KU 1977/78:16

Konstitutionsutskottets betänkande
1977/78:16

med anledning av propositionen 1977/78:58 om ökat stöd till
dagspressen m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas förutom propositionen motionerna
1977/78: 60, 118 och 119, vilka väckts med anledning av propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det statliga stödet till dagspressen ökas
för att motverka tidningarnas ekonomiska svårigheter. Förslaget innebär
höjda produktionsbidrag, ökade bidrag för produktionssamverkan
mellan tidningsföretag och en höjd samdistributionsrabatt.

Vidare föreslås att reklamskatten på annonser i dagspressen sänks från
6 till 3 % och att det i reklamskatten inbyggda s. k. grundavdraget för
annonser i viss press höjs från nuvarande 6 milj. kr. till 9 milj. kr. när
det gäller dagspressen. Ändringarna föreslås gälla fr. o. m. år 1978.

Kostnaderna för förslagen uppgår till ca 95 milj. kr. per år. Härav
faller ca 52 milj. kr. på ökade bidrag och ca 43 milj. kr. på minskade
intäkter av reklamskatten.

I propositionen föreslås att riksdagen dels antar förslag till lag om
ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, dels godkänner
föreslagna ändringar i grunderna för statligt stöd till dagstidningar.

Motionsyrkandena

I motionen 1977/78: 60 av Gunnar Olsson m. fl. (s) hemställs ”att
riksdagen beslutar avslå förslaget i propositionen 1977/78: 58 om en
sänkning av annonsskatten från 6 till 3 procent”.

I motionen 1977/78: 118 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs
”att riksdagen 1. avslår förslaget i propositionen 1977/78: 58 till lag
om ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, 2.
ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om a) en uppräkning
av stödet till organisationstidskrifterna och till tidningar på andra
språk än svenska, b) en utredning av presstödets verkningar”.

I motionen 1977/78: 119 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs ”1.
att riksdagen beslutar avslå propositionen 1977/78: 58 i vad gäller förslag
till Lag om ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser och
reklam, 2. att riksdagen beslutar att utvecklingsbidrag inom ramen för
stöd till dagspressen från och med den 1 januari 1978 skall kunna utgå
med högst 1 650 000 kronor för flerdagarstidning och 825 000 kronor

1 Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 16

KU 1977/78:16

för fådagarstidning, 3. att riksdagen hos regeringen hemställer om en
utredning i syfte att åstadkomma ett bättre distributionsstöd, särskilt
i vad gäller dagstidningar med små upplagor och stora spridningsområden”.

Bakgrund

Det statliga stödet till dagstidningar infördes år 1969 genom att samdistributionsrabatt
och möjligheter till lån ur pressens lånefond tillkom.
Presstödet utbyggdes vidare år 1971 med bl. a. produktionsbidrag till
dagstidningar. Presstödet omfattar numera en rad olika stödformer. Det
utgår sålunda i form av produktionsbidrag, etableringsstöd, utvecklingsbidrag,
samverkansbidrag, samdistributionsrabatt samt som lån ur pressens
lånefond. Gällande bestämmelser har meddelats i förordningen
(1976: 336) om statligt stöd till dagstidningar (ändrad 1977: 524).

Vid riksmötet 1975/76 beslöts vissa förändringar av stödet till dagspressen
fr. o. m. år 1976 (prop. 1975/76: 131, KU 1975/76: 46, rskr
1975/76: 260). Besluten innebar såväl en betydande ökning av stödet
som nya regler för bidragsgivningen. Våren 1977 beslöt riksdagen om
en ökning av och ändrade regler för samdistributionsrabatten (prop.
1976/77:99, KU 1976/77:42, rskr 1976/77:260). Vidare beslöts en
höjning av det i reklamskatten inbyggda skattefria grundavdraget för
annonser i bl. a. dagspress. Vid samma tillfälle beslöt riksdagen att
statligt stöd skall utgå till vissa organisationstidskrifter och ökat statligt
stöd till vissa tidningar på andra språk än svenska.

Angående nu gällande regler för dagspresstödet hänvisas till propositionen
(s. 4—7) och beträffande stödet till organisationstidskrifter och
invandrartidningar till konstitutionsutskottets betänkande 1976/77:42
(s. 7 f., 14 f., 26 f. och 29 f.).

Presstödet allmänt

I propositionen anför departementschefen bl. a. följande.

Det statliga stödet till dagspressen, som f. n. uppgår till dryga 220
milj. kr., har bidragit till att trygga förutsättningarna för en bred utgivning
av dagstidningar. Det är därför nödvändigt att i detta syfte fortsätta
med statliga insatser. Många tidningar har i dag betydande ekonomiska
svårigheter. Dagspressen kommer för år 1977 att redovisa ett
väsentligt sämre ekonomiskt resultat än för år 1976. Svårigheterna har
också drabbat vissa högtäckningstidningar. Anledningen är bl. a. att
annonsinkomsterna har minskat. Det hänger i sin tur samman med
rådande konjunktur. Även kostnadsutvecklingen inger oro.

Det är mot denna bakgrund nödvändigt att vidta åtgärder för att
mildra dagstidningarnas ekonomiska svårigheter. Detta bör ske dels ge -

KU 1977/78:16

nom en omedelbar och betydande förstärkning av produktionsbidragen
och samdistributionsrabatten, dels genom ändrade regler för reklamskatten
på annonser i dagspressen. Förbättringarna bör gälla redan
fr. o. m. år 1978. Det står samtidigt klart att det är möjligt att — åtminstone
på längre sikt — uppnå stora kostnadsbesparingar genom en
utökad produktionssamverkan inom tidningsbranschen. Departementschefen
förutsätter att ökade kostnader möts med kraftfulla insatser i
kostnadsbesparande syfte — bl. a. för att nå ett bättre kapacitetsutnyttjande.
Departementschefen räknar därför med att tidningarna i
ökad utsträckning skall inleda produktionssamverkan.

I motion 118 av Hilding Johansson m. fl. (s) anförs bl. a. att förutsättningarna
för tidnings- och tidskriftsutgivning under efterkrigstiden
försämrats på ett sätt som inger oro för framtiden. Genom den snabba
kostnadsutvecklingen i den personalintensiva branschen växer kravet på
kontinuerliga intäktsökningar. Genom att närmare 2/3 av tidningarnas
intäkter av tidningsrörelsen kommer från annonsförsäljningen blir tidningarna
beroende av annonskonjunkturerna och av annonsmarknadens
egenskaper. Detta skapar framför allt svårigheter för de tidningar
som har en låg täckning bland hushållen. De är inte lika attraktiva som
annonsorgan som de s. k. högtäckningstidningarna vilka når ut till en
bredare läsekrets. Huvuddelen av den lokala annonseringen söker sig
till den största tidningen på de orter där flera tidningar ges ut. Annonsintäkterna
förstärker därmed konkurrenskraften hos de redan starka
tidningarna på ett sätt som ytterligare försvårar situationen för övriga
tidningar. I en dålig annonskonjunktur blir intäktsbilden relativt sett
ytterligare försämrad för lågtäckningstidningama.

Enligt motionen är det uppenbart att presstödet även fortsättningsvis
måste ha en i allt väsentligt selektiv inriktning. Att generellt stödja
dagspressen med allmänna subventioner är inte ekonomiskt motiverat
och skulle för att ge tillräcklig effekt för de tidningar som är beroende
av stödet för sin existens kräva mycket stora ekonomiska insatser.
Endast med en fortsatt satsning på produktionsbidragen och stöd till
olika samverkansprojekt kan mångfalden på tidningsmarknaden bevaras
med samhällsekonomiskt rimliga insatser. Den fortsatta utbyggnad av
presstödet, som är nödvändig i dag, måste i första hand ske genom ett
ökat selektivt stöd riktat till lågtäckningstidningama. Propositionens
förslag tillgodoser inte detta krav. I motionen erinras om att en enig
riksdag i våras uttalade (KU 1976/77: 42 s. 25) att presstödet även
fortsättningsvis måste vara konstruerat så att huvuddelen av medlen går
till de lågtäckningstidningar som bl. a. på grund av underläge på annonsmarknaden
inte kan täcka sina utgifter genom inkomster från tidningsrörelsen
och som därför är beroende av produktionsbidragen för
sin fortsatta existens.

lf Riksdagen 1977/78. 4 sami. Nr 16

KU 1977/78:16

Uppräkning av dagspresstödet inom de olika stödformerna

Enligt propositionen förutses behovet av medel för samverkansbidrag
komma att öka. För budgetåret 1977/78 har medelsbehovet för samverkansbidrag
beräknats till totalt 5 milj. kr. I propositionen räknar
departementschefen med att ytterligare 2 milj. kr. kommer att behövas
för detta ändamål redan under innevarande budgetår.

I propositionen föreslås vidare att produktionsbidragen inom ramen
för gällande bidragsprinciper bör höjas med ca 20 %. Bidraget till s. k.
fådagarstidningar bör dock höjas ytterligare eftersom behovet av uppräkning
av bidragen är störst för dessa tidningar. För fådagarstidningarna
rör sig höjningen om ca 40 % och avser uppräkning av både
produktionsbidraget och etableringsstödet. Totalt innebär de förordade
höjningarna en årlig kostnadsökning för staten om ca 32 milj. kr.

Någon höjning av nuvarande högsta belopp för s. k. utvecklingsbidrag,
dvs. bidrag till tidningsföretag som är i tillfälligt behov av stöd
för åtgärder som syftar till att stärka företagets konkurrensförmåga på
längre sikt föreslås inte i propositionen. Enligt nuvarande regler kan
utvecklingsbidrag utgå under högst två år av fyraårsperiod och utgör
för flerdagarstidning högst 1,2 milj. kr. per år och för fådagarstidning
högst 600 000 kr. per år.

I propositionen konstateras att systemet med samdistributionsrabatt
vunnit en mycket stor anslutning. Rabatten bör ligga på en sådan nivå
att tidningarna inte återgår till en distribution i egen regi, vilket skulle
innebära avsevärda samhällsekonomiska och branschekonomiska förluster
samt sämre service för tidningsläsarna. I propositionen föreslås att
samdistributionsrabatten höjs med två öre inom de olika rabattgränserna.
Förslaget innebär att kostnaderna för samdistributionsrabatten beräknas
uppgå till 64 milj. kr., dvs. en ökning med ca 18 milj. kr. per år.

I motionen 118 av Hilding Johansson m. fl. (s) stöds den föreslagna
uppräkningen av produktionsbidragen, det ökade anslaget för produktionssamverkan
samt den höjda samdistributionsrabatten.

I motionen 119 av Lars Werner m. fl. (vpk) ansluter sig motionärerna
till regeringens förslag till förbättringar av presstödet men anser att
också utvecklingsbidraget bör höjas på samma sätt som övriga stödformer,
dvs. till 1 650 000 kr. för flerdagarstidning och 825 000 för fådagarstidning.

Annonsskatten

Enligt lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam utgår
skatt på annonser i tidningar och andra publikationer och på reklam i
olika former. Syftet med skatten är att finansiera en del av presstödet.
Skattesatsen för annonser i dagspress är 6 % och i övrigt 10 %. Skattskyldig
som har betalat skatt för annonser har rätt att få tillbaka så

KU 1977/78:16

stor del av skatten som svarar mot en skattepliktig omsättning om
högst 6 milj. kr. för helt år. Detta s. k. grundavdrag utgjorde ursprungligen
3 milj. kr. men höjdes till nuvarande belopp fr. o. m. den 1 januari
1977. Återbetalningsreglerna erbjuder sålunda f. n. en skatteåterbäring
per år med upp till 360 000 kr. för allmän nyhetstidning och
600 000 kr. för populär- eller facktidning.

I propositionen framhåller departementschefen att de åtgärder som
förordas beträffande ökat presstöd bör kompletteras och förstärkas med
lättnader i fråga om annonsskatten vad gäller dagspressen. En lämplig
avvägning kan enligt departementschefen uppnås om skattesatsen för
annonser i dagspressen sänks från 6 till 3 % samtidigt som grundavdraget
höjs från 6 till 9 milj. kr. för dagspressen. Genom dessa åtgärder
kommer enligt propositionen samtliga de drygt 50 dagstidningar som nu
betalar skatt för sina annonser att få en skattesänkning. De tidningar
som har en skattepliktig annonsomsättning som ligger mellan 6 och 9
milj. kr., knappt ett tiotal, kommer därvid att helt slippa skattebelastningen.
De förordade ändringarna innebär att grundavdraget för dagspressen
kommer att motsvara ett årligt skattebelopp om 270 000 kr. per
tidning. Intäkterna av annonsskatten beräknas minska med ca 43 milj.
kr. per år.

Publikationer som har karaktär av annonsblad är i princip inte
berättigade till återbetalning av annonsskatt. I vissa fall kan dock förutsättningarna
för att en sådan publikation skall anses som allmän
nyhetstidning vara uppfyllda och rätt att tillämpa den lägre skattesatsen
föreligga. Enligt propositionen bör överensstämmelse mellan
bestämmelserna om skattesats och återbetalning av skatt åstadkommas
genom att annonsbladen undantas från möjligheten att tillämpa den
lägre skattesatsen.

I motionen 60 av Gunnar Olsson m. fl. (s) uttalas att förslaget om en
sänkning av annonsskatten i första hand kommer att gynna de rika
tidningarna. I motionen erinras om att syftet med produktionsbidraget
var att något korrigera högtäckningstidningarnas stora annonsinkomster
jämfört med lågtäckningstidningarnas små annonsintäkter. Förutom den
ekonomiska förlusten av annonser saknar också lågtäckningstidningen
den läsvärda annonsen. Enligt motionen innebär regeringens förslag,
trots höjningen av produktionsbidraget för lågtäckningstidningar, att de
förut ekonomiskt starka tidningarna, främst stora högtäckningstidningar
på landsorten, genom sänkningen av annonsskatten och höjda samdistributionsrabatter
ytterligare kommer att stärka sin ekonomiska ställning.

I motionen 118 av Hilding Johansson m. fl. (s) anförs att förslaget till
sänkt annonsskatt vid en första anblick kan te sig som ett generellt stöd
till tidningsbranschen som sådan. Skattesänkningen kommer flertalet
tidningar med annonser till godo. Det allvarliga med förslaget är dock
att det i realiteten leder till en effekt som är rakt motsatt den som

KU 1977/78:16

åsyftas med produktionsbidragen. Genom att annonsomsättningen är
störst för de stora högtäckningstidningarna får sänkningen av annonsskatten
karaktären av ett selektivt stöd riktat till dessa tidningar. Det
är de tidningar som har störst annonsintäkter som får den största förbättringen
av sin ekonomi. Klyftan mellan hög- och lågtäckningstidningarna,
som produktionsbidragen delvis är avsedda att minska, ökar
ånyo. För att bevara relationen mellan hög- och lågtäckningstidningarnas
ekonomiska situation oförändrad skulle vid en sänkning av annonsskatten
krävas en betydligt kraftigare förstärkning av produktionsbidragen
än den som föreslås i propositionen. En sänkning av annonsskatten
är motiverad endast i ett läge där tidningsbranschen i sin helhet
har en undergrävd ekonomi. I dag är situationen inte sådan utan problemen
är koncentrerade till vissa typer av tidningar. Den föreslagna
sänkningen av annonsskatten motverkar enligt motionen effekten av
övriga presstöd]'an de åtgärder och bör med hänsyn härtill avslås.

I motionen 119 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på sänkning
av annonsskatten och en höjning av grundavdraget för annonser.
Om förslaget genomförs kommer det att ensidigt gynna vissa stora
tidningar. Stöd åt dagspressen varom politisk enighet föreligger bör ske
direkt och inte indirekt genom att understödja och stimulera den i
många avseenden synnerligen diskutabla verksamhet som varuannonseringen
i dag utgör. Enligt motionen strider varje åtgärd som kan
tänkas öka pressens beroende av annonsörer mot idén om pressens
frihet.

Utskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
och i ärendet väckta motioner, såvitt avser annonsskattefrågan.
I yttrandet (SkU 1977/78: 4 y), som i sin helhet fogas som bilaga till
detta betänkande, tillstyrker skatteutskottet bifall till de i propositionen
föreslagna ändringarna i lagen om skatt på annonser och reklam. Skatteutskottet
framhåller bl. a. i sitt yttrande att bakgrunden till förslaget
om ökat presstöd dels är väsentligt höjda posttaxor för tidningsdistributionen,
dels det förhållandet att även en del av de största tidningarna
på grund av vikande annonsunderlag och ökande framställnings- och
distributionskostnader börjat visa underskott. Självfallet kan enligt
skatteutskottet formerna för stödåtgärderna diskuteras, men man kan
i nuvarande läge enligt utskottets mening inte låta stödet komma enbart

de mindre tidningarna till del. Även om det finns vissa principiella invändningar
mot stöd genom lättnader vid beskattningen kan dock

sådana åtgärder framstå som befogade när det gäller reklamskatten,

som i viss mån intar en särställning inom punktskatteområdet. De föreslagna
lättnaderna innebär ett generellt dagspresstöd, som skulle krävt
ett betydande merarbete om man i stället sökt sätta in däremot svarande
åtgärder på bidragssidan.

KU 1977/78:16

Stöd till organisationstidskrifter och invandrartidningar

Som inledningsvis nämnts beslöt riksdagen under förra riksmötet att
statligt stöd skall utgå till vissa organisationstidskrifter (KU 1976/77:
42). Riksdagen fastställde även grunder för hur detta stöd skall utgå.
Vid samma tillfälle beslöt riksdagen att stöd enligt vissa angivna grunder
kan utgå till s. k. invandrartidningar. I förevarande proposition
behandlas inte dessa former för presstöd.

I motionen 118 av Hilding Johansson m. fl. (s) anförs att även organisationstidskrifterna
under 1978 kommer att drabbas av betydligt
större ökningar av distributionskostnaderna än vad som kunde förutses
när reglerna för bidragen till dessa tidskrifter antogs av riksdagen i
våras. Den kraftiga höjningen av posttaxorna kommer att väsentligt
urholka stödet. För att dessa tidningar inte skall komma i en prekär
situation under det kommande året bör de kompenseras för dessa
kostnadsstegringar. Detta måste beaktas i arbetet med nästa års budget
så att riksdagen under våren 1978 får ta ställning till ett utbyggt stöd
till organisationernas tidskrifter. Dessutom bör stödet till tidningar på
andra språk än svenska uppmärksammas i detta sammanhang. Detta
bör ges regeringen till känna.

Skatteutskottet erinrar i sitt yttrande om att företrädare för pressen
i skrivelser till konstitutionsutskottet och skatteutskottet begärt att
även fack- och veckopressen bör få motsvarande annonsskattesänkning
som dagspressen och komma i åtnjutande av det höjda grundavdraget
i syfte att minska spännvidden mellan olika delar av pressen och att
skapa större konkurrensneutralitet. Skillnaderna till dagspressens förmån
när det gäller mervärdebeskattningen har också åberopats till
stöd för dessa yrkanden.

Skatteutskottet anför med anledning av dessa framställningar att det
är utomordentligt svårt att konstruera ett från objektiva utgångspunkter
konkurrensneutralt reklamskattesystem. Dagspressens nuvarande
skatteförmåner i förhållande till veckopressen borde utifrån de gängse
ekonomiska värderingarna ha lett till konkurrensfördelar. Utvecklingen
under senare tid visar emellertid en stigande annonsandel för veckopressen,
medan dagspressens andel som nämnts är vikande. Mot denna
bakgrund är utskottet inte berett att nu förorda några skattelättnader
för annan press än dagspressen.

Presstödets framtida utformning

I propositionen berörs frågan om uppföljning av utfallet av de pressstödjande
åtgärderna. Departementschefen anför att han har för avsikt
att i annat sammanhang återkomma till frågan om en utvärdering av de
nuvarande stödformernas effekter och betydelse och därvid särskilt

Kartong: S. 14, raderna 24 och 32 Står: 2 Rättat till: 3

KU 1977/78:16

belysa möjligheterna att utforma bidragsreglerna så att de stimulerar
till ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar genom
samverkan samt även i övrigt befrämjar god hushållning.

I motionen 118 av Hilding Johansson m. fl. (s) begärs utredning om
presstödets effekter. Med hänsyn till presstödsreglemas stora betydelse
för vitala funktioner i folkstyret är det angeläget att den i propositionen
aviserade utvärderingen sker under medverkan av företrädare för de
politiska partierna. En parlamentarisk utredning av presstödssystemets
effekter måste koncentrera intresset på problemen för tidningar med
särskilt låg hushållstäckning. Detta är en brådskande uppgift. Det står i
dag klart att den förstärkning som föreslås i propositionen av produktionsbidragen
inte är tillräcklig för att garantera en fortsatt utgivning
av dessa tidningar. Om stödsystemet inte ses över i denna del är det stor
risk för att flera av dessa tidningar måste upphöra med utgivningen.
Detta kommer att leda till nya monopolsituationer på flera lokala tidningsmarknader.
En möjlig lösning på dessa tidningars problem skulle
kunna vara en justering av reglerna för produktionsbidragen. Dessa
skulle kunna utgå med högre belopp för tidningar med särskilt låg hushållstäckning.
Det gäller här tidningar som i många fall har små upplagor
totalt sett. Ett större stöd till denna kategori skulle kunna sägas
ligga i linje med principen att ge de likaledes ofta små fådagarstidningarna
ett proportionellt sett starkare stöd. Fådagarstidningama får nu
en ytterligare bidragsförstärkning. Produktionsbidragen till dessa räknas
upp med hela 40 %. Självfallet kan enligt motionen ett riktat stöd till
tidningar med särskilt låg hushållstäckning ges även en annan utformning.
Det måste bli en uppgift för den föreslagna utredningen att närmare
överväga utformningen av bidragsreglerna. Arbetet i denna del
måste bedrivas i sådan takt att förslag till åtgärder kan föreläggas riksdagen
under våren 1978.

Till den föreslagna utredningens uppgifter bör enligt motionen även
höra att se över stödsystemets effekter för de tidningar som inte erhåller
bidrag, främst de större storstadstidningarna vilka — sannolikt på
grund av tillfälliga förhållanden som den vikande annonskonjunkturen
— upplevt ökade svårigheter under det senaste året. Vidare bör stort
intresse ägnas åt bidragsregler som stimulerar till ökad produktionsoch
annonssamverkan samt andra kostnadsbesparingar. I detta sammanhang
bör också annonsbladens inverkan på dagstidningarnas ekonomiska
situation uppmärksammas. Vad som anförts rörande utvärderingen av
presstödsreglerna bör ges regeringen till känna.

Även i motionen 119 av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs utredning
om presstödet. I motionen framhålls bl. a. att för små tidningar med
stora spridningsområden är distributionskostnaderna en mycket tung
börda. Den nuvarande samdistributionsrabatten utgör för dem ingen
lösning. Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning för att be -

KU 1977/78:16

lysa dessa tidningars distributionsproblem och utarbeta förslag till ett
riktat statligt stöd till dessa tidningar.

Utskottet

I propositionen föreslås att det statliga stödet till dagspressen ökas
för att motverka tidningarnas ekonomiska svårigheter. Detta stöd som
ursprungligen infördes år 1969 och som numera utgår i en rad olika
former uppgår f. n. till drygt 220 milj. kr. Trots detta har i dag många
tidningar stora problem med sin ekonomi. Man räknar med att dagspressen
för innevarande år kommer att redovisa ett väsentligt sämre
ekonomiskt resultat än förra året.

Utskottet har i många olika sammanhang understrukit pressens
utomordentligt stora betydelse för att vidmakthålla och fördjupa folkstyret
i vårt land. Det är angeläget att åter framhålla detta. En av de
viktigaste förutsättningarna för en levande demokrati är tillgången till
en fri och allsidig opinionsbildning. Pressen och övriga massmedier
spelar här en avgörande roll.

Vid behandlingen av presstödsfrågorna vid förra riksmötet kunde
utskottet konstatera att det statliga presstödet som under åren successivt
byggts ut i hög grad bidragit till att hejda tidningsdöden i vårt land.
Som nyss framhållits brottas många tidningar fortfarande med stora
ekonomiska problem som också tenderar att öka. Under de senaste åren
har även vissa högtäckningstidningar upplevt ökande svårigheter. Det
är nödvändigt att vidmakthålla och förstärka de statliga stödinsatserna
på detta område. Risken för en förnyad våg av tidningsdöd måste med
all kraft motverkas.

De förslag som läggs fram i propositionen avser höjda produktionsbidrag,
vidgade ramar för bidrag till produktionssamverkan mellan tidningsföretag
och en höjd samdistributionsrabatt. Vidare föreslås att reklamskatten
på annonser i dagspressen sänks från 6 till 3 % och att det
i reklamskatten inbyggda s. k. grundavdraget för annonser i viss press
höjs från nuvarande 6 milj. kr. till 9 milj. kr. när det gäller dagspressen.
Ändringarna föreslås gälla fr. o. m. 1978 och innebär ca 95 milj. kr. i
ökade kostnader för staten. Härav faller ca 52 milj. kr. på ökade bidrag
och ca 43 milj. kr. på minskade intäkter av reklamskatten. De åtgärder
som nu föreslås avser stöd till dagspressen. I sammanhanget bör erinras
om att riksdagen under förra riksmötet beslöt att statligt stöd skall
utgå till vissa organisationstidskrifter. Även de s. k. invandrartidningarna
uppmärksammades i det sammanhanget och berättigades till
utbyggt statligt stöd. Det skall slutligen nämnas att i propositionen
aviseras en översyn av de nuvarande stödformernas effekter och betydelse.
Utskottet återkommer senare till denna översyn.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner. Vidare har

KU 1977/78:16

företrädare för pressen i skrivelser till utskottet påtalat olika problem,
främst vad gäller effekterna av den föreslagna reklamskattesänkningen
för olika pressorgan. Skatteutskottet har på utskottets begäran avgett
yttrande i reklamskattefrågan.

I motionen 60 av Gunnar Olsson m. fl. (s) yrkas avslag på förslaget
om sänkning av reklamskatten. Samma ståndpunkt intas i motionerna
118 av Hilding Johansson m. fl. (s) och 119 av Lars Werner m. fl. (vpk).
I dessa motioner yrkas även avslag på förslaget om en höjning av det
i reklamskatten inbyggda grundavdraget avseende dagspressen. Grunden
för avslagsyrkandena på reklamskattesänkningen är i samtliga motioner
att effekten av en sådan åtgärd kan befaras gynna högtäckningstidningarna
på lågtäckningstidningarnas bekostnad. I motionen 118 begärs
vidare att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen dels om en uppräkning av stödet till organisationstidskrifter
och till invandrartidningar, dels om en utredning av presstödets verkningar.
I motionen 119 föreslås höjning av de högsta belopp som f. n.
kan utgå i form av s. k. utvecklingsbidrag, dvs. bidrag till tidningsföretag
som är i tillfälligt behov av stöd för åtgärder som syftar till att
stärka företagets konkurrensförmåga på längre sikt. Även i denna motion
begärs utredning av presstödet, vilken bör syfta till att åstadkomma
ett bättre distributionsstöd, särskilt vad gäller dagstidningar med små
upplagor och stora spridningsområden.

Vad först gäller reklamskattefrågan delar utskottet den uppfattning
som föredragande departementschefen gett uttryck för i propositionen,
nämligen att presstödet i nuvarande läge bör kompletteras och förstärkas
med lättnader i fråga om denna skatt. Även skatteutskottet har i
sitt yttrande tillstyrkt propositionens förslag på denna punkt och därvid
bl. a. pekat på det förhållandet att även en del större tidningar på grund
av vikande annonsunderlag och ökande framställnings- och distributionskostnader
börjat visa underskott. I propositionen räknas med att effekten
av de föreslagna åtgärderna blir att samtliga de drygt 50 dagstidningar
som nu betalar skatt för sina annonser kommer att få en skattesänkning.
De tidningar — knappt ett tiotal — som har en skattepliktig
annonsomsättning som ligger mellan 6 och 9 milj. kr. beräknas slippa
skattebelastningen. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda
propositionens förslag på denna punkt och avstyrker motionerna 60,
118 och 119 i motsvarande del.

Beträffande de i propositionen föreslagna uppräkningarna av vissa
presstödsbidrag har i motionen 118 av Hilding Johansson m. fl. (s)
anförts vissa principiella betänkligheter vad avser höjningen av samdistributionsrabatten.
I motionen har emellertid förslaget godtagits i
avvaktan på resultatet av den översyn av presstödets konsekvenser som
aviseras i propositionen.

Som utskottet i det följande närmare kommer att utveckla bör en

KU 1977/78:16

översyn av presstödets effekter komma till stånd. Utskottet har ingen
erinran mot de förslag till uppräkning av dagspresstödet som föreslås
i propositionen inom vissa av de olika stödformerna. En konsekvens av
att för fådagarstidningar det fasta bidraget höjs både för rikstidning och
för annan tidning blir att även produktionsbidrag som utgår enligt 4. d
övergångsbestämmelserna i presstödsförordningen bör höjas i motsvarande
grad. Utskottet anser sig inte böra i förevarande sammanhang förorda
en höjning av beloppsgränserna för utvecklingsbidrag som yrkas i
motionen 119. Motionsyrkandet på denna punkt avstyrks följaktligen.
Beträffande vad som anförs i motionen 118 om organisationstidskrifternas
och invandrartidningarnas situation vill utskottet erinra om att riksdagen
så sent som i våras beslöt att statligt stöd skall utgå till vissa sådana
organ i syfte att trygga den fortsatta utgivningen. Utskottet är
medvetet om att den kraftiga höjningen av posttaxorna i förening med
ökning av distributionskostnaderna kan innebära svårbemästrade problem
redan nästa år. Det ankommer emellertid enligt utskottet på regeringen
att bedöma vilka ytterligare insatser som kan behövas på detta
område under nästa år. Något särskilt initiativ från riksdagens sida anser
sig utskottet inte böra föreslå i förevarande sammanhang. Yrkandet
i motionen 118 på denna punkt avstyrks följaktligen.

Beträffande slutligen presstödets framtida utformning aviseras som
tidigare nämnts en översyn i propositionen. Det gäller en utvärdering
av de nuvarande stödformernas effekter och betydelse i syfte att särskilt
belysa möjligheterna att utforma bidragsreglerna så att de stimulerar
till ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar
genom samverkan samt även i övrigt befrämjar god hushållning. I motionen
118 anförs att det är väl motiverat att utfallet av de nuvarande
presstödsreglerna blir föremål för en förnyad analys. I motionen förordas
att en parlamentarisk utredning tillkallas för ändamålet. Motionen
innehåller vissa synpunkter på utredningsarbetets inriktning. Även i
motionen 119 begärs som förut framgått en utredning i syfte att åstadkomma
ett bättre distributionsstöd för vissa tidningar.

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen och motionerna
om behovet av en ny översyn angående presstödet. Utskottet anser
i likhet med vad som uttalas i motionen 118 att utredningsarbetet
bör ske under medverkan av företrädare för de politiska partierna. Beträffande
inriktningen av utredningens arbete vill utskottet erinra om
sina uttalanden under förra riksmötet i samband med behandlingen av
presstödsfrågor. Utskottet framhöll därvid bl. a. (KU 1976/77: 42 s.
25) att presstödet även fortsättningsvis måste vara konstruerat så att
huvuddelen av medlen går till de lågtäckningstidningar som bl. a. på
grund av underläge på annonsmarknaden inte kan täcka sina utgifter
genom inkomsten från tidningsrörelsen och som därför är beroende av
produktionsbidragen för sin fortsatta existens. Den fortsatta utbyggna -

KU 1977/78:16

den av presstödet bör sålunda främst inriktas på ett selektivt stöd.
Detta utesluter inte att vissa generella åtgärder som hittills är befogade.
Uppmärksammas bör de svårigheter som vissa flerdagarstidningar med
särskilt låg hushållstäckning har. Utskottet ansluter sig vidare till vad
som uttalas i propositionen om behovet av att utforma bidragsreglerna
så att de stimulerar till ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar
genom samverkan. I detta sammanhang bör också annonsbladens
inverkan på dagstidningarnas ekonomiska situation uppmärksammas.
Till utredningens uppgifter bör enligt utskottet även höra att
se över stödsystemets effekter för de tidningar som inte erhåller bidrag,
främst de större storstadstidningarna vilka under senare tid upplevt
ökade svårigheter.

Sammanfattningsvis anser utskottet sålunda att en utredning om
presstödets framtida utformning bör komma till stånd och att en parlamentarisk
utredning tillkallas för ändamålet. Det är angeläget att utredningsarbetet
bedrivs skyndsamt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen
till känna. Härigenom tillgodoses de utredningskrav som förts fram
i motionerna 118 och 119. Utskottet föreslår att motionerna på denna
punkt förklaras besvarade med vad utskottet anfört.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. beträffande skatten på annonser och reklam med bifall till
propositionen 1977/78: 58 i denna del antar i propositionen
framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1972: 266) om
skatt på annonser och reklam samt avslår motionerna 1977/78:
60, 1977/78: 118 yrkandet 1 och 1977/78: 119 yrkandet 1,

2. beträffande grunderna för statligt stöd till dagstidningar med
bifall till propositionen 1977/78: 58 i denna del och med den
ändring som föranleds av vad utskottet anfört rörande uppräkning
av produktionsbidraget för vissa fådagarstidningar
godkänner de ändringar i grunderna för statligt stöd till dagstidningar
som förordas i propositionen samt avslår motionen
1977/78: 119 yrkandet 2,

3. beträffande stöd till organisationstidskrifter och till tidningar
på annat språk än svenska avslår motionen 1977/78: 118
yrkandet 2 a,

4. beträffande en utredning av presstödet ger regeringen till känna
vad utskottet anfört härom samt förklarar motionerna

KU 1977/78: 16

1977/78:118 yrkandet 2 b och 1977/78:119 yrkandet 3 besvarade
med vad utskottet anfört i denna del.

Stockholm den 6 december 1977

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Holger Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Olle Svensson (s), Sven-Erik
Nordin (c), Ove Karlsson (s), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyqvist (s).
Britta Hammarbacken (c), Björn Eliasson (c), Kerstin Nilsson (s), Daniel
Tarschys (fp), Per Unckel (m) och Gusti Gustavsson (s).

Reservation

av Hilding Johanssen, Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karlsson,
Yngve Nyquist, Kerstin Nilsson och Gusti Gustavsson (alla s), vilka ansett dels

att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med orden
”Vad först gäller” och slutar med orden ”i motsvarande del” bort
ha följande lydelse:

Som framgår av motionen 118 måste den föreslagna sänkningen av
annonsskatten ses som stridande mot övriga presstödjande åtgärder. Genom
att annonsomsättningen är störst för de stora högtäckningstidningarna
får sänkningen av annonsskatten i realiteten karaktären av ett
selektivt stöd riktat till de tidningar som är i minst behov av en förstärkning.
Klyftan mellan låg- och högtäckningstidningarna som produktionsbidragen
delvis är avsedda att minska ökas ånyo. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att en sänkning av annonsskatten endast är
motiverad i ett läge där tidningsbranschen i sin helhet har en undergrävd
ekonomi. I dag är problemen koncentrerade till vissa typer av tidningar
främst de med särskilt låg hushållstäckning. Ökade statliga stödåtgärder
måste liksom hittills koncentreras till de tidningar som är i
mest behov av stöd. Självfallet bör inte samtidigt åtgärder vidtas som
motverkar effekten av redan genomförda stödinsatser. Utskottet avstyrker
med hänsyn härtill propositionens förslag i denna del. Följer riksdagen
utskottets förslag undviks ett inkomstbortfall på 43 milj. kr. för
statsverket. Därigenom skapas utrymme för ett utbyggt produktionsstöd
till dagspressen och till en uppräkning av distributionsstödet till organisationstidskrifterna.

KU 1977/78:16

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 (första stycket) som
börjar med orden ”Beträffande vad som” och slutar med orden ”punkt
avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Beträffande stödet till organisationstidskrifterna och till tidningar på
annat språk än svenska delar utskottet den uppfattning som framförts i
motionen 118 att ytterligare insatser är nödvändiga för att trygga utgivningen.
Sedan stödet till organisationstidskrifterna beslutades i våras
har distributionskostnaderna för dessa tidskrifter ökat i betydligt större
utsträckning än vad som då kunde förutses. Den kraftiga höjningen av
posttaxorna kommer att väsentligt urholka stödet. För att dessa tidningar
och tidskrifter inte skall komma i en prekär situation under det
kommande året måste de kompenseras för dessa kostnadsstegringar. De
tidningar som ges ut på andra språk än svenska drabbas naturligtvis av
kostnadsökningar i samma utsträckning som övriga tidningar. Trots
detta föreslås inte i propositionen några höjningar av stödet till dessa.
Även detta stöd kommer sålunda att urholkas om inte propositionens
förslag kompletteras med en uppräkning av bidragsbeloppen. De ytterligare
insatser som krävs beträffande organisationstidskrifterna och tidningar
på annat språk än svenska är brådskande. Det är, som framhålls
i motionen, nödvändigt att regeringen beaktar dessa behov under det
pågående budgetarbetet så att riksdagen under våren 1978 får ta ställning
till förslag om utbyggt stöd till dessa tidnings- och tidskriftskategorier.
Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.

dels ansett att utskottets hemställan punkterna 1 och 3 bort ha följande
lydelse:

att riksdagen

1. beträffande skatten på annonser och reklam med bifall till motionerna
1977/78: 60, 1977/78: 118 yrkandet 1 och 1977/78:
119 yrkandet 1 samt med avslag på propositionen 1977/78:
58 i denna del avslår förslaget till lag om ändring i lagen
(1972: 266) om skatt på annonser och reklam,

3. beträffande stöd till organisationstidskrifter och till tidningar
på annat språk än svenska med bifall till motionen 1977/78:
118 ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del.

KU 1977/78:16

Bilaga

Skatteutskottets yttrande
1977/78:4 y

över propositionen 1977/78: 58 om ökat stöd till dagspressen, m. m.,
såvitt gäller ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser och
reklam Jämte motioner

Till konstitutionsutskottet

Sedan konstitutionsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig
över propositionen 1977/78: 58 om ökat stöd till dagspressen, m. m., såvitt
gäller ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam
jämte eventuella motioner rörande denna fråga, får skatteutskottet anföra
följande.

Propositionen behandlar endast frågan om ökat statligt stöd till dagspressen.
Förutom väsentligt ökade bidrag föreslås att reklamskatten på
annonser i dagspressen sänks från 6 till 3 % och att grundavdraget för
dagspressen höjs från 6 milj. kr. till 9 milj. kr. Vidare föreslås den ändringen
att publikation av annonsbladskaraktär, som visserligen uppfyller
villkoren för att anses som dagspress men som utdelas gratis, skall undantas
från möjligheten att tillämpa den lägre för dagspressen gällande
skattesatsen.

Åtgärderna beräknas medföra ett skattebortfall på 43 milj. kr. per år.

I motionen 1977/78: 118 av Hilding Johansson m. fl. (s) och 1977/78:
119 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på de föreslagna ändringarna
av reklamskatten, medan motionärerna i motionen 1977/78: 60 av
Gunnar Olsson m. fl. (s) yrkar avslag endast på sänkningen av skattesatsen.
Gemensamt för motionärerna är att de anser att de föreslagna
åtgärderna främst skulle gynna vissa stora tidningar. I vpk-motionen
anförs vidare invändningar mot att stödja varuannonseringen och att
öka pressens beroende av annonsörerna.

Utskottet vill först erinra om att bakgrunden till förslaget om ökat
presstöd dels är väsentligt höjda posttaxor för tidningsdistributionen, dels
det förhållandet att även en del av de största tidningarna på grund av
vikande annonsunderlag och ökande framställnings- och distributionskostnader
börjat visa underskott. Självfallet kan formerna för stödåtgärderna
diskuteras, men man kan i nuvarande läge enligt utskottets
mening inte låta stödet komma enbart de mindre tidningarna till del.

KU 1977/78:16

Även om utskottet har vissa principiella invändningar mot stöd genom
lättnader vid beskattningen kan dock sådana åtgärder framstå som befogade
när det gäller reklamskatten, som i viss mån intar en särställning
inom punktskatteområdet. De föreslagna lättnaderna innebär ett generellt
dagspresstöd, som skulle krävt ett betydande merarbete om man i
stället sökt sätta in däremot svarande åtgärder på bidragssidan.

Företrädare för pressen har i skrivelser till konstitutionsutskottet och
skatteutskottet begärt att även fack- och veckopressen bör få motsvarande
skattesänkning och komma i åtnjutande av det höjda grundavdraget
i syfte att minska spännvidden mellan olika delar av pressen och att
skapa större konkurrensneutralitet. Skillnaderna till dagspressens förmån
när det gäller mervärdebeskattningen har också åberopats till stöd för
dessa yrkanden.

Utskottet får med anledning av dessa framställningar konstatera att
det är utomordentligt svårt att konstruera ett från objektiva utgångspunkter
konkurrensneutralt reklamskattesystem. Dagspressens nuvarande
skatteförmåner i förhållande till veckopressen borde utifrån de gängse
ekonomiska värderingarna ha lett till konkurrensfördelar. Utvecklingen
under senare tid visar emellertid en stigande annonsandel för veckopressen,
medan dagspressens andel som nämnts är vikande. Mot denna
bakgrund är utskottet inte berett att nu förorda några skattelättnader
för annan press än dagspressen.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till de i propositionen föreslagna
ändringarna i lagen om skatt på annonser och reklam.

Utskottet vill slutligen tillägga att i en av de tidigare nämnda skrivelserna
behandlas också en skattefråga, som rör inkomstbeskattningen
av samproduktionsbolag. Frågan gäller möjligheterna för sådana bolag
att göra skattefria fondavsättningar för nyanskaffningar. Utskottet får
med anledning härav erinra om att spörsmål av denna art torde komma
att redovisas av företagsskatteberedningen, som väntas framlägga sitt
slutbetänkande inom kort.

Stockholm den 29 november 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson
(m), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils
Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström
(m), Hagar Normark* (s), Curt Boström (s), Karin Ahrland*
(fp), Margit Odelsparr (c), Ingemar Hallenius* (c) och Carin Nygren (c).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

KU 1977/78:16

Avvikande mening

av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Tage lohansson (s), Rune
Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s) och Curt
Boström (s), som anser att utskottets yttrande från och med femte
stycket bort ha följande lydelse.

Den föreslagna sänkningen av annonsskatten för dagstidningar leder
till generella lättnader, vilkas storlek dock kommer att stå i relation till
tidningarnas annonsomsättning. Följaktligen kommer de stora högtäckningstidningarna
att få den största förbättringen av sin ekonomi. Skattelättnaden
kommer därigenom att motverka den utjämning mellan högoch
lågtäckningstidningarna som produktionsbidragen skapar.

Utskottet finner inte att de i propositionen föreslagna skattelättnaderna
ger dagspressen ett lämpligt avvägt stöd. Då åtgärdernas verkningar
inte heller står i rimlig proportion till det inkomstbortfall som därigenom
uppkommer, är utskottet inte berett att förorda bifall till propositionen
i denna del.

Utskottet vill därför med anledning av motionerna 1977/78: 60 av
Gunnar Olsson m. fl. (s) och 1977/78: 119 av Lars Werner m. fl. (vpk)
samt med tillstyrkande av motionen 1977/78: 118 av Hilding Johansson
m. fl. (s) yrkandet 1 avstyrka bifall till de i propositionen föreslagna
ändringarna i lagen om skatt på annonser och reklam.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 77009 +