JuU 1977/78:31

Justitieutskottets betänkande
1977/78:31

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till
kriminalvården jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN
Kriminalvården

1. Kriminalvårdsstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1977/78:100 bilaga 5 (justitiedepartementet) under punkten F 1 (s. lil och
112) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 49 933 000 kr.

2. Kriminalvårdsanstalterna. Regeringen har under punkten F 2 (s.
112-117) föreslagit riksdagen att till Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 652 950 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:666 av Bonnie Bernström (fp) och Karin Ahrland (fp)
hemställs att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över möjligheter att
utöka antalet lokalanstaltplatser inom kriminalvården för kvinnor enligt
motionen.

I motionen 1977/78:668 av Per Gahrton (fp) hemställs att riksdagen
beslutar dels att hos regeringen begära förslag till lagändring som fastställer
fångars fackliga rättigheter (yrkande 1), dels att hos regeringen begära att
kriminalvårdsstyrerelsen inom ramen för sina anslag skall kunna ställa medel
till FFCO:s förfogande för informationsverksamhet (yrkande 2).

I motionen 1977/78:670 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen framhållits angående
kriminalvårdsanstalterna i Norrtälje och Tidaholm.

I motionen 1977/78:672 av Per Olof Sundman (c) och Olle Eriksson (c)
hemställs att riksdagen beslutar dels att hos regeringen begära förslag om en
treårsplan beträffande biblioteksverksamhet vid kriminalvårdsanstalterna
(yrkande 1), dels att för det första året, budgetåret 1978/79, anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 203 000 kr. förhöjt förslagsanslag om
653 153 000 kr. till kriminalvårdsanstalterna (yrkande 2).

I motionen 1977/78:980 av Kerstin Andersson i Kumla (s) och Lilly
Bergander (s) yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen att denna snarast
presenterar en plan för upprustning av biblioteksverksamheten vid kriminalvårdens
inrättningar med en prioritering för biblioteksverksamheten vid

1 Riksdagen 1977178. 7 samt. Nr 31

JuU 1977/78:31

häkten och slutna riksanstalter.

I motionen 1977/78:981 av Gunilla André (c) och Anne-Marie Gustafsson
(c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära omprövning
beträffande beslutet att lägga ned annexet Rödjan vid kriminalvårdsanstalten
i Mariestad.

I motionen 1977/78:1467 av Gunnar Richardson (fp) föreslås att riksdagen i
skrivelse till regeringen uttalar att beslutet om nedläggning av annexet
Rödjan vid kriminalvårdsanstalten i Mariestad bör omprövas.

I motionen 1977/78:1468 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om nödvändiga åtgärder för ett
skyndsamt avskaffande av isoleringsstraffet och de s. k. speciella säkerhetsavdelningarna
(yrkande 1), att uttala att FFCO erkänns som förhandlingsorganisation
i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 2) samt att hos
regeringen hemställa om en utredning om förhållandena vid fängelserna, i
enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 3).

Utskottet

Under ifrågavarande anslag föreslås att riksdagen anvisar ett förslagsanslag
av 652 950 000 kr., vilket innebär en höjning i jämförelse med anslaget för
innevarande budgetår med 103 930 000 kr. I angivna belopp ingår medel för
31 tjänster vid den nya lokalanstalt i Helsingborg som kommer att tas i bruk
under budgetåret 1978/79. Medel har ej beräknats för nuvarande 18 tjänster
vid lokalanstalten Rönås, vilka kan dras in då denna anstalt samtidigt läggs
ned.

Departementschefen uppger att beläggningsutvecklingen har påtagligt
förändrats under år 1977, i första hand beträffande intagna med långa
verkställighetstider. Dessa, framför allt de som dömts till fem års fängelse
eller mer eller till internering med en minsta tid av fem år eller mer, har
kraftigt ökat i antal. Uppgången, som enligt departementschefen synes
fortsätta, berör i första hand de slutna riksanstalterna.

Med hänsyn till beläggningsutvecklingen är det enligt departementschefen
osäkert om utrymme f. n. finns att minska platsantalet i den utsträckning
som bedömts möjlig i riksrevisionsverkets förra året redovisade rapport, dvs.
med 300-500 platser. Departementschefen uttalar att en reduktion f. n.
endast kan avse sådana anstalter som inte används för intagna med långa
strafftider. Mot denna bakgrund har regeringen den 15 december 1977
förordnat att annexet Rödjan med 40 platser vid kriminalvårdsanstalten
Mariestad och den öppna avdelningen Backen med 30 platser vid kriminalvårdsanstalten
Hall skall läggas ned så snart som möjligt, dock senast den 30
juni 1979. Genom nedläggningarna kan omkring 20 tjänster dras in.

I motionerna 981 och 1467 yrkas att riksdagen uttalar att beslutet om
nedläggning av annexet Rödjan skall omprövas. I den förstnämnda motionen
framhålls att en nedläggning av Rödjan skulle innebära att Skaraborgs län

JuU 1977/78:31

blev helt utan öppen lokalanstalt och att intentionerna bakom kriminalvårdsreformen
att placera korttidsintagna nära hemorten inte skulle kunna
förverkligas. I motionen 1467 uttalas bl. a. att det synes vara vanskligt att
utifrån beläggningsutvecklingen de senaste åren dra bestämda slutsatser
beträffande tendenserna under de kommande åren. Det bör enligt motionärerna
vara möjligt att dra in ett antal tjänster men ändock upprätthålla
verksamheten vid Rödjan, åtminstone med ett reducerat antal platser.

I skrivelser till utskottet och vid uppvaktningar inför utskottet har liknande
invändningar rests mot beslutet att lägga ned annexet Rödjan. Företrädare för
justitiedepartementet har hörts i ärendet.

Rörande anstalten Mariestad kan upplysas följande. Anstalten är en
lokalanstalt inom kriminalvårdens Boråsregion. Den har 112 platser, varav 72
slutna på huvudanstalten och 40 öppna på annexet Rödjan som ligger ca 2,5
km därifrån. På Rödjan finns verkstäder för grovsnickeri och grovsömnad.
Arbetsdrift förekommer också i viss utsträckning i form av jord- och
skogsbruk. En nedläggning av Rödjan berör 10 av de anställda, nämligen en
övertillsynsman, en tillsynsman, sex vårdare och två förmän. Driften vid en
av verkstäderna på Rödjan avses fortsätta med intagna från huvudanstalten
när Rödjan lagts ned. Anstalten är lokalmässigt i ett tillfredsställande skick.
Beläggningen på Rödjan i procent av det nominella antalet platser var år 1977
vid kvartalsskiftena 67,5, 50, 77,5 resp. 35 samt 85 den 1 mars 1978.

Enligt utskottets mening är det från statsfinansiella synpunkter angeläget
att den reduktion av anstaltsplatserna, som det enligt bl. a. riksrevisionsverkets
nyssnämnda rapport finns utrymme för, fullföljs. Som departementschefen
framhåller kan med hänsyn till beläggningsutvecklingen en reduktion
f. n. endast avse sådana anstalter som inte används för intagna med långa
strafftider. Valet av annexet Rödjan och den öppna avdelningen Backen har
enligt vad utskottet inhämtat skett med särskilt beaktande av de olika
regionernas behov av lokalanstalter och öppna anstaltsplatser. Utskottet
finnér inte anledning ifrågasätta riktigheten av denna bedömning. Med
hänsyn härtill och till nödvändigheten av besparingsåtgärder även på
kriminalvårdens område bör enligt utskottets mening motionerna inte vinna
riksdagens bifall. Ställningstagandet innebär att utskottet inte heller kan
tillstyrka ett vid utskottsbehandlingen framlagt förslag att reduktionen av
anstaltsplatser i stället till lika delar fördelas på huvudanstalten och annexet
Rödjan; en sådan reduktion skulle enligt vad utskottet erfarit inte göra det
möjligt att minska personalen i någon nämnvärd utsträckning.

Även om utskottet således inte är berett att begära någon omprövning av
regeringens beslut rörande Mariestadsanstalten vill utskottet - framför allt
med hänsyn till de begränsade erfarenheterna av den förändrade beläggningsutvecklingen
och till vad som upplysts om värdet av annexet Rödjan för
verksamheten vid Mariestadsanstalten - framhålla att om beläggningssituationen
totalt sett förändras eller andra skäl föranleder därtill särskild

JuU 1977/78:31

uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att behålla annexet och det
nuvarande platsantalet vid anstalten.

Beträffande Backen, som är en öppen avdelning av riksanstalten Hall och
belägen helt utanför anstaltens område, har utskottet inhämtat att det inte är
möjligt att förändra avdelningen till lokalanstalt av framför allt ekonomiska
och säkerhetsmässiga skäl. Behovet av lokalanstaltsplatser, som i Stockholmsregionen
är särskilt framträdande när det gäller slutna platser, tillgodoses
emellertid i viss utsträckning genom den lokalanstalt som är planerad
inom Hallanstaltens område. Denna, benämnd Hageby, kommer till stånd
genom ombyggnad samt omdisposition av vissa av anstaltens platser. Den
nya lokalanstalten avses inrymma 45 slutna platser.

Vid utskottets ställningstagande till aktualiserade indragningar av anstaltsplatser
har även i övrigt beaktats angelägenheten av att medel frigörs för
byggande av nya lokalanstalter i Stockholmsområdet. Riksrevisionsverket
har i sin ovannämnda rapport beräknat behovet av lokalanstaltsplatser i
Stockholmsområdet till ca 620 för män och ca 20 för kvinnor. Beräkningarna
överensstämmer med resultaten från en liknande undersökning som gjorts
av kriminalvårdsstyrelsen. Styrelsen har också beräknat att, när den nya
lokalanstalten Hageby kommer till stånd, det totala platsantalet vid befintliga
och planerade lokalanstalter inom Stockholmsregionen blir 250 för män och 5
för kvinnor. Detta är som styrelsen konstaterat helt otillräckligt.

Bristen på platser gör att lokalanstaltskl ientelet i stor utsträckning måste tas
om hand på slutna riksanstalter, vilket försvårar en adekvat frigivningsplanering
och leder till en oönskad klientelblandning på riksanstalterna. En
snabb utbyggnad av lokalanstaltsbeståndet, framför allt i Stockholmsregionen,
utgör därför som utskottet framhöll även föregående år (JuU 1976/77:29
p. l)en nödvändig förutsättning för att principerna bakom kriminalvårdsreformen
skall kunna förverkligas. Utskottet finner det angeläget att den
skrivelse angående projektering av fem nya lokalanstalter i Stockholmsregionen
som kriminalvårdsstyrelsen i dagarna tillställt regeringen leder till
skyndsamma åtgärder, så att en förbättring av situationen kan komma till
stånd.

I motionen 666 hemställs att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över
möjligheterna att utöka antalet lokalanstaltsplatser för kvinnor enligt motionen.
Motionärerna påtalar att det begränsade antalet platser för kvinnor på
lokalanstait skapar många allvarliga problem och i praktiken medför att
kvinnor inte har samma rättigheter och möjligheter i kriminalvården som
manliga intagna. Enligt motionärerna är det därför angeläget att se över vilka
möjligheter det finns att ordna platser på lokalanstalter även i andra
sammanhang än när nya anstalter byggs och när anstalter byggs om.

Frågan om förhållandena för kvinnliga intagna har tidigare behandlats av
utskottet,senast förra året (JuU 1976/77:29 p. 2). Utskottet redovisade då som
sin bestämda uppfattning att möjlighet måste beredas kvinnliga intagna att få

JuU 1977/78:31

samma vård som manliga intagna. Utskottet underströk vikten av att frågan
ägnas särskild uppmärksamhet vid den fortsatta uppbyggnaden av anstaltsbeståndet
och utformningen av kriminalvården i övrigt.

Möjligheterna att bereda kvinnliga intagna plats på lokalanstalt har utökats
efter förra årets riksdagsbehandling. Sålunda har tillkommit 2-3 platser på
lokalanstalten Österport i Malmö, 2 platser på lokalanstalten Aspliden
utanför Norrköping och 5-6 platser på lokalanstalten Vångdalen utanför
Uppsala. I början av år 1979 kommer kriminalvårdens Stockholmsregion i
samband med ombyggnad av riksanstalten Hall att tillföras 5 platser för
kvinnor på den slutna lokalanstalten Hageby. Under samma år kommer de
nya lokalanstalterna i Helsingborg och Luleå att tas i bruk. Båda kommer att
inrymma platser för kvinnor. De projekterade lokalanstalterna i Borås och i
Stockholmsområdet, som beräknas bli färdigställda år 1980 respektive år
1981, kommer också att innehålla platser för kvinnor. I samband med
ombyggnadsarbeten vid lokalanstalterna Västerås, Orretorp utanför Karlstad
och Tygelsjö utanför Malmö kommer platser för kvinnor att inrättas även vid
dessa anstalter. Ombyggnadsarbetena beräknas vara avslutade under budgetåret
1978/79.

Utskottet vill på nytt uttala sin anslutning till uppfattningen att de
kvinnliga intagna har samma behov av och samma rätt till anstaltsplacering i
närheten av hemorten som de manliga intagna. Som framgår av vad som
ovan redovisats har - i enlighet med principerna bakom kriminalvårdsreformen
- möjligheterna till sådan placering för kvinnliga intagna under de
senaste åren ökats. Ytterligare platser kommer också inom kort att stå till
förfogande på ett flertal orter. Enligt vad utskottet erfarit undersöker
kriminalvårdsstyrelsen f. n. möjligheterna att inrätta platser för kvinnor även
vid andra lokalanstalter än de här förut nämnda. Utskottet vill understryka
vikten av att detta arbete fortsätter och att frågan om vidgade möjligheter till
lokalanstaltsplacering för kvinnliga intagna även i övrigt ägnas särskild
uppmärksamhet. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till
motionen 666.

I motionen 670 hemställs att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i
motionen anförts angående kriminalvårdsanstalterna i Norrtälje och Tidaholm.
Motionärerna utgår från ett projekt, betecknat Mindre anstaltsavdelningar,
som förts fram äv kriminalvårdsstyrelsen i anslagsäskandena för
budgetåret 1978/79. De föreslår att en omdisponering kommer till stånd så att
förhållandena vid de båda anstalterna förbättras för både personalen och de
intagna.

Anstalterna Tidaholm och Norrtälje, som är slutna riksanstalter, planerades
och uppfördes under slutet av 1950-talet. Anstalterna var avsedda för
ett klientel som förutsattes göra en produktiv insats under förhållanden som
så långt möjligt överensstämde med dem som råder vid en modern
storindustri. Personalen dimensionerades med hänsyn till den relativt

Juli 1977/78:31

godartade klientelsammansättning som var aktuell för dessa anstalter. Under
en följd av år har Norrtälje- och Tidaholmsanstalterna kunnat fungera enligt
de ursprungliga intentionerna. En under senare år alltmera markant förändring
av klientelet, innebärande en kraftig ökning av antalet intagna med långa
verkställighetstider, med narkotikaproblem och andra psykiska och sociala
störningar, har enligt vad kriminalvårdsstyrelsen uttalar i petita i grunden
rubbat förutsättningarna för att med oförändrat personalantal och under i
övrigt oförändrade förhållanden bedriva en meningsfull kriminalvårdande
verksamhet vid dessa anstalter. Styrelsen förordar en omstrukturering av
anstalterna med en reducering av platsantalet och en förstärkning av
personalen. Sammanlagt begär styrelsen två tjänster som assistenter och 33
tjänster för tillsynspersonai. Kostnaderna under förevarande anslag beräknas
till drygt 3,3 milj. kr. Härtill kommer kostnader för ombyggnad m. m. som
uppskattas till 3,5 respektive 3,9 milj. kr. Departementschefen beräknar ej
medel för projektet i årets budgetproposition.

1 likhet med motionärerna och kriminalvårdsstyrelsen vill utskottet
konstatera att den under senare år inträdda förändringen i anstaltsklientelets
sammansättning har resulterat i ett ökat tryck på särskilt de slutna
riksanstalterna. Utskottet kan också i princip ställa sig bakom önskemålet om
att åstadkomma förbättringar för personal och intagna vid anstalterna
Tidaholm och Norrtälje. Med hänsyn till kostnaderna för de övriga angelägna
satsningar som regeringens förslag till medelsanvisning under förevarande
anslag innebär anser sig emellertid utskottet inte kunna förorda att projektet
Mindre anstaltsavdelningar genomförs under nästa budgetår. Även den i det
föregående berörda beläggningsutvecklingen på landets kriminalvårdsanstalter
talar emot att förslaget nu realiseras. Vad nu sagts får givetvis inte
hindra att i linje med motionsönskemålet alla möjligheter tas till vara att
genom omdisponeringar inom givna ramar åstadkomma önskvärda förbättringar.
Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionen 670.

I motionen 1468 (yrkande 1) hemställs att isoleringsstraffet och de s. k.
säkerhetsavdelningarna (specialavdelningarna) skall avskaffas. Motionärerna
uppger att isoleringsstraffet enligt deras mening används mot intagna som
ifrågasätter sin behandling och ställer krav på förbättringar, som vill aktivera
andra intagna och som vaknar upp till politisk medvetenhet. Beträffande
förhållandena vid specialavdelningarna hänvisar motionärerna till Svenska
röda korsets rapport ”En undersökning från humanitär synpunkt av
förhållandena vid specialavdelningarna på kriminalvårdsanstalterna Hall,
Kumla och Norrköping”.

Genom lagstiftning år 1976 (prop. 1975/76:165, JuU 43, rskr 373) vidtogs
ändringar i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, som innebar
inskränkningar i möjligheterna att avskilja intagen från gemenskap med
andra intagna. Utskottet vill understryka att genom ändringarna avskaffades
möjligheten att använda isolering som disciplinärt bestraffningsmedel.

JuU 1977/78:31

Alltjämt kvarstår emellertid vissa möjligheter att tvångsvis hålla intagna
avskilda från varandra. I samband med 1976 års lagstiftningsärende tillkallade
dåvarande chefen för justitiedepartementet en kommitté (Ju 1976:07)
med uppgift att utröna huruvida man genom tillskapande av andra åtgärder,
t. ex. förebyggande åtgärder eller nya former av skyddsåtgärder, kan helt
undvara eller i varje fall i ännu högre grad än vad som nu är fallet begränsa
isoleringen inom kriminalvården. Kommitténs arbete beräknas bli slutfört
under senare delen av år 1978.

Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet bör yrkandet rörande
isolering i motionen 1468 inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.

Vad därefter gäller förhållandena vid specialavdelningarna vill utskottet,
som under år 1977 besökt och studerat specialavdelningen vid Kumlaanstalten,
erinra om de extrema förutsättningar som gäller för placering av intagen
inom dessa avdelningar samt om den möjlighet till besvär över kriminalvårdsstyrelsens
beslut härom som föreligger enligt 59 § lagen om kriminalvård
i anstalt. Det bör också beaktas att placering på specialavdelning i vissa
fall erfordras för att åstadkomma acceptabla förhållanden för intagna och
anställda på övriga avdelningar. Utskottet finnér ej skäl biträda motionsyrkandet
om åtgärder för avskaffande av specialavdelningarna.

I motionen 1468 hemställs vidare - utan särskild motivering - om en
förutsättningslös utredning om förhållandena vid kriminalvårdsanstalterna
(yrkande 3). De aktuella problemen på kriminalvårdsanstalterna äger nära
samband med den besvärande narkotikasituationen på anstalterna. Härav
föranledde svårigheter behandlas i den nyligen framlagda propositionen
1977/78:105 rörande insatser mot narkotikamissbruk och har även i andra
sammanhang ägnats uppmärksamhet av statsmakterna. Någon utredning
om förhållandena vid anstalterna i enlighet med motionsönskemålet är enligt
utskottets mening ej erforderlig. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionen i denna del.

I motionen 668 och motionen 1468 (yrkande 2) behandlas frågor rörande
intagnas rätt till facklig verksamhet inom anstalterna. I motionen 668 uttalar
motionären att det bör vara möjligt att klart ange vilka fackliga rättigheter de
intagna kan åtnjuta och att ekonomiskt stödja Fångarnas Fackliga Centralorganisation
(FFCO). Yrkandena går ut på att riksdagen skall begära dels att
regeringen framlägger förslag till lagändringar som fastställer intagnas
fackliga rättigheter, dels att kriminalvårdsstyrelsen inom ramen för sina
anslag skall kunna ställa medel till FFCO:s förfogande för informationsverksamhet.
I motionen 1468 uttalas att det för lösningen av konflikter mellan
intagna krävs att de intagna möts med respekt och att deras organisationer
legaliseras och tillåts att självständigt ta upp problemen. Enligt motionärernas
yrkande bör FFCO erkännas som förhandlingsorganisation.

Motionsspörsmål rörande intagnas rätt till facklig verksamhet behandlades

JuU 1977/78:31

av utskottet förra året (JuU 1976/77:29 p. 2). I sitt av riksdagen godkända
betänkande uttalade utskottet då att det vid bedömandet av motionsspörsmålen
måste hållas i minnet att förhållandet mellan intagna och
kriminalvårdsstyrelsen inte är ett partsförhållande i arbetsrättslig mening.
Lagen om medbestämmande i arbetslivet, som är tillämplig på förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare, kunde därför inte åberopas till stöd för
förenings- eller förhandlingsrätt, och en organisation av intagna kunde ej
tillerkännas sådan förenings- och förhandlingsrätt som tillerkänns arbetstagarorganisation
enligt medbestämmandelagen. Det beskrivna rättsläget var
enligt utskottets mening en naturlig konsekvens av de grundläggande
tvångsmomenten i kriminalvården, och någon ändring härvidlag kunde inte
komma i fråga. Det sagda hindrade inte, uttalade utskottet vidare, att de
intagna inom ramen för reglerna i 36 § kriminalvårdslagen borde tillerkännas
möjlighet att påverka sin situation så långt förhållandena det medger.
Utskottet vill när motionsspörsmålet nu återkommer hänvisa till vad
utskottet sålunda uttalade förra året.

I motionen 668 berörs verksamheten med de s. k. nämnderna för
arbetsmarknads- och fackliga frågor (NAFF), som under senare år inrättats
vid anstalterna. Denna verksamhet skall i huvudsak vara inriktad på att
främja förutsättningarna för de intagnas anpassning i arbetsliv eller utbildning.
En viktig uppgift för nämnderna är att genom kurser och konferenser
fortlöpande informera om utvecklingen på det fackliga området. Inom ramen
för verksamheten och i samarbete med fackliga organisationer bör det också
vara möjligt att öka de intagnas fackliga kunskaper och i vissa fall låta dem ta
del i den vanliga fackliga verksamheten utanför anstalterna.

Vidare bör i detta sammanhang nämnas att utredningen om personalens
arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter i sitt i december 1977 avgivna
betänkande (SOU 1977:76) Personalen vid kriminalvårdens anstalter lämnat
vissa synpunkter på de intagnas inflytande. Utredningen uttalar sålunda bl. a.
att de intagna på en avdelning bör uppmuntras att i lämpliga organisatoriska
former ta sig an frågor som rör dem gemensamt, t. ex. angående fritidsaktiviteter
och ordningen på avdelningen. Erfarenheter från anstalter visar enligt
utredningen att sådan verksamhet och även medverkan i förtroenderåd och
samrådsorgan ger de intagna ökat självförtroende och underlättar deras
kontakter med andra människor. Det är dock, påpekar utredningen, av vikt
att man för de intagna klart anger gränserna för medinflytandet så att deras
medverkan inte byggs upp på falska föreställningarom "anstaltsdemokrati”.
Betänkandet remissbehandlas f. n. Ytterligare synpunkter på den i motionerna
upptagna problematiken torde därvid komma att föras fram.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandena i
motionerna 668 och 1468 rörande de intagnas fackliga verksamhet.

1 motionerna 672 och 980 aktualiseras frågan om biblioteksverksamheten
vid kriminalvårdsanstalterna.

JuU 1977/78:31

Departementschefen har i budgetpropositionen beräknat 651 000 kr. för
biblioteksverksamhet vid kriminalvårdsanstalterna, vilket innebär en
höjning med 37 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

I den förstnämnda motionen framhålls att biblioteksverksamhetens betydelse
för de intagna, särskilt på häkten och slutna anstalter, inte kan
överskattas. På grund av missförhållandet mellan kommunernas faktiska
utgifter och den ersättning de får av statsmedel är emellertid enligt
motionärerna risken stor att biblioteksservicen drastiskt försämras. Motionärerna
finner det orimligt att kommunerna inte ges bättre kostnadstäckning
för denna, egentligen inte kommunala verksamhet. Enligt motionärernas
mening bör riksdagen fatta beslut om en treårsplan för upprustning av
biblioteksverksamheten vid anstalterna samt beräkna ett i förhållande till
regeringens förslag med 203 000 kr. förhöjt belopp till anslagsposten Biblioteksverksamhet.
1 motionen 980 framhålls att om det skall vara möjligt att
upprätthålla kommunernas service med boklån på kriminalvårdsanstalterna
bör regeringen i kommande budget presentera en långsiktig plan för
upprustning av biblioteksanslaget. Planen bör i en första etapp avse en
betydande uppräkning av anslaget till verksamheten vid häkten och slutna
riksanstalter. Yrkandet går ut på att riksdagen skall begära att regeringen
presenterar en sådan plan.

Företrädare för Kommunförbundet har inför utskottet lämnat upplysningar
och synpunkter i ärendet.

Den kommunala biblioteksverksamheten vid kriminalvårdsanstalterna
bedrivs enligt avtal mellan de kommunala biblioteken och kriminalvårdsverket.
Viss ersättning härför till kommunerna utgår ur förevarande anslag.
Skillnaden mellan kommunernas verkliga kostnader för verksamheten och
de ersättningar som utgår har ökat för varje år. Närmare hälften av
anslagsposten till biblioteksverksamhet åtgår för att driva sådan verksamhet
vid anstalterna Hall, Håga, Kumla, Österåker och Norrköping. För kommunala
bibliotek som har hand om verksamheten vid övriga anstalter och
häkten utgår en årlig ersättning per vårdplats med f. n. 90 kr. vid häktena, 60
kr. vid slutna riksanstalter och 40 kr. vid övriga anstalter. Enligt uppgift täcker
ersättningen inte på långt när de verkliga kostnaderna för en godtagbar
biblioteksservice. Enligt kriminalvårdsstyrelsens anslagsframställning för
budgetåret 1978/79 utgör kostnaderna per vårdplats för en godtagbar
standard 425 kr. vid häkte, 280 kr. vid sluten riksanstalt, 175 kr. vid sluten
lokalanstalt och 100 kr. vid öppen anstalt. Styrelsen föreslog en uppräkning av
anslaget i två etapper.

Utskottet vill liksom tidigare år (JuU 1975:15 s. 18-19, 1976/77:29 s. 13)
framhålla betydelsen av en väl fungerande biblioteksverksamhet vid kriminalvårdens
anstalter. Verksamheten får som motionärerna påpekar särskilt
stor betydelse vid slutna riksanstalter och häkten. Enligt utskottets mening är
det angeläget att den kommunala biblioteksservicen vid kriminalvårdens
anstalter kan bibehållas på en godtagbar nivå. Med hänsyn till angelägen -

JuU 1977/78:31

heten av att i det rådande statsfinansiella läget iaktta återhållsamhet bör dock
regeringens medelsanvisning godtas och yrkandet om ökad medelstilldelning
i motionen 672 avslås.

Av samma skäl bör yrkandena i motionerna 672 och 980 om en fastlagd
upprustningsplan - som förutsätter att medel fortsättningsvis kan beräknas
för full kostnadstäckning för den kommunala biblioteksverksamheten -lämnas utan bifall.

Med hänsyn till angelägenheten av att biblioteksservicen vid anstalterna ej
försämras vill utskottet tillägga följande. Genom överenskommelser mellan
kriminalvårdsstyrelsen och kommunerna, eventuellt genom revidering av
förefintliga avtal, bör tillgängliga medel kunna disponeras där de bäst behövs,
framför allt i slutna riksanstalter och häkten. De som är intagna på
lokalanstalt bör såsom utskottet också framhöll förra året kunna beredas
tillfälle att själva göra boklån i kommunernas bibliotek.

Regeringens medelsberäkning under förvarande anslag föranleder ingen
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande annexet Rödjan avslår motionerna
1977/78:981 och 1977/78:1467,

2. att riksdagen beträffande lokalanstaltsplatserför kvinnor avslår
motionen 1977/78:666,

3. att riksdagen beträffande kriminalvdrdsanstalterna Norrtälje och
Tidaholm avslår motionen 1977/78:670,

4. att riksdagen beträffande isolering m. m. avslår motionen 1977/
78:1468 i denna del (yrkande 1),

5. att riksdagen beträffande utredning om förhållandena vid kriminalvårdsanstalterna
avslår motionen 1977/78:1468 i denna del
(yrkande 3),

6. att riksdagen beträffande intagnas fackliga rättigheter m. m.
avslår motionen 1977/78:668 och motionen 1977/78:1468 i
denna del (yrkande 2),

7. att riksdagen beträffande plan för biblioteksverksamheten vid
kriminalvdrdsanstalterna avslår motionen 1977/78:672 i denna
del (yrkande l)och motionen 1977/78:980,

8. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
propositionen och med avslag på motionen 1977/78:672 i denna
del (yrkande 2) till Kriminalvdrdsanstalterna för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 652 950 000 kr.

3. Frivården. Regeringen har under punkten F3 (s. 117-119) föreslagit
riksdagen att till Frivården förbudgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
141 988 000 kr.

JuU 1977/78:31

Motioner

I motionen 1977/78:984 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m. fl.
(fp, s,c, m) hemställs att riksdagen uttalar att kansliet för skyddskonsulenten i
Kristinehamns distrikt skall vara kvar i Kristinehamn.

1 motionen 1977/78:994 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen,
vid bifall till yrkande 1 (att riksdagen under punkt B 6 i budgetpropositionen
1977/78:100 bilaga 5 avslår den begärda anslagsökning som avser 130 nya
polismanstjänster), beslutar öka anslaget under punkt F 3 i budgetpropositionen
bilaga 5 avseende frivården med motsvarande belopp (yrkande 2).

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär en ökning av
anslaget i förhållande till innevarande budgetår med 23 138 000 kr. Enligt vad
departementschefen uttalar i propositionen motiverar ärendebelastningen i
Uppsala skyddskonsulentdistrikt en uppdelning i två distrikt. I anslutning
härtill beräknar han medel för en tjänst som skyddskonsulent och en tjänst
som inspektör samtidigt som han konstaterar att två tjänster som handläggare
kan dras in.

I motionen 994 yrkas att riksdagen - under förutsättning av bifall till ett i
samma motion framställt yrkande om en minskning med visst belopp av det
av regeringen föreslagna anslaget till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
- beslutar öka anslaget under förevarande punkt med
motsvarande belopp.

Vid ställningstagande till frågorna om anslag till polisväsendet har
utskottet avstyrkt bifall till motionen 994 såvitt gäller polisväsendet (JuU
1977/78:27 p. 4). Under hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till
motionen såvitt gäller kriminalvården.

I motionen 984 framställs yrkande av innebörd att kansliet för Kristinehamns
skyddskonsulentdistrikt skall vara kvar i Kristinehamn och inte
flyttas till Karlskoga. Yrkandet motiveras främst med lokaliseringspolitiska
och kommunikationsmässiga skäl.

Kristinehamns skyddskonsulentdistrikt omfattade fram till år 1976 Kristinehamns
domsaga och Karlskoga domsaga, dvs. i Värmlands län Filipstads,
Kristinehamns och Storfors kommuner samt i Örebro län Degerfors och
Karlskoga kommuner. Den 1 januari 1976 hänfördes till distriktet också
Lindesbergs domsaga, dvs. Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora
kommuner i Örebro län. Inom distriktet ligger kriminalvårdsanstalterna
Skåltjärnshyttan utanför Filipstad samt Hinseberg och Båtshagen. Distriktet
tillhör kriminalvårdens Örebroregion.

Mot bakgrund av förändringen av distriktets verksamhetsområde fr. o. m.
1976 medgav regeringen i beslut den 23 juni 1976 efter framställning av

JuU 1977/78:31

kriminalvårdsstyrelsen att skyddskonsulentens kansli tidigast den 1 oktober
1977 fick flyttas från Kristinehamns kommun till Karlskoga kommun. I
februari 1977 hemställde företrädare för Kristinehamns kommun hos
regeringen att beslutet skulle ändras och att skyddskonsulentens kansli skulle
få vara kvar i Kristinehamn. Efter sedvanlig remissbehandling och beredning
lämnade regeringen i beslut den 8 september 1977 framställningen utan
bifall.

Utskottet, som tagit del av framställningar och andra handlingar i
regeringsärendena, har inte funnit skäl att göra annan bedömning än den som
kommit till uttryck i regeringsbesluten. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionen 984.

Regeringens medelsanvisning under förevarande punkt föranleder inte
några särskilda uttalanden från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande Kristinehamns skyddskonsulentdistrikt
avslår motionen 1977/78:984,

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
propositionen och med avslag på motionen 1977/78:994 i denna
del (yrkande 2) till Frivärden för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 141 988 000 kr.

4. Maskin- och verktygsutrustning m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna F 4-F 7 (s. 119 och 120) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Maskin- och verktygsutrustning m. m. ett reservationsanslag
av 4 150 000 kr.,

2. till Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag
av 4 200 000 kr.,

3. till Utbildning av personal m.fl. ett reservationsanslag av
4 425 000 kr.,

4. till Kriminalvårdsenheter med särskild budget ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

Stockholm den 13 april 1978

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric
Jönsson (s), Bertil Johansson (c), Hans Petersson i Röstånga (fp), Lilly
Bergander (s), Gunde Raneskog (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Håkan
Winberg (m), Hans Pettersson i Helsingborg (s)*, Gunilla André (c), Ella
Johnsson (c), Helge Klöver (s) och Martin Segerstedt (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JuU 1977/78:31

Reservationer

1. vid punkten 2 (Kriminalvårdsanstalterna)

av Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Lilly Bergander (s), Kerstin Andersson
i Kumla (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Helge Klöver (s) och Martin
Segerstedt (s), som beträffande annexet Rödjan (moment 1) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 4 med ”vid anstalten” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill till en början uttrycka en viss tveksamhet från principiella
synpunkter mot att en reduktion av kriminalvårdens anstaltsplatser avser
lokalanstalter och framför allt öppna platser vid sådana anstalter. En av
hörnstenarna i kriminalvårdsreformen var ju en kraftig satsning på lokalanstalter,
och för riket i dess helhet föreligger alltjämt en påtaglig brist på sådana
anstalter.

Visserligen har som departementschefen anför beläggningsutvecklingen
påtagligt förändrats under år 1977 med en markant ökning av antalet intagna
som ådömts långa frihetsstraff och därmed också ett ökat behov av slutna
riksanstaltsplatser. Erfarenheterna är dock enligt utskottets mening alltför
begränsade för några säkra slutsatser om den framtida beläggningssituationen.
I avvaktan på ett bättre beslutsunderlag finns det därför anledning att
tveka inför anstaltsnedläggningar med vittgående konsekvenser, inte minst
för berörd personal.

När det gäller Mariestadsanstalten och det därtill hörande annexet Rödjan
bör uppmärksammas att det inom Boråsregionen för närvarande finns tre
lokalanstalter, nämligen Mariestad, Ollestad och Vänersborg. Av dessa har
Mariestad - genom annexet Rödjan - och Ollestad öppna platser. Ollestad
avses bli nedlagt när den planerade nya lokalanstalten i Borås står färdig. Om
annexet Rödjan läggs ned, kommer således hela Boråsregionen att stå utan
öppna platser bortsett från dem som eventuellt kan komma att inrymmas i
Boråsanstalten. En sådan utveckling står i strid med kriminalvårdsreformens
grundläggande närhetsprincip och gör det svårt att följa regeln att anstaltsvården
skall vara öppen om annan placering inte är påkallad av vissa särskilt
angivna skäl. Det bör också beaktas att Mariestadsanstalten enligt vad
utskottet erfarit utgör en utmärkt fungerande anstalt. Bl. a. har kombinationen
av slutna och öppna avdelningar givit ovanliga möjligheter till
differentiering av klientelet och en flexibilitet i behandlingsarbetet som
betecknats som unik i svensk kriminalvård.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet övervägande skäl tala för att
det definitiva ställningstagandet till nedläggningen av Rödjan får anstå.
Frågan bör enligt utskottets mening ånyo prövas under år 1979 då beslutsunderlaget
mer entydigt kan visa om den nuvarande tendensen till ökad
beläggning fortsätter eller varit av tillfällig natur. Skäl för sådant anstånd
utgör också det förhållandet att under år 1979 tillhopa ca 240 anstaltsplatser

JuU 1977/78:31

kommer att försvinna genom de beslutade nedläggningarna av anstalterna
Lärbro, Ulriksfors, Sjöboda och Backen. Vad utskottet sålunda anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande annexet Rödjan med anledning av
motionerna 1977/78:981 och 1977/78:1467 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående omprövning
av beslutet om nedläggning.

2. vid punkten 2 (Kriminalvårdsanstalterna)

av Gunilla André (c), som beträffande annexet Rödjan (moment 1)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 4 med ”vid anstalten” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det från statsfmansiella synpunkter nödvändigt
med besparingsåtgärder också på kriminalvårdens område. Med hänsyn
till beläggningsutvecklingen kan som departementschefen framhåller en
reduktion av anstaltsplatser endast komma i fråga beträffande anstalter som
inte används för intagna med långa strafftider.

Regeringens beslut om nedläggning av annexet Rödjan vid kriminalvårdsanstalten
Mariestad och den öppna avdelningen Backen vid kriminalvårdsanstalten
Hall bör ses mot denna bakgrund.

När det gäller annexet Rödjan gör sig emellertid enligt utskottets mening
särskilda synpunkter gällande. Som framhålls i motionen 981 innebär
beslutet angående Rödjan att Skaraborgs län blir helt utan öppen lokalanstalt.
En sådan utveckling är svår att förena med reglerna i lagen om kriminalvård i
anstalt att den som undergår fängelse i högst ett år företrädesvis skall vara
placerad i lokalanstalt och att intagen skall placeras i öppen anstalt, om inte
annan placering är påkallad av särskilda skäl.

Vidare bör beaktas att den kombination av slutna och öppna anstaltsplatser
som Mariestadsanstalten och Rödjan erbjuder visat sig utomordentligt
värdefull från behandlings- och differentieringssynpunkt; bl. a. har det varit
möjligt att omgående överföra klienter som misskött sig på Rödjan till
huvudanstalten. Vidare har nya intagna, som man behövt hålla avskilda från
mer belastade klienter, kunnat placeras på Rödjan. Differentieringsmöjligheten
har varit av värde också när det gällt att bekämpa narkotikamissbruket
inom anstalten.

Mot den angivna bakgrunden är det enligt utskottets mening angeläget att
annexet Rödjan behålls. Detta bör vara möjligt även om antalet platser
reduceras med 40, nämligen om reduktionen fördelas på huvudanstalten och
Rödjan. En lämplig sådan fördelning kan enligt utskottets mening vara att
antalet platser minskas med 20 på såväl huvudanstalten som Rödjan i

JuU 1977/78:31

överensstämmelse med vad som föreslagits av den regionala företagsnämnden
vid kriminalvårdens Boråsregion och av företrädare för anstalten.
Även om lösningen inte gör det möjligt att dra in så många tjänster som
förutsatts i regeringens beslut, bör dock en inte obetydlig minskning av
personalstyrkan kunna ske.

Regeringens beslut rörande annexet Rödjan bör omprövas i enlighet med
det anförda.

Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande annexet Rödjan med anledning av
motionerna 1977/78:981 och 1977/78:1467 såsom sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående reduceringen
av platsantalet på kriminalvårdsanstalten Mariestad och
annexet Rödjan.

3. vid punkten 2 (Kriminalvårdsanstalterna)

delsatl den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Av samma”
och slutar med ”kommunernas bibliotek” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan de rådande förhållandena på bibliotekssidan
inte godtas för framtiden. Åtgärder bör därför vidtas för en upprustning av
verksamheten. Målet bör vara att staten påtar sig hela det ekonomiska
ansvaret. Såsom föreslås i motionen 980 och i linje med yrkandet i motionen
672 (yrkande 1) bör regeringen i nästa års budgetproposition presentera en
långsiktig plan för upprustning av biblioteken med prioritering av verksamheten
vid häkten och slutna riksanstalter. I avvaktan på att en sådan plan
framläggs och genomförs bör i kommuner där prioriteringar visar sig
erforderliga verksamheten inriktas främst på häkten och slutna avdelningar.
Intagna på lokalanstalt bör, i linje med vad utskottet framhöll föregående år, i
största möjliga utsträckning beredas tillfälle att själva göra boklån i kommunernas
bibliotek.

Vad utskottet sålunda med anledning av motionen 672 (yrkande 1) och
med bifall till motionen 980 anfört rörande en plan för biblioteksverksamheten
vid kriminalvårdsanstalterna bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande plan för biblioteksverksamheten vid
kriminalvårdsanstalterna med anledning av motionen 1977/
78:672 i denna del (yrkande 1) och med bifall till motionen

JuU 1977/78:31

1977/78:980 såsom sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfort i detta hänseende.

Särskilt yttrande

vid punkten 2 (Kriminalvårdsanstalterna) av Hans Petersson i Röstånga (fp),
som beträffande intagnas fackliga rättigheter m. m. anför:

Såväl från principiella som från sociala utgångspunkter är det angeläget att
tillvarata de positiva effekter som kan följa av ökad samhällsmedvetenhet
och ökad erfarenhet av organiserat samarbete mellan interner. Jag delar
visserligen den uppfattning utskottet anför i sitt yttrande över motionerna, att
förhållandet mellan intagna och kriminalvårdsstyrelsen inte är ett partsförhållande,
men detta får inte leda till att de intagnas möjligheter att påverka sin
egen situation starkt begränsas. I stället bör vi nu gå vidare och öka de
intagnas inflytande i vad gäller situationen på kriminalvårdsanstalterna.
Möjligheterna för de intagna att inom ramen för 36 § kriminalvårdslagen
påverka sin situation bör förbättras.

GOTAB 57925 Slockholm 1978