JuU 1977/78:16

Justitieutskottets betänkande
1977/78:16

med anledning av motion om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten Motionen 1

motionen 1976/77:330 av Barbro Engman (s) och Lars Ulander (s) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att effektivt bekämpa
den ekonomiska brottsligheten i enlighet med motionens intentioner.

Motionärerna uppger att den mest frekventa och betydelsefulla ekonomiska
brottsligheten omfattar bl. a. ocker (illegal låneverksamhet, hyresocker),
prostitution, illegalt spel (bookmaking, illegal verksamhet i spelhålor
och med enarmade banditer), narkotikahandel, häleri, skattefusk och valutabrott.
Med utgångspunkt bl. a. i reportage i massmedia under senare år
påpekar motionärerna vidare att handel med hyresfastigheter, finansiering av
fastighetsaffarer och handel med verkstadslokaler, bilhandlarlokaler och
kontorslokaler är en del i komplexet med ekonomisk brottslighet. Motionärerna
påtalar det missbruk som består i att personer som driver verksamhet i
aktiebolagsform gång på gång låter sina bolag gå i konkurs. I motionen
påpekas vidare att den samhälleliga kontroll- och registreringsapparaten inte
fungerar tillfredsställande i sådana sammanhang som vid konkurser, bolagsrättsliga
transaktioner och fastighetsöverlåtelser. Motionärerna påpekar det
samband som råder dels mellan olika led i den organiserade ekonomiska
brottsligheten, dels ock mellan den mera vardagliga brottsligheten och den
ekonomiska brottsligheten. Motionärerna framhåller att den polisiära
spaningsverksamheten försvåras bl. a. därför att kontrollmöjligheterna är
begränsade och därför att polisorganisationen är helt inriktad på att bekämpa
brottsbalksbrott. Verksamheten försvåras också av bristande utbildning och
erfarenhet när det gäller den nya typen av brottslighet.

Samhällets åtgärder måste enligt motionärerna anpassas till det förhållandet
att det många gånger råder ett samband mellan brottslighet av olika
slag och att det nästan alltid finns någon med en seriös yttre fasad som tar en
del av förtjänsten på den brottsliga verksamheten. Enligt motionärerna finns
det uppgifter som tyder på att den ekonomiska brottsligheten i Sverige årligen
omsätter mellan 10 och 15 miljarder kr. Enligt motionärerna är det
nödvändigt att göra en bred översyn av möjligheterna att förebygga, avslöja
och beivra grova ekonomiska brott. Målet bör vara - uttalas det i motionen -att skapa sådana bestämmelser och regler att olika myndigheters och
institutioners kontroll- och övervakningsuppgifter på ett effektivt sätt bidrar
härtill.

1 Riksdagen 1977/78. 7 sami. Nr 16

JuU 1977/78:16

2

Uppgifter i anslutning till motionen

Tidigare riksdagsbehandling

1 samband med att riksdagen tidigare behandlat olika frågor om åtgärder
mot brottsligheten i allmänhet har även uppmärksammats förekomsten av
sådan brottslighet som berörs i motionen. Här kan nämnas prop. 1973:115
med förslag till åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra den
allmänna ordningen grundade på brottskommissionens betänkande Ds Ju
1973:5. Vid behandlingen av propositionen tillstyrkte utskottet förslag att
polisiära förstärkningar borde inriktas bl. a. på försök att komma till rätta med
vissa slag av brottslighet som framstått som särskilt oroande: grova vålds- och
narkotikabrott, koppleri och annan brottslighet som kan förekomma i
anslutning till sexklubbar och poseringsateljéer, häleriverksamhet och grova
bedrägeri- och skattebrott (JuU 1973:26). Åtgärder mot olika former av
internationell och organiserad brottslighet diskuterades också i utskottets
betänkanden JuU 1974:33 i anledning av motioner om åtgärder mot
internationell brottslighet, m. m. och JuU 1975:16 i anledning av motion om
åtgärder mot narkotikabrottsligheten m. m. Utskottet hänvisar till dessa
betänkanden. I årets budgetproposition (prop. 1976/77:100 bilaga 5) föreslogs
förstärkningar av polisens spanings- och utredningsverksamhet bl. a. för
bekämpande av den organiserade, grövre ekonomiska brottsligheten. Vid
riksdagsbehandlingen konstaterade utskottet (JuU 1976/77:27) att vid sidan
av narkotikabrottsligheten även andra former av grov brottslighet, bl. a. den
ekonomiska brottsligheten, hade utvecklats på ett ytterst oroande sätt.
Utskottet biträdde regeringens förslag om medel för ett betydande antal nya
polismanstjänster avsedda att sättas in i kampen mot narkotikabrottsligheten
och annan grövre brottslighet.

Den 2 juni 1977 besvarade justitieministern i riksdagen en fråga av Barbro
Engman om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Utskottet hänvisar
till riksdagens protokoll 1976/77:147.

Rikspolisstyrelsens arbetsgrupp mot organiserad brottslighet (AMOB)

I september 1976 tillsatte rikspolisstyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att
utreda hur det polisiära arbetet med den organiserade och ekonomiska
brottsligheten lämpligen borde bedrivas (AMOB).

I arbetsgruppens direktiv betonades att man främst borde se över behovet
av ändrad organisation inom polisen och hur samarbetet mellan polisen och
bl. a. åklagar- och skattemyndigheterna skulle kunna förbättras. Arbetsgruppen
borde också granska behovet av annan och mer specialiserad
utbildning av polisen samt påpeka luckor i lagstiftningen på det aktuella
brottsområdet. I arbetsgruppen har ingått representanter för rikspolisstyrelsen,
riksåklagaren, riksskatteverket, riksbanken och de lokala polismyndigheterna
samt kriminologisk expertis.

JuU 1977/78:16

3

Till fullföljande av sitt uppdrag avlämnade arbetsgruppen i maj 1977 en
rapport, Organiserad och ekonomisk brottslighet i Sverige, Ett åtgärdsförslag.

AMOB genomförde en kartläggning av den organiserade och ekonomiska
brottsligheten i landet. Uppgifter om den aktuella kända brottsligheten på
området samlades in från de större polismyndigheterna, vissa åklagar- och
skattemyndigheter, kronofogdarna, tullen m. fl. berörda myndigheter. Man
vände sig också till ett tiotal av medlemsländerna i den internationella
kriminalpolisorganisationen (INTERPOL).

AMOB konstaterar i rapporten att sammanställningen av de olika myndigheternas
uppgifter visar på en mycket omfattande och utbredd kriminalitet.

Koncentrationen av denna brottslighet till de tre storstäderna var markerad
men ej i den utsträckning som AMOB förväntade sig. Enligt det insamlade
materialet tycktes det mer berättigat att tala om vidare regioner med högre
brottslighet där centrum i regionerna utgjordes av städerna Stockholm,
Göteborg och Malmö. Utöver detta fanns relativt utförliga uppgifter som
avsåg Jönköping/Huskvarna liksom Kalmar i Småland samt Norrköping/
Linköpingsområdet i Östergötland. Data från Norrland var ej av denna
omfattning men antydde dels en viss brottskoncentration till Sundsvall,
Umeå och Luleå, dels starka samband mellan ekonomisk brottslighet (svart
och grå handel med företag, fastigheter, arbetskraft etc.) i dessa områden och
bl. a. Västsverige och Stockholm.

Vad beträffar den organiserade brottsligheten i fasta lokaler (koppleri, spel-,
klubbverksamhet etc.) tycktes enligt AMOB koncentrationen till storstäderna
vara starkare än för den ekonomiska kriminaliteten av skatte- och
valutakaraktär. Kartläggningen visar att det f. n. finns ca 500 bordeller, ett
hundratal illegala spelklubbar och ca 200 illegala spritklubbar i hela landet.
Den ekonomiska omfattningen av dessa verksamheter är mycket stor.
Försiktiga beräkningar pekar enligt AMOB på att det organiserade koppleriet
samt illegalt spel och annan illegal klubbverksamhet f. n. omsätter minst 600
miljoner kr. per år här i landet. Den totala omsättningen för det organiserade
brottsområdet (de ovan nämnda brottstyperna samt organiserat häleri m. m.)
torde enligt rapporten ligga någonstans mellan en och två miljarder kr. per
år.

AMOB konstaterar att fallen av riksomfattande eller mycket utbredda
verksamheter är vanliga och i vissa fall mycket vanliga när det gäller den
ekonomiska brottsligheten. Enbart de av polisen och andra myndigheter
kända fallen av förmedling av grå arbetskraft anges i rapporten omfatta flera
tusen arbetstagare på den svarta eller grå arbetsmarknaden. De kända fallen
är starkt koncentrerade till vissa branscher. I fråga om fastighetsaffarer av
spekulationskaraktär och med mer systematiska inslag av skatte- och annan
brottslighet nämner AMOB ett par grupper av affärsmän (s. k. fastighetshajar)
som har sin huvudsakliga verksamhet förlagd till Stockholm men på senare

1* Riksdagen 1977/78. 7 sami. Nr 16

JuU 1977/78:16

4

tid också gjort omfattande inköp av fastigheter i Mellan- och Sydsverige.
Också den illegala kreditgivningen tycks enligt AMOB i vissa fall ha en
riksomfattande karaktär. Förutom svarta kreditinstitut med en utpräglad
lokal anknytning finns det således enligt rapporten s. k. privatbankirer som
förmedlar lån till hugade låntagare i hela landet. Vissa personella samband
med affärsbankerna har också belagts bl. a. i Göteborg, Borås och Stockholm.
Detsamma tycks enligt AMOB gälla den rådgivningsverksamhet som bedrivs
av vissa revisorer och skattejurister i bolags-, skatte- och valutaärenden.

Den senare verksamheten anges också ha starka anknytningar till utlandet
och då speciellt Schweiz och Liechtenstein. Kända fall av s. k. brevlådeföretag,
valutasmuggling och andra illegala transaktioner med dessa länder
uppges vara styrkta för praktiskt taget hela landet.

Vad beträffar de personella sambanden bekräftar de insamlade uppgifterna
enligt AMOB att det finns enskilda personer eller grupper av personer som
bedriver verksamhet på flera orter i landet. Så anges vara fallet bl. a. när det
gäller koppleri, vadhållning och annan illegal klubbverksamhet. Starka
samband har enligt rapporten också framkommit mellan verksamheter av
detta slag och vissa s. k. fastighetshajar.

Vissa branscher utpekas särskilt i rapporten. Detta gäller bl. a. entreprenadverksamhet
inom byggnads- och anläggningsnäringarna, handeln med
fastigheter, begagnade kapitalvaror och skrot liksom restaurangnäringen.
Enligt AMOB är det också påfallande ofta som de personer som nämns i
materialet har sin verksamhet förlagd till flera av dessa branscher.

Den ekonomiska brottsligheten (svart och grå handel med arbetskraft,
fastigheter, företag, krediter, kapital-och konsumtionsvaror etc.) synes enligt
AMOB vara utomordentligt omfattande. Enbart de intäkter som genom
dessa verksamheter årligen undanhålls beskattning torde enligt rapporten
ligga omkring tio miljarder kr. per år. AMOB uppger att det finns flera hundra
kända och aktuella fall av sådan brottslighet, i vilka brottsbeloppen överstiger
en miljon kr.

Mot bakgrund av kartläggningen föreslår AMOB bl. a. att särskilda
polisiära enheter inrättas i Stockholms, Göteborgs, Malmö och Sundsvalls
polisdistrikt för bekämpning av den organiserade och ekonomiska brottsligheten
samt att en särskild grupp inrättas vid rikskriminalen för samordning
av dessa enheter. I enheterna föreslås skatterevisorer ingå. Det anges vara
önskvärt att enheterna kan samarbeta med särskilt utsedda åklagare och
taxeringsintendenter. Enheterna skall inte bara verka i de polisdistrikt där de
är placerade utan även inom ett vidsträckt område kring dessa distrikt. För
ändamålet föreslås att landet indelas i fyra regioner, en nordlig, en östlig, en
västlig och en sydlig. Totalt bör ca 100 polismän och annan personal avdelas
för verksamheten. Arbetsgruppen framhåller att det så småningom kan bli
nödvändigt att inrätta sådana särskilda enheter även på andra håll i
landet.

Vidare föreslår AMOB - mot bakgrund av att den organiserade och

JuU 1977/78:16

5

ekonomiska brottsligheten kan antas röra synnerligen stora ekonomiska och
samhälleliga värden - att rikspolisstyrelsen väcker frågan om en förutsättningslös
granskning av de övergripande prioriteringsfrågorna inom kriminalpolisverksamheten,
dvs. fördelningen av de nu tillgängliga spanings- och
utredningsresurserna mellan konventionell förmögenhetsbrottslighet samt
organiserad och ekonomisk brottslighet.

Frågan om behovet av särskild utbildning i hithörande frågor bör enligt
AMOB hänskjutas till en partssammansatt arbetsgrupp. Slutligen föreslås i
rapporten att rikspolisstyrelsen hos justitiedepartementet begär en övergripande
granskning av lagstiftningsfrågorna på de områden som berörs av den
organiserade och ekonomiska brottsligheten.

Rapporten överlämnades av rikspolisstyrelsen till chefen för justitiedepartementet
med skrivelse den 30 juni 1977. I skrivelsen hemställde rikspolisstyrelsen
att regeringen skall dels besluta att särskilda polisiära enheter
inrättas i Stockholms, Göteborgs, Malmö och Sundsvalls polisdistrikt för att
bekämpa organiserad och ekonomisk brottslighet, dels i samband med
budgetarbetet ta upp frågan om prioriteringen mellan den traditionella
brottsligheten, narkotikabrottsligheten samt den organiserade och ekonomiska
brottsligheten, dels föranstalta om en övergripande granskning av
lagstiftningsfrågorna på ifrågavarande brottsområde.

I beslut den 1 juli 1977 uppdrog departementschefen åt brottsförebyggande
rådet (BRÅ) att närmare överväga frågorna angående former och riktlinjer för
en sådan övergripande granskning - lämpligen inom ramen för BRÅ:s
verksamhet - av berörd lagstiftning som rikspolisstyrelsen aktualiserat. I
beslutet uttalar departementschefen bl. a. följande:

Med hänsyn till den tänkta uppgiftens omfattning och komplexitet måste
det starkt ifrågasättas om den lämpligen bör överlämnas till en särskild
kommitté. Härtill kommer att många av de rättsområden som är aktuella
redan är föremål för utredning. Som exempel kan nämnas konkursrätten,
som ses över av konkurslagskommittén (Ju 1971:06). Denna har nyligen fått
tilläggsdirektiv, som har direkt relevans i sammanhanget. Enligt dessa bör
nämligen kommittén närmare överväga hur man från konkursrättsliga
utgångspunkter kan stävja missbruk av konkursinstitutet. Vidare har
utredningen (Ju 1976:04) för översyn av lagstiftning om förmögenhetsbrott
att uppmärksamma de nya formerna av straffvärda beteenden på det
ekonomiska området och kan med anledning härav komma att lägga fram
förslag om ändringar eller tillägg till brottsbalkens bestämmelser om
förmögenhetsbrott. Det förtjänar också att nämnas att en utredning om en
eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten
f. n. prövar behovet av att kunna rikta ekonomiska sanktioner direkt
mot juridiska personer. Ytterligare exempel kan ges på igångsatta eller
planerade reformarbeten som kan vara av betydelse i detta sammanhang.

Det bör vidare framhållas att flera andra särskilda grupper studerar frågor
som hänger samman med organiserad och ekonomisk kriminalitet. Bl. a. har
riksåklagaren och riksrevisionsverket tillsatt var sin arbetsgrupp. Här kan
också nämnas BRÅ:s arbetsgrupp för skatte- och valutabrott.

JuU 1977/78:16

6

Brottsförebyggande rådets överväganden angående lagstiftningsåtgärder mot
den organiserade och ekonomiska brottsligheten

I yttrande till regeringen den 20 september 1977 redovisade BRÅ resultatet
av sitt i föregående avsnitt nämnda uppdrag att överväga frågorna angående
former och riktlinjer för lagstiftningsåtgärder mot den organiserade och
ekonomiska brottsligheten.

I sitt yttrande konstaterar BRÅ att den organiserade och ekonomiska
brottsligheten består av en mängd skiftande och komplicerade företeelser
som rör olika samhällsområden. Gemensamt för dem är enligt BRÅ att de
antingen utgör straffbara handlingar eller handlingar, som utan att vara
straffbelagda, ändå bör motverkas på grund av sina ekonomiska och sociala
skadeverkningar. BRÅ uttalar att lagstiftningen inte alla gånger har hunnit
med samhällsutvecklingen på dessa områden. En samlad översyn av
lagstiftningen försvåras av att det rör sig om ett mycket vidsträckt fält, allt
från spelklubbsverksamhet till miljöbrott. Beträffande de riktlinjer som bör
gälla för arbetet pekar BRÅ på frågor som rör rättssäkerhet och effektivitet
samt samarbete mellan myndigheter. När det gäller att komma åt den
ekonomiska brottsligheten med hjälp av lagstiftningen kommer inte bara
frågor om kriminalisering in i bilden. Även andra medel kan enligt BRÅ
prövas, t. ex. civilrättslig och förvaltningsrättslig lagstiftning samt normer av
mer eller mindre utomrättsligt slag.

Vad beträffar formerna för en översyn av lagstiftningen menar BRÅ att det
inte är meningsfullt att skapa ett organ vars storlek och form är fastställd från
början. Det beror bl. a. på att kännedomen om den ekonomiska brottsligheten
är begränsad. Sedan arbetet kommit i gång får den fortsatta verksamhetens
inriktning anpassas efter de problem och nya frågor som tillkommer.

BRÅ anser det vara nödvändigt att arbetet bedrivs under parlamentarisk
medverkan och att förslagen får en bred politisk förankring. En av de
viktigaste uppgifterna blir att samordna det omfattande lagstiftningsarbete
som bedrivs på området. En annan viktig funktion blir enligt BRÅ att
förmedla kontakter mellan andra organ och myndigheter i de aktuella
frågorna. Enligt yttrandet kan det i vissa fall vara lämpligt att utarbeta
konkreta lagförslag medan det ofta kan vara tillräckligt att överlämna sådana
frågor för behandling hos andra myndigheter.

Arbetet bör enligt yttrandet bedrivas inom BRÅ. För arbetet föreslår BRÅ
en organisation som består av olika arbetsgrupper med avgränsade och
konkreta arbetsområden. Organisationen bör enligt yttrandet bestå av en
huvudgrupp - styrgrupp - med övergripande funktion samt tre arbetsgrupper.
I styrgruppen bör finnas en företrädare för varje riksdagsparti. En av
arbetsgrupperna skall i huvudsak syssla med skatte- och valutalagstiftningen.
En annan arbetsgrupp skall arbeta med den lagstiftning som rör den
organiserade brottsligheten av mer traditionellt slag. BRÅ föreslår vidare att
man i en tredje arbetsgrupp undersöker bl. a. hur man kan motverka den

JuU 1977/78:16

7

organiserade och ekonomiska brottsligheten genom verksamheter som styrs
av t. ex. yrkesetiska normer.

Vissa frågor, t. ex. om den yttre och inre samhällsmiljön, kan enligt
yttrandet inte direkt föras till någon av de föreslagna grupperna. BRÅ menar
att dessa frågor är sådana att de i ett inledningsskede bör undersökas av en
särskild utredare som knyts till styrgruppen.

BRÅ anser det vara för tidigt att redovisa särskilda tidsplaner för
arbetet.

PM av en av RÅ tillsatt arbetsgrupp

I november 1976 tillsatte riksåklagaren (RÅ) en arbetsgrupp med uppdrag
att undersöka möjligheterna att inom varje åklagarregion - med i princip
oförändrad personalram - skapa bättre förutsättningar för att bekämpa främst
den kvalificerade ekonomiska brottsligheten. 1 samband härmed uttalade RÅ
bl. a. följande:

Kvalificerade former av ekonomisk brottslighet har under senare år
kommit att bli ett allt större problem för de brottsbekämpande organen. Med
hänsyn till de allvarliga konsekvenserna av denna brottslighet råder allmän
enighet om att den bör ges hög prioritet i den brottsbekämpande verksamheten.
1 synnerhet gäller detta de former därav som riktar sig mot det
allmänna. Vissa organisatoriska åtgärder har vidtagits för att mera effektivt
kunna förebygga och bekämpa sådan brottslighet. Som exempel kan pekas på
den kraftiga utbyggnaden av riksskatteverkets kontrollorganisation. Även
åklagarväsendet har förstärkts i ett avseende. Antalet tjänster för länsåklagare
för speciella mål har på några år ökat från en till fyra. Härigenom avlastas det
regionala åklagarväsendet ett begränsat antal mål som avser speciella typer av
brottslighet, inte sällan med riksomfattande förgreningar och i vilka det är
nödvändigt att ha fortlöpande personliga kontakter med bl. a. riksbanken
eller valutastyrelsen. Det stora flertalet mål om kvalificerad ekonomisk
brottslighet måste dock handläggas inom det regionala och lokala åklagarväsendet.

Arbetsgruppen, som samarbetat med den av rikspolisstyrelsen tillsatta
AMOB, har redovisat resultatet av sitt arbete i en promemoria den 12
september 1977, Åklagarverksamheten och den ekonomiska brottsligheten.

När det gäller spanings- och förundersökningsverksamheten i de ifrågavarande
brottmålen anser arbetsgruppen att åklagaren bör inträda aktivt i
brottsbeivrandet på ett mycket tidigt stadium och ta hand om ledningen av
förundersökningen redan från början. Härigenom blir det enligt arbetsgruppen
sörjt för att det nära samarbete som erfordras mellan polis och
åklagare kommer till stånd. Arbetsgruppen föreslår ett utbildningsprogram
för 25 åklagare. Utbildningen skall avse handläggning av kvalificerade
ekonomiska brottmål. Vid sidan härav nämns kortare kurser i handläggning
av skattemål samt möjligheten för åklagare att genom adjunktionstjänstgö -

JuU 1977/78:16

8

ring i kammarrätt vinna ytterligare erfarenheter av hithörande materia.

Arbetsgruppen redovisar överväganden rörande de konsekvenser som kan
väntas för åklagarväsendets del om polisväsendet enligt AMOB:s förslag ges
ökade utredningsresurser. Arbetsgruppen framför också synpunkter på
AMOB:s förslag om inrättande av särskilda polisenheter i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Arbetsgruppen anser att ett mer kontinuerligt anlitande av särskild
sakkunskap skulle få gynnsamma effekter vid utredningar i ekonomiska
brottmål och föreslår att ett system med fast anknutna sakkunniga skall
provas på försök. Till åklagarväsendet bör enligt arbetsgruppen knytas en
revisor till envar av åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och
Malmö.

Arbetsgruppen pekar vidare på de olägenheter som har uppstått i
skattebrottmålen till följd av de långa handläggningstiderna hos taxeringsoch
beskattningsmyndigheterna samt föreslår att den uppkomna situationen
påtalas för regeringen.

Arbetsgruppen anser det vara angeläget att vinna erfarenheter av den
ekonomiska kriminaliteten, vilken uppträder i delvis nya former och föreslår
därför att en ”uppföljningsgrupp” skall knytas till RÅ:s kansli. Till gruppen
bör kunna knytas representanter för polisen, tullen, skatteväsendet och
riksbanken samt rättsvetenskaplig och annan expertis. Gruppen bör ha till
uppgift att samla erfarenheter från de ekonomiska målen, analysera materialet
och vidarebefordra informationen om det till fältarbetet. Den bör också
påtala behovet av ändringar i lagstiftningen.

Sedan promemorian lagts fram har RÅ tagit kontakt med rikspolisstyrelsen
för uppläggningen av polis- och åklagarverksamheten på området. RÅ har
också tillsatt en sådan "uppföljningsgrupp” som föreslogs i promemorian. På
grundval av förslagen i promemorian har vidare fattats beslut om kvalificerad
utbildning av ett antal åklagare. Utbildningen skall påbörjas i januari
1978.

Regeringsbeslut och överväganden inom regeringens kansli

De förslag rörande lagstiftningsåtgärder som upptas i BRÅ:s yttrande den
20 september 1977 har övervägts inom regeringens kansli. Genom beslut den
8 december 1977 har regeringen uppdragit åt BRÅ att föranstalta om en
översyn av lagstiftningen mot den organiserade och den ekonomiska
kriminaliteten. Enligt regeringsbeslutet bör översynen ske i former som i allt
väsentligt överensstämmer med vad BRÅ föreslagit i yttrandet.

Rikspolisstyrelsens skrivelse till regeringen den 30 juni 1977 och AMOB:s
rapport innehåller - vid sidan av förslag i frågan om lagstiftningsåtgärder -flera förslag som är av mera organisatorisk natur och som berör verksamheten
inom olika myndigheter. Enligt vad utskottet inhämtat övervägs förslagen -efter sedvanlig remissbehandling - i det nu pågående budgetarbetet.

JuU 1977/78:16

9

Utskottet

I motionen 1976/77:330 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära en
utredning i syfte att effektivt bekämpa den ekonomiska brottsligheten i
enlighet med motionens intentioner. Som exempel på förfaranden som kan
betecknas som ekonomisk brottslighet anger motionärerna ocker, prostitution,
illegalt spel, narkotikahandel, häleri, skattefusk och valutabrott. Vissa
fastighetsaffärer anges vara en del i komplexet. Motionärerna pekar på det
samband som råder mellan olika led i den organiserade ekonomiska
brottsligheten och mellan den mera vardagliga brottsligheten och den
ekonomiska brottsligheten. Samhällets åtgärder måste enligt motionärerna
anpassas till detta samband och till det förhållandet att det nästan alltid finns
någon med en seriös yttre fasad som tar en del av förtjänsten på den brottsliga
verksamheten. Motionärerna efterlyser sådana regler att olika organs
kontroll- och övervakningsuppgifter effektiviseras i kampen mot den grova
ekonomiska brottsligheten. Enligt motionärerna måste det göras en bred
översyn av möjligheterna att förebygga och beivra denna brottslighet.

Den starkt oroande utvecklingen av den organiserade och ekonomiska
brottsligheten har på senare tid tilldragit sig allt större uppmärksamhet i den
allmänna debatten. Som framgår av redogörelsen i det föregående har flera
olika myndigheter på rättsvårdens område vjdtagit åtgärder i syfte att
effektivisera samhällets åtgärder mot de aktuella företeelserna. Utskottet vill
särskilt hänvisa till det förut nämnda arbetet inom rikspolisstyrelsen och
brottsförebyggande rådet (BRÅ) samt till det översynsuppdrag som regeringen
i dagarna lämnat BRÅ.

Av föreliggande material framgår att viss oklarhet råder om vilka
företeelser som skall anses rymmas under begreppen ekonomisk och
organiserad brottslighet samt att man i den allmänna debatten dit stundom
hänfört förfaranden som f. n. inte är kriminaliserade. Klart är emellertid att de
former av brottslighet som det här är fråga om typiskt sett är svåra att avslöja
och mycket komplicerade att utreda och beivra. Brottsligheten är också ofta
sådan att den medför synnerligen allvarliga sociala och samhällsekonomiska
skadeverkningar. Mot denna bakgrund vill utskottet i linje med önskemålen i
motionen understryka att det är mycket angeläget att samhället sätter in
kraftfulla åtgärder för att möta den organiserade och ekonomiska brottsligheten.
Enligt utskottets mening måste det bli fråga om en rad skiftande
åtgärder på många olika områden.

Vad som här först faller i ögonen är naturligtvis mera omedelbara
satsningar på resursförstärkningar och övergripande åtgärder för att åstadkomma
bl. a. organisatoriska förbättringar, vidgat samarbete och fördjupad
utbildning inom de rättsvårdande myndigheterna. Frågor om ökade insatser i
dessa hänseenden övervägs f. n. i regeringens kansli inom ramen för arbetet
på nästa års budgetproposition. Enligt utskottets mening måste dessa frågor
därvid ges en hög prioritet.

JuU 1977/78:16

10

Lika angeläget som det är att åtgärder av nu nämnt slag vidtas för att öka
effektiviteten i kampen mot den organiserade och ekonomiska brottsligheten
är enligt utskottets mening att det genomförs en allmän översyn av den
lagstiftning som har anknytning till de aktuella förfarandena. Ett särskilt skäl
för en sådan översyn utgör det nyss nämnda förhållandet att viss oklarhet
råder om vilka företeelser som skall anses falla under begreppen ekonomisk
och organiserad brottslighet. Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen
i dagarna uppdragit åt BRÅ att föranstalta om en översyn av
lagstiftningen beträffande sådan brottslighet.

Av vad utskottet anfört framgår att de frågor som tas upp av motionärerna
redan har aktualiserats i regeringens kansli samt att regeringens överväganden
lett fram till att ett beslut i ärendet nyligen har fattats medan
ytterligare ställningstaganden är att vänta inom kort. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen är därför enligt utskottets mening ej
påkallad.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:330.

Stockholm den 13 december 1977

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Bertil
Johansson (c), Arne Nygren (s), Lilly Bergander (s), Gunde Raneskog (c),
Kerstin Andersson i Kumla (s), Håkan Winberg (m), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Svea Wiklund (c), Gunilla André (c), Helge Klöver (s) och
Bonnie Bernström (fp).

GOTAB 57115 Stockholm 1977