Kulturutskottets betänkande

KrU 1977/78:27

1977/78: 27

med anledning av propositionen 1977/78:97 om åtgärder för att
bevara skrifter och ljud- och bildupptagningar jämte motion

Inledning

Regeringen har i propositionen 1977/78: 97 (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen

dels att antaga i propositionen framlagda, av lagrådet granskade förslag
till

1. lag om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bild upptagningar,

2. lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk,

3. lag om ändring i lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild,

dels att

4. till Vissa bibliotekskostnader inom högskolan för budgetåret 1978/
79 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

5. besluta att en central myndighet, arkivet för ljud och bild, skall
inrättas den 1 januari 1979 enligt de riktlinjer som förordats i propositionen,

6. till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1978/79 under nionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kr.,

7. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsbestämmelser och åtgärder
i övrigt som behövs för att genomföra förslagen rörande den
nya myndigheten.

Till grund för ställningstagandena i propositionen ligger tre olika utredningsförslag
om pliktleveranser till bibliotek eller arkiv. Dataarkiveringskommittén
har i sitt delbetänkande (SOU 1974: 94) Bevara ljud och
bild föreslagit åtgärder för att bevara radio- och TV-program, filmer,
fonogram och videogram. Förslag om nya bestämmelser för pliktleveranser
av dagstidningar och andra skrifter har lagts fram i tidningsfilmningskommitténs
första rapport (Utbildningsdepartementet 1975: 4)
Dagspress på mikrofilm och av en särskild utredare i betänkandet (Ds
U 1977: 12) Pliktexemplar av skrift.

Det huvudsakliga innehållet i propositionen redovisas i densamma på
följande vis.

I propositionen föreslås en särskild lag om pliktexemplar av skrifter
och ljud- och bildupptagningar. Härigenom åläggs programföretag med
rundradioverksamhet och beställare eller importörer av fonogram och
videogram skyldighet att lämna exemplar som skall bevaras för fram 1

Riksdagen 1977/78.13 sami. Nr 27

KrU1977/78:27

tiden. Vissa begränsningar i leveransskyldigheten föreslås. I fråga om
fonogram och videogram skall sålunda endast svenska och vissa utländska
som har svenskt intresse bevaras. Vad gäller film föreslås
leveransskyldigheten omfatta såväl svenska som utländska filmer som
visas vid biografföreställningar. Filmen föreslås bevaras såsom videogram,
varför pliktexemplar av film efter överföring till detta medium
kan återställas till den leveransskyldige.

Lagen innehåller också föreskrifter om vidgad leveransskyldighet för
skrifter. Normalt skall sju exemplar av varje skrift lämnas. Av dessa
skall två bevaras för framtiden. De skall tillfalla kungl, biblioteket och
biblioteket vid universitetet i Lund. Övriga fem exemplar skall tillfalla
biblioteken vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Göteborg
och Umeå. Vidare föreslås särskilda leveransbestämmelser för
dagstidningar och för kombinationer av skrifter och ljud- och bildupptagningar,
t. ex. läromedelspaket. Den nya lagen föreslås träda i kraft
den 1 januari 1979.

I propositionen föreslås också vissa ändringar i lagen om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk och i lagen om rätt till fotografisk
bild. Dessa ändringar, som föreslås träda i kraft redan den 1 juli
1978, innebär bl. a. att bevarade ljud- och bildupptagningar får kopieras
för forskningsändamål utan att rättighetshavarnas samtycke behöver inhämtas.

Uppgiften att bevara och tillhandahålla ljud- och bildupptagningar
som inte ingår i kombinerat material föreslås åvila en ny statlig myndighet,
arkivet för ljud och bild. Verksamheten vid den nya myndigheten
skall inledas den 1 januari 1979. Den nuvarande verksamheten vid
nationalfonoteket hos kungl, biblioteket föreslås inordnas i den nya
arkivinstitutionen fr. o. m. den 1 juli 1979.

Personalen vid den nya arkivinstitutionen beräknas omfatta 20 personer.

De statliga insatserna under budgetåret 1978/79 föreslås uppgå till
3,8 milj. kr. för att bevara ljud- och bildupptagningar. Härtill kommer
kostnader i anslutning till bevarandet av svenskt tryck.

I samband med propositionen behandlar utskottet även den med anledning
av propositionen väckta motionen 1977/78: 1780 av Bernt Nilsson
m. fl. (s, c, m, fp) såvitt gäller yrkandet 2 att riksdagen beslutar att
den i propositionen nämnda nya arkivinstitutionen lokaliseras till Kalmar.

Motionen har i övrigt hänvisats till utbildningsutskottet som beslutat
att uppskjuta behandlingen av ärendet till hösten 1978.

Utskottet har med anledning av propositionen och motionen, såvitt
denna hänvisats till kulturutskottet,

KrU1977/78: 27

dels anmodat utbildningsutskottet att yttra sig över frågor som berör
kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken,

dels anmodat lagutskottet att yttra sig över frågor som ligger inom
lagutskottets beredningsområde,
dels berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över motionsyrkandet
om lokalisering till Kalmar av den i propositionen föreslagna
nya arkivinstitutionen.

Från de angivna utskotten har inkommit yttranden vilka fogats till
betänkandet som bilaga 1—3.

Det av arbetsmarknadsutskottet avgivna yttrandet avser även fråga
varöver utbildningsutskottet berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att
yttra sig.

I ärendet har företrädare för videogramutredningen (U 1977:05)
framfört synpunkter på de föreliggande förslagen.

De i propositionen intagna lagförslagen är följande:

lt Riksdagen 1977/78.13 sami. Nr 27

KrU 1977/78: 27

1 Förslag till

Lag om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § I denna lag ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek eller
arkiv lämna exemplar av skrifter, ljud- och bildupptagningar samt vissa
kombinationer av sådant material (pliktexemplar).

Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskningsändamål
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

2 § I denna lag förstås med

skrift tryckt skrift och annan skrift, som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen,

dagstidning skrift, som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär
och som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka,
samt löpsedel och bilaga,
fonogram anordning, på vilken uteslutande upptagits ljud och vars
innehåll kan avlyssnas endast med tekniskt hjälpmedel,

videogram anordning, på vilken finns upptagning avsedd att återges
i form av rörliga bilder, med eller utan ljud, genom teknik, som i något
skede utnyttjar elektriska signaler.

Pliktexemplar av skrifter

3 § Av skrift, som har framställts här i riket och utgivits här, skall ett
pliktexemplar lämnas till vart och ett av kungl, biblioteket och biblioteken
vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg
och Umeå, om ej annat följer av 6, 7 eller 8 §.

4 § Av periodisk skrift, som har framställts utom riket och för vilken
utgivningsbevis finns eller skall finnas, skall ett pliktexemplar lämnas till
vart och ett av kungl, biblioteket och biblioteken vid universiteten i
Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå, om ej
annat följer av 6, 7 eller 8 §.

5 § Av skrift, som inte är periodisk och som har framställts utom
riket, skall ett pliktexemplar lämnas till vart och ett av kungl, biblioteket
och biblioteken vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping,
Lund, Göteborg och Umeå, om

1. skriften har lämnats ut för spridning här i riket,

2. skriften helt eller delvis är avfattad på svenska språket eller, om så
inte är fallet, den huvudsakligen är avsedd att spridas inom riket och

3. skriften ej har förts in till riket endast i enstaka exemplar.
Föreskrifterna i första stycket gäller dock ej om annat följer av 6 eller

8 §.

KrU1977/78:27

6 § Om skrift som avses i någon av 3—5 §§ har samma innehåll och
utförande som tidigare framställd skrift, föreligger endast skyldighet att
lämna ett pliktexemplar till kungl, biblioteket och ett pliktexemplar till
biblioteket vid universitetet i Lund, under förutsättning att pliktexemplar
av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.

7 § I fråga om tryckt dagstidning gäller, i stället för vad som följer av
3, 4 och 6 §§, följande.

Av tidningen skall lämnas två pliktexemplar till kungl, biblioteket och
ett pliktexemplar till biblioteket vid universitetet i Lund.

Om tidningen ges ut i flera olika editioner, skall pliktexemplar lämnas
av den edition som har utgivits först och, om tidningen ges ut i
minst tre olika editioner, också av den edition som har utgivits sist.

Har sida eller löpsedel ändrats, skall pliktexemplar lämnas av varje
sålunda ändrad sida eller löpsedel. Detta gäller dock ej om den ändrade
sidan eller den ändrade löpsedeln ingår i pliktexemplar som lämnas
enligt tredje stycket.

8 § Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 3—7 §§ föreligger inte i
fråga om

1. visitkort, notifikation, adresskort, etikett, blankett, reklam- och
emballagetryck eller därmed jämförlig skrift,

2. protokoll, arbetspromemoria eller liknande skrift, som har framställts
hos myndighet,

3. skrift som har framställts i punktskrift,

4. skrift, som skall lämnas såsom tillbehör till pliktexemplar enligt
24 §, eller

5. skrift som ingår eller är avsedd att ingå i kombinerat material enligt
18—23 §§.

9 § Pliktexemplar skall lämnas i fråga om

1. skrift, som har framställts här i riket, av framställaren,

2. periodisk skrift, som har framställts utom riket, av utgivaren här i
riket,

3. annan skrift än periodisk skrift, som har framställts utom riket, av
förläggaren här i riket eller, om sådan förläggare inte finns, av den som
har låtit lämna ut skriften för spridning här i riket.

10 § Pliktexemplar skall lämnas i fråga om

1. dagstidning som avses i 7 §, inom en månad efter utgången av varje
period om två kalendermånader under vilken tidningen utgavs,

2. annan skrift, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal
under vilket skriften utgavs.

Regeringen bestämmer om periodindelning som avses i första stycket
1.

Pliktexemplar av ljud- och bildupptagningar

Ljudradio- och televisionsprogram

11 § Av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram, som har
sänts av sådant programföretag som avses i 5 § första stycket radiolagen
(1966: 755)1 skall programföretaget lämna ett pliktexemplar till arkivet
för ljud och bild.

Pliktexemplar enligt första stycket skall utgöras av upptagning, som
programföretaget enligt särskilda föreskrifter skall göra för att säker 11

dess lydelse enligt prop. 1977/78: 91.

KrU1977/78: 27

ställa framtida bevisning om innehållet i program. Pliktexemplaret skall
lämnas inom en månad från den dag då programföretagets skyldighet
att bevara upptagningen enligt dessa föreskrifter upphörde.

Film

12 § Av film, som är 16 eller 35 millimeter bred och som har godkänts
av statens biografbyrå för visning vid biografföreställning, skall
den, som har påkallat granskningen hos biografbyrån, lämna ett pliktexemplar
till arkivet för ljud och bild.

Pliktexemplar enligt första stycket skall lämnas inom en månad från
den dag då filmen första gången visades offentligt här i riket. Den
som har lämnat pliktexemplaret skall få tillbaka detta sedan arkivet har
haft skälig tid för att framställa en kopia.

Fonogram och videogram

13 § Av fonogram eller videogram, som har mångfaldigats här i riket
i minst 50 exemplar och som har gjorts tillgängligt för allmänheten här,
skall ett pliktexemplar lämnas till arkivet för ljud och bild, om ej annat
följer av 15 §.

Fonogram eller videogram görs tillgängligt för allmänheten, när
exemplar därav lämnas ut för spridning eller används för offentligt
framförande. Lika med offentligt framförande anses framförande som
i förvärvsverksamhet anordnas inför en större sluten krets.

14 § Av fonogram eller videogram, som har mångfaldigats utom riket
och har gjorts tillgängligt för allmänheten här i riket, skall ett pliktexemplar
lämnas till arkivet för ljud och bild. Detta gäller dock endast
om

1. den som har låtit föra in exemplaren till riket har fört in minst 50
exemplar och

2. fonogrammet eller videogrammet helt eller delvis innehåller verk
av svensk upphovsman eller framförande av svensk konstnär eller framförande
på svenska språket eller skildring av svenska förhållanden.

Föreskrifterna i första stycket gäller dock ej om annat följer av 15 §.

15 § Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 13 eller 14 § föreligger
inte i fråga om sådant fonogram eller videogram

1. som har samma innehåll och utförande som tidigare mångfaldigat
fonogram eller videogram, av vilket pliktexemplar har lämnats, eller

2. som ingår eller är avsett att ingå i kombinerat material enligt 18—
23 §§.

16 § Pliktexemplar skall lämnas i fråga om

1. fonogram eller videogram, som har mångfaldigats inom riket, av
den som har beställt mångfaldigandet eller, om sådan beställare inte
finns, av den som har utfört mångfaldigandet,

2. fonogram eller videogram, som har mångfaldigats utom riket, av
den som har låtit föra in exemplaren till riket.

17 § Pliktexemplar av fonogram eller videogram skall lämnas inom en
månad från den dag då fonogrammet eller videogrammet först gjordes
tillgängligt för allmänheten här i riket.

KrU 1977/78: 27

Pliktexemplar av kombinerat material

18 § Med kombinerat material förstås i 19—23 §§, i fråga om material
som ej utgör läromedel, material vari tillsammans ingår

1. skrift, fonogram och videogram,

2. skrift och fonogram eller

3. skrift och videogram.

Med kombinerat material förstås i 19—23 §§, i fråga om läromedel,
material vari tillsammans ingår

1. skrift och fonogram,

2. skrift, fonogram och sådant bildmaterial, som är avsett att visas
med tekniskt hjälpmedel,

3. skrift och sådant bildmaterial, som är avsett att visas med tekniskt
hjälpmedel, eller

4. fonogram och sådant bildmaterial, som är avsett att visas med
tekniskt hjälpmedel.

I fall som avses i första stycket och andra stycket 1—3 skall skriften
utgöras av annan skrift än som anges i 8 § 1—4.

19 § Av kombinerat material, som har mångfaldigats här i riket i
minst 50 exemplar och som har lämnats ut för spridning här, skall ett
pliktexemplar lämnas till kungl, biblioteket och ett pliktexemplar till
biblioteket vid universitetet i Lund, om ej annat följer av 21 § andra
stycket.

20 § Av kombinerat material, som helt eller delvis har mångfaldigats
utom riket, skall ett pliktexemplar lämnas till kungl, biblioteket och ett
pliktexemplar till biblioteket vid universitetet i Lund, om

1. materialet har lämnats ut för spridning här i riket i minst 50
exemplar och

2. materialet innehåller framställning eller framförande på svenska
språket eller huvudsakligen är avsett att spridas här i riket.

Föreskrifterna i första stycket gäller ej om annat följer av 21 § andra
stycket.

21 § Skyldighet att lämna pliktexemplar av kombinerat material enligt
19 eller 20 § omfattar endast sådana beståndsdelar som särskilt anges i
18 §.

Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 19 eller 20 § föreligger inte
i fråga om sådant kombinerat material som har samma innehåll och utförande
som tidigare mångfaldigat kombinerat material, av vilket pliktexemplar
har lämnats.

22 § Pliktexemplar skall lämnas i fråga om

1. kombinerat material, som har mångfaldigats inom riket, av den
som har beställt mångfaldigandet eller, om sådan beställare inte finns,
av den som har låtit lämna ut materialet för spridning här i riket,

2. kombinerat material, som helt eller delvis har mångfaldigats utom
riket, av förläggaren här i riket eller, om sådan förläggare inte finns,
av den som har låtit lämna ut materialet för spridning här i riket.

23 § Pliktexemplar skall lämnas i fråga om kombinerat material, som
har lämnats ut i fullständigt skick för spridning här i riket, inom en
månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket materialet
lämnades ut.

I annat fall än som anges i första stycket skall pliktexemplar av mate2f
Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 27

KrU1977/78: 27

rial som utgör del av kombinerat material lämnas, i fråga om

1. skrift eller annat bildmaterial än videogram, inom en månad efter
utgången av det kalenderkvartal under vilket materialet lämnades ut för
spridning,

2. fonogram eller videogram, inom en månad från den dag då fonogrammet
eller videogrammet först gjordes tillgängligt för allmänheten
här i riket.

Gemensamma föreskrifter

24 § Pliktexemplar, som skall lämnas enligt föreskrifterna i denna lag,
skall även omfatta omslag, fodral, folder, broschyr och liknande mindre
tillbehör som följer med varje exemplar när detta sprids. Pliktexemplar
jämte tillbehör skall vara i samma skick som de exemplar som är avsedda
att spridas.

25 § Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt
denna lag kan av myndighet som regeringen bestämmer föreläggas att
vid vite fullgöra sin skyldighet. Vitesföreläggande skall delges.

Talan mot myndighets beslut enligt första stycket förs hos kammarrätten
genom besvär.

26 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får för
visst fall medge undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar
enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Den skall tillämpas på

a. skrift som har utgivits efter utgången av december 1978,

b. upptagning av sådant ljudradio- eller televisionsprogram som har
sänts efter utgången av juni 1978,

c. film, som har lämnats till statens biografbyrå för granskning efter
utgången av december 1978,

d. fonogram eller videogram, som har gjorts tillgängligt för allmänheten
här i riket efter utgången av december 1978, och

e. kombinerat material i fråga om vilket samtliga beståndsdelar har
lämnats ut för spridning efter utgången av december 1978.

2. Genom den nya lagen upphävs lagen (1949: 166) angående skyldighet
att avlämna för bibliotek avsedda exemplar av tryckt skrift.

3. I fråga om tryckt skrift som har utgivits före ikraftträdandet gäller
äldre föreskrifter.

4. Föreskrifterna i 6 § i den nya lagen skall även tillämpas i fråga om
skrift, av vilken enligt äldre föreskrifter exemplar har lämnats eller
lämnas samtidigt med pliktexemplar av den nya framställningen enligt

6 §.

5. Pliktexemplar av fonogram enligt 13 och 14 §§ skall under tiden
den 1 januari—30 juni 1979 lämnas till nationalfonoteket vid kungl,
biblioteket.

KrU1977/78: 27

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960: 729)) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk
dels att i 12 §, 18 § andra stycket, 22, 51 och 62 §§ ordet ”Konungen”
i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande
form,

dels att 45, 46, 48 och 49 § § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 22 a—22 c §§, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 a §

Har företag som avses i 22 §
första stycket rätt att i utsändning
återgiva verk, må företaget för att
säkerställa framtida bevisning om
innehållet i program upptaga verket
på anordning genom vilken det
kan återgivas. Har sådan upptagning
dokumentariskt värde, må den
bevaras i arkiv som avses i lagen
(1978:000) om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupptagningar.

Upptagning som avses i första
stycket får utnyttjas endast för
bevisändamål, om ej annat följer
av 22 c §.

22 b §

För bevarande i arkiv som sägs
i 22 a § må arkivet överföra offentliggjort
filmverk på anordning
genom vilken det kan återgivas.

22 c §

Har exemplar av offentliggjort
verk överlämnats till arkiv som
sägs i 22 a §, må arkivet framställa
enstaka exemplar av verket, om
det är påkallat från beredskapseller
skyddssynpunkt. Arkivet må
även framställa enstaka exemplar
för forskningsändamål. Exemplar
som framställts med stöd av denna
paragraf må ej utnyttjas för annat
ändamål.

KrU1977/78: 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 §i

En utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt
verk må icke utan hans samtycke upptagas på grammofonskiva, film
eller annan anordning, genom vilken det kan återgivas, och ej heller
utsändas i ljudradio eller television eller genom direkt överföring göras
tillgängligt för allmänheten.

Ej må framförande, som upptagits på anordning varom i första stycket
sägs, utan konstnärens samtycke överföras från en sådan anordning
till en annan, förrän tjugufem år förflutit efter det år, då upptagningen
ägde rum.

Beträffande upptagning, utsänd- Beträffande upptagning, utsändning
och överföring, som avses i ning och överföring, som avses i

denna paragraf, skall vad i 3 och denna paragraf, skall vad i 3 och

9 §§, 11 § första stycket, 14 § förs- 9 §§, 11 § första stycket, 14 § första
stycket, 17, 20 och 21 §§, 22 § ta stycket, 17, 20 och 21 §§, 22 §

första stycket, 24, 24 a, 27, 28, 41 första stycket, 22 a—22 c, 24, 24 a,

och 42 §§ sägs äga motsvarande 27, 28, 41 och 42 §§ sägs äga mottillämpning.
svarande tillämpning.

46 §2

Grammofonskiva eller annan anordning, på vilken ljud upptagits, må
ej utan framställarens samtycke eftergöras förrän tjugufem år förflutit
efter det år, då upptagningen ägde rum. Såsom eftergörande anses även
att upptagningen överföres från en sådan anordning till en annan.

Beträffande förfarande, som enligt
denna paragraf är beroende av
framställares samtycke, skall vad
i 9 §, 11 § första stycket, 14 § första
stycket, 17 och 21 §§, 22 § första
stycket samt 24 och 24 a §§
sägs äga motsvarande tillämpning.

Beträffande förfarande, som enligt
denna paragraf är beroende av
framställares samtycke, skall vad
i 9 §, 11 § första stycket, 14 § första
stycket, 17 och 21 §§, 22 § första
stycket, 22 a—22 c, 24 och
24a§§ sägs äga motsvarande tilllämpning.

48 §3

Ljudradio- eller televisionsutsändning må icke utan radio- eller televisionsföretagets
samtycke återutsändas eller upptagas på anordning, genom
vilken den kan återgivas. Utan sådant samtycke må ej heller televisionsutsändning
återgivas för allmänheten i biograf eller därmed jämförlig
lokal.

Ej må utsändning, som upptagits på anordning varom i första stycket
sägs, utan radio- eller televisionsföretagets samtycke överföras från en
sådan anordning till en annan förrän tjugufem år förflutit efter det år,
då utsändningen ägde rum.

Vad i 9 §, 11 § första stycket, Vad i 9 §, 11 § första stycket,
14 § första stycket, 17, 20 och 14 § första stycket, 17, 20 och

21 §§, 22 § första stycket samt 24 21 §§, 22 § första stycket, 22 a—

1 Senaste lydelse 1976: 192.

2 Senaste lydelse 1973: 363.

3 Senaste lydelse 1973: 363.

KrU 1977/78: 27

Nuvarande lydelse

och 24 a §§ sägs skall äga motsvarande
tillämpning i fall som avses
i denna paragraf.

Föreslagen lydelse

22 c, 24 och 24 a § § sägs skall äga
motsvarande tillämpning i fall som
avses i denna paragraf.

49 §*

Katalog, tabell eller annat dylikt arbete, vari sammanställts ett stort
antal uppgifter, må ej utan framställarens samtycke eftergöras, förrän
tio år förflutit efter det år, då arbetet utgavs.

Vad i 9 §, 11 § första stycket
samt 14, 24 och 24 a § § sägs skall
äga motsvarande tillämpning beträffande
arbete som avses i denna
paragraf. Är sådant arbete eller
del därav föremål för upphovsrätt,
må den ock göras gällande.

Vad i 9 §, 11 § första stycket,
14, 22 a—22 c, 24 och 24 a §§ sägs
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande arbete som avses i
denna paragraf. Är sådant arbete
eller del därav föremål för upphovsrätt,
må den ock göras gällande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978. Den skall tillämpas även på
verk som tillkommit före ikraftträdandet. Vad sålunda har föreskrivits
om verk skall ha motsvarande tillämpning på framförande, ljudupptagning,
ljudradioutsändning och televisionsutsändning som avses i 45, 46
och 48 § § samt på arbete som avses i 49 §.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk
bild

dels att i 6, 9, 11 och 23 §§ ordet ”Konungen” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form,
dels att 12 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §i

I rättsvårdens och den allmänna säkerhetens intresse må fotografisk
bild fritt utnyttjas.

I fråga om rätten till fotografisk bild skall vad i 9 och 24 §§ lagen
(1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är stadgat
äga motsvarande tillämpning, varvid dock vad som där sägs om alster
av bildkonst i stället skall gälla fotografisk bild som äger konstnärligt
eller vetenskapligt värde.

Allmän handling skall utan hinder av rätt till fotografisk bild tillhandahållas
i den ordning 2 kap. tryckfrihetsförordningen stadgar.

* Senaste lydelse 1973: 363.

1 Senaste lydelse 1973: 362.

KrU1977/78: 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om rätten till fotografisk
bild skall vad i 22 a—22 c §§ lagen
(1960: 729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk är
stadgat äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978. Den skall tillämpas även på
fotografisk bild som har framställts före ikraftträdandet.

Utskottet

Det kulturpolitiska målet att garantera att äldre tiders kultur tas till
vara och levandegörs har när det gäller bevarande av böcker, tidningar
och andra skrifter, i stor utsträckning uppnåtts, bl. a. genom lagstiftningsåtgärder
och då i första hand genom den skyldighet för boktryckerierna
att leverera s. k. biblioteksexemplar av tryckta skrifter som föreskrivits
i lagen (1949: 166) angående skyldighet att avlämna för bibliotek
avsedda exemplar av tryckt skrift. Den nuvarande ordningen på detta
område innebär i korthet att boktryckerierna är skyldiga att leverera
biblioteksexemplar av tryckta skrifter, inklusive dagstidningar, till
kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg
och Umeå.

Den information, underhållning och opinionsbildning som förekommer
i radio eller TV och på film samt på grammofonskivor och fonogram
har inte tagits till vara i samma utsträckning. De framställningar
på ljud- och bildområdet som bevarats, förvaras i stor utsträckning hos
vissa enskilda institutioner — bl. a. hos Sveriges Radio AB (SR) och
Svenska filminstitutet — som inte har förutsättningar att tillhandahålla
materialet för forskning eller annat offentligt utnyttjande. Den största
offentliga samlingen när det gäller ljudupptagningar finns i nationalfonoteket
vid kungl, biblioteket. Någon i lag stadgad skyldighet att leverera
ljudupptagningar till nationalfonoteket finns inte. Leveranserna
grundar sig på en frivillig överenskommelse mellan kungl, biblioteket
och de flesta svenska skivproducenter. Möjligheten att för olika ändamål
utnyttja de bevarade ljud- och bildupptagningarna är starkt begränsad
genom den nuvarande lagstiftningen på upphovsrättens område.
Därtill kommer att flera av de bevarande institutionerna inte har ställning
av myndighet och inte har någon skyldighet att tillgodose forskningsintresset.

De här beskrivna förhållandena utgör den huvudsakliga faktiska bakgrunden
till förslagen i propositionen. Denna kan sägas utgöra första
ledet i en samlad reform på informationsförsörjningens område, där
det andra ledet utgörs av förslagen i propositionen 1977/78: 114 om ett

KrU 1977/78: 27

centralt organ för informationsförsörjning m. m. I nämnda proposition
föreslås bl. a. att en särskild delegation för informationsförsörjning
inrättas. Delegationen skall ha som huvuduppgift att svara för dels den
övergripande samordningen av informationsförsörjningen, dels forsknings-
och utvecklingsarbetet inom denna. Kungl, biblioteket omorganiseras
och får ställning som nationalbibliotek med uppgift bl. a. att
bevara nationalexemplaret av det svenska trycket. I propositionen behandlas
också frågor om mikrofilmning av svensk dagspress. Propositionen
har hänvisats till utbildningsutskottet. Riksdagen kommer att ta
ställning till förslagen i propositionen 1977/78: 114 under hösten 1978.

Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen genom bl. a. förevarande
proposition gripit sig an frågan att lösa informationsförsörjningsproblemen
på arkiv- och biblioteksområdena. Till grund för ställningstagandena
i propositionen ligger i huvudsak tre utredningsförslag
från dataarkiveringskommittén, tidningsfilmningskommittén och en särskild
utredare, den senare genom ett betänkande om pliktexemplar av
skrift. Remissopinionen var i stort sett positiv till utredningsförslagen.

I propositionen har viss hänsyn tagits till remisskritiken, och även i
övrigt har förslagen underkastats viss överarbetning, dock utan att
huvuddragen i utredningsförslagen rubbats.

Enligt utskottets mening innebär regeringens i propositionen framlagda
förslag en från såväl informations- som forskningssynpunkt i sina
huvuddrag fullt tillfredsställande ordning när det gäller arkivering av
skrifter samt ljud- och bildupptagningar.

Vad först gäller den föreslagna ordningen beträffande arkivering av
skrifter har utbildningsutskottet i yttrande till kulturutskottet såvitt
avser frågor som rör kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken framhållit
att det är angeläget att de sex universitetsbiblioteken får samma
rätt till pliktexemplar av skrift. Då enligt utbildningsutskottet självfallet
även kungl, biblioteket bör få ett exemplar tillstyrker utskottet
förslaget om sju pliktexemplar av skrifter. Utbildningsutskottet anser
också förslaget om antalet pliktexemplar av dagstidningar och kombinerat
material vara väl avvägt och har inget att invända mot vad som
i propositionen förordats i fråga om leveransskyldighetens omfattning.
I yttrandet påpekas nödvändigheten av att en rationell sovring görs av
det arkiverade materialet. Till sist tillstyrks den föreslagna medelsanvisningen
såvitt avser reservationsanslaget Vissa bibliotekskostnader
inom högskolan.

Kulturutskottet ansluter sig till den bedömning utbildningsutskottet
gjort. Utskottet vill understryka, att den omständigheten att utskottet
därigenom godtar den i propositionen föreslagna ordningen såvitt gäller
antalet, omfattningen och tidpunkten för avlämnande av dagstidningar
för mikrofilmning m. m. till bibliotek inte innebär att utskottet velat
uttala sig om var mikrofilmningen av dagspress i framtiden skall ske.

KrU1977/78: 27

Denna fråga har vid riksdagens behandling av propositionen aktualiserats
genom ett av yrkandena i motionen 1977/78: 1780, som i den
aktuella delen hänvisats till utbildningsutskottet. Nämnda utskott avser
att ta ställning till yrkandet i samband med behandlingen av den nyss
nämnda propositionen 1977/78:114 om ett centralt organ för informationsförsörjning
m. m.

Utskottet delar vidare dataarkiveringskommitténs, remissinstansernas
och departementschefens uppfattning att det är av stor vikt att information,
opinionsbildning, kulturella framställningar osv. som offentliggörs
genom radio eller TV eller genom fonogram, videogram och film
blir bevarade i en utsträckning som någorlunda svarar mot vad som
gäller för skrifter (prop. s. 65). Utskottet kan helt ställa sig bakom
tanken på att ljud- och bildupptagningar, med undantag för sådana
upptagningar i s. k. kombinerat material, bör bevaras hos en central
institution, att denna institution — arkivet för ljud och bild — får
ställning av statlig myndighet samt att arkivets verksamhet samordnas
med bl. a. riksarkivets verksamhet under gemensam ledning av statens
arkivstyrelse. Utskottet har inte heller någon invändning mot vad som i
propositionen (s. 103 f.) anförs om den nya arkivinstitutionens uppgifter
och om dess roll när det gäller bevarandet av äldre arkivmaterial.

I detta sammanhang vill utskottet ta upp en fråga som rör den tekniska
kvaliteten på det TV-material som skall tillföras arkivet. SR
bevarar f. n. sitt TV-sända film- och videobandmaterial i den utsträckning
företaget finner nödvändigt för att tillgodose företagets eget behov
av material för programverksamheten. Av det utländska videobandoch
filmmaterialet bevaras nästan ingenting. Av SR:s egen produktion,
som är fördelad ungefär lika mellan videoband- och filminspelningar,
bevaras ungefär 60 % av filmen medan videobandmaterialet bevaras
i betydligt mindre utsträckning. Enligt vissa bestämmelser i kungörelsen
(1967: 226) om tillämpningen av radioansvarighetslagen skall SR
emellertid ombesörja inspelning av i princip varje program som sänds
i radio eller TV. Dessa s. k. referensupptagningar görs i syfte att säkerställa
bevisning om innehållet i programmen och skall bevaras i minst
sex månader av SR. Referensupptagningama sker på videoband i svartvitt.
Dessa videoband är av lägre kvalitet än de band som används för
originalupptagningar. Sker en anmälan till radionämnden, behålls banden
till dess ärendet avslutats, annars avmagnetiseras banden i regel
efter sex månader, varefter de används på nytt.

Dataarkiveringskommittén föreslog att videoband av betydligt högre
kvalitet än de som nu används vid referensupptagningar skulle begagnas
för arkivändamål. Utgångspunkten för utredningens ställningstagande
i TV-frågan var att de nuvarande referensupptagningama inte
har en sådan kvalitet att de bör användas för arkivändamål. Enligt vad
departementschefen anför i propositionen (s. 77) har SR för avsikt att

KrU 1977/78: 27

lägga om sin referensupptagningsteknik så att kvaliteten på dessa upptagningar
höjs. Därvid skulle bl. a. inspelning i färg medges. Upptagningarna
skulle dock inte bli av så hög kvalitet som utredningen föreslagit
och torde enligt departementschefens bedömning inte i någon
större utsträckning kunna användas för framtida programändamål.

I propositionen förordas ändock att dessa referensupptagningar läggs
till grund för det långsiktiga bevarandet i arkivet för ljud och bild.
Föredragande statsrådet framhåller, att målet för ett systematiskt bevarande
av ljud- och bildupptagningar i första hand är att tillgodose
forskningens behov. Enligt departementschefens uppfattning kan det
anses att upptagningarna kvalitetsmässigt tillgodoser dessa behov. Det
framhålls vidare att banden kan bevaras lång tid utan nämnvärd kvalitetsförsämring
och att därför den begränsade möjligheten att i framtiden
framställa kopior av dessa upptagningar jämfört med upptagningar
av högre grundkvalitet endast utgör en mindre olägenhet. Det
i propositionen förordade systemet skulle vidare bli avsevärt billigare
för staten än utredningsförslaget. Detta leder enligt departementschefen
bl. a. till att de ekonomiska skälen mot ett totalbevarande av TVsändningarna
får mindre tyngd. I propositionen betonas dock, att det
föreslagna systemet inte bör ses som en slutgiltig teknisk lösning. Det
framhålls bl. a. att den planerade omläggningen av referensupptagningstekniken
från SR:s sida t. ex. kan aktualisera frågan om kvaliteten på
de band som skall bevaras.

Utskottet vill i denna fråga framhålla att genom att SR bevarar sitt
ljud- och bildmaterial endast i begränsad omfattning kommer arkivet
för ljud och bild att bli den enda institution som har en fullständig
uppsättning av sådana upptagningar. Frågan om vilken teknisk standard
det bevarade materialet skall ha blir därigenom av stor betydelse. Den
typ av videobandkassetter som SR avser att använda för referensupptagningar
kan inte användas som s. k. masterband för andra ändamål
än för forskning och inte heller för senare etersändning. En konsekvens
härav kan bli att samhället kan tvingas att inrätta ytterligare ett kostnadskrävande
inspelningssystem, t. ex. för tillhandahållande av kopior
för ett eventuellt framtida system för markdistribution av TV-program.
Enligt utskottets mening talar mycket för att man nu inte bedömer
frågan om inspelningarnas tekniska kvalitet enbart utifrån de utgångspunkter
som angivits i propositionen. Visserligen har, som framgått,
regeringen i propositionen ingalunda uteslutit att frågan om kvaliteten
på de band som skall bevaras senare tas upp till ny prövning. Propositionens
utgångspunkt är dock att banden, även om bandkvaliteten förbättras,
skall användas enbart för forskningsändamål. En konsekvens
av de av riksdagen tidigare beslutade kulturpolitiska riktlinjerna kan
emellertid komma att bli att bandmaterialet skall kunna användas även
för andra ändamål än forskningsändamål. Härmed sammanhängande

KrU 1977/78: 27

frågor utreds f. n. av upphovsrättsutredningen (Ju 1976: 02) och videogramutredningen.
Det vöre enligt utskottets mening olyckligt om statsmakterna
nu låste sig för att använda en bandkvalitet, som i praktiken
skulle omöjliggöra ett fullföljande av de beslut som kan komma att bli
en följd av det pågående utredningsarbetet på området. Det är således
av stor vikt att frågan om kvaliteten på de bevarade inspelningarna
övervägs i ett brett kulturpolitiskt perspektiv. Utskottets mening i denna
fråga bör ges regeringen till känna.

I den del av den med anledning av propositionen väckta motionen
1977/78: 1780 som hänvisats till kulturutskottet hemställs att den nya
arkivinstitutionen lokaliseras till Kalmar. I motiveringen till yrkandet
hänvisas till Kalmarregionens besvärliga sysselsättningsläge. Motionärerna
erinrar också om ett uttalande av inrikesutskottet år 1973 (InU
1973: 22). I detta uttalande hänvisade utskottet i sin tur till ett uttalande
av inrikesutskottet vid 1971 års riksdag av innebörd att sydöstra Sverige
borde beaktas vid förläggning av statlig verksamhet.

I yttrande till kulturutskottet över motionsyrkandet framhåller arbetsmarknadsutskottet
att vid nybildning eller omorganisation av statlig
verksamhet statsmakterna alltid noga bör pröva möjligheten att välja
andra alternativ än Storstockholmsområdet. Arbetsmarknadsutskottet
förutsätter att detta är en av utgångspunkterna vid de organisatoriska
överväganden som skall följa efter riksdagsbeslutet om bl. a. den aktuella
institutionen. Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning bör
ortsvalet avgöras av regeringen och inte överlåtas på myndighet eller
organisationskommitté. När det gäller yrkandet om förläggning till
Kalmar biträder arbetsmarknadsutskottet motionärernas uppfattning att
det är angeläget att man speciellt undersöker om verksamheterna kan
förläggas dit. I yttrandet anförs avslutningsvis att regeringen bör underrättas
om utskottets slutsatser i lokaliseringsfrågan.

Kulturutskottet delar för sin del arbetsmarknadsutskottets uppfattning
att man vid inrättandet av en ny statlig verksamhet noga bör pröva
om inte verksamheten kan förläggas utanför Storstockholmsområdet.
Kulturutskottet vill därvidlag dock understryka, att praktiska skäl, såsom
tillgängligheten för forskare och allmänhet, talar för att det nya
arkivet samordnas med andra arkivverksamheter i Stockholm, t. ex.
riksarkivet eller nationalfonoteket. Enligt kulturutskottet bör i det aktuella
fallet lokaliseringsfrågan avgöras av regeringen. På grundval av
det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1977/78: 1780, såvitt
nu är i fråga.

Som framgått av den inledande redogörelsen i detta betänkande för
propositionens huvudsakliga innehåll föreslås i propositionen vissa ändringar
i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära verk samt i lagen
(1960: 730) om rätt till fotografisk bild. Lagutskottet har i sitt yttrande
till kulturutskottet avseende propositionen i denna del förordat att lag -

KrU1977/78: 27

ändringarna genomförs. I yttrandet framhålls bl. a. att det är angeläget
att det arkiverade materialet får användas för bl. a. forskningsändamål
i den mån ett sådant användningssätt inte strider mot de internationella
förpliktelser i fråga om upphovsmannens ensamrätt till sitt verk som
Sverige åtagit sig genom anslutningen till den s. k. Bernkonventionen
och vissa andra konventioner på ifrågavarande område. Lagutskottet
ansluter sig i denna fråga till den bedömning som departementschefen
och lagrådet gjort, nämligen att de begränsningar som skall gälla i fråga
om kopiering av arkiverat material inte kan anses medföra någon inskränkning
av praktisk betydelse i upphovsmannens rätt att bestämma
över arkivmaterialets utnyttjande. Avslutningsvis pekar lagutskottet på
att de nu aktuella ändringarna i upphovsrättslagen närmast får anses
vara av provisorisk karaktär. Upphovsrättsutredningens pågående arbete
kan nämligen leda till justeringar av de regler som nu föreslås bli införda.

Kulturutskottet ansluter sig till lagutskottets bedömning av de upphovsrättsliga
spörsmålen och tillstyrker således, att de föreslagna lagändringarna
genomförs.

Inte heller i övrigt har utskottet något att invända mot de upprättade
lagförslagen.

Utskottet har ingen erinran mot beräkningen av medelsbehovet för
nästa budgetår och tillstyrker alltså att för nästa budgetår under nionde
huvudtiteln anvisas dels till Vissa bibliotekskostnader inom högskolan
ett reservationsanslag av 500 000 kr., dels till Arkivet för ljud och bild
ett förslagsanslag av 3 800 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen antar det i propositionen 1977/78: 97 framlagda
förslaget till lag om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar,

2. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk,

3. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag cm ändring i lagen (1960: 730) om rätt till fotografisk bild,

4. att riksdagen till Vissa bibliotekskostnader inom högskolan för
budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 500 000 kr.,

5. att riksdagen besluiar att en central myndighet, arkivet för
ljud och bild, skall inrättas den 1 januari 1979 enligt de riktlinjer
som förordats i propositionen,

6. att riksdagen till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1978/
79 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
3 800 000 kr.,

KrU1977/78: 27

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela de övergångsbestämmelser
och vidta åtgärder i övrigt som behövs för
att genomföra förslagen rörande den nya myndigheten,

8. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet anfört angående frågan om den tekniska standarden
på det ljud- och bildmaterial från Sveriges Radio AB som
skall bevaras,

9. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1780, yrkande 2.

Stockholm den 18 maj 1978

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c),
Åke Green (s), Ingegärd Fraenkel (fp), Tyra Johansson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Kerstin Göthberg (c), Lennart Bladh (s), Gunnar Richardson
(fp), Catarina Rönnung (s), Lars Ahlmark (m) och Helge Klöver (s).

KrU 1977/78: 27

Bilaga 1

Utbildningsutskottets yttrande
1977/78: 4 y

över vissa delar av propositionen 1977/78: 97 om åtgärder för att
bevara skrifter och ljud- och bildupptagningar

Till kulturutskottet

Genom beslut den 14 mars 1978 har kulturutskottet anmodat utbildningsutskottet
att yttra sig över propositionen 1977/78: 97 om åtgärder
för att bevara skrifter och ljud- och bildupptagningar jämte eventuella
motioner väckta med anledning av propositionen, allt i vad avser frågor
som berör kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken.

Med anledning av propositionen har Bernt Nilsson m. fl. (s) väckt
motionen 1977/78: 1780. Yrkandet 1 i denna motion avser fråga som
tas upp i den till utbildningsutskottet remitterade propositionen 1977/
78: 114 om ett centralt organ för informationsförsörjning m. m. och
kommer att behandlas i detta sammanhang. Yrkandet 2 i motionen
1977/78: 1780 avser fråga beträffande vilken utbildningsutskottet inte
har att avge yttrande till kulturutskottet.

Enligt lagen (1949: 166) angående skyldighet att avlämna för bibliotek
avsedda exemplar av tryckt skrift är boktryckerierna skyldiga att
leverera biblioteksexemplar av tryckta skrifter till kungl, biblioteket
och universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg. Vidare skulle
tidigare enligt tryckfrihetsförordningen (TF) ett granskningsexemplar
lämnas. Umeå universitetsbibliotek hade — med vissa undantag —
under ett antal år den slutliga dispositionsrätten till detta exemplar.

Den 1 januari 1978 har vissa ändringar i TF (1976: 955) trätt i kraft
vilka återverkar på pliktleveransordningen. Ändringarna innebär bl. a.
att skyldigheten att lämna granskningsexemplar upphört. Vidare stadgas
att om skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift för granskning
och att avlämna exemplar av skrift till bibliotek eller arkiv föreskrivs
i lag. Ändringarna innebär också att TF:s tillämpning vidgas till
att under vissa betingelser omfatta inte bara tryckta skrifter utan också
skrifter som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande.

Övergångsvis har föreskrivits att universitetsbiblioteket i Umeå
fr. o. m. den 1 januari 1978 skall få pliktleveranser i stället för granskningsexemplaret
(prop. 1977/78: 62, KU 1977/78: 20, rskr 1977/78: 78).

Den av riksdagen åren 1975 och 1977 beslutade högskolereformen
(prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179 och prop. 1976/77: 59,

KrU1977/78: 27

Bilaga

UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) trädde i kraft den 1 juli 1977.
Genom riksdagens beslut har landet delats in i sex högskoleregioner.
Tillskapandet av högskoleregionerna innebär bl. a. att en i viss mån
sammanhållen forsknings- och utbildningsorganisation byggs upp inom
varje region. Universitetsbiblioteken kommer därmed i praktiken att
fungera som vetenskapliga centralbibliotek i resp. region. Samtliga universitetsbibliotek
finns på orter som har en väl utbyggd forskningsverksamhet.

Föredragande statsrådet anser det riktigt, av både principiella och
praktiska skäl, att alla högskoleregioner behandlas lika i fråga om försörjning
med det svenska trycket. I propositionen föreslås därför att
pliktexemplar skall levereras till universitetsbiblioteken i samtliga högskoleregioner.

Därutöver föreslås ett pliktexemplar, vilket som nationalexemplar
skall förvaras i kungl, biblioteket. Detta exemplar skall för framtiden
bevaras i så komplett skick som möjligt. Det är alltså inte i första hand
ett bruksexemplar. Även det exemplar som levereras till universitetsbiblioteket
i Lund, det s. k. reservexemplaret, skall vara fullständigt.

I fråga om bl. a. tryckt dagstidning och kombinationer av skrifter och
ljud- och bildupptagningar, t. ex. läromedelspaket, föreslås särskilda bestämmelser.
Av dagstidning skall två pliktexemplar lämnas till kungl,
biblioteket och ett pliktexemplar till universitetsbiblioteket i Lund. Av
kombinerat material skall dessa två bibliotek få vartdera ett exemplar.

Ur forskningens och utbildningens synvinkel är det angeläget att de
sex universitetsbiblioteken får samma rätt till pliktexemplar av skrift.
Då självfallet även kungl, biblioteket bör få ett exemplar tillstyrker utskottet
förslaget om sju pliktexemplar av skrifter. Utskottet anser också
förslaget om antalet pliktexemplar av dagstidningar och kombinerat material
väl avvägt.

Utskottet har inte något att erinra mot vad i propositionen förordats
i fråga om leveransskyldighetens omfattning.

Kungl, biblioteket och Lunds universitetsbibliotek skall i princip bevara
allt material. De fem andra pliktexemplaren är avsedda som bruksexemplar
och det skall därför inte föreligga någon skyldighet att bevara
dem för framtiden. Det är enligt föredragande statsrådets mening nödvändigt
att oväsentligt och mindre viktigt material gallras. Därigenom
underlättas hanteringen och minskas magasineringskostnaderna. Även
utskottet vill påpeka nödvändigheten av att en rationell sovring görs av
materialet.

Vad som i propositionen förordas beträffande utnyttjande av pliktexemplar
och om ansvar för gallring av materialet föranleder inte något
utbildningsutskottets uttalande.

Leveransen av pliktexemplar till universitetsbiblioteken i Stockholm

KrU 1977/78: TI

Bilaga

och Linköping, vilka inte tidigare fått sådana, innebär viss merkostnad
för dessa bibliotek. I propositionen beräknas det ytterligare medelsbehovet
för budgetåret 1978/79 till 250 000 kr. per bibliotek, varav 195 000
kr. är kostnader för ett utökat personalbehov, 50 000 kr. kostnader för
bindning och 5 000 kr. för magasinskostnader. I propositionen föreslås
att 500 000 kr. anvisas under ett särskilt reservationsanslag benämnt
Vissa bibliotekskostnader inom högskolan. Utbildningsutskottet tillstyrker
den föreslagna medelsanvisningen.

Stockholm den 13 april 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Bengt Wiklund (s),
Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta Karlsson (c), Lena
Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Roland Sundgren (s), Christina
Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Jörgen Ullenhag (fp) och Margit
Sandéhn (s).

KrU 1977/78: 27 22

Bilaga 2

Lagutskottets yttrande
1977/78:2 y

över propositionen 1977/78: 97 om åtgärder för att bevara skrifter
och ljud- och bildupptagningar

Till kulturutskottet

Sedan kulturutskottet anmodat lagutskottet att yttra sig över propositionen
1977/78: 97 om åtgärder för att bevara skrifter och ljud- och
bildupptagningar, jämte eventuella följ dmotioner, såvitt gäller frågor
inom lagutskottets beredningsområde, får lagutskottet anföra följande.

I propositionen läggs fram förslag till lag om pliktexemplar av skrifter
och ljud- och bildupptagningar. Förslaget innebär bl. a. att programföretag
med rundradioverksamhet åläggs skyldighet att lämna ett pliktexemplar
av sina upptagningar för arkivering till en ny statlig myndighet,
arkivet för ljud och bild. En motsvarande skyldighet åläggs beställare
eller importörer av fonogram och videogram. Vidare skall pliktexemplar
lämnas i fråga om filmer som godkänts för visning vid biografföreställning.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1979. I
propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen (1960: 729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och i lagen (1960: 730)
om rätt till fotografisk bild. Ändringarna, som föreslås träda i kraft
redan den 1 juli 1978, innebär bl. a. att bevarade ljud- och bildupptagningar
får kopieras i enstaka exemplar av arkivet för ljud och bild om
det är påkallat från beredskaps- eller skyddssynpunkt eller för tillgodoseende
av forskningsändamål.

Lagutskottets yttrande avser endast det avsnitt av propositionen som
behandlar ändringarna i upphovsrättslagen och i fotografilagen.

I likhet med departementschefen anser utskottet det angeläget att den
arkivverksamhet som föreslås i propositionen kommer till stånd samt
att det arkiverade materialet kan användas för bl. a. forskningsändamål.
En sådan ordning får enligt utskottet självfallet inte strida mot de internationella
förpliktelser i fråga om upphovsmannens ensamrätt till sitt
verk som Sverige åtagit sig genom anslutningen till den s. k. Barnkonventionen.
I denna fråga har såväl departementschefen som lagrådet
uttalat att de föreslagna ändringarna i upphovsrättslagen är förenliga
med Bernkonventionen och övriga konventioner som Sverige tillträtt
på ifrågavarande område. Hänsyn har härvid tagits till bl. a. att de begränsningar
som skall gälla i fråga om kopiering av arkiverat material
inte kan anses medföra någon inskränkning av praktisk betydelse i

KrU 1977/78: TI

Bilaga

upphovsmannens rätt att bestämma över arkivmaterialets utnyttjande.
Utskottet ansluter sig till den sålunda gjorda bedömningen.

Med hänvisning till det anförda och då propositionens förslag såvitt
avser ändringar i upphovsrättslagen och fotografilagen inte föranleder
någon erinran från utskottets sida förordar utskottet att lagändringarna
genomförs.

Utskottet vill avslutningsvis peka på att de nu aktuella ändringarna
i upphovsrättslagen får anses vara av närmast provisorisk karaktär.
Hela den upphovsrättsliga lagstiftningen ses f. n. över av upphovsrättsutredningen
(Ju 1976: 02). Resultatet av utredningsarbetet kan leda till
justeringar av de regler som nu föreslås bli införda.

Stockholm den 4 april 1978

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: Ivan Svanström (c), Lennart Andersson (s), Inger Lindquist
(m), Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Bernt Ekinge (fp)*, Åke
Gillström (s), Ingemar Konradsson (s), Marianne Karlsson (c), Owe
Andréasson (s), Stina Andersson (c), Anne-Marie Gustafsson (c), Bengt
Silfverstrand (s), Joakim Ollén (m) och Birgitta Johansson (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

KrU 1977/78: 27

Bilaga 3

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1977/78:8 y

med anledning av motioner om lokaliseringen av vissa institutioner
av betydelse för bevarande av tryckta skrifter samt ljud- och bildupptagningar Till

kulturutskottet och utbildningsutskottet

Kulturutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra
sig över den med anledning av propositionen 1977/78: 97 väckta motionen
1977/78: 1780 såvitt gäller yrkandet 2 om lokalisering till Kalmar
av den i propositionen föreslagna nya arkivinstitutionen.

Vidare har utbildningsutskottet beslutat bereda arbetsmarknadsutskottet
tillfälle att yttra sig över motionerna 1977/78: 1780, yrkandet 1,
och 1977/78: 1873 om lokalisering till Kalmar av den i propositionen
1977/78: 114 behandlade verksamheten om mikrofilmning av svensk
dagspress.

Propositionerna

I propositionen 97 föreslås en särskild lag om skyldighet för framställare
av tryckta skrifter samt ljud- och bildupptagningar att till offentliga
institutioner lämna exemplar som skall bevaras för framtiden
(pliktexemplar).

I anslutning till lagen föreslås att en ny statlig myndighet, arkivet för
ljud och bild, skall inrättas. Arkivet skall ha till uppgift att bevara och
tillhandahålla ljud- och bildupptagningar, som inte ingår i med tryckt
skrift kombinerat material. Verksamheten vid den nya institutionen
föreslås starta den 1 januari 1979 och knyta an till den verksamhet som
i dag bedrivs av nationalfonoteket vid kungl, biblioteket.

Personalen vid det nya arkivet beräknas omfatta 20 personer. En
särskild kommitté skall bildas för att ta ställning till organisatoriska
frågor, däribland lokalfrågan. Det förutsätts i propositionen att nationalfonoteket,
som skall inordnas i arkivet, placeras i det s. k. kronobageriet
i Stockholm.

Proposition 114, som har samband med den tidigare nämnda propositionen,
handlar om hur vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
skall organiseras. Propositionen innehåller bl. a. förslag om omorganisation
av kungl, biblioteket till ett nationalbibliotek. Inom bibliotekets
ansvarsområde skall ligga bevarandet av svensk dagspress genom
mikrofilmning.

I propositionen behandlas frågan om hur filmningsarbetet skall or -

KrU 1977/78: 27

Bilaga

ganiseras. Arbetet skall omfatta löpande filmning av varje dagstidning
som kommer ut i Sverige samt retrospektiv filmning, dvs. filmning av
serier av svenska dagstidningar, som inte filmats tidigare. I propositionen
sägs att själva filmningsarbetet bör ligga utanför kungl, bibliotekets
verksamhet. Det bör enligt förslaget ankomma på biblioteket att efter
anbud ta ställning till var och hur filmningsverksamheten i detalj skall
bedrivas. Därvid — sägs det vidare — får möjligheterna prövas att förlägga
själva filmningen såväl till Stockholmsområdet som utanför detta.

Den kommitté, som utrett tidningsfilmningen, anser att den retrospektiva
filmningen kan ge sysselsättning motsvarande tre årsverken
under en 15-årsperiod, medan den kontinuerliga filmningen beräknats
ge permanenta arbetstillfällen motsvarande fyra årsverken. Kommittén
övervägde en placering av verksamheten i Kalmar men ansåg att bibliotekstekniska
och ekonomiska skäl talade för en förläggning till Storstockholmsområdet.

Motionerna

I motionen 1780 av Bernt Nilsson m. fl. (s, c, m, fp) yrkas dels att
mikrofilmningen skall förläggas till arbetsvårdsverksamheten i Kalmar,
dels att arkivet för ljud och bild skall placeras i Kalmar. Eric Rejdnell
m. fl. (fp, c, m) framställer i motionen 1873 motsvarande yrkande för
filmningsverksamheten.

Utskottet

Utskottet vill först allmänt framhålla att vid nybildning eller omorganisation
av statlig verksamhet där lokaliseringsfrågan kommer upp
till bedömning bör alltid noga prövas möjligheten att välja andra alternativ
än Storstockholmsområdet. Utskottet förutsätter att detta är en
av utgångspunkterna vid de organisatoriska överväganden som skall
följa efter riksdagsbesluten om de institutioner som nu är aktuella. Enligt
utskottets uppfattning bör ortsvalet avgöras av regeringen och inte
överlåtas på myndighet eller organisationskommitté.

När det gäller yrkandena om lokalisering till Kalmar kan utskottet
biträda motionärernas uppfattning att det är angeläget att man speciellt
undersöker om verksamheterna kan förläggas dit. Det finns därvid
anledning uppmärksamma att i Kalmar inom arbetsvärdens ram drivs
en verksamhet med mikrofilmning som i och för sig med fördel synes
kunna utvidgas till att gälla även tidningsfilmning.

De synpunkter som utskottet i anslutning till motionerna redovisat i
lokaliseringsfrågan bör regeringen underrättas om.

Stockholm den 20 april 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

KrU 1977/78: 27

Bilaga

Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson
(c), Torsten Stridsman (c), Gördis Hörnlund (s), Erik Johansson i Simrishamn
(s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson
(c), Elver Jonsson (fp), Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m),
Sune Johansson (s), Anna Wohlin-Andersson (c) och Lars Ulander (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7 8 0 0 5 3