AU 1977/78:4
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1977/78:4
med anledning av motioner om datafrågor inom arbetslivet m. m.
I betänkandet behandlas fem motioner om datafrågor. Fyra av motionerna
avser kartläggning av datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö
samt de anställdas inflytande på datateknikens användning på
arbetsplatserna. Den femte motionen innehåller yrkande om försök med
datorassisterad telemötesteknik.
Motionsyrkandena
1976/77:543, yrkandet 3, av Olof Palme m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen låter genomföra en bred
kartläggning av datateknikens betydelse för sysselsättningen och arbetsmarknadens
struktur.
Motionen behandlas beträffande övriga yrkanden i andra sammanhang.
1976/77:941 av Lars Werner m. fl. (vpk)
I motionen yrkas - med hänvisning till vad som anförts i motionen 1976/
77:937 - att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som gerde
anställda avgörande inflytande och vetorätt och arbetsköparen informationsplikt
minst ett år i förväg vid införande av datorbaserade styrsystem inom
näringsliv och förvaltning.
1976/77:980 av Lennart Pettersson m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala
1. att sysselsättningsutredningen skall ges tilläggsdirektiv att fullfölja och
komplettera tidigare prognoser över datateknikens effekter på sysselsättningen
inom olika sektorer av arbetslivet,
2. att centrum för arbetslivsfrågor skall ges i uppdrag att initiera och stödja
forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att anpassa datasystemen
inom arbetslivet efter de anställdas krav på medbestämmande och en bättre
arbetsmiljö,
3. att staten i sin egenskap av arbetsgivare skall utarbeta och anta riktlinjer
för hur myndigheterna positivt skall möta kraven från de anställdas
organisationer på medbestämmande över utformningen av datasystem som
påverkar de anställdas arbetssituation.
1976/77:984 av Lennart Pettersson m. fl. (s)
I motionen yrkas - med hänvisning till vad som anförts i motionen 1976/
77:980-att riksdagen beslutar uttala att styrelsen för teknisk utveckling ges i
uppdrag att i samarbete med lämplig myndighet inleda praktisk försöksverk -
1 Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 4
AU 1977/78:4
2
samhet med ett datorbaserat telemötessystem i syfte att främja decentralisering
och regional utveckling.
Motion väckt i anslutning till propositionen 1976/77:149 om arbetsmiljölag
m. m.
1976/77:1674 av Kurt Hugosson (s) och Lennart Pettersson (s)
I motionen yrkas att riksdagen i anslutning till behandlingen av propositionen
1976/77:149 beslutar
3. att hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning med facklig
representation tillsätts för att utreda datoriseringens påverkan på sysselsättning
och arbetsmiljö,
4. att hos regeringen begära att centrum för arbetslivsfrågor skall ges i
uppdrag att initiera och stödja forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar
till att anpassa datasystemen inom arbetslivet efter de anställdas krav på
medbestämmande och en bättre arbetsmiljö,
5. att hos regeringen begära att staten i sin egenskap av arbetsgivare skall
utarbeta och anta riktlinjer för hur myndigheterna positivt skall möta kraven
från de anställdas organisationer på medbestämmande över utformningen av
datasystem som påverkar de anställdas arbetssituation.
Motionen tas upp beträffande yrkandena 1-2 i anslutning till behandlingen
av propositionen i SoU 1977/78:1 och beträffande yrkandet 6 av UbU i ett
kommande betänkande.
Kartläggning av datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö
Motionerna
I motionen 543 av Olof Palme m. fl. (s) begärs en bred kartläggning av
datateknikens betydelse för sysselsättningen och arbetsmarknadens struktur.
Motionärerna tänker sig att kartläggningen kan utföras av t. ex. sysselsättningsutredningen
som i så fall bör få tilläggsdirektiv härom. Lennart
Pettersson m. fl. (s) vill i motionen 980att sysselsättningsutredningen skall få
tilläggsdirektiv om att fullfölja och komplettera tidigare prognoser över
datateknikens effekter inom olika sektorer av arbetslivet, medan Kurt
Hugosson (s) och Lennart Pettersson (s) i motionen 1674 yrkar på att
datoriseringens inverkan på sysselsättning och arbetsmiljö skall utredas av en
parlamentarisk utredning med facklig representation.
I motionen 543 framhålls att det i dag är omöjligt att ha en uppfattning om
hur många anställda som totalt kommer att drabbas av sysselsättningssvårigheter
på grund av den nya tekniken, bl. a. därför att å ena sidan
arbetsuppgifter och arbetstillfällen rationaliseras bort, inte kommer till stånd
eller får ändrat innehåll och å andra sidan nya arbetsuppgifter och arbetstillfällen
tillkommer. Däremot anser motionärerna att det går att peka ut vissa
AU 1977/78:4
3
branscher och områden där sysselsättningseffekterna blir negativa och
nämner handeln, konfektionsindustrin och sågverksindustrin samt användningen
av industrirobotar inom främst tillverkningsindustrin. Motionärerna
menar att samhället får lättare att klara den omställning som blir en följd av
datateknikens fortsatta expansion om den tekniska utvecklingen och dess
konsekvenser för den ekonomiska och sociala utvecklingen är kända i god tid.
Den tekniska utvecklingen kan då styras och icke önskvärda konsekvenser
förhindras.
Enligt motionen 980 finns det anledning att ha en positiv grundinställning
till utnyttjande av datorer i arbetslivet. Datatekniken kan i ett land som
Sverige bli ett allt viktigare instrument för ett fortsatt välstånd. Inte minst
viktig kan datatekniken bli för att ge låglönebranscher som tekobranschen en
ökad chans att överleva. Datatekniken medför dock risker och problem som
måste bemästras. De förändringar den leder till innebär ofta en minskning av
det totala antalet anställda. Men enbart minskningen ger ingen riktig bild av
datorernas effekt på sysselsättningen. Ibland får människor med stor
yrkesskicklighet se sina gamla kunskaper bli värdelösa. De placeras måhända
på nya men enklare och mer rutinmässiga jobb med en försämrad arbetssituation
som följd. De nya jobben kan också kräva helt andra kunskaper som
gör omskolning svår eller omöjlig. Den nya tekniken kan därmed leda till en
större mängd utslagna människor än minskning av nettoantalet sysselsatta.
Vid utformningen av datorsystemen måste därför väljas lösningar som
motverkar arbetsmiljö- och sysselsättningsproblem.
Dataindustriutredningen har gjort en beräkning av datateknikens sysselsättningseffekter.
Studier i samma ämne har också gjorts inom statistiska
centralbyrån. Dessa prognoser bör kompletteras av den parlamentariskt
sammansatta sysselsättningsutredningen med en kartläggning av de framtida
effekterna på sysselsättningen inom olika sektorer av arbetslivet.
I motionen 1674 anförs bl. a. att den fortgående debatten om datatekniken
och den personliga integriteten har varit nödvändig och viktig. Datateknikens
övriga effekter på samhället och för den enskilde har inte alls uppmärksammats
i samma utsträckning av den allmänna opinionen. Dessa effekter blir
dock med al! säkerhet på längre sikt minst lika viktiga som de renodlade
integritetsskyddsfrågorna. Inte minst gäller det om datoriseringens effekter
på arbetslivet i form av påverkan på sysselsättning, arbetsmiljö och möjligheter
till medbestämmande.
Undersökningar om datoriseringens effekter på sysselsättning oell arbetsmiljö
Som nämns i ett par av motionerna gjorde dataindustriutredningen i
betänkandet Data och näringspolitik (SOU 1974:10 s. 104 f.) försök att belysa
datateknikens sysselsättningseffekter inom kontorsområdet och det administrativa
området. Den beräkning som därvid gjordes har karaktär av
räkneexempel.
1* Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 4
AU 1977/78:4
4
Kalkylen finns redovisad i datasamordningskommitténs (DASK) betänkande
ADB och samordning (SOU 1976:58) i ett särskilt avsnitt om de
anställda och arbetsmiljön (s. 109-124).
När det gäller datateknikens effekter på sysselsättningen inom kontorsarbete
och annat administrativt arbete anlägger DASK följande allmänna
synpunkter.
Datateknikens inverkan på sysselsättningen inom kontorsarbete och annat
administrativt arbete kan beskrivas i form av primära och sekundära effekter.
De primära effekterna består i allmänhet dels i att arbetsuppgifter och
arbetstillfällen bortrationaliseras, inte kommer till stånd eller får ändrat
innehåll, dels i att nya arbetsuppgifter och arbetstillfällen - vanligen färre än
de bortrationaliserade - tillkommer, bl. a. systemerare, programmerare,
operatörer och stanspersonal. Minskat personalbehov i kombination med
bättre beslutsunderlag antas medföra sänkta kostnader och/eller ökade
intäkteroch alltså ökad produktivitet och lönsamhet. Detta antas i sin tur leda
till nya investeringar och därmed även nya arbetstillfällen.
Man är i stort överens om att datatekniken totalt sett leder tillen minskning
av antalet arbetstillfällen. Däremot har det visat sig svårt att beräkna hur stor
denna effekt är. Det sammanhänger bl. a. med att datatekniken i allmänhet
införs stegvis och att det tar tid att förverkliga personalbesparingar och andra
rationaliseringsvinster. En annan faktor som försvårar beräkningen är att
datatekniken till stor del införts i verksamheter som sysselsättningsmässigt
expanderat under 60- och början av 70-talet, t. ex. banker, försäkringsbolag
och de administrativa delarna av varuproducerande företag samt den
offentliga förvaltningen. Effekterna på sysselsättningen bör därför till stor del
ha inneburit minskade personalökningar i stället för faktiska personalminskningar.
Föreliggande material, t. ex. nedan redovisade kalkyler, tyder på att
datateknikens effekter på sysselsättningen inom kontorsarbete och övrigt
administrativt arbete varit relativt måttliga på de områden som hittills
datoriserats, dvs. främst större företag och stora delar av den offentliga
förvaltningen. Det förhållandet att datatekniken direkt och indirekt medför
nya arbetstillfällen göremellertid att antalet bortrationaliserade och uteblivna
arbetstillfällen kan vara betydande utan att detta behöver återspeglas i antalet
sysselsatta. I vilket fall som helst är dock antalet arbetstillfällen som genom
datatekniken fått helt eller delvis ändrat arbetsinnehåll betydligt större än
antalet bortrationaliserade och uteblivna arbetstillfällen.
Inom statistiska centralbyråns prognosbyrå har under 1970-talet bedrivits
ett projekt benämnt ADB och arbetskraften. Syftet med projektet har varit att
belysa
1. ADB-teknikens spridning i Sverige
2. inom vilka arbetsområden ADB hittills har tillämpats
3. vilka yrken som berörs direkt eller indirekt av ADB:s införande på olika
arbetsområden
4. vilka utbildningskrav ADB-användningen ställer
5. vad som händer med dem vars arbetsuppgifter överförs till ADB
6. hur ADB-personal rekryteras och utbildas.
Vidare var syftet med projektet att ge
7. en prognos över ADB:s utveckling och
AU 1977/78:4
5
8. en prognos över ADB:s effekter.
Inom ramen för projektet har gjorts följande sektorstudier, nämligen
Verkstadsindustrin (1972), Övriga industrier (1974), Varuhandeln (1975) sam t
Landstingen och Statlig sektor (1976). Vidare har gjorts en framtidsstudie för
att belysa datateknikens utveckling och konsekvenser(1974). Undersökningarna
har sammanfattats och analyserats i en i augusti 1977 avgiven
slutrapport (Information i prognosfrågor 1977:2).
De anställdas inflytande på datateknikens användning
Motionerna
Som bakgrund till yrkandet i motionen 941 av Lars Werner m. fl. (vpk)
anförs att införande av datorbaserade styrsystem inom näringsliv och
förvaltning oftast sker över huvudet på de anställda och utan möjlighet för
dem att påverka systemets utformning, bl. a. till följd av ledningens
överlägsna tillgång till expertis och kunskap. Därför krävs att arbetsgivaren
minst ett år i förväg skall informera om de system som planeras. De anställda
skall ha avgörande inflytande och vetorätt vid införande av systemen.
1 motionerna 980 av Lennart Pettersson m. fl. (s) och 1674 av Kurt
Hugosson (s) och Lennart Pettersson (s) hävdas att staten bör gå i spetsen när
det gäller att möta löntagarorganisationernas krav på medbestämmande över
datasystem som påverkar de anställdas arbetssituation. Staten kan härigenom
bli mönsterbildande för det privata näringslivet. Riktlinjer bör därför
utarbetas inom regeringens kansli i samarbete med de statsanställdas
organisationer. Motionärerna anger i nio punkter principer som bör vara
vägledande vid utarbetandet av riktlinjerna.
Till stöd för yrkandet om forskning och utvecklingsarbete anförs i
motionerna 980 och 1674 att nuvarande datasystem inom arbetslivet har
ensidigt styrts av de krav som arbetsledningen har ställt upp. Datateknikens
stora möjligheter att också förbättra den anställdes arbetsmiljö i vid mening
har inte på långt när utnyttjats. LO har i medvetande härom inlett samarbete
med en forskargrupp, men det är helt klart att forskningen på detta område
måste få en helt annan bredd och andra finansiella garantier än nu är fallet.
Centrum för arbetslivsfrågor bör därför fä i uppdrag att initiera och stödja
forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att anpassa datasystemen
inom arbetslivet efter de anställdas krav på medbestämmande i fråga om
arbetet och dess innehåll samt en bättre arbetsmiljö.
Utrednings- och forskningsarbete
Regeringen har i september 1977 tillsatt en samrådsgrupp för datafrågor
under ordförandeskap av budgetminister Mundebo. Gruppens uppgift är
enligt direktiven att utarbeta de riktlinjer som krävs för en medveten
AU 1977/78:4
6
datapolitik. Riktlinjerna skall i första hand avse förhållandena inom statsförvaltningen.
Gruppen skall avge förslag till sådan organisation för beredning
av datafrågorna att en fastare samordning på området blir möjlig. Vidare skall
anges målsättningen för datapolitiken i vad avser framtida systemstruktur,
drifts- och funktionssäkerhet, användarinflytande m. m. I övrigt nämns
integritets- och säkerhetsfrågorna samt möjligheterna att använda mer
decentraliserade system och smådatorer. Det påtalas att dataproducerade
besked av olika slag som går ut till skilda medborgargrupper ofta inte
motsvarar de krav på begriplighet som mottagarna kan ställa. Det uppdras
även åt gruppen att följa beredningen av datapolitiska frågor inom olika
departement. I fråga om användarnas och övriga personalgruppers inflytande
över systemutveckling m. m. anförs följande:
Erfarenheterna av de gångna årens systemutveckling talar för att ADBsystemen
kommer till störst nytta om olika användargrupper har inflytande
över systemutveckling, driftsfrågor etc. Det är angeläget och naturligt att
systemanvändarna, både myndigheterna och deras personal, aktivt kan följa
och medverka i utvecklingen av systemen och planeringen av driften.
Datoriseringen inom arbetslivet har på senare år föranlett Landsorganisationen
i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) att
vidta särskilda åtgärder. Efter utredning antog LO:s landssekretariat i januari
1976 ett handlingsprogram för företagsdemokrati och data. Vidare har bildats
ett LO:s dataråd, och forskning kring datateknik, fackföreningar och
företagsdemokratin har igångsatts på LO:s initiativ (se vidare nedan). TCO
tillsatte i maj 1975 en arbetsgrupp för datafrågor som ett år senare avgav
rapporten Datorn i arbetslivet avsedd att tjäna som en första problemorientering
om de frågor som faller inom gruppens bevakningsområde.
Som ovan nämnts har LO tagit initiativ till ett forskningsprojekt vars
praktiska syfte är att främja fackföreningsrörelsens resursuppbyggnad inom
områdena planering, styrning och datoranvändning. Verksamheten
benämns DEMOS-projektet och är inriktad på att tillsammans med arbetsgrupper
inom ett antal fackklubbar studera och analysera företagens planering,
styrning och datoranvändning och samtidigt prova fackliga arbetsformer
vid utredningar. Vidare försöker man utveckla alternativa teorier om
forskningsmetoder för problemområdet ur ett löntagarperspektiv. DEMOSprojektet
inleddes den 1 juli 1975 och planeras pågå till och med år 1978. Det
stöds ekonomiskt av riksbankens jubileumsfond och arbetarskyddsfonden.
Centrum för arbets!ivsfrågor inrättades den 1 januari 1977 som forskningsinstitut
inriktat på arbetsmarknadspartemas behov av praktiskt utredningsoch
utvecklingsarbete. Syftet är att stödja strävandena att förnya arbetslivet.
Ett forskningsprogram har börjat utformas. De fackliga organisationerna har
därvid visat på omfattande forskningsbehov om bl. a. datafrågor och tekniska
och administrativa styrsystem.
AU 1977/78:4
7
Datorbaserat telemötessystem
Motionen
I motiveringen till motionen 984 av Lennart Pettersson m. fl. (s)anförs att
datorer samverkande i telekommunikationssystem kan öka möjligheterna
för kommunikation och kontakt mellan människor som är geografiskt skilda
åt och därmed öppna en ytterligare möjlighet till ett mer decentraliserat
samhälle. Vidare ligger tidsmässiga och ekonomiska vinster inom räckhåll
om resor och sammanträden kan minskas med hjälp av en utvecklad tele-och
datateknik. De försök som görs bör byggas ut och lämpligen prövas inom
myndigheter som är eller kommer att bli uppdelade genom omlokalisering.
Med hänsyn till det anförda bör styrelsen för teknisk utveckling få i uppdrag
att i samarbete med lämplig statlig myndighet inleda praktisk försöksverksamhet
med datorbaserat telemötessystem.
Utskottet
Datatekniken har vuxit fram under efterkrigstiden och medfört en
omvälvning inom informationsbehandlingen. Den nya tekniken med dess
mångsidiga användningsmöjligheter har efter hand fått allt större betydelse
för administration, samhällsplanering, forskning och industri. Även om
utvecklingen allmänt sett varit till fördel har den självfallet inte kunnat
förlöpa problemfritt. Styrning och kontrollerande insatser från samhällets
sida har visat sig nödvändiga. Utskottet berör inledningsvis några av dessa
insatser.
En fråga som ganska tidigt uppmärksammades i vårt land är skyddet för
privatlivet vid ADB-registrering. Statsmakternas överväganden i den frågan
ledde fram till 1973 års datalag och inrättandet av en särskild myndighet,
datainspektionen. Vid lagens tillkomst var man på det klara med att lagen
såsom ett förstlingsverk på sitt område inom en ganska snar framtid kunde
behöva ändras och kompletteras. På våren 1976 tillsattes därför en utredning
om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m.
Utredningens huvuduppgifter är att undersöka möjligheterna att ytterligare
stärka skyddet för den personliga integriteten men också att ta upp den
betydelsefulla frågan om hur datoriseringen påverkar offentlighetsprincipen.
Behovet av åtgärder för att främja den svenska dataindustrins konkurrenskraft
samt det övriga näringslivets konkurrenskraft genom effektivare
användning av datatekniska hjälpmedel behandlades under den förra delen
av 1970-talet av dataindustriutredningen, vars arbete slutredovisades i
betänkandet Data och näringspolitik (SOU 1974:10). Statsmakternas ställningstaganden
till utredningens förslag finns redovisade i prop. 1975:1 bil. 15
(s. 31)och NU 1975:15(s. 24),rskr 1975:99. En fortsatt utredningsverksamhet
pågår inom statens industriverk vars dataindustri- och datatjänstutredning
AU 1977/78:4
8
avser att kartlägga och analysera den svenska dataindustrins och datatjänstproduktionens
utveckling samt marknadsutvecklingen för datorer och
datakommunikationsutrustning.
Frågan om samordningen av ADB-verksamheten inom den offentliga
förvaltningen har belysts av datasamordningskommittén i betänkandet ADB
och samordning (SOU 1976:58). Den viktigaste uppgiften för kommittén var
att pröva om och på vilka sätt samordning i databehandlingen kan och bör ske
över sektors- och myndighetsgränser i den offentliga förvaltningen.
Betänkandet ADB och samordning kommer att utgöra en av utgångspunkterna
i arbetet för den samrådsgrupp för datafrågor som regeringen tillsatte i
september i år och som leds av budgetminister Mundebo. Den nya
samrådsgruppens uppgift är enligt direktiven att utarbeta de riktlinjer som
krävs för en medveten datapolitik. Riktlinjerna skall i första hand avse
förhållandena i statsförvaltningen men anses kunna bli av värde även förden
kommunala förvaltningen och för näringslivet. Till de frågor som skall prövas
av samrådsgruppen hör organisationen för en fastare samordning av
beredningen av datafrågor, integritets- och säkerhetsfrågor, möjligheterna att
satsa på mera decentraliserade datasystem, myndigheternas och de anställdas
inflytande på systemutvecklingen samt önskemålet att i ökad utsträckning ta
hänsyn till de medborgargrupper som direkt berörs av ADB-systemen.
I sistnämnda hänseende pekas i direktiven på att dataproducerade besked
om ut- och inbetalningar, krav, bidrag, upplysningar etc. ofta är utformade på
ett sätt som inte motsvarar de anspråk på begriplighet som mottagarna kan
ställa. Slutligen skall samrådsgruppen följa beredningen av datapolitiska
frågor inom olika departement.
De föreliggande motionerna tar upp andra aspekter på de teknologiska
förändringar som datatekniken medför. Tekniken utgör en pådrivande faktor
när det gäller de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden och får
därmed direkta sysselsättningseffekter. Men tekniken påverkar också innehållet
i många arbetsuppgifter och kan leda till såväl förbättringar som
försämringar i arbetsmiljön. Möjligheterna till medbestämmande och självbestämmande
i arbetet sammanhänger med den användning datatekniken
får.
I motionerna 543 av Olof Palme m. fl. (s), 980 av Lennart Pettersson m. fl.
(s) och 1674 av Kurt Hugosson (s) och Lennart Pettersson (s) begärs en
kartläggning av datateknikens sysselsättningseffekter. Motionärerna menar
sammanfattningsvis att datateknikens fortsatta expansion kommer att på ett
genomgripande sätt förändra arbetsliv och arbetsmarknad. Om den tekniska
utvecklingen och dess följder är kända i god tid, blir det möjligt att styra denna
utveckling och förhindra icke önskvärda konsekvenser.
Som framgår av den tidigare framställningen har dataindustriutredningen,
datasamordningskommittén och statistiska centralbyråns prognosinstitut
gjort försök att uppskatta datoriseringens effekter på sysselsättning och
arbetsmiljö. Undersökningarna tyder på att datatekniken totalt sett leder till
AU 1977/78:4
9
minskade arbetstillfällen men också till stora förändringar i arbetsinnehållet
för de arbetstagare som berörs av övergången till datateknik. De gjorda
undersökningarna visar samtidigt på avsevärda metodsvårigheter när det
gäller att beräkna datateknikens sysselsättningseffekter, och i huvudsak är
det den hittillsvarande utvecklingen som har kunnat belysas. Det kan
emellertid hävdas att datateknikens expansion kommer att fortsätta i
accelererande takt. Härför talar faktorer som sjunkande anskaffningskostnader
för datautrustning och databearbetning, större möjligheter att använda
telekommunikationer i databehandling och det växande utbudet av billiga
smådatorer av olika slag. En sådan utveckling kommer att förstärka de
effekter som nyss berörts. Därtill kommer att datorer kan användas inte bara
för informationsbehandling utan också i den industriella produktionen, t. ex.
för att styra en pappersmaskin, en tryckpress eller en sorteringsmaskin i ett
sågverk. Denna teknik är etablerad och kan väntas fä allt vidare användning i
den industriella verksamheten med minskat arbetskraftsbehov som följd.
Utskottet vill framhålla att det är nödvändigt för Sverige att liksom hittills
ligga långt framme i användningen av datatekniken. Motionärerna har
uppenbarligen samma synsätt. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad
ovan anförts är det angeläget att man bygger vidare på tidigare gjorda
undersökningar och gör en bred kartläggning av datateknikens framtida
effekter på arbetsliv och sysselsättning. En sådan kartläggning skulle utgöra
en betydelsefull komplettering av den utredningsverksamhet på andra
centrala delar av dataområdet som redan har satts i gång. Vad gäller formerna
för utredningsarbetet har i två av motionerna väckts tanken att kartläggningen
bör utföras av sysselsättningsutredningen. I och för sig är detta en
möjlighet, men enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på regeringen
att bestämma vilken form utredningsarbetet bör ha. Arbetet bör dock ske
under medverkan av parlamentariska företrädare och arbetsmarknadens
parter.
Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av de
aktuella motionsyrkandena.
I tre av motionerna behandlas de anställdas inflytande på datateknikens
användning. Sålunda begär Lars Werner m. fl. (vpk) i motionen 941 förslag
till lagstiftning som tillförsäkrar de anställda ett avgörande inflytande och
vetorätt vid införande av datorbaserade styrsystem. Arbetsgivare bör vidare
åläggas att minst ett år i förväg informera de anställda innan ett sådant system
införs.
Arbetslivets datorisering har ägnats ett betydande intresse av den fackliga
rörelsen. LO antog i januari 1976 ett särskilt handlingsprogram om företagsdemokrati
och data vari beaktas de nya möjligheter till inflytande för de
anställda som lagen om medbestämmande i arbetslivet är avsedd att ge. Även
inom TCO har bedrivits ett motsvarande programarbete. Avtalsreglering
beträffande datafrågor har därefter aktualiserats av LO och PTK i förhandlingarna
med SAF om medbestämmandeavtal. Mot denna bakgrund
AU 1977/78:4
10
avstyrker utskottet yrkandet om lagstiftning.
Enligt motionerna 980 och 1674 av Lennart Pettersson m. fl. (s)bör riktlinjer
för de statsanställdas medinflytande på dataområdet utformas inom regeringens
kansli i samarbete med de anställdas organisationer. En positiv
inställning från statens sida anses kunna bli mönsterbildande också för det
privata näringslivet. Motionärerna ställer upp ett antal principer som enligt
deras mening bör vara vägledande vid utarbetandet av riktlinjerna.
Som framgår av det nyss sagda är de anställdas inflytande på dataområdet
en fråga som faller inom medbestämmandelagens system för förhandlingar
och avtal. En avtalsreglering är möjlig även i den offentliga verksamheten
med den inskränkningen att den inte får beröra ämnen som gäller verksamhetens
mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Många ADB-frågor torde
dock inte ha sådan karaktär.
Motionärerna betonar vikten av en positiv inställning från statens sida till
de anställdas medinflytande på det aktuella området. En sådan attityd
kommer till uttryck i direktiven till regeringens samrådsgrupp för datafrågor.
Där har nämligen understrukits som angeläget och naturligt att systemanvändarna,
både myndigheternas och deras personal, aktivt kan följa och
medverka i utvecklingen av datasystemen och planeringen av driften. Med
hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts ovan bör motionerna i nu
behandlade delar inte föranleda någon åtgärd.
I motionerna 980 och 1674 begärs också en breddad forsknings- och
utvecklingsverksamhet med syfte att anpassa datasystemen inom arbetslivet
efter de anställdas krav på medbestämmande. Centrum för arbetslivsfrågor
bör enligt motionärerna få i uppdrag att initiera och stödja projekt av det
slaget.
Centrum för arbetslivsfrågor startade sin verksamhet den 1 januari i år.
Centret skall bedriva tillämpad forskning kring arbetsorganisation och
medbestämmande i arbetslivet. I arbetet på utformande av ett forskningsprogram
har de fackliga organisationerna visat på omfattande forskningsbehov
på en rad områden, däribland datafrågor samt tekniska och administrativa
styrsystem. 1 enlighet med intentionerna vid institutets tillkomst bör
det ankomma på institutets styrelse, där arbetstagarnas organisationer har en
stark position, att prioritera forskningsinsatserna. Utskottet vill därjämte
erinra om att ett forskningsprojekt med den av motionärerna avsedda
inriktningen bedrivs sedan år 1975, nämligen det på LO:s initiativ tillkomna
s. k. DEMOS-projektet. Vad nu anförts innebär att det inte finns skäl att
bifalla motionsyrkandena.
Utskottet tar slutligen upp motionen 984 av Lennart Pettersson m. fl. (s),
vari begärs försöksverksamhet med datorbaserat telemötessystem.
Vad motionären åsyftar är nya tekniska möjligheter att förbinda datorer
och dataterminaler genom telenätet. Härigenom blir det möjligt för personer
på skilda platser att kommunicera med varandra via datorn. Tidigare lämnad
information är åtkomlig när som helst eftersom den lagrats i datorns
AU 1977/78:4
11
skivminnen.
Motionärerna anser att den beskrivna tekniken öppnar en ny möjlighet till
ett mer decentraliserat samhälle. De menar också att stora tidsmässiga och
ekonomiska vinster kan göras om resor och sammanträden på annan ort kan
minskas med hjälp av en utvecklad tele- och datorteknik. En praktisk
försöksverksamhet bör därför komma till stånd genom styrelsen för teknisk
utveckling (STU) i samarbete med lämplig myndighet.
I januari 1976 gav STU och expertgruppen för regional utredningsverksamhet
(ERU) ut en kontaktrapport om telekommunikation och regional
utveckling. En begränsad försöksverksamhet, förlagd till övre Norrland,
bedrivs f. n. Resultatet av dessa försök bör avvaktas. Ett av de problem som
först behöver klarläggas är efterfrågan på denna nya teknik hos olika
kategorier avnämare. Allmänt sett är det angeläget att tekniska framsteg när
det gäller telekommunikationer och dataöverföring tas til! vara i de regionalpolitiska
utjämningssträvandena. Utskottet utgår från att ERU mot'
bakgrund av gjorda erfarenheter tar erforderliga initiativ till fortsatta försök.
Med hänsyn härtill finner utskottet det inte påkallat med någon åtgärd med
anledning av motionen.
Utskottet hemställer
1. beträffande kartläggning av datateknikens sysselsättningseffekter
att riksdagen med bifall til! motionen 1976/77:543, yrkandet 3,
samt med anledning av motionerna 1976/77:980, yrkandet !,
och 1976/77:1674, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande vetorätt för anställda vid införande av datorbaserade
styrsystem, m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:941,
3. beträffande riktlinjer för de statsanställdas medinflytande på
dataområdet att motionerna 1976/77:980, yrkandet 3, och 1976/
77:1674, yrkandet 5, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
4. beträffande forsknings- och utvecklingsverksamhet att motionerna
1976/77:980, yrkandet 2, och 1976/77:1674, yrkandet 4,
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
5. beträffande datorassisterad telemotesteknik att motionen 1976/
77:984 inte föranleder någon riksdagens åtgärd
Stockholm den 25 oktober 1977
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF W1RTÉN
Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson (c). Alf
Wennerfors (m). Birger Nilsson (s). Gördis Hörnlund (s). Erik Johansson i
Simrishamn (s). Filip Fridolfsson (m). Ingrid Ludvigsson (s). Arne Fransson
(c), Bernt Nilsson (s). Frida Berglund (s). Rune Johnsson i Mölndal (c) och
Anna Wohlin-Andersson (c).
GOTAB 55850 Slockholm 1977