AU 1977/78:5

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1977/78:5

med anledning av motioner om jämställdhetsfrågor m. m.

I detta betänkande tar utskottet upp fyra motioner som rör olika frågor om
jämställdhet mellan kvinnor och män, i forsta hand med utgångspunkt i
förhållandena på arbetsmarknaden.

Motionerna

1976/77:128 av Lars Werner m. fl. (vpk).

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för fastställande av en minimiarbetstid om 20
timmar i veckan, utom i de fall då annan överenskommelse kan nås med den
lokala fackliga organisationen,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av lagen om
anställningstrygghet i syfte att garantera alla arbetande trygghet i deras
anställning.

1976/77:536 av Yvonne Hedvall m. fl. (m).

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
utredning och förslag om behövliga åtgärder för erkännande av hemarbetet
som samhällsnyttig arbetsinsats, varvid vad som i motionen anförts bör
beaktas.

1976/77:541 av Bertil Lidgård m. fl. (m).

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär

1. att fler kvalificerade deltidstjänster inrättas inom den offentliga sektorn i
enlighet med vad i motionen anförts,

2. att försök görs inom den offentliga sektorn med förnyat ledigförklarande
av vissa kategorier av tjänster som vid det första ledigförklarandet
lockat endast manliga eller endast kvinnliga sökande om åtgärden inte
framstår som meningslös eller förorsakar betydande skada.

1976/77:1332 av Lars Werner m. fl. (vpk).

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för kamp mot
kvinnodiskriminering inom arbetslivet främst genom

a. en sysselsättningspolitik som tryggar allas rätt till ett meningsfullt
arbete,

b. bättre utbildning av och instruktioner för personal hos AMS och
länsarbetsnämnderna för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden,

c. förbud mot könsriktad platsannonsering,

1 Riksdagen 1917178. 18 sami. Nr 5

AU 1977/78:5

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om genomförande av
en undersökning av de hemarbetandes situation.

Utskottet

I detta betänkande behandlas motioner som väcktes under den allmänna
motionstiden vid 1976/77 års riksmöte och som rör jämställdhetsfrågor med
anknytning till arbetsmarknaden. Motionerna innehåller knappast några nya
uppslag och på något undantag när har riksdagen tidigare tagit ställning till
liknande yrkanden. Tidigare i år har utskottet dessutom i betänkandena AU
1976/77:18 och 21 i anslutning till budgetpropositionen tagit upp vissa
jämställdhetsfrågor.

Kännetecknande för arbetsmarknaden under den senaste tioårsperioden
har bl. a. varit en betydande ökning av antalet förvärvsarbetande kvinnor.
Sedan år 1965 häröver 700 000 kvinnor kommit in på arbetsmarknaden. I dag
är antalet förvärvsarbetande kvinnor mer än 50 96 högre än för 12 år sedan.
Kvinnornas andel av arbetskraften har följaktligen ökat och uppgår f. n. till
drygt 43 96 mot mindre än 40 96 år 1970. Förvärvsfrekvensen för kvinnor i
åldern 16-64 år är ca 70 96. I september i år uppgick enligt arbetskraftsundersökningarna
(AKU) antalet sysselsatta kvinnor till 1,83 miljoner vilket är
en ökning med över 30 000 i förhållande till september förra året.

Det finns emellertid stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor i
arbetslivet. Kvinnorna väljer fortfarande traditionellt kvinnliga yrken som
vård- och serviceyrken. Männen väljer lika ensidigt traditionellt manliga
yrken. Kvinnorna på arbetsmarknaden har lägre genomsnittslön än männen,
vilket till en del beror på att kvinnornas traditionella yrkesområden är
låglöneområden.

En annan väsentlig skillnad mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden
är arbetstidens längd. Antalet deltidsarbetande kvinnor är betydligt större än
motsvarande antal män. Det beräknas att antalet deltidsarbetande är ca
900 000 varav nästan 90 96 är kvinnor.

Diskussionen om hur man skall nå jämställdhet mellan kvinnor och män i
arbetslivet har varit livlig de senaste åren. Olika åtgärder har också vidtagits i
syfte att komma närmare detta mål.

För att bevaka och utreda jämställdhetsfrågor finns en parlamentarisk
kommitté som bl. a. har till uppgift att utreda frågan om en lag mot
könsdiskriminering. Jämställdhetsfrågan har tilldragit sig stor uppmärksamhet
bland arbetsmarknadens parter. SAF har med LO och PTK nyligen
ingått ett särskilt jämställdhetsavtal. På det statliga området har arbetet med
jämställdhetsfrågan fått en fastare form efter tillkomsten av jämställdhetsförordningen
med tillhörande cirkulär.

En tredjedel av samtliga förvärvsarbetande kvinnor på arbetsmarknaden
finns inom kommuner och landsting. Andelen kvinnor är 85 96 i landstingen
och 70 96 i primärkommunerna. Landstings- och kommunförbunden har

AU 1977/78:5

nyligen i ett cirkulär utfärdat föreskrifter som har samma syfte som
motsvarande direktiv på den statliga sidan.

Utskottet övergår härefter till att behandla de aktuella motionerna.

I vpk-motionen 1332 framställs olika förslag som anges ha till syfte att
bekämpa kvinnodiskriminering i arbetslivet. Motionärerna vill ha en sysselsättningspolitik
som tryggar allas rätt till ett meningsfullt arbete. De vill vidare
att arbetsmarknadsverkets personal skall få utbildning och instruktioner för att
bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden. Dessutom föreslås som en
konkret åtgärd förbud mot könsriktad platsannonsering.

Riksdagen fastställde förra hösten målet för sysselsättningspolitiken.
Politikens uppgift skall vara att undanröja förvärvshinder för den som önskar
förvärvsarbeta och öka sysselsättningen så att arbete kan erbjudas alla som
vill delta i arbetslivet. För att nå detta mål fordras bl. a. åtgärder för att öka
tillgången på arbete samt ökade insatser på jämställdhetsområdet. Utskottet
anser det inte meningsfullt att i detta sammanhang ta upp en diskussion om
formuleringen av målet för sysselsättningspolitiken. Alla torde vara ense om
det övergripande målet om allas rätt till arbete. Motionen i den delen bör
därför inte föranleda någon åtgärd.

En intressantare fråga är hur det angivna målet för sysselsättningspolitiken
skall förverkligas. När det gäller motionärernas förslag i det hänseendet
noterar utskottet att man inom arbetsmarknadsverket intensifierat arbetet
med jämställdhetsfrågorna. Inom AMS har utarbetats ett åtgärdsprogram i
vilket bl. a. slås fast att jämställdhetsarbetet skall bedrivas av alla arbetsförmedlare
och att detta arbete skall integreras i arbetsförmedlingens normala
verksamhet. En tjänsteman på varje distriktskontor skall ha till uppgift att
svara för samordningen av distriktets jämställdhetsarbete. En omfattande
utbildning kring jämställdhetsfrågor pågår inom verket och ett studiepaket i
dessa frågor har utarbetats. En referensgrupp i jämställdhetsfrågor med
verkets generaldirektör som ordförande svarar för vidareutveckling av
jämställdhetsarbetet och av verkets instrument och arbetsrutiner i jämställdhetsfrågor.
Det kan slutligen nämnas att bestämmelser angående ansvaret för
jämställdhet nyligen införts i arbetsmarknadskungörelsen och i instruktionen
för arbetsmarknadsverket.

Med vad sålunda redovisats får motionsyrkandet anses tillgodosett och
motionen bör alltså inte heller i denna del föranleda någon åtgärd.

Slutligen tar utskottet upp motionsyrkandet om förbud mot könsriktad
platsannonsering. Denna fråga torde falla inom det område som omfattas av
en lagstiftning mot könsdiskriminering som f. n. utreds. Det bör dessutom
erinras om att förbud mot könsriktad platsannonsering finns på den statligt
lönereglerade sektorn. Undantag gäller dock för s. k. positiv diskriminering.
Även jämställdhetsavtalen på den enskilda sektorn motverkar den typ av
annonsering motionärerna vänder sig mot.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även det nu förevarande
motionsyrkandet.

1* Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 5

AU 1977/78:5

Frågor om deltidsarbete tas upp i två motioner.

I motionen 541 av Bertil Lidgård m. fl. (m) påtalas behovet av ett ökat antal
deltidstjänster av kvalificerat slag. En sådan utveckling skulle möjliggöra för
kvinnor att ta arbeten med avancemangsmöjligheter. Stat och kommun bör
enligt motionärerna gå före och inrätta deltidstjänster även på högre
nivåer.

Motionärernas yrkande skall ses mot bakgrund av den sneda könsfördelningen
när det gäller ledande befattningar. I följande sammanställning
belyses den procentuella fördelningen av tjänstemän inom statsförvaltningen
på kön, lönelatituder samt heltid och deltid den 1 mars i år.

Lönegrad	Antalet anställda män	Antalet anställda kvinnor
totalt	heltid (%)	deltid (%)	totalt	heltid <%)	deltid (%)
Tl-Fl (2 862-4 273 kr./mån)	38 300	97	3	55 700	60	40
F2-F17 (4 404-7 182 kr./mån)	129 200	98	2	58 100	72	28
F18- (7 499 kr./mån-)	9 100	99	1	500	88	12

Som ett led i arbetet att öka jämställdheten på det statliga området planeras
enligt vad utskottet inhämtat försök på olika myndigheter med att stimulera
kvinnor att söka högre tjänster. Därvid skall bl. a. prövas möjligheten att i
ökad utsträckning inrätta sådana tjänster med reducerad arbetstid.

Med hänsyn till att åtgärder som ligger i linje med motionärernas förslag
redan vidtagits bör motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Bertil Lidgård m. fl. har också ett annat förslag som går ut på att främja
jämställdheten inom arbetslivet. Motionärerna föreslåratt försök skall göras
inom den offentliga sektorn med förnyat ledigförklarande av vissa kategorier av
tjänster som vid det första ledigförklarandet lockat endast manliga eller
endast kvinnliga sökande om åtgärden inte framstår som meningslös eller
förorsakar betydande skada. Syftet med en sådan åtgärd skulle enligt
motionärerna vara att motverka snedrekryteringen till högre befattningar
med handläggande, arbetsledande eller motsvarande uppgifter inom den
offentliga sektorn.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man bör vidta åtgärder att
motverka den sneda könsbalansen när det gäller vissa typer av tjänster.
Arbetet med dessa frågor pågår hos myndigheterna mot bakgrund av
jämställdhetsförordningen och det tidigare nämnda cirkuläret samt SPN:s
anvisningar i anslutning härtill. Utskottet utgår från att vid de överväganden
som blir aktuella i samband med myndigheternas årliga redovisning av
jämställdhetsarbetets bedrivande även uppslag av nu aktuell typ prövas. Med
hänvisning härtill bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

AU 1977/78:5

Lars Werner m. fl. (vpk) anser i motionen 128 att de deltidsarbetande, som
till helt övervägande delen är kvinnor, drabbas av arbetslivets alla negativa
effekter. Man syftar härvid bl. a. på låga löner samt social otrygghet.
Motionärerna anför vidare att då deltidsarbete också i fortsättningen i stor
utsträckning kommer att vara förutsättningen för kvinnornas deltagande i
förvärvslivet, måste inriktningen vara att förbättra arbetsvillkoren för de
deltidsarbetande. I motionen begärs därför ett riksdagsuttalande för att en
minimiarbetstid om 20 timmar i veckan införs, utom i de fall då annan
överenskommelse kan nås med den lokala organisationen. Motionärerna vill
även ha en översyn av lagen om anställningsskydd i syfte att ”garantera alla
arbetande trygghet i deras anställning”.

Riksdagen har tidigare avvisat tanken på att fastställa någon form av
minimiarbetstid för deltidsanställda. Med en sådan trubbig lösning kan man
inte klara de problem som föreligger. I stället bör man konkret söka lösa
uppkomna frågor. Så har exempelvis nyligen skett när det gäller semesterlagstiftningen,
enligt vilken semesterlön skall räknas på al! under intjänandeåret
erhållen lön. Något skäl att ur den nu aktuella synpunkten ändra lagen
om anställningsskydd kan utskottet inte finna. Motionärerna har heller inte
antytt vilka ändringar man vill få till stånd i den lagen.

I övrigt får utskottet hänvisa till att deltidsfrågorna bereds i regeringens
kansli mot bakgrund av att jämställdhetskommittén i februari i år överlämnade
en skrivelse till regeringen med anledning av den deltidsutredning som
utfördes genom dåvarande jämställdhetsdelegationens försorg. 1 skrivelsen
behandlas frågan om förbättrade villkor för de deltidsanställda. En delrapport
om deltidsarbetets utveckling under senare år kommer för övrigt att
offentliggöras i dagarna. Mot bakgrund av en markant ökning på senare år av
deltidsarbetet har LO och TCO i augusti i år hos Centrum för arbetslivsfrågor
initierat en undersökning av deltidsarbetets omfattning innefattande en
uppföljning av den dåvarande jämställdhetsdelegationens tidigare utredning.
Deltidsanställdas villkor, samt utredning om bakomliggande orsaker till den
kraftiga ökningen av deltidssysselsatta.

Utskottet övergår härefter till att behandla ett par motioner som rör
hemarbete.

I motionen 536 av Yvonne Hedvall m. fl. (m) framhålls bl. a. att
hemarbetet måste erkännas som en samhällsnyttig insats. Ett sådant
erkännande bör medföra att hemarbete anses som en merit t. ex. vid
intagning till utbildning och vid anställning till vårdyrken. Möjligheterna att
ge hemarbete meritvärde också vid anställning inom andra yrkesområden bör
enligt motionärerna övervägas.

Frågan vilket meritvärde arbete i hemmet skall tillerkännas vid anställning
hos staten har tidigare behandlats av utskottet. Under 1975/76 års riksmöte
togs frågan upp vid två tillfällen (InU 1975/76:9 och 42). Utskottet uttalade

AU 1977/78:5

som sin uppfattning att det fanns skäl som talade för att den som några år
vårdat barn eller annan anhörig i merithänseende skulle få tillgodoräkna sig
detta vid ny- eller återinträde på arbetsmarknaden. En sådan ordning skulle
enligt utskottet innebära en stimulans för hemarbetande kvinnor att gå ut på
arbetsmarknaden samtidigt som systemet skulle innebära ett incitament för
män att i ökad omfattning ta på sig vårdnadsuppgifter. Utskottet ansåg att
frågan borde utredas, varvid bl. a. de personalpolitiska aspekterna inom
ramen för medbestämmandelagen borde beaktas. Vad utskottet anfört gavs
regeringen till känna.

Enligt vad utskottet erfarit är frågan när det gäller den statliga sektorn f. n.
under beredning inom regeringens kansli och ett förslag kan väntas inom
kort. Med hänvisning härtill bör motionen 536 inte föranleda någon
åtgärd.

Lars Werner m. fl. (vpk) pekar i motionen 1332 även på att hemmakvinnornas
ekonomiska beroendesituation kan förorsaka psykiska problem.
Enligt motionärerna vet man i dag relativt litet om problemen kring arbete
och hälsa i hemmet. Som jämförelse nämns de insatser som görs inom den
arbetsmedicinska forskningen beträffande arbetslivet i allmänhet. Motionärerna
begär att en undersökning av de hemarbetandes situation skall genomföras.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de hemarbetande kvinnornas
situation bör studeras närmare. En sådan utredning kommer också att
genomföras i jämställdhetskommitténs regi. Med hänvisning härtill bör
motionen 1332 i denna del inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslag till åtgärder mot kvinnodiskriminering inom
arbetslivet att riksdagen avslår motionen 1976/77:1332,
yrkandet 1,

2. beträffande ökat antal kvalificerade deltidstjänster i statsförvaltningen,
m. m. att motionen 1976/77:541 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

3. beträffande minimiarbetstid m. m. att riksdagen avslår motionen
1976/77:128,

4. beträffande hemarbetes meritvärde att motionen 1976/77:536
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

AU 1977/78:5

5. beträffande utredning om de hemarbetandes situation att
motionen 1976/77:1332, yrkandet 2, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm 25 oktober 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson (c), Alf
Wennerfors (m), Birger Nilsson (s), Gördis Flörnlund (s), Erik Johansson i
Simrishamn (s), Ingrid Ludvigsson (s). Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Anna-Greta Leijon (s). Rune Johnsson i Mölndal
(c), Anna Wohlin-Andersson (c) och tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson
(fp).

Särskilda yttranden

1. Insatser för jämställdhet

av Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Anna-Greta Leijon (alla

s):

I betänkandet tas upp vissa jämställdhetsfrågor med anledning av ett antal
motioner väckta under den allmänna motionstiden. Den socialdemokratiska
inställningen på jämställdhetsområdet finns redovisad i partimotionen 543.1
motionen behandlas bl. a. jämställdhetsbidragets storlek, särskilda förmedlingsinsatser
för kvinnor, insatser för de deltidsarbetande samt åtgärder inom
statlig verksamhet. Våra yrkanden togs upp av utskottet i samband med
behandlingen av budgetpropositionen i våras (AU 1976/77:18 och 21).

I den socialdemokratiska partimotionen begärdes bl. a. riksdagsuttalande
av innebörd att regeringen under våren 1977 skulle redovisa hur den
förutvarande jämställdhetsdelegationens förslag om deltidsanställda skulle
behandlas av riksdagen. Utskottsmajoriteten avstyrkte vårt yrkande med
hänvisning bl. a. till att frågan var under beredning i regeringens kansli. I en
reservation uttalade vi att utredningsmaterialet visar vikten av att de
deltidsanställdas ställning stärks. Vidare framhöll vi att de av den förutvarande
jämställdhetsdelegationen framlagda förslagen omgående borde
prövas av regeringen och erforderliga förslag utan dröjsmål föreläggas
riksdagen.

Vi kan nu konstatera att frånsett ändringar i semesterlagstiftningen har det
inte vidtagits några åtgärder för att angripa problem för de deltidsanställda.
Frågan har dessutom fått ökad vikt genom den kraftiga ökningen av antalet

AU 1977/78:5

deltidsanställda som skett på senare tid. Jämställdhetsdelegationens förslag
har sålunda inte lett till några konkreta resultat. Detta är desto mer
anmärkningsvärt som remissvaren över utredningen, som f. ö. var övervägande
positiva, hade inkommit då den nya regeringen trädde tillför mer än ett
år sedan. Därtill kommer att jämställdhetskommittén enhälligt i februari i år
gjort en framställning till arbetsmarknadsministern att utredningens förslag
skall följas upp.

När det gäller jämställdhetsarbetet på det statliga området begärde vi i våras
snabba och mera aktiva insatser från regeringens sida. Dessutom ville vi ha en
redovisning till riksdagen för vidtagna åtgärder och vad som planeras för att
förverkliga de beslut riksdagen våren 1976 fattade om ökad jämställdhet på
det statliga området.

Vi noterar att det fortfarande inte lämnats någon redovisning från
regeringens sida för jämställdhetsarbetets bedrivande. Genom den myndigheten
ålagda rapporteringsskyldigheten finns dock ett konkret underlag för
en sådan redovisning. Vi vill därför på nytt understryka vikten av att
redovisningen snarast kommer till stånd.

Sammanfattningsvis måste vi med beklagande konstatera att den socialdemokratiska
regeringens arbete för jämställdhet har bromsats upp efter
regeringsskiftet. Detta trots att arbetet för jämställdhet skrevs in i regeringsförklaringen
och dessutom var en av huvudpunkterna i det program som ett
av regeringspartierna, folkpartiet, gick till val på.

2. Hemarbetes meritvärde

av Gördis Hörnlund (s):

Riksdagen har på grund av motioner vid ett antal tillfällen under senare år
behandlat frågan om hemarbetets meritvärde vid tillsättning av statlig tjänst.
Förra året gick riksdagen motionärerna till mötes och begärde en utredning av
frågan. Detta ställningstagande har uppenbarligen gått en del riksdagsledamöter
från moderata samlingspartiet förbi, och därför kommer man i år
tillbaka med samma yrkande. Utskottet hänvisar nu till att frågan utreds med
anledning av riksdagens beslut våren 1976.

Jag är mycket tveksam till om arbete i hemmet bör åsättas särskilt
meritvärde då en person söker statlig anställning. Denna inställning redovisade
jag tillsammans med en utskottskollega i ett särskilt yttrande till InU
1975/76:42. Min inställning är densamma i dag varför jag citerar följande ur
vårt yttrande:

Vi har inte motsatt oss en utredning men anser dock att det knappast finns
belägg för att en sådan förändring av meritvärderingen skulle innebära några
väsentliga fördelar från jämställdhetssynpunkt. I stället kan det komma att
medverka till att kvinnor i statlig tjänst i större utsträckning än f. n. lockas att
stanna hemma under längre perioder. Detta kan innebära att många inte
hinner skaffa den vana och skicklighet som krävs om de skall konkurrera med

AU 1977/78:5

männen i karriären. Vi tror inte heller att möjligheten att tillgodoräkna sig
meriter för vård av barn eller annan anhörig kommer att innebära någon
stimulans för hemarbetande kvinnor att som nytillträdande söka sig ut på
arbetsmarknaden. En utbyggnad av barntillsynen och annan service är, enligt
vår mening, av mycket större vikt när det gäller kvinnornas inträde och
möjlighet på arbetsmarknaden. Vi motsätter oss således inte att frågan om
meritvärdering blir föremål för utredning men utgår från att det sker
förutsättningslöst.

GOTAB 55851 Stockholm 1977