KrU 1977/78:20

Kulturutskottets betänkande
1977/78: 20

med anledning av dels propositionen 1977/78:100 såvitt gäller
anslag till ungdoms- och nykterhetsorganisationer jämte motioner,
dels motion om bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner

1. Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1977/78:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
under punkten B 61 (s. 169—170) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen till Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 360 000 kr.

2. Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten B 62 (s. 170—171)
och hemställer

att riksdagen till Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 917 000 kr.

3. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. Bidrag
till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Regeringen har
under punkten B 63 (s. 171—174) föreslagit riksdagen att dels godkänna
de i propositionen förordade ändringarna av reglerna för bidrag till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, dels till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. för budgetåret 1978/
79 anvisa ett förslagsanslag av 36 297 000 kr.

Vidare har regeringen under punkten B 64 (s. 175—176) föreslagit
riksdagen att dels godkänna den i propositionen förordade höjningen
av bidraget per sammankomst, dels till Bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 84 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1977/78: 875 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen beslutar att uttala att Kontaktnätet bör erkännas
som ungdomsorganisation under statens ungdomsråd (yrkande 2),

1 Riksdagen 1977/78.13 sami. Nr 20

KrU 1977/78: 20

1977/78: 1132 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för att kommuner jämställs med föreningar och studieförbund
när det gäller statsbidrag till ungdoms-, fritids- och kulturaktiviteter liksom
studiecirkelverksamhet bland kommuninnevånarna samt hos regeringen
hemställer om förslag härom,

1977/78: 1534 av Per Unckel (m) vari yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om krav på auktoriserad
revisors tillstyrkan av ansökningar om centralt stöd och statligt lokalt
aktivitetsstöd.

I motionen 1977/78: 875 om ökat stöd till musikverksamhet m. m.
föreslås olika åtgärder i syfte att motverka kommersialismens negativa
verkningar inom musikområdet. Yrkandena i motionen går ut på att
förbättra betingelserna för de fria musikgrupper som ägnar sig åt alternativ,
progressiv musik, såsom jazzmusik. Utskottet har behandlat yrkandena
1, 3 och 4 i betänkandet 1977/78: 18. I det nu aktuella yrkandet
hemställs att riksdagen beslutar att Kontaktnätet skall erkännas som
statsbidragsberättigad ungdomsorganisation.

Kontaktnätet för icke-kommersiell kultur är
en riksorganisation, vars medlemsföreningar anordnar arrangemang med
svenska progressiva musik-, teater- och filmgrupper. Föreningarna arbetar
även med egna musikgrupper, med skapande dramatik, fotoverksamhet,
målning m. m. Riksorganisationen ger ut en intern tidning,
stöder och säljer musiktidskriften ”Musikens makt” samt utarbetar och
förmedlar studiematerial till medlemsföreningarna.

Yrkandet i motionen 1977/78: 1132 om att kommuner skall
jämställas med föreningar och studieförbund
när det gäller statsbidrag till ungdomsaktiviteter m. m. har i huvudsak
följande motivering.

De olika bidrag som ges till folkrörelser, varmed i motionen avses
föreningar och studieförbund, medför att nya verksamheter uppstår. De
innebär enligt motionärerna också att kommunerna gör direkta vinster
dels på att överlåta nya, planerade verksamheter på folkrörelser, dels
på att överföra verksamheter man tidigare bedrivit i kommunal regi på
någon av dessa folkrörelser.

I vissa fall kan detta enligt motionärerna vara en riktig lösning, men
ofta är ekonomiska motiv de enda. Väl fungerande verksamheter i kommunal
regi tvingas på grund av kommunalekonomiska överväganden
över till folkrörelser, som kanske inte alls ledarmässigt eller på annat
sätt är rustade att ta över.

Eftersom många folkrörelser är och måste vara ideologiskt profilerade
— särskilt gäller detta de politiska och religiösa folkrörelserna,
men också t. ex. scoutrörelsen och bildningsförbunden — finns det,

KrU 1977/78: 20

anser motionärerna, också andra invändningar mot att verksamheter
som har bedrivits eller kan bedrivas i kommunal regi av ekonomiska
skäl förs över till folkrörelser.

Verksamheter i kommunal regi kan givetvis också få ideologisk färgning.
I kommunerna ges dock möjlighet till en allmän medborgerlig
kontroll och insyn, som inte finns i den folkrörelsestyrda verksamheten.
En folkrörelse kan i stort sett endast påverkas av sina egna medlemmar.

Sammanfattningsvis anser motionärerna att den statliga satsningen på
folkrörelserna är viktig. Enligt motionen är det emellertid nödvändigt
att kommuner får samma ekonomiska möjligheter som folkrörelser till
statsbidrag för verksamhet bland kommuninnevånare. Detta är speciellt
angeläget inför SIA-skolans start, menar motionärerna.

I motionen 1977/78: 1534 hemställs om ett tillkännagivande som syftar
till att krav skall ställas på att ansökningar om centralt stöd och lokalt
aktivitetsstöd skall tillstyrkas av auktoriserad revisor.
Motionären anför att det trots kravet på tillstyrkan av revisor inte sällan
förekommer påståenden om att oriktiga uppgifter lämnas som grund för
bidragsframställningar. Han framhåller att sådana påståenden självfallet
är besvärande för ungdomsorganisationerna och kan undergräva tilltron
till det värdefulla arbete som dessa organisationer bedriver. För att undanröja
möjligheterna till sådan misstanke bör kravet på tillstyrkan av
revisor skärpas till att gälla tillstyrkan av auktoriserad revisor. Den
auktoriserade revisorns mer officiella ställning bör enligt motionären
vara ägnad att stärka tilltron till de bidragsgrundande uppgifterna.

Utskottet

Det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet utgår till varje bidragsberättigad organisation
i form av ett grundbidrag om 195 000 kr. och därutöver ett rörligt bidrag,
vars storlek beror på det antal medlemmar i åldern 7—25 år som överstiger
3 000. Bidraget utgår med 21 kr. per medlem i intervallet 3 001—
15 000 medlemmar, med 20 kr. i intervallet 15 001—40 000 medlemmar
och med 11 kr. i intervallet 40 001 medlemmar och därutöver. Storleken
av det bidrag som får utgå begränsas av en regel som innebär att grundbidrag
och rörligt bidrag sammanlagt bör utgöra högst 75 % av vissa
angivna faktiska kostnader.

I propositionen förordas vissa förändringar av de nuvarande bidragsreglerna.
För nästa budgetår bör enligt föredragande statsrådet grundbidrag
till statsbidragsberättigad ungdomsorganisation utgå med 250 000
kr., vilket innebär en ökning med 55 000 kr. Det rörliga bidraget föreslås
utgå med samma belopp per medlem i intervallet 3 001—40 000
medlemmar. Detta belopp bör för budgetåret 1978/79 vara 24 kr., me -

KrU 1977/78: 20

dan det rörliga bidraget för medlemstalet över 40 000 satts till 14 kr.
per medlem. Den sammanlagda ökningen av bidragen till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet uppgår enligt förslagen i propositionen
till 7,2 milj. kr.

Föredragande statsrådet räknar med att ett antal nya organisationer
fr. o. m. nästa budgetår skall föras in i bidragssystemet.

I motionen 1977/78: 875 hemställs (yrkande 2) att riksdagen beslutar
att Kontaktnätet för icke-kommersiell kultur — en riksorganisation för
ett 80-tal musikföreningar främst inom pop- och folkmusiken — skall
erkännas som statsbidragsberättigad ungdomsorganisation. Kontaktnätet
har sedan ett par år fått bidrag från statens kulturråd. För innevarande
budgetår tilldelades organisationen 130 000 kr. från anslaget Vissa bidrag
till teater-, dans- och musikverksamhet. Bidraget gäller stöd till regionalt
verksamma arrangerande musikföreningar. Kontaktnätet har hos statens
ungdomsråd ansökt om att bli godkänd som statsbidragsberättigad ungdomsorganisation.
Det framgår av ungdomsrådets anslagsframställning
för budgetåret 1978/79 att ungdomsrådet haft överläggningar med kulturrådet
om Kontaktnätets bidragsansökan. Med hänsyn till att organisationen
inte bedömts ha någon egentlig central administration har ungdomsrådet
avstyrkt bifall till Kontaktnätets ansökan. Föredragande statsrådet
har inte intagit någon annan ståndpunkt i frågan.

Utskottet får erinra om att det ankommer på regeringen att pröva om
ungdomsorganisation skall förklaras berättigad till statsbidrag enligt bidragsförordningen.
En sådan prövning har skett. Utskottet vill inte förorda
att riksdagen gör något uttalande i denna fråga och avstyrker därför
yrkandet 2 i motionen 1977/78: 875.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de ändringar av bidragsreglerna
som avser stödet till central verksamhet och anvisar det i propositionen
föreslagna förslagsanslaget av 36 297 000 kr.

Berättigade till statsbidrag för lokal verksamhet är dels de
ungdomsorganisationer som förklarats berättigade att erhålla bidrag under
anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m. m., dels Sveriges riksidrottsförbund och övriga organisationer med
organisationsstöd under jordbruksdepartementets huvudtitel, dels de
ungdomsorganisationer som erhåller statsbidrag i särskild ordning under
anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.

Statsbidrag utgår budgetåret 1977/78 med 10 kr. för varje bidragsberättigad
sammankomst. Med sådan sammankomst förstås en av lokalavdelning
planerad och anordnad sammankomst, som varat minst en
timme, med minst fem deltagare i åldern 7—25 år.

I budgetpropositionen förordas en höjning av bidraget per sammankomst
till 11 kr. fr. o. m. nästa budgetår. Med hänsyn härtill och till den
verksamhetsökning som kan förutses beräknas anslagsbehovet budget -

KrU 1977/78: 20

året 1978/79 till 84 milj. kr., vilket innebär en ökning med 16 milj. kr.

Utskottet tillstyrker de förslag i budgetpropositionen som gäller bidraget
till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

Vid riksdagens bifall till propositionens förslag kommer det statliga
stödet till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet nästa
budgetår att uppgå till (36 297 000 + 84 000 000 =) 120,3 milj. kr.

Det ingår i statens ungdomsråds uppgifter att fördela statsbidragen till
ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamheter.

Det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
i sin nuvarande utformning tillkom budgetåret 1975/76. En huvudtanke
i bidragssystemet är att organisationerna i så stor utsträckning som möjligt
skall få tillfälle att själva avgöra hur de bidrag som utgår skall disponeras.
Bidraget har konstruerats med sikte på att det skall vara enkelt
att beräkna och fördela, att bidragsvillkoren inte får styra verksamhetens
form och innehåll och att tillgängliga medel skall kunna fördelas så rättvist
som möjligt mellan organisationerna. Konstruktionen av stödet förutsätter
att statens ungdomsråd kan ta del av en redovisning av organisationernas
kostnader för närmast föregående redovisningsår.

Beträffande redovisning av statsbidrag för sammankomst som anordnas
enligt reglerna för ungdomsorganisationernas lokala verksamhet gäller
bl. a. följande.

Vid varje sammankomst skall närvarokort föras. Gruppledaren eller
biträdande gruppledaren skall intyga att uppgifterna på närvarokortet
är riktiga. Lokalavdelning redovisar antalet genomförda sammankomster
på särskild ansökningsblankett. Ordförande och endera revisor
eller kassör skall bestyrka att de uppgifter lokalavdelningen lämnat är
riktiga. Missbruk eller lämnande av oriktiga uppgifter kan medföra att
en lokalavdelning avstängs från bidrag. Bidraget förmedlas till lokalavdelningarna
genom deras riksorganisationer.

Med anledning av denna motion vill utskottet framhålla att den redovisning
och rapportering som krävs för att bidrag skall utgå bör bygga
på ett ömsesidigt förtroende mellan bidragsgivare och bidragsmottagare.
Kulturutskottet har tidigare (KrU 1971: 12, s. 9) understrukit organisationernas
ansvar i detta sammanhang och framhållit att missbruk exempelvis
inom en lokalorganisation bör kunna föranleda dess avstängning
från statsbidrag. I betänkandet KrU 1973: 11 (s. 8) gav utskottet uttryck
för uppfattningen att redovisningssystemet bör vara utformat så att det
blir möjligt att göra jämförelser mellan organisationerna och framhöll
vidare att man måste eftersträva ett system som ger tillfredsställande
säkerhet i redovisningen utan att tyngas av invecklade och arbetskrä -

KrU 1977/78: 20

vande rutiner. Utskottet har inhämtat att statens ungdomsråd har sin
uppmärksamhet fäst på hur nuvarande kontrollförfarande fungerar och
att organisationerna vid nästkommande ansökningstillfälle avseende aktivitetsstödet
anmodats att till ungdomsrådet lämna uppgift om hur den
interna kontrollen är anordnad. Förra året anordnade ungdomsrådet en
konferens vid vilken man behandlade vissa redovisnings-, tolknings- och
kontrollfrågor kring det lokala aktivitetsstödet. Utskottet utgår från att
ungdomsrådet fortlöpande följer hur kontrollinstrumenten skall vara utformade
för att säkerställa att det redovisade bidragsunderlagets tillförlitlighet
inte behöver ifrågasättas. Det bör i sammanhanget även nämnas
att kommundepartementets referensgrupp för folkrörelsefrågor i sin år
1977 publicerade debattskrift ”Samhället och folkrörelserna” tagit upp
frågan om de krav på kontrollmöjligheter som kan ställas från bidragsgivarens
utgångspunkt. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionen 1977/78: 1534 om krav på auktoriserad revisor.

Barn- och ungdomsorganisationerna har viktiga uppgifter i folkrörelsearbetet.
Värdet av deras insatser har alltmer uppmärksammats och en
ökad medverkan från ungdomsorganisationerna eftersträvas på skilda
områden. Dessa förhållanden har varit och är de väsentligaste motiven
för samhällets ökade stöd till ungdomsorganisationernas verksamhet.
Mot denna bakgrund har utskottet valt att behandla motionen 1977/78:
1132 om statsbidrag till kommunal ungdoms-, fritids-
och studiecirkelverksamhet i nu förevarande
sammanhang.

Folkrörelsernas situation och roll har diskuterats livligt under de senaste
åren. Många statliga utredningar — bland dem det statliga kulturrådet
som utformade underlaget för den statliga kulturpolitiken — har
också uppmärksammat folkrörelsernas betydelse i samhället. I 1974 års
kulturproposition (prop. 1974: 28) anförde föredragande statsrådet att
samhället bör ta till vara folkrörelsernas möjligheter att utveckla den
lokala kulturverksamheten och kraftfullt stödja dem. Vidare uttalades
att samhället inte har anledning att driva en verksamhet som lika bra
eller bättre sköts av en idéburen rörelse. Riksdagen anslöt sig till dessa
uttalanden (KrU 1974:15, rskr 1974: 248).

Debatten om folkrörelsernas mål och arbetsmetoder har lett till att det
inom kommundepartementet under 1975 påbörjades ett arbete som syftar
till att belysa folkrörelsernas arbetsvillkor i dagens samhälle. En referensgrupp
bestående av företrädare för ett 40-tal organisationer tillsattes
med kommunministern som ordförande. Några direktiv för gruppens
arbete har inte formulerats. Följande allmänna utgångspunkter för
arbetet har emellertid ställts upp.

— Folkrörelsernas integritet kan inte ifrågasättas. De bestämmer själva
sina arbetsuppgifter och arbetsmetoder.

KrU 1977/78: 20

— Folkrörelsernas roll i den demokratiska processen skall utvecklas
utifrån de uppgifter folkrörelserna sedan länge haft i vårt samhälle,
dvs. att vara opinionsbildare, kritiker och pådrivare inom de områden
där de är verksamma.

— Huvudmannaskapet för grundläggande samhällsuppgifter ligger fast.
Avsikten är således inte att flytta över tunga samhällsuppgifter, som
i dag sköts av stat eller kommun, till folkrörelserna. Från denna utgångspunkt
skall emellertid relationerna mellan samhället och folkrörelserna
diskuteras i syfte att ge folkrörelserna möjligheter till ett
utökat verksamhetsutrymme.

— Principerna för samhällets stöd till folkrörelserna skall ses över. Stödet
till enskilda organisationer skall däremot inte beröras i detta arbete.
Folkrörelsernas resurser skall inte utnyttjas för att lösa uppgifter
som åligger stat/kommun.

Referensgruppen publicerade år 1977 en probleminventerande skrift
”Samhället och folkrörelserna”. Där skisserades ett antal problemområden
för det fortsatta arbetet. På vart och ett av dessa områden sker nu
en allmän översyn i vad avser relationerna mellan samhället och folkrörelserna
samt folkrörelsernas arbetsvillkor. Ett av de områden som belyses
i översynsarbetet är folkrörelserna och ekonomin. Arbetet bedrivs
i nära samarbete med folkrörelserna och med berörda departement och
myndigheter.

När det gäller folkrörelserna och ekonomin tillkallade statsministern
i april 1977 en särskild sakkunnig med uppgift att inom statsrådsberedningen
göra en översyn av statens stöd till folkrörelserna. Översynen
syftar till att dels granska principerna för statens stöd till folkrörelserna,
dels efter samråd med berörda departement föreslå åtgärder till samordning
och förenkling av bidragsgivningen.

Under hösten 1977 har en kommunenkät gjorts i samarbete med
Svenska kommunförbundet i syfte att få en bild av hur uppgiftsfördelningen
mellan kommunerna och folkrörelserna utvecklats.

I motionen 1977/78: 1132 berörs också studieförbundens verksamhet.
Folkbildningsutredningen (U 1975:19) har till uppgift att göra en översyn
dels av gränsdragningen mellan folkbildningsarbete och annan
vuxenutbildning, dels av formerna för stödet till studiecirkelverksamheten.
Inom kort kommer vidare en kommitté att tillkallas för en översyn
av den kommunala vuxenutbildningen. Gränsdragningen mellan den
kommunala vuxenutbildningen och annan vuxenutbildning kommer att
utgöra en viktig del av denna utrednings arbetsområde. Det förutsätts
att de båda kommittéerna skall behandla gränsdragningsfrågorna i nära
samarbete med varandra.

Det utredningsarbete m. m. som utskottet helt kortfattat berört utgår
från en starkt positiv grundsyn på folkrörelse- och folkbildningsarbete.

KrU 1977/78: 20

Syftet med arbetet är snarast att förbättra folkrörelsernas och organisationernas
möjligheter att bedriva sin verksamhet. Samtidigt kommer
emellertid gränsdragningsfrågor avseende bl. a. kommunernas aktiviteter
på olika områden att belysas ingående.

Utskottet, som i flera sammanhang understrukit dels värdet av barnoch
ungdomsorganisationernas verksamhet, dels folkrörelsernas stora
möjligheter och uppgifter i kulturverksamheten kan inte finna att den
syn som präglar motionen 1977/78: 1132 står i samklang med de uttalanden
riksdagen samfällt ställt sig bakom i nämnda hänseenden. Med
hänsyn härtill och med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker
utskottet motionen 1977/78: 1132.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1977/78: 100 under
punkten B 63 förordade ändringarna av reglerna för bidrag till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet,

2. att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 36 297 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 875, yrkande 2,

4. att riksdagen godkänner den i propositionen 1977/78: 100 under
punkten B 64 förordade höjningen av bidraget per sammankomst,

5. att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 84 000 000 kr.,

6. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1534,

7. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1132.

4. Motion om bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner

I motionen 1977/78: 735 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att bidraget bör utgå enligt i motionen förordade
riktlinjer.

Bakgrund

Riksdagen beslöt vid sina ställningstaganden till förslagen rörande
reformeringen av skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76:
30, KrU 1975/76: 4 y, rskr 1975/76: 367) att ett särskilt statligt bidrag
till kommunerna skulle införas fr. o. m. budgetåret 1977/78. Riksdagen
har anvisat 25 milj. kr. för ändamålet under anslaget Bidrag till allmän
fritidsverksamhet i kommuner (prop. 1976/77: 100, KrU 1976/77: 34,
rskr 1976/77: 175). Statsbidraget utbetalas till kommunerna och syftar

KrU 1977/78: 20

till att garantera ett utbud av fritidsverksamhet efter skoldagens slut.
Bidraget utgår enligt generella regler och beräknas på antalet elever i
grundskolan och används för stöd och stimulans till föreningslivets
verksamhet i den allmänna fritidsverksamheten. I de kommuner där
föreningslivet inte är representerat eller där man inom föreningslivet
inte är beredd att åta sig ett ansvar för verksamheten kan delar av stödet
disponeras till kommunal verksamhet. Det nya statliga bidraget är
att se som ett komplement till det statliga lokala aktivitetsstödet och
till kommunernas egen bidragsgivning.

I årets budgetproposition föreslår regeringen att bidraget till allmän
fritidsverksamhet inte längre skall utgå. Som motiv för att dra in bidraget
åberopar föredraganden dels den föreslagna förstärkningen av
stödet till ungdomsorganisationerna, dels den omläggning av statsbidraget
till grundskolan som presenteras i propositionen 1977/78: 85.

Motionen

I motionen 1977/78: 735 anförs att de av föredragande statsrådet
åberopade skälen inte kan godtas som motiv för att slopa det aktuella
bidraget. Den uppräkning som redovisas under anslagen till ungdomsorganisationerna
beror, menar motionärerna, dels på ett ökat antal
bidragsberättigade organisationer, dels på en uppräkning av bidragen,
vilken inte ens motsvarar den urholkning av anslaget som inflationen
åstadkommit under det senaste året. I propositionen 1977/78: 85 om det
nya statsbidragssystemet har enligt motionen heller inte hänsyn tagits
till de 25 milj. kr. som nu föreslås utgå ur statsbudgeten. Dessutom är
den s. k. förstärkningsresursen avsedd för verksamhet under skoldagen
medan bidraget till allmän fritidsverksamhet avser verksamhet utanför
skoldagen. De gör gällande att hänvisningen i budgetpropositionen till
propositionen om statsbidragen därför är direkt felaktig.

Enligt motionärernas mening innebär regeringens förslag om att
slopa bidraget till den allmänna fritidsverksamheten ett hårt slag mot
de barn och ungdomar som deltar i denna. Många barn och deras
föräldrar är beroende av den omsorg före skolans början som startats i
många kommuner med hjälp av detta bidrag. Ännu fler elever deltar
i och är i behov av fritidsaktiviteter på eftermiddagarna. Om statsbidraget
slopas kommer det allra mesta av denna verksamhet att upphöra,
eftersom bidragen till föreningslivet i övrigt, t. ex. lokalt aktivitetsstöd,
inte räcker för att bedriva eftermiddagsverksamhet. Det är heller knappast
troligt att kommunerna kan ta på sig de kostnader som staten
genom två enhälliga riksdagsbeslut lovat bestrida.

I motionen föreslås att ett särskilt bidrag till allmän fritidsverksamhet
i kommuner anvisas även i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
Bidraget bör uppgå till 25 milj. kr. och utgå enligt de riktlinjer som

KrU 1977/78: 20

riksdagen förra året beslutade om, dock att något särskilt belopp inte
avsätts för information o. d. Hela beloppet bör alltså fördelas till kommunerna
enligt generella regler och beräknas på antalet elever i grundskolan.
Det understryks i motionen att bidraget i första hand bör användas
till stöd och stimulans till föreningslivets verksamhet i den
allmänna fritidsverksamheten.

Utskottet

För innevarande budgetår har till Bidrag till allmän fritidsverksamhet
i kommuner anvisats ett reservationsanslag av 25 000 000 kr. Anslaget
disponeras så att 22,5 milj. kr. utgår till bidrag till kommunerna,
medan resten i huvudsak tilldelats ungdomsorganisationer och Sveriges
riksidrottsförbund för utbildning av ledare. Ett mindre belopp används
av statens ungdomsråd för information och uppföljningsinsatser.

Statens ungdomsråd, som fördelat bidraget, redovisar i sin anslagsframställning
för budgetåret 1978/79 att kommunernas uppläggning
av verksamheten är mycket varierande. Den vanligaste modellen är att
erbjuda föreningsledd eftermiddagsverksamhet i anslutning till skolor
och i samband härmed ge bidrag per aktivitet till de föreningar som
medverkar. Satsning på ledarutbildning förekommer i ett antal kommuner.
Ett annat, vanligt förekommande alternativ är att helt eller
delvis använda bidraget till att förstärka det lokala aktivitetsstödet.
Vissa kommuner satsar på projekt- eller försöksverksamhet.

Bidraget bedöms ha en mycket positiv inverkan på kontakterna mellan
kommunerna och föreningslivet. Genom de informations- och utbildningsinsatser
som gjorts torde det också bidra till en bättre beredskap
för förverkligandet av den del av SIA-reformen som innefattar fritidsaktiviteter
efter den egentliga skoldagens slut.

Med anledning av motionen 1977/78: 735, vari yrkas att ett bidragsanslag
om 25 milj. kr. skall anvisas även nästa budgetår, får utskottet
anföra följande.

Trots det besvärliga ekonomiska läget har i statsbudgeten skapats
utrymme för en inte obetydlig resursförstärkning avseende de statliga
bidragen till central och lokal ungdomsverksamhet. Vid riksdagens
bifall till de föreslagna anslagsbeloppen ökar de båda bidragen med
sammanlagt drygt 23 milj. kr. Utskottet delar föredragande statsrådets
mening att detta förhållande måste vägas in då man bedömer behovet
av ett särskilt bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner. Utskottet
är helt överens med motionärerna om värdet av föreningsmedverkan
i kommunernas fritidsaktiviteter. Sådana aktiviteter stimuleras också
genom såväl statliga som kommunala bidrag i den utsträckning som de
ekonomiska förutsättningarna medger. När det gäller frivilliga aktivi -

KrU 1977/78: 20

teter efter skoldagens slut får utskottet bl. a. hänvisa till det höjda
aktivitetsstödet och till att statsbidraget till fritidshem får användas av
kommunerna till bl. a. fritidsverksamhet i föreningarnas regi. Utbildningsutskottet
har i sitt betänkande UbU 1977/78: 21 med anledning
av propositionen 1977/78: 85 om nytt statsbidrag till grundskolan m. m.
angivit att ökningen av bidraget till fritidshem och därtill anknuten
fritidsverksamhet enligt uppgift från socialdepartementet är 138 milj.
kr. för budgetåret 1978/79.

Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/
78: 735 och hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 735.

5. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 65 (s. 176—
177) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 1 427 000 kr.

6. Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten B 66 (s. 177—178) och
hemställer

att riksdagen till Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer
m.fl. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 10 770 000 kr.

Stockholm den 30 mars 1978

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Ingegärd Fraenkel
(fp), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Kerstin Göthberg (c), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s), Lars
Ahlmark (m), Helge Klöver (s), Börje Stensson (fp) och Per Unckel (m).

Reservation

vid punkten 4 (Motion om bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner)
av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Tyra Johansson (s),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Lennart Bladh (s), Catarina Rönnung (s) och

KrU 1977/78: 20

Helge Klöver (s) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:

Ett centralt inslag i riksdagens beslut om skolans inre arbete (SIA) var
att skolan skulle ses som en del av elevens totala miljö. Som ett uttryck
för detta underströks bl. a. att föreningslivets möjligheter till medverkan
såväl under som efter skoldagens slut skulle förbättras. Genom det statsbidrag
på 25 milj. kr. till allmän fritidsverksamhet i kommuner som föreslogs
av den socialdemokratiska regeringen och som anvisats för budgetåret
1977/78 har den första del i SIA-reformen som kommit att förverkligas
blivit den allmänna fritidsverksamheten före och efter skoldagen.

Bidraget har under innevarande år använts främst till föreningsledd
eftermiddagsverksamhet för barn och ungdom. Bidraget har möjliggjort
glesbygdsverksamhet, aktiviteter i nybyggda bostadsområden, temadagar,
lovverksamhet och särskilda satsningar på föreningslösa och handikappade
barn och ungdomar. Detta har hunnit ske redan det första året
trots kort planeringstid för det lokala föreningslivet. Inför nästa läsår är
planeringen av verksamheten redan i full gång i samarbete mellan föreningsliv
och kommunala myndigheter.

I årets budgetproposition föreslår regeringen att bidraget till allmän
fritidsverksamhet i kommuner inte längre skall utgå. Mot detta förslag
har bestämda invändningar rests i motionen 1977/78: 735, vari yrkas att
ett bidragsanslag om 25 milj. kr. skall anvisas även för nästa budgetår.

Utskottet kan inte godta de motiv föredragande statsrådet åberopat för
att dra in bidraget. Om statsbidraget slopas kommer sannolikt det allra
mesta av den verksamhet som satts i gång att upphöra, och medel kommer
att saknas för nya, planerade aktiviteter. Som anförs i motionen utgör
höjningen av aktivitetsstödet inte någon kompensation för bortfallet
av detta bidrag. Föreningarnas möjligheter till medverkan kommer därför
drastiskt att begränsas. Utskottet anser en sådan utveckling synnerligen
olycklig främst med tanke på att verksamheten i stor utsträckning
är inriktad på barn och ungdomar som har ett speciellt behov av meningsfulla
och stimulerande fritidsaktiviteter.

Genom en uppvaktning av representanter för 28 ungdomsorganisationer
och genom flera skrivelser har utskottet också blivit uppmärksammat
på att förslaget att slopa bidraget mötts med bestörtning bland
organisationer och kommuner.

Med hänsyn till det angelägna i den allmänna fritidsverksamheten,
som är ett väsentligt inslag i den helhetssyn som präglar SIA-beslutet,
samt till de berättigade förväntningar som de tidigare riksdagsbesluten
har skapat bör — som föreslås i motionen 1977/78: 735 — även i statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisas ett särskilt bidrag på 25 milj. kr.
till allmän fritidsverksamhet i kommuner. Bidraget bör utgå enligt de
riktlinjer som riksdagen förra året beslutade om med de justeringar som
föreslagits i motionen.

KrU 1977/78: 20

Under åberopande av det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller
motionen 1977/78: 735. Utskottet hemställer

a) att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 735 till Bidrag
till allmän fritidsverksamhet i kommuner för budgetåret 1978/
79 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.,

b) att riksdagen beslutar att bidraget skall utgå enligt de riktlinjer
som förordas i motionen 1977/78: 735.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780053

. :