JuU 1977/78:1
Justitieutskottets betänkande
1977/78:1
med anledning av motion angående det militära rättsregelsystemet
Motionen
I
motionen 1976/77:243 (248) av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär utredning om det militära rättsregelsystemet.
1 motiveringen till motionen framhåller motionärerna att den militära
rättsvården är ett omdiskuterat problem i det militära försvaret. Enligt
motionärerna finns det skäl att följa upp verkningarna av den år 1972
genomförda reformen av den militära rättsvården. En utredning bör enligt
motionärernas mening tillsättas för att pröva bl. a. frågan i vilken utsträckning
det finns fog för att inom det militära försvaret ha ett från samhället i
övrigt avvikande rättsregelsystem.
Gällande bestämmelser
Sedan länge finns i Sverige en särskild straff- och processlagstiftning för det
militära försvaret. Straffrättsliga bestämmelser finns intagna i brottsbalken
och i lagen (1973:18) om disciplinstraff för krigsmän. Processrättsliga
bestämmelser och regler om verkställighet av disciplinstraff finns i militära
rättegångslagen (1948:472) och i kungörelsen (1948:691) angående den
militära rättsvården.
De särskilda straffbestämmelserna i brottsbalken finns i 21 kap., som
behandlar brott av krigsmän. De särskilda brotten är lydnadsbrott, myteri,
ohörsamhet mot vakt, missbruk av förmanskap, obehörig befälsutövning,
våld eller hot mot krigsman, missfirmelse mot krigsman,oskickligt beteende,
uppvigling av krigsmän, undanhållande, rymning, övergivande av post,
onykterhet i tjänsten, förargelseväckande beteende och tjänstefel.
1 22 kap. brottsbalken, krigsartiklarna, finns ansvarsbestämmelser som
med något undantag är tillämpliga endast under krig och beredskapstillstånd.
De flesta bestämmelserna avser krigsmän.
Vid sidan av de övriga påföljderna enligt brottsbalken finns enligt 32 kap. 6
§ brottsbalken disciplinstraff för krigsmän som särskild påföljd. Disciplinstraffen
utgörs av frihetsstraff och disciplinbot. 1 stället för disciplinstraff kan
enligt 17 § lagen om disciplinstraff för krigsmän för mindre förseelser
användas tillrättavisning, dvs. varning, extratjänst, utegångsförbud och
landgångsförbud.
Förden processuella handläggningen av de militära brottmålen gäller i flera
hänseenden en särreglering. Bestraffningsrätt är sålunda tillerkänd chef för
1 Riksdagen 1977/78. 7 sami. Nr 1
JulJ 1977/78:1
2
regemente eller motsvarande förband medan andra militära chefer äger rätt
att tillrättavisa. Under vissa förutsättningar har den bestraffningsberättigade
rätt att använda vissa särskilda tvångsmedel, bl. a. tagande i förvar och
förvarsarrest.
Militärstrafflagstiftningen reformerades genomgripande 1948 och 1972.
Bakom såväl 1948 som 1972 års reformer låg tanken att lagstiftningen på
området inte bör avvika från vad som gäller på andra områden i vidare mån än
som är nödvändigt för att säkerställa förvarsmaktens effektivitet. I samband
med 1975 års omläggning av ansvaret för offentliga funktionärer gjordes
mindre ändringar i det militära ansvarssystemet. Härigenom skedde en
ytterligare anpassning av förhållandena inom den militära verksamheten till
dem som råder inom den civila sektorn av samhällslivet.
Utredning
Enligt regeringens beslut i mars 1977 har chefen för justitiedepartementet
tillkallat en kommitté med uppdrag att se över det militära ansvarssystemet
m. m. (Militäransvarskommittén, Ju 1977:09, Dir. 1977:36).
Enligt kommitténs direktiv skall en utgångspunkt för reformarbetet vara
att söka nå fram till en ytterligare anpassning av det militära ansvarssystemet
till det regelsystem som gäller inom samhället i övrigt. Vidare bör enligt
direktiven samma ansvarsregler i möjlig mån gälla för all anställd personal
inom förvarsmakten, både militär och civil. Kommittén skall också behandla
andra frågor inom den militära rättsvården.
Utskottet
I motionen 1976/77:243 yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning
om det militära rättsregelsystemet. En sådan utredning bör enligt motionärerna
bl. a. gälla frågan i vilken utsträckning fog fortfarande finns föratt inom
försvaret ha ett från samhället i övrigt avvikande rättsregelsystem. Chefen för
justitiedepartementet har i mars 1977 tillkallat en kommitté med uppdrag att
se över det militära ansvarssystemet m. m. Enligt direktiven skall en
utgångspunkt för reformarbetet vara att söka anpassa det militära ansvarssystemet
till det regelsystem sorn gäller för samhället i övrigt. Då motionsyrkandet
genom inledandet av detta utredningsarbete blivit tillgodosett, bör
motionen enligt utskottets mening inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1976/77:243.
Stockholm den 25 oktober 1977
På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD
JuU 1977/78:1
3
Närvarande: Bertil Lidgård (m). Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric
Jönsson (s), Bertil Johansson (c), Arne Nygren (s), Gunde Raneskog (c),
Kerstin Andersson i Kumla (s), Håkan Winberg (m), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Gunilla André (c), Ella Johnsson (c). Martin Segerstedt (s),
Iris Mårtensson (s) och Bonnie Bernström (fp).
GOTAB 55848 Stockholm 1977