också framhållas att 1977 års program inte innehåller några
lokaler för tryckeri/bokbinderi, för vilka tidigare beräknades behövas ca 1 150
m‘. Om en motsvarande reduktion i detta hänseende skulle göras i 1974 års
program för att lä jämförbarhet mellan programmen innebär det sålunda att
1977 års program har utökats med sammanlagt inemot 4 900 m1 (nästan
20 96). De största ökningarna gäller parkering (nästan 1 700 m1), ledamotsrum
(nästan 900 m1), riksdagsförvaltning (ca 800 m’) och plenisal (nästan 700
m1).

KU 1977/78:23

216

Det bör här nämnas att viss revidering av lokalprogrammet under våren
1976 anmälts till riksdagen (Förs. 1975/76:20 s. 2 och 7-8). Någon närmare
redovisning av programytor förekom inte i detta ärende, men sammanfattningsvis
angavs översynen ha gett till resultat att projektet borde tillföras ca
50 rumsenheter (s. 7).

2.1 1975 års ärende redovisades även ytan för de nuvarande lokalerna vid
Sergels torg (KU 1975:13, s. B 137). Den sammanlagda ytan angavs då till
29 700 m1 (inklusive garage, inlastning och tryckeri om tillhopa ca 3 550 m!),
vilket motsvarade en s. k. överyta - i förhållande till det då aktuella
lokalprogrammet - på drygt 3 800 m1. Därefter har tillkommit ca 700 m1 i
Investeringsbankens hus vid Malmskillnadsgatan. Vid Sergels torg finns
sålunda nu rumsarea om ca 26 850 m' exklusive garage, inlastning och
tryckeri.

För att få jämförbarhet mellan ytorna i de nuvarande lokalerna vid Sergels
torg och de föreslagna i Helgeandsholmsalternativet har AOS arkitektkontor
utarbetat bifogade tabellöversikt (underbilaga 3). Av denna framgår bl. a. att
den sammanlagda ”rumsarean” i Helgeandsholmsalternativet nu kan beräknas
bli nästan 33 900 m' exkl. garage, inlastning och tryckerilokaler. Detta
innebär som synes en skillnad på ca 8 000 m' (eller ca 6 000 m1 om endast
lokalgrupperna 1-20 tas med) i förhållande till den i lokalprogrammet (se
Förs. 1977/78:5 s. 25) angivna ytan för lokalgrupperna 1-20. ”Rumsarean” i
Helgeandsholmsalternativet anges således vara ca 30 % (resp. knappt 25 96)
större än ”programarean”; jfr dock nedan.

Vidare har Sven Silow till utskottet överlämnat en PM med anledning av
ytuppgifter i vissa motioner. Av denna PM, som också bifogas (underbilaga
4), framgår bl. a. att skillnaden mellan rumsarean och programarea erfarenhetsmässigt
kan beräknas till 10-13 %. Vidare anges, efter en sådan
omräkning av ”rumsyta” i 1968 års prognos till rumsarea enligt nuvarande
terminologi, skillnaden mellan prognosen för år 2000 och de nuvarande
ytorna vid Sergels torg (exkl. garage och tryckeri) till 5 000-8 000 m'rumsarea.
Härvid bör dock även märkas att de angivna ytorna för lokalerna vid Sergels
torg inte inrymmer samtliga ytor, eftersom den faktiska ytan för entréer är 800
m1, medan den i den bifogade tabellen anges till endast 53 m1 (dvs. endast
utrymmen för vaktpersonal). Helgeandsholmsalternativets motsvarande yta
anges till 806 m‘.

Här bör slutligen anmärkas att byggnadsstyrelsen i sina kommentarer
(1977-10-27) med anledning av kommunens PM (1977-10-06) också har tagit
upp de nämnda ytfrågorna (se bilaga 3 underbilaga 2).

KU 1977/78:23

217

Underbilaga 1

Ur Byggnadsstyrelsens utredning Riksdagens hus 1968

3.4 Riksdagens framtida lokalbehov

För bedömning av riksdagens byggnadsfråga är den framtida utvecklingen
av dess lokalbehov av stor betydelse. Att göra en förutsägelse om detta som
sträcker sig över en längre tidsrymd är givetvis vanskligt. Å andra sidan är det
inte rimligt att betrakta denna byggnadsfråga i ett alltför kort tidsperspektiv.
Det sätt på vilket den löses kommer att för avsevärd tid bestämma riksdagens
arbetsförhållanden. Såsom framgår av avsnitt 3.12 har en om- eller nybyggnads
såväl tekniska som funktionella livslängd bedömts till cirka 60 år, dvs.
tiden fram till år 2040. Det har därför ansetts motiverat att göra vissa
antaganden om lokalsituationens förändring under en längre period. Antagandena
bygger på en analys av riksdagens lokal- och personalutveckling från
år 1905 - dvs. tidpunkten dådet nuvarande riksdagshuset togs i bruk - till år
1967 och innebär en framskrivning av lokalutvecklingen till år 2030. Vid
analysen av den hittillsvarande utvecklingen har hänsyn tagits dels till vilka
lokaler inom riksdagshuset som under periodens början i realiteten disponerades
av riksdagen och dess organ, dels till de lokaler utanför riksdagshuset
som tillkommit under periodens senare del. Vidare har korrigeringar gjorts
såväl med hänsyn till överstandard beträffande utrymmen för vissa funktioner
under periodens början som till understandard i dagens situation.
Riksdagens nuvarande lokalbestånd ger nämligen inte en rättvisande bild av
det aktuella behovet. En påfallande "förslumning” har efterhand inträtt. En
riktigare bild erhålles om ytorna på grundval av personalbeståndet omräknas
till den standard som tillämpats i det preliminära lokalprogrammet.

Utrymmena har i diagrammet på bild 5 fördelats på tre huvudgrupper.

1 Lokaler för av författningen bundna funktioner (plenisal med läktare och
utskottets sessionssalar; till denna grupp har även förts de enskilda ledamotsrummen).

2 Lokaler för övriga politiska funktioner (gemensamma ledamotsrum, rum
för talmän, statsråd, ordförande i utskott och partigrupper, förtroenderåd,
restaurang etc.).

3 Lokaler för förvaltnings- och kanslifunktioner (kammar- och utskottskanslier,
förvaltningskontor, partikanslier, bibliotek m. m.).

Den förstnämnda gruppen är i stort sett konstant. De andra grupperna visar
däremot en tydlig tillväxt.

Fram till 1967 ökade lokalbehovet från 10 200 m' till 19 500 nf, motsvarande
en årlig tillväxt av 1,5 % räknat på utgångssiffran. Den verkliga
lokaltillgången 1967 var dock endast 13 800 nf.

KU 1977/78:23

218

Det aktuella lokalprogrammet om cirka 26 000 m! innehåller en utrymmesreserv
på 17 %. Förutsattes samma procentuella tillväxt som hittills,
räknat på det nya programmet, skulle detta vara tillräckligt fram till omkring
1985. Detta skulle kunna innebära att en inte obetydlig del av utrymmesreserven
kommer att förbrukas genom behovsutveckling fram till den tidpunkt
om ca 10 år då riksdagens nya lokaler kan tagas i bruk. Efter 1985 sker med de
gjorda antagandena en ökning av lokalbehovet med totalt 60 % fram till
prognostidens slut. Det har antagits att behovet för de författningsmässigt
bundna lokalerna jämte ledamöternas arbets- och delegationsrum är
konstant. Eventuellt tillkommande behov för ledamöters sekreterare etc.
innefattas i den förutsedda ökningen av lokaler för kansli- och förvaltningsändamål.
Inom denna grupp kan man förvänta sig en särskilt snabb ökning av
lokalbehovet för partigruppskanslierna och upplysningstjänsten. Liksom
under tiden fram till 1967 kommer lokalbehovet i framtiden förmodligen att
utvecklas språngvis och inte med den jämna takt som diagrammet anger.

Det ligger i sakens natur att en framskrivningav riksdagens lokalbehov för
så lång tid och med den enkla metod som här tillämpats måste vara osäker.
Detta gäller framför allt för tidsperiodens senare del som dessutom, oavsett
graden av säkerhet, måste tillmätas mindre vikt vid nu aktuella ställningstaganden.
Å andra sidan kan det inte bortses ifrån att expansionsbehov kan
komma att uppträda redan under det första årtiondet efter inflyttning i nya
lokaler. Framsk riv ningen innebären genomsnittlig tillväxttakt av 1,5 % per
år. Som jämförelse kan nämnas att byggnadsstyrelsen vid kortsiktiga
prognoser för statsförvaltningens lokalbehov räknar med en tillväxttakt av
4 % per år.

Godtar man möjligheten att riksdagens lokalbehov kan komma att
utvecklas så som här beskrivits, inställer sig frågan hur situationen organisatoriskt
och byggnadsmässigt skall kunna bemästras i framtiden. En mycket
stor ökning av lokalbehovet kan inte uteslutas. Rationaliseringar av de icke
författningsmässigt bundna verksamheterna kommer därför sannolikt att bli
aktuella för att bromsa utvecklingen av personal och lokalbehov.

Det kan vidare visa sig önskvärt att i framtiden så många som möjligt av
riksdagens serviceorgan arbetar enligt ett terminalsystem. Därvid skulle
deras lokalkrävande delar förläggas utanför själva riksdagshuset medan den
direkta kontakten med riksdagsarbetet skulle uppehållas via terminaler i
detta. Den teletekniska utvecklingen talar för att sådana arbetsformer i
framtiden kan bli aktuella. Riksdagsbiblioteket och delar av förvaltningskontoret
bedöms, på sätt som visas i avsnitt 3.24, redan nu kunna fungera på ett
sådant sätt.

Det är därför möjligt att framdeles tillkommande lokalbehov utan större
olägenhet helt eller delvis kan tillgodoses i byggnader utanför riksdagshuset
och med relativt stor frihet beträffande deras lokalisering, men det kan heller
inte uteslutas att de tillkommande lokalerna bör ha internt samband med
riksdagshuset. Det måste därför bedömas som väsentligt för de olika

KU 1977/78:23

219

alternativens funktionsduglighet att sådana expansionsmöjligheter finns
som erbjuder goda interna samband med riksdagshuset.

Vid en framtida tillväxt av lokalbehovet får förutsättas att en utflyttning i
forsta hand sker av vissa serviceorgan med svaga krav på samband varigenom
riksdagens centrala funktioner ges möjlighet att expandera inom byggnaden.
Detta understryker betydelsen av att hela det nu aktuella lokalbehovet
tillgodoses i en och samma anläggning.

Oberoende av formerna för lokaltillväxt och organisatoriska förändringar
kommer dessa att medföra nya funktionella krav på riksdagshuset. Dess
flexibilitet måste därför tillmätas stor vikt vid bedömningen av alternativen.

KU 1977/78:23

220

Underbilaga 2

Ur byggnadsstyrelsens utredning Riksdagens hus 1968

(se även utredningens bedömning s. 23-24)

Beräkning av riksdagens hittillsvarande och framtida lokalbehov.

Rumsyta
m2

< Teknisk och funktionell livslängd >

40000

Av författningen
bundna funktioner

övriga politiska
funktioner

30000

20000

Förvaltnings- och
kanslifunktioner

10000

Beräkningsperiod

Lokaltillgång

Lokalbehov

KU 1977/78:23

221

Underbilaga 3

Jämförelse rumsarea vid Sergels torg resp. Helgeandsholmen exklusive
garage, inlastning och tryckerilokaler

Lokalgrupper Sergels Torg Helgeandsholmen

1977 1983

m‘ra m’ra

1. Entréer 531 806

2. Riksdagens plenisal 1 235 1 990

3. Talmansrum 245 430

4. Kammarkansli 342 570

5. Stenografer och composeranläggning 478 457

6. Statsrådsrum 600 827

7. Klubbrum 1 095 691

8. Ledamotsrum 6 895 7 752

9. Utskott 3 260 4 028

10. Vissa riksdagens organ 52 18

11. Partigrupper 1 395 1 540

12. Sammanträdesrum 2 065 2 300

13. Massmedia 520 625

14. Riksdagsförvaltningen 1 138 2 672

15. Riksdagsbibliotek 1 094 1 479

16. Restaurantlokaler, serveringar 1 023 1 472

17. Motionslokaler 343 495

18. Gemensamma servicefunktioner 842 1 203

19. Verkstäder, förråd, arkiv 2 487 818

20. Städrum, omklädningsrum m. m. 983 1 768

26 145 31 941

disp. - 1951

Malmsk.gatan 700

S:a rumsarea 26 845 33 892

1 Avser endast utrymmen för vaktpersonal. Rumsarean för entréer är 800 m'.

KU 1977/78:23

222

Underbilaga 4

PM beträffande riksdagens lokalexpansion
med anledning av vissa motioner

Motion 1977/78. B. Molin (fp) m. fl.

Riksdagen förhyr idag 38 601 kvm la vid Sergels torg samt 1 000 kvm la i
investeringsbankens hus, summa 39 601 kvm la exkl. garage (och tryckeri).

Av dessa utgör 26 845 kvm rumsarea. (Se anm. 1.)

Prognosen för utvecklingen av riksdagens lokalbehov i 68 års utredning var
uttryckt i det som i aktuell terminologi benämnes programarea. Omvandlas
den till rumsarea blir prognosen för lokalbehovet 1977 26-27 000 kvm ra exkl.
garage och tryckeri. (Se anm. 2.)

För år 2000 blir lokalbehovet enl. 68 års prognos uträknat på analogt sätt
32-34 000 kvm ra exkl. garage och tryckeri.

Det är de två sistnämnda siffrorna som bör jämföras med nuvarande
rumsarea om 26 845 kvm.

Anm. I: Denna siffra erhålles genom att från 29 700 kvm (se KU 75:13) draga yta för
garage och tryckeri om tillhopa 3 555 kvm samt lägga till 700 kvm utgörande rumsarean
i förhyrning i investeringsbankens hus.

Anm. 2: Rumsarean i en byggnad är erfarenhetsmässigt större än programarean för
byggnaden. Den har här med utgångspunkt från bl. a. erfarenheterna i 68 års utredning
satts till 110-113 % av programarean.

Motion 1976/77:542. O. Wästberg (fp) tn. fl.

”Belysande för hur lätt det är att ta fel är att riksdagen redan nu - år 1977 —
tagit i anspråk lika mycket utrymme som en utredning från 1968 ansåg att
riksdagen skulle behöva först omkring år 2000.”

Kommentaren till detta är densamma som till motion 1977/78:19.

”Även om riksdagen i framtiden skulle ta i anspråk gamla riksdagshuset,
riksbankens tidigare hus, kanslihuset och kanslihusannexet skulle riksdagen
inte få större lokaler än idag.”

Riksdagens lokaler i dag utgör 26 845 m‘ rumsarea exkl. garage och
tryckeri. Den sammanlagda rumsarean för de ovannämnda byggnaderna på
Helgeandsholmen och i Gamla stan är exkl. garage ca 40 000 m! ra.

KU 1977/78:23

223

Bilaga 15

Stenografiskt protokoll, fört vid hearing i konstitutionsutskottet angående
riksdagens lokalfrågor torsdagen den 1 december 1977 kl. 10.00.

Karl Boo: Konstitutionsutskottet harju att handlägga frågan om riksdagens
lokalfrågor på längre sikt. Vi har nu tillfälle att ventilera dessa frågor med
företrädare för Stockholms kommun. Jag ber att få hälsa er välkomna hit. Vi
har också funnit det angeläget att byggnadskommittén, som haft att utreda
och framlägga förslag i detta ärende, fått tillfälle att närvara. Vår avsikt är nu
att vi skall föra ett samtal under högsten timme. Vi räknar då inte med att det
skall bli direkt diskussion mellan t. ex. Stockholms kommun och byggnadskommittén,
utan överläggningen bör föras så, att utskottets ledamöter i den
mån de vill kan få diskutera eller be om förklaringar när det gäller olika saker.
Jag föreställer mig att Stockholms kommun vill börja med att framföra några
synpunkter och ber därför att få lämna ordet till Per-Olof Hanson.

Per-Olof Hanson: Tack för det. Det är klart att det övergripande måste vara att
riksdagen både på kort och på lång sikt får goda arbetsförhållanden. Jag var ju
själv under en tid ledamot av riksdagen. Vi var då i det gamla riksdagshuset,
som inte var riktigt bra i alla avseenden. Vad vi kan och vill göra är ju att
hjälpa till med att lämna ett så pålitligt och hållbart material som möjligt i
detta mycket komplicerade sammanhang, där osäkerhetsfaktorerna självfallet
är mycket stora - särskilt stora, såvitt jag förstår, när det gäller
Helgeandsholmsalternativet, eftersom i det fallet investeringar och sådant i
stor utsträckning rör framtiden. Enligt vår åsikt är det synnerligen önskvärt
att nå så stor samstämmighet som möjligt när det gäller bedömningar,
kalkyler och alternativa lösningar. Som kommun har Stockholm självfallet på
både kort och lång sikt ett stort intresse av vad som sker här i stadskärnan. Det
rör ju bl. a. viktiga stadsbildsfrågor och expansionsutrymmet. Möjligheterna
på sikt har ju varit en viktig fråga som vi velat hjälpa till att belysa, liksom
också vad som sker konkret vid olika handlingsalternativ. Vi tycker att vi
genom våra tekniska förvaltningar har betydande erfarenhet och högklassig
expertis som kan hjälpa till med bedömningarna på det här området. Jag
måste emellertid medge att de produkter som våra experter kommer med inte
är just någon populärläsning, utan man måste arbeta litet för att komma in i
det hela Får jag sedan säga att huvuddelen av kontakterna självfallet skett på
tjänstemanna- och ämbetsmannaplanet, men det är det normala i våra
relationer med Kronan, som vi brukar säga i Stadshuset. Vi har kontakter
regelbundet och ofta, för det rör sig ständigt om betydande fastighets- och
markfrågor, som vi försöker att lösa i bästa samförstånd. Här har vi nu velat
ställa upp med alla gruppledarna i Stadshuset. Vidare har vi med tjänstemän
som kan hjälpa oss att svara på frågor. Jag vill nu inte ta mera tid i anspråk. Vi
vill så gott vi kan försöka hjälpa till att belysa problemen.

KU 1977/78:23

224

Karl Boo: Det är väl också viktigt att från utskottets sida understryka att vårt
stora mål är att lösa lokalfrågorna, så att det blir goda arbetsförhållanden för
riksdagen i framtiden, vidare att det finns expansionsmöjligheter, för det
kommer det ju att behövas. Det är vi helt medvetna om.

Olle Svensson. Det är en fråga som något berör vår beslutsomgång. I offerten
finns det ett avsnitt som gäller tidpunkten. I en skrivelse till oss har
finansutskottet tagit upp saken och sagt att på grund av offertens utformning
bör besked lämnas före årsskiftet. Är det ett definitivt ställningstagande från
kommunens sida? Ni vill kanske forcera vår behandling av denna fråga?

Per-Olof Hanson: Nej, det skall inte fattas på det sättet. Det är väl så, att det
där anknyter till de tidtabeller som har funnits. Men det bör vara en
förhandlingsbar fråga.

Olle Svensson: Får jag då ta upp en sak som berör just offerten. Det är litet
förbryllande. Det enda ställe där man ser politiskt ansvariga namn är i offerten
av den 14 juni 1977. Där står: Härmed översändes en av Stockholms
fastighetskontor upprättad promemoria. Och så finns då Ulf Adelsohns och
Per-Olof Hansons namn. Jag vill fråga: Hur skall man se på detta? Är det
enbart en tjänstemannaprodukt? Kan man säga att det inte har förekommit
några förhandlingar med byggnadskommittén? Senare har kompletteringen
av utställningsmaterialet tillkommit, som delvis innehåller andra uppgifter.
Jag vill alltså fråga: Vad är det ni är beredda att stå för rent politiskt? Vad är det
som är politiskt förankrat?

Per-Olof Hanson: Som jag tidigare antydde är det normala i kommunens
relationer till Kronan att de huvudsakliga kontakterna sköts tjänstemannavägen.
Då och då stämmer vi av politiskt för att vara på det klara med
riktlinjerna och intentionerna, och så har skett även i det här fallet. Just när
det gäller det här stora ärendekomplexet har vi ibland blivit ombedda att
lämna ett rätt omfattande material och att svara på ganska många frågor på
relativt kort tid. Men jag tror att min bedömning att alla grupper står bakom
detta är riktig. Det är klart att det då det gäller en sådan här stor och
synnerligen komplicerad fråga finns enskilda ledamöter i de olika grupperna
som har alldeles speciella synpunkter. Men Ulf Adelsohn och jag har skickat
över detta med våra namn. Övriga grupper får tala för sig själva.

John-Olof Persson: Det harju varit kontakter inom förvaltningsstyrelsen på
förtroendemannaplanet tidigare. Jag har varit med i en överläggning då vi
presenterade olika alternativa möjligheter för riksdagen att pröva sin framtid
när det gäller förvaltningsform, ägande och sådant. Det har också varit
diskussioner på förtroendemannaplanet beträffande principerna för ett
eventuellt nybygge eller kompletteringsbygge nere på Helgeandsholmen.

KU 1977/78:23

225

Förtroendemännen har alltså visat på olika möjligheter. Därefter har man
bett att få en offert på hyran. Vi har alltså för kommunens del fastlagt
principer för hyressättning i olika delar, dvs. att om man begär en sådan
kommer den från förvaltningen. Vi följer fasta regler och mönster. Förtroendemännen
på det kommunala planet tar alltså inte ställning till offerterna
som sådana. Om man sedan godtar den offert som lämnas efter de principer
som gäller är saken klar. Vill man överlägga om innehållet kopplas
förtroendemännen in. Så därest riksdagen önskar en överläggning om det
ekonomiska innehållet eller andra villkor, kommer förhandlingar så
småningom att ske med förtroendemännen, eftersom förfarandet då avviker
från de regler som kommunen ställt upp. Men den här offerten följer de regler
som ställts upp och därför har inga förtroendemän lämnat den.

Anders Björck: Herr ordförande! Först vill jag säga att jag känner en väldigt
djup tacksamhet - och det tror jag många vid det här bordet gör - för den stora
omsorg Stockholms kommun har ägnat riksdagens lokalfrågor. Vi vet alia att
det är en helt osjälvisk omsorg som har dikterat detta, och det är mycket bra
att vi fått så många prominenta företrädare för kommunen att ställa upp.

Jag har en fråga i det här sammanhanget. Vi har fått ett papper från
Stockholms kommun, där de beräkningar som förvaltningsstyrelsens byggnadskommitté
gjort kritiseras på en rad punkter. Den här handlingen har
distribuerats till riksdagens ledamöter och har naturligtvis också diskuterats
en hel del här i huset. Vi har från vår sida fått andra uppgifter, och dessa tyder
på att Stockholms kommuns beräkningar icke är relevanta. Nu blir min fråga:
Intar företrädarna för Stockholms kommun i dagsläget fortfarande den
ståndpunkten att de sifferuppgifter och de beräkningar som lämnats i den här
promemorian är relevanta, korrekta, eller har ni på någon punkt funnit
anledning att revidera de beräkningar och siffror som ni har tillställt
riksdagens ledamöter?

Per-OlofHanson: Det skulle väl tåen ganska lång stund att klara ut detta, och
jag tror inte att någon av gruppordförandena skulle vilja åta sig uppgiften. I
stort sett skulle jag vilja säga att på basis av vad vi hittills sett är svaret ja. Vi
anser fortfarande att det är så att vårt material är hållbart, men det är väl bäst
att teknikerna får rycka in, eftersom de är ansvariga för detta. Det är klart att
det vore bra, om man kunde få frågorna litet mer specificerade. Annars blir
det svårt att få den här övningen avklarad inom en timme.

Anders Björck: Min avsikt var nu inte att gå in på detaljer. Frågan anser jag
besvarad om siffrorna och beräkningarna är korrekta, så att Stockholms
kommun kan stå för dem. Vi behöver här inte alls gå in på detaljer. Men i
fortsättningen har det en viss betydelse, om vi vid handläggningen av saken
kan utgå ifrån era beräkningar.

15 Riksdagen 1977/78. 4 sam!. Nr 23

KU 1977/78:23

226

John-Olof Persson: Jag tror inte att vi kan uppfatta det så, att Stockholms
kommun har fört en kritik direkt mot det material som lämnats av dem inom
riksdagen som haft att beräkna de här sakerna. Det är ju så att vi i Stockholm
har en väldigt lång erfarenhet när det gäller byggande i city under mycket
besvärliga förhållanden. Vi har då velat komplettera det material som har
funnits tidigare med våra fastighetsexperters erfarenheter. Det är ju så
oerhört mycket dyrare och så oerhört mycket mer komplicerat än vad man
egentligen föreställer sig. Det har vi minsann fått lära oss under åren, när vi
grävt i de här groparna. Det skall alltså ses som några synpunkter mot
bakgrund av de erfarenheter vi har fått under årens lopp. Jag tror man kan
säga att det inte finns någon helt korrekt beräkning över vad det kommer att
kosta i en framtid.

Så ser problemen ut när man sätter grävskopan i jorden. Däremot kan man
säga att det går att ha olika stora marginaler. Jag tror att man kan säga att de
beräkningar som har gjorts av vårt fastighetskontor bygger på ganska
realistiska erfarenheter. Därmed är det inte sagt att varje siffra kommer att se
ut på det här sättet den dag man har byggt. Men i stort sett tror jag det är en
ganska realistisk erfarenhet man har redovisat.

Per-Olof Hanson: John-Olle har redan berört saken. Den avgörande skillnaden
är ju att vi har räknat på vad det kan bli fråga om när det är färdigt en
gång i framtiden. Vi vet på ett helt annat sätt vad det handlar om här, men
investeringar och kostnader i framtiden utvecklas ju ganska annorlunda.
Byggnadsstyrelsen och riksdagen har tillämpat olika principer. På grunder
som jag inte riktigt förmår uppskatta har man närmast blivit ålagd att räkna
med nuvärdet. Sedan får man överlämna åt framtiden att fortsätta och ta
konsekvenserna av det. Men det är litet äventyrligt, tycker vi, att jämföra
investeringar som redan gjorts med sådant som ligger i framtiden och som
innehåller så oerhört många osäkerhetsfaktorer. När det gäller framtiden är
det mycket svårt att säga att den eller den beräkningen är riktig. Det blir
självfallet många bedömningar och beräkningar av osäker art, men jag tror
ändå att de måste göras för att man skall kunna få ett bedömningsunderlag.

Erik Wärnberg: Jag skall respektera herr ordförandens önskan att inte ta upp
någon debatt med företrädarna för Stockholms kommun. Men jag hoppas jag
får möta Per-Olof Hanson vid något annat tillfälle och då utveckla de här
sakerna.

Jag påstår fortfarande att den promemoria som lämnats innehåller dels
direkta felaktigheter, dels mycket diskutabla beräkningsgrunder.

Olle Svensson: Vi vill ju fä hjälp här med vårt beslutsunderlag, och därför tror
jag att svepande frågor har relativt litet värde.

Däremot skulle jag, eftersom det tydligen finns experter med, vilja fä en

KU 1977/78:23

227

konkret punkt belyst till att börja med. Det gäller frågan om expansionsutrymmet,
om man väljer alternativet Sergels torg. Det har väckt viss
uppmärksamhet att det är en del olikheter mellan offerten av den 14 juni 1977
och utställningsmaterialet, och jag skulle alltså vilja få belyst vad som i dag är
riktigt.

Jag vill peka på ett par saker, särskilt frågan om Länssparbanken i kvarteret
Hägern större. Beträffande Hägern större säger byggnadskommittén att man
har gjort en kontroll hos ägarna och att det inte finns något intresse hos dem.
Jag tycker det vore värdefullt att få veta om det skulle finnas alternativa
möjligheter för dem, och det vore i så fall intressant att ta del av dessa.

Sedan har jag, eftersom jag sysslat litet med denna fråga, fått en hel del
kontakter, och jag har också fått, kan jag säga, intrycket att det skulle kunna
finnas intresse för att även utnyttja Hägern större genom att man när det
gäller det här stora bygget för Sparbanken skulle .. .

Per-Olof Hanson: Nu är du inne på Hägern mindre.

Olle Svensson: All right - vi behöver inte krångla till det, men det gäller alltså
dessa närområden. Då undrar jag om man från kommunens sida har
alternativa möjligheter att erbjuda de nuvarande ägarna.

Sedan harvi detta med Brunkarna. Jag vill över huvud taget ha frågan om
expansionsmöjligheterna närmare belyst.

Låt mig också beröra en detalj, medan jag har ordet - det är samtidigt en
central fråga i hela diskussionen om det framtida riksdagshuset. Det gäller,
som inledningsvis sades, arbetsplatsen och hur man skall kunna få en
koncentration av de olika funktionerna i riksdagshuset. Här har förts en
diskussion bl. a. om kontakten mellan ledamotsrum och plenisal. Det kan
verka vara en detalj men är exempel på de svårigheter som kan uppstå när det
gäller sambandet.

Jag vill fråga: Finns det, då det gäller de mera svårtillgängliga ledamotsrummen
på H-ll, möjligheter att genom hissanordning eller på något annat
sätt underlätta kommunikationen? Har det i diskussionen om Sergels torgsalternativet
övervägts om man därvidlag skulle kunna få en förbättring till
stånd? Byggnadsstyrelsen har haft kontakt med kommunen om denna sak,
och därför vill jag fråga de experter som gett grunden för byggnadskommitténs
bedömningar på denna punkt om de tänkt på det här.

Karl Boo: Innan vi går vidare vill jag säga att om någon av byggnadskommitténs
ledamöter och experter har direkta frågor som de vill ta upp, så skall
de självfallet göra det. Mitt inledande yttrande skall inte uppfattas så att ni
inte skall ta upp sådana saker. Det är bara en stor debatt vi vill undvika.

Per-Olof Hanson: Innan ordet ges till direktör Johnsson, som kan detta mer i
detalj, vill jag säga att det har väl uppstått visst missförstånd när man på olika

KU 1977/78:23

228

håll svarar att vi kan inte släppa en enda kvadratmeter. Då är det regelmässigt
tecken på, enligt vår erfarenhet, att man är ute och jagar andra fastigheter.

När det gäller Sparbanksföreningen har man anmält intresse av en stor
tomt för nybygge, för man har inte rum tillräckligt där man är. Och
Länssparbanken fusioneras ju med Stockholms Sparbank, och man kommer
att ha sitt expansionsutrymme i nybygget nere vid Hamngatan. Lantbrukarnas
Riksförbund bor på 15 eller möjligen 16 olika ställen i staden - man är i
desperat behov av att få samla ihop lokalerna och talar alltså vid varje
sammanträffande om sina expansionsutrymmen, säger att man är inne i
Sparbankens hus osv.

Det är den allmänna bakgrunden.

Stig Johnsson: När det gäller expansionsutrymmet i Hägern större är det
riktigt att det förekommer olika uppgifter i offerten och i utställningsmaterialet.
Det beror på att när en arkitekt detaljstuderade expansionsmöjligheterna
visade det sig att man med fördel kunde utnyttja lokaler i bottenvåningen,
vilka tidigare räknats som butikslokaler, för riksdagsbiblioteket och
riksdagsmännens motionsutrymmen. Sedan visade det sig också att det går
att få in ett våningsplan mer än vi tidigare räknat med - det är i dag lägre
takhöjder än när planen gjordes. Vi bygger på samma stadsplan, men studier
har alltså visat att det går att få in större utrymmen än vad vi uppskattade från
början.

Jag kan bara bekräfta vad Per-Olof Hanson sade. Jag har fått uppvaktningar
både från Lantbruksförbundet och från Sparbanksföreningen, där man begärt
att få hjälp av Stockholms kommun för att få andra tomter. Till Lantbruksförbundets
företrädare har vi sagt att de bör lugna sig tills riksdagen fattat
beslut. Beslutar riksdagen att flytta härifrån är Hägern större en expansionsmöjlighet
för Lantbruksförbundet, men Lantbruksförbundet är uppenbarligen
berett att flytta till annan tomt, som det kan få hjälp att få fram, för att på
det sättet centralisera sin verksamhet i Stockholm som är så kolossalt
utspridd.

När det gäller kontaktmöjligheten mellan ledamotsrummen på H-ll och
plenisalen har vi sett på det, och det går ganska enkelt att plocka in ny hiss i
hotellbyggnaden. Man får visserligen inkräkta på ett rum i varje våningsplan,
men man kan till rimlig kostnad och utan att inkräkta på byggnaden i övrigt
ordna en hissförbindelse som gör att kontakten blir avsevärt bättre från
översta planet till plenisalen.

Eric Lindström: Herr ordförande! Det var intressant att lyssna till Stig
Johnssons redogörelse, för det var bl. a. frågan om expansionen i Sergels
torgs-alternativet som vi hade i uppdrag att försöka diskutera, och det var
också en av de frågor som kommunen tog upp i sin offert.

Jag erinrar mig att när det gäller Hägern större och de delar som ligger till

KU 1977/78:23

229

vänster om Länssparbanken härifrån sett, där Nordiska Musikförlaget och
annat finns, skulle vi kunna få 7 000 kvadratmeter. Beträffande Länssparbanken
och LRF uppmanade man oss att ta kontakt, och att ta kontakt är att
ställa frågor, såvitt vi begriper. Vi harju inte några kort att spela ut i form av
tvångsinlösen, markerbjudanden eller annat, när det gäller att komma åt de
ytor som skulle kunna bli aktuella.

Vi tog då tre kontakter. För det forsta tog vi kontakt med LRF och för det
andra tog vi kontakt med Länssparbanken, i båda fallen med verkställande
direktörerna. De svarade entydigt att här finns - som Per-Olof Hanson sade -icke en kvadratmeter. Om det sedan skall tolkas på det sättet att vi skulle
hjälpa dem med att skaffa andra kvarter, så kunde vi ju inte ta upp det till
behandling, utan vi kunde bara notera vad de sade.

Jag har i min korrespondens brev där jag till VD i RLF skrivit: "Jag hoppas
att jag fattat dig rätt när du säger att du kommer att behöva varenda
kvadratmeter”. Jag får ett svar där VD:n i sin tur skriver: ”Du har fattat
rätt”.

Länssparbanken säger att banklokalen vill man behålla och också våningen
ovanför. Man omtalar även om för oss att Länssparbanken under Hedtjäms
tid mer eller mindre fick option på att komma in i huset till vänster för en
förlängning. Dessutom föreligger ett ömsesidigt optionsavtal mellan Länssparbanken
och Lantbrukarnas Riksförbund av innebörd att om den ena
flyttar har den andra, för att använda det uttrycket, första tjing till lokalerna.
LRF säger - i ljuset av den då ännu inte färdiga fusionen - till oss att man
kommer att begagna sig av sin optionsrätt.

Vad sedan gäller Sparbankerna och Sparbanksföreningen, så tog vi kontakt
med Sven G. Svenson. Han skickade oss till en bankdirektör Andersson, som
också sade: Det finns ingenting att hämta. Och det svar som kommunen
lämnat tyder ju på att de är trångbodda.

När vi sedan inom byggnadskommittén skulle diskutera expansionsutrymmena
var vi naturligtvis tvungna att hålla oss till vad vi själva hört men
också att leka med de siffror kommunen angett: dels 7 000 kvadratmeter i
delarna till vänster, dels 3 000 kvadratmeter i Länssparbankens hus.

Sedan kommunen hade läst vår utredning svarade man att vi har dragit
felaktiga slutsatser och att om man förhandlade skulle man kunna åstadkomma
de här lokalerna. Däremot nämns inte i promemoria nr 2 en enda
siffra om vad det är för kvadratmeter som möjligen skulle kunna aktualiseras,
utan det är först i ett stencilerat blad i anslutning till utställningen som
kommunen skriver upp dessa 7 000 kvadratmeter till någonting på 10 000
kvadratmeter och dessa 3 000 kvadratmeter till någonting på 8 000 kvadratmeter.
Det är alltså först när utställningen kom och nu när Stig Johnsson talat
som vi har fått förklaringen till denna våldsamma uppskrivning under loppet
av fyra fem månader.

16 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 23

KU 1977/78:23

230

Karl Boo: Det är många som begärt ordet, men jag tycker det kan vara viktigt
att klara ut dessa frågor forst.

Hilding Johansson: Jag har andra frågor sedan men skall knyta an till detta.
Det kan vara bra att få det klargjort.

Den första frågan gäller det tidsperspektiv som finns på tillgången till
fastigheterna. Man förutsätter att det går att frikoppla detta, men min
kommunala erfarenhet säger mig att det ändå tar tid. Och jag frågar: Vilka
tidsperspektiv finns i detta sammanhang?

Det andra som jag inte är klar över-det är möjligt att jag inte läst ordentligt
- är kostnadsperspektivet i förhållande till tidsperspektivet. Jag tar sikte på
vad Per-Olof Hanson sade, att det är framtidsvärdena och inte nutidsvärdena
det gäller, och därför frågar jag om man funderat något över kostnaderna i
framtidsperspektivet.

Sedan har jag fattat det så-jag vill bara se om jag kan få bekräftelse på det -att när det gäller expansionsmöjligheterna kring Sergels torg är den del av
huset som ligger åt andra hållet utesluten. Expansionen måste ske åt väster,
inte åt öster-den övriga delen, Kulturhuset, betraktar man som så värdefull
från kommunens synpunkt. Men det är bra att få bekräftelse på om det går en
gräns där.

Yngve Nyquist: Riksdagen beslöt på konstitutionsutskottets förslag att en
kommitté med Erik Wärnberg i spetsen skulle, utifrån de medel man hade till
förfogande, se på projektets expansionsmöjligheter och kostnader. När det
gäller expansionsmöjligheter och kostnader är det tydligen delade meningar
mellan kommittén och offertgivaren.

Min fråga är: Finns det, Per-Olof Hanson, några ytterligare omständigheter
som borde ha utretts utifrån hela sakfrågans bedömning - omständigheter
som kommittén inte hade i uppdrag att utreda men som ni på offertgivarsidan
tycker borde ha varit med i bilden när hela frågan skall bedömas?

Kari Boo: Är det några fler som vill komma till tals?

Erik Wärnberg: Olle Svensson sade att han inte vill ha några svepande
formuleringar. För mindel sade jag att det finns direkta felaktigheter. Jag vill
bara fråga om en detalj: Har man medvetet eller omedvetet glömt bort
garaget, när man ställt upp kostnadstablån?

Per-Olof Hanson: Vad är din fråga?

Erik Wärnberg: I kommunens kostnadstablå för Sergels torg, där man kritiskt
granskat byggnadskommitténs förslag, finns inga kostnader upptagna för
garage. Ämnar kommunen bjuda på detta i fortsättningen?

KU 1977/78:23

231

Karl Boo: Vi kan väl följa talarlistan nu. Jag lämnar ordet till Anders
Björck.

Anders Björck: Som jag sade i mitt första anförande har Stockholms stads
engagemang i denna fråga av naturliga skäl väckt intresse här i huset. Därför
skulle jag nu när vi inte blott har tjänstemän från Stockholms stad utan även
ansvariga politiker här vilja ta tillfället i akt och fråga om den lämnade
promemorian. Innebär de uttalanden som har gjorts av politiker från olika
partier i Stockholms kommun att ni från Stockholms kommuns sida
uteslutande anlägger ekonomiska aspekter på denna fråga, rent tekniska
aspekter, eller ämnar ni också nu och fortsättningsvis anlägga mera
principiella aspekter på frågan? Det här är viktigt, herr ordförande, för det är
rimligtvis så, att ett riksdagshus inte bara har med ekonomi utan också med
en rad andra saker att göra. Det har i debatten talats om representativitet. De
lokaler som finns avviker i detta avseende ganska väsentligt från den miljö
som damen och herrarna vistas i exempelvis i Stadshuset. Därför skulle jag
vilja ställa frågan: Är det de ekonomisk-tekniska aspekterna som är
avgörande för Stockholms kommun, eller anser ni att det finns andra
aspekter, av ett helt annat slag, som det ankommer på Stockholms kommun
att gå in med i denna debatt?

Bengt Kindbom: Jag avstår för tillfället från ordet. Jag tänkte ta upp frågan om
vilka lokaler som är tillgängliga här, men vi kan klara av frågorna först.

Daniel Tarschys: Jag tycker vi först bör få svar på några frågor.

John-Olof Persson: Två saker i den här frågan.

För det första tror jag vi för vår del kan säga att det inte är någon större
mening med att diskutera problemen på fastighetsmarknaden i Stockholm.
Där är det en utomordentligt knepig problematik, och jag tycker att det ligger
en viss svaghet i att kommunen och riksdagens utredning inte tillsammans
har kunnat diskutera saken.

Alla, såväl kommunen som hyresgästerna i de centrala delarna av staden,
vet ju hur marknaden fungerar. Och kommer det en förfrågan från riksdagen
till några intressenter i området runt omkring, är det klart att man ger besked
på sådant sätt att man skaffar sig underlag för en utomordentligt god framtida
etablering. Så fungerar marknaden, och därför tycker jag att den delvis är
ointressant i det här sammanhanget.

Jag tycker också att det är riksdagens sak att uttrycka en vilja som visar vad
man önskar. Jag är ganska övertygad om att man inte på kort men på litet
längre sikt kan tillgodose riksdagens önskemål om expansion. Så har det
fungerat på andra områden, och så tror jag också att det kan fungera här.

Får jag också säga att Stockholms kommun, enligt mitt sätt att se, anser att
det är riksdagen som skall fatta sitt beslut om hur man vill ordna sina

KU 1977/78:23

232

arbetsuppgifter i framtiden. Från kommunens sida har det alltså inte funnits
något självständigt agerande för den ena eller den andra ståndpunkten i den
här frågan. Det som kommit ut från Stockholm är mer ett uttryck för de
delade meningar som kan finnas inom riksdagen beträffande vilken ståndpunkt
man skall ta i framtiden. Man har t. ex. framfört önskemål om
kompletterande material och om ytterligare belysning av frågor från Stockholms
sida, vilket vi då försökt klara av. Stockholm kommer att ställa upp för
att skapa de bästa förhållandena, alldeles oavsett vilket beslut riksdagen
fattar. Den deklarationen har jag givit tidigare inför förvaltningsstyrelsen, och
den står jag fortfarande för.

Ulf Adelsohn: Jag kan i allt väsentligt hålla med John-Olle Persson. För det
första: När det gäller expansionsutrymmen kan jag inte se att det i och för sig
är så oerhört stor skillnad mellan alternativen, för Klara ligger mellan
Helgeandsholmen och Sergels torg, och det är där den huvudsakliga
expansionen avses äga rum.

För det andra vill jag understryka vad John-Olof Persson sade tidigare. Vi
har mycket dyrköpta erfarenheter i Stockholm. Jag undrar om det finns något
exempel på en ombyggnad eller nybyggnad där kostnaderna stått sig. Det är i
hög grad tunga erfarenheter som ligger bakom.

Vad slutligen gäller Anders Björcks frågor kan jag försäkra att det i min
grupp i pompa och ståt-ärendet finns många som fäster stor vikt vid just
pompa och ståt. För min del anser jag att det finns mycket viktigare saker.
Riksdagens beslut skall avgöra detta. Vår uppgift är att ge er bakgrundsmaterial,
så att ni kan fatta ert beslut. Sedan är det som John-Olof Persson sade: Vi
skall göra vad vi kan för att anpassa oss till de önskemål som riksdagen har.
Men det skall belysas så noga som möjligt.

Anders Björck: Herr ordförande! Jag talade om representativitet, och det
förknippades tydligen av min liberalt kluvne vän med pompa och ståt. Detta
visar vad som döljer sig i hans och hans partivänners hjärtan. Jag är emellertid
glad över det besked som John-Olof Persson och Ulf Adelsohn givit,
nämligen att oavsett vilket beslut riksdagen fattar kommer ni att ställa upp.
Uttalanden av borgarråd och andra politiker har inte gått i den riktningen.
Man har sagt att det är otroligt märkligt att riksdagen har fattat sådana beslut
som den fattat. Tidningsurklipp kan vi kanske se på senare. Men har ni bättrat
er är det bara bra.

Ulf Adelsohn: Även om vi är beredda att ställa upp på det beslut som riksdagen
fattar, kan vi väl anse beslutet mer eller mindre väl avvägt.

Anders Björck: Då har ni kommit in på riksdagens angelägenheter.

KU 1977/78:23

233

Per-Olof Hanson: Några preciserade frågor. Det har väl inom Stadshuset skett
en förskjutning när det gäller uppfattningen, för ju mer upptagna lokalerna
har blivit, desto mer har motståndet mot att släppa till något beträffande östra
kulturhuset vuxit.

Hilding Johansson: Jag vill bara ha en bekräftelse på vad jag har iakttagit.

Per-Olof Hanson: När den östra delen byggdes - något senare än det här - var
det hela tiden förhandlingar med Moderna Museet, vars dåvarande chef ville
in. Sedan hände någonting på den statliga sidan, och då fick vi göra en
omplanering. Så mycket om östra kulturhuset.

Så till frågan om vi anser att några problem inte är tillräckligt utredda och
belysta. Ja, det är några stycken. Vi tycker exempelvis att kvarvarandealternativet
är ofullständigt utrett, och de utredningar som har gjorts är inte bara
ofullständiga utan har också kommit ganska sent.

Vidare är problemen med grundförstärkning och sådant på Helgeandsholmen
en mycket osäker sak. Jag kan berätta att på mitt tjänsterum i
Stadshuset har jag en gammal oljemålning, målad från norr. Det är inte bara
en Helgeandsholme utan två, som förr i världen. Det stod ett hus på vardera
holmen. Sedan byggde man ihop holmarna. Enligt vår hamnförvaltning har
man t. o. m. hittat fisk under Helgeandsholmen, som man trodde var så
homogen, därför att det är så stor genomströmning av vatten där.

Sedan detta med dammarna. Det harju varit en mycket lös diskussion om
den saken, och mer som en idé från hamnförvaltningens sida har det
framkastats att man skulle kunna göra på det sättet. Men frågan måste
analyseras och granskas mycket noggrannare, innan man vet vad det är.

Så Erik Wärnberg och garaget. Jag tror inte att vi behöver gå in på detaljer.
Vi har hela tiden utgått från att självkostnadsprincipen skall gälla i alla
relationer mellan kommunen och riksdagen. Jag tror inte att vi skall tala om
att kommunen eller riksdagen skall bjuda på någonting. Låt oss i stället
förhandla utifrån självkostnadsprincipen, som det nu är möjligt att räkna
fram det. Det är alldeles klart att tekniska och ekonomiska frågor i olika
aspekter påverkar allt det här. Men jag vill framhålla att stadsbildsfrågorna är
oerhört viktiga för oss, och det har i själva verket varit dramatik om
riksdagens hus från början till slut. Det var ju en stor batalj just från den
aspekten när man byggde det nuvarande riksdagshuset. Staden reagerade ju
mycket starkt mot de ständigt ökade byggvolymerna, som växte fram under
planeringsskedet. Det gick så långt att den som hade vunnit arkitekttävlingen
i ett tidigare skede avgick i protest mot att riksdagen öste på med ytterligare
byggvolymer, och vi är litet oroliga för att framtida expansionsutrymmen
kommer att leda till en ytterligare belastning av detta mycket känsliga
stadsområde med ytterligare byggvolymer.

Hans Guslafsson: Herr ordförande! Såvitt jag förstår förknippas en mycket
avancerad teknisk-ekonomisk exercis med dessa problem. Möjligen blir det

KU 1977/78:23

234

så till slut att resultatet kan användas både av dem som vill stanna kvar och av
dem som vill flytta till Helgeandsholmen. Til syvende og sidst gäller det väl i
denna fråga om man skall ta ett steg närmare kungen eller ej.

Jag vill ställa en fråga som byggnadskommittén möjligen sett på och där jag
kanske har missat. Jag skulle vilja veta hur Stockholms kommun ser på
kanslihuset. Även den fysiska miljön är ju inte särskilt bra där borta. Jag
föreställer mig, att om man skall använda kanslihuset på ett något så när
hyggligt sätt som hotell, måste man åstadkomma en rätt ingående trafikreglering
som innebär att den trafik som nu omger kanslihuset på två sidor och är
ytterligt besvärande kommer bort. Jag kan tänka mig att man avser att t. ex.
isolera bättre. Nu finns det ingenting. Vi som levt där några år vet hur
besvärligt det är. Kan man åstadkomma en trafikreglering när det gäller
Myntgatan och den gata som går framför slottet, så att man åtminstone blir av
med bussar och annan tung trafik?

Erik Wärnberg: Jag är väldigt tacksamt för den deklaration som inte Per-Olof
Hanson utan John-Olle Persson gav här, därför att det är precis så jag
uppfattat det resonemang som jag hela tiden fört med de förtroendevalda. Vi
har ändå haft rätt många kontakter, där man fått klart och tydligt deklarerat
från stadens sida att detta är en riksdagens angelägenhet, och kommunens
enda uppgift är att tillvarata stadsbildfrågor. I sin egenskap av huvudstad
måste kommunen ta ansvaret för att riksdagen har bra lokaler, och det är
riksdagen själv som bestämmer. Det är vad vi hela tiden kommit överens
om.

Därför är jag förvånad i inte så liten grad över att Stockholms kommun
använder sig av en metod för att delge riksdagen sina synpunkter som endast
andra opinionsbildare, som inte är myndigheter, kan komma på idén att
använda, nämligen att dela ut en stencil till varje ledamot i kammaren, som
dessutom är felaktig. Detta är uppseendeväckande mot bakgrund av att
felaktigheterna på en punkt bekräftats av Per-Olof Hanson: garaget skall man
ta ut marknadsmässig hyra för, och det finns inte med i promemorian.

Det finns massvis med andra punkter, men jag skall inte ta upp tiden med
det.

Daniel Tarschys: Jag får ofta stenciler och är inte överraskad.

Jag tror alla vid bordet delar två erfarenheter: att vi ofta suttit inför mycket
komplicerade investeringsbeslut, där kalkylerna varit svåra att förstå för
lekmannen, och dessutom att kalkylerna slagit fel. Därför tycker jag det är av
stort värde att i en sådan här beslutssituation ha ett material som inte bara
kommer från en grupp experter utan från flera grupper experter, för jag tror att
vid komplicerade beslut finns det egentligen ingen bättre metod för att
informera sig än att höra en dialog, en debatt, mellan initierade experter.
Expertis och motexpertis är den ideala grunden för ett klokt beslut.

Jag ser med stor tillfredsställelse att Stockholms kommun velat ta på sig
besväret att utarbeta det här materialet och delge riksdagen det. Det är också

KU 1977/78:23

235

av stort värde att vi fått en kommentar till materialet från förvaltningsstyrelsen
och byggnadsstyrelsen - det är utmärkt, För det för debatten vidare.
Och min fråga till Stockholms kommun är: Kommer från er sida ytterligare en
kommentar som kan ge belysning av era synpunkter på den kommentar som
kommit från förvaltningsstyrelsen på denna punkt?

Jag vill även uttala min uppskattning på en annan punkt. Jag tycker det var
värdefullt att, som John-Olle Persson sade, Stockholms kommun är beredd
att hjälpa riksdagen i fortsättningen att hantera sin lokalfråga. Det är av stort
värde att detta samarbete finns och att vi fortsätter att samarbeta med
Stockholms kommun, för det är uppenbart att Stockholms kommun har helt
andra möjligheter än riksdagen när det gäller att ordna utrymmen för
expansion. Kommunen har tillgång till tomter och möjligheter att stadsplanemässigt
hantera de behov som kan uppstå för andra företag och organisationer
i närheten, och det är viktigt att vi på den punkten fortsätter att
samarbeta med Stockholms kommun.

Hilding Johansson: Låt mig gärna instämma i att det är värdefullt med detta
samarbete. Men jag skall ändå ställa några tekniska frågor på ett par punkter
som jag inte kunnat klara ut.

Det gäller strömföringen, där det finns en promemoria från hamnförvaltningen
som jag läst med stort intresse. Är den specifik för hamnförvaltningen
- är det endast hamnförvaltningen som står för den? Och om det är så, håller
den då på att bearbetas inom andra förvaltningar?

Allt som händer på detta område har intresse för riksdagen, för Stockholms
kommun osv. Där skulle jag bra gärna vilja ha litet mera upplysning om vad
som hänt sedan promemorian kommit fram.

Sedan vill jag dra en slutsats: Om jag nu har fattat svaren rätt är det
egentligen inte möjligt att lägga något tidsperspektiv på frågan, när de här
fastigheterna på andra sidan Drottninggatan kan förvärvas, och priset svävar i
luften. Jag har respekt för svårigheterna att överskåda sådant, med den
fastighetsmarknad som finns här i Stockholm. Men det är bra om vi kan få
bekräftelse på detta på något sätt.

Därefter en fråga av helt annan karaktär - det är bäst att jag ställer den, så
att den inte tappas bort. Det gäller kontraktshistorien; vi började ju med detta.
Jag fattar Per-Olof Hanson så, att alltsammans i offerten är förhandlingsbart,
och det är väl helt enkelt omöjligt för riksdagen att hinna fatta beslut, om det
skall tecknas nytt kontrakt och det måste underställas riksdagen. Det är
omöjligt på grund av riksdagsordningen att klara detta. Men jag vill då bara få
en bekräftelse på att det är förhandlingsbart och inte några stupstockar, så att
vi redan i dag kan konstatera det.

Det är bara ett förtydligande från min sida.

John-Olof Persson: Bara två saker! När det gäller trafiken kan jag inte säga
vilka möjligheter till regleringar som finns i området. Jag kan bara uppskatta

KU 1977/78:23

236

det, eftersom jag inte studerat frågan.

Gamla stan är ett av de områden som man kan betrakta som ganska
färdigsanerade ur trafiksynpunkt - man kan inte ta sig igenom och då måste
man kunna ta sig runt. Jag gissar att det skulle uppstå ganska stora
besvärligheter vid Komhamnstorgsområdet, därest man skulle tvingas föra
trafiken runt och inte igenom vid nuvarande kanslihuset. Jag skulle betrakta
det som omöjligt att inte kunna föra bussarna där under alla omständigheter,
dvs. en busstrafik måste kunna passera genom området.

Får jag sedan bara säga när det gäller diskussionen om kalkyler, att jag
tycker det är viktigt att poängtera att kalkyler är bedömningsfrågor och
ingenting matematiskt rättvisande. Det är bedömningar som gjorts från
förvaltningsstyrelsens sida och från kommunens sida. Svårigheterna är så
enorma och osäkerheten så stor att gissningarna är mer eller mindre
kvalificerade från båda parters sida.

Ulf Adelsohn: Vi sade att Riksbron har vi tänkt stänga. Det är ju meningen att
hela Drottninggatan skall bli gågata och förlängas till Västerlånggatan.
Däremot går det inte att stänga på andra sidan kanslihuset, för Vasabron
måste man kunna nå, och då måste man åka på ömse sidor - det finns ingen
annan fysisk möjlighet att ta sig fram. Men Riksbron är det meningen att vi
skall stänga. Frågan är när.

Per-Olof Hanson: Jag vill bara bekräfta att utifrån den allmänna ståndpunkt
som jag uppfattat att både riksdagen och vi utgått från är det självkostnadsprincipen
på något rimligt sätt tillämpad som är basen för det hela, och sedan
är det mesta förhandlingsbart. Så måste det vara, och det gäller självfallet
också garaget. Det skulle kunna bli en väsentlig skillnad om man räknar på
självkostnadsprincipen eller icke.

Erik Wärnberg: Ni har inte räknat alls!

Per-Olof Hanson: Om det finns fel i broschyren är vi glada att få det påpekat
och skall självfallet vara med och rätta till och klara ut det. Jag är ju inte den
första som konstaterar att det är mänskligt att fela. Vi jobbar så gott vi kan
med den expertis vi har. Den är inte så dålig, tycker vi.

En fråga som jag glömde att ta upp när det gäller det som nu är utklarat har
inte rests annat än under hand: Vad blir det av gamla riksdagshuset under
förutsättning att riksdagen stannar här? Det är naturligtvis för staden en
viktig fråga.

Tidsperspektivet skulle jag vilja be direktör Johnsson bedöma.

Stig Johnsson: När det gäller nybyggnadsmöjligheterna i Hägern större sades
det, då riksdagen flyttade in, att man skulle undvika arbeten i kvarteret för att
riksdagen inte skulle bli störd i sitt arbete så länge riksdagen fanns här, fram

KU 1977/78:23

237

till januari 1981. Vi har fått driva provisorisk fastighetsförvaltning i dessa
gamla byggnader. En byggnad brann ju och ersattes av en provisorisk
byggnad. Det går alltså att med kort varsel tillskapa nybyggnadsmöjligheter
på 10 000 kvadratmeter för riksdagens del. Bara vi får besked från riksdagen
sätter vi i gång och river. Stadsplan finns fastställd, och man kan bygga. Det
ger alltså en expansionsmöjlighet som täcker, efter vad vi kan förstå,
riksdagens behov under ett ganska stort antal år framöver.

Däremot tar det uppenbarligen längre tid att lösa Lantbruksförbundets
lokalfråga. Lantbruksförbundet disponerar redan i dag en stor del av lokalerna
i Länssparbankens byggnad samt har optionsrätt på resten och får väl överta
dem rätt snart. De sade, när de var hos mig, att de ville ha tid på sig, men om
de kunde få flytta någon gång i slutet på 1980-talet eller i början på 1990-talet
var det inte något problem för deras del. Det borde också rimma väl med det
expansionsbehov som är redovisat fram till år 2000 att successivt bygga ut
lokaler i Hägern större till de 15 000 kvadratmeter som är angivna till år
2000.

När det gäller kostnaderna finns det i vårt material redovisat kostnader för
lokaler i östra kulturhuset. Är inte de lokalerna aktuella, så finns alltså
kostnaderna ändå redovisade, och det bör inte vara dyrare att få lokaler i
Hägern större än i kulturhuset.

Det frågades också om vad som händer i Strömmen. Där är situationen att
kommunen i vattendom blivit ålagd att täta dammluckorna i Strömmen till
årsskiftet. Hamnförvaltningen säger att de luckorna är nu tätade så gott det
går, och man anser från hamnförvaltningens sida att man uppfyllt de krav
som är uppställda av vattendomstolen och att det från kommunens sida inte
finns behov av att göra något ytterligare åt Strömmen och att kommunen
heller inte har anledning att lägga ner ytterligare kostnader i Strömmen.

Lennart Kolte: Jag skulle bara vilja kommentera ett par tekniska frågor, bl. a.
frågan om trafiken kring kanslihuset.

Vi har gjort mätningar, och det är klart otillfredsställande i dag med det
trafikljud som går in i kanslihuset. Men genom byte av fönster och andra
förstärkningsåtgärder kommer man att kunna klara ljudnivån helt tillfredsställande
i lokalerna med utgångspunkt i den trafik som finns där i dag, och de
planer som föreligger tyder ju inte på ökad trafik.

Sedan skulle jag vilja kommentera detta med grundläggningssituationen
på Helgeandsholmen och frågan om hur man långsiktigt skall klara
grundvattennivån. Vi har lagt ner ett omfattande arbete för att kolla upp
grunden. Vi har gjort omfattande grundundersökningar, och vår bedömning
nu är att vi har ett så tillfredsställande material att det är rimligt att göra den
värdering som vi har gjort. Vi är naturligtvis beredda att redovisa materialet.
Ingen från kommunen har önskat ta del av det, men vi skall gärna ställa upp
med en redovisning.

När det gäller det förslag som vi lagt, att man skulle klara grundvattennivån

17 Riksdagen 1977/78. 4 sami Nr 23

KU 1977/78:23

238

på längre sikt genom att flytta trösklarna, så är det ju ett förslag som inte
väckts första gången i det här sammanhanget. Vi tror att det ligger så mycket i
den tanken, att vi gemensamt bör se vidare på den, och vår bedömning är
också att det här inte är en fråga som bara är beroende av om riksdagen flyttar
tillbaka eller ej, utan så snart man bestämt sig för att behålla de gamla
byggnaderna måste frågan klaras.

Vi har i och för sig pekat på alternativa möjligheter. Via spontning kan man
göra en fångdammslösning, som kommer att klara detta för själva byggnaderna,
men genom en flyttning av trösklarna finns möjligheter att också få
igenom en lösning som gäller problemet med alla kajerna. Det är också så,
enligt uppgifter som jag fått från gatukontoret, att man har för avsikt att göra
en förstärkning av Norrbro inom en tioårsperiod. Det tycker jag också talar för
att man i ett sådant sammanhang skulle ånyo pröva den här frågan. Det
kommer då, såvitt jag förstår, att få lov att ske betydande invallningar och
göras anordningar som man skulle kunna dra nytta av vid en tröskelflyttning.

Olle Svensson: Vi harju haft det här för yttrande hos finansutskottet, och där
har man diskuterat en del i fråga om Sergels torgs-altemativet. Det gäller
detta att man här satt riksbyggnadema och marken på Helgeandsholmen till
ett negativt värde - minus 35 milj. kr. - men att det nu sagts att det skulle
finnas ett alternativt värde, nämligen att kommunen skulle vara beredd att
förvärva Helgeandsholmen. Är det riktigt?

John-Olof Persson: Säg att priset på byggnaderna blir minus 34 miljoner, så
spar ni en miljon!

Ulf Adelsohn: Vi är beredda att stå för det allihop. Det är en klar offert, över
alla partigränser!

Karl Boo: Nu har vi hållit på en timme. Är det någon från utskottet som vill
ställa ytterligare frågor? Är det någon från byggnadskommittén som vill ta
upp någon fråga?

Om så icke är fallet ber jag att få tacka för det här samtalet. Jag tycker att vi
har fått en del frågor belysta, och framför allt vill vi ta ad notam att
Stockholms kommun är beredd att ställa upp för att hjälpa riksdagen, oavsett
vilken lösning man väljer.

Jag tackar representanterna för Stockholms kommun och även byggnadskommitténs
ledamöter för samtalet.

KU 1977/78:23

239

Bilaga 16

PM angående nya lokaler för regeringskansliet

I budgetpropositionen 1976, prop. 1975/76:100, bilaga 2, punkten 7, upptogs
frågan om nya lokaler för regeringskansliet. I denna del anfördes följande:

7 Lokalfrågor för regeringskansliet

Till följd av riksdagens beslut vid 1975 års riksmöte om återflyttning till
ombyggda lokaler på Helgeandsholmen (KU 1975:13, rskr 1975:207) har
frågan om nya lokaler för regeringskansliet aktualiserats. Vid en återflyttning
till Helgeandsholmen kommer riksdagen att utnyttja kanslihuset (kv. Mars
och Vulcanus) och på längre sikt även kanslihusannexet (kv. Cephalus).
Ersättningslokaler kommer härigenom att erfordras för statsrådsberedningen,
justitie-, finans-, arbetsmarknads- och kommundepartementen.

Regeringen har denna dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen att för regeringskansliets
räkning projektera ny- och ombyggnader i kvarteren Björnen, Loen
och Tigern. Arbetsplaneringen skall därvid - i syfte att åstadkomma en
rationell lokallösning för regeringskansliet - inriktas på att successivt samla
alla departement inom ett begränsat område i Stockholms centrala del, de
s. k. södra Klarakvarteren. En preliminär omflyttningsplan har fastställts av
regeringen. Planen omfattar kvarteren Rosenbad, Lejonet, Vinstocken,
Johannes större, Björnen, Loen och Tigern samt möjlighet att utnyttja kv.
Beridarebanan 39.

Chefen för finansdepartementet har efter regeringens bemyndigande den
18 december 1975 tillkallat en partssammansatt projektgrupp för medverkan
vid planeringen av regeringskansliets lokaler. Denna grupp har utan erinran
tagit del av omflyttningsplanen.

Kanslihuset beräknas kunna evakueras under år 1980 och kanslihusannexet
under år 1981. Med en beräknad tid på två år för att bygga om i första
hand kanslihuset för riksdagens räkning skulle detta innebära att de
ombyggda kanslihuslokalerna kan ställas till riksdagens disposition hösten
1982.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag nu har anfört.

Propositionen i angiven del behandlades av finansutskottet (FiU 1975/
76:21). I sitt betänkande uttalade utskottet, att vad departementschefen
anfört inte gav utskottet anledning till erinran. I enlighet med utskottets
förslag beslöt riksdagen att lägga till handlingarna ifrågavarande punkt i
budgetpropositionen.

I ett särskilt yttrande anförde en ledamot (fp) följande:

Jag har förståelse för att frågan om ändamålsenliga och i görligaste mån
samlade lokaler för regeringskansliet utredes och bringas till en god
lösning.

Regeringen anmäler nu att utredning motiveras med utgångspunkt från
riksdagens vid 1975 års riksmöte fattade beslut om återflyttningen till
Helgeandsholmen. Jag förutsätter då att en kommande redovisning av

KU 1977/78:23

240

kostnaderna för anordnandet av lokaler för riksdagen vid en återflyttning
också innefattar de kostnader som uppstår genom att regeringskansliet
tvingas lämna vissa nu disponerade lokaler.

I budgetpropositionen 1977, prop. 1976/77:100, bilaga 11, anfördes under
punkten II: 11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning bl. a. följande:

Byggnadsstyrelsen

Stockholm. Om- och nybyggnader i Södra Klara. Iprop. 1975/76:100 bil. 2,s.
14 anmälde chefen för finansdepartementet fråga om ersättningslokaler för
regeringskansliet till följd av riksdagens beslut under 1975 års riksmöte om
återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen (KU 1975:13, rskr
1975:207). Planeringsarbetet har - i syfte att åstadkomma en rationell
lokallösning för regeringskansliet - inriktats på att successivt samla departementen
i de s. k. Södra Klara-kvarteren i Stockholm. Regeringen har fastställt
en preliminär omflyttningsplan, vilken omfattar kvarteren Rosenbad, Lejonet,
Vinstocken, Johannes Större, Björnen, Loen, Tigern och Brunkhuvudet
samt möjlighet att utnyttja kv. Beridarebanan 39.

Regeringen uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera ny- och ombyggnader
i kvarteren Björnen, Loen och Tigern genom beslut den 29 december
1975 och i kvarteren Rosenbad och Johannes Större, etapp I, genom beslut
den 20 maj 1976.

Ett omfattande utrednings- och planeringsarbete har pågått fr. o. m. början
av år 1976. Arbetet nar bedrivits i nära samverkan mellan byggnadsstyrelsen,
finans- och utrikesdepartementen, departementens organisationsavdelning
och en särskilt tillkallad partssammansatt projektgrupp för medverkan vid
planering av regeringskansliets lokaler. Lokalprogram för kvarteren Björnen,
Loen, Tigern, Rosenbad och Johannes Större har färdigställts, och systemhandlingar
beräknas föreligga under första halvåret 1977. Enligt de stadsplanemässiga
förutsättningar som gällde fram till mitten av 1960-talet skulle
Södra Klara-kvarteren i huvudsak utgöra ett nybyggnadsområde. Planeringen
för området harsuccessivt fått ändrade förutsättningar så att befintliga
hus nu i stor utsträckning kommer att bevaras. I de nu aktuella kvarteren
beräknas nybyggandet begränsas till omkring en tredjedel, nämligen norra
delen av kv. Tigern och hela kv. Björnen med undantag för Adelcrantzska
palatset och dess gård. Övriga kvarter blir föremål för vissa invändiga
ombyggnader med bibehållna yttre fasader.

Totalarean i de aktuella kvarteren är beräknad till omkring 113 000 m2. Det
sammanlagda antalet kontorsarbetsplatser blir drygt 1 700 vartill kommer
arbetsplatser i gemensamma funktioner såsom offset-central, vaktmästerier,
receptioner, arkiv, bibliotek, restauranger, fastighetsdrift m. m.

Som redovisades i prop. 1976/77:25 har byggnadsstyrelsen samlat vissa
åtgärder, som är gemensamma för flera eller samtliga kvarter i Södra Klara,
under ett särskilt projekt benämnt Försörjningsåtgärder. Som exempel på
denna typ av åtgärder kan nämnas gatuunderbyggnader, kraftförsörjning,
säkerhetsanläggningar m. m. I gällande investeringsplan finns för en första
etapp av dessa arbeten uppförd en kostnadsram av 6 150 000 kr. i prisläget den
1 april 1976 (prop. 1976/77:25 bil. 6, FiU 1976/77:5, rskr 1976/77:60).

I kv. Loen 4 och 5 beräknas schakt, grundläggning och grundförstärkning
påbörjas i april 1977. Detta kvarter innehåller två tidigare bankhus, vilka i
stadsplanen är angivna som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Avsikten
är att dessa hus skall bevaras och byggas om. På den f. n. obebyggda delen av

KU 1977/78:23

241

Loen 5 uppförs en nybyggnad mellan den tidigare färdigställda nybyggnaden i
Loen och de befintliga byggnaderna, med vilka den binds samman.

Med anledning av att departementen behöver disponera hela kv. Rosenbad,
måste riksgäldskontoret som f. n. hyr lokaler i kvarteret erbjudas
ersättningslokaler. Planeringen av kv. Loen har därför inriktats på att
riksgäldskontoret skall flytta till detta kvarter. Den totala rumsarean i kv.
Loen beräknas till ca 3 700 m2, varav för riksgäldskontoret ca 3 470 m2.

De sammanlagda kostnaderna för om- och nybyggnader i Södra Klara inkl.
försörjningsåtgärder uppskattas förde kvarter för vilka projekteringsuppdrag
har givits till ca 390 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Byggnadsarbetena
avses komma att påbörjas under andra kvartalet 1977 (kv. Loen). Inflyttningen
kommer att ske successivt från andra kvartalet 1979.

Föredragande statsrådet anförde i denna del följande:

Vid min anmälan senare denna dag av anslag på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetår kommer jag att föreslå en kostnadsram
av 25,8 milj. kr. för om- och nybyggnader i Södra Klara. Beloppet är
avsett för arbetena i kv. Loen. Enligt vad jag har redovisat i det föregående
kan de totala kostnaderna för om- och nybyggnad av lokaler för departementen
i kvarteren Björnen, Loen, Tigern, Rosenbad och Johannes Större
uppskattas till ca 390 milj. kr. Därav avser 28 milj. kr. försörjningsåtgärder.
Jag förordar att kostnadsramar som motsvarar de uppskattade sammanlagda
kostnaderna för hela projektet redan nu förs upp i investeringsplanen för att
investeringsplanen skall tjäna syftet att ge en klar bild av den sammanlagda
omfattningen av pågående och beslutade projekt. Jag avser att i fortsättningen
återkomma med redovisningar av projektets olika delar när material
föreligger.

Vid sin behandling av budgetpropositionen 1977 i nu förevarande del
anförde finansutskottet (FiU 1976/77:13) följande:

I budgetpropositionen begärs medel bl. a. för om-och nybyggnader i Södra
Klara. Med utgångspunkt i riksdagens beslut år 1975 om återflyttning till
ombyggda lokaler på Helgeandsholmen (KU 1975:13, rskr 1975:207) har
planeringsarbetet inriktats på att successivt samla departementen i de s. k.
Södra Klara-kvarteren i Stockholm. Regeringen har fastställt en preliminär
omflyttningsplan härför. Enligt föredraganden kan de totala kostnaderna för
om- och nybyggnad av lokaler för departementen i kvarteren Björnen, Loen,
Tigern, Rosenbad och Johannes Större nu uppskattas till ca 390 milj. kr. inkl.
försörjningsåtgärder.

För en mindre del av projektet har utskottet i betänkandet 1976/77:8
nyligen tillstyrkt medel på tilläggsbudget II för budgetåret 1976/77. Dessa
medel avser om- och nybyggnad i kvarteret Loen, en byggnation som
erfordras för riksgäldskontorets räkning, om kvarteret Rosenbad skall
frigöras för departementsändamål.

Gällande tidsplan för projektet i övrigt innebär byggstart redan under år
1977 och med medelsförbrukning under 1977/78 om drygt 50 milj. kr.
Tidsplanen är grundad på riksdagens beslut att flytta tillbaka till Helgeandsholmen,
varvid kanslihuset måste frigöras för riksdagens behov. Frågan
huruvida riksdagsbeslutet om återflyttning skall fullföljas kommer nu upp till
riksdagens prövning i anledning av väckta motioner. Utskottet tillstyrker att
regeringen bemyndigas föranstalta om byggnadsarbeten i Södra Klara inom
de i propositionen föreslagna kostnadsramarna.

KU 1977/78:23

242

Om riksdagen vid sin behandling av frågan om återflyttning till Helge-.
andsholmen skulle ändra sitt beslut av år 1975, bör regeringen redan under år
1977 inkomma med de revideringar av tidsplaner, kostnadsramar och
anslagsbehov för år 1977/78 som ett sådant beslut föranleder.

I bilaga 2 till kompletteringspropositionen 1977, prop. 1976/77:150, föreslogs
vissa besparingsåtgärder rörande statsbudgeten inkl. förslag till senareläggning
av vissa byggnadsinvesteringar.

I det reviderade budgetförslaget anfördes under avsnittet 2. Besparingsåtgärder
rörande statsbudgeten m. m. bl. a. följande:

Under samma anslag har vidare beräknats medel för om- och nybyggnader
i de s. k. Södra Klara-kvarteren i Stockholm. Med utgångspunkt i riksdagens
beslut år 1975 om återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen
som bl. a. innebär att det nuvarande kanslihuset skall tas i anspråk som
riksdagshotell, har ett omfattande planerings- och utredningsarbete inletts
med sikte på att samla departementen i Södra Klara-kvarteren och åstadkomma
en rationell lokallösning för regeringskansliet. Planeringen omfattar
kvarteren Rosenbad, Lejonet, Vinstocken, Johannes Större, Björnen, Loen,
Tigern och Brunkhuvudet och möjlighet att utnyttja kvarteret Beridarebanan
39.

Flera skäl talar enligt min mening för att de planerade byggnadsarbetena i
Södra Klara m. m. inte utförs med den forcering som den nuvarande
planeringen innebär. För regeringskansliets del bör i första hand vissa av de
byggnadsarbeten senareläggas som inte behöver tas i anspråk för att evakuera
det nuvarande kanslihuset. Som ett led i stabiliseringsprogrammet är det
vidare önskvärt att även riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen
senareläggs. Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen (KU 1976/
77:41) synes ha ställt sig bakom tanken att den, om den beslutar sig för att
återflytta till Helgeandsholmen, kommer att vara installerad där år 1983.

Kostnadsbesparingen för Södra Klara-projektet kan på redovisade grunder
preliminärt beräknas till 35 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och för
budgetåren 1978/79 och 1979/80 till sammanlagt ca 50 milj. kr. Önskvärdheten
av en senareläggning av tidpunkten för riksdagens återflyttning till
Helgeandsholmen bör ges riksdagen till känna.

I propositionen hemställdes i frågan att regeringen skulle ge riksdagen till
känna vad som anförts om tidpunkten för riksdagens återflyttning till
Helgeandsholmen.

I motionen 1976/77:1652 av herr Werner m. fl. (vpk), vilken väckts med
anledning av kompletteringspropositionen, hemställdes i punkten 13 att
riksdagen beslutar ”att riksdagen icke skall återflytta till Helgeandsholmen”.
Motionärerna uttalade som sin åsikt att riksdagens nuvarande lokaler var fullt
ändamålsenliga och att en flyttning till ett ombyggt riksdagshus på Helgeandsholmen
skulle vara ”ett rent slöseri med skattemedel”.

Finansutskottet, till vilket kompletteringspropositionen hänvisats, beslöt
bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen i
angiven del. I sitt den 24 maj 1977 avgivna yttrande (KU 1976/77:4 y) anförde
konstitutionsutskottet bl. a. följande:

KU 1977/78:23

243

I propositionen (s. 6 och 7) framhålls bl. a. att det som ett led i
stabiliseringsprogrammet är önskvärt att även riksdagens planerade återflyttning
till Helgeandsholmen senareläggs. Vidare erinras om riksdagens nyligen
fattade beslut med anledning av konstitutionsutskottets betänkande KU
1976/77:41, som innebär att riksdagen, om den beslutar sig för att återflytta
till Helgeandsholmen, torde kunna vara installerad där år 1983.

Konstitutionsutskottet får för sin del i detta sammanhang hänvisa till de
tidigare fattade riksdagsbesluten om riksdagens lokalfrågor på längre sikt och
framhålla att riksdagen under hösten 1977 får möjlighet att ta ställning till
närmare utarbetade och analyserade förslags funktionsduglighet liksom till
framtida kostnader och anslagsbehov. Genom att riksdagen på det sätt som
skett (se KU 1975/76:53 och 1976/77:41) har ställt medel till förfogande för
det fortsatta utredningsarbetet har den nödvändiga grunden lagts för
riksdagens kommande prövning av ärendet samtidigt som en forcering av
projekterings- och även evakueringsfrågorna kan undvikas. Det tillkännagivande
som regeringen gör i kompletteringspropositionen synes utskottet väl
förenligt härmed. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionen 1976/
77:1652, såvitt nu är i fråga, bör avslås.

Finansutskottet anförde i sitt betänkande FiU 1976/77:30 i den nu aktuella
frågan följande:

Finansutskottet vill för sin del instämma i konstitutionsutskottets uppfattning
att riksdagens prövning av riksdagens lokalfrågor på längre sikt bör ske
först hösten 1977 då ytterligare beslutsunderlag finns utarbetat. Motionen
1652 moment 13 avstyrks sålunda. Enligt finansutskottets mening utgör
kvarteret Rosenbad den del av Södra Klara-projektet som blir styrande för
tidsplaneringen för hela projektet och även för tidpunkten för riksdagens
eventuella återflyttning till Helgeandsholmen. Innan ombyggnaden av kv.
Rosenbad kan påbörjas måste riksgäldskontorets nya lokaler i kv. Loen 4 och
5 färdigställas. Kv. Rosenbad behövs i sin tur för evakueringen av det
nuvarande kanslihuset. Kvarteret måste alltså färdigställas innan den för
riksdagens flyttning nödvändiga ombyggnaden av kanslihuset kan påbörjas.
Vad utskottet nu beskrivit visar tydligt att om tidpunkten för riksdagens
återflyttning till Helgeandsholmen inte framflyttas uppkommer behov av en
stark forcering av delar av Södra Klara-projektet. Utskottet anser i likhet med
föredraganden att flera skäl talar mot en sådan forcering. Enligt utskottets
mening bör regeringen därför i fråga om hela Södra Klara-projektet kunna
arbeta med den förutsättningen att arbetena inte bör forceras, bl. a. med
hänsyn till risken för kostnadsfördyringar och till behovet av erforderligt
samråd med berörd personal. Detta innebär att riksdagens eventuella
återflyttning till Helgeandsholmen kommer att behöva senareläggas jämfört
med 1975 års beslut. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till
känna.

I enlighet med finansutskottets hemställan avslog riksdagen motionen
1976/77:1652 moment 13 samt gav som sin mening regeringen till känna vad
finansutskottet anfört beträffande riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen
(rskr 1976/77:341).

KU 1977/78:23

244

I budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100 bilaga 11 s. 129) anfördes
under punkten 11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning bl. a. följande:

Södra Klara-projektet

För om- och nybyggnader för regeringskansliet och riksgäldskontoret i
Södra Klara har i investeringsplanen förts upp kostnadsramar av sammanlagt
388 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 (prop. 1976/77:100 bil. 11 s. 157, FiU
1976/77:13, rskr 1976/77:169). Därav har 25,8 milj. kr. beräknats förden nu
påbörjade om- och nybyggnaden i kv. Loen 4 och 5 för riksgäldskontoret
(prop. 1976/77:100 bil. 5 s. 18, FiU 1976/77:8, rskr 1976/77:138). Som
redovisades i prop. 1976/77:100 (bil. 11 s. 151) har uppskattade kostnader för
om- och nybyggnad av lokaler i kvarteren Björnen, Loen, Tigern, Rosenbad
och Johannes Större förts samman i en kostnadsram för om-och nybyggnader i
Södra Klara av 360 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Redovisning av
projektets olika delar skulle ske när material föreligger. Kostnader som är
gemensamma för Södra Klara-projektet har förts samman i en preliminärt
beräknad kostnadsram förförsörjningsåtgärder m. m. av 28 milj. kr. i prisläget
den 1 april 1976.

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för om- och nybyggnader
i kvarteren Rosenbad, Björnen och Tigern. Vidare har styrelsen
redovisat en reviderad beräkning av kostnaderna för försörjningsåtgärder
m. m.

Innan jag lämnar en redogörelse för de olika delprojekten vill jag nämna
något om den allmänna bakgrunden till förslagen.

I dagsläget disponerar departementen ca 1 100 kontorsarbetsplatser i Södra
Klara och nästan lika många arbetsplatser i olika fastigheter i Gamla stan.
Härvid har ej medräknats de lokaler som disponeras av de till departementen
knutna kommittéerna. Planeringen av om- och nybyggnader i Södra Klara
har inriktats på att successivt samla departementen i Södra Klara-kvarteren
och där åstadkomma en rationell lokallösning för regeringskansliet.
Bakgrunden härtill är att regeringskansliets lokalbehov inte kan tillgodoses i
Gamla stan. Däremot föreligger förhållandevis goda utbyggnadsmöjligheter i
anslutning till de nuvarande departementslokalerna i Södra Klara.

Tidsmässigt har den planerade utbyggnaden i Södra Klara i hög grad styrts
av riksdagens beslut år 1975 om återflyttning till Helgeandsholmen, som
bl. a. innebär att det nuvarande kanslihuset skall tas i anspråk som
riksdagshotell. De tidplaner som byggnadsstyrelsen arbetar efter utgår från
att riksdagen kommer att vara installerad på Helgeandsholmen år 1983 (jfr
KU 1976/77:41). För att dessa planer skall kunna hållas måste bl. a.
ersättningslokaler färdigställas år 1980 för de ca 340 kontorsarbetsplatser som
regeringskansliet nu disponerar i kv. Mars och Vulcanus (kanslihuset). Vid
sidan av ett sådant ersättnings behov är redan i dagsläget lokalsituationen för
departementen sådan att ett avsevärt tillskott av lokaler är nödvändigt. Enligt
aktuella beräkningar behövs ett nettotillskott av ca 600 kontorsarbetsplatser
under den närmaste femårsperioden. Härtill bör läggas minst 100 arbetsplatser
som planeringsreserv och för kommittéerna.

Sammanlagt beräknas 1 265 kontorsarbetsplatser bli disponibla genom
planerade om- och nybyggnader i kvarteren Björnen, Tigern och Rosenbad.
Med hänsyn till att handelsdepartementet redan nu disponerar lokaler i kv.
Rosenbad beräknas nettotillskottet av kontorsarbetsplatser uppgå till
sammanlagt drygt 1 100.

KU 1977/78:23

245

Stockholm. Ombyggnad i kv. Rosenbad. Enligt den preliminära omflyttningsplan
som har fastställts av regeringen skall lokalerna i kv. Rosenbad
efter ombyggnad disponeras för statsrådsberedningen och justitiedepartementet.
Utöver de ca 310 kontorsarbetsplatser som kvarteret beräknas
rymma har projekterats lokaler för gemensamma ändamål såsom bevakningscentral
för departementslokalerna i Södra Klara, personalrestaurang
med 275 platser samt representationsmatsalar. Vidare förläggs en hörsal och
för regeringskansliet gemensamma konferenslokaler till kvarteret. Ombyggnaden
blir omfattande bl. a. till följd av det stora antalet gemensamma lokaler
av speciell karaktär. På grundval av redovisade systemhandlingar beräknar
byggnadsstyrelsen kostnaderna för planerade ombyggnadsarbeten m. m. till
totalt 81,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Härav beräknas drygt 4,5 milj.
kr. för utvändiga underhållsarbeten. Byggnadsåtgärderna omfattar en totalarea
av ca 27 500 m2. Med utgångspunkt i tidplanen för riksdagens planerade
återflyttning till Helgeandsholmen har byggnadsstyrelsen räknat med att
byggnadsarbetena i kv. Rosenbad bör påbörjas i april 1978. Evakueringslokaler
för handelsdepartementet planeras bli iordningställda i kv. Röda
Bodarna (jfr prop. 1977/78:25 bil. 6 s. 30). Riksgäldskontoret beräknas flytta
från kv. Rosenbad till de om-och nybyggda lokalerna i kv. Loen 4 och 5 under
sommaren 1979. Övriga brukare som nu disponerar lokaler i kv. Rosenbad
evakueras successivt under åren 1978-1979. Ombyggnaden av kv. Rosenbad
beräknas ta sammanlagt ca 32 månader.

Stockholm. Om-och nybyggnad i kv. Björnen. Som redovisades i prop. 1976/
77:100 (bil. 11 s. 152) har planeringen av byggnadsarbetena i Södra Klara
inriktats på att i stor omfattning bibehålla befintliga byggnader. Projekteringen
av förvaltningslokaler i kv. Björnen har dock inriktats på nybyggnad
med undantag för det Adelcrantzska palatset med tillhörande gård. Den
planerade ny- och ombyggnaden omfattar en totalarea av ca 36 000 m2, varav
ca 34 000 m2 inom föreslagen nybyggnad.

Till kv. Björnen förläggs en rad lokaler som är gemensamma för befintliga
och planerade förvaltningsbyggnader i Södra Klara. Nybyggnaden rymmer
bl. a. central godsmottagning, budcentral, offsettryckeri, telefonistcentral,
personalrestaurang med ca 250 platser, motionslokaler och skyddsrum.
Kulvertförbindelse från kv. Björnen till övriga kvarter har projekterats och
kostnaderna beräknats inom den tidigare nämnda kostnadsramen för
försörjningsåtgärder m. m. Vidare har projekterats två gångbroar mellan
kvarteren Björnen och Loen för att möjliggöra ett flexibelt lokalutnyttjande.

Programmet för kv. Björnen omfattar lokaler för ekonomidepartementet,
budgetdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet och industridepartementet
enligt den preliminära omflyttningsplanen. Projekteringsarbetet har
visat att antalet kontorsarbetsplatser inom kvarteret begränsas till ca 530 st.
De nya kapacitetsberäkningarna i kombination med ökade lokalbehov för
berörda departement har aktualiserat en översyn av planerad disposition av
lokalerna i kv. Björnen.

Kostnaderna för planerade om- och nybyggnader i kv. Björnen har
beräknats till sammanlagt 134,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977, varav ca
1,2 milj. kr. för eftersatt underhåll av Adelcrantzska palatset. Enligt den
tidplan som byggnadsstyrelsen har redovisat för projektet bör vissa förberedande
arbeten påbörjas redan under vintern 1978. Om- och nybyggnadsarbetena
genomförs sedan successivt med beräknat färdigställande under våren
1982. Nuvarande kontorslokaler i kv. Björnen kommer under våren 1978 att
vara helt evakuerade.

KU 1977/78:23

246

Stockholm. Om- och nybyggnad i kv. Tigern. Projekteringen av lokaler för
departementen i kv. Tigern har enligt den preliminära omflyttningsplanen
avsett utbildningsdepartementet och handelsdepartementet. Med utgångspunkt
i de senareläggningar av delar av Södra Klara-projektet som redovisades
i prop. 1976/77:150 (bil 2 s. 6) har möjligheterna att till kvarteret förlägga
socialdepartementet i stället för utbildningsdepartementet studerats. De
lokaler som tidigare har planerats för socialdepartementet i kv. Beridarebanan
39 kommer att disponeras för delar av utrikesdepartementet i avvaktan på
den planerade om- och nybyggnaden i kv. Johannes Större fifr prop. 1976/
77:150 bil. 2).

Enligt de systemhandlingar som byggnadsstyrelsen har redovisat för omoch
nybyggnad i kv. Tigern föreslås nybyggnad utefter Jakobsgatan och i
kvarterets centrala del med anslutning mot Fredsgatan. Totalarean inom
byggnaderna i kvarteret beräknas till 21 700 m2, varav ca 15 300 m2 inom
föreslagna nybyggnader. Kvarteret beräknas rymma ca 425 kontorsarbetsplatser
samt centrala förråd och arkiv som skall vara gemensamma för
departementen.

Kostnaderna för föreslagna byggnadsarbeten i kv. Tigern beräknas av
byggnadsstyrelsen till sammanlagt 80 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977,
varav ca 2,2 milj. kr. avser kostnader för eftersatt underhåll av de byggnader
som enligt förslaget skall bevaras. Byggnadsstyrelsen föreslår att förberedande
arbeten i form av rivningar och kompletterande grundundersökningar
utförs redan under vintern 1978. För om- och nybyggnadsarbetena beräknas
en genomförandetid av ca 32 månader.

Kontorslokalerna i kv. Tigern evakueras vid årsskiftet 1977/78 då universitets-
och högskoleämbetet flyttar till ombyggda lokaler i kv. Vega i
Stockholm.

Stockholm. Försörjningsåtgärder m. m. i Södra Klara. Som inledningsvis
har redovisats har kostnaderna för vissa åtgärder, som är gemensamma för
flera kvarter i Södra Klara, beräknats inom en särskild kostnadsram för
försörjningsåtgärder (jfr prop. 1976/77:25 bil. 6 och prop. 1976/77:100 bil. 11).

I gällande investeringsplan finns för ändamålet uppförd en preliminärt
beräknad kostnadsram av 28 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976, vilket i
prisläget den 1 april 1977 motsvaras av 31 milj. kr. Hittills har försörjningsåtgärder
utförts till en sammanlagd kostnad av ca 4 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för de försöijningsåtgärder
som hänger samman med de redovisade om- och nybyggnadsarbetena
i kvarteren Björnen, Loen, Tigern och Rosenbad, På grundval av systemhandlingarna
beräknar byggnadsstyrelsen kostnaderna för försörjningsåtgärder
m. m. till 39 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.1 beräkningen ingår
kostnader för gatuunderbyggnader, kraftförsörjning, reservkraft, vissa säkerhetsanläggningar,
fastighetsövervakningsanläggningar, övriga teletekniska
anläggningar, gatu- och ledningsarbeten, anslutningsavgifter, evakuering
samt övergripande planering. Enligt redovisad beräkning har tillkommit
kostnader av sammanlagt 12,4 milj. kr. för främst gatu-och ledningsarbeten,
anslutningsavgifter, evakuering samt övergripande planering. Dessa kostnader
har tidigare endast delvis kunnat uppskattas. Samtidigt har från tidigare
beräknade kostnader avräknats sammanlagt 4,4 milj. kr. för åtgärder som inte
är aktuella till följd av beslutade senareläggningar (jfr prop. 1976/77:150 bil.
2). Utöver kostnader för de försörjningsåtgärder m. m. som direkt hänger
samman med redovisade om- och nybyggnadsarbeten i kvarteren väster om
Drottninggatan har inom föreslagen kostnadsram av 39 milj. kr. beräknats

KU 1977/78:23

247

medel för den kulvert som har utförts mellan kvarteren Vinstocken och
Johannes Större samt den kulvert som har planerats mellan sistnämnda
kvarter och kv. Lejonet, vilken bör utföras samtidigt med planerade
kommunala ledningsarbeten i Fredsgatan.

Föredraganden

Jag har i det föregående redogjort för de planerade om- och nybyggnaderna
för regeringskansliet i kvarteren Björnen, Tigern och Rosenbad. För dessa
arbeten samt för om- och nybyggnader i kvarteren Johannes Större och Loen
4 och 5 har i gällande investeringsplan preliminärt beräknats en kostnadsram
av sammanlagt 360 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Planeringen av och
nybyggnader i Södra Klara omfattar flera kvarter än de tre nämnda (jfr prop.
1976/77:100 bil. 11 s. 151). Enligt vad som redovisades i prop. 1977/78:150
senareläggs dock arbetena i bl. a. kv. Johannes Större. Mot bakgrund härav
och med hänsyn till de kostnadskalkyler som nu har redovisats för olika
delprojekt förordar jag att kostnadsramen för om- och nybyggnader i Södra
Klara fr. o. m. nästa budgetår utgår ur investeringsplanen och ersätts med
separata kostnadsramar för om- och nybyggnad i kv. Björnen, om- och
nybyggnadikv. Tigern, ombyggnad i kv. Rosenbad samt om- och nybyggnad i kv.
Loen 4 och 5 (jfr prop. 1976/77:101 bil. 5 s. 17). Jag beräknar investeringskostnaderna
för dessa objekt till sammanlagt 317,1 milj. kr. i prisläget den 1
april 1977. Jag har därvid inte räknat med de kostnader som har redovisats för
eftersatt yttre underhåll och som enligt gällande regler för finansiering bör
belasta de medel som beräknas för reparations- och underhållskostnader
m. m. i den särskilda staten för statens allmänna fastighetsfond. De
investeringskostnader som nu beräknas för om- och nybyggnader i kvarteren
Björnen, Tigern och Rosenbad överensstämmer väl med tidigare preliminära
beräkningar.

Förförsörjningsätgärder m. m. i Södra Klara förordar jag med hänvisning
till den redogörelse som har lämnats i det föregående att kostnadsramen förs
upp med 39 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.

Mot bakgrund av den inledande redovisningen för regeringskansliets
lokalbehov räknar jag med att om- och nybyggnadsarbetena i kvarteren
Björnen, Tigern och Rosenbad successivt bör genomföras oberoende av
riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen. Vid min beräkning av
medelsbehovet för dessa projekt under innevarande och nästa budgetår har
jag utgått från att byggnadsarbetena i kv. Björnen skall utföras i huvudsak
enligt den tidplan som byggnadsstyrelsen har föreslagit. Viss försening kan
dock uppstå till följd av den översyn av lokaldispositionen som har visat sig
nödvändig. Jag har vidare beräknat medel för vissa förberedande arbeten i kv.
Tigern samt för den planerade ombyggnaden i kv. Rosenbad. I avvaktan på
riksdagens fortsatta behandling av frågan om återflyttning till Helgeandsholmen
samt pågående översyn av den mer kortsiktiga lokalförsörjningen för
departementen är jag inte beredd att nu framlägga definitiva tidplaner för
byggnadsarbetena i kvarteren Tigern och Rosenbad.

KU 1977/78:23

248

Alternativ Sergels Torg

La c:a

A	Kv	Brunkhalsen		O
8	Kv	brunkhuvudet	21	000 in
Cl	Kv	Beridarebanan 30	1	600
C2			1	600 m
0	Kv	Hägern Större	5	500 m?
E	S:	e höghuset	2	500 n?
F	Kv	Beridarebanan 55	2	000 m?
G	östra kulturhuset	2	600 m?

Alternativ Helgeandsholmen

H Kanslihusannexet
1 Kv Mercurius
K Kv Neptunus Större

OO	100	m'
tt	200	m'
6	000	m'

Kvarter ingående i planeringen av regeringskansliet

LOKALISERING AV RIKSDAGEN OCH REGERINGSKANSLIET Bilaga 17

Förslag resp. planering

KU 1977/78:23 249

Innehållsförteckning Sid.

Bakgrund 1

Förslaget 1

Budgetpropositionen 6

Motionerna 7

Tidigare riksdagsbehandling 22

Utskottets beredning av ärendet 40

Utskottet 42

Närvarande 51

Reservation 51

Bilagor

1. Finansutskottets yttrande 63

2. Byggnadsstyrelsens systemhandlingar 70

3. Stockholms fastighetskontor - PM ang. riksdagens förvalt ningsstyrelses

utredning av riksdagens lokalfrågor 113

4. Byggnadsstyrelsens kommentar (Lennart Kolte) ang. riksdagshusutredningen
122

5. Kungl, tekniska högskolan - kommunikationsutredning .... 144

6. Stockholms kommuns offert betr. Sergels torg 177

7. Riksdagen kvar .vid Sergels torg - Stockholms kommuns

planskiss över expansionsmöjligheter m. m 194

8. PM betr. avstånd mellan ledamotsrum och plenisal m. m.... 196

9. Kompletterande PM betr. avstånd mellan ledamotsrum och

plenisal m. m 198

10. Byggnadsstyrelsen - sammanfattning av kommunikationsut red

ningen 201

11. Riksdagens förvaltningskontor-Jämförelse mellan Sergels torg

och Helgeandsholmen betr. lokalgruppen 12 ”Sammanträdesrum”
205

12 Ytsammanställning betr. ledamotsrum vid Sergels torg och

A-B Helgeandsholmen 209

13 Yttranden från riksdagsgruppers kanslier 211

A-C

14. Inom utskottets kansli upprättad PM ang. riksdagens beräknade

lokalbehov på längre sikt 215

15. Stenografiskt protokoll fört vid hearing i konstitutionsutskottet

ang. riksdagens lokalfrågor 1977-12-01 223

16. PM ang. nya lokaler för regeringskansliet 239

17. Skiss över planerade lokaler för regeringskansliet i Södra

Klara 248