JuU 1977/78:7

Justitieutskottets betänkande
1977/78:7

med anledning av motion angående försäljningen av Alcotest och
Alcolyser

Motionen

1 motionen 1976/77:173 av Iris Mårtensson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om att Alcotest och Alcolyser skall vara
åtkomliga för allmänheten, t. ex. genom försäljning på apotek.

Till stöd för yrkandet åberopar motionärerna att det för en person är
praktiskt omöjligt att själv bedöma hur lång tid alkohol finns kvar i blodet
efter olika mängder av alkoholförtäring; personen känner sig alkoholfri, men
det är inte alltid en objektiv bedömning.

Gällande bestämmelser om alkoholutandningsprov m. m.

På motorfordonsförare som misstänks för trafiknykterhetsbrott får blodprov
tas. Vid avgörande av om blodprov skall tas är polisen i första hand
hänvisad att bedöma förarens nykterhetstillstånd på grundval av yttre
iakttagelser t. ex. alkohollukt från andedräkten, sluddrande tal, hög ansiktsfärg
och glansiga ögon. Denna kontroll av förarens nykterhetstillstånd är
emellertid osäker. Sedan år 1956 använder därför polisen i Sverige i likhet
med polisen i många andra länder alkoholutandningsprov som ett hjälpmedel
vid prövningen om blodprov skall tas på en förare som misstänks för
rattfylleri eller rattonykterhet. Bestämmelser härom finns numera i en
särskild lag (1976:1090) om alkoholutandningsprov, som också ger möjlighet
för polisen att rutinmässigt ta alkoholutandningsprov på motorfordonsförare
vid i förväg beordrad trafikkontroll, vid trafikolyckor och vid vissa angivna
trafiköverträdelser.

Alkoholanalys av utandningsluften bygger på det förhållandet att det
normalt råder en viss bestämd relation (1:2100) mellan alkoholhalten i blodet
och i utandningsluften. Bestämningen av alkoholmängden sker i regel genom
att man leder en känd luftmängd som skall analyseras genom ett kemiskt
preparat, som ändrar färg på grund av den alkohol som finns i den avmätta
luften. Ju större alkoholmängden är, desto mer utbredd och intensiv blir i
princip färgförändringen.

Olika slag av utandningsapparater har konstruerats. De flesta kan hänföras
till s. k. kvalitativa prov (sållningsprov). Dessa har till huvudsakligt ändamål
att påvisa närvaro eller frånvaro av alkohol i blodet eller att ge en grov
uppfattning om blodalkoholhalten har nått upp till ett visst gränsvärde. I
Sverige används två apparater av denna typ, Alcotest och Alcolyser.

Alcotest- och Alcolyserapparaterna består av gummimunstycke, ampull

1 Riksdagen 1977/78. 7 sami. Nr 7

JuU 1977/78:7

med kristaller samt plastblåsa. Den som skall undergå prov blåser genom
munstycket och ampullen blåsan full med luft. Om utandningsluften
innehåller alkohol, färgas kristallerna mer eller mindre gröna. På ampullen
finns en markeringsring som delar kristallskiktet i två delar. På den version
som används i Sverige markerar ringen en blodalkoholhalt av 0,5 °/00. Om
kristallerna färgas gröna upp till eller över denna ring, tyder detta på en
blodalkoholhalt på 0,5 °/00 eller däröver. Apparaterna utgör engångsmaterial.
Utomlands används oftast den s. k. 0,8-ampullen, som markerar om
blodalkoholhalten uppgår till eller överstiger 0,8 °/00. Dess konstruktion är
något annorlunda än 0,5-ampullens.

Ett annat slag av apparater utgör de s. k. kvantitativa apparaterna vilka ger
en betydligt noggrannare uppfattning om blodalkoholhalten än Alcotest och
Alcolyser. Breathalyzer/Ethanograph är den kvantitativa apparat som utomlands
har använts mest. Den är relativt skrymmande, kräver tillgång till
elektrisk kraft, fordrar fortlöpande kontroll och kan handhas endast av
specialutbildad personal. Sådan apparatur är inte utformad så att den lämpar
sig för rutinprov i trafiken.

Nya typer av utandningsapparatur är under utveckling. Under senare tid
har apparater av en enkel, lätthanterlig typ konstruerats, som medger direkt
avläsning i promille (apparater av semikvantitativ typ). I tekniskt hänseende
bygger dessa apparater på användning av en s. k. bränslecell (fuel cell). Till
omfånget behöver de inte göras större än en vanlig platt ficklampa.
Utprovningen i Sverige av olika modeller av denna typ av apparat pågår f. n.
liksom även av kvantitativa apparater av såväl bärbart som stationärt slag.

Alcotestapparater ingår sedan några år tillbaka i Apoteksbolagets varusortiment.
De kan köpas i apotek i förpackningar om 10. Årligen säljs ca 1 000
förpackningar.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden från rikspolisstyrelsen, statens trafiksäkerhetsverk,
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) och
Motorföramas helnykterhetsförbund (MHF).

Rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket och MHF avstyrker bifall till
motionen eller uttalar sig i avstyrkande riktning. NTF uttalar sig i tillstyrkande
riktning.

Rikspolisstyrelsen anför att Alcotest och senare även Alcolyser har använts
sedan lång tid tillbaka som ett hjälpmedel i polisens verksamhet vid
misstanke om rattonykterhetsbrott. Som bevismedel har utandningsprovet
emellertid inget värde och har heller aldrig åberopats som sådant.

Styrelsen säger sig inte kunna motsätta sig att Alcotest och Alcolyser
försäljs på sätt som föreslås i motionen eller tillhandahålls allmänheten på
annat sätt men anser att lämpligheten av användningen för i motionen avsett
ändamål starkt kan ifrågasättas. Enligt styrelsens uppfattning skall den som

JuU 1977/78:7

har att föra motorfordon och annat motordrivet fordon helt avhålla sig från
förtäring av alkoholhaltiga drycker och andra berusningsmedel under så lång
tid före färdens början att påverkan är utesluten. Personer som har
alkoholproblem av olika svårighetsgrad har ringa hjälp av testmaterialet.
Dessa bör i stället avstå från att föra motordrivet fordon då de - som också
anges i motionen - utgör en stor del av hela antalet för rattonykterhet
ertappade personer och därmed alltid är en potentiell fara för trafiksäkerheten.

Beträffande apparaternas tillförlitlighet anför styrelsen följande:

Ampullens tillförlitlighet - det gäller såväl Alcotest som Alcolyser - är
beroende av lagringstid och på metoden för förvaring. Viss försiktighet vid
bedömningen av testmaterialets reaktion efter utandningsprovet måste alltid
iakttas då kristallerna kan missfärgas av annat ämne än alkohol. Däremot kan
missfärgning helt utebli men föraren ändå göra sig skyldig till rattonykterhetsbrott
genom att innan eller under färden ha förtärt annat berusningsmedel
än alkohol. Utandningsprov i felfri ampull som är rätt utförd och som
visar negativt resultat kan heller inte av förare åberopas som omständighet för
att frias från misstanke om brott mot 4 § trafikbrottslagen.

På grund av det anförda anser inte rikspolisstyrelsen det lämpligt att
testmaterialet används för i motionen avsett ändamål.

Trafiksäkerhetsverket framhåller att det inte föreligger något lagligt hinder
för att Alcotest och Alcolyser försäljs till allmänheten. Det är för övrigt i
dagens läge möjligt att hos t. ex. tillverkare köpa i vart fall Alcotest.
Brukandet av dessa hjälpmedel kräver emellertid god kännedom om deras
användningssätt och egenskaper. För att förebygga alla risker för felaktiga
mätresultat krävs det en omfattande information. Det är emellertid enligt
verkets mening tveksamt om det går att på ett tillfredsställande sätt nå alla
köpare med sådan information.

I yttrandet betonas vidare att användning av Alcotest eller Alcolyser endast
utgör ett hjälpmedel att fastställa att det finns alkohol i blodet. Med de
egenskaper som nuvarande apparatur har går det inte att i gränsområdena
fastställa om alkoholhalten i blodet ligger över eller under gränsen för
straffbarhet. Detta understryks av att det krävs blodprov för att få ett rättsligt
bevismedel.

Verket erinrar också om att den grundläggande regeln om rattfylleri
innebär att den som vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn varit så
påverkad av starka drycker, att det kan antas, att han inte på betryggande sätt
kunnat föra fordonet eller spårvagnen, skall dömas för rattfylleri. Reglerna
avser de yttre tecken på alkoholpåverkan som avgör vederbörandes lämplighet
att föra fordon. Det är därför möjligt att den enskilde gör sig skyldig till
rattfylleri trots att prov på Alcotest eller Alcolyser som han genomfört visat
negativt resultat.

Det är enligt verket visat att även små mängder alkohol påverkar
körförmågan i negativ riktning och därmed trafiksäkerheten. Verket hänvisar
här till en av statens väg- och trafikinstitut år 1975 företagen undersökning

JuU 1977/78:7

avseende ”Effekter av små alkoholdoser på förarprestationer i kritiska
situationer”. Att ge allmänheten den kontrollmöjlighet som motionärerna
hemställer om torde enligt verkets mening kunna få den effekten att antalet
människor som för motordrivet fordon med små eller måttliga doser alkohol i
kroppen ökar. Risk föreligger därför att trafiksäkerheten försämras.

Avslutningsvis framhåller verket att det i debatten har gjorts gällande att
det inte minst när det gäller en ”dagenefter-kontroll” skulle vara lämpligt att
ge trafikanterna någon form av hjälpmedel. Alcotest och Alcolyser har
nämnts i detta sammanhang. Enligt verkets mening gör sig de redovisade
betänkligheterna gällande i lika hög grad när det gäller användning i sådana
situationer.

Med hänsyn till det anförda avråder verket från att Alcotest och Alcolyser
tillhandahålls i den utsträckning som motionärerna föreslagit.

MHF framhåller under hänvisning till att alkoholen utgör en stor riskfaktor
i trafiksammanhang att det föreligger behov av åtgärder för att minska antalet
alkoholpåverkade förare i trafiken. Ett verksamt medel härvidlag torde enligt
MHF vara att öka upptäcktsrisken för trafiknykterhetsbrott. MHF har därför
verkat för att polisen i sitt övervakande arbete skall ha tillgång till apparatur
för att kunna kontrollera nykterheten. Alcotesten har visat sig vara ett
utmärkt hjälpmedel i detta arbete.

Ett realiserande av motionärernas krav att saluföra Alcotest och Alcolyser
jämväl till allmänheten kan däremot komma att få en negativ inverkan på
trafiksäkerheten. Om dessa apparater säljs fritt till allmänheten, kan många
komma att utnyttja dem för att kontrollera hur mycket man kan dricka och
ändå köra utan att överstiga den i lagen angivna promillegränsen. Upplysningen
i detta sammanhang måste enligt MHF inriktas på att ingen alkohol
över huvud taget skall förekomma i samband med körning med hänsyn till
vetskapen om att alkoholhalter redan under den nuvarande straffbarhetsgränsen
inverkar menligt på körskickligheten. En annan invändning är, anser
MHF, att det är svårt för en otränad person att avläsa Alcotesten på rätt sätt,
och detta särskilt om omdömet redan nedsatts genom alkoholförtäring.
Apparaterna är dessutom inte helt pålitliga.

Enligt MHF:s mening finns det starka skäl att Alcotesten även fortsättningsvis
bör förbehållas polisen, varför förbundet avstyrker motionen. Det
finns däremot, anser MHF, anledning att öka informationen om bl. a. hur
länge alkoholen stannar kvar i kroppen och vilka negativa efterverkningar
den har med avseende på fordonskörning.

NTF framhåller att alkoholpåverkade fordonsförare utgör en mycket stor
risk i trafiken och att man därför måste pröva olika vägar för att få
fordonsförarna att helt avstå från alkoholförtäring i samband med körning.
Ett speciellt problem utgör körning dagen efter spritförtäring. Motionärernas
förslag om försäljning av Alcotest och Alcolyser på apotek skulle i dessa fall
kunna underlätta för de enskilda personerna att kontrollera om alkohol finns
kvar i blodet. På så sätt bör testapparaterna få en positiv effekt.

Jul) 1977/78:7

Det finns dock enligt NTF risk för att testapparaterna används för att mäta
att man inte dricker mer sprit än att man håller sig inom de i lagen angivna
promillegränserna. Detta skulle kunna motverka strävandena efter en helt
alkoholfri trafik. Apparaterna måste därför enligt NTF åtföljas av information
om gällande lagstiftning och om alkoholens inverkan på förmågan att
framföra motorfordon liksom också om riskerna och de lagliga konsekvenserna
om man kör under påverkan av starka drycker eller annat berusningsmedel.

NTF anför slutligen att det är av stor vikt att de saluförda testapparaterna är
tillförlitliga och lätta att sköta och avläsa samt att apparaterna måste vara
godkända av vederbörlig myndighet och åtföljas av bruksanvisning.

Utskottet

I motionen behandlas frågan om allmänhetens tillgång till apparatur som
kan användas för att bestämma alkoholhalten i utandningsluften.

Motionärerna framhåller att det för den enskilde är praktiskt taget omöjligt
att själv bedöma hur länge alkohol finns kvar i blodet efter alkoholförtäring.
Den apparatur av engångsnatur, benämnd Alcotest och Alcolyser, som
polisen använder bl. a. vid misstanke om rattfylleri eller rattonykterhet bör
därför enligt motionärerna vara tillgänglig för envar. Yrkandet går ut på att
Alcotest och Alcolyser skall vara åtkomliga för allmänheten, t. ex. genom
försäljning på apotek.

Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning att det i vissa
situationer kan vara av värde att den som efter förtäring av alkohol är osäker
beträffande sin lämplighet som bilförare har möjlighet att kontrollera sin
blodalkoholhalt. Det sagda synes framför allt gälla körning dagen efter
alkoholförtäring. Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att
hålla i minnet att den grundläggande straffbestämmelsen om rattfylleri
anknyter till vederbörandes lämplighet att föra fordon, bedömd efter yttre
tecken på alkoholpåverkan. En person kan således dömas för rattfylleri trots
att prov med Alcotest eller Alcolyser - eller blodprov - visat att blodalkoholhalten
understigit 0,5 promille. Det bör också beaktas att angivna
apparater inte är helt tillförlitliga och att det för en otränad person kan vara
svårt att använda dem på rätt sätt. Man kan heller inte bortse från att ett mer
allmänt utnyttjande av dessa eller liknande apparater skulle kunna leda till ett
promilletänkande i strid mot strävandena att nå en helt alkoholfri trafik.

Invändningar av angiven art gör att det kan finnas anledning att ifrågasätta
lämpligheten av en mer allmän användning bland enskilda personer av
Alcotest och Alcolyser. I vart fall är det enligt utskottets mening nödvändigt
att saluförandet förbinds med information om gällande trafiknykterhetslagstiftning
och om alkoholens inverkan på förmågan att framföra motorfordon.

Motionsyrkandet innefattar endast önskemål om att Alcotest- och Alco -

JuU 1977/78:7

lyserapparatur skall finnas tillgänglig för allmänheten. Utskottet har
inhämtat att Alcotest finns till försäljning på apotek, om än endast i större
förpackningar och efter särskild beställning. Yrkandet får därigenom anses i
huvudsak tillgodosett. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Ej heller finns enligt utskottets mening anledning till uttalanden
utöver vad ovan anförts.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:173.

Stockholm den 8 november 1977

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric
Jönsson (s), Hans Petersson i Röstånga (fp), Lilly Bergander (s), Gunde
Raneskog (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Hans Pettersson i Helsingborg
(s), Carl Lidbom (s), Gunilla André (c), Ella Johnsson (c), Helge Klöver (s) och
Björn Körlof (m).

GOTAB 55901 Stockholm 1977