Arbetsmarknadsutskottets betänkande

AU 1977/78: 40

1977/78: 40

med anledning av propositionen 1977/78:164 om åtgärder mot
ungdomsarbetslöshet jämte motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1977/78: 164 om åtgärder mot
ungdomsarbetslöshet och fem med anledning av propositionen väckta
motioner. I anslutning härtill tar utskottet upp åtta under allmänna
motionstiden i år väckta motioner om ungdomsarbetslöshet m. m. Yttrande
över propositionen och med anledning av denna väckta motioner
har inhämtats från utbildningsutskottet. Yttrandet fogas till detta betänkande
som bilaga.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen skall antaga de förslag
som statsråden Wirtén och Mogård har lågt fram. Förslagen läggs
fram i två bilagor till propositionen.

1 bilaga 1 till propositionen (föredragande: statsrådet Wirtén) föreslås
att riksdagen skall godkänna av föredraganden förordade åtgärder
för att motverka arbetslöshet bland ungdomar.

I propositionens bilaga 2 (föredragande: statsrådet Mogård) föreslås
att riksdagen skall godkänna de av föredraganden förordade åtgärderna
inom skolans område mot ungdomsarbetslöshet.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden
1977/78: 278 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sin anslutning till principen
att lika lön för lika arbete oavsett ålder bör gälla på arbetsmarknaden
som helhet samt hos regeringen hemställer att denna princip genomförs
på det statliga och kommunala avtalsområdet.

1977/78: 838 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen ansluter sig till det i motionen framlagda
programmet för kampen mot ungdomsarbetslösheten och ger denna
sin mening regeringen till känna.

1977/78: 839 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Karl-Anders Petersson
(c)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna att frånvaron
av organisationstillhörighet inte skall utgöra något hinder för att utnyttja
stödformer såsom ”ungdomsvän” för att ge beredskapsarbete åt
ungdomar inom jordbruk och fiske.

1 Riksdagen 1977/78.18 sami. Nr 40

AU 1977/78: 40

1977/78:1339 av Sune Johansson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
en översyn av reglerna för beredskapsarbete för ungdom.

1977/78:1655 av Erik Hovhammar m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att AMS vid sin
verksamhet i syfte att skapa sysselsättning och utbildning för ungdomar
beaktar vad i motionen anförts.

1977/78:1661 av Johan Olsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
utgående ekonomiska villkor för ungdom i utbildning och praktik.

1977/78:1666 av Marianne Stålberg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att ungdomsarbetslöshetsdelegationen
skall ägna särskild uppmärksamhet åt
16—18-åringar inom glesbygdskommuner, i syfte att underlätta deras
möjligheter på arbetsmarknaden.

1977/78:1669 av Lars-Ingvar Sörenson (s) och Olle Göransson (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar som statens målsättning för sin
personalpolitik

2. att statliga företag genom regeringens budgetpolitik ges ekonomiska
möjligheter att genomföra sina relativa åtaganden att ställa
praktikant- och utbildningsplatser till förfogande för att motverka den
ökande ungdomsarbetslösheten.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1 och 3 av utskottet i
betänkandet AU 1977/78: 29.

Motioner väckta med anledning av propositionen
1977/78:1894 av Frida Berglund m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen i anslutning till behandlingen aV propositionen
1977/78: 164 om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten beslutar
att införa allmän platsanmälan i Norrbottens län fr. o. m. den
1 juli 1978.

1977/78:1907 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för

1. att omedelbara åtgärder i den ekonomiska politiken i enlighet med
motionen 1977/78: 316 om riktlinjer för den ekonomiska politiken vidtas,

2. att regeringen under våren 1978 upprättar en första produktionsplan
för en planmässig ökning av sysselsättningen för samhällsnyttig
verksamhet, innefattande bl. a. en kraftig ökning av bostadsbyggandet
och utbyggnad av hälso- och sjukvård, social service såsom daghemsbyggande
och kollektiva kommunikationer, och att denna plan revideras

AU 1977/78: 40

och utökas successivt till att omfatta allt större sektorer av produktionen,

3. att en omedelbar utökning av utbildningsplatserna i gymnasieskolan
genomförs och en utredning tillsätts för att förbereda införandet av
en för alla ungdomar gemensam och obligatorisk skola som ger både
en god allmänbildning och en verklig yrkesutbildning,

4. att allmän arbetslöshetsförsäkring utan diskriminerande undantag
för ungdomar införs omedelbart,

5. att förbättra yrkesskadeförsäkringen för AMU-eleverna, dvs. att
de får samma skydd under resor till och från utbildningen och under
teoretisk utbildning som under arbete,

6. att införa facklig vetorätt mot permitteringar och avskedanden,

7. att utöka hemspråksundervisningen i förskola, grundskola och
gymnasium för invandrarbarn och -ungdomar.

1977/78:1925 av Claes Elmstedt m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna

1. att uppsökande verksamhet genomförs, med inriktningen att informera
främst mindre företag om förutsättningarna för deltagande i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder m. m.

2. att målsättningen bör vara att varvad utbildning införs i gymnasieskolan,

3. att resurserna för studie- och yrkesorientering förstärks,

4. att vad som i övrigt i motionen anförts beaktas.

1977/78:1926 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av arbetsmarknadsverkets insatser för de arbetslösa,

2. beslutar att medel beräknas för ytterligare 150 tjänster vid arbetsmarknadsverket,

3. beslutar att medel beräknas för ytterligare 150 platser som aspiranter
vid arbetsmarknadsverket,

4. beslutar att medel beräknas för försöksverksamhet med uppsökande
verksamhet till förmån för unga förtidspensionerades rehabilitering
och sysselsättning i enlighet med vad som förordas i motionen,

5. beslutar att medel beräknas för särskild information till arbetsgivare
om trygghetslagstiftningens innebörd enligt de riktlinjer som förordas
i motionen,

6. till Arbetsmarknadsservice (B 1, Arbetsmarknadsdepartementet) för
budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till det av riksdagen fastställda
beloppet med 27 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 796 180 000
kr. för de under punkterna 2, 3, 4 och 5 upptagna ändamålen,

7. hos regeringen hemställer att förslag läggs fram om komplettering

lf Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 40

AU 1977/78: 40

av lagen (1974: 12) om anställningsskydd med definition av begreppet
praktikarbete i enlighet med vad som förordas i motionen,

8. hos regeringen hemställer att förslag läggs fram om komplettering
av lagen (1974: 13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder för att reglera
arbetsmarknadsmyndigheternas rätt att främja ungdomens praktiktjänstgöring
i enlighet med vad som förordas i motionen,

9. beslutar vidga stödverksamheten med arbetshjälpmedel åt handikappade
i enlighet med vad som förordas i motionen,

10. beslutar att försöksverksamhet med planering av beredskapsarbeten
inleds enligt de riktlinjer som förordas i motionen,

11. hos regeringen hemställer att förslag läggs fram om rättslig reglering
av arbetsgivares skyldighet att medverka i under punkten 10 angiven
försöksverksamhet,

12. hos regeringen hemställer att beredningen av statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 kompletteras med en särskild inventering av möjligheterna
att vidga verksamheten med statliga beredskapsarbeten för
ungdom i enlighet med vad som förordas i motionen,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av och planeringen för vidgad verksamhet med statliga
beredskapsarbeten,

14. hos regeringen hemställer att delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor
ges i uppdrag att överväga åtgärder för att vidga verksamheten
med beredskapsarbete i kombination med arbetsmarknadsutbildning
inom den primär- och landstingskommunala sektorn,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om vägledning, utbildning och facklig information vid beredskapsarbete,

16. beslutar att öka statsbidragen till studie- och yrkesorientering samt
de lokala planeringsråden i enlighet med vad som anförts i motionen,

17. hos regeringen hemställer att regionala planeringsråd införs i hela
landet budgetåret 1978/79,

18. till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. (C 9, Utbildningsdepartementet)
för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till det
av riksdagen fastställda beloppet med 8 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 85 196 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. hos regeringen hemställer att ett centralt planeringsråd inrättas
inom skolöverstyrelsen i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. hos regeringen hemställer att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att
planera korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser i gymnasieskolan
inkl. den av sysselsättningsutredningen föreslagna försöksverksamheten
från höstterminen 1978, i första hand motsvarande 2 000 årselevplatser,
i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om kurser under sommartid,

AU 1977/78: 40

22. som sin mening ger regeringen till känna att även de fackliga
organisationerna på arbetsplatsen skall delta vid utformningen av det detaljerade
utbildningsprogrammet i den föreslagna försöksverksamheten
med varvad utbildning och praktik,

23. till Bidrag till driften av gymnasieskolor (C 17, Utbildningsdepartementet)
för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till det av
riksdagen fastställda beloppet med 4 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
att ställas till skolöverstyrelsens förfogande för viss kursverksamhet i
enlighet med vad som anförts i motionen,

24. beslutar hemställa hos regeringen att föreskrifter meddelas rörande
korta yrkesinriktade kursers meritvärde enligt riktlinjer som förordas
i motionen,

25. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om rätt till pension och vilande pensionsrätt för unga förtidspensionerade
som deltar i försöksverksamhet med varvad utbildning och korta påbyggbara
yrkesinriktade kurser.

1977/78:1927 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om förslag om återinförande av ungdomsavdelningarna
vid arbetsförmedlingarna,

2. att hos regeringen hemställa om förslag till lag om obligatorisk
platsanmälan och arbetsförmedling,

3. att uttala sig för att lokala åtgärdsprogram mot ungdomsarbetslösheten
utarbetas i kommuner och landsting i enlighet med vad som anförs
i motionen,

4. att uttala att statsbidraget till lönekostnader skall utgå med 100 %
vad gäller statliga, kommunala och landstingskommunala beredskapsarbeten,

5. att hos regeringen hemställa om förslag till allmän arbetslöshetsförsäkring
utan för ungdom diskriminerande ersättningsregler,

6. att uttala sig för en ökning av antalet platser på gymnasieskolans
yrkesinriktade linjer.

Utskottet

Inledande synpunkter

De problem som möter dagens ungdomar på arbetsmarknaden kan
inte sägas vara nya. Det framgår av nedanstående diagram, som spänner
över den senaste tioårsperioden, att arbetslösheten bland ungdomar och
särskilt bland tonåringar under hela perioden har legat väsentligt högre
än bland arbetstagare i allmänhet.

Redan tidigt under 1970-talet vidtogs åtgärder för att stödja ungdomarna,
bl. a. i form av ökade utbildningsmöjligheter inom gymnasie -

AU 1977/78:40

Relativt

arbetslöshetstal

16-74 år

20—24 år

16—19 år

1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77

skolan, förstärkta förmedlingsinsatser och den s. k. femkronan, ett bidrag
som utgick till arbetsgivare som anställde och utbildade ungdomar
och som kom att användas i ganska stor omfattning. Efter hand framfördes
krav att samhället borde garantera alla ungdomar som så önskar
utbildning, praktik eller arbete. Bakgrunden var de svårigheter som möter
ungdomen särskilt vid övergången från skola till arbetsliv. I enlighet
härmed har byggts upp ett alltmer omfattande utbildnings- och arbetsmarknadspolitisk!
åtgärdssystem som i vinter — under trycket av en allt
kärvare arbetsmarknad — utnyttjats i betydande utsträckning. Under
första kvartalet i år har närmare 50 000 ungdomar i åldrarna 16—24 år
varit sysselsatta i olika former av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
inkl. speciella kurser i gymnasieskolan. Ändå tenderar
den öppna arbetslösheten bland de unga att öka. Det kan, inte minst
mot bakgrunden av den redovisade arbetslösheten i april i år, befaras att

AU 1977/78: 40

svårigheterna ökar framemot sommaren när nya ungdomskullar lämnar
skolan för att söka sig ut i arbetslivet. På längre sikt finns det också anledning
till oro. De årskullar av 16-åringar som i början av år 1980-talet
lämnar grundskolan kommer nämligen att vara betydligt större än under
1970-talet. Det kommer att ställa än större krav på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska
insatser.

Ungdomens sysselsättningsfrågor har under 1970-talet utretts i olika
sammanhang. Frågorna har exempelvis tagits upp inom arbetsmarknadsdepartementet
(”Ungdom och arbete”), inom arbetsmarknadsstyrelsen
och statens personalnämnd (praktikfrågor) samt inom utbildningsdepartementet
(kortare yrkesinriktade kurser inom gymnasieskolans
ram). Det ingår vidare i den pågående sysselsättningsutredningens
uppdrag att överväga olika typer av insatser som underlättar ungdomens
inträde i arbetslivet. Utredningens första betänkande ”Arbete åt alla”
(SOU 1975: 90) föranledde betydelsefulla förslag i propositionen 1975/
76: 211 som i här aktuella delar biträddes av riksdagen på hösten 1976.
Tidigare samma år fattade riksdagen beslut med anledning av propositionen
1975/76: 39 om skolans inre arbete. Riksdagsbesluten innebar
bl. a. att skolans och därmed kommunernas ansvar för ungdomarnas
sysselsättning och utbildning klarlades och betonades samt att planeringsråd
(SSA-råd) på kommunal nivå inrättades med uppgift att främja
ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv.

Sysselsättningsutredningen har i oktober 1977 som ett led i sitt fortsatta
arbete avlämnat en skrivelse till regeringen med förslag till åtgärder
för att bl. a. underlätta ungdomarnas övergång från skola till arbete.
Utredningens förslag och däröver avgivna remissyttranden ligger till
grund för den föreliggande propositionen. Förutom propositionen behandlar
utskottet 13 motioner, av vilka åtta väcktes redan under allmänna
motionstiden.

Propositionen behandlar i särskilda avsnitt i bil. 1 frågor om arbetsförmedlande
åtgärder, beredskapsarbeten för ungdom, praktik, utbildningsinsatser
inom arbetsmarknadsutbildningens ram och, i bil. 2, förslag
till åtgärder inom skolan mot ungdomsarbetslöshet. Propositionens
förslag syftar till en samordning, vidareutveckling och förstärkning av
olika åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Utskottet tar
först upp vissa motionsyrkanden om den allmänna inriktningen av åtgärderna
för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Därefter
redovisas propositionens förslag och motionerna i anslutning därtill.

Vpk lägger i partimotionen 838 fram förslag till program för kampen
mot ungdomsarbetslösheten med begäran om att riksdagen skall ansluta
sig till programmet och underrätta regeringen härom. Partiet anser att
orsaken till arbetslösheten är det kapitalistiska systemet. Inom det systemet
kan dock arbetslösheten motverkas genom att statens tillgångar
används på ett helt annat sätt än i dag. Vpk förordar att staten betalar

AU 1977/78: 40

hela kostnaden för kommunala beredskapsarbeten, att de statliga företagen
anställer fler ungdomar och gör det till marknadsmässiga löner,
att särskilda ungdomsavdelningar inrättas på arbetsförmedlingskontoren,
att allmän arbetslöshetsförsäkring införs utan diskriminerande bestämmelser
för ungdom, att de yrkesinriktade linjerna på gymnasieskolan
byggs ut, att det studiesociala stödet samt bidragen till värnpliktiga
förbättras, att det införs facklig vetorätt mot företagsnedläggningar, avskedanden
och permitteringar, att det sker en fortsatt satsning på den
offentliga sektorn (bl. a. barnomsorg och sjukvård) samt att ungdomar
garanteras arbete efter avslutad utbildning eller värnpliktstjänstgöring.

Flera av ovan redovisade punkter tas upp i motionen 1927, som vpk
nu har väckt med anledning av propositionen. Andra punkter, t. ex. om
förbud mot företagsnedläggningar, har riksdagen tidigare avvisat. Beträffande
ungdomsgarantin bör noteras att det är ett allmänt accepterat
mål att garantera ungdomar som lämnar skolan praktik, arbete eller
fortsatt utbildning. Förslagen i den föreliggande propositionen är steg
på vägen att förverkliga detta mål. Utskottet är inte berett att ansluta
sig till det framlagda programmet och avstyrker därför motionen 838.
Till en del av de enskilda programpunkterna återkommer utskottet i
det följande vid behandlingen av motionen 1927.

Även apk anser i motionen 1907 att ungdomsarbetslösheten har sin
rot i det kapitalistiska systemet. Motionärerna kräver bl. a. omedelbara
åtgärder inom den ekonomiska politiken i enlighet med apk-motionen
1977/78: 316, en produktionsplan våren 1978 för att öka sysselsättningen
i samhällsnyttig verksamhet, förbättrad yrkesskadeförsäkring för
AMU-elever och — liksom vpk — facklig vetorätt mot permitteringar
och avskedanden.

Den av motionärerna åberopade motionen 316 har tidigare i år avslagits
av riksdagen i enlighet med hemställan av finansutskottet (FiU 1977/
78: 15). Yrkandet om yrkesskadeförsäkringen för AMU-elever får anses
vara tillgodosett genom att riksdagen nyligen har uttalat sig för att en
utredning om möjligheterna till arbetsskadeförsäkring för vuxenstuderande
bör företas (SfU 1977/78: 30). På grund härav och då utskottet i
övrigt inte kan ställa sig bakom yrkandena avstyrks motionen i aktuella
delar.

I såväl den ovan behandlade apk-motionen 1907 som i vpk-motionen
1927 begärs införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring utan ersättningsregler
som är diskriminerande för ungdom.

ALF-utredningen kommer inom kort att lägga fram förslag till en
allmän arbetslöshetsförsäkring. Utskottet räknar med att reglerna utformas
så, att de inte ”diskriminerar” någon grupp. En annan sak är att en
arbetslöshetsförsäkring liksom andra socialförsäkringar måste innehålla
vissa kvalifikationskrav för rätt till ersättning. En närmare diskussion
i denna fråga får tas sedan utredningen lagt fram sitt betänkande som

AU 1977/78: 40

kan beräknas ligga till grund för en proposition nästa år. Motionerna
avstyrks alltså i förevarande delar.

Erik Hovhammar m. fl. (m) tar i motionen 1655 upp frågor om lärlingsutbildning
m. m. Motionärerna anser bl. a. att stödet till lärlingsutbildningen
är otillfredsställande, att skolans studie- och yrkesorientering
har sina brister, att de lokala skolmyndigheterna skall ha det samlade
ansvaret för att ungdomar bereds utbildning, praktik eller arbete
samt att lagen om anställningsskydd ändras, så att företag kan anställa
ungdomar på prov under förslagsvis högst sex månader. Motionärerna
yrkar att arbetsmarknadsstyrelsen skall beakta vad som anförts för att
skapa sysselsättning och utbildning för ungdomar.

Utskottet vill först slå fast att det inte går att lösa de problem motionärerna
pekar på genom att ge arbetsmarknadsstyrelsen ett uppdrag av
begärt slag. När det gäller sakfrågorna noterar utskottet att frågan om
förbättrat stöd till lärlingsutbildning och vidgad omfattning av denna
form av yrkesutbildning har tagits upp i årets budgetproposition (bil. 12)
och redan behandlats av riksdagen i anslutning till utbildningsutskottets
betänkande UbU 1977/78: 20. Stödet till ismåföretag för medverkan till
färdigutbildning av elever som erhållit grundläggande yrkesutbildning
inom gymnasieskolan kommer att utredas vidare liksom behovet av
ökad samverkan mellan arbetsliv och skola vid lärlingsutbildning. Frågan
om ökade möjligheter till provanställning inom ramen för lagen om
anställningsskydd utreds särskilt av kommittén för översyn av lagstiftningen
om anställningsskydd. Mot bakgrunden av vad sålunda redovisats
finns inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionen.

I motionen 1666 av Marianne Stålberg m. fl. (s) begärs att den delegation
för ungdomens sysselsättningsfrågor som regeringen tillsatte i början
av året skall få i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt sysselsättningen
för tonåringar i glesbygder. Motionärerna påpekar att 16—
18-åringar i glesbygderna har speciella problem på arbetsmarknaden i
hemorten. Resultatet blir ofta utflyttning eller, för flickor, inte sällan
hemarbete på familjens gård.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de av motionärerna
nämnda ungdomsgruppernas problem bör särskilt uppmärksammas. Utskottet
räknar med att ungdomsdelegationen i samverkan med glesbygdsdelegationen
inom industridepartementet tar upp dessa frågor utan något
särskilt initiativ från riksdagens sida. Motionen bör sålunda inte föranleda
någon åtgärd.

Arbetsförmedlande åtgärder

I propositionen framhålls inledningsvis betydelsen av det stöd som arbetsförmedlingen
kan lämna ungdomarna i deras yrkesval och sökande
efter arbete. Förslag om personalförstärkningar läggs dock inte fram i

AU 1977/78: 40

detta sammanhang. Sysselsättningsutredningen har i sin framställning till
regeringen allmänt uttalat sig för att personalresurserna bör förstärkas,
dock utan att göra någon beräkning av den personalökning som kan behövas
för särskilda insatser för ungdomar. Det aviseras i propositionen
att frågan om personalförstärkningar kan komma att tas upp av regeringen
till hösten i samband med behandlingen av vissa frågor om handikappade.

Statsrådet Wirtén berör vidare i förevarande avsnitt av propositionen
frågan om att bilda särskilda arbetslag på förmedlingskontoren bestående
av förmedlare, yrkesvägledare, syopersonal m. fl. Lokala åtgärdsprogram
för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser för ungdomar
och resultatredovisning av erbjudanden om arbete, utbildning eller
praktik tas också upp. Statsrådet instämmer i vad sysselsättningsutredningen
anfört och föreslagit i dessa delar.

Socialdemokraterna är i partimotionen 1926 kritiska mot propositionens
förslag inte bara i aktuella delar utan mot propositionen i dess helhet.
Samma grundinställning har f. ö. vpk och apk i sina partimotioner
med anledning av propositionen. Socialdemokraternas huvudinvändningar
är att sysselsättningsutredningens förslag inte har fullföljts i propositionen,
att regeringen inte har tagit några nya initiativ och att den
inte heller har lagt fram förslag om nya resurser utan närmast har förordat
begränsade omdisponeringar av redan beslutade anslag.

Socialdemokraterna föreslår att riksdagen skall ange följande riktlinjer
för arbetsmarknadsverkets arbete med de unga arbetslösa: ökad yrkesvägledning,
särskilda förmedlingsinsatser för arbetslösa ungdomar,
service på hemspråk för invandrarungdomar, insatser för att bryta ned
könsrollsmönstren, uppsökande verksamhet i samarbete med socialvårdsmyndigheterna,
ökat samarbete med skolan, utökade kontakter
med arbetsgivare för att skaffa fram arbetstillfällen samt fler ALU-kurser
(ALU = arbetsliv och utbildning). I anslutning härtill föreslås vidare
att arbetsförmedlingen förstärks från den 1 juli 1978 med 150 nya
tjänster och att den dessutom tillförs medel för ytterligare 150 förmedlingsaspiranter.
Motionärerna beräknar kostnaden för personalförstärkningarna
till 25,2 milj. kr.

Riksdagens beslut tidigare i år angående anslag till arbetsmarknad
m. m. (prop. 1977/78: 100, bil. 15, AU 1977/78: 21) innebär bl. a. att arbetsmarknadsverket
för nästa budgetår tillförs medel för ytterligare ca
225 tjänster. Medelstilldelningen har särskilt motiverats av behovet
av individuella förmedlingsinsatser för framför allt ungdomar och andra
nytillträdande på arbetsmarknaden. Växande svårigheter för ungdomar
och andra utsatta grupper kan emellertid motivera att arbetsmarknadsverket
tillförs personal utöver vad som redan har beslutats. Som
ovan redovisats har statsrådet Wirtén sagt att personalbehovet skall
prövas i anslutning till arbetet på en proposition i höst om handikappades
sysselsättningsproblem m. m. Utskottet utgår från att i det sam -

AU 1977/78: 40

manhanget görs en bedömning av AMS personalresurser ställd i relation
till den hittillsvarande användningen och verkets framtida uppgifter.
Därvid bör även prövas de extra behov som kan bli en följd av dels
förevarande proposition, dels förslagen i kompletteringspropositionen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet de i förevarande sammanhang
upptagna yrkandena i den socialdemokratiska partimotionen.

Vpk yrkar i partimotionen 1927 att särskilda ungdomsavdelningar
skall återinföras på arbetsförmedlingskontoren.

Förslaget i propositionen om arbetslag på förmedlingskontoren med
personal av olika kategorier ansluter sig utskottet till. Detta innebär att
motionens syfte till en del har tillgodosetts. Det kan också vara motiverat
att vid vissa förmedlingskontor avdela särskild personal som enbart
ägnar sig åt unga arbetssökande. Det bör emellertid överlåtas på arbetsmarknadsmyndigheterna
att bedöma frågor av detta slag med utgångspunkt
i de lokala förutsättningarna. Med det anförda har utskottet besvarat
det aktuella motionsyrkandet, som inte bör föranleda någon åtgärd.

Utskottet tar härefter upp två motionsyrkanden som rör obligatorisk
platsanmälan.

Lag om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till arbetsförmedlingen
antogs av riksdagen år 1976 (se SFS 1976: 157). Avsikten
är att lagen successivt skall göras tillämplig i hela landet. F. n. omfattar
lagen Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Jönköpings, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus samt Värmlands
län. Vpk begär i motionen 1927 att obligatorisk platsanmälan skall
omfatta hela landet, medan Frida Berglund m. fl. (s) i motionen 1894
vill att systemet nu skall utvidgas till Norrbottens län med hänsyn till de
särskilda sysselsättningssvårigheter som föreligger där.

Riksdagen tog för en månad sedan i anslutning till betänkandet AU
1977/78:21 ställning till utbyggnaden av systemet med obligatorisk
platsanmälan. Riksdagen anslöt sig därvid till regeringens uppfattning
när det gäller utbyggnadstakten. Det innebar bl. a. att motionsyrkanden
om att obligatorisk platsanmälan skulle införas i fler län avvisades, bl. a.
med hänvisning till det utvärderingsarbete som pågår. Enligt utskottets
uppfattning finns det inte skäl att frångå denna ståndpunkt. Motionsyrkandena
avstyrks därför. När det gäller förslaget om Norrbotten noterar
utskottet att detta län inte prioriterats i den utbyggnadsplan som
AMS har lagt fram.

Beredskapsarbeten för ungdom

Beredskapsarbeten är ett betydelsefullt inslag i åtgärderna för att skapa
sysselsättning åt ungdom. I februari i år var totalt 47 000 personer
sysselsatta i beredskapsarbeten. Av dem var 29 000 eller 61 % ungdomar.
Beredskapsarbeten anordnas hos statliga myndigheter, av landsting

2f Riksdagen 1977/78.18 sami. Nr 40

AU 1977/78: 40

och kommuner samt hos enskilda företag och organisationer. Praktiskt
taget hälften av de arbeten för ungdomar som pågick i februari bedrevs
av kommunerna.

Enligt arbetsmarknadskungörelsen utgår statsbidrag till beredskapsarbeten
i princip med viss procentsats (normalt 33 %) av totalkostnaderna
för arbetet. Statsbidragssystemet för landstings- och primärkommunala
samt enskilda beredskapsarbeten läggs om från den 1 juli 1978
(prop. 1977/78: 100, bil. 15, AU 1977/78: 21). I fortsättningen kommer
bidrag att generellt utgå med högst 75 % av den totala lönekostnaden
för arbetena. För anläggningsarbeten ges tilläggsbidrag. I propositionen
anmäls att det är avsett att bidraget till lönekostnaderna tills vidare skall
utgå med den högsta procentsatsen, dvs. 75 %, för arbeten som anordnas
särskilt för ungdomar av kommuner, landsting samt enskilda företag
och organisationer.

Planeringen av beredskapsarbetena har diskuterats av sysselsättningsutredningen,
som har föreslagit att alla arbetsgivare skall upprätta beredskapsarbetsplaner
och att arbetsgivarna skall åläggas att ställa beredskapsarbetsplatser
till förfogande. Föredragande statsrådet finner för sin
del det naturligt att länsarbetsnämnderna i sin årliga planering av beredskapsarbetena
lägger särskild vikt vid arbeten lämpliga för ungdom.
Kontakt bör tas inte bara med statliga och kommunala myndigheter
utan också med enskilda företag och organisationer för att klargöra att
lämpliga arbetstillfällen finns tillgängliga. Statsrådet förutsätter att arbetsgivarna
är beredda att medverka i ett samrådsförfarande av detta
slag och avvisar därför utredningens tanke att genom lagstiftning tvinga
fram en medverkan från arbetsgivarnas sida. Han menar att det på varje
arbetsplats av någorlunda storlek måste finnas arbetsuppgifter lämpade
som beredskapsarbeten för ungdom.

Socialdemokraterna anser i partimotionen 1926 att det behövs ett nytt
och effektivt planeringssystem. Arbetsmarknadsverket bör få i uppdrag
att göra försök med nya former av planering av beredskapsarbeten. Häri
avses ingå att både privata och offentliga arbetsgivare inom försöksområdena
skall kunna åläggas av länsarbetsnämnd att upprätta och förete
beredskapsplaner. Försöksverksamheten bör påbörjas snarast möjligt,
och regeringen bör förelägga riksdagen de förslag till rättslig reglering
som behövs för verksamheten.

Enligt utskottets mening bör man avvakta effekterna av såväl det i
propositionen förordade samrådsförfarandet som det nya bidragssystemet
för kommunala och enskilda beredskapsarbeten innan åtgärder av
lagstiftningskaraktär övervägs. Motionsyrkandena avstyrks därför. Som
redovisas i det följande finns på det statliga området ett system för planering
av beredskapsarbeten för ungdom. Kommunerna har, som tidigare
konstaterats, mycket aktivt deltagit i arbetet att skapa sysselsättningstillfällen
för ungdomar. Det är önskvärt att även landstingen blir
mer aktiva på detta område. Samtidigt bör inte förbises att bl. a. gällan -

AU 1977/78: 40

de åldersgränser för att delta i vårdarbete i viss omfattning begränsar
landstingens möjligheter att ge sysselsättning åt ungdomar. Vad enskilda
arbetsgivare beträffar erinras om att det nya statsbidragssystemet
medför klara förbättringar särskilt för dem.

Praktik hos statsmyndigheterna ordnas på två vägar. För det första
bedrivs en s. k. permanent praktikverksamhet. Den är reglerad genom
cirkuläret (1975: 326) om praktiktjänstgöring hos statsmyndighet och
finansieras av myndigheternas lönemedel. Statens personalnämnd (SPN)
har ett övergripande ansvar för verksamheten. För innevarande budgetår
är det planerat att på detta sätt ta emot 4 700 praktikanter och för
nästa budgetår 5 100. Därutöver ordnas av sysselsättningspolitiska skäl
praktik hos statsmyndigheterna för arbetslösa ungdomar. Dessa praktikarbeten
har formen av beredskapsarbeten. Det har uppdragits åt SPN
att upprätta beredskapsplaner för verksamheten. Underlaget härför utarbetas
av statsmyndigheterna efter samråd med de lokala personalorganisationerna.
Under första kvartalet i år hade i medeltal 4 300 ungdomar
praktikarbete av detta slag. Enligt beredskapsplanen för nästa
budgetår är myndigheterna beredda ta emot ca 5 200 praktikanter.

Enligt socialdemokraternas mening finns det ett betydande utrymme
för att i statlig regi öka sysselsättningen för arbetslösa ungdomar. I motionen
föreslås att myndigheterna åläggs att komplettera sina anslagsframställningar
för budgetåret 1979/80 med inventering av möjligheterna
att skaffa fram fler statliga beredskapsarbeten för ungdom. Samtidigt
bör myndigheterna begära medel för den ytterligare personal som
behövs för att handleda de ungdomar som bereds sysselsättning. Förslag
om medel för de statliga beredskapsarbetena för ungdom bör föreläggas
riksdagen redan under hösten 1978.

Statliga praktikplatser som kan anordnas av sysselsättningsskäl inventeras
f. n. i den formen att SPN centralt upprättar beredskapsplaner.
Ett intensivt inventeringsarbete pågår f. n. i samarbete med AMS. Arbetssättet
med beredskapsarbetsplaner överensstämmer med den ordning
som förordades av regeringen i prop. 1976/77: 100 (bil. 3 p. 5) och
då godtogs av riksdagen (AU 1976/77: 18). Det är tveksamt om man
får fram fler sysselsättningstillfällen med den av motionärerna föreslagna
redovisningen till regeringen i anslagsframställningarna. Det bör observeras
att besluten att anordna beredskapsarbeten hittills har fattats
på myndighetsnivå. Det är endast vissa typer av investeringsarbeten som
avgörs av regeringen. Denna decentraliserade beslutsordning har i det
stora hela visat sig fungera väl, och det finns knappast skäl att ändra
den. Däremot kan utskottet instämma med motionärerna i att det bör
vara möjligt att sysselsätta fler ungdomar i statliga beredskapsarbeten.
Enligt propositionen 164 visar SPN:s inventeringar att ca 8 000 årsarbetsplatser
skulle kunna tas fram under innevarande budgetår. Som
framgår av vad ovan sagts har bara drygt hälften av dessa sysselsätt -

AU 1977/78: 40

ningstillfällen utnyttjats i vinter. Detta är högst otillfredsställande. Enligt
utskottets mening måste myndigheterna — i samverkan med de
lokala fackliga organisationerna — på ett betydligt aktivare sätt bistå
SPN och arbetsmarknadsmyndigheterna i ansträngningarna att ge arbetslösa
ungdomar en meningsfull sysselsättning. På denna punkt bör
regeringen överväga att mer aktivt ge stöd åt AMS och SPN:s strävanden.
Utskottet återkommer strax till frågorna om resultatredovisning.

Enligt motionärerna bör regeringen redan i höst lägga fram förslag
om medelsanvisning för de aktuella statliga beredskapsarbetena. Anslag
till beredskapsarbeten under nästa budgetår har redan anvisats av riksdagen
(AU 1977/78: 21). Medel för beredskapsarbeten hos statliga myndigheter
står alltså till myndigheternas förfogande redan från budgetårets
ingång. Kostnaderna för dessa arbeten utgör endast en mindre del
av totalkostnaden för beredskapsarbetena. Behovet av medelsförstärkning
bör enligt tidigare praxis tas upp under det löpande budgetåret som
tilläggsanslag.

Kostnader för handledning av praktikanter betalas inte via medlen för
beredskapsarbeten. Som framhålls i propositionen är det emellertid
viktigt att praktikanterna får ordentlig introduktion och handledning. I
den mån den uppgiften kräver personaltillskott måste myndigheterna
tillföras ytterligare medel. Regeringen har i årets budgetproposition (bil.
3 p. 5) utfäst sig att medge överskridanden av myndighets löneanslag
för utökad praktikverksamhet. Enligt utskottets mening bör detta gälla
även för de i sammanhanget begränsade belopp som kan behöva ställas
till förfogande för den speciella praktikverksamheten i form av beredskapsarbeten.

Redovisningar för den statliga praktikantverksamheten har lämnats
av regeringen i de två senaste budgetpropositionerna. Utskottet förutsätter
att så sker även i fortsättningen. Som hittills bör riksdagen i det
sammanhanget även informeras om utfallet av den sysselsättningspolitiskt
motiverade praktikverksamheten och om den fortsatta planeringen
av verksamheten.

Vad utskottet anfört om statligt praktikarbete bör ges regeringen till
känna. De aktuella motionsyrkandena synes inte behöva föranleda någon
åtgärd.

I sin partimotion 1927 begär vpk att riksdagen skall uttala sig för att
lokala åtgärdsprogram mot ungdomsarbetslöshet utarbetas i kommuner
och landsting. För att programmen skall kunna genomföras bör statsbidraget
till lönekostnaderna höjas till 100 %. Samma bidrag bör enligt
motionärerna även gälla vid statliga beredskapsarbeten.

För statliga beredskapsarbeten har alltid gällt att kostnaderna för
själva arbetena helt ersätts av beredskapsarbetsmedel. Motionsyrkandet
i den delen är således redan tillgodosett. Med hänvisning till riksdagens
tidigare i år fattade beslut om nytt bidragssystem för kommunala och
enskilda beredskapsarbeten avstyrker utskottet yrkandet om bidrag med

AU 1977/78: 40

100 % till landsting och kommuner. Om procenttalet sätts så högt innebär
det f. ö. att kommunerna i praktiken kan få mer än sina kostnader
ersatta, eftersom de arbetande betalar kommunalskatt på utgående löner.
Utskottet avstyrker även yrkandet om lokala åtgärdsprogram, och
hänvisar därvid bl. a. till SSA-rådens verksamhet, varom mera i det
följande.

Från sysselsättningsutredningens sida föreligger önskemål om bättre
kvalitet på beredskapsarbetena genom variation i arbetsuppgifterna och
inslag av utbildning och yrkesvägledning. Föredragande statsrådet har
samma uppfattning när det gäller arbeten som anordnas särskilt för
unga arbetslösa men pekar på att det kan möta svårigheter att tillgodose
utredningens önskemål vid beredskapsarbeten som innebär att uppgifter
som skulle ha utförts senare tidigareläggs. Socialdemokraterna
hävdar i motionen 1926 att alla beredskapsarbeten skall innefatta planerade
inslag av handledning, yrkesvägledning och förmedlingskontakter.
Viss yrkesteoretisk utbildning bör i många fall ingå i arbetet. Vidare
måste alla ungdomar få tillfälle till facklig information. Socialdemokraterna
vill ha ett riksdagsuttalande av denna innebörd.

Utskottet delar den uppfattning i frågan som har kommit till uttryck
i propositionen. Det kan tilläggas att arbetsmarknadsstyrelsen redan tidigare
instruerat länsarbetsnämnderna att se till — förutom att så långt
möjligt varierade arbetsuppgifter erbjuds — att ungdomar i beredskapsarbete
får möjligheter till kontakter med arbetsförmedlare och yrkesvägledare.
Vid behov bör också anlagsundersökningar och annan psykologhjälp
anlitas. Teoriundervisning, inkl. yrkesteoretisk undervisning,
skall enligt styrelsen anordnas i de fall det är lämpligt. Styrelsen anser
det också lämpligt att deltagarna erhåller samhällsorientering med tonvikt
på arbetsmarknads- och yrkesorientering.

Med hänsyn till det ovan anförda är det inte påkallat för riksdagen
att ta initiativ av det slag som begärs i motionen, som alltså avstyrks i
aktuell del.

Utskottet tar härefter upp ett pär särskilda frågor om beredskapsarbeten
för ungdom. Frågorna har aktualiserats i två motioner från allmänna
motionstiden.

Anna Wohlin-Andersson (c) och Karl-Anders Petersson (c) kritiserar
i motionen 839 tillämpningen av bestämmelserna av bidraget till enskilda
beredskapsarbeten. Många ungdomar skulle enligt motionärerna
kunna få meningsfulla arbetsuppgifter inom jordbruk och fiske, men de
utestängs härifrån därför att arbetsmarknadsmyndigheterna, sägs det
vidare, kräver att arbetsgivarna, som i många fall är familjeföretagare,
skall vara anslutna till Svenska arbetsgivareföreningen. Motionärerna
anser att bidragsvillkoren borde kunna uppfyllas genom att arbetsgivaren
antingen tecknar ett s. k. hängavtal eller avger en förbindelse att
betala avtalsenliga förmåner. Riksdagen bör enligt motionärerna ut -

AU 1977/78: 40

tala att det förhållandet att arbetsgivare inte är organiserad inte skall
vara hinder för att anordna beredskapsarbete inom jordbruk och fiske.

När motionen väcktes gällde som ett av bidragsvillkoren den av arbetsmarknadsstyrelsen
meddelade tillämpningsföreskriften att avtal om
lönesättningen skulle finnas eller, i annat fall, att anställningsförmånerna
godkänts av fackförening. Föreskriften har senare ändrats och innebär
nu att tillämpligt avtal skall finnas eller, om så inte är fallet, att arbetsgivaren
visar att avtalsenliga förmåner kommer att utgå till den som
sysselsätts i beredskapsarbetet. Motionens syfte är därmed tillgodosett,
och den behöver sålunda inte föranleda någon åtgärd.

Den tid ungdomar får sysselsättas i beredskapsarbete är normalt
högst sex månader. Sune Johansson m. fl. (s) påpekar i motionen 1339
att regeln är till nackdel för ungdomar som behöver komplettera sin utbildning
med yrkesarbete under nio månader. Motionärerna begär mot
den bakgrunden en översyn av reglerna för beredskapsarbete för ungdom.

Som redan antytts är regeln om längsta tid för beredskapsarbete för
ungdom inte absolut: tiden får dock i regel inte överstiga sex månader.
Avsteg från huvudregeln tillåts om det föreligger särskilda skäl. Sådana
skäl måste enligt utskottets uppfattning anses föreligga om förlängning
av tiden med endast någon eller några månader medför att i läro- eller
utbildningsplan föreskriven praktik därigenom blir fullgjord. Med vad
utskottet nu uttalat får motionen anses tillgodosedd, och densamma behöver
därmed inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Praktik

Inom sysselsättningsutredningen finns en särskild praktikgrupp. Den
har utarbetat ett förslag till praktikantanställningsbegrepp, som utredningen
har ställt sig bakom. Förslaget innebär att praktikanställning
skall vara förenad med utbildning och dessutom uppfylla vissa krav: anställningen
skall vara föreskriven i läro- eller utbildningsplan eller vara
godkänd av parterna på arbetsmarknaden, den skall vara handledd, gälla
för viss tid och vara förlagd utanför skolan. Utredningen vill att denna
definition skall föras in i lagen om anställningsskydd (LAS).

Enligt 5 § LAS skall anställning i princip anses pågå tills vidare. Avtal
om anställning för begränsad tid får endast träffas om det är motiverat
av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet. Oavsett arbetsuppgifternas
art får dock avtal träffas om anställning för begränsad tid om
anställningen avser praktik (eller vikariat).

Föredragande statsrådet anser att utredningens definition i stort sett
är väl avvägd men är inte beredd att nu förorda att LAS kompletteras
på föreslaget sätt. Han hänvisar till förhandlingar mellan parterna på
arbetsmarknaden om villkoren för praktikarbete m. m. och det arbete

AU 1977/78: 40

som bedrivs inom kommittén för översyn av lagstiftningen om anställningsskydd.

Enligt socialdemokraternas uppfattning behövs ingen ytterligare utredning.
Inte heller behöver förhandlingsarbetet avvaktas. De begär i
motionen 1926 att regeringen skall presentera förslag till komplettering
av LAS med en definition av begreppet praktikanställning i enlighet med
vad sysselsättningsutredningen har förordat.

Begreppet praktik är, som framgår av det anförda, inte definierat i
LAS eller dess förarbeten. Praktikbegreppet har, som påpekas i propositionen,
på senare år fått skiftande tolkningar. Det kan därför hävdas
att det vore en fördel att genom en klar definition begränsa möjligheterna
till anställning för kortare tid genom att kalla den praktikarbete.
Å andra sidan föreligger det, som AMS har understrukit i sitt remissyttrande,
utöver praktik i sysselsättningsutredningens mening behov av
praktik eller korttidsarbete bland andra kategorier studerande samt
bland såväl unga som äldre nytillträdande på arbetsmarknaden. Man
måste, som AMS framhåller, kunna tillgodose alla dessa praktikbehov,
som för individerna känns angelägna. Mot bakgrund av det anförda ansluter
sig utskottet till föredragande statsrådets uppfattning att LAS
inte nu bör kompletteras med den av sysselsättningsutredningen föreslagna
definitionen av praktikbegreppet. Frågan bör övervägas ytterligare
inom ramen för översynen av LAS. Som följd härav avstyrker utskottet
det socialdemokratiska motionsyrkandet.

I propositionen biträds sysselsättningsutredningens förslag att behovet
av praktikplatser bör kartläggas genom de lokala planeringsråden
(SSA-råden), eftersom skola, arbetsförmedling och arbetsmarknadens
parter är representerade i råden och dessa parter har gemensamt ansvar
för att utbildningen anpassas till arbetslivets krav. Ansvaret för att
anskaffa praktikplatserna bör ligga hos arbetsförmedlingen med möjlighet
att lokalt komma överens om att skolan skall svara för den verksamheten.

Om tillräckligt antal praktikplatser för elever som har praktikinslag i
utbildningen inte kan tas fram, bör — enligt sysselsättningsutredningen
— länsarbetsnämnderna tvångsvis kunna skaffa fram dem med stöd av
lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Föredragande statsrådet
kan inte biträda det förslaget. Han erinrar om att planeringsråden
hittills varit verksamma under knappt ett år och har nu börjat finna
formerna för sitt arbete. Innan effektiviteten i samverkan mellan arbetsförmedling
och planeringsråd hunnit prövas bör inte införas en lagstiftning
med tvångsinslag av föreslagen typ. Det är också föredragande
statsrådets övertygelse att planeringsråd och distriktsarbetsnämnder
kommer att arbeta intensivt för att tillgodose behovet av praktikplatser.

Socialdemokraterna ansluter sig i motionen 1926 till sysselsättningsutredningens
förslag. De åberopar att samhället måste fullt ut ta an -

AU 1977/78:40

svaret för att ungdomar garanteras praktik när denna är en föreskriven
del av utbildningen. Samhället måste då ha möjlighet att fullgöra detta
ansvar. Främjandelagen bör alltså kompletteras med möjlighet att ta
fram platser för obligatorisk praktik.

Utskottet ansluter sig för sin del till föredragande statsrådets uppfattning.
Ur många synpunkter är det till fördel om man kan lösa frågorna
genom samverkan och frivillighet. Detta sätt att angripa problemen
synes också överensstämma med den mening man har inom arbetsmarknadsverket,
som skulle få de föreslagna befogenheterna. AMS har nämligen
i sitt remissyttrande — liksom föredragande statsrådet i propositionen
— pekat på det ansvar parterna i planeringsråd och distriktsarbetsnämnder
har för att ta fram praktikplatser och för att aktivt stödja
arbetsförmedlingen i praktikanskaffningen. Endast om dessa vägar inte
visar sig framkomliga bör enligt AMS lagstiftning i någon form prövas.
På grund av det anförda avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i
motionen 1926.

I den socialdemokratiska partimotionen noteras att det av den allmänna
debatten framgår att det råder många missförstånd om trygghetslagstiftningens
verkliga innebörd och om arbetsgivares möjligheter
att anställa ungdomar. De yrkar att ett belopp om 1 milj. kr. skall ställas
till arbetsmarknadsverkets förfogande för en informationskampanj
om vad trygghetslagstiftningen egentligen innebär och om möjligheterna
att anställa ungdomar, bl. a. genom systemet med enskilda beredskapsarbeten.
Liknande yrkande framställs också i motionen 1925 av
Claes Elmstedt m. fl. (c), där det begärs uppsökande verksamhet i företagen,
särskilt småföretagen, för att skaffa fram beredskapsarbets- och
praktikplatser samt för att informera om möjligheterna till bidrag till
enskilda beredskapsarbeten och om bl. a. trygghetslagstiftningen.

Informationsuppgifter av de slag som krävs i de båda motionerna
ingår som led i arbetsmarknadsverkets reguljära verksamhet. Det är
naturligt att i arbetet på att ackvirera platser möjligheterna till enskilda
beredskapsarbeten och det förbättrade bidraget till sådana arbeten förs
på tal. Utskottet erinrar vidare om de breddade kontaktytor mellan
arbetsförmedling och arbetsgivare som har åstadkommits genom att
distriktsarbetsnämnder och planeringsråd har inrättats och om de uppgifter
beträffande praktikplatser som har lagts på dessa organ. Det
finns skäl som talar för att det härutöver kan vara motiverat med speciella
informationsinsatser. Enligt vad utskottet har inhämtat övervägs
sådana f. n. i den tidigare nämnda ungdomsdelegationen. Det synes
också lämpligt att eventuella informationsinsatser samordnas med arbetet
i anställningsskyddskommittén, som är i färd med att göra en bedömning
av de regler i LAS som motionärerna tagit upp. Med hänsyn
till det anförda bör motionsyrkandena inte föranleda någon åtgärd.

AU 1977/78: 40

För att underlätta anställning av handikappade kan statsbidrag ges till
den handikappade för speciella arbetstekniska hjälpmedel samt till arbetsgivare
för särskilda anordningar på arbetsplatsen eller för arbetsbiträde
åt den handikappade. Syftet med bidragen är att undanröja
hinder för handikappade att få stadigvarande arbete. I den socialdemokratiska
partimotionen 1926 föreslås att samma bidragsmöjligheter skall
finnas i de fall arbetsgivare ställer platser till förfogande för handikappade
ungdomar vid fullgörande av praktisk yrkesorientering, praktiktjänstgöring
eller feriearbete, dvs. vid tillfälliga anställningar.

Utskottet är medvetet om handikappade ungdomars svåra situation på
arbetsmarknaden och har därför i ett tidigare sammanhang tagit initiativ
till det förstärkta stöd till halvskyddad sysselsättning som nu omfattar
ungdomar med särskilt svåra handikapp. Utskottet ställer sig i princip
bakom det socialdemokratiska förslaget som är ägnat att underlätta de
handikappades möjligheter i arbetslivet. Som föreslås i motionen bör
regeringen bemyndigas att göra behövliga anpassningar av bidragsbestämmelserna.
Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört.

Utskottet tar härpå upp tre under allmänna motionstiden väckta motioner.

I motionen 1669 av Lars-Ingvar Sörenson (s) och Olle Göransson (s)
yrkas att riksdagen som statens målsättning för sin personalpolitik
skall uttala att ”statliga företag genom regeringens budgetpolitik ges
ekonomiska möjligheter att genomföra sina relativa åtaganden att ställa
praktikant- och utbildningsplatser till förfogande för att motverka den
ökande ungdomsarbetslösheten”.

Som exempel på statliga företag anges i motionen vissa affärsdrivande
verk. Motionärerna har inte närmare motiverat yrkandet. De har
dock en allmänt kritisk inställning till att en budgetmässig restriktivitet
iakttagits i de senaste årens budgetpropositioner och till de konsekvenser
detta medför i personalpolitiskt hänseende.

Uppläggningen av budgetpolitiken får självfallet personalpolitiska
konsekvenser. Dessa konsekvenser är en av många komponenter som
måste beaktas vid statsmakternas utformning av denna politik. Som
redovisats i det föregående har emellertid vidtagits åtgärder för att hos
statliga myndigheter och organ anordna praktiktjänstgöring både som
led i viss utbildning och ett medel för att motverka arbetslöshet bland
ungdom. Mot den angivna bakgrunden finns det inte skäl att från riksdagens
sida göra det uttalande som begärs i motionen, som alltså avstyrks.

I motionen 1661 av Johan Olsson (c) begärs en översyn av de ekonomiska
villkoren för ungdom i utbildning och praktik. Motionären pekar
på skillnaderna i studiesocialt stöd i form av studiehjälp enligt studiestödsförordningen
och utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen
samt på skiftande ersättningar vid praktikarbete. Skillnaderna i stu 3t

Riksdagen 1977/78.18 sami. Nr 140

AU 1977/78: 40

diesocialt stöd för elever i gymnasieskolan berörs också i motionen 1925
av Claes Elmstedt m. fl. (c), dock utan att följas av något yrkande.

När det gäller den av Johan Olsson aktualiserade frågan om formerna
för det studiesociala stödet i gymnasieskolan vill utskottet liksom
Claes Elmstedt m. fl. gör i sin motion hänvisa till den pågående studiestödsutredningen.
Utskottet utgår från att frågan kommer att behandlas
där. Johan Olssons översynsyrkande är i den delen således redan
tillgodosett. Vad sedan beträffar de ekonomiska villkoren vid praktikanställning
räknar utskottet med att arbetsmarknadens parter kommer
att träffa avtal härom i den mån så inte redan har skett, såsom fallet
är med de beredskapsarbeten som i praktiksyfte anordnas hos statliga
myndigheter. Med hänsyn till det anförda bör motionen inte föranleda
någon åtgärd.

I anslutning härtill tar utskottet upp vpk:s krav i motionen 278 att
ungdomslöner skall avskaffas, i första hand på den offentliga sektorn.
Motionärerna anser att de särskilda ungdomslöner som finns på de
flesta avtalsområden inte stämmer med principen om lika lön för lika
arbete. Arbetstagarnas ålder bör enligt motionärerna inte få inskränka
denna princip. Staten bör gå före vid genomförandet av principen och
slopa ungdomslönerna på sitt avtalsområde. Principen bör också införas
på det kommunala området.

Liknande motionskrav har rests tidigare från vpk:s sida utan att vinna
riksdagens bifall (se AU 1976/77: 6 och 21). Avslagsmotivet har varit
att det gäller en förhandlingsfråga som -bör lösas av parterna på arbetsmarknaden.
I fråga om det statliga avtalsområdet har riksdagen möjlighet
att öva inflytande, men det bör i så fall ske genom riksdagens lönedelegation.
Som följd av vad som redovisats avstyrker utskottet motionen.

Utbildningsåtgärder inom arbetsmarknadsutbildningens ram

Utskottet tar härefter upp utbildningsfrågor som rör ungdomar. I förevarande
avsnitt behandlas av statsrådet Wirtén redovisade insatser
inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen (AMU). I ett härefter följande
avsnitt redovisas åtgärder som statsrådet Mogård förordar för att
inom det reguljära skolväsendet erbjuda ungdomar en yrkesutbildning
som är anpassad till deras behov och önskemål.

F. n. deltar ca 20 000 ungdomar i AMU. Av dem är tre fjärdedelar i
åldern 20—24 år. Den ökning med ca 5 000 deltagare som skett från
föregående år faller till stor del på de s. k. kortkurserna (korta yrkesinriktade
kurser) i gymnasieskolan för 16—19-åringar. Vid kortkurserna
uppbär eleverna någon form av utbildningsbidrag och kommer
därmed formellt att räknas som deltagare i AMU.

Ungdomar i de övre tonåren skall normalt få sin utbildning i gymna -

AU 1977/78:40

sieskolan eller motsvarande reguljära utbildningsformer. De har dock
vissa möjligheter att även få delta i AMU, bl. a. på eljest vakanta platser
vid AMU-centra. Vid deltagande i AMU eller, som redan nämnts,
i gymnasieskolans kortkurser har dessa ungdomsgrupper också möjlighet
att få studiesocialt stöd i form av utbildningsbidrag. Detta förutsätter
dock att vissa villkor är uppfyllda. I annat fall uppbär eleverna studiesocialt
stöd motsvarande studiebidraget inom studiehjälpen kompletterat
med en avslutningspremie om 200 eller 400 kr. beroende på kursens
längd. Dessa särskilda möjligheter till studiesocialt stöd bör enligt
propositionen stå öppna under hela år 1978, och det anmäls samtidigt
att premiebeloppen kommer att höjas till 300 resp. 600 kr.

För att underlätta invandrarungdomars övergång till gymnasieskolan
anordnas — med tanke på bl. a. dessa ungdomars språksvårigheter —
särskilda introduktionskurser på en eller två terminer. Detta innebär att
deras skolgång förlängs jämfört med svenska elevers. Mot den bakgrunden
har sysselsättningsutredningen föreslagit särskilda studiesociala
förmåner för invandrarungdomar. Föredragande statsrådet förordar för
sin del en särskild premie motsvarande den som ovan redovisats när invandrarungdomarna
deltar i introduktionskurserna och tillägger att när
de övergår till ordinarie gymnasieutbildning bör reguljärt studiestöd
utgå.

I propositionen föreslås vidare att verksamheten med AMU kombinerad
med beredskapsarbete bör få fortgå under hela år 1978. Det gäller
här den verksamhet inom den primär- och landstingskommunal sektorn
som innebär att otillräckligt utbildad personal kan få kompletterande
utbildning inom AMU:s ram. Uppkommande vikariat besätts med arbetslösa,
företrädesvis ungdomar, som anvisas av arbetsförmedlingen.
Upprätthållandet av vikariaten sker i form av beredskapsarbete, och huvudmännen
får statsbidrag motsvarande 75 % av lönerna till vikarierna.

Den beskrivna verksamheten startade år 1972. Med hänvisning till
att den nu visar tecken på att minska i omfattning yrkar socialdemokraterna
att ungdomsdelegationen får i uppdrag att i samråd med berörda
myndigheter och arbetsmarknadsparter föreslå åtgärder för att
vidga verksamhetens volym.

Med hänsyn till verksamhetens betydelse såväl för att tillgodose anställdas
utbildningsbehov som för de anställningsmöjligheter den ger åt
unga arbetslösa finner också utskottet det motiverat att man undersöker
möjligheterna att vidga verksamheten. Det kan, som motionärerna föreslagit,
vara lämpligt att låta ungdomsdelegationen pröva frågan och göra
det på det angivna sättet. Utskottet biträder sålunda motionen i denna
del. Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört.

Avslutningsvis i det aktuella avsnittet av propositionen redovisas vissa
ställningstaganden med anledning av sysselsättningsutredningens förslag
om försök med individualiserad utbildning för vissa arbetslösa ungdo -

AU 1977/78: 40

mar. Försöksverksamheten redovisas närmare i nästföljande avsnitt.
Statsrådet Wirtén markerar för sin del att ansvaret för verksamheten bör
ligga på skolan och inte, som utredningen föreslagit, på arbetsförmedlingen.
Deltagarna skall dock tas ut av förmedlingen efter samråd med
skolan, och de bör vara berättigade till utbildningsbidrag under teoristudierna.

Åtgärder inom skolans område mot ungdomsarbetslöshet

Synpunkter och förslag beträffande åtgärder inom skolans område
mot ungdomsarbetslöshet redovisas, som inledningsvis nämnts, i bilaga 2
till propositionen med statsrådet Mogård som föredragande. Vad som
anförs i propositionen samt övervägande flertalet av de motionsyrkanden
som redovisas i detta avsnitt av betänkandet gäller frågor som normalt
faller inom utbildningsutskottets beredningsområde. Utbildningsutskottet
har avgivit yttrande i dessa delar, och arbetsmarknadsutskottet
vill redan inledningsvis klargöra att utskottet ansluter sig till de överväganden
som har gjorts av utbildningsutskottet. När det gäller den
närmare motiveringen till ställningstagandena hänvisas sålunda till utbildningsutskottets
som bilaga till betänkandet fogade yttrande. I de få
fall utbildningsutskottet inte funnit anledning yttra sig har detta särskilt
anmärkts.

Med anledning av förslag av sysselsättningsutredningen förordar statsrådet
Mogård en begränsad försöksverksamhet med individualiserad utbildning
för vissa ungdomar. Det skall gälla ungdomar som har lång
arbetslöshet bakom sig och för vilka annan form av utbildning inte är
ett realistiskt alternativ. Tanken är att man för varje elev skall lägga
upp ett individuellt utbildningsprogram, där skolmässig utbildning varvas
med praktikarbete i form av beredskapsarbete. Studieprogrammen
bör omfatta minst ett år och högst två år. Det påpekas att man redan
vid gymnasieskolans kortkurser för arbetslös ungdom uppmärksammar
möjligheterna att koppla samman beredskapsarbete eller annan praktik
med kurserna. Statsrådet Mogård understryker därför att den nya försöksverksamheten
närmast är ett sätt att systematisera och effektivisera
kombinationen av kortkurser och beredskapsarbete. För riksdagens
kännedom meddelas i propositionen att det är avsett att försöksverksamheten
under budgetåret 1978/79 skall omfatta högst tio kommuner
och totalt 200 elever.

Frågorna om huvudmannaskapet för verksamheten och om det studiesociala
stödet till eleverna har redan berörts i närmast föregående avsnitt
av betänkandet.

Socialdemokraterna godtar i motionen 1926 den föreslagna försöksverksamheten
som sådan och framhåller att den ligger i linje med deras
uppfattning att gymnasieskolan måste göras mer flexibel för att inte
stöta bort de ungdomar som är i störst behov av gymnasial utbildning.

AU 1977/78:40

Inskränkningen av verksamheten till 200 elevplatser kan dock inte accepteras
av socialdemokraterna. Enligt deras mening bör skolöverstyrelsen
(SÖ) få i uppdrag att för nästa läsår planera för en försöksverksamhet
med korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser i gymnasieskolan,
i första hand motsvarande 2 000 årselevplatser inkl. den av sysselsättningsutredningen
föreslagna försöksverksamheten. Verksamheten
bör kunna bedrivas i alla kommuner.

Som motionärerna själva erinrat om har riksdagen redan avslagit ett
av dem tidigare framställt motionsyrkande om att 2 000 årselevplatser
skall inrättas för kortare yrkesinriktade kurser som integrerad del av det
reguljära kursutbudet i gymnasieskolan.

Utbildningsutskottet påpekar att regeringen för innevarande budgetår
har medgivit att 3 700 årselevplatser får utnyttjas för bl. a. korta yrkesinriktade
kurser och att det är avsett att SÖ i god tid före nästa läsårs
början skall avge förslag om den fortsatta planeringen m. m. för bl. a.
de nämnda kurserna för läsåret 1978/79. En breddad verksamhet av det
slag motionärerna önskar är därmed fullt möjlig att bedriva under nästa
läsår i många kommuner. Däremot är det inte realistiskt att räkna med
att den planmässiga utvärderingen av försöksverksamheten kan avse fler
årselevplatser än som har föreslagits i propositionen. Motionsyrkandet
bör därför avslås.

Med hänvisning till det ovan omnämnda beslutet av riksdagen och till
utbildningsutskottets ställningstagande avstyrker arbetsmarknadsutskottet
motionen 1926 i förevarande del.

Vidare föreslås i den socialdemokratiska partimotionen att kortkurser
anordnas även sommartid, om det finns elevunderlag härför. Utbildningsutskottet
har uppfattningen att ifrågavarande kursverksamhet bör
bedrivas på ett flexibelt sätt genom kontinuerlig intagning och genom
anordnande av kurser även sommartid. Härigenom kan befintliga lokalresurser
utnyttjas på ett effektivt sätt. Utskottet förutsätter att även
kursanordnarna delar denna uppfattning. Med hänsyn till vad utbildningsutskottet
anfört bör motionsyrkandet inte föranleda någon åtgärd.

När det gäller utformningen av det mer detaljerade utbildningsprogrammet
för varje elev anför statsrådet Mogård att detta bör ske på lokal
nivå och i nära samråd mellan elev, skolstyrelse, arbetsförmedling
m. fl samt aktuella företag och förvaltningar. De fackliga organisationerna
nämns inte i sammanhanget. Socialdemokraterna finner detta
anmärkningsvärt och yrkar i partimotionen att regeringen skall ges till
känna att även dessa organisationer skall delta i utformningen av programmen.

Utbildningsutskottet avstyrker motionsyrkandet och anför därvid att
företagens och förvaltningarnas ställningstaganden i programfrågorna
enligt vad man får utgå från kommer att föregås av förhandling i vanlig
ordning med de lokala fackliga organisationerna. Med företag skall enligt
utbildningsutskottet således i dessa sammanhang förstås inte enbart

AU 1977/78:40

ägarna utan också de fackliga organisationerna. På grund av det anförda
påkallar motionen inte någon åtgärd.

De korta, yrkesinriktade kurserna i gymnasieskolan liksom introduktionskurserna
för invandrarungdom samt kurserna Studievägar och arbetsliv
och Arbetsliv och utbildning (ALU) saknar meritvärde vid ansökan
till studieväg i gymnasieskolan. Socialdemokraterna yrkar att
föreskrifter skall meddelas om att även sådana kurser får tillgodoräknas
som merit i det angivna sammanhanget.

I utbildningsutskottets yttrande på denna punkt erinras om de förslag
i ämnet som har lagts fram av 1973 års betygsutredning och om att
förslagen, efter nyligen avslutad remissbehandling, f. n. bereds i regeringens
kansli. Med hänsyn härtill och till vad utbildningsutskottet i
övrigt anfört och föreslagit bör motionen i föreliggande del inte föranleda
någon åtgärd.

Den socialdemokratiska partimotionen tar upp några frågor om utbildning
och praktik för handikappade ungdomar utöver det tidigare i
betänkandet behandlade förslaget om bidragsgivningen till arbetshjälpmedel
vid praktik m. m. I fråga om förtidspensionerade ungdomar anmäler
socialdemokraterna sin avsikt att återkomma till dessa ungdomars
situation i samband med riksdagsbehandlingen av förslagen i sysselsättningsutredningens
betänkande Arbete åt handikappade (SOU 1978: 14).
Redan nu vill emellertid socialdemokraterna att man i anslutning till
försöksverksamheten med varvad utbildning och praktik skall påbörja
uppsökande verksamhet bland unga pensionärer i nära samarbete med
handikapporganisationerna. Ett belopp om 1 milj. kr. bör anvisas för
ändamålet. Förtidspensionärer som kommer att delta i verksamheten
med utbildning och praktik bör under den tiden få behålla sin pension.
Skulle utbildningsbidraget resp. lönen under praktiktiden vara .förmånligare
än pensionen bör denna få bli vilande under den aktuella tiden.

Utbildningsutskottet har inte yttrat sig över ovan redovisade förslag
beträffande handikappade. Frågan om vilande pension har tagits upp i
det av motionärerna nämnda betänkandet Arbete åt alla. Där förordas
också en uppsökande verksamhet bland förtidspensionärer. De båda av
motionärerna aktualiserade åtgärderna kommer alltså att prövas under
arbetet med den proposition med anledning av sysselsättningsutredningens
förslag som regeringen har aviserat till hösten. Riksdagen får
alltså då möjlighet att återkomma till frågorna på grundval av ett bättre
material än som i dag föreligger. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
de två yrkandena i motionen.

I Göteborg har bedrivits särskilda kurser för arbetslösa ungdomar
med svåra sociala handikapp. Liknande kursverksamhet har också anordnats
på ett par andra håll. Socialdemokraterna anför att kursen i
Göteborg har gett uppmuntrande resultat men att den inte får fortsätta
bl. a. därför att statsbidraget varit högre än för andra utbildningsvägar.

AU 1977/78: 40

De yrkar att ett belopp om 4 milj. kr. ställs till SÖ:s förfogande under
nästa budgetår för kurser som kräver högre statsbidrag på grund av
större personaltäthet m. m. och som skall avse ungdomar som behöver
större samhälleligt stöd.

Med åberopande av vad utbildningsutskottet anfört om medel som
nästa budgetår kommer att stå till förfogande för särskilda åtgärder på
skolområdet anser arbetsmarknadsutskottet — liksom utbildningsutskottet
— att motionen i den aktuella delen inte bör föranleda någon
åtgärd.

I propositionen berörs avslutningsvis sysselsättningsutredningens förslag
om förstärkta resurser för studie- och yrkesorientering (syo). Enligt
utredningen bör syo-resurserna särskilt inriktas på elever som lämnar
grundskolan utan att söka vidareutbildning. Vidare måste invandrarungdomens
problem uppmärksammas. Utredningen erinrar också om
att försök med s. k. vägledningsgrupper i grundskolans avslutande årskurs
prövats i en del kommuner med gott resultat. Därvid ges fördjupad
arbetslivsorientering och studievägledning med möjlighet till praktisk
yrkesorientering. Försöken föreslås av utredningen omfatta hela landet.

Statsrådet Mogård anser att de åtgärder utredningen har föreslagit
bör prövas i samband med det årliga budgetarbetet och anmäler att hon
avser att ta upp frågan på nytt i samband med höstens budgetarbete.

Enligt socialdemokraternas mening är det nödvändigt att utöka syoresurserna
i kampen mot ungdomsarbetslösheten. Därför bör ytterligare
1,6 milj. kr. anvisas för syo-verksamheten. Även Claes Elmstedt m. fl.
(c) ställer i motionen 1925 ett yrkande om förstärkta resurser för syo,
dock utan att ange något belopp.

Riksdagen har tidigare i år anvisat medel under anslaget Bidrag till
studie- och yrkesorientering m. m. för nästa budgetår. Anslaget har
därvid räknats upp med 15,5 milj. kr. för att bl. a. göra det möjligt att
ställa ytterligare medel till förfogande för uppföljande syo. I likhet med
utbildningsutskottet avstyrker arbetsmarknadsutskottet med hänvisning
härtill de båda motionsyrkandena.

Socialdemokraterna begär vidare ökad verksamhet med planeringsråd.
Med hänsyn till att de lokala planeringsråden kommer att få vidgade
uppgifter i samband med kortkurser och beredskapsarbete samt vid anskaffning
av praktikplatser bör medlen för verksamhetsbidrag till de
lokala råden ökas med 3,4 milj. kr.

I samband med den ovan nämnda uppräkningen av anslaget till Bidrag
till studie- och yrkesorientering m. m. har riksdagen även beslutat
att höja verksamhetsbidraget till de lokala planeringsråden.

F. n. pågår försök med regionala planeringsråd i Stockholm, Göteborg
och Malmö. Avsikten är att få erfarenheter för fortsatt utbyggnad
av verksamheten på det regionala planet. Socialdemokraterna yrkar att
regionala planeringsråd inrättas i hela landet. De hävdar bl. a. att prak -

AU 1977/78: 40

tikfrågoma inte kan lösas enbart på den enskilda kommunens arbetsmarknad.
Anskaffningen av praktikplatser kräver också en regional planering.
Som påpekas i motionen (1926) har socialdemokraterna tidigare
i år motionsledes yrkat på utbyggnad av verksamheten med regionala
planeringsråd. Det yrkandet har avslagits av riksdagen.

Därjämte begär socialdemokraterna inrättande av ett centralt planeringsråd
inom SÖ för bl. a. effektivt och obyråkratiskt samarbete mellan
olika myndigheter och organisationer i strävandena att tillförsäkra
ungdomar rätten till arbete, utbildning eller praktik.

Med hänvisning till riksdagens tidigare i år fattade beslut om verksamhetsbidraget
till de lokala planeringsråden och regionala planeringsråd
samt i övrigt till utbildningsutskottets ställningstaganden avstyrks de
aktuella yrkandena i den socialdemokratiska partimotionen.

Claes Elmstedt m. fl. (c) biträder i motionen 1925 den i propositionen
förordade försöksverksamheten med individualiserad utbildning med
praktik men uttalar samtidigt farhågor för att det därigenom utvecklas
en parallell utbildning inom gymnasieskolan. Riksdagen bör därför ge
regeringen till känna att målsättningen bör vara att införa varvad utbildning
för alla elever.

Som anförs av utbildningsutskottet kan frågorna om växling mellan
studier och yrkesarbete eller praktik väntas bli behandlade av gymnasieutredningen.
Motionen bör därför i denna liksom i övriga ej tidigare behandlade
delar inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vpk yrkar i partimotionen 1927 att riksdagen skall uttala sig för att
antalet platser på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer ökas. Vårdlinjen
nämns särskilt i motionen.

Som utbildningsutskottet erinrat om har riksdagen tidigare i år redan
beslutat om att öka antalet intagningsplatser på de direkt yrkesinriktade
studievägarna i gymnasieskolan. Yrkandet i vpk-motionen avstyrks med
hänvisning härtill.

Slutligen begär apk i motionen 1907 dels en omedelbar utökning av
utbildningen i gymnasieskolan, dels utredning om en för alla ungdomar
gemensam och obligatorisk skola som ger både god allmänbildning och
verklig yrkesutbildning, dels ock utökad hemspråksundervisning i förskolan,
grundskolan och gymnasieskolan för invandrarbarn och invandrarungdomar.

I enlighet med utbildningsutskottets redovisning och förslag bör motionen
i förevarande delar avslås.

Anslagsfrågor, m. m.

Propositionen innehåller inga yrkanden om ökad medelstilldelning för
de framlagda åtgärdsförslagen. Som framgått av vad som redovisats
under föregående avsnitt har socialdemokraterna i partimotionen 1926
begärt anslagsuppräkningar. Ett av dessa förslag har redan behandlats.

AU 1977/78: 40

Det gäller yrkandet om att räkna upp det för nästa budgetår anvisade
anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor med 4 milj. kr. för viss
kursverksamhet.

Därutöver yrkas i socialdemokraternas motion för det första att det
av riksdagen redan anvisade anslaget för nästa budgetår till Arbetsmarknadsservice
räknas upp med sammanlagt 27,2 milj. kr. Härav avses
25,2 milj. kr. för personalförstärkning till arbetsförmedlingen, 1 milj. kr.
till föreslagen informationskampanj och 1 milj. kr. till uppsökande verksamhet
bland förtidspensionärer. För det andra yrkas att det likaså av
riksdagen redan anvisade anslaget för nästa budgetår till Bidrag till
studie- och yrkesorientering m. m. räknas upp med 8 milj. kr. Av det
beloppet avses 1,6 milj. kr. för utvidgad syo-verksamhet, 3,4 milj. kr. för
verksamhetsbidrag till lokala planeringsråd och 3 milj. kr. till bidrag till
regionala planeringsråd.

Med hänvisning till utskottets tidigare redovisade ställningstaganden i
sakfrågorna avstyrker utskottet även de av socialdemokraterna begärda
anslagsuppräkningama.

Utskottet har vid sin redovisning av propositionen särskilt uppehållit
sig vid de frågor som aktualiserats i de föreliggande motionerna. I den
mån det inte eljest framgår av framställningen under föregående avsnitt
innebär utskottets ställningstaganden att utskottet godtar vad som anförts
och föreslagits av statsråden Wirtén och Mogård. Riksdagen bör
alltså anta de i propositionen 164 framlagda förslagen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande program för kampen mot ungdomsarbetslösheten
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 838,

2. beträffande åtgärder inom den ekonomiska politiken m. m. att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 1907, yrkandena 1, 2, 5
och 6,

3. beträffande allmän arbetslöshetsförsäkring att riksdagen avslår
motionerna 1977/78: 1907, yrkandet 4, och 1977/78: 1927,
yrkandet 5,

4. beträffande lärlingsutbildning m. m. att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1655,

5. beträffande sysselsättning för tonåringar i glesbygderna att
motionen 1977/78: 1666 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

6. beträffande inriktningen av arbetsmarknadsverkets insatser
för unga arbetslösa att riksdagen avslår motionen 1977/78:
1926, yrkandet 1,

AU 1977/78: 40

7. beträffande ytterligare personalförstärkning till arbetsmarknadsverket
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1926, yrkandena
2 och 3,

8. beträffande ungdomsavdelningar vid arbetsförmedlingskontoren
att motionen 1977/78: 1927, yrkandet 1, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande obligatorisk platsanmälan att riksdagen avslår motionerna
1977/78: 1894 och 1977/78: 1927, yrkandet 2,

10. beträffande försök med nya former av planering av beredskapsarbeten
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1926, yrkandena
10 och 11,

11. beträffande statligt praktikarbete

A. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

B. att motionen 1977/78: 1926, yrkandena 12 och 13, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande lokala åt gärdsprogram mot ungdomsarbetslöshet
och höjda statsbidrag till beredskapsarbeten att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 1927, yrkandena 3 och 4,

13. beträffande vägledning, utbildning och facklig information vid
beredskapsarbeten för ungdomar att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1926, yrkandet 15,

14. beträffande bidragsreglernas tillämpning vid beredskapsarbete
inom jordbruk och fiske att motionen 1977/78: 839 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande fullgörande av obligatorisk praktik genom beredskapsarbete
att motionen 1977/78: 1339 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

16. beträffande komplettering av lagen om anställningsskydd med
definition av begreppet praktik att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1926, yrkandet 7,

17. beträffande komplettering av främjandelagen med bestämmelser
om obligatorisk praktik att riksdagen avslår motionen
1977/78: 1926, yrkandet 8,

18. beträffande informationskampanj om trygghetslagstiftningen,
m. m. att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1925, yrkandet
1, och 1977/78: 1926, yrkandet 5,

19. beträffande statsbidrag till arbetshjälpmedel för handikappade
ungdomar att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1926,
yrkandet 9, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

20. beträffande fler praktikplatser som led i den statliga personalpolitiken
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1669, yrkandet
2,

AU 1977/78: 40

21. beträffande översyn av de ekonomiska villkoren för ungdom i
utbildning och praktik att motionen 1977/78: 1661 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

22. beträffande avskaffande av ungdomslöner att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 278,

23. beträffande översyn av verksamheten med arbetsmarknadsutbildning
kombinerad med beredskapsarbete att riksdagen med
bifall till motionen 1977/78: 1926, yrkandet 14, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande försöksverksamhet med individualiserad utbildning
att riksdagen med bifall till propositionens förslag avslår
motionen 1977/78: 1926, yrkandet 20,

25. beträffande kurser under sommartid att motionen 1977/78:
1926, yrkandet 21, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

26. beträffande medverkan av facklig organisation vid utformningen
av utbildningsprogram att motionen 1977/78: 1926, yrkandet
22, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

27. beträffande meritvärdet av vissa kurser att motionen 1977/78:
1926, yrkandet 24, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

28. beträffande uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer
och vilande pension att riksdagen avslår motionen 1977/
78: 1926, yrkandena 4 och 25,

29. beträffande medel till kursverksamhet för ungdomar med sociala
handikapp att motionen 1977/78: 1926, yrkandet 23, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

30. beträffande förstärkta bidragsmedel till studie- och yrkesorientering
att riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1925, yrkandet
3, och 1977/78: 1926, yrkandet 16 i motsvarande del,

31. beträffande verksamheten med planeringsråd, lokatt, regionalt
och centralt, att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1926, yrkandena
16 i motsvarande del, 17 och 19,

32. beträffande målsättningen varvad utbildning i gymnasieskolan,
m. m. att motionen 1977/78: 1925, yrkandena 2 och 4, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

33. beträffande fler platser på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1927, yrkandet 6,

34. beträffande omedelbar ökning av utbildningen inom gymnasieskolan,
m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1907,
yrkandena 3 och 7,

35. beträffande uppräkning av förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1926, yrkandet
6,

36. beträffande uppräkning av förslagsanslaget Bidrag till studieoch
yrkesorientering m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/
78: 1926, yrkandet 18,

AU 1977/78:40

37. att riksdagen godkänner de i propositionen 1977/78: 164, bilaga
1, förordade åtgärderna för att motverka arbetslöshet bland
ungdomar,

38. att riksdagen godkänner de i samma proposition, bilaga 2, förordade
åtgärderna inom skolans område mot ungdomsarbetslöshet,

39. att riksdagen även i övrigt antar de förslag som har lagts fram
i propositionen, i den mån förslagen inte har behandlats i föregående
punkter.

Stockholm den 18 maj 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

Närvarande: Eva Winther (fp), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson i
Simrishamn (s), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson
(s), Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m),
Anna-Greta Leijon (s), Rune Johnsson i Mölndal (c), Sune Johansson
(s), Anna Wohlin-Andersson (c), Lars Ulander (s) och Eric Hägelmark
(fp)-

Reservationer

Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson, Frida
Berglund, Anna-Greta Leijon, Sune Johansson och Lars Ulander (alla s)
har avgivit följande reservationer:

1. Inledande synpunkter

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Propositionen
behandlar” och slutar ”anslutning därtill” bort ha följande lydelse:
Propositionen behandlar i särskilda avsnitt i bil. 1 frågor om arbetsförmedlande
åtgärder, beredskapsarbeten för ungdom, praktik, utbildningsinsatser
inom arbetsmarknadsutbildningens ram och, i bil. 2, förslag
till åtgärder inom skolan mot ungdomsarbetslöshet. Propositionens
förslag kan knappast sägas innebära att nya grepp tas för att lösa problemen,
utan de har närmast till syfte att samordna redan pågående aktiviteter.
Utskottet tar först upp vissa motionsyrkanden om den allmänna
inriktningen av åtgärderna för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten.
Därefter redovisas propositionens förslag och motionerna i anslutning
därtill.

dels att i den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Flera av”
och slutar ”motionen 1927” följande mening bort utgå:

Förslagen i den föreliggande propositionen är steg på vägen att förverkliga
detta mål.

AU 1977/78: 40

2. Inriktningen av arbetsmarknadsverkets insatser för unga arbetslösa
och personalförstärkning till verket (mom. 6—7)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Riksdagens
beslut” och på s. 11 slutar ”socialdemokratiska partimotionen” bort ha
följande lydelse:

De försök som har gjorts med intensifierade förmedlingsinsatser för
ungdomar visar entydigt att många ungdomars sysselsättningsproblem
kan lösas om det finns personal som har tid att ta sig an ungdomarna.
Lika entydiga är konsekvenserna av den probleminventering som görs i
propositionen: arbetsförmedlingen måste snabbt tillföras ytterligare personal
för ungdomsförmedlande uppgifter. Utskottet ställer sig därför
bakom den socialdemokratiska motionens förslag om medel för ytterligare
150 tjänster och 150 aspiranter. Därmed blir det också möjligt
att ge förmedlingsarbetet för ungdom den inriktning som har föreslagits i
samma motion och som utskottet ansluter sig till. Utskottet återkommer
i det avslutande avsnittet av betänkandet till frågan om medelsanvisningen.
Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning
av de i förevarande sammanhang upptagna yrkandena i den socialdemokratiska
partimotionen.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. beträffande inriktningen av arbetsmarknadsverkets insatser för
unga arbetslösa att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:
1926, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. beträffande ytterligare personalförstärkning till arbetsmarknadsverket
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1926,
yrkandena 2 och 3, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

3. Obligatorisk platsanmälan (mom. 9)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Riksdagen
tog” och slutar ”lågt fram” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare i år vid behandlingen av betänkandet AU 1977/
78: 21 tagit ställning till utbyggnaden av systemet med obligatorisk platsanmälan.
Riksdagen anslöt sig därvid till regeringens uppfattning att den
aktuella utbyggnadsetappen skulle begränsas till fyra län i Syd- och Mellansverige.
Samtidigt avvisades ett socialdemokratiskt krav på snabbare
utbyggnad. Det utomordentligt besvärliga arbetsmarknadsläget i Norrbotten
motiverar speciella insatser. Införande av allmän platsanmälan är

AU 1977/78: 40

ett ytterligare hjälpmedel för arbetsförmedlingen i länet som man i rådande
situation inte bör avstå från. Tekniska förutsättningar för att införa
anmälningsskyldigheten för arbetsgivare i länet kommer att finnas
genom att systemet med datorbaserade platslistor nu införs i Norrbotten.
Utskottet biträder alltså motionen 1894. Det anförda innebär att yrkandet
i vpk-motionen har tillgodosetts i viss del.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande obligatorisk platsanmälan att riksdagen med bifall
till motionen 1977/78: 1894 samt med anledning av motionen
1977/78: 1927, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

4. Försök med nya former av planering av beredskapsarbeten (mom. 10)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Enligt utskottets”
och på s. 13 slutar ”för dem” bort ha följande lydelse:

Systemet för planering av beredskapsarbeten lider ännu av stora brister.
Det är angeläget att finna nya vägar att förbättra systemet. Utskottet
ställer sig därför bakom det socialdemokratiska motionsyrkandet om försök
med nya planeringsformer. I dessa försök avses ingå att länsarbetsnämnderna
i vissa områden av landet skall kunna ålägga offentliga och
privata arbetsgivare att upprätta och förete beredskapsarbetsplaner. För
att försöksverksamheten skall kunna komma i gång så snart som möjligt
bör regeringen skyndsamt förelägga riksdagen förslag till den rättsliga
regleringen av länsarbetsnämndernas befogenheter. Regeringen bör underrättas
om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande försök med nya former av planering av beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1926,
yrkandena 10 och 11, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

5. Vägledning, utbildning och facklig information vid beredskapsarbeten
för ungdomar (mom. 13)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

I motsats till föredragande statsrådet har utskottet den bestämda uppfattningen
att alla ungdomar som deltar i beredskapsarbete bör ges vägledning,
utbildning och facklig information på sätt som närmare har ut -

AU 1977/78: 40

vecklats i den socialdemokratiska partimotionen. Regeringen bör underrättas
härom.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande vägledning, utbildning och facklig information vid
beredskapsarbeten för ungdomar att riksdagen med bifall till
motionen 1977/78: 1926, yrkandet 15, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

6. Komplettering av lagen om anställningsskydd med definition av begreppet
praktik (mom. 16)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Begreppet
praktik” och slutar ”socialdemokratiska motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Begreppet praktik är inte definierat i LAS eller i förarbetena till
denna lag. Praktikbegreppet har, som även berörts i propositionen, på
senare år tolkats på skiftande sätt. Det gör det angeläget att fastställa
lagens innebörd på denna punkt, så att inte rådande oklarhet, som LO
påpekat, utnyttjas för att anställa ungdomar som s. k. praktikanter på
otrygga och oförmånliga villkor. Sysselsättningsutredningen har lagt
fram ett förslag till en strikt definition av praktikbegreppet. Förslaget
har vunnit instämmanden från de flesta håll vid remissbehandlingen.
Även föredragande statsrådet uttalar i propositionen att den föreslagna
definitionen är väl avvägd. De formella skäl han åberopar för att inte
nu föreslå lagändring kan, som framhålls i den socialdemokratiska motionen,
inte sägas vara bärande. De materiella skälen för en lagändring
är starka, och formellt sett är det fråga om ett enkelt ingrepp i lagen.
Pågående utredningsarbete inom kommittén för översyn av lagstiftningen
om anställningsskydd är därför inget hinder mot att regeringen
snabbt lägger fram förslag till lagändring för riksdagen. Utskottet biträder
sålunda det socialdemokratiska motionsyrkandet.

Utskottet är medvetet om att det också är angeläget att kunna tillgodose
behov av praktik- och korttidsanställningar som faller utanför
sysselsättningsutredningens praktikbegrepp. Detta har bl. a. framhållits
från AMS sida. Det finns emellertid goda möjligheter att tillgodose
dessa behov på ett för alla parter tillfredsställande sätt, bl. a. genom
det som i dag benämns beredskapsarbeten i praktiksyfte.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande komplettering av lagen om anställningsskydd med
definition av begreppet praktik att riksdagen med bifall till
motionen 1977/78: 1926, yrkandet 7, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

AU 1977/78: 40

7. Komplettering av främjandelagen med bestämmelser om obligatorisk
praktik (mom. 17)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”motionen 1926” bort ha följande lydelse:

Som tidigare sagts i betänkandet är det ett av alla omfattat sysselsättningspolitiskt
mål att garantera ungdomar arbete, utbildning eller praktik.
Ett delmål som borde kunna genomföras redan i dag är att garantera
praktikplatser åt ungdomar som har praktik som obligatoriskt inslag
i sin utbildning. Genom socialdemokratiska initiativ har möjligheterna
ökat att på frivillig väg ta fram behövliga platser genom nya former
för samverkan mellan berörda parter (distriktsarbetsnämnder och
SSA-råd). Arbetsmarknadsmyndigheterna, som har ansvaret för anskaffningen
av praktikplatser, måste dock ha möjlighet att — sedan
andra utvägar prövats — med stöd av lag kunna ålägga arbetsgivare att
ställa nödvändiga praktikplatser till förfogande. Mot den bakgrunden
ställer sig utskottet bakom det socialdemokratiska motionsyrkandet om
komplettering av främjandelagen. Riksdagen bör föreläggas förslag
härom. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande komplettering av främjandelagen med bestämmelser
om obligatorisk praktik att riksdagen med bifall till
motionen 1977/78: 1926, yrkandet 8, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

8. Informationskampanj om trygghetslagstiftningen, m. m. (mom. 18)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Informationsuppgifter
av” och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Det råder många missförstånd om trygghetslagarnas egentliga innebörd
och om arbetsgivarnas möjligheter att anställa ungdomar. Utskottet
tvingas konstatera att den allmänna debatt som förts inte har medverkat
till att undanröja dessa missförstånd utan snarare haft motsatt
effekt. Som föreslås i den socialdemokratiska motionen bör därför samhället
låta genomföra en informationskampanj. Syftet med denna skall
vara att upplysa arbetsgivare om trygghetslagarnas verkliga innebörd
och om de möjligheter att anställa ungdomar som finns bl. a. genom
systemet med enskilda beredskapsarbeten.

Kampanjen kan enklast administreras av arbetsmarknadsverket som
led i dess allmänna informationsverksamhet. De medel som står till
verkets förfogande för externa informationsaktiviteter bör för ända -

AU 1977/78: 40

målet förstärkas med 1 milj. kr. Med vad utskottet nu föreslagit får
också yrkandet i motionen av Claes Elmstedt m. fl. anses vara tillgodosett.
Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande informationskampanj om trygghetslagstiftningen,
m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1926,
yrkandet 5, samt med anledning av motionen 1977/78: 1925,
yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

9. Försöksverksamhet med individualiserad utbildning (mom. 24)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Utbildningsutskottet
påpekar” och slutar ”förevarande del” bort ha följande
lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till vad socialdemokraternas företrädare
anfört i anslutning till utbildningsutskottets yttrande på denna
punkt. SÖ bör sålunda få i uppdrag att planera för i första hand 2 000
årselevplatser för korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser inom gymnasieskolan.
I det föreslagna antalet årselevplatser ingår de 200 som föreslås
i propositionen. Härigenom skapas en permanent kursverksamhet
under hela läsåret 1978/79 för sådana elever som lämnar grundskolan
utan att gå vidare till gymnasieskolans längre utbildningar. Genom att
kurserna blir permanenta får länsskolnämnder och länsarbetsnämnder
samt lokala skolstyrelser möjlighet att långsiktigt planera en sådan kursverksamhet.
En strävan bör vara att bygga samman korta kurser till en
mer sammanhållen yrkesutbildning. Utskottet ser sålunda kurserna inte
enbart som ett arbetsmarknadspolitisk! instrument utan som en metod
att skapa ett mer varierat utbildningsutbud och därmed förebygga kommande
sysselsättningssvårigheter för en del ungdomar.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker arbetsmarknadsutskottet
motionen 1926 i förevarande del. Utskottets ställningstagande bör
bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande försöksverksamhet med individualiserad utbildning
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1926, yrkandet
20, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1977/78: 40

10. Meritvärdet av vissa kurser (moni. 27)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”1 utbildningsutskottets”
och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i bedömningen att dessa kurser för många ungdomar
kan vara ett bättre sätt att förbereda sig för studier i gymnasieskolan.
De socialdemokratiska företrädarna i utbildningsutskottet framhåller
också att det är angeläget att de ungdomar som genomgår en kort
yrkesinriktad kurs i gymnasieskolan får räkna detta som en merit vid ansökan
till andra studier. Riksdagen bör sålunda besluta att med bifall till
motionen i föreliggande del hos regeringen hemställa om att regeringen
meddelar föreskrifter om korta yrkesinriktade kursers meritvärde enligt
de riktlinjer som förordas i motionen samt underrätta regeringen härom.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande meritvärdet av vissa kurser att riksdagen med bifall
till motionen 1977/78: 1926, yrkandet 24, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer och vilande
pension (mom. 28)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Utbildningsutskottet
har” och slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

I den nya försöksverksamheten med varvad utbildning och praktik
är det betydelsefullt att redan från början sträva efter att få med även
unga förtidspensionärer. Verksamheten bör i många fall vara ett lämpligt
medel att slussa ut dem till en aktiv tillvaro i arbetslivet. Som föreslagits
av socialdemokraterna bör i samarbete med handikapporganisationerna
startas en uppsökande verksamhet bland de unga förtidspensionärerna,
ooh ett belopp om 1 milj. kr. bör ställas till arbetsmarknadsverkets
förfogande för att finansiera verksamheten. Det bör vidare uppdras
åt regeringen att pröva den i motionen berörda frågan om vilande
pension och förelägga riksdagen härav föranledda förslag. Regeringen
bör underrättas om det anförda.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer
och vilande pension att riksdagen med bifall till motionen
1977/78: 1926, yrkandena 4 och 25, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1977/78: 40

12. Medel till kursverksamhet för ungdomar med sociala handikapp
(mom. 29)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Med åberopande”
och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som anförts av socialdemokraterna i utbildningsutskottet visar erfarenheterna
av försökskurserna för socialt handikappade ungdomar att fortsatt
verksamhet är angelägen. Enligt arbetsmarknadsutskottets mening
bör olika projekt för att tillgodose ungdomars behov stöttas. SÖ bör därför
enligt utskottets uppfattning få särskilda medel för att initiera kurser
för socialt handikappade ungdomar i kommuner som önskar starta
sådan kursverksamhet. Medlen skall avse en ökad personaltäthet jämfört
med vad som gäller för reguljära kurser. En förutsättning bör vara
att kommunerna i viss utsträclcning själva bidrar med medel för bl. a. lokaler,
utrustning och kurativa insatser. Utskottet föreslår i likhet med
den socialdemokratiska partimotionen att 4 milj. kr. ställs till SÖ:s förfogande
för sådan verksamhet. Anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor
bör i enlighet härmed förstärkas med motsvarande belopp. Med
ändring av tidigare beslut av riksdagen bör anslaget för nästa budgetår
föras upp med 2 273 500 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande medel till kursverksamhet för ungdomar med sociala
handikapp att riksdagen med bifall till motionen 1977/
78: 1926, yrkandet 23, samt med ändring av tidigare beslut1
till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1978/
79 anvisar ett förslagsanslag av 2 273 500 000 kr.

1 Prop. 1977/78: 100 bilaga 12 p. C 17, UbU 1977/78: 20, rskr 1977/78: 224.

13. Förstärkta bidragsmedel till studie- och yrkesorientering (morn. 30)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Riksdagen
har” och slutar ”båda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

I propositionen understryks värdet av de insatser, som kan göras genom
uppföljande studie- och yrkesorientering (syo) och genom lokala
planeringsråd. Ytterligare uppgifter läggs genom propositionen på syo
och planeringsråden. Regeringen förordar emellertid ingen utökning av
resurserna för dessa ändamål utan hänvisar till det årliga budgetarbetet
när det gäller de förslag av ekonomisk karaktär som framlagts av sysselsättningsutredningen.
Utskottet anser att ytterligare resurser nu bör
ges till de lokala planeringsråden samt till syo i form av ett samlat belopp
som ställs till Sö:s förfogande. SÖ bör få ca 50 grundbelopp eller

AU 1977/78: 40

ca 5 milj. kr. att fördela till olika kommuner. Fördelningen på kommuner
skall ske med hänsyn bl. a. till ungdomsarbetslöshet, andel ungdomar
som inte tagits in i gymnasieskolan, antal invandrarelever samt
försöksverksamhet med varvad utbildning och praktik och korta yrkesinriktade
kurser. Utskottet biträder alltså den socialdemokratiska motionens
förslag. Härmed är också yrkandet om förstärkta syo-resurser
i motionen av Claes Elmstedt m. fl. (c) tillgodosett. Vad utskottet anfört
i anslutning till motionerna bör regeringen underrättas om. Till
frågan om medelsanvisningen återkommer utskottet i avsnittet om Anslagsfrågor,
m. m.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande förstärkta bidragsmedel till studie- och yrkesorientering
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:
1926, yrkandet 16 i motsvarande del, samt med anledning av
motionen 1977/78: 1925, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

14. Verksamheten med planeringsråd, lokalt, regionalt och centralt
(mom. 31)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”socialdemokratiska partimotionen” bort ha följande
lydelse:

Frågan om ökade resurser för de lokala planeringsrådens verksamhet
har behandlats i reservationen 13. Som anförts från socialdemokraternas
sida i utbildningsutskottet kan de lokala planeringsråden, som omfattar
en kommun, enligt arbetsmarknadsutskottets mening inte klara t. ex.
praktikplatsanskaffningen inom resp. kommun. För detta krävs en regional
samordning. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att de
beslutade regionala planeringsråden införs läsåret 1978/79. För ändamålet
bör anvisas ett belopp om 3 milj. kr. (motsvarande 30 grundbelopp).
Anslagsfrågan behandlas längre fram i betänkandet.

Utskottet anser vidare, liksom socialdemokraterna i utbildningsutskottet,
att det finns behov av att införa ett centralt planeringsråd inom
skolöverstyrelsen (SÖ). I en gemensam skrivelse till regeringen har LO
och TCO krävt ett sådant planeringsråd, bl. a. för att följa och stödja
de lokala och regionala rådens verksamhet.

Vad utskottet med tillstyrkande av de aktuella yrkandena i den socialdemokratiska
partimotionen har anfört bör regeringen underrättas
om.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande verksamheten med planeringsråd, lokalt, regionalt
och centralt att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:

AU 1977/78: 40

1926, yrkandena 16 i motsvarande del, 17 och 19, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Uppräkning av anslagen Arbetsmarknadsservice och Bidrag till
studie- och yrkesorientering m. m. (morn. 35 och 36)

under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 8,11,13 och 14.

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”begärda anslagsuppräkningarna” bort ha följande
lydelse:

Med hänvisning till utskottets tidigare redovisade ställningstaganden
i sakfrågorna tillstyrker utskottet även de av socialdemokraterna begärda
anslagsuppräkningarna.

dels att utskottets hemställan under 35 och 36 bort ha följande lydelse: 35.

beträffande uppräkning av förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1926,
yrkandet 6, samt med ändring av tidigare beslut1 till Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 796 180 000 kr.,

36. beträffande uppräkning av förslagsanslaget Bidrag till studieoch
yrkesorientering m. m. att riksdagen med bifall till motionen
1977/78:1926, yrkandet 18, samt med ändring av tidigare
beslut2 till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 85 196 000 kr.

1 Prop. 1977/78:100 bilaga 15 p. B 1, AU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 189.

2 Prop. 1977/78:100 bilaga 12 p. C 9, UbU 1977/78:16, rskr 1977/78:181.

AU 1977/78: 40

Bilaga: UbV 1977178: 5 y

Utbildningsutskottets yttrande
1977/78:5 y

över vissa delar av propositionen 1977/78:164 om åtgärder mot
ungdomsarbetslöshet jämte motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att
avge yttrande över propositionen 1977/78: 164 om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet
jämte motioner.

Med anledning av propositionen i vad den gäller frågor om studieoch
yrkesorientering m. m. och vissa utbildningsfrågor samt motionen
1977/78: 1907 yrkandena 3 och 7, motionen 1977/78: 1925 yrkandena
2 och 3, motionen 1977/78: 1926 yrkandena 16—24 och motionen
1977/78: 1927 yrkandet 6 vill utbildningsutskottet anföra följande.

Enligt propositionen har under de senaste åren i genomsnitt 70—75 %
av eleverna i grundskolan fortsatt direkt till gymnasieskolan. Ca 8 %
har gått direkt till annan utbildning. Ungefär 15 % har inte studerat
vidare direkt efter grundskolan. Av dem som påbörjat utbildning i gymnasieskolan
avbryter ca 8 % utbildningen utan att senare fullfölja den.

Ca 5 % av eleverna i grundskolans årskurs 9 har fått en i viss mening
ofullständig utbildning (blivit skolbefriade, totalskolkat en längre
tid eller skolkat i vissa ämnen, fått särskild undervisning eller fått jämkad
studiegång).

De uppföljningsundersökningar som görs ett år efter avslutad grundskoleutbildning
visar vad eleverna gör ca ett år efter avslutad skolgång.
Den senaste undersökningen avser förhållandena för de elever som slutade
grundskolan år 1974, dvs. förhållandena våren 1975. Av undersökningen
framgår att 68 % av eleverna befann sig i utbildning, 26 %
hade arbete, 2 % var arbetslösa och 4 % ägnade sig åt övrig verksamhet.

Lokala planeringsråd (SSA-råd) har fr. o. m. läsåret 1976/77 inrättats
i alla kommuner. De har i uppgift att biträda skolstyrelserna i frågor
rörande utbildningens anknytning till arbetslivet och att följa yrkesutbildningen
i kommunen. Kommunerna har givits ett uppföljningsansvar
för alla ungdomar upp till 18 års ålder (jfr prop. 1975/76: 39 s. 282—
283, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Genom de lokala planeringsråden
och de regionala råd som försöksvis har inrättats på vissa håll
har samarbetsorgan skapats mellan skolstyrelse, arbetsförmedling och
arbetsmarknadens parter. Arbetsförmedlingarna har ett särskilt ansvar
för de ungdomar som i stället för utbildning önskar ett arbete.

AU 1977/78: 40

Bilaga: UbU 1977178: 5 y

Kommunerna får statsbidrag till sina kostnader för studie- och yrkesorientering
m. m. Bidraget beräknas med utgångspunkt i ett grundbelopp
och ett jämförelsetal. Grundbeloppet är för redovisningsåret 1977/78
95 672 kr. Till lokala planeringsråd utgår innevarande budgetår ett verksamhetsbidrag
som skall utgöra sex procent av kommunens totala antal
grundbelopp till studie- och yrkesorientering, dock lägst 0,2 och högst
två grundbelopp.

Riksdagen har för budgetåret 1978/79 till Bidrag till studie- och yrkesorientering
anvisat ett förslagsanslag av 77 196 000 kr. (prop. 1977/
78: 100, UbU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 181).

I motionen 1977/78: 1926 (yrkandena 16—18) föreslås att statsbidraget
ökas med dels 1,6 milj. kr. för uppsökande studie- och yrkesorientering
(16 grundbelopp), dels 3,4 milj. kr. (34 grundbelopp) för lokala
planeringsråd, dels 3 milj. kr. (30 grundbelopp) för regionala planeringsråd
i hela landet. Enligt motionen 1977/78: 1925 (yrkandet 3) bör
resurserna till studie- och yrkesorienteringen förstärkas. I denna anges
dock ingen tidpunkt för när detta skall ske.

Genom riksdagens beslut tidigare i vår har anslaget Bidrag till studieoch
yrkesorientering för budgetåret 1978/79 räknats upp med 15,5 milj.
kr. jämfört med innevarande budgetår. I detta belopp ingår dels ytterligare
medel till uppföljande studie- och yrkesorientering, dels medel
för höjning av verksamhetsbidraget till lokala planeringsråd från 6 %
till 10 % av kommunens totala antal grundbelopp för studie- och yrkesorientering,
dock lägst 0,3 och högst 2 grundbelopp.

Försöksverksamhet med regionala planeringsråd i Stockholms-, Göteborgs-
och Malmöregionerna pågår sedan hösten 1977. Avsikten är att
denna försöksverksamhet skall ge ökade erfarenheter av regional samordning
att bygga vidare på vid den fortsatta utbyggnaden (jfr UbU
1977/78: 16 s. 13).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det kan behövas ökade
resurser till den uppföljande studie- och yrkesorienteringen samt till
planeringsråd. Frågan om ytterligare resurser härtill är emellertid av
sådan karaktär att den bör prövas i det årliga budgetarbetet. Med hänvisning
till den uppräkning med 15,5 milj. kr. av anslaget Bidrag till
studie- och yrkesorientering m. m. som skett för budgetåret 1978/79
enligt riksdagens nyssnämnda beslut och till pågående försöksverksamhet
med regionala planeringsråd samt till att det står kommunerna fritt
att vid behov skapa de samrådsorgan som man anser nödvändiga på
regional nivå föreslår utskottet att motionen 1977/78: 1925 yrkandet 3
och motionen 1977/78: 1926 yrkandena 16, 17 och 18 avstyrks.

Vad gäller den i motionen 1977/78: 1926 (yrkandet 19) berörda frågan
om att införa ett centralt inom skolöverstyrelsen (SÖ) placerat planeringsråd
vill utskottet ifrågasätta behovet av ett sådant. Det är inte
självklart att en hierarkisk organisation alltid är meningsfull. Under

AU 1977/78: 40 Bilaga: UbU 1977178:5 y

alla omständigheter bör denna fråga inte aktualiseras förrän slutgiltig
ställning tagits till hur en regional organisation skall byggas upp. Med
det anförda föreslår utskottet att motionen 1977/78: 1926 yrkandet 19
avstyrks.

Till bidrag till driften av gymnasieskolor har riksdagen för budgetåret
1978/79 anvisat ett förslagsanslag av 2 269 500 000 kr. (prop. 1977/
78: 100, UbU 1977/78: 20, rskr 1977/78: 224). Medel har därvid beräknats
för 105 380 helårsplatser i intagningsklasser inom gymnasieskolans
grundskoleanknutna del. När det gäller specialkurser som är kortare än ett
år eller vilka förutsätter tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder har
medel beräknats för 26 330 årselevplatser. Vidare har riksdagen beslutat
att i den mån starka skäl — t. ex. arbetsmarknadsskäl — talar för en
ökning av antalet elevplatser i gymnasieskolan skall regeringen ha rätt
att besluta därom.

Sysselsättningsutredningen har den 11 oktober 1977 till regeringen
överlämnat en skrivelse med förslag till vissa åtgärder för att bl. a. underlätta
ungdomars övergång från skola till arbete. Utredningen föreslår
bl. a. att försöksverksamhet med teoriundervisning varvad med
praktiskt arbete startas på ett antal orter. Utredningsförslaget innebär
i korthet att ett individuellt utbildningsprogram skall läggas upp för
varje i försöksverksamheten deltagande elev. ”Skolmässig utbildning”
skall därvid varvas med ”utbildning i arbetslivet”. Längden av dessa
perioder och hur de skall läggas in i programmet skall avgöras från fall
till fall. Utredningens förslag, som enligt vad utredningen själv framhåller
närmast är en skiss, behöver enligt föredragande statsrådet ytterligare
bearbetas. Enligt propositionen bör en begränsad försöksverksamhet
i syfte att systematisera och effektivisera en värvning av kortkurser
och beredskapsarbete komma till stånd i ett begränsat antal kommuner
med varierande arbetsmarknads- och utbildningsmöjligheter.
Försöksverksamheten skall under budgetåret 1978/79 omfatta högst tio
kommuner och totalt 200 elever. Studieprogrammet bör omfatta en total
tidsperiod av lägst ett år och högst två år och så långt som det är
möjligt leda fram till en yrkesutbildning.

Enligt motionen 1977/78: 1926 (yrkandet 20) bör SÖ få i uppdrag att
fr. o. m. hösten 1978 planera korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser
i gymnasieskolan inkl. den av sysselsättningsutredningen föreslagna
försöksverksamheten, varvid ifrågavarande kursverksamhet i första
hand skall motsvara 2 000 årselevplatser.

Regeringen har — mot bakgrund av att närmare erfarenheter saknas
av en sådan försöksverksamhet som sysselsättningsutredningen föreslagit
— funnit att denna verksamhet bör förläggas till ett begränsat antal
kommuner med stort intresse för sådan utbildning. Därigenom bör de
bästa förutsättningar föreligga att starta en försöksverksamhet som efter
särskild utvärdering kan ge erfarenheter för framtiden. Härtill kommer

AU 1977/78: 40

Bilaga: VbU 1977178:5 y

att föredragande statsrådet räknar med att SÖ i god tid före läsårets
början hösten 1978 skall inkomma till regeringen med förslag beträffande
den fortsatta planeringen av korta yrkesinriktade kurser m. m.
för läsåret 1978/79. Det bör erinras om att regeringen av bl. a. arbetsmarknadsskäl
har medgett att det antagningstal som fastställts för gymnasieskolan
för innevarande budgetår får överskridas med totalt 3 700
årsele vplatser att utnyttjas för bl. a. korta yrkesinriktade kurser. Enligt
vad utskottet erfarit har utbildningsanordnare m. fl. därvid haft att
uppmärksamma möjligheterna att kombinera dessa kurser med beredskapsarbete
eller praktik för arbetslös ungdom. En breddad försöksverksamhet
med den inriktning och av den omfattning som motionärerna
önskar är alltså fullt möjlig att bedriva under nästa budgetår i
många kommuner. Däremot är det inte realistiskt att räkna med att
den planmässiga utvärderingen av försöksverksamheten kommer att
kunna avse fler årselevplatser än nyssnämnda 200.

Med erinran om riksdagens tidigare beslut i ärendet (prop. 1977/78:
100, UbU 1977/78: 20, rskr 1977/78: 224) anser utskottet att motionen
1977/78: 1926 yrkandet 20 om uppdrag till SÖ beträffande viss planering
bör avslås av riksdagen.

I motionen 1977/78: 1926 (yrkandet 21) föreslås att riksdagen uttalar
att korta yrkesinriktade kurser skall anordnas även sommartid om elevunderlag
för detta föreligger.

Utskottet har uppfattningen att ifrågavarande kursverksamhet bör
bedrivas på ett flexibelt sätt genom kontinuerlig intagning och genom
anordnande av kurser även sommartid. Härigenom kan befintliga lokalresurser
utnyttjas på ett effektivt sätt. Utskottet förutsätter att även
kursanordnarna delar denna uppfattning och föreslår med hänvisning
härtill att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1926 yrkandet 21.

I vad gäller utformningen av det mera detaljerade utbildningsprogrammet
för varje elev utgår enligt vad utskottet erfarit regeringen från
att företagens resp. förvaltningarnas ställningstaganden i dessa frågor
kommer att ske efter förhandling i vanlig ordning med de lokala fackliga
organisationerna. Med företag skall således i dessa sammanhang
förstås inte enbart ägarna utan också de fackliga organisationerna. Med
detta förtydligande anser utskottet att motionen 1977/78: 1926 yrkandet
22 inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Vissa kommuner, bl. a. Göteborgs kommun och Huddinge kommun,
bedriver särskilda kurser för socialt handikappade ungdomar. Enligt
motionen 1977/78: 1926 (yrkandet 23) har ett stort antal av de ungdomar
som genomgått dessa kurser kommit in på annan utbildning
eller fått arbete. Enligt motionärerna kommer Göteborgs kommun
fr. o. m. budgetåret 1978/79 inte att kunna få statliga bidrag till denna
kursverksamhet i samma utsträckning som förut. SÖ bör därför, säger
motionärerna, för nästa budgetår få 4 milj. kr. för att initiera kurser

AU 1977/78: 40

Bilaga: VbU 1977/78:5 y

av liknande slag på andra platser i landet och för att möjliggöra fortsatt
verksamhet i Göteborg.

Enligt vad utskottet erfarit har under innevarande budgetår bl. a.
medel från anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet använts för den
i motionen 1977/78: 1926 nämnda försöksverksamheten i Göteborg. I
Huddinge bedrivs den i motionen berörda introduktionskursen med
statsbidrag som för gymnasieskolkurs.

I skrivelse den 15 februari 1978 till regeringen har SÖ anfört att en
reservation om ca 3,5 milj. kr. kan beräknas uppkomma under anslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet med utgången av juni 1978. SÖ hemställer
att under anslaget uppkommande reservation får disponeras av
SÖ för särskilda åtgärder för elever i gymnasieskolor under budgetåret
1978/79. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1977/78: 21 med anledning
av propositionen 1977/78: 85 om nytt statsbidrag till grundskolan
m. m. jämte motioner (s. 30; rskr 1977/78: 260) har utskottet beträffande
ifrågavarande reservation uttalat bl. a. att utskottet för egen del
inget har att erinra mot att SÖ får disponera reservationen och att denna
alltså inte tillförs budgetutjämningsfonden. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att motionen 1977/78: 1926 yrkandet 23 om medel
för särskilda åtgärder för elever i gymnasieskolor under budgetåret
1978/79 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1977/78: 1926 (yrkandet 24) hemställs att föreskrifter
skall meddelas rörande korta yrkesinriktade kursers meritvärde.

Allmänt gäller i dag för alla sökande att mer än sex månaders praktik
får räknas som merit vid ansökan till gymnasieskola och att yrkesutbildningskurs
får inräknas i denna praktiktid. Beträffande den fria
kvotens utnyttjande vid intagningen till gymnasieskolan är det enligt SÖ:s
anvisningar till intagningsnämnderna angeläget att nämnderna i sitt arbete
tar till vara de möjligheter och den frihet som den fria kvoten innebär,
nämligen att låta intagningen av en del sökande präglas av en individuell
helhetsbedömning med de speciella hänsynstaganden som är motiverade
i det enskilda fallet. Utskottet vill stryka under vikten av att
sådana särskilda hänsyn tas.

1973 års betygsutredning (BU) har beträffande meritvärdet av förutbildning
vid ansökan till gymnasieskolan föreslagit att den sökande får
poäng för avslutad utbildning utöver grundskolan. Utbildningen skall för
att få tillgodoräknas omfatta minst en månad. Remisstiden för utredningsförslaget
utgick den 2 maj 1978, och förslaget bereds f. n. i regeringens
kansli.

Utskottet utgår från att regeringen i sitt beredningsarbete beaktar att
de korta yrkesinriktade kurserna bör få meritvärde på sätt BU föreslagit.
Detta är så mycket mer angeläget som sysselsättningssituationen för
ungdomar i dag är besvärlig. Många av dessa ungdomar väljer nämligen
sådana korta kurser.

AU 1977/78:40

Bilaga: UbU 1977/78:5 y

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkandet 24 i motionen
1977/78: 1926 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Då frågor om växling mellan studier och yrkesarbete eller praktik
kan förväntas bli behandlade av gymnasieutredningen (U 1976: 10)
anser utskottet att motionen 1977/78: 1925 yrkandet 2 inte bör föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hänvisar till samma utredning och till propositionen 1977/
78: 164 när det gäller motionen 1977/78: 1907 yrkandet 3 om visst
utredningsarbete beträffande ungdomsskolan samt om ökat antal utbildningsplatser.
Motionen bör i denna del avslås av riksdagen.

Med erinran om att antalet intagningsplatser på de direkt yrkesinriktade
studievägarna i gymnasieskolan ökat genom riksdagens beslut
(prop. 1977/78: 100, UbU 1977/78:20, rskr 1977/78:224) med ca
3 000 för nästa budgetår föreslår utskottet att motionen 1977/78: 1927
yrkandet 6 om ökat antal platser på de yrkesinriktade linjerna avstyrks.

Utskottet avstyrker slutligen bifall till motionen 1977/78: 1907 yrkandet
7 om utökad hemspråksundervisning med hänvisning till riksdagens
beslut med anledning av dels propositionen 1976/77: 22 om
statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrarbarn m. m. (UbU
1976/77: 10, rskr 1976/77: lil), dels motionerna 1977/78: 1087 och
1977/78: 1195 om hemspråksträning (prop. 1977/78: 100, SoU 1977/
78: 25, s. 18—19, rskr 1977/78: 188).

Stockholm den 9 maj 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Bengt Wiklund (s),
Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Lena Hjelm-Wallén (s), PerOlof
Strindberg (m), Roland Sundgren (s), Helge Hagberg (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Lennart Bengtsson (c), Gunnar Richardson (fp) och Margit
Sandéhn (s).

Avvikande meningar

1. beträffande anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m.
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén,
Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som
anser att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar ”Genom
riksdagens” och slutar ”yrkandena 16, 17 och 18 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

I propositionen understryks värdet av de insatser, som kan göras
genom uppföljande studie- och yrkesorientering och genom lokala

AU 1977/78: 40

Bilaga: UbU 1977/78:5 y

planeringsråd. Ytterligare uppgifter läggs genom propositionen på studie-
och yrkesorienteringen och planeringsråden. Regeringen förordar
emellertid ingen utökning av resurserna för dessa ändamål utan hänvisar
till det årliga budgetarbetet när det gäller de förslag av ekonomisk
karaktär som framlagts av sysselsättningsutredningen. Utskottet anser att
ytterligare resurser nu bör ges till de lokala planeringsråden samt till
studie- och yrkesorienteringen i form av ett samlat belopp som ställs till
SÖ:s förfogande. SÖ bör få ca 50 grundbelopp eller ca 5 milj. kr. att fördela
till olika kommuner. Fördelningen på kommuner skall ske med
hänsyn bl. a. till ungdomsarbetslöshet, andel ungdomar som inte tagits in
i gymnasieskolan, antal invandrarelever samt försöksverksamhet med
varvad utbildning och praktik och korta yrkesinriktade kurser. Utskottet
tillstyrker alltså yrkandet 16 i motionen 1977/78: 1926.

De lokala planeringsråden, som omfattar en kommun, kan enligt utskottets
mening inte klara t. ex. praktikplatsanskaf fningen inom resp. kommun.
För detta krävs en regional samordning. Enligt utskottets mening
är det nödvändigt att de beslutade regionala planeringsråden införs läsåret
1978/79. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1977/78:
1926 yrkandet 17 hemställa hos regeringen att regionala planeringsråd
inrättas i hela landet budgetåret 1978/79. För detta krävs ca 30 grundbelopp
motsvarande ca 3 milj. kr.

Anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. bör för nämnda
ändamål med anledning av motionen 1977/78: 1925 yrkandet 3 och
med bifall till motionen 1977/78: 1926 yrkandet 18 räknas upp med
(5 + 3 =) 8 milj. kr., vilket innebär att anslaget — med ändring av tidigare
beslut — bör förås upp med 85 196 000 kr. för budgetåret 1978/79.

2. beträffande centralt planeringsråd av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge Hagberg
och Margit Sandéhn (samtliga s) som anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 2 börjar ”Vad gäller” och på s. 3 slutar ”yrkandet 19
avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i överensstämmelse med yrkandet i motionen 1977/78:
1926 (yrkandet 19) att det finns behov av att införa ett centralt planeringsråd
inom skolöverstyrelsen (SÖ). I en gemensam skrivelse till regeringen
har LO och TCO krävt ett sådant planeringsråd, bl. a. för att följa
och stödja de lokala och regionala rådens verksamhet. Utskottet föreslår
att motionen 1977/78: 1926 yrkandet 19 tillstyrks.

3. beträffande korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser i gymnasieskolan
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena HjelmWallén,
Roland Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga
s) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
”Regeringen har” och på s. 4 slutar ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

AU 1977/78: 40

Bilaga: UbU 1977178: 5 y

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1977/78: 1926 att SÖ bör få
i uppdrag att planera för i första hand 2 000 årselevplatser för korta,
yrkesinriktade och påbyggbara kurser inom gymnasieskolan. I det föreslagna
antalet årselevplatser ingår de 200 som föreslås i propositionen.
Härigenom skapas en permanent kursverksamhet under hela läsåret
1978/79 för sådana elever som lämnar grundskolan utan att gå vidare till
gymnasieskolans längre utbildningar. Genom att kurserna bli permanenta
får länsskolnämnder och länsarbetsnämnder samt lokala skolstyrelser
möjligheter att långsiktigt planera en sådan kursverksamhet. En
strävan bör vara att bygga samman korta kurser till en mer sammanhållen
yrkesutbildning. Utskottet ser sålunda kurserna inte enbart som ett
arbetsmarknadspolitisk! instrument utan som en metod att skapa ett
mer varierat utbildningsutbud och därmed förebygga kommande sysselsättningssvårigheter
för en del ungdomar.

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla motionen 1977/78: 1926
yrkandet 20 beträffande korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser i
gymnasieskolan.

4. beträffande en anslagspost om 4 milj. kr. till SÖ:s disposition under
anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland Sundgren, Helge
Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som anser att den del av utskottets
yttrande på s. 5 som börjar ”Enligt vad” och slutar ”riksdagens
åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tagit del av erfarenheter som gjorts i kommuner där försöksverksamhet
med kurser för socialt handikappade ungdomar påbörjats.
Erfarenheterna visar att en fortsatt verksamhet är angelägen. Enligt
utskottets mening bör olika projekt för att tillgodose ungdomars behov
stöttas. SÖ bör därför enligt utskottets uppfattning få särskilda medel
för att initiera kurser för socialt handikappade barn i kommuner som
önskar starta sådan kursverksamhet. Medlen skall avse en ökad personaltäthet
jämfört med vad som gäller för reguljära kurser. En förutsättning
bör vara att kommunerna i viss utsträckning själva bidrar med medel för
bl. a. lokaler, utrustning och kurativa insatser. Utskottet föreslår att 4
milj. kr. ställs till SÖ:s förfogande för sådan verksamhet. Anslaget Bidrag
till driften av gymnasieskolor bör med bifall till motionen 1977/78: 1926
yrkandet 23 räknas upp med 4 milj. kr., vilket innebär att anslaget —
med ändring av tidigare beslut — bör föras upp med 2 273 500 000 kr.

5. beträffande meritvärdet av genomgången yrkesinriktad kortkurs av
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Roland
Sundgren, Helge Hagberg och Margit Sandéhn (samtliga s) som
anser att den del av utskottet yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet utgår”
och på s. 6 slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

AU 1977/78: 40

Bilaga: UbU 1977/78:5 y

Utskottet anser att det är angeläget att de ungdomar som genomgår en
kort yrkesinriktad kurs i gymnasieskolan också får räkna detta som en
merit vid ansökan till andra studier. Riksdagen bör sålunda besluta att
med bifall till motionen 1977/78: 1926 yrkandet 24 hos regeringen hemställa
om att regeringen meddelar föreskrifter så att sådan merit tillgodoräknas
vid ansökan till gymnasieskolan.

AU 1977/78: 40

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 5

Inledande synpunkter 5

Arbetsförmedlande åtgärder 9

Beredskapsarbeten för ungdom 11

Praktik 16

Utbildningsåtgärder inom arbetsmarknadsutbildningens ram .... 20

Åtgärder inom skolans område mot ungdomsarbetslöshet 22

Anslagsfrågor, m. m 26

Utskottets hemställan 27

Reservationer (s) 30

1. Inledande synpunkter 30

2. Inriktningen av arbetsmarknadsverkets insatser för unga arbetslösa
och personalförstärkning till verket 31

3. Obligatorisk platsanmälan 31

4. Försök med nya former av planering av beredskapsarbeten .. 32

5. Vägledning, utbildning och facklig information vid beredskapsarbeten
för ungdomar 32

6. Komplettering av lagen om anställningsskydd med definition

av begreppet praktik 33

7. Komplettering av främjandelagen med bestämmelser om obligatorisk
praktik 34

8. Informationskampanj om trygghetslagstiftningen, m. m 34

9. Försöksverksamhet med individualiserad utbildning 35

10. Meritvärdet av vissa kurser 36

11. Uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer och
vilande pension 36

12. Medel till kursverksamhet för ungdomar med sociala handikapp
37

13. Förstärkta bidragsmedel till studie- och yrkesorientering .... 37

14. Verksamheten med planeringsråd, lokalt, regionalt och centralt 38

15. Uppräkning av anslagen Arbetsmarknadsservice och Bidrag
till studie- och yrkesorientering m. m 39

Bilaga

Utbildningsutskottets yttrande 40

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780058

		......






	■

			.
		...

				.
				, Vi?




.