KrU 1977/78: 24

Kulturutskottets betänkande
1977/78: 24

med anledning av propositionerna 1977/78:91 om radions och
televisionens fortsatta verksamhet m. m. och 1977/78:144 med
förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio,
m. m. jämte motioner

Inledning

Sedan regeringen i propositionen 1977/78: 100 bilaga 12 under punkterna
B 29, El, I: B 2 och 11.13 beräknat medel till Viss beredskapsutrustning
m. m. för Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio aktiebolag,
Televisions- och ljudradioanläggningar samt Vissa byggnadsarbeten
för Sveriges Radio har regeringen i propositionen 1977/78: 91
(utbildningsdepartementet) lagt fram förslag om radions och televisionens
fortsatta verksamhet m. m.

Departementschefens överväganden och ståndpunktstaganden redovisas
i propositionen i en allmän principiell del (kapitel 4.1—4.11). Kapitlen
5 och 6 avser upprättade lagförslag. I den till nämnda kapitel
hörande hemställan har regeringen föreslagit riksdagen

dels att antaga förslagen till

1. lag om ändring i radiolagen (1966: 755),

2. lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756),

3. lag om avgift för televisionsmottagare,

4. lag om försöksverksamhet med närradio,

dels att

5. godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation
som angetts i propositionen,

6. godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens programverksamhet
som angetts i propositionen,

7. godkänna de riktlinjer för radionämndens organisation och verksamhet
som angetts i propositionen,

8. godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet med närradio och
när-TV som angetts i propositionen.

Under rubriken Anslagsberäkningar (kapitel 8 i propositionen) har
regeringen föreslagit riksdagen att

1. godkänna propositionens förslag till medelsberäkningar för den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten,

2. bemyndiga regeringen att slutligt fastställa kompensationen för
allmänna kostnadsökningar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.,

1 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 24

KrU 1977/78: 24

4. till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag för budgetåret 1978/79
anvisa ett anslag av 76 000 000 kr.,

5. medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som förordats
i propositionen,

6. till Televisions- och radioanläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa
ett investeringsanslag av 60 200 000 kr.,

7. bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för
Sveriges Radio inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

8. till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio för budgetåret 1978/
79 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Sedermera har konstitutionsutskottet med yttrande KU 1977/78: 2 y
till kulturutskottet överlämnat propositionen 1977/78: 144 vari regeringen
föreslagit riksdagen att antaga förslag till

1. lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio,

2. lag om ändring i lagen (1977: 1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens
område för brott mot tystnadsplikt.

De i propositionerna 1977/78: 91 och 1977/78: 144 framlagda lagförslagen
har den lydelse som framgår av bilaga 1.

KrU 1977/78: 24

Innehållet i propositionen 1977/78: 91 har i en inom utbildningsdepartementet
upprättad sammanfattning redovisats på i huvudsak följande
sätt.

Ny organisation för radio och television

Regeringen fullföljer i propositionen de strävanden som funnits sedan
mitten av 1960-talet att för radio och TV skapa flera enheter med stor
självständighet i programfrågor. Det bärande motivet är nu liksom
tidigare att decentralisera beslut och säkra mångfald i programfrågor.
Den viktigaste nyheten i regeringens organisationsförslag är att Sveriges
Radio skall överlåta sin programverksamhet på två nya dotterbolag, ett
för riksradio och ett för TV.

Sveriges Radio har i dag två funktioner. Den ena är att svara för
produktion och sändningar av program i radio och TV. Den andra är
att fungera sorn moderbolag i en koncern, som också innehåller dotterbolagen
Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio. De båda
dotterbolagen har stor självständighet i programverksamheten, men det
är problem för dem att vara underställda ett bolag som självt bedriver
programverksamhet.

I propositionen föreslås nu att Sveriges Radio skall överlåta sin programverksamhet
på två nya företag, ett för riksradio och ett för TV
som båda skall ha ställning som dotterbolag. Sveriges Radio skall således
behålla sin funktion som moderbolag. I radio- och TV-koncernen
kommer därmed all programverksamhet att bedrivas av jämställda
företag. Antalet programföretag blir fyra i stället för de nuvarande tre.

Ett viktigt skäl för förändringen är att radion och televisionen bör
få en friare ställning i förhållande till varandra. Detta ökar mångfalden
och ger de två medierna bättre möjligheter att utvecklas självständigt
efter sina egna inneboende förutsättningar och därigenom att
höja kvaliteten i programmen.

De två nya dotterbolagen — som var för sig blir större än något av
de nuvarande dotterbolagen — kommer att byggas upp kring programenheter
som redan nu finns. Regeringens förslag kräver därför ingen
omfattande omorganisation av redaktionerna inom dessa enheter.

Radion. Radioverksamheten beaktades inte tillräckligt då beslut 1966
fattades om den nuvarande organisationen av Sveriges Radio. Regeringen
vill nu med sitt förslag lyfta fram radion ur televisionens skugga.

Det nya riksradioföretaget bör bestå av den nuvarande programenheten
för riksradio i Stockholm, kompletterad med den avdelning för
ljudradioteknik som nu sorterar under den företagsgemensamma tekniska
enheten inom Sveriges Radio. Riksradion bör vidare få egna
redaktioner utanför Stockholm till det antal och av den storlek som
avgörs av radions egna behov. Radion bör alltså inte längre ha samma
distriktsorganisation som TV. Däremot bör riksradion allvarligt pröva
möjligheterna att utvidga samarbetet med lokalradion.

Televisionen. Inom det nya TV-företaget bör finnas de två nuvarande
programenheterna för TV 1 och TV 2, vilka bör ha samma självständighet
i programverksamheten som nu. TV-företaget bör vid sidan
av programenheterna i Stockholm ha tio distrikt, som skall ha till
uppgift dels att producera program för rikssändning, dels att sända
regionala TV-program. Ett elfte regional-TV-program bör sändas över
ett särskilt stockholmsdistrikt. I TV-företaget bör vidare ingå den teknik
som behövs för driften.

KrU 1977/78: 24

Distrikten. Programverksamheten i både radio och TV utanför Stockholm
bör få en förstärkt ställning. Dels bör programproduktionen öka
väsentligt. Dels bör såväl riksradions redaktioner utanför Stockholm
som TV-distrikten få viss beslutanderätt då det gäller rikssändningar av
program som de har producerat.

Moderbolaget bör ha följande beslutsbefogenheter då det gäller programbolagen: 1.

att utse 11 av de 14 styrelseledamöterna i vart och ett av dotterbolagen
(övriga tre ledamöter blir två personalrepresentanter samt verkställande
direktören i dotterbolaget),

2. att besluta om samlade anslagsframställningar för hela koncernen,

3. att besluta om anslagsfördelning till dotterbolagen,

4. att besluta om fördelning av sändningstid mellan dotterbolagen.

I anslutning till sina beslutsbefogenheter får Sveriges Radio som
moderbolag också ett allmänt planeringsansvar för hela koncernens
verksamhet.

Ägare och styrelse. Aktierna i moderbolaget Sveriges Radio bör ha
samma ägare som nu med oförändrad fördelning av aktierna på de
olika aktieägargrupperna. Moderbolaget bör i sin tur äga samtliga
aktier i dotterföretagen. Styrelsen bör bestå av 15 ledamöter, varav
ordföranden och sex övriga ledamöter bör utses av regeringen, fem
av bolagsstämman och två av personalen. Bolagets verkställande direktör
bör ingå som självskriven ledamot.

Bättre programkvalitet. Mer radio och TV
från distrikten

I propositionen anges riktlinjer för hur radio- och TV-verksamheten
skall byggas ut fram t. o. m. mitten av 1980-talet. Betydande resursförstärkningar
föreslås på flera områden. De viktigaste förslagen är:

• Distriktens andel av riksprogramproduktionen för radio och TV ökar
från f. n. ca 30 % till ca 40 %. Detta innebär väsentligt ökade resurser
till distrikten.

• Regionala nyhetssändningar i TV byggs ut till samtliga elva distrikt.
Genom regional-TV får distrikten en basresurs också för produktion
av riksprogram i TV.

• Lokalradion förstärks. De nuvarande redaktionerna utökas. I vissa
fall kan det bli aktuellt att upprätta underredaktioner.

• Ett mindre dagblock med repriser införs på försök i TV för att
tillgodose bl. a. dem som skiftesarbetar eller av andra skäl inte kan
följa TV-programmen på kvällstid.

• Bortsett från dagblocket förutsätts sändningstiden i TV vara oförändrad.
Resursförstärkningar bör i stället användas för att kvaliteten
skall kunna höjas och för särskilda insatser för bl. a. handikappade och
språkliga minoriteter.

• Möjligheterna att få frekvensutrymme för en fjärde radiokanal
kommer att undersökas.

För nästa budgetår föreslås Sveriges Radio och Sveriges Lokalradio
få ett driftsanslag om drygt 920 milj. kr., vilket innebär ett reformutrymme
på drygt 50 milj. kr. Medelsförstärkningen skall bl. a. användas
för kvalitetshöjande åtgärder och för att bygga ut produktionen i
distrikten. Vidare kan regionala TV-sändningar starta i ett distrikt och
dagblocket i TV börja byggas ut. Slutligen kan lokalradion få stärkta
resurser. Fördelningen av medel mellan TV, ljudradio och lokalradio
görs av Sveriges Radio självt.

KrU 1977/78: 24

Höjda mottagaravgifter. Radio- och TV-verksamheten, med undantag
för Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Radios utlandsprogram,
skall liksom f. n. finansieras med mottagaravgifter. Avgiften för svartvit
TV höjs med 60 kr. till 340 kr. per år och tillägget för färg-TV
med 20 kr. till 140 kr. per år. Innehavare av enbart radiomottagare
behöver inte betala någon avgift.

Ökade pub 1 i k konta k t e r
Betydelsen av att de fyra programföretagen förbättrar sina kontakter
med publiken framhålls starkt i propositionen. Regeringen föreslår
att programföretagen årligen skall inbjuda koncernens ägare, dvs. folkrörelserna,
pressen och näringslivet, till två konferenser på olika platser
i landet där programverksamheten diskuteras. Dessutom bör programföretagen
fortsätta att utveckla sådana former för publikkontakt
som Sveriges Radio hittills har prövat, t. ex. publikforum.

Riktlinjer för programverksamheten
I radiolagen och i avtalet mellan staten och Sveriges Radio anges
vilka riktlinjer som gäller för programverksamheten i radio och television.
Opartiskhet och saklighet skall känneteckna programutbudet.
Programmen skall i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga
om bl. a. religion, teater, konst, litteratur och vetenskap.

I propositionen föreslås inga principiella förändringar av reglerna för
programverksamheten. Utgångspunkten är att verksamheten skall ha
samma fria och i publicistiskt avseende oberoende ställning som f. n.
Vissa programpolitiska riktlinjer diskuteras i propositionen. De frågor
som tas upp är i regel sådana som har uppmärksammats i radioutredningen,
remissvaren och den allmänna debatten.

• Vikten av en omfattande frilansmedverkan i radio och TV slås fast.

• Vikten av att fler program görs tillgängliga för handikappade och
språkliga minoriteter understryks.

• Skyldigheten att iaktta stor försiktighet när det gäller framställningar
av underhållningsvåld markeras.

• Radions och televisionens betydelse för språkvården betonas.
Radions och televisionens kulturansvar framhålls också mycket starkt

i propositionen. Genom radio och TV kan en stor publik få regelbundna
kontakter med bl. a. teater, musik, film och bildkonst. Men det är
inte bara genom sitt programutbud som radio-TV spelar en kulturpolitisk
roll. Samspelet mellan programföretagen och kulturlivet i övrigt
har också stor betydelse.

I propositionen diskuteras önskemålet att TV i ökad utsträckning
skall sända scenföreställningar från teatrarna, s. k. transmissioner. En
fast teaterensemble bör också kunna knytas till programföretagen. Utläggningar
av produktionsuppdrag till fristående filmare bör kunna
ökas. Radions ansvar för musikkulturen betonas, liksom programföretagens
ansvar för bevakningen av kultur- och folkrörelseliv.

Radionämnden förstärks
Radionämnden har till uppgift att övervaka att Sveriges Radio utövar
sin rätt till radio- och TV-sändningar opartiskt och sakligt och
enligt radioavtalets riktlinjer. Nämndens övervakning sker genom efterhandsgranskning
av program.

Enligt propositionens förslag får radionämnden ökade möjligheter när

KrU 1977/78: 24

det gäller att granska hur programföretagen handlägger frågor om
genmäle och beriktigande. Radionämndens kansli förstärks också enligt
förslaget.

Text-TV och data-TV utreds

En särskild utredning kommer att tillsättas för att undersöka möjligheten
att i en framtid använda text-TV och data-TV i nyhetsförmedlingen.

• Text-TV kan innebära att en text eller en schematisk bild överförs
på TV-skärmen samtidigt som skärmen visar ett vanligt TV-program.
Tekniken ger ökade möjligheter i fråga om textsättning av program.
Möjligheter öppnas också att överföra text som inte har samband med
de vanliga programmen, t. ex. telegramnyheter och sportresultat.

• Data-TV — eller med en internationell term viewdata — är en teknik
som möjliggör tvåvägskommunikation genom att TV-apparaten via
telefonnätet kopplas till en eller flera databaser. Apparatinnehavaren
kan välja bland ett i princip obegränsat informationsmaterial.

Redan under nästa budgetår får Sveriges Radio medel så att man
kan starta en försöksverksamhet med text-TV som i första hand riktar
sig till hörselskadade.

Närradioförsök
Frågan om att vidga rätten att sända radio- och TV-program har
diskuterats av flera radioutredningar. I första hand har man tänkt sig
att ideella, religiösa, fackliga och politiska sammanslutningar skall ges
möjlighet att bedriva egna lokala sändningar.

I propositionen föreslås en försöksverksamhet med närradio och närTV.
En parlamentarisk utredning får i uppdrag att lägga upp försöksverksamhet
och skall därvid närmare analysera de problem som sådana
sändningar kan aktualisera. Utredningen skall lämna förslag till hur
en permanent verksamhet med närradio och när-TV skall se ut.

Försöksverksamheten skall vara treårig och avses starta på ett femtontal
orter. Av praktiska och ekonomiska skäl bör försöken i första
hand omfatta radiosändningar. Kostnaderna för försöken skall täckas
av de organisationer som medverkar. Avgiftsmedel skall således inte
användas för närradioförsöket.

Radions och televisionens programregler kommer inte att gälla närradio
och när-TV. För denna programverksamhet kommer i stället att
i stort sett gälla samma regler som gäller för tidningar och tidskrifter.
Programmen kommer alltså inte att granskas av radionämnden och
något krav på saklighet och opartiskhet kommer inte heller att ställas.
Däremot skall givetvis en ansvarig programutgivare finnas.

I ett viktigt avseende gäller inte likheten med tidningar och tidskrifter.
Kommersiell reklam får inte förekomma i närradio och när-TV.

Genomförande av förslagen
Den nya organisationen av radio- och TV-verksamheten föreslås i
propositionen bli genomförd från den 1 juli 1979. Efter detta datum
skall verksamheten bedrivas efter riktlinjer i ett sjuårigt avtal som
staten träffar med dels moderföretaget, dels de fyra programföretagen.
Enligt propositionens förslag blir det en uppgift för Sveriges Radio
att närmare planera och genomföra förändringarna under verksamhetsåret
1978/79. De nya reglerna för programverksamheten föreslås gälla

KrU 1977/78: 24

redan från den 1 juli 1978. Kvalitetsförstärkningarna genomförs successivt
under avtalsperioden med början den 1 juli 1978.

Propositionen 1977/78: 144 innehåller förslag om en särskild lag om
ansvarighet i försöksverksamhet med närradio. Denna lag bygger på
samma principer som de ansvarsregler som gäller för pressen och Sveriges
Radio. Vidare föreslås i propositionen en ändring i lagen om ansvar
på tryckfrihetsförordningens område för brott mot tystnadsplikt.

Med anledning av propositionen 1977/78: 91 har väckts motionerna
1977/78: 1777 samt 1782—1801.

Därjämte föreligger från allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/
77 följande motioner med anknytning till de frågor som behandlas i
propositionen 1977/78: 91, nämligen 1976/77: 68, 736, 750, 962, yrkandena
6 samt 7 a och 7 b, 987, yrkandet 1, och 1130.

Från allmänna motionstiden i januari 1978 upptas i detta sammanhang
till behandling motionerna 1977/78: 877, yrkande f, 1129, 1135,
1515, 1521, 1523, 1526, 1527, 1528 och 1532.

Dessutom har konstitutionsutskottet med sitt yttrande KU 1977/78:
2 y till kulturutskottet överlämnat den under allmänna motionstiden
1978 väckta motionen 1977/78: 1415 samt den med anledning av propositionen
1977/78: 144 väckta motionen 1977/78: 1877.

Utskottet har sålunda att i anslutning till propositionerna behandla
följande motioner, nämligen

1976/77: 68 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att Sveriges Radio bör utträda ur Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF),

1976/77: 736 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen anhåller
hos regeringen att förslag framläggs innebärande att radionämnden utses
direkt av riksdagen,

1976/77: 750 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen som sin mening framhåller att riksdagen och inte regeringen
bör utse radionämnden, vilket bör vara en förutsättning för radioutredningens
fortsatta arbete,

1976/77: 962 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära att frågan om en barntidning med anknytning
till TV-program enligt i motionen angivna riktlinjer utreds
(yrkande 6),

2. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om programtid
och programresurser för barnprogram i TV (yrkande 7 a),

3. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om pro -

KrU 1977/78: 24

gramsättning av inslag med underhållningsvåld och fördomar (yrkande
7 b),

1976/77: 987 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motionen 1976/77: 985 — såvitt nu är i fråga yrkas
att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas för att utöka programtiden
i radio och TV på invandrarspråk och en särskild invandrarkanal i
radio inrättas (yrkande 1),

1976/77: 1130 av Sven Johansson m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
uttalar att andelen kyrkliga och kulturbetonade program inom Sveriges
Radios verksamhetsramar ökas väsentligt samt att nämnda programinslag
ökas i barn- och ungdomsprogrammen,

1977/78: 877 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen uttalar sig för de i motionen angivna riktlinjerna
innebärande att åtgärder bör vidtas för att utöka programtiden i radio
och TV på invandrarspråk (yrkande f),

1977/78: 1129 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att i samband med tecknandet av nytt avtal mellan staten
och Sveriges Radio frågan om begränsning av våldsinslag i TV beaktas,

1977/78: 1135 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en skyndsam utredning om
radiodistribution av taltidningar,

1977/78: 1415 av Filip Fridolfsson (m) och Tore Nilsson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att bestämmelser i radiolagen
om intern-TV-sändning ges en sådan utformning att samfund och
ideella organisationer får vidgade möjligheter att överföra möten m. m.
till andra lokaler,

1977/78: 1515 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen uttalar
att regeringen i samband med propositionen om Sveriges Radio/TV
beaktar vad som anförts i motionen,

1977/78:1521 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
uttalar att i samband med Radio/TV: s omorganisation rundradioföretagen
åläggs skyldighet att meddela allmänheten information om störningar
som tillfälligt eller tidvis kan innebära olägenhet eller fara för
hela eller delar av allmänheten,

1977/78: 1523 av Eric Enlund (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna att hälsoupplysandefriskvårdande
program bör initieras i radio- och TV-programmen som
en kontinuerlig del av programutbudet i enlighet med motionens syfte,

1977/78: 1526 av Gunnar A. Johansson m. fl. (m) vari yrkas att riks -

KrU 1977/78: 24

dagen uttalar sitt fördömande av sådant språkbruk i radio och TV vilket
kan betecknas som vanhedrande, förråande eller stötande,

1977/78: 1527 av Sven Johansson (c) och Åke Polstam (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om en framställning till Sveriges
Radio om utökning av textade program i TV,

1977/78: 1528 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
uttalar att andelen kyrkliga och kulturbetonade program inom Sveriges
Radios verksamhetsramar ökas väsentligt samt att nämnda programinslag
ökas i barn- och ungdomsprogrammen,

1977/78: 1532 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att frågan om de gravt synskadades möjligheter att få tillgång
till veckans radio- och TV-programtider på kassettband snarast
utreds,

1977/78: 1777 av Ingrid Diesen (m) och Margaretha af Ugglas (m)
vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen uttalats
rörande önskvärdheten av radio- och TV-sändningar för balter i Sverige,

1977/78: 1782 av Anders Björck m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att vad som i motionen anförts om utvecklingen
av nya medier ges regeringen till känna,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att en central beredning för
nya medier i enlighet med vad som anförts i motionen tillsätts,

1977/78: 1783 av Claes Elmstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande lokalradions
utvecklingsmöjligheter och möjligheter till lokal bevakning utanför
respektive huvudort,

1977/78: 1784 av Barbro Engman-Nordin (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts om
programföretagens styrelser,

2. att som sin mening ge till känna vad som anförts om treåriga verksamhetsplaner,

3. att sorn sin mening ge till känna vad som anförts om samordning av
programverksamheten,

4. att ändra 6 § i regeringens förslag till radiolag i enlighet med vad
som anförts i motionen,

1977/78: 1785 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari
yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1977/78: 91 i de delar
som avser ny organisation av Sveriges Radio,

KrU 1977/78: 24

2. att riksdagen i fråga om Sveriges Lokalradio, programverksamhetens
inriktning m. m. beaktar vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att pensionärer med pensionen som enda inkomst
befrias från erläggande av licensavgifter,

1977/78: 1786 av Kurt Hugosson (s) vari yrkas att riksdagen i anslutning
till behandlingen av regeringens proposition 1977/78: 91 beslutar
att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
lokalradiochefens rätt att i vissa fall bryta riksprogrammet,

1977/78: 1787 av Nils Hörberg (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen på lämpligt sätt låter utreda

1. hur samhällets kulturstöd skall utformas så att det gagnar de enskilda
medborgarnas utveckling till mångsidigt informerade, kulturaktiva,
kritiskt tänkande individer,

2. vilken avvägning som därför för framtiden bör göras mellan olika
kulturella uttrycksmedel, när det gäller statsstödets fördelning,

1977/78: 1788 av Gördis Hörnlund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Bo råsområdet i enlighet med 1969 års radioutrednings förslag
skall utgöra ett eget lokalradioområde,

1977/78: 1789 av Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen uttalar
att produktionen av lantbruksprogram i TV fortsätter i samma omfattning
som hittills,

1977/78: 1790 av Elver Jonsson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att det i Lag om ändring i radiolagen (1966: 755) skrivs in en
särskild föreskrift i lagens 6 § genom ett nytt moment med följande
lydelse: ”6. föreskrift om skyldighet att främja nyktra levnadsvanor och
i övrigt en ökad folknykterhet”,

1977/78: 1791 av Torkel Lindahl (fp) och Olle Wästberg i Stockholm
(fp) vari yrkas att riksdagen beslutar avskaffa de begränsningar i sändningsrätten
som gäller för trådradio i radiolagen (1966: 755),

1977/78: 1792 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av propositionens förslag antar följande
lydelse av 6 § förslaget till lag om försöksverksamhet med närradio:

6 § För närradio gäller inte 6 och 7 §§ andra stycket radiolagen
(1966: 755).

Sammanslutningen skall i sin programverksamhet iaktta saklighet och
respekt för den enskildes privatliv.

Tillstånd att sända närradio skall förenas med villkor att sammanslutningen
skall sända redogörelse för beslut av radionämnden, vari sammanslutningen
förklaras ha brutit mot bestämmelser i eller villkor enligt
denna lag.

KrU 1977/78: 24

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
närradiosändningar,

1977/78: 1793 av Hans Nyhage m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar om en delning av lokalradioområdet Göteborg-Borås
(Sjuhärad), så att Boråsområdet blir ett eget lokalradioområde, Radio
Sjuhärad, fr. o. m. den 1 juli 1978,

1977/78: 1794 av Joakim Ollén (m) vari yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts beträffande avtal mellan de
framtida programbolagen inom Sveriges Radio gällande distriktens
ställning,

1977/78: 1795 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
uttalar

1. att vid TV-distriktens utbyggnad de små distrikten prioriteras,

2. att försöksverksamhet med närradio t. v. får anstå och att i stället
lokalradion ges resurser för att kunna bygga ut sin verksamhet med
reportrar placerade på vitala platser utanför huvudorterna,

1977/78: 1796 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar 1.

att avslå regeringens förslag att göra Sveriges Radio till en koncern,
bestående av ett moderbolag och fyra programbolag,

2. att den allmänna programverksamheten skall organiseras i ett sammanhållet
företag. Sveriges Radio AB,

3. att Sveriges Lokalradio AB skall utgöra ett dotterbolag till Sveriges
Radio,

4. att Sveriges Utbildningsradio AB skall vara ett fristående företag,

5. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om teknikens organisation,

6. att enheten för utlandsprogram skall bestå som självständig programenhet
i Sveriges Radio,

7. att distrikten skall bestå som självständiga enheter under radiochefen
och bedriva programverksamhet i både riksradion och televisionen,

8. att i övrigt godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens
organisation som anges i motionen,

9. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om antalet
ledamöter och suppleanter i styrelserna för Sveriges Radio, Sveriges
Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio samt om sättet att utse ledamöter
och suppleanter,

10. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om regionala TV-sändningar,

11. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om avvägningen mellan egen och främmande produktion,

KrU 1977/78: 24

12. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående utbyggnad av underredaktioner hos Sveriges Lokalradio,

13. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om våldsinslag i underhållningsprogram,

14. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om programverksamhet för döva, hörselskadade, blinda samt
psykiskt utvecklingsstörda,

15. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om programverksamhet för språkliga minoriteter,

16. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om s. k. transmissioner,

17. att i övrigt godkänna de allmänna riktlinjer för rundradio företagens
programverksamhet som anges i motionen,

18. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående kontakter med publiken,

19. att Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio
skall ges kompensation för allmänna kostnadsökningar i enlighet
med vad som anförs i motionen,

20. att treåriga rullande verksamhetsbudgetar skall tillämpas för Sveriges
Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio,

21. att godkänna de riktlinjer för radionämndens organisation och
verksamhet som anförs i motionen,

22. att avslå regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med
närradio,

23. att godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet med närradio
och när-TV som anförs i motionen,

24. att med godkännande av vad som i motionen anförs angående
bestämmelser i radiolagen och i specialmotiveringen utfärda lag om
ändring i radiolagen i enlighet med det innehåll som framgår av motionen,

25. att godkänna de förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten som anförs i motionen,

26. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående verksamheten inom Sveriges Utbildningsradio,

1977/78:1797 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen anhålla om att sådana åtgärder vidtas att massmedieforskningen
inom i motionen nämnt område stimuleras och erhåller
erforderliga resurser,

2. att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen,

1977/78: 1798 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att avtalet mellan staten och Sveriges Radio får en sådan utform -

KrU 1977/78: 24

ning, att socialstyrelsen ges möjlighet att informera om centrala folkhälsofrågor,

1977/78: 1799 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avvisar propositionen 1977/78: 91 såvitt avser

a) lag om ändring i radiolagen

b) lag om ändring i radioansvarighetslagen

c) lag om försöksverksamhet med närradio

d) förslag till ändrade riktlinjer för rundradioföretagens organisation
och programverksamhet, för radionämndens organisation och verksamhet
samt för försöksverksamheten med närradio-TV,

2. att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78: 91 beslutar anslå
ett med 100 000 000 kr. till 1 020 000 000 kr. förhöjt belopp till driftkostnader
för den allmänna programverksamheten och för lokalradion
för budgetåret 1978/79,

3. att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78: 91 beslutar att
till Sveriges Utbildningsradio AB anslå ett med 9 228 000 kr. till
85 228 000 kr. uppräknat belopp för budgetåret 1978/79,

4. att riksdagen uttalar att när våld och förtryck skildras i etermedierna
skall detta ske i sådan form och med ett sådant innehåll att det
ger kunskaper, normer, värderingar och känslor som är önskade; upplevelser
och erfarenheter som programmen ger skall leda till konstruktiv
handling och avtrubbningseffekter inför våldet motverkas; våldsskildringen
skall stödja sådana normer och värderingar som är förenliga med
grundläggande demokratiska värden och inte leda till orealistiska föreställningar
om verkligheten, och det våld som skildras på detta sätt
skall kunna motiveras,

5. att riksdagen uttalar att Sveriges Radio bör utträda ur Svenska
arbetsgivareföreningen,

6. att riksdagen uttalar att planerna på en nordisk satellit-TV avskrivs,

1977/78: 1800 av Bengt Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen rörande
gemensamma tillsatser för TV-mottagare till den grupp som enligt propositionen
1977/78: 91 skall ingå i försöksverksamheten,

1977/78: 1801 av Allan Åkerlind (m) vari yrkas att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 1977/78: 91 beslutar uttala

1. att radionämnden skall ges behörighet att meddela föreskrifter om
de framtida programmens innehåll och utformning,

2. att vad som i övrigt anförts i motionen bör tillgodoses vid utformandet
av nytt radioavtal och för övrigt i det löpande programarbetet,

1977/78: 1877 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1977/78: 144 med förslag
till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio, m. m.,

KrU 1977/78: 24

2. att riksdagen uttalar att försöksverksamhet med närradio/TV ej
bör komma till stånd.

I bilaga 3 till detta betänkande lämnas en översikt över motionernas
behandling.

Gällande riktlinjer för rundradioverksamheten i Sverige drogs upp
1966 genom beslut av riksdagen och Kungl. Maj:t (prop. 1966: 136,
SU 1966: 163, rskr 1966: 388) och kompletterades därefter åren 1975
och 1976 genom besluten om lokalradio (prop. 1975: 13, KrU 1975: 6,
rskr 1975: 82) och utbildningsprogramverksamhet (prop. 1975/76: 110,
UbU 1976/77: 8, rskr 1976/77: 46).

Verksamheten regleras i första hand genom radiolagen (1966: 755,
omtryckt 1972: 240, ändrad senast 1975:242), radioansvarighetslagen
(1966: 756, ändrad 1977: 1018) samt förordningen (1967: 449) med instruktion
för radionämnden (ändrad senast 1976: 847). Avtal angående
programverksamheten har vidare träffats mellan staten och Sveriges
Radio aktiebolag. Det nuvarande avtalet trädde i kraft den 1 juli 1967
och gäller, sedan det förlängts med ett år, t. o. m. den 30 juni 1978.

Radioutredningen (U 1974: 08) som tillkallades med stöd av regeringens
bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda radions och televisionens
fortsatta utveckling avlämnade i april 1977 betänkandet (SOU
1977: 19) Radio och TV 1978—1985. Efter en omfattande remissbehandling
av betänkandet har regeringen i propositionen 1977/78: 91
lågt fram förslag om radions och televisionens fortsatta verksamhet.

Vad beträffar ärendets behandling har kulturutskottet anmodat konstitutionsutskottet
att till kulturutskottet avge yttrande över propositionen
1977/78: 91 jämte motioner väckta med anledning av densamma,
allt i vad avser frågor som ligger inom konstitutionsutskottets beredningsområde.

Konstitutionsutskottets yttrande är fogat som bilaga till betänkandet.
Det avser även propositionen 1977/78: 144 med förslag till lag om ansvarighet
i försöksverksamhet med närradio, m. m. samt motionerna
1977/78: 1415 och 1977/78: 1877. Nämnda proposition och motioner
har, som redan nämnts, av konstitutionsutskottet överlämnats till kulturutskottet
för handläggning.

Utbildningsutskottet, som givits tillfälle att yttra sig över propositionen
och motionerna i vad avser frågor som berör Sveriges Utbildningsradio,
har meddelat kulturutskottet att utbildningsutskottet den 6
april 1978 beslutat att inte avge något yttrande i ärendet.

Kulturutskottet har — i närvaro i flertalet fall av representanter för
konstitutionsutskottet — anordnat frågestunder med företrädare för
Sveriges Radio AB, Sveriges Lokalradio AB, Sveriges Utbildningsradio
AB, radionämnden, Sveriges Radios distriktsorganisation, tjänstemanna -

KrU 1977/78: 24

klubben vid Sveriges Radio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB samt Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(KLYS).

1. Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolitiskt sammanhang

Propositionen 1977778: 91

I kapitel 4.1 i propositionen (s. 151—155), vilket har den ovan angivna
rubriken, uttalas att den kraftiga expansionen av rundradioverksamheten
stärkt etermediernas ställning i samhället och gjort radion och
televisionen till allt betydelsefullare faktorer i vårt dagliga liv. För de
flesta människor är radion och televisionen omistliga när det gäller att
skaffa information om de dagsaktuella händelserna. Radio och TV
initierar och stimulerar debatt, heter det vidare, och spelar därigenom
en central roll för opinionsbildningen i samhället. Men programmen
ger också underhållning och förströelse. De skapar nya intressen och
ger kunskaper och kulturupplevelser. I propositionen påpekas också att
det reformarbete som bedrivits på kulturområdet de senaste åren medfört
att radions och televisionens kulturpolitiska roll har kommit i förgrunden.
Mot den sålunda angivna bakgrunden görs i propositionen
därefter vissa uttalanden som bl. a. markerar några av utgångspunkterna
för det organisationsförslag som läggs fram i propositionen. Utskottet
återkommer till dessa uttalanden under närmast följande punkter
i betänkandet.

Motionerna

Uttalanden och yrkanden som berör radions och televisionens ställning
i mediepolitiska och kulturpolitiska sammanhang har gjorts i flera
motioner. Sålunda yrkas

i den av Anders Björck m. fl. (m) väckta motionen 1977/78: 1782

1. att riksdagen beslutar att vad som i motionen anförts om utvecklingen
av nya medier ges regeringen till känna,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att en central beredning för
nya medier i enlighet med vad som anförts i motionen tillsätts,

i den av Nils Hörberg (fp) väckta motionen 1977/78: 1787 att riksdagen
begär att regeringen på lämpligt sätt låter utreda

1. hur samhällets kulturstöd skall utformas så att det gagnar de enskilda
medborgarnas utveckling till mångsidigt informerade, kulturaktiva,
kritiskt tänkande individer,

2. vilken avvägning som därför för framtiden bör göras mellan olika
kulturella uttrycksmedel, när det gäller statsstödets fördelning,

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att planerna på en nordisk
satellit-TV avskrivs (yrkande 6).

KrU 1977/78: 24

I motionen 1977/78: 1782 betonas att den snabba tekniska utvecklingen
på etermedieområdet kan väntas inom en relativt nära framtid
ha väsentligt förändrat lyssnar- och tittarvanor. Samtidigt konstaterar
motionärerna att samhällets möjligheter att styra konsumtionen på detta
område kommer att väsentligt begränsas. De konstaterar att den väntade
utvecklingen oroar en del människor och vill för egen del i denna
situation framhålla att det i ett demokratiskt samhälle är en naturlig
utgångspunkt för mediepolitiken att ge lyssnare och tittare valfrihet
inom mycket vida ramar. Denna valfrihet får inte bara vara teoretisk,
den måste i hög grad vara reell. Det är också viktigt att olika medier
ges så likvärdiga arbetsmöjligheter som möjligt.

Motionärerna anser att samhället måste bedriva en positiv och väl
planerad mediepolitik med sikte på att skapa så stor mångfald och valfrihet
som möjligt. Samtidigt måste kvalitetskraven beaktas. Samhället
bör uppmuntra utvecklingen av nya medier. Det är enligt motionärerna
mot den bakgrunden naturligt att inta en positiv hållning till förverkligandet
av det nordiska satellitprojektet. Motionärerna, som även berör
videotekniken och den planerade närradion, anser att det behövs en
central beredning för nya medier med uppgift att samordna de olika
aktiviteterna på området och tillse att vissa grundläggande principer
upprätthålls i arbetet.

Betydelsen av samhällets stöd till kulturlivet kan inte nog uppskattas,
uttalas det i motionen 1977/78: 1787. Samtidigt är det emellertid så att
stat och kommuner lämnar stöd till kulturverksamheter som konkurrerar
med varandra och hotar att slå ut varandra ekonomiskt. Motionären
ställer frågan om det inte finns anledning att göra vissa prioriteringar
och att i det syftet se över fördelningen av samhällets kulturstöd.
Att läsa böcker, delta i studiecirklar och gå på teater eller konserter
nämns som sådant som aktiverar medborgaren. Som motsats till detta
ställs att lyssna på radio och se på TV, som av motionären anses till
övervägande delen medföra ett passivt godtagande av vad som bjuds.
Detta innebär inte att motionären vill förneka att det i TV finns ett
kulturutbud med positiva sidor, men han anser att mycket TV-tittande
förhindrar ”aktiv kulturkonsumtion”. Han för därför fram tanken på
en eller kanske två ”TV-fria” kvällar i veckan. Han finner det önskvärt
med en avvägning som låter de självutövande och aktiviserande kulturformerna
förenas med ett måttligt TV-utbud till gagn för vår utveckling
till välinformerade, aktiva, kritiskt tänkande individer.

I motionen 1977/78: 1799 uttalas att införandet av satellitsändningar
skulle försämra radions möjligheter att hävda sig mot mångfalden av
passiviserande TV-sändningar. Den nordiska kulturgemenskapen skulle
inte, som hävdats, komma att stärkas, utan tvärtom skulle den redan
nu alltför stora konsumtionen av utomnordiska program öka.

KrU 1977/78: 24

Utskottet

Det är enligt utskottets mening angeläget att man från samhällets
sida med stor uppmärksamhet följer den snabba utvecklingen på medieområdet
och så väl som möjligt förbereder framtida ställningstaganden.
Att detta också är regeringens uppfattning framgår bl. a. av vad som i
propositionen anförts om behovet av nya utredningar inom detta område.

I ett läge då betydelsefulla utredningar pågår och nya utredningar
kan väntas bli tillsatta kan utskottet emellertid inte finna anledning för

riksdagen att göra principiellt viktiga markeringar av den innebörd som
önskats i motionen 1977/78: 1782. Utskottet avstyrker därför yrkande 1
i denna motion. Utskottet utgår från att hithörande frågor fortlöpande
är föremål för statsmakternas uppmärksamhet och finner därför inte
heller skäl tillstyrka yrkande 2 i motionen om tillsättande av en central
beredning.

De yrkanden som framställs i motionen 1977/78: 1787 är av allmänt
kulturpolitisk natur. Vad gäller yrkandet om en utredning angående
samhällets kulturstöd får utskottet erinra om det omfattande utredningsarbete
som låg till grund för 1974 års riksdagsbeslut om samhällets
kulturpolitiska mål och därjämte om det fortsatta kulturpolitiska
arbete som kontinuerligt bedrivs inom statens kulturråd. I sistnämnda
arbete är olika frågor om avvägning av det statliga kulturstödet
ständigt aktuella. Med hänvisning till det nu sagda avstyrker utskottet
motionen 1977/78: 1787.

Frågan om en nordisk TV-satellit kommer enligt beslut av nordiska
ministerrådet att utredas ytterligare. Erforderligt underlag för ett beslut

1 frågan kan inte väntas föreligga förrän om ytterligare ett par år. Utskottet
avstyrker yrkande 6 i motionen 1977/78: 1799.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1782 om medieutvecklingen,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1787 om utredning angående
samhällets kulturstöd,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1799, yrkande 6, om
avskrivande av planerna på en nordisk satellit-TV.

2. Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation

Propositionen 1977/78: 91

De allmänna riktlinjerna för rundradioföretagens organisation och
vissa frågor i övrigt som hör ihop med eller har nära anknytning till
organisationsfrågorna (dock inte frågorna om radionämnden samt närradio
och när-TV) behandlas i propositionen i kapitel 4.1 och 4.2 samt
4.5—4.9 (s. 151—180 och 205—216).

2 Riksdagen 1977/78.13 sami. Nr 24

KrU 1977/78: 24

Propositionen innebär, såvitt nu är i fråga, att regeringen föreslår
riksdagen att godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens
organisation som angivits i propositionen (moment 5 i hemställan s.
232). I samband härmed står även delar av lagförslagen.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1976/77:68,
1977/78: 1784, yrkandena 1 och 2, 1977/78: 1785, yrkande 1 och del av
yrkande 2, 1977/78: 1786, 1788, 1793, 1794 och 1795, yrkande 1, 1977/
78: 1796, yrkandena 1—10 samt 19 och 20, 1977/78: 1799, del av yrkande
1 d samt yrkande 5.

Utskottet

I propositionen betonas i kapitel 4. 1 Radio och TV i ett
mediepolitiskt och kulturpolitiskt sammanhang
(s. 151—155) att etermedierna i dagens samhälle har sådan spridning
och genomslagskraft att det är en ytterst viktig angelägenhet att avgöra
vilka principer och arbetsvillkor som skall gälla för verksamheten. Det
har i vårt land länge funnits en bred uppslutning kring uppfattningen
att rundradion skall verka i allmänhetens tjänst och inom ramen för
allmänna riktlinjer arbeta fritt och självständigt. Etermedierna skall
enligt 1966 års riktlinjer stå fria i förhållande till såväl politiska som
kommersiella intressen, men friheten måste vara förenad med en medveten
strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet
och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar
att komma till tals.

Det är enligt propositionen självklart att den nu angivna grundsynen
skall vara vägledande för radio- och TV-verksamheten också i framtiden
och att den bör vara utgångspunkt när avtal skall träffas för den
period som börjar den 1 juli 1978. Någon ändring av de grundläggande
principerna för radio- och TV-verksamheten är således inte aktuell.

I propositionen uttalas vidare att det inför den nya avtalsperioden
av flera skäl är befogat att överväga förändringar av Sveriges Radios
organisation. Bl. a. erinras om de starka önskemål om en ökning av den
regionala produktionen och en förstärkning av distriktens ställning som
uttalats från många håll. Som det viktigaste skälet till att det kan behövas
en förändring av organisationen framhålls att nya verksamhetsformer
utvecklats. Produktionen av utbildningsprogram har ökat och en
omfattande lokalradioverksamhet har tillkommit.

Genom det reformarbete som bedrivits på det kulturpolitiska området
de senaste åren har radions och televisionens kulturpolitiska roll
kommit i förgrunden. Det finns därför enligt propositionen starka skäl

KrU 1977/78: 24

för att etermediernas kulturpolitiska uppgifter skrivs in i avtal och att
verksamheten tillförs resurser som gör det möjligt för radio och TV
att spela en mer aktiv kulturpolitisk roll.

Integritet, kvalitet, mångfald och decentralisering nämns i propositionen
som de fyra nyckelord som varit vägledande vid utarbetandet
av riktlinjer för radio- och TV-verksamheten under nästa avtalsperiod.

I propositionen betonas att det är angeläget inte bara att skapa goda
utvecklingsmöjligheter för den verksamhet som redan har byggts upp
utan också att ta initiativ för att främja den fortsatta etermedieutvecklingen.
Särskilda utredningar förutsätts sålunda komma till stånd beträffande
dels s. k. särskild ljudradio och TV eller närradio resp. när-TV,
som denna verksamhet kallas i propositionen, dels möjligheterna att
sända textinformation till TV-mottagare. Vad beträffar möjligheterna
att utnyttja satelliter för radio- och TV-sändningar anses det inte möjligt
att dra några säkra slutsatser om vilka resultat som kan komma
att uppnås.

Konstitutionsutskottet erinrar i sitt yttrande KU 1977/78: 2 y om att
kraven på integritet, kvalitet, mångfald och decentralisering enligt propositionen
skall vara vägledande för radio- och TV-verksamheten under
nästa avtalsperiod. Utskottet konstaterar vidare att propositionen utgår
från den grundsyn som präglar gällande avtal mellan staten och Sveriges
Radio, nämligen att radion och televisionen skall verka i allmänhetens
tjänst. Detta innebär att rundradioverksamheten på samma sätt som hittills
skall garanteras en fri och i publicistiskt avseende oberoende ställning.
Konstitutionsutskottet instämmer i dessa allmänna synpunkter.

Kulturutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet sålunda anfört
om den grundsyn som bör vara vägledande för radio- och TV-verksamheten
under den avtalsperiod som börjar den 1 juli 1978.

Propositionens förslag till en ny organisation för radio
och TV (kapitel 4.2.1, s. 155—162) innebär såvitt gäller själva den
organisatoriska ramen att radio- och TV-verksamheten i
Sverige i framtiden skall bedrivas av fyra programföretag, ett för TV,
ett för riksradio, ett för lokalradio och ett för utbildningsradio. Dessa
företag skall ha självständighet i sin programverksamhet men också i
största möjliga utsträckning i ekonomiskt, tekniskt, administrativt och
personalpolitiskt avseende. Den samlade verksamheten skall ha frihet
och självständighet gentemot staten. För att tillgodose detta förs de fyra
programbolagen samman i en koncern som leds av ett moderbolag.

I tre av de med anledning av propositionen väckta motionerna avvisas
regeringens organisationsförslag i nu angivna del. Sålunda yrkas,
såvitt nu är i fråga,

i den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen

KrU 1977/78: 24

1977/78: 1785 att riksdagen avslår propositionen i de delar som avser
ny organisation av Sveriges Radio (yrkande 1),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78:1796 att
riksdagen beslutar

1. att avslå regeringens förslag att göra Sveriges Radio till en koncern,
bestående av ett moderbolag och fyra programbolag,

2. att den allmänna programverksamheten skall organiseras i ett sammanhållet
företag, Sveriges Radio AB,

3. att Sveriges Lokalradio AB skall utgöra ett dotterbolag till Sveriges
Radio,

4. att Sveriges Utbildningsradio AB skall vara ett fristående företag,

i den av Lars Wemer m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799 att

riksdagen avvisar propositionen såvitt avser förslag till ändrade riktlinjer
för rundradioföretagens organisation (del av yrkande 1 d).

Nyssnämnda yrkande 1 i motionen 1977/78: 1785 motiveras i huvudsak
på följande sätt.

Den föreslagna organisationen ger inte bättre möjligheter än den nuvarande
att skapa tillfredsställande program. En uppsplittring på moderbolag
och fyra programföretag främjar inte en positiv utveckling utan
innebär ökad risk för byråkratisering och ökade svårigheter i fråga om
samverkan i resursutnyttjande. Omorganisationen blir säkerligen också
mycket dyrare än som beräknats i propositionen.

Vad angår motionen 1977/78: 1796 uttalas i denna att det är vilseledande
när det i propositionen sägs att remisskritiken av radioutredningens
förslag motiverar ett i grunden annat organisationsaltemativ
än det utredningen lagt fram. Motionärerna framhåller också att både
Sveriges Radio och SIF-klubben vid företaget avvisat alla förslag om
en uppdelning av den allmänna programverksamheten på olika företag
och som sin mening hävdat att de åsyftade förändringarna i programproduktionen
bättre kan tillgodoses inom ramen för ett sammanhållet
företag. Motionärerna finner inte motiveringarna för omorganisationen
övertygande och kritiserar bl. a. uppfattningen i propositionen att de
föreslagna organisationsförändringarna kommer att ge bättre förutsättningar
för mångfald i programverksamheten. Motionärerna gör också
den uppskattningen att omorganisationen kommer att medföra engångskostnader
om 12 milj. kr. och ökade årliga driftskostnader om 25 milj.
kr. Därtill kommer stora praktiska problem eftersom ca 1/3 av personalen,
dvs. minst 1 500 personer, väntas bli direkt berörda av den föreslagna
omorganisationen.

I motionen 1977/78: 1799 motiveras yrkandet om avslag på propositionens
organisationsförslag sammanfattningsvis på följande sätt.

Rundradion måste garanteras en i förhållande till statsmakter och
intressegrupper stark och oberoende ställning. En förutsättning för detta
är att verksamheten inte splittras upp på en rad företag utan bibehålls

KrU 1977/78: 24

inom ett bolag. Uppdelningen på flera företag innebär ett hot mot
integriteten. Dessutom ökar risken för byråkratisering, kostnaderna
stiger, och den möjlighet som nu finns att samordna programmen försvinner.
En svaghet i propositionen är också att frågan om moms inte
berörts. Motionärerna, som även kritiserar olika detaljer i den föreslagna
organisationen, exempelvis vad som sägs om distriktens ställning,
anser att Sveriges Radio bör finnas kvar som ett sammanhållet företag
med lokalradion och utbildningsradion som dotterbolag. Motionen innehåller
dock inte några yrkanden att riksdagen skall fatta något beslut
om att organisationen skall vara oförändrad under den kommande nya
avtalsperioden. Detta har troligen ansetts obehövligt om riksdagen avslår
propositionens ändringsförslag. Motionen innehåller inte heller
några yrkanden om beslut i fråga om organisatoriska detaljer vare sig
inom en oförändrad yttre organisatorisk ram eller inom den ram som
propositionen föreslår.

Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringar
av radiolagen såvitt avser radions och televisionens framtida organisation
men går inte närmare in på organisationsfrågorna.

Kulturutskottet, som anser att det i propositionen anförts övertygande
skäl för att man inför den kommande avtalsperioden överväger förändringar
i Sveriges Radios organisation, ansluter sig till propositionens förslag
i fråga om den organisatoriska ramen för radio- och TV-verksamheten
i Sverige, nämligen att denna skall bedrivas av fyra programföretag
som ingår i en koncern ledd av ett moderbolag. Därigenom skapas enligt
utskottets mening bättre förutsättningar än hittills för decentralisering,
självständighet och mångfald i programverksamheten. Samtidigt minskar
den risk som radion i nuvarande organisation löper att hamna i skuggan
av TV och att i olika avseenden underordnas televisionens krav. Såväl
för riksradion som för lokalradion och utbildningsradion är självständighet
i fråga om ekonomi, teknik, organisation, administration och personalfrågor
viktiga förutsättningar för självständighet också i programverksamheten.
Utskottet avstyrker alltså motionen 1977/78: 1785, yrkande 1.
Likaså avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1796, yrkandena 1, 2, 3
och 4. Slutligen avstyrker utskottet också motionen 1977/78: 1799, yrkande
1 d, såvitt nu är i fråga.

Moderbolaget i den föreslagna nya koncernen behandlas i propositionen
i kapitel 4.2.2 (s. 162—165) och dotterbolagen, de fyra
programbolagen, i kapitel 4.2.3 (s. 165—170). I förstnämnda
kapitel anges att moderbolaget i princip bör ha beslutande uppgifter
endast inom fyra områden som rör programbolagens verksamhet, nämligen
ingivande av anslagsframställningar för koncernens samlade verksamhet,
beslut om medelstilldelning till programbolagen inom givna

KrU 1977/78: 24

totalramar, fördelning av sändningstiden mellan programbolagen och
tillsättande av majoriteten av ledamöterna i programbolagens styrelser.
Vidare framhålls bl. a. att moderbolaget måste ha ett övergripande ansvar
för planeringsverksamheten inom hela koncernen, samtidigt som
det är angeläget att programbolagen inom sina resp. områden bedriver
en egen planering. Vikten av ökad självständighet för olika verksamhetsgrenar
betonas också.

Vad beträffar moderbolagets styrelse uttalar föredragande statsrådet
att det är hans avsikt att vid kommande förhandlingar söka nå överenskommelse
om att i företagets bolagsordning skall intas en bestämmelse
om att styrelsen skall bestå av totalt 15 ledamöter. Av dessa bör ordföranden
och sex övriga ledamöter utses av regeringen, fem av aktieägarna
och två, i enlighet med lag, av de anställda inom bolaget. Den
femtonde ledamoten bör vara moderbolagets verkställande direktör.
Några suppleanter bör inte finnas, bortsett från de lagstadgade två
suppleanterna för personalrepresentanterna.

I fråga om de fyra programbolagen anförs i kapitel 4.2.3 i propositionen
att dessa bör vara helt självständiga dotterbolag med rättigheter
och förpliktelser fastställda i avtal, som de tecknar direkt med staten.
För att bolagen skall få den avsedda självständigheten i programverksamheten
måste de — utöver frihet att använda tilldelade ekonomiska
resurser — ha frihet att utforma den egna organisationen, tekniken,
administrationen och ekonomiska förvaltningen samt att bestämma om
personalpolitik och personalrekrytering. Vad gäller TV-företaget, i vilket
först och främst skall ingå två programenheter (nuvarande TV 1 och
TV 2) förutsätts att de båda programenheterna var för sig skall ansvara
för sin programverksamhet. Detta utesluter inte att de båda enheterna
bör eftersträva en viss koordination.

Det betonas i propositionen att avsikten är att kommande avtal med
de fyra programföretagen endast skall behandla frågor av mera principiell
betydelse. Samma synpunkt har varit vägledande vid angivandet i
propositionen av riktlinjer för organisationen av programföretagen.
Samtidigt framhålls det som ett ansvar för samtliga företag inom koncernen
att medverka till att företagen får den avsedda friheten och
självständigheten både i programverksamheten och i övriga avseenden.
Vidare betonas vikten av samarbete mellan företagen, grundat på frivilliga
uppgörelser.

I fråga om styrelserna i programbolagen görs i propositionen ett uttalande
av samma innebörd som beträffande moderbolagets styrelse. I
propositionen räknas med att programbolagens styrelser bör bestå av
14 ledamöter, varav ordföranden och tio andra utses av moderbolagets
styrelse och två av personalen. Verkställande direktören bör vara självskriven
ledamot. Suppleanter bör finnas endast för personalrepresentanterna.

KrU 1977/78: 24

Av de synpunkter på programföretagen och deras organisation som
i övrigt presenteras i detta kapitel av propositionen får utskottet, med
hänsyn till föreliggande motionsyrkanden, nämna att avsikten är att till
det nya riksradiobolaget skall föras dels enheten för utlandsprogram,
dels från den nuvarande företagsgemensamma teknikenheten avdelningen
för ljudradioteknik.

Synpunkter och yrkanden som gäller moderbolaget och de fyra programbolagen
har framförts i en rad motioner. En av dessa, nämligen
1977/78: 1784 av Barbro Engman-Nordin (s), är villkorlig så till vida att
den endast gäller om yrkandena i organisationsfrågan i den socialdemokratiska
partimotionen 1977/78: 1796 inte vinner riksdagens bifall. I de
nu aktuella motionerna yrkas följande, nämligen

i den av Lars Wemer m. fl. (vpk) väckta motionen 1976/77: 68 att
riksdagen beslutar uttala att Sveriges Radio bör utträda ur Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF),
i den av Lars Wemer m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att Sveriges Radio bör utträda
ur Svenska arbetsgivareföreningen (yrkande 5),

i den av Barbro Engman-Nordin (s) under ovan angiven förutsättning
väckta motionen 1977/78: 1784, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
beslutar att som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts
om programföretagens styrelser (yrkande 1),
i den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen
1977/78: 1785, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beaktar vad i motionen
anförts, varmed i detta sammanhang åsyftas rätt för lokalradion att
förhandla med Sveriges Radio om sändningstid (del av yrkande 2),
i den av Kurt Hugosson (s) väckta motionen 1977/78: 1786 att riksdagen
beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande lokalradiochefens rätt att i vissa fall bryta riksprogrammet,
i den av Gördis Hörnlund m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1788
att riksdagen beslutar att Boråsområdet i enlighet med 1969 års radioutrednings
förslag skall utgöra ett eget lokalradioområde,

i den av Hans Nyhage m. fl. (m, c, fp) väckta motionen 1977/78: 1793
att riksdagen beslutar om en delning av lokalradioområdet Göteborg—
Borås (Sjuhärad), så att Boråsområdet blir ett eget lokalradioområde,
Radio Sjuhärad, fr. o. m. den 1 juli 1978,
i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om teknikens organisation (yrkande 5),

2. att enheten för utlandsprogram skall bestå som självständig programenhet
i Sveriges Radio (yrkande 6),

3. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om antalet

KrU 1977/78: 24

ledamöter och suppleanter i styrelserna för Sveriges Radio, Sveriges
Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio samt om sättet att utse ledamöter
och suppleanter (yrkande 9).

Som stöd för yrkandena i motionerna 1976/77: 68 och 1977/78: 1799
(yrkande 5) uttalas att ett medlemskap i Svenska arbetsgivareföreningen
är oförenligt med den självständiga ställning som radioföretaget bör ha.
Eftersom staten tillsätter en majoritet av Sveriges Radios styrelse kan
ett uttalande av riksdagen om att Sveriges Radio bör lämna Arbetsgivareföreningen
väntas få avsedd effekt.

I motionen 1977/78: 1784 angående programföretagens styrelser erinrar
motionären om att det i propositionen sägs att styrelserna i programbolagen,
vilka utses av moderbolaget, återspeglar de olika intressen som
kommer att vara företrädda i detta bolags styrelse. Motionären uttalar
att ledamöterna i programbolagens styrelser får andra uppgifter än ledamöterna
i moderbolagets styrelse. Det finns ur den aspekten inga skäl
att låta de olika styrelserna få likartad sammansättning. Styrelseledamöterna
i programbolagen bör inte i första hand representera intressen
utanför Sveriges Radio utan utses av moderbolagets styrelse utifrån
sina personliga kvalifikationer på det publicistiska, administrativa och
konstnärliga området. Vidare uttalas att styrelsen endast bör bestå av nio
ledamöter, varav två personalföreträdare.

Det i motionen 1977/78: 1785 framförda yrkandet om rätt för lokalradion
att förhandla med Sveriges Radio om sändningstid motiveras i
motionen med att utbildningsradion har en dylik rätt. Härmed torde
åsyftas ett uttalande av utbildningsutskottet i betänkandet UbU 1976/
77: 8 (s. 13) att frågan om utbildningsprogramorganets framtida sändningsutrymme
t. v. bör kunna lösas genom förhandlingar med Sveriges
Radio och i förekommande fall lokalradion.

Lokalradion måste få större rörelsefrihet än nu när det gäller nyhetsbevakning
och angelägen samhällsinformation, anförs det i motionen
1977/78: 1786. Om chefen för ett lokalradioområde finner det angeläget
att gå in i riksradions program 3 måste han nu, säger motionären,
begära tillstånd från Stockholm. Motionären menar att den lokale
chefen vid en katastrof av den omfattning som exempelvis den i Tuve
1977 bör ha rätt att bryta riksprogrammet.

Yrkandena i motionerna 1977/78: 1788 och 1793 om att Boråsområdet
skall utgöra eget lokalradioområde överensstämmer med yrkanden
som flera gånger, senast hösten 1977, prövats av riksdagen (KrU 1977/
78: 1). Motiveringen är bl. a. den att området har ett befolkningsunderlag
som är större än flera av de nuvarande lokalradioområdenas, att
det näringsgeografiskt är mycket enhetligt, att det är skilt från Göteborg
i vad gäller såväl läns- som landstingstillhörighet och att det i det nuvarande
Göteborg—Borås-området är svårt att tillgodose olika berättigade
önskemål från invånarnas sida.

KrU 1977/78: 24

I motionen 1977/78: 1796 uttalas att det bör ankomma på ledningen
för Sveriges Radio att själv besluta om teknikens organisation. Därvid
bör det prövas, anser motionärerna, om drifttekniken kan knytas närmare
till programenheterna. Detta uttalande bör riksdagen enligt yrkande
5 i motionen ge till känna för regeringen.

Med anledning av propositionens uttalande om enheten för utlandsprogram
har i motionen 1977/78: 1796 föreslagits att riksdagen beslutar
att enheten för utlandsprogram skall bestå som självständig programenhet
i Sveriges Radio. Radioutredningen föreslog att utlandsradion borde
ingå i radioenheten och alltså upphöra som självständig enhet. Motionärerna
anser att vad utredningen därmed ville uppnå, bl. a. bättre förutsättningar
för personellt samarbete, mycket väl kan vinnas utan denna
organisationsförändring.

Det tillkännagivande som föreslås i yrkande 9 i motionen 1977/78:
1796 gäller sammansättningen och tillsättandet av styrelserna för Sveriges
Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio. Förstnämnda
styrelse bör enligt motionen bestå av 15 ledamöter och utses
på samma sätt som styrelsen i moderföretaget enligt regeringens förslag.
Vidare föreslås att det skall finnas suppleanter för ledamöterna i
styrelsen och att antalet suppleanter skall ökas med en.

Vad beträffar styrelsen för lokalradion föreslås i motionen att antalet
ledamöter skall vara tio, dvs. en mer än för närvarande, vilket motiveras
med att verkställande direktören bör ingå i styrelsen. Det bör
finnas en suppleant även för denne. Mot propositionens förslag att
moderbolaget skall utse flertalet styrelseledamöter ställer motionärerna
ett förslag om att — i nära anslutning till nuvarande ordning — regeringen
skall utse fem ledamöter (inkl. ordföranden), bolagsstämman
två och personalen två, medan verkställande direktören bör vara självskriven.
Ersättare för verkställande direktören bör utses av styrelsen.
I övrigt bör tre suppleanter utses av regeringen, en av bolagsstämman
och två av personalen.

I fråga om utbildningsradion föreslår motionärerna att regeringen
skall utse sju styrelseledamöter och personalen två. Verkställande direktören
bör ingå sorn självskriven ledamot och ersättare för honom utses
av styrelsen. Fyra suppleanter bör utses av regeringen och två av personalen.

Utskottet vill först erinra om att vad som i propositionen sägs om
sammansättningen av styrelserna i moderbolaget och programföretagen
och sättet för deras utseende inte innebär något förslag till riksdagen
utan endast ett angivande av riktlinjer som föredragande statsrådet avser
att följa i underhandlingar med bolagen. Utskottet som ansluter sig till
dessa riktlinjer finner inte att vad som anförts i motionen 1977/78: 1784
om storleken av styrelserna i programbolagen och om de synpunkter

KrU 1977/78: 24

som bör beaktas vid utseendet av styrelseledamöter bör föranleda det i
yrkande 1 i motionen angivna uttalandet av riksdagen. Yrkandet avstyrks
därför.

Det uttalande som riksdagen enligt yrkande 9 i motionen 1977/78:
1796 bör göra om antalet ledamöter och suppleanter i styrelserna för
Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio hänför
sig till den organisation som föreslagits i motionen. Eftersom motionens
yrkanden om den framtida organisatoriska ramen för radio- och
TV-verksamheten avstyrkts av utskottet, avstyrker utskottet också nu
förevarande yrkande 9.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkande 5 i motionen 1977/78:
1796 om ett tillkännagivande angående teknikens organisation.

Beträffande enheten för utlandsprogram uttalas i propositionen att
den bör föras till riksradioföretaget utan att dess ställning i övrigt anges.
Det betonas samtidigt i propositionen att företaget självt bör ansvara
för sin inre uppbyggnad. Med hänvisning till att utredningen (UD
1977: 01) om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet
enligt sina direktiv kommer att beröra Sveriges Radios utlandsprogram
förordas vidare i propositionen att frågor som rör enheten för utlandsprogram
och dess ställning på nytt tas upp till behandling i samband
med prövningen av förslagen från nämnda utredning. Utskottet förutsätter
att enheten för utlandsprogram i avvaktan på detta bibehåller sin
självständiga ställning. Mot denna bakgrund erfordras enligt utskottets
mening inte det i motionen 1977/78: 1796, yrkande 6, föreslagna beslutet.
Däremot bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen
vad utskottet nu anfört i denna fråga.

Vad angår den ”rätt att förhandla” med Sveriges Radio om sändningstid
som enligt motionen 1977/78: 1785 tillkommer utbildningsradion
och bör tillerkännas även lokalradion konstaterar utskottet att
någon rätt till förhandling i mera strikt arbetsrättslig mening — dvs. en
förhandling mellan likaberättigade parter — inte föreligger för utbildningsradion
i det sammanhang som nu är i fråga. Vad som förekommer
torde snarare böra betecknas som överläggningar. Formellt föreligger
härvidlag inga skillnader mellan utbildningsradion och lokalradion.
Utskottet avstyrker motionen 1977/78: 1785 såvitt nu är i fråga (del av
yrkande 2).

Motionen 1977/78: 1786 om rätt för lokalradiochef att i vissa fall
bryta riksprogrammet ger utskottet anledning att först framhålla vikten
av att både riksradion och lokalradion kan användas för brådskande
meddelanden i direkta katastrofsituationer. Att det i enstaka fall kan
uppkomma kompetenskonflikter är förståeligt, men utskottet anser att
riksradioföretaget och lokalradion utan några direktiv från riksdagens
sida bör kunna komma överens om vilka regler som skall tillämpas
därvidlag. Utskottet anser därför att motionen 1977/78: 1786 bör avslås
av riksdagen.

KrU 1977/78: 24

Vid upprepade tillfällen, senast i betänkandet KrU 1975: 6, har ut
skottet haft att ta ställning till yrkanden om uttalanden av riksdagei
om att Sveriges Radio bör utträda ur Svenska arbetsgivareföreningen
Vid samtliga tillfällen har yrkandena avstyrkts av utskottet med hänvisning
till Sveriges Radios ställning som fristående icke-statligt företag
och därefter avslagits av riksdagen. Utskottet avstyrker även nu föreliggande
yrkanden av samma innebörd som framförts i motionerna
1976/77: 68 och 1977/78: 1799 (yrkande 5).

Frågan om en indelningsändring som gör Boråsområdet till ett fristående
lokalradioområde har upprepade gånger tagits upp i riksdagsmotioner.
Senast behandlades frågan av kulturutskottet i betänkandet
KrU 1977/78: 1. Utskottet avstyrkte då ett yrkande av nämnda innebörd
med hänvisning till att någon erfarenhet ännu inte kunnat vinnas
av beslutet att Borås och Göteborg med omkringliggande kommuner
skall utgöra ett lokalradioområde. Samtidigt erinrade utskottet om ett
tidigare uttalande om att utskottet utgick från att lokalradioföretaget
framgent, om det visade sig påkallat, skulle föreslå åtgärder i fråga
om indelningen i lokalradioområden.

Utskottet finner det önskvärt att Sveriges Lokalradio, efter hand som
erfarenheter vinns av nuvarande indelning i lokalradioområden, överväger
möjligheten och lämpligheten av den i motionerna önskade förändringen
beträffande Boråsområdet och därvid samtidigt överväger i
vad mån det finns skäl att aktualisera någon förändring i övrigt i indelningen
i Västsverige. Olika alternativ bör alltså undersökas. Av det
nu sagda framgår att utskottet inte anser sig böra tillstyrka motionerna
1977/78: 1788 och 1977/78: 1793.

Distriktsverksamheten behandlas i propositionen i kapitel
4.2.4 (s. 170—179). Det erinras där om att 1966 års riksdagsbeslut om
rundradioverksamheten bl. a. innebar att distrikten skulle få betydande
självständighet och att deras verksamhet skulle öka kraftigt. Motivet
för en utveckling av distrikten var att som ett positivt värde ta vara
på den särprägel och den egenart som finns i olika delar av landet,
att på ett bättre sätt nyttja det programstoff och den talang som finns
i distriktens arbetsmiljö.

I propositionen noteras att distriktsverksamheten byggts ut kraftigt
under den senaste avtalsperioden och nu motsvarar omkring 30 % av
programproduktionen i rikssändningarna i både radio och TV. Samtidigt
konstateras att verksamheten är mycket ojämnt fördelad på
distrikten och att det föreligger avsevärda skillnader dem emellan i
fråga om programinnehållet.

Propositionen betecknar det som en nödvändighet att distriktsverksamheten
ges vidare ramar än de som följer av en strikt tolkning av de
hittills gällande riktlinjerna. Vid sidan av program som ger en represen -

KrU 1977/78: 24

tativ bild av händelser, företeelser och utveckling i det egna området
bör distrikten i betydande omfattning göra program som inte direkt
anknyter till det egna området.

Eftersom riksradion och TV enligt propositionen skall skötas av två
skilda programbolag, som skall vara helt självständiga i förhållande till
varandra i programverksamheten, bör radion och televisionen vara
självständiga i förhållande till varandra också i distrikten.

Vad gäller riksradions distriktsorganisation uttalas det i propositionen
att det blir riksradioföretagets sak att avgöra vilka orter som bör väljas
för lokaliseringen av de förstärkta riksradioredaktionema. Lokalradions
existens anges vidare vara en väsentlig utgångspunkt för utvecklingen
av riksradion utanför Stockholm. Ett samarbete förutsätts komma till
stånd och som en möjlighet anges att lokalradion delvis fungerar som
riksradions distriktsorganisation. För att detta skall bli möjligt krävs
givetvis att en överenskommelse träffas mellan de båda programföretagen.
I medvetande om att samarbetet också kan innebära problem
uttalar föredragande statsrådet i propositionen att han räknar med att
större delen av de riksradioprogram som produceras utanför Stockholm
skall komma från redaktioner som ingår i det egna företaget. Dessa
redaktioner bör åstadkomma ett så stort antal program att de tillsammans
med vad som erhålls från lokalradion och eventuellt TV-företagets
distrikt motsvarar 40 % av sändningstiden i riksradion.

Frågan om hur gränserna skall dras för distriktens kompetens besvaras
i propositionen med att distriktsredaktionema själva bör få besluta
såväl om vilka program de skall producera som om sändningen
av programmen. Det betonas vidare att distrikten utanför Stockholm
även i andra avseenden än programverksamheten bör ha en självständig
ställning. De bör ha egna budgetar, egen personal och, i den mån inte
samarbete härvidlag sker med resp. TV-distrikt eller lokalradioenhet,
även egen teknik, egen administration och egna lokaler.

En grundläggande utgångspunkt för hur televisionens distriktsorganisation
bör vara uppbyggd blir enligt propositionen utvecklingen av
regional-TV. Denna sistnämnda verksamhet förutsätts under den kommande
avtalsperioden bli utbyggd till att omfatta hela landet. Vidare
förutsätts att sändningstiden för regional-TV i varje region får ungefär
samma omfattning som de nuvarande försökssändningama. Antalet
regional-TV-områden föreslås bli elva, i huvudsak motsvarande Sveriges
Radios nuvarande tio distrikt med tillägg av Stockholmsregionen som
ett elfte distrikt.

Regional-TV kräver betydande resurser, men dessa förutsätts också
utgöra en bas för annan programverksamhet i TV. Det föreslås därför att
regional-TV-redaktionema även i fortsättningen skall ingå i distriktskontoren
för riks-TV och att regional-TV-områdena och TV-distrikten
skall ha gemensamma gränser.

KrU 1977/78: 24

TV-distrikten bör få en starkare ställning inom TV-företaget än vad
de nuvarande distrikten har. Detta innebär bl. a. att de bör få ett reellt
och formellt inflytande över utbudet av riksprogram i båda TV-kanalema.

Utbyggnaden av TV:s distriktsverksamhet kan ske antingen i form
av koncentrerade satsningar på ett litet antal orter eller med sikte på
att utjämna nuvarande skillnader mellan distrikten. Vilken väg som
skall väljas bör enligt propositionen bedömas efter en ingående analys
av för- och nackdelar, som TV-företaget är bäst skickat att utföra.

I en del av de med anledning av propositionen väckta motionerna
har olika frågor som rör distrikten — och i ett fall regionala TVsändningar
— tagits upp. Sålunda yrkas
i den av Joakim Ollén (m) väckta motionen 1977/78: 1794 att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande avtal
mellan de framtida programbolagen inom Sveriges Radio gällande
distriktens ställning,
i den av Gunnar Olsson m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1795,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att vid TV-distriktens utbyggnad
de små distrikten prioriteras (yrkande 1),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1. att distrikten skall bestå som självständiga enheter under radiochefen
och bedriva programverksamhet i både riksradion och televisionen
(yrkande 7),

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om regionala TV-sändningar (yrkande 10).

Utgångspunkten för det i motionen 1977/78: 1794 framställda yrkandet
är ett uttalande i propositionen att det av praktiska och ekonomiska
skäl kan finnas anledning för programbolagen att under en sannolikt
flerårig övergångstid i distrikten dela på lokaler och administration.
Motionären anser att det finns goda skäl att eftersträva sammanhållna
distrikt även efter Sveriges Radios klyvning. Han nämner både kostnadsskäl
och vikten av att på bästa sätt ta vara på de personella resurserna.
Programbolagen för riksradio och TV bör enligt motionären
genom särskilda överenskommelser se till att verksamheten i distrikten
kan fortgå i huvudsak i samma former som f. n.

I motionen 1977/78: 1795 beklagas att propositionen inte innehåller
ett klart uttalande om att de mindre TV-distrikten i första hand skall
byggas ut. Riksdagen bör uttala en klar mening om att dessa distrikt
bör prioriteras, annars föreligger det en uppenbar risk att ett litet distrikt
som Värmland kommer att hamna i strykklass.

Till stöd för det i motionen 1977/78: 1796 framförda yrkandet 7 om
distrikten anförs i motionen bl. a. följande.

KrU 1977/78: 24

Ljudradion får inte den i propositionen avsedda förstärkningen, eftersom
den i stor utsträckning hänvisas till att köpa tjänster av lokalradion
och i vissa fall av TV-distrikten. För lokalradion är förslaget beträffande
distriktsverksamheten också olyckligt, eftersom det innebär att lokalradion
i stor utsträckning skall inrikta sin produktion på program som är
lämpliga för rikssändningar. Lokalradion bör i stället ges förutsättningar
att utvecklas till en verklig lokalradio.

Motionärerna uttalar vidare att ljudradion och televisionen liksom hittills
bör ha gemensam distriktsorganisation. För distrikten är det en försvagning
att de enligt propositionen skall bli underordnade resp. programbolagschef
(för TV-företaget resp. kanalchef).

Motionärerna vill förorda en utveckling av den nuvarande organisationen
som ger ökat inflytande och ökad självständighet för distrikten.
Detta kan ske genom att distrikten ges rätt att själva besluta om sändning
samt att de får ökat inflytande över och ansvar för programutbudets
sammansättning. Distrikten åtar sig att producera ett visst antal
program inom skilda programsektorer. Inom denna ram beslutar distrikten
själva om sändning av de egna programmen. Det bör ankomma på
företagsledningen att närmare genomföra den här föreslagna ordningen
i samråd med programenheter och distrikt.

I fråga om regional-TV uttalas det i motionen 1977/78: 1796 att
motionärerna inte vill motsätta sig att denna byggs ut till att omfatta
hela landet. Om detta i sin helhet kan ske under nästa avtalsperiod blir
beroende på medelstilldelningen, och riksdagen bör därför inte nu besluta
att utbyggnaden skall vara fullt genomförd vid slutet av den kommande
avtalsperioden. Sveriges Radio bör enligt motionärerna själv
avgöra takten i utbyggnaden och även frågan om det är möjligt att öka
sändningstiden över nuvarande 10 minuter per dag fem dagar i veckan.

Utskottet konstaterar att yrkande 7 i motionen 1977/78: 1796, som
innebär att riksdagen bör besluta att distrikten skall bestå som självständiga
enheter under radiochefen och bedriva programverksamhet i
både riksradion och televisionen, gäller förhållandena inom det av
motionärerna önskade sammanhållna företaget. Eftersom utskottet avstyrkt
motionen i vad gäller den organisatoriska ramen för radio- och
TV-verksamheten avstyrker utskottet också nu ifrågavarande yrkande.

Med anledning av yrkande 10 i motionen 1977/78: 1796 om utbyggnadstakt
och sändningstid i vad gäller de regionala TV-sändningarna
får utskottet framhålla att de uttalanden härom som görs i propositionen
bör uppfattas mer som rekommendationer än som innebärande en låsning
i fråga om den tidpunkt då utbyggnaden skall vara färdig resp.
den tidsram som skall gälla för sändningarna. Med denna uppfattning
anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att göra det i
motionen 1977/78: 1796 önskade uttalandet om dessa sändningar.

KrU 1977/78: 24

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att stryka under uttalandet
i propositionen att det av praktiska och ekonomiska skäl kan
vara motiverat att programbolagen under en övergångsperiod, som kan
komma att vara i flera år, delar på lokaler och administration ute i
distrikten. I motionen 1977/78: 1794 framhålls på goda grunder att det
kan vara lämpligt att programbolagen genom särskilda överenskommelser
reglerar samarbetet i distrikten. Någon framställning av riksdagen
till regeringen i denna fråga synes dock ej erforderlig och utskottet
avstyrker därför motionen 1977/78: 1794.

I propositionen redovisas ett principförslag till indelning i TV-distrikt.
Utskottet har inte i och för sig någon invändning mot förslaget men
vill understryka ett uttalande i propositionen om att det kan komma
att visa sig lämpligt med avvikelser och att dessa i så fall givetvis bör
få göras.

Frågan hur tillgängliga resurser bäst skall fördelas vid en kommande
utbyggnad av TV-distrikten har, som framgått av det föregående, särskilt
uppmärksammats i propositionen. Utskottet har förståelse för de
önskemål som kommit till uttryck, bl. a. i motionen 1977/78: 1795, om
att man vid utbyggnaden bör prioritera de små distrikten. Vilken ståndpunkt
man skall inta i denna fråga beror på många faktorer, däribland
också den tekniska utvecklingen. Som framhållits i propositionen är det
nödvändigt att i de enskilda fallen göra en ingående analys av för- och
nackdelar. Riktpunkten bör dock vara att möjliga resursförstärkningar
i första hand fördelas på de svagt utbyggda distrikten. Vad utskottet nu
anfört med anledning av motionen 1977/78: 1795, yrkande 1, bör riksdagen
som sin mening ge till känna för regeringen.

I kapitel 4.2.5 i propositionen (s. 179—180) behandlas frågan om
gemensamma funktioner. Där betonas att de i propositionen
föreslagna organisationsförändringarna är nödvändiga för att programföretagen
skall få den självständighet i programverksamheten som måste
eftersträvas. Då det gäller placeringen av sådana funktioner som nu är
företagsgemensamma finns det enligt propositionen knappast anledning
att från statens sida ge detaljerade riktlinjer. I propositionen anges dock
några mer allmänna principer. En av dem är att det med hänsyn till
att programföretagen bör ha stor självständighet i första hand bör vara
dessa företag själva som svarar för att verksamheten bedrivs på ett
rationellt och ekonomiskt sätt. Programföretagen bör kontinuerligt göra
sina prioriteringar av olika behov inom givna ekonomiska ramar. Denna
allmänna princip bör realiseras så snart som möjligt men måste troligen
modifieras under ett övergångsskede. Övergången till den nya organisationen,
heter det vidare, får inte ske så brådstörtat att den leder till
dyra och dåliga lösningar. Särskilt under ett inledningsskede torde det
vara rationellt att flera funktioner och resurser fortsätter att vara ge -

KrU 1977/78: 24

mensamma. Det får dock inte bli moderföretaget som direkt svarar
för dylika funktioner. De bör i stället styras från programföretagen.

Utskottet finner inte anledning till något särskilt uttalande med
anledning av vad som anförts i propositionen i detta sammanhang.

I kapitel 4.5 Arkivfrågor (s. 205—206) berörs vissa frågor om
gallring i radioföretagens arkiv som har samband med det i propositionen
1977/78: 97 om åtgärder för att bevara skrifter och ljud- och
bildupptagningar framlagda förslaget om inrättande av ett arkiv för ljud
och bild. Vad som anförts i detta sammanhang har inte givit utskottet
anledning till erinran.

Frågor om t e x t - T V behandlas i kapitel 4.6 i propositionen (s.
206—208). Inledningsvis redovisas där att televerket och Sveriges Radio
prövar en ny teknik, text-TV, som innebär att en text eller en schematisk
bild överförs på TV-skärmar och att detta kan ske samtidigt som
skärmen visar ett vanligt TV-program. Texten kan också visas fristående
utan samtidig TV-bild. Vidare kan flera texter sändas ut parallellt och
mottagaren har då möjlighet att själv välja vilken han vill ta emot.

Ett eventuellt utnyttjande av text-TV för en ökad nyhetsservice med
överföring av telegramnyheter m. m. aktualiserar ett antal principfrågor,
däribland frågan om vem eller vilka som skall ges ansvaret att stå
för utsändningarna. Om möjligheter öppnas för andra än Sveriges Radio
att sända nyheter och meddelanden via TV-kanalema måste villkoren
för verksamheten preciseras i en rad avseenden, framhålls det i propositionen.
Detta kräver närmare utredning, och föredragande statsrådet
anmäler i propositionen att han har för avsikt att tillkalla en kommitté
med uppdrag att utreda användningen av text-TV. Denna kommitté
förutsätts också få i uppdrag att behandla frågan om den teknik
som internationellt kallas viewdata men som i propositionen benämns
data-TV. Denna teknik, som förutsätter att TV-apparaten kopplas till
telefonnätet, möjliggör tvåvägskommunikation.

Utskottet har inte funnit anledning att göra något uttalande i organisatoriska
frågor med anledning av vad som anförts i det nu behandlade
kapitlet i propositionen. Utskottet återkommer i det följande till programfrågor
som har samband med text-TV.

Kapitel 4.7 i propositionen (s. 208—209) behandlar frågor om försvarsberedskap.

Utskottet har inte funnit anledning till något särskilt uttalande i detta
sammanhang.

I kapitel 4.8.1 i propositionen (s. 209—211) redovisas vissa inledande
synpunkter på finansiering och medelstilldelning.

KrU 1977/78: 24

Därvid förordas en ändring i fråga om sättet för inhämtande av riksdagens
mening om den ekonomiska ramen för den avgiftsfinansierade
rundradioverksamheten. Den årliga medelstilldelningen av avgiftsmedel
till verksamheten beslutas f. n. av regeringen. Regeringens överväganden
härvidlag brukar redovisas för riksdagen som därigenom bereds
tillfälle att uttala sin mening. I propositionen förordas nu att riksdagen
i fortsättningen på grundval av proposition från regeringen skall
besluta om såväl mottagaravgifter som drifts- och investeringsanslag till
hela den avgiftsfinansierade verksamheten.

Utskottet har ingen erinran mot vad som uttalats och förordats i detta
kapitel.

Kapitel 4.8.2 i propositionen (s. 211—213) gäller frågor om kompensation
för automatiska kostnadsökningar
m. m. Det konstateras där att rundradions möjligheter till planering
på flera års sikt måste förbättras. Detta kan ske dels genom att rundradion
får en rimlig och förutsebar kompensation för automatiska kostnads-
och löneökningar, dels genom att regering och riksdag anger målen
för verksamheten bortom det närmast följande budgetåret. I propositionen
uttalas att programföretagen i princip bör kunna påräkna en
kompensation som motsvarar utvecklingen av konsumentprisindex för
resp. budgetår. Programföretagen föreslås vidare få möjlighet att efter
samråd med moderföretaget föra över överskott av driftmedel från ett
budgetår till ett annat. Vidare förutsätts att koncernen på samma sätt
som f. n. skall kunna utjämna kostnaderna mellan två budgetår genom
en dragningsrätt gentemot rundradiorörelsens fond.

Ett av radioutredningen föreslaget system med treåriga rullande verksamhetsplaner
anses i propositionen ha stora förtjänster men inte vara
möjligt att genomföra i nuvarande samhällsekonomiska läge.

I två motioner har framställts yrkanden som berör frågor som behandlas
i förevarande kapitel i propositionen. Sålunda yrkas, såvitt nu
är i fråga,

i den av Barbro Engman-Nordin (s) väckta motionen 1977/78: 1784
att riksdagen beslutar att som sin mening ge till känna vad som i motionen
anförts om treåriga verksamhetsplaner (yrkande 2),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796 att
riksdagen beslutar

1. att Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio
skall ges kompensation för allmänna kostnadsökningar i enlighet
med vad som anförs i motionen (yrkande 19),

2. att treåriga rullande verksamhetsbudgetar skall tillämpas för Sveriges
Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio (yrkande
20).

3 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 24

KrU 1977/78: 24

Motionen 1977/78: 1796 av Olof Palme m. fl. (s) innehåller i organisationsfrågan
— utöver tidigare redovisade yrkanden — även ett yrkande
8 som innebär att riksdagen i övrigt bör godkänna de allmänna
riktlinjer för rundradioföretagens organisation som anges i motionen.
Yrkandet hänför sig till den organisation som motionärerna förordat.

I motionen 1977/78: 1796 uttalas att det är angeläget att Sveriges
Radio får bättre möjligheter än f. n. till en långsiktig planering. Motionärerna
ansluter sig till den i propositionen framförda tanken på en
automatisk kostnadskompensation men konstaterar att förutsättningen
för en dylik är att kompensationen på ett rimligt sätt överensstämmer
med den faktiska kostnadsutvecklingen. En genomgång av de senaste
budgetåren visar enligt motionen att konsumentprisindex vissa år skulle
ha gett Sveriges Radio en högre medelstilldelning än som har skett.
Andra år skulle förhållandet ha blivit det motsatta. När löneökningarna
är måttliga och de allmänna prisstegringarna omfattande ger en kompensation
enligt konsumentprisindex ett högre belopp än som motsvarar
den verkliga kostnadsutvecklingen. Vid motsatt utveckling blir det en
lägre kompensation. Enligt motionärerna blir utvecklingen så slumpartad
att ett bättre mått än konsumentprisindex, vilket förordas i propositionen,
bör väljas. Motionärerna föreslår att den automatiska kostnadskompensationen
beräknas på följande sätt. Av basbeloppet förändras
2/3 med utgångspunkt i de faktiska lönekostnadsförändringarna på
SIF-SAF-området och 1/3 på grundval av utvecklingen av konsumentprisindex.

I motionen uttalas vidare att ett system med en treårig rullande
budget är en väsentlig förutsättning för en mer långsiktig planering.
Det besvärliga samhällsekonomiska läget talar enligt motionärernas
uppfattning inte mot en sådan ordning utan tvärtom. I nästa års budgetproposition
bör regeringen lägga fram förslag om en treårig rullande
verksamhetsbudget. Sveriges Radio bör i sin anslagsframställning för
budgetåret 1979/80 lägga fram förslag för den närmaste treårsperioden.

Det i motionen 1977/78: 1784 framställda, nyss redovisade yrkandet
om treåriga verksamhetsplaner har liksom övriga yrkanden i denna
motion gjorts villkorligt. Det har nämligen framställts under den förutsättningen
att riksdagen inte bifaller det i den socialdemokratiska
partimotionen 1977/78: 1796 framlagda organisationsförslaget. Motionären
finner det märkligt att förslaget om treåriga rullande verksamhetsplaner
i propositionen avvisas under hänvisning till rådande samhällsekonomiska
läge, eftersom ett system med dylika rullande planer inte
innebär någon inskränkning i statsmakternas möjligheter att avgöra
medelstilldelningen.

Utskottet delar uppfattningen att det är mycket angeläget att radioföretagen
i fortsättningen får bättre möjligheter att planera på längre

KrU 1977/78: 24

sikt än hittills. Ett viktigt moment härvidlag är införande av ett system
med kompensation för automatiska kostnadsökningar. Utskottet anser
att den modell för kompensation som valts i propositionen bör kunna
ge en rimlig och förutsebar kompensation för automatiska kostnadsoch
löneökningar. De variationer i utfallet i förhållande till den faktiska
kostnadsutvecklingen som kan uppkomma bör kunna mötas dels genom
att programföretagen avses få föra över överskott av driftmedel från ett
budgetår till ett annat, dels genom att det på samma sätt som f. n. skall
vara möjligt att utjämna kostnaderna mellan två budgetår genom en
dragningsrätt gentemot rundradiorörelsens fond. Utskottet ansluter sig
till propositionens förslag och avstyrker motionen 1977/78: 1796, yrkande
19.

Vad därefter beträffar förslagen i motionerna 1977/78: 1784 och 1796
om s. k. rullande treårsplaner får utskottet anföra följande.

I samband med medelsberäkningen för nästa budgetår (kapitel 8.1)
har i propositionen angivits riktlinjer för radio- och TV-verksamhetens
utbyggnad under den kommande avtalsperioden, dvs. fram t. o. m. budgetåret
1985/86. Även om verksamhetens utbyggnad under denna period
inte är närmare angiven i tiden utgör dessa riktlinjer ett gott underlag
för Sveriges Radios planering. Enligt utskottets uppfattning ges moderoch
dotterföretagen därigenom möjligheter till planering på flera års
sikt utan en övergång till ett system med rullande treårsplaner av det slag
som förordas i motionerna. I likhet med departementschefen förutsätter
utskottet att programföretagen kommer att redovisa förslag till alternativa
fleråriga verksamhetsplaner, i första hand för den närmaste treårsperioden.
Utskottet avstyrker av angivna skäl de nu aktuella yrkandena
i motionerna 1977/78: 1784 och 1796.

Yrkande 8 i motionen 1977/78: 1796 gäller godkännande i övrigt av
de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation som angivits
i motionen. Även detta yrkande avstyrks eftersom det gäller den
organisation vars grunddrag utskottet inte kunnat tillstyrka.

Kapitel 4.9 i propositionen (s. 213—216) handlar om införandet
av den nya organisationen. Det anförs där att omorganisationen,
utöver beslut med anledning av föreliggande proposition, inte
kräver några beslut från riksdagens sida. För riksdagens kännedom redovisas
emellertid de viktigaste av de åtgärder som anses böra vidtas
för genomförandet av den nya organisationen.

Utskottet vill här bara nämna att avsikten är att de två nya dotterbolagen
skall starta sin programverksamhet den 1 juli 1979. Förberedelserna
för detta bör genomföras under budgetåret 1978/79. För detta
verksamhetsår bör särskilda avtal tecknas mellan staten och vart och ett
av de tre nuvarande bolagen. För perioden 1979/80—1985/86 bör nya

KrU 1977/78: 24

avtal tecknas mellan staten och moderbolaget samt mellan staten och
ettvart av de fyra programbolagen.

Beträffande genomförandet av den nya organisationen hänvisar utskottet
i övrigt till propositionen.

Vad som anförts och föreslagits i kapitlen 4.1 och 4.2 samt 4.5—4.9
har såvitt gäller allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation
eller vad därmed står i samband inte gett utskottet anledning till
andra uttalanden än som framgått av det föregående.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:91 och
med avslag på motionerna 1977/78: 1785, yrkande 1, 1977/78:
1796, yrkandena 1, 2, 3 och 4, samt 1977/78: 1799, del av yrkande
1 d, som organisatorisk ram för radio- och TV-verksamheten
i Sverige från och med den 1 juli 1979 godkänner att
nämnda verksamhet skall handhas av en koncern med Sveriges
Radio AB som moderbolag samt Sveriges Lokalradio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB ävensom ett för riksradio- och
ett för TV-verksamheten nybildat bolag som dotterbolag,

2. att riksdagen

a) beträffande styrelserna för de olika radioföretagen med bifall
till propositionen 1977/78: 91 och med avslag på motionerna
1977/78: 1784, yrkande 1, och 1977/78: 1796, yrkande
9, godkänner de i propositionen angivna allmänna riktlinjerna
för rundradioföretagens organisation,

b) beträffande teknikens organisation samt radions och televisionens
distriktsorganisationer med bifall till propositionen
1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1796, yrkandena
5 och 7, godkänner de i propositionen angivna allmänna
riktlinjerna för rundradioföretagens organisation,

3. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande
6, anfört om enheten för utlandsprogram,

4. att riksdagen beträffande fördelning av sändningstiden mellan
programföretagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och
med avslag på motionen 1977/78: 1785, del av yrkande 2,
godkänner de i propositionen angivna allmänna riktlinjerna för
rundradioföretagens organisation,

5. att riksdagen beträffande rätt för lokalradiochef att i vissa fall
bryta riksradioprogrammet med bifall till propositionen 1977/
78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1786 godkänner
de i propositionen angivna allmänna riktlinjerna för rundradioföretagens
organisation,

KrU 1977/78: 24

6. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 10, om
utbyggnaden av de regionala TV-sändningarna,

7. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och med
avslag på motionen 1977/78: 1796, yrkande 8, godkänner de i
propositionen angivna allmänna riktlinjerna för rundradioföretagens
organisation i den mån dessa inte behandlats under
mom. 1—6,

8. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 91 och
med avslag på motionen 1977/78: 1796, yrkande 19, godkänner
vad som i propositionen anförts beträffande kompensation
för allmänna kostnadsökningar,

9. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 91 och
med avslag på motionerna 1977/78: 1784, yrkande 2, och
1977/78: 1796, yrkande 20, godkänner vad som i propositionen
anförts om rullande planering,

10. att riksdagen avslår motionerna 1976/77:68 och 1977/78:
1799, yrkande 5, om Sveriges Radios utträde ur Svenska arbetsgivareföreningen,

11. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1788 och 1977/78:
1793 om ändring av lokalradioorganisationen såvitt gäller
Boråsområdet,

12. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1794 om avtal angående
distriktens ställning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motionen 1977/78: 1795, yrkande 1,
anfört om fördelning av möjliga resursförstärkningar på i
första hand de svagt utbyggda distrikten.

3. Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens programverksamhet

Propositionen 1977/78: 91

De allmänna riktlinjerna för rundradions programverksamhet behandlas
i propositionen i kapitel 4.1, 4.3, 4.4 och 4.6 (s. 151—155, 180—205
och 206—208).

Propositionen innebär, såvitt nu är i fråga, att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens programverksamhet
som angivits i propositionen (moment 6 i hemställan
s. 232). I samband härmed står även delar av lagförslagen.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1976/77: 962,
yrkandena 6 och 7 b, 1976/77: 987, yrkande 1, 1130, 1977/78: 877, yrkande
f, 1129, 1135, 1515, 1521, 1523, 1526, 1527, 1528, 1532, 1777,
1784, yrkande 3, 1785, del av yrkande 2, 1790, 1796, yrkandena 11, 13,

KrU 1977/78: 24

14, 15, 16 och 18, 1797, 1798, 1799, del av yrkande 1 d samt yrkande 4,
och 1801, yrkande 2.

Utskottet

Som redovisats under punkten 2 i detta betänkande har i propositionen
i kapitel 4.1 Radio och TV i ett mediepolitiskt
och kulturpolitiskt sammanhang betonats att etermedierna
måste stå fria i förhållande till såväl politiska som kommersiella
intressen men också att denna frihet måste vara förenad med en medveten
strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet
och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktmngar
att komma till tals.

Utskottet ansluter sig till detta uttalande som markerar den grundsyn
som skall vara vägledande för programverksamheten.

I kapitel 4.3.1 i propositionen (s. 180—181) redovisas vissa inledande
synpunkter på programfrågorna. Det framhålls
där att systemet med en fri och i publicistiskt avseende oberoende
radio och television innebär att det ankommer på programföretagen ensamma
att utforma programverksamheten inom de gränser som följer av
radiolagen och avtalen med staten. Det är därför angeläget, heter det,
att finna en form för de allmänna riktlinjer som regering och riksdag
utfärdar och för medelstilldelningen till verksamheten som inte inkräktar
på programföretagens integritet. Liksom hittills bör regering och
riksdag således inte kunna anlägga synpunkter på t. ex. enskildheter i
programutbudet.

I propositionen förordas att de nya avtal, som skall slutas mellan staten
och programföretagen, skall ha ungefär samma grad av detaljreglering
som de nuvarande, vilket innebär att endast allmänna riktlinjer bör
ges i programpolitiskt hänseende.

Den stora betydelse som radio och television har både i informationspolitiskt
och i kulturpolitiskt avseende betonas starkt i propositionen.
Etermedierna har ett stort ansvar för den fria åsiktsbildningen. I detta
ansvar innefattas givetvis kraven på mångsidighet och mångfald i speglingen
av olika opinioner. De av statsmakterna formulerade målen för
kulturpolitiken bör i tillämpliga delar kunna föras över till radio- och
TV-området. I konsekvens härmed bör i de kommande avtalen mellan
staten och programföretagen radions och televisionens kulturansvar markeras
starkare än som hittills skett.

Specialönskemål i fråga om programmen har framförts i en rad motioner.
Sålunda yrkas

i den av Sven Johansson m. fl. (c, m) väckta motionen 1976/77: 1130
att riksdagen uttalar att andelen kyrkliga och kulturbetonade program

KrU 1977/78: 24

inom Sveriges Radios verksamhetsramar ökas väsentligt samt att nämnda
programinslag ökas i barn- och ungdomsprogrammen,

i den av Rolf Clarkson m. fl. (m) väckta motionen 1977/78: 1521 att
riksdagen uttalar att i samband med Radio/TV:s omorganisation rundradioföretagen
åläggs skyldighet att meddela allmänheten information
om störningar som tillfälligt eller tidvis kan innebära olägenhet eller fara
för hela eller delar av allmänheten,

i den av Eric Enlund (fp) och Elver Jonsson (fp) väckta motionen
1977/78:1523 att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna att hälsoupplysande-friskvårdande
program bör initieras i radio- och TV-programmen
som en kontinuerlig del av programutbudet i enlighet med motionens
syfte,

i den av Sven Johansson m. fl. (c) väckta motionen 1977/78: 1528 att
riksdagen uttalar att andelen kyrkliga och kulturbetonade program inom
Sveriges Radios verksamhetsramar ökas väsentligt samt att nämnda
programinslag ökas i barn- och ungdomsprogrammen,

i den av Allan Åkerlind (m) väckta motionen 1977/78: 1801, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar uttala att vad som i övrigt anförts
i motionen bör tillgodoses vid utformandet av nytt radioavtal och för
övrigt i det löpande programarbetet, varmed i detta sammanhang avses
uttalanden mot politisering av programverksamheten, mot förhånande av
den kristna opinionen samt om antalet gudstjänstprogram och kristna
barnprogram (del av yrkande 2).

Utskottet vill i detta sammanhang först ta upp det yrkande i den av
Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799 som innebär att
riksdagen bör avvisa propositionens förslag till allmänna riktlinjer för
rundradioföretagens programverksamhet (del av yrkande 1 d). Detta
avslagsyrkande är inte kombinerat med något yrkande om godkännande
av de i motionen anförda synpunkterna på nämnda verksamhet utom i
ett avseende, nämligen i vad gäller skildringen av våld och förtryck (yrkande
4). Ett bifall till avslagsyrkandet skulle enligt utskottets uppfattning
leda till en oklar och svåranalyserad situation som inte kan accepteras.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Utskottet
återkommer i det följande till nyssnämnda yrkande 4 och kommer därjämte
att i vederbörliga sammanhang redovisa andra synpunkter på programverksamheten
som framförts i motionen.

Systemet med en fri och i publicistiskt avseende oberoende radio och
television innebär bl. a. att det är programföretagen själva som skall utforma
programverksamheten inom de gränser som följer av radiolagen
och avtalen med staten. Så har det varit under den avtalsperiod som nu
går mot sitt slut. Enligt den uppfattning som propositionen ger uttryck
åt och som delas av både konstitutionsutskottet och kulturutskottet
skall det förbli så under kommande avtalsperiod.

KrU 1977/78: 24

Programföretagens självständighet i programverksamheten förutsätter
att statsmakterna inte ger annat än allmänna riktlinjer i programpolitiskt
avseende. Detta gäller under den nu löpande avtalsperioden och bör
också tillämpas då nya avtal skall slutas samt under den kommande avtalsperioden.
Utskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen
att de nya avtalen bör ha ungefär samma grad av detaljreglering som de
nuvarande.

Vad som uttalas i propositionen och vid utskottsbehandlingen av densamma
kommer att i framtiden vara underlag för tolkning av de allmänna
riktlinjer för programverksamheten som ges i lag och avtal. Stor
återhållsamhet bör därför vid riksdagsbehandlingen visas såvitt gäller
anläggande av synpunkter på enskildheter i programutbudet.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna
1976/77: 1130, 1977/78: 1521, 1977/78: 1523, 1977/78: 1528 och 1977/
78: 1801, yrkande 2, såvitt nu är i fråga.

Frilansmedverkan dvs. medverkan i radio- och TV-program
av fristående utövare av konstnärlig, publicistisk, vetenskaplig
och därmed jämställd verksamhet behandlas i kapitel 4.3.2 i propositionen
(s. 181—184). Därvid uttalas bl. a. att programföretagens ställning
blir sådan att staten av vart och ett av dem måste kunna kräva
ett ansvar för en vid yttrandefrihet i radio- och TV-programmen. Detta
gör det nödvändigt att också personer som inte är fast anställda inom
programföretagen kan medverka i programmen. En omfattande frilansmedverkan
betecknas som nödvändig för att programföretagen skall
kunna fullgöra de krav som samhället måste ställa på programverksamheten.
Det uttalas i propositionen att en ökande andel av resurserna
skall användas för frilansmedverkan.

Värdet av ökad frilansmedverkan betonas också i motionerna 1977/
78: 1785, 1977/78: 1796 och 1977/78: 1799. Vad som därvid anförs i
motionerna har inte föranlett motionärerna att ställa några yrkanden i
denna fråga. I motionen 1977/78: 1796 framförs bl. a. den synpunkten
att kravet på en ökad frilansmedverkan lättare kan tillgodoses i ett
sammanhållet företag än i ett företag av propositionens modell. Vad
gäller sistnämnda motion vill utskottet nämna att motionärerna berör
flera frågor om konsekvenserna av ökad frilansmedverkan. Sålunda
uttalas att ökad frilansmedverkan också leder till behov av en ökning
av den administrativa och inte minst den tekniska personalen. Vidare
betonas att en ökad frilansmedverkan inte får gå ut över anställningstryggheten
för den personal som finns vid radioföretagen.

Utskottet är medvetet om nämnda konsekvenser och eventuellt uppkommande
problem men vill som sin bestämda mening framhålla att det
inte desto mindre är mycket angeläget att en ökning kommer till stånd.

KrU 1977/78: 24

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning både om att en
ökande andel av resurserna bör användas för frilansmedverkan och om
att det bör vara möjligt att avtalsvägen lösa de problem för en ökad
sådan medverkan som tillämpningen av lagen om anställningsskydd kan
medföra.

1 kapitel 4.3.3 i propositionen (s. 184—190) behandlas frågor om
sändningstider och programstruktur. Sändningstiderna
i radio och TV har ökat kraftigt under den avtalsperiod som nu
närmar sig sitt slut. I propositionen räknas med att den nuvarande
sändningstiden i riks-TV skall bibehållas utom så till vida som ett speciellt
dagblock med repriser föreslås bli infört. För riksradion räknas
med en viss ökning av sändningstiderna. I fråga om andelen regionalt
producerade riksprogram uttalas i propositionen att denna senast budgetåret
1985/86 skall öka till 40 % av den produktion i TV och ljudradio
som rimligtvis kan utlokaliseras.

Andelarna egen och främmande produktion i TV har under de
senaste åren varit ungefär lika stora. I propositionen betecknas det som
självklart att i utbudet av svenska program måste ingå en växande
andel som producerats av eller under medverkan från personer utanför
företaget. Det är i sammanhanget av mindre intresse om produktionen
klassificeras som egen eller främmande. Föredragande statsrådet förklarar
sig inte beredd att rent allmänt förorda en kraftigare ökning av
andelen svenska program utan anser att insatserna i stället bör sättas
in på kvalitetshöjningar med utgångspunkt från i stort sett nuvarande
produktionssammansättning.

Beträffande programsättningsprinciperna i TV uttalas i propositionen
att några förändringar i nuvarande regler för televisionens programverksamhet
inte är förutsatta. De båda programenheterna inom
det nya TV-företaget bör emellertid fortsätta att pröva olika koordinationsåtgärder.

I nu förevarande kapitel i propositionen behandlas även frågor om
nyhetsbevakningen och om utlandstjänstens organisation.

I en rad motioner har yrkanden framställts som anknyter till de uttalanden
som gjorts i propositionen vid behandlingen av frågor om
sändningstider och programstruktur. Sålunda yrkas
i den av Tage Adolfsson (m) väckta motionen 1977/78: 1515 att
riksdagen uttalar att regeringen i samband med propositionen om
Sveriges Radio/TV beaktar vad som anförts i motionen,
i den av Barbro Engman-Nordin (s) väckta motionen 1977/78: 1784,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge till
känna vad som anförts om samordning av programverksamheten (yrkande
3),

i den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen

KrtJ 1977/78: 24

1977/78: 1785, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i fråga om programverksamhetens
inriktning m. m. beaktar vad som anförts i motionen,
varmed i detta sammanhang åsyftas begränsning av långa serieprogram
(del av yrkande 2),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförs om avvägningen mellan egen och
främmande produktion (yrkande 11).

I motionen 1977/78: 1799 av Lars Werner m. fl. (vpk) uttalas, utan
att något yrkande ställs, bl. a. att riksradions sändningstid bör öka i enlighet
med ett av Sveriges Radio framlagt förslag, att distriktens produktion
bör öka i enlighet med radioutredningens förslag, att egenproduktionen
i radio och TV bör öka, att importen av främmande produktion
bör få en helt annan inriktning än den nuvarande och att utlandsbevakningen
bör förbättras i enlighet med vad som angivits i motionen.

Det i motionen 1977/78: 1515 framställda yrkandet innebär att regeringen
i samband med att nytt radioavtal träffas bör understryka
vikten av att rundradioverksamheten hålls inom de ekonomiska ramar
som nu gäller. Det bör vara möjligt att förbilliga produktionen exempelvis
genom att köpa fler tjänster utifrån. Som en möjlighet anges att
nyhetsförmedlingen övertas av TT.

En renodlad kanalkonkurrens av det slag som infördes genom 1966
års radiobeslut innebär mindre möjligheter till ämnesmässig bredd och
täckning än ett samplanerat system uttalas det i motionen 1977/78:
1784. Motionären anser att ledningen för företaget bör ha det övergripande
ansvaret för att den samlade utbudsplaneringen utgår från en
helhetssyn som tar sikte på att publiken inte bara skall välja det redan
välbekanta utan stimuleras att möta nya upplevelser, värderingar och
kunskaper. Verkställande direktören i TV-företaget bör enligt motionären
få samma ansvar för den samlade programverksamheten i televisionen
som radiochefen i dag har inom Sveriges Radio.

Det i propositionen gjorda uttalandet om hur stor andelen svenska
program bör vara i TV, som utskottet nyss redovisat, kritiseras i motionen
1977/78: 1796. Motionärerna befarar att detta uttalande tillsammans
med bristande ekonomiska resurser kommer att leda till en ökning
av antalet billiga, utländska underhållningsprogram av låg kvalitet
och därmed till en förflackning av programutbudet. För att möta detta
föreslår motionärerna en höjning av medelstilldelningen utöver regeringens
förslag.

Utskottet konstaterar att innebörden av yrkandet i motionen 1977/78:
1515 formellt sett är att vissa i motionen anförda synpunkter bör delges
regeringen för beaktande vid utarbetandet av propositionen. Redan då
motionen avlämnades var det för sent att ställa ett yrkande med denna
innebörd. I sak finns i och för sig ingen anledning till erinran mot mo -

KrU 1977/78: 24

tionärens synpunkt att det kan finnas anledning att söka nya vägar för
att förbilliga Sveriges Radios produktion. Utskottet sorn ansluter sig till
de synpunkter på nyhetsförmedlingen i rundradio som anförs i propositionen
finner dock inte anledning göra något uttalande till förmån för
den av motionären framförda tanken att nyhetsförmedlingen i förbilligande
syfte anförtros åt TT. Utskottet avstyrker motionen.

I propositionen uttalas att de båda programenheterna i TV-företaget
bör ha den självständighet i programverksamheten som åsyftades i 1966
års radiobeslut. De bör alltså bedriva sin verksamhet på i princip lika
villkor och ha i huvudsak samma uppdrag i vad avser programverksamheten.
Samtidigt betonas också vikten av att programenheterna eftersträvar
en god koordination av programmen.

Enligt utskottets bedömning är det inte fråga om helt skilda uppfattningar
i motionen 1977/78: 1784 och propositionen utan snarare om en
gradskillnad i bedömningen av samordningsfrågan. En olikhet i sak föreligger
dock så till vida som motionären anser att verkställande direktören
i TV-företaget bör få samma ansvar för den samlade programverksamheten
som radiochefen har i dag.

Utskottet vill understryka vikten av att samordningssynpunkterna tillgodoses
i den praktiska verksamheten. Detta bör kunna ske utan att
verkställande direktören ges det i motionen angivna ansvaret för den
samlade programverksamheten. Utskottet anser att syftet med motionen
1977/78: 1784, yrkande 3, bör kunna bli i sak tillgodosett vid en
handläggning av samordningsfrågorna på det sätt som avses i propositionen.
Utskottet avstyrker därför yrkande 3 i nämnda motion.

Det i motionen 1977/78: 1785 framförda yrkandet (del av yrkande 2)
om beaktande av vad som anförts om programverksamhetens inriktning
avser i det sammanhang som utskottet nu behandlar ett uttalande
om att de långt utdragna serieprogrammen bör begränsas eller i varje
fall utformas så att varje del blir ett enhetligt inslag. Utskottet, som hänvisar
till vad utskottet i det föregående anfört om möjligheterna för regering
och riksdag att anlägga synpunkter på enskildheter i programutbudet,
finner inte anledning för riksdagen att göra något uttalande i denna
fråga. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78: 1785, del av yrkande
2.

I avvägningsfrågan om ihur stor andelen svenska program bör vara
delar utskottet den uppfattning som uttalats i propositionen. Utskottet,
som konstaterar att vad som anförts i motionen 1796 sorn stöd för yrkandet
i denna fråga huvudsakligen är att uppfatta som argument för
en högre medelstilldelning, avstyrker yrkande 11 i motionen 1977/78:
1796.

Programverksamhetens inriktning behandlas i kapitel
4.3.4 i propositionen (s. 190—-196). Det framhålls där till en början

KrU 1977/78: 24

som en väsentlig synpunkt att de riktlinjer för programverksamheten
som anges för den kommande avtalsperioden bör begränsas till att avse
vissa grundläggande principer.

En av grundförutsättningarna för verksamheten, heter det vidare, bör
vara strävan efter hög kvalitet. Ett viktigt led i denna strävan är att
ökade möjligheter ges till bearbetning och gestaltning.

Opartiskhet och saklighet är begrepp av central betydelse i den nuvarande
ordningen för radions och televisionens organisation. Sveriges
Radio skall enligt föreskrift i radiolagen utöva sin ensamrätt till rundradiosändningar
opartiskt och sakligt. Denna bestämmelse skall enligt
avtalet med staten tillämpas med beaktande att en vidsträckt yttrandeoch
informationsfrihet skall råda samt att programverksamheten i sin
helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen.
I propositionen betonas kraftigt vikten av att man i programverksamheten
ständigt strävar efter att tillgodose kravet på opartiskhet och saklighet.

I gällande avtal stadgas att Sveriges Radio skall hävda de grundläggande
demokratiska värdena. Denna princip anses så viktig att det i
propositionen föreslås att en bestämmelse av motsvarande innebörd
skall tas in i radiolagen. Utskottet återkommer härtill i det följande
under punkten 5.

I propositionen diskuteras ingående frågan om våldsinslag i programmen.
De undersökningar som hittills publicerats angående effekterna
av våld — på både vuxna och barn — anses inte medge några
entydiga slutsatser. Forskningen har emellertid intensifierats under
senare år och metoderna förfinats. En inom videogramutredningen påbörjad
sammanställning över den aktuella forskningen och en utvärdering
av den beräknas bli färdig senare i år. I detta läge bör den svenska
televisionens programutbud enligt propositionen präglas av försiktighet
när det gäller våldsskildringar och våldsinslag. Det faktiska våld som
förekommer i människans tillvaro måste få behandlas i olika typer av
program, men viss återhållsamhet i framställningssättet bör iakttas vid
sändningar på tider då barn kan förutsättas ta del av programmen.
Man bör också ta hänsyn till de risker som följer av att flera program
som skildrar våld sänds under kort tid. Den ökning av underhållningsvåldet
som har ägt rum i biograffilm och kommersiellt producerade
TV-program bör däremot inte återspeglas i den svenska televisionens
programutbud.

De principer för behandlingen av våld i radio och TV som ligger
till grund för vad som i detta sammanhang anförts i propositionen har
stöd i de allmänna reglerna för programverksamheten. Några särskilda
föreskrifter på detta område är därför enligt propositionen inte nödvändiga.

Radioutredningen har föreslagit att i radiolagen skall föreskrivas att

KrU 1977/78: 24

programföretagen i programverksamheten skall hävda principen om
alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.
Utredningen anser att denna bestämmelse ger programföretagen
möjlighet att ta ställning mot fördomar och för jämställdhet mellan
könen. I propositionen betecknas det som självklart att man i programverksamheten
måste verka för sådana grundläggande värden som jämställdhet
mellan könen. Bättre än att en direkt föreskrift härom tas in i
lagen anses det vara att en praxis får växa fram.

Det betonas i propositionen som angeläget att man i programverksamheten
iakttar varsamhet vid speglingen av bruket av olika gifter,
t. ex. alkohol. Programföretagen bör besinna sitt ansvar i dessa frågor
men någon särskild avtalsföreskrift av denna innebörd anses inte böra
meddelas.

Etermediernas betydelse för språkvården och deras stora ansvar för
den språkliga kulturen betonas i propositionen. Det förutsätts att de
nya programföretagen kommer att följa samma linje som Sveriges
Radio i fråga om svordomar, nämligen att sådana bör undvikas i andra
sammanhang än där konstnärliga krav eller äkthetsvärde motiverar
dem samt att särskild restriktivitet bör iakttas när det gäller program
för barn.

I motionerna föreligger en rad yrkanden som har samband med de
frågor som behandlas i nu förevarande kapitel i propositionen. Sålunda
yrkas

i den av Georg Andersson m. fl. (s) väckta motionen 1976/77: 962,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om programsättning av inslag med underhållnings
våld och fördomar (yrkande 7 b),

i den av Gunnel Jonäng (c) väckta motionen 1977/78: 1129 att riksdagen
hos regeringen begär att i samband med tecknandet av nytt avtal
mellan staten och Sveriges Radio frågan om begränsning av våldsinslag
i TV beaktas,

i den av Gunnar Johansson m. fl. (m) väckta motionen 1977/78: 1526
att riksdagen uttalar sitt fördömande av sådant språkbruk i radio och
TV vilket kan betecknas som vanhedrande, förråande eller stötande,
i den av Elver Jonsson m. fl. (fp) väckta motionen 1977/78: 1790 att
riksdagen beslutar att det i Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)
skrivs in en särskild föreskrift i lagens 6 § genom ett nytt moment med
följande lydelse: ”6. föreskrift om skyldighet att främja nyktra levnadsvanor
och i övrigt en ökad folknykterhet”,

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförs om våldsinslag i underhållningsprogram
(yrkande 13),

KrU 1977/78: 24

i den av Birgitta Rydle m. fl. (m) väckta motionen 1977/78: 1797 att
riksdagen beslutar

1. att hos regeringen anhålla om att sådana åtgärder vidtages att
massmedieforskningen inom i motionen nämnt område stimuleras och
erhåller erforderliga resurser,

2. att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen,

i den av Ulla Tillander (c) väckta motionen 1977/78: 1798 att riksdagen
beslutar uttala att avtalet mellan staten och Sveriges Radio får
en sådan utformning att socialstyrelsen ges möjlighet att informera om
centrala folkhälsofrågor,
i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att när våld och förtryck
skildras i etermedierna skall detta ske i sådan form och med ett sådant
innehåll att det ger kunskaper, normer, värderingar och känslor som är
önskade; upplevelser och erfarenheter som programmen ger skall leda
till konstruktiv handling och avtrubbningseffekter inför våldet motverkas;
våldsskildringen skall stödja sådana normer och värderingar
som är förenliga med grundläggande demokratiska värden och inte leda
till orealistiska föreställningar om verkligheten, och det våld som skildras
på detta sätt skall kunna motiveras (yrkande 4),
i den av Allan Åkerlind (m) väckta motionen 1977/78: 1801, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar uttala att vad som i övrigt anförts
i motionen bör tillgodoses vid utformandet av nytt radioavtal och för
övrigt i det löpande programarbetet, varmed i detta sammanhang avses
uttalanden om bruket av svordomar samt om speglingen av bruket
av gifter t. ex. alkohol (del av yrkande 2).

Det uttalande av riksdagen som i detta sammanhang påyrkats i motionen
1976/77:962 innebär att man vid programsättning av barnprogram
måste beakta också de omgivande, i regel efterföljande vuxenprogrammens
betydelse. Barnprogrammens budskap motsägs ofta av
efterföljande program, som kanske speglar könsfördomar, visar lyteskomik
eller innehåller våldsinslag och råheter.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1129 motiveras med att det i samhället
finns en stark oro för det tilltagande våldsutbudet i TV och på
film, inte minst det s. k. underhållningsvåldet i TV som når stora
grupper av våra barn.

I motionen 1977/78:1526 uttalas bl. a. att TV:s programutbud är
attityd- och opinionsskapande på ett sätt som tittaren inte alltid inser.
Desto mer beklämmande är det att TV:s språkbruk förslappats och i
många program framstår som nyanslöst och andefattigt samt att användningen
av svordomar tenderar att öka.

I motionen 1977/78: 1796 hävdas att det numera är väl dokumenterat
att våldsinslag i underhållningsprogram har en klart negativ inverkan på
framför allt barn. Propositionens uttalande om att de undersökningar

KrU 1977/78: 24

på detta område som hittills publicerats inte medger några entydiga slut
satser anses felaktigt. Det behövs enligt motionen en aktiv strävan atl
motverka våldsinslag. Motionärerna anknyter till uttalandet i propositionen
att radions och televisionens kulturpolitiska uppgifter bör skrivas
in i avtal och påpekar att ett av de kulturpolitiska målen är att motverka
kommersialismens negativa verkningar. Detta måste rimligen också tolkas
så att Sveriges Radio så långt möjligt bör söka minska inslagen av
våld i underhållningsprogram. Detta sistnämnda bör riksdagen enligt
motionärerna som sin mening ge till känna för regeringen.

En på radioutredningens uppdrag verkställd vetenskaplig undersökning
av objektiviteten i TV:s utlandsrapportering är utgångspunkten för
yrkandena i motionen 1977/78: 1797. Massmedieforskning av denna typ
bör enligt motionärerna fortsättas och främjas. Särskilt pekas på behovet
av en granskning av hur kravet på opartiskhet och saklighet upprätthålls
i sändningar till språkliga minoriteter.

Radio och TV överträffar alla andra medier i effektiv genomslagskraft
uttalas det i motionen 1977/78: 1798. De måste därför utnyttjas
i kampen mot narkotikamissbruket. Kommande avtal mellan staten och
Sveriges Radio får inte utformas så att detta hindras.

Underhållningsvåldets effekter särskilt på barn är helt klara framhålls
det i motionen 1977/78: 1799. Vad som anförs i propositionen om ”viss
återhållsamhet” i framställningssättet är därför otillräckligt. Det behövs
ett uttalande av riksdagen med det innehåll som angivits i motionens
yrkande 4.

Nu ifrågavarande del av det i motionen 1977/78: 1801 framställda yrkandet
att vad som anförts i motionen bör tillgodoses vid utformandet
av nytt radioavtal och för övrigt i det löpande programarbetet innebär
att i avtalen bör införas föreskrifter dels om begränsning av bruket av
svordomar, dels — eventuellt — om restriktivitet vid speglingen av bruket
av gifter, t. ex. alkohol.

Frågan om våldsinslag i programmen har länge debatterats i olika
sammanhang och har nu behandlats både i propositionen och i flera av
de föreliggande motionerna. Konstitutionsutskottet har i denna fråga
anfört att de uttalanden som gjorts i propositionen har stöd i de allmänna
regler för programverksamheten som tagits upp i förslaget till 6 §
andra stycket radiolagen. Utskottet anser att inslag av våld i radions
och televisionens underhållningsprogram bör minskas så långt som det
är möjligt.

Kulturutskottet ansluter sig till den uppfattning sorn uttalats i propositionen.
Enligt utskottets mening är det en oavvislig skyldighet för
programföretagen att låta programutbudet präglas av stor försiktighet
när det gäller våldsskildringar och våldsinslag. I alldeles särskild grad
bör försiktighet iakttas när det gäller program som är avsedda för barn

KrU 1977/78: 24

eller som genom sin placering kan beräknas bli sedda av barn. De forskningsresultat
som publiceras på detta område bör studeras inom programföretagen
och beaktas i de interna diskussioner i programpolitiska frågor
som kan förutsättas äga rum. Som konstitutionsutskottet anfört bör inslagen
av våld i underhållningsprogrammen minskas så långt det är
möjligt. Något särskilt uttalande härutöver från riksdagens sida anser
utskottet inte erforderligt med anledning av föreliggande yrkanden i
motionerna 1976/77: 962 (yrkande 7 b), 1977/78: 1796 (yrkande 13)
och 1977/78: 1799 (yrkande 4) som alltså avstyrks.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1129 synes innebära att en direkt föreskrift
om begränsningen av våldsinslag bör införas i de nya avtalen.
Detta yrkande avstyrks.

Vad beträffar förekomsten i programmen av svordomar samt ord och
uttryck i övrigt som kan betecknas som vanhedrande, förråande eller
stötande ansluter sig utskottet till vad som anförs i propositionen. Utskottet
anser inte att det härutöver erfordras några uttalanden från
riksdagens sida. Utskottet hänvisar till vad som i denna fråga anförts
i propositionen och avstyrker alltså motionerna 1977/78: 1526 och 1977/
78: 1801, yrkande 2, såvitt nu är i fråga. Beträffande sistnämnda yrkande
innebär utskottets ståndpunkt att någon särskild avtalsföreskrift
enligt utskottets mening inte är erforderlig.

Med anledning av yrkandena i motionen 1977/78: 1797 om resurser
för massmedieforskning får utskottet erinra om att stöd till massmedieforskning
i betydande grad lämnas av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet och att rådets anslag för nästa budgetår höjts för att
möjliggöra ett ökat stöd till dylik forskning. Utskottet anser sig inte böra
föreslå riksdagen att göra de i motionen 1977/78: 1797 önskade framställningarna
till regeringen.

Såvitt framgår av yrkandet i motionen 1977/78: 1798 är det motionärens
åsikt att kommande avtal mellan staten och radioföretagen skall
få en sådan utformning att socialstyrelsen uttryckligen tillförsäkras en
möjlighet att informera om centrala folkhälsofrågor. Utskottet kan inte
tillstyrka att avtalen får en sådan utformning men vill i detta sammanhang
erinra om att programföretagen torde komma att åläggas en allmän
skyldighet att i lämplig form upplysa om viktiga samhällsfrågor
och stimulera till debatt kring sådana frågor. Utskottet avstyrker motionen.

Utskottet ansluter sig till de uttalanden som i propositionen gjorts om
program som speglar alkoholbruk. Konstitutionsutskottet har förklarat
sig dela synpunkterna i motionerna angående det angelägna i att folknykterheten
befrämjas i olika sammanhang och också >i etermedierna. I
likhet med departementschefen anser konstitutionsutskottet det inte erforderligt
att binda programföretagen med uttryckliga föreskrifter i
detta hänseende. Något särskilt uttalande därutöver anser utskottet inte

KrU 1977/78: 24

erforderligt. Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets
ståndpunkt och avstyrker därför motionerna 1977/78: 1790, såvitt gäller
frågan om lagstadgad skyldighet skall föreligga för radioföretagen att
främja nyktra levnadsvanor och i övrigt en ökad folknykterhet, och
1977/78: 1801, yrkande 2, såvitt nu är i fråga.

I propositionens kapitel 4.3.5 Krav på programverksamheten
från vissa publikgrupper (s. 196—197) behandlas
några av de önskemål som framförts om särskilt hänsynstagande i programverksamheten
till vissa publikgrupper. Med hänvisning till att en
stor del av befolkningen har oregelbunden eller obekväm arbetstid föreslås
där att ett mindre dagblock på försök införs i TV-sändningarna.
Vidare uttalas att det i de kommande avtalen med programföretagen
bör markeras att särskild hänsyn skall tas till hörselhandikappade och
synskadade samt till språkliga och etniska minoriteter. Fler TV-program
bör textsättas för döva och hörselskadade. Det är också enligt
propositionen angeläget att programföretagen löser frågan hur man
skall nå olika handikappgrupper med programinformation.

I propositionen erinras också om att det i propositionen 1976/77: 80
om insatser för samerna uttalades att det finns särskilda skäl för att man
också i radio- och TV-verksamheten tar på sig ett ansvar för samernas
kultur och språk. Särskilda sameprogram bör mot denna bakgrund kunna
förekomma i större utsträckning än vad som i och för sig motiveras
av samernas antal. Lokalradion bör tillsammans med riksradioföretaget
och i samarbete med samernas organisationer väga olika samiska önskemål
om riks- och lokalradioprogram mot varandra. I propositionen framhålls
också som angeläget att den allmänna programverksamheten i radio
och TV speglar även samiska förhållanden.

Krav på programverksamheten från olika publikgrupper har behandlats
i flera motioner. Sålunda yrkas

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1976/77: 987, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas för att
utöka programtiden i radio och TV på invandrarspråk och en särskild
invandrarkanal i radio inrättas (yrkande 1),

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 877 att
riksdagen uttalar sig för de i motionen angivna riktlinjerna innebärande,
såvitt nu är i fråga, att åtgärder bör vidtas för att utöka programtiden i
radio och TV på invandrarspråk (yrkande f),

i den av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) väckta motionen 1977/78:
1135 att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en skyndsam utredning
om radiodistribution av taltidningar,

i den av Sven Johansson (c) och Åke Polstam (c) väckta motionen
1977/78: 1527 att riksdagen hos regeringen anhåller om en framställning
till Sveriges Radio om utökning av textade program i TV,

4 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 74

KrU 1977/78: 24

i den av Rune Rydén <m) väckta motionen 1977/78: 1532 att riksdagen
hos regeringen begär att frågan om de gravt synskadades möjligheter
att få tillgång till veckans radio- och TV-programtider på kassettband
snarast utreds,

i den av Ingrid Diesen (m) och Margaretha af Ugglas (m) väckta
motionen 1977/78: 1777 att riksdagen ger regeringen till känna vad i
motionen uttalats rörande önskvärdheten av radio- och TV-sändningar
för balter i Sverige,

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs

1. om programverksamhet för döva, hörselskadade, blinda samt psykiskt
utvecklingsstörda (yrkande 14),

2. om programverksamhet för språkliga minoriteter (yrkande 15),

i den av Allan Akerlind (m) väckta motionen 1977/78: 1801, såvitt nu
är i fråga, att vad som i övrigt anförts i motionen bör tillgodoses vid utformandet
av nytt radioavtal och för övrigt i det löpande programarbetet
(del av yrkande 2), varmed i detta sammanhang avses tidigareläggning
i viss utsträckning av program med hänsyn till yrkesarbetande
som börjar sitt arbete tidigt om morgonen.

Motiveringen till det i motionen 1976/77: 987 framförda yrkandet 1
om program på invandrarspråk i radio och TV och en särskild invandrarkanal
i radio finns i motionen 1976/77: 985. I denna uttalas bl. a. att
invandrarna är utsatta för en språklig och kulturell isolering. Deras rätt
att bevara sitt språk och sin kultur måste erkännas. Flera olika åtgärder
föreslås, däribland en ökning av den programtid på invandrarspråk som
förekommer i radio och TV. För att åstadkomma detta bör bl. a. en
särskild invandrarkanal inrättas i radio.

Invandrarnas och andra minoriteters kulturella situation behandlas
i motionen 1977/78: 877 och därvid uttalas bl. a. att programmen i
radio och TV i långt större utsträckning än nu är fallet bör anpassas
efter invandrarnas och minoriteternas behov. Detta gäller både barn
och vuxna.

I motionen 1977/78: 1135 hänvisas till att ett framgångsrikt försök
med radiodistribuerad taltidning gjorts i Kungsbacka i september 1977.
Som en framtida möjlighet anges att taltidningarna sänds över det vanliga
FM-bandet på natten och hos de mottagande abonnenterna automatiskt
tas upp på en bandspelare. Abonnenten kan sedan som en vanlig
tidningsläsare ta del av sin tidning på morgonen.

Det betonas i motionen 1977/78: 1527 att det, trots att vissa förbättringar
skett, är angeläget med fortsatta ansträngningar för att utan dröjsmål
öka utbudet av textade TV-program.

De synskadade kan inte lika lätt som de seende orientera sig i programutbudet
i radio och TV framhålls det i motionen 1977/78: 1532.

KrU 1977/78: 24

Visserligen ges programmen ut i punktskrift men detta är inte tillräckligt
eftersom endast en fjärdedel av de gravt synskadade kan använda
sig av denna. En möjlighet att lösa detta problem är att läsa in programtiderna
på kassettband.

Det finns i Sverige mer än 30 000 balter påpekas det i motionen
1977/78: 1777. Denna grupp känner ett starkt behov av att bevara och
vidareutveckla sitt kulturarv. Många balter som är på väg att förlora
kontakten med estnisk, lettisk och litauisk kulturgemenskap skulle
kunna nås via radio och TV. Det är därför önskvärt med radio- och
TV-sändningar för balter i Sverige.

Som stöd för det i motionen 1977/78: 1796 framförda yrkandet 14
om programverksamheten för vissa grupper av handikappade betonas
vikten av att fler TV-program textsätts och att försöksverksamheten
med text-TV snarast kommer i gång. Det framhålls också som angeläget
att en större del av programutbudet görs tillgängligt för psykiskt
utvecklingsstörda. Motionärerna vill också understryka principen att
programföretagen bör svara för programinformation till olika handikappgrupper.

Det i samma motion framställda yrkandet 15 om programverksamheten
för språkliga minoriteter motiveras på följande sätt. Omkring en
miljon människor i Sverige har direkt eller nära kontakt med en annan
språk- och kulturmiljö än den svenska. Mot den bakgrunden är det
nödvändigt att fler program kommer till stånd både för invandrarna
och om invandrarna. Minoritetsprogrammen bör breddas till innehållet,
ges större omfattning och sändas på fler språk än i dag. Den i motionen
föreslagna ökningen i medelstilldelningen bör möjliggöra en inte obetydlig
förstärkning redan under nästa budgetår.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1801 om beaktande av vissa synpunkter
gäller i nu förevarande sammanhang ett uttalande av motionären
att det kan vara befogat med en tidigareläggning av vissa program av
hänsyn till människor som börjar sitt arbete tidigt om morgonen och
därför inte kan se sena kvällsprogram.

Utskottet får erinra om att det inom radioutredningen och bland remissinstanserna
rådde enighet om att särskilda insatser var motiverade
för att göra fler radio- och TV-program tillgängliga för de språkliga
minoriteterna. I anslutning härtill har angelägenheten av en förstärkning
av de insatser som Sveriges Radio redan satt i gång betonats i propositionen.

Med anledning av de motioner i vilka yrkanden ställts på detta område
får utskottet för egen del kraftigt framhålla vikten av att man
inom radioföretagen ägnar särskild uppmärksamhet åt att studera och
sätta sig in i den situation vari invandrare och medlemmar av andra
minoritetsgrupper befinner sig när det gäller att lyssna på radio och se
på TV. Utskottet tänker därvid bl. a. på den i motionen 1977/78: 1777

KrU 1977/78: 24

särskilt angivna gruppen, nämligen balterna. Utskottet delar den i propositionen
uttalade uppfattningen att det är angeläget med en förstärkning
av insatserna i fråga om program för invandrare och andra minoritetsgrupper
i samhället. Som anförts i motionen 1977/78: 1796 bör
programmen breddas till innehållet och sändas på fler språk än f. n.
Det bör bli program både för och om invandrare från skilda länder.
Med det anförda har utskottet tagit ståndpunkt till nu ifrågavarande
yrkanden i motionerna 1976/77: 987 — utom såvitt gäller inrättande av
en särskild invandrarkanal i radio — 1977/78: 877, 1977/78: 1777 och
1977/78: 1796 (yrkande 15).

Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge till känna för
regeringen vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna.

Det i motionen 1976/77: 987 framställda yrkandet om en särskild
invandrarkanal i radio avstyrks av utskottet.

Vad nyss sagts om den enighet som rått inom radioutredningen och
bland remissinstanserna om radio- och TV-program för de språkliga
minoriteterna gäller även programutbudet för de handikappade. Även
uttalandet i propositionen om angelägenheten av förstärkta insatser
gäller denna grupp.

I motionen 1977/78: 1796 har såvitt gäller de döva och hörselskadade
särskilt betonats vikten av att fler TV-program textsätts och att försöksverksamheten
med text-TV snarast kommer i gång. Motionärerna har
också framhållit att det är angeläget att söka göra en större del av programutbudet
tillgängligt för de psykiskt utvecklingsstörda. Vidare understryks
i motionen att programföretagen bör svara för programinformation
till olika handikappgrupper.

Även i fråga om de handikappade delar utskottet den i propositionen
uttalade uppfattningen att det är angeläget med en förstärkning av de
insatser som Sveriges Radio redan har satt i gång. Utskottet kan också
ansluta sig till uttalanden både i propositionen och i motionen 1977/78:
1796 om att det är viktigt att fler TV-program textsätts.

Som framgått under närmast föregående punkt i detta betänkande
kommer en försöksverksamhet med text-TV att inledas snarast. Om
resultatet av denna verksamhet blir sådant att det nya systemet kan
komma till full praktisk användning kommer detta att medföra en förbättring
i de dövas och hörselskadades möjligheter att ta del av TVprogrammen.

Av det nu sagda torde framgå att utskottet anser det mycket viktigt
att man på olika sätt söker förbättra lyssnar- och tittarsituationen för
olika handikappgrupper.

Någon särskild framställning till regeringen om en utökning av antalet
textade TV-program finner utskottet inte behövlig. Motionen
1977/78: 1527 avstyrks därför. Med hänsyn till vad utskottet redan anfört
om programutbudet för olika handikappgrupper anser utskottet

KrU 1977/78: 24

inte heller att det i motionen 1977/78: 1796 önskade tillkännagivandet
är behövligt. Yrkande 14 i sistnämnda motion avstyrks därför.

Utskottet får med anledning av det i motionen 1977/78: 1135 framställda
yrkandet om utredning av frågan om radiodistribution av taltidningar
erinra om att frågan om insatser för att förbättra de handikappades
tillgång till böcker och tidningar behandlades i propositionen
1976/77: 87 om insatser för handikappades kulturella verksamhet. I
beredningsarbetet avseende denna proposition deltog även handikapporganisationerna
och kulturutskottet förklarade i betänkandet KrU
1976/77: 44 att man med hänsyn härtill kunde utgå från att de insatser
i fråga om tidningar och tidskrifter som presenterats i propositionen bedömts
vara av högsta angelägenhetsgrad. Utskottet noterade också att
man sökt tillgodose de mest trängande behoven och att ytterligare insatser
avsågs tillkomma längre fram. Utskottet, som räknar med att
det i motionen åberopade Kungsbackaförsöket uppmärksammas i detta
sammanhang, finner inte anledning tillstyrka det i motionen framlagda
förslaget om tillsättande av en särskild utredning.

Även motionen 1977/78: 1532 gäller en fråga om information till de
synskadade, nämligen om radions och televisionens programtider. Utskottet
har full förståelse för att det för de synskadade är betydelsefullt
att i en för dem själva lättillgänglig form ha tillgång till programtiderna.
Utskottet räknar med att frågan uppmärksammas utan att riksdagen
begär att regeringen för ändamålet tillsätter en särskild utredning.
Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78: 1532.

Frågan om vid vilka tider olika program och programtyper skall sändas
måste givetvis ständigt komma upp till bedömning i den löpande
planeringen av programutbudet. Av allmänna regler för rundradioverksamheten
följer att bedömningen skall ske med beaktande av olika
gruppers intressen och faktiska möjligheter att ta del av programmen.
Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra det i motionen
1977/78: 1801 önskade uttalandet i denna fråga.

Kapitel 4.3.6 i propositionen (s. 197—202) behandlar radio- och
TV-verksamhetens samspel med det övriga kulturlivet.
Det framhålls där att radio och TV spelar sin kulturpolitiska
roll i första hand genom programutbudet men att också samspelet
mellan programföretagen och det övriga kulturlivet har stor
betydelse. Radioutredningen har uttalat att scenföreställningar på teatrarna
i ökad utsträckning bör sändas i TV, s. k. transmissioner. Föredragande
statsrådet delar denna uppfattning och betecknar det som
naturligt att transmissioner i första hand sker från Operan och Dramaten.
Samtidigt betonas att samarbete också bör kunna ske med regionala
teatrar, riksteaterensembler och fria teatergrupper. Samarbetet
mellan TV-företaget och teatrarna regleras bäst genom avtal, anförs det

KrU 1977/78: 24

vidare. Det anges som en möjlighet att — om det visar sig finnas behov
härav — initiativ till överläggningar tas från regeringshåll. En ökad
satsning på transmissioner minskar inte ansvaret för att TV-teatern får
goda utvecklingsmöjligheter konstateras det i propositionen. I det sammanhanget
redovisas att tanken på en fast TV-teaterensemble mött
starkt gensvar vid remissbehandlingen av radioutredningens betänkande.
Möjligheterna att få till stånd en sådan ensemble beror bl. a. på vissa
förhandlingar som f. n. pågår.

I det kapitel i propositionen som utskottet nu uppehåller sig vid behandlas
vidare radions och televisionens samspel med film, bildkonst
och musik. Slutligen betonas radions och televisionens ansvar i fråga
om bevakningen av dels kulturlivet, dels folkrörelserna.

Frågor om samspelet med det övriga kulturlivet berörs i två motioner.
Sålunda yrkas

i motionen 1976/77: 962 av Georg Andersson m. fl. (s), såvitt nu är
i fråga, att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att frågan om
en barntidning med anknytning till TV-program enligt i motionen angivna
riktlinjer utreds (yrkande 6),

i motionen 1977/78: 1796 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om s. k. transmissioner (yrkande 16).

I motionen 1977/78: 1799 uttalas, utan att något yrkande ställs, dels
att förslaget om en ökning av antalet transmissioner är tveksamt, dels
att en fast TV-teaterensemble bör inrättas.

I förstnämnda motion framhålls att tidningar av god kvalitet avsedda
för barn är sällsynta i vårt land. En möjlighet att skapa intresse
för en barntidning skulle emellertid kunna vara att göra en koppling
till barnprogram i TV. En barntidning som till sitt innehåll knyter an
till program i TV skulle ha stora möjligheter att nå ut till kanske en
majoritet av barnen. På en sådan tidning måste naturligtvis ställas
kravet att den skall vara av hög kvalitet och befriad från de negativa
inslag som i så hög grad utmärker många andra tryckalster som vänder
sig till barn och ungdom. Den får inte heller präglas av kommersiella
intressen. Motionärerna anser att frågan bör utredas.

I fråga om transmissioner av teaterföreställningar i televisionen uttalas
det i motionen 1977/78: 1796 att regeringen alltför starkt markerat
föreställningar från Operan och Dramaten. Det betonas också att
en verksamhet med transmissioner rymmer så många problem av
främst konstnärlig och upphovsrättslig art att det i första hand bör
bli fråga om en försöksverksamhet som sedan utvärderas.

Utskottet har inhämtat att resultatet av arbetet inom den s. k. barnkulturgruppen
i utbildningsdepartementet kan väntas föreligga mycket
snart. I det läget anser utskottet inte att riksdagen enligt yrkande 6 i

KrU 1977/78: 24

motionen 1976/77: 962 bör begära en utredning om en barntidning med
anknytning till TV-program. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Den positiva inställning som i propositionen visas till s. k. transmissioner
dvs. TV-sändning av scenföreställningar på teatrarna stämmer
väl med utskottets egen uppfattning. Det måste dock framhållas att
transmissionerna kan vara förknippade med problem av främst konstnärlig
art. TV har sina särskilda förutsättningar som konstnärligt medium
som bäst kommer till sin rätt i produktioner som gjorts för TV.
Utskottet finner det emellertid värdefullt att transmissioner ordnas i
ökad omfattning. I anslutning till uttalanden såväl i propositionen som
i motionen 1977/78:1796 vill utskottet framhålla värdet av ett samarbete
härvidlag även med regionala teatrar, riksteaterensembler och
fria teatergrupper. Någon särskild hänvändelse från riksdagen till regeringen
anser utskottet inte erforderlig i denna fråga. Utskottet avstyrker
därför motionen 1977/78: 1796, yrkande 16.

Kontakter med publiken behandlas i propositionen i
kapitel 4.4 (s. 202—205). I detta ansluter sig föredragande statsrådet
till radioutredningens och remissinstansernas allmänna bedömning att
det är angeläget att radion och televisionen får en närmare kontakt med
allmänheten och folkrörelserna. Det betecknas som synnerligen angeläget
att former skapas för kontaktverksamhet som ger allmänheten
möjligheter att framföra synpunkter och önskemål på programmen
utan att man inkräktar på programföretagens självständighet och integritet.

Ett av radioutredningen framlagt förslag om inrättande av regionala
publikråd avstyrks i propositionen. Det förutsätts att Sveriges Radio
och de nya programföretagen eftersträvar att tillämpa och vidareutveckla
olika former för publikkontakt i syfte att åstadkomma en allt
intensivare dialog med såväl allmänheten som folkrörelserna. Vidare
förordas i propositionen att varje programföretag utom utbildningsradion
två gånger om året inbjuder moderbolagets ägare, dvs. folkrörelserna,
pressen och näringslivet till en konferens om den egna programverksamheten.
Konferenserna bör vara offentliga och ordnas på
olika platser ute i landet. Undantaget för utbildningsradion motiveras
med att det i detta bolag finns rådgivande kommittéer.

I motionen 1977/78: 1796 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om kontakter med publiken (yrkande
18). Motionärerna anser att den bästa lösningen på frågan om kontakter
med publiken är att dessa utvecklas i enlighet med vad som
framhållits i Sveriges Radios remissyttrande. Det bör ankomma på
företagsledningen att finna formerna för en ytterligare fördjupning och
förstärkning av publikkontakterna. Flera av de former för publikkon Kartong:

S. 57, rad 23 Står: 1977/78 Rättat till: 1976/77

S. 58, rad 17 Står: nämnden Rättat till: programföretagen

KrU 1977/78: 24

takter sorn Sveriges Radio pekat på bör med fördel kunna komma till
användning inom utbildningsradion.

Utskottet vill som en mycket väsentlig synpunkt i detta sammanhang
framhålla vad som i propositionen sägs om att man bör eftersträva att
tillämpa och vidareutveckla olika former för publikkontakt i syfte att
åstadkomma en allt intensivare dialog såväl med allmänheten som med
folkrörelserna. Den i propositionen förordade ordningen att dotterbolagen
två gånger årligen skall inbjuda bolagens ägare, dvs. folkrörelserna,
pressen och näringslivet, till konferenser bör prövas som en av
flera möjligheter utan att detaljerna uppfattas som låsta. Med det nu
anförda avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1796, yrkande 18.

Vad som anförts och föreslagits i propositionen i de kapitel som utskottet
behandlat under denna punkt i betänkandet har inte föranlett
utskottet till andra uttalanden än som framgått av det föregående. Utskottet
tillstyrker att riksdagen som allmänna riktlinjer för rundradioföretagens
programverksamhet godkänner vad som i detta hänseende
förordats i propositionen i den mån annat inte följer av vad utskottet
ovan anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1799 såvitt gäller riktlinjer
för programverksamheten, del av yrkande 1 d,

2. att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 1130, 1977/78: 1521,
1977/78: 1523, 1977/78: 1528 och 1977/78: 1801, del av yrkande
2,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1515 om förbilligande
av programproduktionen m. m.,

4. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1784, yrkande 3, om
samordning av programverksamheten,

5. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1785, del av yrkande 2,
om serieprogrammen,

6. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 11, om
andelen svenska program,

7. att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 962, yrkande 7 b,
1977/78: 1796, yrkande 13, och 1977/78: 1799, yrkande 4, om
våldsskildringar och våldsinslag i programmen,

8. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1129 om införande i
radioavtalen av föreskrifter i fråga om våldsinslagen i TV,

9. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1526 och 1977/78:
1801, del av yrkande 2, om förekomsten av svordomar i programmen,

10. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1797 om massmedieforskning,

KrU 1977/78: 24

11. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1798 om information
i centrala folkhälsofrågor,

12. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1790 om skyldighet
för radioföretagen att främja nyktra levnadsvanor m. m. och
1977/78: 1801, del av yrkande 2, om viss restriktivitet i programutbudet,

13. att riksdagen med anledning av motionerna 1976/77: 987, yrkande
1, såvitt nu är i fråga, 1977/78: 877, yrkande f, 1977/78:
1777 och 1977/78: 1796, yrkande 15, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om programverksamheten
för invandrare och andra minoritetsgrupper,

14. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 987, yrkandet 1, såvitt
nu är i fråga, om en särskild invandrarkanal i radio,

15. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1527 om ökad textsättning
av TV-program, och 1977/78: 1796, yrkande 14, om
programverksamhet för handikappade,

16. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1135 om en utredning
angående radiodistribution av taltidningar,

17. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1532 om information
om programtidér,

18. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1801, del av yrkande
2, om viss tidigareläggning av program,

19. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 962, yrkande 6, om en
barntidning med anknytning till TV,

20. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 16, om
transmissioner av teaterföreställningar,

21. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 18, om
kontakter med publiken,

22. att riksdagen som allmänna riktlinjer för rundradioföretagens
programverksamhet godkänner vad som i detta hänseende
förordats i propositionen 1977/78: 91 i den män annat inte
följer av vad utskottet ovan anfört och hemställt.

4. Radionämnden

Propositionen 1977/78: 91

Radionämndens organisation och uppdrag behandlas
i propositionen i kapitel 4.10.1 (s. 216—219). Propositionen
innebär, såvitt nu är i fråga, att regeringen föreslår riksdagen att godkänna
de riktlinjer för radionämndens organisation och verksamhet som
angivits i propositionen (moment 7 i hemställan s. 232).

Föredragande statsrådet ansluter sig i propositionen till radioutredningens
uppfattning att ingen förändring skall ske i radionämndens
granskningsuppdrag. Han betonar vidare vikten av att nämnden ges

KrU 1977/78: 24

möjlighet att koncentrera sitt arbete på principiellt viktiga ärenden och
att den organiseras så att det blir möjligt att öka antalet granskningsärenden,
främst sådana som tas upp på nämndens eget initiativ. Granskningsorganet
måste åtnjuta allmänhetens förtroende. Från den utgångspunkten
är det en fördel att den utredande funktionen ligger hos ett
organ som består av företrädare för allmänheten och inte hos en radioombudsman
(RO) vilket föreslagits från en del håll.

Föredragande statsrådet anmäler i propositionen sin avsikt att föreslå
regeringen att inrätta en tjänst som chef för nämndens kansli med
tjänstebenämningen direktör. Avsikten är att denne skall få rätt att
självständigt besluta om utredning och granskning av program eller programinslag
utan föregående anmälan, rätt att infordra yttrande från
programföretag i granskningsärende samt rätt att på nämndens vägnar
fatta beslut som inte innebär att program strider mot radiolag och avtal.

Vidare anmäls att förslag kommer att föreläggas regeringen om en
förkortning från fyra till tre år av förordnandetiden för radionämndens
ledamöter och suppleanter. Slutligen uttalas att programföretagen bör
förpliktas att på lämpligt sätt redogöra för sådana beslut av nämnden
som innebär att program som sänts av resp. företag har fällts. Nämnden
bör därutöver bedriva en utåtriktad information om sina uppgifter
och fortlöpande publicera studier och analyser av programutbudet.

I fråga om beriktigande och genmäle föreslås i propositionen i kapitel
4.10.2 (s. 219) att programföretagen skall vara skyldiga att genast
underrätta radionämnden såväl när begäran om genmäle eller beriktigande
framställs som när beslut i ärendet fattats. Genom denna underrättelseskyldighet
får nämnden möjlighet att granska alla beslut i dessa
frågor.

Motionerna

Frågor som rör radionämnden har tagits upp i flera motioner. Sålunda
yrkas

i den av Tage Adolfsson (m) väckta motionen 1976/77: 736 att riksdagen
anhåller hos regeringen att förslag framläggs innebärande att
radionämnden utses direkt av riksdagen,

i den av Göthe Knutson (m) väckta motionen 1976/77: 750 att riksdagen
hos regeringen som sin mening framhåller att riksdagen och inte
regeringen bör utse radionämnden, vilket bör vara en förutsättning för
radioutredningens fortsatta arbete,

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar att godkänna de riktlinjer för radionämndens
organisation och verksamhet som anförs i motionen (yrkande
21),

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen avvisar propositionen 1977/78: 91 så -

KrU 1977/78: 24

vitt avser förslag till ändrade riktlinjer för radionämndens organisation
och verksamhet (del av yrkande 1 d),

i den av Allan Åkerlind (m) väckta motionen 1977/78: 1801, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar uttala att radionämnden skall ges
behörighet att meddela föreskrifter om de framtida programmens innehåll
och utformning (yrkande 1).

Bakgrunden till det i motionen 1976/77: 736 framställda yrkandet om
att radionämnden bör utses direkt av riksdagen är en starkt kritisk uppfattning
av programverksamheten i radio och TV. Detsamma kan sägas
om motionen 1976/77: 750 men dessutom uttalas i denna motion att
det är motionärens uppfattning att radionämnden i många fall inte tolkar
gällande regler och avtal rätt när man fäller sina utslag. Radionämnden
bör snarast få en annan sammansättning och striktare instruktioner,
anser motionären.

Tanken att inrätta en tjänst som kanslichef för radionämndens kansli
möter i och för sig inga invändningar i motionen 1977/78: 1796. Motionärerna
anser emellertid att direktörens befogenheter bör inskränkas i
förhållande till vad som förutsatts i propositionen. Motionärerna påpekar
att man inom Sveriges Radio tar lika allvarligt på sådana beslut
av radionämnden som innebär att ett program blir fällt som på beslut
som innehåller kritiska synpunkter utan att programmet därför anses
strida mot lag eller avtal. Motionärerna anser att det inte bör ligga
inom direktörens befogenheter att meddela beslut av sistnämnda slag.
Såväl fällande som kritiserande utslag bör meddelas av radionämnden.

I motionen 1977/78: 1799 uttalas att radionämnden enligt propositionen
kommer att få en betydligt oklarare roll än f. n. Mandatperioden
för ledamöterna kommer att förkortas men ännu allvarligare är att
kanslichefen skall kunna kritisera program. Motionärerna anser att detta
ökar risken för överdriven försiktighet i programarbetet. Yrkandet i
motionen gäller även den föreslagna skyldigheten för radioföretagen att
sända beriktigande och genmäle. Utskottet återkommer härtill under
punkten 5.

Tanken bakom nu ifrågavarande yrkande i motionen 1977/78: 1801
synes vara att radionämnden måste ges en starkare ställning än den har
f. n.

Utskottet

Förslag om att riksdagen och inte regeringen skall utse ledamöterna
i radionämnden har tidigare prövats och avslagits av riksdagen (KrU
1971: 16). Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att nu
inta en annan ståndpunkt. Motionerna 1976/77: 736 och 1976/77: 750
avstyrks därför.

Det i motionen 1977/78: 1801 framförda yrkandet 1 om behörighet
för radionämnden att meddela föreskrifter om de framtida programmens
innehåll och utformning strider helt mot principen om radioföre -

KrU 1977/78: 24

tagens självständighet och integritet. Utskottet avstyrker yrkandet.

Utskottet har ingen erinran mot tanken att inrätta en tjänst som chef
för radionämndens kansli med tjänstetiteln direktör. Som framgått av
det föregående är det avsikten att direktören skall få rätt att på nämndens
vägnar fatta beslut som, enligt ordalagen i propositionen, ”ej innebär
att program strider mot radiolag och avtal”. Det i motionen 1977/
78: 1796 framförda yrkandet 21 om riktlinjer för nämndens organisation
och verksamhet innebär endast på denna punkt en avvikelse från
vad som anförts och föreslagits i propositionen. Motionärerna anser att
ifrågavarande formulering i propositionen innebär att direktören visserligen
inte skall få rätt att fatta beslut som innebär att ett program strider
mot lag eller avtal men väl få möjlighet att kritisera program. Inom
programföretagen gör man i praktiken inte skillnad mellan fällda och
kritiserade program. Med hänvisning härtill har konstitutionsutskottet
uttalat att det bör klargöras att såväl fällande som kritiserande beslut
liksom hittills bör fattas av radionämnden. Däremot bör direktören ha
rätt att fria program. Konstitutionsutskottet förutsätter att direktören,
om han vid sin granskning av ett program finner fog för kritik, underställer
frågan nämndens prövning.

Kulturutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet anfört i
denna fråga. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge till
känna för regeringen vad utskottet med anledning av motionen 1977/
78: 1796, yrkande 21, anfört om vilka befogenheter som bör tillkomma
en direktör i radionämnden.

Vad som anförts och föreslagits i nu ifrågavarande del av propositionen
har inte i vidare mån än som framgått av det föregående gett
utskottet anledning till särskilda uttalanden. I detta ligger också att utskottet
avstyrker det i motionen 1977/78: 1799 framförda yrkandet 1 d
om avslag på propositionens förslag till riktlinjer för radionämndens
organisation och verksamhet, såvitt detta yrkande nu är i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 736 och 1976/77:
750 om utseende av ledamöter av radionämnden,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1801, yrkande 1, om
behörighet för radionämnden att meddela programföreskrifter,

3. att riksdagen med avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande
1 d, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger till känna för
regeringen vad utskottet med anledning av motionen 1977/78:
1796, yrkande 21, anfört om vilka befogenheter som bör tillkomma
en direktör i radionämnden,

4. att riksdagen beträffande riktlinjer för radionämndens organisation
och verksamhet i övrigt med bifall till propositionen
1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande
1 d, såvitt nu är i fråga, godkänner vad som angetts i
propositionen.

KrU 1977/78: 24

5. Ändringar i radiolagen m. m.

Propositionen 1977/78: 91

I kapitel 5 och 6 i propositionen 1977/78: 91 (s. 227—231) redovisas
och specialmotiveras de fyra lagförslag som ingår i denna proposition
(mom. 1—4 i hemställan s. 231). Tre av dem, nämligen de som gäller
ändring i radiolagen och radioansvarighetslagen samt en ny lag om
avgift för televisionsmottagare, behandlas under denna punkt. Till den
fjärde lagen återkommer utskottet under punkten 6.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1977/78: 1415,
1977/78: 1784, yrkande 4, 1977/78: 1785, del av yrkande 2, 1977/78:
1790, 1977/78: 1791, 1977/78: 1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande
1 a och b. Yrkandet i motionen 1977/78: 1784 är villkorligt och
gäller under förutsättning att riksdagen i organisationsfrågan bifaller
regeringens förslag.

Utskottet

Det i propositionen 1977/78: 91 framlagda förslaget till lag om
ändring i radiolagen (1966: 755) gäller 3, 5, 6, 7, 10 och
11 §§■

Ändringarna sammanhänger bl. a. med det förslag i organisationsfrågan
som lagts fram i propositionen och med uttalanden i denna om
principerna för rundradioverksamheten. På en del punkter är ändringarna
av formell natur. I 'fråga om detaljerna — i den mån de inte redovisas
i det följande — hänvisar utskottet till propositionen.

I samband med propositionens förslag i denna del står yrkanden i
flera motioner. Sålunda yrkas

i den av Filip Fridolfsson (m) och Tore Nilsson (m) väckta motionen
1977/78: 1415 att riksdagen hos regeringen anhåller att bestämmelserna
i radiolagen om intern-TV-sändning ges en sådan utformning att samfund
och ideella organisationer får vidgade möjligheter att överföra
möten m. m. till andra lokaler,

i den av Barbro Engman-Nordin (s) väckta motionen 1977/78: 1784,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att ändra 6 § i regeringens
förslag till radiolag i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande
4),

i den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen
1977/78: 1785, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i fråga om programverksamhetens
inriktning m. m. beaktar vad som anförts i motionen (del
av yrkande 2),

i den av Elver Jonsson m. fl. (fp) väckta motionen 1977/78: 1790 att

KrU 1977/78: 24

regeringen beslutar att det i Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)
skrivs in en särskild föreskrift i lagens 6 § genom ett nytt moment med
följande lydelse: ”6. föreskrift om skyldighet att främja nyktra levnadsvanor
och i övrigt en ökad folknykterhet”,

i den av Torkel Lindahl (fp) och Olle Wästberg i Stockholm (fp)
väckta motionen 1977/78: 1791 att riksdagen beslutar avskaffa de begränsningar
i sändningsrätten som gäller för trådradio i radiolagen
(1966: 755),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar att med godkännande av vad som i
motionen anförs angående bestämmelser i radiolagen och i specialmotiveringen
utfärda lag om ändring i radiolagen med det innehåll som
framgår av motionen (yrkande 24),
i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen avvisar propositionen 1977/78: 91 såvitt
avser lag om ändring i radiolagen (yrkande 1 a).

Motionerna 1977/78: 1415 och 1977/78: 1791 åsyftar detsamma,
nämligen att samfund och ideella organisationer skall få vidgade möjligheter
att genom s. k. intern TV överföra möten till andra lokaler.

Till stöd för yrkandet d motionen 1977/78: 1784 har anförts att propositionens
förslag att de enskilda programföretagen skall ha ansvar för
att sändningsrätten utövas opartiskt och sakligt innebär en betydande
skärpning av den ordning som nu gäller. Motionären föreslår att 6 §
i radiolagen får en sådan lydelse att lagens stadgande på denna punkt
gäller programföretagen som en enhet.

I motionen 1977/78: 1785 uttalas att kravet på saklighet och opartiskhet
i programverksamheten bör markeras ännu starkare än hittills. Därvid
framhålls särskilt att det inte får förekomma att initiativ från ett
parti som är företrätt i riksdagen förtigs och att dess representanter
utestängs vid allmänna partidebatter. Vad beträffar innebörden av begreppet
”grundläggande demokratiska värden”, som enligt radioavtalet
skall hävdas i programverksamheten, framhålls att en överväldigande
majoritet av vårt folk i en reell demokrati också inlägger sådana begrepp
som rätten till arbete, till bostad, till social trygghet etc. Motionärerna
uttalar också att objektiva samhällsprogram bör beredas ökat
utrymme. Slutligen framhålls att radion och televisionen måste förpliktas
att aktivt medverka i kampen för fredens bevarande.

De uttalanden om speglingen i programmen av bruket av alkohol som
görs i propositionen är enligt motionen 1977/78: 1790 otillräckliga och
bör därför kompletteras med en iföreskrift i radiolagen.

Det i motionen 1977/78: 1796 framställda yrkandet i fråga om ändring
i radiolagen innebär i huvudsak följande avvikelser från regeringsförslaget.

5 och 10 §§ bibehåller nuvarande lydelse, eftersom motionärerna av -

KrU 1977/78: 24

styrker propositionens organisationsförslag och den föreslagna lagen
om försöksverksamhet med närradio. I 6 § införs den föreskrift som
nu finns i avtalet mellan staten och Sveriges Radio om skyldighet att
i programverksamheten hävda de grundläggande demokratiska värdena.
Dessutom görs i 6 och 7 §§ formella ändringar som hänger samman
med motionärernas ståndpunkt i organisationsfrågan.

I motionen 1977/78: 1799 yrkas avslag på regeringens förslag om
ändring i radiolagen. Utan att framställa något yrkande beträffande
radiolagens lydelse uttalar motionärerna bl. a. som sin uppfattning att
kravet på opartiskhet liksom hittills skall gälla för det sammantagna
programutbudet på riksnivå samt att den tidigare formuleringen om
demokratiska grundprinciper skall stå kvar i avtal med staten och alltså
inte föras in i radiolagen. Den möjlighet att i avtal skriva in föreskrift
om skyldighet att sända beriktigande och genmäle som lagförslaget ger
bör enligt motionärerna utgå.

Vad först beträffar önskemålen i motionerna 1977/78: 1415 och
1977/78: 1791 om vidgade möjligheter att genom s. k. intern TV överföra
möten m. m. till andra lokaler får utskottet erinra om att denna
fråga tidigare behandlats av riksdagen (se bl. a. KU 1976/77: 38).

Med anledning av dessa båda motioner har konstitutionsutskottet i
sitt yttrande KU 1977/78: 2 y uttalat att en ändring i fråga om rätten
till trådsändning inte bör göras utan en ingående utredning av vilka
effekter ett sådant frisläppande skulle leda till. Frågan faller inom de
direktiv som lämnats den förra året tillkallade yttrandefrihetsutredningen.
Konstitutionsutskottet, till vars yttrande kulturutskottet i övrigt
vill hänvisa, avstyrker motionerna.

Kulturutskottet ansluter sig till denna uppfattning och avstyrker alltså
motionerna 1977/78: 1415 och 1977/78: 1791.

De i propositionen föreslagna ändringarna i radiolagen berör som
redan nämnts 3, 5, 6, 7, 10 och 11 §§. Utskottet har inte några erinringar
beträffande den föreslagna lydelsen av 3 och 11 §§. Motionen
1977/78: 1799, yrkande 1 a, avstyrks alltså i motsvarande del.

Konstitutionsutskottet har tillstyrkt propositionens förslag till ändringar
av radiolagen såvitt avser radions och televisionens framtida organisation
och allmänna inriktning.

Kulturutskottet har i det föregående tillstyrkt den i propositionen
föreslagna organisationsformen. Härav följer att utskottet tillstyrker de
ändringar i 5 § som har samband med organisationsförändringen. Även
den lydelse i övrigt som föreslagits beträffande denna paragraf tillstyrks
av utskottet. Detta innebär att utskottet avstyrker motionen
1977/78: 1796, yrkande 24, och motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 a,
i motsvarande delar.

I fråga om 6 § i regeringens lagförslag tillstyrker utskottet också de

KrU 1977/78: 24

ändringar sorn betingas av organisationsförändringen och avstyrker motionerna
1977/78: 1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a,
i motsvarande delar. Beträffande lydelsen av denna paragraf i övrigt
får utskottet anföra följande.

Skyldigheten att utöva sändningsrätten opartiskt ooh sakligt skall enligt
propositionen i fortsättningen gälla varje programföretag för sig.
Mot detta har bestämda invändningar rests i motionen 1977/78: 1796.
Motionärerna anser att detta kommer att innebära en kraftig inskränkning
av den reella yttrandefriheten. Programmen befaras bli mera utslätade
och möjligheterna att göra kritiska reportage och kontroversiella
program anses bli kraftigt beskurna. Bestämmelserna i avtalet om
att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans
mellan olika åsikter ooh intressen bör enligt motionärerna gälla även
i framtiden. Samma ståndpunkt i denna fråga har hävdats i motionen
1977/78: 1784.

Även i motionen 1977/78: 1799, i vilken avslag yrkas på hela förslaget
om ändring i radiolagen, uttalas att propositionen i nu förevarande
del innebär ett allvarligt hot mot yttrandefriheten.

Konstitutionsutskottet har för sin del inte kunnat finna att ett godkännande
av propositionens ståndpunkt angående programverksamhetens
balansering innebär sådana risker för yttrandefriheten som befarats
i motionerna.

Kulturutskottet, som funnit att det i propositionen anförts övertygande
skäl för uppfattningen att ansvaret för att sändningsrätten utövas
opartiskt och sakligt bör åvila varje programföretag för sig, ansluter sig
till propositionens förslag i denna del (6 § första stycket i lagförslaget)
och avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden i motsvarande delar.
De farhågor som uttalats om en inskränkning av yttrandefriheten saknar
enligt utskottets mening all grund. Med det nu sagda har utskottet också
anslutit sig till uttalandet i propositionen att var och en av de två programkanalerna
i televisionen i princip bör jämställas med ett programföretag
såvitt gäller ansvaret för opartiskhet och saklighet.

I nuvarande radioavtal finns en bestämmelse om att radiolagens föreskrift
om opartiskhet och saklighet skall tillämpas med beaktande av
att en vidsträckt yttrande- ooh informationsfrihet skall råda i rundradion.
I propositionen föreslås att bestämmelserna flyttas över till
radiolagen 6 §. I motionen 1977/78: 1799 har de uttalanden som i detta
sammanhang gjorts i propositionen kritiserats skarpt.

Konstitutionsutskottet har för 9in del funnit det väsentligt att den
viktiga principen om yttrande- och informationsfriheten i massmedierna
kommer till uttryck också i radiolagen.

Kulturutskottet har samma uppfattning och tillstyrker alltså lagförslaget
i denna del. Därmed avstyrks motionen 1977/78: 1799 i motsvarande
del.

KrU 1977/78: 24

I 1967 års radioavtal finns en bestämmelse om att radioföretaget i
programverksamheten skall ”hävda de grundläggande demokratiska
värdena”. Radioutredningen har funnit denna formulering oprecis och
föreslagit att bestämmelsen formuleras om och tas in i radiolagen.
Föredragande statsrådet har anslutit sig till utredningens uppfattning.

I lagförslaget 6 § ingår demokratibestämmelsen i den lydelse radioutredningen
föreslagit, nämligen att programföretag i programverksamheten
skall ”hävda det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen
om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet
och värdighet”.

I motionen 1977/78: 1796 accepteras förslaget att en bestämmelse om
de demokratiska värdena förs in i radiolagen. Motionärerna motsätter
sig emellertid den föreslagna omformuleringen och anser att bestämmelsen
skall ha den lydelse som den nu har i radioavtalet. Det finns nu
en praxis för tolkningen av den nuvarande avtalsföreskriften. Om formuleringen
ändras kan det befaras att det uppkommer tolkningsproblem.
Motionärerna betonar att deras avslagsyrkande på denna punkt
inte innebär något avståndstagande i sak från formuleringen om ”alla
människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”.
De anser emellertid att detta ryms också inom den nuvarande formuleringen.

I motionen 1977/78: 1799 uttalas att demokratibestämmelsen bör stå
kvar i avtalet med oförändrad lydelse.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande betonat att det inte är avsikten
att den nya formuleringen av demokratibestämmelsen skall i sak
tolkas annorlunda än nuvarande bestämmelse i radioavtalet. Utskottet
påpekar också att propositionens förslag i denna del grundar sig på vad
radioutredningens majoritet föreslagit i frågan. Konstitutionsutskottet
har inte funnit anledning frångå propositionens förslag på denna punkt.

Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets uppfattning
och avstyrker motionerna 1977/78: 1796, yrkande 24, och 1977/78:
1799, yrkande 1 a, båda yrkandena såvitt nu är i fråga.

I likhet med konstitutionsutskottet anser kulturutskottet att den föreslagna
bestämmelsen om skyldighet att sända beriktigande och genmäle
bör ingå i radiolagen (6 §, tredje stycket, mom. 1).

Utskottet har under punkten 3 redovisat propositionens uttalande
angående programinslag som speglar bruket av alkohol.

Med anledning av motionen 1977/78: 1790 har konstitutionsutskottet
uttalat att utskottet inte anser det erforderligt att binda programföretagen
med uttryckliga föreskrifter i detta hänseende.

Kulturutskottet har redan i det föregående i sak tagit ståndpunkt mot
den i motionen föreslagna lagstadgade skyldigheten. Utskottet kan alltså
inte tillstyrka att riksdagen gör det i motionen 1977/78: 1790 föreslagna
tillägget till 6 § radiolagen.

5 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 24

KrU 1977/78: 24

I anslutning till uttalanden om våldsinslag i TV-programmen som
gjorts i propositionen och motionerna 1977/78: 1796 och 1977/78: 1799
har konstitutionsutskottet uttalat att inslag av våld i radions och televisionens
underhållningsprogram bör minskas så långt möjligt. Detta
har enligt utskottet stöd i de allmänna regler för programverksamheten
som ingår i 6 § i lagförslaget.

Kulturutskottet har i det föregående tagit ståndpunkt i denna fråga.

Vad beträffar 7 § i regeringens förslag tillstyrker utskottet den ändring
som betingas av organisationsförändringen och avstyrker motionerna
1977/78: 1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, i
motsvarande delar. Vidare ansluter sig utskottet till regeringens förslag
om införande i denna paragraf av en föreskrift om skyldighet för programföretag
att sända redogörelse för beslut av radionämnden, vari
företaget förklaras ha brutit mot bestämmelser i radiolagen eller i avtal
mellan företaget och regeringen. Denna föreskrift har i sak accepterats
i motionen 1977/78: 1796 men inte i motionen 1977/78: 1799. Yrkande
1 a i sistnämnda motion avstyrks därför i motsvarande del.

Utskottet anser inte att de i förevarande sammanhang redovisade allmänna
uttalandena i motionen 1977/78: 1785 bör påverka utformningen
av radiolagen.

Den i propositionen föreslagna ändringen i 10 § är av formell natur
och sammanhänger med regeringens förslag beträffande 5 §. Utskottet
tillstyrker ändringen av 10 § och avstyrker alltså motionen 1977/78:
1796, yrkande 24, som i denna del innebär att lagrummet skall bibehållas
oförändrat. Även yrkande 1 a i motionen 1977/78: 1799 avstyrks,
såvitt nu är i fråga.

Regeringens förslag till lag om ändring i radioansvarighetslagen
(1966: 756) innebär endast den ändring som följer
av att flera företag föreslås få rätt att sända program i rundradiosändning.
Ändringsförslaget avstyrks i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta
motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 b.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker alltså nyssnämnda
motionsyrkande.

Förslaget till lag om avgift för televisionsmottag
a r e är föranlett av att avsikten är att riksdagen i stället för regeringen
skall meddela föreskrift om sådan avgift.

Med hänsyn till gällande konstitutionella system för normgivning har
konstitutionsutskottet föreslagit en ändring i 6 § i regeringens förslag.
Kulturutskottet hänvisar till vad konstitutionsutskottet anfört i denna
fråga och föreslår att riksdagen beslutar anta lagen med den av konstitutionsutskottet
angivna ändringen.

KrU 1977/78: 24

Vad som i övrigt i propositionen anförts och föreslagits beträffande
nu förevarande lagförslag har inte i vidare mån än som framgått
av det föregående föranlett erinringar eller uttalanden från utskottets
sida.

De av utskottet tillstyrkta lagförslagen har den lydelse som framgår
av bilaga 1.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1415 och 1977/78:
1791 om trådradiosändningar,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1785, yrkande 2, såvitt
avser kravet på saklighet och opartiskhet i programverksamheten
m. m.,

3. att riksdagen beträffande 3 § i regeringens förslag till Lag om
ändring i radiolagen (1966: 755) med bifall till propositionen
1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande
1 a, såvitt nu är i fråga, antar den i propositionen föreslagna
lydelsen,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 91 och
vad utskottet anfört antar förslaget till Lag om avgift för televisionsmottagare,
dock att 6 § skall ha följande lydelse: Den
som bryter mot 2 § dömes till böter, högst femhundra kronor.,

5. att riksdagen beträffande 5 §, 6 § första och tredje styckena,
samt 7 och 10 §§ i regeringens förslag till Lag om ändring i
radiolagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och med
avslag på motionerna 1977/78: 1784, yrkandet 4, 1977/78:
1796, yrkandet 24, och 1977/78: 1799, yrkandet 1 a, sistnämnda
båda yrkanden såvitt nu är i fråga, antar den i propositionen
föreslagna lydelsen,

6. att riksdagen beträffande 6 § andra stycket i regeringens förslag
till Lag om ändring i radiolagen med avslag på motionerna
1977/78: 1796, yrkandet 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a,
båda yrkandena såvitt nu är i fråga, antar den i propositionen
föreslagna lydelsen,

7. att riksdagen beträffande 11 § radiolagen med bifall till propositionen
1977/78: 91 och med avslag på motionen 1977/78:
1799, yrkande 1 a, såvitt nu är i fråga, antar den i propositionen
föreslagna lydelsen,

8. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och med
avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 a, såvitt nu är i
fråga, antar dennas förslag till bestämmelse om ikraftträdande
av ändringar i radiolagen,

9. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och
med avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 b, antar

KrU 1977/78: 24

förslaget till Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:
756).

6. Riktlinjer och lagförslag i fråga om närradio och när-TV

Propositionerna

I propositionen 1977/78: 91 har lagts fram dels förslag till riktlinjer
för försöksverksamhet med närradio och när-TV, dels förslag till Lag
om försöksverksamhet med närradio. I propositionen 1977/78: 144 har
lagts fram förslag till Lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio
och till Lag om ändring i lagen (1977: 1035) om ansvar på tryckfrihetens
område för brott mot tystnadsplikt.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1977/78: 1792,
1977/78: 1795, yrkande 2, 1977/78: 1796, yrkande 22 och 23, 1977/78:
1799, yrkande 1 c och del av 1 d, samt 1977/78: 1877.

Utskottet

I kapitel 4.11 Närradio och när-TV i propositionen 1977/78:
91 (s. 219—227) föreslås en treårig försöksverksamhet med s. k. närradio
och när-TV. Därmed sammanhörande lagförslag redovisas och
specialmotiveras i kapitel 5 och 6 (s. 227—231).

En parlamentariskt sammansatt kommitté avses få i uppdrag att lägga
upp försöksverksamheten och skall därvid närmare analysera de problem
som sådana sändningar kan aktualisera. Kommittén skall också
lämna förslag till hur en eventuell permanent verksamhet med närradio
och när-TV bör utformas. Propositionen innebär, såvitt nu är i fråga,
att regeringen föreslår riksdagen dels att antaga i propositionen framlagt
förslag till lag om försöksverksamhet med närradio (moment 4 i
hemställan), dels godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet med
närradio och när-TV som angetts i propositionen (moment 8 i hemställan).

Föredragande statsrådet konstaterar att en fullständig etableringsfrihet
för närradio och när-TV av många skäl inte är möjlig. Han har
funnit det mest angeläget att ideella, religiösa, fackliga och politiska
grupper samt organisationer och folkhögskolor ges möjlighet att sända
i närradio och när-TV under förutsättning att verksamheten är av lokal
karaktär.

Försöksverksamheten avses bli bedriven på ca 15 orter och i första
hand omfatta närradio från sändare med en räckvidd av omkring fem
kilometer. Ett par försök bör enligt propositionen också göras med närTV
genom utnyttjande av centralantennanläggningar inom bostadsområden.
Kostnaderna för närradio- och när-TV-sändningar förutsätts bli

KrU 1977/78: 24

täckta av dc organisationer som medverkar. Medelsbehovet för kommitténs
arbete, för utvärdering av försöksverksamheten och för visst
begränsat stöd, t. ex. i form av utbildningsinsatser, skall enligt propositionen
tillgodoses via utbildningsdepartementets kommittéanslag.

I propositionen konstateras att det finns väsentliga skillnader mellan
den allmänna radio- och TV-verksamheten å ena sidan och närradio
och när-TV å den andra. Föredragande statsrådet anser att närradio
från de sändande sammanslutningarnas sida kommer att ha samma roll
som den lilla tidningen eller tidskriften. Mot denna bakgrund föreslås
att radions och televisionens programregler inte skall gälla närradio och
när-TV. Enligt propositionen saknas anledning att låta programmen
granskas av radionämnden och något krav på saklighet och opartiskhet
kan inte heller åläggas de sändande sammanslutningarna. Bestämmelser
om programverksamhet m. m. i närradio och när-TV föreslås meddelade
i den särskilda lagen om försöksverksamhet med närradio. Enligt
denna lag skall kommersiell reklam inte få förekomma i närradio och
när-TV.

Yrkanden i samband med förslagen i propositionen 1977/78: 91 i
denna del har gjorts i flera motioner. Sålunda yrkas

i motionen 1977/78: 1792 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c)

1. att riksdagen med ändring av propositionens förslag antar följande
lydelse av 6 § förslaget till lag om försöksverksamhet med närradio:

6 § För närradio gäller inte 6 och 7 §§ andra stycket radiolagen
(1966: 755).

Sammanslutningen skall i sin programverksamhet iaktta saklighet och
respekt för den enskildes privatliv.

Tillstånd att sända närradio skall förenas med villkor att sammanslutningen
skall sända redogörelse för beslut av radionämnden, vari
sammanslutningen förklaras ha brutit mot bestämmelser i eller villkor
enligt denna lag.

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
närradiosändningar,

i den av Gunnar Olsson m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1795, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen uttalar att försöksverksamhet med närradio
t. v. får anstå och att i stället lokalradion ges resurser för att kunna
bygga ut sin verksamhet med reportrar placerade på vitala platser utanför
huvudorterna (yrkande 2),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1. att avslå regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med
närradio (yrkande 22),

2. att godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet med närradio
och när-TV som anförs i motionen (yrkande 23),

KrU 1977/78: 24

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen avvisar propositionen såvitt avser

1. lag om försöksverksamhet med närradio (yrkande 1 c),

2. förslag till riktlinjer för försöksverksamhet med närradio och närTV
(del av yrkande 1 d).

I motionen 1977/78: 1795 hävdas att lokalradion inte i resurshänseende
kommit upp i en sådan nivå att nyhetsbevakningen kan skötas.
Ännu så länge fungerar den inte som en verklig lokalradio utan som en
länsradio. Hellre än att nu satsa på närradio bör man ge lokalradion
ökade resurser.

I motionen 1977/78: 1799 hävdas att den argumentation som förs i
propositionen mot kritiska synpunkter på närradio inte är övertygande.
Motionärerna befarar t. ex. att starka och väl etablerade sammanslutningar
kommer att gynnas på bekostnad av sådana som representerar
en genuin folklig organisering. I motionen föreslås att man i stället för
att påbörja en försöksverksamhet med närradio och när-TV utvecklar
olika former av publikmedverkan i radio och TV, främst i lokalradion.

Enligt den socialdemokratiska partimotionen (1977/78: 1796) bör försöksverksamheten
med närradio och när-TV ske inom ramen för lokalradions
sändningsrätt och också omfatta försök med s. k. allemansradio
enligt den modell som prövats av lokalradion. Lokalradion föreslås få
avgöra vilka program som skall sändas, varvid skall tillses att programmet
är tekniskt, juridiskt och programmässigt försvarbart liksom att det
totala programutbudet är väl balanserat. I motionen understryks att
såväl utredningen som försöksverksamheten måste vara helt förutsättningslös
och inte får ses som ett första steg i etablerandet av närradio
och när-TV. Då kostnadsaspekterna enligt motionärerna inte blivit belysta
på ett tillfredsställande sätt anser de att dessa frågor bör penetreras
noga av kommittén.

I motionen 1977/78: 1792 görs inga invändningar mot att en försöksverksamhet
med närradio och när-TV inleds i den omfattning som förordas
i propositionen. Motionärerna uppehåller sig i stället vid frågan
om på vilket sätt försöksverksamheten bör utformas. De anser det viktigt
att den kommitté som skall leda försöksverksamheten noga tillser
att programtid ges till organisationerna på ett sådant sätt att ingen idériktning,
vare sig religiös eller politisk, gynnas före annan oavsett efterfrågan
på programutrymme och ekonomisk styrka. Försöksverksamheten
måste framför allt inriktas på att vinna principiella erfarenheter
av rättvisa mellan skilda åsiktsriktningar, vilket motionärerna anser bör
ges till känna för regeringen.

Frågan om eftergranskning även av närradiosändningar behandlas
också i motionen. Motionärerna föreslår att i lagen om försöksverksamhet
med närradio tas in bestämmelser om skyldighet för sammanslutning
att i sin programverksamhet iaktta saklighet och respekt för

KrU 1977/78: 24

enskildas privatliv, liksom skyldighet att sända redogörelse för beslut
av radionämnden när sammanslutning brutit mot bestämmelserna.

Utskottet får för egen del anföra följande.

Frågan om särskild ljudradio och TV — vad i propositionen kallas
närradio och när-TV — har vid upprepade tillfällen tagits upp i mediedebatten
och behandlats av såväl 1960 års radioutredning som den senaste
radioutredningen. Det grundläggande syftet med närradio är att
ge olika sammanslutningar möjlighet att vidga sina yttrandemöjligheter.
Föredragande statsrådet anser att de principiella argumenten för och
emot närradio och när-TV nu är väl belysta. Frågan om möjligheten
att utnyttja etermedierna för denna verksamhet på ett lämpligt sätt är
enligt hans mening av sådan karaktär att endast en försöksverksamhet
kan ge ett tillfredsställande svar.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt förslaget om närradioförsök.

Kulturutskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen att
en försöksverksamhet med närradio och när-TV nu bör komma till
stånd och har ingen erinran mot att en parlamentariskt sammansatt
kommitté ges i uppdrag att lägga upp försöksverksamheten. Detta innebär
att utskottet avstyrker nu förevarande delar av motionen 1977/78:
1795, vari bl. a. yrkas att försöksverksamhet med närradio skjuts på
framtiden, och av motionen 1977/78: 1799, som innehåller yrkanden
av innebörd att förslaget om närradio och när-TV avvisas i sin helhet.
Likaså avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1977/78: 1877.

Riktlinjerna för försöksverksamhetens uppläggning behandlas utförligt
i propositionen. Sålunda tas bl. a. upp frågor om försöksverksamhetens
omfattning, sändningstillstånd, regler för programverksamheten
och ansvaret för sändningarna. Statsrådet har tagit fasta på den omständigheten
att närradio och när-TV i väsentliga avseenden skiljer sig
från den allmänna radio- och TV-verksamheten. Från denna utgångspunkt
föreslås särskilda regler komma att gälla närradio och när-TV,
meddelade dels i en lag om försöksverksamhet med närradio, dels i en
lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio.

I motionen 1977/78: 1796 förordas en annan utformning av försöksverksamheten
än den som föreslås i propositionen. Motionärerna anser
att verksamheten bör bedrivas inom lokalradions sändningsrätt och
också omfatta försök med s. k. allemansradio enligt den modell som
prövats av lokalradion. Med den lösning som förordas i motionen behövs
ingen särskild lagstiftning.

Utskottet anser att det i propositionen anförts bärande skäl för en
fristående försöksverksamhet av det slag som föreslås. En sådan utformning
av verksamheten medger större möjligheter för kommittén
att överväga de särskilda problem som hänger samman med närradio

KrU 1977/78: 24

och när-TV-sändningar. Utfallet av en mer renodlad försöksverksamhet
bör också kunna ge säkrare underlag för de bedömningar kommittén
avses få i uppdrag att göra beträffande en eventuell permanent verksamhet
med närradio och när-TV. På angivna grunder avstyrker utskottet
en försöksverksamhet enligt de riktlinjer som förordas i motionen
1977/78: 1796 och yrkandet i samma motion om avslag på lagförslaget
(yrkandena 22 och 23).

I propositionen uttalas att det är angeläget att olika landsdelar, olika
typer av orter (glesbygd, förort och tätort) samt olika typer av sammanslutningar
blir representerade i försöksverksamheten som avses äga rum
på ett femtontal orter. Yrkande 2 i motionen 1977/78: 1792 går ut på
ett tillkännagivande om att försöksverksamheten framför allt skall inriktas
på att vinna principiella erfarenheter av rättvisa mellan skilda
åsiktsriktningar. Med anledning av detta yrkande får utskottet anföra
följande.

Det förutsätts i propositionen att sammanslutning inte skall kunna
åläggas att tillse att dess sändningar uppfyller krav på opartiskhet. Motionärerna
har härvidlag inte anfört några erinringar. Med hänsyn till
närradions speciella karaktär kan utskottet inte inse hur krav på åsiktsbalans
i programutbudet skall kunna upprätthållas. En strikt tillämpning
av motionärernas förslag om balans och rättvisa går svårligen att
förena med den självklara utgångspunkten att närradioverksamheten
måste bygga på fullständig frihet att medverka från resp. sammanslutnings
sida. Utskottet anser inte att man i fråga om krav på balans och
rättvisa kan gå längre än vad som förutsätts i propositionen. Med det
anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motionen 1977/78: 1792.

Med anledning av vad som i motionen 1977/78: 1792 anförts om
behovet av eftergranskning av närradioprogram har konstitutionsutskottet
konstaterat att den parlamentariska utredningen av frågan om
en eventuell permanent närradio och när-TV inte kommer att övervaka
själva programverksamheten utom vad gäller förbudet mot kommersiell
reklam o. d. Konstitutionsutskottet delar den uppfattning som kommit
till uttryck i motionen 1977/78: 1792, nämligen att närradiosändningar
av allmänheten kan komma att uppfattas som vilka radio- och
TV-sändningar som helst. Utskottet instämmer också i de synpunkter
som framförts både i propositionen och i motionen om att krav på kontroll
av sakuppgifter, på skydd för personlig integritet och på beriktigande
av felaktiga sakuppgifter även bör ställas på de sammanslutningar
som får tillstånd att sända närradioprogram. Enligt utskottet är
därför den i motionen behandlade frågan om behovet av att även närradioprogram
granskas av radionämnden värd stort beaktande.

Konstitutionsutskottet anser att det bör ankomma på regeringen att
närmare överväga hur en granskning bör komma till stånd. Det kan
enligt utskottet också finnas skäl att nyssnämnda parlamentariska kom -

KrU 1977/78: 24

mitté får i uppdrag att ta upp frågan om den berörda granskningsverksamheten.
Konstitutionsutskottet föreslår att vad utskottet anfört på
denna punkt ges regeringen till känna.

Kulturutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet anfört om
eftergranskning av närradioprogram. Det bör ankomma på den aviserade
utredningen att närmare överväga formerna för granskning av närradioprogram
i en eventuell framtida permanent verksamhet. Utskottet
anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad
utskottet sålunda anfört med anledning av yrkande 1 i motionen 1977/
78: 1792.

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för
försöksverksamhet med närradio och när-TV som angetts i propositionen.

Den föreslagna lagen om försöksverksamhet med
närradio innehåller de bestämmelser som ansetts nödvändiga med
anledning av regeringens förslag om sådan försöksverksamhet.

Lagförslaget avstyrks i motionerna 1977/78: 1796 (yrkande 22) av
Olof Palme m. fl. (s) och 1977/78: 1799 (yrkande 1 c) av Lars Werner
m. fl. (vpk). I motionen 1977/78: 1792, yrkande 1, föreslås ett tillägg till
6 § i lagen. Utskottet har i det föregående i sak tagit ställning till innehållet
i detta tillägg och uttalat att riksdagen som sin mening bör ge till
känna för regeringen vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker nu ifrågavarande
yrkande om ett tillägg till 6 §.

Med hänsyn till gällande konstitutionella system för normgivning har
konstitutionsutskottet föreslagit en ändring i 9 § i regeringens förslag.
1 övrigt har konstitutionsutskottet tillstyrkt detsamma.

Kulturutskottet hänvisar till vad konstitutionsutskottet anfört i denna
fråga och föreslår att riksdagen beslutar antaga lagen med den av konstitutionsutskottet
angivna ändringen.

Det i propositionen 1977/78: 144 framlagda förslaget till Lag om
ansvarighet i försöksverksamhet med närradio
bygger på samma principer som de ansvarsregler som gäller för pressen
och Sveriges Radio.

Lagförslaget avstyrks i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen
1977/78: 1877, yrkande 1. Avstyrkandet beror på att motionärerna
motsätter sig den föreslagna försöksverksamheten med närradio.
I samma motion yrkas att riksdagen uttalar att försöksverksamhet med
närradio/TV ej bör komma till stånd.

Konstitutionsutskottet har inte haft någon erinran mot förevarande
lagförslag och har följaktligen avstyrkt motionen 1977/78: 1877, yrkande
1.

Kulturutskottet tillstyrker att riksdagen, med avslag på motionen

KrU 1977/78: 24

1977/78: 1877, yrkande 1, såvitt nu är i fråga, antar den föreslagna lagen
om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio. I konsekvens med
den ståndpunkt som utskottet intagit till en försöksverksamhet med närradio
avstyrker utskottet yrkande 2 i samma motion.

Det i propositionen 1977/78: 144 framlagda förslaget till Lag om
ändring i lagen (1 977: 1 035) om ansvar på
tryckfrihetsförordningens område för brott
mot tystnadsplikt innehåller endast en ändring i 1 §. Ändringen
innebär att den tystnadsplikt som föreskrivs i 9 § radioansvarighetslagen
skall gälla även i försöksverksamheten med närradio.

Även ifrågavarande lagförslag har avstyrkts i motionen 1977/78: 1877,
yrkande 1, som en konsekvens av att motionärerna motsätter sig närradioförsök.

Konstitutionsutskottet har inte haft någon erinran mot förevarande
lagförslag och har följaktligen avstyrkt motionen 1977/78: 1877 i nu förevarande
del.

Kulturutskottet, som tillstyrkt den föreslagna försöksverksamheten
med närradio, tillstyrker också nu ifrågavarande lagförslag. Yrkandet 1 i
motionen 1977/78: 1877 avstyrks alltså, såvitt nu är i fråga.

Vad som i propositionerna 1977/78: 91 och 1977/78: 144 anförts och
föreslagits i fråga om närradio har inte i vidare mån än som framgått
av det föregående föranlett erinringar eller uttalanden från utskottets

sida.

De av utskottet tillstyrkta lagförslagen har den lydelse som framgår
av bilaga 1.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan huruvida påbörjandet av en
försöksverksamhet med närradio bör anstå avslår motionen
1977/78: 1795, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1877, yrkande 2, om
ett uttalande att någon försöksverksamhet med närradio och
när-TV ej bör komma till stånd,

3. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med närradio och
när-TV

a) såvitt gäller balans mellan olika åsiktsriktningar i den i
propositionen 1977/78: 91 föreslagna försöksverksamheten avslår
motionen 1977/78: 1792, yrkande 2,

b) såvitt gäller eftergranskning av program i den i propositionen
1977/78: 91 föreslagna försöksverksamheten med anledning
av motionen 1977/78: 1792, yrkande 1, såvitt nu är
i fråga, och med avslag på propositionen 1977/78: 91, i mot -

KrU 1977/78: 24

svarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

c) såvitt gäller riktlinjer i övrigt för den i propositionen 1977/
78: 91 föreslagna försöksverksamheten med avslag på motionen
1977/78: 1796, yrkande 23, såvitt nu är i fråga, och 1977/
78: 1799, del av yrkande 1 d, godkänner de i propositionen
angivna riktlinjerna,

d) avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande 23, om godkännande
av de i motionen angivna riktlinjerna för försöksverksamhet
med närradio och när-TV,

e) med anledning av propositionen 1977/78: 91 och vad utskottet
anfört samt med avslag på motionerna 1977/78: 1792,
yrkande 1, 1977/78: 1796, yrkande 22, och 1977/78: 1799,
yrkande 1 c, förstnämnda yrkande såvitt nu är i fråga, antar
förslaget till Lag om försöksverksamhet med närradio, dock
att 9 § skall ha följande lydelse:

Den som bryter mot villkor som avses i 5 § dömes till böter.,

f) att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 144 och
med avslag på motionen 1977/78: 1877, yrkande 1, antar de i
propositionen framlagda förslagen till Lag om ansvarighet i
försöksverksamhet med närradio och Lag om ändring i lagen
(1977: 1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens område
för brott mot tystnadsplikt.

7. Sammanfattande medelsberäkning för den avgiftsfinansierade radiooch
televisionsverksamheten

Propositionen 1977/78: 91

I enlighet med de principer för finansiering och medelstilldelning som
föreslås i propositionen och som utskottet behandlat i det föregående
har regeringen för riksdagens godkännande framlagt förslag om såväl
mottagaravgifter som drift- och investeringskostnader för den avgiftsfinansierade
verksamheten.

I nu förevarande kapitel 8.1 i propositionen (s. 232—240) hemställs
att riksdagen dels godkänner de i propositionen redovisade förslagen till
medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten,
dels bemyndigar regeringen att slutligt fastställa kompensationen
för allmänna kostnadsökningar i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Föredragande statsrådet anger vissa riktlinjer för hur radio- och TVverksamheten
skall byggas ut under perioden fram t. o. m. budgetåret
1985/86. Härvid nämns förstärkningar i följande hänseenden: kvalitetsförstärkningar
i programutbudet, en utökning av programmen för bl. a.

KrU 1977/78: 24

språkliga minoriteter, utbyggnad av distriktens produktion för riksprogrammen,
förstärkning av lokalradions resurser, i första hand syftande
till att konsolidera den nuvarande verksamheten, inrättande av ett mindre
dagblock i TV samt en utbyggnad av de regionala nyhetssändningarna
i TV till att omfatta de elva TV-distrikt som förordats i propositionen.
Dessa riktpunkter för verksamhetens utbyggnad under den kommande
avtalsperioden är inte närmare bestämda i tiden.

För nästa budgetår räknar föredragande statsrådet med driftkostnader
för den allmänna programverksamheten och lokalradioverksamheten
om 920,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med drygt 50 milj.
kr. Vidare avses kompensation utgå för automatiska driftkostnadsökningar.
I fråga om Sveriges Radios investeringskostnader föreslås en
ökning med 10 milj. kr. till 60,1 milj. kr. Medelsförstärkningen avses
ge utrymme för kvalitetshöjande åtgärder och för en utbyggnad av den
regionala riksprogramproduktionen. Vidare räknar statsrådet med att
regionala TV-sändningar skall kunna starta i ett distrikt och dagblocket
i TV börja byggas ut. En förstärkning av lokalradions resurser i konsoliderande
syfte förutsätts. För försök med text-TV har beräknats
3 milj. kr. Fördelningen av medel mellan TV, ljudradio och lokalradio
bör enligt propositionen ankomma på Sveriges Radio.

Vad därefter beträffar inkomstsidan föreslås att den allmänna mottagaravgiften
höjs med 60 kr., från 280 till 340 kr. per år, och tilläggsavgiften
för innehav av färg-TV med 20 kr., från 120 till 140 kr. per år.

Motionerna

Beträffande medelsberäkningen för den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten har yrkanden framställts i en rad motioner. Sålunda
yrkas

i den av Georg Andersson m. fl. (s) väckta motionen 1976/77:962,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om programtid och programresurser för
barnprogram i TV (yrkande 7 a),

i den av Claes Elmstedt m. fl. (c) väckta motionen 1977/78: 1783 att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
lokalradions utvecklingsmöjligheter och möjligheter till lokal bevakning
utanför respektive huvudort,

i den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen
1977/78: 1785, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen i fråga om programverksamhetens inriktning m. m. beaktar
vad som anförts i motionen, varmed i detta sammanhang avses
ett uttalande om att lokalradion bör ges ökade resurser såväl i fråga om
sändningstid som finansiellt/personellt (del av yrkande 2),

2. att riksdagen beslutar att pensionärer med pensionen som enda
inkomst befrias från erläggande av licensavgifter (yrkande 3),

KrU 1977/78: 24

i den av Gunnar Olsson m. fl. (s) väckta motionen 1977/78:1795,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att försöksverksamhet med
närradio t. v. får anstå och att i stället lokalradion ges resurser för att
kunna bygga ut sin verksamhet med reportrar på vitala platser utanför
huvudorterna (yrkande 2),

i den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1796, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående utbyggnad av underredaktioner hos Sveriges Lokalradio
(yrkande 12),

2. att i övrigt godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens
programverksamhet som anges i motionen (yrkande 17),

3. att godkänna de förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten som anges i motionen (yrkande
25),

i den av Lars Werner m. fl. (vpk) väckta motionen 1977/78: 1799,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78:
91 beslutar anslå ett med 100 000 000 kr. till 1 020 000 000 kr. förhöjt
belopp till driftkostnader för den allmänna programverksamheten och
för lokalradion för budgetåret 1978/79 (yrkande 2),

i den av Bengt Wiklund m. fl. (s) väckta motionen 1977/78: 1800 att
riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
rörande gemensamma tillsatser för TV-mottagare till den grupp
som enligt propositionen 1977/78: 91 skall ingå i försöksverksamheten
(avser text-TV).

Som stöd för yrkandet i motionen 1976/77: 962 framhålls vikten av
att barnprogrammen ges en väl tilltagen programtid och tillräckliga
resurser. Även om staten inte beslutar om den närmare fördelningen
av programtid eller resurser på olika sektorer, kan staten påverka programmöjligheterna
genom den totala medelstilldelningen.

Enligt motionen 1977/78: 1783 är det angeläget att lokalradions verksamhetsformer
förbättras och utvecklas. Motionärerna kommenterar
bl. a. uttalandet i propositionen att lokalradions resursförstärkning i
första hand bör användas för att förbättra villkoren vid de nuvarande
produktionshuvudorterna och endast i ett mindre antal fall för att inrätta
underredaktioner. De erinrar om att såväl Sveriges Lokalradio
som kulturutskottet betonat att en förbättrad lokal bevakning utanför
huvudorten är angelägen. Enligt motionärerna finns det ingen anledning
för regeringen eller riksdagen att på i propositionen angivet sätt
styra formerna för den lokala bevakningen.

I motionen anförs vidare att fördelningen av resurser mellan lokalradion
och andra verksamhetsområden inom Sveriges Radio under
kommande budgetår är av mycket stor betydelse för lokalradions utvecklingsmöjligheter.
Motionärerna anser det nödvändigt att lokal -

KrU 1977/78: 24

radion får nödvändiga resurser för att konsolidera och utveckla verksamheten.
De finner det angeläget att Sveriges Radio gör sådana medelsdispositioner
att detta blir möjligt.

Enligt motionen 1977/78: 1785 bör lokalradion ges ökade resurser
dels i fråga om sändningstid, dels finansiellt och personellt för att ännu
bättre kunna tillgodose lokala intressen och önskemål i skilda hänseenden.

Som stöd för yrkande 3 i samma motion framhålls att mottagaravgiften
ofta är betungande exempelvis för pensionärer för vilka radio
och TV ofta är den enda kontakten med livet utanför den egna tillvaron.
Motionärerna anser inte att den föreslagna höjningen är godtagbar.
I varje fall bör pensionärerna beredas en lättnad.

Även i motionen 1977/78: 1795 framhålls lokalradions resursbehov.
Motionärerna understryker att lokalradion vid starten fick begränsade
resurser, vilket inneburit att man i många län inte kunnat ha journalister
placerade utanför huvudorten. De menar att en lokalradio utan
lokalredaktioner inte fungerar. I stället för att starta försöksverksamhet
med närradio anser motionärerna att lokalradion bör decentraliseras
och byggas ut till att täcka inte bara huvudorterna i resp. län utan länen
som helhet.

Enligt motionen 1977/78: 1796 bör anslagen till Sveriges Radio och
till Sveriges Lokalradio även i fortsättningen särredovisas. För att bl. a.
möjliggöra en förbättring av programkvaliteten och en utbyggd programverksamhet
på olika områden föreslås en ökad medelstilldelning
för Sveriges Radio med 60 milj. kr. jämfört med innevarande år. För
lokalradion föreslås en ökning av anslaget till driftkostnader med 15
milj. kr. Det innebär en ökning i jämförelse med regeringens förslag på
sammanlagt 24,1 milj. kr. I verkligheten blir, framhåller motionärerna,
med den organisationsmodell de förordar tillskottet till programverksamheten
betydligt större genom att inga extra kostnader drabbar företaget
på grund av icke motiverade organisatoriska förändringar.

I motionen framhålls också vikten av att lokalradion får möjlighet
att bygga ut ett system med underredaktioner för att bättre kunna
spegla lokala frågor och förhållanden. Detta har motionärerna beaktat
i sitt förslag till medelstilldelning.

Det i samma motion framförda yrkandet 17 synes åsyfta att framhålla
vikten av att radioföretagen får tillräckliga resurser.

När det gäller medel för investeringar är motionärerna inte beredda
att i år föreslå en höjning utöver det belopp som beräknas i propositionen.
Enligt deras mening bör dock medel för investeringar ges hög
prioritet under de närmaste budgetåren. Det föreslagna investeringsbeloppet
om 60,1 milj. kr. föreslås i motionen fördelat så att Sveriges
Radio tilldelas 58,1 milj. kr. och Sveriges Lokalradio 2,0 milj. kr. för
nästa budgetår.

KrU 1977/78: 24

Den anslagsuppräkning om ytterligare 100 milj. kr. som föreslås i
motionen 1977/78: 1799 motiveras bl. a. med att det utöver kostnadshöjningar
för de ändamål som redovisas i propositionen tillkommer en
rad utgifter som föredragande statsrådet inte beaktat. Hit hänför motionärerna
bl. a. ökade kostnader för den tunga produktionen och för
personalutveckling m. m. De anser vidare att lokalradion behöver en
resursförstärkning på minst 35 milj. kr. nästa budgetår. Övriga i motionen
framlagda förslag kostnadsberäknas till ca 10 milj. kr. Till grund
för anslagsyrkandet i motionen ligger oförändrad organisation av Sveriges
Radio.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1800 avser ett belopp om ytterligare
300 000 kr. för i motionen förordad utvidgad försöksverksamhet med
text-TV.

Utskottet

Enligt propositionen bör moderbolaget fatta beslut om bl. a. medelstilldelningen
till programbolagen inom de totalramar som anges för
koncernen för verksamhet som finansieras med avgiftsmedel resp. över
statsbudgeten. I linje härmed har i de beräkningar av medelsbehovet
för den allmänna programverksamheten och lokalradioverksamheten
som redovisas i propositionen — till skillnad från vad som har varit
fallet tidigare år — Sveriges Lokalradios anslag inte särredovisats.

Utskottet anser att en sådan ordning är konsekvent utifrån de organisationsprinciper
utskottet ställt sig bakom. Det bör således ankomma
på Sveriges Radio att i samråd med Sveriges Lokalradio besluta om
den närmare fördelningen av medlen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
förslaget i motionen 1977/78: 1796 att Sveriges Lokalradios anslag
även i fortsättningen skall särredovisas (del av yrkande 25).

Vad beträffar medelsberäkningen för programverksamheten nästa
budgetår avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1796, yrkande 17 och
del av yrkande 25, samt motionen 1977/78: 1799, yrkande 2. Utskottet
föreslår att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget
till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.

Utskottet, sorn under punkten 2 tagit ställning till frågan om kompensation
för kostnadsökningar, har ingen erinran mot att riksdagen
bemyndigar regeringen att fastställa kompensation för driftkostnadsökningar
allteftersom kostnadsförändringarna blir kända.

Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt i fråga om
mottagaravgifternas storlek fr. o. m. den 1 juli 1978.

I motionen 1977/78: 1785 föreslås att pensionärer med pensionen
som enda inkomst befrias från erläggande av mottagaravgift. Med anledning
härav konstaterar utskottet att en sådan ordning skulle medföra
behov av betydande administrativa insatser. Dessutom skulle det möta

KrU 1977/78: 24

stora praktiska svårigheter att precisera vilka hushåll som borde komma
i åtnjutande av avgiftsbefrielse. Utskottet avstyrker yrkande 3 i motionen
1977/78: 1785.

I några motioner framförs önskemål om ökade resurser till olika delar
av radio- och TV-verksamheten. Sålunda tas frågan om barnprogrammens
ställning upp i den förra året väckta motionen 1976/77: 962, medan
lokalradions resursbehov behandlas i motionerna 1977/78: 1783,
1785, 1795 och 1796.

I vad gäller den först nämnda motionen får utskottet anföra följande.

Delade meningar torde inte råda om vikten av att radio och TV kan
erbjuda barn och ungdom ett mångsidigt programutbud som stimulerar
och aktiverar. Utskottet är ense med motionärerna om att det är angeläget
att barnprogrammen ges en väl tilltagen programtid och att denna
programverksamhet ges tillräckliga resurser. Enligt utskottets mening
kan man utgå från att de resursförstärkningar som beräknats för programproduktionen
i kvalitetshöjande syfte även skall komma barn- och
ungdomsprogramverksamheten till del. Det bör vidare uppmärksammas
att departementschefen i anslutning till sina uttalanden om våldsinslag
i TV-program framhåller att det är viktigt att programsättningsprinciperna
i televisionen samverkar med hemmens strävan att inte utsätta
barnen för de skadliga följder sådana inslag kan få. Detta uttalande
ligger helt i linje med vad motionärerna anfört.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att det behövs något
särskilt tillkännagivande till regeringen om programtid och programresurser
för barnprogram i TV. Utskottet avstyrker därför yrkande 7 a
i motionen 1976/77: 962.

De motionsyrkanden som gäller lokalradion syftar i huvudsak till en
utbyggnad av underredaktioner. Motionärerna vänder sig emot att departementschefen
utgått från att det resurstillskott som under perioden
fram t. o. m. budgetåret 1985/86 förutsatts för lokalradions del i första
hand kommer att användas för att förbättra villkoren vid de nuvarande
produktionsorterna och endast i ett mindre antal fall för att inrätta
underredaktioner.

Lokalradions verksamhet har byggts upp under de två senaste budgetåren
och har nu inletts i hela landet. Erfarenheterna under inledningsskedet
har visat att Sveriges Lokalradio behöver tillföras ytterligare resurser.
Sveriges Radio har i sin anslagsframställning för nästa budgetår
framhållit som angeläget att tendenser till att lokalradion utvecklas till
en residensstadsradio motverkas på ett tidigt stadium. Med hänsyn härtill
har medel begärts för inrättande av ett antal underredaktioner. Behovet
av en konsolidering av den nuvarande verksamheten har också
betonats.

Enligt utskottets mening är det angeläget att lokalradioverksamheten
tillförs personella och ekonomiska resurser som gör det möjligt att suc -

KrU 1977/78: 24

cessivt förverkliga de mål som sattes upp för lokalradion i propositionen
1975: 13 och genom det efterföljande riksdagsbeslutet (KrU 1975: 6,
rskr 1975: 82). Lokalradions uppgift att inrikta programverksamheten
på lokal information i olika hänseenden betonades därvid. Behovet av
underredaktioner för att åstadkomma en länstäckande bevakning skiftar
naturligen med hänsyn till resp. lokalradioområdes storlek och struktur
och till produktionshuvudortens lokalisering. Enligt utskottets mening
bör inte regering eller riksdag styra formerna för hur bevakningen i
länen skall anordnas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionen 1977/78: 1783 samt motionerna 1977/78: 1795 och 1796, såvitt
nu är i fråga, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Även det inte preciserade yrkandet om ökad sändningstid samt ekonomisk
och personell förstärkning som motionen 1977/78: 1785 innehåller
blir härmed i någon mån tillgodosett.

I motionen 1977/78: 1800 föreslås att försöksverksamheten med textTV
för programtextning för hörselhandikappade kombineras med informationsöverföring
enligt den teknik som i propositionen benämns
data-TV. Ett ställningstagande till motionärernas förslag förutsätter bedömningar
av teknisk natur som utskottet inte anser sig kunna gå in på.
Utskottet ser inget hinder mot att Sveriges Radio och televerket överväger
om en försöksverksamhet av det slag som berörs i motionen kan
förenas med text-TV-försöken. Det är emellertid angeläget att dessa
inte försenas. Utskottet vill också peka på de möjligheter som finns att
engagera handikapporganisationerna i de försök med användande av
data-TV-teknik för olika ändamål som televerket planerar att starta.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1800 om ett
riksdagsuttalande om att ytterligare medel bör avsättas för försöksverksamhet
med text-TV.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1977/78:1783,
1977/78: 1785, del av yrkande 2, 1977/78: 1796, yrkande 12,
och 1977/78: 1795, del av yrkande 2, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om lokalradions bevakning
utanför respektive huvudort,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:962, yrkande 7 a, om
ett tillkännagivande om programtid och programresurser för
barnprogram i TV,

3. att riksdagen beträffande frågan om ökad medelsanvisning till
försöksverksamhet med text-TV avslår motionen 1977/78:
1800,

4. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1785, yrkande 3, om
befrielse för pensionärer från erläggande av mottagaravgift,

5. att riksdagen beträffande frågan om särredovisning av anslag

6 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 24

KrU 1977/78: 24

till Sveriges Lokalradio avslår motionen 1977/78: 1796, yrkande
25, såvitt nu är d fråga,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 samt
med avslag på motionerna 1977/78: 1796, yrkandena 17 och 25,
sistnämnda yrkande såvitt nu är i fråga, och 1977/78: 1799, yrkande
2, godkänner de förslag till medelsberäkningar för
den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten som lagts
fram i propositionen,

7. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 bemyndigar
regeringen att slutligt fastställa kompensationen för allmänna
kostnadsökningar i enlighet med vad som förordats i
propositionen.

8. Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i kapitel 8.2 (s. 241) och
hemställer

att riksdagen till Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges
Radio för budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

9. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag

Regeringen har i kapitel 8.3 (s. 241—244) föreslagit riksdagen att till
Sveriges Utbildningsradio aktiebolag för budgetåret 1978/79 anvisa ett
anslag av 76 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1977/78: 1789 av Bertil Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen uttalar
att produktionen av lantbruksprogram i TV fortsätter i samma
omfattning som hittills,

1977/78:1796 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs angående verksamheten inom Sveriges Utbildningsradio
(yrkande 26),

1977/78: 1799 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen med ändring i propositionen 1977/78: 91 beslutar
att till Sveriges Utbildningsradio AB anslå ett med 9 228 000 kr. uppräknat
belopp av 85 228 000 kr. för budgetåret 1978/79 (yrkande 3).

I motionen 1977/78: 1789 erinras om att medel till lantbruksprogram
i TV under budgetåren 1970/71—1977/78 anvisades från anslag under

KrU 1977/78: 24

jordbruksdepartementets huvudtitel. Inom det nybildade Sveriges Utbildningsradio
saknas emellertid möjlighet att producera samfinansierade
program. I stället har medel anvisats till Sveriges Utbildningsradio
för att täcka intäktsbortfall som uppkommer i samband med att nämnda
typ av samprojekt upphör. Yrkandet i motionen har sin grund i att
utbildningsradion enligt vad motionären erfarit har för avsikt att skära
ned produktionen av lantbruksprogram.

Det anförs i motionen 1977/78: 1796 att den av regeringen föreslagna
resurstilldelningen för Sveriges Utbildningsradio inte medger förverkligande
av de mål som riksdagen enhälligt fastställt för verksamheten.
Motionärerna förutsätter därför att regeringen inför kommande budgetarbete
noga prövar vilka krav på ytterligare medel som följer av riksdagsbeslutet
vid riksmötet 1976/77.

Utskottet

Sveriges Utbildningsradio, som startade sin verksamhet med ingången
av år 1978, innefattar den verksamhet som dessförinnan bedrevs av den
statliga TRU-kommittén samt av Sveriges Radios utbildningsprogramenhet.
Verksamheten omfattar såväl program avsedda för hela landet
som regionala och lokala program och avser främst utbildning inom
förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.

Anslaget till Sveriges Utbildningsradio för budgetåret 1978/79 har i
propositionen 1977/78: 91 beräknats till 76 000 000 kr., vilket innebär en
åttaprocentig uppräkning samt anvisande av vissa medel till teknisk utrustning.

Vad beträffar anslagsbeloppet för nästa budgetår avstyrker utskottet
motionen 1977/78: 1799 (yrkande 3) om en medelsanvisning som överstiger
den i propositionen förordade med 9 228 000 kr. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag.

I motionen 1977/78: 1796 föreslås ett tillkännagivande av innebörd
att regeringen inför kommande budgetår bör noga pröva utbildningsradions
resursbehov med hänsyn till möjligheterna att förverkliga de
mål för verksamheten som fastställts av riksdagen.

I propositionen förutsätts att de kommande ställningstagandena om
utbildningsradions egna produktionsresurser planeras och förbereds
inom den nya koncernen i samarbete mellan moderbolaget och de berörda
dotterbolagen. Det är enligt föredragande statsrådet därvid viktigt
att utbildningsradion får möjlighet att bygga upp och anpassa sin
organisation efter den egna verksamhetens behov.

Utskottet anser det självklart att de av riksdagen antagna målen för
utbildningsradions verksamhet kommer att ligga till grund för den framtida
resursavvägningen. Det är enligt utskottets mening därför inte erforderligt
med något särskilt uttalande i syfte att ge regeringen vägled -

KrU 1977/78: 24

ning i budgetarbetet. Yrkande 26 i motionen 1977/78: 1796 avstyrks
i nu förevarande del.

Under en följd av år genomfördes vid TRU projekt som delvis finansierades
via medel från annan part. Det mest omfattande samarbetet
skedde med lantbruksstyrelsen i form av program för jordbrukare. Med
hänvisning till de integritetsmässiga riskerna med samfinansierade projekt
för etersändning ställde sig riksdagen avvisande till sådana projekt
inom Sveriges Utbildningsradio (prop. 1975/76: 110, UbU 1976/77: 8,
rskr 1976/77: 46). Medel har därefter anvisats för att täcka det intäktsbortfall
som uppkom i samband med att samfinansierade projekt upphörde.

I motionen 1977/78: 1789 föreslås riksdagen uttala att lantbruksprogram
i TV skall fortsätta i samma omfattning som hittills.

Med anledning härav får utskottet framhålla att riksdagens ställningstagande
till samprojekt inte utesluter projekt där, utan att samfinansiering
förekommer, Sveriges Utbildningsradio samverkar med en
eller flera samarbetsparter, t. ex. studieförbund och myndigheter. Ett
uttalande av den innebörd som föreslås i motionen är emellertid enligt
utskottets uppfattning oförenligt med programbolagets integritet och
självständighet. Utskottet kan inte förorda att riksdagen binder omfattningen
av program inom en viss sektor och avstyrker därför motionen
1977/78: 1789.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78: 91 och
med avslag på motionen 1977/78: 1799, yrkande 3, till Sveriges
Utbildningsradio aktiebolag för budgetåret 1978/79 under
nionde huvudtiteln anvisar ett anslag av 76 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1796, yrkande 26, om
ett tillkännagivande angående verksamheten inom Sveriges
U tbildningsradio,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1789 om produktionen
av lantbruksprogram i TV.

10. Televisions- och radioanläggningar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i kapitel 8.4 (s. 244—245) och hemställer

1. att riksdagen medger att televerket lämnas det beställningsbemyndigande
som förordats i propositionen 1977/78: 91,

2. att riksdagen till Televisions- och radioanläggningar för budgetåret
1978/79 under nionde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag
av 60 200 000 kr.

KrU 1977/78: 24

11. Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i kapitel 8.5 (s. 245—246)
och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om vissa
byggnadsarbeten för Sveriges Radio inom de kostnadsramar
som förordats i propositionen 1977/78: 91,

2. att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio
för budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln anvisar ett
investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1978

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Olle Eriksson (c), Ingegärd Fraenkel (fp), Tyra Johansson
(s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen (m),
Hans Alsén (s), Kerstin Göthberg (c), Lennart Bladh (s), Gunnar
Richardson (fp), Catarina Rönnung (s), Lars Ahlmark (m) och Helge
Klöver (s).

KrU 1977/78: 24

Reservationer

vid punkten 2 (Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation)

1. beträffande den organisatoriska ramen för radio- och TV-verksamheten
av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och
Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Kulturutskottet
som” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet anser inte att det i propositionen har redovisats några
övertygande skäl för den föreslagna omorganisationen, enligt vilken
radio- och TV-verksamheten i Sverige skall bedrivas av fyra programföretag
som ingår i en koncern ledd av ett moderföretag. Inte heller i
remissyttrandena över radioutredningens betänkande har förslag framförts
om en uppdelning av Sveriges Radio. Uppdelningen av programverksamheten
i fyra i det närmaste självständiga företag innebär betydande
kostnadsfördyringar. Omorganisationen kommer att ställa stora
krav på nya lokaler och därmed ökade kostnader. Den skulle också
komma att medföra stora praktiska problem. Ca 1/3 av personalen torde
direkt beröras. Det gäller bl. a. omplaceringar av personal och lokalfrågor.
Enbart de kostnadsmässiga skälen är tillräckligt starka för att
behålla det sammanhållna företaget beträffande den allmänna programverksamheten,
dvs. riksljudradion och televisionen.

Allra allvarligast blir enligt utskottets mening konsekvenserna för
ljudradion som till följd av regeringens förslag får en försvagad ställning.
Ljudradion får nämligen inte längre en rikstäckande distriktsorganisation
utan hänvisas i väsentlig utsträckning till att köpa tjänster
av lokalradion och TV-distrikten.

I propositionen anförs strävan efter mångfald i programverksamheten
som ett motiv för den föreslagna omorganisationen. Enligt utskottets
mening åstadkommes emellertid ingen ökad mångfald genom klyvning
av Sveriges Radio. Det avgörande för mångfalden är i stället de
riktlinjer som gäller för programverksamheten och de resurser som ställs
till förfogande.

Genom att programbolagen skall teckna egna avtal med staten och
vart och ett för sig svara för att kraven på opartiskhet och saklighet
samt balans i utbudet uppfylls finns det betydande risker för en försämring
av yttrandefriheten och mångfalden i programutbudet.

Inom Sveriges Radio finns i dag ett antal gemensamma funktioner
för hela verksamheten. Enligt propositionen får moderbolaget inte svara
för dessa funktioner. De bör i stället styras från programföretagen och
antingen läggas hos ett av programföretagen eller utföras av ett eller
flera gemensamt ägda dotterföretag.

KrU 1977/78: 24

Enligt utskottets mening innebär propositionens förslag en icke motiverad
byråkratisering och dessutom ökade kostnader. Med det förslag
till sammanhållet företag som redovisas i motionen 1977/78: 1796 blir
frågan om en uppdelning av de gemensamma funktionerna inte aktuell.
Dessa kan i stället handläggas så som nu är fallet.

Enligt utskottets mening bör i enlighet med vad som föreslås i motionen
1977/78: 1796, yrkandena 1, 2, 3 och 4, den allmänna programverksamheten
bedrivas inom ett sammanhållet företag, Sveriges Radio
AB. Sveriges Lokalradio AB bör organiseras som ett dotterföretag till
Sveriges Radio, medan Sveriges Utbildningsradio AB bör bli ett fristående
företag. Utskottet avstyrker därför propositionens förslag i
fråga om den organisatoriska ramen för radio- och TV-verksamheten
i Sverige.

Om riksdagen bifaller vad utskottet nu förordat, blir även motionerna
1977/78: 1785, yrkandet 1, och 1977/78: 1799, yrkandet 1 d, såvitt nu är
i fråga, tillgodosedda.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 91, med
anledning av motionerna 1977/78: 1785, yrkande 1, och 1977/
78: 1799, del av yrkande 1 d, samt med bifall till motionen
1977/78: 1796, yrkandena 1, 2, 3 och 4, som organisatorisk
ram för radio- och TV-verksamheten i Sverige från och med
den 1 juli 1979 godkänner dels att den allmänna programverksamheten
skall organiseras i ett sammanhållet företag,
Sveriges Radio AB, med Sveriges Lokalradio AB som dotterbolag,
dels att Sveriges Utbildningsradio AB skall vara ett fristående
företag,

2. beträffande styrelserna för de olika radioföretagen, teknikens organisation,
radions och televisionens distriktsorganisationer, gemensamma
funktioner och införandet av en ny organisation av Georg Andersson
(s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart
Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som — vid
bifall till reservationen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 26 slutar med ”teknikens organisation” bort ha
följande lydelse:

Utskottet har redan avstyrkt förslaget i propositionen när det gäller
organisationen i stort av radio- och TV-verksamheten i Sverige och
i stället tillstyrkt yrkandena 1—4 i motionen 1977/78: 1796. Som en
konsekvens därav bör styrelserna för det sammanhållna Sveriges Radio
AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB sammansättas
på sätt som föreslås i nämnda motion, yrkande 9. Detta inne -

KrU 1977/78: 24

bär att Sveriges Radios styrelse bör bestå av 15 ledamöter, styrelsen för
dotterbolaget Sveriges Lokalradio av 10 ledamöter samt styrelsen för
Sveriges Utbildningsradio likaledes av 10 ledamöter. Styrelserna bör
vidare ha suppleanter främst för att ge stor spridning av uppdragen.
Antalet suppleanter i varje styrelse bör fastställas till det antal som har
föreslagits i motionen 1977/78: 1796.

Genom att utskottet har tillstyrkt motionen 1977/78: 1796, yrkande 9,
blir yrkande 1 i motionen 1977/78: 1784 inte aktuellt. Yrkandet avstyrks
därför.

Det bör vidare enligt utskottets mening och med bifall till yrkande 5
i motionen 1977/78: 1796 ankomma på ledningen för Sveriges Radio
att själv besluta om teknikens organisation, varvid bör prövas om drifttekniken
kan knytas närmare till programenheterna. Likaså bör prövas
möjligheterna att inom ramen för nuvarande organisation ge riksradion
möjlighet till ökad självständighet i fråga om bl. a. administration, ekonomi
och teknik.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”ifrågavarande yrkande” bort ha
följande lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt motionen 1977/78: 1796 i vad gäller
den organisatoriska ramen för radio- och TV-verksamheten. Vid bifall
härtill blir propositionens förslag om uppdelning av distriktsverksamheten
inte aktuellt. Enligt utskottets mening talar starka skäl för att
distrikten skall avse både riksradio och TV så som i dag är fallet. För
att distrikten skall få en stark ställning, bör de bestå som självständiga
enheter under radiochefen.

Genom en sammanhållen distriktsorganisation, gemensam för riksradio
och television över hela landet, ges riksradion en starkare ställning
än enligt förslaget i propositionen. Också lokalradion får enligt
utskottet en bättre ställning genom den här förordade lösningen av
distriktsverksamheten. Enligt propositionen skall lokalradion i stor utsträckning
fungera som en distriktsorganisation för riksradiobolaget,
vilket innebär att lokalradion också måste inrikta sin produktion på
program lämpliga för rikssändningar. Lokalradion bör enligt utskottets
mening i stället ges förutsättningar att utvecklas till en verklig lokalradio.

Utskottet tillstyrker alltså motionen 1977/78: 1796, yrkande 7.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”detta sammanhang” bort ha följande lydelse: Utskottet

erinrar om vad som anförts tidigare när det gäller organisationen
i stort av radio- och TV-verksamheten. Som ett av motiven för
ett sammanhållet företag har utskottet anfört att de gemensamma funk -

KrU 1977/78: 24

tionerna kan handläggas så som nu är fallet. Vad som anförs i propositionen
i fråga om de gemensamma funktionerna saknar därför aktualitet.

dels den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 36 slutar med ”till propositionen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet, som avstyrkt propositionen i vad avser den organisatoriska
ramen för rundradioverksamheten och i stället tillstyrkt motionen 1977/
78: 1796 i motsvarande del, anser att någon särskild övergångstid inte
är nödvändig. Erforderliga avtal bör kunna tecknas före den 1 juli 1978,
eftersom någon omfattande förändring enligt utskottets mening inte bör
ske. De nya avtalen bör tecknas för perioden 1978/79—-1985/86.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen

a) beträffande styrelserna för de olika radioföretagen med avslag
på propositionen 1977/78: 91 och motionen 1977/78: 1784,
yrkande 1, samt med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkande
9, som sin mening ger regeringen till känna vad i sistnämnda
motion anförts i detta hänseende,

b) beträffande teknikens organisation samt radions och televisionens
distriktsorganisationer med avslag på propositionen
1977/78: 91 och med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkandena
5 och 7, dels som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om teknikens organisation, dels
beslutar att distrikten skall bestå som självständiga enheter
under radiochefen och bedriva programverksamhet i både
riksradion och televisionen,

3. beträffande allmänna riktlinjer i övrigt för rundradioföretagens organisation
av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och
Helge Klöver (s) som — vid bifall till reservationen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Yrkande
8” och slutar med ”kunnat tillstyrka” bort ha följande lydelse:

Yrkande 8 i motionen 1977/78: 1796 gäller godkännande i övrigt av
de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation som angivits
i motionen. Eftersom utskottet ansluter sig till vad som i motionen anförts
angående organisationen tillstyrker utskottet även yrkande 8 i
nämnda motion.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkande 8, och med

KrU 1977/78: 24

avslag på propositionen 1977/78: 91 i motsvarande delar godkänner
de i motionen angivna allmänna riktlinjerna för rundradioföretagens
organisation i den mån dessa avviker från vad
som förordats i propositionen och gäller frågor som inte behandlats
under mom. 1—6,

b) i övrigt godkänner de i propositionen angivna allmänna riktlinjerna
för rundradioföretagens organisation,

4. beträffande kompensation för allmänna kostnadsökningar av Georg
Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén
(s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet
delar” och på s. 35 slutar med ”yrkande 19” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motionen 1977/78:
1796 om det angelägna i att den automatiska kostnadskompensationen på
ett rimligt sätt överensstämmer med den faktiska kostnadsutvecklingen.
Förslaget i propositionen att ge kompensation enligt utvecklingen av enbart
konsumentprisindex ger ett slumpmässigt resultat. När löneökningarna
är måttliga och de allmänna prisstegringarna omfattande ger en
kompensation enligt enbart konsumentprisindex ett högre belopp än som
motsvarar den verkliga kostnadsutvecklingen. Vid motsatt utveckling
blir det en lägre kompensation.

Det i motionen 1977/78: 1796 förordade systemet, enligt vilket 2/3 av
basbeloppet skall ändras med utgångspunkt i de faktiska lönekostnadsförändringarna
på SIF—SAF-området och 1/3 på grundval av utvecklingen
av konsumentprisindex, ger enligt utskottets mening ett bättre resultat
än förslaget i propositionen. Utskottet tillstyrker därför yrkande 19 i motionen
1977/78: 1796.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 91 och
med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkande 19, beslutar
att radioföretagen skall ges kompensation för allmänna kostnadsökningar
i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. beträffande rullande treårsplaner av Georg Andersson (s), Tyra Johansson
(s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh
(s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Vad
därefter” och slutar med ”och 1796” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser också att ett system med treårig rullande budget, som
föreslagits av radioutredningen och fått stöd av en enhällig remissopi -

KrU 1977/78: 24

nion, är en väsentlig förutsättning för en mer långsiktig planering. Även
enligt propositionen har en sådan ordning stora förtjänster. Av samhällsekonomiska
skäl är regeringen emellertid inte beredd att tillstyrka treåriga
rullande verksamhetsbudgetar. Enligt utskottets mening talar det
besvärliga samhällsekonomiska läget inte mot en sådan ordning utan är
i stället ett starkt skäl för att införa en mer långsiktig planering, vilket
ger större möjligheter än för närvarande att bedriva programverksamheten
planmässigt och rationellt. Utskottet tillstyrker därför yrkande 20 i
motionen 1977/78: 1796. Vid bifall härtill blir också yrkande 2 i motionen
1977/78: 1784 tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78: 91, med anledning
av motionen 1977/78: 1784, yrkande 2, och med bifall
till motionen 1977/78: 1796, yrkande 20, beslutar att treåriga
rullande verksamhetsbudgetar skall tillämpas för radioföretagen,

6. beträffande avtal mellan programföretagen angående distriktens ställning
av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge
Klöver (s) som — vid bifall till reservationen 2 — anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar
med ”1977/78: 1794” bort ha följande lydelse:

I motionen 1977/78: 1794 framförs ett antal synpunkter på distriktsverksamheten,
bl. a. att det är önskvärt med sammanhållna distrikt också
efter en klyvning av Sveriges Radio. Motionens krav blir tillgodosedda
om riksdagen bifaller utskottets hemställan med anledning av yrkande 7
i motionen 1977/78: 1796. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78:
1794.

vid punkten 3 (Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens programverksamhet 7.

beträffande samordning av programverksamheten av Georg Andersson
(s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s),
Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som —
vid bifall till reservationen 1 — anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 43 börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”nämnda
motion” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionen 1977/78:1796 i vad
gäller organisationsfrågan i stort. Vid riksdagens bifall till utskottets
hemställan i denna fråga kommer frågan om samordning av programverksamheten
i ett helt annat läge än vad som blir fallet i en organisation
enligt förslaget i propositionen. I den av utskottet tillstyrkta organi -

KrU 1977/78: 24

sationen bör samordningen av TV-programmen kunna ske på samma sätt
som nu. Det i motionen 1977/78: 1784 framförda yrkandet 3 gäller
den i propositionen föreslagna organisationen och avstyrks därför.

8. beträffande andelen svenska program av Georg Andersson (s), Tyra
Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh
(s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”1 avvägningsfrågan”
och slutar med ”1977/78: 1796” bort ha följande lydelse:

Som framgått av det föregående har såväl i propositionen som i motionen
1977/78: 1796 avvägningen mellan s. k. egen och främmande produktion
diskuterats. I propositionen förordas att fördelningen mellan
produktionen av svenska program och främmande produktion bör vara i
stort sett densamma som f. n. Både ekonomiska och kulturpolitiska skäl
åberopas. Utskottet vill som sin uppfattning framhålla att Sveriges Radio
bör få möjlighet att öka andelen egenproduktion bl. a. för att bättre kunna
motsvara sitt kulturpolitiska ansvar. Radioutredningen anförde att
detta kräver ett stort inslag av program med gestaltande innehåll inom
olika programområden. I motionen 1977/78: 1796 framhålls att vikten av
att öka andelen egenproducerade program understrukits i flera remissyttranden
över radioutredningens förslag. Motionärerna anför att det
är angeläget att öka andelen egenproducerade program och kvaliteten på
dessa. Utskottet delar denna bedömning. I ett för Sveriges Radio pressat
ekonomiskt läge är det stor risk för att billiga utländska underhållningsprogram
av låg kvalitet kommer att få ökat utrymme i televisionen på
bekostnad av den dyrare egenproduktionen. Det är därför också viktigt
att dessa synpunkter beaktas vid medelstilldelningen. Utskottet tillstyrker
yrkande 11 i motionen 1977/78: 1796.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande
11, anfört om andelen svenska program,

9. beträffande våldsskildringar och våldsinslag i programmen av Georg
Andersson (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén
(s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med ”Kulturutskottet
ansluter” och på s. 48 slutar med ”alltså avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Kulturutskottet ansluter sig till den uppfattning som uttalats i konstitutionsutskottets
yttrande. Det är enligt kulturutskottets mening an -

KrU 1977/78: 24

märkningsvärt att utbildningsministern inte visar någon aktiv strävan att
minska inslagen av våld i TV-programmen. Utskottet delar de kritiska
synpunkter som härvidlag framförts i motionen 1977/78: 1796. Enligt
utskottets mening är det en oavvislig skyldighet för programföretagen
att låta programutbudet präglas av stor försiktighet när det gäller våldsskildringar
och våldsinslag. I alldeles särskild grad bör stor försiktighet
iakttas när det gäller program som är avsedda för barn eller som genom
sin placering kan beräknas bli sedda av barn. Det är numera väl dokumenterat
att våldsinslag i underhållningsprogram har en klart negativ
inverkan på framför allt barn. Utskottet förutsätter att forskningsresultaten
studeras av de programansvariga och beaktas i de interna diskussionerna
i programpolitiska frågor. I motionen 1977/78: 1796 påpekas
att ett av de kulturpolitiska målen är att motverka kommersialismens
negativa verkningar. Detta måste rimligen tolkas så att Sveriges Radio
så långt möjligt bör söka minska inslagen av våld i underhållningsprogram.
Utskottet delar denna uppfattning och anser att riksdagen som sin
mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet nu anfört med
anledning av motionerna 1976/77: 962, yrkande 7 b, 1977/78: 1796,
yrkande 13, och 1977/78: 1799, yrkande 4.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1976/77: 962, yrkande
7 b, 1977/78: 1796, yrkande 13, och 1977/78: 1799, yrkande
4, anfört om våldsskildringar och våldsinslag i programmen,

10. beträffande transmissioner av teaterföreställningar av Georg Andersson
(s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s),
Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Den
positiva” och slutar med ”yrkande 16” bort ha följande lydelse:

Den positiva inställning som i propositionen visas till s. k. transmissioner
dvs. TV-sändning av scenföreställningar på teatrarna stämmer väl
med utskottets egen uppfattning. Det måste dock framhållas att transmissionerna
kan vara förknippade med problem av främst konstnärlig
art. TV har sina särskilda förutsättningar som konstnärligt medium som
bäst kommer till sin rätt i produktioner som gjorts för TV. I anslutning
till uttalanden såväl i propositionen som i motionen 1977/78: 1796 vill
utskottet framhålla värdet av ett samarbete härvidlag även med regionala
teatrar, riksteaterensembler och fria teatergrupper. Utskottet anser
emellertid i likhet med motionärerna att denna verksamhet rymmer så
många problem att det i första hand bör bli fråga om en försöksverksamhet
som sedan utvärderas. Vad utskottet nu anfört med anledning

KrU 1977/78: 24

av motionen 1977/78: 1796, yrkande 16, bör riksdagen som sin mening
ge till känna för regeringen.

dels utskottets hemställan som under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande
16, anfört angående transmissioner av teaterföreställningar,

11. beträffande publikkontakter av Georg Andersson (s), Tyra Johansson
(s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s),
Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 18” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av bättre kontakter mellan Sveriges
Radio och publiken. Den bästa lösningen är enligt utskottets mening att,
som framhålls i motionen 1977/78: 1796, de kontakter med publiken
som Sveriges Radio har pekat på i sitt remissyttrande vidareutvecklas.
Också bolagsstämman kan, om aktieägarna så önskar, utvecklas till ett
centralt forum för programdebatt. Det bör vara en uppgift för Sveriges
Radio att finna formerna för att ytterligare fördjupa och förstärka programkontakterna.
Flera av de olika kontaktkanaler som Sveriges Radio
har pekat på bör också med fördel kunna utnyttjas inom Sveriges Utbildningsradio.
Utskottet tillstyrker yrkande 18 i motionen 1977/78:
1796.

dels utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen
vad utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande
18, anfört om kontakter med publiken,

vid punkten 5 (Ändringar i radiolagen m. m.)

12. beträffande lydelsen av 5 §, 6 § första och tredje styckena, 7 och
10 §§ i regeringens förslag till Lag om ändring i radiolagen av Georg
Andersson (s, Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén
(s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som
— vid bifall till reservationen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med ”Kulturutskottet
har” och på s. 64 slutar med ”anföra följande” bort ha följande
lydelse:

Kulturutskottet har i det föregående avstyrkt den i propositionen föreslagna
organisationsformen. Härav följer att utskottet avstyrker de ändringar
i 5 § radiolagen som har samband med organisationsförändringen.
Utskottet anser att nämnda paragraf bör bibehållas oförändrad.

KrU 1977/78: 24

I fråga om 6 § i regeringens lagförslag avstyrker utskottet också de
ändringar som betingas av den av utskottet avstyrkta organisationsförändringen.
Utskottet tillstyrker motionerna 1977/78: 1796, yrkande 24,
och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, i motsvarande delar. Beträffande lydelsen
av denna paragraf i övrigt får utskottet anföra följande.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Konstitutionsutskottet
har” och som slutar med ”och saklighet” bort ha följande
lydelse:

Konstitutionsutskottets majoritet har inte kunnat finna att ett godkännande
av propositionens ståndpunkt angående programverksamhetens
balansering innebär sådana risker för yttrandefriheten som befaras i
motionen. I en avvikande mening inom konstitutionsutskottet tillstyrks
motionen 1977/78: 1796 på denna punkt och yrkas avslag på propositionen
i motsvarande del.

I nu gällande radioavtal stadgas att programverksamheten i sin helhet
skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen. Detta
betyder att ett partiskt program eller programinslag kan balanseras av
ett annat inslag i andra kanaler. Denna bestämmelse har skapat förutsättningar
för en vid yttrande- och informationsfrihet. Radionämnden har
också vid flera tillfällen hänvisat till programutbudet i dess helhet vid
sin bedömning av om ett program skall anses ha brutit mot kravet på
opartiskhet och saklighet.

Propositionens förslag att vart och ett av programföretagen och de
två TV-kanalerna skall bedömas för sig i detta avseende innebär enligt
utskottets mening en kraftig inskränkning av den reella yttrandefriheten.
Det finns således risk för att programmen blir mer utslätade och att
möjligheterna att göra kritiska reportage och kontroversiella program
kraftigt beskärs.

Enligt utskottets mening är det angeläget att yttrandefriheten i etermedierna
inte beskärs. Därför bör den nuvarande bestämmelsen i avtalet
om att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig
balans mellan olika åsikter och intressen gälla också i fortsättningen.
6 § första och tredje styckena bör ha den lydelse som föreslagits i den
vid konstitutionsutskottets yttrande fogade avvikande meningen. Utskottet
tillstyrker yrkande 24 i motionen 1977/78: 1796 i detta avseende och
yrkar avslag på propositionen i motsvarande del.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med ”Vad beträffar”
och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar 7 § radiolagen tillstyrker utskottet den ändring som
föreslagits i den vid konstitutionsutskottets yttrande KU 1977/78: 2 y
fogade avvikande meningen.

KrU 1977/78: 24

dels den del av utskottets yttrande sorn på s. 66 börjar med ”Den i”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna ändringen av 10 § är av formell natur
och sammanhänger med regeringens förslag beträffande 5 §. 10 § bör
enligt utskottets mening inte ändras, eftersom utskottet i det föregående
avstyrkt propositionens organisationsförslag och tillstyrkt den i motionen
1977/78: 1796 föreslagna organisationen.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande 5 §, 6 § första och tredje styckena,
7 och 10 §§ i regeringens förslag till Lag om ändring i radiolagen
med avslag på propositionen 1977/78: 91 och med anledning
av motionerna 1977/78: 1784, yrkande 4, 1977/78:
1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, sistnämnda
båda yrkanden såvitt nu är i fråga, antar den av utskottet föreslagna
lydelsen,

13. beträffande lydelsen av 6 § andra stycket i regeringens förslag till
Lag om ändring i radiolagen av Georg Andersson (s), Tyra Johansson
(s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina
Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som — vid bifall till reservationen
1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Konstitutionsutskottet
har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Konstitutionsutskottets majoritet har i sitt yttrande betonat att det
inte är avsikten att den nya formuleringen i sak skall tolkas annorlunda
än den nuvarande bestämmelsen i avtalet och har därför inte funnit anledning
frångå propositionens förslag på denna punkt. I en avvikande
mening inom konstitutionsutskottet har emellertid motionen 1977/78:
1796 tillstyrkts i ifrågavarande avseende och propositionen i motsvarande
del avstyrkts.

Utskottet anser för sin del att det finns flera skäl att behålla den nuvarande
formuleringen av demokratibestämmelsen. Det har efter hand
utbildats en praxis både inom Sveriges Radio och radionämnden om
hur bestämmelsen skall tolkas. Både Sveriges Radio och radionämnden
liksom en majoritet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan har
också avstyrkt en ändring av formuleringen. En ny formulering kan
befaras komma att skapa nya tolkningsproblem. Då något sakligt motiv
för att ändra den nuvarande formuleringen inte har redovisats föreslår
utskottet att den nuvarande formuleringen i avtalet oförändrad tas in
i radiolagen. Enligt utskottets mening finns det heller inte något skäl
att i själva lagtexten ta in formuleringen om hävdande av ”principen
om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och
värdighet”. Självfallet delar utskottet i sak de värderingar som proposi -

KrU 1977/78: 24

tionens förslag i denna del ger uttryck för. Denna innebörd ryms emellertid
i formuleringen ”de grundläggande demokratiska värdena”. Det
bör framhållas att stadgandet bl. a. innebär en skyldighet att i programverksamheten
fördöma rasism, våld och brutalitet samt att hävda jämställdhet
mellan könen. Utskottet tillstyrker yrkande 24 i motionen 1977/
78: 1796 i nu ifrågavarande del och yrkar avslag på propositionen i
motsvarande del. Därmed avstyrker utskottet motionen 1977/78: 1799,
yrkande la, såvitt nu är i fråga.

Den lydelse av 6 § andra stycket radiolagen som utskottet förordar
överensstämmer med den som redovisats i den till konstitutionsutskottets
yttrande KU 1977/78: 2 y fogade avvikande meningen.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande 6 § andra stycket i regeringens förslag
till Lag om ändring i radiolagen med avslag på propositionen
1977/78: 91 och med anledning av motionen 1977/78:
1796, yrkande 24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, båda yrkandena
såvitt nu är i fråga, antar följande lydelse:

Med ensamrätten följer skyldighet att i programverksamheten
hävda de grundläggande demokratiska värdena.,

14. beträffande lydelsen av 6 § andra stycket i regeringens förslag till
Lag om ändring i radiolagen av Georg Andersson (s), Tyra Johansson
(s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina
Rönnung (s) och Helge Klöver (s), som — vid avslag på reservationen
1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Konstitutionsutskottet
har” och slutar med ”i fråga” bort ha den lydelse som
anges i reservationen 13, utom såvitt angår den där gjorda hänvisningen
till den vid konstitutionsutskottets yttrande KU 1977/78: 2 y fogade avvikande
meningen,

dels att demokratibestämmelsen i 6 § andra stycket bör ha följande
lydelse:

Programföretag skall i programverksamheten hävda de grundläggande
demokratiska värdena.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande 6 § andra stycket i regeringens förslag
till Lag om ändring i radiolagen med anledning av propositionen
1977/78: 91, samt motionerna 1977/78: 1796, yrkande
24, och 1977/78: 1799, yrkande 1 a, båda yrkandena såvitt nu
är i fråga, antar följande lydelse:

Programföretag skall i programverksamheten hävda de
grundläggande demokratiska värdena.,

7 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 24

KrU 1977/78: 24

vid punkten 6 (Riktlinjer och lagförslag i fråga om närradio och närTV) 15.

beträffande försöksverksamhet med närradio av Georg Andersson
(s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart
Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 73 slutar med ”angivna ändringen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt en försöksverksamhet med närradio
under ledning av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Enligt utskottets
mening bör försöksverksamheten bedrivas i nära samarbete med
lokalradion och sändningarna ske inom ramen för lokalradions sändningsrätt.
Det är också viktigt att försöksverksamhet med s. k. allemansradio
som nu bedrivs inom lokalradion i samarbete med utbildningsradion
kan utvidgas och integreras i den aktuella försöksverksamheten.
Allemansradion innebär att enskilda, grupper eller föreningar inbjuds
att producera radioprogram. Lokalradion avgör vilka program som skall
sändas, varvid programmen skall vara tekniskt, juridiskt och programmässigt
försvarbara. Programmen får gärna vara subjektiva och partiska,
men detta måste ske på ett sådant sätt att totalutbudet blir balanserat.
På så sätt skapas en garanti för att yttrandefriheten reellt sett vidgas
samtidigt som ett skydd skapas mot att starka organisationer kommer
att dominera och snedvrida verksamheten. Vidare bör enligt utskottets
mening inom ramen för försöksverksamheten försök göras med lokalradiosändningar
begränsade till en kommun, s. k. kommunradio.

Enligt utskottets mening bör också de försök med när-TV som enligt
regeringens förslag skall göras ha samma karaktär som allemansradion.
De bör alltså vara lokala TV-försök av det slag som åren 1973—1974
prövades av Sveriges Radio, TRU-kommittén och Kiruna kommun i ett
kabel-TV-försök. Försök med när-TV bör ske inom ramen för utbildningsradions
eller Sveriges Radios sändningsrätt. Med den organisation
av försöksverksamheten som utskottet här har uttalat sig för erfordras
ingen särskild lag om försöksverksamhet med närradio.

Utskottet tillstyrker de i motionen 1977/78: 1796 framställda yrkandena
22 och 23 om avslag på propositionen i nu ifrågavarande avseende.
Likaså tillstyrker utskottet motionen 1977/78: 1799, yrkande 1 c.

I konsekvens med den ståndpunkt utskottet därmed intagit avstyrker
utskottet också motionen 1977/78: 1792, som avser försöksverksamhet
i den form som föreslagits i propositionen.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med ”Kulturutskottet
tillstyrker” och på s. 74 slutar med ”samma motion” bort ha
följande lydelse:

KrU 1977/78: 24

Kulturutskottets ställningstagande till försöksverksamhet med närradio
innebär att någon särskild lag om ansvarighet i försöksverksamhet
inte är erforderlig. Utskottet tillstyrker därför motionen 1977/78: 1877,
yrkandena 1 och 2.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med ”Kulturutskottet
sorn” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet, som avstyrkt regeringens förslag om lag om ansvarighet
i försöksverksamhet med närradio, avstyrker också nu ifrågavarande
lagförslag och tillstyrker alltså yrkandet 1 i motionen 1977/78: 1877.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med närradio

a) med bifall till motionen 1977/78: 1796, yrkande 23, med
anledning av motionen 1977/78: 1799, del av yrkande 1 d,
samt med avslag på propositionen 1977/78: 91 och motionen
1977/78: 1792, yrkandena 1 och 2, förstnämnda yrkande såvitt
nu är i fråga, godkänner de i motionen 1977/78: 1796,
yrkande 23, angivna riktlinjerna för försöksverksamhet med
närradio,

b) med bifall till motionerna 1977/78: 1796, yrkande 22, och
1977/78: 1799, yrkande 1 c, avslår det i propositionen 1977/
78: 91 framlagda förslaget till Lag om försöksverksamhet med
närradio ävensom motionen 1977/78: 1792, yrkande 1, såvitt
nu är i fråga,

c) med bifall till motionen 1977/78: 1877, yrkande 1, avslår
de i propositionen 1977/78: 144 framlagda förslagen till Lag
om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio och Lag om
ändring i lagen (1977: 1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens
område för brott mot tystnadsplikt,

vid punkten 7 (Sammanfattande medelsberäkning för den avgiftsfinansierade
radio- och televisionsverksamheten)

16. beträffande dels särredovisning av anslag till lokalradion, dels medelsberäkningen
för nästa budgetår för den avgiftsfinansierade radiooch
TV-verksamheten av Georg Andersson (s), Tyra Johansson (s), LarsIngvar
Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung
(s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med ”Enligt
propositionen” och slutar med ”och TV-verksamheten” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill först erinra om sitt tillstyrkande av motionen 1977/78:
1796, yrkande 19. Det innebär att innevarande års anslag skall kompenseras
för inträffade kostnadsökningar samt att basbeloppet för bud -

KrU 1977/78: 24

100

getåret 1978/79 höjs i motsvarande grad och att detta sker på sätt som
föreslagits i nämnda motion. Eftersom utskottet också tillstyrker yrkandena
i motionen vad gäller organisationen i stort, enligt vilka bl. a.
lokalradion bör ges en starkare ställning än enligt propositionen, bör
anslagen till Sveriges Radio och till Sveriges Lokalradio även i fortsättningen
särredovisas.

Enligt utskottets mening är den medelstilldelning som föreslås i propositionen
klart otillräcklig för att förverkliga vad som förutsätts i propositionen.
Enbart förslagen om en ökad regional TV-produktion för
rikssändningar med en veckotimme, införande av regionala TV-sändningar
i ytterligare en region samt ett mindre reprisblock på dagtid kan
kostnadsberäknas till minst 25 milj. kr. i helårskostnad. Försöksverksamhet
med text-TV uppskattas kosta 3 milj. kr. för nästa budgetår.
Införandet av fem veckors semester innebär en merkostnad av minst
8 milj. kr.

Dessutom skall enligt propositionen den föreslagna medelstilldelningen,
som totalt innebär en ökning med ca 50 milj. kr., räcka till en ökad
frilansmedverkan, till att göra programmen tillgängliga för handikappade
och för språkliga minoriteter, till att inrätta en fast teaterensemble, till
att lägga ut programuppdrag till frilansare, till bättre utlandsbevakning
samt till transmissioner i ökad utsträckning i TV från teatrar. Vidare
skall enligt propositionen medelsökningen räcka till en konsolidering av
lokalradions verksamhet samt också för fler gestaltande program och till
en allmän förstärkning av programkvaliteten.

Utskottet har därtill för sin del framhållit vikten av ökade insatser för
invandrarprogram och för förstärkning av lokalradions verksamhet.
Detta måste beaktas vid medelsanvisningen.

Därtill kommer att den omorganisation som föreslås i propositionen
kommer att dra dryga kostnader. Utskottet finner det anmärkningsvärt
att propositionen förbigår dessa kostnadskonsekvenser. Likaså finner utskottet
det anmärkningsvärt att frågan om mervärdeskatt på försäljning
av tjänster mellan dotterbolagen samt mellan moderbolaget och dotterbolagen
inte berörs i propositionen. Enligt gällande skattelagstiftning är
sådana tjänstetransaktioner inom en koncern belagda med mervärdeskatt.

Eftersom utskottet i det föregående har tillstyrkt motionen 1977/78:
1796 uppstår inga ökade kostnader till följd av organisationsförändringar
eller mervärdeskatt. Det innebär att ett betydligt högre belopp
kan tillföras programverksamheten än enligt propositionens förslag.
Även med hänsyn härtill är emellertid den i propositionen föreslagna
medelstilldelningen klart otillräcklig som utskottet nyss har framhålit.

I enlighet med vad som föreslagits i motionen 1977/78: 1796 tillstyrker
utskottet att anslaget till driftskostnader för Sveriges Lokalradio höjs
med 15 milj. kr. jämfört med innevarande år till 98,3 milj. kr. Anslaget

KrU 1977/78: 24

101

till driftskostnader för den allmänna programverksamheten bör höjas
med 60,0 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår till 846,2
milj. kr.

Sammantaget innebär detta 24,1 milj. kr. utöver förslaget i propositionen.
I verkligheten blir tillskottet emellertid betydligt större genom att
inga extra kostnader drabbar företaget till följd av organisatoriska förändringar.
Med det förslag som utskottet nu lagt fram kan intentionerna
i propositionen genomföras samtidigt som lokalradion kan bygga ut sin
verksamhet.

Det i propositionen redovisade investeringsbeloppet på 60,1 milj. kr.
bör enligt utskottet fördelas så att Sveriges Radio tilldelas 58,1 milj. kr.
och Sveriges Lokalradio 2,0 milj. kr. för nästa budgetår.

Vad utskottet här har anfört innebär att utskottet tillstyrkt yrkande 25
i motionen 1977/78: 1796. Utskottet yrkar därför avslag på det i propositionen
framlagda förslaget till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten samt på motionen 1977/78: 1799,
yrkande 2.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande
25, såvitt nu är i fråga, anfört om särredovisning av anslag till
Sveriges Lokalradio,

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 91 och
motionen 1977/78: 1799, yrkande 2, ävensom med bifall till

motionen 1977/78: 1796, yrkandena 17 och 25, sistnämnda

yrkande såvitt nu är i fråga, godkänner de förslag till medelsberäkningar
som lagts fram i sistnämnda motion,

vid punkten 9 (Sveriges Utbildningsradio aktiebolag)

17. beträffande utbildningsradions resursbehov av Georg Andersson (s),

Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson (s), Hans Alsén (s), Lennart

Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 84 slutar med ”förevarande del” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1977/78: 1796 framhålls att den föreslagna resurstilldelningen
för Sveriges Utbildningsradio inte medger ett förverkligande av
de mål som riksdagen fastställde hösten 1976 (prop. 1975/76: 110, UbU
1976/77: 8, rskr 1976/77: 46). Det är enligt utskottets mening angeläget
att de av riksdagen enhälligt beslutade målen kan förverkligas. Regeringen
bör därför inför kommande budgetarbete noga pröva vilka krav

KrU 1977/78: 24

102

på ytterligare medel som följer av riksdagsbeslutet. Detta bör riksdagen
som sin mening ge till känna för regeringen. Utskottet tillstyrker alltså
även i denna del yrkande 26 i motionen 1977/78: 1796.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1977/78: 1796, yrkande
26, anfört om verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio,

KrU 1977/78:24

103

Bilaga I

Lagförslagen i propositionerna 1977/78:91 och 1977/78:144 med av
utskottet föreslagna ändringar i 6 § förslaget till lag om avgift för innehav
av televisionsmottagare och 9 § förslaget till lag om försöksverksamhet
med närradio

Propositionen 1977178:91
1 Förslag till

Lag om ändring i radiolagen (1966:755)

Härigenom föreskrivs att 3, 5, 6, 7, 10 och 11 §§ radiolagen (1966:755)1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Mottagare får innehas och användas
av var och en. Om avgift för
innehav av mottagare finnas bestämmelser
i lagen (1978:000) om
avgift för innehav av televisionsmottagare.

Den som i mottagare har avlyssnat
telefonsamtal, telegram eller
annat telemeddelande får ej obehörigen
föra detta vidare.

Anordning, som automatiskt registrerar
innehållet i radio- eller
trådsändning, får användas tillsammans
med mottagaren endast
om regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medger det i
särskilt fall. Sådant medgivande
krävs dock ej om registreringen avser
sändning som uppenbarligen är
avsedd för allmänheten.

Bestämmelserna i denna paragraf
om mottagare avse även återgivningsanordning
som är ansluten
till mottagaren. Bestämmelserna i
paragrafen gälla ej navigeringsmottagare.

1 Lagen omtryckt 1972:240.

2 Senaste lydelse 1975:128.

Mottagare får innehas och användas
av var och en.

Regeringen förordnar efter riksdagens
hörande om avgift för innehav
av mottagare. Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer
äger meddela närmare föreskrifter
om sådan avgift och ordningsföreskrifter
för användning av
mottagare.

Regeringen äger meddela föreskrifter
till skydd för telehemlighet.

KrU 1977/78:24

104

Bilaga

Nuvarande lydelse

Det aktiebolag som regeringen
bestämmer äger med ensamrätt avgöra
vilka radioprogram som skola
förekomma i rundradiosändning
från sändare här i riket.

Regeringen får bestämma att det
aktiebolag som avses i första stycket
får överlåta på ett dotterbolag
att med ensamrätt avgöra vilka
ljudradioprogram som skota förekomma
i lokal rundradiosändning
från sändare här i riket. För sådan
överlåtelse skall gälla de villkor
som fastställas genom avtal mellan
regeringen och moderbolaget.

Det aktiebolag som avses i första
stycket får i övrigt ej överlåta sin
rätt enligt sagda stycke helt eller
delvis utan medgivande av regeringen.
Detsamma gäller dotterbolaget
i fråga om den rätt som enligt
andra stycket tillkommer detta.

Föreslagen lydelse
§*

De företag som regeringen bestämmer
(programföretag) ha rätt
att sända radioprogram i rundradiosändning
från sändare här i landet.

Varje programföretag avgör ensamt
vilka radioprogram som
skola förekomma i rundradiosändning
som företaget anordnar. Härvid
skall programföretaget iakttaga
bestämmelserna i 6 § och 7 $ andra
stycket.

Radioprogram i rundradiosändning
som har upptagits trådlöst på
centralantennanläggning får utan
särskilt tillstånd sändas vidare till
mottagare inom fastighet som är
ansluten till anläggningen.

Om rätt att sända program i vissa
lokala rundradiosändningar finnas
föreskrifter i lagen (1978:000)
om försöksverksamhet med närradio.

3 Senaste lydelse 1975:218.

KrU 1977/78:24

105

Bilaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §4

Programföretags rätt enligt 5 §
första och andra styckena skall utövas
opartiskt och sakligt. Därvid
skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet
och informationsfrihet
skall råda i rundradion.

Programföretag skall i programverksamheten
hävda det demokratiska
statsskickets grundidéer
samt principen om alla människors
lika värde och den enskilda människans
frihet och värdighet.

För programföretag skall i övrigt
gälla vad som föreskrives i avtal
mellan regeringen och företaget. I
sådant avtal får som villkor för rätt
att sända radioprogram enligt 5 §
första stycket intagas

1. föreskrift om skyldighet att
sända beriktigande och genmäle,

2. föreskrift till skydd för enskilds
privatliv,

3. föreskrift om förbud mot kommersiell
reklam eller mot program
som bekostas av annan än programföretag,

4. föreskrift om skyldighet att på
begäran av myndighet sända meddelande
till allmänheten och

5. föreskrift om skyldighet att
sända redogörelse som avses i 7 §
andra stycket.

7 §

För granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosändning
finnes radionämnden. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om
nämndens verksamhet.

Om det föreskrives i avtalet mellan
regeringen och programföretag
skall programföretaget sända redogörelse
för beslut av radionämnden,
vari programföretaget förklarats
ha brutit mot bestämmelser i
denna lag eller i avtalet mellan regeringen
och programföretaget.

Ensamrätten enligt 5 § skall utövas
opartiskt och sakligt.

Ensamrätten skall i övrigt utövas
efter riktlinjer som fastställas genom
avtal mellan regeringen och
det aktiebolag som avses i 5 §
första stycket.

4 Senaste lydelse 1975:218.

KrU 1977/78:24

106

Bilaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §5

Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den sorn

1. innehar eller använder radiosändare utan att ha tillstånd enligt 2 §
första stycket eller använder radiosändare i strid mot villkor som föreskrivits
vid meddelande av sådant tillstånd,

2. innehar ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare
utan att ha erhållit tillstånd enligt 2 § första stycket,

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller upplåter radiosändare,
ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare i
strid mot bestämmelsen i 2 § tredje stycket,

4. driver verksamhet i strid mot 4. sänder radioprogram i rundrabestämmelserna
i 5 §, eller diosändning utan att inneha tillstånd
till sådan sändning, eller

5. bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 4 § andra stycket
om det ej är fråga om radiosändare eller mottagare på örlogsfartyg, militärt
luftfartyg eller militärt motorfordon.

Sändare som använts såsom hjälpmedel vid brott enligt första stycket 4
och radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning
av radiosändare som varit föremål för brott enligt första stycket 1, 2 eller 3
kan förklaras förverkad. Bestämmelserna i 36 kap. brottsbalken äga därvid
tillämpning.

Om ansvar för den som bryter mot 2 § andra stycket finns bestämmelser
i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

11 §

Till böter dömes den som

1. underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet som avses i 9 § första eller
andra stycket, eller

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar ofullständig eller oriktig uppgift
i anmälan som avses i 9 § första eller andra stycket, om ej gärningen är
belagd med straff i brottsbalken.

Till böter, högst femhundra kro- Till böter, högst femhundra kronor,
dömes den som vid fullgöran- nor, dömes den som bryter mot /eide
av uppgiftsskyldighet som avses reskrifterna i 3 § andra eller tredje

i 9 § tredje stycket uppsåtligen eller stycket. Detsamma gäller den som

av oaktsamhet lämnar oriktig upp- vid fullgörande av uppgiftsskyldig gift,

om ej gärningen är belagd med het som avses i 9 § tredje stycket

straff i brottsbalken. uppsåtligen eller av oaktsamhet

lämnar oriktig uppgift, om ej gärningen
är belagd med straff i brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

5 Senaste lydelse 1975:242.

KrU 1977/78:24

107

Bilaga

2 Förslag till

Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)

Härigenom föreskrivs att 1 § radioansvarighetslagen (1966:756) skall ha
nedan angivna lydelse.

1 §•

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag gäller yttrandefriheten Denna lag gäller yttrandefriheten

i ljudradio- och televisionsprogram i ljudradio- och televisionsprogram

(radioprogram) som svenskt pro- (radioprogram) som svenskt programföretag
äger anordna med en- gramföretag får sända med stöd

samrätt. av 5 § första stycket radiolagen

(1966:755).

Bestämmelsén i 5 § andra stycket är tillämplig även på meddelande för
offentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretag
samt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggörande.
Bestämmelserna i 2 § första stycket samt 4, 5 och 7-9 a §§ äro ej
tillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning av
dagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning som
anordnas av annan än programföretaget.

I frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

3 Förslag till

Lag om avgift för innehav av televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televisionsmottagare) skall erlägga allmän
mottagaravgift med 85 kronor per kalenderkvartal. Är mottagaren avsedd
för färgmottagning av bildsändning med eller utan ljud skall innehavaren
dessutom erlägga tilläggsavgift med 35 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall avgiften
sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar
av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

2 § Innehav av televisionsmottagare skall anmälas till myndighet som
avses i 1 § tredje stycket. Myndigheten får medge undantag från anmälningsskyldigheten.

3 § Avgift som har erlagts för televisionsmottagare gäller även annan televisionsmottagare,
om mottagarna

1. är avsedda att användas i innehavarens hushåll av honom själv, hans
familj, annan medlem av hushållet eller inneboende som är helt i hushållets
kost,

1 Senaste lydelse 1977:1018.

KrU 1977/78:24

108

Bilaga

2. är avsedda för försäljning eller demonstration och förvaras på samma
försäljnings- eller demonstrationsställe,

3. innehas inom sjukhus, vårdanstalt, ålderdomshem eller liknande inrättning
och är avsedda att användas av dem som vårdas där,

4. innehas i hotell- eller pensionatsrörelse och är avsedda att användas
av tillfälliga gäster eller

5. innehas av läroanstalt och är avsedda att användas för undervisningen.

Avgift som har erlagts för televisionsmottagare gäller även annan sådan
mottagare som är avsedd att användas i motorfordon, om fordonet är registrerat
på den som har erlagt avgiften, medlem av hans familj eller annan
medlem av hans hushåll och icke huvudsakligen används i yrkesmässig
trafik.

Avgift som har érlagts för televisionsmottagare, vilken används inom lägenhet
som är avsedd för annat ändamål än bostad och disponeras av den
som innehar mottagaren, gäller även ytterligare nio sådana mottagare inom
lägenheten, i den mån föreskrift i första stycket ej är tillämplig. För vaije
påbörjad följande grupp om tio mottagare utgår avgift såsom för en mottagare.

4 § Avgift utgår inte för televisionsmottagare som

1. myndighet som avses i 1 § tredje stycket icke hänför till mottagare för
rundradiosändning,

2. innehas av staten,

3. innehas av tjänsteman vid utländsk beskickning eller lönat konsulat,
om utrikesdepartementet bestämmer det,

4. har förts in i riket för tillfälligt bruk och är tullfri,

5. innehas på prov under högst 15 dagar, eller

6. efter anmälan till myndighet som avses i 1 § tredje stycket har blivit
nedmonterad, inpackad och undanställd eller på annat sätt försatt ur brukbart
skick.

5 § Föreskrift om mottagare i denna lag avser även återgivningsanordning
som är ansluten till mottagaren.

Föreskrifterna i denna lag gäller ej navigeringsmottagare.

6 §' Den som bryter mot 2 § dömes till böter, högst femhundra kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

Genom lagen upphävs förordningen (1967: 447) om mottagare för radiosändning
eller trådsändning.

4 Förslag (ill

Lag om försöksverksamhet med närradio

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Försöksverksamhet med sänding av radioprogram i lokalt begränsade
rundradiosändningar (närradio) får äga rum under tiden intill den 30 juni
1981. Verksamheten får avse radio- och trådsändning av ljudradioprogram
och trådsändning av televisionsprogram.

' I propositionens förslag har paragrafen följande lydelse: Den som bryter mot 2 §
eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag dömes till böter, högst
femhundra kronor.

KrU 1977/78:24

109

Bilaga

1 denna lag förstås med radiosändning, trådsändning, rundradiosändning
och radioprogram detsamma som i radiolagen (1966:755).

2 § Närradio får inte sändas utan tillstånd av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

3 § Tillstånd att under försöksverksamheten sända närradio kan ges till
sådan lokal sammanslutning som är juridisk person och som bedriver ideell,
politisk, facklig eller religiös verksamhet inom det område till vilket
sändningen skall riktas.

4 § Tillstånd att sända närradio får ej meddelas innan sökanden har anmält
vem som har utsetts till programutgivare enligt lagen (1978:000) om
ansvarighet i försöksverksamhet med närradio.

Tillstånd till trådsändning av närradio får meddelas endast om sökanden
visar att ägaren eller brukaren av den centralantennanläggning, som skall
brukas för trådsändningen, skriftligen har förpliktat sig att upplåta anläggningen
till varje sökande som av regeringen eller myndighet som avses i 2 §
kan komma att meddelas tillstånd att sända närradio över anläggningen.
Tillstånd skall meddelas under villkor att den angivna förpliktelsen gäller.

5 § Tillstånd skall förenas med de villkor som krävs för sändningen.
Villkoren kan avse under vilken tid sändning får äga rum samt placeringen,
frekvensen och effekten hos sändaren.

Vid fördelningen av tillstånd får hänsyn tagas till det behov av ämnesmässig
allsidighet och geografisk spridning av försöksverksamheten som
kan finnas för att syftet med försöksverksamheten skall uppnås.

6 § För närradion gäller inte 6 och 7 §§ radiolagen (1966:755).

7 § Sammanslutningen får inte mot vederlag medge kommersiell reklam
i närradio. Sammanslutningen får ej heller sända reklam som avser egen
kommersiell verksamhet.

Sändning får ej till någon del bekostas med medel eller annan egendom
som utan vederlag har ställts till sammanslutningens förfogande enbart för
att möjliggöra sändning av visst radioprogram eller vissa slag av radioprogram.

8 § Tillstånd att sända närradio får återkallas, om

1. den sammanslutning som har fått tillståndet bryter mot denna lag eller
mot villkor som avses i 4 § andra stycket eller 5 § första stycket, eller

2. program sänds trots att varken behörig programutgivare eller ersättare
för programutgivare enligt lagen (1978:000) om ansvarighet i försöksverksamhet
med närradio finns eller trots att anmälan om vem som är utsedd
till programutgivare eller ersättare inte har gjorts.

9 §' Den som bryter mot villkor som avses i 5 § Jämes tilt böter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

1 I propositionens förslag har paragrafen följande lydelse: Den som bryter mot föreskrift
som meddelats med stöd av denna lag dömes till böter.

KrU 1977/78:24

110

Bilaga

Propositionen 1977178:144
1 Förslag till

Lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller yttrandefriheten i ljudradio- och televisionsprogram
(radioprogram/som sänds med stöd av lagen (1978:000) om försöksverksamhet
med närradio.

Föreskrifterna i 2 8,5 i; andra stycket, 7 $ forsta, tredje och fjärde styckena
samt 8-9 a 8S radioansvarighetslagen (1966:756) är tillämpliga på radioprogram
som anges i forsta stycket. Därvid skall vad som sägs om radioprogram,
programföretag och radioansvarighetslagen i stället avse program som anges i
forsta stycket, sammanslutning som har tillstånd att sända närradio samt
denna lag. I frågor som inte behandlas i de angivna föreskrifterna i
radioansvarighetslagen eller i denna lag gäller vad som föreskrivs i annan
författning.

2 § Sammanslutning, som avser att sända närradio, skall för programverksamheten
utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihetsbrott.
Ingenting får sändas mot programutgivarens vilja.

Programutgivaren skall vara myndig och ha hemvist i Sverige. Han får inte
vara i konkurstillstånd. Upphör den som är utsedd till programutgivare att
vara behörig eller upphör annars hans uppdrag, skall sammanslutningen
omedelbart utse ny programutgivare.

Sammanslutningen skall till den myndighet, som prövar frågor om
tillstånd att sända närradio, anmäla vem som är programutgivare.

3 § Sammanslutningen får utse en person såsom tillfällig ersättare att
tjänstgöra i stället för programutgivaren under viss angiven tid. Sammanslutningen
skall till den myndighet som leder försöksverksamheten anmäla
vem som är ersättare och för vilken tid han har utsetts.

I övrigt gäller föreskrifterna i 2 8 första och andra styckena i fråga om
ersättare.

4 § Den som är anmäld som programutgivare är ansvarig för yttrandefrihetsbrott
i radioprogram som sänds av sammanslutningen. Den som är anmäld
som ersättare för programutgivare är dock ansvarig för program som sänds
under den tid för vilken han är utsedd.

Är den som är anmäld som programutgivare eller ersättare inte behörig
eller har uppdraget som programutgivare eller ersättare upphört, vilar det
ansvar för yttrandefrihetsbrott som programutgivaren eller ersättaren skulle

KrU 1977/78:24 lil

Bilaga

ha burit i stället på den som är ställföreträdare för sammanslutningen.

Ansvar för yttrandefrihetsbrott i radioprogram eller för medverkan till
sådant brott för inte ådömas annan än den som är ansvarig enligt första eller
andra stycket.

5 § För skada på grund av yttrandefrihetsbrott i radioprogram svarar den som
enligt 4 § är ansvarig för brottet.

Sammanslutningen är skyldig att jämte den för brottet ansvarige ersätta
skadan.

Skadeståndsskyldighet för inte åläggas annan än den som är ansvarig för
skadan enligt första eller andra stycket.

6 § Den som enligt 4 § är ansvarig för innehållet i radioprogram skall anses ha
haft kännedom om innehållet och ha medgett att programmet sändes.

7 § Sammanslutningen skall ombesörja upptagning av varje program som
sänds och skall bevara upptagningen minst sex månader från sändningen.
Rätt att kostnadsfritt taga del av upptagning av radioprogram och fö utskrift
av vad som har yttrats i program har

1. justitiekanslern,

2. enskild, om han anser att yttrandefrihetsbrott mot honom har begåtts i
programmet eller att han har lidit skada på grund av yttrandefrihetsbrott i
programmet och det ej är uppenbart att han inte berörs av programmet på ett
sådant sätt att han kan vara målsägande.

8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra
skyldighet enligt 7 $ att ombesörja upptagning av radioprogram eller att
bevara eller tillhandahålla sådan upptagning skall dömas till böter eller
fängelse i högst ett år.

I mål om ansvar för brott som avses i första stycket är justitiekanslern
åklagare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

KrU 1977/78:24

112

Bilaga

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens
område för brott mot tystnadsplikt

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977:1035) om ansvar på tryckfrihetsförordningens
område för brott mot tystnadsplikt skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som på sätt som avses i 7 kap.
3 § första stycket 3 tryckfrihetsförordningen
uppsåtligen åsidosätter
tystnadsplikt får fällas till ansvar
därför endast om fråga är om tystnadsplikt
som

1. föreskrives i 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen
eller 9 § radioansvarighetslagen
(1966:756),

2. avser sådant som någon har
erfarit i allmän tjänst eller under
utövande av tjänsteplikt samt följer
av författning som har tillkommit
genom samfällt beslut av Konungen
och riksdagen eller av lag som har
beslutats efter den 31 december 1974
men före den i januari 1978,

3. följer av förordnande av domstol
eller undersökningsledare i
brottmål eller av myndighets förbehåll
vid utlämnande av allmän handling
som ej är tillgänglig för envar,

Föreslagen lydelse

1. föreskrives i 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,
9 § radioansvarighetslagen
(1966:756) eller I § lagen
(1978:000) om ansvarighet i försöksverksamhet
med närradio,

3. följer av förordnande av domstol
eller undersökningsledare i
brottmål eller av myndighets förbehåll
vid utlämnande av allmän handling
som ej är tillgänglig för envar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

KrU 1977/78: 24

113

Bilaga 2

Konstitutionsutskottets yttrande
1977/78: 2 y

över dels propositionen 1977/78: 91 om radions och televisionens
fortsatta verksamhet m. m. jämte motioner, dels propositionen
1977/78:144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet
med närradio m. m. jämte motion

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har anmodat konstitutionsutskottet att avge yttrande
över propositionen 1977/78: 91 om radions och televisionens fortsatta
verksamhet m. m. jämte motioner väckta med anledning av propositionen
såvitt avser frågor som ligger inom konstitutionsutskottets beredningsområde.
Denna handläggningsordning har för detta fall under
hand överenskommits mellan konstitutions- och kulturutskotten.

Till konstitutionsutskottet har tidigare hänvisats dels den under allmänna
motionstiden väckta motionen 1977/78: 1415 av Filip Fridolfsson
(m) och Tore Nilsson (m) om intern TV-sändning, dels propositionen
1977/78: 144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet
med närradio m. m. jämte den med anledning av propositionen
väckta motionen 1977/78: 1877 av Lars Werner m. fl. (vpk). De frågor
som behandlas i nu nämnda motioner och proposition har samband med
radio-TV-propositionen. Med hänvisning till vad nyss sagts om den valda
handläggningsordningen beträffande radio-TV-propositionen anser
utskottet att även dessa ärenden bör i förevarande fall slutligt beredas
av kulturutskottet. Utskottet har sålunda beslutat att med eget yttrande
överlämna propositionen 1977/78: 144 och motionerna 1977/78: 1415
och 1977/78: 1877 till kulturutskottet.

Utskottet

I propositionen 1977/78: 91 behandlas radions och televisionens organisation
och inriktning under perioden fram t. o. m. budgetåret 1985/86.
Organisatoriskt innebär förslaget att två nya programföretag, ett för
TV och ett för riksradion, bildas. Jämte Sveriges Lokalradio och Sveriges
Utbildningsradio skall dessa bolag ingå i en koncern som leds av
ett moderbolag. Moderbolagets funktioner skall enligt propositionen innefatta
sådana uppgifter som medelsfördelning och fördelning av sändningstider
mellan dotterföretagen och därmed sammanhängande uppgifter
beträffande gemensam planering för hela koncernen. För utformningen
av programverksamheten skall dotterföretagen ha ansvaret.

Radions och televisionens kulturansvar föreslås bli starkare markerat

8 Riksdagen 1977/78. 13 sami. Nr 24

KrU 1977/78: 24

Bilaga

114

i de nya avtalen med staten som skall ingås med varje programföretag
för sig och gälla en sjuårsperiod efter den 1 juli 1979. Nuvarande system
med två i programsättningen självständiga TV-kanaler skall bestå.
Som ett viktigt mål för programverksamheten anges att åstadkomma
kvalitetsförbättringar. Kravet på opartiskhet och saklighet i programverksamheten
understryks i propositionen.

Radionämnden föreslås få en stärkt organisation genom att en tjänst
som direktör inrättas vid nämnden. Direktören skall enligt förslaget
kunna besluta bl. a. i vissa granskningsfrågor. Radionämndens granskningsuppgifter
bör enligt förslaget inte ändras i förhållande till vad som
gäller f. n. Däremot bör nämnden få vidgade befogenheter när det gäller
frågor rörande genmäle och beriktigande.

I propositionen läggs fram förslag till ändringar i radiolagen och
radioansvarighetslagen. Vidare föreslås en ny lag om avgift för innehav
av televisionsmottagare. Propositionen innehåller också förslag till lag
om försöksverksamhet med närradio. Avsikten är att en sådan verksamhet
skall inledas och till en början pågå under tre år i anslutning till en
parlamentarisk utredning av frågan. I propositionen 1977/78: 144 läggs
fram förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio.
Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juli 1978.

Utskottet kommer i sitt yttrande att uppehålla sig främst kring frågor
om programföretagens verksamhet när det gäller å ena sidan kravet på
opartiskhet och saklighet och å andra sidan vikten av en vidsträckt yttrandefrihet
och informationsfrihet i etermedierna. I anslutning härtill
kommer utskottet att behandla radionämndens uppgifter. En rad av
motionerna behandlar hithörande frågor och innehåller förslag till andra
lösningar på olika punkter än de som anvisas i propositionen. Lagstiftningsfrågorna
i dessa avseenden är av centralt intresse i sammanhanget.
Eftersom lagstiftning om radio och television hör till utskottets kompetensområde
innefattas även övriga lagstiftningsfrågor i utskottets yttrande.

I propositionen om radions och televisionens fortsatta verksamhet
framhålls dessa mediers ökande kulturpolitiska roll i samhället mot
bakgrund av det reformarbete som bedrivits på kulturområdet de senaste
åren. Strävandena i detta arbete har bl. a. varit att nå ut med kulturaktiviteter
till olika delar av landet och till grupper som tidigare inte
har deltagit i kulturlivet. En annan viktig ambition har varit att finna
nya vägar för en konstnärlig och kulturell förnyelse. I alla dessa avseenden
har radion och televisionen naturliga uppgifter. Vägledande för
riktlinjerna i propositionen för radio- och TV-verksamheten under nästa
avtalsperiod är kraven på integritet, kvalitet, mångfald och decentralisering.
Förslagen utgår från den grundsyn om radio och TV i allmänhetens
tjänst som präglar gällande avtal mellan staten och Sveriges
Radio. Detta innebär att radio- och TV-verksamheten på samma sätt

KrU 1977/78: 24

Bilaga

115

som hittills skall garanteras en fri och i publicistiskt avseende oberoende
ställning.

Utskottet instämmer i dessa allmänna synpunkter och tillstyrker propositionens
förslag till ändringar av radiolagen såvitt avser radions och
televisionens framtida organisation och allmänna inriktning. Detta betyder
att utskottet avstyrker de motioner vari yrkas avslag på propositionens
lagförslag i detta hänseende. Utskottet anser sig inte böra närmare
beröra organisationsfrågorna vilka kommer att behandlas av kulturutskottet.

Kravet på opartiskhet och saklighet i programverksamheten understryks
i propositionen. Därvid skall dock beaktas principen om en vidsträckt
yttrande- och informationsfrihet. I förslaget till ändring av 6 §
radiolagen föreslås att bestämmelser av denna innebörd tas in i första
stycket av paragrafen.

Principen om yttrandefrihet i radio och TV knyter an till tryckfrihetsförordningens
regler på området. Reglerna härom finns i radioansvarighetslagen.
Frågan om att samordna yttrandefriheten i tal och
skrift och i olika medier i en gemensam yttrandefrihetsgrundlag behandlas
f. n. av den förra året tillkallade yttrandefrihetsutredningen (Dir JU
1977: 31).

Även om reglerna om yttrandefriheten i radio och TV sålunda f. n.
finns i radioansvarighetslagen anser utskottet det väsentligt att den viktiga
principen om yttrande- och informationsfriheten i massmedia kommer
till uttryck också i radiolagen. Utskottet har således ingen erinran
mot lagförslaget i denna del.

Enligt propositionen kan ett program eller programinslag inte balanseras
av ett annat program eller programinslag som sänds av ett annat
programföretag. Vad gäller televisionen anförs i propositionen att med
hänsyn till den självständighet i fråga om programverksamheten som de
två TV-kanalerna skall ha i förhållande till varandra och till den gemensamma
bolagsledningen bör såvitt gäller ansvaret för opartiskhet
och saklighet var och en av kanalerna i princip jämställas med ett självständigt
programföretag. Mellan de båda kanalerna bör dock kunna
träffas sådan överenskommelse i fråga om programverksamheten att
balansering mellan kanalerna kan ske under förutsättning att det framstår
som naturligt för publiken.

Propositionens innehåll på denna punkt kritiseras i några av motionerna,
bl. a. i partimotionerna 1796 (s) och 1799 (vpk) samt motionen
1784. I motionerna hävdas att den i propositionen förordade ordningen
om balansering av program skulle innebära en avsevärd inskränkning
av yttrandefriheten i förhållande till nuläget. Enligt motionerna bör
programverksamheten som hittills i detta avseende ses som en helhet.

Utskottet har inte kunnat finna att vad som uttalas i propositionen
angående programverksamhetens balansering skulle innebära sådana

KrU 1977/78: 24

Bilaga

116

risker för inskränkning av yttrandefriheten som befaras enligt motionerna.
Vad gäller exempelvis televisionen förutsätts det i propositionen
att överenskommelse i sådana frågor skall kunna träffas mellan de båda
kanalerna. Motionsyrkandena på denna punkt avstyrks följaktligen.

I nuvarande radioavtal finns en bestämmelse om att bolaget i programverksamheten
skall hävda de grundläggande demokratiska värdena.
Denna bestämmelse har tolkats som en skyldighet för Sveriges Radio
att vara partisk till förmån för de grundläggande demokratiska värdena
och utgör sålunda en modifiering av kravet på opartiskhet i radiolagen.

Stadgandet har inte varit avsett att hindra Sveriges Radio från att
skildra odemokratiska förhållanden och företeelser eller från att återge
odemokratiska meningsyttringar i radio och TV. Enligt radionämnden
innefattar bestämmelsen en skyldighet för Sveriges Radio att i programverksamheten
verka för att rasfördomar bekämpas.

Enligt radioutredningen bör det även i framtiden finnas bestämmelser
som ålägger programföretag en skyldighet att uppträda partiskt till
förmån för vad som kan anses utgöra folkstyrelsens grundvalar och till
förmån för respekten för människovärdet. Den nuvarande formuleringen
i radioavtalet är enligt radioutredningens mening emellertid
oprecis och kan ges både vida och snäva tolkningar.

I enlighet med radioutredningens förslag har i förslaget till ändring
av 6 § radiolagen i ett andra stycke tagits in en bestämmelse om att
programföretag i programverksamheten skall hävda det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde
och den enskilda människans frihet och värdighet. Med sistnämnda uttryck
avses de sidor av demokratibegreppet som anknyter till sådana
förhållanden som fördömande av rasism, våld och brutalitet samt hävdande
av jämställdhet mellan män och kvinnor.

Partimotionen 1796 (s) avvisar förslaget till ändrad formulering av
demokratibestämmelsen i förhållande till nuvarande radioavtal. Enligt
motionen finns det flera skäl att behålla den nuvarande formuleringen.
Det har sålunda efter hand utbildats en praxis både inom Sveriges Radio
och radionämnden om hur bestämmelsen skall tolkas. I motionen erinras
om att både Sveriges Radio och radionämnden liksom en majoritet
av de remissinstanser som uttalat sig i frågan också har avstyrkt en ändring
av formuleringen. Enligt motionen finns det inte heller något skäl
att i själva lagtexten ta in formuleringen om hävdande av principen om
alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.
Det bör däremot framgå av specialmotiveringen till paragrafen
att denna princip skall vara vägledande för programverksamheten. Även
i partimotionen 1799 (vpk) avstyrks förslaget till omformulering av de
berörda bestämmelserna.

Som framgår av propositionen är det inte avsett att den nya formuleringen
av den s. k. demokratibestämmelsen skall i sak tolkas annorlunda

KrU 1977/78: 24

Bilaga

117

än nuvarande bestämmelse i radioavtalet. Propositionens förslag grundar
sig på vad radioutredningens majoritet ansett i denna fråga. Utskottet
har inte funnit anledning att frångå propositionens förslag på denna
punkt och avstyrker sålunda förslaget i motionerna i denna del.

I propositionen föreslås att i ett tredje stycke i 6 § radiolagen, i enlighet
med vad som nu gäller, tas in föreskrifter om att ett avtal angående
bl. a. programregler skall ingås mellan regeringen och varje programföretag.
Regeringsformens bestämmelser om yttrandefrihet får enligt
propositionen anses kräva att möjligheterna för regeringen att i avtal
med programföretag införa föreskrift om skyldighet att sända beriktigande
och genmäle samt vissa meddelanden till allmänheten ges stöd
i lag, liksom en erinran att avtalet kan innehålla föreskrifter till skydd
för enskilds privatliv och förbud mot kommersiell reklam och mot program
som bekostas av annan än programföretaget. Utskottet ansluter
sig till propositionens förslag i nu nämnt avseende.

I motionen 1790 föreslås ett tillägg till det föreslagna tredje stycket
i 6 § radiolagen av innebörd att skyldighet skall föreligga för programföretagen
att i programverksamheten främja nyktra levnadsvanor och i
övrigt en ökad folknykterhet. Alkoholproblemet berörs även i motionen
1801. Utskottet delar motionernas synpunkter angående det angelägna
i att folknykterheten befrämjas i olika sammanhang och också i etermedierna.
I propositionen uttalar även föredragande departementschefen
att det är viktigt att man i programverksamheten iakttar varsamhet vid
speglingen av bruket av olika gifter, t. ex. alkohol. I likhet med departementschefen
anser utskottet inte erforderligt att binda programföretagen
med uttryckliga föreskrifter i detta hänseende. Motionsyrkandena avstyrks.

I propositionen behandlas frågan om våldsinslag i underhållningsprogram.
Det erinras i sammanhanget om den forskning som pågått sedan
länge om hur såväl vuxna som barn påverkas av film och TV i detta
avseende. Enligt propositionen medger de undersökningar som hittills
publicerats ännu inte några entydiga slutsatser. Departementschefen
understryker att den svenska televisionens programutbud bör präglas av
försiktighet när det gäller våldsskildringar och våldsinslag. Enligt propositionen
krävs dock inte några särskilda föreskrifter i lag eller avtal
i detta hänseende.

Frågan om underhållningsvåldet har tagits upp i partimotionerna 1796
(s) och 1799 (vpk). Enligt motionerna är det numera väl dokumenterat
att våldsinslagen i underhållningsprogram har en klart negativ inverkan
på framför allt barn. I motionen 1796 föreslås ett tillkännagivande till
regeringen att inslagen av våld i underhållningsprogram minskas så långt
möjligt. I motionen 1799 begärs ett riksdagsuttalande av liknande innebörd.

Utskottet anser att inslag av våld i radions och televisionens under -

Riksdagen 1977/78.13 sami. Nr 24

KrU 1977/78: 24

Bilaga

118

hållningsprogram bör minskas så långt som det är möjligt. Detta har
enligt utskottet stöd i de allmänna regler för programverksamheten,
vilka som tidigare nämnts tagits upp i förslaget till 6 § andra stycket
radiolagen. Motionerna får anses besvarade med vad utskottet anfört.

Beträffande radionämndens organisation och uppgifter vill utskottet
anföra följande. Radionämnden som är ett statligt organ har att övervaka
att programverksamheten utövas opartiskt och sakligt. Övervakningen
sker genom att nämnden granskar program som har sänts. Nämnden
är däremot inte behörig att meddela föreskrifter om de framtida
programmens innehåll och utformning.

Radionämnden består av sju ledamöter jämte suppleanter som utses av
regeringen. Ordförande i nämnden är f. n. ett regeringsråd.

Enligt propositionens förslag skall radionämnden som hittills utföra
kontroll av att programföretag följer bestämmelserna i radiolag och
avtal med staten. Detta skall ske genom efterhandsgranskning av sända
program. Granskningen kan ske efter anmälan från allmänheten eller
på eget initiativ.

Departementschefen betonar i propositionen vikten av att radionämnden
ges möjlighet att koncentrera sitt arbete på principiellt viktiga ärenden.
Det är vidare av stor betydelse att nämnden organiseras så, att det
blir möjligt att öka antalet granskningsärenden. Departementschefen
syftar då främst på en fortsatt utvidgning av nämndens granskning på
eget initiativ. Enligt propositionen är avsikten att överföra vissa kvalificerade
uppgifter till en tjänsteman — lämpligen benämnd direktör —
hos nämnden. Denne skulle få rätt att självständigt besluta om utredning
och granskning av program eller programinslag utan föregående anmälan,
rätt att infordra yttrande från programföretag i granskningsärende
samt rätt att på nämndens vägnar fatta beslut, som ej innebär att program
strider mot radiolag eller avtal.

För att säkerställa att radionämndens verksamhet blir känd hos en
bred allmänhet och att nämnden i ökad utsträckning bidrar till debatten
om radions och televisionens programverksamhet föreslås vissa åtgärder
i propositionen. Bl. a. skall programföretagen vara skyldiga att på lämpligt
sätt redogöra för sådana beslut av radionämnden som innebär att
program som sänts av företaget har fällts. För detta ändamål har i förslaget
till 7 § radiolagen i ett nytt andra stycke tagits in en bestämmelse
enligt vilken det i avtal med programföretag får föreskrivas förpliktande
att publicera sådant beslut av radionämnden enligt vilket företaget har
brutit mot radiolagen eller avtalet mellan regeringen och bolaget.

Radionämnden saknar f. n. befogenhet att meddela direktiv om införande
av genmäle eller beriktigande eftersom radionämnden inte får
meddela föreskrifter om programmens innehåll eller utformning.

Med hänvisning till den betydelse frågan om genmäle och beriktigande
har för förhållandet mellan programföretagen och allmänheten före -

KrU 1977/78: 24

Bilaga

119

slås i propositionen att programföretagen skall vara skyldiga att genast
underrätta radionämnden såväl när begäran om genmäle eller beriktigande
framställs som när beslut i ärendet fattats.

Frågan om radionämndens uppgifter och organisation har tagits upp
i några motioner.

I partimotionen 1796 (s) godtas propositionens förslag om överförande
av vissa uppgifter till en tjänsteman —direktör — hos nämnden.
Någon erinran mot att direktören får rätt att besluta om utredning och
granskning av program samt rätt att infordra yttrande från programföretagen
föreligger inte enligt motionen. Däremot bör direktören inte
få rätt att fatta någon form av fällande beslut. Enligt motionen innebär
propositionens förslag på denna punkt att direktören visserligen inte
skulle få fatta beslut om att ett program strider mot lag eller avtal men
väl kritisera program. Eftersom man inom programföretagen inte i praktiken
gör skillnad mellan fällda och kritiserade program bör det klargöras
att såväl fällande som kritiserande beslut skall som hittills fattas
av radionämnden. Däremot bör direktören ha rätt att fria program.

I partimotionen 1799 (vpk) anläggs liknande synpunkter på direktörens
befogenheter. Rätten att kritisera program från denne tjänstemans
sida ökar enligt motionen risken för att överdriven försiktighet uppstår
i programarbetet.

Som tidigare framgått är avsikten att direktören hos radionämnden
skall få befogenhet att på nämndens vägnar fatta beslut, som ej innebär
att program strider mot radiolag och avtal, dvs. fatta ”friande” beslut
angående program eller programinslag. Enligt utskottet innebär detta
att direktören om han vid sin granskning skulle finna fog för kritik underställer
frågan nämndens prövning. Med det anförda får motionerna
på denna punkt anses besvarade.

I partimotionen 1799 anförs att skrivningarna i propositionen beträffande
den s. k. genmälesrätten bör utgå. I motionen 1801 yrkas att radionämnden
skall ges behörighet att meddela föreskrifter om de framtida
programmens innehåll och utformning. Med hänvisning till de synpunkter
som lämnas i propositionen på radionämndens uppgifter både
nu och i framtiden, vilka synpunkter utskottet instämmer i, avstyrks motionen
1801 på denna punkt. Likaså avstyrks yrkandet i motionen 1799
om skrivningarna angående genmälesrätten.

De förslag till ändringar i radiolagen som inte berörts i det föregående
liksom förslaget till lag om ändring i radioansvarighetslagen tillstyrks
av utskottet.

Som inledningsvis framgått innehåller propositionen ett förslag till lag
om försöksverksamhet med s. k. närradio. Avsikten är som tidigare
nämnts att en sådan verksamhet skall inledas och till en början pågå
under tre år i anslutning till en parlamentarisk utredning av frågan. Hur
denna försöksverksamhet skall organiseras och bedrivas har utförligt

KrU 1977/78: 24

Bilaga

120

redovisats i propositionen. Utskottet, som tillstyrker regeringsförslaget
om närradioförsöken, har inte funnit anledning att närmare gå in på de
organisatoriska frågorna, vilka i stället får förutsättas komma att närmare
behandlas av kulturutskottet. De motioner vari lagförslaget om
närradio avvisas avstyrks.

Enligt propositionen bör reglerna om programverksamheten i närradio
och när-TV göras annorlunda än för andra rundradiosändningar. Departementschefen
anser att man inte kan ålägga de sammanslutningar
som enligt propositionens förslag avses få tillstånd till sådana sändningar
att i programverksamheten uppfylla radiolagens krav på opartiskhet.
Med hänsyn härtill saknas enligt propositionen anledning att
låta programmen i närradio och när-TV granskas av radionämnden.
Departementschefen anser att det är givet att sändande sammanslutning
även utan regler bör ålägga sig krav på kontroll av sakuppgifter, på
skydd för personlig integritet och på att lämna beriktigande av felaktiga
sakuppgifter.

I ett avseende bör enligt propositionen ett avsteg från vad som gäller
för tidskrifter göras. Kommersiell reklam bör inte få förekomma i närradio
och när-TV. Vidare får sammanslutningars sändningsverksamhet
inte till någon del bekostas med medel eller annan egendom som utan
vederlag har ställts till sammanslutningens förfogande enbart för att
möjliggöra sändning av visst program eller vissa slag av program. Bestämmelser
i de berörda hänseendena har tagits upp i lagförslaget.

Enligt propositionen avses bestämmelserna om ansvar för sändningar
i närradio och när-TV i vissa avseenden ges en något annan utformning
än de som gäller för den allmänna radio- och TV-verksamheten. Detta
gäller främst programutgivare. I den inledningsvis angivna propositionen
1977/78: 144 föreslås en särskild lag om ansvarighet i försöksverksamhet
med närradio m. m. Utskottet har inte någon erinran mot förslagen i
denna proposition och avstyrker motionen 1877.

I motionen 1792 tas bl. a. upp frågan om behovet av efterhandsgranskning
även av närradiosändningar. Enligt motionen är de tankegångar
departementschefen gett uttryck för i radio-TV-propositionen vad gäller
kraven på kontroll av sakuppgifter, skydd av personlig integritet och
beriktigande av felaktiga sakuppgifter inte tillräckligt bärande. För allmänheten
torde närradio inte uppfattas som någon tidning. Om en radiolyssnare
känner sig kränkt eller på annat sätt reagerar mot programmet
blir det enligt motionen naturligt att vederbörande gör en anmälan till
radionämnden. I motionen föreslås därför att i lagen om försöksverksamhet
med närradio tas in bestämmelser om skyldighet för sammanslutning
att i sin programverksamhet iaktta saklighet och respekt för
enskildas privatliv, liksom skyldighet att sända redogörelse för beslut av
radionämnden när sammanslutning brutit mot bestämmelserna. Motionens
förslag innebär att radionämnden skall granska av allmänheten an -

KrU 1977/78: 24

Bilaga

121

mälda närradioprogram men däremot inte vara skyldig att på eget
initiativ ta upp sådana program till granskning. Motionen innehåller
förslag till komplettering av den föreslagna lagen i angivna hänseenden.

Som tidigare framgått skall närradioförsöken ske i anslutning till en
parlamentarisk utredning av frågan om en eventuell permanent närradio
och när-TV. Denna utredning kommer inte att övervaka själva programverksamheten
utom vad gäller förbudet mot kommersiell reklam o. d.
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionen,
nämligen att närradiosändningar av allmänheten kan komma att uppfattas
som vilka radio- eller TV-sändningar som helst. Vidare instämmer
utskottet i de synpunkter som framförts både i propositionen och i motionen
om att krav på kontroll av sakuppgifter, på skydd för personlig
integritet och på beriktigande av felaktiga sakuppgifter även bör ställas
på de sammanslutningar som får tillstånd att sända närradioprogram.
Enligt utskottet är därför den i motionen behandlade frågan om behovet
av att även närradioprogram granskas av radionämnden värd stort beaktande.

Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att närmare överväga
hur en granskning bör komma till stånd. Det kan också finnas skäl
att den parlamentariska kommitté som enligt propositionen skall tillkallas
för att utreda frågan om närradio och när-TV får i uppdrag att ta upp
frågan om den berörda granskningsverksamheten. Utskottet föreslår att
vad utskottet anfört på denna punkt ges regeringen till känna.

Till sist i detta sammanhang tar utskottet upp en lagteknisk fråga.
I förslaget till lag om avgift för innehav av televisionsmottagare har
6 § följande lydelse: ”Den som bryter mot 2 § eller mot föreskrift som
har meddelats med stöd av denna lag dömes till böter, högst femhundra
kronor.” I förslaget till lag om försöksverksamhet med närradio har 9 §
följande lydelse: ”Den som bryter mot föreskrift som meddelats med
stöd av denna lag dömes till böter.”

Inget av de nämnda lagförslagen innehåller något normgivningsbemyndigande.
Kompletterande föreskrifter kan därför endast meddelas
med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen. Sådana verkställighetsföreskrifter
kan emellertid inte vara straffsanktionerade. Orden ”eller mot
föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag” i 6 § förstnämnda
lag saknar därför reell innebörd. Med hänsyn härtill bör orden utgå.
Av samma skäl bör 9 § i den andra lagen ändras. I 9 § bör hänvisas
endast till vad som enligt lagen skall vara straffsanktionerat, nämligen
brott mot villkor som avses i 5 §.

Mot bakgrund av det sagda föreslås att 6 § lagen om avgift för innehav
av televisionsmottagare får följande lydelse:

”Deri som bryter mot 2 § dömes till böter, högst femhundra kronor.”
Vidare föreslås att 9 § lagen om försöksverksamhet med närradio
m. m. får följande lydelse:

KrU 1977/78: 24

Bilaga

122

”Den som bryter mot villkor som avses i 5 § dömes till böter.”

Utskottet tillstyrker de båda lagförslagen med de förslag till ändringar
som angetts i det föregående.

I motionen 1415 yrkas att samfund och ideella organisationer får
vidgade möjligheter att genom s. k. intern TV överföra möten m. m.
till andra lokaler. Motionen 1791 innehåller ett motsvarande yrkande.

Den i motionerna behandlade frågan har inte närmare berörts i radio-TV-propositionen.
Frågan behandlades på sin tid av massmedieutredningen.
Den har också tagits upp i riksdagsmotioner vid ett flertal
tillfällen. Utskottet hänvisar till sitt senaste betänkande i ämnet (KU
1976/77: 38). Av betänkandet framgår bl. a. att inom ramen för reglerna
i radiolagen har lagts fast vissa principer angående begreppet rundradiosändning
genom ett i betänkandet återgivet avgörande 1976 av
högsta domstolen.

Enligt 1 § radiolagen avses med rundradiosändning sådan radiosändning
eller trådsändning som är avsedd att mottagas direkt av allmänheten,
om sändningen icke är avsedd endast för en sluten krets, vars medlemmar
är förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett
gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen. Någon ändring
av denna paragraf föreslås inte i radio-TV-propositionen. I förslaget till
5 § första stycket radiolagen slås fast att regeringens tillstånd krävs för
att sända radioprogram i rundradiosändning. Undantag från dessa krav
är dels närradiosändning, dels vidaresändning av radioprogram genom
centralantennanläggning (5 § tredje och fjärde styckena).

Tillstånd till sändning enligt 5 § första stycket radiolagen avses att
ges till programföretag genom avtal. Enligt radiolagen gäller för dessa
företag som tidigare framgått krav på opartiskhet och saklighet.

I framtiden kommer i princip att finnas tre typer av rundradiosändningar,
nämligen dels sådana allmänna rundradiosändningar som nu
bedrivs av Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio,
dels närradiosändningar och dels vidaresändning av program
genom centralantennanläggning.

Radioansvarighetslagen gäller för de allmänna rundradiosändningarna.
För närradiosändningar kommer som tidigare nämnts en särskild lag
om ansvarighet att gälla.

Rundradiosändningar, t. ex. genom kabelöverföring av ett evenemang
från en lokal till en eller flera andra lokaler, kräver — om den inte bara
är en vidaresändning via centralantenn eller en närradio- eller när-TVsändning
— medgivande av regeringen genom avtal. Om man vill göra
kabelsändningar generellt fria innebär det att ändringar måste göras så
att begreppet rundradiosändning inte omfattar kabelsändning. Detta
skulle medföra en rad konsekvenser. Bl. a. skulle varken radioansvarighetslagen
eller annan tryckfrihetslagstiftning gälla kabelsändning. Ändringar
skulle vidare behöva göras i bl. a. upphovsrättslig lagstiftning som

KrU 1977/78: 24

Bilaga

123

i väsentliga avseenden grundar sig på internationella överenskommelser.

Enligt utskottet bör en ändring i radiolagen i fråga om rätten till
trådsändning inte göras utan en ingående undersökning av vilka effekter
ett sådant frisläppande skulle leda till. Frågan faller inom de direktiv
som lämnats den tidigare nämnda yttrandefrihetsutredningen som tillkallades
förra året. Det får enligt utskottet i avvaktan på resultatet av
denna utredning ankomma på regeringen att bedöma huruvida i vissa fall
tillstånd kan ges till rundradiosändningar av den typ som avses i motionerna.
Som nyss sagts bör någon ändring av radiolagen inte nu vidtas.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Stockholm den 20 april 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c)*, Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Holger Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Sven-Erik Nordin (c), Lars
Schött (m), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken
(c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kerstin Nilsson (s), Marianne
Stålberg (s)*, Daniel Tarschys (fp) och Gusti Gustavsson (s>*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Avvikande mening

av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Yngve Nyquist, Wivi-Anne
Cederqvist, Kerstin Nilsson, Marianne Stålberg och Gusti Gustavsson
(samtliga s) som ansett

dels att det avsnitt på s. 3 som börjar ”Utskottet instämmer” och
slutar ”av kulturutskottet” bort ha följande lydelse:

Av största betydelse för radions och televisionens framtida inriktning
är vakthållningen om en vidsträckt yttrandefrihet i dessa medier. Enligt
utskottet finns med propositionens förslag risk för att detta krav inte
blir tillräckligt tillgodosett. Den mångfald i programverksamheten som
enligt propositionen bör eftersträvas uppnås inte enligt utskottets mening
genom den föreslagna organisationsändringen. Avgörande betydelse härvidlag
har i stället vilka riktlinjer som skall gälla för programverksamheten
och de resurser som ställs till förfogande. Genom att programbolagen
skall ingå egna avtal med staten och vart och ett för sig svara
för att kraven på opartiskhet och saklighet samt balans i utbudet uppfylls
innebär förslaget enligt utskottet betydande risker för en försämring
av yttrandefriheten och mångfalden i programutbudet. Utskottet
kan således inte godta propositionens lagförslag såvitt angår organisa -

KrU 1977/78: 24

Bilaga

124

tionsfrågorna, vilka närmare kommer att behandlas av kulturutskottet*
Utskottet tillstyrker i detta avseende partimotionen 1796 (s) och avstyrker
propositionen i motsvarande del.

dels att det avsnitt som börjar på s. 3 ”Utskottet har” och slutar på
s. 4 ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Som anförs i partimotionen 1796 (s) innebär propositionens förslag
på denna punkt en förändring jämfört med situationen i dag. Det stadgas
i nuvarande radioavtal att programverksamheten i sin helhet skall
präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen. Detta betyder
att ett partiskt program eller programinslag kan balanseras av ett annat
inslag i andra kanaler. Denna bestämmelse har skapat förutsättningar för
en vid yttrande- och informationsfrihet. Det bör erinras om att radionämnden
vid flera tillfällen också har hänvisat till programutbudet i sin
helhet vid sin bedömning av om ett program skall anses ha brutit mot
kravet på opartiskhet och saklighet.

Propositionens förslag att vart och ett av programföretagen och de
två TV-kanalerna skall bedömas för sig i det angivna hänseendet måste
enligt utskottet innebära en kraftig inskränkning av den reella yttrandefriheten.
Det finns således risk för att programmen blir mer utslätade,
och att möjligheterna att göra kritiska reportage och kontroversiella
program kraftigt beskärs. Utskottet förordar därför att den nuvarande
bestämmelsen i avtalet om att programverksamheten i sin helhet skall
präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen skall gälla
också i framtiden. Utskottets ställningstagande innebär ett tillstyrkande
av motionen 1796 på denna punkt och avslag på propositionen i motsvarande
del.

dels att det avsnitt som börjar på s. 4 ”Sorn framgår” och slutar på
s. 5 ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i partimotionen 1796 (s) finns det flera skäl att behålla
den nuvarande formuleringen av demokratibestämmelsen. Det har
efter hand utbildats en praxis både inom Sveriges Radio och radionämnden
om hur bestämmelsen skall tolkas. Både Sveriges Radio och
radionämnden liksom en majoritet av de remissinstanser som uttalat
sig i frågan har också avstyrkt en ändring av formuleringen. En ny
formulering kan befaras komma att skapa nya tolkningsproblem. Då
något sakligt motiv för att ändra den nuvarande formuleringen inte har
redovisats föreslår utskottet att den nuvarande formuleringen i avtalet
oförändrad tas in i radiolagen. Enligt utskottet finns det heller inte
något skäl att i själva lagtexten ta in formuleringen om hävdande av
”principen om alla människors lika värde och den enskilda människans
frihet och värdighet”. Självfallet delar utskottet i sak de värderingar
som propositionens förslag i denna del ger uttryck för. Denna innebörd
ryms emellertid i formuleringen ”de grundläggande demokratiska vär -

KrU 1977/78: 24

Bilaga

125

dena”. Det bör framhållas att stadgandet bl. a. innebär en skyldighet
att i programverksamheten fördöma rasism, våld och brutalitet samt
att hävda jämställdhet mellan könen. Utskottets ställningstagande innebär
ett tillstyrkande av motionen 1796 på denna punkt och avslag på
propositionen i motsvarande del.

dels att det avsnitt på s. 7 som börjar ”De förslag” och slutar på
s. 10 ”det föregående” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att radiolagen ändras
i enlighet med ett inom utskottet upprättat förslag till lag om ändring
i radiolagen (1966: 755). Förslaget har upptagits i bilaga till yttrandet.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändring av radioansvarighetslagen.

Som inledningsvis framgått innehåller propositionen ett förslag till lag
om försöksverksamhet med s. k. närradio. I partimotionen 1796 (s) har
närmare utvecklats ett alternativ till hur en sådan försöksverksamhet
lämpligen bör organiseras. Med motionens förslag erfordras inte någon
särskild lagstiftning. Utskottet, som ansluter sig till motionen i denna
del, har inte funnit anledning att närmare beröra de organisatoriska frågorna,
vilka i stället får förutsättas komma att mer ingående behandlas
av kulturutskottet. Med hänvisning till det anförda avstyrks propositionens
lagförslag i denna del.

Till sist i detta sammanhang tar utskottet upp en lagteknisk fråga.

I förslaget till lag om avgift för innehav av televisionsmottagare har
6 § följande lydelse: ”Den som bryter mot 2 § eller mot föreskrift som
har meddelats med stöd av denna lag dömes till böter, högst femhundra
kronor.”

Lagförslaget innehåller inte något normgivningsbemyndigande. Kompletterande
föreskrifter kan därför endast meddelas med stöd av 8 kap.
13 § regeringsformen. Sådana verkställighetsföreskrifter kan emellertid
inte vara straffsanktionerade. Orden ”eller mot föreskrift som har meddelats
med stöd av denna lag” saknar därför reell innebörd. Med hänsyn
härtill bör orden utgå. Utskottet föreslår sålunda att 6 § lagen om
avgift för innehav av televisionsmottagare får följande lydelse:

”Den som bryter mot 2 § dömes till böter, högst femhundra kronor.”

I övrigt tillstyrks lagförslaget.

KrU 1977/78: 24

Bilaga

126

1 Förslag till Bilaga

Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)

Härigenom föreskrivs att 3, 6, 7
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Mottagare får innehas och användas
av var och en.

Regeringen förordnar efter riksdagens
hörande om avgift för innehav
av mottagare. Regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer äger meddela närmare
föreskrifter om sådan avgift och
ordningsföreskrifter för användning
av mottagare.

Regeringen äger meddela föreskrifter
till skydd för telehemlighet.

Ensamrätten enligt 5 § skall utövas
opartiskt och sakligt.

1 Lagen omtryckt 1972: 240.

2 Senaste lydelse 1975:128.

3 Senaste lydelse 1975: 218.

och 11 §§ radiolagen (1966: 755)1

Föreslagen lydelse
§2

Mottagare får innehas och användas
av var och en. Om avgift
för innehav av mottagare finnas bestämmelser
i lagen (1978: 000) om
avgift för innehav av televisionsmottagare.

Den som i mottagare har avlyssnat
telefonsamtal, telegram eller
annat telemeddelande får ej obehörigen
föra detta vidare.

Anordning, som automatiskt registrerar
innehållet i radio- eller
trådsändning, får användas tillsammans
med mottagaren endast
om regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medger det
i särskilt fall. Sådant medgivande
krävs dock ej om registreringen
avser sändning som uppenbarligen
är avsedd för allmänheten.

Bestämmelserna i denna paragraf
om mottagare avse även återgivningsanordning
som är ansluten
till mottagaren. Bestämmelserna i
paragrafen gälla ej navigeringsmottagare.

§3

Ensamrätten enligt 5 § skall utövas
opartiskt och sakligt och med
beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet
och informationsfrihet
skall råda i rundradion.

Med ensamrätten följer skyldighet
att i programverksamheten
hävda de grundläggande demokratiska
värdena.

KrU 1977/78: 24

Bilaga

127

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ensamrätten skall i övrigt ut- Ensamrätten skall i övrigt utövas
efter riktlinjer som fastställas övas efter riktlinjer som faststäl genom

avtal mellan regeringen och las genom avtal mellan regeringen

det aktiebolag som avses i 5 § förs- och det aktiebolag som avses i

ta stycket. 5 § första stycket. I sådant avtal

får som villkor för ensamrätten intagas 1.

föreskrift om skyldighet att
sända beriktigande och genmäle,

2. föreskrift till skydd för enskilds
privatliv,

3. föreskrift om förbud mot
kommersiell reklam eller mot program
som bekostas av annan än
programföretag,

4. föreskrift om skyldighet att
på begäran av myndighet sända
meddelande till allmänheten och

5. föreskrift om skyldighet att
sända redogörelse som avses i 7 §
andra stycket.

7 §

För granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosändning
finnes radionämnden. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om
nämndens verksamhet.

Om det föreskrives i avtalet mellan
regeringen och det aktiebolag
som avses i 5 § första stycket skall
aktiebolaget sända redogörelse för
beslut av radionämnden, vari aktiebolaget
förklarats ha brutit mot
bestämmelser i denna lag eller i avtalet
mellan regeringen och aktiebolaget.
Vad nu har sagts skall tilllämpas
på motsvarande sätt i fråga
om dotterbolag eller annan till vilken
ensamrätten enligt 5 § överlåtits.

11 §

Till böter dömes den som

1. underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet som avses i 9 § första
eller andra stycket, eller

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar ofullständig eller oriktig
uppgift i anmälan som avses i 9 § första eller andra stycket, om ej gärningen
är belagd med straff i brottsbalken.

Till böter, högst femhundra kro- Till böter, högst femhundra kronor,
dömes den som vid fullgöran- nor, dömes den som bryter mot

de av uppgiftsskyldighet som avses föreskrifterna i 3 § andra eller

i 9 § tredje stycket uppsåtligen el- tredje stycket. Detsamma gäller

KrU 1977/78: 24

Bilaga

128

Nuvarande lydelse
ler av oaktsamhet lämnar oriktig
uppgift, om ej gärningen är belagd
med straff i brottsbalken.

Föreslagen lydelse
den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet
som avses i 9 §
tredje stycket uppsåtligen eller av
oaktsamhet lämnar oriktig uppgift,
om ej gärningen är belagd med
straff i brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

KrU 1977/78: 24

Översikt över motionernas behandling

129

Bilaga 3

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan

nr angivna ställen i

utskottets utskottets reservation

yttrande hemställan nr

s. s.

1976/77:

68	27	37
736	59	60
750	59	60
962 yrk. 6	54—55	57
” 7 a	80	81
” 7 b	47—48	56	9
987 yrk. 1	51—52	57
1130	39—40	56
1977/78:
877 yrk. f	51—52	57
1129	48	56
1135	53	57
1415	63	67
1515	42—43	56
1521	39—40	56
1523	39—40	56
1526	48	56
1527	52	57
1528	39—40	56
1532	53	57
lill	51—52	57
1782	17	17
1783	80—81	81
1784 yrk. 1	25—26	36	2
” 2	35	37	5
” 3	43	56	7
» 4	64	67	12
1785 yrk. 1	21	36	1
” 2	26, 43, 66, 80—81	36, 56, 67, 81
” 3	79—80	81
1786	26	36
1787	17	17
1788	27	37
1789	84	84
1790	48—49	57
1791	63	67
1792 yrk. 1	72—73	74—75	15

KrU 1977/78: 24

130

Motionsyrkandena behandlas på nedan
angivna ställen i

utskottets utskottets reservation

yttrande hemställan nr

s. s.

1792 yrk. 2	72	74	15
1793	27	37
1794	31	37	6
1795 yrk. 1	31	37
” 2	71, 80—81	74, 81
1796 yrk. 1—4	21	36	1
” 5	26	36	2
” 6	26	36
» ?	30	36	2
” 8	35	37	3
” 9	26	36	2
” 10	30	37
” 11	43	56	8
” 12	80—81	81
” 13	47—48	56	9
” 14	52—53	57
” 15	51—52	57
” 16	55	57	10
» 1?	79	82	16
” 18	56	57	11
” 19	34—35	37	4
” 20	35	37	5
” 21	60	60
” 22	71—73	75	15
” 23	71—72	75	15
” 24	63—66	67	12, 13, 14
” 25	79	82	16
” 26	83—84	84	17
1797	48	56
1798	48	57
1799 yrk. 1 a)	63—66	67	12, 13,14
” b)	66	67
” c)	71,73	75	15
” d)	21, 39, 60, 71	36, 56, 60, 75	1,15
” 2	79	82	16
” 3	83	84
” 4	47—48	56	9
” 5	27	37
” 6	17	17
1800	81	81
1801 yrk. 1	59—60	60
” 2	39—40, 48—49, 53	56, 57
1877 yrk. 1	73—74	75	15
” 2	71,74	74

Motion

KrU 1977/78: 24

131

Innehåll

sid.

Inledning 1

Propositionerna (s. 1)

Motionerna (s. 7)

Gällande riktlinjer för rundradioverksamheten (s. 14)

Radioutredningen (s. 14)

Ärendets behandling (s. 14)

1 Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolitiskt sammanhang
15

2 Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation 17

Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolitiskt sammanhang
(s. 18)

En ny organisation för radio och TV (s. 19)

Moderbolaget och programbolagen (s. 21)

Distriktsverksamheten m. m. (s. 27)

Gemensamma funktioner (s. 31)

Arkivfrågor (s. 32)

Text-TV (s. 32)

Försvarsberedskap (s. 32)

Finansiering och medelstilldelning (s. 32)

Kompensation för automatiska kostnadsökningar (s. 33)

Införande av den nya organisationen (s. 35)

3 Allmänna riktlinjer för rundradioföretagens programverksamhet
37

Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolitiskt sammanhang
(s. 38)

Inledande synpunkter på programfrågorna (s. 38)

Frilansmedverkan (s. 40)

Sändningstider och programstruktur (s. 41)

Programverksamhetens inriktning (s. 43)

Krav på programverksamheten från vissa publikgrupper (s. 49)
Radio- och TV-verksamhetens samspel med det övriga kulturlivet
(s. 53)

Kontakter med publiken (s. 55)

4 Radionämnden 57

Organisation och uppdrag (s. 57)

Beriktigande och genmäle (s. 58)

5 Ändringar i radiolagen m. m 61

Lag om ändring i radiolagen (s. 61)

Lag om ändring i radioansvarighetslagen (s. 66)

Lag om avgift för televisionsmottagare (s. 66)

6 Riktlinjer och lagförslag i fråga om närradio och när-TV .... 68
Närradio och när-TV (s. 68)

Lag om försöksverksamhet med närradio (s. 73)

Lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio (s. 73)

Lag om ändring i lagen (1977: 1035) om ansvar på tryckfrihetens
område för brott mot tystnadsplikt (s. 74)

7 Sammanfattande medelsberäkning för den avgiftsfinansierade
radio- och televisionsverksamheten 75

8 Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio 82

KrU 1977/78: 24

132

9 Sveriges Utbildningsradio aktiebolag 82

10 Televisions- och radioanläggningar 84

11 Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio 85

Reservationer 86

Bilagor

1 Lagförslagen 103

2 Konstitutionsutskottets yttrande 1977/78: 2y 113

3 Översikt över motionernas behandling 129

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1971 7900»